Uppföljning av riksdagens subsidiaritetskontroll

Yttrande 2012/13:FiU2y

PDF

Uppföljning av riksdagens subsidiaritetskontroll(pdf, 56 KB)

2012/13:FiU2y Uppföljning av riksdagens subsidiaritetskontroll

Finansutskottets yttrande 2012/13:FiU2y
Uppföljning av riksdagens subsidiaritetskontroll

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) beslutade att ge övriga utskott tillfälle att senast den 20 november 2012 yttra sig över de iakttagelser som redovisas i en promemoria som upprättats av konstitutionsutskottets kansli.

I yttrandet lämnar finansutskottet kommentarer om det samlade utfallet och den sammantagna utvecklingen på vissa politikområden. Vidare lämnar utskottet kommentarer om den formella beredningen av subsidiaritetsärendena och om tidsramen för subsidiaritetskontrollen. Utskottet anser bl.a. att KU i sin fortsatta uppföljning bör följa upp hur tiden för de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll korresponderar med tiden för förhandlingsarbetet inom EU om förslagen till rättsakter.

Finansutskottet önskar också att KU, mot bakgrund av antalet motiverade yttranden som riksdagen lämnat, i den fortsatta uppföljningen samlar in information om andra länders subsidiaritetsprövningar. I samband med detta bör man undersöka om andra parlament använder andra kriterier och rutiner än riksdagen för sina subsidiaritetsprövningar och om sådana skillnader kan förklara Sveriges förhållandevis höga andel av alla motiverade yttranden inom EU.

Utskottet tar även upp frågor om vilka förslag till rättsakter som kommissionen översänder till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Slutligen lämnar utskottet kommentarer om tidsramarna för KU:s uppföljning.

Vad gäller frågorna om information från IPEX och kommissionens motiveringar har utskottet inga särskilda iakttagelser utöver de som anfördes i yttrandet förra året.

Utskottets överväganden

KU:s uppföljning

Inom ramen för sin uppgift enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen att följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen vill konstitutionsutskottet särskilt få kommentarer och bedömningar om följande:

1. En kommentar om det samlade utfallet hittills på olika politikområden vad gäller lagstiftning på EU-nivå.

2. En bedömning av i vilken utsträckning en reell kompetensöverföring till EU kommer att ske om förslagen genomförs eller har skett i de fall förslagen genomförts och hur den sammantagna utvecklingen på olika områden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.

3. En kommentar om ärendenas formella beredning.

4. En kommentar om inhämtandet av information från IPEX och andra parlament.

5. En kommentar om kommissionens motiveringar.

KU:s uppföljning omfattar de subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen under 2011. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar under perioden december 2009–december 2011 uppmärksammas. Subsidiaritetsärenden som inletts under hösten 2011 men avslutats först under 2012 ingår inte.

Av KU:s promemoria framgår att KU:s uppföljning omfattar dels den rent formella hanteringen av utkast till lagstiftningsakter i riksdagen, dels utfallet av genomförda subsidiaritetskontroller. Uppföljningen av utfallet görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetskontroller har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt relateras till olika mål. Målen kan finnas på EU-nivå eller på nationell nivå. I promemorian anges att på sikt blir frågan hur kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla målen. I uppföljningen uppmärksammas om det förekommer flera förslag som inte var och ett för sig innebär att subsidiaritetsprincipen överträds men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Genomförda subsidiaritetsprövningar

Under 2011 genomförde finansutskottet elva subsidiaritetsprövningar. I två av dessa föreslog utskottet att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande.

Under perioden december 2009–2011 subsidiaritetsprövade finansutskottet 24 utkast till lagstiftningsakter. I KU:s promemoria redovisas utkasten på politikområden enligt nedanstående tabell.

Tabell Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter

Politikområde i EUF-fördraget	Rättslig grund i EUF- fördraget	Antal utkast 2010*	Antal utkast 2011	Totalt antal utkast**
Etableringsrätt	art. 50, 52, 53	3	4	7
Fri rörlighet för tjänster	art. 62	0	1	1
Straffrättsligt samarbete	art. 83.2	0	1	1
Tillnärmning av lagstiftning	art. 114	3	7	10
Ekonomisk och monetär politik	art. 121, 126, 136	5	0	5
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)	art. 175	1	0	1
Statistik	art. 338	1	1	2
Flexibilitetsklausulen	art. 352	1	0	1

* Antalet utkast under perioden den 1 december 2009–31 december 2010.

** Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är fler än antalet prövade utkast.

Som framgår av tabellen var det inom politikområdena etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning samt ekonomisk och monetär politik som utskottet subsidiaritetsprövade fler än några enstaka förslag. Genomgången nedan av genomförda subsidiaritetsprövningar omfattar därför endast prövningar inom dessa politikområden.

Etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftningen som rör den inre marknaden

De förslag som utskottet subsidiaritetsprövade under perioden december 2009–december 2011 som helt eller delvis rör politikområdet etableringsrätt (artikel 53.1 i EUF-fördraget) var följande:

·. Förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (KOM(2010) 368).

·. Förslag till direktiv om ändring av direktiv 97/9/EG om system för ersättning till investerare (KOM(2010) 371).

·. Förslag till direktiv om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG och 2006/48/EG i fråga om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (KOM(2010) 433).

·. Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2003/71/EG och 2009/138/EG med avseende på befogenheterna för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (KOM(2011) 8).

·. Förslag till direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag samt om ändring av Europaparlamentets och rådet direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat (KOM(2011) 453).

·. Förslag till direktiv om marknader för finansiella instrument och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (KOM(2011) 656).

·. Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av kommissionens direktiv 2007/14/EG (KOM(2011) 683).

Av dessa har utskottet haft subsidiaritetsinvändningar mot tre förslag, nämligen förslaget om insättningsgaranti (utl. 2009/10:FiU42), om investerarskydd (utl. 2009/10:FiU43) och om behörighet att utöva verksamhet i och tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag (utl. 2011/12:FiU17).

De förslag om tillnärmning av lagstiftning (artikel 114 i EUF-fördraget) som utskottet prövade under perioden december 2009–2011 var följande:

·. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (KOM(2010) 289).

·. Förslag till förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (KOM(2010) 482).

·. Förslag till förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (KOM(2010) 484).

·. Förslag till förordning om antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (KOM(2010) 775).

·. Förslag till direktiv om bostadslåneavtal (KOM(2011) 142).

·. Förslag till förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk) (KOM(2011) 651).

·. Förslag till förordning om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning [EMIR] om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (KOM(2011) 652).

·. Förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (KOM(2011) 452).

I ett av dessa förslag har utskottet (utl. 2011/12:FiU29) föreslagit ett motiverat yttrande, nämligen i förslaget om en förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ekonomisk och monetär politik

Under hösten 2010 prövade finansutskottet, som framgår av KU:s promemoria, fem förslag rörande ekonomisk och monetär politik:

·. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (KOM(2010) 522).

·. Förslag till förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (KOM(2010) 524).

·. Förslag till förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (KOM(2010) 525).

·. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (KOM(2010) 526).

·. Förslag till förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (KOM(2010) 527).

Utskottet hade inte någon subsidiaritetsinvändning mot dessa förslag.

Under 2011 lade kommissionen inte fram några förslag inom detta område som föranledde subsidiaritetsprövningar. Under 2012 har dock förslag rörande ekonomisk och monetär politik lagts fram, och i januari 2012 beslutade riksdagen om ett motiverat yttrande (utl. 2011/12:FiU33 Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet). Finansutskottet ansåg att det i det aktuella förslaget inte finns tillräckliga garantier för att värna den nationella kompetensen för finanspolitiken.

Vilka förslag har lett till EU-lagstiftning?

Finansutskottets kansli har tagit fram uppgifter om vilka av de förslag som kommissionen lämnat under perioden december 2009–2011 och som utskottet har subsidiaritetsprövat, som lett till beslut om EU-lagstiftning. Följande förslag har lett till EU-lagstiftning:

·. Förslag till förordning om Europeiska unionens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland (2007–2010) (KOM(2010)12.

·. Förslag till förordning om europeiska miljöräkenskaper (KOM(2010) 132).

·. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (KOM(2010) 289). Lagstiftning i samband med förordningen behandlades av utskottet i betänkande 2011/12:FiU13.

·. Förslag till direktiv om ändring av direktiven 98/78/EG, 2002/87/EG och 2006/48/EG i fråga om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat (KOM(2010) 433).

·. Förslag till förordning om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (KOM(2010) 482). I prop. 2011/12:175 som nyligen behandlats av utskottet (bet. 2012/13:FiU13) föreslogs en lag med kompletterande bestämmelser till förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar.

·. Förslag till förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (KOM(2010) 484).

·. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (KOM(2010) 522).

·. Förslag till förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (KOM(2010) 524).

·. Förslag till förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (KOM(2010) 525).

·. Förslag till förordning om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (KOM(2010) 527).

·. Förslag till förordning antagande av tekniska krav för betalningar och autogireringar i euro m.m. (KOM(2010) 775). I utlåtande 2011/12:FiU37 behandlade utskottet en grönbok om en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar.

De förslag där utskottet under perioden december 2009–december 2011 har haft subsidiaritetsinvändningar – insättningsgaranti, investerarskydd samt direktiv och förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag – har ännu inte lett till EU-lagstiftning. Förhandlingar inom EU pågår ännu om dessa förslag.

Utskottets ställningstagande

Det samlade utfallet och den sammantagna utvecklingen

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete inom EU för att förstärka lagstiftningen på finansmarknadsområdet och för att förstärka regleringen för den ekonomiska och monetära politiken inom unionen. Det samlade utfallet inom dessa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå har stärkts genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Flera av de genomförda och föreslagna EU-lagstiftningsakterna utgörs dessutom av förordningar. När EU-lagstiftning beslutats på ett område blir utrymmet för nationell lagstiftning mindre, och man kan därför anse att EU:s kompetens har ökat inom de aktuella områdena. Arbetet med att stärka lagstiftningen på EU-nivå fortgår också och utskottet har nyligen subsidiaritetsprövat bl.a. ett direktivförslag till ett krishanteringsramverk och två förordningsförslag som gäller tillsyn över kreditinstitut (den s.k. bankunionen).

Samtidigt har utskottet genom subsidiaritetskontrollen haft möjlighet att framföra sina synpunkter på de olika förslagen direkt till EU:s institutioner. Inom områdena etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftning hade utskottet subsidiaritetsinvändningar mot fyra av förslagen. Inget av dessa förslag har ännu lett till EU-lagstiftning, men förhandlingar om förslagen pågår inom EU.

Det är dock enligt utskottet svårt att i dag bedöma hur den sammantagna utvecklingen förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen. En faktor som gör en sådan bedömning svår är att alla förslag ännu inte lett till EU-lagstiftning.

Vad gäller lagstiftning inom andra politikområden än etableringsrätt, tillnärmning av lagstiftning samt ekonomisk och monetär politik har utskottet under perioden december 2009–december 2011 endast subsidiaritetsprövat ett fåtal ärenden inom varje område. Det går därför inte att ge någon kommentar om det samlade utfallet och den sammantagna utvecklingen inom dessa områden.

Ärendenas formella beredning

Finansutskottet noterade i april 2012 i sitt yttrande (yttr. 2011/12:FiU4y) till utrikesutskottet om berättelsen om verksamheten i Europeiska unionen 2011 den väsentliga arbetsinsats som inte sällan krävs i samband med subsidiaritetsprövningen av ett stort antal ärenden. Detta motiverade enligt finansutskottet en utvärdering av riksdagens arbete med dessa frågor i syfte att få större fokus på de mest väsentliga ärendena. Utskottet ansåg att en utvärdering skulle överväga möjligheten att i ett tidigt skede av subsidiaritetsprövningen prioritera vilka ärenden som utskottet ska pröva.

I 10 kap. 6 § riksdagsordningen anges att riksdagen ska pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Finansutskottet subsidiaritetsprövar alla rättsakter som hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning. Beredningen sker på samma sätt i samtliga subsidiaritetsärenden och utskottet gör ingen prioritering mellan dem. Enligt utskottet kan det dock vara av värde att KU i uppföljningen uttalar sig om det finns något utrymme för utskotten att prioritera mellan olika rättsakter och anpassa beredningen av subsidiaritetsärendena med hänsyn till hur väsentliga de bedöms vara. Enligt utskottets mening är det fel att lägga för stora resurser på den formella beredningen av mindre väsentliga ärenden.

Viss EU-lagstiftning på finansutskottets område blir endast tillämplig på medlemsländer i euroområdet. Det gäller t.ex. förslagen till förordning om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet och till förordning om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet. Det kan dock inte uteslutas att sådana förslag ändå kan få betydelse för Sverige. Finansutskottet genomförde en sedvanlig subsidiaritetsprövning av dessa förslag. Även när det gäller förslag om ett fördjupat samarbete inom ett visst område och där Sverige inte avser att delta i samarbetet kan den situationen uppkomma att förslaget inte har en omedelbar betydelse för Sverige. Som ett exempel kan nämnas att civilutskottet i juni 2010 subsidiaritetsprövade ett förslag till en förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad. I samband med prövningen uttalade civilutskottet att Sverige enligt utskottets mening inte skulle delta i det fördjupade samarbetet (prot. 2009/10:32).

Finansutskottet anser att KU i sin fortsatta uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning särskilt bör följa prövningen av rättsakter som inte har en omedelbar betydelse för Sverige.

Tidsramen för subsidiaritetskontrollen

En annan fråga vid beredningen är hur tidsramen för subsidiaritetskontrollen av ett förslag korresponderar med behandlingen av kommissionens förslag inom EU. Det är vanligt att förhandlingarna inom EU om förslagen till rättsakter påbörjas redan innan tidsfristen för subsidiaritetsprövning av rättsakterna löpt ut. Ett exempel från senare tid som kan belysa frågeställningen är de förslag som kommissionen lade fram den 12 september 2012 om tillsyn över kreditinstitut (KOM(2012) 511 och KOM(2012) 512) som ingår i skapandet av den s.k. bankunionen. I regeringens faktapromemoria om förslagen (2012/13:FPM10) framgår att förhandlingar om förslagen inleddes den 27 och 28 september 2012. Ett möte hölls därefter den 11 och 12 oktober 2012 och ytterligare ett möte kommer att hållas under oktober. Detta samtidigt som tidsfristen för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning löper ut den 8 november 2012. Enligt förslagen ska förordningarna träda i kraft den 1 januari 2013 och från samma datum föreslås Europeiska centralbanken få vissa tillsynsuppgifter.

I KU:s betänkande 2009/10:KU2 Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen noterade KU att utskotten kommer att kunna utföra en form av subsidiaritetsgranskning i EU-beslutsprocessens olika faser. Utskottet noterar att det kan bli aktuellt med en viss granskning av grön- och vitböcker samt andra EU-dokument ur ett subsidiaritetsperspektiv i samband med att utskotten lämnar utlåtanden om olika EU-dokument fram till dess att ett utkast till lagstiftningsakt läggs fram. I och med de ändringar som föreslogs i riksdagsordningen sker den egentliga subsidiaritetskontrollen inom åtta veckor från det att ett utkast till lagstiftningsakt lagts fram.

Finansutskottet anser att värdet av de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll kan förlora i betydelse om inte de nationella parlamentens subsidiarietsprövningar kan genomföras innan eller i varje fall i inledningsskedet av förhandlingarna om rättsakterna. Det kan även i vissa fall vara nödvändigt för utskotten att genomföra överläggningar om det sakliga innehållet i förslagen innan subsidiaritetsprövningen är genomförd. Även om ett utskott redan vid granskningen av grön- och vitböcker har möjlighet att beakta subsidiaritetsaspekter är det först vid den fördragsenliga subsidiaritetsprövningen av ett framlagt utkast till lagstiftningsakt som utskottet gör en samlad bedömning av subsidiaritetsfrågan.

Finansutskottet anser att det vore värdefullt om KU i sin fortsatta uppföljning följer upp hur tiden för de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll korresponderar med tiden för förhandlingsarbetet inom EU om förslagen till rättsakter.

Riksdagens subsidiaritetsprövningar i jämförelse med andra EU-länders subsidiaritetsprövningar

Av kommissionens rapport den 10 juli 2012 om subsidiaritet och proportionalitet (KOM(2012) 373) framgår att de nationella parlament som lämnade flest motiverade yttranden under 2011 var riksdagen, Luxemburgs andrakammare och de båda polska kamrarna. Den svenska riksdagen har således lämnat ett stort antal motiverade yttranden.

Utskottet önskar mot den bakgrunden att KU i den fortsatta uppföljningen samlar in information om andra länders subsidiaritetsprövningar. I samband med detta bör man undersöka om andra parlament använder andra kriterier eller rutiner än riksdagen för sina subsidiaritetsprövningar, och om skillnader i dessa avseenden kan förklara Sveriges förhållandevis höga andel av alla motiverade yttranden inom EU.

Om det faktiskt visar sig att Sverige har en oproportionerligt hög andel av alla motiverade yttranden tyder det på att riksdagen hanterar subsidiaritetsprövningen annorlunda än andra länders parlament. Detta motiverar i så fall en bedömning av riksdagens sätt att genomföra subsidiaritetsprövningar. Det kan finnas en risk för att riksdagens yttranden ges en lägre vikt än yttranden från andra nationella parlament som är mer sparsamma med att lämna sådana.

Vilka rättsakter blir föremål för subsidiaritetsprövning?

I september 2010 presenterade kommissionen sex förslag till rättsakter om förstärkt ekonomisk styrning. Fem av dessa blev föremål för subsidiaritetsprövning. Ett av förslagen, Förslag till rådets direktiv om krav på finanspolitiska ramverk i medlemsstaternas budgetramverk (KOM(2010 523), översändes inte riksdagen för subsidiaritetsprövning. Skälet till att detta förslag inte blev föremål för subsidiaritetsprövning torde ha varit att den rättsliga grunden (artikel 126.14 tredje stycket EUF-fördraget) inte hänvisade till ett lagstiftningsförfarande.

Sommaren 2012 presenterade kommissionen två ändrade förslag till direktiv och förordning som rör insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk), (KOM(2012) 420 och KOM(2012) 421). De ursprungliga förslagen hade subsidiaritetsprövats av utskottet, som inte hade någon subsidiaritetsinvändning. De ändrade förslagen syftar till att definiera manipulation av s.k. referensvärden som otillbörlig marknadspåverkan. Kommissionen översände inte de ändrade förslagen till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning.

Utskottet noterar att KU i utlåtande 2011/12:KU5 Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten uttalat att det är av stor betydelse att en tydlighet och förutsägbarhet skapas när det gäller vilka utkast till lagstiftningsakter som omfattas av subsidiaritetsprotokollets förfarande. KU förutsatte att kommissionen på ett lämpligt sätt klargör de otydligheter som finns om subsidiaritetskontrollmekanismens tillämpningsområde.

Mot bakgrund av de lagstiftningsärenden som nämns ovan och som inte underställts riksdagen för subsidiaritetsprövning anser utskottet att KU ånyo bör ta upp frågan om subsidiaritetskontrollmekanismens tillämpningsområde. Enligt finansutskottets mening är det viktigt att det finns en tydlig och konsekvent tillämpning hos kommissionen av reglerna om översändande av förslag till rättsakter för subsidiaritetsprövning.

Tidsramarna för KU:s uppföljning

Kammaren beslutade den 25 januari 2012 att – på förslag av finansutskottet – lämna ett motiverat yttrande över kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (KOM(2011) 821, utl. 2011/12:FiU33).

Med den rytm som KU har för sin uppföljning kommer ärenden under 2012 att följas upp först hösten 2013, dvs. i oktober/november 2013 ska finansutskottet kommentera frågor som hanterades för över ett och halvt år sedan. KU:s slutliga betänkande kommer om rytmen från tidigare år hålls att justeras i december 2013 och debatteras i kammaren i januari 2014, dvs. två år efter finansutskottets behandling av det aktuella fallet.

Finansutskottet anser att värdet av konstitutionsutskottets uppföljning skulle vara större om uppföljningen, inklusive kammarbehandlingen, slutfördes redan under våren det påföljande året. Med en sådan ordning skulle uppföljningen av 2012 slutföras senast i juni 2013.

Stockholm den 8 november 2012

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Peder Wachtmeister (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Anders Sellström (KD), Erik Almqvist (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M), Sven-Erik Bucht (S), Edip Noyan (M), Mats Pertoft (MP) och Adnan Dibrani (S).