Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

2014/15:MJU4y

Vårändringsbudget för 2015

Till finansutskottet

Finansutskottet har gett bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 och de motioner som väckts med anledning av propositionen, i de delar som rör utskottets beredningsområde. Miljö- och jordbruksutskottet tar i sitt yttrande upp de förslag i propositionen som rör utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt kommittémotion 2014/15:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4 och den gemensamma partimotionen 2014/15:3089 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 i berörda delar.

Miljö- och jordbruksutskottet anser att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag i berörda delar. Motionsyrkandena bör avstyrkas.

I yttrandet finns två avvikande meningar (M, C, FP, KD, SD).

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Propositionen

I propositionen föreslås att anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 15000000 kronor. Regeringen anser att Naturvårdsverket bör ges förutsättningar att hantera föreslagna satsningar inom miljöområdet, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget.

Vidare föreslås att anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. ökas med 25000000 kronor. Regeringen anser att miljöövervakningen behöver förstärkas, framför allt i fråga om ökad övervakning av hav och vatten.

Regeringen anser vidare att skötsel och förvaltning av skyddade områden kraftigt behöver förstärkas, bl.a. mot bakgrund av regeringens satsningar på områdesskyddet och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Ökade satsningar behövs också på artbevarande, viltförvaltning, fastighetsförvaltning, restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur bör därför ökas med 110 000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 350 000 000 kronor per år.

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att utveckla handlingsplanen för en giftfri vardag för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I detta ingår bl.a. att intensifiera arbetet med att få bort farliga ämnen från miljön. Arbetet med nationella begränsningar av farliga ämnen är prioriterat och ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Kemikalieinspektionen bör ökas med 5000 000 kronor. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 10 000 000 kronor årligen.

Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö föreslås ökas med 20000000 kronor. Enligt regeringen bör havs och vattenmiljöarbetet förstärkas, bl.a. för att öka takten i att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 75 000 000 kronor årligen.

Finansiering av ovan redovisade förslag sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i propositionen.

Europeiska unionens domstol fastställde i en dom av den 29 mars 2012 (mål nr C-607/10) att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2008/1/EG. Underlåtelsen bestod i att tillstånden för ett antal industrianläggningar saknade vissa delar som krävdes enligt direktivet. EU-domstolen fastställde därefter i en dom av den 4 december 2014 (mål nr C-243/13) att Sverige inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom. EU-domstolen förelade därför Sverige att betala dels ett schablonbelopp på 2000000 euro, dels ett löpande vite på 4 000 euro för varje dag som dröjsmålet med att vidta nödvändiga åtgärder för att följa 2012 års dom består, räknat fr.o.m. den 4 december 2014 till den dag då 2012 års dom följs. Europeiska kommissionen har uppmanat Sverige att betala schablonbeloppet. Regeringen har den 5 februari 2015 beslutat om utbetalning av schablonbeloppet. Kommissionen väntas under våren 2015 uppmana Sverige att betala det förelagda vitet. Anslaget 1:14 Internationellt miljösamarbete behöver mot denna bakgrund tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 22 000 000 kronor.

Regeringens föreslår att anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur ökas med 250 000 000 kronor. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2015 att 1375 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9). Riksdagen beslutade dock att 715000 000 kronor skulle anvisas anslaget (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87). Regeringen anser alltjämt att omfattande insatser och åtgärder behövs för att skydda värdefulla områden och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Skyddet för biologisk mångfald ska utökas, flera naturskogar ska skyddas och flera marina reservat ska inrättas, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Från och med 2016 bedöms utgifterna öka med 590 000 000 kronor årligen

Ett nytt ramanslag 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner förs upp i statens budget med 125 000 000 kronor. Anslaget får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av laddinfrastruktur för elfordon och berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna. Regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.

Finansiering av de redovisade förslagen under anslagen 1:16 och 1:18 sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i propositionen.

Motionerna

I kommittémotion 2014/15:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 4 ifrågasätts nyttan med en kraftig höjning av anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur. Därmed avvisar motionärerna regeringens förslag om en höjning av anslaget.

Enligt den gemensamma partimotionen 2014/15:3089 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 har regeringens ekonomiska politik slagit in på en väg som är oroande för Sverige och som riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtning som nu kan ses. Motionärerna anser att den budget som riksdagen har fastställt för 2015 i stort bör ligga fast. Detta innebär att motionärerna avisar de höjningar som regeringen föreslår för anslagen 1.1 Naturvårdsverket, 1.2 Miljöövervakning m.m., 1:3 Åtgärder för värdefull miljö, 1:6 Kemikalieinspektionen, 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 1:16 Skydd av värdefull natur. Vidare avvisas förslaget om att föra upp ett nytt ramanslag 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner i statens budget.

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 413 559 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:1 Naturvårdsverket. Riksdagen beslutade dock att 378 259 000 kronor skulle anvisas anslaget. I likhet med regeringen anser utskottet att Naturvårdsverket bör ges förutsättningar att hantera föreslagna satsningar inom miljöområdet, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget.

Som redovisas i propositionen föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 vidare att 356 214 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. Riksdagen beslutade dock att 281 214 000 kronor skulle anvisas anslaget. Utskottet anser att miljöövervakningen behöver förstärkas, framför allt för en ökad övervakning av hav och vatten. Som regeringen föreslår bör anslaget därför tillföras ytterligare medel.

Regeringen föreslog vidare i budgetpropositionen för 2015 att 999 535 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Riksdagen beslutade dock att 649 535 000 kronor skulle anvisas anslaget. Skötsel och förvaltning av skyddade områden behöver kraftigt förstärkas, bl.a. mot bakgrund av regeringens satsningar på områdesskyddet och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Som framhålls i propositionen behövs ökade satsningar också på artbevarande, viltförvaltning, fastighetsförvaltning, restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. Som regeringen redovisar finns det i dag 29 nationalparker och över 4 000 naturreservat samt andra skyddade områden. De skyddade områdena behöver förvaltas med framför allt skötsel, gränsmarkeringar och information. I många skyddade områden är naturvårdsskötseln eftersatt, vilket riskerar att natur- och kulturvärden inte kan bibehållas eller vandringsleder inte kan upprätthållas. Utskottet anser i likhet med regeringen att anslaget därmed behöver tillföras ytterligare medel.

Som framgår av propositionen har regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att utveckla handlingsplanen för en giftfri vardag för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I detta ingår bl.a. att intensifiera arbetet med att få bort farliga ämnen från miljön. Arbetet med nationella begränsningar av farliga ämnen är prioriterat och ytterligare medel behöver därför tillföras anslaget.

I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 741 565 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Riksdagen beslutade dock att 666 565 000 kronor skulle anvisas anslaget. Havs- och vattenmiljöarbetet bör förstärkas, bl.a. för att öka takten i att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. Därmed behöver ytterligare medel tillföras anslaget.

Som regeringen föreslår bör anslaget 1:14 Internationellt miljösamarbete tillföras ytterligare medel med anledning av regeringens beslut att betala ut det schablonbelopp som följer av Europeiska unionens domstols dom av den 29 mars 2012 (mål nr C-607/10) samt med anledning av den kommande betalning av ett vite som följer av domen. 

I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen att 1 375 000 000 kronor skulle anvisas anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur. Riksdagen beslutade dock att 715 000 000 kronor skulle anvisas anslaget. Som regeringen framhåller behövs omfattande insatser och åtgärder för att skydda värdefulla områden och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Skyddet för biologisk mångfald ska utökas, flera naturskogar ska skyddas och flera marina reservat ska inrättas, varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget.

Som regeringen föreslår bör ett nytt ramanslag 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner föras upp i statens budget för att användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, installation av laddningsinfrastruktur för elfordon och berörda myndigheters arbete för att genomföra insatserna. Regeringen föreslog ett sådant anslag redan i budgetpropositionen för 2015. Riksdagen beslutade dock att inte föra upp ett sådant nytt anslag på statens budget för detta ändamål. Utskottet anser i likhet med regeringen att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner bör införas för att minska klimatutsläppen och för att öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. För att bidra till goda planeringsförutsättningar är det nödvändigt att beslut kan fattas som medför ekonomiska åtaganden för kommande år. För att medlen ska användas effektivt betalas stöd ut i nära anslutning till att investeringen genomförs. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2016–2018.

Mot bakgrund av det anförda anser miljö- och jordbruksutskottet sammanfattningsvis att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag i de berörda delarna. Motionerna 2014/15:3085 (SD) yrkande 4 i berörd del och  2014/15:3089 (M, C, FP, KD) yrkande 1 i berörda delar bör avstyrkas.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Skogsstyrelsen ökas med 1 000 000 kronor. Anslaget används bl.a. för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter. Skogsbranden i Västmanlands län i augusti 2014 har medfört ökade utgifter på anslaget och anslaget behöver därför tillföras ytterligare medel.

Aven anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket föreslås ökas med 7 000 000 kronor. Anslaget används bl.a. för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket. Med anledning av skogsbranden i Västmanlands län i augusti 2014 bör åtgärder vidtas för att stödja de drabbade. En av stödåtgärderna är ett bränslestöd för diesel som har förbrukats eller kommer att förbrukas av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland under perioden den 31 juli 2014–31 december 2016.

Generellt har antalet skador orsakade av rovdjur ökat under den senaste tio­­­årsperioden. Detta beror på att den svenska rovdjursstammen har ökat. För att kunna vidta erforderliga åtgärder som förebygger konflikter kring rovdjur bör anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. ökas med 10 000 000 kronor. För 2016–2018 bedöms utgifterna öka med 20 000 000 kronor per år.

Enligt regeringen har den globala efterfrågan på mjölk ökat starkt och förväntas stiga kraftigt även i fortsättningen. Det finns en hög underliggande potential för den svenska mjölksektorn. En snabb strukturomvandling har dock i kombination med en djup nedgång i världsmarknadspriserna för mjölk lett till en likviditetskris för svenska mjölkföretag. Sedan 2005 har cirka vart tredje mjölkföretag i Sverige investerat i ökad mjölkproduktion. Dessa företag utgör stommen i den framtida svenska mjölkproduktionen. En utslagning av sunda företag på grund av en tillfällig och mycket kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt jordbruk (mjölk och nötkött). Regeringen bör därför bemyndigas att under 2015 låta staten ta på sig betalningsansvaret för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion. Med anledning av införandet av kreditgarantier behöver ändamålet för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor utvidgas. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för att helt eller delvis finansiera statens förväntade kostnader för statliga kreditgarantier till mjölkföretag. Detta innebär vidare vissa omprioriteringar inom anslaget jämfört med vad riksdagen beslutat om. Den förstärkning av anslaget som avsåg ett måltidslyft prioriteras därmed ned (bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88).

Regeringens föreslår att anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur även ska få användas utgifter för lokalt ledd utveckling som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Lokalt ledd utveckling ska under programperioden 2014– 2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Programmet för lokalt ledd utveckling medfinansieras med nationella medel och ändamålet för anslaget behöver därför utvidgas. Även ändamålet för anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur behöver mot denna bakgrund utvidgas. Anslaget ska därmed också få användas för utgifter för lokalt ledd utveckling som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

I propositionen föreslås vidare att regeringen bemyndigas att under 2015 för anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30000000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018. I budgetpropositionen för 2014 tillfördes anslaget medel för stöd för dubbel miljönytta (prop. 2013/14:1 utg.omr. 23, bet. 2013/14:MJU2, rskr. 2013/14:123). Införandet av stödet syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt som behovet av fossila energikällor minskar. Stödet uppgår till totalt 240 000 000 kronor 2014–2023. För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stödmottagare längre fram under den aktuella perioden behövs ett bemyndigande.

Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2015 en satsning på ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.9.1). Regeringen anförde att fler behöriga sökande bör beredas plats i högskolan. Med anledning av detta föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet om 383027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter. I den av riksdagen fastställda budgeten minskades dock satsningens omfattning (bet. 2014/15:UbU1, rskr.2014/15:90). Regeringen anser alltjämt att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är angelägen. Regeringen föreslår därför i denna proposition att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas för innevarande år med ytterligare 91 226 000 kronor jämfört med den budget som riksdagen fastställt för 2015. Mot denna bakgrund bör anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 6 935 000 kronor. För 2016 och 2017 bedöms utgifterna öka med 6205 000 kronor per år och för 2018 med 5 959 000 kronor. Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Motionen

Enligt den gemensamma partimotionen 2014/15:3089 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 har regeringens ekonomiska politik slagit in på en väg som är oroande för Sverige och som riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtning som nu kan ses. Alliansen anser att den budget som riksdagen fastställt för 2015 i stort bör ligga fast. Detta innebär att motionärerna avisar den höjning av anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet som regeringen föreslår.

Kompletterande uppgifter

Efter uppvaktningar från branschen om oro för det kritiska läget i den svenska mjölksektorn tog Näringsdepartementet initiativ till att samla organisationer, företag och myndigheter med koppling till mjölkproduktion till ett högnivåmöte den 18 februari. Den gemensamma ambitionen var att ta fram en handlingsplan med åtgärder för att stärka svensk mjölkproduktion. Målen och åtgärderna är sprungna ur aktörernas engagemang samt vilja till handling. Näringsdepartementet har medverkat som initiativtagare och facilitator, bl.a. genom att bilda sekretariat för varje arbetsgrupp och kalla till möten. Handlingsplanen utgör ett viktigt startskott i det fortsatta arbetet med att långsiktigt stärka svensk mjölkproduktion. Den 22 maj presenterades branschens handlingsplan med 87 åtgärdsförslag. Handlingsplanen innehåller åtgärder i fråga om

      riskkapital

      bättre management och effektiva produktionsprocesser

      att utnyttja potentialen i mjölkavkastningen

      kostnadseffektiva foder

      kostnadseffektiva byggnationer

      förenklingar av regelverk

      likvärdiga konkurrensvillkor

      god djurhälsa

      ökad innovationstakt och tillämpad forskning

      ursprungsmärkning

      exportåtgärder.

En åtgärd för att överbrygga krisen är rådgivning till företag i ekonomisk kris. En annan sådan åtgärd är statliga kreditgarantier. I arbetet med handlingsplanen har underlag för denna åtgärd tagits fram inom arbetsgruppen för kapitalförsörjning där kreditgivare och branschen deltagit.

Utgångspunkten för arbetsgruppen för kapitalförsörjning har varit att arbeta med kreditgarantier enligt regelverket för statsstödsregelverk ”de minimis”, då det inte kräver notifiering hos EU kommissionen (vilket alltid är tidskrävande). Beloppet per företag är då begränsat till högst 112 500 euro under fem år men om tiden kortas till fyra år kan beloppet ökas till högst 140 000 euro. Den statliga garantin får inte överstiga 80 procent av det underliggande lånet. Det betyder att företagets kreditgivare/banken aktivt behöver delta i att bevilja lån med statlig kreditgaranti. Bankens andel kan vara högre än de stipulerade lägsta 20 procenten. Garantin får inte riktas till företag på obestånd.

Enligt Näringsdepartementet kommer det fördjupade underlag som har tagits fram i arbetet att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med att utforma villkoren för garantin.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen har skogsbranden i Västmanlands län i augusti 2014 medfört ökade utgifter på anslaget 1:1 Skogsstyrelsen som bl.a. används för Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget bör därför ökas enligt regeringens förslag.

Även anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket påverkas av skogsbranden i Västmanlands län i augusti 2014. Anslaget används bl.a. för stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket, och som regeringen framhåller bör åtgärder vidtas för att stödja de drabbade. En av stödåtgärderna är ett bränslestöd för diesel som har förbrukats eller kommer att förbrukas av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland under perioden den 31 juli 2014–31 december 2016. Anslaget bör därför ökas. 

Som framhålls i propositionen har antalet skador orsakade av rovdjur generellt ökat under den senaste tioårsperioden. Detta beror på att den svenska rovdjursstammen har ökat. För att kunna vidta erforderliga åtgärder som förebygger konflikter kring rovdjur bör anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. tillföras ytterligare medel.

Den globala efterfrågan på mjölk har ökat starkt och förväntas stiga kraftigt även i fortsättningen. Som regeringen framhåller finns det en hög underliggande potential för den svenska mjölksektorn. En snabb strukturomvandling har dock i kombination med en djup nedgång i världsmarknadspriserna för mjölk lett till en likviditetskris för svenska mjölkföretag. Dessa företag utgör stommen i den framtida svenska mjölkproduktionen. En utslagning av sunda företag till följd av en tillfällig och mycket kraftig nedgång i världsmarknadspriset skulle kunna leda till en oåterkallelig minskning av två av de ekonomiskt viktigaste sektorerna i svenskt jordbruk (mjölk och nötkött). Utskottet anser därför att regeringen bör bemyndigas att under 2015 låta staten ta på sig betalningsansvaret för kreditgarantier som uppgår till högst 500 000 000 kronor för mjölkföretag i Sverige som under senare år har gjort väsentliga investeringar i ökad mjölkproduktion.

Med anledning av införandet av kreditgarantier behöver ändamålet för anslaget 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor utvidgas till att även omfatta en finansiering av statens förväntade kostnader för de ifrågavarande kreditgarantierna till mjölkföretag, helt eller delvis.

Som framgår av propositionen ska lokalt ledd utveckling under programperioden 2014–2020 genomföras med stöd av finansiering från fyra fonder: Europeiska socialfonden, Europeiska regionalfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Programmet för lokalt ledd utveckling medfinansieras med nationella medel och ändamålet för anslaget bör därför utvidgas. I likhet med regeringen anser utskottet därför att anslaget 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur även bör få användas till utgifter för lokalt ledd utveckling finansierad av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Därmed bör även anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur få användas för utgifter för lokalt ledd utveckling som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

I budgetpropositionen för 2014 tillfördes anslaget 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket medel för stöd för dubbel miljönytta. Införandet av stödet syftar till att minska metangasutsläpp från gödsel samtidigt som behovet av fossila energikällor minskar. För att ha möjlighet att hantera stödet på ett effektivt sätt och fatta beslut om stöd till stödmottagare längre fram under den aktuella perioden behövs ett bemyndigande. Utskottet anser därmed att regeringen bör bemyndigas att under 2015 för detta anslag besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2016, 30000000 kronor 2017 och 30 000 000 kronor 2018.

I budgetpropositionen för 2015 föreslog regeringen en utökning av resurserna till högskoleutbildning i hela landet om 383 027 000 kronor, motsvarande 5 000 helårsstudenter. I den budget som riksdagen har fastställt minskades dock satsningens omfattning. Utskottet anser i likhet med regeringen att den utökning av resurser till högskoleutbildning som föreslogs i budgetpropositionen är angelägen och att resurserna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör ökas för innevarande år. Anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet bör därför ökas med föreslaget belopp.

Mot bakgrund av det anförda och redovisade kompletterande uppgifter anser miljö- och jordbruksutskottet sammanfattningsvis att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag i de berörda delarna. Motion 2014/15:3089 (M, C, FP, KD) yrkande 1 i berörda delar bör avstyrkas.

Stockholm den 26 maj 2015

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Matilda Ernkrans

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Lena Ek (C), Ulf Berg (M), Isak From (S), Johan Hultberg (M), Maria Strömkvist (S), Martin Kinnunen (SD), Åsa Coenraads (M), Jan-Olof Larsson (S), Monica Haider (S), Anders Forsberg (SD), Lars Tysklind (FP), Jens Holm (V), Magnus Oscarsson (KD), Marianne Pettersson (S), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Emma Nohrén (MP).

Avvikande meningar

Vårändringsbudget för 2015 (M, C, FP, KD)

Lena Ek (C), Ulf Berg (M), Johan Hultberg (M), Åsa Coenraads (M), Lars Tysklind (FP), Magnus Oscarsson (KD) och Jesper Skalberg Karlsson (M) anför:

Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Det är kärnan i Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Sverige har klarat den utdragna lågkonjunkturen bättre än många jämförbara länder, och vi ser nu en allt bredare återhämtning av den svenska ekonomin. Det behövs dock ett fortsatt fokus på en ansvarsfull ekonomisk politik och strukturellt riktiga reformer för att värna återhämtningen och skapa fler varaktiga jobb och högre tillväxt. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. Regeringens ekonomiska politik har slagit in på en väg som är oroande för Sverige och som riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtning som nu kan ses. Vi anser att den budget som riksdagen har fastställt för 2015 i stort bör ligga fast. Därför avvisar vi de höjningar som regeringen har föreslagit inom utgiftsområde 20 av anslagen 1.1 Naturvårdsverket, 1.2 Miljöövervakning m.m., 1:3 Åtgärder för värdefull miljö, 1:6 Kemikalieinspektionen, 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 1:16 Skydd av värdefull natur. Vidare avvisar vi förslaget om att föra upp ett nytt ramanslag 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner i statens budget. Inom utgiftsområde 23 avvisar vi den höjning av anslaget 1:24 Sveriges lantbruksuniversitet som regeringen föreslagit.

Detta innebär att vi anser att finansutskottet bör tillstyrka motion 2014/15:3089 (M, C, FP, KD) yrkande 1 i berörda delar.

Vårändringsbudget för 2015 (SD)

Martin Kinnunen (SD) och Anders Forsberg (SD) anför:

Nyttan med en kraftig höjning av anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur kan ifrågasättas och därför avvisar vi regeringens förslag om en höjning av anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur.

Detta innebär att vi anser att finansutskottet bör tillstyrka motion 2014/15:3085 (SD) yrkande 4 i berörd del.