Vattenmiljö och vattenkraft

Yttrande 2017/18:NU6y

Yttrandet är publicerat

Händelser

Beredning
2018-05-03
Justering
2018-05-24
Trycklov
2018-05-25
PDF

Näringsutskottets yttrande

2017/18:NU6y

 

Vattenmiljö och vattenkraft

Till civilutskottet

Civilutskottet beslutade den 15 maj 2018 att ge näringsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2017/18:243 Vattenmiljö och vatten­kraft och två motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Näringsutskottet framhåller bl.a. att propositionen är en viktig del i arbetet för att Sverige ska klara en kontrollerad övergång till ett helt förnybart el­system med nya energipolitiska mål. Utskottet förordar därmed att civil­utskottet tillstyrker propositionen.

I yttrandet finns två avvikande meningar (SD, V).

 

 

Utskottets överväganden

Vattenmiljö och vattenkraft

Inledning

De förslag som förs fram i propositionen om vattenmiljö och vattenkraft syftar till att genomföra de delar av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem riksdagspartier 2016.

Två motioner har väckts med anledning av propo­si­tionen (SD, V).

Bakgrund

En energipolitisk överenskommelse slöts i juni 2016 mellan Social­demo­kra­terna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Krist­demo­kraterna. Över­­ens­­­­kommelsen innebär att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vatten­kraft. Prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt admi­nistrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Vidare bör reglerna för omprövning av vatten­verk­sam­heter som vattenkraftverk och dammar förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vatten­resurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Överens­kommelsen innebär också att vattenkraftens utbyggnad främst ska ske genom effekt­höjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd och att nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.

Propositionen

I propositionen anges att vattenkraftens utbyggnad främst ska ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd och att nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd. Detta ska enligt propositionen bl.a. ske genom omprövning av tillstånd på verksamhetsutövarens initiativ. I prövningen ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. För helhetssynen ska det finnas en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen. Planen anger vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats. Som huvudregel får en verksamhet bedrivas utan att ha moderna miljövillkor till dess det är dags för prövning enligt planen.

När det gäller alla vattenverksamheter föreslås i propositionen att reger­ingen ska få meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått. Den s.k. båt­nads­regeln för prövning av vattenverksamheter tas bort. Om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan äldre s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken.

I fråga om såväl vattenverksamheter som miljöfarliga verksamheter och verksamheter som prövas särskilt enligt sektorslagstiftning föreslås uttryckliga bestämmelser om att verksamheterna inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud. De möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Vissa kompletterande uppgifter

Energiöverenskommelsen

I juni 2016 slöts en energipolitisk överenskommelse mellan fem partier – Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemo­kraterna. Överenskommelsen är en gemensam politisk färdplan för en kon­trollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya  energipolitiska mål.

När det gäller vattenkraftens betydelse i energisystemet framgår följande av energiöverenskommelsen:

•       Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter.

•       Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men prövnings­systemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.

•       Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.

•       Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljö­tillstånd.

•       Nationalälvarna, och övriga älvsträckor som anges i lagen, ska även i fortsättningen skyddas från utbyggnad.

•       Vattenkraftsbranschen ska fullt ut finansiera de kostnader, för t.ex. om­prövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Arbetet ska utgå i från den parts­diskuterade fondlösning som Energimyndigheten och Havs- och vatten­myndig­heten har haft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka att vattenkraften är en värdefull till­gång i både det svenska och det nordiska elsystemet. Vattenkraften spelar en cen­tral roll för elförsörjning, som enskilt produktionsslag men också som regler- och balanskraft. I dagsläget levererar vattenkraften flera av de viktiga sy­stemtjänsterna i elsystemet såsom spännings- och frekvensreglering. Vattenkraften bidrar till ett konkurrenskraftigt energisystem med låga utsläpp och med trygga leveranser av elenergi. Den har också en särskilt viktig roll vid om­ställningen till ett helt förnybart energisystem genom att underlätta intro­duktionen av vind- och solkraft. För att möta behovet av en mer reglerbar förny­bar elproduktion behöver vattenkraftens tillgängliga effekt och regler­förmåga öka jämfört med i dag, och utskottet vill framhålla att det finns goda möjligheter att åstadkomma det i samband med uppgrade­ringar av befintliga vattenkraftverk.

Av den energipolitiska överenskommelse som har träffats mellan Social­de­mo­kraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Krist­demo­krat­erna framgår att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft. Det framgår vidare att pröv­nings­systemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhåll­ande till den efter­strävade miljönyttan. Överenskommelsen innebär också att reglerna för omprövning av vatten­verk­sam­heter som vatten­kraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säker­ställa en hållbar utveckling där Sveriges vatten­resurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Enligt överenskommelsen ska också vatten­kraftens utbyggnad främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd, och nya anläggningar ska ha moderna miljö­tillstånd.

För att bl.a. genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av energi­överens­kommelsen har regeringen överlämnat propositionen Vattenmiljö och vatten­kraft till riksdagen. Utskottet välkomnar propositionen som enligt utskottet är en viktig del för att Sverige ska klara en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål. Utskottet har heller inget att invända mot de föreslagna ändringarna i lagen (1966:314) om kontinental­sockeln, lagen (1978:160) om vissa rörledningar, lagen (1984:3) om kärn­teknisk verksamhet, ellagen (1997:857) eller naturgaslagen (2005:403). Mot denna bakgrund förordar utskottet att civilutskottet tillstyrker regeringens propo­sition och avstyrker motionerna.

Stockholm den 24 maj 2018

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Anna Wallén (S), Lise Nordin (MP), Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L), Penilla Gunther (KD), Patrik Engström (S), Håkan Svenneling (V), Rickard Nordin (C) och Jessica Polfjärd (M).

 

 

 

 

 

Avvikande meningar

 

1.

Vattenmiljö och vattenkraft (SD)

 

Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD) anför:

 

 

 

Vi välkomnar i stort de regelförändringar som nu föreslås i regeringens proposition när det gäller vattenmiljö och vattenkraft. Vi i Sverige­demo­krat­erna har också varit drivande för att få till en förändring i denna riktning. Vi anser dock att regeringens förslag, som det ser ut i dag, får en orimlig konse­kvens i och med att de verksamhets­utövare som har ett pågående ärende eller nyligen har fått ett lagakraftvunnet föreläggande inte kommer att beröras av de nya reglerna. I likhet med vad som anförs i motion 2017/18:4155 (SD) anser vi därför att förslaget bör anpassas så att de nya reglerna kommer att gälla även för hand­läggning och prövning av mål och ärenden som har inletts före det föreslagna ikraftträdande­datumet. Vi förordar därför att civilutskottet till­styrker propo­si­tio­nen med den ändring som föreslås i den nämnda motionen. Civilutskottet bör därmed tillstyrka denna motion och avstyrka övriga motionsyrkanden.

 

2.

Vattenmiljö och vattenkraft (V)

 

Håkan Svenneling (V) anför:

 

 

 

Med anledning av den proposition om vattenmiljö och vattenkraft som riks­dagen ska ta ställning till vill jag i detta sammanhang framhålla att vatten­kraften är av stor betydelse för Sveriges energiförsörjning. Vatten­kraften står för en stor del av den förnybara elproduktionen samtidigt som den är en resurs för att reglera variationerna över dygn och år i produktionen av sol- och vindenergi och spelar därmed en stor roll för effektbalansen i kraftsystemet. Samtidigt kan jag, som också framhålls i motion 2017/18:4151 (V), konstatera att vattenkraften – på många sätt – påverkar både landskap och ekosystem negativt. Jag vill dock påpeka att jag ser stora värden med en stark vatten­krafts­­produktion men vill samtidigt, i likhet med det som anförs i den nämnda motionen, framhålla att produktionen behöver anpassas med hänsyn till bio­log­isk mångfald och de nationellt uppsatta miljömålen. Jag instämmer vidare i att regeringens proposition innebär ett steg i rätt riktning för en mer miljö­anpassad vattenkraft men anser att förslagen sammantaget är otillräckliga för att uppnå en lagstiftning som säkrar en hållbar vattenkraft samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. Mot denna bakgrund förordar jag att civil­utskottet tillstyrker motion 2017/18:4151 (V) i sin helhet. Det innebär följ­aktligen att propositionen bör avstyrkas i de delar som anges i motionen och att civilutskottet förordar att riksdagen ställer sig bakom de tillkänna­giv­anden som föreslås. Övriga motionsyrkanden bör avstyrkas av civil­utskottet.

Särskilda yttranden

 

Vattenmiljö och vattenkraft (L)

Maria Weimer (L) anför:

 

 

Vattenkraften är en grundpelare för att Sverige ska ha en säker och effektiv el­produktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Jag har därför i det föregående ställt mig bakom utskottets ställningstagande om att propositionen Vattenmiljö och vattenkraft bör tillstyrkas. Jag vill dock, genom detta särskilda yttrande, tydliggöra att Liberalerna inte står bakom den energi­över­ens­kommelse som i juni 2016 slöts mellan Social­demokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokrat­erna. Enligt min uppfattning är överenskommelsen dyr, dålig för Sverige och saknar klimat­nytta.