Vissa bostadsskattefrågor

Yttrande 1992/93:BoU6

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y

Vissa bostadsskattefrågor

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat bereda bosfadsutskottet tillfålle att yttra sig över motioner från allmänna motionstiden 1993 i bosfadsskattefrågor.

I detta yttrande behandlas följande motioner.

1992/93:Sk311 av Stina Gustevsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfålligt reparations- och underhållsavdrag.

1992/93:Sk315 av Karin Sfarrin och Birgitfa Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och under­hållsarbeten.

1992/93:Sk320 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villaäga­res och bosfadsrättsinnehavares rätt att göra avdrag i deklarationen för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten.

1992/93:Sk325 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande avdragsmöjligheter för småhusreparationer.

1992/93:Sk337 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av underlaget för fastighetsbeskattning vid påbyggnad av äldre bosfads-hus.

1992/93:Sk350 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge villaägare och bostadsrättsinnehavare rätt att göra deklarationsavdrag för lagligt upphandlade reparationer och underhållsarbeten,

2.    att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att skyndsamt utreda förutsättningarna för och effekterna av den i motionen föreslagna avdragsrätten.

1 Riksdagen 1992/93. 19 samt Nr6y


1992/93 BoU6y


1992/93:Sk358 av Harald Bergström och Holger Gustafeson (kds) vari        1992/93:BoU6y yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna underhållsfonder.

1992/93:Sk365 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar att ge egnahemsägare och bosfadsrättsinnehavare rätt att göra avdrag i deklarationen, om maximalt ett basbelopp, för lagligt upp­handlade till-, ombyggnads- samt reparationsarbeten och att avdraget skall gälla högst en fastighet eller lägenhet per år och person.

1992/93:Sk367 av Magnus Persson och Oskar Lindkvist (s) vari yrkas

1,    att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 bilaga 8 beslutar att våningspåbyggnad oberoende av om den sker på kommersiella fastigheter, industribyggnader eller bostadshus skall ha samma fastighetsskatt som andra nyproducerade bostäder,

2,    att riksdagen såsom komplettering till proposition 1992/93:100 beslufar att bosfadshus som genom våningspåbyggnad får en ökning av lägenhetsarean för bostäder med minst 20 % och förses med hissar som betjänar minst 60 % av husets lägenheter får värdeåret framflytfat till påbyggnadsåret och fastighetsbeskattas i enlighet därmed, dvs. skat­tebefrielse under de första fem åren och halv fastighetsskatt de följande fem åren efter påbyggnadsåret,

3,    att riksdagen beslutar att dessa fastighetsregler enbart skall gälla för projekt som påbörjas före 1995.

1992/93 :Sk371 av Harriet Colliander och Simon Liliedahl (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att medge ränteavdrag för ett icke standardhöjande underhåll av kulturhistoriskt värdefulla man­byggnader, särskilt på jordbruksfastigheter.

1992/93:Sk375 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram förslag om att lika skatteregler (skattefri­het i fem år följt av halv fastighetsskatt under fem år) i princip bör gälla för såväl tillbyggnad som nyproduktion av flerfamiljshus.

1992/93:Sk378 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten till översyn av avdragsrätten.

1992/93:Sk386 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en tids- och beloppsmässigt begränsad avdrags­rätt avseende lönekostnaden för underhåll av småhus och bostadsrätter.



Behandlingen i riksdagen av frågan om ett ROT-program

I finansutskottets betänkande 1992/93:FiU10 läggs fram riktlinjer för ett ROT-program (ROT = reparation, om- och tillbyggnad). Mot bakgrund av det svåra läget på arbetsmarknaden förordade finansut­skottet att åtgärder vidtas för att stimulera ökad ROT-verksamhet under åren 1993 och 1994. Utskottet föreslog att programmet ges följande inriktning:

1.  Stöd för reparationer och bostadsförbättringsåtgärder

2.  Statlig subvention av underhåll och reparation av kommunala byggnader

3.  Räntebidrag för ombyggnad av bostäder

4.  Ombyggnad av äldrebostäder

5.  Kulturmiljövård

6.  Konstnärlig utsmyckning i bosfadsområden

7.  Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder

8.  Räntesubventioner

I det ovannämnda betänkandet från finansutskottet behandlades punk­ten 2 ovan medan utskottet, beträffande övriga delar av programmet, anförde att det borde ankomma på resp. utskott att ange den närmare utformningen av förslagen.

I betänkandet 1992/93:BoU10 som justerades den 11 mars 1993 och som avses behandlas av riksdagen den 24 mars 1993 far bosfadsutskot­tet upp punkterna 14 till närmare överväganden. Utskottet kommer senare under våren att behandla punkten 6 och kulturutskottet punk­ten 5.

Vad beträfiEar punkten 7 avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder som är den punkt som närmast kan anses falla inom skatteutskottets beredningsområde anför bostadsutskottet i det ovannämnda betänkandet följande.

Som en del i det av finansutskottet förordade ROT-programmet ingår att skattereduktion mot fastighetsskatten skall medges för fastighetsäga­re för underhålls- och reparationsåtgärder t.o.m. utgången av år 1994.

Även om det primärt ankommer på skatteutskottet att behandla den närmare utformningen av förslaget i denna del finns det enligt bostads­utskottets mening anledning att något beröra detsamma i detta betänk­ande. Frågan om utformningen av skatteavdraget m.m. behandlas dessutom i bosfadsutskottets yttrande 1992/93:BoU6y till skatteutskot­tet.

Den förordade avdragsrätten rikfar sig till ägare av bosfadsfastighet-er. För att ytterligare betona avdragets knytning till bosfadsförsörjning-en kan det enligt utskottets mening finnas anledning att göra vissa preciseringar. Från de utgångspunkter bosfadsutskottet har att beakta anser utskottet att avdrag endast bör avse bostäder för permanentboen-de. I detfa sammanhang bör dessutom övervägas behovet av att avgrän­sa de åtgärder som skali omfattas av avdragsrätten.

Avdragsrätten kan maximalt uppgå till 10 000 kr. per lägenhet. För tydlighetens skull bör enligt utskottets mening anges att härmed avses det sammantagna avdragsberättigade beloppet för åtgärder som vidtas


1992/93:BoU6y



under 1993 och 1994. I avsikt att tillförsäkra ägare av bostadshus med        l992/93:BoU6y låga taxeringsvärden, t.ex. i mindre orter eller på landsbygden, möjlig­het  att  utnyttja  reduktionen  mot  fastighetsskatten  fullt   ut  bör ev. kvarstående reduktionsbelopp dessutom kunna få tas i anspråk under ett eller flera efterföljande taxeringsår.

I detfa sammanhang bör även tas upp frågan om den nedre gränsen for avdragsrätten. Enligt finansutskottet bör avdrag endast medges i de fall arbetskostnaden uppgår till 2 000 kr. per lägenhet. Det är natur­ligtvis rimligt att bl.a. av administrativa skäl sätta upp en sådan gräns. Även enligt bosfadsutskottets mening bör således en nedre gräns på 2 000 kr. gälla. Däremot kan det enligt bosfadsutskottets mening fin­nas anledning att knyta denna gräns till fastigheten. En ordning där gränsen sätts till ett visst belopp per lägenhet innebär att endast mera omfattande åtgärder skulle bli aktuella för avdrag i fastigheter med ett större anfal lägenheter.

En ytterligare fråga som bör belysas är behovet av en samordning mellan den nu diskuterade skattereduktionen och andra stödformer. Inte minst sysselsättningsskäl falar enligt bostadsutskottets mening för att dubbelt stöd inte bör utgå för samma åtgärd. Skattereduktion bör sålunda medges endast för åtgärder för vilka räntebidrag, RBF-stöd eller annat stöd inte utgår. Sådan reduktion bör inte heller komma i fråga i de fall en fastighetsägare i annan ordning kan tillgodogöra sig avdrag för åtgärderna vid beskattningen.

Avslutningsvis vill utskottet något beröra frågan om ikraftträdandet av den nu förordade avdragsrätten. Avsikten med ROT-programmet i sin helhet är att genom olika stimulansåtgärder snabbt få i gång byggnadsåtgärder som annars inte skulle ha kommit till stånd eller som skulle ha genomförts vid en senare tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som lämpligt att endast sådana åtgärder som påbörjas sedan riksdagen fatfat beslut i ärendet skall omfattas av avdragsrätten. Samtidigt kan det naturligtvis inte uteslutas att det kan finnas svårigheter förknippade med att införa den förorda­de avdragsrätten mitt under ett inkomstår. Skulle så vara fallet bör det enligt bosfadsutskottets mening övervägas att låfa avdragsrätten omfatta åtgärder som påbörjas under år 1993.

Utskottet

Ovan har redovisats riktlinjerna för ett ROT-program. Som en kompo­nent i detfa program finns en punkt avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder som är av den karaktären att den bör behandlas av skatteutskottet. Eftersom denna punkt har anknytning till andra delar av programmet har bosfadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU10 berört frågan. Denna redovisning har återgetts ovan. Förutom vad där anförts anser bosfadsutskottet att det är av stor vikt att de olika delarna av ROT-programmet får ett snabbt genomslag. Mot denna bakgrund förutsätter bosfadsutskottet att frågan prioriteras av skatteutskottet.

I flera motioner väckfa under allmänna motionstiden 1993 och hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder. Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag enligt motionärerna ger ökad sysselsätt­ning, minskade kostnader för arbetslösheten samtidigt som angelägna



men inte sällan eftersatfa bostadsinvesteringar kommer till stånd.        1992/93 :BoU6y Förslag med denna innebörd om än med något olika utformning förs fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325 (c), Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd), Sk378 (m) och Sk386 (m).

Som framgått av bostadsutskottets betänkande 1992/93:BoU10 finner utskottet det väsentligt att ett ROT-program nu kommer i gång. Enligt utskottets uppfattning bör i detfa program som en del ingå också åtgärder inom skattesystemet. Från de utgångspunkter bosfadsutskottet har att beakta finner utskottet att utformningen av sådana åtgärder bör kunna göras mot bakgrund av vad i finansutskottets betänkande an­förts och vad i föregående avsnitt beskrivits. Bosfadsutskottet anser att skatteutskottet med anledning av motionerna och med anledning av vad bostadsutskottet nu anfört som sin mening ger regeringen till känna att förslag om avdrag mot fastighebskatt för vbsa underhålbåtgär-der i bostäder skyndsamt föreläggs riksdagen. Det får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande övervägandena ytterligare beakfa och hos regeringen aktualisera även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå syftet med riksdagens principiella beslut om skatteavdrag för vissa underhållsåtgärder i bostäder.

Beräkning av fastighetsskatt vid påyggnad och tillbyggnad av bostä­der tas upp i tre motioner, nämligen i motionerna Sk337 (fp), Sk367 (s) och Sk375 (nyd), I motionerna anförs att angelägna om- och tillbyggnader i form av påbyggnad på något äldre bosfadshus av ekono­miska skäl inte sällan visar sig ogenomförbara. Påbyggnad på sådana hus, ofta producerade under 1950- eller 1960-talen, medför en fram­flyttning av det s.k. värdeåret till omkring 1970. Detfa innebär full fastighetsskatt på hela den påbyggda fastigheten. Eftersom taxeringsvär­det ökar får fastigheten i påbyggt skick en större fastighetsskatt än före påbyggnaden. Motionärerna föreslår att nyproducerade påbyggda lägen­heter bör befrias från fastighetsskatt på samma sätt som annan nypro­duktion, något som anges kunna ske genom uppdelning i separafa värderingsenheter, en för påbyggnaden och en för den ursprungliga fastigheten.

Frågan om utfag av fastighetsskatt vid ombyggnad har behandlats i 1993 års budgetproposition (bil. 8 s. 112113). Efter att ha övervägt utformningen av subventionsreglerna för ombyggnad av bostäder anför föredraganden:

De ekonomiska förutsättningarna för om- och tillbyggnad påverkas
även av reglerna för utfag av fastighetsskatt efter om- och tillbyggnad
av bostäder. Jag är medveten om att den nuvarande regelutformningen
diskriminerar om- och tillbyggnad jämfört med nybyggnad. Vid ny­
byggnad tas det nämligen inte ut någon fastighetsskatt under de försfa
fem åren och endast halv fastighetsskatt under följande fem år. Om­
byggnad leder däremot ofta till en höjning av fastighetsskatten på ett
sådant sätt att intresset av att genomföra om- och tillbyggnadsåtgärder
motverkas. Det är därför önskvärt att undanröja detfa hinder för om-
och tillbyggnadsåtgärder så att reduktionen av fastighetsskatten vid om-
och tillbyggnadsåtrder blir mer likvärdig med vad som gäller vid
                  5

nybyggnad. En sådan förändring får självfallet avvägas mot den sfatsfi-



nansielfa situationen. Frågan kräver därför ytterligare överväganden av        1992/93:BoU6y

de ekonomiska effekterna innan förslag om förändringar kan läggas

fram.

Bosfadsutskottet som finner den av motionärerna och i budgetproposi­tionen aktualiserade frågan viktig anser att skatteutskottet som sin mening bör ge regeringen till känna att förslag om fastighetsbeskatt­ningens utformning vid påbyggnad m.m. av fastighet skyndsamt före­läggs riksdagen.

Slutligen behandlas i detfa yttrande motion Sk358 (kds). Motionä­rerna föreslår ett riksdagetis tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om att utreda fastighetsanknutna underhålbfonder.

Den i motionen uppfagna frågan har behandlats i slutbetänkandet från utredningen om statens stöd för bosfadsfinansieringen (SOU 1992:47). Utredningens förslag övervägs i regeringskansliet. Resulfatet av den beredningen bör awaktas. Bosfadsutskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka motionen.

Stockholm den 11 mars 1993 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har delfagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britfa Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Harry Staaf (kds).

Avvikande mening

Avdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britfa Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Ovan har" och slutar med "i bostäder" bort ha följande lydelse:

I flera motioner väckfa under allmänna motionstiden 1993 och hänvisade till skatteutskottet har tagits upp frågan om skatteavdrag för reparationer och underhåll i bostäder. Gemensamt för förslagen kan sägas vara att ett sådant avdrag enligt motionärerna ger ökad sysselsätt­ning och minskade kostnader för arbetslösheten samtidigt som angeläg­na men inte sällan eftersatta bostadsinvesteringar kommer till stånd. Förslag med denna innebörd om än med något olika utform-



ning - förs fram i motionerna Sk311 (c), Sk315 (c), Sk320 (c), Sk325        1992/93:BoU6y (c), Sk350 (nyd) yrkandena 1 och 2, Sk365 (nyd), Sk371 (nyd), Sk378 (m) och Sk386 (m).

Finansutskottet har den 25 februari 1993 beslufat om inriktningen av ett ROT-program. Som en komponent i detfa program finns ett punkfavdrag mot fastighetsskatt för vissa underhållsåtgärder av den karaktären att frågan bl.a. mot bakgrund av de ovan angivna motioner­na bör behandlas av skatteutskottet.

Som framgått ovan redovisar bosfadsutskottet i betänkandet 1992/93:BoU10 hur ett system med avdrag mot fastighetsskatten när­mare borde utformas. I ett särskilt yttrande (s) till betänkandet anförs att det syfte som avses uppnås med ett avdrag bättre skulle tillgodoses med ett system med direkta bidrag för vissa underhållsåtgärder. En liknande uppfattning förs fram i ett särskilt yttrande (s) till finansut­skottets betänkande 1992/93 :FiU 10.

Bosfadsutskottet delar uppfattningen i de särskilda yttrandena om att ett bidrag är att föredra framför ett avdrag mot fastighetsskatten. För bidrag bör följande villkor i huvudsak gälla.

Bidrag utgår för kostnader för arbete och material. Med material avses förbrukningsmaterial såsom fårg, fapeter, golvmaterial m.m. Bi­drag skall utgå till villaägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. I den mån den boende inte utför åtgärderna bör ett krav vara att de utförs av momsregistrerad firma. Stöd skall utgå för åtgärder påbörjade omedel­bart efter riksdagens beslut. Åtgärderna bör påbörjas senast vid utgång­en av år 1993.

Stöd utgår med 30 % av godkända kostnader för åtgärderna om kostnaderna uppgår till minst 2 000 kr per lägenhet. Stöd medges för kostnader om maximalt 35 000 kr och endast en gång för samma lägenhet under perioden.

Sedan åtgärderna genomförts sänds en ansökan om utbefalning in tillsammans med fakturor till den administrerande myndigheten som kan vara Riksskatteverket, skattemyndigheten, länsstyrelsen eller annan myndighet.

Ett bidrag av nu skisserad utformning ger en snabbare och kraftigare stimulanseffekt för sysselsättningen än det avdragssystem som redovi­sats ovan. Genom att pengarna kan befalas ut i omedelbar anslutning till att underhållsåtgärderna har genomförts blir det en direkt knytning mellan stödet och det utförda arbetet. Med ett avdrag kommer kom­pensationen däremot inte att betalas förrän tidigast året efter. För reparationsutgifter under 1993 får fastighetsägaren kompensation först i december 1994, och för reparationsutgifter 1994 kommer kompensa­tionen först i december 1995. För fastighetsägare med låga taxerings­värden kan en del av kompensationen t.o.m. komma att fördröjas ytterligare. I nuvarande krissituation på arbetsmarknaden är den för­dröjda stimulansefiiekten en mycket allvarlig svaghet med avdragssyste­met.

Ett skatteavdrag strider mot skattereformens principer om att bredda
skattebasen, begränsa avdragen och förenkla reglerna. Det blir knap-
        7

past  möjligt att  hantera  avdraget  inom  ramen  för den förenklade



självdeklarationen, vilket får den beklagliga konsekvensen att allt fårre        1992/93:BoU6y kan använda den förenklade deklarationen. Ett avdragssystem innebär vidare att kontrollen riskerar att bli i det närmaste obefintlig.

Ett bidragssystem kan göras rättvisare än det föreslagna avdragssyste­met. En märklig konsekvens av det tilltänkta avdragssystemet är att människor i glesbygden kan få vänfa på sin fullständiga kompensation ett eller två år längre än fastighetsägare med högre taxeringsvärden och därmed högre fastighetsskatt.

Enligt bosfadsutskottet bör skatteutskottet med anledning av de ovan refererade motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad bostadsutskottet nu anfört om ett system med bidrag för vissa under­hålls- och reparationskostnader för bostäder. Det får anses ankomma på skatteutskottet att i de kommande övervägandena ytterligare beakta och hos regeringen aktualisera även andra åtgärder som kan visa sig erforderliga för att uppnå syftet med vad bostadsutskottet nu förordat. Ett förslag i frågan bör skyndsamt föreläggas riksdagen.

gotab  43336, Stockholm 1993


Yttranden

Yttranden innehåller synpunkter från ett utskott på ett förslag till riksdagsbeslut som ett annat utskott har hand om.