Stärkta pensionsavsättningar
Interpellation 2020/21:467 av Julia Kronlid (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-12
- Överlämnad
- 2021-02-15
- Anmäld
- 2021-02-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-08
- Svarsdatum
- 2021-03-11
- Besvarad
- 2021-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Pensionerna i Sverige har under lång tid varit alldeles för låga, och många av våra pensionärer lever under existensminimum. Grundskyddet har under lång tid varit alldeles för lågt inom garantipensionen, och det har drabbat framför allt kvinnor som tagit stort ansvar för hem och familj. Det är bra att regeringen stärkt detta men det skulle behöva stärkas ytterligare.
Utöver detta får pensionärer i dag ut en skamligt liten andel av slutlönen i sin pension när de har arbetat och slitit ett helt liv. För att komma till rätta med detta har regeringen tagit fram ett pensionstillägg. Sverigedemokraterna har inte motsatt sig eller försökt hindra detta, då varje extra krona till våra pensionärer är något positivt. Vi har dock upprepade gånger påpekat att denna lösning inte är finansiellt hållbar i längden och i stället sagt att pensionsavsättningarna måste stärkas.
Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 år, med en slutlön på 30 000 kronor per månad (i nuvarande penningvärde), en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent. Detta är inte acceptabelt.
Vi menar att det ska finnas ett så kallat respektavstånd och att det ska göra skillnad på pensionen om en person har arbetat i hela sitt liv jämfört med om personen inte har gjort det. Genom att växla mellan en lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna går det att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagarna drabbas av högre skatter. Resultatet blir då att samma person får en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas. Detta skulle vara en mer långsiktigt hållbar lösning än det pensionstillägg som regeringen genomfört som endast gett 25 kronor extra i månaden för dem med den lägsta inkomsten. Sverigedemokraterna har därför under flera års tid föreslagit att regeringen ska utreda en sådan lösning för att på allvar kunna stärka pensionera.
Regeringen har dock motsatt sig detta, och samtliga partier i Pensionsgruppen röstade ned ett sådant förslag i riksdagen förra riksmötet, då det var uppe till behandling. Förslaget har inte fått stöd i socialförsäkringsutskottet detta riksmöte heller. Den 25 februari kommer förslaget upp för beslut, och om inget drastiskt händer kommer riksdagen återigen att rösta ned Sverigedemokraternas förslag om stärkta pensioner.
Trots detta har detta har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi de senaste dagarna uttalat att det skulle vara tänkbart att göra en översyn för att stärka pensionsavsättningarna. I socialförsäkringsutskottets betänkande framkommer att Pensionsgruppen har börjat titta på att stärka pensionsavsättningarna.
Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
- Hur kommer det sig att statsrådet och regeringen under så lång tid motsatt sig att stärka pensionsavsättningarna för mer en mer långsiktigt hållbar förstärkning av pensionerna?
- Kommer statsrådet och regeringen nu på allvar att utreda Sverigedemokraternas förslag att växla mellan högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna och en allmän lägre löneavgift?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:467
Webb-tv: Stärkta pensionsavsättningar
Dokument från debatten
- Torsdag den 11 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:92
- Protokoll 2020/21:92 Torsdagen den 11 marsProtokoll 2020/21:92 Svar på interpellation 2020/21:467 om stärkta pensionsavsättningar
Protokoll från debatten
Anf. 24 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! har frågat mig varför regeringen under lång tid motsatt sig att stärka pensionsavsättningarna och om vi kommer att utreda Sverigedemokraternas förslag att inom ramen för arbetsgivaravgifterna växla en lägre allmän löneavgift mot högre pensionsavsättning.
Rimliga och goda pensioner för våra äldre är ett grundläggande krav i ett välfärdssamhälle. Ett första steg har tagits i och med inkomstpensionstillägget som ger en välbehövlig höjning för personer som har jobbat ett helt arbetsliv men med relativt sett låg lön.
Regeringen ser emellertid att mer behövs för att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärer, och därför har frågan om att pensionsavgiften måste höjas hamnat högt på regeringens agenda och kommer att hanteras i Pensionsgruppen i närtid. Pensionsgruppen är överens om att det behövs åtgärder för långsiktigt höjda pensioner, och i pensionsöverenskommelsen från 2017 ingår att avgiftsnivån ska ses över. Det arbetet pågår och inbegriper bland annat att ta fram analyser av olika metoder samt en omfattande konsekvensanalys.
Väsentligt när en höjning av pensionsavgiften ska genomföras är metoden och finansieringen, vilket behöver analyseras, och konsekvenser behöver utredas innan beslut kan fattas. Regeringen har sedan 2014 tagit viktiga steg mot högre pensioner genom höjning av garantipensionen och bostadstillägget, sänkning av skatten för pensionärer, samt att en enighet om premiepensionens reformering har träffats. I september kommer första utbetalningen av inkomstpensionstillägget, vilket är ett viktigt steg för bättre pensioner. Nästa steg är att höja pensionsavgiften så att inbetalningarna in i pensionssystemet kan öka och Sveriges pensionärer kan få en tryggare ekonomi.
Anf. 25 Julia Kronlid (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet Shekarabi, för svaret!
Pensionerna i Sverige har under lång tid varit alldeles för låga, och många av våra pensionärer lever under existensminimum. Pensionärer får i dag ut en skamligt liten andel av slutlönen i sin pension när de har arbetat och slitit ett helt liv.
Enligt en utredning som vi har gjort kommer exempelvis en genomsnittlig 80-talist som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till att han eller hon är 67 år och har en slutlön på 30 000 kronor per månad att få en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent av slutlönen, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent. Detta är inte acceptabelt.
Regeringen har kortsiktigt försökt lappa och laga i ett trasigt pensionssystem med hjälp av pensionstillägget. Eftersom vi välkomnar varje extra krona till pensionärerna har vi inte motsatt oss eller försökt stoppa det tillägget. Men det har inneburit en stor besvikelse för dem som tjänar minst, som bara fick 25 kronor extra i månaden - två liter mjölk ungefär. Tillägget fick också en hel del kritik från en rad remissinstanser.
Vi har framfört att det här inte är en långsiktig lösning, även om den tillfälligt kan ge några extra slantar i pensionen. En mer långsiktig lösning skulle vara att stärka pensionsavsättningarna, vilket också Pensionsmyndigheten framhållit i sitt remissvar.
Vi har därför en tid föreslagit att regeringen ska utreda möjligheten att växla mellan högre pensionsavsättningar och lägre allmän löneavgift inom arbetsgivaravgifterna för att uppnå högre pensioner och samtidigt undvika att företagarna drabbas av högre skatter. Resultatet skulle då bli att samma person kan få en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern hela tiden behöver höjas. Alla har ju inte samma möjlighet att arbeta långt upp i åldern, speciellt inte de med slitsamma yrken.
Regeringen har dock motsatt sig vårt förslag om utredning, och samtliga partier i Pensionsgruppen röstade ned ett sådant förslag i riksdagen då det var uppe för behandling förra riksmötet. Det fick heller inte stöd i år av socialförsäkringsutskottet. Däremot - och det var positivt - framkom i betänkandet och debatten något som också statsrådet Shekarabi har lyft fram i sitt interpellationssvar här i dag, nämligen att det pågår en analys och att det nu har påbörjats ett arbete inom Pensionsgruppen. Statsrådet har också uttalat i medier att pensionsavsättningarna behöver stärkas. Det gläder mig att regeringen sent omsider börjar vakna i den här frågan.
Den första fråga jag skulle vilja ha svar på är: Om det nu funnits en överenskommelse sedan 2017 om att titta på pensionsavsättningarna i Pensionsgruppen, som inte är särskilt transparent för allmänheten och oss övriga i riksdagen, varför påbörjas detta arbete först nu? Ni socialdemokrater har dessutom suttit i regering i snart två mandatperioder. Är det kanske så att ni inte är eniga i Pensionsgruppen om det här? Är det därför det tar så lång tid, eller varför har det dröjt så länge?
Den andra fråga jag vill ha svar på är: Om det nu pågår utredningar och analyser när det gäller att stärka pensionsavsättningarna, kommer dessa utredningar att hållas bakom stängda dörrar i Pensionsgruppen, eller kommer det att bli en offentlig och transparent utredning med delbetänkanden och presskonferenser, så att vi alla kan följa utredningen, som vi är intresserade av, och se vilka möjligheter det finns och vilka alternativ som sedan kommer att ligga på bordet för beslut om att stärka pensionsavsättningarna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I debatten som vi hade här i riksdagen för en väldigt kort tid sedan sa kollegor från både Socialdemokraterna och Miljöpartiet att anledningen till att de inte röstade för vårt förslag var att detta redan pågår. Men eftersom det vi efterfrågar är en offentlig utredning, inte bara samtal bakom lyckta dörrar i Pensionsgruppen, och eftersom statsrådet nu säger att detta pågår undrar jag: När kommer utredningen? När får vi läsa om den? När kommer det rapporter? När kommer regeringen att gå vidare med detta?
Anf. 26 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för frågorna.
Jag kanske ska upplysa dem som följer debatten om vad Pensionsgruppen är, eftersom vi inte beskrivit det. Pensionsgruppen är en grupp där de partier som ställer sig bakom pensionsöverenskommelsen från 90-talet ingår. Besluten i Pensionsgruppen gäller vårt pensionssystem och fattas i konsensus. Det har att göra med långsiktigheten i pensionsfrågorna. Det är önskvärt att få långsiktigt hållbara beslut, eftersom det här gäller ett system som behöver vara hållbart över tid. I Pensionsgruppen ingår ett antal partier, och de har olika ingångar. Beslut fattas efter förhandlingar när konsensus nåtts i någon fråga.
Regeringens ingång i pensionsfrågan är att avgifterna måste höjas. Vi ser ett behov av att förstärka inbetalningarna till pensionssystemet med syftet att höja pensionerna. Pensionerna i vårt land är för låga för många löntagargrupper. Stora grupper som har slitit ett helt yrkesliv med relativt låga löner, varav många i LO-kollektivet, har för låga pensioner i dag. De behöver få högre pension. Vi behöver ha ett ordentligt arbete för att långsiktigt höja pensionerna.
Men detta behöver kompletteras med pensionshöjningar här och nu för de befintliga pensionärerna. Vårt svar på för låga pensioner kan inte vara att vi om 20, 30 eller 40 år kan få en pensionshöjning om vi långsiktigt ökar inbetalningarna till pensionssystemet, utan även de befintliga pensionärer som sitter med låga pensioner i dag och som har varit med och byggt upp vårt land och vår välfärd förtjänar en pensionshöjning.
Mot den bakgrunden drev regeringen i Pensionsgruppen förslaget om införande av ett pensionstillägg som innebär en pensionshöjning här och nu för befintliga pensionärer. Efter en lång tid av förhandlingar nådde vi konsensus i Pensionsgruppen i den frågan. Partierna kom överens om att pensionstillägget skulle införas. Det har nu röstats igenom i kammaren och kommer att börja betalas ut i september månad. Det är väldigt bra.
Men vi ser inte det här som ett slutmål. Vi gör samma bedömning - pensionerna är för låga. Det kommer att finnas ett behov av att höja pensionerna även efter införandet av pensionstillägget. Den metod som regeringen gärna vill se och som vi driver i förhandlingarna i Pensionsgruppen är att avgiften ska höjas, åtminstone till den nivå som utlovades i samband med pensionsreformen på 90-talet: 18,5 procent. Den ökningen av inbetalningen till pensionssystemet ska användas till pensionshöjningar.
Det här är en process som är igång. Sedan en tid tillbaka görs det olika typer av utredningar och analyser, så att vi får rätt underlag på vårt bord. Självklart kommer Pensionsgruppens arbete också att behöva diskuteras externt. Normalt när Pensionsgruppen når en överenskommelse remitteras alla förslag som ska bli verklighet, detta i enlighet med beredningskravet i svensk grundlag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att vi har en öppen och transparent debatt om pensionerna. Både Julia Kronlid och jag vet att pensionsfrågan är en av de frågor som engagerar svenskarna mest och som folk är oroliga för. Folk är oroliga för att få för låg pension den dag de blir pensionärer. Det finns ett missnöje bland befintliga pensionärer. Det är därför det är oerhört viktigt att pensionstillägget blir verklighet i september. Det är viktigt att vi också tar nästa steg och höjer pensionerna genom en avgiftshöjning. Men självklart måste frågan utredas noga, eftersom det rör en väldigt viktig del av vårt pensionssystem. Förändringen måste vara hållbar över tid, eftersom pensionsfrågan kräver långsiktighet på grund av sin natur.
Anf. 27 Julia Kronlid (SD)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Shekarabi för svaret.
Jag blir ändå inte helt klok på hur det ligger till. Det är positivt att regeringens ingång i gruppen är att man vill stärka pensionsavsättningarna. Där är vi helt överens. Men det som jag fortfarande funderar över är: Varför börjar det talas högt om det här först nu? Vi har föreslagit en sådan här utredning under lång tid. Förslaget har röstats ned. Sedan 2017 har det funnits med att man ska titta på det här, men det är först nu vi får höra att man faktiskt tittar på det.
Nu blir jag fortfarande inte klar över om det bara är regeringen som vill att Pensionsgruppen ska titta på det här eller om Pensionsgruppen är överens om att det är viktigt att titta på. Det kanske är så att Pensionsgruppen inte är överens. Jag vet inte, eftersom jag inte sitter där. Jag vet inte om statsrådet kan svara på det i dag eller inte, men det skulle vara intressant att veta.
Skulle då regeringen kunna tänka sig att gå fram med ett förslag om att stärka pensionsavsättningarna med stöd av oss? Vi tycker ju att det här är bra. Vi sitter inte med i Pensionsgruppen och kan därför inte lägga vår röst där, men vi skulle kunna lägga vår röst på det här i riksdagen. Det beror såklart på hur det är utformat. Vi vill inte att det ska öka skattetrycket på företagarna, men vi stöder uppfattningen att pensionerna måste höjas och att pensionsavsättningarna måste stärkas.
Jag förstår naturligtvis att det är bra med långsiktighet och att regering och oppositionspartier behöver föra parlamentariska samtal för att vi ska kunna få långsiktiga lösningar. Det är någonting som jag önskar även inom sjukförsäkringen; det skulle vara väldigt viktigt för att det inte ska variera så mycket. Men det blir ändå ett problem när det tar bort en del av den offentliga debatten om pensionerna, vilket jag tycker att det har gjort. Jag ställer mig positiv till att statsrådet här i dag säger att vi ska ha en mer offentlig debatt. Jag tycker verkligen att det behövs. Jag tycker att det blir orimligt om saker ska låsas till Pensionsgruppen när det finns stöd av andra partier som inte sitter där. Det blir en sorglig utveckling.
Frågan är åter: Varför har det dröjt så länge innan man börjat tala om pensionsavsättningar? Vi har talat om det tidigare men har inte fått gehör. Nu börjar man äntligen tala om det. Men varför har det dröjt så länge?
Statsrådet lyfter fram att det här är någonting som tar väldigt lång tid. Ja, och därför hade det varit ännu viktigare att de här utredningarna satts igång redan när regeringen kom till makten för snart åtta år sedan. Vill man att ett träd ska växa upp i tid måste man börja med att plantera det, så att det kan börja växa. Det är det som kan ge effekt. Det är alltså kanske lite sent att börja tala om detta nu. Det skulle ha gjorts mycket tidigare. Varför dröjde det så länge innan regeringen började tala om vikten av att stärka pensionsavsättningarna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu är det akut. Vi ser hur PRO, många olika organisationer och pensionärer runt över landet protesterar högljutt. När de kommer fram till pensionen får de extremt lite i pension.
Pensionsgruppen har också höjt pensionsåldern. Det är något som vi har varit kritiska till. Alla har inte samma förutsättningar. En del slits ut mycket snabbare när de är inom vissa yrkesgrupper.
Det gäller till exempel busschaufförer eller barnskötare. De kan inte jobba så långt upp i åldern. Det har också kommit fram på senare tid att besvikelsen även där har blivit stor. De får inte så mycket som de kanske trodde av att jobba lite längre också i låglönejobben.
De reformer som Pensionsgruppen har kommit fram till har inte varit tillräckliga. Nu behöver mycket mer göras. Det börjar nu bli akut. När kan vi förvänta oss att se utredningen och förslagen som vi längtar efter så att pensionerna kan höjas på riktigt?
Anf. 28 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Julia Kronlid!
Julia Kronlid behöver inte övertyga mig eller regeringen om att pensionsavgiften behöver höjas. Det är en av våra mest prioriterade frågor i pensionsfrågan. Vi har drivit den frågan länge och senast i samband med de förhandlingar som var i Pensionsgruppen 2017.
Då kunde vi åtminstone få med de övriga partierna om att det ska göras en översyn av avgiftsfrågan. Det är den översyn som görs nu och som kommer att läggas på Pensionsgruppens bord under året.
Vi ser ett behov av ökade inbetalningar till pensionssystemet. Det är de ökade inbetalningarna som leder till möjligheterna att på sikt kunna höja pensionerna, men det är inte svaret på hur pensionerna ska höjas här och nu.
Svaret på det är pensionstillägget som regeringen har drivit igenom i Pensionsgruppen och som också riksdagen ställt sig bakom. Nu under september månad börjar utbetalningarna av det tillägget.
Det är inte så att vi har suttit passiva. Garantipensionen höjdes förra året. Taket i bostadstillägget höjdes. Nu i september börjar utbetalningarna i pensionstillägget. Vi driver aktivt frågan om att fortsätta att höja pensionerna.
Pensionsfrågan hanteras på ett speciellt sätt. Regeringen agerar utifrån den maktdelning som vi har i vår grundlag. Men pensionsrelaterade frågor hanteras i Pensionsgruppen för långsiktighetens skull.
De sex partier som ingår har ambitionen att fatta besluten i konsensus för att kunna vårda pensionsöverenskommelsen och därmed långsiktigt hållbara inslag i och ramar för pensionssystemet.
Det kan aldrig sättas i motsatsförhållande till behovet av en allmän politisk debatt om pensionerna. Det vill jag uttrycka. Det finns ett stort behov av att debattera pensionsfrågan i svensk politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De olika politiska partierna i kammaren behöver definitivt förklara sin syn på pensionsfrågan och sin syn på behovet av höjda pensioner. Vi behöver ha en debatt.
Jag kan beklaga att detta är den första interpellationen som jag har som socialförsäkringsminister om pensionshöjningar. Det kan man kanske tycka är en bra sak om man inte gillar interpellationer.
Jag ser ett behov av att vi får en debatt i kammaren om pensionshöjningar och att alla partier tvingas delta i den debatten och delge sina tankar om hur pensionerna ska höjas. Mer ansvarsutkrävande behövs i pensionsfrågan.
För vår del är detta en otroligt prioriterad fråga. Vi kommer att kämpa dag och natt för att vi ska ta de steg som behövs för att pensionerna ska höjas också på lång sikt efter att pensionstillägget genomförs i september månad.
Vi är skyldiga våra medborgare pensionshöjningar. Det handlar om alla dem som har varit med och byggt samhället, och som möjliggjort våra framsteg i samhället som finansierat välfärden. Alla de människorna förtjänar en anständig pension.
Genomsnittspensionen för kvinnor i Sverige är 11 800 kronor före skatt. Det är en för låg nivå. Det är för låga pensioner. Nu kommer många att få en pensionshöjning genom pensionstillägget i september.
Men fler steg måste följa efter den höjningen så att vi kommer upp i nivåer som är anständiga, som människor kan vara nöjda med och som motsvarar de berättigade förväntningar på nivåerna av pensionerna som svenska folket har.
Anf. 29 Julia Kronlid (SD)
Fru talman! Vi är överens om två saker, statsrådet Shekarabi: pensionerna är för låga, och de måste höja. Det är bra så långt. Frågan är bara hur snabbt det ska gå, varför det inte har skett tidigare och på vilket sätt det ska göras.
Jag vill fortfarande ha svar. Jag känner mig lite förvirrad. I min debatt med dina kollegor från Socialdemokraterna och Miljöpartiet förra veckan, tror jag det var, lyfte vi fram ett yrkande. Vi vill se en utredning om att stärka pensionsavsättningarna.
Jag ifrågasatte varför det röstades ned och fick till svar: Det är för att vi är överens, och de här utredningarna pågår redan. Det pågår alltså inte bara ett samtal där regeringen tycker vi ska stärka pensionsavsättningarna. Det pågår någon form av utredning. Det framgår också i svaret att det pågår analyser.
Det gäller konsekvensanalyser av vad olika finansieringslösningar innebär. Skulle det vara möjligt att kunna få se dem eller inte? Det är min fråga. Jag är väldigt intresserad. Det borde väl någonstans göras transparent. Är det först när Pensionsgruppen har kommit överens som vi får se dem, eller går det att få se dem tidigare?
Jag har fått till svar att precis det som Sverigedemokraterna efterfrågar redan pågår. Det är en utredning som att stärka pensionsavsättningarna och att växla det med lägre löneavgift för att inte öka skattetrycket på företagen. Jag är fortfarande väldigt intresserad av att se de utredningar som jag har fått information om faktiskt görs.
Statsrådet lyfte även fram att man har höjt garantipensionen. Det är väldigt positivt. Vi har i vår budget lyft fram att vi vill öka den med ytterligare 800 kronor. Det är beklagligt att många som har tagit stort ansvar för hem och familj och som tidigare inte haft samma möjligheter att delta i arbetslivet lever på fattigdomsgränsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vill vi absolut vara med om att förändra. Jag förväntar mig ytterligare stärkningar av garantipensionen från regeringen, ytterligare reformer och en offentlig transparent debatt. Jag ser fram mot fler debatter med statsrådet om pensionsfrågorna.
Anf. 30 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Julia Kronlid! Jag ser fram emot fler debatter om pensionsfrågan. Det behövs.
Vi behöver ha en mer offentlig och mer transparent diskussion om hur pensionerna ska höjas. Det är viktigt att alla partier deltar i den debatten. Vi är oerhört tydliga med vad som är regeringens mål. Vi har inte väntat på processen med pensionsavgiftshöjningen.
Vi har varit med och drivit igenom en höjning av garantipensionen, en höjning av taket i bostadstillägget och nu införandet av ett pensionstillägg som innebär en höjning av pensionerna för de grupper som har slitit och kämpat i ett yrkesliv men som har låga pensioner. Pensionerna för den grupp som träffas som mest kommer att höjas med drygt 7 000 kronor om året. Det är bra. Det är välbehövliga höjningar av pensionerna. Men vår inriktning är att mer behöver göras.
Jag kan försäkra Julia Kronlid om att vi tar den här frågan på största allvar. Det handlar om legitimiteten för det svenska pensionssystemet. Det handlar om privatekonomin för våra pensionärer som har slitit, kämpat och byggt upp vårt samhälle.
När Pensionsgruppen har ett underlag som den vill gå vidare med finns ett beredningskrav. Det innebär att då remitteras de förslagen. Då kommer alla att få ta del av de underlag och analyser som vi får i den här frågan.
Det pågår just nu ett brett arbete på Socialdepartementet där den här frågan belyses. Den fråga som Sverigedemokraterna inte har gett svar på är hur det ska finansieras. Jag fick ett besked i dag om att man inte vill höja arbetsgivaravgiften. Men hittills har man inte kunnat ge en bild av hur finansieringen ska göras.
Vi vill ha gedigna underlag som också löser frågan om finansiering så att det blir verklighet, så att det verkligen blir en höjning av pensionerna. Jag kommer att fokusera på den frågan från regeringens sida. Det är en viktig del av regeringens agenda.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.