Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2023/24:SkU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 13 december 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.
Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Bifall respektive delvis bifall till motioner om redovisningsstandard. Avslag på övriga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Tilläggsskatt för företag i stora koncernerProposition 2023/24:32
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Motion 2023/24:2772 av Per Söderlund m.fl. (SD, M, KD, L) med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Motion 2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-12-07
Trycklov: 2023-12-07
Betänkande 2023/24:SkU6
Alla beredningar i utskottet
Ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU6)
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Skatteutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.
Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.
Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-12-13
Debatt om förslag 2023/24:SkU6
Webb-tv: Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Dokument från debatten
- Onsdag den 13 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:48
- Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 decemberProtokoll 2023/24:48 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Onsdag den 13 december 2023 (preliminär)Talarlista 2023/24:20231213
Protokoll från debatten
Anf. 1 Fredrik Ahlstedt (M)
Herr talman! Denna debatt ska handla om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Jag tänkte inleda med en liten reflektion om vikten av de svenska internationella och globala företagen.
De svenska företagen har stor betydelse för svensk ekonomi och för svensk tillväxt. Det är viktigt att vi står upp för våra svenska företag och för deras möjlighet att konkurrera på den globala marknaden. Svenska företag har ett högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är ofta kända för sin noggrannhet och för den höga kvaliteten på de tjänster och produkter som produceras.
Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen och hållbarhetsambitionerna. Kanske utmärker de sig särskilt på så sätt att många svenska företag jobbar med att sänka koldioxidutsläppen. Många har visioner om att kunna helt avskaffa sina koldioxidfotavtryck. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda runt om i världen.
Sveriges och övriga Europas konkurrenskraft är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren när det gäller den ekonomiska tillväxten, och vi befinner oss nu i bottenligan i Europeiska unionen. Här måste det till en rejäl skärpning och rejält höjda ambitioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
När det gäller bolagsskatten är införandet av en så kallad global minimiskatt naturligtvis bra i grunden, eftersom det skapar en trygghet i att de globala företagen kan konkurrera på lika villkor. Det skapar också en möjlighet för de olika länderna att se till att det inte sker något skatteundandragande. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktigt för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar att växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och globalt.
Minimiskatten är beslutad till 15 procent. Vad är då rätt nivå - den bästa nivån - när det gäller bolagsskatten i Sverige? Det är naturligtvis ingen enkel fråga, och det finns inget enkelt svar på den. Dock tycker jag att det är en viktig debatt som bör föras i Sverige. Sverige är nämligen ett relativt litet land med en öppen ekonomi, och vi utsätts ständigt för den globala konkurrensen. Många andra globala företag har en mycket större hemmamarknad än våra svenska globala företag, särskilt de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.
Sverige har under de senaste cirka 30 åren kontinuerligt och framgångsrikt sänkt sin bolagsskatt till dagens 20,6 procent. Detta har gett ett bra investeringsklimat för svenska bolag och gett dem stor möjlighet att konkurrera på den globala marknaden.
Som jag nämnde tidigare står vi inför utmaningen att skapa mer tillväxt i Sverige, både under de närmaste åren och framför allt på lång sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Växer ekonomin får vi möjlighet att göra fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjligheten att fortsätta att stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är nämligen i företagen allting börjar - har vi inte framgångsrika företag, vilket ger en tillväxt och vinster, har vi inget gemensamt att fördela. Då måste ekonomin börja växa igen.
Personligen tror jag att man behöver se över detta med bolagsskatten ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och ett land som det är möjligt att locka kompetens till. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt skattesystem för våra företag.
Herr talman! Tilläggsskatten som vi debatterar i dag bygger på förslaget om en global minimiskatt och de direktiv som rådet har tagit fram och som vi har beslutat om. Dessa direktiv bygger på de så kallade modellregler som har arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD.
Tanken är att vi utgår från den globala minimiskatten, som ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro. Vi inför nu en nationell tilläggsskatt för de koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent; det är liksom vår nationella del i detta. Tilläggsskatten ska betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de har betalat en effektiv skatt om 15 procent.
För att förenkla för företagen föreslås en förenklingsregel som vi tycker är väldigt bra. Den innebär att koncernerna under en övergångsperiod om tre år kan använda de befintliga uppgifter som de redan i dag rapporterar. Det kommer att innebära att de inte behöver starta upp ett nytt administrativt system från dag ett. Detta har varit ett starkt önskemål från de globala företagen och inte minst från svenskt näringsliv, och jag tycker att det är glädjande att vi har kunnat tillmötesgå detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag om en ny lag och de ändringar som föreslås avseende allmän erkänd redovisningsstandard.
(Applåder)
Anf. 2 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vi är helt eniga på så sätt att vi båda tycker att tillväxtpolitik är extremt viktig. En bra tillväxtpolitik bygger vår välfärd, höjer vår produktivitet och ser till att vi faktiskt får det bättre. Så långt är vi alltså eniga, men däremot tror jag att vi är oeniga i vissa delar gällande hur tillväxt skapas.
Under den förra mandatperioden var jag ledamot av näringsutskottet, och jag har skrivit boken Världens mest framgångsrika land - 100 år av socialdemokratisk näringspolitik. Den skrev jag för att jag uppfattar att ledamöter, ofta moderata sådana, ibland har fått för sig att skattepolitiken är det mest centrala när det gäller vår konkurrenskraft. Men enstaka skattesatser är sällan den viktigaste frågan när det gäller konkurrenskraften.
Det som händer när man gör det som Moderaterna gjorde senast de satt vid makten och som de har börjat göra nu - man genomför gigantiska skattesänkningar, huvudsakligen för de som är rikast - är att man ökar ojämlikheten. Man ökar sparkvoten i ekonomin, vilket försvagar konjunkturen. Det riskerar dessutom att trycka upp räntor, och det skapar en osäkerhet i ekonomin.
Jag vill påstå att Sverige ligger i framkant när det gäller konkurrenskraft inte trots att vi har höga skatter utan faktiskt tack vare att vi har höga skatter, eftersom skatterna finansierar sådant som infrastruktur, utbildning, forskning, arbetsmarknadspolitik och omställningspolitik.
Just nu har vi en regering som slaktar innovationspolitiken och tar bort stöden till Vinnova, och det innebär att Sverige har en låg tillväxt. Sverige har inte haft en låg tillväxt under de senaste åtta tio åren men har det just nu. Det är ett stort problem.
Det som är viktigt är att man har skatter som fungerar effektivt. Därför undrar jag varför Moderaterna inte vill bifalla vår reservation. Den handlar om att se över lagstiftningen så att vi får en effektiv skatt när det gäller just tilläggsskatten.
(Applåder)
Anf. 3 Fredrik Ahlstedt (M)
Herr talman! Ledamoten Tegnér försöker ändå på något sätt att göra sken av det inte bara är attraktiva skatter som skapar välstånd. Det är naturligtvis korrekt.
Det har kanske skett förändringar över åren för vad som är viktigast för olika företag och företagssektorn. Men det är i dag egentligen tre huvudingredienser som gör att vi borde få svensk ekonomi att växa och få svenska företag att växa.
För det första behöver man kompetens. Man behöver ha kompetens som kan jobba i företagen. Det andra är att man behöver kapital. De två delarna är viktiga. Men den tredje delen är att man behöver ha idéer, innovationskraft och entreprenörskraft. När dessa tre samverkar - kapitalet, kompetensen och idéerna eller innovationskraften - skapar man framgångsrika företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
För att säkerställa kapitalet behöver man också ha attraktiva skatter. De senaste 30 åren, kanske till och med lite drygt, har Sverige gjort en resa där man har sänkt bolagsskatten som vi debatterar i dag. Jag tror att det har varit väldigt viktigt för den svenska konkurrenskraften. Det stärks och styrks också i flera olika oberoende rapporter som har tagits fram på det området.
Det är naturligtvis inte bara skatter som skapar ett bra företagsklimat. Det är en massa andra olika beståndsdelar. Men när man konkurrerar på en global marknad är ändå bolagsskatten väldigt viktig i det sammanhanget.
(Applåder)
Anf. 4 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag kunde inte sagt det bättre själv. Visst är det så. Kompetens, kapital och en bra näringspolitik leder till tillväxt. Utmaningen är att Moderaterna har fått för sig att breda skattesänkningar ihop med slakt av näringspolitik leder till tillväxt. Min absoluta uppfattning är att så inte är fallet.
Däremot behöver vi ha skäliga skatter och rimliga skatter som tas ut på ett effektivt sätt. Då kommer vi tillbaka till den fråga som jag lite för sent försökte ställa för en liten stund sedan.
Vi har nu en lagstiftning om en ny skatt som tar sikte på de företag som inte gör rätt för sig. Då är det viktigt att den utformas på ett bra sätt så att den inte träffar de företag som faktiskt gör rätt för sig.
Vi vet att lagstiftningen är genomhastad. Jag tycker att regeringen hade kunnat vara lite snabbare, även om det har varit en utmaning med tid från kommissionen. Då är frågan: Varför vill ni moderater inte ställa upp på att vi ska göra en genomlysning av lagstiftningen direkt när den är genomröstad?
Vi vet att det faktiskt finns brister i lagstiftningen. Hade det då inte varit rimligt att ledamoten varit lojal med företagen och skattebetalarna i stället för att vara lojal med regeringen?
(Applåder)
Anf. 5 Fredrik Ahlstedt (M)
Herr talman! Jag vill lägga till en sak som jag tror är väldigt viktig och som vi ibland glömmer bort.
De senaste tio åren har tillväxten sjunkit. Den är på en av de lägsta nivåerna på många år. Ledamoten Tegnér var inne på att infrastrukturen är viktig och ska finansieras. Där har vi de senaste åren egentligen haft ett haveri. Det gäller infrastrukturinvesteringarna i landet med vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Vi har också haft ett stort haveri för energisystemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Avvecklingen av kärnkraften har gjort att vi har hamnat i en position så att Sverige inte är lika attraktivt som det har varit tidigare. Det är egentligen den riktiga näringspolitiken. Det gäller att se till att vi har en väl fungerande infrastruktur där man kan investera i och utveckla alla trafikslag och att vi har ett energisystem som kan försörja Sverige med låga och attraktiva energipriser.
Det skapar grunden för ett attraktivt näringsklimat. Detta tillsammans med kapitalet, kompetensen och de otroligt många fina idéer som finns i Sverige skapar utrymme för att vi ska få en bättre och mer framgångsrik näringspolitik och framgångsrika företag i Sverige.
(Applåder)
Anf. 6 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Detta anförande ska handla om skatteutskottets betänkande 6. Jag blev lite frestad att fortsätta debatten om näringspolitik och energipolitiken. Men jag avstår från det och uppmanar ledamoten att initiera ett replikskifte efter det jag sagt, så att vi får fortsätta att resonera om energipolitik.
Skatteutskottet betänkande 6 är i många avseenden både komplicerat och mångfasetterat. Som vi ser det är det i grunden en fråga om rättvisa. Det är ett försök att göra världen lite mer rättvis genom att säkra att alla stora företag betalar skatt. Förslaget om tilläggsskatt för stora koncerner ska alltså säkerställa att multinationella företag betalar en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma.
Grundtanken är i så måtto väldigt bra. Men precis som så ofta inom skatteområdet sitter djävulen i detaljerna. Lagförslaget tar sin utgångspunkt i det mångåriga arbetet som har pågått och pågår internationellt inom bland annat OECD för att motverka skatteflykt och flyttning av vinster till skatteparadis. Grundtanken är naturligtvis att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas.
Som grundprincip menar vi socialdemokrater att arbetet mot skatteundandragande är rätt och riktigt. Däremot måste reglerna vara välavvägda och träffsäkra så att det är skatteskurkar som får bära kostnaderna och inte välfungerade företag som redan i dag gör rätt för sig, betalar skatt och skapar arbetstillfällen och därmed är med och bidrar till det svenska välståndet.
Arbetet ledde fram till en överenskommelse inom OECD. Det ledde fram till att EU-kommissionen i slutet av 2021 presenterade ett direktiv om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag.
Först gäller det principerna. OECD:s arbete mot skatteflykt och avancerad skatteplanering är oerhört viktigt. Det är ett viktigt arbete för att rätt ska vara rätt, och att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig. Detta är oerhört viktigt för sammanhållningen i vårt land, sammanhållningen i Europa och faktiskt för sammanhållningen globalt.
Det är helt enkelt för att upprätthålla tillit mellan oss människor, tilliten mellan varandra. Att detta fungerar är centralt för legitimiteten för en globaliserad värld och centralt för att vi ska kunna ha ett regelbaserat handelssystem.
Tron på internationell handel och öppenhet är beroende av att alla bär sin del och bidrar till kakan. Det handlar om att stater kan stoppa företag som helt eller delvis smiter undan från att betala skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt och därmed inte gör det de borde göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Detta är heller inte en fråga som är helt oviktig när vi talar om finanser. OECD bedömer att någonstans mellan 5 och 10 procent av de globala skatteintäkterna försvinner i avancerad skatteplanering. I den kontexten är arbetet viktigt. Syftet med förslaget är rimligt. Det är att säkerställa att de stora multinationella koncernerna betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de är verksamma. Därför kan man också se det som att reglerna har en positiv effekt för den globala konkurrensen eftersom man sätter en nedre gräns för skattekonkurrensen.
Det är principerna, som på några sätt är lite enklare. Praktiken är mer komplicerad.
Det här är alltså en lagstiftningsprodukt som handlar om att man ska beskatta mellanskillnaden upp till en miniminivå på 15 procent om den effektiva skattesatsen i ett bolag är lägre än 15 procent. Förslaget ska enbart gälla för koncerner som har en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro. Det handlar alltså om ett fåtal företag, och det är inte små bolag det handlar om.
För att zooma ut vet vi att den tidigare S-ledda regeringen under åtta år har prioriterat arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och osjyst skattekonkurrens. Redan 2016 fattade man ett beslut om ett tiopunktsprogram mot skatteflykt, och den S-ledda regeringen arbetade effektivt och intensivt med de här frågorna.
Tyvärr har inte den högerkonservativa och SD-ledda regeringen visat samma vilja att bekämpa skatteflykten. Jag tänker på nedläggningen av exitskatteutredningen, hantering av ny kupongskatt och varför inte Skatteverkets minskade ram för arbetet mot skatteflykt. Utöver det har man med kirurgisk precision sänkt skatten för de rikaste och lagt ned andra utredningar som hade kunnat göra Sverige mer rättvist.
Därför är det kanske inte konstigt att vi ibland får påminna den nuvarande regeringen om att arbetet mot skattefusk är viktigt. Möjligen är det därför som det här förslaget kommer sent, och möjligen är det därför det inte är helt anpassat till svensk skattelagstiftning - för att regeringen inte prioriterar den här typen av frågor.
Det är därför det finns särskilda skäl till att den här lagstiftningen ska utvärderas omgående och i särskild ordning. Förslaget ligger inte i linje med praxis inom svensk skatterätt just för att det är genomhastat och för att regeringen inte riktigt har prioriterat det här arbetet.
Även om vi socialdemokrater är positiva till direktivförslagets och lagförslagets syfte kan vi alltså känna oro för hur reglerna kommer att implementeras och hur de kommer att fungera.
Här gäller det att ha två tankar i huvudet samtidigt, alltså att nyttan av harmoniserade regler måste vägas mot ett EU-medlemslands möjligheter att införa och ha egna nationella regler. Vi måste som svenska lagstiftare säkra att de här reglerna hjälper snarare än stjälper rättvis konkurrens.
Precis som jag och ledamoten Ahlstedt konstaterade i vårt replikskifte brukar Sverige ligga i topp eller i alla fall bland de tio i topp i världen när det gäller företagsklimat och konkurrenskraft. Det beror på ett antal olika faktorer, som vi pratade om: hög utbildningsnivå, infrastruktur, låg nivå av korruption, hög tillit och aktiv näringspolitik men också - och det här är viktigt - rimliga, förutsägbara och rättssäkra skatter.
Därför blir den här frågan så viktig. Det är viktigt att lagstiftningen fungerar som det är tänkt, och därför har vi yrkat bifall till en reservation om att göra en genomlysning av skattelagstiftningen så att förslaget inte slår fel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Herr talman! Vi socialdemokrater vet att det är viktigt för en rättvis konkurrens att alla företag gör rätt för sig och att förutsättningarna är likvärdiga. Det får aldrig vara en konkurrensfördel att placera ett huvudkontor i ett skatteparadis. Därför finns det i grunden ingen motsättning mellan kampen mot skattefusk och kampen eller arbetet för tillväxt och nya arbetstillfällen.
I den kontexten är det alltså viktigt att säkra att den här lagen inte blir en börda för de företag som sköter sig, de svenska företag som faktiskt betalar skatt, utan i stället innebär att den höjer skatteinbetalningarna för de företag som i dag är skattesmitare.
Vidare, herr talman, är vi socialdemokrater glada att utskottet i bred enighet genom en riksdagsmotion har kunnat ändra en del av oklarheterna och en del av felaktigheterna som finns i propositionen som regeringen tar fram, i det här fallet gällande redovisningsstandarder. Det har gjort att lagstiftningsförslaget faktiskt är bättre nu än det var när regeringen lade fram det.
Med det i åtanke är vi socialdemokrater också positiva till att man inför en tillfällig förenklingsregel som innebär att företagen i fråga under en övergångsperiod kan använda sina befintliga uppgifter från land-för-land-rapporteringen i stället för att behöva göra nya fullständiga beräkningar.
Vi tycker också att det är bra att det är möjligt att ansöka om förhandsbesked i just de här frågorna om tilläggsskatt.
Dock har vi socialdemokrater två reservationer, herr talman. Den ena har jag nämnt. Vi menar som sagt att lagstiftningsprodukten har tagits fram i all hast och att det därför är viktigt med en omedelbar översyn av denna produkt. I det arbetet tycker vi också att företrädaransvaret behöver ses över och att man behöver överväga om företrädaransvaret ska inkluderas för denna skatt.
Herr talman! Jag ser att tiden rinner iväg, men jag vill avsluta med att säga att arbetet mot skatteflykt blir extra viktigt när man spanar ut över världen - en värld där ojämlikheten ökar snabbt och så har gjort i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning. I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar.
För Sveriges, Europas och världens sammanhållning behöver rätt vara rätt, och här är arbetet mot skatteflykt oerhört viktigt. Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt med ett kraftfullt arbete mot skatteflykt.
Därför, herr talman, yrkar vi socialdemokrater bifall till förslaget i betänkande 6 men också bifall till de två reservationerna. Tack för ordet och glad lucia!
(Applåder)
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:SkU6
Webb-tv: Beslut: Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:48 Onsdagen den 13 decemberProtokoll 2023/24:48 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om tilläggsskatt med den ändringen att 2 kap. 20 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
4. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
7. lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:32 punkterna 2-7 och motionerna
2023/24:2772 av Per Söderlund m.fl. (SD, M, KD, L) och
2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och
bifaller delvis proposition 2023/24:32 punkt 1 och motion
2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 3.Företrädaransvar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 2.- Reservation 1 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 15 SD 62 0 0 10 M 58 0 0 10 C 0 21 0 3 V 0 19 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 16 0 2 L 12 0 0 4 - 1 0 0 0 Totalt 149 148 0 52 Översyn av lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2770 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2023/24:2775 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 2 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 15 SD 62 0 0 10 M 58 0 0 10 C 0 21 0 3 V 0 19 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 16 0 2 L 12 0 0 4 - 1 0 0 0 Totalt 149 148 0 52