Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Betänkande 2023/24:NU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 februari 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
2023 års redogörelse för företag med statligt ägande(pdf, 531 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:4 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut

Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 30
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-01-18
Justering: 2024-01-25
Trycklov: 2024-01-31
Reservationer: 24
Betänkande 2023/24:NU4

Alla beredningar i utskottet

2023-11-16, 2024-01-18

Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4)

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Näringsutskottet framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Näringsutskottet föreslår därmed att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-02-06
Debatt i kammaren: 2024-02-07
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:NU4, 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Debatt om förslag 2023/24:NU4

Webb-tv: 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kjell Jansson (M)
Anf. 39 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Statliga bolag är i grunden fel i ett samhälle med marknadsekonomi. Skälet till att Sverige har 43 statliga bolag är en historia av att politiken har haft en övertro på att staten är bättre än entreprenörer på att driva företag. Det finns också andra historiska skäl, som jag tänkte komma in på.

Dock ska sägas att flera statliga bolag går riktigt bra, till exempel LKAB och Vattenfall. Just nu sätter de av stora delar av sina vinster till Hybrit i stället för att ge staten som ägare utdelning, och det sker med statens goda minne. Vattenfall kommer att ha en mycket strategisk roll nu när vi ska bygga ut kärnkraften i både Ringhals och Forsmark.

Det är av största vikt att vi nu orkar genomföra en utbyggnad av kärnkraften. Den absolut viktigaste frågan är att vi har robusta energisystem för våra industriföretag, framför allt för exportindustrin, som gör av med mycket el. I går kväll var några av oss här på besök hos skogsindustrin, som gör av med enormt mycket energi.

Sveriges välstånd är uppbyggt på innovationer och hårt arbete och, inte minst, på vår fantastiska exportindustri, som i dag drar in cirka 52 procent av Sveriges bnp. Detta är unikt för Sverige; jag vet inte om det finns något annat land i världen som har så duktiga exportföretag som vi har. Vi ska vara stolta över dem och se till att de har bra förutsättningar och robust energiförsörjning så att de kan fortsätta att leverera nya arbetstillfällen och utveckla det tekniska kunnandet.

Sämre går det för SAS. Företaget har gjort stora förluster under de senaste 25 åren. Ett och annat år har det gått med plus, men huvuddelen har varit förluster. En väl fungerande flygtrafik är angeläget för både resande och företagets konkurrenskraft. Det är en prioriterad fråga för regeringen, och SAS har en viktig uppgift i att binda ihop hela landet.

Nu fortgår arbetet med rekonstruktion av företaget. Vi följer detta noggrant. Staten är en ansvarsfull, men inte långsiktig, ägare i SAS. Regeringen överväger - vad jag vet i samråd med riksdagen - att avsluta eller minska ägandet av SAS efter rekonstruktionen. Regeringen driver alltså samma linje som den tidigare regeringen när det gäller SAS, och jag upplever att det finns ett brett stöd här i riksdagen för detta.

Gårdsförsäljning är en viktig grej som behöver komma igång. Detta har utretts under rätt många år nu, men trots det har det inte kommit igång. Det beror på att flera partier, eller delar av partier, har svajat. Alla har inte varit överens.

Rädslan för att Systembolagets monopol ska undermineras är en fråga som har varit uppe i samband med detta. Den rädslan anser jag är kraftigt överdriven. Systembolagets sortiment är svårt att överträffa för en liten gårdsbutik ute på landet.

En sak är i alla fall helt klar: Utan konkurrens ökar varken kvalitet, utbud eller service. Det är en fantastisk grej om man får igång gårdsförsäljning ute på landsbygden så att många små livsmedelsproducenter och bryggerier får en möjlighet att växa och nya arbetstillfällen kan komma till. Och jag tror inte att Systembolaget kommer att gå i konkurs för den sakens skull.

Sveaskog är ett statligt bolag som har stora arealer. Här finns ett uppdrag från regeringen att avyttra 60 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära området.

Samhalls verksamhet har fått mycket kritik. Flera aktörer menar att de har underprissättning vid anbud på exempelvis städtjänster. Det återstår att se vad det blir av detta, men just nu har regeringen tillsatt en utredning av Samhalls verksamhet som leds av Malin Danielsson från Liberalerna.

Fru talman! Postnord är, liksom SAS, ett med danska staten samägt bolag. Danmark har genomfört kraftiga ändringar i verksamheten under det senaste året. Detta kan långsiktigt påverka verksamheten även i Sverige.

Det viktigaste är att postverksamheten fungerar i hela landet. Svenska folket måste kunna lita på att posten och breven kommer fram i tid, vilket inte alltid har varit fallet. Det har helt enkelt försvunnit en del post, och det är tråkigt. Bolaget har haft stora problem med leveranskvalitet, vilket är bekymmersamt. Det är därför prioriterat för staten som ägare att följa utvecklingen successivt och se till att målet om en leveranskvalitet på 95 procent uppfylls.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 40 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Vi behandlar i dag näringsutskottets betänkande 2023/24:NU4 om regeringens redogörelse för företag med statligt ägande.

Socialdemokraterna har ett antal reservationer, som vi självklart står bakom, men jag yrkar bifall endast till reservationerna 11 och 21.

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 43 hel- eller delägda bolag, varav två börsnoterade. Tillsammans sysselsätter bolag med statligt ägande cirka 134 000 personer. Värdet på den statliga bolagsportföljen uppskattas till 850 miljarder kronor. Detta är en ökning med cirka 30 miljarder under verksamhetsåret 2022.

Regeringen ska aktivt förvalta statens bolag så att deras värdeutveckling och avsättning blir bästa möjliga och se till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med långsiktigt värdeskapande. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt ägande.

Fru talman! Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen inom områden som regeringen prioriterar. I år ingår exempelvis detaljerad information om huruvida bolagen har fastställda mål för biologisk mångfald samt om bolagen avger en så kallad taxonomirapportering. I verksamhetsberättelsen ingår också processen för att nominera styrelseledamöter. En av ägarens viktigaste uppgifter är att tillsätta kompetenta och engagerade styrelseledamöter som bidrar till en mångfald av tankesätt och perspektiv.

I statens ägarpolicy slås det fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Regeringen ser hållbart företagande som en viktig strategisk fråga. Bolag med statligt ägande ska vara ledande i den gröna omställningen. Därför är vår uppfattning att regeringen bör uppmanas att säkerställa att styrelseledamöter i de statligt ägda bolagen har relevant kunskap om de utmaningar som följer med klimatomställningen så att respektive bolag har den kunskap som krävs för att fatta nödvändiga beslut.

Fru talman! För att klara den gröna omställningen krävs rätt kompetens inom en rad olika områden. Energimyndigheten har gjort en kartläggning som pekar ut 35 bristyrken. Till 2030 kommer det att fattas 100 000 utbildade inom teknik, enligt SCB. Välfärden behöver anställa 410 000 personer på grund av demografins utveckling och pensioneringar fram till 2031 om ingenting förändras, detta enligt SKR:s personalprognos för 2021-2031. Hälften av alla företag i Skåne uppger också att de har ett stort behov av medarbetare med gymnasiekompetens. Frågan är vem som ska utbilda dessa.

En del av lösningen kan vara Lernia. Lernia har sin bakgrund i den statliga AMU-gruppen. Fröet såddes för ungefär hundra år sedan, och då var målsättningen att människor som stod utanför arbetsmarknaden skulle ges möjlighet att utveckla sina kompetenser och därmed komma in på arbetsmarknaden. Något senare började man anordna omskolningskurser för arbetslösa.

Lernia har verksamhet på cirka hundra orter över hela Sverige. Man har ett brett tjänsteutbud och arbetar med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Man anordnar bland annat arbetsmarknadsutbildningar för arbetssökande över hela landet som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Man anordnar också vuxenutbildning för individer med inriktning mot yrke på uppdrag av kommuner. Frågan är hur många företag som kan matcha detta.

År 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Lernia. Vi menar att dessa inte bör avyttras eftersom bolaget kan bli en viktig aktör i den gröna omställningen. Vi anser att frågan om ett samhällsuppdrag till bolaget kopplat till detta snarast bör lyftas. Inriktningen på ett sådant samhällsuppdrag bör vara bristyrken där det krävs yrkesutbildning. Ett sådant uppdrag skulle kunna få särskilt positiva effekter i de regioner där det är svårt att hitta kompetens till följd av industrins omställning och stora investeringar. Vi menar därför att regeringen inte bör agera på bemyndigandet och således inte sälja Lernia. Lyckas inte industrin hitta rätt kompetens kommer investeringarna att utebli eller hamna någon annanstans.

Fru talman! Hela landet ska leva, säger vi ofta. Vi påpekar då också ofta att bilen är ett viktigt transportmedel för att kunna bo och verka i hela landet, framför allt på de ställen där det inte finns fungerande kollektivtrafik. Medborgare som äger en bil är skyldiga att besiktiga bilen. Då borde det också var möjligt att göra detta inom rimliga avstånd. Man ska inte behöva köra uppemot 20 mil för att besiktiga bilen.

AB Svensk Bilprovning bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Under 2021 lade Bilprovningen ned den mobila bilbesiktningen, som betjänat glesbygden i 15 år. Vi menar att en sådan för medborgarna viktig service, som också utgår från samhälleliga krav på säkerhet samt utgör en myndighetsuppgift, måste finnas tillgänglig i hela landet. Vi anser därför att regeringen bör överväga om bolaget bör få ett samhällsuppdrag eller om besiktningsverksamheten bör återregleras. Oavsett vilket menar vi att bolaget inte bör säljas och att regeringen därför inte bör agera i enlighet med bemyndigandet.

(Applåder)

Larry Söder (KD)
Anf. 41 Larry Söder (KD)

Fru talman! Statens bolagsportfölj består av 43 bolag, varav 2 börsnoterade, som är verksamma inom sektorerna basindustri och energi, fastigheter, finans, infrastruktur, tjänster, telekom, konsumenter och transporter.

Flera av bolagen har startats som affärsverksamhet inom myndigheter eller statliga monopol. Flera av bolagen verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader, och 22 av bolagen har ett så kallat samhällsuppdrag.

Kristdemokratin bygger på förvaltarskaps- och subsidiaritetsprincipen. Det innebär bland annat att staten ska vara stödjande och ombesörja det som ingen annan kan ombesörja men som vi behöver som medborgare. Det är en vid skillnad mot de politiska idéer som anser att staten ska göra allt. Jag anser att staten ska fokusera på välfärdens kärnverksamheter och att företagen ska göra det andra.

Statens uppgift bör normalt vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag. Staten är dock en stor företagsägare och kommer att så vara under överskådlig tid, men det finns ingen naturlag som säger att de bolag som ägs i dag ska stanna kvar i statens ägo. Våra behov som samhälle förändras, och utvecklingen går rasande fort. Men när det gäller bolag och bolagsstrukturer är det en seg massa inom statens omsorg.

Kristdemokraterna vill minska det statliga ägandet av bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Offentligt ägande innebär att staten sitter på dubbla stolar genom att vara både domare och spelare i näringslivet. Därför bör företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad drivas i privat regi. När det är möjligt att uppnå ett bra pris ska statliga företag som verkar på konkurrensutsatta marknader säljas i den takt som är bra för företagen, för deras anställda och för oss som stat. Processen, som är komplicerad och omfattande, ska ske på det sätt som skapar störst värde för skattebetalarna och bedrivas i en takt som tar hänsyn till komplexiteten. Vi ska alltså inte bara sälja ut våra bolag hux flux, utan vi ska givetvis göra det med omsorg om hela samhällets struktur.

Jag skulle vilja ta upp ett exempel på ett bolag som man borde överväga att sälja. Min kollega Magnus Jacobsson har skrivit en motion, som behandlas i detta betänkande, om Svensk Bilprovning. Det är ett bolag som jag tycker att det skulle gå alldeles utmärkt att sälja. Det verkar på en fullt konkurrensutsatt marknad och behöver inte vara i statligt ägande längre. Det var bra i en tid då det behövdes, men marknaden som bolaget verkar på ser nu annorlunda ut. Då bör staten också starkt överväga att avyttra det.

Att staten äger bolag på konkurrensutsatta marknader ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen ska fokusera på att skapa långsiktiga värden, och staten ska vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare.

I de fall bolagen har ett samhällsuppdrag ska detta givetvis utföras väl. Det ska också finnas strategiska eller säkerhetspolitiska grunder för ett statligt ägande. De ska redovisas och styras på ett tydligt sätt av staten, så att bolaget vet vad som gäller eller inte för verksamheten.

Regeringens styrning av de statliga bolagen ska ske inom de ramar som riksdagen fastställer. Som vi alla vet finns kanske inte alltid den snabbhet som ett bolag behöver från sin ägare när det är regeringen och riksdagen som styr.

Jag måste säga att jag känner stark sympati med Centerpartiet och Sverigedemokraterna när de i betänkandet önskar en översyn av den statliga bolagsportföljen. Jag tror att det är ett arbete som behöver göras, och jag är övertygad om att regeringen tittar på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en konkurrensutsatt marknad fullt ut.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 42 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Som vi hörde har Kristdemokraterna och Larry Söder totalt motsatt uppfattning om Svensk Bilprovning mot vad jag redovisade i mitt anförande.

Bilbesiktning är ett myndighetsuppdrag. Det innebär att det måste skötas. Den som har en bil måste se till att få den besiktigad; annars får den inte användas.

Vid avregleringen trodde man att konkurrensen skulle leda till att vi skulle få fler bilbesiktningar än vi har i dag. Så blev inte fallet. De är ungefär lika många. Det innebär också att det finns en stor vit fläck på kartan. I hela Norrlands inland finns ingen möjlighet till bilbesiktning. Och den som ska besiktiga tunga fordon får ta sig ännu längre, eftersom inte alla kan göra det. Företagare måste köra kanske 20-30 mil för att besiktiga sin bil och går då miste om bland annat intäkter.

Hur vill Larry Söder och Kristdemokraterna lösa det för de bilägare som bor där det inte finns någon bilbesiktning över huvud taget?

Larry Söder (KD)
Anf. 43 Larry Söder (KD)

Fru talman! Att besiktiga sin bil ska alla människor som äger en bil göra, oavsett om de bor i Skåne, Halland eller Norrland. I dag bedriver ett antal företag denna verksamhet. Ett av dem är statligt ägt. Det har dock inga krav på sig att göra något annorlunda än de andra bolagen. Det betyder enligt mig att det ska verka på en konkurrensutsatt marknad och leverera vinst. Då kan jag inte riktigt förstå varför staten ska äga detta bolag.

Det skulle mycket väl kunna vara så att en konkurrensutsatt marknad utan ett statligt ägt bolag skulle fungera något bättre. Därmed inte sagt att det är lämpligt att man ska behöva åka alltför långt för att besiktiga bilen. Det är ingenting vi förordar på något sätt. Men vi tror att konkurrens skulle kunna leda till att det klaras ut på ett bättre sätt.

Som riksdagsledamot ser jag inte varför det ska finnas ett bilbesiktningsbolag i statens ägo på en konkurrensutsatt marknad om vi inte använder det på ett annorlunda sätt än vi gör. Det ska leverera vinst, liksom alla andra gör, och kan inte gå med stora förluster. Det har inte heller något särskilt myndighetsuppdrag från staten utan har samma ansvar som alla andra.

Marianne Fundahn (S)
Anf. 44 Marianne Fundahn (S)

Fru talman! Detta visar på skillnaden i inställningen till att hela landet ska leva. Om vi vill att hela landet ska leva måste vi se till att det finns service och möjligheter.

Detta är dessutom tvingande för bilägarna. Det är inget man kan välja. Man kan välja om man vill gå på bio även om det är 20 mil dit. Men man kan inte själv välja om man vill besiktiga sin bil eller inte. Om man inte har möjlighet att göra det innebär det kanske att man inte kan ta sig till jobbet.

Om staten har ett bolag bör man kanske, som jag sa i mitt anförande, överväga om det ska ha ett samhällsuppdrag för att servicen ska finnas i hela landet och för att visa att man menar allvar med att människor ska kunna bo och leva i hela landet.

Larry Söder (KD)
Anf. 45 Larry Söder (KD)

Fru talman! När man ser ett samhällsproblem menar jag att man kan lösa det på lite olika sätt. Jag ser inte att just detta samhällsproblem löses bäst genom att staten äger ett eget bolag. Man kan på många olika sätt se till att det finns bilprovning över större delen av landet. Det är inte avhängigt av att man måste äga just det företag som bedriver verksamheten. Man kan betala för och hantera det på många andra sätt.

Vi driver faktiskt inte bolag i alla typer av branscher som är konkurrensutsatta och som vi tycker är viktiga. Det överlämnar vi till marknaden att sköta. I de fall staten och vi som riksdag tycker att något är viktigt tillskjuter vi medel och ser till att det fungerar på ett eller annat sätt. Jag ser inte att det är avhängigt av att man ska äga ett bolag som finns på en konkurrensutsatt marknad.

Johnny Svedin (SD)
Anf. 46 Johnny Svedin (SD)

Fru talman! Vi står i dag vid en kritisk punkt i vår nationella ekonomiska politik. Frågan om statligt ägande berör inte bara de direkta finansiella aspekterna utan även djupare värderingar om hur vi som samhälle väljer att styra och använda våra gemensamma resurser. Det statliga ägandet i Sverige har länge spelat en stor roll i vår ekonomi. Men det är tydligt att tiden har kommit för en grundlig översyn och reformering av de principer och tillämpningar som tidigare rått.

Vårt engagemang i debatten om statligt ägande drivs av en övertygelse att varje krona som investeras eller förvaltas av staten ska generera största möjliga effektivitet och långsiktiga värde för svenska folket. Det är med denna inriktning vi närmar oss den pågående diskussionen om statligt ägande. Det är en diskussion som måste ta hänsyn till både historiska lärdomar och framtida utmaningar.

Det finns exempel där statligt ägande i nuvarande former har betydande brister. Postnord var en gång tänkt som en ryggrad i vår nationella infrastruktur men har länge kämpat med att anpassa sig till en digitaliserad värld och förändrade konsumentbehov. Resultatet är en tjänst som alltför ofta inte lever upp till medborgarnas förväntningar, trots betydande ekonomiska insatser från statens sida.

Detta fall illustrerar en bredare utmaning: behovet av att ompröva och eventuellt omstrukturera statligt ägda företag för att säkerställa att de kan agera effektivt och hållbart i en snabbt föränderlig ekonomisk och teknologisk omgivning.

Likaså är situationen kring SJ AB ett exempel på de komplexa avvägningar som måste göras när det gäller statligt ägande inom transportsektorn. Trots att SJ spelar en viktig roll i att möjliggöra hållbar och tillgänglig persontrafik över hela landet har företagets ekonomiska mål och prestationer ibland hamnat i konflikt med dessa bredare samhällsmål.

Det pekar på en grundläggande fråga: Hur kan vi balansera behovet av ekonomisk lönsamhet med kravet på att tillhandahålla viktiga samhällstjänster? Det är aktuellt inte minst med tanke på det kritiska läget med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Hamas brutala anfall på civila israeler.

Sverigedemokraternas svar på dessa utmaningar är tydliga. Vi argumenterar för en mer dynamisk och flexibel approach till statligt ägande som tillåter både strategiskt tänkande och operativ anpassningsförmåga. Till detta kommer förmågan att ifrågasätta och omvärdera statens roll som ägare i vissa sektorer samt att utforska nya modeller för partnerskap mellan offentliga och privata företag där det kan leda till bättre resultat för medborgarna.

Vidare måste vi acceptera att statligt ägande bär med sig ett särskilt ansvar för att motarbeta korruption och miljöförstöring och för att främja innovation. Det betyder att vi bedömer de statligt ägda företagens prestationer inte bara genom finansiella resultat utan också genom deras bidrag till svenska allmännyttiga intressen.

Det krävs en ny vision för hur statligt ägande kan fungera som en motor till positiv förändring, inte bara genom att säkerställa att företagen är ekonomiskt hållbara utan också genom att de aktivt bidrar till att lösa de stora samhällsutmaningar vi i dag står inför. För att uppnå detta måste vi engagera oss i en öppen och inkluderande dialog med alla samhällssektorer, från näring och fackföreningar till civilsamhället och akademiska institutioner. En sådan dialog kan hjälpa oss att identifiera nya strategier och innovationsvägar som kan stärka de statligt ägda företagens roll i samhället.

Men det finns också risker i detta. Vi måste vara vaksamma mot överreglering och byråkratisering, som kan kväva innovation och entreprenörskap. En tydlig balans måste hittas där staten agerar som en katalysator för utveckling och tillväxt snarare än som en hämmande kraft. I denna anda föreslår Sverigedemokraterna en rad reformer av det statliga ägandet. Dessa inkluderar bättre målsättning och uppföljning, ökad transparens och ansvarsskyldighet. Genom att genomföra dessa reformer kan vi säkerställa att statligt ägande fortsätter att tjäna som en värdefull tillgång för svenska folket och inte, som i vissa fall, en börda.

Slutligen, fru talman, är det värt att betona att statligt ägande, när det är väl förvaltat och riktat mot tydliga mål, kan spela en tydlig roll i att främja ekonomisk stabilitet. I detta kritiska ögonblick i vår nations historia är det avgörande att vi tar modiga steg framåt.

Vi sverigedemokrater är redo att leda denna förändring, att omforma statligt ägande på ett sätt som verkligen återspeglar de värden och ambitioner som det svenska folket håller kärt, det vill säga att statliga bolag främst ska värna om våra nationella intressen. Genom vår strategi för statligt ägande kommer vi att säkerställa att statligt ägda företag inte bara överlever utan också är innovativa, är oberoende av yttre påverkan och i slutändan bidrar till ett starkare Sverige.

Fru talman! Jag ställer mig bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer i näringsutskottets betänkande 2023/24:NU4, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)

Louise Eklund (L)
Anf. 47 Louise Eklund (L)

Fru talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande om 2023 års redogörelse för bolag med statligt ägande.

Låt mig börja med att säga att det alltid måste finnas ett tydligt syfte med att staten ska äga bolag. Liberalernas principiella utgångspunkt är att statens uppgift normalt sett ska vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen - inte att äga och driva bolag. Staten bör därför minska eller avveckla sitt företagsägande om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice. Staten ska därför endast i undantagsfall driva företag.

Undantagsfall handlar alltså, för vår del, om statliga företag med ett särskilt samhällsuppdrag. Det innebär att i de statliga bolag där det finns såväl en samhällsnytta som en konkurrenssituation bör dessa verksamheter separeras så att det statliga ägandet i den kommersiella delen separeras och avvecklas.

I dag består statens bolagsportfölj av ett fyrtiotal bolag till ett värde av runt 850 miljarder kronor. Är alla dessa statliga bolag till nytta för samhället? Nej. Är de strategiska för staten att äga? Nej. Finns det någon säkerhetspolitisk anledning att behålla alla dessa bolag? Svaret på det är också nej.

För Liberalerna är det därför svårt att landa i någon annan slutsats än att staten just nu har gått utöver sitt uppdrag och bedriver verksamheter som andra aktörer är i bättre skick att bedriva. Jag upprepar mig, men för tydlighetens skull: Endast statliga bolag med tydligt uttalad samhällsnytta bör behållas i statlig ägo. Vi behöver, med andra ord, avyttra och privatisera en del av de bolag som staten i dag driver.

Precis som har nämnts här tidigare ska givetvis alla försäljningar föregås av en grundlig analys som tydligt redovisar vilka delar av verksamheten som bör stanna kvar i statlig ägo av bland annat strategiska eller säkerhetspolitiska skäl. Men övrig verksamhet som bedrivs i kommersiellt syfte på en konkurrensutsatt marknad bör därefter avyttras. Att avyttra bolag som saknar samhällsnytta och som inte är strategiska på annat sätt innebär att vi renodlar statens uppgifter och skapar bättre fungerande marknader.

Fru talman! Även med en sådan renodling av verksamheten kan vi konstatera att staten framöver kommer att vara en betydande företagsägare och via sitt bolagsägande också en stor markägare.

Liberalerna menar att Sveaskogs skogsinnehav bör minska genom försäljningar. Det finns förutsättningar att höja ambitionerna ytterligare när det gäller att överföra produktiv skogsmark från statlig till enskild ägo. Skogen är en riktig skatt. Skogen bidrar med många olika värden; inte minst har den debatt vi har fört de senaste åren om skogen som kolsänka varit jätteviktig. Även rekreationsaspekten av våra skogar, rollen de spelar i ett aktivt friluftsliv och inte minst för den biologiska mångfalden kan och bör betonas. Samtidigt är skogsindustrin en av Sveriges viktigaste näringar och helt avgörande för svensk export.

Mer skog behöver skyddas, men mindre skogsägare är ofta mer framgångsrika i fråga om miljömålet för skogsförvaltningen än vad staten som skogsägare traditionellt har varit.

Avslutningsvis vill jag säga följande, fru talman. Staten ska driva företag enbart i undantagsfall. Det måste finnas ett tydligt syfte med att staten äger och driver bolag. I en välfungerande marknadsekonomi stiftar staten lagar, fattar beslut om skatter och sysslar med myndighetsutövning. Om staten på samma gång konkurrerar med privata företag på marknaden blandas rollerna samman, och det kan bli olyckligt. Därför tycker vi att statens monopol ska avvecklas och att statens ägande i företag ska fortsätta att minska.

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

Birger Lahti (V)
Anf. 48 Birger Lahti (V)

Fru talman, mina kollegor och kanske någon som lyssnar! Skrivelsen gäller 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Det framgår klart och tydligt när borgarna har varit framme att man hatar statligt ägande, det vill säga att man inte vill att staten ska äga någonting. Men när det kommer till den turen att man ska ha någonting, då ska allt finnas på bordet.

Jag kommer så väl ihåg när LKAB låg i kris. Det var många borgerliga partier som tyckte att staten inte skulle gå in och stötta. LKAB har bidragit med hundratals miljarder till staten, och det är också något att tänka på historiskt.

Fru talman! Låt mig då övergå till mitt skrivna anförande. Jag fick lite fart när jag lyssnade på de inledande borgarna.

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som regeringen förvaltade vid årsskiftet 2022/23. I skrivelsen anger regeringen att den aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir bästa möjliga givet ett balanserat risktagande. Vidare ska den se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta uppger regeringen att det är viktigt att bolagen ges förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader.

Vidare framhålls vikten av att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Och visst kan det vara så.

Vänsterpartiet kan hålla med om att omvärlden och utvecklingen samt konsekvenser som uppstått i och med en marknadsliberal syn på samhällsviktiga funktioner har drabbat samhället men även de statliga bolagen. När regeringen lyfter upp samhällsuppdrag som något som motiverar fortsatt ägande blir jag lite grann misstänksam, men inte för att jag skulle ha något emot styrning som leder till samhällsnytta och bättre vardag för merparten av befolkningen och hållbarhet samt klimatambitioner.

Jag tar Vattenfall AB som ett exempel med anledning av två motionsyrkanden om ägarstyrningen av Vattenfall.

Elisabeth Svantesson sa i sitt svar på en interpellation hösten 2023 att Vattenfall styrs enligt gängse principer för statens ägarstyrning, vilket också värnas i de rutiner och den ordning som gäller för bolagsförvaltningen i Regeringskansliet. Vidare anförde hon att hon inte såg något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om styrningen av bolaget, det vill säga Vattenfall.

Varför tar jag upp detta nu? Jo, för att jag ser med oro på att Försvarsmakten antyder att till och med Vattenfall kan behöva få ett samhällsuppdrag med anledning av energiförsörjningens och reservkraftens betydelse när totalförsvaret gör analyser. Detta gör mig mycket orolig, ty den här regeringen gör vad som helst för att förverkliga sin våta dröm om ny kärnkraft trots att det är olönsamt och mycket få aktörer står i kö för att infria den här regeringens våta dröm om att starta nytt kärnkraftsbygge före 2030. Låt oss hoppas att jag har fel.

Fru talman! Här vill jag verkligen fråga företrädare för regeringsunderlaget: Håller löftet om att det ska vara teknikneutralt och utan stöd när vi bygger elproduktion?

Något om SJ, som nämnts i tidigare anföranden. SJ var en gång en aktör som människor relaterade till järnvägar och något man kunde lita på. Vad förknippar man SJ med i dag? Irritation och inget annat än förseningar och inställda tåg. Givetvis har avkastningskrav sin del i det.

Jag anser att staten bör använda de statligt ägda bolagen för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statligt ägda bolag ska inte gå före samhällsnyttan. I stället ska de statligt ägda bolagen användas aktivt för att bygga ett Sverige som är tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd. Om Sverige ska hålla ihop och det ska finnas förutsättningar för utveckling i hela landet behöver man ha likvärdiga och grundläggande förutsättningar oavsett var i landet man bor.

I och med att de statligt ägda bolagen ägs gemensamt av den svenska befolkningen har dessa bolag ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service och andra samhällsviktiga funktioner. De statligt ägda bolagen bär därför ett stort ansvar för vad deras investeringar och verksamheter har för effekt på de platser där de verkar. Jag menar att det är viktigt att klargöra detta ansvar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om de statligt ägda bolagens demografiska ansvar och vilka demografiska effekter de har.

Vidare menar jag att det finns flera skäl för staten att vara en stark ägare, eller kanske till och med ha monopol, inom samhällsviktiga områden. Det statliga ägandet behövs som en motvikt till rådande spekulationskapitalism och kortsiktiga vinstjakt. Vad har hänt med byggsektorn? Det är rena rama High Chaparral där ute. Jag är därför av uppfattningen att ägardirektiven till flera av de företag som ingår i statens bolagsportfölj behöver utvecklas med utgångspunkt i att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som företagen ska drivas ekonomiskt effektivt. I de fall där samhällsintressen står i konflikt med avkastningskrav anser jag att ägarstrategin ska ses över.

Jag anser därtill att staten som aktiv ägare genom ägardirektiv ska säkerställa att bolagen används för att stödja teknikutveckling, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning. Jag menar att möjligheterna till vidareförädling och ökad tillväxt inom svensk industri är stora. Både skogs, gruv- och stålindustrin har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket skulle öka antalet arbetstillfällen, minska transporterna och öka exportintäkterna. Detta är något som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statligt ägda företagen, ökad forskning och samverkan med det övriga näringslivet. Jag tycker därför att regeringen ska arbeta för att de statligt ägda bolagen ska verka för ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen.

Jämställdheten i statliga bolag är hyfsad i Sverige. De statligt ägda bolagen har i dagsläget en nära nog jämn könsfördelning i sina styrelser. Det är en positiv utveckling. Men engagemanget för ett jämställt näringsliv får inte stanna vid ledningsgrupperna. Jag menar att bolag med statligt ägande har ett särskilt ansvar för att aktivt arbeta för att jämställdhet ska genomsyra hela företagsstrukturen.

Avslutningsvis, fru talman, har jag tyvärr noterat att företag använder investeringsskyddsklausuler eller ISDS-klausuler i internationella avtal som ett sätt att hindra länder från att nå sina hållbarhetsmål. Man stämmer till exempel stater när de försöker sänka konsumtionen av fossila bränslen. Det är inte hållbart.

Jag är kritisk mot denna utveckling och menar att bolag med statligt ägande bör hindras från att agera på detta sätt utan riksdagens tydliga godkännande. Därför bör regeringen verka för att bolag med statligt ägande inte ska kunna stämma andra stater enligt ISDS-klausuler utan riksdagens godkännande.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 49 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Staten är fortfarande en av de största ägarna av bolag i Sverige. Det sammanlagda resultatet efter skatt för 2022 hamnade på 23 miljarder. De bolag som bidrog mest till detta resultat var LKAB som bidrog med 15 miljarder och Akademiska Hus som bidrog med 5 miljarder. Bostadslån, spel och skog bidrog med 2 miljarder vardera.

Det finns bolag med och utan samhällsuppdrag. LKAB konkurrerar på en fri marknad och har inget samhällsuppdrag. Det finns goda skäl för staten att fortsätta äga bolaget. Det går dock att ifrågasätta, vilket jag gjort i tidigare debatter i denna kammare, att LKAB i sin tur ska vara den största ägaren i SSAB - särskilt i ljuset av de samarbetsprojekt som pågår där två statliga bolag, Vattenfall och LKAB, tillsammans med det delvis statligt ägda börsnoterade bolaget SSAB skalar upp ett demonstrationsprojekt på ett sätt som får många att reagera på opartiskheten mellan bolagen och myndigheterna. SSAB måste avyttras från LKAB.

Akademiska Hus har inget samhällsuppdrag. Däremot är det ett slags monopolbolag. Akademisk verksamhet måste hyra från Akademiska Hus, så resultatet om 5 miljarder kommer ursprungligen från Utbildningsdepartementet. Det här sättet att bakbinda akademin och skicka runt pengar måste utvärderas.

SBAB har heller inget samhällsuppdrag utan tjänar pengar på bolån som vilken bank som helst. Men det är väl trevligt att deras 300 000 bolånekunder skickar 7 000 kronor var till statskassan. SBAB:s nytta på bolånemarknaden måste utvärderas, och om den inte finns borde SBAB också avyttras.

Svenska spel har ett samhällsuppdrag: att få svenskar att spela på ett ansvarsfullt sätt. Man presenterade i dag sitt årsbokslut, och där kan man läsa att Casino och Jack Vegas går med 165 miljoner i förlust. Det är alltså skattebetalarna som betalar för att några ska få spela på Casino och dra i enarmade banditer. Så kan vi inte ha det.

Sveaskog har inget samhällsuppdrag men får ibland uppgifter som liknar samhällsuppdrag. Det är oklart för många skogsägare hur och varför man agerar på vissa sätt på den lokala marknaden. Sveaskogs uppdrag måste också utvärderas och tydliggöras.

Fru talman! Jag lämnar de bolag som i stort bidragit till resultatet på ett gott sätt och vill ta upp några exempel på bolag som jag tycker har en märklig hemvist, eller ett märkligt uppdrag, i den statliga portföljen.

Jag börjar med Svevia. Svevia bildades 2009 eftersom alliansregeringen då, på goda grunder, inte tyckte att det var helt konkurrensneutralt att Vägverket Produktion var en del av myndigheten Vägverket. De budade då på samma uppdrag som till exempel Skanska och Peab. Man ville öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet och få bort alla misstankar om korssubventioner.

Intressant att notera är att Trafikverket i dag är Svevias största kund - de står för hälften av omsättningen, även så här 15 år senare - samt att Svevia fortfarande är kvar i statlig ägo. Efter så många år borde Svevia stå på egna ben. Svevias nytta som statlig aktör på denna marknad måste utvärderas. Om den inte finns borde Svevia också avyttras.

Ett annat, litet bolag är Sweden House, som tidigare hette Dom Sjvetsii, i Sankt Petersburg. Så här står det i de statliga bolagens verksamhetsberättelse: "Sweden House är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding . till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. . Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster."

Sverigehuset omsätter 15 miljoner och ger en nettovinst på 7 miljoner. Det handlar inte om summorna utan om principen: att vi uppenbarligen fortfarande samäger en fastighet tillsammans med Sankt Petersburgs stad. Bolaget bildades 1994 genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, Sankt Petersburg och Skanska. Den som var förste vice borgmästare 1994 var ingen annan än Vladimir Putin.

Fru talman! Om inte regeringen redan har vidtagit åtgärder för att ta sig ur detta ägande måste det göras omedelbart.

I dag har jag inte ens pratat om bolag som Samhall och Lernia. Regeringen har tillsatt en utredning beträffande Samhall, och för Lernia finns redan ett försäljningsmandat. Jag antar därför att allt förbereds i de fallen.

Fru talman! Det krävs två saker för att få en ändamålsenlig statlig bolagsportfölj. För det första krävs en genomgång av de bolag som jag nämnt tidigare och en fullständig utvärdering av vilka bolag som ska finnas kvar i portföljen. För det andra måste en ny utredning av hur bolagen ska styras tillsättas.

Det är mer än tio år sedan Hans Dahlborg presenterade utredningen Ekonomiskt värde och samhällsnytta. Den är fortfarande otroligt bra. Där konstaterades att det finns en grundläggande skillnad mellan politisk och företagsekonomisk rationalitet i styrningen av de statliga bolagen, som inte avspeglas i hur förvaltningen är organiserad, samt att staten, som många talare före mig har påpekat, har dubbla roller som både reglerare och företagsägare - roller som är svåra att hålla isär.

För att lösa problemet fann utredaren att en självständigt ansvarig, professionell organisation för den operativa ägarförvaltningen bör läggas in som en länk mellan det politiska och bolagen. Utredaren föreslog ett bolag med ansvar för ägarförvaltningen av bolag med ekonomiskt värdeskapande som huvudsakligt ägaruppdrag och ett bolag för ägarförvaltningen av bolag med skapande av samhällsnytta som huvudsakligt uppdrag.

Fru talman! Jag är väl medveten om att många åtgärder har genomförts för att komma till rätta med problemen utan att man gått så långt som utredaren ville. Men det finns fortfarande väldigt mycket i dessa förslag som är rätt. Givet hur stora tillgångar som förvaltas måste detta göras på allra bästa sätt. Varje effektivisering för att spara kronor är en del av en framtida utdelning till statskassan.

Därför är det nödvändigt att åter ta krafttag för att säkerställa att vår gemensamma bolagsportfölj har förutsättningar att förvaltas på allra bästa sätt. Jag yrkar därför bifall till reservation 1 under punkt 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-02-07
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 13, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2023/24:NU4, Beslut: 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Beslut 2023/24:NU4

Webb-tv: Beslut: 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:140 till handlingarna.
  2. Översyn av statens företagsägande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:294 av Joar Forssell (L),

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2023/24:1409 av Carl Nordblom (M) och

    2023/24:2492 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 15.
    • Reservation 1 (SD, C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890018
    SD062010
    M550013
    C02004
    V18006
    KD12007
    MP11007
    L11005
    -0001
    Totalt19682071
    Ledamöternas röster
  3. Statens ägande av företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 2 (SD)
  4. Statligt ägda företags påverkansarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8,

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2023/24:1123 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M) yrkande 2 och

    2023/24:1861 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (S)
  5. Statligt ägda företags klimatarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3,

    2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 4,

    2023/24:1877 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och

    2023/24:2683 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (MP)
  6. Övrigt om statens ägande och förvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4-7,

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 3.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890018
    SD006210
    M550013
    C20004
    V01806
    KD12007
    MP11007
    L11005
    -0001
    Totalt198186271
    Ledamöternas röster
  7. Lernia AB

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

    2023/24:2683 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 11 (S)
    • Reservation 12 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089018
    SD006210
    M550013
    C20004
    V18006
    KD12007
    MP11007
    L11005
    -0001
    Totalt127896271
    Ledamöternas röster
  8. Postnord AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 10 och

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6.
    • Reservation 13 (SD)
  9. SAS AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:310 av Cecilia Rönn (L),

    2023/24:695 av Boriana Åberg (M) och

    2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10.
    • Reservation 14 (MP)
  10. SJ AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:400 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

    2023/24:1878 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 5 och

    2023/24:2346 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (V)
    • Reservation 17 (MP)
  11. Sveaskog AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 16,

    2023/24:586 av Sten Bergheden (M),

    2023/24:915 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1-7,

    2023/24:2005 av Sofie Eriksson m.fl. (S) och

    2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 9.
    • Reservation 18 (SD)
    • Reservation 19 (MP)
  12. AB Svenska Spel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9.
    • Reservation 20 (SD)
  13. AB Svensk Bilprovning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:150 av Magnus Jacobsson (KD),

    2023/24:2537 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 2 och

    2023/24:2683 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4.
    • Reservation 21 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089018
    SD620010
    M550013
    C20004
    V18006
    KD12007
    MP11007
    L11005
    -0001
    Totalt18989071
    Ledamöternas röster
  14. Telia Company AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

    2023/24:810 av Kadir Kasirga (S).
    • Reservation 22 (SD)
  15. Vattenfall AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2539 av Lars Engsund (M) yrkande 2 och

    2023/24:2683 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 23 (S)
  16. Visit Sweden AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:445 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8.
    • Reservation 24 (SD)
  17. Övrigt om statens ägande och förvaltning av vissa företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:680 av Leila Ali Elmi (MP),

    2023/24:2107 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) yrkande 2 och

    2023/24:2537 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1.