Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Betänkande 2017/18:FiU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 mars 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Skrivelse om Internationella valutafondens verksamhet har granskats (FiU22)

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna, avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 56
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-02-27
Justering: 2018-03-13
Trycklov: 2018-03-14
Reservationer: 12
Betänkande 2017/18:FiU22

Alla beredningar i utskottet

2018-02-27

Skrivelse om Internationella valutafondens verksamhet har granskats (FiU22)

Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Utskottet föreslår därmed att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Utskottet hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-03-20
Debatt i kammaren: 2018-03-21
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:FiU22, Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Debatt om förslag 2017/18:FiU22

Webb-tv: Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 41 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Finansiell stabilitet är en frågeställning som för många kan verka svår att genomskåda för att se vad det egentligen betyder, men den är grunden för att hela vår ekonomi ska fungera, för att hushåll ska kunna konsumera och för att företag ska kunna investera - detta för att jobben ska kunna blir fler och för att välfärden ska kunna finansieras. I denna mån är finansiell stabilitet en mycket central fråga för Sveriges riksdag och för hela landet.

Det finns många oroande tecken här, fru talman, på att den finansiella stabiliteten eller motståndskraften i det finansiella systemet ändå i grunden kan vara hotad - även om bankerna står starka - av en mycket dålig politik från den sittande regeringen. Det finns underliggande problem i samhället och stora obalanser som har byggts upp. Det har varit en fördubbling av tillgångspriser på relativt kort tid när det gäller bostäder och aktiemarknaden.

Samtidigt har vi sett en räntenivå som pressats ned till onormalt eller helt okänt låga nivåer. Ingen vet riktigt vad det betyder att ha negativ ränta i en ekonomi. I böcker om nationalekonomi brukar man säga att noll är räntegolvet, räntan kan inte bli lägre.

Nu har vi en situation med negativa räntor samtidigt som bostadspriser skenar och samtidigt som aktievärlden skenar. Vad det i förlängningen betyder vet vi inte riktigt. På så sätt spelar man från den samlade politiken, kanske inte rysk roulett men åtminstone roulett, med stabilitet och trygghet i den svenska ekonomin.

Samtidigt är det en hög byggtakt i ekonomin. Det är bra, för det behövs bostäder, men samtidigt driver det upp skuldnivån väldigt högt. Sveriges hushåll har rekordhöga skulder. För detta får vi välförtjänt mycket kritik från internationella bedömare, och det är bland annat det som betänkandet handlar om.

Vi bygger också upp stor osäkerhet om hur den svenska ekonomin långsiktigt ska fungera. Det gör givetvis hushållen mycket känsliga för justeringar både i räntor och i andra typer av politikåtgärder. Det skapar en exponering och en otrygghet som den här regeringen är helt oförmögen eller ovillig att adressera.

När man tittar framåt ser man också väldigt oroande tecken. Vi vet att vi har en regering som har ett på tok för lågt sparande för att den ska kunna möta de obalanser som finns. Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Ekonomistyrningsverket och varenda expertmyndighet säger att den här regeringen missköter offentliga finanser. Det är alltså ett otillräckligt sparande i ekonomin för att Sverige ska vara motståndskraftigt när ekonomin vänder nedåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Tillsammans med den utveckling som vi har med mycket uppdrivna tillgångspriser, med onaturligt låga räntor, med hög skuldsättning, en finansminister som enligt samtliga expertmyndigheter gravt missköter de offentliga finanserna befinner vi oss helt enkelt i ett exponerat läge.

Fru ålderspresident! Till detta har vi problem med den kommunala ekonomin framöver. Regeringen själv, Konjunkturinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting pekar på att intäkterna inte växer i samma takt som utgifterna. Även detta är ett problem för den finansiella stabiliteten, om vår mest grundläggande välfärdsverksamhet inte längre klarar av att finansiera sig på det sätt som det är tänkt.

Till detta kommer underliggande stora problem i den reala ekonomin: hög arbetslöshet trots hög konjunktur och en stigande jämviktsarbetslöshet. Inte en enda reform från regeringen sänker det som kallas jämviktsarbetslöshet, det vill säga det som långsiktigt och varaktigt förbättrar förutsättningarna för jobb och sysselsättning i Sverige. Också detta är en risk för den finansiella stabiliteten, eller åtminstone möjligheten att klara av att hantera konsekvenserna av finansiella obalanser och finansiell instabilitet.

Till detta har vi en arbetsmarknad som fungerar allt sämre med allt fler lediga jobb, men också med fler arbetslösa särskilt i svaga grupper. Det är en obalans som inte adresseras av regeringens politik, men som i stället riskerar att skapa osäkerhet både i den reala och i den finansiella ekonomin.

Vi har en skola som levererar alltmer ojämnt. Snart 60 procent av dem som är utrikes födda, eller som har utrikes födda föräldrar, klarar inte godkänt i engelska, svenska eller matematik i skolan. Också detta är någonting som till slut behöver hanteras i den ekonomiska politiken och som leder fram till obalanser.

Utlåningen till svenska företag har ökat med ungefär 60 procent. Samtidigt ser man inte någon uppgång i produktivitet eller patentansökningar. Man har alltså exponerat väldigt mycket skuldsättning till svenska företag som inte har omsatts i fler riktiga tillgångar. Vad betyder det för arbetslösheten i en nedgång? Vad betyder det för motståndskraften i svensk tillväxt och i svensk export när konjunkturen viker nedåt, särskilt i ett läge där regeringen är kritiserad från varenda expertmyndighet för att inte ta det ansvar för offentliga finanser som det finanspolitiska ramverket föreskriver - mycket ansvarslöst?

Fru ålderspresident! Vi har fler problem som också exponerar oss för finansiell instabilitet. Vi har till exempel inte samma bidrag till bnp-tillväxten från vår nettoexport som Sverige historiskt har haft. John Hassler skrev nyligen en numera mycket omdiskuterad debattartikel om produktivitetsutvecklingen. Sammantaget har vi allvarliga underliggande och långsiktiga problem i svensk ekonomi, som riskerar att leda fram till risker och som gör det mycket angeläget att nu ta tag i den finansiella stabiliteten.

Vi har en svag regering utan handlingskraft. Om det beror på interna konflikter i regeringen eller på att man helt enkelt inte vill komma överens för att man bedömer det som valtaktiskt dåligt är svårt för en utomstående att avgöra. Men en regering som inte genomför en enda strukturreform som på ett enda sätt enligt någon enda bedömare gör svensk ekonomi mer motståndskraftig, mer konkurrenskraftig och mer stabil är ett problem för stabiliteten inte bara i det finansiella systemet utan i hela ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru ålderspresident! Ett ljus i detta är att man har fått mer motståndskraftiga banker. Det som kallas kärnprimärkapital har i stort sett fördubblats under en tioårsperiod som andel av de riskvägda tillgångarna. Svenska banker ligger ungefär 10 procentenheter över det europeiska genomsnittet. De stresstester som genomförs på svenska banker visar att bankernas del i det finansiella systemet efter de reformer som alliansregeringen genomförde är mer motståndskraftiga. Finansinspektionen, Riksgälden, Riksbanken - de som bedömer och utvärderar detta - visar att det svenska banksystemet efter alliansregeringens reformer är mer motståndskraftiga.

Men det finns inga åtgärder inom det finansiella systemet som inte har några konsekvenser. Det är därför jag vill yrka bifall till Moderaternas reservation 1. Den pekar på att en bra politik på området måste adressera de negativa konsekvenser som också kommer av finansiella regleringar.

Riksbanken har kommit med en helt ny rapport. Det är ett längre memo som de anställda på Riksbanken skriver. Där kan de lite mer på djupet analysera frågeställningar. De har kollat igenom den svenska skuldsättningen. Man kan i den se en hel del oroväckande tendenser som denna mycket passiva regering över huvud taget inte förhåller sig till.

I rapporten anges att andelen bolånare i 30-40-årsåldern, då man bör etablera sig på bostadsmarknaden, minskar. Vi ser hur skuldsättningen bland dem över 65 år ökar. Vad beror detta på? Hur hänger detta samman? Med ett senare inträde på bostadsmarknaden kommer man givetvis att ha kvar skuldsättning längre upp i åldrarna. Men längre upp i åldrarna har man svårare att påverka sin inkomst genom egen ansträngning. Därmed kan detta bidra till att man får större risk i ekonomin i stället för mindre, eftersom mer av skulderna bärs av personer som har svårare att påverka sina inkomster än vad någon i fullt arbetsför ålder har.

Detta kan också visa på en mycket oroväckande tendens. Föräldrar finansierar nu i större utsträckning sina barns boenden. De gör det antingen genom att öka sin egen belåning eller genom att gå in som garant för barnens skuldsättning.

Detta hotar på allvar den idé vi har i Sverige, att det inte ska spela någon roll varifrån man kommer. Det är vart man är på väg som ska spela roll. I denna utveckling ser vi att det blir tvärtom. Föräldrarnas inkomster och deras finansiella position tenderar i högre grad att påverka yngre människors förutsättningar att etablera sig i yrkeslivet, vuxenlivet och den egna tillvaron. Så bör det inte vara i Sverige.

Moderaterna och den samlade Alliansen har varit skeptiska till att gå vidare med ytterligare fler regleringar. Hur blir det egentligen i ett samhälle där vi beskattar arbetsinkomster med 60-65 procents skatt medan vi beskattar kapitalinkomster med kanske 20, 22 eller 25 procents skatt? Sedan gör vi det omöjligt för människor som inte är födda med pengar att komma över pengar och kapital. Vi riskerar därigenom att på sikt driva fram klyftor och skillnader på ett sätt som inte är bra.

Detta behöver givetvis adresseras med de reformer som vi föreslår. Vi måste värna konkurrensen, vilket vi också tar upp. Jag yrkar för tids vinnande dock inte bifall till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

I detta betänkande finns en text där IMF uttrycker väldigt skarp kritik mot Sverige på ett antal punkter. Det gäller särskilt hur vår bostadsmarknad fungerar.

Fru ålderspresident! Jag skulle vilja säga att regeringens svar på detta är näst intill raljant. Man väljer helt enkelt att inte ta IMF:s kritik på allvar utan säger att vår bostadsmarknad inte har sådana problem. Det gör man trots att nu varenda internationell bedömare, till exempel OECD, IMF och EU-kommissionen, pekar på att vi har allvarliga problem. Vi har en reformlöshet som leder till en hopplöshet som leder till en bostadslöshet.

Regeringen vill dock inte kännas vid detta, antingen på grund av de mycket svåra interna konflikter som finns i regeringen eller på grund av att socialdemokratin, så som många antar, helt sitter i händerna på Hyresgästföreningen och är helt handlingsförlamad inför de stora utmaningar och problem som finns på svensk bostadsmarknad. Man köper hellre de etablerades röster - de som i dag har bostad - än att tag i problem. Om man löste dem skulle Sverige bli mer produktivt och framgångsrikt i framtiden.

Den passivitet som regeringen uppvisar riskerar återigen att föra in Sverige i mycket svåra problem och stora utmaningar. Det har hänt förut. Jag tänkte avsluta med att varna regeringen för att fortsätta vara så passiv och reformlös som den är på detta område.

Sverige har tidigare lidit mycket av en passiv och reformlös socialdemokrati som inte vågar ta tag i de problem som finns med utlåning och som finns i det finansiella systemet, kring den finansiella motståndskraften och kring finansiella obalanser. Det slutade med att en halv miljon människor förlorade jobbet på ett enda år i början av 90-talet.

En enda gång har socialdemokratin, vågar jag säga, varit rejält självkritisk mot att man inte tog tag i problem i det finansiella systemet. Jag håller här upp en artikel från Aftonbladet. Där står det:

"S tar på sig ansvar för 90-talskrisen. - - - Socialdemokraterna gör avbön. I ett dokument som offentliggörs nästa vecka skriver finansdepartementet att 90-talets ekonomiska kris var den dåvarande s-regeringens fel - inte de borgerligas.

Förre finansministern Kjell-Olof Feldt välkomnar rapporten.

- Den är efterlängtad även om det hade varit bra om analysen kommit tio år tidigare, säger han till Aftonbladets nätupplaga."

Jag uppmanar denna regering att vara handlingskraftig i stället för att vara efterklok. Man måste sluta vara helt passiv vad gäller reformer på till exempel bostadsområdet, vilket även IMF uppmanar till i skrivelsen.

(Applåder)


Anf. 42 Dennis Dioukarev (SD)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi finansutskottets betänkande Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor. Jag ska ta upp två sverigedemokratiska motioner som på olika sätt berör detta område. Jag börjar med motion 547 Flyttavgifter för pensionsförsäkringar.

Fri konkurrens är en förutsättning för en effektiv marknad. Om det finns hinder för eller begränsningar av konkurrensen, vilka de än må vara, är risken att marknaden inte fungerar som den ska, och kostnaden läggs då på konsumenten i form av högre priser. Det är precis vad som har hänt på pensionsförsäkringsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Det har rapporterats i medierna att flertalet livförsäkringsföretag har valt att chockhöja flyttavgifterna för vissa pensionsförsäkringar i syfte att låsa in missnöjda kunder som annars skulle ha flyttat sitt pensionskapital till andra, mer förmånliga alternativ. Det görs i dag inga begränsningar för hur höga flyttavgifter pensionsbolagen kan ta ut, och den möjligheten har man givetvis kapitaliserat - på bekostnad av kunderna.

Konkurrensverket har i rapporten Flyttavgifter på livförsäkringsmarknaden analyserat just det här, och deras slutsatser pekar i samma riktning. Verket konstaterar att flyttavgifterna innebär en kostnad för den kund som vill byta försäkring och flytta sitt pensionskapital till ett konkurrerande företag. Vidare har flyttavgifterna för pensionsförsäkringar dessutom höjts av flera livförsäkringsföretag de senaste åren i syfte att aktivt motverka att kunder flyttar.

För att åtgärda problemen föreslås i rapporten ett antal förändringar i försäkringsrörelselagen och försäkringsavtalslagen. Bland annat föreslås att flyttavgiften ska täcka de nödvändigaste administrationskostnaderna, varken mer eller mindre. Man föreslår också en tidsbegränsning för hur länge efter en nyteckning som det ska vara möjligt att ta ut flyttavgifter.

Problembilden är med andra ord tydlig, och den är unison. Det enda som fattas är politisk handling för att komma till rätta med denna anomali på försäkringsmarknaden.

Vad jag förstår har arbetet med den här frågan initierats, och det pågår en beredning på Regeringskansliet som syftar till att underlätta möjligheten att flytta pensionssparande. I ett skriftligt svar har statsrådet Bolund också utlovat regeländringar på området före mandatperiodens slut. Jag väntar därför ivrigt på att riksdagen ska få ta del av förslaget inom en snar framtid.

Fru ålderspresident! Motion 3671 adresserar bostadsproblematiken i glesbygden. I stora delar av glesbygden är det svårt, ibland omöjligt, att få låna till sin bostad på den ordinarie bolånemarknaden. Det kan vara svårt även om den sökande har fast inkomst, är utan betalningsanmärkningar och i övrigt mer än väl skulle klara av sina åtaganden mot banken eller bolåneinstitutet.

Orsakerna kan naturligtvis variera, men risker för långivaren kombinerat med dålig lönsamhet på små bolån nämns ofta. Är det dessutom få eller inga lokala bankkontor i området försvårar det ytterligare, då ingen riktigt känner till den lokala marknaden med normalt relativt få objekt.

Svårigheten att få bolån i glesbygd får en rad negativa följder. Ett problem är att människor med i övrigt sund ekonomi hänvisas till dyra blankolån med orimligt höga lånekostnader som följd. Men det får också negativa följder på hela den lokala bostadsmarknaden. De objekt som kommer ut till försäljning får färre intresserade spekulanter än de annars skulle ha haft, vilket i sig ger ett lägre försäljningspris. Lägre försäljningspris sänker värdet på omgivande fastigheter, vilket sänker de boendes vilja att investera i underhåll, renoveringar och tillbyggnader. Nybyggnationer är mycket ovanliga i dessa områden.

Sverigedemokraterna ser en lösning på problemet. Staten äger ett bolåneinstitut, SBAB, som av regeringen har ålagts ett avkastningskrav som ligger i nivå med den övriga marknaden och som i stort sett uppträder på samma sätt som de privata konkurrenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Syftet med att staten äger ett bolåneinstitut kan ur den aspekten ifrågasättas. Regeringen bör i stället genom sin styrning av SBAB tillse att SBAB erbjuder privatpersoner bolån i hela Sverige. Eventuella merkostnader för administration och högre risk får bolåneinstitutet kalkylera med och ta betalt för genom bland annat uppläggningsavgifter och räntan.

Regeringen bör se över avkastningskravet på SBAB för att stimulera en fungerande bostadsmarknad även i glesbygd. Självklart ska SBAB i övrigt göra en vanlig kreditvärdering och avstå när personen inte anses kreditvärdig.

Jag yrkar bifall till reservationerna 8 och 12.


Anf. 43 Ulla Andersson (V)

Fru ålderspresident! Apropå den första talarens inlägg om IMF och bostadsmarknaden i Sverige kanske jag skulle ta och passa på att tala om att IMF också vill se ökade investeringsstöd till nybyggnation av hyresrätter. Det är dock något som Moderaterna starkt har avvisat. Tydligen går det bra att hänvisa till IMF emellanåt, men inte andra gånger. Dessutom satt jag själv i det där förhandlingsrummet när det gällde bostadsfrågor, och jag kan väl säga att viljan att komma överens hos Moderaterna och de andra borgerliga partierna inte var särskilt stor. Fick man inte höja folks hyror var man inte heller intresserad av att komma överens. Det kan vara värt att påminna om det efter Niklas Wykmans inlägg.

Fru ålderspresident! Man kan tycka att man ska ha rätten att bestämma över sina egna pengar, och det tror jag att de allra flesta människor instämmer i. Det märkliga är då att bankerna fråntagit oss den möjligheten. I dag har tre av de fyra storbankerna tillsammans endast 25 bankkontor i hela landet där man hanterar kontanter. Lägg därtill att vi också ligger i bottenligan i EU när det gäller tillgången till bankomater. Det är ganska självklart att man lätt ser vilka problem det ställer till med i samhället.

Visst är det bra att kontanthanteringen minskar. Det leder till en lägre rånrisk och till att transporterna av sedlar och mynt kan minska. Men det är också så att antalet kortbedrägerier är väldigt stort. I alla fall misstänker vi det, men vi vet inte riktigt, eftersom bankerna inte tvingas redovisa antalet kortbedrägerier.

Vidare får många småföretag problem med den minskade kontanthanteringen. Många småföretag ute på landsbygden vittnar om problem med att bli av med sin dagskassa. Jag har själv träffat företagare som vittnar om att de får ligga på dagskassan i flera dagar eftersom det är så dyrt att bli av med den. Men det är också väldigt dyrt att få tag i växel. Jag har träffat företagare som har fått åka över tio mil för att bli av med dagskassan. Ni kan tänka er själva hur det är att jobba hela långa dagen, kanske 12-14 timmar per dag, och sedan sätta sig i bilen och dundra iväg fem mil dit och fem mil hem igen bara för att bli av med den dagskassa man tjänat in.

Dessutom vittnar pensionärsorganisationerna, som vi nog är många i den här kammaren som har uppvaktats av, om de problem deras medlemmar har när de inte kan få använda kontanter. Pensionärsföreningar har problem med att bli av med bingokassan när de haft bingo på äldreboendet. De måste åka väldigt långt för att sätta in pengarna på en bank. Gamla människor sitter på bussen eller i bilen med bingokassan eller intäkterna från lotteriet. Jag har träffat idrottsföreningar som vittnar om problem när de har stått och sålt bingolotter utanför affären. Det är väldigt dyrt att få sätta in sina egna pengar på banken eller få tillgång till dem när man väl ska ta ut dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Men jag har också träffat människor som av integritetsskäl faktiskt inte vill använda kort, eftersom de inte vill att deras inköp ska registreras och kunna användas för andra ändamål, till exempel reklam eller annan form av påverkan. Det är trots allt våra egna pengar. När man har satt in sina pengar på banken borde man därmed också få bestämma om man själv ska kunna ta ut dem som kontanter.

Vänsterpartiet har drivit frågan om tillgången till kontanter i många år nu. Jag tror att det är ungefär sju år. Det är väldigt många människor som under de här åren har vittnat om problemen som den minskade kontanthanteringen har lett till. Vi försökte påverka den borgerliga regeringen under deras tid, men det var väldigt svårt. Till slut gav man Länsstyrelsen i Dalarna i uppdrag att ta fram en årlig rapport där de skulle beskriva vad som hade hänt under året med tillgången till kontanthantering ute på landsbygden. Man avsatte också lite pengar till Post- och telestyrelsen för att kunna stötta lanthandlare. Den här regeringen har ökat den potten, eftersom Vänsterpartiet drev igenom det i budgetförhandlingarna, och det är bra.

Men alla vet vi att det inte är någon lösning på problemet. Bankernas kontanthantering måste regleras. Det är väl där kärnan ligger. Man vågar inte ta striden med bankerna. Men vi i Vänsterpartiet tycker att det behövs en lagändring, där man med tvång ålägger bankerna att upprätthålla en kontanthantering.

Fru ålderspresident! På landsbygden kan kapitalförsörjningen vara problematisk, inte minst för mindre företag. Där fyller de lokala sparbankerna en väldigt viktig funktion. Deras kunskaper om lokalsamhället gör att de kan göra andra ställningstaganden än de stora affärsbankerna. Sparbankernas uppdrag är ju att gynna det lokalsamhälle de verkar i och inte framför allt att ge utdelning till sina ägare, vilket är fallet med de fyra storbankerna. Därför borde fler lokala projekt och fler lokala företag ha fått bra tillgång till kapital där de lokala sparbankerna finns.

Men vi menar också att det är helt orimligt att de lokala bankerna ska konkurrera på samma villkor med de stora jättarna. I dag har de samma regelbörda som de stora affärsbankerna. Detta borde ses över. Vi menar också att de små bankerna borde få bättre möjlighet att bredda sin kapitalbas. Därför borde man tillse statliga kreditgarantier för till exempel uppstart av nya lokala banker. Vänsterpartiet föreslår därför att man ska tillsätta en bankstrukturutredning för att stärka bankkonkurrensen och för att på olika sätt öka de mindre bankernas närvaro på landsbygden.

Statliga SBAB har börjat avveckla sin utlåning i stora delar av landet med motiveringen att de hellre vill vara i storstäderna. Vi menar att en statlig bank bör kunna ta ansvar för hela landet. Annars blir pratet om att vi måste hålla ihop hela landet och ge goda förutsättningar för att kunna bo och leva i hela landet rätt ihåligt från statens sida.

Till sist vill jag ta upp frågan om aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Vi menar att de banker som återkommande bidrar till aggressiva skatteupplägg borde få sina tillstånd indragna. Tyvärr verkar vi vara det enda parti som tycker att banker som agerar på det här sättet inte borde fortsätta att ha förtroendet att få upprätthålla bankverksamhet. Men aggressiv skatteplanering är ett brott som begås mot oss alla. Det blir mindre pengar som går till barns cancerbehandling, och någons mormors hemtjänst blir inskränkt. Det minskar förmågan till utveckling i hela samhället. Skatteplanering, skatteflykt och skattesmitning är en brottslighet som drabbar oss alla. Därför måste vi från samhällets och statens sida agera väldigt kraftfullt när så sker; bankers tillstånd bör dras in när de agerar på det sättet. Jag yrkar bifall till reservation 10.


Anf. 44 Fredrik Olovsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru ålderspresident! Att värna den finansiella stabiliteten är en central uppgift för det politiska systemet. Stabila statsfinanser och finansiell stabilitet är avgörande för jobb, trygghet och välfärd. Därför tar vi socialdemokrater oss an de här arbetsuppgifterna i djupaste allvar och med stor kraft.

Under den här mandatperioden har vi återigen vänt stora ärvda underskott i statsfinanserna till robusta överskott. Vi har gett oss i kast med att stärka det finansiella systemet och vidtagit åtgärder som kan bidra till en mer balanserad utveckling på bostadsmarknaden.

I grund och botten handlar de här frågorna om människors möjligheter att långsiktigt och varaktigt lita på att välfärden finns där och att det finns ett arbete att gå till. Om det är någonting vi vet är det att när det inte är ordning och reda i ekonomin och när finansiell stabilitet vänts till sin motsats, instabilitet, då är det jobb, välfärd och trygghet för människor som drabbas.

Vi vet också att arbetet med att säkra finansiell stabilitet inte är över. Men vi har hög beredskap, flera nya verktyg och redskap samt rejäla ekonomiska muskler - med en mycket låg statsskuld som ett bra exempel - som gör att vi har resurser att göra mer när eller om det krävs. Det är att ta ansvar för framtiden.

Fru ålderspresident! Som jag varit tydlig med blir konsekvenserna vid finansiella kriser ofta mycket allvarliga. I Sverige utgörs den kanske främsta sårbarheten i det finansiella systemet av att vi har en stor, koncentrerad banksektor som verkar inom ett litet valutaområde och har en stor andel marknadsfinansiering. När man på det kopplar utvecklingen i hushållens skuldsättning är det tydligt att det här är ett område som kräver vår uppmärksamhet.

Vi har under en mycket lång tid sett bostadspriser och hushållens skuldsättning stiga i en hög takt, en utveckling som innebär att makroekonomiska risker kan byggas upp och att det finns risker för att det på sikt blir skadligt för Sverige. När år lagts till år utan att utvecklingen mattats har kravet på att hantera situationen blivit mer uppenbart. Insatser för ett ökat bostadsbyggande och högre krav på bankerna är två viktiga strukturella insatser, men vi har också sett ett tydligt behov av att stå upp för en robust amorteringskultur.

För snart två år sedan införde Finansinspektionen därför det första amorteringskravet, och nu i mars förstärktes det ytterligare. Den grundläggande principen om att skulder ska betalas tillbaka bör upprätthållas av det regelverk som den finansiella sektorn lyder under. Likaledes är det rimligt att myndigheterna har möjligheter att ställa krav på att lån med en hög skuldsättningsgrad ska betalas tillbaka snabbare än lån med en låg skuldsättningsgrad. De åtgärder som vidtagits har brett stöd, som framgår i betänkandet, av exempelvis Riksbanken och IMF.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Fru ålderspresident! Under den här mandatperioden har det även uppmärksammats hur det finansiella systemet utnyttjats för att runda de lagar och regler som gäller i Sverige. Det handlar om pengar som tvättats för att dölja kriminell verksamhet eller finansiering av terrorism. Det handlar också om att pengar skyfflats runt mellan företag och i koncerner för att inte beskattas. Så får det inte vara, och så ska det inte gå till. Kriminell verksamhet och terrorism ska bekämpas. Inkomster som är intjänade i Sverige ska beskattas i Sverige. Det är grundläggande för att vårt land ska hålla ihop.

Regeringen har vidtagit åtgärder för att motverka ett sådant utnyttjande av det finansiella systemet. Vi har lagt fram en ny lag för att förhindra finansiering av terrorism. Vi har stärkt regelverken för att komma åt penningtvätt, och vi har ett omfattande program och arbete på plats för att förhindra skatteflykt. Tillsammans med andra länder både inom EU och i OECD fortsätter arbetet med att stärka välfärdens skattebaser och förhindra läckage, fusk och kriminalitet.

Fru ålderspresident! Vi vet att det inte räcker att vädja till människors skattemoral. Det måste också finnas rejäla verktyg och regelverk på plats.

Ett väl fungerande finansiellt system är förstås inte bara viktigt på någon sorts samhällsnivå. Nästan alla medborgare och småföretagare är dessutom konsumenter av finansiella tjänster och därmed också i sin vardag beroende av att det fungerar väl ur ett konsumentperspektiv.

Men marknaden för finansiella tjänster och rådgivning präglas av informationsasymmetri. En part nämligen banken, försäkringsbolaget, en försäljare eller förmedlare vet vanligtvis mycket mer om tjänsten än den som ska köpa den och kan ha helt andra motiv än konsumentnytta för ögonen. För att förhindra de negativa effekterna som det kan medföra har regeringen prioriterat arbetet med att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Bland annat har regler för investeringsrådgivning och information skärpts.

Att konsumentskyddet är centralt för att värna konkurrensen och den finansiella stabiliteten är uppenbart. De initiativ som tagits från regeringen men också myndigheterna och Europeiska unionen har varit mycket välkomna.

Fru ålderspresident! Frågan om kontanter har nämnts tidigare i debatten. Under de gångna åren har vi sett hur digitaliseringen farit fram allt snabbare inte minst när det handlar om betaltjänster. Bank- och finanssektorn har på många sätt tagit täten i det digitala loppet, men de lämnar också många människor bakom sig.

Av de inkomna motionerna att döma är vi många i den här församlingen, i Sveriges riksdag, som oroar oss över att allt fler får svårt att sköta sin privatekonomi när de analoga alternativen, som de nästan beskrivs i dag, sedlar och mynt, försvinner på olika sätt.

Regeringen har säkerställt att frågan om kontanthanteringen inte hamnar mellan stolarna genom Riksbankskommittén, där flera av ledamöterna i finansutskottet bidrar med arbete. Vi har i uppdrag att utreda frågan. Arbetet i kommittén pågår nu. Jag är övertygad om att vi ska kunna hitta bra lösningar som gör att kontanterna finns kvar och är tillgängliga även framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Avslutningsvis vill jag säga att under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen tagit tag i centrala frågor för den finansiella stabiliteten. Vid sidan om att vända stora underskott i statsfinanserna till rejäla överskott och en mycket låg statsskuld har vi vidtagit åtgärder när det gäller makrostabilitetsområdet och hushållens skuldsättning och inte minst bostadsbyggandet. Vi har fler och bättre verktyg för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas av kriminella och terrorister. Konsumentskyddet på marknaden för finansiella tjänster har stärkts. Utredningar har tillsatts för att ta ett helhetsgrepp om många stora och viktiga frågor som exempelvis EU:s bankunion och den nyss nämnda kontantfrågan.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 45 Niklas Wykman (M)

Fru ålderspresident! Det är givetvis väldigt bra att Fredrik Olovsson och hela socialdemokratin på ett tydligt och konsekvent sätt har tagit på sig skulden för 90-talskrisen: hur den uppkom, hur den drabbade Sverige och hur den politik man bedrev på 70- och 80-talet ledde fram till att en halv miljon människor förlorade jobbet. Att socialdemokratin så tydligt och noggrant har redovisat exakt hur man bär skulden för detta är givetvis viktigt för att man inte ska återfalla i samma typ av problem igen. För det förtjänar givetvis Fredrik Olovsson och hela socialdemokratin beröm. Misstag kan begås, och de ska inte upprepas.

Fru ålderspresident! Det är just på temat att upprepa misstag som jag, många med mig och svenska samhället är oroade. Vi ser nu att vi har en högkonjunktur. Trots högkonjunktur har vi hög arbetslöshet, och trots högkonjunktur har vi låg motståndskraft i svensk ekonomi. Regeringen sparar ungefär bara en tredjedel av det som i stort sett samtliga expertmyndigheter bedömer vore i linje med att följa det finanspolitiska ramverket. Det är en grav misskötsel av svenska offentliga finanser i detta läge.

Detta för mig till min fråga till dig, Fredrik Olovsson. Hur ser du egentligen på regeringens väldigt raljanta svar till IMF när den lyfter det som kanske är svensk ekonomis främsta problem, nämligen bostadsmarknaden? Där beskriver IMF mycket ingående och noggrant de problem som finns och hur det leder till ökade risker, ökad instabilitet och ökade obalanser i ekonomin. IMF pekar tydligt på att hyresmarknaden inte fungerar.

Jag kan tänka mig att Fredrik Olovsson som finansutskottets ordförande kan ha en något oberoende roll gentemot regeringen och kanske kan ge en bild av varför regeringen är så passiv gentemot denna mycket allvarliga kritik.


Anf. 46 Fredrik Olovsson (S)

Fru ålderspresident! Den beskrivning som Niklas Wykman gjorde i talarstolen förut och nu är oerhört raljant. Den ska ställas mot bakgrund av att Socialdemokraterna i regeringsställning vid inte mindre än tre tillfällen fått reda upp svåra ekonomiska problem efter Niklas Wykman och hans partikamrater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Nu senast var Wykman själv anställd i Finansdepartementet när man lämnade över underskott på i storleksordningen 60 miljarder kronor som vi nu har vänt till överskott i ungefär samma härad. Vi har minskat statsskulden med 10 procentenheter. Vi är tillbaka till den nivå som statsskulden hade i förhållande till bnp som rådde innan svenska folket började experimentera med moderata och borgerliga regeringar. Det är ett mycket gott betyg till oss och ett ganska dåligt till Niklas Wykman.

Vi har dessutom under den här tiden pressat tillbaka arbetslösheten, investerat i välfärden, fått fart på bostadsbyggandet och klarat av den svåraste migrationskris som världen har skådat på decennier. Den har i stor utsträckning gällt det svenska samhället, som har fått ta hand om den. Det har vi gjort med denna styrka.

Det här beskriver Niklas Wykman, som lämnade över hög arbetslöshet och stora underskott i statsfinanserna, som något som skulle vara problematiskt för den regering som jag för det mesta röstar som.

När det handlar om bostadsmarknaden kan man konstatera att det stora problemet har varit ett lågt byggande. Under de år då vi hade en borgerlig regering var byggandet mycket lägre än vad det hade behövt vara i förhållande till den befolkningsökning som vi samtidigt hade. Nu har vi vänt på detta; vi har ett kraftfullt byggande. Vi stimulerar dessutom byggandet på det vis att det riktar sig till de grupper som behöver bostäder mest. Just den delen av politiken vill Niklas Wykman ta bort. Det är högst märkligt.


Anf. 47 Niklas Wykman (M)

Fru ålderspresident! Jag vill bara återigen berömma Fredrik Olovsson och hela socialdemokratin för att man på ett sådant tydligt sätt har tagit på sig hela ansvaret för 90-talskrisen och för den halva miljon jobb som gick förlorade på grund av misskötseln av politiken. Fredrik Olovsson och Socialdemokraterna har tagit detta så mycket till sitt hjärta att man har skrivit en hel rapport om det på Finansdepartementet. Man har offentliggjort rapporten, och man är i den mycket tydlig med den stora skada man orsakade Sverige.

Fru ålderspresident! Det är dock nu, när lite tid har gått, oklart hur socialdemokratin förhåller sig till de lärdomar man drog när man tog på sig hela skulden för 90-talskrisen. Vi har ju nu högkonjunktur, och vi har ändå hög arbetslöshet. Vi har enligt samtliga bedömare inte en enda reform som sänker jämviktsarbetslösheten och höjer produktiviteten.

Jag noterar, Fredrik Olovsson, att svar på frågan om varför regeringen på inget sätt bemöter IMF:s kritik på bostadsområdet uteblir. Inte några reformer kommer från regeringen som kan antas förbättra den varaktiga bostadsförsörjningen och stabiliteten på bostadsmarknaden. Regeringen vill inte svara på detta eftersom de inte vill göra någonting åt problemet, kan många tro. Fredrik Olovsson undanröjer inget tvivel på detta område.

En annan fråga, som Fredrik Olovsson kanske kan tänka sig att åtminstone försöka svara på, gäller orättvisor. Nu stänger vi, som till exempel Riksbanken visar, genom kreditrestriktioner ute stora grupper från att kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Detta sker samtidigt som man höjer skatten på att arbeta till uppemot ungefär 63 procent. Det gör att de som är födda med pengar nu får väldiga privilegier jämfört med dem som är tvungna att arbeta sig till det. Det skulle många kunna säga är orättfärdigt eller åtminstone problematiskt i ett sammanhållningsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Hur ser Fredrik Olovsson generellt på att ni nu tenderar att övergå till en politik där det verkar spela större roll varifrån man kommer än vart man är på väg och där skuldsättningen skjuts upp högre i åldrarna?


Anf. 48 Fredrik Olovsson (S)

Fru ålderspresident! Det bästa sättet för människor att etablera sig på arbetsmarknaden är att de får ett arbete. Att just unga människor i större utsträckning än tidigare har ett arbete att gå till i dag är den första förutsättningen.

Den andra förutsättningen är att det finns bostäder. Och för att det ska finnas tillräckligt med bostäder måste det byggas bostäder. Den politik som Niklas Wykman står för innebär att man ska dra ned på, och till och med ta bort, investeringsstöden för just bostäder. Då blir det färre bostäder, framför allt färre hyresrätter, för just de grupper som skulle behöva det bäst, nämligen de som just kliver in på arbetsmarknaden.

När man dessutom har sålt ut stora delar av allmännyttan, kanske framför allt i den här regionen, där bostadsbristen också är som svårast, ökar problemet ytterligare. Det är bra om Niklas Wykman i en framtida debatt kan ta på sig ansvaret för att bostadspolitiken ser ut på det sättet och att bostadsbristen är på det viset.

Niklas Wykman påstår att det inte finns några insatser som minskar jämviktsarbetslösheten. Det är inte sant. I den budget som gäller för i år finns ett antal åtgärder som just trycker tillbaka jämviktsarbetslösheten. Det handlar om extratjänster, om Kunskapslyftet och om andra subventionerade anställningar som riktar sig till just de grupper som har svårast att komma i på arbetsmarknaden men som nu kommer in. Det har sådana effekter. Niklas Wykman vet om det, men han väljer att beskriva det på ett helt annat sätt.

För mig är det verkligen viktigt att klyftorna i samhället minskar. Jag ser stora klyftor som ett problem. Jag ser också att de har ökat under lång tid. En av de viktigaste orsakerna är att människor inte har haft något jobb. Det gör vi naturligtvis allt för att människor ska få i större utsträckning, och arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar. En annan viktig åtgärd är förstås att redan från början se till att investera i skolan. Därför väljer vi stora investeringar i svensk utbildning och skola före sänkta skatter för dem som redan har det bäst.


Anf. 49 Peter Persson (S)

Fru ålderspresident! I förra veckan höll Nordea bolagsstämma, och en slaktare från Dalarna uppträdde i talarstolen. Jag skulle inte ha använt samma ordval som han gjorde, men inriktningen - en stark kritik mot bankernas bristande samhällsansvar - håller jag med om.

Fru ålderspresident! Det ligger en djup symbolik i att det var en slaktare som uttalade kritik när man ser slakten på bankkontor, uttagsautomater och kontantmöjligheter. Bara de senaste fyra åren har 400 kontantautomater stängt. I dag har vi bara 1 600 kvar i hela landet. Privatiseringen av krediterna, överlåtandet till marknaden från 2004, de fyra storbankerna och Danske Bank har inte lett till någon lycka.

Jag har tillsammans med Erik Ezelius motionerat om att bankerna måste ta ett ansvar. Vi är flera som har motionerat med samma inriktning, och bakgrunden är att vi träffar på många föreningar, idrottsföreningar och pensionärsföreningar, som inte kan sätta in pengar från sina lotterier eller kaffekassor. Vi vet att glesbygden får problem med att kunna hantera ekonomin. Vi hör också från många äldre som känner en otrygghet inte bara inför nätet - detta nya som man kanske inte kommer att vänja sig vid - utan också inför att hantera ett kontantkort.

Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Nu senast har Försvarsberedningen på ett omfattande sätt gjort en analys av kontanthanteringen och talar om den fara som kan uppstå för det finansiella systemet om vi inte har kontanter. Vi råds att ha ljus, ficklampa och ett mindre matförråd hemma. Men vad händer om elen slås ut och du inte förfogar över kontanter för att kunna köpa mjölk, bröd och vad man nu behöver?

Jag utgår från att man utifrån Riksbanksutredningen och Fredrik Olovssons tydliga deklaration kommer att ta sig an denna frågeställning på ett gynnsamt sätt. Vi ser att marknaden på det här området, liksom på andra, inte är kapabel att ta samhällsansvar utan bara räknar vinster. I dag ser vi i Svenska Dagbladet att en stor majoritet, 68 procent, vill att kontanthanteringen ska fungera.

Jag kommer när jag kör till Skåne nästa gång att stanna på kondiset i Bjärnum, som har den vackra skylten "Tar ej kort". Och jag ska njuta av den bullen, fru ålderspresident.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-03-21
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens skrivelse om verksamheten i IMF 2016 och 2017

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:52 till handlingarna.
  2. Makrotillsyn och frågor om hushållens skuldsättning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:77 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD),

    2017/18:488 av Olle Felten (SD),

    2017/18:540 av Dennis Dioukarev (SD),

    2017/18:542 av Dennis Dioukarev (SD),

    2017/18:741 av Yilmaz Kerimo (S),

    2017/18:1201 av Sotiris Delis (M),

    2017/18:1746 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1-4,

    2017/18:2290 av Markus Wiechel (SD),

    2017/18:2561 av Jan R Andersson (M),

    2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36 och

    2017/18:3652 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 47.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M070013
    SD003312
    MP21004
    C18004
    V20001
    L15004
    KD00151
    -0032
    Totalt170705158
    Ledamöternas röster
  3. Kontanthantering och betaltjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:59 av Lars-Axel Nordell och Larry Söder (båda KD),

    2017/18:171 av Jeff Ahl (SD),

    2017/18:668 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),

    2017/18:762 av Catharina Bråkenhielm (S),

    2017/18:1018 av Lotta Finstorp (M),

    2017/18:1090 av Monica Haider och ClasGöran Carlsson (båda S),

    2017/18:1358 av Peter Persson och Erik Ezelius (båda S),

    2017/18:1401 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

    2017/18:1741 av Olle Felten och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 1-4,

    2017/18:1833 av Hannah Bergstedt m.fl. (S),

    2017/18:1985 av Hans Rothenberg (M),

    2017/18:2637 av Carina Ohlsson och Hillevi Larsson (båda S),

    2017/18:2715 av Lars Mejern Larsson och Hans Hoff (båda S),

    2017/18:2929 av Sten Bergheden (M),

    2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 11 och 12,

    2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 8,

    2017/18:3114 av Saila Quicklund (M),

    2017/18:3456 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

    2017/18:3741 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 3 och

    2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 15.
    • Reservation 4 (C)
    • Reservation 5 (V)
    • Reservation 6 (KD)
  4. Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:92 av Mikael Eskilandersson och Jonas Millard (båda SD),

    2017/18:359 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD),

    2017/18:597 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S),

    2017/18:1148 av Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1,

    2017/18:1180 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

    2017/18:1238 av Sotiris Delis (M),

    2017/18:1399 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda S),

    2017/18:1711 av Jan Lindholm (MP),

    2017/18:2363 av Boriana Åberg (M),

    2017/18:2869 av Ola Johansson och Rickard Nordin (båda C) yrkande 4,

    2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10,

    2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 6 och 7,

    2017/18:3264 av Erik Bengtzboe och Ida Drougge (båda M),

    2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3,

    2017/18:3456 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1-5,

    2017/18:3499 av Per Åsling och Anders Åkesson (båda C) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:3503 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

    2017/18:3671 av Sven-Olof Sällström (SD) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:3728 av Per Åsling och Helena Lindahl (båda C) och

    2017/18:3756 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 7 (M)
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (C)
    • Reservation 10 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M007013
    SD033012
    MP21004
    C00184
    V00201
    L15004
    KD15001
    -0302
    Totalt1473610858
    Ledamöternas röster
  5. Finansiell rådgivning och flyttavgifter för pensionsförsäkringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:71 av Markus Wiechel (SD),

    2017/18:547 av Dennis Dioukarev (SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2017/18:3213 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) yrkande 20.
    • Reservation 11 (M)
    • Reservation 12 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S960017
    M007013
    SD033012
    MP21004
    C18004
    V20001
    L15004
    KD15001
    -0302
    Totalt185367058
    Ledamöternas röster
  6. Regelverket kring penningtvätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:2312 av Anders Hansson (M) och

    2017/18:2716 av Hans Hoff (S).
  7. Kreditupplysning och inkassoverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:1564 av Johnny Skalin (SD),

    2017/18:2540 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 2 och

    2017/18:3203 av Mats Green m.fl. (M).