Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Betänkande 1992/93:KrU28
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU28
Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
Innehåll
1992/93 KrU28
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. De tre stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Stiftelsernas syfte skall vara att främja självständigheten hos bolag som, i den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt, bedriver rundradiosändningar av radio- och televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst. Stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
Styrelserna i programbolagen skall vardera bestå av nio ledamöter. Regeringen skall utse ordförande medan ägarna på resp. bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har rätt att utse är självskrivna ledamöter.
Programbolagens styrelser bör bestå av personer som kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens ledningar. Något uttryckligt förbud mot att styrelseledamöter tillika är riksdagsledamöter bör inte ställas upp.
En motion om kvalifikationskraven på ledamöterna i programbolagens styrelser avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:236 (Kulturdepartementet) om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som anförts i propositionen i fråga om bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),
2. godkänna i propositionen föreslagna riktlinjer för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).
Motionen
1992/93:Kr305 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utnämningar till styrelseledamöter med politiska förtecken i styrelsen för Sveriges Televisions AB, Sveriges Radio AB resp. Sveriges Utbildningsradio AB skall upphävas och ledamöter med erforderlig kompetens utnämnas.
Utskottet
Inledning
I propositionen föreslås att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser.
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade i juni 1992 att i huvudsak godkänna regeringens förslag i proposition 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996 m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). De tre programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio (Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio sammanslagna) och Sveriges Utbildningsradio skulle vara självständiga aktiebolag. Moderbolaget skulle upphöra. Programföretagen skulle gemensamt äga Radiotjänst i Kiruna AB. Aktierna i de tre programföretagen skulle fördelas annorlunda mellan ägargrupperna än som skett i det dåvarande moderbolaget Sveriges Radio. Pressen, näringslivet, folkrörelserna samt en ny ägargrupp bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar skulle erbjudas att bli ägare till bolagen. Om enskilda ägare, t.ex. på grund av jäv, inte kunde kvarstå som ägare skulle aktierna hembjudas staten. Det skulle vara möjligt för regeringen att sälja aktier som den förvärvat genom hembud till viss stiftelse, folkrörelse, akademi, sammanslutning eller annan som var att hänföra till någon eller några av de fyra ägargrupper som skulle finnas i fortsättningen. Då avtalsperioden började skulle aktierna fördelas så att pressen hade 20 %, näringslivet 20 %, folkrörelserna 40 % och den nya ägargruppen 20 %.
Sedan det visat sig att riksdagens beslut inte kunde genomföras fullt ut rörande ägandet av public service-företagen, underrättade regeringen i skrivelse 1992/93:147 den 19 november 1992 riksdagen om de ändrade förutsättningar för ägandet som inträtt. Samma dag bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag om hur public service-företagen borde ägas i framtiden (dir. 1992/93:100).
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1992/93:KrU8 Ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten m.m. behandlades regeringens förslag i den ovan angivna skrivelsen samt tre motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslog enhälligt att det skulle tillsättas en beredningsgrupp med parlamentarisk förankring, som skulle få i uppgift att -- när resultatet av utredningen förelåg -- medverka i den fortsatta beredningen av frågan om ägandet av public service-företagen. Regeringen tillsatte en sådan beredningsgrupp.
Den särskilde utredaren, advokaten Claes Beyer, avlämnade den 12 februari 1993 betänkandet (SOU1993:17) Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst. I betänkandet redovisades tre alternativa förslag till ägande av programföretagen.
Utgångspunkter för regeringens förslag
I propositionen framhålls i ett avsnitt med ovan angivna rubrik inledningsvis följande.
Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har statsmakternas uppdrag att bedriva sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. Innehållet i detta uppdrag bestäms av riksdagen och regeringen.
Programverksamheten inom de tre företagen är av betydande omfattning. Den spelar en viktig roll för den demokratiska processen och för den nationella kulturen. Även om konkurrerande verksamheter har startats och kommer att starta kan public service-företagens betydelse för nyhets- och informationsförmedling, opinionsbildning, kritisk samhällsbevakning samt som förmedlare av olika kulturyttringar förväntas vara mycket stor under överskådlig tid.
Ett grundläggande villkor för att uppdraget skall kunna utföras är att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakterna, de stora organisationerna och andra makthavare.
Av dessa skäl är det angeläget att statsmakterna i så liten utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens närmare inriktning.
Samtidigt har statsmakterna ett ansvar för att programföretagen har en sådan ledning och styrning att syftet med public service-uppdraget i avtalet uppnås och att det sker med god hushållning med de medel som TV-avgiftsbetalarna via riksdagen ställer till programföretagens förfogande.
Detta dilemma är inte nytt. Det har hittills hanterats genom en kombination av olika åtgärder. En sådan har varit ägarkonstruktionen för programföretagen.
En diskussion förs rörande de hittillsvarande ägarnas roll och befogenheter i public service-företagen. Det framhålls bl.a. att ägarna har ansetts utgöra ett komplement med en balanserande funktion i förhållande till statsmakterna. Eftersom två av ägargrupperna, näringslivet och pressen, förklarat att de inte längre kan vara kvar som ägare, försvinner möjligheten att balansera det statliga inflytandet på detta sätt, konstateras det i propositionen.
Regeringen kommer mot bl.a. den angivna bakgrunden fram till att stiftelsen framstår som den mest ändamålsenliga formen för ägandet av public service-företagen. Denna lösning -- ett av de tre alternativ som den särskilde utredaren redovisat -- har förordats av såväl de nuvarande ägargrupperna som programföretagen.
Utskottet ansluter sig till bedömningen att ägandet av programföretagen bör gå över till tre för ändamålet bildade stiftelser.
Stiftelser för ägandet av programbolagen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall vara självständiga aktiebolag, att de skall ägas av var sin stiftelse, att stiftelserna bildas av Sveriges Radio Förvaltnings AB och staten, att Sveriges Radio Förvaltnings AB skall tillskjuta aktierna i resp. programbolag samt att staten skall tillskjuta 20 miljoner kronor via rundradiokontot att användas för stiftelsernas verksamhet.
Utskottet tillstyrker också att stiftelsernas syfte skall vara att främja självständigheten hos bolag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt, här i landet bedriver rundradiosändningar av radio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst. Vidare tillstyrker utskottet att stiftelserna skall tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.
I fråga om stiftelsernas styrelser föreslår regeringen följande.
De tre stiftelsernas angelägenheter skall handhas av tre styrelser. Stiftelsestyrelserna skall ha samma ledamöter. Varje styrelse skall bestå av ordförande och tio övriga ledamöter som skall utses av regeringen. De politiska partierna i riksdagen skall föreslå kandidater. Styrelsernas mandatperioder skall relateras till riksdagen så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.
Utskottet tillstyrker slutligen att ägareförändringen äger rum den 1 januari 1994 och att programföretagens fastigheter skall ägas av programföretagen.
Riktlinjer för utseende av ledamöterna i programbolagens styrelser
I propositionen föreslås att styrelserna i programföretagen skall vardera bestå av nio ledamöter. Regeringen utser ordförande medan ägarna på resp. bolagsstämma skall utse fem ledamöter. Den verkställande direktören samt de två ledamöter som personalen enligt lag har rätt att utse är självskrivna ledamöter.
Det anges också i propositionen att regeringen och stiftelsestyrelserna bör utse var sin suppleant i varje programstyrelse. Regeringen förutsätts utse ordförande och suppleanterna efter samråd med riksdagspartierna.
I ett avsnitt rubricerat Skälen för regeringens förslag anförs bl.a. följande i propositionen (s. 16).
Programbolagens styrelser bör i framtiden inte, som hittills, ha en i huvudsak partipolitisk sammansättning. De bör i stället bestå av personer som -- oavsett huruvida någon partipolitisk hemvist är känd och vilken den i så fall är -- kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv etc. En jämn könsfördelning bör eftersträvas. Något uttryckligt förbud mot att riksdagsledamöter sitter i styrelserna bör inte förekomma i detta sammanhang. Ledamöter i stiftelsernas styrelser bör självfallet inte kunna sitta också i programbolagens styrelser. Det ankommer på stiftelsestyrelserna att finna personer som motsvarar dessa huvudsakliga kriterier. Det ligger i sakens natur att stiftelsestyrelserna bör eftersträva enighet vid valet av ledamöter i programbolagens styrelser.
Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen gjorda bedömningen. Riksdagen bör därför godkänna riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4 i propositionen).
Detta innebär att motion Kr305 (nyd), som väckts under den allmänna motionstiden i år, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuell del. I motionen anförs att ledamöterna i de tre programbolagens styrelser inte skall tillsättas med utgångspunkt i partitillhörighet utan med hänsyn tagen till annan kompetens.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositionen i fråga om bildandet av tre stiftelser för ägandet av programbolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio (avsnitt 3.1, 3.2, 3.3 och 4),
2. beträffande utseendet av ledamöterna i styrelserna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Kr305 yrkande 5 godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna för utseendet av ledamöterna i programbolagens styrelser (avsnitt 3.4).
Stockholm den 13 maj 1993
På kulturutskottets vägnar
Charlotte Branting
I beslutet har deltagit: Charlotte Branting (fp), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.