Äktenskap, partnerskap och samboende
Betänkande 2000/01:LU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslut i korthet
- Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 i frågor som rör äktenskap, partnerskap och samboende.
- Beslut
- Motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (LU13)
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
- Utskottets förslag till beslut
- <p>Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från den allmänna motionstiden 2000 i frågor som rör äktenskap, partnerskap och samboende.</p>
- Utskottets förslag
- Motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (LU13)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (LU13)
Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 i frågor som rör äktenskap, partnerskap och samboende.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna
- Riksdagens beslut
- Bifall till utskottets hemställan
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 26
Motioner från ledamöterna
- Motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, mp, c, fp, s) Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter
- Motion 2000/01:L403 av Sten Tolgfors (m) Sambolagen
- Motion 2000/01:L404 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) Civiläktenskap
- Motion 2000/01:L407 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) Borgerlig vigsel
- Motion 2000/01:L410 av Stig Rindborg m.fl. (m) Sambolagen
- Motion 2000/01:L411 av Stig Rindborg m.fl. (m) Partnerskap och äktenskap
- Motion 2000/01:L420 av Tuve Skånberg (kd) Nürnberglagarna och deras tillämpning i Sverige
- Motion 2000/01:L422 av Tuve Skånberg (kd) Separationer
- Motion 2000/01:L423 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) Överklaganderätt vid skilsmässa
- Motion 2000/01:L424 av Britt-Marie Danestig (v) Regelverket för sammanboende
- Motion 2000/01:L425 av Ewa Thalén Finné och Cristina Husmark Pehrsson (m) Överlåtande av intjänad pensionsrätt
- Motion 2000/01:L427 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (kd) Hindersprövningens utformning
- Motion 2000/01:L430 av Christina Axelsson och Inger Segelström (s) Makars egendom
- Motion 2000/01:L431 av Lena Ek (c) Skilsmässa och uppdelning av lån
- Motion 2000/01:L432 av Cristina Husmark Pehrsson (m) Ungas giftemål
- Motion 2000/01:L435 av Alf Svensson och Per Landgren (kd) En värdekommission
- Motion 2000/01:L437 av Carina Ohlsson och Monica Green (s) Lägsta äktenskapsålder
- Motion 2000/01:L444 av Lars Lindblad (m) Likabehandling oavsett sexuell läggning
- Motion 2000/01:L450 av Inger Segelström m.fl. (s) Sambolagstiftningen
- Motion 2000/01:L451 av Lena Ek (c) Delning av pensionspoäng vid skilsmässa
- Motion 2000/01:L454 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) Registrerat partnerskap
- Motion 2000/01:L455 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) Bodelning
- Motion 2000/01:L456 av Hillevi Larsson (s) Barnäktenskap
- Motion 2000/01:L458 av Gunilla Wahlén (v) En öppen etisk dialog
- Motion 2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) Sexuellt likaberättigande
- Motion 2000/01:Sf228 av Tuve Skånberg (kd) Separtionsförebyggande åtgärder
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2001-01-16
Justering: 2001-02-13
Trycklov: 2001-02-26
Trycklov: 2001-02-27
Justering: 2001-02-13
Trycklov: 2001-02-26
Trycklov: 2001-02-27
Betänkande 2000/01:LU13
Alla beredningar i utskottet
2001-01-16
Motioner om äktenskap, partnerskap och samboende (LU13)
Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från den allmänna motionstiden 2000 i frågor som rör äktenskap, partnerskap och samboende.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2001-03-07
Debatt om förslag 2000/01:LU13
Webb-tv: Äktenskap, partnerskap och samboende
Dokument från debatten
- 2001-03-07Protokoll 2000/01:75
Protokoll från debatten
Anf. 29 BERIT ADOLFSSON (M)
Fru talman! Nej, Ragnwi Marcelind, jag sov inte
när vi antog de här handlingarna. Jag står bakom
dem. Jag vet precis hur situationen ser ut. Men här i
kammaren hanterar vi det förslag som regeringen
lägger fram. Vi måste också se till så att det finns en
balans. Jag har vid ett flertal tillfällen sagt att rege-
ringen återkommer. Ragnwi Marcelind får väl lugna
sig lite och avvakta vårpropositionen. Då får vi se
vilka initiativ regeringen har tagit i den vägen för att
komma till rätta med detta. Nej, jag sover inte under
sammanträden. Jag vet inte om det är någon annan av
ledamöterna här som gör det heller.
Anf. 30 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Jag måste ändå få ställa frågan, Mar-
gareta Sandgren. Under den här debatten har Marga-
reta Sandgren sagt att de borgerliga kan kräva en
översyn av polisorganisationen och att detta skulle
anses som något väldigt felaktigt. Samtidigt står Mar-
gareta Sandgren bakom en skrivning där Rikspolis-
styrelsen själv inser att organisationen inte är bra och
att den inte fungerar bra. Nu vill jag tro att det beror
på att det behövs mer resurser. Polisen ska inte behö-
va leva på lånta pengar. Jag håller med Margareta
Sandgren om det. Därför tycker jag att det är viktigt
att vi inser att det behövs mer resurser. Och det är inte
bara poliser som behövs, utan vi måste också satsa på
brottsförebyggande arbete och större insatser för att
kunna skapa ett tryggt samhälle för alla medborgare.
Det finns flera vägar att gå för att uppnå detta. En väg
är att se till att sådana här nödrop inte ska behöva
förekomma i Sverige, som det går så bra för.
Anf. 31 BERIT ADOLFSSON (M)
Fru talman! Det är riktigt att man har sagt att man
vill göra en översyn av polisorganisationen. Men här
pratade vi om en översyn av styrsystemen och inte så
som vi har uppfattat att motionärerna vill göra i den
här frågan. Det handlar om polisstyrelserna och det
styrsystem som finns och att man inte har ett infly-
tande över den lokala organisationen. Jag är mycket
väl medveten om att man hela tiden måste se över om
man kan förändra organisationen, varför man ska
göra det, om det finns effektivitetsvinster att göra osv.
Det står jag också bakom.
Nej, jag sov absolut inte, utan jag deltog i den
diskussionen också. Det kan andra verifiera.
Ragnwi Marcelind pratar om lånta pengar och so-
cialistisk retorik. Om det är någon som har lånat
pengar till offentlig verksamhet är det väl den bor-
gerliga regeringen. Det är klart att man kan anklaga
oss och prata om att man inte får kompensation för
löneutveckling. Men ni lånade ju faktiskt pengar hela
tiden för att underhålla den här verksamheten.
Anf. 32 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Margareta Sandgren frågade mig i
vilket forum vi ska diskutera organiserad brottslighet
när vi nu har EU. Det är klart att jag tycker att vi ska
diskutera denna brottslighet som jag hävdar har före-
kommit hela tiden, men som EU-konstruktionen och
EU-reglerna har underlättat för.
Pengar går ju till detta samarbete som mer och
mer går från att vara mellanstatligt till att vara över-
statligt. Fasta organisationer upprättas. Man säger att
det är den organiserade brottsligheten. Det handlar
inte bara om överstatliga organisationer som Europol
och Schengen, med den administrativa personal som
går åt där och den byråkrati som det kräver, som
kostar pengar, utan hela den svenska organisationen
som också håller på att förändras.
Vid varje åklagarmyndighet ska det vara två spe-
cialister. Sedan har vi kriminalunderrättelsetjänsten,
KUT, och länskriminalunderrättelserotlar. På EBM
har vi OLAF. Alla bidrag och alla pengar som finns
inom EU-systemet missbrukas, förskingras och fus-
kas med. Det behövs stora resurser till detta.
Det är detta jag anmärker på, inte att man diskute-
rar frågorna.
Anf. 33 BERIT ADOLFSSON (M)
Fru talman! Jag tyckte inte att jag fick något svar
på i vilket forum det skulle diskuteras och vilken
lösning man har. Det är klart att man kan vara kritisk.
Vi som är anhängare av EU kan säkert också vara
kritiska till att det är mycket byråkrati, att det kostar i
administration osv. Men samtidigt ska man vara
medveten om att det är 15 länder som ska komma
överens om saker och ting, och då blir det administ-
ration och kanske också en viss form av byråkrati. Jag
tror att Sverige är pådrivande i de här frågorna. Vi
fick också höra i dag att Sverige vill effektivisera och
bli bättre på alla de här områdena.
Frågan är vad det får kosta. Vad är en rimlig kost-
nad för att vi ska kunna bekämpa den här brottslig-
heten, som inte minst Ragnwi Marcelind tog upp i
dag, utöver det som är narkotikabrottslighet, nämli-
gen människosmuggling, trafficking och mycket
annat? Vad får det kosta att värna oss mot den brotts-
ligheten?
Anf. 34 TASSO STAFILIDIS (V)
Fru talman! Det jag vill ha en diskussion om är att
vi kanske skulle behöva ändra EU-regler och EU-
konstruktionen i stället för att bygga på med organi-
sationer över en felkonstruktion. Tänk om det är där
det sitter! Men det kommer vi aldrig in på.
Anf. 35 ROLF ÅBJÖRNSSON (Kd)
Fru talman! EU är ju inte någon gammal organi-
sation. Vi har inte haft den så länge. Det tar tid att
förändra. Vi kan gå tillbaka i svensk historia. Det tog
ganska lång tid också att bygga upp det samhälle som
vi har i dag, organisationsmässigt och på många and-
ra sätt, och att vinna nya reformer. Det tar lite tid att
bygga upp. Naturligtvis ska man vara kritisk och hela
tiden följa upp och förändra. Och jag tror att Sverige
är pådrivande i många av de här frågorna.
(forts. 7 §)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 13.50 på förslag av tal-
mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 14.00
frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.
Anf. 36 VIVIANN GERDIN (C)
Då följer frågestund. Följande statsråd kommer att
delta: kulturminister Marita Ulvskog, statsrådet Ulri-
ca Messing, statsrådet Leif Pagrotsky, statsrådet
Britta Lejon och statsrådet Lars-Erik Lövdén. Kul-
turministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor
som frågor inom sitt eget ansvarsområde inom rege-
ringen. Frågor till övriga statsråd förutsätts beröra
deras ansvarsområden inom regeringen.
Digitaliserade kartor
Anf. 37 TASSO STAFILIDIS (V)
Herr talman! Jag har en fråga till kulturministern.
Jag har blivit uppmärksammad på att ett EU-projekt
är på gång som handlar om att digitalisera en stor
mängd kartor som i dag finns ute i regionerna i olika
arkiv. Det låter i sig bra. Det är tänkt att öka tillgäng-
ligheten för allmänheten genom Internet.
Men det finns ett mycket stort problem bland en
hel del mindre. Efter skanningen, som det heter när
man avfotograferar dem, har man tänkt att placera
alla kartorna i en depå i Ånge och förvara dem där.
Därför skulle jag vilja fråga vilken uppfattning kul-
turministern har om den tänkta centraliseringen av
svenska lokala och regionala kartor - kartor som
funnits i regionerna i hundratals år till gagn för forsk-
ning, exempelvis.
Anf. 38 VIVIANN GERDIN (C)
Herr talman! Detta är en fråga som hanteras av
ansvariga myndigheter, alltså Riksarkivet och Lant-
mäteriet. Där kan jag inte ingripa. Däremot har jag
naturligtvis hållit mig noggrant informerad om denna
fråga. Det är precis som Lennart Kollmats säger: Det
kommer att öka tillgängligheten till arkiven.
Jag har nu förstått av en uppgörelse och ett press-
meddelande som de berörda myndigheterna, alltså
Riksarkivet och Lantmäteriet, har skickat ut att origi-
nalhandlingarna ska gå tillbaka till regionerna och till
landsarkiven när digitaliseringen är genomförd i
Fränsta. Det är de uppgifter som jag har fått under
hand, och de har också delgetts allmänheten i press-
meddelanden. Jag utgår från att det är korrekta upp-
gifter.
Anf. 39 TASSO STAFILIDIS (V)
Herr talman! Tack, kulturministern! Det var en
glädjande omsvängning som måste ha skett under de
senaste två dagarna, för sådana uppgifter har jag inte
fått. Det är i sig väldigt bra med tanke på det värde
som dessa kartor har. Jag vet att man uppe i Gävle har
kartor sedan 1600-talet och hade tänkt sig ett kartmu-
seum. Då finns det tydligen möjligheter för dem att
förverkliga den idén.
Tack för svaret!
Protestaktioner
Anf. 40 VIVIANN GERDIN (C)
Herr talman! Jag har en fråga att ställa till statsrå-
det Lejon.
I går kunde vi läsa i tidningarna att handelsminis-
tern och Marit Paulsen hade blivit attackerade med
tårtor av två personer som troligtvis är syndikalister.
Pajkastning ter sig i ett första skede kanske inte så
allvarligt. Om det sker på cirkus kan det vara mindre
allvarligt. Men enligt min mening är det mycket all-
varligt att man på detta sätt försöker framföra sina
åsikter.
Dessa protestaktioner ökar i vårt land. Under se-
naste ministermötet i Norrköping brände en grupp
personer - de följde ATTAC-rörelsen - en EU-
flagga, och man skrek slagord. Jag är mycket oroad
av denna utveckling.
Min fråga till statsrådet Lejon är vilka åtgärder
ministern tänker vidta för att stoppa denna typ av
aktioner, som definitivt skamfilar den demokratiska
processen i vårt land.
Anf. 41 ANA MARIA NARTI (Fp)
Herr talman! Också jag oroas över utvecklingen i
Sverige när det gäller demokratin. Det finns hot mot
demokratin, och utvecklingen visar faktiskt ibland på
en del oroande tecken.
Pajkastning i politiken, brukar man säga, före-
kommer alldeles för mycket från talarstolar. Det är en
sorts pajkastning - med ord - som jag tror fyller en
viss funktion. Men det gäller inte det vi såg hända i
tisdags kväll.
Jag var själv med på mötet. Man blir naturligtvis
väldigt illa berörd som privatperson. Man känner sig
kränkt, och tusen tankar far genom huvudet. Vad
skulle det kunna betyda i andra situationer?
Precis som Anne-Katrine Dunker tar upp är det
också en fråga av betydligt vidare innebörd. I en
demokrati måste vi respektera varandra, och vi måste
också inse värdet av orden och samtalets betydelse.
Vi ska övertyga med ord, argument och fakta och inte
med pajkastningar.
För att förändra situationen och för att fördjupa
den svenska demokratin tror jag att det viktigaste är
att inse att vi inte kan gå en väg som innebär att vi
ökar antalet stängsel och galler och minskar dialogen.
Vi ska tvärtom gå i den andra riktningen.
Anf. 42 MARINA PETTERSSON (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, men
jag tycker att det var ett väldigt luddigt svar. Jag
frågade vilka åtgärder ministern tänkte vidta, och
hennes svar stämmer överens med det uttalande mi-
nistern gjorde efter attacken. Hon sade att det inte är
ett särskilt effektivt sätt att förändra världen.
Jag frågar igen vilka praktiska åtgärder ministern
tänker vidta. Vi har ytterligare ett antal ministermöten
och stora toppmöten i vårt land under vårt ordföran-
deskap, och det vore förödande om nästa attack sker
med vapen som kanske är allvarligare än tårtor.
Jag frågar igen: Vilka åtgärder tänker ministern
vidta för att få stopp på detta?
Anf. 43 VIVIANN GERDIN (C)
Herr talman! Självklart har regeringen och de som
är ansvariga för säkerheten vid alla sorters officiella
möten som äger rum i Sverige under ordförandeska-
pet med sig dessa aspekter. Det var så före det som
hände i Lund, och det gäller naturligtvis också för
framtiden. Jag kan inte i detalj gå in på polisens och
rättssamhällets vardagliga uppgifter när det gäller att
borga för säkerheten vid mötena.
Vad jag däremot kan försäkra Anne-Katrine Dun-
ker och alla övriga som oroas av sådana tendenser om
är att regeringens hela arbete inför ordförandeskapet
har gått ut på att se till att vi ska undvika sådana våld-
syttringar som har förekommit tidigare vid olika
toppmöten.
Vi ska aktivt bjuda in till dialog och skapa arenor
för att låta NGO:er möta ministrar och företrädare i
officiella sammanhang vid olika EU-möten. Det är ett
mycket konkret sätt att skapa goda förutsättningar för
dialog under ordförandeskapet men också i alla övri-
ga officiella sammanhang. Det ska vara ett aktivt
öppet förhållningssätt för att understryka dialogens
betydelse.
Lördagsutdelning av tidningar i glesbygden
Anf. 44 MARINA PETTERSSON (S)
Herr talman! I måndags var dalabänken inbjuden
till en kulturministern närstående länstidning i Dalar-
na. Det var en bra träff i alla delar. En uppgift som vi
fick upprörde mig mycket.
Från den 1 april - det är inget aprilskämt - ställs
drygt 300 glesbygdshushåll i Dalarna utan sin tidning
på lördagarna. Det är ett första steg. Görs inget kom-
mer ytterligare indragningar.
Dalasiffrorna, sedda över landet, gör att tio tu-
sentals glesbygdsbor riskerar att ställas utanför en
självklar rätt till samhällsinformation. Det är upprö-
rande. Det måste vara en medborgerlig rättighet att ha
tillgång till sin tidning även om man bor i glesbygd.
Orsakerna är flera. Bl.a. kräver Posten full kost-
nadstäckning. Det är i vanlig ordning glesbygdsbon
som drabbas.
Jag vill ställa en fråga till kulturministern. Anser
regeringen att det är rimligt att människor boende i
glesbygd ska få sin tidning på lördagen? Vilka åtgär-
der avser regeringen att vidta om svaret är ja?
Anf. 45 BERIT ADOLFSSON (M)
Herr talman! Nej, jag tycker inte att det är rimligt
att man inte ska kunna få en daglig tidning på lörda-
garna. Jag tycker inte att det ska vara Postens sak att
se till att sexdagarstidningar förvandlas till femda-
garstidningar. Vi för naturligtvis samtal med Nä-
ringsdepartementet, som har ansvaret för Posten i de
här frågorna, inom Regeringskansliet. Framför allt vet
jag att Tidningsutgivareföreningen för samtal med
Posten. Vd:n på den mig närstående länstidningen i
Dalarna sitter i presidiet för Tidningsutgivareföre-
ningen.
Jag hoppas att vi tillsammans ska kunna åstad-
komma en ordning som innebär att det i så fall är
läsarna, inte distributörerna, som förändrar utgivning-
sperioderna för våra dagliga tidningar. Man ska ha en
morgontidning i brevlådan även uppe i Malung på
lördagarna. Jag kommer att göra vad jag kan för att
åstadkomma en sådan ordning. Men det kommer inte
att vara helt lätt. Vi kommer att behöva hjälpas åt för
att åstadkomma detta. Men det är en mycket viktig
fråga.
Anf. 46 MARINA PETTERSSON (S)
Herr talman! Då är vi överens om att detta är helt
otillständigt. Det som nu händer från den 1 april i
Dalarna, och säkert på många andra ställen runtom i
landet, är någonting som inte får hända. Då är det
bråttom med att vidta åtgärder. Det är bråttom med att
se till att det fortsätter att vara lika villkor oavsett var
man bor i landet. Kulturministerns klart uttalade in-
ställning är alltså att man ska ha en möjlighet att ta
till sig samhällsinformation, och då är det väldigt
nödvändigt att man löser den här frågan och att det
görs mycket snabbt.
Jag tror att det måste diskuteras hur Posten ska se
på sin avgiftspolitik. Det kan kanske t.o.m. röra sig
om ett glesbygdsstöd för lördagsdistribution. Jag är
inte rätt man att tala om vilka åtgärder som ska vid-
tas, men de måste komma - annars riskerar det att gå
i helt fel riktning när det gäller möjligheterna att ta
del av medier och information.
Anf. 47 BERIT ADOLFSSON (M)
Herr talman! Distributionen av papperstidningar
är ett problem och har varit det under några år. I en
del fall i storstadsområdena handlar det om att man
har svårt att rekrytera tidningsutbärare. I mer glesbe-
byggda delar av landet handlar det rätt ofta om priset
på utdelningen, framför allt lördagsutdelningen.
Det här är en mycket komplex fråga. Samtidigt
vet vi att det medium som vi medborgare ägnar mest
tid åt varje dag fortfarande är läsningen av morgon-
tidningen i pappersform. Jag hoppas att detta ska vara
ett argument för tidningsutgivarna och för oss i Rege-
ringskansliet, som har att hantera denna fråga i för-
hållande till exempelvis Posten.
Jag tror att vi får anledning att återkomma till
denna fråga. Precis som Kenneth Johansson sade är
detta något som inte bara gäller för Dalarna utan för
flera större skogslän.
Regionala bostadsproblem
Anf. 48 MARINA PETTERSSON (S)
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Löv-
dén.
I en skriftlig fråga till minister Messing undrade
jag varför inte boendefrågorna var en del av den regi-
onalpolitiska utredningen. Hon hänvisade till minister
Lövdén.
Anledningen till frågan var den mycket dystra be-
folkningsprognos som utredningen visade på för
många av landets kommuner fram till 2010. I kom-
muner där befolkningen minskar med mer än 10 %
finns ett fyrtiotal kommunala bostadsföretag som
kommer att bli en enorm ryggsäck för dessa kommu-
ner. SABO har räknat ut att det kommer att kosta så
där 4 miljarder för dessa kommuner fram till 2010, av
olika anledningar. Det här kan slå hårt mot vård,
skola och omsorg i kommunerna om inget görs.
Jag frågar därför ministern hur han ser på det här
problemet.
Anf. 49 PER LANDGREN (Kd)
Herr talman! Den fråga som Owe Hellberg tar upp
är naturligtvis ett väldigt allvarligt bekymmer, som
regeringen också tar på stort allvar. Vi har hittills
avsatt 2 miljarder för att hjälpa de kommuner som har
problem med sina bostadsföretag till följd av många
tomma lägenheter, vilka är ett resultat av befolk-
ningsutflyttningen.
Nu är jag kanske inte lika dyster som den regio-
nalpolitiska utredningen är, eller som SABO är i sin
konsekvensanalys. Jag tror inte att man bara kan
räkna fram befolkningsprognoser och ta dem som
absolut sanning. Det går faktiskt att påverka utveck-
lingen också för en enskild kommun. Det ser vi ex-
empel på. Den regionalpolitiska propositionen, som
regeringen ska presentera i höst, syftar också till att
skapa bättre tillväxtförutsättningar i de delar av landet
som nu har problem med en vikande befolkning.
Men regeringen tar allvarligt på situationen. Vi
har naturligtvis beredskap för att kunna gå in med
ytterligare insatser utöver vad vi har gjort om det
skulle visa sig nödvändigt.
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- 2001-03-07Protokoll 2000/01:75