Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Betänkande 1995/96:NU26
Näringsutskottets betänkande
1995/96:NU26
Aktiv förvaltning av stens företagsägande
Innehåll
1995/96 NU26 Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkt 12 moment 2,
dels proposition 1995/96:141 om aktiv förvaltning av statens företags- ägande,
dels sex motioner som väckts med anledning av sistnämnda proposition,
dels - delvis - elva motioner från allmänna motionstiden 1995.
Yttranden i ärendet har avgivits av finansutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet och bostadsutskottet (se bilagorna 1-6). En skrivelse har inkommit från Skogsägarnas Riksförbund.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de i proposition 1995/96:141 föreslagna generella riktlinjerna för förvaltningen av statens företagsägande avseende kommersiella företag. Likaså tillstyrker utskottet regeringens förslag om att minskning av statens ägande - med de restriktioner som anges i propositionen - skall kunna ske beträffande följande företag: AssiDomän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn, SAQ Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Det bemyndigande som regeringen sålunda kommer att erhålla ersätter det bemyndigande som riksdagen lämnade år 1991.
Enligt utskottets mening är det av största vikt att staten kan agera effektivt i sin roll som ägare av företag. Utskottet ser förslagen i propositionen som ett led i strävandena att åstadkomma en sådan mer samordnad och professionell ägarförvaltning från statens sida. Utskottet betonar att bemyndigandet för övriga kommersiella företag utöver de nyssnämnda åtta företagen inte innefattar möjlighet för regeringen att besluta om minskning av statens ägande i eller lämnande av kapitaltillskott till dessa företag, utan riksdagens godkännande. Vidare kan regeringen inte, utan riksdagens hörande, förvärva aktier i bolag i vilka staten inte äger aktier. Inte heller kan regeringen besluta om bildande av ett nytt förvaltningsaktiebolag för statliga företag, utan godkännande av riksdagen.
I en reservation (m, c, fp, kds) avstyrks regeringens förslag. Där sägs att statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och att bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder både som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet anses en rad problem komma att uppstå. I reservationen förordas att de bemyndiganden om försäljning av statliga företag som riksdagen tidigare gett regeringen skall kvarstå och dessutom kompletteras.
I en annan reservation (v) stöds utskottsmajoritetens ställningstagande med undantag för AssiDomän AB. I en tredje reservation (mp) tillstyrks regeringens förslag, under förutsättning att det fastställs en policy för statliga företag av innebörd att staten skall vara ett föredöme när det gäller god etik och att statliga företag i sitt arbete skall prioritera miljö- och resursfrågor. Frågan om hur statens ägarförvaltning skall utformas bör hänskjutas till en parlamentarisk utredning, anförs det. Vidare borde inrättandet av taxekommissioner för monopolverksamhet bli föremål för utredning.
Utskottet avstyrker i enlighet med yttrandet från kulturutskottet regeringens förslag om att bemyndigandet att minska statens ägande skall omfatta Teracom Svensk Rundradio AB. I en reservation (m) förordas att en utförsäljning av företaget skall ske.
Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om privatisering av vissa särskilt angivna företag. Det gäller Telia AB, Sila (Svensk Interkontinental Lufttrafik AB), Arlanda flygplats, Vasakronan AB, TV 2 och SBAB (Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag). Yrkandena följs upp i reservationer beträffande Telia och Sila respektive Vasakronan i reservationer (m, fp, kds), beträffande Arlanda flygplats i en reservation (m, fp) och beträffande TV 2 respektive SBAB i reservationer (m). Ett motionsyrkande om strukturåtgärder avseende AssiDomän AB och Celsius AB avstyrks också av utskottet, men följs upp i reservationer (c, mp; c).
Slutligen tillstyrker utskottet i likhet med vad som förordas i yttrandet från socialutskottet regeringens förslag rörande Apoteksbolaget AB, enligt vilket staten skall bli ensam ägare av bolaget. Samtidigt avstyrks motionsyrkanden avseende Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med läkemedel och bolagets framtida roll. I en reservation (m, fp) tillstyrks regeringens förslag med det tillägget att regeringen bör återkomma med förslag om en privatisering av Apoteksbolaget. Vidare föreslås i reservationen att regeringen skall redovisa förslag om ett upphävande av Apoteksbolagets monopol på detaljhandel med receptfria läkemedel. I en annan reservation (c, kds) tillstyrks regeringens förslag med en kompletterande begäran om att Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med receptfria läkemedel skall avskaffas.
Proposition 1994/95:100
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 12 föreslås (2) att riksdagen bemyndigar regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag enligt vad som anförts i propositionen.
Proposition 1995/96:141
I proposition 1995/96:141 föreslås att riksdagen - med ändring av vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 13 i denna del -
1. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande,
2. bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar,
3. medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas enligt vad regeringen förordar,
4. godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten,
5. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av proposition 1995/96:141 är följande:
1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. avslår förslaget i proposition 1995/96:141 till bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag,
2. beslutar att bemyndigandet enligt riksdagens beslut 1991 om privatisering av vissa angivna bolag skall gälla även fortsättningsvis i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletteringar av bemyndigandet enligt riksdagens beslut 1991.
1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen
1. avslår förslaget i regeringens proposition 1995/96:141 till riktlinjer och bemyndigande för förvaltning av statens företagsägande i kommersiella företag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ägarspridning,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av statliga företag,
4. begär att regeringen återkommer med förslag beträffande Apoteksbolaget.
1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etik och moral,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strategiska företag,
3. beslutar att regeringen måste ha bemyndigande för att förändra ägandet i ett helägt statligt företag,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägandet i AssiDomän AB,
5. beslutar dra tillbaka bemyndigandet beträffande ytterligare försäljning av Nordbanken.
1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en precisering av motiven och målen med statligt företagsägande,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av AssiDomän AB och Celsius AB.
1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för den statliga företagspolitiken,
2. begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda inrättande av taxekommissioner för monopolverksamhet,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer och bemyndiganden,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig företagsförvaltning.
1995/96:N31 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
1. avslår proposition 1995/96:141 i den del som rör bemyndigandet för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Apoteksbolagets framtida ägande och konkurrenssituation.
De motioner från allmänna motionstiden 1995 som behandlas här är följande:
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (31) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett flerårigt program för utförsäljning av statliga företag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (11) att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om utförsäljning av statliga företag.
1994/95:Fi217 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vänta med utförsäljningar av statliga företag på sätt som beskrivs i denna motion.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. såvitt gäller yrkandet (19) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statliga företag.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (15) att riksdagen avslår regeringens förslag med anknytning till anslaget A 12 om bemyndigande för regeringen "att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag enligt vad som anförts".
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarfrågorna i statliga företag,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatisering av statliga företag.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga företag,
11. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts,
14. avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande och öka eller minska ägandet i dessa företag enligt vad i motionen anförts.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen beslutar att fullfölja försäljningen av statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förfaringssättet med de medel som frigörs vid försäljningen av statens egendom.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om spritt ägande.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarspridning för välfärd.
Utskottet
Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande
Bakgrund
I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog regeringen riksdagen att dels anvisa ett formellt anslag på 1 000 kr till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m., dels bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa enligt vad som anfördes i propositionen. Riksdagen beslöt våren 1995 att godkänna det föreslagna anslaget (bet. 1994/95:NU19). Behandlingen av förslaget om nytt bemyndigande uppsköts emellertid, sedan utskottet erfarit att regeringen avsåg att justera sitt förslag.
Regeringens nu framlagda förslag i proposition 1995/96:141 syftar till att åstadkomma en effektivare förvaltning av de kommersiella och konkurrensutsatta företag som staten äger, genom att i vissa avseenden skapa förutsättningar som bättre överensstämmer med dem som råder i näringslivet. Därmed anses staten, i egenskap av företagsägare, i högre grad kunna bidra till tillväxt och utveckling samt kunna få en bättre förräntning av kapitalet i statens bolag.
Ägarstrukturen i näringslivet har genomgått stora förändringar under de senaste tio åren, konstateras det i propositionen. Det institutionella ägandet genom fonder, försäkringsbolag och stiftelser har ökat kraftigt på bekostnad av ägargrupper som har svarat för aktivt och långsiktigt ägande av stora företag.
Staten är sedan länge en av de största ägarna i svenskt näringsliv, med en andel av sysselsättningen som uppskattas till ca 7 %, framhåller regeringen. Den av staten direktägda företagsgruppen består av ett 60-tal bolag och affärsverk med sammanlagt ca 220 000 anställda och som hade en total omsättning år 1994 på drygt 230 miljarder kronor (exkl. kreditinstituten). I ett internationellt perspektiv är andelen statligt ägda företag relativt låg, heter det.
Motiven för statens företagsägande kan, något förenklat, indelas i två huvudkategorier, sägs det i propositionen. Till den första kategorin hör särskilda sektorpolitiska motiv och mål som legat till grund för företagsengagemang, ofta i kombination med lagstiftning eller annan reglering. Statens engagemang har härvid bl.a. berott på önskemål om kontroll och inflytande över vissa verksamheter av sociala skäl, infrastrukturella skäl, säkerhetsskäl, beredskapsskäl eller försörjningsskäl. De första egentliga statliga företagsengagemangen ägde rum i samband med infrastrukturutbyggnaden av post, telegraf, vattenkraft och järnvägar, konstateras det. De har senare följts av företag som svarar för t.ex. lotteriverksamhet, provning och kontroll, produktion eller distribution av tobak, alkohol och läkemedel. Verksamheter av dessa slag har ofta bedrivits i företag som verkat med särskilda sektorpolitiska mål och restriktioner, vanligen under monopol eller med begränsad konkurrens.
Staten har för det andra engagerat sig av speciella skäl i vissa företag med övervägande affärsmässig verksamhet, anförs det. Det anges ha skett för att t.ex. exploatera naturtillgångar eller ny teknik, rekonstruera krisföretag, skapa sysselsättning, öka konkurrensen eller motverka andra brister i marknadsekonomin. Flertalet av dessa företag har bedrivit kommersiell verksamhet på oreglerade, konkurrensutsatta marknader.
Regeringens förslag
För förvaltningen av statens ägande av kommersiella företag föreslås i propositionen att följande huvudprinciper skall gälla:
Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.
Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
Beträffande vissa angivna aktiebolag föreslås regeringen, utan godkännande av riksdagen för varje särskilt fall, få besluta om kapitaltillskott, att sälja och köpa aktier, att delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt att medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev.
För minskning av statens ägarandel i de angivna företagen föreslås dock att det skall krävas godkännande av riksdagen om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaffas eller att statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktiebolag där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal.
De aktiebolag som skall omfattas av bemyndigandet förutsätts arbeta under konkurrens och har i liten utsträckning särskilda av statsmakterna beslutade uppgifter; bemyndigandet föreslås ersätta riksdagens försäljningsbemyndigande från år 1991 beträffande särskilt angivna företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10).
Anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. föreslås få disponeras för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter.
Beträffande övriga av staten helägda, kommersiella aktiebolag föreslås regeringen, utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall, få besluta om omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav genom bl.a. sammanslagningar, fusioner, interna förvärv m.m. i syfte att effektivisera verksamheten utan att minska statens ägande, förutsatt att det inte i övrigt strider mot lagstiftning eller andra tidigare riksdagsbeslut.
Regeringen aviserar sin avsikt att återkomma med ytterligare förslag till riktlinjer under det kommande året.
Regeringen har tidigare klargjort att den inte ämnar fortsätta med de ideologiskt motiverade utförsäljningarna av statligt ägda företag som genomfördes av den borgerliga regeringen, anförs det i propositionen. I stället anser regeringen att staten bör inta en aktivare ägarroll för att främja utvecklingen av företag med statligt ägande. Behovet av en mer aktiv ägarpolitik har ökat under de senaste åren och utvidgats till en vidare krets av företag än de som ingick i det tidigare Förvaltningsaktiebolaget Fortia, sägs det.
Det statsfinansiella läget kommer under överskådlig tid att medföra betydande restriktioner i fråga om möjligheter att tillskjuta nytt kapital till företag inom den statliga företagssektorn, konstaterar regeringen. Som företagsägare anses staten därför i ökad utsträckning bli tvungen att se till att det betydande kapital som för närvarande arbetar i företagssektorn utnyttjas effektivare. Outnyttjat kapital bör i vissa fall kunna frigöras för att användas i de företag som bedöms ha de bästa utvecklings-, tillväxt- och lönsamhetsförutsättningarna, anser regeringen. Nytt kapital bör också kunna tillföras från riskkapitalmarknaden. Kapital kan även frigöras för amortering av statsskulden, sägs det.
De förändrade krav som ställs på staten i egenskap av företagsägare kan delvis tillgodoses genom en effektivisering inom ramen för regeringens förvaltnings- och förfogandebemyndigande enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, konstateras det i propositionen. I några avseenden anses dock ett förändrat bemyndigande för regeringens förvaltning erfordras, för att denna skall kunna bedrivas effektivt och med samma villkor som för närvarande gäller för övriga ägare i näringslivet.
Behovet av ett större ägarengagemang gäller alla av staten direkt ägda företag, anför regeringen. Det bedöms delvis kunna tillgodoses genom att regeringen ges ökad handlingsfrihet för en begränsad krets särskilt angivna företag. Dessa företag är följande: AssiDomän AB, AB Svensk Exportkredit, Teracom Svensk Rundradio AB, Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius AB och Enator AB.
Av följande tabell framgår antal anställda och hur statens röstandel föreslås kunna förändras i de nio angivna företagen utan ytterligare beslut av riksdagen.
Företag Antal Statens Föresl anställda ägarandel agen 1995 april lägsta 1996, % röstan del, %
Näringsdepart ementet AssiDomän AB 13 119 50,24 34 (avser endast nyemission) Celsius AB 11 740 10* (avser 25 endast B- aktier) Enator AB 4 500 0 25
Pharamacia & 33 000 0 Upjohn 7,1 SAQ Kontroll 593 0 AB 100 AB Svensk 86 34 Exportkredit 50
Socialdeparte mentet SBL Vaccin AB 95 0 100
Finansdeparte mentet Lantbrukskred 4 0 it AB 50
Kulturdeparte mentet Teracom Svensk Rundradio AB 721 51 100
* Den angivna andelen, 10 %, avser statens ägarandel bestående av A-aktier.
Riksdagens tidigare lämnade bemyndiganden för regeringen att avyttra statens aktier i 35 företag föreslås upphöra när det nu föreslagna bemyndigandet träder i kraft. Riksdagens beslut om bemyndigande för regeringen att avveckla statens ägande i Nordbanken och Securum (numera inklusive Retriva) föreslås gälla även fortsättningsvis, liksom bemyndigandet i fråga om Svenska Skogsplantor AB.
I det föreslagna bemyndigandet bör, enligt regeringens uppfattning, ingå en möjlighet för regeringen att utnyttja det nuvarande anslaget Kostnader för omstrukturering av statligt ägda företag, m.m. (A 12) för kapitaltillskott, förvärv av aktier och deltagande i nyemissioner. Regeringen deklarerar sin avsikt att se till att den faktiska belastningen av anslaget kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Förslaget innebär endast en möjlighet till omdisponering mellan statligt ägda företag av det kapital staten har bundit i dem och innebär inte någon nettobelastning på statsbudgeten, sägs det. Huvudinriktningen skall vara att intäkter från försäljning av statligt ägda aktier skall användas för amortering av statsskulden.
Regeringen ämnar även utöva en mer aktiv ägarroll gentemot övriga kommersiella företag med statligt ägande, förutom de nio angivna företagen. Förvaltningsbemyndigandet föreslås därför inkludera en möjlighet för regeringen att, utan riksdagens godkännande, besluta om inbördes omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i övriga kommersiella, helägda företag genom sammanslagningar, fusioner, interna förvärv etc. i syfte att effektivisera och anpassa verksamheten till nya förutsättningar, förutsatt att det i enskilda fall inte strider mot andra tidigare riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås inte innefatta möjlighet för regeringen att besluta om minskning av statens ägande eller lämnande av kapitaltillskott till dessa övriga företag utan riksdagens godkännande i varje enskilt fall.
Regeringen redovisar härutöver att den avser att utveckla och förbättra den årliga skrivelsen till riksdagen med redogörelse för statens företagsägande (senast skr. 1995/96:20). Bland annat kommer kompletteringar att göras med sådana uppgifter om utdelningar, omstruktureringar, försäljningar av aktier och nyemissioner som kommer att ske med stöd av det här aktuella bemyndigandet. Vidare har regeringen för avsikt att lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen och av aktuella övergripande ägarfrågor för olika delar av den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed att beredas tillfälle att årligen, mer effektivt, kontrollera regeringens åtgärder och ta ställning till regeringens kommande förslag avseende den övergripande utvecklingen och inriktningen av statens företagsägande, sägs det i propositionen.
Motioner med anledning av propositionen
Sex motioner har väckts med anledning av den aktuella propositionen.
Regeringens förslag bör avslås av riksdagen, anförs det i motion 1995/96:N26 (m). Riksdagen bör i stället besluta att det bemyndigande som riksdagen fattade beslut om år 1991 och som innebar privatisering av vissa angivna bolag skall gälla även fortsättningsvis, dock med kompletteringar.
Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt, anför motionärerna. De menar att om staten uppträder som företagsägare och själv agerar på den marknad den har till uppgift att ange spelregler för, uppstår en klar risk för osund konkurrens. Rättviseaspekten och värnandet av en god konkurrens kräver att staten står neutral mellan olika företag. Statligt företagsägande skadar konkurrensen genom att statliga företag gynnas tack vare sin kapitalstarka ägare, anser motionärerna och hävdar att dessa företag i praktiken kan agera med den statliga beskattningsrätten som eget kapital. Det finns en risk för att statligt ägda företag kan komma att bli redskap för andra krav än krav på effektivitet, strukturanpassning och avkastning på ägarens kapital - t.ex. politiska ambitioner, menar motionärerna. Företag som inte kan agera efter normala företagsekonomiska principer riskerar att hamna i underläge. Därför bör staten avstå från att äga företag som bedriver kommersiell verksamhet i konkurrens med andra, anför motionärerna. Deras bestämda åsikt är att det saknas skäl för statligt ägande av kommersiella företag om syftet är att förvalta dessa företag enligt samma principer som gäller för privata företag.
Många av de företag beträffande vilka riksdagen fattade beslut om bemyndigande år 1991, har fått ett spritt ägande genom beslut av den borgerliga regeringen under åren 19911994, påpekas det i motionen. Privatiseringarna inbringade intäkter på 23 miljarder kronor till statskassan. Spridningen av ägandet gav också en halv miljon nya aktiesparare, bland vilka unga kvinnor, i synnerhet i Norrland, var överrepresenterade. Av de nya aktieägarna har 88 % uppgett att de ämnar behålla aktierna långsiktigt, konstateras det. Det bemyndigande som föreslås i propositionen är avsevärt mer begränsat vad gäller regeringens möjligheter att genomföra privatiseringar än vad bemyndigandet från år 1991 innebär, anser motionärerna. På grund av diverse omstruktureringar och företagsaffärer de senaste åren innehåller dock regeringens förslag till bemyndigande några bolagsnamn som inte återfinns bland de företag som riksdagen fattade beslut om år 1991. Komplettering av det tidigare bemyndigandet med dessa företag bör därför ske, föreslår motionärerna.Vidare föreslås regeringen ges i uppdrag att förbereda privatisering av bl.a. Telia AB, TV 2, Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA), Vasakronan AB, Arlanda Flygplats och den konkurrensutsatta verksamheten hos Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). Efter hand borde riksdagen bemyndiga regeringen att genomföra utförsäljningar av dessa företag.
Bemyndigandet enligt 1991 års riksdagsbeslut skiljer sig, enligt motionärernas mening, avsevärt från det bemyndigande som regeringen nu föreslår, vilket innnebär ett öppet mandat för regeringen. Motionärerna anser att viktiga policybeslut om förvaltningen av den stora förmögenhetsmassa på sammanlagt hundratals miljarder kronor som de statliga företagen representerar bör tas av riksdagen, som representerar ägaren staten, och inte av regeringen.
Motiven för och målet med statligt ägande av företag måste preciseras, anförs det i motion 1995/96:N29 (c). Det är av vikt att den utförsäljning av konkurrensutsatta, statliga företag som påbörjades under den borgerliga regeringen fortsätter, sägs det. Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Den i det s.k. konvergensprogrammet angivna målsättningen om försäljning av statliga tillgångar till ett sammanlagt värde om 50 miljarder kronor bör fullföljas, anser motionärerna. De menar att det av sociala och regionalpolitiska skäl är motiverat att staten har ägaransvaret för vissa verksamheter, t.ex. Vin & Sprit AB, Systembolaget AB och Svenska Penninglotteriet AB. Vidare menar de att det finns starka skäl för att bolag med serviceansvar över hela landet, såsom t.ex. Telia AB och Posten AB, även i fortsättningen skall vara statliga. En ytterligare privatisering av Nordbanken samt försäljning av Securum (och Retriva) bör genomföras, föreslår motionärerna. Även andra mindre statliga kreditinstitut avsedda för vissa sektorer borde privatiseras.
Beträffande AssiDomän AB och Celsius AB noteras i motionen att Centerpartiet anser att dessa företag bör privatiseras helt. Dessförrinnan borde dock vissa strukturåtgärder vidtas. I fråga om AssiDomän AB föreslås att avsättningar skall göras av mark som skyddas av naturvårdshänsyn. Försäljning bör inte ske enbart genom aktieförsäljning, utan delar av markbeståndet bör erbjudas till försäljning till enskilda markägare, anför motionärerna. När det gäller Celsius AB föreslås att regionalpolitiska hänsyn skall tas innan bolaget säljs ut.
Också i motion 1995/96:N31 (fp) hävdas att riksdagen bör avslå propositionen i den del som rör bemyndigandet för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag. Regeringen lanserar i propositionen en nygammal modell för statligt ägande, heter det i motionen. I stället för det bemyndigande som riksdagen år 1991 gav regeringen att vid lämpliga tidpunkter och i lämplig takt avyttra ett antal angivna statliga företag, tycks ambitionen nu vara att återgå till en mer centralistisk modell, där ett aktivt statligt ägarengagemang ökar. I stället för 1991 års privatiseringsbemyndigande vill regeringen ha ett principiellt bemyndigande som tillåter begränsade ägarförändringar i alla statliga bolag, utan riksdagsbeslut, säger motionärerna och avvisar det synsätt som kommer till uttryck i propositionen. De menar att ansatsen visar en förlegad syn på hur ekonomin fungerar; det är inte genom att själv vara aktör som staten skapar tillväxt . Det är tvärtom genom att sätta spelregler och genom att skapa förutsättningar för ett bra företagsklimat, t.ex. genom rimliga skatteregler, som staten har en roll att spela för ekonomisk tillväxt.
Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning, anser motionärerna och föreslår att den privatisering som inleddes under den förra mandatperioden skall fortsätta. Problemet i Sverige är inte att ägandet är alltför spritt eller alltför privat, utan att det är koncentrerat till stora försäkringsbolag, fonder och stiftelser och andra mer eller mindre anonyma institutionella ägare, sägs det. Motionärerna ställer frågan varför staten över huvud taget skall äga företag, om utgångspunkten - som sägs i propositionen - är att staten skall agera på villkor som gäller i det övriga näringslivet .
Vänsterpartiet stöder den allmänna inriktningen i propositionen, framhålls det i motion 1995/96:N28 (v). Regeringens förslag för att åstadkomma en effektivare förvaltning anses i stort sett vara ett riktigt tillvägagångssätt. Motionärerna anser att ett mer aktivt engagemang från såväl regering som riksdag är önskvärt. I motionen föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om etik och moral. Motionärerna har noterat vad som sägs i propositionen om att det är en viktig uppgift för staten som företagsägare att tillse att de berörda företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral. De stora s.k. fallskärmarna till ledande personer i de statliga företagen visar på att styrelserna i dessa företag inte har uppfattat denna viljeinriktning från staten, anför motionärerna. De menar att dessa avtal, om möjligt, skall omförhandlas och att eventuella kryphål i av riksdagen beslutade bestämmelser om anställningsavtal skall täppas till.
I motionen föreslås vidare ett tillkännagivande om vad som skall avses med s.k. strategiska företag. Förutom de företag som regeringen hänför till denna kategori (främst företag inom infrastruktursektorn) finns det, enligt motionärerna, även bland de konkurrensutsatta företagen med mer affärsmässig verksamhet sådana som har en viktig strategisk position. Som exempel nämns Luossavaara Kiirunavaara AB (LKAB), som är av stor betydelse för Norrbotten, och för utvecklingen i hela Sverige, samt AssiDomän AB, som är viktigt för försörjningen av träråvara i Norrland, speciellt i inlandet. I dessa fall bör inte enbart marknadsmässiga bedömningar göras utan även rekreations- , kultur- och miljömässiga hänsyn måste tas, anser motionärerna. De instämmer i regeringens bedömning att ett bemyndigande behövs för att statliga företag skall kunna drivas effektivt, men de motsätter sig att regeringen skall kunna minska statens ägande i helägda företag utan riksdagens godkännande. De anser dock att riksdagen bör godkänna principen att staten skall få minska sitt ägande i delägda företag - utan godkännande av riksdagen - under förutsättning att statens röstetal inte kommer att understiga 34 %. Regeringens förslag om att riksdagens godkännande krävs om statens röstmajoritet i ett delägt företag skall avskaffas är bra, anser motionärerna. De menar emellertid att frågan då bör ställas - beträffande regeringens planer på nyemission i AssiDomän AB - om inte en sådan nyemission kommer att späda ut statens nuvarande röstmajoritet på knappt 51 %, så att staten hamnar i en minoritetsposition.
Vänsterpartiet är positivt till att regeringen drar tillbaka det ideologiska bemyndigandet som den borgerliga regeringen skaffade sig, men negativt till en fortsatt utförsäljning av Nordbanken, anför motionärerna. De anser att denna bank är ett av de strategiska företag som staten kan använda för t.ex. konkurrenshöjande räntesänkningar i hela nationens intresse.
Miljöpartiet de gröna anser av flera skäl att en mindre del av näringslivet med fördel kan vara statsägt, anförs det i motion 1995/96:N30 (mp). Motionärerna delar in de statliga företagen i följande fyra grupper: a) konkurrensutsatta företag; b) rena monopolföretag av typen tekniska monopol; c) företag som arbetar med vådliga substanser där ökad omsättning inte bör vara målet; d) företag som inte kan komma till stånd på normala kommersiella villkor på grund av att risktagandet är stort, vinstförväntningarna små och långsiktigheten mycket stor, men där samhällsintresset motiverar att företag startas. Ett renodlat marknadstänkande med vinstmaximering som mål tycks ligga bakom förslaget i propositionen, anför motionärerna och ifrågasätter ett sådant - som det sägs - enögt perspektiv. Statsmakterna bör enligt motionärerna fastställa en policy för statliga företag av innebörd att staten skall vara ett föredöme när det gäller god etik i relationerna till företagets intressenter ägare, anställda, leverantörer och kunder - men också ett föredöme när det gäller miljö- och resursfrågor i vid bemärkelse. De accepterar dock de i propositionen föreslagna bemyndigandena, men anser att komplettering bör göras enligt följande: (i) statliga företag bör vara föredömen inom sina branscher när det gäller relationer till företagens intressenter, i första hand anställda, leverantörer, kunder och kommuner; (ii) statliga företag bör i sin långsiktiga policy och också i det dagliga arbetet prioritera miljö- och resursfrågor.
Enligt regeringens förslag kommer politiskt tillsatt personal och anställda inom departementen att svara för förvaltningen av statliga företag, konstaterar motionärerna och anser att ingen av dessa kategorier är speciellt lämpad att fatta de beslut om företagsutveckling som beskrivs i de föreslagna riktlinjerna. En radikal förändring av formerna för statens företagsledande anses sålunda vara påkallad. Staten måste finna bättre former för val av ledamöter i bolagsstyrelserna och nya former för att effektivt övervaka hur dessa styrelser sköter sina uppdrag, menar motionärerna. Formerna för hur staten skall ta sitt ägaransvar bör utredas av en från regeringen fristående parlamentarisk utredning, anförs det.
När det gäller monopolföretag av typen tekniska monopol har staten under de senaste årtiondena försummat sitt ansvar, hävdas det i motionen. Staten bör göra en kritisk genomgång av tekniska monopol, anför motionärerna. De anser att ren monopolverksamhet, t.ex. en mycket stor del av Postens och Telias verksamhet, bör utövas inom affärsverk; i den mån tekniska monopol är privatägda bör staten meddela koncession och utöva kontroll av den erbjudna tjänstens pris och kvalitet. För att garantera den demokratiska kontrollen av monopolföretag föreslås staten inrätta demokratiskt valda taxekommissioner med uppgift att granska och fastställa priser och kostnader inom monopolverksamhet. Riksdagen borde anmoda regeringen att tillsätta en utredning med ett sådant uppdrag.
Regeringens förslag avstyrks även i motion 1995/96:N27 (kds). Kristdemokraternas syn på statligt företagsägande baseras på principen att konkurrensutsatt verksamhet som inte av t.ex. hälsomässiga eller sociala skäl bör vara kopplade till staten skall bedrivas av privata intressenter, sägs det. Av detta följer att statens uppgift blir att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, men inte sköta företagandet. Ett samhällssystem som bygger på att staten både agerar domare och deltar i spelet skapar, enligt motionärerna, följande problem: svårigheter för de statliga företag som befinner sig i en utvecklings- och tillväxtfas att erhålla nödvändigt kapital för nyinvesteringar; risk för snedvridning av konkurrensen; risk att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna att skapa nya arbetstillfällen; risk för att ett eventuellt fallissemang drabbar angelägen verksamhet inom den offentliga sektorn såsom vård och omsorg.
Staten bör alltså gå vidare med ägarspridning och sälja ut statliga företag, anförs det i motionen. Det reducerar statsskulden och bidrar till att minska den offentliga sektorns andel av samhällsekonomin, vilket är en grundförutsättning för att långsiktigt minska det totala skattetrycket. Skälen för privatiseringar är, enligt motionärerna, följande: att renodla statens roll; att sprida ägandet; att skapa mer livskraftiga företag; att skapa utrymme för nödvändiga investeringar i de företag som för närvarande är statliga; att minska statens räntebörda genom ett minskat upplåningsbehov. Under den tidigare fyrpartiregeringen påbörjades ett arbete för att minska statens företagsägande, erinras det om i motionen. Sammanlagt har dessa försäljningar inbringat ca 23 miljarder kronor till statskassan (exklusive försäljning av Nordbanken) och minskat statens upplåningsbehov med motsvarande belopp och därmed reducerat statens ränteutgifter, konstaterar motionärerna och påpekar att en utveckling mot ett minskat statligt ägande pågår runt om i Europa.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt finns det anledning att gå vidare med att minska det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program som antogs av riksdagen hösten 1991, anför motionärerna. Utöver de företag som riksdagen då fattade beslut om bör enligt motionärerna andra företag som är hel- eller delägda av staten bli föremål för försäljning, helt eller delvis. Till dessa hör Telia AB, AssiDomän AB, Celsius AB, Securum AB (inkl. Retriva AB) och Nordbanken. Beträffande vissa större företag, som t.ex. Vattenfall AB, anses vissa omstruktureringar och eventuellt en uppdelning behövas för att bryta marknadsdominansen. Vid utförsäljning skall allmänheten och de anställda i företagen vara viktiga målgrupper. Syftet med motionärernas förslag är att åstadkomma en spridning av ägandet. Försäljning skall ske till högsta möjliga pris och i lämplig takt, varvid hänsyn skall tas till marknadssituationen och därmed till kapitaltillgången, menar motionärerna. Det institutionella ägandet anses redan för närvarande vara för stort. Regeringen bör vidare ta bort direkta och indirekta hinder för hushållssparande i aktier, anför motionärerna.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
I elva motioner från allmänna motionstiden 1995 finns yrkanden rörande företag med statligt ägande. Eftersom samtliga oppositionspartier därefter avlämnat kommittémotioner med anledning av den nu aktuella propositionen redovisas här endast yrkandena översiktligt, utan närmare motivering.
I motionerna 1994/95:N298 (m), 1994/95:N300 (c), 1994/95:N299 (c), 1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N274 (fp), 1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N301 (kds) och 1994/95:Fi216 (kds) avstyrks regeringens förslag i budgetpropositionen 1995 och förordas bl.a. att de privatiseringar som riksdagen beslöt om under den borgerliga regeringen bör fortsätta. Regeringens förslag avvisas också i motionerna 1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi217 (v), varvid anförs bl.a. att statligt ägande av företag kan vara en rimlig motvikt till privat maktkoncentration i näringslivet. Även i motion 1994/95:N270 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag i avvaktan på en begärd utredning.
Tidigare riksdagsbehandling, m.m.
Riksdagen beslöt våren 1990 om inrättande av ett särskilt förvaltningsbolag Förvaltningsaktiebolaget Fortia med uppgift att förvalta aktier, värdepapper och annan lös egendom i vissa statliga företag (prop. 1989/90:88, bet. NU35). I två reservationer (m, fp, c; mp) avvisades detta.
Riksdagen bemyndigade, som tidigare berörts, i december 1991 regeringen att privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt beslutades att Fortia skulle avvecklas. Utskottet (s. 20) anförde därvid att all erfarenhet visar att ett privat, decentraliserat företagande utgör den bästa grunden för ett ökat välstånd. För att svenskt näringsliv skall kunna återvinna konkurrenskraft krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar näringsfriheten och främjar konkurrensen, fortsatte utskottet. Dessa åtgärder ansågs inte kunna genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramarna för näringslivets verksamhet och att bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt, sades det. Om staten därutöver uppträder som företagsägare ansågs det finnas en omedelbar risk för att en osund konkurrenssituation kan uppstå. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades förslaget om bemyndigande. Staten borde även fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga ägandet måste prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut, sades det vidare.
I ett separat beslut bemyndigade riksdagen våren 1993 regeringen att privatisera SBL Vaccin AB (prop. 1991/92:69, bet. 1992/93:SoU28). Näringsutskottet hade i samband med behandlingen av proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag, m.m. beslutat att till socialutskottet överlämna propositionen i den del den avsåg Statens Bakteriologiska Laboratorium. Skälet var att regeringen hade aviserat en proposition om överföring av den aktuella verksamheten till aktiebolagsform.
Riksdagen har vidare lämnat särskilda bemyndiganden beträffande vissa andra statliga företag. Riksdagen beslöt sålunda hösten 1992 om bemyndigande för regeringen att avveckla statens ägande i Nordbanken, Securum AB och Retriva AB (prop. 1992/93:135, bet. NU16). Hösten 1992 fattade riksdagen motsvarande beslut beträffande Svenska Skogsplantor AB (prop. 1992/93:226, bet. JoU15).
När det gäller frågan om fallskärmsavtal i statliga företag, som är föremål för yrkande i motion 1995/96:N28 (v), kan noteras att finansminister Erik Åsbrink i april 1996 i ett skriftligt svar (prot. 1995/96:80) på en fråga av Lennart Beijer (v) redovisade de åtgärder som regeringen avsåg att vidta för att se till att missbruk av regler avseende avgångsvederlag i statliga företag stoppas.
Statsrådet hänvisade till de riktlinjer rörande anställningsvillkor för personer med ledande befattningar inom statliga företag som den tidigare regeringen beslöt om i februari 1994. Riktlinjerna innebär bl.a. att tiden för uppsägning och avgångsvederlag inte skall överstiga 24 månader, att vederlaget skall utbetalas månadsvis samt att arbetsgivaren skall ha rätt att räkna av lön eller annan ersättning för arbete under vederlagsperioden. Därtill skall arbetsgivaren ha rätt att innehålla vederlaget om oegentligheter eller försummelser upptäcks under vederlagsperioden. Bolagets årsredovisning skall innehålla information om bl.a. villkor för avgångsvederlag samt framtida pension, meddelade finansministern vidare. Regeringen har vidtagit åtgärder och kommer att fortsätta verka för att styrelseledamöter i bolag som är statligt ägda har kännedom om regeringens riktlinjer. Styrelseledamöter som medverkar i beslut som avviker från dessa riktlinjer måste, enligt finansministern, kunna ange mycket goda skäl för en sådan avvikelse. Sådana skäl angavs kunna förekomma i bolag under avveckling, där verksamheten planeras att upphöra inom en snar framtid, och där det är viktigt att kompetent personal kan behållas till dess att avvecklingen är avslutad. Regeringen kommer att följa utvecklingen och vidta nödvändiga åtgärder för att frågor kring anställningsformer för ledningar i statliga bolag skall hanteras på ett riktigt sätt, meddelade statsrådet avslutningsvis.
I utskottets nyligen avlämnade betänkande 1995/96:NU25 om avveckling av bankstödet berördes frågan om avtal om avgångsvederlag i anslutning till behandlingen av förslag avseende Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet. Utskottet underströk härvid betydelsen av att riktlinjerna om avgångsvederlag efterlevs och att styrelseledamöterna i statliga bolag har kännedom om dessa.
AssiDomän AB är föremål för yrkanden i motionerna 1995/96:N29 (c) och 1995/96:N28 (v). I samband med riksdagens beslut våren 1992 om att ombilda Domänverket till aktiebolag, Domän AB, behandlades även frågan om hur olika delar av verkets markinnehav skulle hanteras (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen fastställde riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle genomföras. I den berörda propositionen anfördes att försäljning av mark till enskilda är viktig och syftar bl.a. till att stärka det enskilda skogs- och jordbruket. Det angavs att försäljningen skulle ske efter två huvudlinjer: dels skulle mindre enskilda skogsskiften understigande 200 ha bjudas ut till försäljning, dels skulle privata skogsägare, som var i behov av mera skogsmark för att uppnå effektivitet, hos Domän kunna begära förhandlingar om förvärv av skogsmark.
Näringsminister Anders Sundström har nyligen lämnat ett skriftligt svar på en fråga av Maggi Mikaelsson (v) om AssiDomäns utförsäljning av skogsmark (prot. 1995/96:92). I sitt svar konstaterade näringsministern att AssiDomän är ett börsnoterat bolag och att staten äger drygt 50 % av aktierna i bolaget. Detta innebär dock inte att staten som ägare har ett avgörande inflytande över de affärsbeslut som tas av bolagets ledning, anförde statsrådet. Han meddelade att försäljningen av skogsmark, som pågått sedan år 1992, nu är så gott som slutförd. Vidare erinrade han om att en av de bärande idéerna bakom skapandet av ett fjärde skogsblock i Sverige var att djupare integrera råvaruproduktion och industriproduktion. Detta innebär att AssiDomän koncentrerar sitt markinnehav till de delar av landet där bolaget bedriver industriell produktion, dvs. till norra Norrland, Bergslagen och Småland. Bolaget både förvärvar och säljer skog, varvid försäljningarna ofta sker till privatpersoner, medan köp och byten i de flesta fall sker med bolag. Slutligen meddelade näringsministern att han hade för avsikt att inom kort ta upp en diskussion med ledningen för AssiDomän om företagets principer för markförsäljningar.
Av de skogsmarksområden understigande 200 ha som AssiDomän har att sälja fram till den 1 juli 1996 återstår, enligt vad utskottet erfarit, för närvarande ca 40 skiften.
I propositionen (s. 12) erinras om att det arbete som bedrivits av den s.k. Budgetlagsutredningen kan komma att resultera i förslag som berör regeringens förvaltningsbemyndigande. Utredningen avlämnade sitt betänkande Budgetlag regeringens befogenheter på finansmaktens område (SOU 1996:14) i februari 1996. Beträffande överlåtelse av statens egendom, bl.a. aktier, sägs att det erfordras lagbestämmelser om under vilka förutsättningar och av vem sådan egendom får säljas. Vidare föreslår utredningen att regeringen utan hörande av riksdagen skall få sälja aktier i bolag där staten har mindre än hälften av rösterna om inte riksdagen för visst bolag beslutat annat. Utan bemyndigande från riksdagen föreslås regeringen inte få sälja aktier i bolag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna. Beredningsarbete pågår inom regeringskansliet, och en proposition väntas bli avlämnad i dagarna.
Hos Riksdagens revisorer är för närvarande två ärenden som rör statliga företag aktuella. Det ena är ett granskningsärende avseende regionala investmentbolag. Redovisning av detta ärende avses ske senare under våren 1996, och eventuell skrivelse till riksdagen eller regeringen kan avlämnas under hösten 1996. Det andra ärendet är en förstudie om den statliga ägarrollen i statliga bolag. Beslut om huruvida detta ärende skall få en fortsättning som ett granskningsärende fattas hösten 1996.
Yttranden från andra utskott
Inledning
Sex utskott konstitutions-, finans-, social-, kultur-, trafik- och bostadsutskotten har beretts tillfälle att avge yttrande över den aktuella propositionen jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Konstitutionsutskottet har avstått från att avge yttrande. Bostadsutskottet har tidigare även yttrat sig över förslaget i budgetpropositionen 1995.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet begränsar sitt yttrande, 1995/96:FiU7y (bilaga 1), till frågan om det föreslagna bemyndigandet samt ett motionsyrkande om privatisering av Vasakronan AB. Finansutskottet refererar till det tidigare nämnda betänkandet av Budgetlagsutredningen och konstaterar att förslagen i detta betänkande är utformade mot bakgrund av de generella bestämmelser som avses gälla för överlåtelse av statens egendom - alltså inte endast aktier utan även annan lös samt fast egendom. Finansutskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ta ställning till hur en generell reglering beträffande statens aktier bör utformas, innan regeringen har redovisat sina överväganden med anledning av Budgetlagsutredningens förslag.
Regeringens förslag om bemyndigande för de i propositionen nio angivna företagen tillstyrks av finansutskottet. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker finansutskottet yrkandet i motion 1995/96:N26 (m) om en privatisering av Vasakronan AB. I en avvikande mening (m, fp, kds) anförs att det privatiseringsbemyndigande som riksdagen tidigare har beslutat om bör utvidgas, och att de breda aktieförsäljningarna i statliga företag bör återupptas; beträffande Vasakronan AB anses inte några hinder föreligga för att bemyndigandet skall omfatta även detta företag.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU5y (bilaga 2) begränsas till frågor om statens ägande i SBL Vaccin AB och Apoteksbolaget AB. Förslag rörande Apoteksbolaget behandlas i det följande.
Beträffande SBL Vaccin anför utskottet att det inte har något att erinra mot att statens innehav av aktier i detta bolag helt eller delvis avyttras. Näringsutskottet bör därför tillstyrka det begärda bemyndigandet för regeringen i detta avseende, anser socialutskottet.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tar i sitt yttrande 1995/96:KrU10y (bilaga 3) upp dels de delar av propositionen som rör Teracom Svensk Rundradio AB, dels motion 1995/96:N26 (m) såvitt avser förslaget om utvidgning av bemyndigandet från år 1991 med TV 2.
Beträffande förslaget i den nämnda motionen om utförsäljning av TV 2 hänvisar kulturutskottet till sitt betänkande 1994/95:KrU26 om den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten, i vilket ett liknande yrkande behandlades. Kulturutskottet framhöll därvid bl.a. att frågor som gäller Sveriges Television AB:s framtida uppdrag, finansiering, organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och att ett nytt avtal skall träffas. Dessa överväganden ansågs inte böra föregripas. Kulturutskottet hänvisar vidare till pågående behandling av proposition 1995/96:161 om en radio och TV i allmänhetens tjänst 19972001, med förslag till de villkor och riktlinjer som skall gälla under kommande tillståndsperiod för bl.a. Sveriges Television AB. I det sammanhanget (bet. 1995/96:KrU12) behandlas också en motion (m) med krav på koncentration av public service-verksamheten till en TV-kanal. Kulturutskottet anser att den pågående behandlingen av frågan inte bör föregripas, och att motion 1995/96:N26 (m) i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kulturutskottet redogör vidare i sitt yttrande för den verksamhet som Teracom Svensk Rundradio AB bedriver. På den konkurrensutsatta delen av bolagets verksamhet ställs ett avkastningskrav, och dessa medel tillförs rundradiokontot . Den icke konkurrensutsatta verksamheten granskas av Riksrevisionsverket, och bolaget har uppgiftsskyldighet gentemot verket. Teracom har övertagit de förpliktelser för beredskapsåtgärder som tidigare åvilade Televerket. I detta avseende är bolaget jämställt med en myndighet, anförs det.
Kulturutskottet har inhämtat att den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet för närvarande utgör mindre än 40 % av bolagets totala verksamhet. Mot den bakgrunden kan, enligt kulturutskottets bedömning, bolaget inte hänföras till den typ av företag som enligt regeringens kriterier bör anses lämpliga för ett delat ägarskap. Vad kulturutskottet därutöver har anfört om arten och inriktningen av Teracoms verksamhet talar, enligt utskottets mening, ytterligare mot ett bemyndigande till regeringen som innebär att staten får minska sin röstandel i bolaget till 51 %.
I ett särskilt yttrande (m) anförs att regeringen bör ges ett bemyndigande att sälja en av Sveriges Televisions kanaler, och att företrädarna för Moderata samlingspartiet i kulturutskottet i betänkandet 1995/96:KrU12 kommer att reservera sig till förmån för den tidigare nämnda motionen (m) med krav på koncentration av public service-verksamheten till en TV-kanal. Beträffande frågan om en försäljning av 49 % av aktierna i Teracom sägs i det särskilda yttrandet att det hade varit mest lämpligt att bemyndiga regeringen att verkställa en utförsäljning av hela bolaget.
Företrädaren för Vänsterpartiet i kulturutskottet anför i ett annat särskilt yttrande att det för henne är av principiell betydelse om ett företag som Teracom ägs av Kinnevik AB eller av folkrörelserna, eftersom ägarsammansättningen i medieföretag är av stor kulturpolitisk vikt. Hon hade därför hellre sett att kulturutskottet redan i det här aktuella sammanhanget hade uttalat sig i frågan. Av samma principiella skäl anser hon att kulturutskottet borde ha yttrat sig över yrkandet i motion 1995/96:N28 (v) om att regeringen i varje enskilt fall måste ha bemyndigande för att förändra ägandet i ett helägt statligt företag.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet konstaterar i sitt yttrande 1995/96:TU6y (bilaga 4) att affärsverk och företag inom trafikutskottets verksamhetsområde inte berörs särskilt i propositionen. Tre motioner 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29 (c) och 1995/96:N27 (kds) som tar upp sådana frågor behandlas i yttrandet. I den förstnämnda motionen föreslås, som tidigare redovisats, att det skall uppdras åt regeringen att förbereda en privatisering av Telia, Sila och Arlanda flygplats och därefter återkomma till riksdagen med förslag om bemyndigande för utförsäljning av dessa företag. Enligt den sistnämnda motionen bör staten sälja Telia - helt eller delvis. I motion 1995/96:N29 (c) anförs att starka skäl talar för att bolag med serviceansvar över hela landet, som t.ex. Telia och Posten, även i fortsättningen skall vara statliga.
Inledningsvis framhåller trafikutskottet att det inte har något att erinra mot regeringens förslag. I en avvikande mening (m, c, fp) anförs att det inte finns någon anledning för riksdagen att upphäva 1991 års riksdagsbeslut. De argument som riksdag och regering anförde vid detta tillfälle anses alltjämt giltiga.
Beträffande Posten och Telia erinrar trafikutskottet om att det våren 1995 i sitt av riksdagen godkända betänkande om post- och telekommunikation (prop. 1994/95:25 bil. 7, bet. TU25) behandlade motioner med krav på att regeringen skulle bemyndigas att sälja såväl Posten som Telia. Trafikutskottet anförde därvid att post- och telekommunikationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur och att de har stor betydelse för landets konkurrenskraft och de enskilda människorna i landet. Det ansågs därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god post- och teleservice. Trafikutskottet var mot denna bakgrund inte berett att förorda att Posten och Telia skall privatiseras. Regeringen har aviserat en proposition om ändringar i postlagen (1993:1684) senare under våren 1996, noterar trafikutskottet. Vidare har utskottet erfarit att det inom Kommunikationsdepartementet pågår ett arbete med att utarbeta en departementspromemoria i vilken bl.a. frågor om ändringar i telelagen (1993:597) och statens ägarroll i Telia kommer att tas upp. Med hänvisning till det anförda föreslår trafikutskottet att motionerna 1995/96:N26 (m) och 1995/96:N27 (kds) skall avslås i berörda delar. Även motion 1995/96:N29 (c) borde avslås; syftet med motionen anses tillgodosett.
När det gäller yrkandet i motion 1995/96:N26 (m) rörande Sila och Arlanda flygplats hänvisar trafikutskottet till att det våren 1995 i sitt av riksdagen godkända betänkande om luftfart (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. TU20) behandlade ett liknande yrkande. I betänkandet framhöll trafikutskottet att en privatisering av SAS förutsätter dels att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark, Norge och Sverige, dels att en privatisering verkligen är till gagn för SAS. Trafikutskottet var inte berett att förorda att riksdagen uttalade sig för en privatisering. Förslaget om en privatisering av Arlanda flygplats motsatte sig trafikutskottet, med hänvisning till bl.a. ett arbete inom Luftfartsverket och Kommunikationsdepartementet med syfte att uppnå en mer bolagsliknande organisation för verksamheten, och att ett samordnat flygplatssystem i Sverige ansågs vara en nationell angelägenhet. Trafikutskottet har inte ändrat uppfattning när det gäller frågan om en privatisering av Sila och Arlanda flygplats och föreslår därför att den aktuella motionen skall avslås i berörd del.
I en avvikande mening (m, fp) anförs med instämmande i motion 1995/96:N26 (m) i berörd del att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att förbereda en privatisering av Telia, Sila och Arlanda flygplats och därefter återkomma med förslag om bemyndigande att genomföra utförsäljningar av dessa företag. Statliga verksamheter som redan för närvarande är konkurrensutsatta, eller som utan problem kan konkurrensutsättas, skulle fungera bättre eller lika bra som privat drivna företag, hävdas det. Dessutom skulle företagen genom en privatisering få tillgång till riskkapital och bättre utvecklingsmöjligheter.
Bostadsutskottets yttranden
I samband med näringsutskottets beredning våren 1995 av förslaget i budgetpropositionen avseende förvaltningen av företag med statligt ägande beslöts att konstitutions-, finans-, social-, trafik-, arbetsmarknads- och bostadsutskotten skulle beredas tillfälle att yttra sig. Bostadsutskottet fann - trots att näringsutskottet senare beslöt att uppskjuta behandlingen av ärendet, och till skillnad från de övriga berörda utskotten - inte tillräcklig anledning för att avvakta med att avge yttrande. Bostadsutskottet begränsade sitt yttrande 1994/95:BoU2y (bilaga 5) till att avse frågan om ägarförhållandena i SBAB. Bostadsutskottet gav uttryck för sin principiella uppfattning att en förändring av dessa förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i ärendet.
Också det med anledning av den nu aktuella propositionen senare avlämnade yttrandet från Bostadsutskottet, 1995/96:BoU7y (bilaga 6), koncentreras till frågan om ägarförhållandena i SBAB och förslaget i motion 1995/96:N26 (m) rörande SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB). Bostadsutskottet har tolkat motionärernas förslag så att det avser möjligheter att förändra ägandet i SBAB, detta sedan SBAB:s tidigare uppdelning i K-SBAB och M-SBAB (SBAB:s myndighetsverksamhet) fått en annan innebörd i och med den omstrukturering av företaget som genomfördes under år 1995.
Bostadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till att utskottet två gånger under år 1995 har tagit ställning till frågan om ägarförhållandena i SBAB, nämligen dels i nyssnämnda yttrande 1994/95:BoU2y, dels i bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU20 om enhetlig räntesättning och finansiering av statliga bostadslån m.m. I betänkandet behandlades och avstyrktes ett förslag i en motion (m) om försäljning av K-SBAB. Bostadsutskottet anförde att om regeringen övervägde en förändring av ägarförhållandena i SBAB fick den återkomma till riksdagen i ärendet. Motionsyrkandet fick stöd i en reservation (m) men avslogs av riksdagen.
Bostadsutskottet, som nu vidhåller sin uppfattning, föreslår i sitt yttrande att näringsutskottet skall avstyrka den här aktuella motionen, 1995/96:N26 (m), såvitt gäller förslaget om ändrade ägarförhållanden i SBAB. Bostadsutskottet har positivt noterat att SBAB inte återfinns bland de i propositionen nio angivna aktiebolagen. Därmed kommer, om riksdagen godkänner propositionen, eventuella förslag om ägarförändringar i SBAB att underställas riksdagen, konstaterar bostadsutskottet och anser att en sådan handläggning ligger helt i linje med den som bostadsutskottet tidigare uttalat sig för.
I en avvikande mening (m) anförs att näringsutskottet bör tillstyrka motionärernas förslag om att SBAB skall omfattas av det bemyndigande som regeringen bör ges att helt eller delvis sälja statens aktier i vissa bolag. Bland annat mot bakgrund av att SBAB sedan bolaget under år 1995 omstrukturerats numera arbetar i konkurrens med andra bostadsinstitut, får det anses både principiellt önskvärt och i hög grad naturligt att staten avvecklar sitt ägande i företaget, sägs det.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först den övergripande frågan om riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande - med undantag för frågan om försäljning av Teracom Svensk Rundradio AB.
Staten har, enligt utskottets uppfattning, en betydelsefull roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Ett statligt ägande är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att bevaka viktigare naturtillgångar såsom skogen och malmen. Dessutom har statliga företag en funktion att fylla som en motvikt till det privata näringslivet. Utskottet noterar med tillfredsställelse regeringens klargörande av att den inte ämnar fortsätta med de ideologiskt motiverade utförsäljningarna av statligt ägda företag som genomfördes av den borgerliga regeringen.
Sedan länge är staten, som redovisas i propositionen, en av de större ägarna i svenskt näringsliv. Enligt utskottets mening är det av största vikt att staten kan agera effektivt i sin roll som ägare av företag. De förslag som läggs fram i propositionen har, som tidigare nämnts, just som syfte att åstadkomma en mer samordnad och professionell ägarförvaltning från statens sida.
De föreslagna generella riktlinjerna för förvaltningen av statens förtags- ägande avser, som påpekats, endast kommersiella företag. Detta anser utskottet vara en lämplig avgränsning och tillstyrker regeringens förslag i denna del. Likaså tillstyrker utskottet - med i det följande angivet undantag - regeringens förslag om att minskning av statens ägande skall kunna ske för de särskilt angivna företagen. Därvid skall de restriktioner som anges i propositionen gälla.
För övriga kommersiella företag skall, som redovisas i propositionen, bemyndigandet inte innefatta möjlighet för regeringen att - utan riksdagens godkännande - besluta om minskning av statens ägande i eller lämnande av kapitaltillskott till dessa företag. Vad som sägs i motion 1995/96:N28 (v) om att bemyndigandet skulle ge regeringen en generell möjlighet att minska statens ägande i helägda företag innebär således en missuppfattning av förslaget. Vidare innebär bemyndigandet att regeringen inte, utan riksdagens hörande, kan förvärva aktier i bolag i vilka staten inte äger aktier. Inte heller kan regeringen besluta om bildande av ett nytt förvaltningsaktiebolag för statliga företag, utan godkännande av riksdagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet sålunda regeringens förslag om bemyndigande och riktlinjer, med i det följande angivet undantag. Näringsutskottet konstaterar att det föreslagna bemyndigandet inte står i konflikt med de förslag som lagts fram i det tidigare nämnda betänkandet av Budgetlagsutredningen beträffande försäljning av statligt ägda aktier; likartat ställningstagande har också gjorts av finansutskottet.
Utskottet behandlar i det följande särskilt dels Teracom Svensk Rundradio AB, dels vissa företag som har tagits upp i motionerna.
Frågor om etik och moral aktualiseras i motionerna 1995/96:N28 (v) och 1995/96:N30 (mp). Som tidigare redovisats har riktlinjer rörande anställningvillkor för personer med ledande befattningar inom statliga företag fastlagts av regeringen våren 1994. Utskottet vill än en gång understryka betydelsen av att dessa riktlinjer efterlevs och att styrelseledamöterna i statliga bolag har kännedom om dem. Något initiativ av riksdagen med anledning av de nu berörda motionsyrkandena är emellertid inte erforderligt.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar och föreslår att de här aktuella motionerna i motsvarande delar inte skall föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Utskottet behandlar så frågan om försäljning av Teracom Svensk Rundradio AB.
Kulturutskottet föreslår, som redovisats, att Teracom inte skall omfattas av bemyndigandet, enligt vilket statens ägande skulle kunna minskas till en röstandel på 51 %. Mot bakgrund av att den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet för närvarande utgör mindre än 40 % av bolagets totala verksamhet bör Teracom, enligt kulturutskottets bedömning, inte hänföras till den typ av företag som enligt regeringens kriterier anses lämplig för ett delat ägarskap. Dessutom anser kulturutskottet att arten och inriktningen av Teracoms verksamhet ytterligare talar mot att staten skall minska sin ägarandel i bolaget.
Näringsutskottet delar kulturutskottets bedömning i denna del. Regeringens förslag avseende Teracom bör således avslås av riksdagen, liksom motion 1995/96:N26 (m) i berörd del.
Utskottet behandlar härefter frågan om strukturåtgärder avseende AssiDomän AB, som har tagits upp i motion 1995/96:N29 (c).
I samband med ombildningen av Domänverket fastställde riksdagen våren 1992, som nämnts, riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle genomföras. Därvid anfördes att försäljning av mark till enskilda är viktig och syftar bl.a. till attt stärka det enskilda skogs- och jordbruket. Försäljningen av skogsmark är, som redovisats, nu i det närmaste slutförd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en av de bärande idéerna bakom skapandet av ett fjärde skogsblock i Sverige var att djupare integrera råvaruproduktionen och industriproduktionen. Med det anförda avstyrker utskottet den berörda motionen i aktuell del.
Utskottet övergår till frågan om strukturåtgärder avseende Celsius AB, som också tas upp i motion 1995/96:N29 (c).
Det statliga ägandet i Celsius uppgår, som redovisats, till 25 %. Enligt utskottets mening kan statens ställning som ägare inte utnyttjas för frågor som ligger utanför företaget, t.ex. regionalpolitiska frågor. Härmed avstyrks motionen i denna del.
Utskottet behandlar härefter frågan om privatisering av Telia och Sila som aktualiseras i motionerna 1995/96:N26 (m) och 1995/96:N27 (kds).
Trafikutskottet hänvisar i sitt yttrande, som redovisats, till tidigare behandling av frågan om privatisering av de aktuella företagen. När det gäller Telia anfördes därvid att telekommunikationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur och att de har stor betydelse för landets konkurrenskraft och de enskilda människorna. Vidare hänvisar trafikutskotttet till att det inom Kommunikationsdepartementet pågår ett arbete med en departementspromemoria, i vilken bl.a. frågan om statens ägarroll i Telia kommer att tas upp. Beträffande privatisering av Sila anför trafikutskottet att en privatisering av SAS förutsätter dels att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark, Norge och Sverige, dels att en privatisering verkligen är till fördel för SAS. Med det anförda föreslår trafikutskottet att de nämnda motionerna skall avslås i berörda delar.
Näringsutskottet finner ingen anledning att göra någon annan bedömning än trafikutskottet och avstyrker därmed de båda motionerna såvitt nu är i fråga.
Utskottet behandlar vidare i detta sammanhang frågan om privatisering av Arlanda flygplats, som tas upp i motion 1995/96:N26 (m).
Trafikutskottet erinrar i sitt yttrande, som redovisats, om att det pågår ett arbete inom Luftfartsverket och Kommunikationsdepartementet som syftar till att uppnå en mer bolagsliknande organisation för verksamheten vid Arlanda flygplats. Med detta föreslår trafikutskottet att den nämnda motionen i här aktuell del skall avslås.
Näringsutskottet gör samma bedömning som trafikutskottet och avstyrker därmed motionen i aktuell del.
Utskottet övergår så till frågan om privatisering av Vasakronan AB, som är föremål för yrkande i motion 1995/96:N26 (m).
Finansutskottet hänvisar i sitt yttrande, som redovisats, till tidigare behandling då ett liknande yrkande avslogs av riksdagen. Enligt finansutskottets uppfattning har det inte tillkommit något som föranleder utskottet att ändra sin tidigare bedömning. Med hänvisning härtill avstyrker näringsutskottet den nämnda motionen såvitt här är i fråga.
Utskottet behandlar härefter frågan om privatisering av TV 2, som också berörs i motion 1995/96:N26 (m).
Kulturutskottet hänvisar i sitt yttrande, som redovisats, till tidigare behandling av ett liknande yrkande. Vidare anförs att kulturutskottet för närvarande behandlar en proposition med förslag till de villkor och riktlinjer som skall gälla under perioden 19972001 för bl.a. Sveriges Television AB. Denna behandling bör inte föregripas, anser kulturutskottet och föreslår att det här aktuella yrkandet skall avslås.
Näringsutskottet delar kulturutskottets bedömning i denna fråga och avstyrker motionen i berörd del.
Slutligen behandlar utskottet frågan om en privatisering av SBAB, som också den tas upp i motion 1995/96:N26 (m).
Bostadsutskottet anför, som redovisats, i sina båda yttranden till näringsutskottet att en eventuell förändring av ägarförhållandena i SBAB förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag. Bostadsutskottet - som positivt har noterat att SBAB inte återfinns bland de i propositionen nio angivna företagen - konstaterar att eventuella förslag om ägarförändringar i detta bolag därmed kommer att underställas riksdagen, en ordning som bostadsutskottet förordar.
Näringsutskottet gör ingen annan bedömning i den här aktuella frågan än bostadsutskottet. Den nämnda motionen avstyrks därmed i denna del.
Apoteksbolaget AB
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att Apoteksbolaget AB skall bli ett av staten helägt bolag och att regeringen skall bemyndigas att vidta de åtgärder som krävs för detta.
Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop. 1970:74, bet. 2Lu37, bet. Su98). Staten löste då in de tidigare fristående apoteken. Bolaget ägdes inledningsvis till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en stiftelse grundad av Apotekarsocieteten. År 1981 sålde Apotekarsocieteten sina aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstiftelse, vilken alltjämt äger en tredjedel av aktierna i bolaget.
Ägarfrågorna i Apoteksbolaget har aktualiserats i olika sammanhang, sägs det i propositionen. I Läkemedelsförsörjningsutredningens slutbetänkande Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) konstaterades att ägarbilden inom Apoteksbolaget är ovanlig, då den bygger på en dispens från tillsynsmyndigheten. Utredningen anförde att ägarförhållandena bör övervägas och att staten bör överta aktierna, om detaljhandelsmonopolet skall vara kvar. I det fall att en avreglering skall ske ansågs andra alternativ kunna övervägas, som t.ex. att Apoteksbolaget först görs till ett helägt, statligt bolag, för att sedan säljas ut.
I departementspromemorian Apoteksbolagets framtida roll utgångspunkter och förslag (Ds 1995:82) framhålls att den nuvarande ägarstrukturen kan försvåra styrningen av bolaget, eftersom de två ägarna har olika mål: Staten vill använda bolaget för att trygga en effektiv läkemedelsförsörjning i hela landet, medan Apoteksbolagets pensionsstiftelse har till uppgift att trygga de anställdas pensioner genom en säker kapitalplacering och en god avkastning på kapitalet. I promemorian föreslås att staten, om det kan ske på godtagbara villkor, skall göras till ensam ägare av Apoteksbolaget.
Regeringen delar bedömningen att den nuvarande ägarstrukturen i Apoteksbolaget bör förändras och att bolaget bör bli helägt av staten. Dispensförfarande från gällande regler bör i möjligaste mån undvikas, sägs det. I syfte att effektivisera läkemedelsförsörjningen bör ägarens stryning av Apoteksbolaget vara klar och tydlig, och potentiella intressekonflikter mellan olika ägare undvikas, anförs det i propositionen.
Frågan om hur staten kan förvärva eller hur Apoteksbolaget enligt aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in - pensionsstiftelsens aktier bereds för närvarande inom regeringskansliet. Syftet är att finna en för staten så förmånlig lösning som möjligt, samtidigt som stiftelsen kan fullgöra sina åtaganden. Regeringen föreslås, som nämnts, få bemyndigande att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
Motionerna
Yrkanden rörande Apoteksbolaget finns i två motioner, nämligen 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27 (kds). Även i motion 1995/96:N26 (m) berörs Apoteksbolaget dock utan något yrkande i saken.
I den sistnämnda motionen sägs att förslagen är väl genomtänkta, men otillräckliga. Moderata samlingspartiet föreslog senast i januari 1996 att staten skulle köpa ut pensionsstiftelsens aktier i Apoteksbolaget, konstaterar motionärerna och anser att den process som skall leda till en privatisering av bolaget bör inledas. Med hänsyn till Apoteksbolagets nuvarande monopolställning anses det lämpligt att detta arbete sker i flera steg, varvid ett av de steg som måste tas är en avreglering av detaljhandeln med läkemedel.
Inte heller motionärerna bakom motion 1995/96:N31 (fp) har något att erinra mot regeringens förslag, såsom en kortsiktigt riktig lösning. Det understryks emellertid att Apoteksbolaget snarast bör privatiseras. I motionen erinras om att den borgerliga regeringen i juni 1994 avlämnade en proposition (prop. 1994/95:9) med förslag om att Apoteksbolagets monopol på detaljhandel med läkemedel skulle inskränkas så att receptfria läkemedel, förutom på apotek, också skulle få säljas av den som fått Läkemedelsverkets tillstånd till detaljhandel med sådana läkemedel. Den socialdemokratiska regeringen återkallade dock propositionen efter valet 1994. Den aktuella försäljningsrätten bör inte kopplas till ett visst företag, utan till en person med rätt kompetens, anför motionärerna vidare.
Också i motion 1995/96:N27 (kds) ses regeringens förslag rörande Apoteksbolaget som en nödvändig förutsättning för att åstadkomma en omstrukturering av bolaget, och motionärerna har därför inget att invända mot förslaget. Kristdemokraterna anser att Apoteksbolagets monopol beträffande receptfria läkemedel skall avskaffas, vilket - som nämnts - var förslaget i en proposition som fyrpartiregeringen lämnade i juni 1994, säger motionärerna. De anser att det finns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om Apoteksbolagets roll i framtiden. Det tidigare beskrivna utredningsbetänkandet av Läkemedelsförsörjningsutredningen samt den nämnda departementspromemorian ger, enligt motionärerna, anledning till en omfattande prövning av Apoteksbolagets fortsatta roll. Det finns skäl att tro att det går att åstadkomma en renodling och en effektivisering av verksamheten, med därav följande lägre kostnader, genom att den verksamhet som för närvarande bedrivs i monopolform konkurrensutsätts, anför motionärerna.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet delar i sitt yttrande (bilaga 2) regeringens bedömning att staten, i syfte att effektivisera styrningen av Apoteksbolaget, bör bli ensam ägare av bolaget. Regeringens förslag bör således godkännas i denna del. Det bör ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att Apoteksbolaget skall bli helägt av staten, anför socialutskottet och anser att det föreslagna bemyndigandet bör tillstyrkas.
De frågor som tas upp i de här aktuella motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med läkemedel och bolagets framtida roll har behandlats i den tidigare nämnda departementspromemorian, konstaterar socialutskottet. Remissbehandling pågår, och en proposition har aviserats till hösten 1996. Socialutskottet anser att regeringens kommande förslag på detta område inte bör föregripas, och att näringsutskottet därför bör avstyrka de här aktuella motionerna i berörda delar.
I en avvikande mening (m, fp) anförs att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att Apoteksbolagets monopol på detaljhandel med receptfria läkemedel bör upphävas. I ett första skede bör endast den som fått särskilt tillstånd till detaljhandel med sådana läkemedel få sälja dem. Läkemedel som inte kan anses vara förenade med några medicinska säkerhetsrisker bör dock få säljas utan krav på tillstånd, sägs det. På sikt bör även receptbelagda läkemedel, efter tillstånd, få säljas av andra än Apoteksbolaget. På så sätt avses Apoteksbolaget stegvis komma att utsättas för konkurrens, vilket anses gynna tillgängligheten, produktiviteten och förnyelseförmågan. Det hänvisas till vad som anförs i motion 1995/96:N31 (fp) om att rätten att sälja läkemedel inte bör kopplas till ett visst företag, utan till en fysisk eller juridisk person med erforderlig kompetens. Det finns inget att invända mot att staten löser in pensionsstiftelsens aktier i Apoteksbolaget, sägs det vidare. Detta bör dock ses som en kortsiktig lösning med sikte på att bolaget skall privatiseras.
I en annan avvikande mening (c, kds) förordas också ett tillkännagivande av riksdagen om att Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med receptfria läkemedel skall avskaffas. Detta anses öka tillgängligheten beträffande dessa läkemedel och minska påfrestningarna på sjukvården. Att konkurrensutsätta delar av den verksamhet som Apoteksbolaget för närvarande bedriver i monopolform kommer också att medföra lägre kostnader för den enskilde och för samhället, anförs det. Det utredningsbetänkande och den departementspromemoria som beskrivits anses kunna utgöra underlag för en ingående omprövning av bolagets roll. Det är angeläget att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag, anförs det.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet delar - i likhet med socialutskottet - regeringens bedömning att staten, i syfte att effektivisera styrningen av Apoteksbolaget, bör bli ensam ägare av bolaget. Det bör ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att Apoteksbolaget skall bli helägt av staten. Utskottet tillstyrker härmed regeringens förslag.
Beträffande de frågor som tas upp i de här aktuella motionerna och som rör Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med läkemedel och bolagets framtida roll redovisar socialutskottet, som nämnts, ett inom regeringskansliet pågående beredningsarbete. Näringsutskottet anser, i likhet med socialutskottet, att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27 (kds) i här aktuella delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 momenten 1, 2 i denna del och 3 och motionerna 1994/95:N270 yrkande 15 och 1994/95:N275 yrkande 14 och med avslag på proposition 1994/95: 100 bilaga 13 punkt A 12 moment 2 och motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216 yrkande 11, 1994/95:Fi217 yrkande 2, 1994/95:Fi219 yrkande 19, 1994/95:N274 yrkandena 7 och 8, 1994/95:N275 yrkandena 10 och 11, 1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12, 1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96: N28, 1995/96:N29 yrkande 1, 1995/96:N30 och 1995/96:N31 yrkande 1
dels godkänner det som anges i proposition 1995/96:141 om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna företag, utan godkännande av riksdagen i varje särskilt fall, besluta om kapitaltillskott, försäljning och köp av aktier, deltagande i eller i förekommande fall avstående från erbjudanden om nyemissioner samt medverkan till utgivande av konvertibla skuldebrev, enligt de förutsättningar som anges i proposition 1995/96:141:
1) AssiDomän AB (avser endast nyemission),
2) Celsius AB (avser endast B- aktier),
3) Enator AB,
4) Lantbrukskredit AB,
5) Pharmacia & Upjohn,
6) SAQ Kontroll AB,
7) SBL Vaccin AB,
8) AB Svensk Exportkredit,
b) Regeringen får beträffande övriga av staten helägda, kommersiella aktiebolag, utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall, besluta om omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i enlighet med vad som anges i proposition 1995/96:141, förutsatt att det i övrigt inte strider mot lagstiftning eller andra tidigare riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas i enlighet med vad som anges i proposition 1995/96:141,
res. 1 (m, c, fp, kds)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande Teracom Svensk Rundradio AB
att riksdagen avslår proposition 1995/96:141 moment 2 i denna del och motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 4 (m)
3. beträffande strukturåtgärder avseende AssiDomän AB
att riksdagen avslår motion 1995/96:N29 yrkande 2 i denna del,
res. 5 (c, mp)
4. beträffande strukturåtgärder avseende Celsius AB
att riksdagen avslår motion 1995/96:N29 yrkande 2 i denna del
res. 6 (c)
5. beträffande Telia och Sila
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:N26 yrkande 3 och 1995/96: N27 yrkande 3, båda i denna del,
res. 7 (m, fp, kds)
6. beträffande Arlanda flygplats
att riksdagen avslår motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 8 (m, fp)
7. beträffande Vasakronan AB
att riksdagen avslår motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 9 (m, fp, kds)
8. beträffande TV 2
att riksdagen avslår motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 10 (m)
9. beträffande SBAB
att riksdagen avslår motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 11 (m)
10. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 momenten 4 och 5 och med avslag på motionerna 1995/96:N27 yrkande 4 och 1995/96: N31 yrkande 2
dels godkänner vad i propositionen anges om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten i enlighet med vad som anges i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
res. 12 (m, fp)
res. 13 (c, kds)
Stockholm den 28 maj 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Frank Lassen (s).
Reservationer
1. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med Staten har och slutar på s. 22 med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande bör - i likhet med vad som anförs i motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29 (c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27 (kds) - avslås av riksdagen.
Enligt utskottets mening är statens främsta näringspolitiska uppgift att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder både som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning; risk för inoptimala investeringsbeslut; svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt utskottets mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi.
Det arbete som påbörjades under den borgerliga regeringen med att minska statens företagsägande bör, enligt utskottets uppfattning, fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Sammanlagt inbringade de försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen ca 23 miljarder kronor (exkl. försäljning av aktier i Nordbanken) till statskassan, vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp. Försäljningarna ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft aktier.
Enligt utskottets uppfattning bör således de bemyndiganden om försäljning av statliga företag som riksdagen tidigare gett regeringen kvarstå. I regeringens förslag ingår dock några bolag som inte återfinns bland dem som riksdagen tidigare har fattat beslut om. Det gäller - förutom Teracom Svensk Rundradio AB som utskottet behandlar särskilt - Enator AB och AB Svensk Exportkredit. För dessa båda sistnämnda företag bör riksdagen nu lämna bemyndigande om försäljning.
Utskottet behandlar - - - (= utskottet) - - -inte erforderligt.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29 (c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27 (kds) i berörda delar liksom motsvarande motioner från allmänna motionstiden 1995 såvitt nu är i fråga. Övriga här aktuella motionsyrkanden bör inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande
att riksdagen med avslag på propositionerna 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 12 moment 2 och 1995/96:141 momenten 1, 2 i denna del och 3, med bifall till motionerna 1994/95:N270 yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14, 1995/96:N26 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96:N29 yrkande 1 och 1995/96:N31 yrkande 1, med anledning av motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216 yrkande 11, 1994/95:Fi219 yrkande 19, 1994/95:N274 yrkandena 7 och 8, 1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299 yrkande 7, 1994/95: N300 yrkande 12 och 1994/95:N301 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi217 yrkande 2, 1994/95:N275 yrkandena 10 och 11, 1995/96:N28 och 1995/96:N30
dels bemyndigar regeringen att sälja statens aktier i följande företag:
1) Enator AB,
2) AB Svensk Exportkredit,
dels bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljning av aktier minska statens ägarandel i de angivna företagen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande statligt ägande av företag.
2. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med De föreslagna och slutar med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
De förslagna riktlinjerna och bemyndigandena avser, som redovisats, endast kommersiella företag. Detta anser utskottet vara en lämplig avgränsning. Utskottet vill dock - i linje med vad som anförs i motion 1995/96:N28 (v) - tydligare än regeringen poängtera betydelsen av statens ägande i LKAB och AssiDomän. LKAB spelar en stor roll för den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten och i Sverige som helhet. AssiDomän har stor betydelse för råvaruförsörjningen i Norrland, särskilt i inlandet. Det är viktigt att staten i egenskap av majoritetsägare i AssiDomän inte sviker sitt ansvar gentemot inlandssågverken och därmed för sysselsättningen. När det gäller AssiDomän bör således hänsyn tas till inte enbart marknadsmässiga utan även till rekreations-, kultur- och miljömässiga aspekter. Visserligen avser regeringens förslag beträffande AssiDomän endast nyemission av aktier, men innebörden är ändå att statens röstmajoritet kan gå förlorad och röstandelen kan komma att sjunka ned till 34 %. Detta motsätter sig utskottet. AssiDomän bör därför undantas från de särskilt angivna företag som skall omfattas av bemyndigandet. Med detta tillstyrks motion 1995/96:N28 (v) i berörd del.
För övriga - - - (= utskottet) - - - av riksdagen.
Utskottet behandlar - - - (= utskottet) - - - inte erforderligt.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar, med undantag för att AssiDomän inte skall ingå bland de särskilt angivna företagen. Motion 1995/96:N28 (v) tillstyrks vad avser AssiDomän. Övriga här aktuella motioner bör inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 momenten 1 och 3 och motionerna 1994/95:N270 yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14 och 1995/96:N28 yrkande 4, med anledning av proposition 1995/96:141 moment 2 i denna del och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 12 moment 2 och motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216 yrkande 11, 1994/95:Fi217 yrkande 2, 1994/95:Fi219 yrkande 19, 1994/95:N274 yrkandena 7 och 8, 1994/95:N275 yrkandena 10 och 11, 1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12, 1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96: N28 yrkandena 13 och 5, 1995/96:N29 yrkande 1, 1995/96:N30 och 1995/96:N31 yrkande 1
dels godkänner det som anges i proposition 1995/96:141 om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna företag, utan godkännande av riksdagen i varje särskilt fall, besluta om kapitaltillskott, försäljning och köp av aktier, deltagande i eller i förekommande fall avstående från erbjudanden om nyemissioner samt medverkan till utgivande av konvertibla skuldebrev, enligt de förutsättningar som anges i proposition 1995/96:141:
1) Celsius AB (avser endast B- aktier),
2) Enator AB,
3) Lantbrukskredit AB,
4) Pharmacia & Upjohn,
5) SAQ Kontroll AB,
6) SBL Vaccin AB,
7) AB Svensk Exportkredit,
b) Regeringen får beträffande övriga av staten helägda, kommersiella aktiebolag, utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall, besluta om omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i enlighet med vad som anges i proposition 1995/95:141, förutsatt att det i övrigt inte strider mot lagstiftning eller andra tidigare riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas i enlighet med vad som anges i proposition 1995/96:141.
3. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (mom. 1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med Staten har och slutar på s. 22 med riksdagens sida bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:N30 (mp) - att statsmakterna bör fastställa en policy för statliga företag av innebörd att staten skall vara ett föredöme när det gäller god etik i relationerna till företagets ägare, anställda, leverantörer och kunder. Statliga företag bör vidare åläggas att såväl i sitt långsiktiga som i sitt dagliga arbete prioritera miljö- och resursfrågor.
När det gäller frågan om hur statens ägarförvaltning skall utformas anser utskottet att denna fråga bör hänskjutas till en parlamentarisk utredning; riksdagen bör anmoda regeringen härom. Den modell som tillämpas för närvarande och som innebär att förvaltningen av statliga företag handhas av tjänstemän inom regeringskansliet anser utskottet vara olämplig.
Riksdagen bör vidare anmoda regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå inrättandet av taxekommissioner för monopolverksamhet. Syftet med att inrätta sådana kommissioner, som skall vara demokratiskt valda och ha till uppgift att granska och fastställa priser inom monopolverksamhet, är att garantera den demokratiska kontrollen av monopolföretagen.
Med beslut av riksdagen av här angiven innebörd kan utskottet tillstyrka regeringens förslag till riktlinjer och bemyndigande för kommersiella företag med statligt ägande.
Utskottet behandlar - - - (=utskottet) - - - i motionerna.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar - med nyss angivna kompletteringar. Härigenom tillstyrks motion 1995/96: N30 (mp). Även motion 1994/95:N270 (mp) från allmänna motionstiden 1995 blir i sak tillgodosedd i berörd del. Övriga här aktuella motioner bör inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 moment 3 och motionerna 1994/95:N270 yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14 och 1995/96:N30, med anledning av proposition 1995/96:141 momenten 1 och 2, det senare i denna del och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 12 moment och motionerna 1994/95: Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216 yrkande 11, 1994/95:Fi217 yrkande 2, 1994/95:Fi219 yrkande 19, 1994/95:N274 yrkandena 7 och 8, 1994/95:N275 yrkandena 10 och 11, 1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12, 1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det sistnämnda i denna del, 1995/96: N28, 1995/96:N29 yrkande 1 och 1995/96:N31 yrkande 1
dels godkänner de av utskottet angivna riktlinjerna för förvaltningen av statens företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna företag, utan godkännande av riksdagen i varje särskilt fall, besluta om kapitaltillskott, försäljning och köp av aktier, deltagande i eller i förekommande fall avstående från erbjudanden om nyemissioner samt medverkan till utgivande av konvertibla skuldebrev, enligt de förutsättningar som anges i proposition 1995/96:141:
1) AssiDomän AB (avser endast nyemission),
2) Celsius AB (avser endast B- aktier),
3) Enator AB,
4) Lantbrukskredit AB,
5) Pharmacia & Upjohn,
6) SAQ Kontroll AB,
7) SBL Vaccin AB,
8) AB Svensk Exportkredit
b) Regeringen får beträffande övriga av staten helägda, kommersiella aktiebolag, utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall, besluta om omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i enlighet med vad som anges i proposition 1995/96:141, förutsatt att det i övrigt inte strider mot lagstiftning eller andra tidigare riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas i enlighet med vad som anges i proposition 1995/96:141.
4. Teracom Svensk Rundradio AB (mom. 2)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med Kultur- utskottet föreslår och slutar på s. 23 med berörd del bort ha följande lydelse:
Företrädarna för Moderata samlingspartiet i kulturutskottet anför, som redovisats, i ett särskilt yttrande att det mest lämpliga när det gäller Teracom Svensk Rundradio AB är att riksdagen bemyndigar regeringen att sälja hela bolaget. Näringsutskottet delar denna bedömning. Med ett sådant beslut av riksdagen blir motion 1995/96:N26 (m) tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Teracom Svensk Rundradio AB
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:141 moment 2 i denna del och motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del
dels bemyndigar regeringen att sälja statens aktier i Teracom Svensk Rundradio AB,
dels bemyndigar regeringen att på annat sätt än genom försäljniong av aktier minska statens ägande i Teracom Svensk Rundradio AB.
5. Strukturåtgärder avseende AssiDomän AB (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar på med I samband och slutar med aktuell del bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening - och i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:N29 (c) - bör staten, så länge ett statligt ägande i AssiDomän föreligger, utnyttja denna position för att verka för att angelägna strukturåtgärder kommer till stånd. Sålunda bör avsättningar göras av mark som skyddas av naturvårdshänsyn. Vidare bör försäljning inte ske enbart genom aktieförsäljning, utan delar av markbeståndet bör erbjudas till försäljning till enskilda markägare. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd. Med detta tillstyrks den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande strukturåtgärder avseende AssiDomän AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskotttet anfört.
6. Strukturåtgärder avseende Celsius AB (mom. 4)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med Det statliga och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det statliga ägandet i Celisus, så länge det kvarstår, utnyttjas för regionalpolitiska åtgärder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna; motionen tillstyrks härmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande strukturåtgärder avseende Celsius AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskotttet anfört.
7. Telia och Sila (mom. 5)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med Trafik- utskottet hänvisar och slutar med i fråga bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m, fp) till trafikutskottets yttrande anförs, som tidigare redovisats, att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att förbereda en privatisering av Telia och Sila, och att regeringen bör anmodas att återkomma med förslag om bemyndigande att genomföra utförsäljningar av dessa företag. De aktuella företagen är exempel på statlig verksamhet, som redan för närvarande är konkurrensutsatt eller som utan problem kan konkurrensutsättas, och som därför skulle fungera bättre eller lika bra som privat drivna företag, sägs det. En privatisering skulle dessutom ge företagen tillgång till riskkapital och bättre utvecklingsmöjligheter.
Näringsutskottet delar den nu refererade uppfattningen och vill dessutom framhålla att en sund konkurrens inom flygsektorn är ett samhällsintresse. Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att återkomma med förslag om bemyndigande som möjliggör en försäljning av de aktuella företagen. Härmed tillstyrks de båda motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Telia och Sila
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:N26 yrkande 3 och 1995/96:N27 yrkande 3, båda i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Arlanda flygplats (mom. 6)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med Trafik- utskottet erinrar och slutar med aktuell del bort ha följande lydelse:
Som tidigare redovisats, anförs i en avvikande mening (m, fp) till trafikutskottets yttrande att regeringen bör ges i uppdrag att förbereda en privatisering av Arlanda flygplats. Motsvarande skäl åberopas som för Telia och Sila.
Näringsutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker den nämnda motionen i berörd del. Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att återkomma med förslag om bemyndigande som möjliggör en försäljning av Arlanda flygplats.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Arlanda flygplats
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Vasakronan AB (mom. 7)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med Finans- utskottet hänvisar och slutar med i fråga bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m, fp, kds) till finansutskottets yttrande anförs att det inte föreligger några hinder för att det bemyndigande avseende försäljning av statliga företag som där förordas även skall omfatta Vasakronan. Näringsutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därmed den aktuella motionen i berörd del. Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att återkomma med förslag om bemyndigande som möjliggör en privatisering av Vasakronan.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Vasakronan AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. TV 2 (mom. 8)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med Kultur- utskottet hänvisar och slutar med berörd del bort ha följande lydelse:
I ett särskilt yttrande (m) aviserar företrädarna för Moderata samlingspartiet i kulturutskottet att de i betänkande 1995/96:KrU12 kommer att reservera sig till förmån för en motion med krav på att en av Sveriges Televisions kanaler skall säljas.
Näringsutskottet anser - i likhet med vad som sägs i den här aktuella motionen - att regeringen bör anmodas att återkomma till riksdagen med förslag om en privatisering av TV 2. Härmed tillstyrks motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande TV 2
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. SBAB (mom. 9)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med Bostads- utskottet anför och slutar med denna del bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m) till bostadsutskottets sist avlämnade yttrande förordas, som nämnts, att SBAB skall omfattas av ett bemyndigande om privatisering. Eftersom bolaget numera arbetar i konkurrens med andra bostadsinstitut, anses det både principiellt önskvärt och naturligt att staten avvecklar sitt ägande.
Också näringsutskottet anser att SBAB bör privatiseras. Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att återkomma med förslag om ett bemyndigande som möjliggör detta. Härmed tillstyrks den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande SBAB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Apoteksbolaget AB (mom. 10)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med Närings- utskottet delar och slutar med aktuella delar bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m, fp) till socialutskottets yttrande anförs att det inte finns något att invända mot regeringens förslag om att staten skall bli ensam ägare av Apoteksbolaget. Detta bör dock ses som en kortsiktig lösning med sikte på att bolaget skall privatiseras. Näringsutskottet delar helt denna bedömning. Propositionen tillstyrks sålunda i berörd del, med det tillägget att regeringen bör anmodas att återkomma med förslag om en privatisering av Apoteksbolaget.
Vidare bör regeringen - i likhet med vad som anförs i den avvikande meningen - anmodas att återkomma med förslag om ett upphävande av Apoteksbolagets monopol på detaljhandel med receptfria läkemedel. Genom att Apoteksbolaget härmed successivt kommer att utsättas för konkurrens främjas, enligt utskottets mening, tillgänglighet, produktivitet och förnyelseförmåga. Med detta tillstyrker utskottet motion 1995/96:N31 (fp) i berörd del. Det sagda ligger också i linje med vad som i denna del anförs i motion 1995/96:N26 (m).
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 momenten 4 och 5 och motion 1995/96:N31 yrkande 2 och med anledning av motion 1995/96:N27 yrkande 4
dels godkänner vad i propositionen anges om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten,
dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Apoteksbolaget AB (mom. 10)
Kjell Ericsson (c) och Göran Hägglund (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med Närings- utskottet delar och slutar med aktuella delar bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att staten skall bli ensam ägare av Apoteksbolaget. I likhet med vad som anförs i en avvikande mening (c, kds) till socialutskottets yttrande, anser näringsutskottet dessutom att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med receptfria läkemedel skall avskaffas. Detta kommer, enligt utskottets mening, att öka tillgängligheten på dessa läkemedel, minska påfrestningarna på sjukvården och medföra lägre kostnader för den enskilde och för samhället. Med detta tillstyrker utskottet motion 1995/96:N27 (kds) i berörd del. Även motion 1995/96:N31 (fp) blir härmed i huvudsak tillgodosedd i denna del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:141 momenten 4 och 5 och motion 1995/96:N27 yrkande 4 och med anledning av motion 1995/96:N31 yrkande 2
dels godkänner vad i propositionen anges om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten,
dels bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anför:
När det gäller Nordbanken vill vi erinra om tidigare ställningstaganden av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt dessa partiers uppfattning är det en fördel om det inom banksektorn finns olika typer av ägare; en statligt ägd bank bidrar till mångfalden inom sektorn. En sådan bank borde dessutom kunna förväntas föra en till Riksbanken mer följsam räntepolitik än andra, privatägda banker.
2. SBAB (mom. 9)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Jag har ställt mig bakom utskottsmajoritetens ställningstagande att SBAB inte bör ingå bland de företag för vilka regeringen nu ges ett försäljningsbemyndigande. Det bör emellertid framhållas att detta ställningstagande inte avser sakfrågan om SBAB bör säljas eller ej utan formerna för ett eventuellt försäljningsbeslut.
Verksamheten vid SBAB förutsätter stabila ägarförhållanden. En längre tids osäkerhet i denna fråga skulle kunna få negativ inverkan på bolagets låneverksamhet. En ordning där ett kommande förslag om ägarförändringar i SBAB skall underställas riksdagen skapar sannolikt bäst förutsättningar för ett fortsatt förtroende för SBAB. Denna ordning utgör inte heller något hin-der för att förändringar i statens ägarandel kommer till stånd när en fördelaktig uppgörelse kan nås.
Bilaga
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU7y
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996 beslutat bereda finansutskottet tillfäl- le att yttra sig över proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsom-råde.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande som regeringen förordar och att regeringen skall bemyndigas att vidta förvaltningsåtgärder beträffande stat-ligt ägda företag enligt vad regeringen förordar.
Vidare föreslås att anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. skall få användas för kapitaltillskott, förvärv av aktier och vid nyemissioner.
Slutligen föreslås i propositionen att regeringen skall bemyndigas att ändra ägarstrukturen i Apoteksbolaget AB så att samtliga aktier ägs direkt av sta- ten. De två sistnämnda frågorna kommer inte att tas upp i detta yttrande.
Motionerna
Följande motioner har väckts med anledning av propositionen:
1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m),
1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl. (kds),
1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v),
1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c),
1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) och
1995/96:N31 av Christer Eirefelt m.fl. (fp).
Propositionens motivering
Riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande
I propositionens förslagsruta redovisas sju strecksatser som beskriver inne- hållet i de riktlinjer och bemyndigandet för förvaltningen av statens företags- ägande som regeringen föreslår. De två första avser alla statliga företag med övervägande affärsmässig verksamhet, dvs. kommersiella och fullt konkurrensutsatta företag. Huvudprincipen sägs vara att statliga företag skall arbeta under krav på effektivitet, ge avkastning på det kapital företaget representerar och anpassas till strukturella förändringar. I förvaltningen av statliga företag skall ingå att med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder som behövs för att före-taget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder beträffande statliga företag
För vissa angivna aktiebolag skall regeringen få besluta om kapitaltillskott, sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall besluta om kapitaltill-skott, sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från er- bjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev. De angivna bolagen är AssiDomän AB, AB Svensk Exportkre-dit, Teracom Svensk Rundradio AB, Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius AB (avser endast B-aktier) och Enator AB (Celsius Informationssystem AB).
Vidare föreslås att en minskning av statens ägarandel skall kräva godkän- nande av riksdagen om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaf- fas eller att statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktie- bolag, där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal. Innebörden av förslaget är således att regeringen skall kunna minska ägarandelen i ett stat-ligt aktiebolag från 100 % till 51 % eller från 49 % till 34 % utan att riksdagens medgivande behöver inhämtas. Det är när röstmajoriteten avskaffas eller sjunker under 34 % som regeringen anser att riksdagens medgivande skall inhämtas.
Enligt vad som uppgivits från Näringsdepartementet är avsikten inte att bemyndigandet i proposition 141 skall vara generellt och gälla alla statliga företag eller ens de som i propositionen innefattas i kategori två, dvs. kom-mersiella och fullt konkurrensutsatta företag. Bemyndigandet avses gälla endast de ovan angivna företagen.
Motionernas motivering
Det föreslagna bemyndigandet i propositionen förutsätts ersätta det tidigare privatiseringsbemyndigandet avseende 35 angivna företag. Detta motsätter man sig i motionerna N26 (m), N27 (kds) och N31 (fp).
l den moderata motionen föreslås att det tidigare privatiseringsbemyndi- gandet utvidgas med ett antal företag, nämligen Telia, TV2, Sila, Vasakronan AB, Arlanda flygplats och SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet. Motionä- rerna framhåller att det tidigare privatiseringsbemyndigandet var begränsat till utförsäljningar helt eller delvis av statens aktier i 35 angivna bolag. När det gäller andra beslut, t.ex. kapitaltillskott, konvertibla skuldebrev, var regeringen fortfarande tvungen att fråga riksdagen. Det bemyndigande som regeringen nu begär anser motionärerna innebära ett öppet mandat för rege-ringen att göra vad man vill med bolagen. Ett sådant mandat anser motionärerna vara stötande. Viktiga policybeslut om de statliga företagen bör enligt motionärerna fattas av riksdagen och inte av regeringen.
Även i motion N3l (fp) avvisas ett principiellt bemyndigande som innebär att regeringen ges rätt att göra begränsade ägarförändringar i alla statliga bolag utan riksdagsbeslut. Motionärerna anser att propositionen är ett uttryck för ett förlegat tänkande att staten som aktör i näringslivet kan skapa tillväxt. I själva verket är det tvärtom. Statligt ägande är konkurrensbegränsande. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kom-mersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Staten bör bestämma spelreglerna så att konkurrensen fungerar effektivt. Motionärerna frågar sig varför staten skall äga företag om staten som ägare skall agera "på villkor som gäller i det övriga näringslivet".
I motion N27 (kds) sägs att staten bör gå vidare med ägarspridning och sälja ut statliga företag. Utöver det program som antogs hösten 1991 bör Telia, AssiDomän AB, Celsius AB, Securum AB, Retriva AB och Nordbanken bli föremål för försäljning. Försäljningen skall ske till högsta möjliga pris och i lagom takt. Det skall självfallet inte vara fråga om någon realisation av våra gemensamma tillgångar, anför motionärerna.
Vänsterpartiet motsätter sig i motion N28 att regeringen skall kunna minska statens ägande i helägda företag utan att gå till riksdagen. Motionärerna är dock beredda att låta regeringen få ett godkännande av riksdagen om att kunna understiga gränsen på 34 % i de statligt delägda aktiebolagen. Detta är mer långtgående än vad regeringen har föreslagit i propositionen.
I motion N29 (c) diskuteras inte det begärda bemyndigandet utan mer vilka statliga företag som skall privatiseras. Motiven och målen för statligt ägande bör preciseras och förtydligas, anför motionärerna. Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Konvergensprogrammets målsättning att genomföra försäljning av statliga tillgångar för 50 miljarder kronor bör fullföljas. Nordbanken, Securum AB och Retriva bör privatiseras helt liksom AssiDomän AB och Celsius AB. Andra mindre statliga kreditinstitut avsedda för vissa sektorer bör också privatiseras. Däremot bör Telia AB, Posten AB, Vin & Sprit AB, Systembolaget AB och Svenska Penninglotteriet AB även fortsättningsvis vara statligt ägda.
Miljöpartiet anför i sin motion N30 att en mindre del av näringslivet med fördel kan vara statsägd. Staten bör emellertid vara ett föredöme när det gäller god etik i relationerna till företagets intressenter - ägare, anställd, leverantörer och kunder - samt ett föredöme när det gäller miljö- och resurs-frågor i vid bemärkelse.
Utskottet
Utskottet begränsar sig till att i yttrandet ta upp frågan om det föreslagna bemyndigandet. Av de statliga företag som i propositionen eller i motionerna föreslås kunna få ändrade ägarförhållanden är det endast Vasakronan som kan anses tillhöra finansutskottets ansvarsområde.
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder beträffande statliga företag
Riksdagen har enligt regeringsformen en skyldighet att i den omfattning som behövs fastställa grunder för bl.a. förfogandet över statens egendom. I förarbetena till regeringsformen anges att det kan vara lämpligt att detta sker i lags form (prop. 1973:90 s. 347). Riksdagen har dock inte antagit någon lag om överlåtelse av statens egendom. Detta har finansutskottet uppmärksam-mat och utförligt utvecklat synpunkter på i ett yttrande (FiU 1987/88:3y) till trafikutskottet om trafikpolitiken inför 1990-talet. Riksdagen har sedermera föreskrivit att vissa åtgärder, t.ex. försäljning av fast egendom vars värde överstiger vissa beloppsgränser, inte får företas utan riksdagens medgivande.
l ett yttrande till näringsutskottet (1991/92:FiU2y) konstaterade finansutskottet att det är angeläget att riksdagen snarast fastställer i den omfattning som behövs grunder för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den (RF 9:9). Finansutskottet anförde att det ankommer på näringsutskottet att bedöma i vilken utsträckning detta är behövligt i samband med privatisering av statligt ägda företag och hur dessa förvaltningsföreskrifter i så fall bör utformas. Näringsutskottet kommenterade emellertid inte finansutskottets yttrande i detta avseende.
I detta sammanhang kan erinras om att Budgetlagutredningen i betänkandet Budgetlag - regeringens befogenheter på finansmaktens område (SOU1996:14) har lagt fram ett förslag till budgetlag som bl.a. reglerar dessa frågor. Förslaget är för närvarande under remissbehandling. Regeringen avser att lägga fram en proposition i ärendet under maj 1996. I utredningsförslaget föreslås emellertid att ett bemyndigande för regeringen att försälja aktier i statliga företag skall utformas på ett annat sätt än som föreslås i den nu aktuella propositionen. Regeringen får inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i bolag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna. Däremot föreslås att regeringen skall få besluta att sälja statens aktier eller andelar i ett bolag där staten har mindre än hälften av rösterna om inte riksdagen för det bolaget har beslutat annat.
Utskottet konstaterar att Budgetlagutredningens förslag är utformat mot bakgrund av de generella bestämmelser som avses gälla för överlåtelse av statens egendom, alltså inte endast aktier utan även annan lös och fast egendom. Utskottet ser inte anledning för riksdagen att nu ta ställning till hur en generell reglering av överlåtelse av statens aktier bör utformas i detta sam-manhang innan regeringen redovisat sina överväganden med anledning av Budgetlagutredningens förslag.
Enligt vad utskottet erfarit är inte avsikten att bemyndigandet i proposition 141 skall vara generellt och gälla alla statliga företag. Bemyndigandet avses gälla endast de i följande tabell angivna företagen.
Företag Statli Föreslag g en ägaran röstande del l AssiDomän (avser 50, lägst endast nyemission) 39 % 34 % AB Svensk 50 % lägst Exportkredit 34 % Teracom Svensk 100 % lägst Runradio AB 51 % Lantbrukskredit AB 50 % 0 % SAQ Kontroll AB 100% 0 % SBL Vaccin AB 100 % 0 % Pharmacia & Upjohn 0 % 7,1 % Celsius AB (avser 25 % 0 % endast B-aktier) Enator AB (Celsuis 25 % 0 % Informationssystem AB)
Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas vidta förvaltningsåtgärder för de nio angivna företagen i enlighet med propositionens förslag.
Försäljning av Vasakronan
l den moderata motionen N26 föreslås att Vasakronan AB bör ingå bland de statliga företag som skall privatiseras. Finansutskottet avstyrkte i sitt av riks- dagen bifallna betänkande 1994/95:FiUl8 (rskr. 1994/95:347) ett motionsyr-kande väckt av Moderata samlingspartiet om att Vasakronan skulle privatise-ras. Till betänkandet hade i detta avseende fogats en reservation av Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas företrädare i utskottet. Enligt utskottets uppfattning har ingenting tillkommit som föranleder utskottet att ändra sina tidigare redovisade synpunkter.
Stockholm den 2 maj 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
1 beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Mats OdeIl (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).
Avvikande mening
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder beträffande statliga företag
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Bemyndigande om förvaltningsåtgärder beträffande statliga företag börjar med "Utskottet tillstyrker" och i avsnittet Försäljning av Vasakronan slutar med "redovisade synpunkter" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet att bemyndigandet för regeringen att vidta vissa förvaltningsåtgärder beträffande de statliga företagen inte bör ha den generella form som föreslås i propositionen. Bemyndigandet att privatisera 35 namngivna statligt ägda företag som riksdagen beslutade i december 1991 (prop. 1991/92:69, NUl0, rskr. 92) bör kunna tjäna som modell även nu. Det tidigare privatiseringsbemyndigandet bör därför utvidgas och de breda aktieförsäljningarna i statliga företag återupptas, vilket även stärker statsfinanserna. Bland de företag som avses i motionerna N26 (m), N27 (kds) och N3l (fp) finns inom finansutskottets ansvarsområde Vasakronan AB. Utskottet anser att det inte föreligger några hinder för att bemyndigandet omfattar även detta företag.
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU5y
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till frågorna om statens ägande i SBL Vaccin AB och Apoteksbolaget AB i propositionen samt till motionerna 1995/96:N27 (kds) yrkande 4 och 1995/96:N31 (fp) yrkande 2.
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bil. 13 i denna del bl.a. bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar. Bemyndigandet omfattar bl.a. SBL Vaccin AB. Vidare föreslås att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten och bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten.
SBL Vaccin AB
SBL Vaccin AB bildades i december 1992 med syfte att överta den vaccinverksamhet som bedrivits av Statens bakteriologiska laboratorium. I juni 1993 ingick bolaget ett överlåtelseavtal med svenska staten avseende denna verksamhet. Bolaget som är helägt av staten startade sin verksamhet i juli 1993. Verksamheten omfattar forskning, utveckling, tillverkning, marknadsföring av egna vacciner samt grossist- och detaljhandel med vacciner. Försäljningen beräknas innevarande år uppgå till ca 300 miljoner kronor.
Enligt propositionen har bolaget sedan starten präglats av en omfattande förändrings- och utvecklingsprocess. Våren 1995 beslöt riksdagen att anvisa ett förslagsanslag på 40 miljoner kronor för att förstärka bolagets soliditet med anledning av ett fastighetsförvärv (prop. 1994/95:150, bet. SoU 27, rskr. 384).
Vidare sägs att bolagets styrelse har konstaterat att förutsättningarna för att kunna bli ett internationellt framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har förstärkts under det gångna året. För att dessa förutsättningar skall kunna utnyttjas på ett för företaget optimalt sätt krävs dock stora FoU-insatser och produktionsinvesteringar under de närmaste åren. För att klara dessa satsningar erfordras kapitaltillskott.
Enligt propositionen bör, i likhet med vad som nu gäller, statens innehav av aktier i SBL Vaccin AB helt eller delvis kunna avyttras utan riksdagens hörande. Regeringen föreslås få bemyndigande att reducera och - om så bedöms lämpligt - helt avveckla statens ägande i SBL Vaccin AB.
Skälen för förslaget är följande. Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagets utveckling, bl.a. genom att tillföra kapital. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och då det enligt regeringens mening på sikt inte finns något avgörande skäl för statligt ägande i ett vaccinföretag bör frågan om det ytterligare kapital som kan komma att behövas i företaget lösas genom en ägarförändring. Regeringen avser att med lämpliga ägar-intressenter sondera möjligheterna att säkra företagets långsiktiga utveckling. För att uppnå bästa möjliga lösning såväl för företaget som för staten som ägare bör regeringen vid dessa sonderingar ha en betydande handlingsfrihet.
I tre motioner (m, fp, kds) yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer och bemyndigande för statens företagsägande i kommersiella företag. Ingen motion tar dock särskilt upp uttalandet beträffande SBL Vaccin AB.
Apoteksbolaget AB
Apoteksbolaget bildades år 1970 för att tillhandhålla varor och tjänster inom läkemedelsområdet. Villkoren regleras i avtal mellan bolaget och staten. Verksamheten omfattar i dag försäljning av läkemedel och andra produkter som naturligen anknyter till bolagets verksamhet samt viss annan verksamhet såsom konsult- och uppdragsverksamhet. Enligt avtalet med staten har Apoteksbolaget ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.
När Apoteksbolaget bildades löste staten in de tidigare fristående apoteken. Bolaget övertog samtidigt vissa administrativa funktioner, som tidigare legat hos Apotekarsocieteten. Vid starten ägdes bolaget till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en stiftelse grundad av Apotekarsocieteten. År 1981 sålde Apotekarsocieteten sina aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstiftelse som alltjämt äger en tredjedel av aktierna i bolaget. Stiftelsen har till uppgift att trygga pensionerna, i enlighet med lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m. (tryggandelagen) och kollektivavtal mellan de anställda och bolaget, för dem som arbetar i Apoteksbolaget. Enligt tryggandelagen måste en pensionsstiftelse ha länsstyrelsens godkännande för att äga aktier i det bolag som grundat stiftelsen. Apoteksbolagets pensionsstiftelse har ett sådant medgivande för sitt aktieinnhav i Apoteksbolaget.
Läkemedelsförsörjningsutredningen (LFU 92) konstaterade i sitt slutbetänkande Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) att ägarbilden inom Apoteksbolaget är ovanlig då den bygger på en dispens från tillsynsmyndigheten. Utredningen anser att ägarförhållandena bör övervägas och att staten bör överta aktierna, om Apoteksbolaget även framdeles skall ha ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. I de fall en avreglering skall ske kan andra alternativ övervägas som t.ex. att Apoteksbolaget först görs till ett helägt statligt bolag för att sedan säljas ut.
I mars 1995 tillsattes inom Socialdepartementet en arbetsgrupp med uppdrag att sammanställa och analysera uppgifter rörande Apoteksbolagets hittillsvarande verksamhet. Arbetsgruppens slutsatser och förslag redovisas i departementspromemorian Apoteksbolagets framtida roll, Ds 1995:82. Förslagen rör i huvudsak två områden, dels den framtida omfattningen och inriktningen av Apoteksbolagets ensamrätt, dels åtgärder för att precisera och effektivisera Apoteksbolagets verksamhet. Arbetsgruppen har samrått med Utredningen om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000). I departementspromemorian föreslås bl.a. att Apoteksbolagets ensamrätt att bedriva detaljhandel med läkemedel behålls för receptbelagda läkemedel och att staten blir ensam ägare till bolaget i syfte att effektivisera styrningen av bolaget. Arbetsgruppen anser det olämpligt att en stiftelse i ett statligt dominerat företag långsiktigt utnyttjar en sådan dispens som den Apoteksbolagets pensionsstiftelse har vad gäller innehavet av aktier i Apoteksbolaget. Vidare konstateras att den nuvarande ägarstrukturen kan försvåra styrningen av bolaget. De två ägarna har i grunden olika mål för sitt ägande. Statens ambition är att trygga en effektiv läkemedelsförsörjning i hela landet och pensionsstiftelsens att trygga de anställdas pensioner genom en säker kapitalplacering och en god avkastning på sitt kapital.
Rapporten har skickats ut på remiss. En proposition förväntas till hösten 1996.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Apoteksbolaget skall bli helägt av staten och att regeringen ges bemyndigande att vidta de åtgärder som krävs för att bolaget skall bli helägt av staten. Som skäl för förslaget anförs att dispensförfarande från de regler som anges i tryggandelagen i möjligaste mån bör undvikas, och för att effektivisera läkemedelsförsörjningen bör ägarnas styrning av bolaget vara klar och tydlig och potentiella intressekonflikter mellan olika ägare undvikas.
Frågan om staten kan förvärva aktierna direkt från stiftelsen eller om Apoteksbolaget kan lösa in pensionsstiftelsens aktier bereds för närvarande inom regeringskansliet. Syftet är att finna en för staten så förmånlig lösning som möjligt samtidigt som stiftelsen kan fullgöra sina åtaganden.
I motion 1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl. (kds) yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag beträffande Apoteksbolaget (yrkande 4). Motionärerna anser att förslaget om att Apoteksbolaget skall bli helägt av staten är nödvändigt för att åstadkomma en omstrukturering av bolaget. Vidare anser motionärerna att bolagets monopol avseende receptfria läkemedel skall avskaffas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om Apoteksbolagets framtida roll.
I motion 1995/96:N31 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om Apoteksbolagets framtida ägande och konkurrenssituation (yrkande 2). Motionärerna har inget att invända mot att staten löser in pensionsstiftelsens andel i Apoteksbolaget. Detta skall dock ses som en kortssiktig lösning med sikte på privatisering av bolaget. Rätten att försälja läkemedel bör enligt motionärernas mening inte kopplas till ett visst företag, utan till en fysisk eller juridisk person med rätt kompetens.
Socialutskottets bedömning
Utskottet som inte har något att erinra mot att statens innehav av aktier i SBL Vaccin AB helt eller delvis avyttras anser att näringsutskottet bör tillstyrka det begärda bemyndigandet för regeringen såvitt gäller SBL Vaccin AB.
Utskottet delar regeringens inställning om att staten i syfte att effektivisera styrningen av Apoteksbolaget AB bör bli ensam ägare av bolaget. Propositionen bör således godkännas i denna del. Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att Apoteksbolaget skall bli helägt av staten. Utskottet anser således att det föreslagna bemyndigandet i denna del bör tillstyrkas. De frågor som tas upp i motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel av läkemedel och bolagets framtida roll har behandlats i departementsskrivelsen Apoteksbolagets framida roll, Ds 1995:82. Skrivelsen remissbehandlas för närvarande. En proposition har aviserats till hösten 1996. Utskottet anser att regeringens kommande förslag på detta område inte bör föregripas och att näringsutskottet därför bör avstyrka motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31 (fp) yrkande 2.
Stockholm den 25 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Kerstin Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).
Avvikande meningar
1. Apoteksbolaget
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m) och Kerstin Heinemann (fp) anser att andra stycket i utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Apoteksbolaget monopol på detaljhandel med receptfria läkemedel bör upphävas. Detta skulle öka tillgängligheten och ge den enskilde bättre möjligheter att själv vårda sin hälsa. I ett första skede bör endast den som fått särskilt tillstånd till detaljhandel med sådana läkemedel få sälja läkemedlen. Läkemedel som inte kan anses vara förenade med några medicinska säkerhetsrisker bör dock få säljas utan krav på tillstånd. På sikt bör även receptbelagda läkemedel, efter tillstånd, få säljas av andra än Apoteksbolaget. På så sätt kommer Apoteksbolaget att stegvis utsättas för konkurrens vilket enligt utskottet gynnar tillgängligheten, produktiviteten och förnyelseförmågan. Som anförs i motion N31 bör rätten att försälja läkemedel inte kopplas till ett visst företag, utan till en fysisk eller juridisk person med erforderlig kompetens. Utskottet har inte något att invända mot att staten löser in pensionsstiftelsens aktier i Apoteksbolaget. Detta bör dock ses som en kortssiktig lösning med sikte på att bolaget skall privatiseras. Vad socialutskottet anfört med anledning av motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31 (fp) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
2. Apoteksbolaget
Roland Larsson (c) och Tuve Skånberg (kds) anser att andra stycket i utskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Apoteksbolagets ensamrätt till detaljhandel med receptfria läkemedel skall avskaffas. Detta skulle öka tillgängligheten beträffande dessa läkemedel och ge den enskilde bättre möjlighet att själv vårda sin hälsa samt att minska påfrestningarna för sjukvården. Att konkurrensutsätta delar av den verksamhet Apoteksbolaget i dag bedriver i monopolform kommer också att medföra lägre kostnader för den enskilde och samhället. Läkemedelsförsörjningsutredningens betänkande Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) och förslagen i departementsskrivelsen Apoteksbolagets framtida roll (Ds 1995:82) ger anledning till en ingående omprövning av bolagets fortsatta roll. Enligt utskottet är det angeläget att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om Apoteksbolagets roll i enlighet härmed. Vad nu anförts med anledning av motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31 (fp) yrkande 2 bör enligt socialutskottet ges regeringen till känna.
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU10y
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att i de delar som berör utskottets beredningsområde avge yttrande över proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:N26-N31.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över dels propositionen i vad avser Teracom Svensk Rundradio AB som behandlas i kapitel 4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag, dels motion 1995/96:N26 yrkande 3.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen bl.a. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande, att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar samt att riksdagen medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet.
Regeringens förslag innebär bl.a. att regeringen beträffande vissa angivna aktiebolag utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall får besluta om kapitaltillskott, sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev.
Det bemyndigande regeringen föreslår beträffande ett mera aktivt utövande av ägarrollen avser kommersiella och fullt konkurrensutsatta företag.
Teracom Svensk Rundradio AB hänförs enligt propositionen till denna grupp. Regeringen föreslår att statens röstandel i bolaget får minska till lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin kontroll och röstmajoritet.
Motion
I motion N26 (m) yrkas dels att riksdagen skall avslå propositionens förslag om bemyndigande till regeringen att vidta vissa förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag, dels att riksdagens år 1991 beslutade bemyndigande om privatisering av vissa angivna bolag (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38) skall gälla även fortsättningsvis (yrkandena 1 och 2). Enligt yrkande 3 i motionen, som behandlas nedan, bör bemyndigandet från år 1991 utvidgas till att avse även vissa i motionen angivna statliga företag, däribland TV 2.
Utskottets bedömning
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:KrU26 Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten behandlade kulturutskottet våren 1995 bl.a. en motion om utförsäljning av TV 2. Utskottet hänvisade då i sitt av riksdagen godkända betänkande till ett tidigare uttalande i frågan och framhöll bl.a. att frågor som gäller Sveriges Television AB:s framtida uppdrag, finansiering, organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och att ett nytt avtal skall träffas. Övervägandena borde, menade utskottet, inte föregripas. Utskottet behandlar för närvarande proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001 med förslag till de villkor och riktlinjer som skall gälla under kommande tillståndsperiod för bl.a. Sveriges Television AB. I det sammanhanget behandlas motion Kr7 (m) med krav på koncentration av public service-verksamheten till en TV-kanal (yrkande 6 delvis). Utskottet anser i överensstämmelse med vad som uttalades våren 1995 att den pågående behandlingen av frågan inte bör föregripas. Således bör motion N26 i här aktuell del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Svensk Rundradio AB, numera Teracom Svensk Rundradio AB (Teracom), bildades den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:140, KrU28 s. 82 f.). Bolagets huvuduppgift är att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Nätet, som i dag består av sju markbundna nät - fyra för radio och tre för TV, skall stå till förfogande för alla sändningsberättigade på likvärdiga villkor. Vidare skall bolaget utveckla och marknadsföra andra tjänster som kan utföras med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området. Dessa tjänster avser bl.a sändningar av närradio och radiotidningar, Direktvision, satellittjänster och inplacering av olika intressenters utrustning i radiostationer. Bolaget svarar även för service och underhåll av den egna utrustningen och erbjuder sådana tjänster för t.ex. inhyrd utrustning. Den del av bolagets verksamhet som avser utsändning av program bedrivs med krav på skälig lönsamhet. Inom bolagets övriga verksamhetsområde tillämpas marknadsprissättning. På den konkurrensutsatta delen av verksamheten ställs ett avkastningskrav och dessa medel tillförs rundradiokontot. Den icke konkurrensutsatta verksamheten granskas av Riksrevisionsverket, och bolaget har uppgiftsskyldighet gentemot verket. Teracom har övertagit de förpliktelser för beredskapsåtgärder som tidigare åvilade det dåvarande Televerket. I detta avseende är bolaget jämställt med myndighet. Vid övergång till krigsorganisation lyder bolaget under regeringen. Personalen omfattas av personalkontroll. Teracom följer och deltar aktivt i forsknings- och utvecklingsverksamheten på radio- och TV- området.
Regeringens avsikt är att det föreslagna bemyndigandet skall avse den kategori statliga företag som är kommersiella och fullt ut konkurrensutsatta. Enligt propositionen bör Teracom hänföras till denna grupp. Utskottet har emellertid inhämtat att den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet i dag utgör mindre än 40 % av bolagets totala verksamhet. Mot den bakgrunden kan enligt utskottets bedömning Teracom inte hänföras till den typ av företag som anses lämpliga för ett delat ägarskap. Vad utskottet härutöver anfört om arten och inriktningen av Teracoms verksamhet talar enligt utskottets mening ytterligare mot ett bemyndigande till regeringen som innebär att staten får minska sin röstandel i bolaget till lägst 51 % i enlighet med regeringens förslag.
Stockholm den 25 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s), Gunnar Hökmark (m), Erik Arthur Egervärn (c), Christer Eirefelt (fp) och Elizabeth Nyström (m).
Särskilda yttranden
1. Utförsäljning av en TV-kanal
Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m) anför:
Med hänvisning till att en likartad motion från Moderata samlingspartiet behandlas av utskottet i samband med proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst har utskottet uttalat att motion N26 i den del motionen avser försäljning av TV 2 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Vår uppfattning är att regeringen skall ges ett bemyndigande att försälja en av Sveriges Televisions kanaler och vi kommer att i utskottets betänkande (1995/96:KrU12) reservera oss till förmån för det där aktuella motionsyrkandet.
Beträffande frågan om en försäljning av 49 % av aktierna i Teracom hade det enligt vår mening varit mest lämpligt att bemyndiga regeringen att verkställa en utförsäljning av hela bolaget.
2. Försäljning av aktier i Teracom
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Eftersom ägarsammansättningen i mediaföretag är av stor kulturpolitisk vikt, är det för mig av principiell betydelse om ett företag som Teracom ägs av t.ex. Kinnevik AB eller folkrörelserna. Jag hade därför hellre sett att utskottet redan i detta sammanhang uttalat sig i frågan. Av samma principiella skäl anser jag att utskottet i detta sammanhang borde ha yttrat sig även över Vänsterpartiets motion N28 yrkande 3 med begäran att riksdagen beslutar att regeringen i varje enskilt fall måste ha bemyndigande för att förändra ägandet i ett helägt statligt företag.
Trafikutskottets yttrande
1995/96:TU6y
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996 beslutat att bereda bl.a. trafikutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner i de delar som berör trafikutskottets beredningsområde.
Affärsverk och företag inom trafikutskottets verksamhetsområde berörs inte särskilt i propositionen. Trafikutskottet behandlar i sitt yttrande yrkanden i tre motioner som tar upp sådana frågor.
Motionerna
I motion 1995/96:N26 (m) framhålls att regeringen bör få i uppdrag att förbereda en privatisering av bl.a. Telia, Sila och Arlanda flygplats. Vidare bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om att regeringen bemyndigas att genomföra utförsäljningar av dessa företag.
Enligt motion 1995/96:N27 (kds) bör staten sälja Telia helt eller delvis.
I motion 1995/96:N29 (c) framhålls att starka skäl talar för att bolag med serviceansvar över hela landet, som t.ex. Telia och Posten, även i fortsättningen bör vara statliga.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del inget att erinra mot regeringens förslag i propositionen om aktiv förvaltning av statens företagsägande.
När det gäller motionsyrkandena om Posten och Telia vill trafikutskottet erinra om att det i sitt av riksdagen godkända betänkande Post- och telekommunikation (prop. 1994/95:25 bil. 7, bet. TU25, rskr. 376) behandlade motioner i vilka yrkades att regeringen skulle bemyndigas att sälja såväl Posten som Telia. Trafikutskottet framhöll därvid att post- och telekommunikationer utgör en väsentlig del av landets infrastruktur och att de har stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och de enskilda människorna i landet. Det är därför nödvändigt att se till att landets alla delar har tillgång till en god post- och teleservice. Vidare krävs att funktionshindrade erbjuds en sådan service. Trafikutskottet var mot denna bakgrund inte berett att förorda att Posten och Telia privatiseras.
Regeringen har för avsikt att senare i vår förelägga riksdagen en proposition om ändringar i postlagen. Trafikutskottet har vidare erfarit att det inom Kommunikationsdepartementet pågår ett arbete med att utarbeta en departementspromemoria som bl.a. tar upp frågor om ändringar i telelagen och statens ägarroll i Telia.
Med hänvisning till det anförda anser trafikutskottet för sin del att riksdagen bör avslå motionerna N26 (m) och N27 (kds) i denna del. Syftet med motion N29 (c) i denna del blir tillgodosett. Den kan därför lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.
Trafikutskottet övergår därefter till att behandla yrkandena i motion N26 (m) att regeringen bör förbereda en privatisering av Sila och Arlanda flygplats och att regeringen bör bemyndigas att genomföra utförsäljningar av dessa företag. Trafikutskottet behandlade samma yrkanden i sitt av riksdagen godkända betänkande om luftfart (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet. TU20, rskr. 318).
Sila utgör grunden för det svenska ägandet i SAS. SAS-samarbetet baseras på ett skandinaviskt luftfartssamarbete sedan början av 1950-talet som beslutats av riksdag och regering. Den nuvarande ägarkonstruktionen innebär att svenska staten äger 50 % av Sila som i sin tur äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s ägarandel i SAS-konsortierna utgör tre sjundedelar. Motsvarande danska och norska moderbolag äger vardera två sjundedelar. Det nuvarande SAS- samarbetet gäller till år 2005.
I ovan angivna betänkande framhöll trafikutskottet att en privatisering av SAS förutsätter att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark, Norge och Sverige och att en privatisering verkligen är till gagn för SAS. Trafikutskottet var inte berett att förorda att riksdagen uttalade sig för en privatisering.
När det gäller frågan om privatisering av Arlanda flygplats framhöll trafik- utskottet att ett arbete sedan början av 1990-talet pågått vid Luftfartsverket och inom Kommunikationsdepartementet som syftar till att uppnå en mer bolagsliknande organisation för verksamheten. Trafikutskottet ansåg vidare att det är en nationell angelägenhet att det finns ett samordnat flygplatssy-stem i Sverige med anknytning till det internationella flygnätet. Med bl.a. dessa motiveringar motsatte sig trafikutskottet yrkandet om en privatisering av Arlanda flygplats.
Trafikutskottet har inte ändrat upfattning när det gäller frågan om en privatisering av Sila och Arlanda flygplats. Riksdagen bör därför avslå motion N26 (m) i denna del.
Stockholm den 23 april 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg (s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena Sandlin (s), Lars Björkman (m), Claes- Göran Brandin (s) och Sivert Carlsson (c).
Avvikande meningar
1. Försäljning av statliga företag
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Lars Björkman (m) och Sivert Carlsson (c) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande som börjar med Trafikutskottet har och slutar med statens företagsägande bort ha följande lydelse:
På förslag av den dåvarande fyrpartiregeringen beslutade riksdagen i december 1991 bla. att bemyndiga regeringen att vid lämplig tidpunkt helt eller delvis sälja statens aktier i vissa angivna aktiebolag (prop. 1991/92:69, bet. NU10, rskr. 92). Försäljningen skulle genomföras enligt de i propositionen angivna riktlinjerna. Regeringen framhöll att all erfarenhet visar att ett privat, decentraliserat företagande utgör den bästa grunden för ett ökat välstånd. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt.
Trafikutskottet anser för sin del att de argument som riksdagen och regeringen vid detta tillfälle anförde alltjämt är giltiga. Det finns därför ingen anledning för riksdagen att upphäva 1991 års riksdagsbeslut.
2. Vissa ytterligare privatiseringar
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp) och Lars Björkman (m) anser att den del av trafikutskottets ställningstagande som börjar med När det gäller motionsyrkandena och slutar med i denna del bort ha följande lydelse:
Trafikutskottet anser att statliga verksamheter som redan i dag är konkurrensutsatta, eller som utan problem kan konkurrensutsättas, skulle fungera bättre eller lika bra som privat drivna företag. Genom en privatisering får företagen dessutom tillgång till riskkapital och bättre utvecklingsmöjligheter. Som framhålls i motion N26 (m) bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att förbereda en privatisering av Telia, Sila och Arlanda flygplats. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag om att regeringen bemyndigas att genomföra utförsäljningar av dessa företag.
Av det anförda följer att trafikutskottet för sin del anser att riksdagen bör bifalla motion N26 (m) i denna del. Syftet med yrkandet i motion N27 (kds) att Telia bör säljas ut, helt eller delvis, blir därmed tillgodosett. Motion N29 (c) bör avslås i den del som behandlar Posten och Telia.
Bostadsutskottets yttrande
1994/95:BoU2y
Företag med statligt ägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har enligt protokollsutdrag den 14 mars 1995 beslutat bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1994/95: 100 bilaga 13 vad gäller förslag om förvaltning av företag med statligt ägande (punkt A 12) jämte motioner i de delar propositionen och motionerna berör bostadsutskottets beredningsområde.
Enligt protokollsutdrag den 30 mars 1995 har näringsutskottet beslutat att till hösten 1995 - i avvaktan på kompletterande underlag från regeringen - uppskjuta behandlingen av ärendet.
Propositionen
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13) riksdagen att
1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr,
2. bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag enligt vad som anförts.
Som motiv till det nu redovisade förslaget om ett bemyndigande för regeringen att - utan riksdagens hörande - i förekommande fall förändra statens företagsägande anförs i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 50-51) bl.a. följande.
Med utgångspunkt från målsättningen att staten som företagsägare skall kunna konkurrera med andra ägare på lika villkor bör regeringen ha bemyndigande att svara för sådana frågor som sammanhänger med förvaltningen av statligt företagsägande. Detta bemyndigande bör, enligt budgetpropositionen, avse samtliga företag staten innehar enligt den redovisning som lämnats i regeringens skrivelse 1994/95:20 med 1994 års redogörelse för företag med statligt ägande. För ett aktivt och statligt ägarskap i konkurrens med andra ägare anses regeringen ha behov av att kunna agera som ägarföreträdare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett sådant förvaltningsbemyndigande bör, fortfarande enligt budgetpropositionen, innebära möjligheter för regeringen att bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller sälja aktier samt delta i eller avstå från att delta i nyemissioner. Aven andra former kan vara aktuella, t.ex. medverka till att bolaget ger ut konvertibla skuldebrev.
Regeringen avser att minst två gånger per år lämna riksdagen en redogörelse för de åtgärder som vidtas avseende företagsägandet.
Avgränsning av yttrandet
Som framgått ovan har näringsutskottet enligt protokollsutdraget från den 14 mars 1995 begränsat sin begäran om yttrande till att såvitt nu är i fråga avse bostadsutskottets beredningsområde. För bostadsutskottets del innebär detta att yttrandet kommer att innefatta frågan huruvida Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB bör omfattas av det av regeringen begärda bemyndigandet.
I tolv till näringsutskottet hänvisade motioner eller delar av motioner behandlas ur skilda aspekter frågor som i vid mening rör företag med statligt ägande. I fyra av dessa, nämligen i partimotionerna N270 (mp) yrkande 15, N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande 12 samt i motion N299 (c) yrkande 7, förs fram förslag som går ut på att riksdagen inte bör lämna regeringen det begärda bemyndigandet.
I de övriga åtta motionerna tas upp förslag om företag med statligt ägande - förslag som inte direkt kan anses stå emot det regeringsförslag som behandlas i detta yttrande.
Vissa uppgifter om Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB
SBAB bildades i december 1984. Bolaget inledde sin operativa verksamhet vid halvårsskiftet 1985 då de statliga bostadslånen började finansieras av bolaget. Tidigare finansierades dessa via statsbudgeten.
I juli 1989 övertog SBAB förvaltningen av de statliga bostadslånen från Boverket, både de lån som SBAB dittills finansierat med sin egen upplåning och de lån som staten tidigare svarat för via statsbudgeten. Kreditprövningen låg dock kvar hos länsbostadsnämnderna, som också skötte förvaltningen av lånen på regional nivå.
SBAB:s konkurrensutsatta utlåning började år 1991 då SBAB fick rätt att lämna bl.a. bottenlån i konkurrens med andra bostadslångivare. SBAB:s särställning på bostadskreditmarknaden upphörde helt året efter då bolagets skyldighet upphörde att lämna andra lån än de som godkänts vid SBAB:s egen kreditprövning. Bolagets hela långivning för bostadsbyggande sker fr.o.m. år 1992 på den allmänna lånemarknaden. SBAB deltar i bostadsfinansieringen på samma villkor som andra långivare.
År 1993 övertog bolaget all förvaltning av lån från länsbostadsnämnderna. En organisation för kundservice och låneförvaltning etablerades i Karlstad.
Regeringen föreslog i en proposition våren 1994 bl.a. att SBAB skulle få ett kapitaltillskott om 500 miljoner kronor och en statlig garanti för det egna kapitalet i det bolag för myndighetsbeslutade lån som föreslogs bli bildat. Ett annat bolag föreslogs för de lån som kreditprövats och beviljats av SBAB. Bolagen skall ingå i en koncern med nuvarande SBAB som moderbolag.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
Den 1 januari 1995 påbörjades verksamheten i den ombildade SBAB- koncernen. I koncernen ingår följande bolag.
Moderbolag:
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.
Dotterbolag:
- SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag (myndighetsbeslutad utlåning)
med dotterbolaget SBAB Fastigheter AB
- SBAB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (av SBAB beslutad
utlåning).
Utskottet
Även om näringsutskottet - i avvaktan på kompletterande underlag från regeringen - beslutat uppskjuta behandlingen av ärendet till hösten l995 finner bostadsutskottet - med den avgränsning av ärendet som utskottet gjort - inte tillräcklig anledning föreligga att avvakta med att avge begärt yttrande. Yttrandet begränsas, som framgått ovan, till att avse regeringens förslag i vad detta kan anses vara relevant för ägandeförhållandena i Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.
Som framgår av redogörelsen ovan har SBAB funnits i ca 10 år. Under denna period har bostadsutskottet och riksdagen praktiskt taget varje år haft att behandla frågor som rör bolagets verksamhet.
Bostadsutskottet kan i och för sig acceptera vad i budgetpropositionen anförs om att ett aktivt och effektivt ägarskap i konkurrens med andra ägare innebär att regeringen har behov av att kunna agera som ägarföreträdare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär.
Utskottet vill emellertid erinra om sitt och riksdagens ställningstagande våren 1994 (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20) med anledning av ett förslag från dåvarande regeringen om ombildning av SBAB. Vid överväganden med anledning av en s-motion om förutsättningar för en försäljning av SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet konstaterade utskottet bl.a. att en förändring av ägarförhållandena i SBAB innebär att regeringen får återkomma till riksdagen i ärendet. Utskottet, som vidhåller denna principiella uppfattning, finner inte tillräckliga skäl föreligga för riksdagen att nu medge det av regeringen begärda bemyndigandet såvitt frågan behandlas i detta yttrande. Detta innebär en tillstyrkan av förslagen i partimotionerna N270 (mp) yrkande 15, N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande 12 samt motion N299 (c) yrkande 7, samtliga yrkanden i motsvarande del.
Slutligen kan upplysas att bostadsutskottet senare i vår kommer att behandla ett förslag i Moderata samlingspartiets partimotion N298 om ägarförhållandet avseende SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet.
Stockholm den 6 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Carina Moberg (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU7y
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996 berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:141 om aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner i delar som berör utskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet begränsar sitt yttrande till frågan om ägandeförhållandena i Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Regeringen föreslog i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 50 - 51) riksdagen att bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa företag.
Som motiv till förslaget anfördes i budgetpropositionen bl.a. följande.
Med utgångspunkt från målsättningen att staten som företagsägare skall kunna konkurrera med andra ägare på lika villkor bör regeringen ha ett bemyndigande att svara för sådana frågor som sammanhänger med förvaltningen av statligt företagsägande. Detta bemyndigande bör avse samtliga företag staten innehar enligt den redovisning som lämnats i regeringens skrivelse 1994/95:20 med 1994 års redogörelse för företag med statligt ägande. För aktivt och statligt ägarskap i konkurrens med andra ägare har regeringen behov av att kunna agera som ägarföreträdare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett sådant förvaltningsbemyndigande bör innebära möjlighet för regeringen att bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller sälja aktier samt delta i eller avstå från att delta i nyemissioner.
Näringsutskottet till vilket budgetpropositionen i redovisad del hänvisats beslöt bl.a. bereda BoU tillfälle att avge yttrande i den del propositionen berörde BoU:s beredningsområde jämte motioner.
I yttrandet 1994/95:BoU2y behandlade utskottet våren 1995 förslaget i budgetpropositionen och vissa motioner i ärendet. Utskottet begränsade sitt yttrande till att gälla frågan om Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, borde omfattas av det av regeringen begärda bemyndigandet. Under behandlingen av yttrandet framkom att näringsutskottet - i avvaktan på kompletterande underlag från regeringen - beslutat skjuta upp behandlingen av ärendet. Bostadsutskottet fann emellertid inte anledning avvakta med att avge det begärda yttrandet.
Ett enigt bostadsutskott ansåg att tillräckliga skäl saknades att ge regeringen det begärda bemyndigandet. Utskottet anförde bl.a. att det senare under våren 1995 skulle behandla ett förslag i en m-motion om ägarförhållandena avseende SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB).
Sistnämnda fråga behandlades våren 1995 i utskottets betänkande 1994/95:BoU20. Utskottets majoritet avstyrkte en m- motion (mot. 1994/95: N298) i vilken föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att sälja K-SBAB. Utskottsmajoriteten anförde att om regeringen övervägde en förändring av ägarförhållandena i SBAB fick den återkomma till riksdagen i ärendet. En m- reservation avgavs till förmån för motionen.
Förslag i proposition 1995/96:141 jämte motion m.m.
I den nu aktuella propositionen föreslås som riktlinjer för förvaltning av statens företagsägande bl.a. följande principer
- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.
- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder som behövs för att företaget skall uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
- Regeringen får beträffande vissa angivna aktiebolag utan godkännande av riksdagen för varje särskilt fall besluta om kapitaltillskott, sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev.
- Minskning av statens ägarandel kräver dock godkännande av riksdagen om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaffas eller att statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktiebolag, där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal.
- De aktiebolag som omfattas av bemyndigandet förutsätts arbeta under konkurrens och har i liten utsträckning särskilda av statsmakterna beslutade uppgifter. Bemyndigandet ersätter riksdagens försäljningsbemyndigande från år 1991 beträffande särskilt angivna företag.
Dock skall bemyndigandet även fortsättningsvis gälla möjligheten för staten att avveckla sitt ägande i Nordbanken, Securum och Retriva.
Vad gäller SBAB föreslås i den med anledning av den nu behandlade propositionen väckta motionen 1995/96:N26 (m) dels att 1991 års försäljningsbemyndigande även fortsättningsvis skall gälla, dels att bl.a. vissa ytterligare statliga företag, bl.a. K-SBAB, bör omfattas av bemyndigandet.
Utskottet
Med den avgränsning utskottet gjort ovan omfattar utskottets ställningstagande i detta yttrande förslaget i motion 1995/96:N26 (m) såvitt däri förordas att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB) bör omfattas av ett för regeringen utfärdat bemyndigande att bl.a. förändra ägandet i företag med statligt ägande. Utskottet har tolkat motionärernas förslag så att det numera avser möjligheter att förändra ägandet i SBAB, detta sedan SBAB:s tidigare uppdelning i M-SBAB och K-SBAB fått en annan innebörd i och med den omstrukturering av företag som genomfördes under 1995.
Som framgått ovan har utskottet två gånger år 1995 tagit ställning till frågan om ägarförhållandena i SBAB. Sammanfattningsvis innebär bostadsutskottets beslut att om regeringen anser en förändring av detta förhållande önskvärt får den underställa riksdagen ärendet.
Bostadsutskottet, som vidhåller sin uppfattning, föreslår att näringsutskottet avstyrker motion 1995/96:N26 (m) i vad där förordas att regeringen skall bemyndigas fatta beslut om ändrade ägarförhållanden i SBAB utan riksdagens hörande.
Utskottet har positivt noterat att SBAB inte är bland de i proposition 1995/96:141 angivna aktiebolagen för vilka regeringen - under vissa förutsättningar - skall kunna förändra statens ägarandel. Därmed kommer, vid ett riksdagens godkännande av propositionen, eventuella förslag om ägarförändringar i SBAB att underställas riksdagen. En sådan handläggning ligger helt i linje med den bostadsutskottet tidigare uttalat sig för.
Stockholm den 25 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt- Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och Peter Weibull Bernström (m).
Avvikande mening
Sten Andersson , Stig Grauers, Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med Som framgått och slutar med sig för bort ha följande lydelse:
Sedan SBAB under 1995 omstrukturerats arbetar bolaget numera i konkurrens med andra bostadsinstitut. Det får bl.a. mot denna bakgrund anses både principiellt önskvärt och i hög grad naturligt att staten avvecklar sitt ägande i företaget. Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1995/96:N26 (m) om att SBAB bör omfattas av det bemyndigande som bör ges regeringen att helt eller delvis sälja statens aktier i vissa bolag.
Bostadsutskottet föreslår att näringsutskottet tillstyrker motionen i vad den behandlas i detta yttrande.
Innehållsförteckning
Ärendet 1 Sammanfattning 1 Proposition 1994/95:100 2 Proposition 1995/96:141 3 Motionerna 3 Utskottet 5 Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande 5 Bakgrund 5 Regeringens förslag 6 Motioner med anledning av propositionen 9 Motioner från allmänna motionstiden 1995 14 Tidigare riksdagsbehandling, m.m. 14 Yttranden från andra utskott 17 Inledning 17 Finansutskottets yttrande 17 Socialutskottets yttrande 18 Kulturutskottets yttrande 18 Trafikutskottets yttrande 19 Bostadsutskottets yttranden 20 Utskottets ställningstagande 21 Apoteksbolaget AB 24 Propositionen 24 Motionerna 25 Socialutskottets yttrande 26 Utskottets ställningstagande 27 Hemställan 27 Reservationer 29 1. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (m, c, fp, kds) 29 2. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (v) 31 3. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (mp) 32 4. Teracom Svensk Rundradio AB (m) 34 5. Strukturåtgärder avseende AssiDomän AB (c, mp) 34 6. Strukturåtgärder avseende Celsius AB (c) 35 7. Telia och Sila (m, fp, kds) 35 8. Arlanda flygplats (m, fp) 36 9. Vasakronan AB (m, fp, kds) 36 10. TV 2 (m) 36 11. SBAB (m) 37 12. Apoteksbolaget AB (m, fp) 37 13. Apoteksbolaget AB (c, kds) 38 Särskilda yttranden 39 1. Riktlinjer för kommersiella företag med statligt ägande (v, mp) 39 2. SBAB (fp) 39 Bilagor 1. Yttrande 1995/96:FiU7y från finansutskottet 40 2. Yttrande 1995/96:SoU5y från socialutskottet 46 3. Yttrande 1995/96:KrU10y från kulturutskottet 51 4. Yttrande 1995/96:TU6y från trafikutskottet 55 5. Yttrande 1994/95:BoU2y från bostadsutskottet 58 6. Yttrande 1995/96:BoU7y från bostadsutskottet 62 Gotab, Stockholm 1996