Äldrepolitik

Betänkande 2003/04:SOU4

Socialutskottets betänkande2003/04:SOU4

Äldrepolitik

Sammanfattning
I betänkandet behandlas ca 140 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2003 och fyra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002.
Ett enigt utskott anser att det behövs en kraftfull utveckling av olika
former för avlastning, stöd och utbildning till närstående. Regeringen
bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning i
anledning av ett tidigare tillkännagivande om att göra en analys av de
ekonomiska konsekvenserna av en i socialtjänstlagen (2001:453) särskilt
reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående,
dels med förslag till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka
stödet till anhöriga. Vad utskottet anfört med bifall till en mp-motion
och med delvis bifall till motioner från (m), (fp), (kd), (v) och (c)
samt avslag på ett par motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Information har lämnats av Socialdepartementet och Svenska Kommunförbundet
angående hemtjänst för äldre vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen.
Utskottet uttalar i anledning av motioner att personer med behov av stöd
och hjälp självfallet skall kunna vistas i annan kommun än bosättningskommunen,
t.ex. för sommarvistelse och få den hjälp och det stöd de behöver.
Utskottet har erfarit att Svenska Kommunförbundet för närvarande bereder
frågan. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på
området och vidtar de åtgärder som kan vara påkallade. Utskottet förutsätter
också att regeringen vid behov återkommer till riksdagen. Utskottet avser
att noga följa utvecklingen på området, men anser inte att de aktuella
motionerna nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna
avstyrks.
Övriga motioner avstyrks dels med hänvisning till utskottets tidigare
ställningstaganden, dels i anledning av pågående arbete på området.
I betänkandet finns 47 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken
Riksdagen avslår motion 2003/04:So428 yrkande 1.
Reservation 1 (c)

2. Inriktningen av äldrepolitiken
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande
27, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400,
2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477,
2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2
och 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och
19 och 2003/04:So600.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)
Reservation 5 (v)
Reservation 6 (c)
Reservation 7 (mp)

3. Äldreomsorgens långsiktiga finansiering
Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 5.
Reservation 8 (m, kd, c)

4. Domstolstrots
Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 14.
Reservation 9 (m)

5. Äldreboenden
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So265, 2003/04:So573 yrkande 6 och
2003/04:So591 yrkande 18.
Reservation 10 (kd)
Reservation 11 (mp)

6. Diskriminering
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 3 och 2003/04:So591
yrkande 4.
Reservation 12 (kd)
Reservation 13 (c)

7. Tillgänglighet till samhällets service
Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 20.
Reservation 14 (kd)

8. Riktlinjer för kosten
Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 8.
Reservation 15 (v)

9. Förebygga olycksfall m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fö240 yrkandena 3 och 4, 2003/04:So294
yrkandena 1 och 2 och 2003/04:So428 yrkande 5.
Reservation 16 (v, mp)
Reservation 17 (c)

10. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,
2003/04:So343 yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6,
2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502
yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591
yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Reservation 18 (m)
Reservation 19 (fp)
Reservation 20 (kd)
Reservation 21 (v)
Reservation 22 (c)
Reservation 23 (mp)

11. Demensvård
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So267 och 2003/04:So591 yrkande
8.
Reservation 24 (kd)

12. Förstärkt tillsyn
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So275 yrkande 1,
2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2,
2003/04:So521, 2003/04:So591 yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.
Reservation 25 (m)
Reservation 26 (fp)
Reservation 27 (kd)
Reservation 28 (v)

13. Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Riksdagen avslår motion 2003/04:So275 yrkande 3.
Reservation 29 (v)

14. Uppföljning av besluten om särskilt boende
Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 1.
Reservation 30 (v)

15. Ny lag för äldreomsorgen
Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 11.
Reservation 31 (m)

16. Demensombudsman
Riksdagen avslår motion 2003/04:So346.
Reservation 32 (kd)

17. Lex Sarah
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So338 yrkandena 1-3 och 2003/04:So353
yrkande 10.
Reservation 33 (v)
Reservation 34 (mp)

18. Värn för äldre
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So405 yrkandena 1 och 3 och 2003/04:So573
yrkande 4.
Reservation 35 (fp, mp)

19. Ställföreträdarfrågan
Riksdagen avslår motion 2003/04:So418 yrkande 13.
Reservation 36 (m, fp, kd, c)

20. Fysiska begränsningsåtgärder
Riksdagen avslår motion 2003/04:So353 yrkande 11.
Reservation 37 (v, mp)

21. Personalförsörjningen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428
yrkande 9, 2003/04:So549 och 2003/04:So572 yrkande 9.
Reservation 38 (m)
Reservation 39 (kd, c)
Reservation 40 (fp)
Reservation 41 (mp)

22. Fortbildning för biståndsbedömare
Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 13.
Reservation 42 (kd)

23. Viss hemtjänst utan biståndsprövning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 6 och 2003/04:So572
yrkande 3.
Reservation 43 (fp)
Reservation 44 (c)

24. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster
Riksdagen avslår motion 2003/04:So591 yrkande 16.
Reservation 45 (m, fp, kd, c)

25. Vistelsekommunens ansvar
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So284, 2002/03:So302, 2002/03:So381,
2002/03:N397 yrkande 8, 2003/04:So228, 2003/04:So261, 2003/04:So281,
2003/04:So388, 2003/04:So566 och 2003/04:So612.
Reservation 46 (m, fp, kd, c)

26. Avgifter inom äldreomsorgen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So350, 2003/04:So353 yrkande 7,
2003/04:So358, 2003/04:So418 yrkande 16, 2003/04:So428 yrkande 4, 2003/04:So591
yrkande 5, 2003/04:So596 och 2003/04:So597.
Reservation 47 (m, fp, kd, c)

27. Anhörigstöd m.m.
Riksdagen tillkännager som sin mening vad utskottet anfört. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:So573 yrkande 7, bifaller delvis motionerna
2003/04:So353 yrkandena 12 och 13, 2003/04:So418 yrkande 17, 2003/04:So428
yrkande 7, 2003/04:So505 yrkande 1 och 2003/04:So641 yrkande 3 och avslår
motionerna 2003/04:So641 yrkandena 1, 2, 5 och 8 och 2003/04:A371 yrkande
21.

28. Andra motionsyrkanden
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So205 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So295,
2003/04:So428 yrkande 8, 2003/04:So573 yrkandena 2, 3 och 8, 2003/04:So602,
2003/04:So621 och 2003/04:So641 yrkande 4.
Stockholm den 17 februari 2004
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid Burman (v),
Chatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s),
Cristina Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Catherine Persson (s),
Marina Pettersson (s), Gabriel Romanus (fp), Kenneth Johansson (c),
Christer Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Jan Emanuel Johansson (s), Magdalena Andersson (m), Gunilla Wahlén (v)
och Marita Aronson (fp).

Utskottets överväganden
Äldrepolitikens mål och inriktning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om inriktningen av äldrepolitiken m.m.
Utskottet hänvisar till de nationella målen för äldrepolitiken och till
pågående arbete på området. Riksdagen bör även avslå motioner om äldreomsorgens
långsiktiga finansiering, domstolstrots, äldreboenden, diskriminering,
tillgänglighet till samhällets service, kosten inom äldreomsorgen och att
förebygga olycksfall. Utskottet hänvisar till pågående arbete och gällande
regleringar på området.
Jämför reservationerna 1 (c), 2 (m), 3 (fp), 4 (kd), 5 (v), 6 (c), 7 (mp),
8 (m, kd, c), 9 (m), 10 (kd), 11 (mp), 12 (kd), 13 (c), 14 (kd), 15 (v),
16 (v, mp) och 17 (c).
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden
om brister inom äldreomsorgen (yrkande 1), om att i lag garantera äldres
val av vårdgivare i hela landet (yrkande 2), om reformer för valfrihet,
alternativ och kvalitet (yrkande 3) och om en nationellt samordnad äldrepeng
(yrkande 4). Riksdagen bör vidare begära att regeringen tillsätter en
utredning för att säkerställa äldreomsorgens långsiktiga finansiering i
enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 5). Motionärerna anser
att de begränsningar som i dag hindrar äldre från att välja omsorgsgivare
och att obehindrat flytta över kommungränserna måste tas bort. De anser
att en nationellt samordnad äldrepeng och en statlig finansiering där
pengarna följer individen skulle möjliggöra detta. Motionärerna begär
vidare tillkännagivande om vad i motionen anförs om kommunalt domstolstrots
(yrkande 14). De anser det orimligt att kommunerna med nuvarande
kostnadsfördelning skall kunna åläggas sanktionsavgifter för att de inte har
tillräckliga resurser att utföra de uppgifter som riksdagen beslutat att
de skall utföra. De anser det vidare rimligt att en eventuell sanktionsavgift
tillfaller den enskilde som lidit skada och inte staten.
I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs att regeringen
återkommer med förslag till sådan ändring av socialtjänstlagen att
valfrihetsprincipen skrivs in i denna lag såvitt avser hemtjänst och särskilt
boende för äldre (yrkande 2). Detta skulle enligt motionärerna innebära
ett starkt stöd för den enskildes valfrihet.
I motion So477 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (fp) begärs
tillkännagivande om att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att även
äldre människor själva får fatta livets viktigaste beslut om t.ex. boende,
mat och rekreation.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om
behovet av en medveten strategi för att möta det demografiskt förändrade
samhällets nya behov (yrkande 1) och om vikten av att genom aktiva åtgärder
och attitydpåverkan stärka de äldres delaktighet och inflytande i samhället
(yrkande 2). Motionärerna anser att den växande andelen äldre bör betraktas
som ett gemensamt samhällsansvar och som en resurs att ta till vara. Äldre
behöver vara representerade i beslutande församlingar och olika verksamheter
skall utformas så att de svarar mot äldres behov. Motionärerna begär också
tillkännagivande om att diskriminering på grund av ålder skall vara
förbjuden (yrkande 4). Vidare begärs tillkännagivanden om att stimulera nya
former för äldreboenden (yrkande 18) och om att stärka den enskildes
möjligheter att välja utförare av vård, omsorg och service (yrkande 19).
En ökad mångfald inom vården och omsorgen kan innebära att olika gruppers
och individers behov tillgodoses på ett snabbare och bättre sätt. Privata,
kooperativa och rörelsedrivna alternativ bör därför ges möjlighet att
verka inom kommunernas och landstingens vårdområden, anför motionärerna.
De anser vidare att det krävs en medveten bostadsplanering från samhällets
sida för att möta den växande andelen äldre och deras behov. Mångfald och
innovationer skall stimuleras på detta område. De äldre skall tillförsäkras
en verklig valfrihet när det gäller boendeformer. Kvarboende skall förlängas
genom bostadsanpassningsbidrag. Nästa steg kan vara seniorboende. Ett
sätt att hitta andra former för äldreomsorgen är att släppa in producent-
och konsumentkooperativ i planeringen och vid tillkomsten av nya enheter.
Vidare konstaterar motionärerna att den offentliga servicen och många
kommersiella verksamheter genomgår en strukturomvandling som begränsar
tillgängligheten för vissa grupper. De begär därför ett tillkännagivande
om att beakta de äldres speciella behov av närhet till samhällets service
(yrkande 20).
I motion So265 av Sven Brus (kd) begärs tillkännagivande om behovet av
fler vårdplatser inom kommunernas särskilda boendeformer för äldre.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad
i motionen anförs om äldres ökade möjligheter att styra över innehåll och
utformning av beviljade insatser (yrkande 5). Motionärerna anser att
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att initiera försöksverksamhet där de
äldre ges ökade möjligheter att styra över innehållet och utformningen av
sina beviljade insatser. Det kan t.ex. vara att förfoga över ett antal
hemtjänsttimmar som tillsammans med vårdgivaren kan användas flexibelt.
Motionärerna begär också tillkännagivande om riktlinjer för kosten inom
äldreomsorgen (yrkande 8). Motionärerna anser att Socialstyrelsen bör
ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen.
I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivanden om
att förstärka målen för äldrepolitiken till ett mer individbaserat
förhållningssätt (yrkande 1) och om att utveckla former för ökad delaktighet
för de äldre (yrkande 2). Ett sätt att nå ökad delaktighet för de äldre
är medborgarpaneler och uppsökande arbete från lokala myndigheter i syfte
att öka de äldres delaktighet, anför motionärerna. De begär också ett
tillkännagivande om att vidta åtgärder för att förhindra åldersdiskriminering
(yrkande 3). De anser att det behövs en samlad diskrimineringslagstiftning.

I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)
begärs tillkännagivanden om vad i motionen anförs om befolkningsutvecklingen
(yrkande 9),om inventering för att klara beredskapen inför den demografiska
omställningen (yrkande 10) och om att kunskapen om åldrande behöver bli
bättre inom i stort sett samtliga samhällssektorer (yrkande 11). Motionärerna
anser att de kommuner och landsting som har många äldre och alltför få
unga i befolkningen måste ges ett solidariskt stöd för att kunna klara
sina ekonomiska åtaganden. I samma motion begärs också tillkännagivande
om varierade boendeformer för äldre (yrkande 6). Motionärerna anser att
ett mer varierat utbud av boendeformer för olika delar i livet behöver
utvecklas.
I motion So544 av Per Erik Granström m.fl. (s) begärs tillkännagivande om
behovet av vårdgivarval inom äldreomsorgen. Motionärerna anför att
alternativa driftsformer inom äldreomsorgen, exempelvis kooperativ, ideella
organisationer och stiftelser, skall vara ett komplement som stimulerar
utvecklingen av den kommunala verksamheten. En lokal förankring och
demokratisk styrform ger både äldre, anhöriga och personal större möjligheter
att påverka verksamhetens utformning och prioriteringar.
I motion So520 av Börje Vestlund m.fl. (s) begärs tillkännagivande om
äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldreomsorgen samt om ett
tillägg i analysen med sexualitet jämte etnicitet, funktionshinder och
genus. Motionärerna anför att det behövs ett samlat grepp för att ge alla
äldre homo- och bisexuella i Sverige ett bra och respektfullt bemötande.
Detta viktiga arbete bör tydligt belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.

Flera motioner tar upp frågan om situationen för äldre invandrare. I motion
So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om att
utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen även skall inriktas på
kunskaper i finska och andra minoritets- och invandrarspråk (yrkande 4).
Motionärerna anför att det är viktigt att det finns personal som har
kunskaper i de språk som äldre invandrare talade som barn, innan de blev
bosatta i Sverige. Att rekrytera och vidareutbilda personal med kunskaper
i invandrarspråk bör därför vara en del av utvecklings- och kvalitetsarbetet.

I motion K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
äldreomsorg på minoritetsspråk (yrkande 6).
I motion So508 av Christer Winbäck (fp) begärs tillkännagivande om
hemspråksvård för äldre.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att
beakta de äldre invandrarnas speciella förhållanden i äldreomsorgen
(yrkande 17). Motionärerna anför att en mycket viktig kvalitets- och
trygghetsfråga är tillgång till personal som talar det egna hemspråket. Vidare
krävs respekt för kulturella och religiösa traditioner så långt som det
är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar som gäller i den
svenska vården. Ett liknande yrkande finns också i motion Sf402 av Sven
Brus m.fl. (kd) yrkande 27.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om
uppföljning av äldre invandrades och äldre tillhörande de nationella
minoriteternas situation (yrkande 9). Motionärerna anför att Socialstyrelsen
bör ges i uppdrag att särskilt följa upp situationen inom äldreomsorgen
för invandrade och äldre som tillhör någon av de nationella minoriteterna
samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller sitt åtagande vad gäller
minoritetsspråken.
I motion So400 av Elina Linna m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad i
motionen anförs om en handlingsplan för äldreomsorg på finska. Motionärerna
anför att det krävs en nationell strategi för att påskynda uppbyggnaden
av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.
I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om
anpassning av äldreomsorgen för människor med utländsk bakgrund (yrkande
10). Arbetssättet inom äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter att
en högre andel människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva
hjälp. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell kompetens blir
viktigt för att öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och död,
anför motionärerna.
I motion So289 av Luciano Astudillo (s) begärs tillkännagivande om att
uppmärksamma behovet att stödja kommunerna så att de tar fram
informationsmaterial på olika språk. Motionären anser att
informationsverksamheten
inom äldreomsorg och verksamhet för äldre behöver utvecklas med hänsyn
till de grupper som har ett annat modersmål än svenska.
I motion So600 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (s) begärs tillkännagivande
om äldreomsorg för den finsktalande minoritetsgruppen. För att garantera
äldreomsorg med kvalitet för den finskspråkliga minoriteten anser
motionärerna att de äldre borde få lagstadgad rätt till finskspråkig äldreomsorg
i hela landet, inte bara inom förvaltningsområdet.
Frågor om olycksfall hos äldre tas upp i ett par motioner. I motion So428
av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen tar fram ett program
för att förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre (yrkande 5).
I motion Fö240 av Lars Ångström (mp) begärs tillkännagivanden om att
inrätta en äldresäkerhetsdelegation, motsvarande Barnsäkerhetsdelegationen,
och att Socialstyrelsen och Räddningsverket ingår i denna (yrkande 3)
och om att regeringen bör arbeta fram en nationell strategi avseende äldres
säkerhet, som också inkluderar äldreskyddsombuden (yrkande 4). Motionären
anför att delegationen bör koordinera och initiera åtgärder för att
förebygga olyckor hos äldre.
Också i motion So294 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) begärs tillkännagivanden
om en nationell strategi för äldres säkerhet (yrkande 1) och om tillsättandet
av en äldresäkerhetsdelegation (yrkande 2).
Tidigare behandling och pågående arbete, m.m.
Utskottet behandlade ingående äldrepolitiken senast i betänkande 2002/03:SoU9
där utskottet dels tog ställning till regeringens skrivelse 2002/03:30
Uppföljningen av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken, dels
Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR4 angående nationella mål i
kommunernas äldreomsorg och dels ett mycket stort antal motioner inom området.
I betänkandet avslog utskottet motioner om annan inriktning av äldrepolitiken
m.m. (s. 14-26). Utskottet hänvisade bl.a. till de nationella målen för
äldrepolitiken, till Äldreberedningens arbete, annat pågående arbete och
gällande regleringar. (Reservationer avlämnades i olika delar från m, fp,
kd, v, c och mp.)
Utskottet ställde sig bakom Riksdagens revisorers förslag om ett åtgärdsprogram
för det rättsliga åtagandet för de äldre. Utskottet anförde att det är
oacceptabelt i en rättsstat att gynnande domstolsavgöranden som beslutats
i laga ordning inte respekteras och att kommunala beslut inte verkställs.
Utskottet ansåg att regeringen inte längre borde avvakta med insatser
mot huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga biståndsbeslut.
Regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder, på
kortare och på längre sikt. Åtgärderna kan omfatta både kommunernas egen
kontroll och olika åtgärder från statens sida för att tydliggöra och
kontrollera samhällets åtagande för de äldre. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Inga reservationer.)
Sedan den 1 juli 2002 har förvaltningsdomstolarna möjlighet att utdöma en
s.k. sanktionsavgift till kommuner som inte verkställer domstolsbeslut
enligt 16 kap. 6 a-d §§ socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och 28 a-d §§
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Regeringen beslutade i juli 2003 att tillkalla en särskild utredare (dir.
2003:93, 2003:116) med uppdrag att analysera varför det förekommer att
kommunala och landstingskommunala beslut inte verkställs och varför det
förekommer beslut om avslag trots bedömt behov enligt socialtjänstlagen
(2001:453) (SoL) eller lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Med utgångspunkt i denna analys skall utredaren
föreslå åtgärder som kan bidra till en förbättrad rättssäkerhet för
enskilda. I den utsträckning de föreslagna åtgärderna kräver ny eller
förändrad lagstiftning skall utredaren lämna förslag till sådan. Uppdraget
skall vara avslutat senast den 1 januari 2005.
Diskrimineringskommittén (N 2003:06) har i uppdrag att överväga möjligheterna
till en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller
flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden (dir. 2002:11,
2003:69). Vidare ingår i kommitténs uppdrag bl.a. att, mot bakgrund av
kommitténs ställningstaganden i fråga om utformningen av en framtida
diskrimineringslagstiftning, lämna förslag om hur tillsynen över efterlevnaden
av en sådan lagstiftning skall utformas. I uppdraget ingår bl.a. att lämna
förslag till hur bestämmelserna om åldersdiskriminering i direktivet om
likabehandling i arbetslivet skall genomföras i Sverige (2000/78/EG).
Utredningen skall också undersöka behovet av en lagstiftning som skyddar
mot diskriminering på grund av ålder även på andra samhällsområden än
arbetslivet i den mening som avses i EG-direktivet om likabehandling i
arbetslivet. I sammanhanget framhålls att det i många fall kan finnas
fullt godtagbara skäl till att personer behandlas olika beroende på ålder.
Det är troligt att ett förbud mot diskriminering på grund av ålder därför
måste förses med en rad undantag. Detta gäller i särskilt hög grad på
socialförsäkringsområdet och i fråga om olika typer av sociala förmåner
och insatser. Det finns vidare anledning att överväga hur tillsynen över
efterlevnaden av förbudet mot diskriminering på grund av ålder skall utövas.

Kommitténs uppdrag skall vara avslutat den 1 juli 2005.
Regeringen redovisade i budgetpropositionen, 2003/04:1 (volym 6, s. 118),
att Socialstyrelsen och Boverket har i uppdrag att i samverkan se över
och analysera skäl och orsaker till att äldre personer och personer med
funktionshinder i vissa fall inte får ett gynnande beslut verkställt samt
redovisa åtgärder som kan bidra till att öka tillgången på särskilda
boendeformer.
Socialstyrelsen och Boverket har i dagarna redovisat uppdraget. De
konstaterar att det sker en snabb avveckling av särskilt boende för äldre.
Det totala antalet platser minskar med ca 13 500 bostäder under perioden
2002 till 2005. Kommunerna menar att det finns ökade möjligheter att
tillgodose behoven av vård och omsorg i den egna bostaden och att särskilt
boende därför främst skall erbjudas dem som har ett mycket stort vårdbehov.
Socialstyrelsen och Boverket anser att det finns skäl att varna för en
alltför snabb och ibland oplanerad avveckling av äldreboenden, som kan
medföra sämre kvalitet i vården och omsorgen och otrygghet för de äldre
och att ännu större krav ställs på de anhöriga. Antalet ej verkställda
beslut om särskilt boende har åter ökat under år 2003. Socialstyrelsen
och Boverket anser att kommuner och landsting måste kompensera minskningen
av särskilt boende för äldre genom samordnade satsningar på att utveckla
hemtjänsten, hemsjukvården och stödet till anhöriga. För att förbättra
förutsättningarna för kommunerna att i större utsträckning kunna lösa
vård- och omsorgsbehoven i ordinärt boende, och tillhandahålla ett adekvat
utbud av särskilda boendeformer, föreslås bl.a. att det utvecklas olika
stöd till kompetensutveckling för personalen inom vård och omsorg i
enlighet med det förslag som läggs fram under våren av tio statliga myndigheter.
Vidare föreslås ett antal insatser inom ramen för bostadsbyggandet.
Äldreberedningen, Senior 2005 (S 1998:08), har nyligen avlämnat sitt
slutbetänkande Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och
utveckling med en åldrande befolkning (SOU 2003:91). Många av rapportens
100 förslag syftar, enligt rapporten, till att förbättra kunskapsunderlaget
inför framtiden. Det handlar bl.a. om insatser för att starta processer
av olika slag samt att initiera och förstärka forskningen inom olika
områden. I några fall föreslås dock att regelverk och användningen av
statliga styrmedel bör ses över och förändras. Förslagen syftar också till
att insatser för och av äldre människor skall bli en självklar del av
politiken inom alla olika samhällsområden.
Utredningen kommer att remissbehandlas.
Den parlamentariska kommittén med uppdrag att se över strukturen och
uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen (dir. 2003:10) har nyligen
avlämnat ett delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd, SOU
2003:123. Kommittén föreslår regeringen att det fortsatta utredningsarbetet
utgår från en strävan att åstadkomma en likvärdig samhällsservice i en
samhällsorganisation med hög demokratisk legitimitet och närhet till
medborgarna. I ett första steg föreslås tre strategier utvecklas:
en strategi för en tydligare ansvarsfördelning i samhällsorganisationen
vid flernivåstyrning där en renodling av ansvaret inte är möjlig eller
lämplig och som tar sikte på ökad utvecklingskraft,
en strategi för ökad utvecklingskraft på kommunal nivå, som bygger på en
tydlig ansvarsfördelning mellan kommunal och statlig nivå, samt
en strategi för ökad utvecklingskraft på statlig nivå, som innefattar
tvärsektoriell utveckling av statlig verksamhet och statlig styrning.
I den andra etappen skall kommittén göra en fördjupad analys och bedömning
av strukturen och uppgiftsfördelningen. Kommittén skall också i de delar
där den finner det motiverat föreslå förändringar. Regeringen avser att
återkomma med tilläggsdirektiv för denna del av uppdraget.
I budgetpropositionen 2003/04:1 redovisade regeringen (volym 6, s. 120)
att Socialstyrelsen haft i uppdrag att leda, följa upp och utvärdera
resultatet från försöksverksamheter med uppsökande verksamhet bland äldre.
Rapporten visar att den personal som genomfört hembesöken bl.a. har kunnat
hjälpa den äldre med problem av somatisk karaktär samt bistå med rådgivning
kring praktiska frågor som t.ex. kost och matlagning. Vidare har åtgärder
kunnat vidtas för att minska risken för bl.a. fallolyckor. I några
försöksverksamheter har man redan under projekttiden kunnat notera att behoven
av att söka läkarvård minskat. Socialstyrelsens bedömning är att verksamheterna
har gett goda resultat. Hälften av de kommuner som deltagit i försöken
har beslutat att fortsätta genomföra hembesök efter projekttidens
slut.
Regeringen noterar att många äldre känner sig osäkra på vad samhället kan
erbjuda den dag de själva behöver hjälp med insatser av olika slag.
Regeringen anser det angeläget att äldres behov och intressen i dessa
avseenden aktivt följs upp inom socialtjänsten i kommunerna. Detta kan ske
genom hembesök. Hembesöken ger också möjlighet att förebygga sjukdom och
ohälsa bl.a. genom information om hur man minimerar riskerna för olycksfall
i hemmet samt genom rådgivning om kost, motion och andra livsstilsfrågor.

Socialministern har i en interpellationsdebatt den 17 november 2003 (ip.
2003/04:77) anfört följande:
Det höga antalet fallolyckor bland äldre och de konsekvenser de får är
oroande. Dessa olyckor orsakar samhället stora kostnader men framför allt
orsakar de personligt lidande.
Många äldre är osäkra på vilka insatser som samhället ställer upp med den
dag de behöver hjälp. Både kommuner och landsting är ålagda ett ansvar
enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att arbeta med att
förebygga ohälsa, bland annat genom att ge upplysningar om metoder för
att förebygga sjukdom eller skada. Till socialnämndens uppgifter hör att
göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, att informera
om socialtjänsten samt att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt
främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.
Uppsökande verksamhet är ett viktigt instrument för att utveckla kunskaperna
om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov hos äldre. Kommunerna bör ta
till vara erfarenheterna av försöksverksamheterna med förebyggande hembesök
som bedrevs under åren 1999-2001 inom det så kallade äldreprojektet.
Erfarenheterna från försöksverksamheterna är till stor hjälp när det gäller
att utveckla de hälsofrämjande perspektiven inom äldreomsorgen. Ett
förebyggande arbetssätt kan stärka den enskildes förmåga och bidra till
bättre livskvalitet. Regeringen kommer i diskussion med Svenska Kommunförbundet
att pröva hur kommunerna kan stimuleras till att erbjuda alla äldre
hembesök. - - -
Räddningsverket har i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter och
organisationer fortsätta uppbyggnaden i Karlskoga av Nationellt centrum
för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, så att en samlad bedömning
av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i Sverige kan göras utifrån
nationella, regionala och lokala behov. Denna bedömning kan ligga till
grund för framtida beslut om lämpliga åtgärder som kan vidtas.
Regeringen har nyligen givit en särskild utredare i uppdrag att analysera
om det finns förutsättningar att utvidga lagstif.tningen om rätt att
använda finska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar till att gälla
även i ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen. Utredaren skall
redovisa sitt arbete senast den 1 mars 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet gjorde för något mindre än ett år sedan en mycket gedigen
genomlysning av flera olika frågor inom äldrepolitikens område i anledning
av dels regeringens skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken jämte motioner, dels Riksdagens revisorers
förslag 2002/03:RR4 angående nationella mål i kommunernas äldreomsorg
jämte motioner och dels ett åttiotal motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2002. Utskottet hänvisar till dessa ställningstaganden i
betänkande 2002/03:SoU9.
Utskottet står därmed fortsatt bakom de nationella målen för äldrepolitiken
som beslutades våren 1998. Målen innebär att äldre skall kunna leva ett
aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras
i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha
tillgång till god vård och omsorg. Utskottet avstyrker motion So428 (c)
yrkande 1 om ytterligare mål.
Utskottet vidhåller vidare att det är angeläget att den enskilde ges
möjlighet att själv bestämma över sin livssituation och det sätt på vilket
omsorgen ges. Inte minst Sveriges mångkulturella karaktär reser nya krav
på att utforma äldreomsorgen med hänsyn till olika språk och kultur. Den
äldre skall kunna lita på att vården och omsorgen har god kvalitet och
att hans/hennes individuella behov och önskemål tillgodoses så långt som
möjligt. Den enskildes integritet, självbestämmande och värdighet skall
respekteras. Däri ligger också den enskildes rätt till respekt för sin
sexuella läggning. Utskottet vill framhålla att äldreomsorg i möjligaste
mån bör erbjudas på de äldres modersmål, inte bara för de nationella
minoriteter som enligt riksdagens beslut (1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69)
har rätt till detta, utan också för invandrade äldre med annat modersmål
än svenska. Det finns dock vissa svårigheter med att erbjuda alla äldre
som så önskar vård på deras eget modersmål. Dels saknas det ofta flerspråkig
personal, dels kan det innebära stora kostnader när det gäller mindre
grupper. En möjlighet är att kommunerna utvecklar samarbetet ytterligare
för att öka möjligheten att tillgodose mindre gruppers önskemål.
Utskottet konstaterar att Äldreberedningen nyligen har presenterat sitt
slutbetänkande Äldrepolitik för framtiden, 100 steg till trygghet och
utveckling med en åldrande befolkning. Betänkandet skall remissbehandlas.
Riksdagen bör inte föregripa pågående arbete på området. Motionerna So289
(s), So353 (v) yrkandena 5 och 9, So400 (v), So418 (m) yrkandena 1-4,
So428 (c) yrkandena 2 och 10, So477 (fp), So508 (fp), So520 (s), So544
(s), So572 (fp) yrkandena 2 och 4, So573 (mp) yrkandena 9-11, So591 (kd)
yrkandena 1, 2, 17 och 19, So600 (s), K417 (fp) yrkande 6 och Sf402 (kd)
yrkande 27 avstyrks med det anförda.
Utskottet vidhåller också att en god vård och omsorg för äldre, solidariskt
finansierad via skattemedel, utgör en hörnsten i välfärdspolitiken.
Utskottet noterar att den parlamentariska kommittén som har att se över
strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen i sitt
delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd SOU 2003:123 redovisar
att den avser att, i avvaktan på tilläggsdirektiv, inleda fördjupande
analyser bl.a. av den offentliga sektorns ekonomi på längre sikt och då
främst i kommunerna och landstingen, medborgarnas eget ansvar, kapacitet
och engagemang i välfärdsproduktionen och behovet av förändringar eller
begränsningar av det offentliga åtagandet, inklusive tillämpningen av
finansieringsprincipen. Även Äldreberedningen behandlar frågan om det
offentliga åtagandet för vård och omsorg i sitt slutbetänkande. Utskottet
avstyrker motion So418 (m) yrkande 5 med hänvisning till pågående arbete
på området.
Vad gäller frågan om att kommuner inte verkställer gynnande domstolsbeslut
och inte heller verkställer egna beslut vill utskottet hänvisa till
riksdagens tillkännagivande till regeringen om att denna inte längre bör
avvakta med insatser mot huvudmännens bristande verkställighet och oriktiga
biståndsbeslut. Utskottet noterar att regeringen har tillkallat en särskild
utredare med uppdrag att analysera frågan och föreslå åtgärder som kan
bidra till en förbättrad rättssäkerhet för enskilda. Utskottet oroas
emellertid av Socialstyrelsens och Boverkets just publicerade rapport
angående särskilda boendeformer som bl.a. visar att antalet ej verkställda
beslut om särskilt boende åter ökat under år 2003. Myndigheterna föreslår
ett antal insatser inom bl.a. bostadspolitikens område samt hänvisar till
de förslag angående kompetensutveckling som de tio myndigheterna kommer
att presentera senare i vår. Utskottet konstaterar att regeringen i
budgetpropositionen i höstas anfört att den avser att återkomma i frågan.
Utskottet anser att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas
men förutsätter också att regeringen skyndsamt bereder myndigheternas
förslag. Motion So418 (m) yrkande 14 avstyrks.
Också motionerna So265 (kd), So573 (mp) yrkande 6 och So591 (kd) yrkande
18 avstyrks med hänvisning till nyss nämnda pågående arbete på
området.
Utskottet konstaterar att Diskrimineringskommittén har i uppdrag att
överväga möjligheterna till en gemensam lagstiftning mot diskriminering
som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder. Riksdagen bör
inte föregripa pågående arbete. Motionerna So428 (c) yrkande 3 och So591
(kd) yrkande 4 avstyrks.
Vad gäller motion So591 (kd) yrkande 20 kan utskottet än en gång konstatera
att ett aktivt arbete pågår inom ramen för den nationella handlingsplanen
för att göra samhällelig service tillgänglig för alla medborgare. Utskottet
anser inte att motionsyrkandet bör föranleda något initiativ från riksdagens
sida. Yrkandet avstyrks.
Slutligen konstaterar utskottet att både kommuner och landsting är ålagda
ett ansvar enligt socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) att arbeta med att förebygga ohälsa, bl.a. genom att ge
upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Utskottet,
som anser att uppsökande verksamhet är ett viktigt instrument för att
utveckla kunskaperna om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov hos äldre,
noterar att regeringen har för avsikt att i diskussioner med Svenska
Kommunförbundet pröva hur kommunerna kan stimuleras till att erbjuda alla
äldre hembesök. Utskottet anser inte att motion So353 (v) yrkande 8 bör
föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks. Utskottet
konstaterar därutöver att Räddningsverket har i uppdrag att i samverkan
med berörda myndigheter och organisationer fortsätta uppbyggnaden av
Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO. Utskottet
anser inte heller att motionerna So294 (v) yrkandena 1 och 2, So428 (c)
yrkande 5 och Fö240 (mp) yrkandena 3 och 4 bör föranleda något initiativ
från riksdagens sida.
Kvalitetsarbete i äldrepolitiken m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om kvalitetsarbete i äldreomsorgen med
hänvisning till att de frågeställningar som tas upp i motionerna i huvudsak
omfattas av utredningsdirektiven till den särskilde utredaren som har i
uppdrag att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio
år efter ädelreformen. Vidare hänvisas till de diskussioner som förs mellan
regeringen och företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
om möjligheten att utveckla bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i vård
och omsorg om de äldre. Riksdagen bör även avslå motioner om demensvård
med hänvisning till pågående arbete på området.
Jämför reservationerna 18 (m), 19 (fp), 20 (kd), 21 (v), 22 (c), 23 (mp)
och 24 (kd) samt särskilt yttrande 1 (v).
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande
om vad i motionen anförs om att stärka primärvården (yrkande 7) och om
hälsa och välbefinnande (yrkande 8). Motionärerna anser att kompetensen
inom primärvården måste breddas för att bättre bemöta de äldres behov.
Framför allt bör psykiatri och geriatrik tillföras primärvården. Inom den
kommunala hälso- och sjukvården måste läkarmedverkan förstärkas och
personalens kompetens breddas och fördjupas. Det finns också starka skäl
att uppmuntra ett förebyggande hälsoarbete. Detta arbete sker bäst nära
människor på det lokala och regionala planet.
Också i motion So201 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om
ökat stöd till de äldre genom en satsning på primärvården och på mera
läkartid inom den kommunala äldreomsorgen.
I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
äldres rehabilitering (yrkande 10). Motionärerna anser att organiseringen
av behovsbedömningen och kartläggningen av de äldres rehabiliteringsbehov
måste förbättras. Vidare måste ansvarsfördelningen mellan huvudmännen ses
över när det gäller hemsjukvård och rehabilitering. Samverkansavtalen kan
innehålla bestämmelser om gemensam vårdplanering och samfinansierad
rehabilitering.
I motion So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller kvalitetsarbete i
äldrevården (yrkande 1, delvis). Staten skall inte ta över kvalitetsansvaret
från kommunerna men komplettera och stödja detta arbete genom målinriktade
stimulansbidrag, anför motionärerna.
I motion So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
vad i motionen anförs beträffande äldrepsykiatrin (yrkande 15). Motionärerna
anför att det behövs ett bredare samarbete mellan geriatrik, psykiatri
och kommunal äldreomsorg för att de äldre skall få en värdig vård. Det
finns också brist på platser i lämpliga boendeformer för äldre med
psykiatriska diagnoser.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om
behovet av utökad samverkan mellan kommuner och landsting kring vårdkedjorna
(yrkande 10). Motionärerna anser att det finns ett särskilt behov av ökat
samarbete mellan landsting och kommuner när det gäller läkarinsatser inom
det särskilda boendet. Varje äldreboende och sjukhem bör ha kontinuerlig
läkarmedverkan i vården, helst en specialist på äldresjukdomar (geriatriker).
Motionärerna begär också tillkännagivande om beaktande av den psykosociala
aspekten i äldrevården (yrkande 7). De anser att psykologer för äldres
behov måste finnas inom primärvården, inom psykiatrin och i den kommunala
verksamheten. Ett sätt kan vara att inrätta seniormottagningar där äldre
kan få rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi. Vidare begärs tillkännagivande
om behovet av en trygghetsgaranti (yrkande 14). Motionärerna vill införa
en trygghetsgaranti som skall bestå av tre delar: en vårdgaranti som
garanterar tillgänglighet, en värdighetsgaranti som garanterar ett värdigt
bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och
service ingår. Motionärerna begär också tillkännagivande om vikten av
specialiserad demensvård och kvalificerade demensutredningar (yrkande 8).
Motionärerna anför att det skall finnas specialiserad vård och särskilda
gruppboenden.
I motion So640 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om
behovet av en värdighetsgaranti (yrkande 21) och om läkarmedverkan på
varje äldreboende och sjukhem (yrkande 22).
I motion So267 av Sven Brus (kd) begärs tillkännagivande om vad i motionen
anförs om diskriminering av de demenssjuka inom vården. Motionären anför
att ökade resurser skulle ge kommunerna bättre förutsättningar att åtgärda
den diskriminering av demenssjuka som nu sker.
I motion So341 av Else-Marie Lindgren (kd) begärs tillkännagivande om att
verka för att kommunerna får möjlighet att anställa läkare. Motionären
anför att om kommunerna skall kunna ta det fulla ansvaret för äldrevården
i framtiden så bör de få möjlighet att anställa läkare.
I motion So443 av Mikael Oscarsson (kd) begärs tillkännagivanden om att
göra en utvärdering av ädelreformen (yrkande 1) och om att göra en översyn
av den geriatriska vården (yrkande 2). Motionären anser att regeringen
bör utreda hur man skall kunna komma till rätta med att kommunikationen
mellan olika vård- och omsorgsgivare brister och att det råder oklara
ansvarsförhållanden dem emellan.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om
nationella data över brukartillfredsställelse (yrkande 2). Motionärerna
anser att det är en brist att det trots lokala uppföljningar inte finns
nationella data över brukartillfredsställelse. Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att utveckla ett system för detta. Vidare anser de att det finns
ett behov av kartläggning över personaltätheten och kompetensen inom
äldreomsorgen på nationell nivå med syfte att utgöra underlag för fastställande
av en nationell norm för äldreomsorgen (yrkande 3). Socialstyrelsen bör
ges detta i uppdrag. De begär också tillkännagivande om minimikrav och
kvalitetsindikatorer (yrkande 6). Dessa indikatorer skall inte bara omfatta
hälso- och sjukvården utan också omvårdnad, service och sociala behov. I
motionen begärs också tillkännagivande om en kartläggning över sysselsättning
och stimulans inom äldreomsorgen (yrkande 4). Motionärerna anför att
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en kartläggning inom de
särskilda boendeformerna om i vilken mån de äldre har möjlighet till social
gemenskap, att vistas ute och att upprätthålla de vanor och intressen som
de haft tidigare.
I motion So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad
i motionen anförs om omhändertagandet av äldre med omfattande omvårdnadsbehov
(yrkande 3). Motionärerna anför att det genom proposition 2002/03:20 gavs
möjlighet att bilda gemensamma nämnder. Förslaget innebär förtydliganden
och skärpningar som skall leda till att alla parter skall vara medvetna
om ansvarsfördelningen vad gäller äldre med omvårdnadsbehov. Socialstyrelsen
bör få i uppdrag att skyndsamt följa utvecklingen.
I motion So343 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs att regeringen låter
göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting
beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel (yrkande
41). Motionärerna anser att det råder en oklar ansvarsfördelning och att
det därför behövs en översyn. De begär också ett tillkännagivande om att
kommunerna bör få anställa läkare (yrkande 42). Även om tillhandahållandet
av läkarkompetens skall vara ett landstingsansvar bör de kommuner som
önskar det få anställa läkare, anser motionärerna.
I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)
begärs tillkännagivande om äldrevårdscentraler (yrkande 5). Motionärerna
anför att dagens vårdorganisation inte är anpassad till att ta hand om de
komplexa medicinska problem som äldre kan lida av. Därför bör
äldrevårdscentraler
inrättas.
I motion So280 av Helene Petersson (s) begärs tillkännagivande om vad i
motionen anförs om bättre samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och
landstingens vårdinrättningar.
Tidigare behandling och pågående arbete
I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet bl.a. Riksdagens revisorers
förslag angående Socialstyrelsens normerande roll och motioner om
kvalitetsarbete i äldreomsorgen. Utskottet föreslog med bifall till Riksdagens
revisorers förslag ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet betonade
att kvaliteten inom äldreomsorgen systematiskt och fortlöpande skall
utvecklas och säkras. Utskottet ansåg det angeläget att Socialstyrelsens
normerande roll tydliggörs och stärks. Utskottet noterade därvid att vissa
insatser i denna riktning redan hade gjorts. Regeringen hade i
socialtjänstförordningen (2001:937) fr.o.m. den 1 januari 2002 föreskrivit att
Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om insatser inom omsorgen om
äldre människor eller människor med funktionshinder till skydd för enskildas
liv, personliga säkerhet eller hälsa. Vidare hade regeringen i regleringsbrevet
för budgetåret 2003 till Socialstyrelsen under politikområde Äldrepolitik
föreskrivit att Socialstyrelsen skall utveckla sin normering inom områden
där det finns behov av statlig vägledning. Styrelsen skulle i sin
återrapportering redovisa behoven av normering och dess åtgärder för att
tillgodose dessa. Särskild vikt borde läggas vid Socialstyrelsens vidgade
rätt att ge ut föreskrifter som även gäller verkställighet av socialtjänstlagen.
Utskottet ansåg det väsentligt att regeringen aktivt följde upp att
Socialstyrelsens vidgade mandat leder till att äldreomsorgens nationella
mål förs ut och följs upp.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Inga
reservationer.)
I samma betänkande behandlade utskottet också motioner om demensvård m.m.
Utskottet underströk då, än en gång, vikten av en god vård för demenssjuka
och att demensvården måste utvecklas, tillsynen förstärkas och rättssäkerheten
stärkas. Utskottet ansåg det också viktigt att det förebyggande arbetet
uppmärksammas alltmer. Utskottet noterade att regeringen avsåg att i
diskussion med Svenska Kommunförbundet pröva hur kommunerna kan stimuleras
att erbjuda alla äldre hembesök. Utskottet erinrade om att Demensarbetsgruppen
med uppgift att sammanställa kunskaper om situationen för personer med
demenssjukdom och deras anhöriga skulle redovisa sitt arbete senast den
30 juni 2003. Utskottet ansåg att resultatet av det pågående arbetet borde
avvaktas. De då aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135). (Reservationer v, mp.)
Regeringen beslutade den 3 april 2003 att tillkalla en särskild utredare
för att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år
efter ädelreformen (dir. 2003:40, 2003:171). I fokus för uppdraget står
samverkan mellan kommunernas omsorg och hälso- och sjukvård och landstingens
hälso- och sjukvård. Målgruppen är främst äldre människor med sammansatta,
komplexa och/eller snabbt föränderliga vård- och omsorgsbehov. Utredaren
skall analysera och överväga följande frågor:
Hur kan vården och omsorgen på bästa sätt organiseras för att säkerställa
en hög kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet samt trygghet och inflytande
för de äldre själva, med beaktande av såväl sociala som medicinska
behov?
Är den nuvarande huvudmannaskapsgränsen mellan landsting och kommun
ändamålsenlig eller bör ansvarsfördelningen ändras?
Hur kan hälso- och sjukvården i kommuner och landsting bäst organiseras
så att de äldres behov tillgodoses på bästa möjliga sätt, såväl i ordinärt
boende som i särskilt boende?
Särskild vikt skall läggas vid:
integreringen av primärvårdens läkarresurser i kommunernas vård och omsorg,

för- och nackdelar med hemsjukvård i kommunens respektive landstingets
regi,
utvecklingen av det särskilda boendet,
utvecklingen inom akutsjukvården,
samverkan mellan akutsjukvård-geriatrik-landstingens
primärvård-hemsjukvård-hemtjänst,

utformningen av en långsiktig strategi för läkarmedverkan i kommunernas
hälso- och sjukvård.
Utredaren skall vidare analysera och föreslå en tydligare och mer
ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting för tillgången
till rehabilitering och effektivt fungerande hjälpmedel.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004.
I budgetpropositionen, 2003/04:1, redovisade regeringen att den inlett
diskussioner med företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
om möjligheterna att utveckla bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i
vård och omsorg om de äldre. Målsättningen är att etablera ett långsiktigt
samarbete kring angelägna frågor.
Regeringen föreslog i proposition 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner
och landsting inom vård- och omsorgsområdet en lag om gemensam nämnd inom
vård- och omsorgsområdet. Förslaget innebar att kommuner och landsting
ges möjlighet att samverka i en gemensam nämnd för att gemensamt fullgöra
uppgifter inom vård- och omsorgsområdet.
Utskottet behandlade propositionen i betänkande 2002/03:SoU12. Utskottet
tillstyrkte lagförslaget och anförde att en bättre samordning förbättrar
kvaliteten och servicen till de enskilda samtidigt som samhällets resurser
används effektivare. Enligt utskottets mening innebar möjligheten att
bilda en gemensam nämnd att samarbetsformerna kan anpassas efter lokala
behov och förutsättningar. Genom förslaget om gemensam nämnd inom vård-
och omsorgsområdet ansåg utskottet att goda förutsättningar har skapats
för huvudmännen att själva välja den form av politiskt och administrativt
ansvar som de anser bäst gagnar samordning och samverkan. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2002/03:158). (Reservationer i olika delar från m, fp,
kd och c).
I oktober 2003 publicerades departementspromemorian På väg mot en god
demensvård, Ds 2003:47. I promemorian redovisas ett antal punkter som
Demensarbetsgruppen anser vara viktiga att genomföra på kort och längre
sikt för att förstärka och utveckla demensvården i Sverige. Förslagen
riktar sig både till huvudmännen och staten. Bland annat föreslås att
demensutbildning bör införas i olika grad och omfattning på samtliga
grundutbildningar inom vård och omsorg, tjänster bör inrättas för spetskompetens
som demenssjuksköterskor eller motsvarande i kommuner och primärvård,
vårdgivarna bör erbjuda handledning till all personal i demensvården,
staten bör genomföra en bred nationell informations- och kompetenssatsning
om unga demenssjuka för att öka kunskaperna hos både allmänheten och
vårdgivarna och underlätta snabbare och mer adekvata stödinsatser till de
drabbade och deras anhöriga. Vidare föreslås regeringen ge Socialstyrelsen
i uppdrag att utveckla vägledning, nationella riktlinjer och/eller
kvalitetsindikatorer för demensvården. Staten, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet bör genomföra kvalitetsutveckling i demensvården genom
ett kvalitetsprojekt som man gemensamt finansierar. Regeringen bör tillsätta
en särskild utredning med uppgift att överväga och ta ställning till om
det fordras en särskild lagstiftning som gör det möjligt att vidta
tvångsåtgärder efter noggrann prövning, etiska principer och då alla andra
frivilliga utvägar prövats. En sådan lagstiftning skulle enligt arbetsgruppen
minska det tvång som i dag förekommer inom demensvården.
Rapporten bereds för närvarande inom Socialdepartementet.
I februari 2004 inleder Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och
Socialdepartementet, enligt uppgift, ett gemensamt arbete för att ta till
vara och sprida ny och tillgänglig kunskap om svensk demensvård.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen i april 2003 tillkallade en särskild
utredare för att genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt
tio år efter ädelreformen. I fokus för uppdraget står samverkan mellan
kommunernas omsorg och hälso- och sjukvård och landstingens hälso- och
sjukvård. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag mycket snart. De yrkanden
som tas upp i motionerna So201 (m), So280 (s), So341 (kd), So343 (c)
yrkandena 41 och 42, So353 (v) yrkandena 2-4 och 6, So394 (v) yrkande 3,
So418 (m) yrkandena 7 och 8, So443 (kd) yrkandena 1 och 2, So495 (fp)
yrkande 1 (delvis), So502 (fp) yrkande 15, So572 (fp) yrkande 10, So573
(mp) yrkande 5, So591 (kd) yrkandena 7, 10 och 14 och So640 (kd) yrkandena
21 och 22 omfattas i huvudsak av utredningsdirektiven. Utskottet noterar
vidare att regeringen och företrädare för Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet har inlett diskussioner om möjligheten att utveckla
bl.a. kvaliteten och tillgängligheten i vård och omsorg om de äldre.
Utskottet anser inte att det behövs något initiativ från riksdagens sida
med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks.
Även motionerna So267 (kd) och So591 (kd) yrkande 8 om demensvård avstyrks.
Utskottet konstaterar att departementspromemorian På väg mot en god
demensvård, Ds 2003:47, för närvarande bereds inom Socialdepartementet och
att departementet inlett ett arbete tillsammans med Landstingsförbundet
och Svenska Kommunförbundet med att sprida ny och tillgänglig kunskap om
svensk demensvård. Utskottet anser att resultatet av pågående arbete bör
avvaktas. Riksdagen bör således inte ta något initiativ på området.
Tillsynsverksamheten m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om tillsynsverksamheten. Utskottet konstaterar
att tillsynsverksamheten kraftfullt förstärkts genom inrättandet av
äldreskyddsombud vid länsstyrelserna. Socialstyrelsens redovisning av
verksamheten bör avvaktas. Utskottet anser inte att någon ändring av
tillsynsorganisationen bör göras. Inte heller bör något uppdrag ges till
Socialstyrelsen om att se över MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterskas)
roll eller att följa upp besluten till särskilda boendeformer. Utskottet
anser inte heller att det bör tillsättas någon utredning om att slå samman
hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. En motion om detta bör
avslås liksom en motion om att inrätta en demensombudsman. Riksdagen bör
även avslå motioner om ändringar i lex Sarah. Även motioner om inrättande
av värn för äldre bör avslås.
Jämför reservationerna 25 (m), 26 (fp), 27 (kd), 28 (v), 29 (v), 30 (v),
31 (m), 32 (kd), 33 (v), 34 (mp) och 35 (fp, mp).
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivanden
om behovet av en förstärkt och oberoende tillsynsmyndighet (yrkande 10)
och om en sammanslagning av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen
för en säkrare och god äldreomsorg (yrkande 11). Motionärerna anser att
en statlig oberoende tillsynsmyndighet på hälso- och sjukvårdsområdet bör
inrättas. Denna bör även ansvara för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen.

Även i motion So203 av Rolf Gunnarsson (m) begärs tillkännagivande om
tillsyn av äldrevården. Motionären anför att en ny myndighet bör inrättas
med ansvar för tillsynen av äldrevården.
I motion So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivanden
om vad i motionen anförs om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
vad gäller kvalitetsarbete i äldrevården (yrkande 1, delvis) och om
utredning av organisation och prioriteringar inom tillsynsverksamhet på det
sociala området (yrkande 2). Motionärerna anför att tyngdpunkten i
kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga lokalt, med äldreombudsmän,
omsorgsgarantier och äldrevårdscentrum. De anser vidare att organisation,
prioriteringar och arbetsformer i nuvarande tillsynsverksamhet kan
ifrågasättas och bör utredas.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om
behovet av en äldreombudsman (yrkande 3). En äldreombudsman skulle kunna
verka för förbättringar och ta initiativ till egna utredningar och lämna
förslag till åtgärder. Vidare begärs tillkännagivande om tillsynsmyndighet
i äldreomsorgen (yrkande 15). Motionärerna anser att tillsynen över
äldreomsorgen bör skötas av samma myndighet som sköter tillsynen över annan
hälso- och sjukvård, dvs. Socialstyrelsen. Vidare bör patientnämndernas
ansvarsområde vidgas så att alla sociala tjänster till äldre människor
ryms inom verksamheten.
I motion So346 av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (kd) begärs
tillkännagivande om instiftande av en demensombudsman.
I motion So275 av Ingrid Burman m.fl. (v) begärs tillkännagivande om en
översyn av tillsynen inom vård och omsorg (yrkande 1). Motionärerna anser
att det är viktigt för en effektiv tillsyn att den är samordnad och väl
förankrad. Regeringen bör därför föreslå en översyn av formerna för tillsyn
samt ge förslag på samordning. Motionärerna begär också tillkännagivande
om en förstärkning av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) roll i
kommunerna (yrkande 3). De anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att
ser över MAS organisatoriska tillhörighet och om det behövs föreslå
ändringar i lagstiftningen för att stärka MAS oberoende ställning.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad
i motionen anförs om lagen om anmälningsskyldighet (yrkande 10). Det är
en mycket svår uppgift för vårdpersonalen att anmäla missförhållanden
inom vården, då de i första hand skall vända sig till den som förestår
vården, anför motionärerna. Därför bör de äldreskyddsombud som inrättats
på länsstyrelserna, som skall vara fristående och verka utifrån ett
brukarperspektiv, ges i uppdrag att hantera anmälningar enligt lex Sarah.
Motionärerna begär också i yrkande 1 tillkännagivande om vad i motionen
anförs om uppföljning av besluten till särskilda boendeformer. De anför
att kraven för att bli beviljad särskilt boende i dag är så höga att de
äldre som har måttliga fysiska behov och där otryggheten dominerar inte
beviljas plats på äldreboenden. Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag
att nationellt följa upp besluten till särskilt boende.
I motion So338 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden
om att en utredning behöver tillsättas för att utreda konsekvenserna,
både för vården och för de anställda, av att anställda följer sin lagstadgade
skyldighet och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre och
funktionshindrade (yrkande 1), om att nämnda utredning även bör komma med
förslag om skydd för anställda som gör anmälan enligt lex Sarah (yrkande
2) och om att lämplig myndighet bör ges i uppgift att kontinuerligt följa
upp hur det gått för anställda som gjort lex Sarah-anmälan (yrkande 3).

I motion So521 av Inger Nordlander och Eva Arvidsson (s) begärs
tillkännagivande om att utse ett av de elva i dag existerande äldreskyddsombuden
till nationell äldresamordnare. För att trygga en god äldreomsorg har
staten avsatt resurser så att länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala
tillsynsenheter kan utveckla sin tillsyn genom att anställa äldreskyddsombud.
Motionärerna anser att det torde vara möjligt att inom ramen för resurserna
utveckla former för en nationell samordning av tillsynen över äldreomsorgen.

I motion So629 av Inger Nordlander m.fl. (s) begärs tillkännagivande om
samordning av äldrevården. Motionärerna anser att det behövs en övergripande
tillsynsmyndighet och att denna kan vara Socialstyrelsen.
Frågan om "Värn för äldre" tas upp i två motioner. I motion So405 av
Cecilia Wikström (fp) begärs tillkännagivanden om behovet av att inrätta
en rådgivande resurs för äldre som utsatts för våld (yrkande 1) och om
att kommunerna åläggs att prioritera brottsförebyggande insatser, vård,
stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer (yrkande 3). I Norge har man
inrättat ett resurscenter, Värn för äldre, som fungerar rådgivande för
äldre som utsatts för våld. Det finns enligt motionären ett behov av en
svensk motsvarighet till detta.
Även i motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist
(mp) begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om "värn för äldre"
(yrkande 4). Motionärerna anser att det våld som äldre utsätts för i nära
relationer och inom vården inte uppmärksammas tillräckligt. Det bör
inrättas s.k. Värn för äldre dit äldre kan vända sig för att få hjälp.
Regeringen bör vidare arbeta fram förslag på hur våldet skall upptäckas
och förebyggas.
Tidigare behandling och aktuella frågor
Utskottet behandlade bl.a. ett förslag från Riksdagens revisorer om att
förstärka tillsynen inom äldreomsorgen i betänkande 2002/03:SoU9. Utskottet
anförde då följande (s. 37-38):
Utskottet vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av statens budget
för år 2003 beslutat tillföra 50 miljoner kronor per år för att förstärka
tillsynen inom äldreomsorgen och anställa äldreskyddsombud. Utskottet
delar dock Riksdagens revisorers bedömning att tillsynen behöver skärpas
ytterligare och att de båda tillsynsmyndigheterna i ökad omfattning bör
samordna sina insatser. Tillsynen av äldreomsorgen behöver ses i både ett
regionalt och ett nationellt perspektiv. Regionalt kan principiellt viktiga,
lokala variationer uppmärksammas. Nationellt erhålls en återföring av
hur de nationella målen uppfylls, som är viktiga för statsmakterna.
Samverkan med utgångspunkt från dessa perspektiv måste samtidigt genomföras
i fråga om principiellt viktiga, nationella frågor. Utskottet anser att
Socialstyrelsen inom ramen för den nationella tillsynen bör utveckla
gemensamma indikatorer över några viktiga kvalitetsaspekter samt inriktningen
av äldreomsorgens insatser. Regeringen bör hålla riksdagen underrättad om
resultatet. Vad utskottet nu anfört med bifall till Riksdagens revisorers
förslag 4.2.5 om att stärka tillsynen och med avslag på motionerna - - -
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. (res. m)
Utskottet behandlade också en motion med begäran om att äldreskyddsombudsmännen
skulle hantera anmälningar enligt lex Sarah. Utskottet biträdde inte
motionen (res. v). Utskottet erinrade dock om att det inte föreligger något
lagligt hinder för en enskild att göra en anmälan till tillsynsmyndigheten
om missförhållanden inom äldreomsorgen. Utskottet delade inte heller
uppfattningen i en motion om att det bör inrättas en demensombudsman. (res.
kd)
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/02:134, 2002/03:135).
Socialministern har i en interpellationsdebatt den 17 november 2003 (ip.
2003/04:77) anfört följande:
På initiativ av regeringen har tillsynen av vården av och omsorgen om
äldre förstärkts från och med år 2003 i form av kraftigt ökade resurser
till såväl Socialstyrelsen som länsstyrelserna. De regionala tillsynsenheterna
vid Socialstyrelsen har fått förstärkning som ska användas dels till att
utöka antalet tillsynsinsatser, dels till att utveckla tillsynen av
insatser i äldreomsorgen som innehåller inslag av både vård och omsorg.
Äldreskyddsombuden vid länsstyrelserna ska i sitt arbete samverka med
Socialstyrelsen och andra aktörer som har till uppgift att upprätthålla
kvaliteten inom äldreomsorgen, exempelvis de kommunala äldreombudsmännen.
Äldreskyddsombuden har möjlighet att i samverkan med bland annat
Socialstyrelsen och kommunerna utöva tillsyn över de äldres säkerhet, som
exempelvis fysisk tillgänglighet, lås, larm och rutiner för tillämpning
av lex Sarah samt brandskydd.
Länsstyrelserna ska senast den 1 december 2003 lämna en redovisning till
Socialdepartementet av äldreskyddsombudens verksamhet under året.
Socialstyrelsen kommer senast den 15 juni 2004 att redovisa för regeringen
bland annat hur äldreskyddsombudens tillsyn genomförts, exempel på god
vård och omsorg som uppmärksammats i tillsynen, brister och missförhållanden
som påträffats och, om påtalade brister och missförhållandet inte åtgärdats,
orsakerna till detta.
Socialstyrelsen redovisade nyligen en undersökning om tillämpningen av
lex Sarah år 2002 i rapporten Lex Sarah - efter fyra år. Undersökningen
visar på stora regionala och lokala skillnader i anmälningsfrekvens. Tre
fjärdedelar av kommunerna svarade att de inte hade några svårigheter att
tillämpa bestämmelsen och att det inte behövdes något förtydligande.
Socialstyrelsen kommer emellertid att överväga om det är möjligt att
förtydliga föreskrifterna och de allmänna råden ytterligare. Styrelsen anför
vidare att länsstyrelserna har fått utökade resurser för tillsyn inom
äldreområdet. Ett av de områden som lyfts fram som en uppgift för
äldreskyddsombuden är uppföljningen av rutiner för tillämpningen av lex Sarah.

I betänkande 2000/01:SoU9 behandlade utskottet en motion (s) med begäran
om en handlingsplan i syfte att förebygga och motverka våld mot äldre.
Planen borde bl.a. omfatta "värn för äldre" liknande dem i Norge.
Utskottet noterade att i Oslo fanns tre "Vern for Eldre" som är en del av
kommunens trygghetsskapande insatser och som skall hjälpa äldre som är i
fara för att utsättas för övergrepp. Hjälpen är avgiftsfri och den äldre
kan välja att vara anonym. Övergreppen mot äldre definieras som psykiska,
fysiska, sexuella och ekonomiska övergrepp. Men också bristande omvårdnad
definieras som övergrepp.
Utskottet anförde i sin bedömning att det delade uppfattningen i motionen
att det är angeläget att föregripa och motverka övergrepp mot äldre.
Utskottet erinrade om anmälningsplikten för den som är verksam inom omsorger
för äldre eller människor med funktionshinder. Utskottet ansåg vidare att
stödet till forsknings- och utvecklingsarbete liksom förbättrade möjligheter
till kompetensutveckling och fortbildning är viktiga insatser för att öka
kunskapen om övergrepp mot äldre och utveckla metoder för att motverka
detta. Inre minst de regionala forsknings- och utvecklingsenheterna kan
bidra med ny kunskap på området. Motionen ansåg därmed i huvudsak
tillgodosedd. Riksdagen följde utskottet (prot.nr. 2001/01:70). (Ingen
res.)
Utskottets ställningstagande
Tillsynsverksamheten har kraftfullt förstärkts genom inrättandet av
äldreskyddsombud vid länsstyrelserna. Utskottet har erfarit att länsstyrelsernas
nyligen avlämnade preliminära redovisning till Socialdepartementet om
äldreskyddsombudens verksamhet under år 2003 visar på att resurserna för
tillsynsverksamheten vid länsstyrelserna förstärkts med nästan 100 %
jämfört med före reformen. Länsstyrelsernas tillsynsresurser för enbart
äldreomsorgen uppskattas ha mer än femdubblats. Redovisningen visar bl.a.
att samverkan med Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter kring
gemensam tillsyn ökar och att reformen ger möjlighet till metodutveckling
där medborgarperspektivet lyfts fram. Förstärkningen ger även möjlighet
till en bättre planlagd och strukturerad verksamhet. En utförlig redovisning
kommer att sammanställas av Socialstyrelsen och redovisas för
Socialdepartementet
i mitten av juni 2004. Utskottet anser att eventuellt ytterligare
förändringar av tillsynsverksamheten inte bör övervägas förrän denna redovisning
föreligger. Motionerna So203 (m), So275 (v) yrkande 1, So418 (m) yrkande
10, So495 (fp) yrkandena 1 (delvis) och 2, So521 (s), So591 (kd) yrkandena
3 och 15 och So629 (s) avstyrks.
Utskottet anser inte heller att uppdrag nu bör läggas till Socialstyrelsen
om att se över MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) organisatoriska
tillhörighet. Motion So275 (v) yrkande 3 avstyrks därmed. Även motion
So353 (v) yrkande 1 med begäran om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag
att följa upp besluten till särskilda boendeformer avstyrks.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till en utredning om en översyn
av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453)
i syfte att sammanföra dem för att säkra en god äldreomsorg. Motion So418
(m) yrkande 11 avstyrks därmed.
Utskottet delar inte heller uppfattningen i motion So346 (kd) att det bör
inrättas en demensombudsman. Motionen avstyrks.
Utskottet biträder inte heller motionerna So338 (mp) yrkandena 1-3 och
So353 (v) yrkande 10. Utskottet vill dock än en gång erinra om att det
inte föreligger något lagligt hinder för en enskild att göra en anmälan
till tillsynsmyndigheten om missförhållanden inom äldreomsorgen.
Utskottet anser det angeläget att föregripa och motverka våld mot äldre.
Den förstärkta tillsynen och möjligheterna för enskilda att vända sig
till äldreskyddsombuden innebär ett förstärkt skydd för de äldre. Detta
bör också leda till ett starkare fokus på övergrepp i olika former som
äldre kan drabbas av. Vidare är kompetensutveckling och fortbildning för
personalen viktiga insatser för att öka kunskapen om och utveckla metoder
för att motverka övergrepp mot äldre. Utskottet anser inte att motionerna
So405 (fp) yrkandena 1 och 3 och So573 (mp) yrkande 4 bör föranleda något
initiativ från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.
Ställföreträdarfrågan och fysiska begränsningsåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om ställföreträdarfrågan och en motion om
fysiska begränsningsåtgärder med hänvisning till pågående arbete på området.

Jämför reservationerna 36 (m, fp, kd, c) och 37 (v, mp).
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande
om vad i motionen anförs om ställföreträdarfrågan (yrkande 13). Motionärerna
anför att enligt svensk lag får ingen ges vård och behandling mot sin
vilja. Patienter med nedsatt beslutskompetens riskerar därmed att bli
under- men också överbehandlade. Personalen som inte har stöd i grundlagen
för sina insatser lever, liksom patienterna, i ett laglöst tillstånd.
Motionärerna anser att det nu krävs snara åtgärder.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om
rättssäkerhet för dementa avseende fysiska begränsningsåtgärder (yrkande
11). Regeringen har tillsatt två olika utredningar som på olika sätt har
fått i uppdrag att belysa frågor om bl.a. ställföreträdarrollen och vård
och behandling. Vad som inte tycks beredas är frågan om användandet av
fysiska begränsningsåtgärder såsom bälten, skyddsselar och brickbord vilka
i dag endast regleras via en förordning. Motionärerna anser att regeringen
bör ta initiativ till lagstiftningen för användandet av fysiska
begränsningsåtgärder inom äldreomsorgen.
Tidigare behandling och pågående arbete
I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet senast motioner om
ställföreträdarfrågan. Utskottet erinrade då om att utredningen om förmyndare,
gode män och förvaltare skall granska och ta ställning till behovet av
ändringar i regelverket för gode män och förvaltare. De då aktuella
motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2002/03:134,
2002/03:135). (res. m, fp, kd, c och v, mp)
Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04) skall
utvärdera 1995 års förmyndarskapsreform (dir. 2002:55, 2003:23). Utredaren
skall därutöver granska och ta ställning till behovet av ändringar i
regelverket för gode män och förvaltare. En särskild fråga är om god man,
förvaltare eller någon ny form av legal ställföreträdare skall kunna
lämna samtycke till åtgärder inom hälso- och sjukvård, socialtjänst eller
forskning för personer som på grund av sjukdom, psykisk störning eller
liknande inte själva förmår att ge samtycke. Utredaren skall även överväga
om reglerna bör ändras mot bakgrund av den rekommendation om skydd för
hjälpbehövande vuxna som år 1999 antogs i Europarådet. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 juli 2004.
I departementspromemorian På väg mot en god demensvård, Ds 2003:47,
föreslås bl.a. att regeringen bör tillsätta en särskild utredning med uppgift
att överväga och ta ställning till om det fordras en särskild lagstiftning
som gör det möjligt att vidta tvångsåtgärder efter noggrann prövning,
etiska principer och då alla andra frivilliga utvägar prövats. En sådan
lagstiftning skulle minska det tvång som i dag förekommer inom demensvården.

Rapporten bereds för närvarande inom Socialdepartementet.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04) skall
redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2004. Utskottet anser att det
pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker därmed motion So418 (m) yrkande
13. Utskottet avstyrker även motion So353 (v) yrkande 11 och anser att
beredningen av departementspromemorian På väg mot en god demensvård, Ds
2003:47, bör avvaktas.
Personalförsörjningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om personalförsörjningen med hänvisning till
pågående arbete på området. Riksdagen bör även avslå en motion om anpassad
utbildning för biståndsbedömare. Utskottet konstaterar att Högskoleverket
har i uppdrag att se över den sociala omvårdnadsutbildningen och
socionomutbildningen.
Jämför reservationerna 38 (m), 39 (kd, c), 40 (fp), 41 (mp) och 42 (kd).

Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande
om vad i motionen anförs om personalförsörjning (yrkande 12). Genom att
låta personalen ta ett större ansvar för verksamheten genom alternativa
driftsformer och kooperativ blir det lättare att rekrytera och behålla
vårdpersonal. Genom alternativa vårdformer tillmötesgås också personalens
önskemål om ett varierat arbetssätt, anför motionärerna.
I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
äldrevårdens personalförsörjning (yrkande 9). Att rekrytera till äldrevården
går i längden bara om man i grunden förändrar yrkets villkor, anför
motionärerna. Vården behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,
arbetsorganisation. Detta förändrar yrket och stärker dess status - genom mer
inflytande över egen arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för
individuella lösningar av arbetstid och scheman och ambitiös vidareutbildning
och kompetensutveckling. Vidare bör vårdanställda ha mer än en arbetsgivare
att välja på.
I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs att regeringen lägger
fram förslag till ett åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen inom äldrevård och omsorg (yrkande 9). Motionärerna anser
att regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda parter
presentera ett åtgärdsprogram för att lågsiktigt säkra personalförsörjningen
inom äldrevård och omsorg.
I motion So549 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s) begärs
tillkännagivande om kraftfulla åtgärder för att klara framtida
personalrekrytering
till vård- och omsorgsarbete. Regeringen bör verka för att kraftfulla
åtgärder vidtas för att klara det framtida personalbehovet.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om att
regeringen bör presentera en för ändamålet anpassad utbildning för
biståndsbedömare (yrkande 13). Motionärerna anför att många äldre förvägras
ett särskilt boende trots att vårdbehov finns. Detta beror bl.a. på att
medicinsk kompetens inte alltid ingår i biståndsbedömningen.
Tidigare behandling och pågående arbete
I betänkande 2002/03:SoU9, vartill hänvisas (s. 38-42), behandlade utskottet
senast motioner om personalförsörjningen inom äldreomsorgen. Utskottet
gjorde bedömningen att personalförsörjningen är fortsatt bekymmersam trots
olika typer av insatser som gjorts. Antalet utbildningsplatser inom såväl
läkar- som sjuksköterskeutbildningarna har utökats. Resurser har avsatts
för att stimulera till minskad deltidsarbetslöshet. Särskilda insatser
har gjorts för att öka antalet invandrare som är anställda inom vård- och
omsorgsområdet. Studier har visat att kommuner och vård- och omsorgsföretag
har vidtagit en rad åtgärder för att främja personalrekryteringen. Utskottet
delade regeringens bedömning i skrivelse 2002/03:30 att kommunerna behöver
vidareutveckla strategier för vilka åtgärder som behöver vidtas för att
förbättra personalens kompetens. Regeringen redovisade i skrivelsen att
den beslutat att stödja kommuner och landsting genom en plan med förslag
på åtgärder för kompetensförsörjning av personal inom kommunernas vård
och omsorg om äldre och personer med funktionshinder. Planen skall utarbetas
gemensamt av tio myndigheter. Syftet med insatserna i planen är att skapa
bättre förutsättningar för kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar
som huvudmän för och/eller utförare av vård och omsorg. Planen skall
redovisas senast den 31 maj 2004.
Utskottet erinrade också om att regeringen tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att sammanställa kunskap om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där
åtgärder behöver sättas in. Utskottet ansåg att resultatet av det pågående
arbetet borde avvaktas och avstyrkte de aktuella motionerna. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. m, fp, kd,
c).
Utskottet konstaterade vidare att staten genom stimulansbidrag har gjort
en särskild satsning på fortbildning av arbetsledare och biståndsbedömare
inom äldreomsorgen för att höja kompetensen för dessa personalgrupper.
Utskottet delade regeringens bedömning att kommunerna behöver fortsätta
med fortbildningssatsningar i syfte att höja kompetensen hos arbetsledare
och biståndsbedömare för att möta de ökande krav som verksamheten ställer
på arbetsledarfunktionen (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. kd).
I budgetpropositionen, 2003/04:1, anförde regeringen (volym 6, s. 118-119)
bl.a. att verksamheten inom vård och omsorg ställer allt högre krav på bl.
a. arbetsledarfunktionen. Högskoleverket har för närvarande regeringens
uppdrag att se över den sociala omvårdnadsutbildningen och socionomutbildningen.

Regeringen konstaterar att trots stora rekryteringssvårigheter har det
under många år funnits en hög andel deltidsarbetslösa inom vård och
omsorgsområdet. Genom olika åtgärder har deltidsarbetslösheten dock kunnat
reduceras med nästan 50 % mellan november 1999 och oktober 2002. För att
ytterligare försöka reducera deltidsarbetslösheten avser regeringen att
avsätta sammanlagt 250 miljoner kronor under perioden 2002-2004 för olika
insatser. Medlen kommer främst att användas för att pröva nya
arbetsorganisationer och arbetssätt som skapar fler heltidsarbeten. Medel kommer
också att avsättas till flera myndigheter för kompetensutveckling av
deltidsarbetslösa, aktionsinriktad forskning samt informationsinsatser.
Högskoleverket har avrapporterat uppdraget i Högskoleverkets rapportserie
2003:29 Social omsorgsutbildning och socionomutbildning - en översyn.
Rapporten kommer att remitteras i dagarna. Remisstiden blir till 2 juni
2004.
Socialstyrelsen har redovisat en första rapport av de tio myndigheternas
arbete med att utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjningen inom
kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer.
Rapporten Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och
funktionshindrade analyserar förutsättningarna för kompetensförsörjningen.
Analysen utgår från det aktuella läget i kompetensförsörjningen. Med stöd
av kunskap om förhållanden som har betydelse för kompetensförsörjningen,
samt bedömningar av framtida samhällsutveckling, redovisas uppgifter om
kompetensförsörjningen fram till 2015, med utblick mot 2030.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 maj 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas bedömningar att personalförsörjningen inom
äldreomsorgen är fortsatt bekymmersam trots olika typer av insatser under
senare år. Utskottet vidhåller att kommunerna behöver vidareutveckla
strategier för vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra personalens
kompetens. Regeringen har givit tio myndigheter i uppdrag att utarbeta en
plan med förslag på åtgärder för kompetensförsörjning av personal inom
kommunernas vård och omsorg om äldre och personer med funktionshinder.
Syftet med insatserna i planen är att skapa bättre förutsättningar för
kommuner och företag att fullgöra sitt ansvar som huvudmän för och/eller
utförare av vård och omsorg. Planen skall redovisas senast den 31 maj
2004. Utskottet anser att det pågående arbetet, som inom kort är klart,
bör avvaktas. Motionerna So418 (m) yrkande 12, So428 (c) yrkande 9, So549
(s) och So572 (fp) yrkande 9 bör inte nu föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Motionerna avstyrks.
Utskottet vidhåller även att kommunerna behöver fortsätta med
fortbildningssatsningar i syfte att höja kompetensen hos arbetsledare och
biståndsbedömare för att möta de ökande krav som verksamheten ställer. Utskottet
konstaterar vidare att Högskoleverket har avrapporterat uppdraget att se
över den sociala omvårdnadsutbildningen och socionomutbildningen. Rapporten
kommer att remissbehandlas. Remisstiden blir till 2 juni 2004. Utskottet
anser inte att motion So591 (kd) yrkande 13 bör föranleda något initiativ
från riksdagens sida. Motionen avstyrks.
Hemtjänsten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om viss hemtjänst utan biståndsprövning.
Utskottet anser att den fortsatta beredningen av Äldreberedningens
slutrapport bör avvaktas. Riksdagen bör avslå en motion om avdragsrätt för
hushållsnära tjänster. Utskottet vidhåller att detta skulle innebära ett
avsteg från de principer som ligger till grund för den s.k. skattereformen.
Riksdagen bör avslå motioner om vistelsekommunens ansvar för hemtjänst
för äldre. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
på området och att regeringen vidtar de åtgärder som kan vara påkallade.
Utskottet förutsätter också att regeringen vid behov återkommer till
riksdagen i frågan.
Jämför reservationerna 43 (fp), 44 (c), 45 (m, fp, kd, c) och 46 (m, fp,
kd, c).
Motioner
I motion So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
nationellt försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för personer som
är 80 år och äldre (yrkande 3). Motionärerna anför att försök bör genomföras
under i första hand tre år med en utvidgad hemtjänst för alla som är 80
år eller äldre. Dessa äldre bör få rätt till 4 timmars hemtjänst i månaden
utan biståndsprövning till ett pris som motsvarar cirka en tredjedel av
kostnaden (omkring 75 kr). Regeringen bör överlägga med Svenska Kommunförbundet
om formerna för ett sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas
om en viss lagändring först behöver göras för att inte försöket skall
hindras av en tolkning som förekommit av den s.k. likställighetsprincipen
i kommunallagen.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om
behovet av nya former för service till äldre (yrkande 16). De stora
servicebehov som många äldre har måste tillgodoses i andra former och av
andra utförare än den kommunala hemtjänsten. En skattereduktion på 50 %
för privata hushålls köp av tjänster i det egna hemmet bör därför införas,
anför motionärerna.
I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om
en utredning av ett system med hemservicecheckar i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkande 6). Motionärerna anför att systemet med
hemservicecheckar skall omfatta alla pensionärshushåll, såväl förtids- som
folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt förekommande tjänster
i hemmet. Det som redan förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten
skall inte ingå i detta system.
I flera motioner tas frågan om hemtjänst för sommarboende upp. I motion
So228 av Lars-Ivar Ericson (c) begärs tillkännagivande om hemtjänst för
sommarboende och ersättning för denna. Motionären anser att det är önskvärt
med ett clearingsystem för interkommunal ersättning vid hemtjänst för
sommarboende. Liknande yrkanden finns också i motionerna 2002/03:So284 av
Åsa Torstensson (c), 2002/03:So302 av Rosita Runegrund (kd), 2002/03:So381
av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s), 2002/03:N397 av Martin Andreasson m.
fl. (fp) yrkande 8, So261 av Rigmor Stenmark (c), So281 av Agneta Ringman
(s), So388 av Christer Skoog m.fl. (s), So566 av Ingvar Svensson och Rosita
Runegrund (kd) och So612 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s).
Tidigare behandling och pågående arbete
Senast i betänkande 2001/02:SoU11 vidhöll utskottet sin uppfattning att
det inte bör göras något undantag från huvudregeln om att det är
vistelsekommunen som bär ansvaret för t.ex. hemtjänst till sommargäster (s.
15). De aktuella motionerna avstyrktes därmed. Riksdagen följde utskottet
(rskr. 2001/02:178), (res. kd, c).
I betänkande 2002/03:SoU9 behandlade utskottet senast motioner med begäran
om att kunna erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning. Utskottet
konstaterade att regeringen, enligt ett uttalande av socialministern i en
riksdagsdebatt den 20 februari 2003, hade för avsikt att utreda möjligheterna
att erbjuda viss hemtjänst utan biståndsprövning med hänsyn till om detta
är förenligt med kommunallagen (1991:900). Utskottet avstyrkte aktuella
motioner med hänvisning till att riksdagen inte borde ta något initiativ
på området. Med anledning av motioner behandlade utskottet också frågan
om avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Utskottet vidhöll att avdragsrätt
för hushållsnära tjänster skulle innebära ett avsteg från de principer
som ligger till grund för den s.k. skattereformen. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. fp, c).
Äldreberedningen, Senior 2005 anför i sin slutrapport Äldrepolitik för
framtiden (SOU 2003:91) att kunskaperna behöver förbättras om vad tillgång
till service i hemmet betyder för självständighet och hälsa liksom om vad
det kostar. Utredningen konstaterar emellertid att den verksamhet som
vissa kommuner erbjuder med service i hemmet utan behovsprövning har
ifrågasatts ur juridisk synpunkt. Främst har det gällt om kommunernas regler
att ge service till äldre människor över en viss ålder utan behovsprövning
är förenliga med likställighetsprincipen i kommunallagen samt att reglerna
om bistånd i socialtjänstlagen förutsätter någon form av behovsprövning.
Att servicetjänster tillhandahålls utan behovsprövning innebär också att
tjänsterna inte omfattas av regler om momsbefrielse i mervärdesskattelagen.
Enligt utredningens bedömning skulle det gå att undanröja de juridiska
hinder som finns i kommunallagen för att tillhandahålla service i hemmet
utan behovsbedömning genom ett tillägg i socialtjänstlagen eller i en
särskild lag. Det är däremot enligt utredningens bedömning inte möjligt
att genom en lagändring medverka till att serviceavgifter utan behovsbedömning
blir befriade från moms mot bakgrund av att reglerna för mervärdesskatt
är harmoniserade på EG-nivå och detta skulle strida mot EG-direktiv.
Utredningen anser däremot att det är möjligt att inom nuvarande lagstiftning
utveckla enklare behovsbedömningar för servicetjänster. Regeringen bör
därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av metoder
för seriösa men enklare behovsbedömningar inom ramen för nuvarande
lagstiftning. Regeringen bör även ta initiativ till en uppföljning av den
enskildes erfarenheter och upplevelser av olika former av behovsbedömningar.
Regeringen bör också överväga att stödja en försöksverksamhet med ökad
tillgång till service i hemmet för äldre inom ramen för nuvarande
lagstiftning.
Utredningen skall remissbehandlas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av Äldreberedningens
slutrapport och förslagen om hemtjänst bör avvaktas. Motionerna So428 (c)
yrkande 6 och So572 (fp) yrkande 3 avstyrks därmed.
Utskottet vidhåller att avdragsrätt för hushållsnära tjänster skulle
innebära ett avsteg från de principer som ligger till grund för den s.k.
skattereformen. Motion So591 (kd) yrkande 16 avstyrks därmed.
Enligt 2 kap. 1-2 §§ socialtjänstlagen (2001:453) svarar varje kommun för
socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har det yttersta ansvaret för
att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.
Frågan
om hemtjänst vid vistelse i annan kommun än bosättningskommunen tas upp
i ett antal motioner. Flera motionärer förespråkar ett clearingsystem för
interkommunal ersättning.
Utskottet vill inledningsvis understryka att personer med behov av stöd
och hjälp självfallet skall kunna vistas i annan kommun än bosättningskommunen,
t.ex. för sommarvistelse, och få den hjälp och det stöd de behöver.
Utskottet har vid tidigare behandling ansett att det inte bör göras något
undantag från huvudregeln att det är vistelsekommunen som bär
ansvaret.
Utskottet har erfarit att Svenska Kommunförbundet anser att frågan vuxit
i omfattning sedan förbundet senast utredde den 1998. Många kommuner vänder
sig till förbundet och påtalar det som berörs i motionerna. Förbundet
utreder därför nu på nytt frågan. För förbundsstyrelsen kan det, enligt
uppgift, bli ett ärende under våren 2004.
Utskottet anser för sin del att Svenska Kommunförbundets beredning av
frågan bör avvaktas och att riksdagen inte bör föregripa pågående arbete.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga följer utvecklingen
på området och vidtar de åtgärder som kan vara påkallade. Utskottet
förutsätter också att regeringen vid behov återkommer till riksdagen.
Utskottet avser att noga följa utvecklingen, men anser inte att motionerna
2002/03:So284 (c), 2002/03:So302 (kd), 2002/03:So381 (s), 2002/03:N397
(fp) yrkande 8, So228 (c), So261(c), So281 (s), So388 (s), So566 (kd) och
So612 (s) nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna
avstyrks.
Avgifter inom äldreomsorgen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om avgifter inom äldreomsorgen. Utskottet
förutsätter att regeringen i den aviserade skrivelsen till riksdagen om
jämkning av avgifter för färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen
kommer att hantera de problem som Socialstyrelsen påtalat i sin uppföljning
liksom de frågeställningar som tas upp i motionerna. I de fall så inte
sker avser utskottet att återkomma i frågan. Utskottet anser inte att de
aktuella motionerna nu bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Jämför reservation 47 (m, fp, kd, c).
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande
om vikten av att skyndsamt följa upp effekterna av avgiftsreformen inom
äldre- och handikappomsorgen (yrkande 16). Motionärerna understryker vikten
av att Socialstyrelsen skyndsamt följer upp avgiftsreformen och identifierar
eventuella orättvisor inom det nya avgiftssystemet. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen så att dessa eventuella fel och brister kan
åtgärdas och den ekonomiska tryggheten för äldre förbättras.
I motion So591 av Alf Svensson m.fl. (kd) hemställs att regeringen återkommer
med förslag till riktlinjer för tillämpningen av maxtaxan i äldreomsorgen
(yrkande 5). Tillämpningen av maxtaxan skiljer sig åt mellan olika kommuner,
anför motionärerna. De anser att regeringen måste återkomma med tydliga
konsekvensbeskrivningar för pensionärer i olika inkomstlägen och därefter
förtydliganden av lagparagraferna. Bristerna måste åtgärdas omedelbart.
I
motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivande om vad i
motionen anförs om åtgärder av brister i maxtaxan inom äldreomsorgen
(yrkande 7). Socialstyrelsens uppföljning av det nya avgiftssystemet visar
att inom vissa områden kvarstår problem. Motionärerna anser att regeringen
skyndsamt bör ta fram förslag som åtgärdar de brister som kvarstår inom
avgiftssystemet för äldre och funktionshindrade.
I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om
att snarast utvärdera konsekvenserna av den nu införda maxtaxereformen
(yrkande 4).
I motion So350 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c) begärs
tillkännagivande om att utvärdera konsekvenserna av införandet av maxtaxan
för äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa villkor.
I motion So358 av Lennart Axelsson m.fl. (s) begärs tillkännagivande om
behovet av en konsekvensanalys av kommunernas ekonomiska kompensation vid
införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen.
I motion So596 av Louise Malmström (s) begärs tillkännagivande om att
överväga en översyn av socialtjänstlagen i den del som gäller vuxna som
bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden men inte likställs
med gifta par vid bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

I motion So597 av Louise Malmström (s) begärs tillkännagivande om behovet
av att överväga att utforma förändringarna i socialtjänstlagen så att
jämkning av kostavgifter sker i landets samtliga kommuner.
Bakgrund m.m.
Enligt 8 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall i fråga om makar den
enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.
I proposition 2000/01:149 som låg till grund för den aktuella lagstiftningen
hänvisar regeringen till den lagstadgade underhållsskyldigheten mellan
makar och registrerade sambor som motiv för detta sätt att beräkna inkomsten.
Motsvarande gäller inte sambors inkomster, då det inte finns någon
lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem.
I budgetpropositionen, 2003/04:1, redovisades (volym 6, s. 120) att de
nya bestämmelserna om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen har gett
ett ökat skydd mot höga avgifter för personer i olika inkomstnivåer.
Socialstyrelsens uppföljningar har dock visat att vissa kommuner har
beslutat upphöra med att jämka kostnaderna för bl.a. mat vilket främst
drabbat personer med låga inkomster och lågt eller inget bostadstillägg.
Regeringen anför att frågan för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Regeringen avlämnade i december 2003 en lagrådsremiss Jämkning av avgift
för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och
handikappomsorgen.
Lagrådet har vid sin behandling av förslaget ifrågasatt den föreslagna
lagregleringen och bl.a. anfört följande:
Frågan synes hellre böra ställas om det behov av jämkning som kan finnas
inte borde tillgodoses genom att respektive kommun väljer att bygga ut
sina taxebestämmelser med jämkningsregler. En bestämmelse i lagform av
föreslagen lydelse synes inte medföra fördelar när det gäller att undanröja
eller minska farhågor för att beslutet om jämkning kan komma att strida
mot likställighetsprincipen. Av betydelse i det hänseendet är att de
jämkningsbeslut som fattas är grundade på normer och skäl som är sakligt
godtagbara sett ur likabehandlingssynpunkt. Detta lär inte bli bättre
utan snarare sämre säkerställt med den föreslagna lagregeln än om stödet
för jämkning hämtas i närmare preciserade taxebestämmelser.
Enligt propositionslistan avser regeringen att avlämna en skrivelse till
regeringen den 26 februari 2004.
Utskottets ställningstagande
Socialstyrelsens uppföljning visar att avgiftsreformen i stort fått avsedd
effekt och att måluppfyllelsen är god. Omsorgstagarna har fått ett bättre
skydd mot för höga avgifter för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal sjukvård
och sådan bostad som inte omfattas av hyreslagen (12 kap. jordabalken).
Av uppföljningen framgår emellertid att personer med låga inkomster i
vissa fall har fått en försämrad ekonomi efter det att de nya avgiftsreglerna
införts. Framför allt behövs enligt Socialstyrelsen en reglering av
avgiften för färdiglagad mat.
Utskottet vill för sin del understryka att för personer med låga inkomster
är det särskilt viktigt att kommunerna får beakta den enskildes ekonomiska
förhållanden vid fastställande av avgift och när särskilda skäl föreligger
jämka avgiften så att dessa personer förbehålls tillräckliga medel för
sina personliga behov.
Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat att den inom kort avser
att avlämna en skrivelse till riksdagen om jämkning av avgifter för
färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen. Utskottet förutsätter
att regeringen i den aviserade skrivelsen till riksdagen kommer att hantera
de problem som Socialstyrelsen påtalat i sin uppföljning liksom de
frågeställningar som tas upp i motionerna So350 (c), So353 (v) yrkande 7,
So358 (s), So418 (m) yrkande 16, So428 (c) yrkande 4, So591 (kd) yrkande
5, So596 (s) och So597 (s). I det fall så inte sker avser utskottet att
återkomma i frågan. Utskottet anser inte att de aktuella motionerna nu
bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna avstyrks.

Anhörigstöd m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med bifall till en mp-motion och delvis bifall till motioner
från (m), (fp), (kd), (v) och (c) som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört. Utskottet anser att det behövs en kraftfull utveckling
av olika former för avlastning, stöd och utbildning till närstående.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning
i anledning av det tidigare tillkännagivandet av riksdagen, dels med
förslag till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka stödet
till anhöriga. Övriga motioner avstyrks.
Motioner
I motion So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs tillkännagivande
om anhörigas och närståendes situation (yrkande 17). Motionärerna anser
att anhörigvårdare och närstående måste erbjudas stöd, dels ekonomiskt,
dels genom kontinuerlig utbildning och möjlighet till avlösning och
korttidsboende eller dagvård för den sjuke anhörige.
I motion So505 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
vad i motionen anförs om överläggningar med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet om former för utökat stöd till den som vårdar närstående
(yrkande 1). Motionärerna anser att följande reformförslag bör diskuteras:
en fortsatt utbyggnad av avlastnings- och växelvård, förbättringar i
kommunernas regler för hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa
närstående.
I motion A371 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om vikten
av att uppvärdera hemarbete och anhörigvård (yrkande 21). (Motionärerna
anför att anhörigvård är ett krävande arbete. Detta bör generera pensionspoäng
och värderas som meritgrund.)
I motion So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om
behovet av hälsoekonomiska studier och forskning kring anhörigvårdares
hälsotillstånd (yrkande 1), om behovet av forskning kring anhörigvården
(yrkande 2) och om nationellt resurscenter för anhörigstöd (yrkande 3).
Vidare yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen
(2001:453) enligt följande lydelse: "Socialnämnden skall genom stöd och
avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka
eller äldre eller som har funktionshinder" (yrkande 8). Motionärerna anser
att anhörigstödet är så viktigt att det bör bli en särskilt reglerad
skyldighet för socialtjänsten att ge ett sådant stöd. Motionärerna begär
vidare tillkännagivande om anhöriganställning (yrkande 5). Det råder i
dag stora skillnader mellan kommunerna när det gäller yngre anhörigas
möjlighet till anställning för vård av närstående. Trygghetsförsäkringar
och pensionsavtal gäller inte för denna grupp. Frågan om de anhöriga enbart
skall få olika typer av stöd eller om de skall anställas och omfattas av
trygghetsförsäkringar och pensionsavtal måste lyftas fram. Detta behöver,
enligt motionärerna, utredas närmare.
I motion So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om
anhörigstöd (yrkande 12) och om uppföljning av anhöriginsatser (yrkande
13). Motionärerna anser att regeringen bör överväga att tillföra medel
för fortsatt utveckling av anhörigstödet. Vidare bör Socialstyrelsen ges
i uppdrag att följa utvecklingen och ge förslag på åtgärder så att det
säkerställs att anhöriginsatser utförs utifrån den enskildes önskemål,
anhörig såväl som brukare, och inte som ett led i samhällets besparingar.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om
en strategi för att stimulera ett bra samarbete mellan anhörigvård och
den offentliga vården och omsorgen (yrkande 7). Motionärerna anför att
samhället måste ge anhörigvårdare ökat stöd i form av avlösning, avlastning
och anhörigträffar.
I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om avlastning, stöd och
utbildning till närstående (yrkande 7). Motionärerna anför att det behövs
en kraftfull utveckling av olika former för avlastning, stöd och utbildning
till närstående.
Tidigare behandling och pågående arbete, m.m.
Utskottet har i betänkande 2001/02:SoU11 föreslagit riksdagen ett
tillkännagivande till regeringen om att det är önskvärt att i socialtjänstlagen
införa en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem
som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra en analys av de
ekonomiska konsekvenserna av en sådan lagreglering samt redovisa för
riksdagen olika alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja
anhöriga. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2001/02:178).
Utskottet behandlade åter frågor om anhörigstöd i betänkande 2002/03:SoU9
i anledning av bl.a. skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den nationella
handlingsplanen för äldrepolitiken. Utskottet anförde att den delade
regeringens bedömning att det påbörjade utvecklingsarbetet med stöd till
anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas. Utskottet konstaterade att
regeringen redovisade att den tillsammans med Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet hade slutit ett utvecklingsavtal om att stödet
till anhöriga skall fortsätta under de kommande åren. Vidare hade
Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp utvecklingen av kommunernas stöd till
anhöriga. Utskottet hänvisade också till det arbete som görs i arbetsgruppen
med uppgift att sammanställa kunskap om situationen för personer med
demenssjukdomar och deras anhöriga samt identifiera utvecklingsområden där
åtgärder behöver sättas in på olika nivåer. Utskottet erinrade om att
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen våren 2002 givit denna
i uppdrag att göra en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en särskilt
reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående.
Utskottet noterade att regeringen beredde frågan. Utskottet ansåg att
riksdagen inte skulle ta något ytterligare initiativ i frågan. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2002/03:134, 2002/03:135), (res. (fp, c), m, kd,
v).
I rapporten På väg mot en god demensvård, Ds 2003:47, föreslås bl.a. att
huvudmännen och staten både på nationell och lokal nivå bör uppmuntra,
utveckla och samverka med anhöriga och frivilligkrafter. Vidare föreslås
att staten bör permanenta det statliga stödet till anhörigorganisationernas
nationella hjälptelefon.
Senior 2005 tar i sin slutrapport SOU 2003:91 upp stödet till anhöriga.
Utredningen föreslår bl.a. att kommunernas skyldighet att stödja
anhöriga/närstående bör lagregleras. Utredningen har erfarit att resultatet av
Socialdepartementets pågående analys av de ekonomiska och juridiska
konsekvenserna av en sådan skyldighet kommer att presenteras under vintern
2003/2004. Utredningen understryker att det är angeläget att tidsplanen
hålls. Utredningen anser vidare att regeringen bör ta initiativ till en
översyn av hur termerna anhörig och närstående används i lagstiftning som
på olika sätt berör vård och omsorg om bl.a. äldre. Utredningen konstaterar
att ansvaret för hjälpmedel till anhöriga/närstående som ger vård och
omsorg inte är klarlagt i dag. Ansvaret för tekniska hjälpmedel till
anhörigvårdare/närstående bör därför utredas.
Utredningen kommer att remissbehandlas.
Svenska Kommunförbundet publicerade i oktober 2003 en skrift Aktuellt om
äldreomsorgen. Här redovisas bl.a. att den 1 oktober år 2002 var det drygt
5 500 ålderspensionärer 65 år och äldre som beviljats anhörigbidrag. Detta
är en ökning med 500 personer sedan 2001. Samtidigt var det ca 2 100
ålderspensionärer som fick hjälp av anhörig eller närstående som anställts
av kommunen eller som hade en s.k. objektsanställning. Det var i stort
sett samma antal som år 2001.
Utskottets ställningstagande
Anhöriga står för en mycket stor del av omvårdnaden av äldre, sjuka och
handikappade. I flertalet kommuner pågår ett omfattande arbete med att
utveckla såväl befintligt anhörigstöd som nya stödformer. Fortfarande är
det dock ett område med stora utvecklingsbehov, både vad gäller kvalitet
och kvantitet.
Utskottet vill än en gång understryka att det påbörjade utvecklingsarbetet
med stöd till anhöriga måste fortsätta och vidareutvecklas. Utskottet
erinrar om att riksdagen, på förslag av socialutskottet, våren 2002 (bet.
2001/02:SoU11) givit regeringen till känna att det vore önskvärt att i
socialtjänstlagen införa en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden
att stödja dem som vårdar närstående. Regeringen borde snarast göra en
analys av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan lagreglering samt
redovisa för riksdagen olika alternativa lagregleringar i avsikt att
ytterligare stödja anhöriga. Utskottet konstaterar att någon återrapport
till riksdagen ännu inte gjorts.
Utskottet erinrar också om att regeringen slutit ett utvecklingsavtal med
Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet om att stödet till anhöriga,
som infördes genom den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken,
skulle fortsätta också under perioden 2002-2004. Utskottet konstaterar
vidare att Äldreberedningen, Senior 2005, i sin slutrapport har tagit upp
stödet till anhöriga och framfört flera förslag till åtgärder. Betänkandet
skall remissbehandlas.
I flera av de nu aktuella motionerna pekas på det angelägna i en kraftfull
utveckling av stödet till anhöriga. Det anförs att olika former för
avlastning, stöd och utbildning till närstående behöver utvecklas. Det
föreslås att regeringen bör överväga att tillföra medel för fortsatt
utveckling av anhörigstödet och att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att
följa utvecklingen och ge förslag till åtgärder så att det säkerställs
att anhöriginsatser utförs utifrån den enskildes önskemål, anhöriga såväl
som brukare, och inte som ett led i samhällets besparingar. Vidare föreslås
att regeringen tar initiativ till överläggningar med kommun- och
landstingsförbunden om former för utökat stöd till dem som vårdar närstående,
bl.a. i form av utbyggnad av avlastnings- och växelvård, förbättringar
i kommunernas regler för hemvårdsbidrag samt ökade möjligheter att anställa
närstående.
Utskottet anser för sin del att det behövs en kraftfull utveckling av
olika former för avlastning, stöd och utbildning till närstående. Regeringen
bör därför snarast återkomma till riksdagen dels med en redovisning av
det som inbegrips med det ovan nämnda riksdagsbeslutet, dels med förslag
till insatser för att ytterligare säkerställa och stärka stödet till
anhöriga.
Vad utskottet nu anfört med bifall till motion So573 (mp) yrkande 7 och
delvis bifall till motionerna So353 (v) yrkandena 12 och 13, So418 (m)
yrkande 17, So428 (c) yrkande 7, So505 (fp) yrkande 1 och So641 (kd)
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
anser inte att motionerna So641 (kd) yrkandena 1, 2, 5 och 8 och A371
(kd) yrkande 21 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Motionsyrkandena avstyrks.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett tiotal motionsyrkanden som utskottet behandlat i
förenklad ordning. Utskottet hänvisar till den kompetensfördelning som
finns mellan staten och kommuner och landsting.
Jämför särskilt yttrande 2 (mp).
Enligt gällande styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor. I de centrala lagarna inom utskottets
beredningsområde finns ofta bestämmelser som innebär delegation av
detaljbestämmelser till regering och/eller myndigheter. Utskottet finner
också anledning att erinra om den kompetensfördelning som finns mellan
staten och kommuner och landsting, vilket bl.a. innebär att inom utskottets
beredningsområde ligger ramlagstiftning för hälso- och sjukvården och
socialtjänsten. Den konkreta utformningen av verksamheten liksom
finansieringsansvaret ligger dock på kommun och landstingsnivå.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning till gällande
ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden avslås.
I motion So205 av Inger René (m) begärs tillkännagivanden om att personalen
inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i näringslära och kosthållning
(yrkande 1) och att det i utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen
ges adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning (yrkande 2).
I motion So295 av Heli Berg (fp) begärs tillkännagivande om vad i motionen
anförs om en försöksverksamhet för finsktalande inom äldrevården i Olofström.

I motion So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs tillkännagivande om
vad i motionen anförs om förslag för hur volontärer kan bli verksamma
inom skola, vård och omsorg (yrkande 8).
I motion So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (mp)
begärs tillkännagivande om vad i motionen anförs om friskvård och
förebyggande verksamhet (yrkande 2). Motionärerna anser att det behövs
rådgivning
och stöd.
I samma motion begärs också tillkännagivande om utveckling av mer
lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik, och möjlig märkning (yrkande 3).
Motionärerna anser att någon form av märkning av produkterna t.ex.
"lätthanterbar" skulle kunna stötta utvecklingen. Vidare begärs tillkännagivande
om frivilligarbete (yrkande 8).
I motion So602 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (s) begärs tillkännagivande
om organisationen Sverigefinska Pensionärers möjlighet till inflytande
och stöd i samhällslivet. Motionärerna anför att organisationen Sverigefinska
Pensionärer bör få statligt stöd och få möjlighet att utse en representant
till regeringens pensionärskommitté.
I motion So621 av Göran Norlander och Susanne Eberstein (s) begärs
tillkännagivande om terapi och sysselsättning för äldre. Motionärerna anför
att när många kommuner och landsting av ekonomiska skäl är tvungna att
göra nedskärningar bör betydelsen av terapiverksamheten uppmärksammas.
I motion So641Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs tillkännagivande om
behovet av att verka för att kunskap om anhörigvårdares situation blir en
viktig del i alla utbildningar inom vården och den sociala sektorn (yrkande
4).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ytterligare mål för äldrepolitiken, punkt 1 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att målen för äldrepolitiken bör förstärkas till ett mer
individbaserat förhållningssätt. Det är viktigt att var och en blir bemött
utifrån sina egna förutsättningar och sin egen vilja. Pensionärers
livsvillkor och behov varierar, därför kan vi inte betrakta
pensionärskollektivet
som en homogen samhällsgrupp. Vi måste skapa verkliga möjligheter för den
enskilde att påverka sin egen och sina anhörigas omsorg. All vård och
omsorg skall ha hög kvalitet, och alla skall bemötas med stor respekt och
värdighet. Äldrepolitiken skall bedrivas utifrån ett individbaserat
förhållningssätt med utgångspunkt i individens särskilda behov. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So418
yrkandena 1-4, 2003/04:So572 yrkande 2 och 2003/04:So591 yrkande 17 och
avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27,
2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400, 2003/04:So428
yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544,
2003/04:So572 yrkande 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11, 2003/04:So591
yrkandena 1, 2 och 19 och 2003/04:So600.
Ställningstagande
Vi anser att de begränsningar som i dag hindrar äldre från att välja
omsorgsgivare och att obehindrat flytta över kommungränserna måste tas
bort. Vi föreslår fritt vårdval i hela Sverige också för äldre som behöver
vård och omsorg. För att möjliggöra detta fria vård- och omsorgsval vill
vi införa en nationellt samordnad äldrepeng och en statlig finansiering
där pengarna för omsorgen följer individen. Äldrepengens storlek avgörs
av den enskildes omsorgsbehov och tillfaller den omsorgsgivare den enskilde
eller dennes anhöriga väljer. Valfrihet på lika villkor för alla med behov
av omsorg blir därmed verklighet. För att ingen skall lämnas utanför har
kommunen det fortsatta ansvaret för att också de som inte orkar, kan eller
vill välja får den allra bästa vården.
Det är vidare angeläget att beakta de äldre invandrarnas speciella
förhållanden i äldreomsorgen. Etniska minoritetsorganisationer och
pensionärsorganisationer måste få påverka äldreomsorgens utformning. En viktig
kvalitets- och trygghetsfråga är tillgången till personal som talar det
egna modersmålet. Det krävs vidare respekt för kulturella och religiösa
traditioner så långt det är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar
som gäller i den svenska vården.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.
Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (fp)
av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K417
yrkande 6, 2003/04:So477, 2003/04:So508 och 2003/04:So572 yrkandena 2 och
4 och avslår motionerna 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So353
yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428
yrkandena 2 och 10, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So573 yrkandena
9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande
Vi anser att det behövs en förbättrad valfrihet, så att det stöd kommunen
godkänt får användas hos valfri kvalitetsgodkänd vårdgivare, kommunal
eller icke-kommunal. Ett starkt stöd för en sådan förbättring blir det om
valfrihetsprincipen skrivs in i socialtjänstlagen för både boende och
hemtjänst. Regeringen bör återkomma med förslag till en sådan lagändring.

Att bättre tillgodose behoven av kunskaper i finska och andra minoritets-
och invandrarspråk bör vara en del av utvecklings- och kvalitetsarbetet
inom äldreomsorgen. Inom de språk som Sverige har antagit som minoritetsspråk
skall det vara en rättighet att kunna bli vårdad på sitt språk om behov
föreligger.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.
Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sf402
yrkande 27 och 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och avslår motionerna
2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9,
2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och
10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520, 2003/04:So544, 2003/04:So572
yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena 9-11 och 2003/04:So600.

Ställningstagande
Jag anser att den växande andelen äldre skall betraktas som ett gemensamt
samhällsansvar och som en resurs att ta till vara. Äldre behöver vara
representerade i alla beslutande församlingar och olika verksamheter skall
utformas så att de svarar mot äldres behov.
Den enskildes möjligheter att välja utförare av vård, omsorg och service
skall stärkas. Inom äldreomsorgen kan modeller för eget val diskuteras
och utprovas under förutsättning att de med särskilda behov värnas.
Konkurrensutsättning och tillkomst av alternativ måste präglas av en mycket
strikt kvalitetskontroll och fortlöpande uppföljning och utvärdering.
Det är angeläget att beakta de äldre invandrarnas speciella förhållanden
i äldreomsorgen. Etniska minoritetsorganisationer och pensionärsorganisationer
måste få påverka äldreomsorgens utformning. En viktig kvalitets- och
trygghetsfråga är tillgången till personal som talar det egna modersmålet.
Det krävs vidare respekt för kulturella och religiösa traditioner så
långt det är acceptabelt i förhållande till de grundvärderingar som gäller
i den svenska vården.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353
yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400 och 2003/04:So520 och avslår motionerna
2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So418
yrkandena 1-4, 2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508,
2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena
9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande
Vi anser att äldre måste ges ökade möjligheter att styra över innehåll
och utformning av beviljade insatser. Det kan t.ex. vara att förfoga över
ett antal hemtjänsttimmar som tillsammans med vårdgivaren kan användas
flexibelt.
Vi anser att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att särskilt följa upp
situationen inom äldreomsorgen för invandrade och äldre som tillhör några
av de nationella minoriteterna samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller
sitt åtagande vad gäller minoritetsspråken. Det krävs en nationell strategi
för att påskynda uppbyggnaden av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.

Slutligen anser vi att det krävs ett samlat grepp för att ge alla äldre
homo- och bisexuella ett bra och respektfullt bemötande. Detta borde
belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6.
Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkandena 2 och 10 och avslår motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402
yrkande 27, 2003/04:So289, 2003/04:So353 yrkandena 5 och 9, 2003/04:So400,
2003/04:So418 yrkandena 1-4, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So520,
2003/04:So544, 2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So573 yrkandena
9-11, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19 och 2003/04:So600.

Ställningstagande
Jag anser att även de äldre skall ges möjlighet till aktivt deltagande i
samhällslivet. Kommuner och landsting bör ha ett intresse av ett väl
utvecklat samarbete med pensionärsorganisationerna för att tidigt få ta
del av synpunkter för att utveckla verksamheten bättre. Ett sätt att nå
ökad delaktighet för de äldre är medborgarpaneler och uppsökande arbete
från lokala myndigheter. Regeringen bör utveckla former för ökad delaktighet
för de äldre.
Inom äldreomsorgen behöver arbetssättet anpassas efter att en högre andel
människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva hjälp. Människor
med demens glömmer ofta det språk de tillägnat sig senare i livet. Trygghet
för dessa människor kan bara skapas genom att äldreboenden byggs upp på
språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell kompetens
blir viktig för att öka kunskapen om skillnader i synen på åldrande och
död.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Inriktningen av äldrepolitiken, punkt 2 (mp)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353
yrkande 9, 2003/04:So520 och 2003/04:So573 yrkandena 9-11 och avslår
motionerna 2003/04:K417 yrkande 6, 2003/04:Sf402 yrkande 27, 2003/04:So289,
2003/04:So353 yrkande 5, 2003/04:So400, 2003/04:So418 yrkandena 1-4,
2003/04:So428 yrkandena 2 och 10, 2003/04:So477, 2003/04:So508, 2003/04:So544,
2003/04:So572 yrkandena 2 och 4, 2003/04:So591 yrkandena 1, 2, 17 och 19
och 2003/04:So600.
Ställningstagande
Den negativa befolkningsutvecklingen i allt större delar av landet är
alarmerande. Jag anser att beredskapen för att klara den demografiska
omställningen i olika kommuner, landsting och regioner måste inventeras
så att vi får en värdig vård och omsorg i hela landet.
Vidare behöver kunskapen om åldrandet bli mycket bättre inom i stort sett
alla samhällssektorer. Det finns många områden inom forskningen om äldres
villkor och förutsättningar där det i dag saknas tillförlitlig kunskap.
Resurser behöver styras över till dessa områden.
Jag anser att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att särskilt följa upp
situationen inom äldreomsorgen för invandrade och äldre som tillhör några
av de nationella minoriteterna samt följa upp hur äldreomsorgen uppfyller
sitt åtagande vad gäller minoritetsspråken. Det krävs en nationell strategi
för att påskynda uppbyggnaden av finskspråkig äldreomsorg i hela landet.

Slutligen anser jag att det krävs ett samlat grepp för att ge alla äldre
homo- och bisexuella ett bra och respektfullt bemötande. Detta borde
belysas i handlingsplanen för äldrepolitiken.
Vad jag anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Äldreomsorgens långsiktiga finansiering, punkt 3 (m, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson
(c), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418
yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att en parlamentarisk beredning snarast bör tillsättas för att,
likt pensionärsuppgörelsen, söka en uppgörelse som håller över tid och
över val för att garantera äldreomsorgens långsiktiga finansiering. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9. Domstolstrots, punkt 4 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418
yrkande 14.
Ställningstagande
Att kommunerna med nuvarande kostnadsfördelning skall kunna åläggas
sanktionsavgifter för att de inte har tillräckliga resurser för att utföra
de uppgifter som riksdagen beslutat att de skall utföra är orimligt.
Dessutom är det orimligt att en eventuell sanktionsavgift tillfaller staten
och inte den enskilde som lidit skada. Vi anser dagens situation oacceptabel.
Det är på grund av kommunernas bristande möjligheter att garantera
äldreomsorgen som vi anser att en statlig äldreomsorgspeng bör införas. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10. Äldreboenden, punkt 5 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So265
och 2003/04:So591 yrkande 18 och avslår motion 2003/04:So573 yrkande 6.

Ställningstagande
Den växande andelen äldre i befolkningen kräver en medveten bostadsplanering
från samhällets sida. Jag anser att mångfald och innovationer skall
stimuleras på detta område. De äldre skall tillförsäkras en verklig valfrihet
när det gäller boendeformer. Att få möjlighet att bo kvar i sin invanda
miljö är en fråga om livskvalitet. För att göra det möjligt för den som
önskar att bo kvar i eget boende krävs en utbyggnad av insatser inom
hemsjukvård och hemtjänst. Kvarboendet skall underlättas genom bostadsanpassning
eller särskilt stöd. Nästa steg i boendetrappan kan vara att byta till
seniorboende med viss trygghet och servicefunktioner. När vårdbehoven
blir stora är de särskilda boendeformerna, med den trygghet dessa kan
erbjuda, ofta vad som efterfrågas.
Ett sätt att hitta andra former för äldreomsorgen är att släppa in producent-
och konsumentkooperativ i planering och vid tillkomst av nya enheter.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11. Äldreboenden, punkt 5 (mp)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So573
yrkande 6 och avslår motionerna 2003/04:So265 och 2003/04:So591 yrkande
18.
Ställningstagande
Jag anser att ett mer varierat utbud av boendeformer för olika delar av
livet behöver utvecklas. Utbudet av olika dagverksamheter och korttidsboenden
måste utvecklas och stödjas för att bättre kunna möta människors olika
behov. Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

12. Diskriminering, punkt 6 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591
yrkande 4 och avslår motion 2003/04:So428 yrkande 3.
Ställningstagande
De äldre är ingen homogen grupp utan måste ses som enskilda individer. De
diskrimineringslagar som finns på arbetsmarknadsområdet bör enligt min
mening utökas till att också omfatta förbud mot diskriminering av äldre.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13. Diskriminering, punkt 6 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkande 3 och avslår motion 2003/04:So591 yrkande 4.
Ställningstagande
Centerpartiet har sedan länge ansett att det behövs en samlad
diskrimineringslagstiftning för att ge Diskrimineringsombudsmannen (DO) ett
kraftfullt verktyg. En sammanhållen lagstiftning som också gäller utanför
arbetslivet gör det möjligt att ställa krav på en större del av samhällslivet
som även omfattar åldersdiskriminering. Diskriminering av äldre inom vården
och i andra sammanhang är ett reellt problem. Jag anser att regeringen
bör vidta åtgärder för att förhindra all åldersdiskriminering. Vad jag nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14. Tillgänglighet till samhällets service, punkt 7 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591
yrkande 20.
Ställningstagande
Den offentliga servicen och många kommersiella verksamheter genomgår en
strukturomvandling som begränsar tillgängligheten för vissa grupper.
Tillgången till information om samhälle, organisationer och företag blir
alltmera knuten till den nya informationstekniken. Denna strukturella
omvandling kan drabba en del äldre som ställs inför betydande
tillgänglighetsproblem när det gäller service och information. Denna grupp
medborgare
bör beaktas mer vid samhällsplaneringen. Vad jag nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

15. Riktlinjer för kosten, punkt 8 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353
yrkande 8.
Ställningstagande
Vi har tidigare lyft fram frågan om kosten inom äldreomsorgen och kan
konstatera att det operativa ansvaret visserligen ligger i kommunerna men
att det normerande ansvaret ligger nationellt. Kosten inom äldreomsorgen
är av en sådan betydelse att den kan likställas med andra vårdinsatser,
t.ex. läkemedel, vilket kräver riktlinjer för att säkerställa säkerheten
och kvaliteten i alla utförarled. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att ta fram riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

16. Förebygga olycksfall m.m., punkt 9 (v, mp)
av Ingrid Burman (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fö240
yrkandena 3 och 4 och 2003/04:So294 yrkandena 1 och 2 och avslår motion
2003/04:So428 yrkande 5.
Ställningstagande
Statistiken visar att dödsfall till följd av olyckshändelser minskar för
i stort sett alla olyckstyper. Men denna positiva utveckling omfattar
inte de äldre, och i synnerhet inte fallolyckor. Ett bra samlat och
utvecklat förebyggande arbete i syfte att minska fallolyckornas antal,
framför allt för de äldre, skulle få stor positiv betydelse för livskvaliteten
för den enskilde. Räddningsverket och Socialstyrelsen bör därför få i
uppdrag att i samverkan ta fram en nationell strategi i syfte att öka de
äldres säkerhet. Vidare bör en äldresäkerhetsdelegation inrättas i syfte
att få till stånd förebyggande åtgärder. I delegationen bör Räddningsverket,
Socialstyrelsen och Boverket ingå. Det är viktigt att dessa myndigheter
samarbetar med äldreorganisationer. Vad vi nu anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

17. Förebygga olycksfall m.m., punkt 9 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkande 5 och avslår motionerna 2003/04:Fö240 yrkandena 3 och 4 och
2003/04:So294 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser att vi måste förstärka insatserna för att ge äldre ökad information
om goda matvanor och sunda levnadsvanor i övrigt. Det är av yttersta vikt
att såväl landsting som kommuner och statliga myndigheter m.fl. uppmärksammar
de äldres behov av friskvård och förmedlar kunskap om friskvård, hälsa,
trafik och olycksförebyggande åtgärder. Regeringen bör ta fram ett program
för att förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre. Vad jag nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So201,
2003/04:So343 yrkande 42 och 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8 och avslår
motionerna 2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343 yrkande 41,
2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So443
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502
yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591
yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Vi anser att kompetensen inom primärvården måste breddas för att bättre
bemöta de äldres behov. Framför allt bör psykiatri och geriatrik tillföras
primärvården. Inom den kommunala hälso- och sjukvården måste läkarmedverkan
förstärkas och personalens kompetens breddas och fördjupas. Kommunerna
bör få rätt att anställa läkare. Det finns också starka skäl att uppmuntra
ett förebyggande hälsoarbete. Detta sker bäst nära människor på det lokala
och regionala planet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

19. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (fp)
av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So495
yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15 och 2003/04:So572 yrkande
10 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,
2003/04:So343 yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6,
2003/04:So394 yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10
och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Vi anser att organiseringen av behovsbedömningen och kartläggningen av
äldres rehabiliteringsbehov måste förbättras. Ansvarsfördelningen mellan
huvudmännen måste ses över när det gäller hemsjukvården och rehabiliteringen.
Samverkansavtalen mellan landsting och kommuner har här central betydelse.
Dessa samverkansavtal kan innehålla bestämmelser om gemensam vårdplanering
och samfinansierad rehabilitering. Det är angeläget att det är behovet av
rehabilitering som är avgörande för tid och omfattning av en
rehabiliteringsinsats
och inte födelseåret hos den som behöver rehabilitering. Regeringen bör
noga följa frågan och vid behov återkomma med förslag.
Vården för äldre med psykiska sjukdomar behöver utvecklas. Det finns i
dag en brist på psykogeriatriker som kan bedöma och diagnostisera äldre
som lider av psykisk ohälsa. Det finns också brist på platser i lämpliga
boendeformer för äldre med psykiatriska diagnoser. Vi anser att det krävs
ett bredare samarbete mellan geriatrik, psykiatri och kommunal äldreomsorg
för att de äldre skall få en värdig vård.
Vidare anser vi att staten inte bör ta över kvalitetsarbetet från kommunerna
men komplettera och stödja detta arbete genom målinriktade stimulansbidrag.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.
Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So343
yrkande 41, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena
21 och 22 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341,
2003/04:So343 yrkande 42, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394
yrkande 3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och
2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15,
2003/04:So572 yrkande 10 och 2003/04:So573 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringen bör låta göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommuner
och landsting beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.

Det finns ett behov av utökad samverkan mellan kommuner och landsting
kring vårdkedjorna. Det finns ett särskilt behov av ökat samarbete när
det gäller läkarinsatser inom det särskilda boendet. Varje äldreboende
skall ha kontinuerlig läkarmedverkan i vården, helst en specialist på
äldresjukdomar.
Det är också angeläget att beakta den psykosociala aspekten i äldrevården.
Ett sätt kan vara att inrätta en seniormottagning där äldre kan få
rådgivning, samtalsstöd och psykoterapi.
Jag anser att regeringen bör införa en trygghetsgaranti som står på tre
pelare: en vårdgaranti som garanterar tillgänglighet, en värdighetsgaranti
som garanterar ett värdigt bemötande och en boende- och hjälpmedelsgaranti
där rätten till stöd och service ingår.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

21. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353
yrkandena 2-4 och 2003/04:So394 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:So201,
2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343 yrkandena 41 och 42,
2003/04:So353 yrkande 6, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443
yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande
15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591
yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utveckla ett system för nationella
data om brukartillfredsställelsen inom äldreomsorg motsvarande vad som
finns inom hälso- och sjukvården.
Vidare behövs det en kartläggning på nationell nivå över personaltätheten
och kompetensen inom äldreomsorgen med syfte att utgöra underlag för
fastställande av en norm för äldreomsorgen. Socialstyrelsen bör ges också
detta i uppdrag.
En självklar rättighet för de äldre är att ha möjlighet till social
gemenskap, vistas ute, upprätthålla de vanor och intressen som den enskilde
haft samt en trygg tillvaro utan stress och oro för om hjälp finns när
behov uppstår. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra
motsvarande kartläggning som genomförs i hemtjänsten inom de särskilda
boendeformerna och därefter komma med förslag till åtgärder.
Det behövs en lägsta acceptabel norm i form av minimikrav för kvalitet
och tydliggörande av kvalitetsindikatorer som inte bara omfattar hälso-
och sjukvården utan också omvårdnad, service och sociala behov. Socialstyrelsen
bör ges i uppdrag att utforma minimikrav och kvalitetsindikatorer för
äldreomsorgen.
Slutligen bör Socialstyrelsen också få i uppdrag att skyndsamt följa
utvecklingen vad gäller omhändertagandet av äldre med omfattande
omvårdnadsbehov.

Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

22.
Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So343
yrkandena 41 och 42 och avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280,
2003/04:So341, 2003/04:So353 yrkandena 2-4 och 6, 2003/04:So394 yrkande
3, 2003/04:So418 yrkandena 7 och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och 2,
2003/04:So495 yrkande 1 i denna del, 2003/04:So502 yrkande 15, 2003/04:So572
yrkande 10, 2003/04:So573 yrkande 5, 2003/04:So591 yrkandena 7, 10 och 14
och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Forfarande kvarstår en oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting
beträffande hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Regeringen
behöver därför göra en översyn av dessa områden och återkomma med förslag
till hur denna ansvarsfördelning bör göras.
Jag anser att det skall finns utrymme för lokala överenskommelser om
huvudmannaskapet för primärvården. Även om tillhandahållandet av läkarkompetens
skall vara ett landstingsansvar bör det finnas möjlighet för kommuner som
så önskar att få anställa läkare. Tillgång till medicinsk kompetens kan
vara av stort värde för verksamhetsutvecklingen i kommunerna.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

23. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (mp)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So353
yrkandena 2-4, 2003/04:So394 yrkande 3 och 2003/04:So573 yrkande 5 och
avslår motionerna 2003/04:So201, 2003/04:So280, 2003/04:So341, 2003/04:So343
yrkandena 41 och 42, 2003/04:So353 yrkande 6, 2003/04:So418 yrkandena 7
och 8, 2003/04:So443 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So495 yrkande 1 i denna
del, 2003/04:So502 yrkande 15, 2003/04:So572 yrkande 10, 2003/04:So591
yrkandena 7, 10 och 14 och 2003/04:So640 yrkandena 21 och 22.
Ställningstagande
Dagens vårdorganisation är inte anpassad till att ta hand om de komplexa
medicinska problem som äldre kan lida av. Att inrätta äldrevårdscentraler
skulle kunna vara ett sätt att bättre tillgodose de äldres behov. Detta
bör övervägas.
Vidare bör Socialstyrelsen få i uppdrag att utveckla ett system för
nationella data om brukartillfredsställelsen inom äldreomsorg motsvarande
vad som finns inom hälso- och sjukvården.
Jag anser också att det behövs en kartläggning på nationell nivå över
personaltätheten och kompetensen inom äldreomsorgen med syfte att utgöra
underlag för fastställande av en norm för äldreomsorgen. Socialstyrelsen
bör ges också detta i uppdrag.
En självklar rättighet för de äldre är att ha möjlighet till social
gemenskap, vistas ute, upprätthålla de vanor och intressen som den enskilde
haft samt en trygg tillvaro utan stress och oro för om hjälp finns när
behov uppstår. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att genomföra motsvarande
kartläggning som genomförs i hemtjänsten inom de särskilda boendeformerna
och därefter komma med förslag till åtgärder.
Slutligen bör Socialstyrelsen även få i uppdrag att skyndsamt följa
utvecklingen vad gäller omhändertagandet av äldre med omfattande
omvårdnadsbehov.

Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

24. Demensvård, punkt 11 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So267
och 2003/04:So591 yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser att det skall finnas specialiserad vård och särskilda gruppboenden
för dementa. Krav måste ställas på kvalificerade demensutredningar som
underlag för beslut om vårdinsatser. Det är också angeläget att det finns
särskilda vårdprogram för demenssjuka som klarlägger hela vårdkedjan.
Ökade resurser skulle ge kommunerna bättre förutsättningar att åtgärda
den diskriminering av demenssjuka som nu förekommer. Vad jag nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

25. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So203
och 2003/04:So418 yrkande 10 och avslår motionerna 2003/04:So275 yrkande
1, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:So521, 2003/04:So591
yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.
Ställningstagande
Den som står för vården och omsorgen skall inte samtidigt utöva tillsynen
över sin egen verksamhet. Vi anser därför att en statlig oberoende
tillsynsmyndighet på hälso- och sjukvårdsområdet bör inrättas. Denna bör
även ansvara för tillsynen av äldre- och handikappomsorgen. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

26. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (fp)
av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So495
yrkandena 1 i denna del och 2 och avslår motionerna 2003/04:So203,
2003/04:So275 yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So521, 2003/04:So591
yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.
Ställningstagande
Vi anser att tyngdpunkten i kvalitetsarbetet och tillsynen skall ligga
lokalt, med äldreombudsmän, omsorgsgarantier och äldrevårdscentrum. Vad
gäller tillsynen talar mycket för att den i dag inte är till alla delar
rätt prioriterad. Små utsatta grupper som har svårt att göra sig hörda
och som inte företräds av några starka organisationer får sällan uppmärksamhet
även om vården inom deras område ibland fungerar illa. Vi anser att
organisation, prioriteringar och arbetsformer i nuvarande tillsynsverksamhet
kan ifrågasättas och bör utredas. Det bör ske förutsättningslöst vad
organisationsfrågorna beträffar. Inriktningen måste vara att tillsynen
skall riktas mest mot de områden där risken annars är störst att människor
far illa och att verksamhet fungerar dåligt. Vad vi nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

27. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591
yrkandena 3 och 15 och avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So275
yrkande 1, 2003/04:So418 yrkande 10, 2003/04:So495 yrkandena 1 i denna
del och 2, 2003/04:So521 och 2003/04:So629.
Ställningstagande
Jag anser att en äldreombudsman bör tillsättas. Denna skulle kunna verka
för förbättringar och ta initiativ till egna utredningar och lämna förslag
till åtgärder. Vidare anser jag att tillsynen över äldreomsorgen bör skötas
av samma myndighet som sköter tillsynen över annan hälso- och sjukvård,
dvs. Socialstyrelsen. Patientnämndernas ansvarsområde bör vidgas så att
alla sociala tjänster till äldre människor ryms inom verksamheten. Vad
jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

28. Förstärkt tillsyn, punkt 12 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So275
yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:So203, 2003/04:So418 yrkande 10,
2003/04:So495 yrkandena 1 i denna del och 2, 2003/04:So521, 2003/04:So591
yrkandena 3 och 15 och 2003/04:So629.
Ställningstagande
Länsstyrelserna har 2002 fått medel för att inrätta s.k. äldreskyddsombud.
Därutöver har Socialstyrelsen och länsstyrelserna ett övergripande
tillsynsansvar. En del kommuner har också inrättat äldreombudsmän och
handikappombudsmän. Utvecklingen av tillsynen inom området är bra, men det
finns en risk att tillsynen inte samordnas och att rapporterna inte
förankras i de verksamheter där tillsynen utförs. Vi anser att det är viktigt
för en effektiv tillsyn att den är samordnad mellan de olika aktörerna
och väl förankrad i verksamheterna. Regeringen bör därför föreslå en
översyn av formerna för tillsyn samt ge förslag till samordning. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

29. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, punkt 13 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So275
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) roll i kommunerna
bör förstärkas. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över MAS
organisatoriska tillhörighet och om resultatet föranleder det bör lagstiftningen
ändras i syfte att stärka MAS oberoende ställning. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

30. Uppföljning av besluten om särskilt boende, punkt 14 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353
yrkande 1.
Ställningstagande
Kraven för att bli beviljad särskilt boende är i dag så höga att de äldre
som har måttliga fysiska behov och där otryggheten dominerar inte beviljas
plats på särskilt äldreboende. Vi anser att den förebyggande aspekten och
den enskildes upplevelse av otrygghet inte i tillräcklig grad uppmärksammas.
Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att följa upp besluten om
särskilt boende nationellt. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

31. Ny lag för äldreomsorgen, punkt 15 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418
yrkande 11.
Ställningstagande
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453) är
de lagar som Socialstyrelsen och länsstyrelserna var för sig har att utöva
tillsyn utifrån. Lagarna bygger på delvis olika principer. Detta komplicerar
situationen inom vård och omsorg. Det handlar om skillnader inom områden
som dokumentation, sekretess och rättssäkerhet. Vi anser att en översyn
av lagarna bör göras i syfte att sammanföra dem. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

32. Demensombudsman, punkt 16 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So346.

Ställningstagande
Jag anser att det behövs en demensombudsman för att bevaka de dementas
rättigheter. Demensombudsmannen skall vara talesman för de dementa och
verka för att brister i lagar och förordningar uppmärksammas. Demensombudsmannen
skall medvetandegöra de dolda missförhållanden som en del dementa lever
med, som exempelvis fysisk och psykisk misshandel. Vad jag nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

33. Lex Sarah, punkt 17 (v)
av Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353
yrkande 10 och avslår motion 2003/04:So338 yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Vänsterpartiet har försökt vinna gehör för de problem som drabbar både
äldre och vårdpersonal genom att personalen i enlighet med 14 kap. 2 §
socialtjänstlagen (2001:453) har att anmäla missförhållanden till den
ansvarige för verksamheten. För att minska denna problematik föreslår vi
att de äldreskyddsombud som inrättats på länsstyrelserna och som skall
vara fristående och verka utifrån ett brukarperspektiv ges i uppdrag att
hantera anmälningar enligt "lex Sarah". Detta skulle innebära att det är
en utomstående handläggare som är ansvarig för att utreda anmälan. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

34. Lex Sarah, punkt 17 (mp)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So338
yrkandena 1-3 och avslår motion 2003/04:So353 yrkande 10.
Ställningstagande
Jag anser att en utredning bör tillsättas för att utreda konsekvenserna,
både för vården och för de anställda, av att anställda följer sin
lagstadgade skyldighet och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre
och funktionshindrade. Utredningen bör också komma med förslag dels om
skydd för anställda som gör anmälan enligt lex Sarah, dels om lämplig
myndighet som bör ges i uppgift att kontinuerligt följa upp hur det gått
för anställda som gjort lex Sarah-anmälan. Vad jag nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

35. Värn för äldre, punkt 18 (fp, mp)
av Gabriel Romanus (fp), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Marita Aronson
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So405
yrkandena 1 och 3 och 2003/04:So573 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att det bör inrättas en rådgivande resurs för äldre som utsatts
för våld. Kommunerna måste inom ramen för den nationella handlingsplanen
för äldrepolitiken åläggas att prioritera förebyggande insatser och vård,
stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer. I Norge har man inrättat
ett resurscentrum, Värn för äldre, som fungerar rådgivande för äldre som
utsatts för våld. Enskilda kan ringa eller göra ett personligt besök vid
detta värn. Det finns ett behov av att införa en svensk motsvarighet. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

36. Ställföreträdarfrågan, punkt 19 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus
(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson
(m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418
yrkande 13.
Ställningstagande
Enligt svensk lag får ingen ges vård och behandling mot sin vilja. Patienter
med nedsatt beslutskompetens riskerar därmed att bli under- men också
överbehandlade. Personalen som inte har stöd i grundlagen för sina insatser
lever, liksom patienterna, i ett laglöst tillstånd. Vi anser att det nu
krävs snara åtgärder. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

37. Fysiska begränsningsåtgärder, punkt 20 (v, mp)
av Ingrid Burman (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och Gunilla Wahlén (v).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So353
yrkande 11.
Ställningstagande
Regeringen har tillsatt två olika utredningar som på olika sätt fått i
uppdrag att belysa frågor om bl.a. företrädarrollen och vård och behandling.
Vad som inte tycks beredas är användandet av fysiska begränsningsåtgärder
såsom bälten, skyddsselar och brickbord, vilka i dag endast regleras i
förordning. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till lagstiftning
för användandet av begränsningsåtgärder inom äldreomsorgen. Vad vi nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

38. Personalförsörjningen, punkt 21 (m)
av Cristina Husmark Pehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena
Andersson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So418
yrkande 12 och avslår motionerna 2003/04:So428 yrkande 9, 2003/04:So549
och 2003/04:So572 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att det genom att låta personalen ta ett större ansvar för
verksamheten genom alternativa driftsformer och kooperativ blir lättare att
rekrytera och behålla vårdpersonal. Genom alternativa driftsformer
tillmötesgås också personalens önskemål om ett varierat arbetssätt. Vad vi
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

39. Personalförsörjningen, punkt 21 (kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd) och Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So549
och 2003/04:So572 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsammans med berörda
parter presentera ett åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra
personalförsörjningen inom vården och omsorgen om äldre. Vad vi nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

40. Personalförsörjningen, punkt 21 (fp)
av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So572
yrkande 9 och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428
yrkande 9 och 2003/04:So549.
Ställningstagande
Att rekrytera till äldrevården går i längden bara om man i grunden förändrar
yrkets villkor. Vården behöver en mer småskalig, mindre hierarkisk,
arbetssituation. Detta förändrar yrket och stärker dess status - genom mer
inflytande över egen arbetssituation i små enheter, bättre utrymme för
individuella lösningar av arbetstid och schema och ambitiös vidareutbildning
och kompetensutveckling. Vårdanställda bör ha mer än en arbetsgivare att
välja på. Därför behövs det fler alternativ och avknoppningar och mer
decentralisering. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

41. Personalförsörjningen, punkt 21 (mp)
av Kerstin-Maria Stalin (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So549
och avslår motionerna 2003/04:So418 yrkande 12, 2003/04:So428 yrkande 9
och 2003/04:So572 yrkande 9.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör verka för att kraftfulla åtgärder vidtas för
att klara det framtida personalbehovet inom vården och omsorgen. Vad jag
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

42. Fortbildning för biståndsbedömare, punkt 22 (kd)
av Chatrine Pålsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591
yrkande 13.
Ställningstagande
Många äldre förvägras ett särskilt boende trots att vårdbehov finns. Detta
beror bl.a. på att medicinsk kompetens inte alltid ingår i biståndsbedömningen.
Ett minimikrav är att såväl medicinsk kompetens som annan nödvändig
kompetens skall ingå i biståndsbedömningen. Jag anser att regeringen bör
presentera en för ändamålet avpassad utbildning för biståndsbedömare. Vad
jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

43. Viss hemtjänst utan biståndsprövning, punkt 23 (fp)
av Gabriel Romanus (fp) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So572
yrkande 3 och avslår motion 2003/04:So428 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att försök bör genomföras under i första hand tre år med en
utvidgad hemtjänst för alla som är 80 år eller äldre. Dessa äldre bör få
rätt till fyra timmars hemtjänst i månaden utan biståndsprövning till ett
pris som motsvarar cirka en tredjedel av kostnaden (omkring 75 kr).
Regeringen bör överlägga med Svenska Kommunförbundet om formerna för ett
sådant försök. Bland annat kan det behöva undersökas om en viss lagändring
först behöver göras för att inte försöket skall hindras av en tolkning
som förekommit av den s.k. likställighetsprincipen i kommunallagen. Vad
vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

44. Viss hemtjänst utan biståndsprövning, punkt 23 (c)
av Kenneth Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So428
yrkande 6 och avslår motion 2003/04:So572 yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att ett system med hemservicecheckar för pensionärshushåll bör
införas. Systemet med hemservicecheckar skall omfatta alla pensionärshushåll,
såväl förtids- som folkpensionärer, och skall gälla för alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Det som redan förekommer inom den
behovsprövade hemtjänsten skall inte ingå i detta system. Vad jag nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

45. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster, punkt 24 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus
(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson
(m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:So591
yrkande 16.
Ställningstagande
Det stora servicebehov som många äldre har måste tillgodoses i andra former
och av andra utförare än den kommunala hemtjänsten. En skattereduktion på
50 % för privata hushålls köp av tjänster i det egna hemmet bör därför
införas. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

46. Vistelsekommunens ansvar, punkt 25 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus
(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson
(m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2002/03:So284, 2002/03:So302, 2002/03:So381, 2002/03:N397 yrkande 8,
2003/04:So228, 2003/04:So261, 2003/04:So281, 2003/04:So388, 2003/04:So566
och 2003/04:So612.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs en översyn av bestämmelserna i socialtjänstlagen
(2001:453) angående vistelsekommunens ansvar för hemtjänst. Hjälpbehövande
som har rätt till hemtjänst måste få hjälp oavsett om de vistas i hemkommunen
eller i fritidskommunen. Men fritidskommunen måste också få ersättning
för den tjänst som den utför. Dagens situation där kommuner får en merkostnad
för tillresandes vårdbehov av t.ex. hemtjänst är oacceptabelt, och ett
rättvist system måste arbetas fram för att komma till rätta med detta
problem. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

47. Avgifter inom äldreomsorgen, punkt 26 (m, fp, kd, c)
av Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gabriel Romanus
(fp), Kenneth Johansson (c), Anne Marie Brodén (m), Magdalena Andersson
(m) och Marita Aronson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:So350,
2003/04:So418 yrkande 16 och 2003/04:So428 yrkande 4, bifaller delvis
motionerna 2003/04:So353 yrkande 7, 2003/04:So591 yrkande 5, 2003/04:So596
och 2003/04:So597 och avslår motion 2003/04:So358.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen snarast bör utvärdera konsekvenserna av den nu
införda maxtaxereformen. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden

1. Kvalitetsarbete i äldreomsorgen, punkt 10 (v)
Ingrid Burman (v) och Gunilla Wahlén (v) anför:
Ett stort problem inom äldreomsorgen är bristen på läkartimmar vid de
särskilda boendena liksom bristen på läkare med geriatrisk kompetens. Vi
konstaterar emellertid att den särskilde utredare som har i uppdrag att
genomföra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter
ädelreformen har i uppdrag att lägga särskild vikt bl.a. vid integreringen
av primärvårdens läkarresurser i kommunernas vård och omsorg. Utredaren
skall snart redovisa resultatet av sitt arbete. Vi avser att noga följa
frågan.

2. Andra motionsyrkanden, punkt 28 (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anför:
I anledning av motion So573 yrkandena 2, 3 och 8 vill jag framhålla
betydelsen av friskvård och förebyggande verksamhet. Jag anser att det behövs
rådgivning och stöd till äldre i dessa frågor. Jag anser också att
frivilligarbetet bör utvecklas för att ge meningsfullt innehåll i livet för
de människor som söker fortsatta uppdrag efter avslutat yrkesliv. Då detta
i huvudsak är ett kommunalt ansvar avstår jag dock från att reservera mig.
Jag avser emellertid att noga följa utvecklingen på området.
Vidare anser jag att det är angeläget att stimulera utvecklingen av mer
lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:So284 av Åsa Torstensson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om översyn av socialtjänstlagen.
2002/03:So302 av Rosita Runegrund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vård i vistelsekommun.
2002/03:So381 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om hemtjänst och hemsjukvård.
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över vistelsebegreppet i socialtjänstlagen vad gäller
vilken kommun som skall betala för hemtjänst m.m. på semesterorterna.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K417 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om äldreomsorg på minoritetsspråk.
2003/04:Fö240 av Lars Ångström (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att inrätta en äldresäkerhetsdelegation, motsvarande
Barnsäkerhetsdelegationen, och att Socialstyrelsen och Räddningsverket
ingår i denna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen bör arbeta fram en nationell strategi
avseende äldres säkerhet, som också inkluderar äldreskyddsombuden.
2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om äldre invandrare i det svenska samhället.
2003/04:So201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ökat stöd till de äldre genom en satsning på primärvården och på mera
läkartid inom den kommunala äldreomsorgen.
2003/04:So203 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om tillsyn av äldrevården.
2003/04:So205 av Inger René (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att personalen inom äldreomsorgen får kompetensutveckling i
näringslära och kosthållning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det i utbildningarna till personalen inom äldreomsorgen ges
adekvata kunskaper i näringslära och kosthållning.
2003/04:So228 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om hemtjänst för sommarboende och ersättning för denna.
2003/04:So261 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av bestämmelserna för hemtjänstavgift.
2003/04:So265 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av fler vårdplatser inom kommunernas särskilda boendeformer
för äldre.
2003/04:So267 av Sven Brus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om diskriminering av de demenssjuka inom vården.
2003/04:So275 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av tillsynen inom vård och omsorg.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förstärkning av MAS roll i kommunerna.
2003/04:So280 av Helene Petersson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om bättre samverkan mellan kommunernas äldreomsorg och landstingens
vårdinrättningar.
2003/04:So281 av Agneta Ringman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om hemkommunens ekonomiska ansvar för äldre som vistas stadigvarande på
annan ort under en viss tid.
2003/04:So289 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att uppmärksamma Kommunförbundet och Invandrarverket på behovet att
stödja kommuner så att de tar fram informationsmaterial på olika
språk.
2003/04:So294 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell strategi för äldres säkerhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillsättandet av en äldresäkerhetsdelegation.
2003/04:So295 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en försöksverksamhet för finsktalande inom äldrevården i Olofström.
2003/04:So338 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en
utredning behöver tillsättas för att utreda konsekvenserna, både för vården
och för de anställda, av att anställda följer sin lagstadgade skyldighet
och anmäler missförhållanden inom omsorgen av äldre och funktionshindrade.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att ovan
nämnda utredning även bör komma med förslag om skydd för anställda som
gör anmälan enligt lex Sarah.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att lämplig
myndighet bör ges i uppgift att kontinuerligt följa upp hur det gått för
anställda som gjort lex Sarah-anmälan.
2003/04:So341 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att verka för att kommunerna får möjlighet att anställa läkare.
2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):

41. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av
ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting beträffande hemsjukvård,
rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel.
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommunerna bör få anställa läkare.
2003/04:So346 av Rosita Runegrund och Ingemar Vänerlöv (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om instiftande av en demensombudsman.
2003/04:So350 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utvärdera konsekvenserna av införandet av maxtaxan för äldre så
att den ger alla pensionärer rättvisa villkor.
2003/04:So353 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppföljning av besluten till särskilda boendeformer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nationella data över brukartillfredsställelse.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kartläggning inom äldreomsorgen med syfte att fastställa en
nationell norm.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en kartläggning över sysselsättning och stimulans inom äldreomsorgen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om äldres ökade möjligheter att styra över innehåll och utformning
av beviljade insatser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om minimikrav och kvalitetsindikatorer.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder av brister i maxtaxan inom äldreomsorgen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om riktlinjer för kosten inom äldreomsorgen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppföljning av äldre invandrades och äldre tillhörande de
nationella minoriteternas situation.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lagen om anmälningsskyldighet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rättssäkerhet för dementa avseende fysiska
begränsningsåtgärder.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anhörigstöd.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om uppföljning av anhöriginsatser.
2003/04:So358 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en konsekvensanalys av kommunernas ekonomiska kompensation
vid införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen.
2003/04:So388 av Christer Skoog m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att införa en interkommunal ersättning för hemtjänst vid
boende i fritidshus.
2003/04:So394 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om omhändertagandet av äldre med omfattande omvårdnadsbehov.
2003/04:So400 av Elina Linna m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en handlingsplan för äldreomsorg på finska.
2003/04:So405 av Cecilia Wikström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att inrätta en rådgivande resurs för äldre som utsatts
för våld.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunerna åläggs att prioritera brottsförebyggande insatser,
vård, stöd och rehabilitering av äldre brottsoffer.
2003/04:So418 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om brister inom äldreomsorgen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i lag garantera äldres val av vårdgivare i hela landet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reformer för valfrihet, alternativ och kvalitet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationellt samordnad äldrepeng.
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att
säkerställa äldreomsorgens långsiktiga finansiering i enlighet med vad
som anförs i motionen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka primärvården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hälsa och välbefinnande.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en förstärkt och oberoende tillsynsmyndighet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en sammanslagning av hälso- och sjukvårdslagen och
socialtjänstlagen för en säkrare och god äldreomsorg.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om personalförsörjning.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ställföreträdarfrågan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommunalt domstolstrots.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att skyndsamt följa upp effekterna av
avgiftsreformen inom äldre- och handikappomsorgen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anhörigas och närståendes situation.
2003/04:So428 av Kenneth Johansson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förstärka målen för äldrepolitiken till ett mer individbaserat
förhållningssätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utveckla former för ökad delaktighet för de äldre.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta åtgärder för att förhindra åldersdiskriminering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast utvärdera konsekvenserna av den nu införda
maxtaxereformen.
5. Riksdagen begär att regeringen tar fram ett program för att
förebygga ohälsa och olycksfall hos de äldre.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av ett system med hemservicecheckar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en strategi för att stimulera ett bra samarbete mellan anhörigvård
och den offentliga vården och omsorgen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag på hur volontärer kan bli verksamma inom skola, vård
och omsorg.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett
åtgärdsprogram för att långsiktigt säkra personalförsörjningen inom äldrevård
och omsorg.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anpassning av äldreomsorgen för människor med utländsk
bakgrund.
2003/04:So443 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra en utvärdering av ädelreformen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra en översyn av den geriatriska vården.
2003/04:So477 av Torkild Strandberg och Christer Nylander (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utarbeta ett lagförslag som säkerställer att även äldre människor
får fatta livets viktiga beslut om t.ex. boende, mat och rekreation själva.

2003/04:So495 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad gäller kvalitetsarbete
i äldrevården.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredning av organisation och prioriteringar inom tillsynsverksamhet
på det sociala området.
2003/04:So502 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs beträffande äldrepsykiatrin.
2003/04:So505 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om överläggningar med Kommun- och Landstingsförbunden om former
för utökat stöd till dem som vårdar närstående.
2003/04:So508 av Christer Winbäck (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om hemspråksvård för äldre.
2003/04:So520 av Börje Vestlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om äldre homo- och bisexuellas särskilda behov i äldresomsorgen samt om
ett tillägg i analysen med sexualitet jämte etnicitet, funktionshinder
och genus.
2003/04:So521 av Inger Nordlander och Eva Arvidsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utse ett av de elva i dag existerande äldreskyddsombuden till
nationell äldresamordnare.
2003/04:So544 av Per Erik Granström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av vårdgivarval inom äldreomsorgen.
2003/04:So549 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kraftfulla åtgärder för att klara framtida personalrekrytering till
vård- och omsorgsarbete.
2003/04:So566 av Ingvar Svensson och Rosita Runegrund (båda kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för att mildra
kostnadseffekterna av socialtjänstlagens vistelsebegrepp vad gäller hemtjänst
för de kommuner som har hög andel fritidsboende med hemvist i annan kommun.

2003/04:So572 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sådan
ändring av socialtjänstlagen att valfrihetsprincipen skrivs in i denna
lag såvitt avser hemtjänst och särskilt boende för äldre.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nationellt försök med viss icke behovsprövad hemtjänst för
personer som är 80 år och äldre.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvecklings- och kvalitetsarbete inom äldreomsorgen även
skall inriktas på kunskaper i finska och andra minoritets- och invandrarspråk.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om äldrevårdens personalförsörjning.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om äldres rehabilitering.
2003/04:So573 av Kerstin-Maria Stalin och Helena Hillar Rosenqvist (båda
mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om friskvård och förebyggande verksamhet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utveckling av mer lättillgänglig och hanterbar vardagsteknik,
och möjlig märkning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om "värn för äldre".
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om äldrevårdscentraler.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om varierade boendeformer för äldre.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avlastning, stöd och utbildning till närstående.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om frivilligarbete.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om befolkningsutvecklingen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inventering för att klara beredskapen inför den demografiska
omställningen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kunskapen om åldrandet behöver bli bättre inom i
stort sett samtliga samhällssektorer.
2003/04:So591 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en medveten strategi för att möta det demografiskt
förändrade samhällets nya behov.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att genom aktiva åtgärder och attitydpåverkan stärka
de äldres delaktighet och inflytande i samhället.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en äldreombudsman.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att diskriminering på grund av ålder skall vara förbjuden.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riktlinjer
för tillämpning av maxtaxan i äldreomsorgen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beaktande av den psykosociala aspekten i äldrevården.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av specialiserad demensvård och kvalificerade
demensutredningar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av utökad samverkan mellan kommuner och landsting
kring vårdkedjorna.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör presentera en för ändamålet anpassad
utbildning för biståndsbedömare.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en trygghetsgaranti.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tillsynsmyndighet i äldreomsorgen.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av nya former för service till äldre.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att beakta de äldre invandrarnas speciella förhållande
i äldreomsorgen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stimulera nya former för äldreboenden.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stärka den enskildes möjligheter att välja utförare
av vård, omsorg och service.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att beakta de äldres speciella behov av närhet till
samhällets service.
2003/04:So596 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att överväga en översyn av socialtjänstlagen i den del som gäller vuxna
som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden men inte likställs
med gifta par vid bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.

2003/04:So597 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att överväga att utforma förändringarna i socialtjänstlagen
så att jämkning av kostavgifter sker i landets samtliga kommuner.
2003/04:So600 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om äldreomsorg för den finsktalande minoritetsgruppen.
2003/04:So602 av Paavo Vallius och Raimo Pärssinen (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om organisationen Sverigefinska Pensionärers möjlighet till inflytande
och stöd i samhällslivet.
2003/04:So612 av Catharina Bråkenhielm m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om vikten av att se över de i motionen anförda problemen.
2003/04:So621 av Göran Norlander och Susanne Eberstein (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om terapi och sysselsättning för äldre.
2003/04:So629 av Inger Nordlander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om samordning av äldrevården.
2003/04:So640 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en värdighetsgaranti.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om läkarmedverkan på varje äldreboende och sjukhem.
2003/04:So641 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av hälsoekonomiska studier och forskning kring
anhörigvårdares hälsotillstånd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av forskning kring anhörigvården.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nationellt resurscenter för anhörigstöd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att behovet av att verka för att kunskap om anhörigvårdares
situation blir en viktig del i alla utbildningar inom vården och den
sociala sektorn.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anhöriganställning.
8. Riksdagen beslutar om ändring av socialtjänstlagen 5 kap. 10 §
enligt följande lydelse: "Socialnämnden skall genom stöd och avlösning
underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller
äldre eller som har funktionshinder."
2003/04:A371 av Alf Svensson m.fl. (kd):

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att uppvärdera hemarbete och anhörigvård.