Alkoholfrågor

Betänkande 2006/07:SoU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 februari 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
PDF

Beslut

Nej till motioner om alkoholfrågor (SoU5)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om olika alkoholfrågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 34

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-01-16
Justering: 2007-02-01
Trycklov till Gotab och webb: 2007-02-06
Trycklov: 2007-02-06
Reservationer: 7
Betänkande 2006/07:SoU5

Alla beredningar i utskottet

2007-01-16

Nej till motioner om alkoholfrågor (SoU5)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om olika alkoholfrågor. Några av motionerna handlar om ålderskontrollen vid försäljning av folköl. Utskottet vill med anledning av motionerna påminna om att ett enigt utskott för två år sedan gav regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag (se 2004/05:SoU9). Utskottet påminde om detta ställningstagande vid förra årets behandling av alkoholmotioner och uttalade bland annat att det fanns behov av att regeringen agerade snabbt. Nu utgår utskottet från att regeringen kommer med ett förslag inom kort.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-02-15
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:SoU5, Alkoholfrågor

Debatt om förslag 2006/07:SoU5

Webb-tv: Alkoholfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 147 Maria Kornevik Jakobsson (C)
Herr talman! Vi debatterar ofta viktiga frågor här i kammaren. Alkoholfrågan är en sådan viktig fråga, då det helt klart är en folkhälsofråga. Enligt CAN har under de senaste fyra åren årskonsumtionen uppgått till ca 10,2 liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre, vilket historiskt sett är en mycket hög konsumtion. Stora förändringar har också skett i valet av dryckestyper. 2005 stod vin för 44 procent av all alkoholförsäljning. CAN:s årliga undersökning bland elever i årskurs 9 visar att 30 procent av eleverna inte dricker alkohol. Det betyder ju då att 70 procent förmodligen gör det. Flickornas konsumtion har ökat successivt och fördubblats sedan 1989. Alkoholen är ett av våra största hot mot folkhälsan. Missbruk kan, som de allra flesta vet, gå genom generationer. Detta medför ofta våld, kriminalitet och utanförskap, som i sin tur resulterar i en dålig start för många av våra barn. Socialutskottet har behandlat 47 motioner rörande olika alkoholfrågor, och i betänkandet finns det sju reservationer. De områden som har behandlats i betänkandet är alkoholpolitikens inriktning, informationsinsatser, ålderskontroll vid försäljning av folköl, alkoläsk, varningstexter, forskning kring kvinnors missbruk, detaljhandelsmonopol, Systembolagets uppdrag, distanshandel med alkoholdrycker, diskriminering och slutligen översyn av alkohollagen. Av betänkandet framgår att vår restriktiva alkoholpolitik ligger fast med målet att den totala alkoholkonsumtionen ska minska. Herr talman! Vi ser nu fram emot en intressant, viktig och framåttänkande debatt, trots att timmen är sen.

Anf. 148 Elina Linna (V)
Herr talman! Vänsterpartiet har fyra reservationer i betänkandet, och självklart står vi bakom samtliga, men för tids vinnande yrkar jag enbart bifall till reservation nr 1. Sveriges medlemskap i EU har inneburit svåra problem för den svenska alkoholpolitiken, vilket fått till följd att totalkonsumtionen av alkohol ökat kraftigt. I ökningen av totalkonsumtionens spår vet vi hur folkhälsan försämras och missbruksproblemen förvärras. Sverige har tvingats sänka alkoholskatten på öl och vin och slopa införselkvoterna för privat konsumtion. Trycket mot Systembolagets ställning som monopol har ökat. Detta menar vi i Vänsterpartiet är särskilt oroande, eftersom Systembolaget är ett mycket viktigt alkoholpolitiskt instrument genom sitt uppdrag att hålla försäljningen nere. Till skillnad från privata företag så är inte Systembolaget intresserat av att maximera sin försäljning. Dessutom upprätthåller Systembolaget en betydligt bättre ålderskontroll och begränsar även tillgängligheten på alkohol genom sina öppettider. I folkomröstningen inför EU-medlemskapet varnade Vänsterpartiet för att detta skulle leda till ökad alkoholkonsumtion, medan andra partier försäkrade att vi inom ramen för EU-medlemskapet skulle kunna behålla en restriktiv alkoholpolitik. Vi kan nu konstatera att det inte var sant. Vi beklagar att vi fick rätt eftersom konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion är så allvarliga - fler alkoholrelaterade skador, ökad misshandel, fler som dör på grund av alkoholmissbruk och ökad rattonykterhet. Det är flera länder som har drabbats efter EU-inträdet. I mitt forna hemland Finland har liberaliseringen av alkoholpolitiken, speciellt med lägre skatter, haft förödande konsekvenser. Numera har till exempel alkoholrelaterade sjukdomar passerat hjärt- och kärlsjukdomar och befinner sig på första plats som dödsorsak för finländska män. Det är en utveckling som förskräcker. Det är viktigt att vi håller fast vid den restriktiva alkoholpolitiken - det lönar sig. Enligt aktuell statistik från Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, visar att alkoholkonsumtionen minskar i Sverige sedan 2005. Vänsterpartiet står för en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik som innebär att tillgängligheten på alkohol ska vara begränsad genom höga skatter, ett starkt Systembolag och inte minst strängare regler för privatinförsel. En lägre totalkonsumtion innebär att den alkoholrelaterade ohälsan och dödligheten minskar. Vi måste nu på alla tänkbara sätt bekämpa den ökande alkoholkonsumtionen. Det blir svårare och svårare att hålla en nationell linje, men vi måste agera för att återta vår rätt att själva bestämma över vår alkoholpolitik. Det handlar om att återskapa den restriktiva alkoholpolitiken som har sin grund i ett folkhälsoperspektiv och som är solidarisk i stället för egoistisk. Sverige behöver återupprätta en alkoholpolitik som utgår från totalkonsumtionsmodellen och där tillgänglighet och pris är de viktigaste instrumenten för minskad alkoholkonsumtion i stället för en bättre alkoholkultur, som det talas om på en del håll. Herr talman! Socialutskottet var enigt i att avslå motionen med tillkännagivandet att avveckla Systembolagets detaljhandelsmonopol. Det är bra att ett enigt utskott anser att detaljhandelsmonopolet är ett av de viktigaste inslagen i den svenska alkoholpolitiken. Det är också glädjande att vi lyckades finna enighet i att avslå motionerna om gårdsförsäljningen. Motiveringen till avslaget är att regeringen avser att göra en översyn av alkohollagen. Det vore bra om majoritetens representanter senare kan upplysa oss andra här i kammaren, vad den aviserade översynen kan ha för syfte och inriktning. Jag har tidigare påpekat att EU-medlemskapet satt stopp för oss att driva självständig alkoholpolitik. När den svenska regeringen framträder i EU-sammanhang förutsätter Vänsterpartiet att regeringen för en tydlig linje. Alkoholpolitiken ska var inriktad på folkhälsa, inte på näringspolitik. Vi menar också att den svenska regeringen borde tillsätta en utredning som ser över möjligheten att förbjuda alkoholreklam. Frankrike har lyckats med ett sådant förbud, och här borde den svenska regeringen också agera. Tyvärr fick vi inte majoritet för detta förslag i utskottet. Det förvånar mig också att utskottet inte kunde enas om att stödja Vänsterpartiets förslag om kommunal alkoholrådgivning. Det går att förebygga alkoholskador. Kommunerna har ansvaret för det förebyggande missbruksarbetet samt för vård av alkoholmissbrukare. Vi menar att det bör utredas hur kommunerna ska kunna åläggas att tillhandahålla öppna alkoholrådgivningar, motsvarande vad som i dag gäller för familjerådgivningar, genom en ändring av socialtjänstlagen. Det finns goda exempel från en del kommuner i Sverige, men det är otillräckligt utbyggt i dag. Vi behöver fler goda exempel om vi ska kunna lyckas med att förebygga alkoholskador.

Anf. 149 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Man skulle kanske kunna sammanfatta alkoholpolitiken med att den till rätt stor del handlar om att återta det nationella självbestämmandet över politikområdet. Jag vill dock börja med att säga att Miljöpartiet självklart står bakom samtliga tre reservationer som vi har i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2. Vi har tidigare i dag diskuterat civilutskottets betänkande om sjöfylleri. Det är ett exempel på område där alkoholen skördar sina offer. De flesta trafikolyckor på våra vägar är också alkoholrelaterade. En stor del av landets vårdkostnader, om man undantar vården i livets slutskede, är även de alkoholrelaterade. Likaså har en stor del av de barn som har svårt med skolgången och hamnar i klammeri med rättvisan oftast ett hem med alkoholproblem bakom sig. Och, som sagt, många olyckor med båtar på sjön har alkoholrelaterade orsaker. Det visar sig även vara så inom flygsektorn, och nu har vi på sista tiden till och med fått lära oss att säkerheten i våra kärnkraftverk hotas av alkoholproblemen. Alkoholen är utan tvekan ett av vårt samhälles största gissel. Det är emellertid, herr talman, mycket glädjande att regeringsskiftet inte inneburit att alla socialpolitiska ambitioner monterats ned. Ett exempel på detta finns med i betänkandet och gäller den tidigare riksdagens eniga uttalande om problem med ålderskontroll vid försäljning av folköl i butiker. Det verkar få stå kvar oförändrat. Nu är det bara att hoppas att den här regeringen ska lyckas bättre än den tidigare och komma till skott och presentera förslag på åtgärder. På många politiska områden delar jag inte de värderingar som ligger bakom kristdemokratisk politik, men på området butiksförsäljning av alkohol har jag under de två år jag suttit i socialutskottet förstått att vi ligger mycket nära varandra. Därför är det min förhoppning att Kristdemokraterna ska få stort inflytande vid utformningen av förslaget, och jag hoppas att det kommer snart. Så är ju inte fallet på flera av de andra politikområden som vi debatterat i dag. Om jag får ge några ord på vägen vill jag säga att jag skulle uppskatta om vi införde någon form av licensförfarande där butiker kan ansöka om att få sälja folköl och därvid genomgå något slags prövning där man lägger fast ett egenkontrollprogram, alltså upprättar sådana regler. Ett införande av ett sådant licensieringssystem skulle innebära att man inte utgick från att livsmedelsbutiker självklart får sälja folköl, och jag tror att det lite grann skulle flytta fokus på frågan. Jag är övertygad om att man kan utforma ett system som verkligen innebär att det samtidigt är ett stöd för butikerna att undvika att misstag begås. Som lagstiftare måste vi i riksdagen trots allt utgå från att det handlar om misstag som begås, att det inte är medvetna olyckor som inträffar. Det tycker i varje fall jag. Vårt förhållningssätt måste vara att vi utgår från att medborgarna vill göra rätt. Det gäller självfallet även näringsidkare. Sedan kan man inte komma ifrån att ett sådant system, för att bli verkningsfullt, kanske måste kompletteras med någon form av sanktionssystem som kan vara lite hårdare än i dag. Jag tror inte att det räcker att försäljningstillståndet dras in, utan troligen måste man hitta mer kännbara former av sanktioner. Jag tänker inte lämna några förslag till det nu, för om jag preciserar för mycket kanske de förslag jag lägger fram blir oanvändbara för regeringen; det brukar ju ligga lite prestige i vem som kommer på vad. Jag avstår alltså från att lista mer detaljerade förslag. Så till frågan om reklam. Där anser vi i Miljöpartiet att regeringen bör pröva hur långt man kan komma när det gäller att begränsa och till och med förbjuda reklam för alkohol med hänvisning till domen i EG-domstolen den 13 juli 2004. Där slås det fast att länderna har rätt att agera för det egna folkets hälsa, och vi tycker att det vore rimligt att titta på vilka dörrar den domen möjligen kan öppna. Vi föreslår inte några bestämda åtgärder utan vill att man tittar på möjligheterna i en utredning. Det borde inte vara särskilt tungt eller ta speciellt lång tid. Vi anser vidare att Sverige borde använda det utrymme som finns, alltså att man i EU börjar titta på alkoholfrågan som ett folkhälsomotiv, och fortsätta aktivt. Man jobbade under den förra regeringens sista ett och ett halvt år ganska hårt med att använda folkhälsomotivet för att driva fram en restriktivare hållning inom EU, till exempel när det gäller att förbjuda reklam. Vi ska ju enligt barnkonventionen alltid sätta barnen i främsta rummet, och alkoholen gör att många barn far illa, tvingas växa upp med och kanske även skydda föräldrar och så vidare. Om vi menar allvar med att sätta barnen i främsta rummet, ett argument som använts i tidigare debatter i riksdagen i dag, borde det innebära att vi självklart prioriterar att driva frågan även inom EU så att vi kan få tillbaka lite grann av vår tidigare restriktiva alkoholpolitik. Ett argument som kanske inte används, men som jag tycker är relevant, är att åkerjordarna behövs för att i ökad utsträckning producera både mat och energi i framtiden. Resurserna blir alltmer ansträngda på det området. Sedan har vi den kommunala alkoholtillsynen. Den tycker vi från Miljöpartiets sida skulle kunna underlättas om Skatteverket fick samma skyldighet som kronofogden att underrätta kommunerna när en näringsidkare har uppenbara problem med att på ett korrekt sätt erlägga skatter och sociala avgifter. Vi tror att tillsynen skulle vinna mycket på det och bli effektivare eftersom den typen av brister ofta hör ihop med andra problem. Det är lättare att då rikta tillsynen rätt, och det tror vi skulle bli effektivare. Det finns naturligtvis mycket kvar att göra på alkoholområdet, herr talman. Även om konsumtionen, som Elina Linna sade, nu visar på en något nedåtgående trend, ligger den ändå alldeles för högt. Vi är övertygade om att vi inte klarar framtidens utmaningar om vi inte kan minska nivåerna. Hög alkoholkonsumtion tär ju inte bara på den enskilde och skadar individer utan den har också en samhällsekonomisk dimension. Det blir en för hela nationen mycket tung börda att bära när många slås ut av alkoholen. Vi behöver fler friska i arbete. Vi behöver fler som vågar satsa på framtiden, som väljer utbildning och forskning, som ser livet som en möjlighet i stället för att titta ned i flaskan. Världen ska ju räcka till för många, och resurserna är ansträngda. Därför måste vi prioritera. Vi har begränsade resurser, och då är det viktigt att prioritera och lägga resurser på att stötta dem som drabbas av drogproblem. Om vi ska prioritera resurser ser jag hellre att vi lägger 1 miljard på ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge än att vi lägger den miljarden på åtgärder som man skulle kunna säga är onödiga. De blir onödiga om vi vågar ta strid mot alkoholreklamen, om vi vågar ordna så att försäljningen i butiker inte har de luckor den har i dag. Någon har myntat uttrycket politik är möjligheternas konst. Jag tycker att man borde praktisera den trollstaven på alkoholområdet. Välfärd byggs i första hand genom att man väljer bort omkostnader, vilket alkoholskadorna egentligen är. Dem kan vi välja bort. Vi kan välja bort alkoholen om vi verkligen vill det. Herr talman, jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 150 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Jag är glad att utskottet fortsätter traditionen att ha en bred samsyn i alkoholfrågorna. Alkoholen är, som flera har sagt, ett av våra allra största hot mot folkhälsan, mot enskilda människor och mot hela familjer. Vi vet att alkoholen leder till misär, våld, kriminalitet och annat elände. Dessutom är alkoholen en samhällsekonomiskt synnerligen dålig affär. Vår restriktiva alkoholpolitik ligger fast. Den totala alkoholkonsumtionen ska minska. Det slås fast i regeringsförklaringen, och det betonas i den utskottstext vi har att ta ställning till i dag. Jag och mitt parti, Centerpartiet, anser att detta är grundläggande för att förbättra folkhälsan. Vi är överens över partigränserna om detta. Det är bra. Lika tydlig är viljan att Sverige ska arbeta för en mer restriktiv syn på alkoholen inom EU. Det är viktigt mot bakgrund av att vi i Europa har den i särklass högsta alkoholkonsumtionen i världen med våra 11 liter per vuxen och år. Det leder till att uppskattningsvis 23 miljoner européer är alkoholberoende och att 195 000 dödsfall årligen orsakas av alkohol. Alkoholen är ett globalt problem, och med nya medlemsländer som har enorma problem med alkoholmissbruk har frågan blivit mer angelägen. Vi kommer att se att det kommer att bli fler och fler som kommer att arbeta för en restriktiv alkoholpolitik både inom EU och i hela världen. Sverige är EU:s ordförandeland hösten 2009. Då tycker jag att vi ska ta chansen att revidera och vässa den gemensamma europeiska alkoholstrategin som fastslogs i fjol. Det vore dumt om Sverige inte tog chansen att prioritera alkoholfrågan ordförandeåret 2009. Den senaste tiden har vi ändå haft anledning att känna nytt hopp. Alkoholfrågan har "nyktrat till". EU:s alkoholstrategi är bra, men den behöver utvecklas. Första haussen med de helt orimliga, i vissa fall obefintliga, införselreglerna verkar ha dämpats. Systembolagets försäljningssiffror ökar, vilket i detta sammanhang är bra. En minskning av den totala alkoholkonsumtionen har äntligen registrerats. Generaladvokatens yttranden i ett par ärenden har gått vår väg, det vill säga att värna Systembolagets detaljhandelsmonopol. EU-arbetet och den restriktiva alkoholpolitiken är nödvändiga förutsättningar, men folkets mobilisering är sannolikt allra viktigast. Insatser gjorda av föräldrar, föreningsledare, skolpersonal och hela Folkrörelse-Sverige - uppräkningen kan göras lång - kan inte nog betonas. Barn och ungdomar ska prioriteras särskilt i det alkoholförebyggande arbetet. Vi behöver helt enkelt en folkresning mot alkohol. När vi i dagarna får rapporter om att allt fler och allt yngre tjejer dricker alltmer, och vi vet att riktigt unga pojkar och flickor dricker stora mängder, bör det säga oss följande: Gå på offensiven. Satsa mer på förebyggande insatser. Skjut upp alkoholdebutåldern. Erbjud drogfria miljöer. Stötta ideellt arbete. Ge unga på glid snabbt stöd. Vi måste ge våra ungdomar beskedet att de behövs och ge dem framtidstro. Herr talman! Utskottet har funnit anledning att påminna om ett tillkännagivande som har getts till den tidigare regeringen som gäller brister i tillsynen där försäljning av folköl sker. Det finns ett behov av förslag på snabba åtgärder för att komma till rätta med folkölsförsäljning till ungdomar. Alkoläsken, varningstexter på alkoholförpackningar och kvinnors missbruk tas upp i motioner. I flertalet fall pågår eller planeras åtgärder. Likaså försvaras detaljhandelsmonopolet. Ett flertal motioner har tagit upp synpunkter på alkohollagen. En översyn av alkohollagen är aviserad av regeringen. Det är bra. Vi har också betonat i utskottstexten att översynen ska utgå från en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Det finns en rad frågor att ta upp i översynen. Det är regeringen som fastställer direktiven, men vi har slagit fast - och jag vet att det är regeringens uppfattning - att det är restriktiviteten som är grunden. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 151 Elina Linna (V)
Herr talman! Det känns lugnande att höra Kenneth Johansson - speciellt när man lyssnar på innehållet i det han säger. Kenneth Johansson har ett lugnande sätt att tala, men Kenneth Johansson understryker också den restriktiva alkoholpolitiken. Vi är i huvudsak överens i riksdagen om att den ska fortsätta. Det känns bra. Jag ska passa på att ta upp frågan om alkoholreklam. Vänsterpartiet har också motionerat om att förbjuda alkoholreklam. Så sent som 2005 skärptes möjligheterna att marknadsföra och göra reklam för alkoholdrycker. Men möjligheten finns fortfarande i mindre utsträckning. Nu har Frankrike lyckats med att genomföra ett totalförbud mot alkoholreklam. Vi i Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motionerat om att utreda möjligheten att driva frågan. Jag vill höra Kenneth Johanssons synpunkter på varför vår motion avstyrks. Vore inte det en bra idé?

Anf. 152 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Jag tycker att alkoholreklamen är ett otyg. När vi fattade beslutet i riksdagen första gången gjordes det i så långtgående form som det då var möjligt. Jag känner också till rättsfall och Frankrikes agerande. Jag kommer att jobba för att en översyn av alkoholpolitiken och alkohollagen ska pröva många frågor i den delen. Det finns frågor som har tagits upp tidigare om serveringsbestämmelser samt andra stora och små frågor. Man ska se vad som kan göras. En del kommer att vara olämpligt och en del går det att gå vidare på. Om jag har något att säga till om i den delen - det enda jag kan göra är att framföra mina synpunkter - tycker jag att den aviserade översynen ska titta på frågan om det går att ta ytterligare steg framåt när det gäller alkoholreklam.

Anf. 153 Elina Linna (V)
Herr talman! Då hoppas jag att Kenneth Johansson får mycket att säga till om i den här frågan. Jag passar också på att ta upp vårt andra förslag om alkoholrådgivning i kommuner på liknande sätt som det redan finns familjerådgivning i vissa kommuner och som fungerar bra. Jag ber Kenneth Johansson att kommentera det förslaget.

Anf. 154 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Det är inte riksdagens fråga hur en kommun ska agera för att förebygga och vårda och behandla dem som tyvärr har hamnat i alkoholträsket. Det är kommunernas fråga. Däremot kan vi säkert i dialog med våra kommunföreträdare och med Sveriges Kommuner och Landsting diskutera om det finns möjligheter att på något sätt ge stöd och erfarenhetsutbyte. Det finns centrala myndigheter som kanske kan jobba med utvärdering och uppföljningsarbete och i den delen ge ett stöd. Men i övrigt anser jag att frågan om huruvida man ska öppna alkoholrådgivningar eller inte är en kommunal fråga.

Anf. 155 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Kenneth Johansson och jag kommer båda från Falun. Vi har stått i fullmäktige och debatterat ett antal gånger. Jag kunde inte låta bli att trycka på replikknappen. Jag vet inte om det har hänt förut att det har stått två före detta fullmäktigeledamöter från Falu kommun här i riksdagen och debatterat, så vi tar den chansen. Det låter jättebra när du säger att reklam är en styggelse. Ditt anförande var jättebra. Du tog upp frågan om folkölsförsäljning i butikerna som inte fungerar. Du nämnde också införselkvoterna som ett problem. Det låter väldigt bra på att allmänt, generellt plan. Jag vet att ni svarar att ni inte kan göra allting på fyra månader, och så vidare. Men jag skulle väldigt gärna vilja ge dig chansen att ändå brodera ut det lite mer. Jag vill höra hur era tankar är. Vad kan ni komma med för konkreta förslag när det gäller att förebygga och försöka se till att det verkligen händer någonting med problemet att så många underåriga ungdomar fortfarande kan handla i livsmedelsbutikerna och köpa folköl och att det är så pass vanligt? Vår förre folkhälsominister jobbade rätt mycket med att försöka att med hjälp av folkhälsoargumentet lyfta fram frågan om Sveriges möjligheter att faktiskt göra någonting åt införselkvoterna. Jag är så nyfiken. Har ni några idéer? Det skulle vara väldigt intressant att få veta det.

Anf. 156 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Nu får jag kanske mest stå för mig själv. Det är mycket jag inte kan svara på. Jag kan inte vara talesman för regeringen, för där sitter inte jag. Men jag kan tolka, tycka och referera det jag vet. Jag är glad för att det låter bra. Jag tycker att Jan Lindholm ska vara riktigt nöjd. Då har vi en samsyn i många delar. När det gäller de konkreta frågorna om det förebyggande arbetet tror jag att det också är fråga om generella åtgärder. Det handlar om att få framtidstro hos våra ungdomar och att ungdomar får möta ett samhälle som säger: Du behövs. Vi måste någon gång äntligen få ned den förfärliga ungdomsarbetslösheten som vi har i dag. Den måste ned rejält för att ungdomar ska känna att de har en funktion att fylla. Det tror jag är jätteviktiga förebyggande insatser när det gäller droger, kriminalitet och annat. Det finns stor anledning att uppmuntra dem som jobbar med förebyggande insatser. Det gäller alltifrån den kommunala nivån till andra insatser. Jag är för min del en stor vän av den ideella sektorn och alla folkrörelser. Några av oss var på IOGT-NTO häromkvällen och hörde att det ökar sitt medlemsantal. Det är 12 000 medlemmar per år. Det är underbart. Det är ett tecken på att det finns hopp för oss som tror på Folkrörelse-Sverige. Det finns många andra folkrörelser som också är jätteviktiga i det sammanhanget. När det gäller frågan om folkölet trycker vi på så långt vi kan. Vi måste få fram åtgärder. Vi fick dem inte av den förra regeringen. Nu försöker vi att få dem. Det handlar i första hand om att få ordning på tillsynen. Jag får ta frågan om införselreglerna i nästa inlägg.

Anf. 157 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Det låter väldigt bra. Jag vet att vi har bra samsyn i de här frågorna. Vi kan ta ett konkret exempel i det här betänkandet. Det finns en motion från Miljöpartiet som jag inte riktigt förstår varför vi inte får biträdd. Det gäller de kommunala alkoholinspektörerna som finns i varje fall en del kommuner, fastän jag inte riktigt vet hur många det är. Jag har fått förslag från dem som gäller att de känner att de har för klena befogenheter. De skulle vilja att också de kunde göra ålderskontroller. Nu talar Kenneth Johansson här mycket bra om de frivilliga organisationerna och de ideella krafterna. Det är jätteviktigt, och också jag tycker att det är viktigt att prioritera dem. Men vi har också inom det offentliga människor som arbetar förebyggande med ungdomar. Jag kan tänka mig att det finns problem med en sådan åtgärd. Jag har förstått att man från polisens sida inte är så glad över att andra skulle få befogenheter som egentligen ligger hos polisen. Jag är ändå fundersam över varför man ändå inte kan bejaka förslaget och titta på detta. Det är ändå så att en yrkesgrupp med människor som jobbar inom det offentliga ser att de med lite bättre verktyg skulle göra mer nytta. Varför vill man inte titta på den möjligheten? Det förvånar mig.

Anf. 158 Kenneth Johansson (C)
Herr talman! Jag går först till frågan om införselreglerna. Som det ser ut i dag är de närmast ett skämt. Det finns i praktiken inga införselregler. Jag tycker att vi ska jobba för att få en ändring på det. Det gör ju Sverige. Vi har fått lite hopp i och med att de nordiska länderna har samsyn. Det är tyvärr mycket långt kvar innan vi kan se att det kan leda till något resultat. Men vi ska inte ge upp utan fortsätta. Där tycker jag att det finns en svensk linje. Vi måste sätta tryck på att den förs fram mer offensivt än vad man hittills har gjort. Det är ett arbete som jag utgår ifrån kommer. Jag kommer åter till frågan om folkölet, bristerna i tillsynen och de problem som finns där. Vi har gett ett tillkännagivande. Vi har från riksdagen för länge sedan sagt: Nu måste vi se förslag till åtgärder, och de har inte kommit. Vi har upprepat frågan, men förslagen har inte kommit. Nu gör vi det en gång till. Vi vill se ett arbete på många olika nivåer. Det gäller Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, handeln och andra organisationer. Vad är det vi kan hjälpas åt och bidra med så att vi får en bättre tingens ordning? Det finns kommuner som jag har hört talas om som självmant på eget bevåg höjer åldersgränsen från 18 till 20 år. Man gör det gemensamt över affärsgränserna för att kunna bidra på frivillighetens väg. Jag tycker att vi ska uppmuntra den typen av lokala initiativ.

Anf. 159 Per Svedberg (S)
Herr talman! Grunden för den socialdemokratiska synen på alkoholfrågor är den restriktiva linjen. Det är den inriktning på alkoholpolitiken som det under lång tid har funnits en stor majoritet för här i kammaren. Det har också varit en handlingslinje som varit ifrågasatt av ganska många. Det är kanske inte så tydligt här i kammaren. Men opinioner har drivits både ute i Europa och även i Sverige om en liberalisering, en förenkling och ett modernare sätt att hantera alkoholfrågor. Det har i många stycken varit lite skrämmande. Socialutskottets betänkande om alkoholfrågor som vi diskuterar i dag innebär en bred uppslutning kring den restriktiva linjen. Det är alldeles utmärkt. Tidigare kanske framför allt moderata förslag om en helt ny alkoholpolitik har lagts på hyllan helt och hållet. Det ser vi med glädje på. Vi hoppas att vi kan stå enade i det, i varje fall från utskottets sida. Vi ser skrivningarna i betänkandet som ett löfte från majoriteten om att inga steg ska tas som kan undergräva förutsättningarna för ett fortsatt detaljhandelsmonopol och en fortsatt restriktiv och ansvarstagande alkoholpolitik. Vi är mot den bakgrunden beredda att ställa oss bakom betänkandet, men självfallet kommer vi nogsamt att följa utvecklingen. Om vi ser att det börjar gå åt fel håll så kommer det givetvis motioner och uttryck i den frågan. Enigheten om grunddragen för alkoholpolitiken kan betyda en hel del framöver. Det finns en rad viktiga frågor som väntar. Det gäller både nationellt och i samverkan med andra länder. Det handlar till exempel om minimiskatter och begränsade införselkvoter. Kenneth var tidigare inne på det här. Det kanske är lite fånigt. Tullen reflekterar över huvud taget inte över alkoholinförsel längre. Det gör trafikpolisen i sitt sätt att agera inför överlastade släpvagnar med mera. Det handlar om distanshandeln med alkohol. Där har vi fått lite signaler om att vi tänker rätt. Det handlar om ytterligare åtgärder för att minska totalkonsumtionen och om särskilda insatser för information till riskgrupper om alkoholens verkningar. Det handlar också om att beivra alkoholbrott och inte minst om att få ordning på ålderskontrollen när det gäller folkölsförsäljningen. Alkoholpolitiken saknar alltså inte utmaningar under de närmaste åren. Jag ska uppehålla mig vid några av de viktigaste punkterna för oss. Alkohol kan inte, och får inte, betraktas som vilken vara som helst. Hanteringen av alkohol måste ses i ett folkhälsoperspektiv. I EU har synen på den frågan varit lite annorlunda tidigare. Men den har svängt. Vi kan konstatera att EU nu ser frågan i ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gör att det nationella åtagandet kommer att bli kraftfullare i alkoholfrågorna. Det medför också att EU erkänner Sveriges rätt att ha detaljhandelsmonopolet - Systembolaget. Vi socialdemokrater försvarar konstruktionen med Systembolaget och vi kommer att fortsätta med det. Vi utgår, i och med det här betänkandet, från att alla tidigare förslag om att avskaffa eller luckra upp detaljhandelsmonopolet är avförda från dagordningen. Jag noterar dock att det fortfarande väcks motioner från enskilda moderata ledamöter om detta. Den alkoholstrategi som man har antagit på europeisk nivå för att minska alkoholskadorna är också något där Sverige kommer att kunna bidra med en hel del. Vi har bedrivit ett förebyggande arbete i alkoholfrågor ganska länge. Tyvärr har det inte slagit igenom, utan vi har sett att konsumtionen har ökat. Förmodligen handlar det om öppnade gränser. Införseln har stor betydelse i frågan. Men jag tror att med den kultur och de tankar om folkhälsan vi har haft kan Sverige vara det land som leder frågan i ett europeiskt perspektiv. Minimiskatter på alkohol är en fråga som man har diskuterat en hel del. Risken är att om man börjar förändra dem så blir det förmodligen ett skatterally om vem som kan sänka mest. Då kommer vi ifrån folkhälsoperspektivet alldeles gräsligt mycket. Höjda minimiskatter inom EU är ett arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen startade och som jag nu utgår från att den nya borgerliga regeringen fortsätter att jobba med. Detsamma gäller behovet av minskad införselkvot. Ibland blir man lite fundersam; jag säger det återigen. Hur är det möjligt att få med sig så mycket pilsner hem? Hur kan man lasta en bil så enormt att man knappt får plats med barnen? Det kan man fundera länge på. Införselkvoterna har också bidragit till att vi kan se att försäljningen pågår både här och där - i bakluckan på en bil nere på stan eller från en lastbil som kör in i ett bostadsområde och plötsligt tömmer 200 backar pilsner. Det är inte riktigt riktigt, det här. Vi måste begränsa det på något sätt. Hur vi kan göra det har jag ingen aning om, men jag hoppas att vi kommer fram med förslag i frågan. Införselkvoterna har också att göra med tillgången till alkohol för minderåriga. Förmodligen har de som transporterar de här mängderna hit någon typ av behov av att tjäna pengar på det. Det kanske inte alltid är för privat bruk. I det läget krävs det kanske lite kraftigare tag just vad gäller tillsynen. Det gäller EU-alkoholen, men nu kommer vi lite snabbt in på folkölet också. Det är ett jättestort bekymmer i mina trakter. När man följer med fältarbetarna ut kan man konstatera att vuxna ungdomar langar 3,5:or - sexpack folkpilsner. Där krävs det att vi hittar ett system som gör att kontrollen stramas upp. Förmodligen måste det till någon typ av tillståndsindragning för försäljningen. Vi ser positivt på idén om att ha varningstexter på alkoholförpackningar. Självfallet får vi inte agera på ett sådant sätt att det utgör ett handelshinder. Men som jag förstår det har flera länder i EU beslutat om varningstexter på egen hand. Regeringen bör arbeta med detta och titta på förutsättningarna för att antingen göra något på gemenskaphetsnivå eller överväga möjligheterna att gå före och införa egna varningstexter, som en del andra länder har gjort. Jag skulle vilja ta upp ytterligare en fråga. Det gäller diskrimineringen på krogen, bland annat av personer med utländsk härkomst. Detta är ett stort problem som inte tycks ha minskat. Vi har väckt en motion om detta. Utredningen Ansvarsfull servering fri från diskriminering presenterades förra året. Där föreslås en rad åtgärder för att komma till rätta med diskrimineringen, bland annat sanktioner där alkoholtillstånd kan dras in. Jag förstår att regeringen inte har hunnit arbeta fram ett förslag på detta område ännu. Men det är viktigt att man kommer ihåg frågan och jag hoppas att det kommer ett förslag. Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. I detta anförande instämde Lennart Axelsson och Ylva Johansson (båda s).

Anf. 160 Jan R Andersson (M)
Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att det är ett relativt samlat utskott som i dag lägger fram betänkandet. Det är fem partier som står bakom det och det finns endast sju reservationer. Jag yrkar bifall till socialutskottets förslag i betänkandet och därmed också avslag på motionerna. Sverige har under de senaste åren fått en ny alkoholpolitisk verklighet. Efter tre år med nya införselkvoter har bilden av den svenska alkoholkonsumtionen förändrats. Vi har i dag i praktiken övergett monopolförsäljningen på Systembolaget. Kanske hälften eller ännu mer av vår alkohol försäljs inte via Systembolaget. Trots detta har vi i princip samma alkoholpolitik som tidigare. Inför förändringen med en ökad gränshandel var det många som trodde att detta skulle innebära en katastrof och att vi skulle få se mycket svåra alkoholpolitiska konsekvenser. Jag ska inte säga att det inte har blivit några problem. Men vi kan konstatera - och det har även Folkhälsoinstitutet konstaterat - att skadorna inte blev så stora som man förutsåg. Man kan också se att under de senaste åren har det kommit några goda nyheter i detta mörker av dåliga nyheter. Några av dem har tagits upp tidigare. Bland annat visar Folkhälsoinstitutet att dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat. Man kan också se att unga människor dricker mindre alkohol än vad de gjorde tidigare. Nyhetens behag med att åka och alkoholturista verkar ha minskat. Vi ser också att Systembolaget återtar marknadsandelar från den utländska alkoholen. Detta är positivt. I regeringsförklaringen säger den nya regeringen att den restriktiva alkoholpolitiken ska ligga fast. Det befäster vi också här i utskottet. Men jag tror ändå att det är viktigt för oss att vi har en alkoholpolitik som har ett starkt förtroende hos svenska folket. Vi har i dag en annan konsumtion av alkohol än vad vi hade när vår alkohollag skrevs. Man kan säga att vi har fått en bättre alkoholkultur i Sverige. Det är inte så att vi har mindre skador eller att vi inte har problem. Men trots den ökade konsumtionen har vi andra typer av skador. Det är andra riskgrupper i dag. Vi har fått en ny alkoholkultur som i många delar faktiskt är positiv. I detta sammanhang är det också anmärkningsvärt att konstatera att ett parti i utskottet skiljer ut sig väldigt kraftigt och säger att det bara är en modell som ska gälla. Det är totalkonsumtionen som ska vara den enda rådande modellen för den alkoholpolitik som vi lägger fast. Jag tror att det är en mycket farlig väg. Det är inte bara det att det kan vara moraliskt tvivelaktigt. Om man säger att varje glas som konsumeras är en kollektiv skuld är man inne på en farlig väg. Jag tror att man måste ha två delar här. Man måste givetvis först se på den totala konsumtionen, men man måste också arbeta för att få en bättre alkoholkultur. Jag nämnde några positiva delar. Kan vi då blåsa faran över? Nej, det kan vi inte. Alkoholen är fortfarande ett av de största samhällsproblemen vi har. Det är en stor kostnad för att ta hand om den ödeläggelse som alkoholen skapar. Det som jag ser som ett av de absolut största problemen med alkoholen är de ungas konsumtion av alkohol, trots att det finns tecken som visar på att den har minskat. Man gjorde en undersökning i min hemstad Kalmar bland 16-19-åringar. Där sade fyra av tio att de hade köpt öl som inte var köpt på Systembolaget. Det var alltså illegalt eller legalt importerad öl som de hade köpt, och inte av sina föräldrar. Därför måste det vara en prioriterad uppgift i alkoholpolitiken att begränsa tonårsungdomars tillgång till alkohol. Vi vet att en uppskjuten alkoholdebut också är ett sätt att skjuta upp många andra problem. Det är också ett sätt att eliminera många av de problem som finns. Det är också därför som vi moderater och alliansen välkomnar den tillsyn av folkölsförsäljningen som vi vill se förslag på från departementet. Det gäller också ökade insatser för att förhindra illegal införsel av alkohol till Sverige. Som jag sade tidigare är det min uppfattning att för att svensk alkoholpolitik ska bli verksam måste det finnas ett starkt stöd för den. Den alkohollag som vi har i Sverige skrevs 1994 i en tid då Sverige inte ens var med i Europeiska unionen. Det finns många knepigheter i den. Låt mig nämna några. Om man ska öppna en sushirestaurang i Sverige och vill servera ett glas saké till sin råa fisk måste man i princip installera ett stekbord i köket för att kunna servera detta. Är det rimligt? Nej, det är det kanske inte. Jag har uppmärksammat att det på Öland finns krögare som vill krydda sin egen snaps. Får man göra det? Ja, man får göra det, men först efter att man har ansökt och fått tillstånd för alkoholtillverkning, och detta trots att det enda man har gjort är att man har tillfört några kryddor till ett brännvin som är köpt på Systembolaget. Detta är Folkhälsoinstitutets tolkning av den nuvarande svenska alkohollagen. Jag konstaterar att antingen har Folkhälsoinstitutet gjort en orimlig tolkning av lagen, och då måste lagen förtydligas, eller också har Folkhälsoinstitutet gjort en rimlig tolkning av lagen, och då måste den förändras. På förekommen anledning vill jag också ta upp gårdshandeln som nämndes av någon av talarna. Sedan vi fick vår svenska alkohollag 1994 har det hänt mycket, som jag har sagt. Bland annat har vi i Sverige fått över 100 svenska vinodlare de senaste åren. Man kan inte säga att detta är en total marginalföreteelse. Man kan dock säga att det är en marginalföreteelse när man tittar på den svenska alkoholpolitiken. Där finns inte denna med över huvud taget, och det finns många problem. En svensk vinodlare har i praktiken ingen möjlighet att få avsättning för sina produkter på den svenska marknaden. En svensk vinodlare får inte marknadsföra sina produkter. Man får inte heller erbjuda eventuella kunder eller andra vinprovningar. Därmed är det också omöjligt att få in de här produkterna på Systembolaget eftersom det av ganska enkla skäl inte finns någon efterfrågan på dessa produkter. Till sist får inte heller vingårdarna själva sälja de här produkterna. Jag tror att detta är en fråga som vi måste titta vidare på. Sverige är i dag det enda EU-landet där gårdsförsäljning inte är tillåten. Låt mig också säga något kort om Finland som under några år har haft den här försäljningen. Den utgör i dag mindre än 1 promille av den totala försäljningen av alkohol från monopolet. Därför är detta kanske inte en alkoholpolitisk fråga. Däremot tror jag att det kan vara en stor regionalpolitisk fråga. Enligt några av de odlare som jag har samtalat med kan uppemot 1 000 nya jobb skapas inom turistsektorn och upplevelsesektorn. Jag tror att det finns anledning att se över detta. Till sist vill jag säga att vi välkomnar den utredning som Maria Larsson har lovat att genomföra. Vi hoppas också att man tar upp detta med öl- och vinmässor i den. Det är också ett sätt att bidra till att vi får en bättre alkoholkultur i Sverige utan att för den delen äventyra den restriktiva alkoholpolitiken. Det är vår förhoppning att dessa förändringar kan komma i en kommande översyn av alkohollagen.

Anf. 161 Johan Pehrson (Fp)
Herr talman! Alkoholfrågorna är rätt knepiga. Väldigt många människor i Sverige kan ju bruka alkohol och det relativt problemfritt. Men man ska komma ihåg att man måste bruka först för att någon gång kunna missbruka. Det ska man tänka på när man själv ibland använder alkohol, såsom jag gör till exempel. Men för väldigt många människor, och alldeles väldigt många för många, är alkoholen ett gissel som skapar ett enormt mänskligt pris för den individen och omgivande individer, inte minst barn i en familj. Det ekonomiska priset är nästan omöjligt att beräkna, men det är gigantiskt. Det är bara att se hur många människor som hamnar i sjukvården beroende på att de har supit sig mer eller mindre sönder och samman. Vi vet att alkoholfrågorna är knepiga. Det är inte vilken vara som helst var det någon som sade tidigare. Jag håller verkligen med, men det är trots allt en vara som är tillåten. Den är mångårigt kulturellt använd, en del av matkultur och så vidare. Det är knepigt att förhålla sig till detta. Vi i Folkpartiet är dock väldigt glada över att det finns en bred uppslutning kring att vi ska vara restriktiva. Vi ska titta på totalkonsumtionsmodellen och beakta att det är viktigt att vi dricker mindre generellt, men vi ska också fokusera på särskilt utsatta grupper. Vi i Folkpartiet menar att det är inte minst viktigt att fokusera på de unga. Den historiska utvecklingen har ju varit rätt trist, men den är också komplex. Vi har sett en ökning av konsumtionen av alkohol. Det har eventuellt varit en viss avmattning nu på slutet. Då är frågan vad man drar för slutsatser av detta. Ja, en sak som har hänt de senaste åren sedan vi blev medlemmar i EU är ju att den faktiska beskattningen på alkohol har sjunkit eftersom mycket av den alkohol som människor dricker i dag knappt är beskattad alls eftersom den är köpt utomlands. Först kunde vi se en ökning, men nu ser vi en minskning trots en skattesänkning. Det blir väldigt svårt för dem som säger att en skattesänkning alltid ska leda till att konsumtionen ökar. Sorad åberopas här, men det finns forskare på samma universitet, Stockholms universitet, som säger att det inte finns någon koppling alls till att vi har fått ett ökat våld i Sverige. Det är ett argument som ofta används i den kriminalpolitiska debatten när jag och några till ibland hävdar att det har blivit ett allt råare våld på våra gator. Dessa forskare säger att det inte är så, det har inte alls blivit mer våldsamt i Sverige och det är bara tokigt att ropa på fler poliser. Här krockar forskningsbilderna kan man säga. Det här är komplext. Men vi vet ändå att prisinstrumentet var mer effektivt förr. Då kunde vi ha höga priser, vi kunde stänga gränserna och vi kunde ha en stenhård kontroll. Tullen kunde kolla hur mycket de ville, och smugglingen var därmed begränsad. Vi i Folkpartiet menar att det är väldigt viktigt att värna försäljningsmonopolet. Det är svårt att säga att man är glad att alkohol återigen säljs på Systembolaget i större omfattning nu efter en kraftig dip. Det är ändå förhoppningsvis ett tecken på att människor väljer att handla mer där trots de höga skatterna. Prisinstrumentet är delvis satt ur spel. Det är få som agerar för en kraftig prishöjning. Om vi ska vara riktigt öppna och få en debatt här i kammaren och se till att vi kommer framåt i de här frågorna måste vi säga att många har pratat om de problem som finns med att människor på grund av den verklighet vi lever i bygger upp allt större lager av alkohol hemma. Människor köper på sig stora mängder alkohol och förvarar i källaren, garderoben och garaget. Det är helt lagligt. Det leder sannolikt till att man använder mer alkohol. Det finns undersökningar som visar det. Då är det ett problem att människor köper alkohol utomlands och inte på Systembolaget. Det är direkt kopplat till priset på alkohol och skatterna, menar jag. Än värre är naturligtvis situationen när det gäller unga människor. Jag delar uppfattningen att folkölet är ett gissel och att det för många är inkörsporten till ett missbruk. Det riktigt allvarliga är ändå alla ambulerande små systembolag som åker runt. Det finns flakmopeder som åker runt och vräker ut femlitersdunkar med vitt vin till småflickor. Här kan vi prata om riktiga problem. Det finns människor som driver andra privata små systembolag som är svåra att komma åt. Jag tror att vi kommer att få en fortsatt diskussion om priset. Men det är en prioriteringsfråga. Just nu är det inte akut, tycker jag. Folkpartiet menar absolut att vi har gjort riktiga prioriteringar i den budget som den här alliansregeringen har lagt fram. Det är viktigare att sänka skatten på arbete än att sänka skatten på alkohol. Vi kan inte blunda för att människor har stora lager alkohol hemma. Det leder till att människor dricker mer. Det måste vi bemöta. Vi måste göra något åt den omfattande svarthandeln med alkohol. Det gäller inte bara illegal försäljning av folköl till personer med fel ålder. Det är i och för sig också viktigt. Folkpartiet har pekat på en rad åtgärder som vi tycker är viktiga. De är dels av det repressiva slaget. Det är självklart att langning är ett problem. Det är provocerande när polisen tar dem som åker runt på flakmopeder och vräker ut vin och sprit till småbarn. De är snart ute igen med ett nytt lager och en ny moppe. Man måste delvis fundera på straffvärdet. Den cynism som finns bakom den hanteringen är ganska allvarlig. Det kanske dessutom ofta är en länk i en mer omfattande organiserad brottslighet där man tjänar mycket stora pengar på alkoholhanteringen. Det behöver inte bara handla om straffvärde. Man kan ge polisen vettiga verktyg. Polisen vet ju vilka telefonnummer de här ungdomarna har i vilken stad som helst i Sverige dit man kan ringa och beställa alkohol helt illegalt. Men polisen får ju inte ringa på hos det privata systembolaget och be att få köpa. Det anses vara en olaglig provokation. Det vore angeläget att polisen fick möjlighet att stänga de här svartbutikerna, om vi vill komma åt det faktum att mycket unga människor kommer över alkohol på ett kriminellt sätt. Vi kan fortsätta att jobba med det förebyggande arbetet, men mycket handlar om att människor i Sverige ska känna att det finns en framtid och ett hopp så att man inte går längre ned i ett alkoholmissbruk. Man ska känna att det finns jobb, integration och möjlighet att leva som människa, som någon uttryckte det här förut. Det tycker vi är väldigt viktigt. Mycket av det förebyggande arbetet är kanske inte bara varningstexter. Det gäller också att se till att människor inte hamnar i livssituationer med hopplöshet som kanske gör att man lättare tar till ett missbruk. När det gäller Europanivån stöder Folkpartiet helt vad den förra regeringen har gjort. Det var Per Svedberg inne på förut. Det är mycket bra tycker jag. Vi står bakom att man ska höja minimiskatterna på alkohol. Det är väldigt viktigt. Men vi befinner oss på väldigt låg nivå. Det är väl svårt att nå upp till svensk nivå. Det är väl ingen rymdraket som ska upp. Vi ska ta vid i det arbete som ni bedrev. Vi står också bakom det nordiska initiativet att halvera de så kallade indikativa nivåerna vad gäller införsel. Vi tycker att det är viktigt att fortsätta det arbetet. Någon talade om gårdsförsäljning. I mitt län, Örebro, ägnar sig några åt vinproduktion. De är fantastiska entreprenörer med ett brinnande engagemang. De tror på vad de gör. Jag har själv smakat vinet. Det går att dricka; det är inte min sak att bedöma. Det är till och med gott, men kanske inte som matvin. Vi har inte så mycket vindruvor i Grythyttan. Poängen är väl ändå att om man luckrar upp gårdsförsäljningen blir det ändå ett problem att behålla monopolet. Det blir svårargumenterat. Om det skulle vara framkomligt skulle vi gärna pröva det. Det är en del av den utredning som vi nu ska göra. Om vi kan komma framåt är det bra, men jag ser problemen. Jag vill inte ge några falska förhoppningar. Herr talman! Jag är glad över att Folkpartiet kan yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de motioner som visserligen vill väl, men vi tycker att den hantering som vi redovisar i betänkandet är väldigt bra. Den står för en fortsatt restriktiv alkoholpolitik. Jag hoppas att vi kan möta de utmaningar som finns kvar. Bakom totalkonsumtionsmodellen och så vidare finns det rejäla utmaningar i att det finns människor som dricker alldeles för mycket. Någon talade om att konsumtionen sjunker bland de unga. Det är bland unga generellt. Men vissa grupper av unga går allt djupare ned i alkoholkonsumtion. Det går dessutom ned i åldrarna. Det måste vi från denna kammare vara beredda att bemöta. Folkpartiet hoppas kunna vara med och göra det under åren framöver.

Anf. 162 Rosita Runegrund (Kd)
Herr talman! I alliansens rapport som vi presenterade före valet i höstas stod det så här: Krafttag mot barns och ungdomars alkoholsituation. Skolans alkoholförebyggande arbete måste involvera och skapa samarbete mellan föräldrar, socialtjänst och polis. Föräldranätverk är den avgörande faktorn för ett framgångsrikt drogförebyggande arbete, visar erfarenheten. Vi kan inte som vuxna blunda för alla de barn som växer upp i missbrukarfamiljer. Det utanförskap som har varit och som många människor har stått i har också skapat ett alkoholberoende och därmed ett ökat missbruk som drabbar barn. Barndomen kommer inte i retur. Barndom är det enda som vi har gemensamt med barn. En barndom i en familj med missbruksproblematik präglas av oförutsägbarhet, oro, otrygghet, ångest, besvikelser, lögner, rädsla, misshandel och sexuella övergrepp, men också av känslor i form av sorg och ilska. Det är en ilska som antingen vänds inåt eller som barnet agerar ut. Det avsnittet har jag hittat i en av alla de rapporter som Bris ger ut. Jag tror att man måste våga diskutera totalkonsumtionen. Vi ska aldrig som vuxna blunda för den situation som våra barn växer upp i och vilket ansvar vi har som vuxna och föräldrar. Det är också skolans ansvar. I ett TT-meddelande sade man att kompisar och syskon förser unga med sprit. Det är just det problem vi har. Från lastbilsflak håvar man ut mängder av öl och vin. Det som tog tag i mig när jag läste det här TT-meddelandet efter en undersökning som är gjord i Stockholm var att högstadieelever får tag i alkohol i första hand genom syskon, kompisar och kompisars syskon. I TT-meddelandet kan man också läsa att den andel elever som upplevt någon form av problem med alkohol, som bakfylla eller bråk med kamrater, stadigt ökar från årskurs 7 till 9. Och de som druckit sig berusade i 7:an visade också en högre konsumtionsnivå i de följande årskurserna än andra elever. Därför är jag så glad, herr talman, att vi har ett samstämmigt betänkande här i dag, och jag yrkar bifall till förslaget i detta betänkande. Jag tror att de flesta känner till Kristdemokraternas alkoholpolitik, och vi håller fast vid den. Vi tycker också att det är positivt att den nya regeringen är väldigt bestämd i uppfattningen att man ska ha en fortsatt restriktiv alkoholpolitik men att man också ska arbeta för en restriktivare alkoholpolitik inom EU. Enligt utskottets bedömning är en alkoholfri uppväxt ett av alkoholpolitikens prioriterade mål. Låt oss leva upp till det, och låt oss arbeta för det i alla sammanhang och inte med feghet blunda för alla de barn som i dag växer upp i missbrukarfamiljer i Sverige. Jag tycker att man hade en slående rubrik i Dagen den 13 februari: "Vi vill sätta in ett alkolås i huvudet". Är det detta som det handlar om när det gäller att förändra attityder och vanor? Tidigare debatterade vi handikappolitiken. Tänk på alla de barn som har ett handikapp på grund av att vuxna har missbrukat alkohol. Det gäller att kunna se hela sambandet. Det gäller också att kunna se hela samhället med dess olika resurser, och det gäller att vi har en samverkan mellan sociala myndigheter, föräldrar och polis. Först då tror jag att vi kan gå framåt när det gäller att minska alkoholkonsumtionen bland unga. Det gäller också att ha en förståelse för hur unga tar till sig information. Det är kanske dags, herr talman, att sätta ett alkolås i huvudet på var och en av oss.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-02-21
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 10, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Alkoholpolitikens inriktning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So203 yrkande 1, 2006/07:So270, 2006/07:So376 yrkandena 1 och 5, 2006/07:So378 yrkande 3, 2006/07:So411, 2006/07:So416 yrkandena 1 och 2, 2006/07:So459 yrkande 2, 2006/07:So461 yrkande 2, 2006/07:So464 yrkande 44 och 2006/07:So487.
      • Reservation 1 (v)
      • Reservation 2 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1140115
      m92005
      c26003
      fp23005
      kd19005
      v01804
      mp00172
      Totalt274181839
      Ledamöternas röster
    2. Informationsinsatser m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk245 yrkande 2, 2006/07:So266 yrkande 2, 2006/07:So278 yrkandena 1 och 2, 2006/07:So328, 2006/07:So376 yrkande 7, 2006/07:So378 yrkande 2 och 2006/07:So459 yrkandena 5 och 6.
      • Reservation 3 (v)
    3. Ålderskontrollen vid försäljning av folköl

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So211, 2006/07:So242 och 2006/07:So376 yrkande 2.
      • Reservation 4 (v)
      • Reservation 5 (mp)
    4. Alkoläsk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So443.
    5. Varningstexter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So327 i denna del.
    6. Forskning kring kvinnors missbruk

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So378 yrkande 1.
    7. Detaljhandelsmonopolet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So280.
    8. Systembolagets uppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So376 yrkande 6.
      • Reservation 6 (v)
    9. Distanshandel med alkoholdrycker

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So461 yrkande 1.
    10. Diskriminering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So214.
    11. Översyn av alkohollagen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So220, 2006/07:So258 yrkandena 1 och 2, 2006/07:So266 yrkande 3, 2006/07:So281, 2006/07:So283, 2006/07:So304, 2006/07:So313, 2006/07:So321, 2006/07:So351, 2006/07:So367, 2006/07:So406, 2006/07:So412, 2006/07:So421, 2006/07:So422 och 2006/07:So423.
      • Reservation 7 (mp)