Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Allmänna motioner om alkohol och tobak

Betänkande 2007/08:SkU25

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 april 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Allmänna motioner om alkohol och tobak(pdf, 232 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:25 Allmänna motioner om alkohol och tobak

Beslut

Motioner om alkohol och tobak (SkU25)

Riksdagen sa nej till motioner om alkohol och tobak från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna handlar om alkohol- och tobaksskatt, skatt på alkoläsk, privatinförsel av alkohol, ankomsthandel samt Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-03-11
Justering: 2008-03-25
Trycklov till Gotab och webb: 2008-04-01
Trycklov: 2008-04-01
Reservationer: 3
Betänkande 2007/08:SkU25

Alla beredningar i utskottet

2008-03-11

Nej till motioner om alkohol och tobak (SkU25)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om alkohol och tobak från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna handlar om alkohol- och tobaksskatt, skatt på alkoläsk, privatinförsel av alkohol, ankomsthandel samt Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-04-09
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:SkU25, Allmänna motioner om alkohol och tobak

Debatt om förslag 2007/08:SkU25

Webb-tv: Allmänna motioner om alkohol och tobak

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Hans Olsson (S)
Anf. 35 Hans Olsson (S)
Fru talman! I måndags träffade jag en grupp på 25-30 personer. Vi pratade om livet och politiken och sådant där. När jag skulle gå sade jag: Nu åker jag upp till Stockholm, och denna vecka ska vi debattera alkoholskatter. Det sade jag så där i förbifarten. Då hörde man: Ja, ja, det är bara att sänka dem. Det är klart att vi ska ha billig sprit och så vidare. Om man vill vara populist och bli lite populär när det gäller det här med alkoholskatter ska man kanske prata så. Men jag tror att vi som politiker och riksdagsledamöter som har ett allmänt stort samhällsansvar ibland måste tänka stora tankar och tänka att det kanske handlar om allvarligare ting. Här handlar det kanske helt enkelt om folkhälsan. Ett viktigt instrument som vi har till vårt förfogande för att hålla ned konsumtionen av alkohol är priset, och vi kan reglera priset genom att använda punktskatterna. Punktskatterna är ingen ny företeelse i Sverige. Punktskatterna har varit med länge. Första gången som punktskatten på alkohol användes i Sverige var faktiskt 1638. Det är ganska längesedan. Då införde man beskattning på brännvinet. Det finns ett stort och tydligt samband mellan priset och konsumtionen. Vi måste alltså med hjälp av punktskatterna få ned och begränsa alkoholkonsumtionen. En ökning av alkoholkonsumtionen får helt andra konsekvenser än en konsumtionsökning av vilken annan vara som helst. Med en ökad alkoholkonsumtion kommer fler människor att bli misshandlade. Fler män - det är tyvärr mitt eget kön - kommer att slå sina fruar och sina sambor. Det är bara så. Fler barn kommer att fara illa. Fler ungdomar kommer att vakna upp i en fyllecell. Och flera kommer kanske på väg till skolan eller hem från fotbollsmatchen att bli ihjälkörda av ett rattfyllo. Det är konsekvenserna av en ökad alkoholkonsumtion. Det ligger i våra händer att efter bästa förmåga göra vad vi kan för att dämpa det. Vi har redskapen i våra händer. Fru talman! Jag är inte bara riksdagsledamot. Jag är pappa också. Jag har säkert delat oron med er när ens barn är på väg in i tonåren. Man vet vilka faror som lurar. Man har ju själv varit där, fast det är några år sedan. Man vet att det är mycket som ska testas under de åren. Det är svårt, men jag tror att det är viktigt att man känner den oron så att man som förälder gör vad man kan för att förhindra inträdet till alkoholkonsumtionen. Som förälder kan jag känna en viss ledsnad över det här betänkandet, att det ska vara så svårt att hitta någon lösning för regeringen att höja priset på alkoläsk som egentligen finns där för att locka och förenkla inträdet för ungdomar. Alkoläsken är, som det känns, gjord för att förenkla för ungdomar att komma in i konsumtionen. Jag kan bli lite ledsen över att det ska vara så väldigt svårt att hitta den lösningen. Ett stort problem är också införselreglerna, den mängd alkohol som jag legalt får ta in som jag kan köpa i ett annat EU-land. Reglerna är satta så att det i princip ska motsvara två års privat konsumtion. När det gäller tobaksinförseln är det satt så att den mängd tobak jag får ta in motsvarar ett par månaders konsumtion bara. Det är egentligen ganska märkligt. Jag tror nog att vi är ganska överens här om att ett av de stora problemen är införseln. Jag tycker faktiskt att det är dags nu för regeringen att sätta ned klacken och kräva en prövning av införselreglerna med utgångspunkt i folkhälsoskäl med syfte att drastiskt minska införseln av alkohol. Jag ska ta ett litet varv om tullen också. Vi har ju under några månader tjatat, bråkat, stönat och krävt utskottsinitiativ för att det ska bli mer resurser till tullen så att de ska kunna uppfylla de krav och förväntningar som vi ställer på dem. Jag har många gånger sagt till mina nära och kära att det inte ska löna sig att tjata och bråka. Det blir ingenting ändå. Men till min glädje tror jag att i det här fallet har det lönat sig att tjata, gnata och bråka. För döm om min förvåning! Det är inte så ofta man på morgonen vaknar och hör en positiv nyhet nu för tiden. Men faktiskt kunde jag med glädje konstatera - om jag nu hörde rätt - att tullen kommer att få 50 miljoner kronor extra i vårbudgeten. Det tycker jag är fantastiskt bra och roligt, och jag kan konstatera att tjat och gnat från socialdemokratin lönar sig. Självklart, fru talman, står jag bakom våra båda reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.
Marie Engström (V)
Anf. 36 Marie Engström (V)
Fru talman! Sverige har länge kunnat föra en restriktiv alkoholpolitik, men de senare åren har de möjligheterna minskat. Vi kan inte längre föra det folkhälsofrämjande arbetet. Det har helt enkelt försvagats, och konsumtionen av alkoholhaltiga drycker har ökat väldigt oroväckande. Det är en utveckling som går i helt fel riktning. Socialstyrelsen skriver att den genomsnittliga konsumtionen under 2006 var ca 10 liter ren alkohol per person som var 15 år och äldre. Det motsvarar en ökning med ca 30 procent jämfört med 1995. Det är verkligen oroväckande. Konsumtionen är också väldigt ojämnt fördelad mellan konsumenterna. Den högsta konsumtionen finns i åldersgruppen 20-25 år. Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. I genomsnitt konsumerar de 14 liter ren alkohol per år, medan kvinnorna konsumerar 6 liter. Men trenden är den att kvinnornas andel av den totala konsumtionen ökar markant. Flickor i årskurs 9 dricker i dag lika mycket alkohol som killar i samma årskurs. Det är en oroväckande utveckling som vi befinner oss i. Frågan om ungdomarna är kanske viktigast att diskutera. Det är allvarligt, inte minst att langningen till ungdomarna ökar. Jag säger precis som Hans Olsson att just frågan om alkoläsken måste vi lösa. Vi måste kunna höja priset på alkoläsk. Man ska väl ändå säga till alliansregeringens försvar att under den förra regeringen var det också väldigt svårt att hitta lösningen på hur vi ska höja den skatten. Jag förstår att det inte har blivit lättare i och med att vi har fått en ny regering. Men vi kan ändå vädja till den nya regeringen att försöka ett varv till att få en lösning på just den frågan. För de söta dryckerna blir alltmer populära hos ungdomarna och kanske framför allt hos unga tjejer. Vi har också frågan om införselkvoterna. I och med EU-medlemskapet var vi tvungna att slopa de införselkvoter vi hade. Vi hade undantag som gällde fram till år 2003, har jag för mig. Men sedan var det de indikativa nivåerna som tog över. Det är inte fasta nivåer, utan det är indikativa nivåer. Det innebär att man egentligen ska kunna ta in mer än vad som föreskrivs. Därför är det oerhört viktigt att regeringen jobbar i EU för att vi ska kunna få andra införselnivåer i det här landet. Vi ska kunna sänka dem igen. Vi ska kunna peka på folkhälsoaspekten i det arbetet. Jag har tittat lite grann på vad majoriteten skriver i betänkandet. Man skriver så här: Utskottet instämmer i motionärernas beskrivning av problemen. Utskottet anser liksom regeringen att folkhälsoaspekterna är betydelsefulla. Utskottet beklagar att medlemsstaterna - alltså övriga medlemsstater - inte lyckas enas om att höja minimiskatter. Man vidhåller att frågan om alkoläsken är komplicerad, och man har förståelse för att regeringen har ett grannlaga arbete, vilket jag också gav uttryck för. Man hänvisar också till en interpellationsdebatt, där Anders Borg säger att det är orealistiskt att Sverige ska kunna få ett nytt undantag när det gäller nya införselkvoter. Men han säger också att man jobbar med frågan, bland annat ihop med andra nordiska länder. Utskottsmajoriteten har också förståelse för vår uppfattning om de indikativa nivåerna och tycker att det är bekymmersamt att både kommissionen och andra medlemsstater har en avvisande hållning till vår uppfattning när det gäller nivån på införselkvoter. Jag tycker att detta är intressant. Vad jag egentligen försöker säga är att det känns som att vi är ganska överens när det gäller problemen i svensk alkoholpolitik. Vi här är så att säga väldigt dikterade av vad EU säger. Det är det som är problemet. Vi får inget gehör i EU för vår folkhälsoaspekt - att vi vill bedriva en restriktiv alkoholpolitik. Ingen bryr sig om oss. Det är vad jag tycker att vi samstämmigt säger i detta betänkande. Vad gör då regeringen? Ja, med jämna mellanrum kommer regeringen till skatteutskottet och talar om vilken ståndpunkt Sverige har. Senast man var hos oss var den 25 mars. Då ville man få till stånd en bredare debatt om alkoholpolitiken och alkoholbeskattningen där folkhälsoaspekterna skulle få en större tyngd. Så sade man från regeringens sida. Man ville jobba för höjda minimiskatter. Men man sade ingenting om de indikativa nivåerna eller om att vi vill minska införselkvoterna; det noterade jag. Herr talman! Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation 1 där vi bland annat tar upp minimiskattesatserna. Men naturligtvis står jag bakom också våra övriga reservationer. Slutligen vill jag säga några ord det första särskilda yttrandet i betänkandet. Det gäller tullen. Tullen har debatterats mycket. I dag har vi i medierna hört att regeringen i sin tilläggsbudget i vår kommer att tillföra resurser. Det är naturligtvis bra. Men om det är tillräckligt är väl en annan sak. I det särskilda yttrandet står det att den borgerliga majoriteten har avslagit Socialdemokraternas yrkande om ökade resurser till Tullverket. Man har även avslagit Vänsterpartiets yrkande om ökade resurser till Tullverket. Det är mitt ansvar att det inte står rätt i det särskilda yttrandet.
Helena Leander (Mp)
Anf. 37 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Alkohol är en fråga som engagerar. För en del är den någonting gott och festligt och ett sätt att våga släppa loss. För andra är alkoholen kanske en mamma som blir konstig, en man som slår eller det där rattfyllot som körde ihjäl bästa kompisen. Oavsett vilket förhållande man har till alkoholen kan vi konstatera att alkoholen varje år kostar samhället enormt mycket. Beroende på hur man räknar handlar det om allt mellan 20 och 160 miljarder. Det låter mycket och är också det. Jämfört med de skatteintäkter som man får in på alkoholskatter, runt 10 miljarder, är det allra minst dubbelt så mycket i kostnader - troligtvis mer. Även om min roll här i skatteutskottet kanske främst är att dra in dessa skattepengar för att kunna finansiera de kostsamma alkoholskadorna måste jag erkänna att min oro här inte i första hand gäller statsfinanserna, utan den gäller de runt 200 000 barn som varje år växer upp i alkoholistfamiljer. Det handlar om människor som blir misshandlade eller våldtagna av berusade förövare, som körs ihjäl av rattfulla förare eller som på andra sätt råkar ut för alkoholens baksidor. Det är för de här människornas skull jag vill stå upp för en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik. Den restriktiva alkoholpolitiken bygger på den vetenskapligt erkända totalkonsumtionsmodellen. Det innebär att det inte går att slippa alkoholrelaterade skador genom punktinsatser mot högriskkonsumenter, utan det bästa sättet för samhället att minska de alkoholrelaterade skadorna i samhället är helt enkelt att minska den totala alkoholkonsumtionen i samhället. Visst vore det trevligt om det gick att fixa det genom lite käcka informationskampanjer - till exempel Drick inte så mycket! Tyvärr fungerar det inte, har man sett, så bra. Det krävs begränsningar av tillgången till alkohol dels rent fysiskt genom detaljhandelsmonopolet, genom begränsade öppettider, genom ålderskontroller och så vidare, dels genom mer ekonomiska begränsningar som höga alkoholskatter. Det är förstås i första hand det sistnämnda, alkoholskatterna, som vi i skatteutskottet håller på med. Men genom vårt ansvar för tullen kommer även frågan om alkoholinförseln in. Både alkoholskatterna och alkoholinförseln är avgörande för alkoholpolitikens framgång. Att högre skatter minskar konsumtionen av en vara som beskattas är en självklarhet på miljöområdet, så också på alkoholområdet. Naturligtvis gäller även det omvända: Om skatterna sänks konsumerar man mer. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att en sänkning av spritskatten med 40 procent och av vinskatten med 15 procent skulle leda till 289 fler dödsfall, 1 627 fler misshandelsfall och 1,6 miljoner fler sjukdagar. Till vilken nytta? Det kan man fråga sig. Sänkta alkoholskatter är alltså en mycket dålig idé. Det är därför med stor glädje jag noterar att utskottsmajoriteten, om än inte alltför översvallande, avstyrkt de, främst moderata, motioner där sänkta alkoholskatter föreslås. Det innebär förstås inte att vi ska blunda för det problem vi har med den stora alkoholinförseln. Människor får ju ta in väldigt stora mängder alkohol för eget bruk. Trots att det ska vara för eget bruk kan alkoholen säljas vidare till andra, helt utan de ålderskontroller och andra restriktioner som vi har när det gäller Systembolaget. Att ungdomar som inte har åldern inne på ett eller annat sätt ändå försöker få tag på alkohol är ingenting vi löser med sänkta alkoholskatter. Däremot skulle förstås efterfrågan från dem över 20 kunna minska om det var mindre skillnader i fråga om alkoholskattenivåerna mellan Sverige och våra grannländer. I grunden handlar det om höjda minimiskattenivåer inom EU på alkoholen. Men hittills har EU, som vi märkt, varit ganska tröstlöst. Dock tycker vi absolut inte att vi ska ge upp den kampen. I väntan på det handlar det snarare om att minska den mängd alkohol som privatpersoner får föra in. I dag är det i praktiken fritt fram att föra med sig så mycket man orkar släpa på så länge det är för privat bruk. För att avgöra vad som är privat bruk finns det indikativa nivåer. Det handlar då om 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Det går bra att ta med sig ännu mer om man kan göra troligt att man har behov av större mängder för privat bruk - till exempel därför att man ska ha ett stort och väldigt blött bröllop. Detta är knappast rimligt. Den ordning som gällde före EU-inträdet, med betydligt lägre kvoter som man inte kunde överskrida, var betydligt rimligare. Även här borde Sverige i EU verka för att vi ska kunna få tillbaka de gamla införselkvoterna. Trots allt är alkohol inte en vara vilken som helst, utan alkohol är en beroendeframkallande vara med avsevärda samhällskonsekvenser. Därför är det inte rimligt att upprätthålla samma fria rörlighet som den som gäller för andra varor. Men hur blir det om vi inte skulle lyckas med det? Ja, då tycker jag faktiskt att vi ska pröva ett ensidigt återinförande av de gamla kvoterna i Sverige och få frågan prövad i EG-domstolen. Artikel 30 i EG-fördraget ger medlemsstaterna rätt att begränsa importen för att skydda människors hälsa. EG-domstolen har också slagit fast att skydd mot alkoholens skadeverkningar är ett sådant här befogat syfte, så det är inte helt omöjligt för oss att vinna vid en sådan domstolsprövning. I alla fall skulle vi kunna göra ett försök. Men även det skulle förstås ta tid. Därför krävs det ökade resurser till tullen just för att kunna motverka den illegala alkoholinförseln. Det tog vi i Miljöpartiet upp redan i vår förra budget. Jag tror kanske inte att det är på grund av detta som majoriteten nu har aviserat mer pengar till Tullverket. Jag är i alla fall glad över att så sker. Sedan har vi frågan om alkoläsken. Det är kanske inte alltid så himla gott med alkoholsmaken när man är ovan. Men om man däremot har någonting som är lite sött och läskliknande som döljer spritsmaken går det lättare. Detta underlättar alkoholdebuten för ungdomar. Samtidigt vet vi mycket väl att ju tidigare ungdomar börjar dricka, desto mer kommer de att dricka framöver. Om vi genom begränsningar av alkoläsken kan få ungdomar att skjuta upp sin alkoholdebut vore det verkligen värt det. Jag vet att det inte har varit helt lätt att få fram en bra definition på en tilläggsskatt på alkoläsk, men det är ändå någonting som har fungerat i andra EU-länder. Därför tycker jag inte att det borde vara omöjligt att få till stånd en sådan även i Sverige. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 3.
Jessica Polfjärd (M)
Anf. 38 Jessica Polfjärd (M)
Herr talman! Vi debatterar nu skatteutskottets betänkande 25 där motioner från den allmänna motionstiden både 2006 och 2007 behandlas. Det finns ett fyrtiotal motionsyrkanden, tre reservationer samt två särskilda yttranden. Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Motionerna berör framför allt alkoholbeskattning, tobaksbeskattning, skatt på alkoläsk, ankomsthandel samt Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol. Flera av motionärerna påtalar problemet med att Sverige har generellt högre skatt på alkoholdrycker än andra EU-länder. En följd av detta är bland annat att de drycker som konsumeras i Sverige har köpts i ett annat land och även beskattats där, vilket gör att Sverige inte får del av skatteintäkterna. Det innebär också att alkoholen köps in via helt andra inköpskanaler än Systembolaget. Vidare beskriver motionärerna problem med illegal införsel och vidareförsäljning till bland annat ungdomar runt om i landet. Försäljningen sker i princip över hela landet och är lättillgänglig. Man kan köpa från bagageluckor, från en ambulerande försäljning som finns tillgänglig dygnet runt. Det förekommer också garageförsäljning. Ungdomarna själva vittnar om att det är en väldigt lättillgänglig dryck numera. Den finns tillgänglig 24 timmar om dygnet. Ofta har ungdomarna telefonnumret i mobiltelefonen och det är väldigt lätt att ringa. Mobiltelefonen och ungdomen hör ju numera ihop som en integrerad enhet. Uppgifter säger att två av tre flaskor sprit förmedlas av andra än Systembolaget. Dagligen åker lastbilar och pickupper till Tyskland för att transportera tillbaka alkohol till Sverige som redan har åkt samma väg fast i omvänd riktning. De svenska bryggerierna transporterar ned öl för att detsamma ska transporteras hem för privatinförsel men även för illegal vidareförsäljning. Svensken dricker gärna svenskt öl, vilket gör att bryggerinäringen har en stor andel av sin försäljning i norra Tyskland. Detta ger påfrestningar på både folkhälsan och miljön. Man beräknar att det i dag förs in ungefär 120 miljoner liter öl från utlandet till Sverige. Ett annat problem är de kriminella nätverk som ligger bakom denna organiserade verksamhet och där vidareförsäljningen slår hårt mot framför allt ungdomen, som är en grupp som är högexponerad för just den här typen av verksamhet. Skatteutskottet instämmer i motionärernas beskrivning av problemet, men erfar också att regeringen inte för närvarande kommer att göra några förändringar i alkoholbeskattningen. I går kom det en dom från EU. Vi har haft en långtgående diskussion om huruvida vi kunde behålla den tidigare skillnaden i beskattningen av öl och vin. Vi fick rätt och EU-kommissionen fick bakläxa. Det här kan vi skicka med till regeringen. Vi följer frågan och ser hur utvecklingen blir av detta. Dock är det viktigt att vi kommer till rätta med den illegala försäljningen. Vi ser att samverkan mellan olika verksamheter är högprioriterad, till exempel mellan Tullverket, Kustbevakningen, polisen och åklagarna. Det ges det även uttryck för i budgetförslaget för 2008 som prioriterar insatser mot illegal införsel. Som någon riktigt påpekade här från talarstolen - jag tror att det var Marie Engström - finns det egentligen inga stora konflikter mellan oppositionen och majoriteten. Jag kan tycka att Socialdemokraterna har ett ganska platt reservationsyrkande och undrar egentligen var skillnaden ligger mellan den politik som nuvarande regering för och den som ni föreslår. Mycket av det som fortfarande är aktuellt är ju ärenden som vi har fått ta över efter den tidigare majoriteten. Jag ser inte att det finns någon stor skillnad i synen här. Vi vill att EU ska ha en samsyn och en strategi, och vi tror att EU är ett bra sätt att verka. Marie sade att det är EU:s fel att det ser ut som det gör med införselreglerna. Men vi måste tillsammans med de övriga nordiska länderna kunna sätta vår agenda, så att vi har möjlighet att påverka. Även om Vänsterpartiet är ett litet parti tror jag att Marie Engström tycker att hon gör nytta i riksdagen och att det är bättre att vara med i riksdagen och ha möjlighet att påverka än att stå utanför. Här handlar det om att bilda allianser och påverkansmöjligheter, och det har vi gjort tillsammans med de övriga nordiska länderna. De nordiska finansministrarna har initierat frågan om en höjning av minimiskattesatserna. Däremot har man inte kunnat nå en enighet i Ekofin, utan där får man börja om igen och först föra lite samtal mellan länderna för att sedan kunna återuppta förhandlingarna. Vi har i Sverige aktivt verkat för att de här nivåerna ska ses över. Och som riktigt sades här kommer man inte överens. Vi har haft diskussioner både med kommissionen och med andra länder. Sedan har vi motionen om alkoläsk, och frågan om alkoläsk har alla talare tagit upp. Som Hans vet är det en fråga som är lite mer komplex än vad man trodde från början. Det hade varit enkelt att lägga på en extra skatt för att kunna använda den till förebyggande åtgärder just för ungdomsgruppen. Men cidern och blanddrycken består av tre olika baser. Det är sprit-, malt- och vinbaserade blanddrycker. Här är skattesatserna olika, vilket gör att spritbaserade blanddrycker redan i dag ligger i den högsta skattegruppen. Vi fortsätter att följa frågan. Det är också en fråga som varit prioriterad i budgeten. Vi hoppas att det kommer ett förslag från regeringen så fort man har diskuterat klart. Men, som sagt, ni vet och vi vet att den här frågan är lite mer komplex än vad vi trodde från början. Frågan om ankomsthandel har tagits upp av både s-motionärer och m-motionärer. Taxfreehandeln upphörde inom EU 1999, men det finns fortfarande möjlighet att handla för den som ska resa utanför gemenskapen. Det finns två problem som gör att detta inte går att införa. Det ena är gemenskapsrätten som inte tillåter att man säljer varor vid ankomst och på sätt skulle kunna befria dem från punktskatt eller mervärdesskatt. Ett ytterligare hinder för ankomsthandeln är Systembolagets monopol på försäljning på den svenska marknaden. Till sist, herr talman, måste jag läsa högt ur utskottets förslag i höstas när vi diskuterade tullverksamheten och anslaget till den. Vi skriver följande från utskottsmajoriteten: Utskottet anförde när de planerade skatteförändringarna behandlades - ölskatten - att utskottet förutsätter att regeringen följer upp effekterna av vidtagna skatteförändringar och vid behov aktualiserar en resursförstärkning till bland annat Tullverket för ökad gränskontroll. Utskottet vill understryka vikten av att en sådan uppföljning sker. Så visst, Hans, man ska inte tjata, men man ska inte heller ljuga. Det här var en medveten skrivning från utskottet, så du hade lugnt kunnat luta dig tillbaka och lita på att vi skulle ordna det här. Jag kan nästan se Hans Olsson framför mig när han i morse slog på tv:n och fick veta att Anders Borg har anslagit 50 miljoner kronor extra till tullen och hur hans sista argument därmed vreds ur handen på honom. Det är dessutom en mycket större förstärkning till tullen än den som ni föreslog i er budgetreservation.
Hans Olsson (S)
Anf. 39 Hans Olsson (S)
Herr talman! "Mitt sista argument" lät nästan lite oroväckande dramatiskt. Jag hoppas att jag ändå har några kvar. Det är väl ingen lögn att Socialdemokraterna tillsammans med de andra oppositionspartierna har tjatat och drivit på i frågan om att vi ska ha mer resurser till tullen. Det är bara så. Att kalla det för att jag ljuger verkar lite häftigt. Jag tänkte ta upp en annan sak. Det handlar lite grann om alkoholdryckerna. Jag måste få lite saker förklarade för mig, eftersom jag inte riktigt hängde med. I betänkandet på s. 10 finns motionerna som i princip kräver sänkta alkoholskatter. Jag läser att motionerna "tar upp olika problem som hänger samman med att Sverige generellt har högre skatt på alkoholdrycker än många andra EU-länder. De problem som nämns är främst att inköpen av alkoholhaltiga drycker som konsumeras i Sverige sker utomlands eller genom kriminella kanaler, att tillgängligheten för alkoholdrycker för ungdomar inte kan kontrolleras och att Sverige går miste om intäkter från alkoholskatten." Sedan kommer det: "Utskottet instämmer i motionärernas beskrivning av problemen." Kan Jessica Polfjärd utveckla det lite grann?
Jessica Polfjärd (M)
Anf. 40 Jessica Polfjärd (M)
Herr talman! Det var skönt, Hans Olsson, att det inte var ditt sista argument som Anders Borg tog ifrån dig i morse. Jag måste återigen påpeka att den förstärkning som regeringen gör på tullverksamheten är 30 miljoner större än den som ni förslog. Det finns en viss skillnad där. Anders Borg ska väl tackas för detta. Du ifrågasätter skrivningen på s. 10. Vi ser att alkoholdrycker i dag är lättillgängliga och att det finns ett problem som är en prisfråga. Det är som Helena sade att pris och konsumtion hör ihop. Här väljer man ofta att inköpa de varor man behöver i ett annat land där skatten och det totala priset är lägre. Jag vet inte riktigt vad du vill att jag ska förklara. Det är väl en ganska generell och gemensam bild som vi har av den verklighet som finns.
Hans Olsson (S)
Anf. 41 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag frågar för att på s. 11 har vi motionerna som handlar om att behålla höga skatter eller höja skatterna. Jag läser: "Folkhälsoskäl och i alkoholens fall brottsbekämpning talar för ett vidmakthållande av svenska alkohol- och tobaksskatter. Liknande synpunkter framförs i motion So464 yrkande 41 där det anförs att skatten på alkohol ska vara hög för att dämpa konsumtionen, begränsa missbruket och bidra till att täcka samhällets kostnader för konsekvenser av missbruket." Och så kommer det: "Utskottet instämmer i detta då det är i överensstämmelse med regeringens politik". Utskottets borgerliga majoritet instämmer i de motioner som vill ha sänkta skatter och i de motioner som vill behålla höga skatter eller höja skatterna. Vad tycker ni egentligen?
Jessica Polfjärd (M)
Anf. 42 Jessica Polfjärd (M)
Herr talman! Jag vill tacka Hans Olsson för frågan. Jag ska börja med att citera en person. Hans Olsson får gärna gissa vem som har sagt detta. "För varje vecka som går tar folkhälsan stryk. Systemet förlorar i försäljning, kriminaliteten ökar och alkoholpolitikens legitimitet urholkas . Regeringens ambition är att sänka spritskatten så fort som möjligt, men jag kan inte lova att vi hinner före jul". Vet Hans vem det var? Det var tidigare folkhälsominister Morgan Johansson som uttalade detta. Man hade en linje där man trodde att en sänkt alkoholskatt skulle kunna hjälpa och få ned försäljningen. Vi har sagt att det ur ett folkhälsoperspektiv är viktigt att vi har en harmonierad politik som både styrs av skatter och med hänsyn till den folkhälsa som vi håller högt. Det har varit vår hållning i EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Jag ser inte att detta är något som går stick i stäv med det. Vi gör de insatser som vi tycker behöver göras.
Marie Engström (V)
Anf. 43 Marie Engström (V)
Herr talman! Man kan konstatera att när det gäller problembeskrivningen skiljer vi oss kanske inte så mycket åt. Men det jag tycker är viktigt är att ta reda på vad det finns för ambition och vad regeringen gör. Det är två eller tre frågor som är viktiga. Det handlar om minimiskattenivåer på alkohol, om införselkvoterna och om att föra in en folkhälsoaspekt i dessa frågor. Jag pratar givetvis om arbetet inom EU, för ska vi kunna få en förändring till stånd måste arbetet ske där. I mitt anförande tog jag upp att regeringen gör alldeles för svaga insatser. Man säger att man vill verka för att höja minimiskatten och att man vill arbeta för att få in ett folkhälsoperspektiv, men man tycker uppenbarligen att det är orealistiskt att göra något när det gäller införselkvoterna. Jag hänvisar till interpellationssvaret från Anders Borg. Jag vill fråga Jessica som företrädare för alliansregeringens politik: Vad kommer man att göra? Kommer man att intensifiera arbetet? Eller vad kommer att hända? Det är blekt att bara slå sig till ro och säga att det inte är realistiskt. Man måste jobba hårdare och kanske bli tuffare gentemot EU.
Jessica Polfjärd (M)
Anf. 44 Jessica Polfjärd (M)
Herr talman! Det Marie Engström tar upp gäller folkhälsoaspekten. Där vet vi till exempel att Sverige har ett undantag när det gäller Systembolaget. Det är baserat på just folkhälsoaspekten och ger oss möjligheten att ha kvar den typen av monopol. Det är ett sätt att föra fram folkhälsoaspekten. Problemet är när det blir som både Marie och jag ser, nämligen att monopolet skakar i grunden och det inte finns någon legitimitet för att detta är den enda kanal som man kan använda för att tillgodose sitt behov av alkohol. Du skrev också i din reservationstext att Systembolaget inte har några vinstintressen. Det är en sanning med modifikation. Kan man skilja det Systembolaget beskriver som service från att vilja ha en god försäljning? Systembolaget etablerar sig i områden och köpcentrum där det rör sig mycket människor och förklarar detta med tillgänglighet. Det gör också att tillgängligheten blir stor. Det kan man alltså diskutera. Att vi inte gör något stämmer inte. Vi har sagt att vi tycker att minimiskatterna är höga och att vi vill fortsätta föra diskussionen. Men här är inte ensam stark, utan här måste vi kunna bilda allianser och få legitimitet för den tanken och det synsättet. Jag är övertygad om att regeringen fortsätter att arbeta med både minimiskatterna och införselkvoterna. Där har vi i sak inte någon annan åsikt än den Marie anför.
Marie Engström (V)
Anf. 45 Marie Engström (V)
Herr talman! Systembolagets ställning är delvis i fara i och med att vi får ökade möjligheter att föra in alkohol i landet. Systembolaget har dessutom ett lite annorlunda uppdrag. Det ligger i sakens natur. Jag tänkte på en sak som du tog upp i ditt anförande, Jessica. Du sade att vi vann i EG-domstolen när det gällde skatterna på vin och öl. Innan utslaget kom justerades skatterna. Vi höjde skatten på öl och sänkte skatten på vin för att det sades att vi var tvungna att göra det med hänvisning till EG-rätten. Men i slutändan fick Sverige rätt. Det betyder att vi kan fortsätta att själva sätta skattenivåerna på öl och vin. Kommer regeringen att göra något här? Det kanske inte ska vara så att vi jämt ska vara bäst i klassen och till och med innan man har avgett ett utslag i EG-rätten justera skattenivåer. Vi kanske inte ska vara bäst i klassen när det gäller nivåer på införselkvoterna. Vi kanske ska vara lite tuffare i EU mot bakgrund av just detta.
Jessica Polfjärd (M)
Anf. 46 Jessica Polfjärd (M)
Herr talman! Domen som kom i veckan visar att Sverige hade möjlighet att ha en skillnad i beskattning mellan vin och öl. Det är bra att det är en nationell ensak att avgöra detta. Det fanns en del i höjningen där det fanns en finansiering av det jobbskatteavdrag som infördes tidigare. Vad kommer regeringen att göra, frågar Marie. Om jag ändå satt i regeringen, säger jag. Jag känner inte att jag kan svara på det i dag. Där får man återkomma. Det finns egentligen ingen skillnad. I de samtal som vi för i EU och som jag vet att andra EU-parlamentariker, till exempel Socialdemokraterna för, är det ju samma politik. Vi vill fortsätta att ha en god restriktiv politik. Systembolaget är i fara, precis som du säger. Det utarmas av sig självt. Jag ser att vårt undantag kanske också är i fara när vi inte längre kan visa att det är en folkhälsofrämjande åtgärd. Du säger att vi kanske inte ska vara bäst i klassen och inte ha de höga införselkvoterna och de indikativa nivåerna. Det är ju en nivå som tillkom för att man skulle kunna avgöra om det var för kommersiellt bruk eller för privat bruk. På det skulle man ha en maxnivå. Vi för fortfarande den här dialogen. Vi håller med om att nivåerna är väldigt generöst tilltagna.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 47 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Frågan om alkohol och tobak kombinerad med tullens verksamhet är några av de frågor som vi har debatterat mycket de senaste åren. Det betänkande som nu ligger på vårt bord består av fem delområden. Jag ska kommentera fyra av dem. När det gäller alkoholfrågorna vill jag understryka betydelsen av att följa EU:s alkoholstrategi, där vikten av att minska alkoholens skadeverkningar betonas. När man följer debatten i EU borde man kanske se mer aktivitet i syfte att uppnå det målet. Jag vill betona vikten av att förhålla sig till ett antal nyckelfrågor på det här området. Det är behovet av att höja minimiskatterna på alkohol. Det är skärpta införselregler. Det är säkerställande av beskattningen av nätsprit. Det är värnandet av monopolet i försäljningen, alltså Systembolaget. Det är tullens verksamhet för att förhindra införsel av bland annat alkoholhaltiga drycker och tobak. Det är att använda skatteinstrumentet så att en bra alkoholpolitik kan föras. Sverige har i dag en högre alkoholskatt än övriga EU-länder vilket gör att skatteinstrumentet måste användas på ett målinriktat sätt. Herr talman! Vi kan konstatera att införseln av alkoholhaltiga drycker är omfattande. Lagföringen av dem som olagligt för in alkohol är dessutom låg. Näringen har i undersökningar visat att lagföringen av den olagliga införseln av alkohol ligger på nivån 2,8 promille; den är alltså i stort sett obefintlig. Här behövs en skärpning. Den situation som vi har i dag är inte acceptabel. Om bilar stoppas av tullen, beslag görs och anmälan hamnar i domstol är det rimligt att en strikt tolkning görs i sådana här ärenden. Exemplet från Värmlands tingsrätt där en person som har fört in drygt 1 630 liter öl frikänns är otillfredsställande. Nu kommer det ärendet att överklagas, men om det skulle gå igenom kan man förstå dem som ifrågasätter att tullen lägger resurser på att stoppa den här typen av införsel. Här måste alltså en skärpning till. Vi vet att målgruppen för den illegala införseln är barn och ungdomar. Det gör att vi måste se mycket allvarligt på det här problemet. När det gäller ankomsthandeln har jag förståelse för dem som hävdar att det vore rimligt att inköp görs när man anländer till destinationen i stället för att man belastar flyget med extra tungt bagage. Nu är en förändring inte så enkel då det strider mot monopolet, men här bör en bred diskussion föras inför framtiden så att vi får en lösning på problemet. Den är berättigad inte minst utifrån ett miljöperspektiv. Herr talman! Frågan om alkoläsk har diskuterats under många år. Jag konstaterar att ju mer man borrar i frågan desto mer komplicerad blir den. Därför är det rimligt att regeringen, som utskottet säger, får återkomma till riksdagen med ett lagförslag om hur frågan ska lösas. Först kan vi konstatera att alkoläsk och cider tillhör samma beskattningsgrupp och till stor del har samma historia. Utifrån det är det intressant att notera att Socialdemokraterna i sin reservation säger att försäljningen av alkoläsk och cider har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Det är givetvis rätt eftersom alkoläsken inte fanns tidigare. I början av 90-talet fanns det en typ av alkoläsk i Systembolagets sortiment. I dag finns det 60 olika sorter. Av Systembolagets totala försäljning utgör alkoläsk och cider 4,5 procent eller 18 miljoner liter. Ser man på statistiken kan man konstatera att försäljningen minskar i de flesta län medan öl- och vinförsäljningen ökar i alla. Ser man på skatteintäkterna kan man konstatera att den här skattegruppen ger statskassan ungefär 183 miljoner kronor varav blanddryckerna, alltså alkoläsk, står för 74 miljoner kronor. Sett i den ekonomiska situationen är alltså inte en höjning så uppseendeväckande rent statsekonomiskt, men det finns ändå problem. Görs en förändring av blanddryckerna drabbar det hela skattegruppen, alltså även cider. Dessutom finns det tre typer av alkoläsk som skattas olika i dag. Det är den spritbaserade där tillsats av destillat sker - det är ungefär 1,3 procent av Systembolagets försäljning - den vinjästa och den maltbaserade. Vi kan konstatera att den spritbaserade alkoläsken beskattas två och en halv gång högre än den vinbaserade och tre och en halv gång högre än den maltbaserade. Om en justering nu sker bör alltså tilläggsskatten vara olika hög beroende på vilken alkoholbas som finns. Om man väljer en sådan väg innebär det att man påför en tilläggsskatt ovanpå övriga skatter utifrån vilken tillverkningsprocess som använts och inte specifikt utifrån alkoholstyrkan. Det visar något på frågans komplexitet och rimligheten i kravet att frågan behöver prövas av regeringen som sedan får återkomma till kammaren med ett lagförslag. Herr talman! Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande tagit upp tullens roll i det här sammanhanget. Man kräver att en oberoende utredare ske se över tullens verksamhet och organisation. Om vi ska hantera varje omstrukturering i våra statliga verk på det sättet blir det mycket utredande. Det är knappast så vi ska hantera statskassan. Man hävdar dessutom från s-sidan att regeringen inte har fullföljt den gamla regeringens satsning på anställning av akademiker inom tullen. Nu var ju det en temporär satsning som skulle upphöra 2008. Det var alltså inte någon evig satsning. Den nuvarande regeringen har alltså fullföljt den politik som den gamla regeringen lade fast. Det skulle i och för sig vara intressant att göra en analys av varför så många av de akademiker som anställdes på grund av de här bidragen numera har lämnat tullen. Den diskussionen får vi nog återkomma till i ett annat sammanhang. Nu har skatteutskottet i samband med budgeten påtalat behovet av resurser. Resurser har nu också utlovats av regeringen i tilläggsbudgeten. Beskedet i går var att tullen får 50 nya miljoner. Det är alltså två och en halv gång mer än vad Socialdemokraterna krävde i sin skuggbudget i höstas. Alla bör alltså vara nöjda - Socialdemokraterna mer än nöjda. Hans Olsson uttalade också sin glädje över beslutet. Vad som däremot är viktigt och som också framhålls av tullen i deras utredning är behovet av samverkan med andra myndigheter för att nå bästa möjliga resultat. Samverkan mellan tullen, Kustbevakningen, polisen, åklagaren och domstolarna måste förbättras och effektiviseras för att bland annat komma åt den illegala införseln av alkoholhaltiga drycker. Herr talman! Målgruppen för den illegala införseln är ofta barn och ungdomar. Det gör att frågor om alkoholen är såväl en folkhälsofråga för alla som en fråga för att rädda den uppväxande generationen. Det är alltså en högt prioriterad fråga, och jag bedömer att regeringen hanterar frågan utifrån det synsättet. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag på alla punkter.
Hans Olsson (S)
Anf. 48 Hans Olsson (S)
Herr talman! Det är klart att jag är jätteglad för dessa 50 miljoner till tullen, Jörgen Johansson. Vi föreslog i vår skuggbudget i höstas, som du sade, 20 miljoner mer än vad ni föreslog till tullen. Då är det klart att detta är 30 miljoner mer. Men om vi hade haft regeringsmakten hade vi också lagt fram en vårbudget där vi hade kunnat följa upp detta. Låt oss nu glädjas åt dessa 50 miljoner. Vi kanske var lite mer framsynta och redan när budgeten lades fram såg att det behövdes mer pengar till tullen. Men, Jörgen Johansson, jag tänkte egentligen ta ett varv runt alkoläsken. Jag vet svårigheten, det vet vi alla, att hitta lösningar. Jörgen Johansson pekar också på det i talarstolen. Men för den skull har vi ändå ett ansvar att försöka göra det bästa av situationen. Då har jag en fråga. När utskottet skriver som man gör, att det är komplicerat, att frågan är komplex och att man inte vill ta något riksdagsinitiativ, ska jag tolka det, Jörgen Johansson, som att det inte kommer något förslag under mandatperioden?
Jörgen Johansson (C)
Anf. 49 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Det var en underlig tolkning utifrån den debatt och den diskussion som vi har haft. Jag upplever i hela denna debatt att vi är tämligen överens om målbilden. Sedan är frågan hur vi går framåt. Vad gäller alkoläsken agerade allianspartierna i opposition på ett sådant sätt att de ville ha till stånd en höjning. Den ambitionen ligger kvar, och jag tycker att den ambitionen också tonar fram i utskottets skrivning. Men som jag har försökt att beskriva är frågan mer komplicerad än så. Låt därför regeringen göra en utredning av frågan. Jag har förhoppningen - jag kan naturligtvis inte säga att det blir så - att det ska kunna komma ett förslag under perioden. Men då måste man basera beskattningen på alkoholstyrkan. Vi kan också konstatera att det nog inte finns något land inom EU som har så hög skatt på just alkoläsk som Sverige har. Det måste också vägas in i denna diskussion. Men, som sagt, det är mycket som måste utredas. Låt oss därför återkomma till den frågan. När det gäller framsyntheten i fråga om tullen hävdar jag att även vi från majoritetens sida i utskottet var tämligen framsynta när vi hade skrivningen där vi uppmanade regeringen att följa verksamheten, vilket man också har gjort och konstaterat att det behövs ett tillskott. Jag kan ändå tänka mig att vår ambition handlade om mer än 20 miljoner som fanns i er tankevärld. Men vi ska inte bråka om pengar nu utan vi ska vara nöjda med att det blir ett tillskott.
Hans Olsson (S)
Anf. 50 Hans Olsson (S)
Herr talman! Vilket framsynt utskott vi är. Men jag tycker nog att vi vann. Men vi ska inte ta den diskussionen nu. Vi talar här om alkoläsken. Det känns precis som att vi alla på något sätt är besjälade av att hitta en lösning på detta problem eftersom vi vet hur mycket som alkoläsken ställer till. Jag har inte varit med lika länge som Jörgen Johansson i riksdagen, men jag har redan lärt mig vad vissa formuleringar betyder och innebär för frågorna. Jag vågar nog påstå att jag inte tror att det kommer något förslag under mandatperioden. Jag vet inte om man får göra så här, men jag skulle nästan våga slå vad med Jörgen Johansson om att det inte kommer något förslag. Ska vi säga att vadet handlar om att den ena av oss får bjuda den andra på fika i kafeterian och att man får välja precis vad man vill ha? Då kan jag tala om för Jörgen Johansson att om jag vinner vadet blir det inte billigt för honom.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 51 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag tycker att man ändå ska göra analysen att problemet med alkoläsken handlar om nyttjandet av alkohol i en dryck. När Hans Olsson och jag var unga då blandade vi grogg. Nu är groggen färdigblandad. Det är klart att problemet fanns då och att problemet finns nu. Vi ska ha klart för oss att oavsett hur vi gör tror jag inte att vi genom denna diskussion till fullo löser problemet. Men här gäller det att komma fram på bästa möjliga sätt. Det som jag också ser framför mig i den diskussion som förs är att man försöker separera skattegruppen, så att cidern hamnar i en grupp för sig och alkoläsken i en grupp för sig. Jag tror ändå att det är fråga om två olika grupperingar och målgrupper i fråga om detta. Men jag återkommer till detta. Låt oss avvakta vad regeringen gör. Jag har förhoppningen att man återkommer under perioden med förslag.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 52 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Såsom debatten har utvecklats är det omöjligt att förbigå att gratulera Hans Olsson till de framgångar som han har haft på opinionsbildningsområdet när det gäller resurserna till Tullverket. Jag vill verkligen gratulera Hans Olsson till de mycket stora framgångarna. Sedan vill jag säga att jag tyckte att Hans Olsson höll ett mycket sympatiskt huvudanförande. Jag delar helt och hållet beskrivningen av den vånda som missbruk av alkohol skapar i väldigt många olika miljöer. Jag tycker också att beskrivningen av hur lätt det är att vara populist i den frågan var exakt på pricken. Jag tror att vi alla måste fundera på en sådan viktig sak som hur vi hanterar spritskämt och inte minst en mycket viktig sak, nämligen hur vi bedömer och själva agerar som föräldrar och vuxna när det gäller det som under normala betingelser skulle kunna kallas langning till våra ungdomar. Det är ett allvarligt brott, kanske inte så mycket i ren juridisk bemärkelse men i bemärkelsen att man möjliggör för många ungdomar att dricka mer än vad som är lämpligt av medicinska och sociala skäl. Den illegala försäljningen på gator och torg, inte bara i Arboga utan på många andra håll i landet, som inte minst Jörgen Johansson ofta har skildrat väldigt väl, är väldigt allvarlig från den synpunkten att man därmed gynnar en verksamhet och individer som inte har annat än personlig ekonomisk vinning för ögonen och struntar i konsekvenserna. Herr talman! Det har under den senaste tiden hänt mycket inom svensk sprit- och vinhantering. Framför allt är det försäljningen av Vin & Sprit för inte mindre än 55 000 miljoner kronor som är en mycket stor sak. Det är i producentledet. Men det är väldigt viktigt att vi slår fast det som också Jörgen Johansson var inne på, nämligen att man ser till att Systembolaget är den enda tillåtna detaljisten och att det inte ska finnas något privat vinstintresse i detta. Vad vi nu ser i hela världen och också här hemma - Sveriges folk har fått 55 miljarder kronor för Vin & Sprit - är att det är otroligt stora pengar i omlopp i den här branschen. Jag menar att det finns ett intresse från oss alla om vi vill föra en ansvarsfull social politik att inte vara dogmatiska - jag kan under speciella betingelser också tänka mig skattesänkningar - men vi måste föra en ansvarsfull politik så att vi försöker undvika att framför allt många ungdomar dricker för mycket. Jag tycker att den svenska alkoholpolitiken i huvudsak har varit framgångsrik. Men jag som är väldigt EU-positiv är bekymrad över att EU har en helt annan syn än vi i Sverige på en punkt, nämligen att man betraktar alkoholhaltiga drycker som vilken handelsvara som helst. Det är det som skiljer den svenska ståndpunkten från alla andra. Vi betraktar alkoholdrycker, narkotika och på sitt sätt även cigaretter som andra varor än normala varor. Jag tyckte att Marie Engström skildrade det väl att det inte är lätt att få gehör för den svenska ståndpunkten inom EU. Vi som har haft förmånen att vara med några år i skatteutskottet vet att även under den förra regeringen var man bekymrad över att uppslutningen bakom den svenska ståndpunkten, att vin, sprit och annan alkohol är en annan vara än de normala, inte fick den uppbackning inom EU-kretsen som vi hade förväntat oss. Detta är den centralaste frågan över huvud taget. Det går tillbaka till hur vi ska se på införseln och exporten. Det är inte klokt om det skulle vara så, som någon sade, att en eller två buteljer av tre förs in i vårt land på annat sätt än via Systembolagets egen försäljning. Jag vill också gärna instämma i vad Jörgen Johansson sade, nämligen att det ligger någonting fullständigt absurt i att man transporterar vin och sprit i luften via flygplan. Detta är ett allvarligt miljöbrott i alla hänseenden även om det inte är ett juridiskt brott. Det är inte klokt. Den här handeln borde flyttas ned på marken till ankomstställena. Att transportera så här mycket vatten i olika former genom luften är helt enkelt inte klokt. Herr talman! Slutligen vill jag ta upp en speciell sak som blir någon form av kritik. Det gäller det förslag till utskottsinitiativ som Socialdemokraterna, med stöd av Vänsterpartiet också tror jag, väckte. Jag vill diskutera det i kammaren av den anledningen att det hade en annan karaktär än den tidigare oppositionens. Det socialdemokratiska och vänsterpartistiska förslaget till initiativ hade nämligen en direkt budgetpåverkan. Det tyder inte på den respekt som man ska ha för att följa budgetlagen. Jag var själv med under den förra mandatperioden och väckte ett par olika förslag till initiativ, till exempel just i vin- och spritfrågan tillsammans med Torkild Strandberg. Det blev avslag av den dåvarande majoriteten, med det handlade inte om budgeten utan om vilka befogenheter som tullen skulle ha. Det handlade inte om hur mycket pengar de skulle ha utan om vilka befogenheter de skulle ha. Jag har förståelse för att detta initiativ kanske var bra opinionsmässigt, men jag tycker inte att det är hedrande riksdagsmässigt för dem som väckte förslaget. Det borde ha utformats på annat sätt än som ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen att man ska göra på ett visst sätt i ett budgetärende. Herr talman! Jag ville bara säga detta eftersom jag inte tycker att just den detaljen var någon höjdpunkt i skatteutskottets hantering av olika ärenden.
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 53 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att för Kristdemokraternas räkning yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och därmed avslag på de liggande reservationerna. Först, och det är kanske inte heller någon överraskning, vill jag rikta ett tack i denna kammare till en icke närvarande före detta ledamot som förvisso invaldes i förra valet - det är finansmarknadsminister Mats Odell - för den väl genomförda försäljningen av aktiebolaget Vin & Sprit. Staten och den gemensamma sektorn ska satsa pengar på rätt områden. Dit hör sjukvård, äldreomsorg, skola, infrastruktur, försvar med mera. Men staten och den gemensamma sektorn ska inte driva sprit- och alkoholfabriker. Det är inte statens kärnverksamhet. Skattebetalarnas pengar ska användas till rätt saker. De pengar som varit låsta i alkohol- och spritfabriker gör nu större nytta när de kan användas till att minska statsskulden med 55 000 miljoner kronor. Därmed skapas utrymme för framtida investeringar i välfärd och infrastruktur. Med denna stora försäljning minskar statens ränteutgifter årligen i nuvarande läge med ca 2 400 miljoner kronor, medan staten samtidigt förlorar och går miste om en aktieutdelning för Vin & Sprit på i dag i storleksordningen 800 miljoner kronor. Det blir ett netto för staten på 1 600 miljoner kronor per år. Ägandet av Vin & Sprit har under åren varit en dålig affär för svenska staten också ur trovärdighetssynpunkt. Att samtidigt som Sverige kraftfullt ska stå upp i internationella sammanhang, och inte minst inom Europeiska unionen, för en restriktiv och folkhälsobaserad alkoholpolitik - vi kan använda pengar till något bättre än att människor går ned sig i alkoholens träsk - har samma svenska stat varit ägare till ett av världens största spritföretag. Har detta varit rätt? Har detta varit rimligt? Svaret på den frågan är nej. Herr talman! Sverige är mitt uppe i den största alkoholpolitiska förändringen sedan mitten av 1950-talet då motboken avskaffades. Under de senaste tio åren har en mer alkoholpositiv och alkoholliberal hållning växt fram i vårt land. Införselkvoterna från andra EU-länder har via EU:s krav på den svenska alkoholpolitiken, och också på grund av en svensk eftergivenhet måste tilläggas, ökat. Samtidigt har priset på alkohol sjunkit. Antalet restauranger med serveringstillstånd har växt markant samtidigt som informationen till skolungdomar inte haft samma uthållighet och samma kontinuitet i våra skolor och hem. Herr talman! Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat kraftigt och motsvarar i dag den konsumtion som vi hade för över ett sekel sedan. Vi får gå tillbaka till 1800-talet. När man sätter samman det med att ungefär 80 procent av alla våldsbrott - och de är inte idylliska - som begås i vårt land är alkoholrelaterade är konsumtionsökningen skrämmande. I dag ligger en person med alkoholskador i var femte svensk sjuksäng. Mellan 5 000 och 7 000 personer dör årligen av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. Alkoholskadorna kostar samhället oerhört mycket, såväl i mänskligt lidande som i ekonomiska resurser. De totala kostnaderna beräknas uppgå till 160 miljarder kronor årligen. Jag vet förvisso att det finns andra beräkningar som är lägre, men det handlar om enorma tal. Detta skulle i så fall vara mer än statens sammanlagda utgifter för rättsväsendet, försvaret och utbildningen. Samtidigt vill jag säga att jag inte tror att jag är ensam i denna kammare om att vilja uttala den djupa kritik man kan känna mot att Europeiska unionen på ett så påtagligt negativt sätt har påverkat Sveriges rätt och frihet att föra en egen demokratiskt beslutad alkohol- och folkhälsopolitik. Detta vill jag ha sagt. Herr talman! En stor del av slagsmålen sker på krogen eller på gatan utanför. Men mycket våld äger också rum i skymundan i våra hem när hemmen inte är så ombonade och så idylliska som vi vill att de ska vara. En grupp som drabbas extra hårt av alkoholens baksida är de ca 250 000 barn, en kvarts miljon barn, som växer upp med alkoholiserade föräldrar. Det här är barn, vår framtid, som ständigt blir svikna och som ständigt känner skuld för sina föräldrars beteende. Vi kristdemokrater vill därför värna om en kraftfull alkoholpolitik byggd på solidaritet och omtanke om folkhälsan. Utgångspunkten är att det stora flertal som kan hantera alkoholen måste finna sig i vissa restriktioner för att hålla tillbaka alkoholskadorna. Den uppoffringen tål vi, och den kan vi kosta på oss. Den svenska folkhälsan måste sättas före franska bönders intresse av att sälja vin till våra ungdomar. Hur vackra vingårdarna än är i Alsace i Strasbourgs närhet - jag har besökt dessa trakter - måste ändå rätt sak prioriteras. En av de främsta anledningarna till att alkoholskatterna har pressats nedåt i våra grannländer är de orimliga regler för införsel av alkohol som gäller inom EU. Det är beklagansvärt att EU:s medlemsländer inte har enats om att höja minimiskattenivåerna, men vi har inte lyckats med detta. Herr talman! I grund och botten anser vi kristdemokrater att Sverige ensidigt borde införa egna regler för införsel av alkohol. En rimlig nivå på införselkvoterna bör vara att återgå till de nivåer som avtalades i samband med medlemskapsförhandlingarna. Det måste vara ett självklart mål för svensk EU-politik att ändra införselreglerna. Det är inte rimligt att tillåta kvantiteter för införsel motsvarande flera års förbrukning av alkohol för normalkonsumenten. Eftersom flera av de övriga EU-länderna också har problem med tilltagande alkoholskador, inte minst bland unga, är det inte uteslutet att det kan vara en framkomlig väg, men det tar tid, alltför lång tid. Herr talman! Jag vill avsluta detta anförande på ett lite mer fritt sätt. Hans Olsson har talat på ett personligt sätt - vi uppskattar det, Hans, från alliansens och majoritetens sida - om att bli tonårspappa. Du sade att det var ett tag sedan du själv var tonåring, och i detta måste vi instämma. Jag vill säga följande: När vi talar om alkoholen och när vi talar om ungdomar har vi alla ett oerhört ansvar, precis som sades här av Gunnar Andrén, för hur vi skämtar och pratar om alkoholen. Jag kan säkert uppfattas av många som en alltför dyster gök - ett vackert uttryck - i denna kammare, men det finns också en annan sida av detta, där tramset och ironin är alldeles för omfattande i Sverige för att man ska förstå att alkohol i grund och botten är någonting som legitimerar både det ena och det andra. Jag vill också säga en sak till, lite personligt, till dig, Hans Olsson. Det har funnits inte bara gnatande och kanske tjuriga och obstinata socialdemokrater när det gäller tullfrågan. Den typen av människor, som är tjatiga, gnatiga, sura och efterhängsna, har funnits också på alliansens sida från Karlskrona upp till Dalarna och Mora och på andra håll i landet - även i byn By i Avesta. Vi har varit många som har tjatat, och vi är alla tacksamma för att det tillsätts 50 miljoner extra kronor till tullen. Om detta då är två och en halv gång mer än i Socialdemokraternas budgetförslag må vi alla vara glada, inte minst Socialdemokraterna.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-04-09
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Alkoholbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk215, 2006/07:Sk243, 2006/07:Sk245 yrkande 1, 2006/07:Sk315, 2006/07:So203 yrkande 2, 2006/07:So376 yrkande 3, 2006/07:So378 yrkande 5, 2006/07:So459 yrkande 3, 2006/07:So461 yrkande 5, 2006/07:So464 yrkandena 41 och 42, 2007/08:Sk307, 2007/08:Sk322, 2007/08:Sk340, 2007/08:Sk363 yrkande 2, 2007/08:Sk383, 2007/08:Sk391 yrkande 5, 2007/08:Sk398, 2007/08:U353 yrkande 16 i denna del, 2007/08:So316 yrkande 5, 2007/08:So318 yrkande 2, 2007/08:So371 yrkande 1 och 2007/08:So557 yrkande 3.
      • Reservation 1 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0101029
      m810016
      c23006
      fp21007
      kd18006
      v02002
      mp01603
      Totalt143137069
      Ledamöternas röster
    2. Tobaksbeskattning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:So293 yrkande 8.
    3. Införsel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So203 yrkande 3, 2006/07:So266 yrkande 1, 2006/07:So376 yrkande 4, 2006/07:So378 yrkande 4, 2006/07:So459 yrkande 1, 2006/07:So461 yrkande 7, 2006/07:So464 yrkande 43, 2007/08:Sk363 yrkande 3, 2007/08:U353 yrkande 16 i denna del, 2007/08:So242 yrkande 2, 2007/08:So316 yrkande 7, 2007/08:So318 yrkande 3, 2007/08:So364 yrkande 1 och 2007/08:So557 yrkande 1.
      • Reservation 2 (s)
      • Reservation 3 (v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s119929
      m810016
      c23006
      fp21007
      kd18006
      v02002
      mp01603
      Totalt144379969
      Ledamöternas röster
    4. Ankomsthandel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk300, 2007/08:Sk281 och 2007/08:Sk393.
    5. Tullverkets arbete mot illegal införsel av alkohol

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2006/07:So459 yrkande 4.