Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning
Betänkande 2002/03:SKU8
Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU8
Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna motionstiden 2002 som främst gäller skattefrågor med anknytning till företagande. Utskottet avstyrker motionerna men hänvisar i flera fall till ett pågående arbete. Det gäller t.ex. beskattningen av näringsbetingade andelar och fåmansföretag och skattefrågor vid generationsskiften i familjeföretag. Vid betänkandet fogas 26 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk298 i denna del,
2002/03:Sk325 i denna del, 2002/03:Sk383 yrkande 1, 2002/03:Sk417
yrkande 1, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del, 2002/03:N207 yrkande
1, 2002/03:N227 yrkandena 2 och 4, båda i denna del, 2002/03:N263
yrkande 2, 2002/03:N266 yrkande 5, 2002/03:N304 yrkande 3,
2002/03:N391 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande 13 och 2002/03:N396
yrkande 13.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Skattestimulanser för aktivt ägaransvar
Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi257 yrkande 2.
Reservation 2 (v)
3. Sparande till eget företag
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N306 yrkande 15 och
2002/03:N396 yrkande 14.
Reservation 3 (c)
4. Tonnageskatt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T464 yrkande 1 och
2002/03:T466 yrkande 20.
Reservation 4 (kd, c, mp)
5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk253, 2002/03:Sk330,
2002/03:Sk417 yrkande 9, 2002/03:N227 yrkande 4 i denna del,
2002/03:N263 yrkande 3, 2002/03:N265 yrkande 4 och 2002/03:N396
yrkandena 4, 5 och 10.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. Miljöförbättrande investeringar
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande 12.
Reservation 6 (c)
7. Fåmansföretag
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272,
2002/03:Sk308, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382 yrkande 21, 2002/03:Sk417
yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande 2 i denna del,
2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande
9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och 2002/03:A315 yrkande 3.
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
Reservation 8 (v)
8. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk234, 2002/03:Sk291,
2002/03:N306 yrkande 14, 2002/03:N392 yrkande 4 och 2002/03:N395
yrkande 14.
Reservation 9 (kd, c)
9. Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av
tjänst
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N393 yrkande 8 och
2002/03:N396 yrkande 6.
Reservation 10 (kd)
10. Beskattning av ideella föreningar
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk403.
11. Näringsbetingade andelar
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk395 och 2002/03:Sk417
yrkande 10.
Reservation 11 (m)
12. Uppskov med beskattning av kapitalvinster
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk203, 2002/03:Sk297
och 2002/03:Sk326.
Reservation 12 (m, fp, kd, c)
13. Återköp av egna aktier
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk383 yrkande 13.
Reservation 13 (kd)
14. Förmögenhetsskatt på kapital i företag
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk233.
15. Arvsskatt och gåvoskatt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 25,
2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i denna del, 2002/03:Sk348
yrkande 2, 2002/03:Sk417 yrkande 3 och 2002/03:Kr264 yrkande 3.
Reservation 14 (m)
16. Generationsskiften i familjeföretag
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi286 yrkande 21,
2002/03:Sk382 yrkande 23, 2002/03:Sk383 yrkande 16, 2002/03:Sk398 och
2002/03:N227 yrkande 2 i denna del.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)
17. Skalbolag
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju362 yrkande 1.
Reservation 16 (kd)
18. Vinstandelar
Riksdagen avslår motion 2002/03:N306 yrkande 8.
Reservation 17 (c)
19. Personaloptioner
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 4.
Reservation 18 (m)
20. Personalvårdsförmån
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk363 och 2002/03:Kr266
yrkande 4.
Reservation 19 (fp)
21. Royalty, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk258 yrkande 1 och
2002/03:Sk417 yrkande 5.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (c)
22. Yrkesfiskare
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk383 yrkande 11,
2002/03:MJ424 yrkandena 23 och 24, 2002/03:MJ426 yrkandena 11-13 och
2002/03:MJ493 yrkande 9.
Reservation 22 (kd, c)
23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 1,
2002/03:Sk244, 2002/03:Sk299, 2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Kr297
yrkande 12, 2002/03:Kr371 yrkande 5 och 2002/03:Kr372 yrkande 3.
Reservation 23 (m, fp, kd, c)
24. Konstinköp
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 2,
2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Sk373, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i
denna del och 2002/03:Kr370 yrkande 20.
Reservation 24 (m, kd)
25. Arbetslokal i bostaden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk417 yrkande 23,
2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och 2002/03:N396 yrkande 9.
Reservation 25 (m)
26. Representation
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 24.
Reservation 26 (m)
27. Kommunal företagsbeskattning, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk216 och
2002/03:Sk416.
28. Skärgården som ekonomisk frizon
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk284 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 4 mars 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna
Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per
Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart
Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Catharina
Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Björn
Hamilton (m), Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo
Bernhardsson (s).Redogörelse för ärendet Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2002 samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2003. Bland dessa yrkanden fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som ingick i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2003. Riksdagen tog ställning till yrkandena den 21 november 2002 i samband med att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2003 lades fast (bet. 2002/03:FiU1, yttr. 2002/03:SkU1y, rskr. 2001/02:34 och 2001/02:35). I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående yrkanden från den allmänna motionstiden som gäller frågor med anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet av motionerna innehåller förslag för vilka genomförandet inte är kopplat till det närmast följande budgetåret, utan att riksdagen skall ta ställning för motionsförslaget genom att tillkännage för regeringen att det bör genomföras. En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande finns i bilaga.
Utskottets överväganden Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionärernas förslag om att ändra inriktningen på företags- och kapitalbeskattningen. Därigenom avslår riksdagen motionsyrkanden om slopad dubbelbeskattning av aktier och förmögenhetsbeskattning. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Jämför särskilt yttrande 1 (mp). Motionerna Enligt motion N227 yrkandena 2 i denna del och 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) bör skatterna på företagande och investeringar i nya jobb sänkas, bl.a. genom avveckling av förmögenhetsskatten, slopad dubbelbeskattning och höjd gräns för direktavskrivning vid inventarieanskaffning till 50 000 kr. Liknande förslag finns i andra motioner från moderat håll. En avveckling av dubbelbeskattningen av bolagsinkomster föreslås i Lennart Hedquists m.fl. (m) motion Sk417 yrkande 1 och i motion N207 yrkande 1 av Sten Tolgfors (m). I motion N304 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m) efterlyses en förbättrad riskkapitalförsörjning genom utökade möjligheter till direktavskrivningar, minskat regelkrångel och minskat uppgiftslämnande för företagen. I motion Sk298 i denna del föreslår Henrik S Järrel (m) en avvecklingsplan för kapitalinkomstbeskattningen och förmögenhetsskatten. I motion Kr264 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) förordas sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare genom bl.a. höjt grundavdrag och att en gemensam momssats för kultursektorn skall utredas. I motion N263 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp) förordas sänkt skatt på företagande, bl.a. på sikt slopad förmögenhetsskatt och slopad dubbelbeskattning av aktier. Enligt motion N266 yrkande 5 av Helena Bargholtz (fp) bör inkomstskatter och arbetsgivaravgifter sänkas och skattereglerna för småföretag göras bättre och enklare för att underlätta för bl.a. turistnäringen. I motion N395 yrkande 13 efterlyser Alf Svensson m.fl. (kd) åtgärder för stimulans av tjänstesektorn. Per Landgren m.fl. (kd) förordar i motion Sk383 yrkande 1 sänkta kapitalskatter för ökat företagande och fler jobb och ett antal strategiska skattesänkningar för att förbättra företagsklimatet för entreprenörer. Enligt motion Sk325 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) inbjuder förmögenhetsskatten till att medel placeras utomlands. Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas. I motion N391 yrkande 10 av Lars Lindén m.fl. (kd) förs ett förslag fram om att införa en skattereduktion för investeringar i onoterade aktier upp till 100 000 kr per år för att tillgodose turistnäringens behov av riskkapital. I motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) efterlyses ett allmänt uttalande från riksdagens sida om att skatteregler och lagar bör förändras för att stimulera folks investeringsvilja (yrkande 13). Utskottets ställningstagande Det är sedan flera år tillbaka en viktig målsättning i skattepolitiken att uppnå sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare, minska marginaleffekterna och stimulera till en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. År 2000 togs första steget i en reform som fullt genomförd innebär dels att löntagare och enskilda näringsidkare skall kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom att avdragsrätten för avgiften ersätts med en rätt att räkna av hela pensionsavgiften från den slutliga skatten, dels att andelen skattskyldiga som skall betala statlig inkomstskatt skall sjunka till 15 % av de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på genomförandet av reformen har gjorts beroende av det ekonomiska läget efter sammanvägning av olika angelägna resursanspråk. De andra och tredje stegen i denna reform genomfördes i samband med att statens budget för 2001 respektive 2002 behandlades av riksdagen. Ändringarna i inkomstskatten innebär - förutom kompensationen för den allmänna egenavgiften - höjda grundavdrag och att den tillfälliga skattereduktionen på högst 1 320 kr för låginkomsttagare fr.o.m. inkomståret 2002 har utvidgats till att omfatta pensionsinkomster och fr.o.m. inkomståret 2003 har permanentats genom att grundavdraget har höjts ytterligare. En rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa har trätt i kraft den 1 januari 2002. I budgetförslaget för 2001 redovisades en strategi för grön skatteväxling om ca 30 miljarder kronor under de kommande tio åren som innebär bl.a. att höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp växlas mot sänkt skatt på arbete genom höjda grundavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön skatteväxling för 2001 sänktes det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift med 0,1 procentenhet. Sedan tidigare finns också särskilda regler om nedsättning av socialavgifter som riktar sig främst till små och medelstora företag. Den gröna skatteväxlingen fortsattes under budgetåret 2002 genom de förändringar som har beslutats i bl.a. koldioxidskatten, energiskatten på el och avfallsskatten. För 2003 har riksdagen beslutat om en fortsatt grön skatteväxling på 3 miljarder kronor. Starka och livskraftiga företag är en viktig förutsättning för en att uppnå en uthållig tillväxt. För att ytterligare förbättra företagsklimatet genomfördes en rad åtgärder under förra mandatperioden. Det gäller bl.a. utvidgade möjligheter att avsätta till periodiseringsfond, slopande av flertalet stoppregler för fåmansföretag, vissa utvidgade avdragsmöjligheter och förenklingar av deklarationen för fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet, sänkt nivå på beskattningen av investmentföretag och stimulans av småföretagandet i Norrlands inland, delar av Värmland och Dalarna genom en utvidgning av den gällande nedsättningen av arbetsgivaravgifterna från 5 till 15 % av lönesumman upp till 850 000 kr. Ett omfattande arbete har också lagts ned på förberedelser för att genomföra ett slopande av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda näringsbetingade andelar och på att förbättra skattereglerna för de fåmansägda bolagen. Det krångliga systemet för andelsbyten i samband med omstruktureringar i näringslivet har ersatts av ett nytt och enklare regelsystem. Kapitalbeskattningsfrågor på förmögenhetsskattens och arvs- och gåvoskattens områden är föremål för översyn. För att möta uppgången av taxeringsvärdena i storstadsområdena och i andra attraktiva områden har procentsatsen för uttaget av fastighetsskatt sänkts och fribeloppen vid förmögenhetsbeskattningen höjts. Detta innebär sänkta fastighetsskatter för en stor del av landets fastighetsägare. Uttaget av fastighetsskatt för hushåll med små inkomster har begränsats genom en särskild lagstiftning. Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Skatterna skall samtidigt stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala klyftor. Enligt utskottets mening ligger den valda inriktningen på skattepolitiken i linje med dessa grundläggande krav. Ytterligare förbättringar på företagsskatteområdet är nära ett genomförande. På kapitalbeskattningens område i övrigt pågår ett översynsarbete som kommer att ge ett underlag för kommande överväganden om behovet av förändringar. Regeringen beslutade i juni 2002 att tillsätta en parlamentarisk kommitté, Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06), som skall utreda fastighetsskatten på småhus m.m., förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten. Kommittén skall avsluta uppdraget senast vid utgången av 2003. Kommittén lämnade den 17 januari 2003 delbetänkandet Egendomsskatter - Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3). När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv har en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) - nyligen gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen i ett internationellt perspektiv. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Resultatet av utredningens arbete har publicerats i SOU 2002:47. Utskottet anser att den valda inriktningen i skattepolitiken nu bör ligga fast och att pågående översyn av kapitalbeskattningen bör avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen motionsförslagen om tillkännagivanden om att skattepolitiken i olika hänseenden skall ges en annan inriktning. De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt på hushållsnära tjänster och att införa särskilda inkomstskatteregler för vissa branscher skulle, om de genomfördes, innebära avsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för skattereformen. Utskottet avstyrker även dessa förslag. Med hänsyn till vad som tagits upp i en motion om mervärdesskatten inom kultursektorn vill utskottet erinra om att regeringen mot bakgrund av ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2001/02:SkU18) har tillsatt en särskild utredare för att se över reglerna om reducerade mervärdesskattesatser m.m. (dir. 2002:141). Mervärdesskatten inom kultursektorn ingår i utredningsarbetet. Sammanfattningsvis avstyrker utskottet med hänvisning till vad som ovan anförts samtliga motioner under förslagspunkt 1. Skattestimulanser för aktivt ägaransvar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om särskilda skattestimulanser för ägande via vissa fonder. Jämför reservation 2 (v). Motionen I motion Fi257 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås en utredning om möjligheten att via skattesystemet stimulera ett mer aktivt ägaransvar för löntagarna. Motionärerna hänvisar till försök som gjorts inom den kanadensiska fackföreningsrörelsen att med stöd i skattelagstiftningen via pensionsfonder skaffa sig inflytande i företagen. Enligt motionen bör en sådan möjlighet utredas även i Sverige. Utskottets ställningstagande Riksdagen avslog ett liknande yrkande hösten 2001. Finansutskottet (bet. 2001/02:FiU7) var inte berett att tillstyrka skattesubventioner för att inrätta den typ av fonder som avses i motionen. Skatteutskottet finner inte skäl till ett annat ställningstagande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks därför. Sparande till eget företag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att införa en skattegynnad sparform för start av företag. Jämför reservation 3 (c). Motionerna I motion N306 yrkande 15 av Maud Olofsson m.fl. (c) återkommer Centerpartiet till sitt förslag om att införa en särskild sparform, där löntagare kan spara skattefritt för att skaffa sig en grundplåt till ett eget företag. I motion N396 yrkande 14 av Ingegerd Saarinen (mp) föreslås att skattefritt sparande till start av företag bör utredas. Utgångspunkten bör enligt motionen vara ett sparande om maximalt 120 000 kr under en fyraårsperiod. Utskottets ställningstagande Riksdagen har så sent som i höstas i samband med behandlingen av inkomstberäkningen för 2003 avslagit Centerpartiets förslag om ett s.k. starta-eget-avdrag. Skatteutskottet (yttr. 2002/03:SkU1y) framhöll vid behandlingen av yrkandet att det är viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag ger emellertid inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen. Utskottet anser att det tidigare ställningstagandet att inte införa en särskild skattegynnad sparform för start av företag bör vidhållas. Det innebär att utskottet avstyrker båda de nu aktuella motionerna. Tonnageskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionärernas förslag om tonnageskatt. Jämför reservation 4 (kd, c, mp). Gällande rätt, m.m. Vid 1990 års skattereform genomfördes en betydande sänkning av den formella bolagsskattesatsen samtidigt som ett antal reserveringsmöjligheter för speciella ändamål slopades och ersattes med en generell reserveringsmöjlighet. Bland de särskilda reserveringsmöjligheter som slopades var fartygsfonderna. Reserveringar får numera i stället ske genom avsättning till periodiseringsfonder. Vidare tillåter reglerna att även mycket dyrbara inventarier som fartyg skattemässigt kan skrivas av på fem år även om den ekonomiska livslängden normalt är avsevärt längre. Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation gjorde en internationell jämförelse i betänkande SOU 1998:129. Det framgick att nästan alla EU:s medlemsländer vidtar åtgärder för att reducera bemanningskostnaderna inom sjöfarten. I ett flertal av länderna finns olika fonderingsmöjligheter för rederierna och reducerad bolagsskatt eller användande av tonnageskatt. Investeringsstöd och särskilda avskrivningsregler finns också i några länder. I förhållande till vanlig bolagsskatt skulle en tonnageskatt innebära en väsentligt lägre skatt om rederiet går med vinst. Motionerna I motion T464 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) förordas att en tonnageskatt för sjöfarten införs. Enligt motion T466 yrkande 20 av Sven Bergström m.fl. (c) föreslås att en sådan beskattning bör utredas. Utskottets ställningstagande Yrkanden om lättnader i rederiernas företagsbeskattning genom att införa tonnageskatt eller att återinföra fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera tillfällen med hänvisning till att - förutom principerna bakom skattereformen - befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter. Hösten 2001 beslutade riksdagen (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3) om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik. Det nya sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inklusive den allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor. Utskottet har inte funnit anledning att ompröva det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionsyrkandena. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om utökade reserveringsutrymmen eller skatteuppskov för nystartade verksamheter m.m. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c). Gällande rätt Avsättning till periodiseringsfond är en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet. Bestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Avsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering högre för enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Juridiska personer får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Återföringstiden för reserveringarna har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Motionerna I flera motioner har frågor kring små och medelstora företag tagits upp. De förslag som har lagts fram är i flera fall inriktade på möjligheter att få göra reserveringar eller få skatteuppskov i samband med att ett företag startas. I motion Sk253 föreslår Henrik Westman (m) att nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. Cristina Husmark Pehrsson och Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk330 en översyn av möjligheten för nystartade och mindre företag att avsätta mer till periodiseringsfonder. En utredning av utökade avsättningar till periodiseringsfonder eller annan form av skatteuppskov för nystartade företag föreslås i motion Sk417 yrkande 9 av Lennart Hedquist m.fl. (m). Ett förslag om att nystartade företag bör få direktavdrag för investeringar upp till i varje fall 1 miljon kronor finns i motion N227 yrkande 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m). I motion N263 yrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att nystartade små företag skall kunna få skjuta upp bolagsskatten i fem år, dock längst så länge utdelning inte sker. En utredning av möjligheterna för småföretagare att få rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år förordas i motion N265 yrkande 4 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp). Enligt motion N396 av Ingegerd Saarinen (mp) bör en utredning göras om rätt för nystartade företag att under de fem första åren få göra avdrag för underskott med upp till 100 000 kr per år (yrkande 4), att nystartade företag skall kunna få skjuta upp skatten under det första året (yrkande 5) och om utökade möjligheter till periodisering av överskott i småföretag genom att redovisning av ett överskott får skjutas upp två år (yrkande 10). Utskottets ställningstagande Riksdagen har under senare år beslutat om flera ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott i näringsverksamheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och som har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att förbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och medelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodiseringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för både enskilda näringsidkare och andra företagsformer. Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten som regeringen och dess båda samarbetspartier utförde under den förra mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen i företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister- och individdatabas som utvecklats inom Finansdepartementet. När det gällde reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade betalat en något större andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre kvittningsmöjligheter. Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag hänvisad till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för avsättningar till periodiseringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år. I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större skillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive reserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva åtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar med eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det dock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader som beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en småföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade företag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid tidigare behandling av liknande yrkanden har utskottet anfört att det - innan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs - är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja periodiseringsfondssystemet. Utskottet anser att intresset av goda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler, vilket också är det som regeringen och dess samarbetspartier strävar efter. Samtidigt anser utskottet det vara viktigt att regeringen, som utskottet tidigare gett uttryck för, fortsätter att följa upp redan fattade beslut för att därigenom ytterligare förbättra kunskaperna om hur skattevillkoren för småföretagen påverkar i olika faser av företagets livstid. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna under förslagspunkt 5. Miljöförbättrande investeringar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att utreda en ökning av avsättningarna till periodiseringsfonder med ytterligare 5 % som bara kan tas i anspråk för vissa miljöinvesteringar. Jämför reservation 6 (c). Motionen I motion MJ428 yrkande 12 av Maud Olofsson m.fl. (c) förordas att möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar utreds. I syfte att underlätta miljöinvesteringar bör enligt motionen få sättas av ytterligare 5 %, under förutsättning att medlen används till miljöinvesteringar. Utskottets ställningstagande Avsättningar till periodiseringsfonder är obeskattade reserver på basis av årsinkomsten som senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avsättningen hänför sig till återförs till beskattning. Återföringen kan samordnas med t.ex. avskrivningar på investeringar eller andra kostnader. Periodiseringsfondssystemet är främst avsett att ge möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår. Inget hindrar att medel som avsatts till periodiseringsfond används för investeringar som har gynnsamma effekter från miljösynpunkt. För att regelsystemet kring företagens skattefria vinstreserveringar skall vara enkelt att hantera både för de skattskyldiga och skattemyndigheterna är det emellertid nödvändigt att utnyttjandet av en del av reserveringarna inte formellt knyts till att medlen investeras på visst sätt, vilket skulle komplicera systemet och leda till ökade kostnader för att administrera detsamma. Utskottet avstyrker motionsyrkandet. I sammanhanget vill utskottet nämna att riksdagen i höstas biföll ett motionsvägen (s, v, mp) väckt förslag om en tidsbegränsad särskild skattereduktion för vissa miljönyttiga och energieffektiva investeringar på permanentbostäder. Det uppdrogs åt regeringen att lägga fram ett sådant förslag (bet. 2002/03:FiU1). Fåmansföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionärernas förslag om olika förändringar i skattereglerna för fåmansföretag och avvaktar den beredning som pågår i Regeringskansliet. Jämför reservationerna 7 (m, fp, kd, c) och 8 (v). Gällande rätt och pågående arbete I 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget. Vid en försäljning av kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital. Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna. Den s.k. 3:12-utredningen (Fi1999:12) har sett över regelsystemet och har den 18 juni 2002 lämnat betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Betänkandet har remissbehandlats och bereds vidare i Finansdepartementet. Regler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns i 60 kap. inkomstskattelagen. Dessa regler innebär för fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag bl.a. att ersättningar till medhjälpande make och barn från 16 år och uppåt i princip skall motsvara marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. Ersättning för arbete till egna barn under 16 år skall i första hand tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Motsvarande regler finns för enskild näringsverksamhet. Stoppregelutredningen (SOU 1998:116) har tidigare föreslagit slopade regler om lön till make men att reglerna om lön till barn skulle behållas. Förslaget redovisades i samband med slopandet av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag (prop. 1999/2000:15 s. 78 f., bet. 1999/2000:SkU5 s. 7), men reglerna ändrades inte. I propositionen hänvisades till att motsvarande regler för enskild näringsverksamhet tagits upp av Redovisningskommittén och att reglerna om inkomstfördelning i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag kunde ses över i samband med reglerna för enskilda näringsidkare. Enligt utskottet borde resultatet av det arbetet avvaktas. Motionerna I flera motioner har frågor kring beskattningen av aktiva delägare i fåmansföretag tagits upp. Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vänder sig i motion Sk215 mot att ägarnas löner inte får räknas in i löneunderlaget och efterlyser ändrade regler för beskattning av utdelning i löntagarägda företag. Per Westerberg (m) vill däremot i motion Sk272 helt slopa de särskilda reglerna för fåmansbolag. I motion Sk308 förordar Per Rosengren m.fl. (v) en lagändring som klargör när anställd som äger aktier i fåmansbolag skall beskattas som fåmansdelägare. En s.k. normallönemodell för beskattning av aktiva delägare förordas i motion Sk324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c). Även i motion Sk382 yrkande 21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs en reformering av fåmansbolagsreglerna utifrån en normallönemodell. Ett motsvarande yrkande finns i motion Sk417 yrkande 11 av Lennart Hedquist m.fl. (m). I sistnämnda motion förordas även ett avskaffande av särreglerna för beskattning av kapitalvinst i fåmansbolag (yrkande 16), slopande av särreglerna för lön till make och barn i fåmansbolag (yrkande 17) och slopade särregler för beskattning av optioner som innehas av personer som är anställda i fåmansföretag (yrkande 18). Enligt motion N227 yrkande 2 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) måste de diskriminerande fåmansbolagsreglerna avskaffas. En reformerad beskattning av fåmansföretagen utifrån en normallönemodell föreslås även i motionerna N263 yrkande 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp), N306 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c), N395 yrkande 9 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N396 yrkande 7 av Ingegerd Saarinen (mp). I den sistnämnda motionen finns även ett förslag om utredning om ändrade regler för lön till barn under 16 år i fåmansföretag (yrkande 11). I motion A315 yrkande 3 av Anders G Högmark m.fl. (m) föreslås ett slopande av särreglerna om lön till make och barn i fåmansföretag. Utskottets ställningstagande Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år beslutat om lagstiftning på skatteområdet som syftar till att förbättra småföretagandets villkor. Viktiga inslag i detta arbete är, såvitt gäller fåmansföretagen, en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen av onoterade företag och att flertalet av de regler som brukade kallas stoppreglerna har slopats. Det arbete som nu pågår med beredningen av de förslag som 3:12- utredningen har lagt fram bör medföra att den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera en redan befintlig verksamhet skall kunna få ett större ekonomiskt utbyte av detta än enligt dagens regler. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte föregripa resultatet av det beredningsarbetet genom att ta ställning till hur skattereglerna för fåmansföretagen bör vara utformade i olika hänseenden. Utskottet avstyrker därför samtliga de motioner som behandlas i detta avsnitt. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning inom vissa näringsverksamheter med anledning av pågående analysarbete. Jämför reservation 9 (kd, c). Jämför särskilt yttrande 2 (v). Tidigare behandling En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har tidigare utretts av Förenklingsutredningen (SOU 1997:178 och SOU 1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom Riksskatteverket (RSV). I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1, volym 1, s. 197) anförde regeringen att det trots de grundläggande invändningar som kan riktas mot s.k. schablonbeskattning av vissa företag var angeläget att ett sådant system blir föremål för en djupare analys. Enligt propositionen avsåg regeringen att återkomma med en bedömning om schablonbeskattning efter det att RSV hade redovisat ett pågående utredningsarbete. Riksskatteverket lämnade i februari 2002 rapporten 2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss. Där redovisas alternativa utformningar av ett system för schablonbeskattning för att pröva nya vägar för att förenkla beskattningsförfarandet och för att motverka skattefusk. Motionerna I syfte att stödja mindre skrädderier och andra små hantverksföretag föreslås i motion Sk234 av Annelie Enochson (kd) att skattebefrielse upp till ett visst belopp eller en schablonbeskattning bör utredas. I motion Sk291 föreslår Marie Engström m.fl. (v) att schablonbeskattning införs på försök i några kontantbranscher, exempelvis restaurang-, taxi- och frisörbranschen. En utredning av möjligheten att införa schablonbeskattning för vissa typer av kontanttjänster, t.ex. inom frisör- och restaurangnäringen förordas i motion N306 yrkande 14 av Maud Olofsson m.fl. Försök i några regioner med schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher enligt ett par modeller föreslås i motion N395 yrkande 14 av Alf Svensson m.fl. (kd). Enligt den ena modellen skall schablonskatten inte ersätta det vanliga taxeringsförfarandet utan fungera som ett slags källskatt beräknad på ett schablonmässigt bedömt underlag, t.ex. golvyta i en restaurang och antalet fordon i en taxirörelse. Enligt den andra modellen skulle schablonskatten vara en definitiv beskattning som ersätter andra skatter på företagets vinst och arbetskraft. Ett liknande förslag finns i motion N392 yrkande 4 av Maria Larsson m.fl. (kd). Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening bör regeringens analys av frågan om schablonbeskattning av vissa mindre företag avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna. Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Jämför reservation 10 (kd). Gällande rätt I inkomstskattelagen (1999:1229) finns regler som medger att underskott som inte kan dras av i näringsverksamhet i viss omfattning i stället kan kvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får den som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § ). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 §). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren. Särskilda kvittningsmöjligheter finns även för näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet (62 kap. 4 §). Motionerna För att gynna boende i landsbygd och glesbygd föreslår Lars Lindén m.fl. (kd) i motion N393 yrkande 8 en utredning om att förluster på exempelvis upp till 50 000 kr per år i en förvärvskälla skall kunna kvittas mot inkomst av tjänst. En utredning om kvittningsrätt för deltids- och soloföretagare med maximalt 50 000 kr årligen under en treårsperiod förordas i motion N396 yrkande 6 av Ingegerd Saarinen (mp). Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening torde den kvittningsmöjlighet som redan finns under fem år efter nystart av ett företag till viss del eller helt motsvara motionärernas önskemål. Utskottet anser att nuvarande regler inte bör ändras och avstyrker motionsyrkandena. Beskattning av ideella föreningar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för skattefrihet för ideella föreningar och stiftelser. Gällande rätt Utgångspunkten för beskattning av juridiska personer är att all inkomst, vare sig det är från rörelse, fastighet eller kapital, skall beskattas i en förvärvskälla som inkomst av näringsverksamhet. Stiftelser och ideella föreningar som driver allmännyttig verksamhet är i viss omfattning undantagna från skattskyldighet. För en ideell förening framgår villkoren för skattefriheten i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen. Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (ändamålskravet). Föreningen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål (verksamhetskravet). Den skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar (fullföljdskravet). Föreningen skall heller inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat (öppenhetskravet). Allmännyttiga ideella föreningar har enligt 63 kap. 11 § inkomstskattelagen rätt till grundavdrag med 15 000 kr. De inkomster som kan undantas från beskattning i ideella föreningar är t.ex. inkomster från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål. Ett annat exempel är inkomster från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Motionen Enligt motion Sk403 av Lars Wegendal m.fl. (s) får en social ekonomi, exempelvis kooperationen, ideella föreningar och ömsesidiga försäkringsbolag som alternativ till företagande en allt större spridning i Sverige och övriga Europa. Mot denna bakgrund vill motionären att reglerna om hur skattemyndigheterna skall dra gränsen ideell och kommersiell verksamhet ändras för att motverka de variationer som förekommer i skattemyndigheternas rättstillämpning. Utskottets ställningstagande Vilka krav som bör ställas på verksamheter i föreningar och stiftelser för att deras inkomster skall vara skattefria framgår av bestämmelserna i inkomstskattelagen. Vid tillämpningen av dessa lagregler uppkommer det ibland tvekan om hur gränsen mellan ideell verksamhet och vanlig näringsverksamhet skall dras i det enskilda fallet. De avgöranden i högre instans som fortlöpande publiceras ger emellertid såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna vägledning. En överblick över lagregler och hur praxis utvecklas förmedlas i Riksskatteverkets Handledning för stiftelser och ideella föreningar (RSV 327) som i den senaste utgåvan i januari 2003 tar hänsyn till rättspraxis fram till och med november 2002. På Riksskatteverkets hemsida (www.rsv.se) publiceras fortlöpande ny information. Utskottet anser mot den angivna bakgrunden att det saknas skäl för att ändra de nuvarande skattereglerna för stiftelser eller ideella föreningar i förtydligande syfte. Utskottet vill inte heller förorda en utvidgning av den skattefrihet som de nuvarande reglerna innebär för stiftelser och ideella föreningar. Följaktligen avstyrker utskottet motionen. Näringsbetingade andelar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om beskattningen av näringsbetingade andelar med hänvisning till ett av regeringen aviserat förslag om skattefrihet för kapitalvinster på sådana andelar. Jämför reservation 11 (m). Motionerna I motion Sk395 av Kenth Högström (s) efterlyses åtgärder mot rådande problem med kapitalvinstbeskattningen, t.ex. när svenska företag avyttrar dotterbolag genom holdingbolag i lågskatteländer. Den situation som råder för närvarande är enligt motionären en orimlig och demoraliserande ordning. I motion Sk417 yrkande 10 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas på ett tillkännagivande till regeringen om att ett förslag om skattefrihet vid avyttring av näringsbetingade andelar snarast bör läggas fram för riksdagen. Utskottets ställningstagande Regeringen uttalade i budgetpropositionen för år 2002 att det är angeläget att avskaffa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar och därmed även avdragsrätten för kapitalförluster på sådana andelar (prop. 2001/02:1, volym 1, s. 196). Enligt budgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1, volym 1, s. 180) rymmer frågan många svåra och omfattande frågeställningar, och ett intensivt arbete bedrivs i Regeringskansliet med inriktningen att ett lagförslag, som innebär att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar bör avskaffas, skall kunna lämnas till riksdagen under våren 2003 och att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli 2003. Utskottet konstaterar att regeringens beredning av ett förslag om skattefrihet för näringsbetingade andelar är i ett slutskede. Utskottet anser att motionärerna får anses tillgodosedda med det pågående arbetet och avstyrker därför motionerna. Uppskov med beskattning av kapitalvinster Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om särskilda uppskovsregler vid beskattningen av kapitalvinster i samband med byten av andelar och fonder, byte och slopad kontantspärr vid andelsbyten. Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c). Gällande rätt Nuvarande regler bygger på att beskattning sker vid avyttring och att vinsten beräknas efter avdrag för en genomsnittlig anskaffningskostnad för aktier av samma slag och sort som ingår i innehavet (genomsnittsmetoden). Skatten på kapitalvinsten är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Beskattningen skjuts dock upp vid vissa andelsbyten som sker i samband med omstruktureringar i näringslivet. Vid andelsbyten gäller en kontantgräns, dvs. en regel om att bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter (10 % av den mottagna andelens nominella belopp). Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder heller inte beskattning av delägarna. Motionerna I motion Sk203 yrkar Carl-Axel Johansson (m) om ändrade regler som innebär att vinster vid omplacering av fonder och andelar inte skall beskattas förrän kapitalet helt är realiserat eller också att beskattningen begränsas till den del som inte omplaceras i andra fonder eller andelar. En möjlighet att byta fond utan omedelbara skattekonsekvenser efterlyses i motion Sk297 av Anne-Marie Pålsson (m). I motion Sk326 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) förordas att kontantspärren vid andelsbyten slopas. Enligt motionen bör beskattning inte heller ske av en kontantdel som återinvesteras i aktier i ett annat onoterat bolag. Utskottets ställningstagande Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Kapitalvinstkommittén ansåg att saldometoderna visserligen utgjorde intressanta alternativ, men eftersom det skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av dem, måste de föregås av en omfattande allmän diskussion. (Se här också SOU 1989:33, del II, s. 115). Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken blev emellertid förödande mot denna obeprövade metod, och en modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop. 1989/90:110, s. 426). Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen att en generell uppskovsmöjlighet vid avyttringar av finansiella instrument inte gärna kan prövas isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen i övrigt bör vara utformad, och utskottet har inte funnit tillräckliga skäl för att överväga så stora omläggningar i beskattningen av kapitalvinster (bet. 1999/2000: SkU14). Senast i bet. 2001/02:SkU15 avstyrkte utskottet yrkanden om en ny beskattningsmetod för aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar utan att detta skall föranleda vinstbeskattning. Utskottet har också avstyrkt förslag om mer begränsade skattelättnader som skulle tillåta återinvestering i onoterade aktier med hänvisning till de skattelättnader som införts för avkastning och kapitalvinster som härrör från sådana företag. Som utskottet nämnt tidigare bereder regeringen förslag i syfte att ytterligare förbättra småföretagandets villkor. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte finns skäl för att ändra tidigare ställningstaganden till utvidgade uppskovsmöjligheter i kapitalbeskattningen. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna Sk203 och Sk297. Kontantgränsen vid andelsbyten behandlades av riksdagen så sent som i december förra året. Utskottet (bet. 2002/03:SkU5) förutsatte att regeringen efter en analys av bl.a. hur kontantgränsen tillämpas återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka konsekvenser denna analys bör föranleda för det skatterättsliga andelsbytessystemet. Utskottet anser att resultatet av analysen bör avvaktas och avstyrker följaktligen även motion Sk326. Återköp av egna aktier Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att upphäva de våren 2000 införda reglerna som medger återköp av egna aktier. Jämför reservation 13 (kd). Gällande rätt Enligt 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen (1999:1229) skall kapitalvinst som uppkommer då vissa publika aktiebolag avyttrar egna aktier inte tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Skatteundantaget infördes våren 2000 (prop. 1999/2000:38, bet. 1999/2000:SkU12) som en följd av ändringar i aktiebolagslagen som möjliggjorde återköp av egna aktier i marknadsnoterade bolag (prop. 1999/2000:34, bet. 1999/2000:LU9). Motionen I motion Sk383 yrkande 13 föreslår Per Landgren m.fl. (kd) att möjligheten till återköp av egna aktier skall upphävas. Möjligheten till återköp av egna aktier rubbar enligt motionen på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och styrelse och öppnar för styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på marknaden. Återköpsmöjligheten har enligt motionen också skapat ett sönderhackat skattesystem, mer reglering för att kunna undvika missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till de mindre företagens nackdel. Utskottets ställningstagande En möjlighet till återköp av egna aktier har införts i den svenska lagstiftningen som en anpassning till vad som gäller i de andra EU- länderna. Ett bärande motiv för förändringen var att tillgodose ett intresse av ett effektivare utnyttjande av överskottsmedel i företagen. De möjligheter som fanns att återföra kapital till ägarna genom t.ex. vinstutdelning och nedsättning av aktiekapitalet ansågs inte vara tillräckliga för att tillgodose det intresset. Liknande invändningar mot en återköpsmöjlighet som förs fram i motionen prövades i lagstiftningsärendet och ansågs inte utgöra ett hinder. Reglerna om förvärv av egna aktier utformades på ett sätt som förbehåller aktieägarna det avgörande inflytandet över frågan om förvärv skall ske. Med sådana begränsningar skulle det enligt propositionen (prop. 1999/2000:34) knappast finnas anledning anta att regler om rätt att förvärva egna aktier skulle minska aktieägarnas kontroll över bolaget. Utskottet får med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande avstyrka det här aktuella motionsyrkandet. När det gäller skattereglernas utformning i samband med privata företags inlösen och återköp av aktier vill utskottet tillägga att dessa frågor har bedömts ur ett generationsskiftesperspektiv i den s.k. 3:12- utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningen har föreslagit vissa förändringar i skattereglerna. Betänkandet bereds för närvarande i Finansdepartementet. Förmögenhetsskatt på kapital i företag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget att undanta all kapitalförvaltning i onoterade bolag från förmögenhetsbeskattning. Motionen I motion Sk233 yrkar Maria Larsson (kd) att kapital som placerats i bolag för framtida investeringar skall betraktas som arbetande kapital och därmed inte förmögenhetsbeskattas hos ägaren. Utskottets ställningstagande Vid förmögenhetsbeskattningen beaktas tillgångar som är hänförliga till kapitalförvaltning vid värdering av t.ex. onoterade aktier. Sådana tillgångar ingår i princip inte i det skattefria arbetande kapitalet i näringsverksamheten. Reglerna har utformats på detta sätt för att förhindra att den som äger en kapitaltillgång undandrar sig förmögenhetsskatt genom att lägga in förvaltningen i ett bolag. I vilken omfattning aktier, andra värdepapper eller kontanter kan innehas i ett bolag för att upprätthålla en normal likviditet utan att detta påverkar ägarens förmögenhetsskatt får avgöras från fall till fall med hänsyn till t.ex. den verksamhet som bedrivs och vilken omfattning denna har. Enligt utskottets mening finns skäl för att upprätthålla den gräns mellan arbetande kapital och kapitalförvaltning som finns i gällande regler. Utskottet avstyrker motionen. Arvsskatt och gåvoskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att slopa arvs- och gåvoskatten eller att föregripa pågående utredning när det gäller utformningen av olika arvs- och gåvoskattebestämmelser. Jämför reservation 14 (m). Motionerna I motion Fi287 yrkande 25 begär Lennart Hedquist m.fl. (m) att riksdagen beslutar att slopa arvs- och gåvoskatten fr.o.m. 2005. Samma förslag om ett successivt slopande finns även i Sk417 yrkande 3 av Lennart Hedquist m.fl. (m). Enligt motion Sk325 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp) bör arvs- och gåvoskatten slopas med hänsyn till de negativa konsekvenser som dessa skatter får för ägande och företagande. En förslag till avveckling av arvs- och gåvoskatten efterlyses i motion Sk298 i denna del av Henrik S Järrel (m). Inger Davidson och Sven Brus (kd) föreslår i motion Sk348 yrkande 2 att möjligheten att höja grundavdragen i arvsskatten och gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar skall utredas. I motion Kr264 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) görs gällande att arvingar till konstnärshem av skatteskäl kan tvingas avyttra hela eller delar av kvarlåtenskapen och därmed splittra en värdefull samling. Motionärerna vill att riksdagen skall uppmärksamma regeringen på detta förhållande i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) har i uppdrag (dir. 2002:87) att göra en övergripande teknisk översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i 1941 års arvs- och gåvoskattelag. En utgångspunkt för arbetet skall vara Arvs- och gåvoskattekommitténs förslag Ny arvs- och gåvoskattelag (SOU 1987:62). Därutöver skall kommittén bl.a. se över vissa frågor vid arv mellan makar och de värderingsregler som tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen och indelningen i skatteklasser. Nu gällande nivåer på grundavdrag har gällt sedan den 1 januari 1991 och skiktgränserna sedan den 1 januari 1992. Frågan om en justering av grundavdragen och skiktgränserna ingår också i uppdraget. Översynen skall omfatta arvs- och gåvoskattefrågor i samband med generationsskiften i mindre företag i den utsträckning de inte har behandlats av 3:12-utredningen i betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). I uppdraget ingår även att anpassa 3:12- utredningens förslag till de förändringar som kan komma att föreslås vid den nu aktuella översynen. Kommittén lämnade den 17 januari 2003 delbetänkandet Egendomsskatter - Dämpningsregel för fastighetsskatten och sänkt arvsskatt (SOU 2003:3). Förslaget om arvsskatt gäller slopad beskattning av arv till make och sambo fr.o.m. den 1 juli 2003. Betänkandet bereds för närvarande i Finansdepartementet. Utskottet avstyrker de yrkanden om ett slopande av arvs- och gåvoskatten som förs fram i motionerna Fi287 yrkande 25, Sk298 och Sk417 yrkande 3. När det gäller frågor om detaljutformningen av arvs- och gåvoskattereglerna anser utskottet att resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk348 yrkande 2 och Kr264 yrkande 3. Generationsskiften i familjeföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ändringar i de skatteregler som har betydelse i samband med generationsskiften i familjeföretag med hänvisning till pågående beredning. Jämför reservation 15 (m, fp, kd, c). Gällande rätt Vid arvs- och gåvobeskattningen finns reduceringsregler som innebär att företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet. Vid gåva gäller detta om vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att hela förvärvskällan måste omfattas och att gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7). Motionerna I motion Fi286 yrkande 21 föreslår Maud Olofsson m.fl. (c) en utredning om förbättrade möjligheter till generationsskiften i familjeföretag. Lars Leijonborg m.fl. (fp) förordar i motion Sk382 yrkande 23 lagändringar som underlättar generationsväxlingar i svenska familjeföretag. I motion Sk383 yrkande 16 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag. Åtgärder som kan underlätta generationsväxling hos småföretagare efterfrågas i motion Sk398 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (s). I motion N227 yrkande 2 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i företag förbättras. Utskottets ställningstagande Den utredning som sett över beskattningen av småföretagare (3:12- utredningen) har haft i uppdrag att överväga olika ändringar i arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta generationsskiften. I betänkandet Beskattning av småföretagare, del 2, Generationsskiften (SOU 2002:52) förordar utredningen vissa ändringar fr.o.m. den 1 juli 2003. Enligt finansplanen (prop. 2002/03:1, volym 1, s. 33) avser regeringen att föreslå ändrade regler som innebär att fler företag får lägre skatt vid generationsskiften. Utskottet får med hänvisning till det pågående arbetet avstyrka de nu aktuella motionsyrkandena. Skalbolag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om en utvärdering av de skatteregler mot skalbolag som infördes våren 2002 med hänsyn till den uppföljning som skall göras i enlighet med vad utskottet tidigare har uttalat. Jämför reservation 16 (kd). Bakgrund Riksdagen beslutade våren 2002 om särskilda skatteregler mot skalbolagsaffärer. Enligt dessa regler beskattas kapitalvinster vid avyttringar av skalbolag som skett efter den 3 april 2002 som inkomst av passiv näringsverksamhet om inte kraven på att säljaren skall lämna en skalbolagsdeklaration och ställa säkerhet för skatten är uppfyllda (prop. 2001/02:165, bet. 2001/02:SkU23). Motionen I motion Ju362 yrkande 1 föreslår Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) att det skall göras en utvärdering av skalbolagsaffärernas omfattning samt om det nya lagförslagets konsekvenser för fåmansföretagen. Utskottets ställningstagande De nya reglerna innehåller en s.k. ventil som innebär att skalbolagsreglerna inte skall tillämpas om omständigheterna i det enskilda fallet talar emot det. Ventilen är avsedd att användas på ett sådant sätt att skalbolagsreglerna inte skall behöva försvåra normala affärstransaktioner. Skatteutskottet betonade vikten av att de nya reglerna skall följas upp när det t.ex. gäller hur praxis kring ventilen kommer att utvecklas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet, som också erinrar om att regeringen arbetar med ett förslag som gäller förbättringar i fåmansföretagens skatteregler, att det inte är nödvändigt med ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Vinstandelar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om skattefrihet för bidrag till vinstandelsstiftelser och om generell befrielse från socialavgifter på utbetalningar från sådana stiftelser. Jämför reservation 17 (c). Gällande rätt Sedan den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97:FiU1). I propositionen framhölls att en av grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt. När det gäller utbetalning från en vinstandelsstiftelse finns sedan den 1 januari 1993 en möjlighet till befrielse från socialavgifter (i vissa fall särskild löneskatt). Villkoren är att de bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet. Motionen I motion N306 yrkande 8 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att företagens insättningar i vinstandelssystem inte skall beskattas och att utbetalningen skall beskattas enbart hos de anställda. Utskottets ställningstagande Skatteutskottet har senast i betänkande 2001/02:SkU15 framhållit att uttaget av särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser är en följd av principerna om likformig beskattning. Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden om ett slopande av löneskatten på dessa avsättningar. Utskottet har också framhållit att en särskild stimulans för vinstandelsstiftelserna har införts genom att utbetalningarna under vissa villkor är undantagna från socialavgift. Utskottet får ånyo avstyrka motionärernas förslag. Personaloptioner Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om en översyn av beskattningen av personaloptioner. Jämför reservation 18 (m). Gällande rätt Av 10 kap. 11 § inkomstskattelagen framgår dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Särskilda regler gäller vid in- och utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa optionsrätt som uppkommit i Sverige. Motionen I motion Sk417 yrkande 4 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs en utredning av vilka åtgärder inom skatteområdet som erfordras för att svenska optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga. Utskottets ställningstagande Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt liknande motionsyrkanden med hänvisning till bl.a. att optionsprogrammen innebär ett visst mått av risktagande, men att lön i form av optioner inte bör beskattas efter förmånligare regler än de som gäller för andra löneförmåner. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan utredning som motionärerna förordar och avstyrker därför dessa förslag. I sammanhanget kan dock nämnas att olika detaljfrågor som gäller beskattningen av personaloptioner för närvarande bereds i Finansdepartementet. Personalvårdsförmån Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ändringar i reglerna för beskattning av personalvårdsförmån. Jämför reservation 19 (fp). Gällande rätt Personalvårdsförmåner skall inte beskattas hos den anställde. Per definition skall dessa förmåner vara av mindre värde och av enklare slag. De skall rikta sig till alla anställda. Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit ( 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen). Av 16 kap. 1 § IL framgår att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Regeln trädde i stället för de tidigare mer specificerade reglerna i den upphävda kommunalskattelagen, som ansågs onödigt detaljerade (se prop. 1999/2000:2 s. 197). Även om detta inte särskilt nämns är dock kostnader för personal med några få undantag (t.ex. ej offentligfinansierad hälso- och sjukvård, alltför påkostade personalfester) fullt avdragsgilla, oavsett om det gäller löner, andra ersättningar och förmåner, personalvårdsförmåner eller lönebikostnader. Normalt bör det därför inte bli något problem med avdragsrätten för personalvård. Dock måste sociala avgifter betalas på sådana förmåner som inte är skattefria. Motionerna I motion Sk363 yrkar Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) att avdragsmöjligheterna för friskvård för anställda utvidgas genom att kravet på att personalvårdsförmåner skall vara av mindre värde slopas. Enligt motion Kr266 yrkande 4 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) skall en arbetsgivares investeringar i friskvård vara avdragsgilla. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att omfattningen av skattefriheten för personalvårdsförmåner är tillräcklig. Utskottet vill därför inte förorda en utvidgning av skattefriheten. När det gäller företagets avdragsrätt för investeringar i friskvård vill utskottet framhålla att kostnader för personal i allmänhet är avdragsgilla, oavsett om det gäller löner, andra ersättningar och förmåner, personalvårdsförmåner eller lönebikostnader. Kostnader för friskvård är normalt avdragsgilla. Dock måste sociala avgifter betalas på sådana förmåner som inte är skattefria. Utskottet avstyrker motionerna. Royalty, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att royalty skall beskattas som inkomst av kapital. Jämför reservationerna 20 (m) och 21 (c). Jämför särskilt yttrande 3 (kd). Gällande rätt Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst. Motionerna I motion Sk258 yrkande 1 föreslår Sofia Larsen (c) att det bör göras en översyn av hur en avdragsrätt för insättning på särskilt konto för vissa ersättningar till innovatörer kan utformas, t.ex. royalty, stipendier och innovationsstöd från olika organisationer. I motion Sk417 yrkande 5 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att inkomster från royalty på patent skall kunna beskattas som inkomst av kapital. Utskottets ställningstagande Innovationsutredningen presenterade i betänkande SOU 1993:84 vissa förslag, bl.a. möjlighet till insättningar på innovationsfonder, avdragsrätt under tio år för uppfinnarkostnader i inkomstslaget tjänst och att royaltyinkomster skulle undantas från beskattning under de första två åren eller alternativt beskattas som inkomst av kapital. Dessa och andra skatteförslag från utredningen redovisades av dåvarande regeringen i 1993/94 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bilaga 13, s. 24), men ansågs inte aktuella att genomföra. Beträffande innovationsfonder hänvisades till de förbättringar som redan hade genomförts under hösten 1993 som ett led i en fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Vidare hade regeringen i proposition 1993/94:206 lagt fram förslag som syftade till att underlätta exploateringen av uppfinningar och innovationer. Under senare år har riksdagen regelbundet behandlat motionsförslag från (m) om att royalty skall beskattas som kapital och från (kd) att royalty skall vara skattefritt under två år och därefter beskattas som kapital. Utskottet har inte funnit skäl att ändra de ståndpunkter som riksdagen tidigare intagit i de här aktuella frågorna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Yrkesfiskare Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett yrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem för yrkesfiskare. Jämför reservation 22 (kd, c). Gällande rätt och tidigare behandling Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten skall dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § inkomstskattelagen). Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Riksskatteverket fastställt schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002 utfärdade RSV ett nytt allmänt råd som skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som har företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag. Vid exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr. Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir avdraget under motsvarande förutsättningar 62 700 kr för 2002 och 2003. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen, men avdraget är normalt högre än för inrikes resor. Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre. Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13). Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG- kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har fått besvara kompletterande frågor från kommissionen, DG Fiske, om det nya yrkesfiskaravdraget. I en skrivelse den 10 december 2002 har regeringen redovisat de nya beloppen för beräkning av det avdrag för ökade levnadskostnader som kan göras för fiskeresor som är förenade med övernattning fr.o.m. beskattningsåret 2001. I skrivelsen har regeringen även uppgett att det nya yrkesfiskaravdraget om 40 000 kr kommer att utgå även vid fisketurer som inte är förenade med övernattning och där alltså de nya schablonbeloppen inte kan utnyttjas. Motionerna I motionerna Sk383 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd), MJ424 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd), MJ426 yrkande 13 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) och MJ493 yrkande 9 av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att riksdagen skall besluta om ett nytt tillkännagivande om att ett yrkesfiskaravdrag skall införas. I motionerna MJ424 yrkande 24 och MJ426 yrkande 11 finns även förslag om att inrätta ett fiskekonto för yrkesfiskare. Den sistnämnda motionen innehåller även ett yrkande om att yrkesfiskare skall tillåtas att redovisa negativa värden för inventarietillgångar. Utskottets ställningstagande Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag är inte klar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget. Utskottet avvisar förslagen om att införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. Följaktligen avstyrker utskottet även de yrkanden som gäller detta. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till den pågående beredningen i Regeringskansliet av riksdagens tidigare tillkännagivande om avdrag för sponsring. Jämför reservation 23 (m, fp, kd, c). Gällande rätt Sponsring används i dagligt tal för att beteckna bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. När ett företag har haft utgifter för sponsring måste avdragsrätten bedömas utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen, säger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas utgifter för representation, utgifter för forskning och utveckling, bidrag eller avgifter till vissa stiftelser och organisationer, utgifter för resor med egen bil och ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresor. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Regeringsrätten har i domar den 10 april 2000 bedömt avdragsyrkanden för sponsorbidrag (mål nr 2677-2684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen illustrerar hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid taxeringen som omkostnader i sponsorns verksamhet. Det ena fallet gällde sponsring av De Kungl. teatrarna (Kungl. Operan AB). Regeringsrätten ansåg att de yrkade avdragen inte kunde underkännas på den grunden att sponsorersättningen inte utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs inte uppställa något hinder mot avdragsrätt då den som erhållit sponsorersättning utfört motprestationer, och värdet av dessa svarade mot ersättningen. En motprestation kan bestå inte bara av direkta tjänster utan också av tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget träffades därför inte av förbudet mot avdrag för gåvor till den del det kunde hänföras till lokal-, representations-, personal- eller reklamkostnader. I Regeringsrättens domar slås vidare fast att det kan t.ex. finnas så stark anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter att en av sponsringen möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna verksamheten bör utesluta en tillämpning av avdragsförbudet för gåvor. Enbart den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär enligt Regeringsrätten inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Tidigare behandling Med anledning av den kritik av skatteregler och praxis som förts fram i motioner under den allmänna motionstiden 2001 ansåg skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU21) att det fanns anledning för regeringen att pröva om inkomstskattelagens regler har en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med sponsring. Det hade bl.a. framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde även pröva om reglerna behöver göras tydligare för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen borde enligt utskottet vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser, och undersökningen bör belysa om även en indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter skulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde så snart det kunde ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar. På utskottets förslag beslutade riksdagen att som sin mening tillkännage för regeringen vad utskottet hade anfört. Motionerna I motion Sk225 yrkande 1 av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås att all kultursponsring skall betraktas som avdragsgill marknadsföring. Samma motionärer efterlyser i motion Kr297 yrkande 12 tydligare regler för att undanröja osäkerhet om avdragsrättens omfattning vid företagens sponsring av idrottsklubbar. Enligt motion Sk244 av Annika Qarlsson och Jan Andersson (c) bör företagen ges avdragsrätt för ekonomisk stimulans till ideella föreningar som arbetar med lokal samhällsutveckling. I motion Sk299 föreslår Henrik S Järrel (m) en avdragsrätt för kultursponsring gällande juridisk person. Anna Lilliehöök (m) förordar i motion Sk318 i denna del en mer generös gränsdragning mot gåvor så att avdrag för sponsring av kultur kan medges även om sambandet med företaget och företagets nytta inte är omedelbart och direkt. I motion Kr371 yrkande 5 efterlyser Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) att regeringen vid sin översyn av avdragsreglerna även beaktar att det bör arbetas fram etiska riktlinjer för kultursponsring. Enligt motion Kr372 yrkande 3 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) bör skattereglerna ändras för att underlätta sponsring av kultur. Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening bör ett resultat av regeringens beredning av riksdagens tidigare tillkännagivande om den skattemässiga behandlingen av sponsring inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Konstinköp Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för konstinköp. Jämför reservation 24 (m, kd). Motionerna I motionerna Sk225 yrkande 2 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk318 i denna del av Anna Lilliehöök (m), Sk373 av Leif Björnlod (mp), Kr264 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) och Kr370 yrkande 20 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) föreslås en utvidgad avdragsrätt för konstinköp. Utskottets ställningstagande Motionerna syftar bl.a. till att stödja konstnärlig verksamhet genom att företag som köper konst får dra av eller göra avskrivningar för konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. I Regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ 1991 not. 113) har fastslagits att avdrag för värdeminskning - och därmed även för direktavdrag vid förvärvet - skall vägras för konstföremål o.d. som utgör inventarier i rörelse, när föremålen kan bedömas vara värdebeständiga. Det har hävdats att undantag från denna huvudprincip bör kunna medges i fråga om enklare konstföremål o.d. (se bl.a. prop. 1980/81:68). Utskottet vill inte frångå det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionerna. Arbetslokal i bostaden Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag för arbetslokal i bostaden. Jämför reservation 25 (m). Gällande rätt Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makas fastighet och med 4 000 kr per år i annat fall. Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§ inkomstskattelagen. Stoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit som ger anledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har redovisat utredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15 s. 78) och har instämt i utredningens bedömning. Motionerna I motionerna Sk417 yrkande 23 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Kr264 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) föreslås ändrade regler i syfte att utvidga avdragsrätten för arbetslokal eller arbetsrum i bostaden. I motion N396 yrkande 9 av Ingegerd Saarinen (mp) förordas en utredning om avdrag för arbetslokal i bostaden om högst 10 000 kr per år som endast får göras från företagets intäkter. Utskottets ställningstagande Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt förslag som syftar till att utvidga avdragsrätten i samband med arbete som utförs i bostaden. De gällande schablonerna har setts över i samband med beredningen av de lagändringar som innebar att de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag slopades fr.o.m. 2001 års taxering. Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Representation Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation. Jämför reservation 26 (m). Gällande rätt Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé medges inte med större belopp per person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen. Avdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd uteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande, t.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan enligt Riksskatteverkets rekommendationer medges med högst 180 kr per person. Motionen I motion Sk417 yrkande 24 av Lennart Hedquist m.fl. (m) begärs en utvidgat avdrag för representationskostnader. Utskottets ställningstagande Avdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive mervärdesskatt fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den tidigare avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr exklusive mervärdesskatt. Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen. Utskottet vill inte förorda en återgång till tidigare avdragsnivåer eller till ett på annat sätt utvidgat representationsavdrag. Motionen avstyrks. Kommunal företagsbeskattning, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att beskatta inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter i kommun där fastigheten är belägen och att på försök införa en avgift i några kommuner vid övernattning på hotell. Motionerna I motion Sk216 föreslår Håkan Larsson (c) att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter bör beskattas i den kommun där fastigheten är belägen. I motion Sk416 föreslår Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (s) att en avgift vid övernattningar på hotell, en s.k. bäddpeng, införs på försök i några kommuner. Intäkterna skulle i första hand gå till lokala och regionala satsningar på marknadsföring i syfte att öka tillväxten i tjänstesektorn. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare och senast våren 2002 (bet. 2001/02:SkU15) avstyrkt förslag om att på nytt införa en sådan kommunal beskattning av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller att införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen. En återgång till de gamla reglerna skulle komplicera taxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker motion Sk216. Utskottet anser att specialdestinerade skatter av olika slag inte bör införas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det förslag till bäddpeng som föreslås i motion Sk416. Skärgården som ekonomisk frizon Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget att inrätta ekonomiska frizoner för skärgårdsområden. Motionen I motion Sk284 föreslår Karin Enström (m) att det skall inrättas ekonomiska frizoner för ökad tillväxt i skärgården (yrkande 1) och att Stockholms skärgård bör behandlas inom ramen för ett förslag om frizoner (yrkande 2). Enligt motionen skulle frizonerna i första hand omfatta reformer för att underlätta nystart och drivande av företag. Utskottets ställningstagande Motionären har inte preciserat i vilka avseenden företagandet inom frizonerna skulle ges lättnader. I den mån skattelättnader avses vill utskottet nämna att undantag från företagsbeskattningen eller införandet av särskilda företagsskatteregler för särskilda områden i landet är något som utskottet skulle finna oacceptabelt. Motionärens förslag har tidigare avslagits av riksdagen (bet. 1999/2000:NU14). Skatteutskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m,
fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1 om företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i
denna del, 2002/03:Sk383 yrkande 1, 2002/03:Sk417 yrkande 1,
2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del, 2002/03:N207 yrkande 1,
2002/03:N227 yrkandena 2 och 4, båda i denna del, 2002/03:N263 yrkande
2, 2002/03:N266 yrkande 5, 2002/03:N304 yrkande 3, 2002/03:N391
yrkande 10 och 2002/03:N395 yrkande 13 och avslår motion 2002/03:N396
yrkande 13.
Ställningstagande
Skatterna på företagare/ägare är höga i Sverige vid en internationell
jämförelse. Den viktigaste politiska åtgärden för att klara
välfärdsåtaganden är därför att ge näringslivet så goda
förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre regleringar och en
skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. I reservationer till
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 redovisas våra partiers
förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik som lägger grunden
för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och skapar
förutsättningar för livskraftiga och internationellt
konkurrenskraftiga företag.
Gemensamt för våra skatteförslag är att vi vill minska
skattebelastningen på företagare/ägare och därigenom stimulera till
nyföretagande och ökad investeringsvilja. För att uppnå detta är det
viktigt att skattereglerna inte hindrar utan i stället uppmuntrar till
att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya lönsamma verksamheter
och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av juridiska
personer anser vi vara viktigt för att öka tillgången på riskvilligt
kapital i företagssektorn. Förmögenhetsskatten bidrar till den för
höga samlade beskattningen av företag, företagare och dess ägare och
riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut.
Att avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt
så betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag.
Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi
vill ändra det synsätt som gör att verksamma ägare i fåmansföretag
blir hårdare beskattade än passiva kapitalägare. Därför vill vi öka
utrymmet för kapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv
delägares insatser genererar i före-taget.
För löntagare och enskilda näringsidkare har skatteskalans utformning
en avgörande betydelse för skattebelastningen. Våra skatteförslag
innebär sänkta marginaleffekter och lättnader genom höjda grundavdrag
och/eller skattereduktioner. Sådana lättnader betyder mest för dem med
lägre inkomster. I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de
nivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste inriktningen vara både
att förbättra förutsättningarna att försörja sig på sitt arbete eller
sitt företagande och att värna Sveriges konkurrenskraft vad gäller
företagande och kunskap.
En skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande
på det sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional
synpunkt och kommer att få betydelse inte minst för att verksamheter
skall kunna startas upp och fortleva även i glesbygden.
Ett allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins
utbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens
från den svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder
till att seriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta
ekonomin kan uppgå till så mycket som 5 % av BNP eller i dagsläget
motsvarande 100 miljarder kronor. Detta motsvarar ett årligt
skattebortfall på över 50 miljarder kronor, vilket är ett mycket
allvarligt problem. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att
lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man
av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns
det en särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra
förslag bör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den
svarta ekonomin.
Människor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över
nationsgränser och söker sig dit där förutsättningarna framstår som
mest gynnsamma. Med en tilltagande internationell konkurrens är det i
dag mera än någonsin tidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar
våra ansträngningar att göra Sverige attraktivt för investeringar och
företagande. Ett led i det politiska arbetet för att möta
globaliseringen är även arbetet för att göra Europa till världens mest
konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste åren har det europeiska
samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt på detta område.
Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas av dynamik och
öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och företagande.
Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de åtgärder
inom bl.a. skatte- och arbetsmarknadsområdena som gemensamt
föreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft.
Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till
regeringen om att skattepolitiken bör ges den inriktning som
utvecklats här ovan och i våra motioner.
2. Skattestimulanser för aktivt ägaransvar, punkt 2 (v)
av Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2 om utredning av möjligheten att via skattesystemet
stimulera ett mer aktivt ägaransvar för löntagarna. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Fi257 yrkande 2.
Ställningstagande
I några andra länder är frågan om en mer aktiv ägarroll för
löntagarägda pensionsfonder en stor diskussionsfråga. Bland annat har
den kanadensiska fackföreningsrörelsen aktivt använt sina
pensionsfonder för att begära styrelseposter och bedriva
näringspolitik i de ägda företagen. I detta har de fått stöd via
skattelagstiftningen. Möjligheten att via skattesystemet stimulera ett
mer aktivt ägaransvar för löntagarna också i Sverige bör utredas.
3. Sparande till eget företag, punkt 3 (c)
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3 om skattefritt starta-eget-sparande. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 15 och avslår motion
2002/03:N396 yrkande 14.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att alla skall ha möjlighet att själva ta fram
startkapital som en grundplåt för det egna företaget och att eget
risktagande skall premieras. Avgörandet om man skall starta företag
skall ligga hos företagaren. Ett starta-eget-sparande
(allemanssparande för att starta eget) bör inrättas, där löntagare
skattefritt kan spara för att ha en grundplåt till det egna företaget.
4. Tonnageskatt, punkt 4 (kd, c, mp)
av Per Landgren (kd), Roger Karlsson (c) och Barbro
Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4 om rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:T464 yrkande 1 och 2002/03:T466
yrkande 20.
Ställningstagande
Ett system med tonnageskatt har införts av flera andra länder inom EU
och förespråkas även av kommissionen. En klar fördel med tonnageskatt
är att rederierna bättre kan planera försäljning och inköp av fartyg.
Vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda fördelar
och nackdelar med att införa en tonnageskatt i den svenska
lagstiftningen och redovisa resultatet av utredningen till riksdagen.
5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 5 (m,
fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 5 om en snabbutredning av åtgärder för att förbättra
skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2002/03:Sk253, 2002/03:Sk330, 2002/03:Sk417 yrkande 9,
2002/03:N227 yrkande 4 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 3,
2002/03:N265 yrkande 4 och 2002/03:N396 yrkandena 4, 5 och 10.
Ställningstagande
De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska
för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt
för nystartade och små företag att sätta av mer till
periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd
tillsammans med någon form av skatteuppskov och/eller förbättrade
avskrivningsregler för att stödja nystartade företag måste övervägas i
en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara
lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag.
Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt
förslag innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del blir
tillgodosedda.
6. Miljöförbättrande investeringar, punkt 6 (c)
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 6 om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till
periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 12.
Ställningstagande
Det är hög tid att underlätta företagens miljöarbete. De företag som
tar den miljödrivna utvecklingen på allvar skall också understödjas
genom bra regelverk och bra villkor. Företag har genom olika former av
periodiseringsfonder möjlighet att skattemässigt gynnsamt sätta av
medel för investeringar. I syfte att underlätta miljöinvesteringar bör
möjligheter till att utöka periodiseringsfonder beaktas. Att till
dagens system ge möjligheten till ytterligare avsättning med 5 %,
under förutsättning att medlen används till miljöinvesteringar, kan
vara en väg att gå. Detta bör utredas ytterligare. Vad som anförs i
motion MJ428 om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till
periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar bör ges
regeringen till känna.
7. Fåmansföretag, punkt 7 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 7 om nya regler för beskattning av fåmansföretag. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272,
2002/03:Sk308, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382 yrkande 21, 2002/03:Sk417
yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande 2 i denna del,
2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10, 2002/03:N395 yrkande
9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och 2002/03:A315 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående
arbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall
innebära att ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande
till ägare i icke fåmansägda företag. All avkastning utöver en
marknadsmässig lön skulle i ett reformerat system, som föreslås i
flera av motionerna, kunna beskattas som inkomst av kapital. Den risk
som företagaren tar på sig bör i betydligt större utsträckning än i
dag beaktas vid utformningen av skattereglerna. Reglerna bör jämställa
fåmansföretagare med andra företagare också när det gäller beskattning
av lön till företagsledarens make och barn. Det nya regelsystemet
måste vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker
människor från att vara verksamma i fåmansföretag.
8. Fåmansföretag, punkt 7 (v)
av Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 8 om att klargöra gränsdragningen så att personer som
egentligen inte är fåmansdelägare inte heller beskattas som om de vore
det. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk308 och avslår
motionerna 2002/03:Sk215, 2002/03:Sk272, 2002/03:Sk324, 2002/03:Sk382
yrkande 21, 2002/03:Sk417 yrkandena 11 och 16-18, 2002/03:N227 yrkande
2 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 4, 2002/03:N306 yrkande 10,
2002/03:N395 yrkande 9, 2002/03:N396 yrkandena 7 och 11 och
2002/03:A315 yrkande 3.
Ställningstagande
Det har framkommit att skattemyndigheten i flera fall vidgat kretsen
för dem som betraktas som fåmansdelägare på ett sådant sätt som
lagstiftaren inte avsett.
Aktieinnehav långt under 2 % har lett till att den anställdes andelar
räknas som kvalificerade. Detta på grund av att man använder
humankapitalet som grund för bedömningen. Det är nu viktigt att
lagstiftaren klargör gränsdragningen så att personer som egentligen
inte är fåmansdelägare inte heller beskattas som om de vore det.
Regeringen bör komma med förslag som klargör denna gränsdragning.
9. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag, punkt 8
(kd, c)
av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 9 om att utreda möjligheten att införa schablonbeskattning
av vissa kontantbranscher. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2002/03:Sk234, 2002/03:Sk291, 2002/03:N306 yrkande 14, 2002/03:N392
yrkande 4 och 2002/03:N395 yrkande 14.
Ställningstagande
I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med
kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och
frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa
företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till
följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att
bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår vi att
någon form av schablonbeskattning införs i likhet med vad som redan
finns i vissa andra länder. Riksskatteverket har överlämnat en rapport
till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för
vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en
principskiss). Vi förutsätter att regeringen ser till att den forsatta
beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av
vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den
fortsatta beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt
och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en
schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet.
10. Kvittning av förlust i näringsverksamhet mot inkomst av
tjänst, punkt 9 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 10 om kvittning av förluster mot inkomst av tjänst. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:N393 yrkande 8 och avslår motion
2002/03:N396 yrkande 6.
Ställningstagande
Det skulle betyda mycket för landsbygds- och glesbygdsboende att kunna
kvitta förluster på exempelvis upp till 50 000 kr per år i en
förvärvskälla mot inkomst av tjänst. Jag föreslår att regeringen
utreder detta och återkommer till riksdagen med ett förslag.
11. Näringsbetingade andelar, punkt 11 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 11 om att ett förslag där kapitalvinster i
näringsbetingade andelar skattebefrias snarast bör läggas fram för
riksdagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 10
och avslår motion 2002/03:Sk395.
Ställningstagande
Riksdagen har beslutat att begränsa kvittningsrätten för
kapitalförluster på näringsbetingade andelar i avvaktan på att
kapitalvinster på dessa skattebefrias. Än så länge lyser förslag om
skattebefrielse med sin frånvaro. Att endast införa den del av
regelförändringen som ökar skatteintäkter och att dröja med den del
som ger skattelättnader är ohemult. Ett förslag där kapitalvinster i
näringsbetingade andelar skattebefrias bör snarast läggas fram för
riksdagen.
12. Uppskov med beskattning av kapitalvinster, punkt 12 (m, fp,
kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 12 om uppskov med kapitalvinster i samband med
andelsbyten, fondbyten och återinvesteringar. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk203, 2002/03:Sk297 och
2002/03:Sk326.
Ställningstagande
Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan
på sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av
bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod
för kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en
inlåsningseffekt som hämmar intresset att omplacera innehav av aktier
och fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet negativt. Enligt
vår mening bör riksdagen ta fasta på de förslag som har presenterats i
motionerna i syfte att uppnå det för spararna och näringslivet mest
gynnsamma resultatet. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett
tillkännagivande till regeringen om att en ny beskattningsmetod för
aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar utan att
detta skall föranleda beskattning utreds. Vidare måste den
kontantspärr som i vissa fall har hindrat skatteuppskov eller
framskjuten beskattning i samband med andelsbyten tas bort ur
lagstiftningen.
13. Återköp av egna aktier, punkt 13 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär att möjligheten
till återköp av egna aktier upphävs. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sk383 yrkande 13.
Ställningstagande
De regler som medger återköp av egna aktier för de större noterade
börsbolagen rubbar på ett allvarligt sätt balansen mellan ägare och
styrelse och öppnar för styrelserna att påverka aktievärdet på ett
otillbörligt sätt på marknaden. Återköpsreglerna har dessutom lett
till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare lagstiftning
för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till
de mindre företagens nackdel. Återigen är det framför allt
fåmansföretagen som missgynnas.
Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens
regler uppnås på två sätt, dels genom utdelning, där framför allt
aktiebolag med en mindre ägarkrets lämnar en utdelning som kan variera
betydligt mellan åren, dels genom att bolaget sätter ned
aktiekapitalet för utbetalning till aktieägarna med överkurs.
Sistnämnda metod kan även underlätta vid exempelvis ägarskiften.
Jag tillstyrker förslaget att riksdagen nu tar ställning till att
upphäva de återköpsregler som infördes år 2000. Det bör få ankomma på
regeringen att skyndsamt utarbeta ett förslag till de lagändringar som
krävs.
14. Arvsskatt och gåvoskatt, punkt 15 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen hos regeringen begär ett förslag om ett successivt slopande
av arvs- och gåvoskatten. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Fi287 yrkande 25 och 2002/03:Sk417 yrkande 3, bifaller delvis
motionerna 2002/03:Sk298 i denna del, 2002/03:Sk325 i denna del och
2002/03:Kr264 yrkande 3 och avslår motion 2002/03:Sk348 yrkande 2.
Ställningstagande
Arvs- och gåvoskatten försvårar generationsskiften i familjeföretag. I
Sverige har vi mycket låga skattefria belopp för arvsskatt jämfört med
flertalet länder inom OECD och EU. Skattesatserna i Sverige är
dessutom höga i jämförelse med snittet inom såväl EU som OECD. I
kombination med övriga kapitalinkomstskatter är arvs- och
gåvobeskattningen en viktig orsak till kapitalflykten från Sverige.
Det kapital som skall fördelas efter ett dödsfall har beskattats både
två och tre gånger tidigare. Det har varit inkomstskatt,
avkastningsskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och
kapitalvinstskatt. Det är därför en berättigad fråga varför staten
skall ha så mycket som en tredjedel av vad som återstår vid
arvskiftet. När det gäller familjeföretag kan arvskiftet innebära att
ingen av arvingarna kan driva företaget vidare utan att det måste
säljas.
För den förutseende medborgaren finns det olika mer eller mindre
komplicerade sätt att planera arvskiftet så att skatten minimeras. Men
ett skattesystem som ger de i skattelagarna bevandrade en sådan fördel
i förhållande till vad vanliga medborgare kan uppnå är inte
acceptabelt. Arvs- och gåvobeskattningen bör därför avskaffas, i ett
första steg för makar och barn och på sikt för alla. Under alla
omständigheter måste fribeloppen höjas så att de motsvarar fribeloppet
i förmögenhetsbeskattningen.
15. Generationsskiften i familjeföretag, punkt 16 (m, fp, kd,
c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 15 om skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi286 yrkande 21,
2002/03:Sk382 yrkande 23, 2002/03:Sk383 yrkande 16 och 2002/03:N227
yrkande 2 i denna del och bifaller delvis motion 2002/03:Sk398.
Ställningstagande
Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid
generationsskiften och det är de som tar över företagen som får de
största problemen. Dessa och andra skattekostnader som kan uppkomma i
samband med att en verksamhet skall övergå till en ny generation
bidrar till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med
alltför få medelstora företag. Många bedömer också att beskattningen
vid generationsskifte i ett familjejordbruk åderlåter jord- eller
skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska margina-ler. I
stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på
gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk.
Vi anser att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i
familjeföretag skall läggas fast utan ytterligare tidsutdräkt. Vi
föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall
begära att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar som
löser skatteproblemen i samband med generationsskiften.
16. Skalbolag, punkt 17 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 16 om att göra en utvärdering av skalbolagsaffärernas
omfattning och om konsekvenserna för fåmansföretagen av de särskilda
skalbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Ju362
yrkande 1.
Ställningstagande
De särskilda skatteregler mot skalbolagsaffärer som riksdagen antog
våren 2002 ger en möjlighet för myndigheterna att lättare komma till
rätta med skalbolagstransaktioner. Samtidigt kan reglerna drabba ägare
till fåmansföretag hårt. Jag anser i likhet med motionärerna att det
är befogat med en utvärdering och konsekvensbeskrivning av
skalbolagsaffärernas omfattning och om den nya lagstiftningens
konsekvenser för de mindre fåmansföretagen.
17. Vinstandelar, punkt 18 (c)
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 17 om beskattningen av vinstandelssystem. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 8.
Ställningstagande
Möjligheterna att införa ett vinstandelssystem för att stimulera
utveckling i företagen bör utredas närmare. Genom att skattebefria
företagens insättning i vinstandelssystemet och enbart beskatta
utbetalningen av vinsten till anställda, kan kapital frigöras för att
fler anställda skall kunna starta egna företag.
18. Personaloptioner, punkt 19 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 18 om översyn av skattereglerna för personaloptioner.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 4.
Ställningstagande
Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om kompetenta
medarbetare är att skapa optionsprogram. Det innebär att medarbetarna
visserligen inte får särskilt mycket betalt i lön under ett
uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse att senare
förvärva aktier i företaget.
I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt beroende bl.a. på
höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom
innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader
för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför
särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som
saknar finansiell styrka.
I takt med att optionsprogrammen blir vanligare ökar behovet av en
anpassning av skattereglerna. Beskattningen av personaloptioner bör
skyndsamt ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige
och dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna
skapar problem. Konkurrensen från länder med förmånligare
beskattningsregler måste tas som utgångspunkt vid den översyn som
regeringen här bör få riksdagens uppdrag att genomföra.
19. Personalvårdsförmån, punkt 20 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 19 om avdragsrätten för friskvård. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr266 yrkande 4 och bifaller delvis motion
2002/03:Sk363.
Ställningstagande
Det är viktigt att arbetsgivare som vill satsa på de anställdas hälsa
inte hindras av skattereglerna. En utgångspunkt måste vara att sådana
satsningar skall vara fullt ut avdragsgilla och att de inte skall leda
till förmånsbeskattning av de anställda.
20. Royalty, m.m., punkt 21 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 20 om beskattning av royalty. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Sk417 yrkande 5 och avslår motion 2002/03:Sk258 yrkande
1.
Ställningstagande
Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det
kan de inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och
innovatörer skall kunna ta upp royalty som utgår från patent under
inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat skatteuttag på
sådana inkomster.
21. Royalty, m.m., punkt 21 (c)
av Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 21 om innovationskonto. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Sk258 yrkande 1 och avslår motion 2002/03:Sk417 yrkande 5.
Ställningstagande
Jag tillstyrker förslaget i motion Sk258 om en närmare översyn av hur
ett innovatörskonto skulle kunna utformas. Riksdagen bör besluta om
ett tillkännagivande i enlighet med vad som yrkas i motionen.
22. Yrkesfiskare, punkt 22 (kd, c)
av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 22 om skatteregler för yrkesfiskare. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk383 yrkande 11, 2002/03:MJ424
yrkandena 23 och 24, 2002/03:MJ426 yrkandena 11-13 och 2002/03:MJ493
yrkande 9.
Ställningstagande
Eftersom det i Danmark finns ett särskilt yrkesfiskeavdrag som innebär
att man kan få göra ett skatteavdrag för de dagar man varit till sjöss
och fiskat bör det inte finnas något hinder för att vi inför det sedan
länge aviserade yrkesfiskaravdraget. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av olika
stora fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem
för yrkesfiskarna. En resultatutjämningsmöjlighet har föreslagits av
utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska
yrkesfisket (SOU 1999:3). En annan möjlighet vore att införa ett
fiskekonto enligt den modell som råder för skogsbrukets skogskonto.
Detta skulle förbättra villkoren för fiskerinäringen och underlätta
nyinvesteringar. Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag
att vidare bereda frågan om en resultatutjämningsmöjlighet för
yrkesfiskare och återkomma med förslag.
23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet,
punkt 23 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren
(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)
och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 23 om tydligare regler för sponsring. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 1, 2002/03:Sk244,
2002/03:Sk299, 2002/03:Sk318 i denna del, 2002/03:Kr297 yrkande 12,
2002/03:Kr371 yrkande 5 och 2002/03:Kr372 yrkande 3.
Ställningstagande
Våren 2002 föreslog ett enigt skatteutskott ett tillkännagivande till
regeringen om att den skulle pröva om inkomstskattelagens regler har
en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för
utgifter i samband med sponsring. Det hade bl.a. i motioner
framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags
image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande rätt.
Regeringen borde även pröva om reglerna behöver göras tydligare för
att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga
behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen borde
vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål
som sponsringen avser, och undersökningen borde belysa om även en
indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter
skulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att
principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen
borde så snart det kan ske återkomma till riksdagen och redovisa
resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till
lagändringar. Riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 2001/02:SkU21,
rskr. 2001/02:202).
Regeringen har ännu inte återkommit till riksdagen i den aktuella
frågan. Enligt vår mening bör riksdagen i ett nytt tillkännagivande
till regeringen uttala vikten av att den begärda prövningen redovisas
för riksdagen utan ytterligare dröjsmål.
24. Konstinköp, punkt 24 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie
Pålsson (m) och Björn Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 24 om avdrag för företagens konstköp. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk225 yrkande 2, 2002/03:Sk318 i
denna del, 2002/03:Sk373, 2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och
2002/03:Kr370 yrkande 20.
Ställningstagande
Många konstnärer har mycket svårt att kunna leva på inkomsterna av sin
konstnärliga verksamhet. Inriktningen på statens insatser för de
professionella konstnärerna skall vara att dessa kan basera sin
ersättning på utfört konstnärligt arbete. Det finns enligt vår mening
starka skäl för att överväga ändringar av dagens skatteregler för
företags inköp av konst så att utrymme för avdrag för inköp av konst
medges. Vi anser att det är orimligt att ett företag får göra avdrag
för designade fåtöljer men inte för konstverk. Genom att ge företag
avdragsrätt för konstinköp skulle marknaden öppnas för landets
konstnärer. Regeringen bör i dessa avseenden återkomma till riksdagen
med en åtgärdsplan för att företagen inte skall dra sig för att köpa
samtidskonst.
25. Arbetslokal i bostaden, punkt 25 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 20 om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk417 yrkande 23 och
2002/03:Kr264 yrkande 2 i denna del och avslår motion 2002/03:N396
yrkande 9.
Ställningstagande
Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande
schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan
emellertid ge ett oförmånligare resultat än om företaget hyrt en
arbetslokal av utomstående. Vi anser att avdragsmöjligheterna behöver
förbättras. Reglerna behöver ses över i syfte att åstadkomma detta.
26. Representation, punkt 26 (m)
av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn
Hamilton (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 26 om avdragsrätt för representation. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Sk417 yrkande 24.
Ställningstagande
För många företag och då inte minst inom dem med internationell
verksamhet är representation ett väsentligt inslag i uppbyggande av
nya affärer. De tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende,
och det är då viktigt för parterna att lära känna varandra väl.
Representationskostnaderna är därför en del av säljkostnaderna, och de
borde därför vara avdragsgilla som alla andra kostnader för
intäkternas förvärvande. Vi anser därför att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till betydligt generösare regler för avdrag
för representationskostnader i företag.
Särskilda yttranden
1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:
Miljöpartiet företräder en politik som vill stimulera till löntagar-
och brukarägande och småskaligt företagande. I motion N396, som
behandlas under flera olika punkter detta betänkande, redovisas en rad
förslag med inriktning på att underlätta för småföretagandet.
De förslag vi har lagt fram i motionen innebär att vi vill pröva olika
vägar att förbättra läget för nystartade företag. Det gäller t.ex. en
möjlighet att kunna skjuta upp skatten under det hela första året
efter starten. Möjligheterna till kvittning av underskott i ett
deltids- eller soloföretag mot inkomst av förvärvsinkomst från en
annan källa bör granskas för att se vilka förbättringar som kan vara
lämpliga.
De särskilda s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag innebär enligt vår
uppfattning ett gynnande av de stora företagen på de små företagens
bekostnad. Vi vill införa en schablonmässig beskattning, så att
småföretagare inkomstbeskattas för inkomster motsvarande en normal
lön. Utdelning från företaget utöver detta beskattas som inkomst av
kapital. Reglerna om lön till fåmansföretagares egna barn under 16 år
bör utredas på nytt.
Ett annat sätt att stödja nyföretagandet och befintligt företagande är
att underlätta bildandet av kreditgarantiföreningar. Fungerande
kreditgarantiföreningar finns redan i Frankrike och Italien.
Vi vill att skatteregler och lagstiftning ändras för att stimulera
människors investeringsvilja.
Jag anser för närvarande att våra förslag om förbättringar för
småföretagen i första hand bör behandlas inom ramen för det samarbete
med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som vi inlett den pågående
valperioden med. Jag har därför inte något yrkande i det här ärendet.
2. Enklare beskattningsmetod för vissa småföretag, punkt 8 (v)
Per Rosengren (v) anför:
Som anförs i vår motion Sk291 bör ett schablonskattesystem införas på
försök i några avgränsade branscher, exempelvis restaurang-, taxi- och
frisörbranscherna. Det är lämpligt i branscher som använder
kontantbetalning. Systemet bör vara frivilligt. Företagarna bör få
välja mellan ett schablonsystem uppbyggt på vissa faktorer eller
traditionell beskattning med därtill hörande detaljredovisning. Jag
vill emellertid avvakta vad som nu händer med det förslag
Riksskatteverket har lagt fram.
3. Royalty, m.m., punkt 21 (kd)
Per Landgren (kd) anför:
Sverige har en stor export av patent och uppfinningar som exploateras
av andra länder. För att det skall bli mer attraktivt att i stället
använda patent och uppfinningar vid produktion i Sverige bör
skattereglerna ändras. I anslutning till riksdagens behandling av
inkomstberäkningen för 2003 avslogs ett förslag från Kristdemokraterna
om att royaltyinkomster bör befrias från skatt under de två första
åren och att inkomsterna därefter skall behandlas som kapitalinkomster
i skattehänseende. Vi håller fast vid detta förslag och kommer senare
att aktualisera förslaget på nytt.Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002 2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda möjligheten att via skattesystemet stimulera ett mer aktivt ägaransvar för löntagarna. 2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c): 21. Riksdagen begär att regeringen utreder underlättande av generationsskiften. 2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 25. Riksdagen beslutar ta bort arvs- och gåvoskatten fr.o.m. 2005. 2002/03:Sk203 av Carl-Axel Johansson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformer av beskattning av fonder och aktier. 2002/03:Sk215 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för beskattning av utdelning i löntagarägda företag. 2002/03:Sk216 av Håkan Larsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen. 2002/03:Sk225 av Kent Olsson m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring av konst och kultur. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst. 2002/03:Sk233 av Maria Larsson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta kapital som placerats i bolag för framtida investeringar betraktas som arbetande kapital och därmed icke förmögenhetsbeskattas på ägaren. 2002/03:Sk234 av Annelie Enochson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att skyndsamt se över skattereglerna för små hantverksföretag. 2002/03:Sk244 av Annika Qarlsson och Jan Andersson (c): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring så att företag har rätt att göra avdrag i deklarationen för ekonomisk stimulans till ideella föreningar som arbetar med lokal samhällsutveckling. 2002/03:Sk253 av Henrik Westman (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. 2002/03:Sk258 av Sofia Larsen (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av innovatörskonto. 2002/03:Sk272 av Per Westerberg (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att ta bort de särskilda reglerna för fåmansbolag. 2002/03:Sk284 av Karin Enström (m): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hur frizoner kan utformas för att bidra till en ökad tillväxt i skärgården i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Stockholms skärgård bör behandlas inom ramen för ett förslag om frizoner. 2002/03:Sk291 av Marie Engström m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök med schablonskatt. 2002/03:Sk297 av Anne-Marie Pålsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser. 2002/03:Sk298 av Henrik S Järrel (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram en avvecklingsplan för kapitalskatten, utdelningsskatten/realisationsvinstbeskattningen, förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten i enlighet med vad som i motionen anförs. 2002/03:Sk299 av Henrik S Järrel (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för kultursponsring gällande juridisk person. 2002/03:Sk308 av Per Rosengren m.fl. (v): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en lagändring som klargör gränsdragningen för fåmansdelägande enligt vad i motionen anförs. 2002/03:Sk318 av Anna Lilliehöök (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattemässig avdragsrätt för sponsring av kultur och inköp av konst. 2002/03:Sk324 av Holger Gustafsson m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en normallönemodell skall användas i ett nytt beräkningssystem för beskattning av inkomster i fåmansbolag. 2002/03:Sk325 av Holger Gustafsson m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. 2002/03:Sk326 av Elizabeth Nyström m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglerna för uppskjuten beskattning av andelsbyten och återinvestering i onoterade företag. 2002/03:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson och Henrik Westman (m): Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som ser över möjligheten för nystartade och mindre företag att öka avsättningar till periodiseringsfonder för att på så sätt öka möjligheterna till konsolidering i enlighet med vad som anförs. 2002/03:Sk348 av Inger Davidson och Sven Brus (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar. 2002/03:Sk363 av Yvonne Ångström m.fl. (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård för anställda. 2002/03:Sk373 av Leif Björnlod (mp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inköp för konst skall jämställas med andra inventarier och berättiga till avdrag vid inköpstillfället, ävenså värdeminskningsavdrag. 2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fåmansbolagsreglerna. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta generationsväxlingar i familjeföretag. 2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare. 13. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i enlighet med vad som anförs i motionen. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag. 2002/03:Sk395 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om realisationsvinstbeskattningen vid avyttring av kapitaltillgångar. 2002/03:Sk398 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs i fråga om underlättande av generationsväxling hos småföretagare. 2002/03:Sk403 av Lars Wegendal m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av klara regler och tydlig lagstiftning vad gäller ideella föreningar. 2002/03:Sk416 av Inger Segelström och Siw Wittgren-Ahl (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök med bäddpeng. 2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kapitalinkomstskatterna. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett stegvis slopande av arvs- och gåvoskatten. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av royaltyinkomster. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskjuten beskattning för nystartade företag. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kapitalvinster på näringsbetingade andelar. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för beskattningen av utdelning från fåmansbolag. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av särreglerna för beskattning av realisationsvinst i fåmansbolag. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmansbolag. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för arbetslokal i bostaden. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter för avdrag för representationskostnader. 2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en utvärdering av skalbolagsaffärernas omfattning samt om det nya lagförslagets konsekvenser för fåmansföretagen. 2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer och skatterna. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvsskatten. 2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivares investeringar i friskvård ska vara avdragsgilla. 2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring. 2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 20. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som gör det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst. 2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etiska riktlinjer för kultursponsring. 2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skatteregler för att underlätta sponsring av kultur. 2002/03:T464 av Johnny Gylling m.fl. (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt för sjöfarten. 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c): 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa tonnageskatt. 2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd): 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattevillkoren för svenska fiskare. 24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett fiskekonto. 2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av fiskekonto. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid fartygsbyte. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag. 2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar. 2002/03:MJ493 av Åsa Torstensson m.fl. (c): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdrag. 2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen av svenskägda företag. 2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter på företagande och investeringar i nya jobb. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter till direktavskrivningar. 2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på företagande. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nystartade små företag skall kunna få skjuta upp bolagsskatten i fem år. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fåmansbolagsreglerna. 2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år. 2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare skatteregler för småföretag. 2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riskkapitalförsörjningen. 2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera införandet av vinstandelssystem för anställda inom företag. 10. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en förändring av beskattningen på fåmansbolag. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa schablonbeskattning för vissa typer av kontanttjänster. 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett skattefritt starta-eget-sparande. 2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turistnäringens behov av tillgång till riskkapital. 2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher. 2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd): 8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda kvittning av förluster mot inkomst av tjänst. 2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd): 9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag. 13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher. 2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade avdragsmöjligheter. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskjuten skatt det första året. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvittningsrätten för deltidsföretagare. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om 3:12-regeln. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hyra av lokal. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppskjuten skatt på överskott. 11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn och feriearbete. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra skatteregler och lagar för att stimulera folks investeringsvilja. 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gynna dem som önskar spara till start av företag. 2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m): 3. Riksdagen beslutar om ändring i reglerna om beskattning av till företagsledare närstående anställda i fåmansbolag i enlighet med vad som anförs i motionen.