Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning
Betänkande 2003/04:SKU21
Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU21
Allmänna motioner om företags- och kapitalbeskattning
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet ett åttiotal motionsyrkanden, huvudsakligen från den allmänna motionstiden 2003, i vilka tas upp olika skattefrågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen. Utskottet föreslår med delvis bifall till några motioner att riksdagen tillkännager för regeringen att det är angeläget att frågan om en tonnageskatt för svensk del utreds. I övrigt avstyrker utskottet motionsyrkandena, i flera fall med hänvisning till pågående arbete. När det gäller förslag som rör beskattningen av fåmansföretag hänvisar utskottet till den beredning som pågår i Finansdepartementet med inriktning på nya regler fr.o.m. den 1 januari 2005. Pågående eller planerat arbete anförs av utskottet även som skäl för att avstyrka motionsyrkanden om bl.a. att införa schablonbeskattning av vissa småföretag och se över skattereglerna för tjänstepensioner. Till betänkandet lämnas 16 reservationer (m, fp, kd, v, c, mp) och 4 särskilda yttranden (m, fp, kd, c, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402 yrkande 16, 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2 och 2003/04:N347 yrkande 9. Reservation 1 (m, kd, c) 2. Tonnageskatt Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 17, 2003/04:Sk260, 2003/04:Sk409, 2003/04:T441 yrkande 1, 2003/04:T530 yrkande 15, 2003/04:T562 yrkande 18 och 2003/04:T564 yrkande 41. 3. Periodiseringsfonder i mindre företag m.m. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och 2003/04:N288 yrkande 7. Reservation 2 (m) 4. Avsättningar till miljöförbättrande investeringar Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 3. 5. Underhållsfonder Riksdagen avslår motion 2003/04:Bo235 yrkande 8. Reservation 3 (v) 6. Etableringskonto Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N346 yrkande 12, 2003/04:N348 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande 8. Reservation 4 (kd, c, mp) 7. Renkonto Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk314. 8. Fåmansföretag Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329 yrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och 2003/04:N414 yrkande 5. Reservation 5 (m, fp, kd, c) 9. Schablonbeskattning av vissa småföretag Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 20, 2003/04:N346 yrkande 5 och 2003/04:N412 yrkande 23. Reservation 6 (kd) 10. Räntefördelning Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk451. Reservation 7 (kd, c) 11. Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk454. 12. Direktavdrag i småföretag Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk365. 13. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280 yrkande 1, 2003/04:Sk327 och 2003/04:Kr385 yrkande 10. Reservation 8 (m, kd, c) 14. Fiskevårdsområdesföreningar Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk359. 15. Pensionskostnader Riksdagen avslår motion 2003/04:A370 yrkande 5. 16. Avkastningsskatt Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk331 yrkande 2. Reservation 9 (kd) 17. Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229, 2003/04:Sk237, 2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457. Reservation 10 (m) 18. Riskkapitalavdrag Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412 yrkande 12. Reservation 11 (kd, c) 19. Vissa arvs- och gåvoskattefrågor Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk256 yrkande 2 och 2003/04:Kr254 yrkande 3. 20. Generationsskiften i företag Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna del och 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del. Reservation 12 (m, fp, kd, c) 21. Personalvårdsförmån Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk287 och 2003/04:Kr326 yrkande 7. Reservation 13 (kd) 22. Yrkesfiskare Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk270, 2003/04:Sk294, 2003/04:MJ408 yrkandena 29-31 och 2003/04:MJ433 yrkande 7. 23. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326 yrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5. Reservation 14 (m, kd, c) 24. Konstinköp Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk290 yrkande 5, 2003/04:Sk316 och 2003/04:Kr390 yrkande 19. 25. Arbetslokal i bostaden Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk447. Reservation 15 (c) 26. Representation Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk269 och 2003/04:Sk278. 27. Kommunala bolag Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K415 yrkande 2 och 2003/04:Sk351 yrkandena 1 och 2. Reservation 16 (fp) 28. Kommunal företagsbeskattning m.m. Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk282. Stockholm den 9 mars 2004 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s) och Britta Rådström (s).
Redogörelse för ärendet Riksdagen prövade i höstas ett stort antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2003 samtidigt med behandlingen av regeringens förslag om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna för 2004. Bland de motionsyrkandena fanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana ändringar i företags- och kapitalbeskattningen som utgjorde en del i partiernas alternativ till regeringens budgetförslag för år 2004. Riksdagen tog ställning till yrkandena den 19 november 2003 i samband med att ramar för utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2004 lades fast (bet. 2003/04:FiU1, yttr. 2003/04:SkU1y, rskr. 2003/04:42). I det följande behandlar skatteutskottet flertalet återstående motionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med anknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet motioner innehåller förslag för vilka genomförandet inte är kopplat till det närmast följande budgetåret, utan innebär att riksdagen skall ta ställning för motionsförslaget genom att tillkännage för regeringen att det bör genomföras. I sammanhanget behandlas en med anledning av proposition 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder väckt motion om beskattning av kapitalvinster. Motionen har överlämnats till skatteutskottet från finansutskottet. En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.
Utskottets överväganden Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionärernas förslag om ett tillkännagivande till regeringen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen. Jämför reservation 1 (m, kd, c). Motionerna I motion Fi306 yrkande 13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås ett tillväxtpaket som skall göra det gynnsammare att starta och driva företag. Enligt motionen bör skattesystemet förenklas och rensas från inslag som kan hämma företagande och tillväxt. I motion Fi308 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) förordas sänkta kapitalskatter för ökat företagande och fler jobb. Motionärerna vill betona vikten av goda villkor för privat riskfinansiering för att ge mindre företag möjlighet att växa och anställa flera, och de vill se förändringar för att kapital och kompetens inte skall flyttas till utlandet. Av liknande skäl förordas i motion Sk449 i denna del av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) att förmögenhetsskatten avskaffas. I motion Sf402 yrkande 16 i denna del av Sven Brus m.fl. (kd) föreslås ett antal olika åtgärder på företags- och kapitalbeskattningens områden för att stimulera till ett ökat företagande, bl.a. avskaffad förmögenhetsbeskattning och slopad dubbelbeskattning av aktier. Förenklingar i regelsystemet och avskaffande eller kraftig sänkning av skatter som kan vara skadliga för ekonomisk tillväxt förordas i motion MJ476 yrkande 8 i denna del av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m). Enligt motion N291 yrkande 2 av Sten Tolgfors (m) bör riksdagen uttala sig om att ett bibehållande av dubbelbeskattningen av aktier underblåser en flykt av svenska företag till utlandet. I motion N347 yrkande 9 av Lars Lindén m.fl. (kd) efterlyses ett uttalande om att villkoren för turism i Sverige skall vara likvärdiga med dem som finns i andra länder med avseende på skatter och avgifter. Utskottets ställningstagande Det är enligt utskottets mening viktigt att näringslivet har förmåga att skapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i ekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till del. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte hindrar att näringslivet utvecklas på ett sådant gynnsamt sätt. Samtidigt skall ett bra skattesystem också vara neutralt. Det skall behandla olika företag eller företagsformer på ett sätt som inte leder till att konkurrensen i näringslivet snedvrids. Skattesystemet måste upplevas som rättvist av såväl de människor som driver företag som av dem som arbetar i företagen. Utgångspunkten för 1990 års skattereform var att bygga ett neutralt och rättvist skattesystem. Genom skattereformen lades en mycket god grund för en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med inriktning på mindre företag, förbättrats vid flera tillfällen. Flertalet s.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats. Lättnader har införts genom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade företag och genom att den del av en inkomst i fåmansföretag som kapitalinkomstbeskattas har höjts. Förenklingar av deklarationen infördes för fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori företagare har fått utvidgade reserveringsmöjligheter. Vidare har, som ett led i den gröna skatteväxlingen, den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare sänkts med 0,12 procentenheter. Bland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet våren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar, s. k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att skattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar. En särskild utredare arbetar för närvarande vidare med att se över vissa frågor som har samband med omstruktureringar och andra företagsskattefrågor (dir. 2002:28). Ett reformarbete kvarstår också när det gäller utformningen av reglerna för beskattning av fåmansföretag. Som utskottet återkommer till längre fram i betänkandet har en stegvis reformering av 3:12-reglerna inletts med en höjning av den s.k. klyvningsräntan som styr fördelningen av inkomster mellan tjänst och kapital. Förslagen i övrigt bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vidare har riksdagen behandlat förslag om ändringar i gåvoskatten för att underlätta generationsskiften i familjeföretag. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör vara - i enlighet principerna bakom skattereformen - att skattereglerna för småföretagen och deras ägare så långt möjligt skall vara likformiga och enkla. Detta underlättar övergångar mellan olika företagsformer under företagets utveckling. En annan fråga som återstår att lösa gäller hur skattereglerna för näringsverksamhet som drivs i handelsbolagsform skall reformeras. Denna fråga ingår i det fortsatta arbetet med småföretagens skatteregler. När det gäller beskattningens nivå i ett internationellt perspektiv, som berörs i några motioner, har en särskild utredning - Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur (dir. 2000:51) - gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen. Detta arbete bör nu kunna utgöra ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Resultatet av utredningens arbete har publicerats i SOU 2002:47. Det är klart att skattsystemets utformning har stor betydelse i ett internationellt perspektiv. En strävan bör även ur detta perspektiv vara breda skattebaser och att begränsa olika former av särregler för att kunna hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk tillväxt. I fråga om yrkandena om att slopa den s.k. ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster har skatteutskottet tidigare framhållit att de utredningar som gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor. Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens investeringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet. För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar. Detta förhållande har beaktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning till periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). På kapitalbeskattningens område i övrigt pågår ett arbete som kommer att ge ett underlag för kommande överväganden om behovet av förändringar. Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) ser över bl.a. förmögenhetsskatten. Viktigt för en rättvis beskattning av företagen är också att olika former av skattefusk kan åtgärdas. Inte minst inom byggsektorn och i de s.k. kontantbranscherna är detta ett allvarligt problem. Detta är också ett prioriterat område. Skatteutskottet anser att det pågående och planerade arbetet bör avvaktas. Utskottet avstyrker följaktligen motionsförslagen om tillkännagivanden om skattepolitikens inriktning i olika hänseenden. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden under förslagspunkt 1. Tonnageskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del. Nuvarande sjöfartsstöd Riksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3). Det nya sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (inklusive den allmänna löneavgiften) på sjöinkomst. Syftet med det nya stödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor. Motionerna I motionerna Fi308 yrkande 17 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk260 av Annelie Enochson (kd), Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp), T441 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T530 yrkande 15 av Elizabeth Nyström m.fl. (m), T562 yrkande 18 av Erling Bager m.fl. (fp) och T564 yrkande 41 av Maud Olofsson m.fl. (c) tas upp frågan om en tonnageskatt för rederiverksamhet. Motionärerna anför bl.a. att ett flertal av EU-länderna och Norge redan har infört en tonnagebaserad skatteberäkning, och att det av konkurrensskäl är viktigt för den svenska rederinäringen att en motsvarande skatteberäkningsmetod införs även i Sverige. Utskottets ställningstagande Yrkanden om att införa tonnageskatt har tidigare, i likhet med yrkanden om att återinföra fartygsfonder, avslagits av riksdagen. Skatteutskottet har härvid hänvisat till - förutom principerna bakom skattereformen - att befintligt rederistöd i form av statligt stöd lämnas till arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala avgifter. Kommissionen har dragit upp riktlinjer för medlemsländernas stöd till sjöfarten. Syftet är att en stor del av medlemsländernas sjöfart skall vara under ett EU-lands flagga samtidigt som de enskilda ländernas åtgärder inte får innebära störningar på den inre marknaden. Riktlinjerna tillåter att medlemsländerna ger statligt stöd till sjöfartsnäringen genom skattesubventioner. I ett svar den 11 februari 2004 på en fråga (2003/04:667) har finansministern anfört - mot bakgrund av att 12 av 15 medlemsstater inom EU numera infört system med tonnageskatt - att det finns skäl att utreda frågan. Utskottet anser med hänvisning härtill att det motionsvägen väckta kravet på utredning redan är tillgodosett. Utskottet anser emellertid att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör klargöra att den delar motionärernas och finansministerns uppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt för svensk del. Periodiseringsfonder i mindre företag m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om utvidgningar av utrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag. Jämför reservation 2 (m). Gällande rätt Avsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering som skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet. Bestämmelserna finns i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Avsättningsnivån till periodiseringsfond är fr.o.m. 2002 års taxering högre för enskilda näringsidkare än för andra företag. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Juridiska personer får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Återföringstiden för reserveringarna har fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att få uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). Den som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret avdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren. Kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla, när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap. 20 § IL). Motionerna I motion Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (m) yrkas att nystartade företag skall få möjlighet att sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. Enligt motion Ju218 yrkande 3 av Jörgen Johansson (c) bör små och medelstora företags förmåga att driva näringsverksamhet efter rån och överfall stärkas genom utvidgade avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond. I motion N288 yrkande 7 föreslår Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) en utredning om en rätt för småföretagare att skjuta upp beskattning av vinst i fem år. Utskottets ställningstagande Riksdagen har under senare år beslutat om flera ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. För att underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en möjlighet att kvitta underskott i näringsverksamheten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som beslutades hösten 1996 och som har utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I syfte att förbättra förutsättningarna för verksamheten och tillväxten i små och medelstora företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års taxering utvidgades möjligheten för enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodiseringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes avsättningsnivån ytterligare för både enskilda näringsidkare och andra företagsformer. Genom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). Småföretagandets problem har uppmärksammats i det arbete med statsbudgeten som regeringen och dess båda samarbetspartier utförde under den förra mandatperioden. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.) redovisades resultatet av en undersökning av skattebelastningen i företag av olika storlek som baserades på uppgifter i en företagsregister- och individdatabas som utvecklats inom Finansdepartementet. När det gällde reserveringsmöjligheterna tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja systemet i något mindre utsträckning än storföretag. Undersökningen visade att små företag den undersökta perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade betalat en något större andel av sin vinst i skatt än kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde kunna förklaras av att stora företag oftare har skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och därigenom bättre kvittningsmöjligheter. Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter eller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. I avsaknad av externt riskkapital är den gruppen av företag hänvisad till att finansiera sina investeringar med vinstmedel som har genererats i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade företag. De överväganden som gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade därför i att taket för avsättningar till periodiseringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra periodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes dessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från fem till sex år. I de överväganden som ledde fram till beslutet att utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta ställning till förslag som skulle innebära större skillnader mellan olika företagsformer när det gäller skattesats respektive reserveringsutrymme. Övervägandena ledde fram till slutsatsen att selektiva åtgärder inte är lämpliga på företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att finna korrekta storlekskriterier medför selektiva åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar samt risk för uppdelning av företag (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet att sänka avkastningskravet på investeringar med eget kapital. Den skillnad som redan finns i reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag motiverades med dessa företags sämre villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt traditionell marknadsekonomisk teori är det dock inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera företag för merkostnader som beror på faktiska relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara motiverad om merkostnaderna beror på marknadsmisslyckanden. Skatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband med nystart av företag särskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte är möjligt för en småföretagare att driva sin verksamhet i konkurrens med en nystartad, skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle uppkomma om nystartade företag ges särskilda skattelättnader kan också uppkomma om det är stora skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika företagsformer. Vid tidigare behandling av liknande yrkanden har utskottet anfört att det - innan ytterligare åtgärder i fråga om reserveringsmöjligheterna övervägs - är angeläget att få kunskap om hur de förbättringar som redan har beslutats påverkar företagens beteende när det gäller att utnyttja periodiseringsfondssystemet. Utskottet anser att intresset av goda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter, bäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler, vilket också är det som regeringen och dess samarbetspartier strävar efter. Samtidigt anser utskottet det vara viktigt att regeringen, som utskottet tidigare gett uttryck för, fortsätter att följa upp redan fattade beslut för att därigenom ytterligare förbättra kunskaperna om hur skattevillkoren för småföretagen påverkar i olika faser av företagets livstid. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk289, Ju218 yrkande 3 och N288 yrkande 7. Avsättningar till miljöförbättrande investeringar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att utreda en ökning av avsättningarna till periodiseringsfonder som bara skall kunna tas i anspråk för vissa miljöinvesteringar. Motionen I motion MJ474 yrkande 3 återkommer Maud Olofsson m.fl. (c) med ett förslag om att låta utreda möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare avstyrkt motionärernas förslag med hänvisning till att periodiseringsfondssystemet är avsett främst att ge möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår. För att regelsystemet kring företagens skattefria vinstreserveringar skall vara enkelt att hantera både för de skattskyldiga och Skatteverket bör utnyttjandet av en del av reserveringarna inte knytas till att medlen investeras på visst sätt. Det skulle komplicera systemet. Kostnaderna för att administrera systemet skulle öka. Utskottet avstyrker därför ånyo detta förslag. Underhållsfonder Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om att införa en möjlighet att bilda obeskattade reserver i form av underhållsfonder för hyreshus. Jämför reservation 3 (v). Motionen I motion Bo235 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning om en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel till underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i samråd med hyresgäster och Hyresgästföreningen. Utskottets ställningstagande Riksdagen har tidigare avslagit motionsyrkanden om avdrag för avsättningar till framtida kostnader för reparation och underhåll (bet. 1992/93:SkU33 och bet. 1994/95:BoU13). Skatteutskottet avstyrker även det nu föreliggande förslaget om att i skattesystemet införa en särregel som skulle ge möjlighet till obeskattade reserveringar för vissa typer av näringsfastigheter. Etableringskonto Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att utreda ett system med etableringskonto. Jämför reservation 4 (kd, c, mp). Motionerna I motionerna N412 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N346 yrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) föreslås en utredning om hur etableringskonto kan införas i Sverige. Motionärerna hänvisar till ett danskt system med skattefritt sparande med upp till 40 % av nettolönen för att starta eget företag. I motion N348 yrkande 3 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c) förordas ett system där löntagare skall kunna spara ihop eget kapital till ett eget företag på upp till 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag. Enligt motion N414 yrkande 8 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) bör det göras en utredning om kostnaderna för och de danska erfarenheterna av att gynna dem som vill spara till start av företag. Utskottets ställningstagande I samband med att utgiftsramarna och en inkomstberäkning för 2004 lades fast (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1) avslog riksdagen motionsyrkanden om att införa någon form av etableringskonto. Skatteutskottet framhöll då i ett yttrande till finansutskottet vikten av att skattereglerna inte skall lägga hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt utan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen. Skatteutskottet får med hänvisning till riksdagens beslut i höstas avstyrka även de nu aktuella förslagen. Renkonto Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget att utreda förutsättningarna för att införa en särskild reserveringsmöjlighet för rennäringen. Motionen I motion Sk314 föreslår Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) att förutsättningarna för att inrätta ett renkonto bör utredas. Genom kontot skulle renägarna kunna fördela inkomster från år med god tillväxt i renhjorden till år med lägre tillväxt. Det skulle enligt motionen också vara en fördel för de renägare som tänker avyttra hela sin renhjord om de har möjlighet att fördela inkomsten via ett renkonto. Utskottets ställningstagande I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990 års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver att utjämna inkomster. Med hänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet att nya reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på vissa näringar inte bör införas. Utskottet avstyrker följaktligen motionen. Fåmansföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om olika förändringar i skattereglerna för fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (mp). Gällande rätt I 57 kap. IL finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget och lönesumman för i företaget anställd personal. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o. m. den 1 januari 2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Vid en försäljning av kvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en femårsperiod - hälften som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital. Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna. Regler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns i 60 kap. IL. Dessa regler innebär för fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag bl.a. att ersättningar till medhjälpande make och barn från 16 år och uppåt i princip skall motsvara marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. Överskjutande inkomst beskattas hos företagsledaren. Ersättning för arbete till egna barn under 16 år skall i första hand tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Motsvarande regler finns för enskild näringsverksamhet. Stoppregelutredningen (SOU 1998:116) har tidigare föreslagit slopade regler om lön till make men att reglerna om lön till barn skulle behållas. Förslaget redovisades i samband med slopandet av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag (prop. 1999/2000:15 s. 78 f., bet. 1999/2000: SkU5 s. 7), men föranledde inte någon ändring i reglerna. Motionerna I motion Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp) förordas att beskattning av fåmansföretag skall ske enligt en normallönemodell. Enligt motion Sk445 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) bör sådana skatteregler slopas som innebär att närstående till arbetsgivaren hamnar i en sämre situation än andra anställda. Ett liknande förslag finns i motion N329 i yrkande 22 av Maud Olofsson m.fl. (c). Motion N329 innehåller även ett yrkande 23 med förslag om att fåmansföretag skall beskattas enligt en BEK-modell (beskattat eget kapital) samt höjd klyvningsränta till 15 % över statslåneräntan. Även i motion N348 yrkande 4 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (c) finns förslag om beskattning på avkastning i fåmansföretag enligt en BEK-modell och med höjd klyvningsränta. I motion N412 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kd) efterlyses nya enkla fåmansföretagsregler som jämställer fåmansföretagen med andra företag. En utredning om beskattningen av lön till fåmansföretagares barn förordas i motion N414 yrkande 5 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp). 3:12-utredningen Den s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12) har sett över regelsystemet och har den 18 juni 2002 lämnat betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). När det gäller avgränsningen av de företagare som skall omfattas av de särskilda reglerna, de kvalitativa villkoren, föreslås preciseringar och kompletteringar. En övergång till någon form av normallönemodell anser utredningen vansklig med hänsyn till att det är svårt att överblicka konsekvenserna av en omläggning till ett i grunden annorlunda system. Utredningen föreslår därför justeringar inom ramen för den nuvarande kapitalklyvningsmodellen, bl.a. att den kapitalinkomstbeskattade delen får beräknas med utgångspunkt från bolagets beskattade egna kapital (kallas BEK-modellen), och att utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 5 procentenheter så att klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan med tillägg av en riskpremie på 10 procentenheter. Hälftendelningen mellan tjänst och kapital upp till 200 prisbasbelopp slopas. I stället skall belopp upp till 100 basbelopp tjänstebeskattas helt och belopp därutöver kapitalbeskattas. Lönesummeregeln förenklas betydligt, och de nuvarande begränsningsreglerna tas bort och även företagarens egen lön skall få räknas in. Löneunderlaget skall enligt förslaget uppgå till 50 % av den framräknade lönesumman. Utredningens förslag har beräknats medföra ett skattebortfall om 1,13 miljarder kronor som enligt utredningen kan finansieras genom att maximal avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer justeras ned med 5 procentenheter till 20 %. Pågående arbete Enligt budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s. 204 f. ) bör 3:12-reglerna förändras så att de blir mer gynnsamma. Nivån på klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital är exempel på faktorer som särskilt kommer att övervägas i förändringsarbetet. En normallönemodell är däremot inte aktuell på grund av svårigheter att fastställa vad som är en normal lön. I ett första steg har nivån på klyvningsräntan höjts med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004 (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9). Inriktningen i övrigt är enligt budgetpropositionen att de nya reglerna skall kunna gälla från den 1 januari 2005. Utskottets ställningstagande I samband med behandlingen den 17 december 2003 av regeringens förslag om höjd klyvningsränta avslog riksdagen (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9) motionsyrkanden om olika ändringar i fåmansföretagsreglerna med hänvisning till det pågående arbetet. Utskottet anser att ställningstagandet, som innebär att riksdagen inte föregriper den pågående beredningen, bör stå fast. Utskottet avstyrker därför även de nu aktuella motionsyrkandena. Schablonbeskattning av vissa småföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning i vissa tjänstebranscher med hänvisning till pågående beredning. Jämför reservation 6 (kd). Motionerna För att underlätta för nya företag att bildas och för seriösa företag föreslår Alf Svensson m.fl. (kd) i motion N412 yrkande 23, Per Landgren m.fl. (kd) i motion Fi308 yrkande 20 och Maria Larsson m.fl. (kd) i motion N346 yrkande 5 att schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher prövas i några regioner enligt ett par modeller. Enligt den ena modellen skall schablonskatten inte ersätta det vanliga taxeringsförfarandet utan fungera som ett slags källskatt beräknad på ett schablonmässigt bedömt underlag, t.ex. golvyta i en restaurang eller antalet fordon i en taxirörelse. Enligt den andra modellen skulle schablonskatten vara en definitiv beskattning som ersätter andra skatter på företagets vinst och arbetskraft. Ett liknande förslag finns i motion N392 yrkande 4 av Maria Larsson m.fl. (kd). Utskottets ställningstagande En förenklad beskattning i någon form för vissa av de minsta företagen har tidigare utretts av Förenklingsutredningen (SOU 1997:178 och SOU 1999:28), Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och 1997:111) och inom dåvarande Riksskatteverket (RSV). Schablonbeskattning kan vara en metod för att pröva nya vägar för att förenkla beskattningsförfarandet och för att motverka skattefusk. Dåvarande Riksskatteverket har i en promemoria inventerat och systematiserat argumenten för och emot s.k. schablonbeskattning. I en senare rapport (2002:3 Schablonbeskattning - en principskiss) har verket skisserat hur ett schablonbeskattningssystem skulle kunna se ut. I rapporten föreslås att man nu går vidare med ett tredje steg där ställning tas till om schabloner bör införas. Rapporten och promemorian har remissbehandlats. Enligt vad som redovisas i budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, volym 1, s. 226) har mottagandet vid remissbehandlingen varit splittrat. Åsikterna går isär i fråga om merparten av de punkter som skissen innehåller. Ingen motsätter sig att ämnet utreds vidare, men man vill inte ta ställning innan man har fått se hur ett schablonskattesystem skulle utformas. Det framgår av budgetpropositionen att frågan om schablonbeskattning som en metod att fastställa inkomstskatten i vissa fall bereds vidare och att det närmare får undersökas vilka möjligheter det finns att tillämpa schabloniserade metoder i den ordinarie beskattningen. Utskottet anser att resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionsyrkandena. Räntefördelning Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om utvidgad möjlighet att använda sparad positiv räntefördelning med hänvisning till pågående arbete med skattereglerna för småföretag. Jämför reservation 7 (kd, c). Motionen I motion Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c) har tagits upp en fråga som rör reglerna om positiv räntefördelning. Enligt motionen bör räntefördelning som sparats från tidigare år få utnyttjas även mot upplösning av obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond som skall ske när en verksamhet upphör. Motionärerna jämför med att fåmansbolagsdelägare får utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan någon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag. Gällande rätt Positiv räntefördelning syftar till att avkastning på eget kapital som investerats i näringsverksamhet skall beskattas som intäkt av kapital. Det är en metod för att klyva inkomsten i en del som avser avkastning på investerat kapital och en del som avser ersättning för utfört arbete. Genom klyvning av inkomsten skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande till beskattningen av avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktiebolag tillskjutit till bolaget (motivering i prop. 1993/94:50 s. 226 f.) Utrymmet för positiv räntefördelning beräknas efter en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus 5 procentenheter. Den positiva räntefördelningen är frivillig och belopp som näringsidkaren inte kan eller vill utnyttja ett år överförs till nästa. Avdraget för positiv räntefördelning är maximerat till ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat. Återföringar av avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond minskar det justerade resultatet och därmed också det belopp på vilket räntefördelningen beräknas. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att förhållandet att sparade fördelningsbelopp inte kan utnyttjas mot upplösta periodiseringsfonder och expansionsfond skapar en viss kontrast mot reglerna för enmansaktiebolagen som tillåter att s.k. sparad utdelning kan tas ut utan beloppsbegränsning och minska skattebelastningen vid en försäljning av bolaget. Frågan bör dock övervägas närmare. Utskottet förutsätter att regeringen ser över frågan i det pågående arbetet med skatteregler för småföretag och anser därför att det inte behövs något tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks följaktligen. Brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om en utvidgad möjlighet att använda brutet räkenskapsår. Gällande rätt Enligt 3 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) skall ett räkenskapsår omfatta tolv månader. Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och samfälligheter vars inkomster beskattas hos delägarna skall ha kalenderåret som räkenskapsår. Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti. I 3 kap. 2 § bokföringslagen finns en möjlighet för Skatteverket att ge företag dispens i speciella fall. Motionen I motion Sk454 yrkar Gunnar Sandberg (s) om ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att en möjlighet för handelsbolag och enskilda näringsidkare att använda brutet räkenskapsår skulle minska tidspressen för redovisningskonsulter och andra som arbetar med ekonomisk redovisning under våren. Utskottets ställningstagande Kravet på att enskild näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer bland delägarna skall ha kalenderår som räkenskapsår infördes i samband med 1990 års skattereform (se SOU 1989:34 s. 320 och prop. 1989/90:110 s. 589). Som motiv anfördes kontrollskäl från skattesynpunkt. Frågan om brutet räkenskapsår i fysisk persons näringsverksamhet prövades ånyo ingående i samband med tillkomsten av 1999 års bokföringslag (prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). Därvid konstaterades att såväl de materiella skattereglerna som skatteförvaltningens kontrollsystem har konstruerats utifrån att enskilda näringsidkare inte får ha brutet räkenskapsår. I propositionen redovisades ett antal sådana problem. Förutom de skatterättsliga skäl som talar mot en återinförd rätt till brutet räkenskapsår skulle en rätt till brutet räkenskapsår riskera att försvåra bekämpningen av ekobrott. Statsåklagarmyndigheten för speciella mål hade under beredningen av lagstiftningsfrågan anfört att personer som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet ofta sätter i system att utnyttja regler som försvårar kontrollen och att brutet räkenskapsår är klassiskt i detta sammanhang. Vid en sammanvägning av argumenten för och emot en återinförd rätt till brutet räkenskapsår gjorde regeringen bedömningen att argumenten mot en sådan rätt har betydligt större tyngd än argumenten för. Det främsta argumentet för rätten att tillämpa brutet räkenskapsår gäller bokföringsbyråernas arbetssituation. I det sammanhanget erinrades om att bokföringsbyråer m. fl. kan få tillstånd att lämna klienters deklarationer enligt tidsplan under tiden den 1 april-den 15 juni under taxeringsåret. Senast vid antagandet av en ny lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) gjordes en ytterligare utvidgning av möjligheten till byråanstånd. Från att huvudsakligen omfatta en möjlighet för den som yrkesmässigt hjälper juridiska personer och näringsidkare att upprätta självdeklaration att få anstånd med lämnandet av deklarationerna, utvidgades bestämmelsen till att avse även de fall då hjälpen ges åt andra än juridiska personer och näringsidkare. Det är således tillräckligt för att få byråanstånd att den som gör ansökan yrkesmässigt hjälper deklarationsskyldiga att upprätta deklarationer. I Förenklingsutredningens betänkande Ny handelsbolagsbeskattning (SOU 2002:35) föreslås att handelsbolag skall ha rätt att tillämpa brutet räkenskapsår mot bakgrund av utredningens förslag att handelsbolag skall vara eget skattesubjekt. Betänkandet bereds för närvarande i Finansdepartementet. Det framgår av det ovan anförda att arbetssituationen för redovisningsbyråer m.fl. som arbetar med företagens deklarationer beaktas inom ramen för gällande regler. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Direktavdrag i småföretag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om ändrade regler för direktavdrag för inventarier av mindre värde. Gällande rätt Enligt huvudregeln, som numera finns i 18 kap. 4 § IL får hela anskaffningsutgiften för inventarier som är av mindre värde dras av omedelbart. Detsamma gäller för inventarier som kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år. När regeln ursprungligen infördes (prop. 1980/81:68, del A, s. 114 och SkU 1980/81:25, s. 116-117) förutsatte skatteutskottet att dåvarande Riksskatteverket till ledning för rättstillämpningen skulle ange var gränsen skulle gå för "mindre värde" med beaktande bl.a. av inte endast det absoluta beloppet såväl per enhet som totalt utan även företagets storlek och arten av och ändamålet med en investering. Enligt gällande allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering (RSV 2003:9) räknas för små företag inventarier som är av mindre värde normalt ett inventarium vars anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt uppgår till högst 5 000 kr. För medelstora företag får motsvarande belopp anses vara 10 000 kr och för stora företag 20 000 kr. Små företag anses vara sådana företag i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio och tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret uppgått till högst 24 miljoner kronor. Stora företag får anses vara sådana företag i vilka nettovärdet av tillgångarna i företaget enligt balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren överstigit ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller i vilka antalet anställda hos företaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Medelstora företag får anses vara sådana företag som inte är små eller stora företag. För anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som kan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering bör bedömningen av vad som skall räknas som inventarier av mindre värde göras utifrån inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde. Vid bedömningen av vad som bör anses vara inventarier som är av mindre värde bör vidare gälla att en omedelbar kostnadsföring av anskaffningsutgiften bör vara förenlig med god redovisningssed, dvs. att beloppen i det enskilda företaget inte får vara väsentliga med avseende på företagets resultat och ställning. Motionen I motion Sk365 yrkar Lena Ek m.fl. (c) att gällande regler om inventarier av mindre värde bör ändras i syfte att dessa inte skall diskriminera små företag. Motionärerna hänvisar till innehållet i det allmänna råd om inventarier av mindre värde som skall tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering (RSV 2003:9). Enligt motionen är i dag 29 % av landets samtliga arbetstagare anställda i småföretag med färre än 20 anställda. Det är viktigt att de små företagen får möjligheter att växa och utvecklas. Deras betydelse för en god tillväxt i alla delar av landet kommer att öka i takt med att internationaliseringen ökar. Också EU ser betydelsen av mindre företag och vikten av en god utveckling för att gynna tillväxten. Bland annat därför finns i konkurrensreglerna bestämmelser som skall förhindra diskriminering av små företag. Utskottets ställningstagande En viktig princip bakom utformningen av den nuvarande företagsbeskattningen är att skattereglerna skall vara så neutrala som möjligt med avseende på olika verksamhetsformer. Den åtskillnad som görs mellan olika företagsstorlekar i Skatteverkets allmänna råd, och som är förutsatt i förarbetena till lagstiftningen, är närmast ett sätt att uppnå neutralitet mellan företag av olika storlek. Även om begreppet mindre värde är skatterättsligt finns det kopplingar till den åtskillnad som görs i redovisningshänseende mellan anskaffningsutgifter som är oväsentliga och därför skall dras av omedelbart respektive väsentliga som skall aktiveras. Den bedömningen görs mot bakgrund av företagets storlek. Om den åtskillnad som görs skulle få till effekt att den verkar diskriminerande mellan företag av olika storlek, vore detta givetvis inte acceptabelt och skulle vara helt oförenligt med regleringens syfte. Utskottet anser att motionärerna med sin jämförelse endast av de gränsbelopp som schablonen innehåller inte anfört övertygande skäl för att reglerna skulle verka diskriminerande för småföretag och att därför principen om att relatera beloppen till företagsstorleken skulle vara felaktig. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om att utreda skattereglerna för allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser. Jämför reservation 8 (m, kd, c). Gällande rätt Bestämmelser om beskattning av stiftelser och ideella föreningar med allmännyttig verksamhet finns i 7 kap. IL. Av bestämmelserna framgår att en stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet till den del den utgör rörelseinkomst - med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster - om något av följande ändamål är stiftelsens huvudsakliga ändamål, nämligen att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer. En allmännyttig ideell förening undantas från skattskyldighet förutom för kapitalvinster och kapitalförluster även för inkomster som till huvudsaklig del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller kommer från verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet för ideella föreningar är mer allmänt formulerat än för stiftelser. Förutom de ändamål som gäller för stiftelser kan föreningen ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål. För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Vidare gäller ett s.k. fullföljdskrav som innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat. Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de skall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster. Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL). Den s.k. Stiftelse- och föreningsskattekommittén gjorde en översyn av beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och föreslog en modernisering av systemet för skattebefrielse (SOU 1995:63). Betänkandet har inte lett till lagstiftning. Motionerna Enligt motion Fi304 yrkande 36 av Alf Svensson m.fl. (kd) har det skett en utveckling mot en striktare tillämpning vad gäller beskattningen av stiftelser med kvalificerat allmännyttiga ändamål, vilket medfört betydande svårigheter för stiftelserna att fullfölja sina ändamål. Motionärerna förordar en skyndsam utredning om det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser. I motion Sk280 yrkande 1 förordar Annika Qarlsson (c) en översyn och förenkling av skattereglerna för ideella och allmännyttiga föreningar. I motion Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (m) yrkas att stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening som är skattebefriad. Enligt motion Kr385 yrkande 10 av Gunilla Tjernberg m. fl. (kd) bör det göras en utredning om vilka idrottsliga ändamål för allmännyttiga stiftelser som skall kunna innebära skattefrihet. Utskottets ställningstagande Det nuvarande systemet för skatteförmånlig behandling av vissa stiftelser och ideella föreningar har sina rötter i ett äldre skattesystem. Systemet överlevde 1990 års skattereform, i grundläggande delar tämligen oförändrat, och har numera en plats i den enhetliga lagstiftning för inkomstbeskattningen som infördes hösten 1999. Reglerna om skattebefrielse för vissa stiftelser och ideella föreningar har kritiserats för att vara oklara och otidsenliga. Inte minst av konkurrensskäl är det viktigt att stiftelser och ideella föreningar inte självständigt eller som en del i en koncern används för att uppnå icke avsedda skatteförmåner. Det är emellertid svårt att utforma lagregler som kan lösa alla de olika gränsdragningsproblem som kan uppkomma. Utskottet har vid behandling av motioner med krav på klarare regler vad gäller avgränsning mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningar hänvisat till bl.a. de avgöranden i högre instans som fortlöpande publiceras och som kommenteras i Skatteverkets handledning. Samtidigt kan det enligt utskottets mening inte bestridas att lagregleringen, som framgår av redovisningen av gällande rätt ovan, ger ett splittrat och otidsenligt intryck. I ett interpellationssvar nyligen anförde finansministern att Finansdepartementet kommer att följa utvecklingen. Utskottet finner mot denna bakgrund inte något behov för riksdagen att uttala sig för en översyn eller andra åtgärder i enlighet med vad som yrkats i motionerna. Följaktligen avstyrker utskottet dessa. Fiskevårdsområdesföreningar Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om att fiskevårdsområdesföreningar skall göras till skattesubjekt. Gällande rätt Enligt lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall fiske som tillhör eller utgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde och fiskerättsinnehavare inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening. Härigenom samordnas fiskets bedrivande och fiskevården och främjas fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen. Motsvarande föreningar för samordning av jakten finns i lagen (2000:592) om viltvårdsområden. Av 6 kap. 6 § IL följer att sådana områdesföreningar som regleras i de två nämnda lagarna inte själva är skattskyldiga, utan att deras intäkter och kostnader i stället skall fördelas på delägarna. För varje näringsfastighet som ingår i samfälligheten gäller att fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader endast beskattas till den del som intäkterna överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad med mer än 600 kr. Beloppsgränsen höjdes från 300 kr till 600 kr genom lagstiftning som gäller fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11). Regeln gäller inte för kapitalvinster och kapitalförluster. Motionen I motion Sk359 yrkar Sinikka Bohlin (s) att fiskevårdsområdesföreningar skall kunna beskattas som egna skattesubjekt. Syftet är enligt motionen att underlätta fondering av medel för fiskevården. Utskottets ställningstagande Genom den höjda beloppsgränsen för beskattning av näringsfastigheter som ingår i en delägarbeskattad samfällighet, som kommer fiskevårdsområdesföreningarna till del, förenklas beskattningen av dessa föreningar fr.o.m. innevarande år. Enligt utskottets mening har motionären inte anfört tillräckliga skäl för att frångå dagens förenklade system med delägarbeskattning av fiskevårdsområdesföreningar och viltvårdsområdesföreningar. Utskottet avstyrker motionen. Pensionskostnader Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande om en utredning om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt för vissa pensionskostnader. Motionen I motion A370 yrkande 5 föreslår Bo Könberg m.fl. (fp) en utredning om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende anställdas avtalsreglerade pensionsordningar. Som motivering anförs att tjänstepensioneringen enligt avtal på arbetsmarknaden bygger på de villkor för arbetsgivarens avdragsrätt som är angivna i skattelagstiftningen. Det är starkt problematiskt att skatteregler kan användas så att viktiga inslag i den långsiktiga ekonomiska politiken undergrävs - liksom till att principerna bakom pensionsreformen motverkas. Utgångspunkten för en förändring skall vara att pensionsförsäkringen som både kollektivavtalsenlig och privat sparform bevaras, samtidigt som sådana avtalsvarianter som leder till diskriminering av äldre vid nyanställningar, eller till stimulans för tidigt utträde ur arbetskraften, inte blir kvar. Frågan kan enligt motionen komma att bli inaktuell genom att avtal ändras utan föregående lagstiftning. Regeringen bör dock enligt motionen tillsätta en utredning med direktiv i enlighet med ovanstående, och detta bör enligt motionen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande Regeringen har i ett tidigare riksdagsärende (prop. 2003/04:21, bet. 2003/04: SkU12) aviserat att den skall tillsätta en utredning för att göra en större översyn av utformningen av bl.a. den skattemässiga regleringen på tjänstepensionsområdet. Avsikten är att i det sammanhanget även utreda hur livförsäkringsbolagen och pensionerna bör beskattas i en alltmer avreglerad och öppen europeisk försäkringsmarknad. Enligt utskottets mening bör regeringens fortsatta beredning nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Avkastningsskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig om nivån på avkastningsskatten på försäkringskapital. Jämför reservation 9 (kd). Motionen I motion Sk331 yrkande 2 förordar Kenneth Lantz (kd) att riksdagen ger till känna för regeringen de negativa effekter för pensionssparandet i Sverige som skulle bli följden av en höjning av avkastningsskatten. I en alltmer öppen och lättillgänglig kapitalmarknad är det enligt motionären av stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt sparande. I motionen hänvisas till att Skattebasutredningen i sitt slutbetänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) fört fram en tanke på att höja beskattningen och slopa avdragsrätt för pensionssparande. Utskottets ställningstagande Skattebasutredningen har enligt sina direktiv (dir. 2000:51) gjort en samlad bedömning av den svenska skattestrukturen i ett internationellt perspektiv. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma. Betänkandet har varit föremål för en bred remissbehandling. När det gäller beskattning av pensionsförsäkringar har en arbetsgrupp inom Finansdepartementet i en promemoria (Ds 2003:65 Beskattning av livförsäkringar och EG-rätten) föreslagit att den lägre procentsatsen om 15 % under vissa förutsättningar bör gälla vid uttag av avkastningsskatt på försäkringar som är tecknade i en försäkringsrörelse som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att ta ställning i den diskussion om vissa enskilda skattefrågor som förs fram i Skattebasutredningens slutbetänkande. Den ytterligare beredning som utredningsbetänkandet kan föranleda är det i första hand en uppgift för regeringen att ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen. Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om att införa en generell möjlighet till skatteuppskov vid omplacering av värdepapper och fondandelar. Jämför reservation 10 (m). Gällande rätt Nuvarande regler bygger på att beskattning av en kapitalvinst på finansiella instrument sker vid avyttring av instrumentet och att vinsten beräknas efter avdrag för en genomsnittlig anskaffningskostnad för andelar av samma slag och sort som ingår i innehavet (genomsnittsmetoden). Skatten på en kapitalvinst är 30 % för fysiska personer oavsett innehavstid. Förutom de uppskovsregler som finns vid beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten lämnas uppskov bl.a. vid vissa andelsbyten för att inte hindra omstrukturering i näringslivet. Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder heller inte beskattning av delägarna. Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform undersöktes ett betydande antal metoder för beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika s.k. saldometoder som i den enklaste versionen innebär full återinvesteringsrätt under året utan att detta utlöser beskattning. Kapitalvinstkommittén ansåg att saldometoderna visserligen utgjorde intressanta alternativ, men eftersom det skulle innebära en så genomgripande förändring att genomföra någon av dem, måste de föregås av en omfattande allmän diskussion. (Se här också SOU 1989:33, del II, s. 115.) Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var en vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära effektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Remisskritiken blev emellertid förödande mot denna obeprövade metod, och en modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop. 1989/90:110, s. 426). Motionerna I motionerna Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Sk229 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m) förordas att skattereglerna ändras så att de ger möjlighet att byta mellan olika värdepappersfonder utan att detta skall medföra skattekonsekvenser. I motion Sk237 av Carl-Axel Johansson (m) efterlyses en utredning om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid omplaceringar av fonder och aktier. Enligt motion Sk457 av Kenth Högström (s) bör det ske en översyn av reglerna för beskattning av kapitalvinst vid byte av kapitalförvaltare. Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening kan en kraftigt utvidgad möjlighet att avyttra finansiella instrument utan att detta medför skattekonsekvenser inte gärna prövas isolerat från frågan hur kapitalinkomstbeskattningen i övrigt bör vara utformad. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl för att överväga så stora omläggningar i beskattningen av kapitalvinster. Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Riskkapitalavdrag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att införa ett riskkapitalavdrag. Jämför reservation 11 (kd, c). Motionerna Enligt motion N329 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c) bör ett riskkapitalavdrag införas för att ge erfarna företagare en stimulans till att investera sina förtjänster i nya företag. I motion N412 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas ett riskkapitalavdrag som innebär att personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag skall ha möjlighet till skattereduktion för investeringar upp till 100 000 kr. Utskottets ställningstagande Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan 1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier. Motionärernas olika förslag om riskkapitalavdrag avslogs av riksdagen i höstas i samband med behandlingen av utgiftsramar och en inkomstberäkning för 2004 (bet. 2003/04:FiU1). Utskottet avstyrker även de nu aktuella motionsyrkandena. Vissa arvs- och gåvoskattefrågor Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ändrade grundavdrag m.m. vid arvs- och gåvobeskattningen. Jämför särskilt yttrande 2 (m). Gällande rätt Fysiska personer har vid arvsbeskattningen rätt till ett grundavdrag på 70 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Föreningar och andra juridiska personer har rätt till grundavdrag vid arvsbeskattningen med 21 000 kr och vid gåvobeskattningen med 10 000 kr. Skatten tas ut progressivt efter en skala som innehåller skattesatserna 10, 20 respektive 30 %. Skiktgränserna varierar på grund av vilken klass enligt 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL, som mottagaren tillhör. För klass II ligger skiktgränserna vid 70 000 respektive 140 000 kr och i klass III vid 90 000 respektive 170 000 kr. Till skatteklass III hör ett antal juridiska personer med allmännyttig verksamhet. Skatteklass I har den förmånligaste skatteskalan. Dit hör i första hand efterlevande make, sambo och barn samt avkomling till barn. Skiktgränserna är 300 000 kr respektive 600 000 kr. Arvsskatt tas inte ut på arv från make eller sambo. För övriga i klass I är grundavdraget 70 000 kr. Motionerna I motion Sk256 yrkande 2 av Inger Davidson och Sven Brus (kd) föreslås en höjning av grundavdragen vid beskattning av arv och gåvor till föreningar. Enligt motion Kr254 yrkande 3 av Kent Olsson m.fl. (m) bör det vidtas åtgärder som motverkar att arvingar till ett konstnärshem av skatteskäl avyttrar hela eller delar av kvarlåtenskapen och därmed splittrar en värdefull samling. Utskottets ställningstagande Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) gör för närvarande en övergripande teknisk översyn som innefattar en genomgång av samtliga regler i 1941 års arvs- och gåvoskattelag. En översyn av grundavdragen och skiktgränserna ingår i uppdraget (dir. 2002:87). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den 31 maj 2004. Utskottet får med hänvisning till det pågående arbetet avstyrka de förslag om ändrade grundavdrag m.m. som föreslås i motionerna. Generationsskiften i företag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ändringar i skattereglerna vid generationsskiften i familjeföretag. Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c). Gällande rätt m.m. Vid arvs- och gåvobeskattningen finns lättnadsregler som innebär att företagsförmögenheten tas upp till endast 30 % av substansvärdet. Förutsättningar för att tillämpa lättnadsreglerna har mjukats upp fr.o.m. den 1 januari 2004. De nya reglerna innebär dessutom att fastighetsförvaltande verksamhet skall omfattas av lättnadsreglerna. En gåva av ett företag behöver inte längre omfatta hela företaget, utan kan ske successivt. Vidare skall ett vederlag för gåvan kunna lämnas. Den minsta tid under vilken en gåva skall behållas av gåvotagaren har ändrats från fem till tre år (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04: SkU9). I fråga om den löpande inkomstbeskattningen har reglerna om räntefördelning och om expansionsmedel utformats med beaktande av vissa problem som kan uppkomma vid generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97: SkU7). 3:12-utredningen har tagit upp vissa ytterligare förändringar i inkomstbeskattningen i samband med generationsskiften, bl.a. att göra det möjligt att föra över periodiseringsfond och expansionsfond i samband med företagsöverlåtelser där det i dag inte är möjligt. Utredningens förslag bereds i Finansdepartementet. Motionerna I motionerna Fi305 yrkande 7 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi306 yrkande 13 i denna del av Maud Olofsson m.fl. (c) och Fi308 yrkande 16 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås ändringar i skattereglerna som underlättar generationsskiften i familjeföretag. Med hänvisning till bl.a. problem i samband med generationsskiften yrkas i motionerna Sk449 i denna del av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) och MJ476 yrkande 8 i denna del av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) att arvs- och gåvoskatten skall avvecklas. Utskottets ställningstagande Så sent som i december förra året beslutade riksdagen om nya regler i arvs- och gåvoskattelagen i syfte att underlätta generationsskiften. Utskottet får med hänvisning härtill och den pågående beredningen av ytterligare frågor rörande beskattning i samband med generationsskiften avstyrka motionsyrkandena. Personalvårdsförmån Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om ändringar i den skattemässiga behandlingen av utgifter för personalvård. Jämför reservation 13 (kd). Gällande rätt Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till hela personalen och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning. Motionerna I motion Sk287 av Maria Larsson (kd) yrkas att avdrag för kostnader för friskvård till anställda skall prövas utifrån den enskilde arbetstagarens behov. I motion Kr326 yrkande 7 av Birgitta Sellén m.fl. (c) förordas att kulturaktiviteter för anställda i likhet med skattefria motionsförmåner bör vara skattefri personalvårdsförmån. Utskottets ställningstagande Riksdagen har nyligen beslutat om vissa förbättringar i de regler som styr beskattningen av utgifter för personalvård. Enligt utskottet finns det inte anledning att nu överväga ytterligare ändringar i reglerna. Utskottet avstyrker motionsyrkandena. Yrkesfiskare Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att införa ett yrkesfiskaravdrag och att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet för fiskare. Jämför särskilt yttrande 3 (kd, c). Gällande rätt Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Under flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett schablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större ökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Från och med beskattningsåret 2001 får yrkesfiskare som har företagit inrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag för ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett schablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag (RSV 2002:11). Vid exempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr. Eftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir avdraget under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret 2003. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen men avdraget är normalt högre än för inrikes resor. Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (alt. 30 % för enskilda näringsidkare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som andra inventarier skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre. Motionerna I motionerna Sk294 av Inger René och Kent Olsson (m) och MJ433 yrkande 7 av Åsa Torstensson m.fl. (c) förordas att ett yrkesfiskaravdrag införs i skattelagstiftningen. I motionerna Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman (m) och MJ408 yrkande 29 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett fiskekonto för utjämning av fiskarnas inkomster. I sistnämnda motion förordas även att fartyg skall kunna tas upp till ett negativt värde i balansräkningen för att skattemässigt underlätta fartygsbyte (yrkande 30) och att regeringen bör verka för att påskynda införande av ett yrkesfiskaravdrag (yrkande 31). Tidigare behandling Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13). Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram betänkandet Yrketsfiskets konkurrenssituation (SOU 1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag som ersätter nuvarande avdrag och ett särpräglat system efter dansk modell för resultatutjämning vid fartygsbyte (att tillåta negativa saldon för inventarietillgångar). Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan skall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna har ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har fått besvara kompletterande frågor från kommissionen, DG Fiske, om det nya yrkesfiskaravdraget. I en skrivelse den 10 december 2002 har regeringen redovisat de nya beloppen för beräkning av det avdrag för ökade levnadskostnader som kan göras för fiskeresor som är förenade med övernattning fr.o.m. beskattningsåret 2001. I skrivelsen har regeringen även uppgett att det nya yrkesfiskaravdraget om 40 000 kr kommer att utgå även vid fisketurer som inte är förenade med övernattning och där alltså de nya schablonbeloppen inte kan utnyttjas. Kompletterande frågor från kommissionen har föranlett ytterligare skrivelser den 12 maj 2003, den 10 december 2003 och den 26 februari 2004. Frågan bereds fortfarande av kommissionen. Utskottets ställningstagande Kommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag är inte klar. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget. Utskottet avvisar förslagen om att införa ett särskilt utjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge ytterligare skattelättnader till den berörda näringen. Följaktligen avstyrker utskottet även de yrkanden som gäller detta. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till den pågående beredningen i Regeringskansliet av riksdagens tidigare tillkännagivande om avdrag för sponsring. Jämför reservation 14 (m, kd, c) och särskilt yttrande 4 (fp). Motionerna I motion Sk273 vill Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) skynda på utredningen om sponsring av kultur så att riksdagen mycket snart skall kunna besluta om skatteavdrag för sponsring av högklassig kultur. Enligt motion Sk290 yrkandena 1 och 2 av Kent Olsson m.fl. (m) bör all sponsring av konst och kultur betraktas som avdragsgill marknadsföring och IL ändras för att uppnå detta. Kent Olsson m.fl. (m) förordar i motion Kr232 yrkande 10 en utvidgning av avdragsrätten inte bara för sponsring av kultur utan även för olika sociala ungdomsprojekt. I motion Kr282 yrkande 12 hävdar Kent Olsson m.fl. (m) att osäkerhet om avdragsrättens omfattning vid företagens sponsring av idrottsklubbar är ett särskilt problem. I motion Kr326 yrkande 4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) efterlyses en översyn av reglerna för företags möjlighet att sponsra kulturverksamhet. Lennart Kollmats m.fl. (fp) vill i motion Kr327 yrkande 8 få till stånd en ändring av skattereglerna för att underlätta sponsring av kultur. Enligt motion Kr391 yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd) bör regeringens översyn av sponsringen medverka till att det tas fram etiska riktlinjer för kultursponsring. Gällande rätt Sponsring används i dagligt tal för att beteckna bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. När ett företag har haft utgifter för sponsring måste avdragsrätten bedömas utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, säger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas utgifter för representation, utgifter för forskning och utveckling, bidrag eller avgifter till vissa stiftelser och organisationer, utgifter för resor med egen bil och ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresor. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln. En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Regeringsrätten har i domar den 10 april 2000 bedömt avdragsyrkanden för sponsorbidrag (mål nr 2677-2684-1998 och 2982-1996). Rättsfallen illustrerar hur regelsystemet tillämpas för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid taxeringen som omkostnader i sponsorns verksamhet. Det ena fallet gällde sponsring av Kungliga Teatern AB (Operan). Regeringsrätten ansåg att de yrkade avdragen inte kunde underkännas på den grunden att sponsorersättningen inte utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande. Förbudet mot avdrag för gåva ansågs inte uppställa något hinder mot avdragsrätt då den som erhållit sponsorersättning utfört motprestationer och värdet av dessa svarade mot ersättningen. En motprestation kan bestå inte bara av direkta tjänster utan också av tjänster som mer indirekt kommer sponsorn till godo. Sponsorbidraget träffades därför inte av förbudet mot avdrag för gåvor till den del det kunde hänföras till lokal- representations-, personal- eller reklamkostnader. I Regeringsrättens domar slås vidare fast att det t.ex. kan finnas så stark anknytning mellan sponsorns och mottagarens verksamheter att en av sponsringen möjliggjord ökning av den av mottagaren bedrivna verksamheten bör utesluta en tillämpning av avdragsförbudet för gåvor. Enbart den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär enligt Regeringsrätten inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Utskottets ställningstagande Med hänsyn till den kritik av skatteregler och praxis som förts fram i flera motioner har skatteutskottet tidigare uttalat att det finns anledning för regeringen att pröva om inkomstskattelagens regler har en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med sponsring. Det har bl.a. framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande rätt. Regeringen bör även pröva om reglerna behöver göras tydligare för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen bör vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser, och undersökningen bör belysa om även en indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter skulle kunna godkännas. Det bör också vara en utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen bör så snart det kan ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar. Riksdagen beslutade att som sin mening tillkännage för regeringen vad utskottet hade anfört (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202). Regeringen är inte klar med den beredning som har föranletts av riksdagens tidigare tillkännagivande. Resultatet av beredningen bör enligt utskottets mening avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Konstinköp Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för inköp av konst. Gällande rätt Enligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Motionerna I motion Sk290 yrkande 5 föreslår Kent Olsson m.fl. (m) skatteregler som ger företagen större avdragsmöjligheter för inköp av konst. I motion Sk316 förordar Inger Lundberg (s) en uppföljning av tillämpningen av avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten konst. Enligt motion Kr390 yrkande 19 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) bör det ske en översyn som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst. Utskottets ställningstagande Liknande yrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen. Yrkandena syftar till ingrepp i skattesystemet för att stödja konstnärlig verksamhet genom att företag som köper konst får dra av eller göra avskrivningar för konstverken. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande förslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler som skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid beskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten och som är hänförliga till denna. Utskottet får därför ånyo avstyrka dessa förslag om indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Arbetslokal i bostaden Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om att förändra skattereglerna om avdrag för arbetslokal i bostaden. Jämför reservation 15 (c). Gällande rätt Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Arbetar näringsidkaren i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kr per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kr per år i annat fall. Reglerna finns i 16 kap. 34 och 35 §§ IL. Motionen I motion Sk447 föreslår Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) en utvidgad avdragsrätt för enskilda näringsidkare för arbete i bostaden. Utskottets ställningstagande Stoppregelutredningen har i betänkandet Stoppreglerna (SOU 1998:116) gjort en översyn av reglerna. Enligt utredningen har inget framkommit som ger anledning att ompröva de valda schablonerna. Regeringen har redovisat utredningens slutsatser för riksdagen (prop. 1999/2000:15, s. 78) och har instämt i utredningens bedömning. Liknande motionsyrkanden har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen, senast förra våren (bet. 2002/03:SkU8). Utskottet avstyrker även den nu aktuella motionen. Representation Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om utvidgad avdragsrätt för representation. Gällande rätt Utgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap. 2 § IL dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Avdrag för måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé får inte göras med större belopp per person än 90 kr (exklusive mervärdesskatt). För andra måltidsutgifter är avdragsramen 60 kr. Vin och sprit ingår i avdragsramen. Avdragsrätten för representationsgåva förutsätter att gåvan är avsedd uteslutande för att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande, t.ex. då leverantör uppvaktar kundföretag med blommor då kundföretaget firar jubileum o.d. Avdrag för representationsgåva kan enligt Skatteverkets rekommendationer (RSV S 1997:2) medges med högst 180 kr per person. Motionerna I motion Sk269 föreslår Claes Västerteg (c) att storleken på representationsavdraget skall följa kostnadsutvecklingen i samhället. I motion Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m) föreslås att avdraget för representationsmåltid höjs till 300 kr. Utskottets ställningstagande Avdragsramen för måltider i samband med representation har ändrats vid flera tillfällen under senare år. Hösten 1995 beslutade riksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m. inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades avdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt ändrades reglerna så att vin och sprit av förenklingsskäl skulle få räknas med inom avdragsramen. Senast våren 2003 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt (bet. 2002/03:SkU8). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka även nu förevarande motionsyrkanden. Kommunala bolag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslagen om särregler för kommunala och landstingskommunala bolag. Jämför reservation 16 (fp). Motionerna I motion K415 yrkande 2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) förordas en lagändring som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning. I motion Sk351 vill Anders Larsson (c) införa skattefrihet för överskott i helägda dotterbolag till kommuner och landsting (yrkande 1) och ett system som ger helägda dotterbolag till kommuner eller landsting en avdragsrätt motsvarande koncernbidrag vid överföring till kommuner och landsting (yrkande 2). Utskottets ställningstagande Användning av bolagsformen för kommunal verksamhet har tidigare behandlats i riksdagen från olika utgångspunkter. Konstitutionsutskottet (bet. 2001/02:KU14) har tidigare avstyrkt ett förslag om att införa regler som förbjuder eller begränsar kommunala företag. Konstitutionsutskottet uttalade därvid att den kommunala verksamheten i största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform, men att det även finns skäl som talar för bolagsformen. Konstitutionsutskottet ansåg vidare att det är verksamhetens speciella förutsättningar och den samlade kommunala nyttan som bör vara utgångspunkten för organisatoriska överväganden. Det fanns heller inte skäl att ändra kommunallagen om inskränkningar i rätten att bilda bolag eller om avveckling av kommunala bolag. Det behövdes heller inga preciseringar av kommunallagens regler om den kommunala kompetensen beträffande kommunal näringsverksamhet, skrev utskottet. I ett betänkande om utvecklingen inom den kommunala sektorn uttalade finansutskottet (bet. 2003/04:FiU19) att kommuner och landsting inom ramen för nuvarande regelsystem skall ha frihet att organisera sin verksamhet på det sätt som bedöms lämpligt med utgångspunkt från respektive verksamhets förutsättningar. Beträffande de kommunala bolagens förhållande till skattelagstiftningen anförde finansutskottet att kommunala bolag givetvis skall behandlas på samma sätt som privata bolag. Med denna motivering avstyrkte finansutskottet ett yrkande motsvarande det nu aktuella yrkandet 2 i motion K415. Skatteutskottet instämmer i vad finansutskottet tidigare anfört om förslaget att begränsa bolagsbildning inom kommunala och landstingskommunala verksamheter och att skattereglerna måste vara desamma som för privatägda bolag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna K415 yrkande 2 och Sk351. Kommunal företagsbeskattning m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår förslaget om kommunal beskattning av juridiska personers inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter. Motionen I motion Sk282 yrkar Håkan Larsson (c) att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare avstyrkt förslag om att på nytt införa en sådan kommunal beskattning av juridiska personer som upphörde fr.o.m. inkomståret 1985 eller att införa regler som innebär att fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun än hemortskommunen, senast våren 2003 (bet. 2002/04:SkU8). En återgång till de gamla reglerna skulle komplicera taxeringsarbetet, inte minst för de skattskyldiga. Utskottet avstyrker även den nu aktuella motionen.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, kd, c) av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 1, 2003/04:Sk449 i denna del, 2003/04:Sf402 yrkande 16, 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del, 2003/04:N291 yrkande 2 och 2003/04:N347 yrkande 9. Ställningstagande Den viktigaste politiska åtgärden för att klara välfärdsåtaganden är att ge näringslivet så goda förutsättningar som möjligt. Detta innebär färre regleringar och en skattenivå som är bättre anpassad till omvärlden. Vid en internationell jämförelse är den svenska beskattningen av företagare/ägare för hög. I reservationer till finansutskottets betänkande 2003/04:FiU1 redovisas våra partiers förslag till en ekonomisk politik och skattepolitik som lägger grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och skapar förutsättningar för livskraftiga och internationellt konkurrenskraftiga företag. Våra skatteförslag innebär en minskad skattebelastning på företagare/ägare och syftar till att stimulera till nyföretagande och ökad investeringsvilja. För att uppnå detta är det viktigt att skattereglerna inte hindrar utan i stället uppmuntrar till att nya idéer utvecklas och ger upphov till nya lönsamma verksamheter och arbetstillfällen. Att få bort dubbelbeskattningen av juridiska personer för att öka tillgången på riskvilligt kapital i företagssektorn anser vi vara viktigt. Förmögenhetsskatten bidrar till den för höga samlade beskattningen av företag, företagare och dess ägare och riskkapital i Sverige, och även den bör enligt vår mening fasas ut. Att avlägsna regler som diskriminerar de för landets framtida tillväxt så betydelsefulla fåmansföretagen är grundläggande i våra förslag. Vi vill genomföra ett brett avreglerings- och förenklingsprogram. Vi vill ändra det synsätt som gör att verksamma ägare i fåmansföretag blir hårdare beskattade än passiva kapitalägare. Därför vill vi öka utrymmet för kapitalbeskattning av den avkastning som en aktiv delägares insatser genererar i företaget. För beskattningen av löner och inkomster från fysiska personers näringsverksamhet har skatteskalans utformning en avgörande betydelse för skattebelastningen. Våra skatteförslag innebär sänkta marginaleffekter och även lättnader genom höjda grundavdrag och/eller skattereduktioner. Sådana lättnader betyder mest för dem med lägre inkomster. I en fortsatt process av sänkta skatter ned mot de nivåer som präglar jämförbara OECD-länder måste inriktningen vara både att förbättra förutsättningarna att försörja sig på sitt arbete eller sitt företagande och att värna Sveriges konkurrenskraft vad gäller företagande och kunskap. En skattepolitik som stimulerar och underlättar arbete och företagande på det sätt vi redovisat har stora fördelar även från regional synpunkt och kommer att få betydelse inte minst för att verksamheter skall kunna startas och fortleva även i glesbygden. Ett allvarligt problem för seriöst företagande är den svarta ekonomins utbredning och omfattning. Vart femte företag drabbas av konkurrens från den svarta sektorn, i en del branscher betydligt fler. Det leder till att seriösa företagare har svårt att konkurrera. Den svarta ekonomin medför ett stort årligt skattebortfall. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna. Med dagens höga skatter finns det en särskilt stor risk att skattemoralen urholkas mer och mer. Våra förslag bör kunna bidra till att drastiskt minska omfattningen av den svarta ekonomin. Människor, kapital och företag rör sig i dag snabbt över nationsgränser och söker sig dit där förutsättningarna framstår som mest gynnsamma. Med en tilltagande internationell konkurrens är det i dag mer än någonsin tidigare angeläget att vi i Sverige intensifierar våra ansträngningar att göra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Ett led i det politiska arbetet för att möta globaliseringen är även arbetet för att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Under de senaste åren har det europeiska samarbetet inte varit tillräckligt framgångsrikt på detta område. Sverige skall verka för att den inre marknaden präglas av dynamik och öppenhet genom att nya områden öppnas för konkurrens och företagande. Vi bör också som land gå i täten för att själva genomföra de åtgärder inom bl.a. skatte- och arbetsmarknadsområdena som gemensamt föreslagits som steg på vägen mot ökad europeisk konkurrenskraft. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om att skattepolitiken bör ges den inriktning som utvecklats här ovan och i våra motioner. 2. Periodiseringsfonder i mindre företag m.m., punkt 3 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta kapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk289, 2003/04:Ju218 yrkande 3 och 2003/04:N288 yrkande 7. Ställningstagande De första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för företagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för nystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon form av skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja nystartade företag måste övervägas i en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning skall arbeta snabbt. 3. Underhållsfonder, punkt 5 (v) av Marie Engström (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Bo235 yrkande 8. Ställningstagande Det är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen med dagens villkor för fastighetsskatten och stödet för produktionen. Därför bör även andra åtgärder övervägas som att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta skattefria underhållsfonder för kommande renoveringar. Detta för att lindra kraven på hyres-ökningar, men också för möjligheten att skaffa nödvändigt kapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade medlen användas i sam-råd och förhandlingar med berörda hyresgäster och hyresgästföreningen. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att regeringen låter utreda denna fråga och återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med vad som förutsätts i motion Bo235 yrkande 8. 4. Etableringskonto, punkt 6 (kd, c, mp) av Per Landgren (kd), Roger Tiefensee (c) och Barbro Feltzing (mp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att utreda hur ett etableringskonto kan utformas. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:N346 yrkande 12, 2003/04:N348 yrkande 3, 2003/04:N412 yrkande 13 och 2003/04:N414 yrkande 8. Ställningstagande Det är svårt att spara ihop till det kapital som behövs för att starta ett eget företag. Många har också svårt att få banklån för detta ändamål. En åtgärd som skulle leda till att fler företag startas och även underlätta för befintliga företag att erhålla kapital vore att lagstifta om rätten att spara ihop kapital till ett eget företagande. Danmark har ett etableringskontosparande. Regeringen bör få riksdagens uppdrag att utreda vad ett sådant kontosparande skulle kosta att genomföra, och vilka resultat den danska politiken uppvisat i form av nyföretagande. 5. Fåmansföretag, punkt 8 (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om nya regler för fåmansföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk444, 2003/04:Sk445, 2003/04:N329 yrkandena 22 och 23, 2003/04:N348 yrkande 4, 2003/04:N412 yrkande 17 och 2003/04:N414 yrkande 5. Ställningstagande Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen att det pågående arbetet snabbt måste utmynna i reformerade skatteregler som skall innebära att ägare i fåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i icke fåmansägda företag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större utsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna. De förslag som finns om någon form av en s.k. BEK-modell och en ytterligare höjning av den s.k. klyvningsräntan bör kunna utgöra en viktig del i den reformering som det nu brådskar att få genomförd. Samtidigt måste det nya regelsystemet vara enkelt så att det blir begripligt och inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag. Reglerna bör jämställa fåmansföretagare med andra företagare också när det gäller beskattning av lön till företagsledarens make och barn. 6. Schablonbeskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd) av Per Landgren (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning av företag i vissa tjänstebranscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 20, 2003/04:N346 yrkande 5 och 2003/04:N412 yrkande 23. Ställningstagande I vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter, vid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna. Inom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras ut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt. För att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta för seriösa företag föreslår jag att riksdagen bifaller motionärernas förslag om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet med vad som redan finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat en rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en principskiss). Jag förutsätter att regeringen ser till att den fortsatta beredningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av vissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den fortsatta beredningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt och av konkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en schablonbeskattning på försök i endast vissa delar av landet. 7. Räntefördelning, punkt 10 (kd, c) av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjligheten att utnyttja sparad positiv räntefördelning vid avslutning av en enskild näringsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:Sk451. Ställningstagande När en företagare skall sluta med sin verksamhet, t.ex. för att gå i pension måste obeskattade reserver i periodiseringsfond och expansionsfond återföras till beskattning. Om det finns sparad positiv räntefördelning så kan den inte utnyttjas fullt ut till att minska skatten på återföring av periodiseringsfond och expansionsfond på grund av reglerna om högsta beloppet för positiv räntefördelning. Dessa återföringar påförs egenavgifter och inkomstskatt som om inkomsten går över brytpunkten kan ge även statlig inkomstskatt med 20 % eller 25 % utöver kommunalskatten. Fåmansbolagsdelägare får utnyttja sina sparade underlag för kapitalbeskattad utdelning utan någon begränsning då de säljer eller lägger ned sitt företag. Vi anser att den begränsning att använda positiv räntefördelning som påtalas i motion Sk451 rimligen bör avlägsnas. Regeringen bör bereda frågan vidare med inriktning på att en sådan lagändring skall kunna antas av riksdagen inom kort. 8. Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, kd, c) av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om översyn och förenkling av reglerna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi304 yrkande 36, 2003/04:Sk280 yrkande 1, 2003/04:Sk327 och 2003/04:Kr385 yrkande 10. Ställningstagande En rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga har under senare tid fått sin verksamhet försämrad till följd av stelbenta skatteregler. Även skattereglerna för allmännyttiga föreningar är för många svårtolkade, vilket är olyckligt med tanke på att det är frivilliga och ideella krafter som ofta ansvarar för bokföringen. Vi anser att de regler som styr skattelättnaderna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar måste ses över för att anpassas till dagens förhållanden och förenklas. En sådan översyn bör kunna bidra till att de problem som tas upp i de motioner som behandlas i detta avsnitt får sin lösning. 9. Avkastningsskatt, punkt 16 (kd) av Per Landgren (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riskerna med dubblering av avkastningsskatten på pensionssparande och höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk331 yrkande 2. Ställningstagande Skattebasutredningens förslag om att skatten på pensionssparandet skall fördubblas och att skattesatsen för det kapital som ligger i K-försäkringar skall höjas skulle fördyra pensionssparandet på ett oacceptabelt sätt. Detta skulle få till följd att människor med kapital söker andra vägar, utom statens kontroll på sparkapitalet. Vad det nu gäller är i stället att genom rimlig stimulans för långsiktigt sparande uppmuntra också ett sparande inom Sveriges gränser. I en alltmer öppen och lättillgänglig kapitalmarknad är det av stor vikt med regler som uppmuntrar till inhemskt sparande i stället för avskräckande skattelagstiftning som i sin tur leder kapitalet utomlands. 10. Beskattning av kapitalvinster vid fondbyte m.m., punkt 17 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uppskov med kapitalvinster i samband med fondbyten m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi5, 2003/04:Sk229, 2003/04:Sk237, 2003/04:Sk338 och 2003/04:Sk457. Ställningstagande Det finns flera inslag i skattesystemet som har en ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Emellertid medför också valet av beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs. beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet negativt. Moderaterna har i tidigare motion hävdat att ett fondbyte inte skall utlösa vinstbeskattning. En beskattning vid byte av fond skapar inlåsningseffekter och hindrar konkurrens. Den enskildes möjligheter att aktivt kunna förvalta och på så sätt påverka sitt sparande försvåras. Som anförs i motion Fi5 är tidpunkten för att ändra skattereglerna nu lämplig ur ett statsfinansiellt perspektiv. Börsen har under senare år totalt fallit tillbaka, vilket gör att en ändring av lagen även kortsiktigt får begränsade finansiella effekter. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om att en ny beskattningsmetod för aktier och värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar i enlighet med vad som förordas i motionerna bör införas, utan att detta skall föranleda beskattning. Vi förutsätter att regeringen arbetar snabbt med att få fram de lagförslag som behövs för en sådan omläggning. 11. Riskkapitalavdrag, punkt 18 (kd, c) av Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att införa ett riskkapitalavdrag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:N329 yrkande 10 och 2003/04:N412 yrkande 12. Ställningstagande En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer, och är därför särskilt viktiga under tider med behov av strukturell förnyelse. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är av dessa skäl viktiga. Erfarna företagare har speciellt goda förutsättningar att bedöma affärsidéer och därför skall skattesystemet stimulera dessa till att investera sina förtjänster i nya företag. Det skall vara skattemässigt fördelaktigt att sätta in kapital i nya verksamheter som kan skapa tillväxt och arbetstillfällen. Vi förordar att regeringen får i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om riskkapitalavdrag med utgångspunkt från förslagen i de motioner som behandlas i detta avsnitt. 12. Generationsskiften i företag, punkt 20 (m, fp, kd, c) av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Gunnar Andrén (fp), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om generationsskiften i familjeföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 7, 2003/04:Fi306 yrkande 13 i denna del, 2003/04:Fi308 yrkande 16, 2003/04:Sk449 i denna del och 2003/04:MJ476 yrkande 8 i denna del. Ställningstagande Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Dessa och även andra skattekostnader som kan uppkomma i samband med att en verksamhet skall övergå till en ny generation bidrar till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Många bedömer också att beskattningen vid generationsskifte i ett familjejordbruk åderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk. Vi anser att tillräckligt inte har gjorts för att åstadkomma bra skattemässiga villkor i samband med generationsskiften i familjeföretag. Oavsett vad som kommer att hända med arvs- och gåvobeskattningen i framtiden anser vi att generationsskiftesproblematiken måste lösas. Vi föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen skall begära att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar som löser skatteproblemen i samband med generationsskiften. 13. Personalvårdsförmån, punkt 21 (kd) av Per Landgren (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk287 och avslår motion 2003/04:Kr326 yrkande 7. Ställningstagande Som beskrivs i motion Sk287 finns det många exempel på företag som drabbats av både arbetsgivaravgift och förmånsbeskattning på medel avsatta för friskvård. För ett företag är det i dag lättare att göra avdrag för inventarier, maskiner eller bilar än för friskvård för personalen. Det är en egendomlig syn på det humana kapitalet som ju är det absolut viktigaste på varje företag. Med tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög sjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftande till ökad hälsa välkomnas. Om man gör det i en form med stor valfrihet för den enskilde bör det inte straffas med arbetsgivaravgifter och förmånsskatter utan i stället uppmuntras. Jag tillstyrker därför begäran i motion Sk287 om en utredning som utgår från förutsättningen att avdrag för kostnader för friskvård till anställda skall prövas utifrån den enskilde arbetstagarens behov. 14. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23 (m, kd, c) av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om tydligare regler för sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk273, 2003/04:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Kr232 yrkande 10, 2003/04:Kr282 yrkande 12, 2003/04:Kr326 yrkande 4, 2003/04:Kr327 yrkande 8 och 2003/04:Kr391 yrkande 5. Ställningstagande Våren 2002 föreslog ett enigt skatteutskott ett tillkännagivande till regeringen om att den skulle pröva om inkomstskattelagens regler har en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag för utgifter i samband med sponsring. Det hade bl.a. i motioner framhållits att sponsring som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte beaktas tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde även pröva om reglerna behöver göras tydligare för att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring. En utgångspunkt för prövningen borde vara att reglerna skall vara neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser, och undersökningen borde belysa om även en indirekt koppling mellan sponsorns och sponsormottagarens verksamheter skulle kunna godkännas. Det borde också vara en utgångspunkt att principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde så snart det kan ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar. Riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02: 202). Regeringen har ännu inte återkommit till riksdagen i den aktuella frågan. Enligt vår mening bör riksdagen i ett nytt tillkännagivande till regeringen uttala vikten av att den begärda prövningen redovisas för riksdagen utan ytterligare dröjsmål. 15. Arbetslokal i bostaden, punkt 25 (c) av Roger Tiefensee (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avdrag för arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk447. Ställningstagande I motion Sk447 framhålls att en höjning av schablonavdraget skulle medföra en förenkling då det för vissa enskilda näringsidkare från skattesynpunkt skulle bli irrelevant om verksamheten bedrivs i en särskilt inrättad del eller inte, och de faktiska kostnaderna därmed inte behövde undersökas vare sig av företagaren eller Skatteverket. Det skulle också vara en hjälp för nystartade småföretag. Med hänvisning till dessa skäl tillstyrker jag motionärernas förslag om utvidgad avdragsrätt för enskilda näringsidkare för arbete i bostaden. 16. Kommunala bolag, punkt 27 (fp) av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en lagändring som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:K415 yrkande 2 och avslår motion 2003/04:Sk351 yrkandena 1 och 2. Ställningstagande Konstitutionsutskottet har framhållit (bet. 2001/02:KU14) att kommunal verksamhet "i största möjliga utsträckning bör bedrivas i nämndform". Innebörden var att det föreligger en underliggande men befogad oro att kommuner och landsting - trots att utskottet i samma betänkande fann att det "även fanns skäl som talar för bolagsformen" - nyttjar bolagsformen i syfte att begränsa den offentliga insynen i verksamheten. Att aktiebolagsformen också kan användas för att genomföra en skatteplanering som står i strid med både skattelagstiftningens och den öppna redovisningens anda är oomtvistligt. Därtill kommer att verksamheter i aktiebolagsform, hur goda motiven och intentionerna i övrigt än varit vid företagsstarten, riskerar att snedvrida konkurrensförhållanden mellan privata och kommunalt konkurrerande verksamheter. Det är grunden för att Folkpartiet anser att primärkommunal och landstingskommunal verksamhet skall bedrivas i förvaltningsform. Den logiska konsekvensen av denna öppenhetssyn i kombination med konkurrensneutralitetsaspekten är att den kommunala bolagssektorn avvecklas. Endast då särskilda och klart avgränsade skäl föreligger skall kommunal verksamhet drivas i aktiebolagsform. Förslaget om en särregel för kommunala bolag i syfte att sätta stopp för kommunal koncernbildning av skatteplaneringsskäl måste också sättas in i det allmänna samhällsklimatet. Det allmänna måste föregå som efterföljansvärt exempel på detta område. Skatteplanering är visserligen inte olaglig, men måste alltid balanseras mot syftet med verksamheterna. När kommuner inordnar många av sina bolag i ett koncernliknande förhållande, och därigenom - fortfarande fullt lagligt - kan nyttja bestämmelser för att i praktiken dölja vissa verksamheters endera mycket goda eller mycket dåliga resultat, är gränsen för det acceptabla överskridet från etiksynpunkt. Kommuner skall ägna sig åt sin kommunala kärnverksamhet, skola, vård, omsorg, gemensamma kommunikationer, gator och vägar. Detta skall ske samtidigt som medborgarnas gemensamma tillgångar förvaltas och förrättas på ett rationellt och riskfritt sätt. I dag bedrivs emellertid många verksamheter som kommuner inte borde göra i hel- eller delägda kommunala bolag. Ett verksamhetsfält av särskild vikt i sammanhanget utgörs av kommunala bostadsbolag. Bortsett från de mycket stora felinvesteringar som många kommuner gjort på bostadsområdet, kan alltför dominerande kommunala bostadsbolag innebära att icke kommunägda bostadsföretag upplever det som mindre meningsfullt att verka i eller utveckla sitt engagemang i den aktuella kommunen eller regionen. Inordnas dessutom stora kommunala bostadsbolag i den kommunala bolagsverksamheten, kan detta i värsta fall - dessvärre finns alltför många avskräckande exempel där bistånd krävts från statsmakten för att inte försätta bostadsföretagens ägare, kommuner, på obestånd - resultera i att de kommunala kärnverksamheterna drabbas av nedskärningar som annars inte blivit nödvändiga. För Folkpartiet är det oacceptabelt att kommuner genom en hierarkisk aktiebolagsstruktur skaffar sig näst intill egna dragningsrätter i statskassan. Regeringen bör därför lägga fram förslag till lagändringar som omöjliggör kommunal skatteplanering genom koncernbildning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Särskilda yttranden 1. Fåmansföretag, punkt 8 (mp) Barbro Feltzing (mp) anför: Om en fåmansbolagsägare anställer sina barn (16 år eller yngre) är det inte barnen som blir skattskyldiga. Deras lön läggs i stället på fåmansföretagarens och därefter dras skatten. När en företagare anställer grannens barn beskattas barnen. Vi vill att barnen, och inte föräldrarna, alltid skall vara skattskyldiga, även om de arbetar i sina föräldrars företag. Lönen bör emellertid stå i förhållande till arbetets art, barnens ålder och deras kompetens. Den skall alltså vara marknadsmässig. Om lönen är hög bör emellertid skattskyldigheten läggas på den förälder som är företagets ägare. Detta bör ha granskats av en ny utredning om småföretagarens villkor, senast den 1 mars 2005. 2. Vissa arvs- och gåvoskattefrågor, punkt 19 (m) Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför: Moderaterna har i riksdagen fört fram ett krav på att arvs- och gåvobeskattningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005. Vi kommer att fortsätta med att försöka övertyga en majoritet i riksdagen om att detta är vid sidan av slopad förmögenhetsbeskattning en viktig åtgärd för att bl.a. stoppa kapitalflykten från Sverige. 3. Yrkesfiskare, punkt 22 (kd, c) Per Landgren (kd) och Roger Tiefensee (c) anför: Yrkesfisket utgör en viktig sysselsättning i många skärgårdssamhällen och i bygder runt våra kuster. För en positiv utveckling för det svenska yrkesfisket krävs att yrkesfiskarna får arbeta på samma villkor som sina kolleger i omvärlden, främst Danmark och Norge. Vi förutsätter att regeringen tar till vara de möjligheter som finns att påskynda handläggningen av det förslag till yrkesfiskaravdrag som nu är föremål för kommissionens bedömning. 4. Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 23 (fp) Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför: När skatteutskottet för två år sedan (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202) tillkännagav för regeringen att det finns anledning att pröva om inkomstskattelagens regler alltigenom har en ändamålsenlig utformning, var syftet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om förbättringar och förtydliganden. Riksdagens begäran är i detta avseende enkel, klar och entydig. Det finns inga vägande skäl att återupprepa detta enhälliga tillkännagivande från riksdagen och dess skatteutskott. Under ärendets behandling, som bl. a. innefattar ställningstagande till den välgrundade motionen 2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp), har till utskottet - trots att utskottet från regeringen under beredningen av ärendet begärt besked om regeringens handläggning av frågan sedan riksdagens begäran gjordes våren 2002 - intet besked lämnats från regeringen. Det förtjänar att starkt understrykas: vid förfrågan från utskottet har inget konkret besked hur - eller ens om - beredning pågår stått att få. Det är svårt att uppfatta detta på annat sätt än som betydande nonchalans mot riksdagens begäran att regeringen skall återkomma till riksdagen i ärendet. Denna nonchalans är desto allvarligare som det rör många ideellt arbetande människors och föreningars möjligheter att under ekonomiskt betryggande former utöva sin samhällsgagnande verksamhet. Nonchalansen - två år är dock en i detta sammanhang icke obetydlig tid - är desto mer remarkabel som den står i skarp kontrast till regeringens i övrigt mycket omfattande retorik i rakt motsatt riktning: värnandet av idrott, kultur och annan ideell verksamhet. Riksdagen bör inte rimligen behöva besluta om ett nytt tillkännagivande för att regeringen skall efterkomma riksdagens tidigare eniga tillkännagivande. Vi förutsätter från liberalt håll att regeringen inom kort underrättar riksdagen om hur beredningen av riksdagens tillkännagivande från 2001/02 fortskrider och återkommer till riksdagen med en konkret tidsplan om hur regeringen avser att efterkomma riksdagens eniga begäran.
Bilaga Förteckning över behandlade förslag Motion väckt med anledning av prop. 2002/03:150 2003/04:Fi5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m): Riksdagen beslutar att ett fondbyte inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning i enlighet med vad som anförs i motionen. Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003 2003/04:K415 av Karin Pilsäter m.fl. (fp): 2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om lagändring som sätter stopp för kommunal skatteplanering genom koncernbildning. 2003/04:Fi304 av Alf Svensson m.fl. (kd): 36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser. 2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta arvskiften inom familjeföretag. 2003/04:Fi306 av Maud Olofsson m.fl. (c): 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det gynnsammare att starta, driva och genomföra generationsskiften i företag. 2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre skatter för företagen. 16. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten med en tonnagebaserad skatt för rederier. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher. 2003/04:Sk229 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om flyttskatt på fonder. 2003/04:Sk237 av Carl-Axel Johansson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformer av beskattning av fonder och aktier. 2003/04:Sk256 av Inger Davidson och Sven Brus (båda kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar. 2003/04:Sk260 av Annelie Enochson (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage. 2003/04:Sk269 av Claes Västerteg (c): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av representationsavdraget så att det följer kostnadsutvecklingen enligt vad i motionen anförs. 2003/04:Sk270 av Kent Olsson och Henrik Westman (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utjämningskonto för fiskare. 2003/04:Sk273 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur. 2003/04:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m): Riksdagen begär att regeringen beslutar att höja avdraget för representationsmåltid till 300 kr. 2003/04:Sk280 av Annika Qarlsson (c): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skattereglerna för ideella och allmännyttiga föreningar skall ses över och förenklas. 2003/04:Sk282 av Håkan Larsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter skall beskattas i den kommun där fastigheterna är belägna. 2003/04:Sk287 av Maria Larsson (kd): Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om förändringar i inkomstskattelagen så att avdrag för kostnader för friskvård till anställda kan utformas utifrån den enskilde arbetstagarens behov. 2003/04:Sk289 av Henrik Westman och Patrik Norinder (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta nystartade företag sätta av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten de fem första åren i periodiseringsfonder. 2003/04:Sk290 av Kent Olsson m.fl. (m): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring av konst och kultur. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst. 2003/04:Sk294 av Inger René och Kent Olsson (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdraget. 2003/04:Sk314 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto. 2003/04:Sk316 av Inger Lundberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uppföljning av tillämpningen av avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten konst. 2003/04:Sk327 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (båda m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stiftelser skall vara skattebefriade om de förvaltas av förening som är skattebefriad. 2003/04:Sk331 av Kenneth Lantz (kd): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riskerna med dubblering av avkastningsskatten på pensionssparande och höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkringar. 2003/04:Sk338 av Anne-Marie Pålsson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser. 2003/04:Sk351 av Anders Larsson (c): 1. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att beskattning av överskott ej skall ske i helägda dotterbolag till kommuner och landsting. 2. Riksdagen begär hos regeringen förslag som innebär att avdrag vid beskattning för helägda dotterbolag till kommuner eller landsting skall föreligga för resultatöverföring som sker motsvarande i allmän mening benämnda koncernbidrag vad avser överföring till kommuner och landsting. 2003/04:Sk359 av Sinikka Bohlin (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av fiskevårdsområdesföreningarna. 2003/04:Sk365 av Lena Ek m.fl. (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om icke-diskriminerande skatteregler för små företag. 2003/04:Sk409 av Roger Tiefensee m.fl. (c, m, fp, kd, v, mp): Riksdagen begär att regeringen snabbutreder införandet av en tonnagebaserad bolagsskatteberäkning för svenska rederier. 2003/04:Sk444 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en normallönemodell skall användas i ett nytt beräkningssystem för beskattning av inkomster i fåmansbolag. 2003/04:Sk445 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av skatteregler som diskriminerar närstående till företagare. 2003/04:Sk447 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enskilda näringsidkares avdrag för arbete i bostaden. 2003/04:Sk449 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten. 2003/04:Sk451 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av högsta beloppet för positiv räntefördelning sista året. 2003/04:Sk454 av Gunnar Sandberg (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om brutna räkenskapsår. 2003/04:Sk457 av Kenth Högström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om översyn av reduktionsreglerna för reavinstbeskattning vid byte av kapitalförvaltare. 2003/04:Ju218 av Jörgen Johansson (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidga reglerna i 30 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). 2003/04:Sf402 av Sven Brus m.fl. (kd): 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra småföretagarvillkoren, som är viktigt ur ett integrationsperspektiv. 2003/04:Kr232 av Kent Olsson m.fl. (m): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sponsring. 2003/04:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvsskatten. 2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m): 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring. 2003/04:Kr326 av Birgitta Sellén m.fl. (c): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att reglerna för företags möjlighet att sponsra kulturverksamhet bör ses över. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kulturaktiviteter för anställda bör vara en skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner. 2003/04:Kr327 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skatteregler för att underlätta sponsring av kultur. 2003/04:Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser. 2003/04:Kr390 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 19. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av samtidskonst. 2003/04:Kr391 av Alf Svensson m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etiska riktlinjer för kultursponsring. 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt för sjöfarten. 2003/04:T530 av Elizabeth Nyström m.fl. (m): 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rederinäringens beskattningsregler. 2003/04:T562 av Erling Bager m.fl. (fp): 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad skatteberäkning för sjöfarten. 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c): 41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa tonnageskatt. 2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd): 29. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på ett så kallat "fiskekonto" enligt motionens intentioner. 30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar vid fartygsbyte. 31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag. 2003/04:MJ433 av Åsa Torstensson m.fl. (c): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdrag. 2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att öka avsättningarna till periodiseringsfonder för att kunna göra miljöinvesteringar. 2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett gott företagsklimat och tillväxthämmande skatter. 2003/04:N288 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten beskattning av vinsten i fem år. 2003/04:N291 av Sten Tolgfors (m): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen av svenskt ägande av företag. 2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c): 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett riskkapitalavdrag. 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särreglerna för beskattning av närstående bör slopas. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i 3:12-regelverket införa en BEK-modell samt att höja klyvningsräntan till en nivå 15 % över statslåneräntan. 2003/04:N346 av Maria Larsson m.fl. (kd): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av etableringskonto. 2003/04:N347 av Lars Lindén m.fl. (kd): 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor avseende skatter och avgifter för turismen likvärdiga med dem som finns i andra länder. 2003/04:N348 av Viviann Gerdin och Roger Tiefensee (båda c): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att löntagare skall kunna spara ihop eget kapital till företaget på 120 000 kr med fullt skattemässigt avdrag. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera 3:12-reglerna angående beskattning på avkastning i fåmansföretag. 2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd): 12. Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs. 13. Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto införs. 17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag. 23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher. 2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barn och feriearbete. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvärdera effekten av att gynna dem som vill spara till start av företag. 2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning om villkoren för arbetsgivares avdragsrätt avseende anställdas avtalsreglerade pensionsordningar. 2003/04:Bo235 av Owe Hellberg m.fl. (v): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefria underhållsfonder för flerfamiljshus.