Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.
Betänkande 2000/01:SkU14
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU14
Allmänna motioner om inkomstskatt m.m.
Innehåll
2000/01
SkU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna motionstiden 2000 som rör inkomstbeskattningen.
Med anledning av de synpunkter som framförs i flera motioner på förmånsbeskattningen av bilar som är avsedda för installation och distribution och som används privat i ringa omfattning föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna och deras tillämpning bör ses över.
I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet fogas 24 reservationer och 6 särskilda yttranden.
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Skattepolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om att skattepolitiken skall ges en inriktning som överensstämmer med de förslag som lagts fram av Moderaterna, Kristdemokraterna respektive Folkpartiet. Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp) och särskilda yttrandena 1(kd) och 2 (c().
Motioner
I flera motioner från den allmänna motionstiden lägger motionärerna fram förslag som ligger i linje med vissa av de förslag till inriktning av skattepolitiken som behandlats i anslutning tills hösten budgetbeslut.
Flera motionsyrkanden ansluter till den inriktning av skattepolitiken som Moderata samlingspartiet redovisat i budgetärendet. I motionerna N266 yrkande 6 och A244 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att de höga skatterna minskar utrymmet för människor att träffa egna val och ta ansvar för sitt eget liv och leder till att företag, jobb och kunskap flyttar till andra länder där skatteklimatet är mer gynnsamt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det totala skattetrycket måste sänkas och redovisar en rad åtgärder som gäller utformningen av inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen etc. I motion Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) framhålls behovet av skattesänkningar för att främja Sveriges internationella konkurrenskraft. Yrkanden med denna inriktning framställs också i motionerna A806 yrkande 4 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Kr537 yrkandena 14-16 av Kent Olsson m.fl. (m), A227 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m), A243 yrkande 5 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Sk651 av Stefan Hagfeldt (m), Sk677 av Margareta Cederfelt (m), Sk691 av Margit Gennser (m), Sk733 av Roy Hansson (m), Sk735 yrkandena 1 och 6 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Kr230 yrkande 2 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m).
Som en del i Kristdemokraternas inriktning och med anledning av den strategi för en skatteväxling som regeringen redovisat i budgetpropositionen anför motionärerna i motion Sk323 yrkande 48 av Alf Svensson m.fl. (kd) att det är angeläget med förändringar i den riktning som Skatteväxlings- kommittén förslagit och att detta arbete måste drivas internationellt och i synnerhet inom EU.
I anslutning till den inriktning av skattepolitiken som Folkpartiet liberalerna redovisat anförs i motion N323 yrkande 1 av Eva Flyborg m.fl. (fp) att skattepolitiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för jobb, nyföretagande och ekonomisk tillväxt och redovisas de förändringar på skatte- och avgiftsområdet som föreslås. Ett motsvarande yrkande framställs i motion N325 yrkande 22 av Runar Patriksson (fp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens behandling av förslaget till utgiftsramar och inkomstberäkning för budgetåret 2001 tillstyrkt regeringens förslag om inriktning av skattepolitiken och avstyrkt de förslag om en annan inriktning som lagts fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna.
Regeringen har föreslagit att en inkomstskattereform genomförs för att kompensera löntagarna, särskilt de med låga eller medelhöga inkomster, för de skattehöjningar som drabbade dem under krisåren. Reformen innehåller två delar. Den första delen innebär att löntagarna kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom en särskild skattereduktion. Den andra delen består i att den nedre skiktgränsen för den statliga inkomstskatten höjs så att andelen som betalar statlig inkomstskatt endast omfattar 15 % av skattebetalarna. Reformen planeras genomföras i fyra steg. Det första steget togs vid 2001 år inkomsttaxering och det andra steget beslutades under hösten och gäller vid 2002 års inkomsttaxering. Fullt genomförd beräknas denna reform leda till ett inkomstbortfall på närmare 50 miljarder kronor.
En ökad miljörelatering av skattesystemet utgör också ett viktigt inslag i den av regeringen förda skattepolitiken. En skatteväxling som finansierar insatser för ökad kompetensutveckling har redan beslutats, och under hösten togs ytterligare ett steg genom att en skatteväxling med höjda skatter på koldioxidutsläpp och energi finansierar en höjning av grundavdraget för löntagare och pensionärer med 1 200 kr och en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 0,1 procentenheter. Denna skatteväxling har en total omslutning på 3,3 miljarder kronor.
I höstens budgetproposition har regeringen vidare redovisat en strategi för en fortsatt skatteväxling som tar sin utgångspunkt i den modell för hur ener- giskattesystemet kan reformeras som Skatteväxlingskommittén redovisat i betänkandet Skatter, miljö och sysselsättning (jfr Ds 2000:73 Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell). Skatteväxlingskommitténs beräkning av utrymmet för en skatteväxling motsvarar enligt vad regeringen konstaterar ca 30 miljarder kronor. För att kunna förverkliga denna strategi förbereder regeringen ett antal utredningsuppdrag som gäller utformningen av nedsättningssystemet för tillverkningsindustri, m.m., en fördjupad analys av alternativa ekonomiska styrmedel, en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen och en översyn av övriga miljörelaterade skatter.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att avvika från den inriktning av skattepolitiken som regeringen förslagit och utskottet tillstyrkt under höstens budgetbehandling. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Landsbygds- och glesbygdsavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om införande av landsbygdsavdrag, glesbygdsavdrag och reseavdrag för ungdomar och pensionärer.
Jämför reservationerna 3 (c) och 4 (m, kd, fp) och särskilt yttrande 3 (v).
Gällande bestämmelser, m.m.
Den regionalpolitiska utredningen har diskuterat frågan om ett landsbygds/glesbygdsavdrag i sitt slutbetänkande (SOU 2000:87) men har inte kommit fram till någon gemensam ståndpunkt.
Motioner
I flera motioner tar motionärerna upp de extra transportkostnader som uppkommer för dem som bor i glesbygd och föreslår att särskilda avdrag införs för denna grupp.
I motion Sk321 yrkande 9 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att boende på landsbygden ofta har extra kostnader för resor till och från affären och annan service och för att skjutsa barn till och från idrott eller föreningsliv. De kostnader som uppstår på grund av de långa avstånden måste enligt motionärerna kompenseras. Ett särskilt landsbygdsavdrag bör införas och regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan så att avdraget kan införas fr.o.m. år 2002. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk693 av Sofia Jonsson (c).
I motion Sk734 av Gunilla Wahlén (v) anförs att glesbygdsboende behöver ta sig till basservice i form av skola, post, affär, vårdcentral, hockeyträning och ridskola och att en utredning därför bör tillsättas med syfte att ge gles- bygdsboende en ekonomisk kompensation för höga kostnader på grund av långa avstånd. Kompensationen kan enligt motionären få formen av skattereduktion för alla glesbygdsboende där man via skattsedeln får ett avdrag som är knutet till boendet och avståndet till allmänna kommunikationer.
I motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson (fp) begärs ett tillkännagivande om att reseavdraget bör breddas så att barnfamiljer och pensionärer också får ta del av avdragsmöjligheten.
I motion Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs att boende i glesbygd bör kompenseras för sina höga reskostnader. Detta gäller såväl privatpersoner som nyttotrafik och näringslivets transporter. Kompensationen kan enligt motionärerna ske genom ökade reseavdrag eller en särskild skattereduktion.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt möjligt utformas generellt för hela landet och andra medel än skattereglerna i första hand användas för att åstadkomma en regional utjämning.
En viktig del i det kommunala utjämningssystemet är bl.a. hänsynen till de strukturella kostnadsskillnaderna där de viktigaste faktorerna är kostnader som hänger samman med åldersstruktur, sociala förhållanden och geografiska förhållanden. Det kommunala utjämningssystemet ger således möjligheter att ta regionala hänsyn av den typ som motionärerna eftersträvar.
Utskottet är således inte berett att tillstyrka de aktuella förslagen och avstyrker därför motionsyrkandena.
Tjänstesektorn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en skattereduktion på 50 % för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.
Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp).
Gällande bestämmelser, m.m.
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och syssel-sättning (SOU 1997:17).
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om en skattereduktion på 50 % för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet. Skattereduktionen skall medges för arbetskostnader upp till 50 000 kr per år och hushåll, och priset skall reduceras direkt vid köp när tjänsten köps från ett företag. Yrkanden med denna inriktning framställs i motionerna Sk728 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m, kd, c, fp), N381 yrkande 14 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp), A806 yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m), A812 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk615 av Catharina Elmsäter- Svärd och Margareta Cederfelt (m), Sk704 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m), Sk707 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m), Sk753 av Elver Jonsson (fp), Sk754 av Roy Hansson (m), Sk755 av Cristina Husmark Pehrsson (m), Sk1025 yrkande 11 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), Sk698 av Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c), Sk744 av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s), Sk663 av Inger Strömbom (kd), N324 yrkande 11 av Alf Svensson m.fl. (kd) och A809 yrkande 5 av Margareta Andersson m.fl. (c).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för tjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla. Det är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har gjort i Danmark talar för en sådan utgång.
En stimulans av denna typ skulle också leda till gränsdragningsproblem och ge upphov till svårkontrollerade gråzoner.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Barnomsorgskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.
Jämför reservation 6 (m, kd, c, fp).
Motioner
I motionerna Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Sf273 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs en avdragsrätt för styrkta barnomsorgs- kostnader vid den kommunala beskattningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens budgetbehandling avstyrkt yrkanden om en avdragsrätt för barnomsorgskostnader. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga och avstyrker därför även de nu aktuella motionsyrkandena om en sådan avdragsrätt.
Kompetenskonton
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om införande av kompetenskonton och en utvidgad avdragsrätt för utbildningskostnader.
Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
Småföretagsdelegationen har i rapporten Kompetens i småföretag (SOU 1998:77) bl.a. föreslagit ett system med individuella kompetenskonton där företaget och de anställda får göra avsättningar av medel för kompetens-utveckling under skattemässigt gynnade avsättningar.
Motioner
I motionerna Ub280 yrkande 3 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) och Ub281 yrkande 10 av Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att individuella kompetenskonton bör införas där den enskilde och dennes arbetsgivare kan avsätta medel för återkommande kunskapsförsörjning som får användas när det passar arbetstagaren och arbetsgivaren. I motion A704 yrkande 2 av Margit Gennser (m) föreslås att äldre kompenseras för tidigare brister i möj- ligheterna till vidareutbildning genom att kompetenshöjande åtgärder görs avdragsgilla. Regeln kan till att börja med gälla för arbetstagare över 50 år och sedan utsträckas längre ner i åldrarna. I motion Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser (m) anförs att mycket talar för att utbildningskostnader bör ses som en avdragsgill kostnad för framtida löneinkomster. En avdragsrätt för utbildningskostnader kan gälla kurslitteratur, kursavgifter, m.m. men inte egna levnadskostnader under studietiden.
I motion N267 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att ett system med individuella kompetenskonton bör införas. Systemet skall ge möjlighet för var och en, eventuellt tillsammans med arbetsgivaren, att spara till sin kompetensutveckling på skattemässigt gynnade villkor. Staten bör ikläda sig en utjämnande funktion för den som inte har råd såsom arbetslösa och löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna kopplas till systemet genom speciella regler.
I motion A225 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför motionärerna att det behövs en kraftfull satsning på utbildning och kompetens om Sverige skall kunna upprätthålla sin internationella konkurrenskraft och att en metod är att införa kompetenskonton. Det är därför viktigt att de medel som avsatts för kompetensutveckling i statsbudgeten för år 2000 också används för detta ändamål.
I motion Sk323 yrkande 44 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att en avdragsrätt bör införas för medel som arbetsgivaren och arbetstagaren sätter in på ett gemensamt utbildningskonto. I motionerna A278 yrkande 18 av Stefan Attefall m.fl. (kd) och A277 yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) anförs att ett individuellt utbildningskonto skulle ge den enskilde möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och underlätta för äldre att konkurrera. Såväl arbetsgivare som arbetstagare bör kunna avsätta högst 5 % av inkomsten med avdragsrätt. Medlen kan placeras på valfritt sätt och arbetstagaren bestämmer själv utbildningens inriktning. Om arbetsgivarens pengapott används skall en överenskommelse träffas om användningen. Uttag skall beskattas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har under hösten 1999 fattat beslut om en skatteväxling som finansierar en avsättning på 3 miljarder kronor för reducerad skatt vid kompe- tensutveckling i arbetslivet under perioden 2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig individuell kompetensutveckling i arbetslivet, vilket kan öka individens möjligheter att välja och byta arbete, och därmed öka tryggheten i arbetslivet.
Regeringen har den 20 december 1999 beslutat ge en utredare i uppdrag att föreslå hur de avsatta budgetmedlen för individuell kompetensutveckling effektivast skall disponeras (dir. 1999:106). Utredaren har i december 2000 avlämnat sitt huvudbetänkande Individuellt kompetenssparande, IKS, med start år 2002 (SOU 2000:119).
Enligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden med anledning av det framlagda utredningsförslaget avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Idrottskonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en möjlighet för elitidrottare och andra som under kort tid har mycket höga inkomster att fördela beskattningen av dem över tiden genom insättning på ett särskilt konto.
Jämför reservation 8 (c, mp).
Motioner
I flera motioner hemställs att riksdagen begär en utredning om införande av ett idrottskonto. Motionärerna anför att elitidrottare och andra under några aktiva år kan ha extremt höga inkomster som drabbas av en hög marginalskatt. Följden kan bli att de av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig utom- lands. Problemet skulle väsentligen kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex. genom inrättande av ett idrottskonto. Yrkanden med denna inriktning framställs i motionerna Sk708 av Kent Olsson och Ingvar Eriksson (m), Sk617 av Birgitta Sellén och Marianne Andersson (c), Kr524 yrkande 4 av Birgitta Sellén m.fl. (c) och Sk1023 av Kenth Högström (s).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt möjligt vara utformade på ett sådant sätt att undantag för olika grupper kan undvikas. Utskottet har därför också vid tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden om olika former av utjämningskonton med hänvisning till skattereformens principer om en lik- formig och enhetlig beskattning. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Öresundsregionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en omförhandling av dubbelbeskattningsavtalet med Danmark och om en anpassning av den svenska person- och företagsbeskattningen till Öresundsregionens behov.
Gällande bestämmelser, m.m.
En skattskyldig som vid sina resor mellan bostaden och arbetsplatsen har haft kostnad för väg-, bro- eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden. Den som beskattas enligt reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) erlägger en bruttoskatt på 25 % och har inte någon avdragsrätt för kostnader.
Motioner
I tre motioner framställs yrkanden som rör beskattningen vid arbetspendling mellan Sverige och Danmark och särskilt effekterna av beslutet att slopa de s.k. gränsgångarreglerna. Gränsgångarreglerna tillämpades fram till 1996 års utgång och innebar att inkomsten beskattades i bosättningslandet i stället för arbetslandet (prop. 1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).
I motion Sk638 av Inger Strömbom (kd) hemställs att Sverige snarast tar upp förhandlingar med Danmark om att återinföra den tidigare gränsgångar- regeln så att beskattning kan ske i bosättningslandet. Med nuvarande utformning av avtalet beskattas löntagare i arbetslandet, och detta leder enligt motionären till att pendlare som bor i Sverige och arbetar i Danmark kan bli kost- samma för bosättningskommunen.
I motion Sk796 av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s) hemställs att gränsgångarregeln återinförs så att beskattning kan ske i bosättningslandet i stället för i arbetslandet. De nuvarande reglerna är enligt motionärerna djupt orättvisa eftersom kommunen/landstinget måste tillhandahålla tjänster utan att få del av skatteinkomsterna.
I motion Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) anförs att person- och företagsbeskattningen måste vara så anpassad att ett företag kan vara verksamt på båda sidor om sundet. Målet är enligt motionärerna inte nödvändigtvis att samma skatteregler skall gälla, utan ett system som kommunicerar och skapar förutsättningar för konkurrens på lika villkor (yrkande 2). Priset för arbetspendling i Öresundsregionen bör sänkas genom att en avdragsrätt införs för broavgifter (yrkande 10). Slutligen begär även dessa motionärer att dubbelbeskattningsavtalet mellan Danmark och Sverige omförhandlas (yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Den svenska och den danska regeringen har i rapporten "Öresund - en region blir till" i maj 1999 redovisat en första kartläggning av hinder och möjligheter vad gäller integrationen i Öresundsregionen. I rapporten redovisar regeringarna bl.a. sina överväganden när det gäller gränsgångarnas skatte- och avgiftssituation.
Huvudprincipen om beskattning i arbetslandet är enligt vad som anförs i rapporten fast förankrad i den internationella skatterätten, och den står också i överensstämmelse med de principer som gäller i EG:s regler om social trygghet. En tillämpning av huvudprincipen gör att det blir enklare att preliminärbeskatta inkomsten och beräkna sociala förmåner och avgifter. Sambandet med arbetsgivarens avdragsrätt för lönekostnader blir också säkrare. En samordning mellan skatter och avgifter gör också att man kan undvika en snedvridande beskattning av gränspendlarna. Eftersom skatterna har en i förhål- lande till avgifterna större tyngd i Danmark än i Sverige kan en snedvridande effekt uppstå om svenska skatter kombineras med danska avgifter eller vice versa.
Av rapporten framgår också att det inom Europa finns många exempel på att principen om beskattning i hemvistlandet tillämpas i olika gränsregioner. Sådana avtal finns mellan Frankrike och flera andra länder, mellan Spanien och Portugal och mellan Italien och Österrike. Även Sverige har sådana avtal med Norge och Finland. Regeringarna konstaterar i rapporten att dessa ordningar bibehålls även om de avviker från huvudprincipen men att de också skapar en obalans mellan skatt och utbyte av de sociala trygghetssystemen.
Även frågan om de kommunalekonomiska effekterna av en beskattning i arbetslandet tas upp i rapporten. Regeringarna konstaterar att den nu rådande ordningen kan påverka skatteunderlaget och därmed förutsättningarna för en allsidig kommunal service. Detta skulle enligt vad som anförs i rapporten kunna vara fallet om pendlingen utvecklas så att skatteunderlaget i delar av regionen urholkas och leder till kommunalekonomiska problem som inte balanseras av positiva effekter i andra led, t.ex. via ökad handel och annan ekonomisk aktivitet som hänger samman med boendet.
I rapporten konstaterar regeringarna att den fasta förbindelsen kan väntas öka antalet pendlare betydligt. Det är därför enligt vad som anförs viktigt att vara uppmärksam på om pendlarströmmar och bosättningsmönster utvecklas på ett sätt som ger oönskade sociala och kommunalekonomiska effekter. Samtidigt bör man enligt vad som anförs ta hänsyn till båda ländernas önskemål om att ha regler för behandlingen av gränsgångare vid andra landgränser som är så enhetliga, tydliga och lättillämpliga som möjligt.
I rapportens skatteavsnitt anförs slutligen att regeringarna i Danmark och Sverige kommer att, i samarbete och dialog med organisationer, företag och myndigheter på båda sidor av Öresund, aktivt följa integrationsutvecklingen för att bedöma vilka skillnader i skattesystemen som kan verka hämmande eller snedvridande för gränsöverskridande arbetskraft eller yrkesmässig verksamhet. I samband härmed skall en bedömning göras dels av om det, med avseende på att underlätta integrationen, finns behov av och möjlighet till ändringar av skattesystemen utan att helheten i de nationella beskattningsreglerna går förlorad, dels av effekten av fördelningen av skatter och utgifter mellan länderna vid existerande och framtida pendling, häribland en bedömning av om det finns behov av och möjlighet till ett interregionalt utjämningssystem för inkomstskatter och sociala avgifter samt andra skatter och avgifter som kan vara av betydelse för integrationen i regionen. Frågan följs nu av regeringarna i en dansk-svensk styrgrupp för Öresundsintegrationen på statssekreterarnivå. I styrgruppen ingår från svensk sida representanter från Finans-, Närings- och Socialdepartementen samt från dansk sida motsvarande ministerier.
Av det anförda framgår enligt utskottets mening att de frågor som motionärerna tar upp följs av den svenska och den danska regeringen och att ambitionen är att avveckla olika hinder och skapa möjligheter för en ökad integration i Öresundsregionen. I det pågående samrådet diskuteras även frågan om effekterna av de nuvarande principerna för beskattningen av gränspendling. Det finns mot denna bakgrund inte någon anledning att begära förslag eller rikta tillkännagivanden till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår.
När det gäller frågan om att sänka kostnaden för arbetspendling över bron genom att göra broavgiften avdragsgill kan utskottet konstatera att en sådan avdragsrätt redan föreligger. En skattskyldig som vid sina resor mellan bostaden och arbetsplatsen har haft kostnad för väg-, bro- eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska kostnaden. En annan sak är att personer som är bosatta i Danmark och arbetar i Sverige vid den svenska beskattningen erlägger en bruttoskatt på 25 % (Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK) och att avdrag för kostnader över huvud taget inte medges vid denna beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Persondatorer och program
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för kostnader för persondatorer och program.
Jämför reservation 9 (kd, fp).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har under hösten fattat beslut om en skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för data- och telekommunikationer (prop. 2000/01:24, bet. 2000/01:SkU9).
Motioner
I motion T212 yrkande 40 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att personer som inte har råd med dator och Internet bör få en möjlighet att göra ett skatteavdrag. I USA finns t.ex. möjlighet att få avdrag för kostnad för dator, programvara, utbildning m.m. En liknande avdragsrätt bör övervägas.
Utskottets ställningstagande
En allmän avdragsrätt för inköp av datorer och programvara skulle enligt utskottets mening innebära en oönskad snedvridning av konkurrensen på detta område, ge upphov till en mängd gränsdragningsproblem och dessutom medföra ett mycket kraftigt inkomstbortfall. Som utskottet i olika sammanhang framhållit är det önskvärt att skattesystemet så lång möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker grund för att finansiera den gemensamma sektorn. Utskottet avstyr- ker motionsyrkandet.
Personaloptioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en översyn av optionsbeskattningen i syfte bl.a. att göra den förmånligare.
Jämför reservation 10 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
En personaloption är en rättighet som ges ut enbart till anställda inom ett företag eller en företagsgrupp. Den innebär att den anställde under vissa förutsättningar i framtiden har rätt att förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris. Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda som får del av förmånen och är ofta bestämda i en optionsplan.
Personaloptionen kännetecknas av att den är förenad med olika förfogan-derättsinskränkningar - t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas - och att den kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om anställningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.
Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref 36) fanns möjlighet att skjuta upp beskattningstidpunkten genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt att förfoga över förvärvade värdepapper. Denna möjlighet upphörde genom en lagändring den 1 januari 1990 som innebar att förmån av värdepapper skall tas upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två avgöranden under år 1994 fann Regeringsrätten emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i målen aktuella optionerna eftersom de inte hade karaktär av värdepapper. Skatteplikten ansågs inträda först när den skattskyldige hade möjlighet att utnyttja optionen. Mot denna bakgrund infördes fr.o.m. 1999 års taxering nya bestämmelser som innebär att optioner som inte utgör värdepapper beskattas när de utnyttjas eller avyttras (prop. 1997/98:133, SkU26). För optioner som utgör värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas vid förvärvet.
Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10 kap. 11 § framgår dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för- månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker, dels att en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.
Särskilda regler gäller vid in- och utflyttning. Syftet med dessa regler är att beskattningen endast skall träffa optionsrätt som uppkommit i Sverige.
Motioner
I motionerna T717 av Carl Bildt m.fl. yrkande 2 och Sk735 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att attraktiva optionsprogram är den i särklass viktigaste konkurrensfaktorn vid rekrytering av personal i USA och beskattningen är enligt motionärerna förmånlig i flertalet delstater. De begär ett tillkännagivanden om att det är nödvändigt att utreda vilka ytterligare åtgärder inom skatteområdet som erfordras för att svenska optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga.
I motion T212 yrkande 41 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att många nya företag använder personaloptioner för att locka till sig attraktiv arbetskraft men också för att komma i gång utan höga lönekostnader. Den svenska beskattningen av personaloptioner är dock högre än i andra länder och regelverket är inte heller klart och tydligt. Det finns därför enligt motionärerna anledning att se över reglerna.
I motion Sk324 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att optioner är en betydligt osäkrare förmån än vad lön är och att beskattningen skyndsamt bör ses över både för dem som är långsiktigt verksamma här och för dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar enligt motionärerna problem för företagen. Konkurrensen från länder med förmånligare beskatt- ningsregler måste tas som en utgångspunkt vid översynen. Även i motion T718 yrkande 1 av Eva Flyborg m.fl. (fp) anförs att reglerna för beskattning av personaloptioner bör ses över med beaktande av andra länders förmånligare regler. Det bör enligt motionärerna t.ex. övervägas om betalningstidpunkten för socialavgifter på optionsförmånen kan flyttas eller om avgiftskyl- digheten kanske bör avskaffas helt.
I motion N267 yrkande 13 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att optionsprogrammen blir vanligare och att det finns anledning att söka anpassa skatte- systemet till detta förhållande.
Utskottets ställningstagande
Optionsprogrammen innebär enligt utskottets mening ett visst mått av risktagande från såväl arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I och med att parterna har valt att skjuta upp beskattningen till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse storleken på de skatte- respektive avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl utlöses. Om värdet är noll har den anställde gått miste om sin löneförmån. Är värdet stort kan skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli en större utgift för arbetsgivaren än planerat.
Enligt utskottets mening finns det inte något bärande skäl att beskatta lön i form av optioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra löneförmåner. Det är bara inom vissa delar av arbetsmarknaden som den här typen av löneförmåner kan erhållas, och det skulle enligt utskottets mening skapa en i det närmaste ohållbar situation om vissa grupper på detta sätt fick en förmånligare beskattning än andra grupper. Härtill kommer att det är tveksamt om man inom arbetsmarknaden bör stimulera till avtal som ger upphov till osäkerhet om ersättningens storlek och tidpunkten för betalning av arbetsgivaravgifter.
När det gäller in- och utflyttning bygger de svenska reglerna på principen om att optionsrätter som förvärvas i Sverige också skall beskattas här under det att optionsrätter som medförs till Sverige inte skall beskattas här. Reglerna har enligt utskottets mening en ändamålsenlig utformning.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte någon anledning att söka anpassa den svenska beskattningen på detta område till beskattningen i något eller några andra länder även om beskattningen i dessa länder skulle vara lägre.
Utskottet avstyrker med det anförda motionsyrkandena.
Resor till och från arbetet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en höjning av bilavdraget och en sänkning av gränsen för avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
Jämför reservationerna 11 (m) och 12 (kd) och särskilt yttrande 4 (c).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har höjt det avdragsgilla beloppet för kostnad för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr fr.o.m. 1999 års taxering. Samtidigt höjdes gränsen för avdragsgilla kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr per år (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Vid 2002 års taxering höjs det avdragsgilla beloppet för resor med bil mellan bostad och arbete från 15 kr till 16 kr per mil. Regeringen gör härvid bedömningen att den senaste tidens bensinprisuppgång ligger inom ramen för ett avdragsbelopp på 15 kr, men att det är motiverat med en höjning för att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01: FiU1).
Avdrag medges endast för resa mellan bostad och arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om en höjning av avdraget för resor med egen bil och en sänkning av gränsen för avdraget för resor under tjänst.
I motion Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G Högmark (m) hemställs att avdraget på 16 kr per mil för resor till och från arbetet höjs ytterligare (yrkande 2) och att en utredning om bilens betydelse i ett fungerande samhälle genomförs (yrkande 3).
I motion MJ845 yrkande 10 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs en sänkning av gränsen för avdrag för resor m.m. från 7 000 kr till 5 000 kr.
I motion N263 yrkande 8 av Helena Bargholtz (fp) anförs att bensinpriset under de senaste åren har stigit till rekordnivåer och att avdraget för bilresor bör kopplas till prisutvecklingen. Motionären hemställer också att reglerna ändras så att hänsyn kan tas till transporter till och från barntillsyn när rätten till avdrag för bilresor bestäms. Ett motsvarande yrkande framställs i motion N268 yrkande 12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) och i motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson (fp). Också i motion A812 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att reseavdrag skall få räknas på den sträcka det tar att köra barn till och från dagis.
Utskottets ställningstagande
När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan 1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav då anledning till en uppjustering av avdraget. Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till statsfinanserna och för att ge åtgärden en tillfredsställande fördelningsprofil höjdes samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000 kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen.
Vid höstens budgetbehandling har utskottet tillstyrkt att det avdragsgilla beloppet för resor med bil mellan bostad och arbete, m.m. höjs från 15 kr till 16 kr per mil för att på det sättet stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Härvid har utskottet avstyrkt yrkanden från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna med den inriktning som framgår av de nu aktuella motionerna.
Utskottet har inte ändrat uppfattning när det gäller bilavdraget och är därför inte berett att tillstyrka de nu aktuella förslagen om en ytterligare höjning av detta. Någon anledning att knyta avdraget till prisutvecklingen finns det enligt utskottets mening inte.
När det gäller förslagen om en sänkning av avdragsgränsen på 7 000 kr har utskottet redan under hösten avstyrkt en sådan åtgärd för innevarande år. Avdragsgränsen har också en praktisk betydelse genom att den bidrar till att förenkla taxeringsarbetet. Utskottet anser inte att det finns skäl att sänka denna gräns.
När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden för att lämna barn på dagis finns det enligt utskottets mening skäl att hålla gräns- dragningen kring dagens avdragsrätt för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Att låta skattemyndigheterna beakta resan för inlämning och hämtning av barn på dagis när tidsvinsten beräknas skulle komplicera de bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill kommer att fördelningspolitiska invändningar kan riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.
Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.
Resor vid kortvariga uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en översyn av beskattningen vid intervjuresor.
Jämför reservation 13 (m, kd).
Bakgrund
För den som har kortvariga arbeten och uppdrag gäller i allmänhet att arbetsorten är tjänsteställe. Det medför att resor som uppdragstagaren gör till och från den tillfälliga arbetsorten inte är att anse som en tjänsteresa utan en s.k. inställelseresa. Utgifter för inställelseresor och resor till och från arbetet i övrigt får dras av bara till den del de under ett beskattningsår sammanlagt överstiger 7 000 kr. Detta innebär att den skattskyldige inte alltid får avdrag för sina faktiska utgifter i samband med kortvariga arbeten och uppdrag. Utgifter för tjänsteresor får däremot dras av från första kronan.
Motioner
I motion Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman (s) anförs att en person som får kostnadsersättning för resa i samband med medverkan i ett debattprogram i TV eller liknande beskattas för ersättningen utan att kunna göra något motsvarande avdrag. Detta är enligt motionärerna orimligt, och de hemställer att reglerna ses över.
Utskottets ställningstagande
Frågan om den skattemässiga behandlingen av kostnadsersättning som utgår i samband med inställelseresor och om avdrag för sådana resor har behandlats av Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader m.m., och utredningen har under hösten 1999 avlämnat sitt slutbetänkande Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Betänkandet bereds för närvarande inom Finansdepartementet. Regeringen har för avsikt att under det närmaste året redovisa de förslag som bedöms vara nödvändiga för denna typ av resor (Fr 2000/01:233).
Enligt utskottets mening har en översyn av de aktuella reglerna redan genomförts. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden med anledning av denna översyn nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Bilförmån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av förmånsbeskattningen av installations- och distributionsbilar som använts privat i ringa omfattning. Därmed bifaller utskottet delvis de aktuella motionerna.
Jämför reservation 14 (fp).
Gällande bestämmelser
Bestämmelserna om beskattning för bilförmån under tjänst och i näringsverksamhet överensstämmer. En förutsättning för att bilförmån skall anses före- ligga är att bilen använts privat i mer är ringa omfattning. Detta villkor är uppfyllt om bilen har körts privat i mer än 100 mil eller fler än 10 gånger. För bilar som används som arbetsredskap gäller särskilda jämkningsregler.
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den byråkrati med körjournaler och liknande som nu belastar småföretagen kan undvikas. Enligt delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle förslaget få svagt positiva statsfinansiella effekter.
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om förmånsbeskattning av näringsidkare som har till gång till arbetsfordon.
I motion Sk729 (yrkande 1) av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) begärs ett tillkännagivande om att bilar som utgör arbetsredskap i närings- verksamhet skall undantas från förmånsbeskattning om de i endast mindre omfattning används privat. Därmed skulle enligt motionärerna företagare slippa det administrativa arbetet med körjournal, etc.
I motion Sk710 av Christina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker (m) anförs att åtskilliga företagare varje år tvingas skatta för en förmånsbil trots att de har tillgång till privatbil. Förmånsbeskattning påförs även om det är en tvåsitsig skåpbil fullt utrustad med verktyg. Motionärerna anför att det är svårt för den enskilde att styrka ringa privat användning och att anvisningarna är luddiga. Enligt dessa motionärer bör en översyn genomföras i syfte att eliminera otydligheterna i dessa regler.
I motion Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström (v) anförs att företagare som använder sig av bilar med två säten som ständigt är fullastade med material och inventarier och som knappast kan betraktas som privatbilar trots detta blir påförda värde av bilförmån. Även om företagaren äger en privatbil av hög standard påförs bilförmån eftersom servicebilen vid vissa tillfällen kan ha använts för resor mellan företaget och bostaden. Motionärerna hemställer att riksdagen begär ett förslag som innebär att rena servicebilar inte påförs förmånsvärde om företagaren samtidigt innehar en annan bil för privat bruk.
I motion Sk613 av Maria Larsson (kd) anförs att kraven på körjournal för fördelning av bensinförmånen och för bedömning av om privatkörning förelegat ställer till problem för både företagare och skattemyndigheter. En förenkling vore att slopa körjournalerna och införa en schablonbeskattning av dessa förmåner.
I motion Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) anförs att schablonbeskattningen av bilförmån leder till att en omfattande privat användning beskattas lägre än en motsvarande löneförmån och att en liten privat användning beskattas hårdare än en motsvarande löneförmån. Beskattningen är således inte neutral, och detta drabbar bl.a. småföretagare och andra med liten privat körning. Ett annan brist är att schablonen bestäms på grundval av administrativt fastställda priser trots att köp i utlandet kan leda till en avsevärd rabatt. Det vore enligt motionärerna också bra om billigare och mindre bilar kunde utgöra ett skattemässigt fördelaktigare val. En översyn av reglerna om beskattning av bilförmån bör genomföras.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening syftar de nuvarande reglerna och den praxis som gäller på området till att upprätthålla en förhållandevis schabloniserad beskattning för att på det sättet få enkla och lättillämpade regler. Även med denna utgångspunkt finns undantag för bilar som använts privat i ringa omfattning och en möjlighet att jämka förmånsvärdet om det rör sig om ett arbetsredskap.
Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för värdering av förmånen av helt eller delvis fri bil. I förhållande till tidigare regler har en uppdelning skett i förmån av privat nyttjande av bil och förmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är knuten till bilens totala körsträcka med en möjlighet för den skattskyldige att reducera förmånen genom styrkt tjänstekörning. Reglerna för beskattning av bilförmån har i denna del fått sin utformning som en följd av den kritik som riktades mot de tidigare reglerna för att de innebar en alltför kraftig stimulans av tjänstebilsinnehavarnas privata körning.
Utskottet är medvetet om att önskemålet om en ur miljösynpunkt mer rimlig utformning har fört med sig att reglerna blivit mer komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av fritt drivmedel, men anser att reglerna trots allt måste anses utgöra en rimlig kompromiss i sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå de grundläggande principer för beskattningen av bilförmån som de nuvarande reglerna är ett uttryck för.
Den kritik som motionärerna tar upp gäller bl.a. företagares svårigheter att slippa förmånsbeskattning för bilar avsedda för installation och distribution som inte används privat. Motionärerna bakom motionerna Sk655 och Sk710 anför t.ex. att företagare som använder sig av bilar med två säten som ständigt är fullastade med material och inventarier och som knappast kan betraktas som privatbilar ändå blir påförda bilförmån och att detta gäller även om företagaren äger en privatbil av hög standard. Anledningen är då att servicebilen kan ha använts för resor mellan företaget och bostaden.
Enligt utskottets mening är det en viktig förutsättning för en schabloniserad beskattning att det finns tydliga och kontrollerbara gränser för det område som skall beskattas och att prövningen av de grundläggande förutsättningarna för beskattningen inte leder till alltför mycket arbete för den enskilde och myndigheterna. Samtidigt måste undantag kunna medges i så stor utsträckning att man inte äventyrar en allmän acceptans av reglerna.
Med anledning av de synpunkter som framförs om förmånsbeskattningen av bilar avsedda för installation och distribution som används privat i ringa omfattning kan det enligt utskottets mening vara motiverat att i denna del se över reglerna och deras tillämpning. Regeringen bör enligt utskottets mening genomföra en sådan översyn och snarast återkomma till riksdagen med ett förslag. Det anförda bör riksdagen med delvis bifall till de aktuella motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
Arbetsrum i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av rätten till avdrag för arbetsrum i bostaden.
Jämför reservation 15 (m, fp) och särskilt yttrande 5 (kd).
Bakgrund
Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad för arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även kan används som bostadsrum.
Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och annars till 4 000 kr. Distansutredningen föreslog i SOU 1998:115 att motsvarande schablon- avdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.
Motioner
I motion Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m) anförs att fler och fler arbetsplatser ersätts av arbete som utförs i hemmet, s.k. distansarbete. Utvecklingen motiverar enligt motionärerna en radikal utvidgning av rätten till avdrag för arbetsrum i bostaden. Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd utveckling på arbetsmarknaden. I motion Sk614 av Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m) hemställs att reglerna ändras så att alla som kan visa att de utför sitt arbete med hemmet som bas kan göra avdrag för arbetsrummet.
I motion Sk608 av Inger Strömbom (kd) anförs att samhället tjänar på att fler ges möjlighet att utföra sitt arbete i hemmet. Skattereglerna kring distansarbete och särskilt den begränsade möjligheten att göra avdrag för arbetsrum bör ses över så att den nya teknikens möjligheter att skapa nya arbetsvillkor och nya arbetstillfällen inte hindras.
I motion Sk780 av Rigmor Stenmark (c) anförs att den begränsade möjligheten att göra avdrag för arbetsrum i hemmet måste ses över så att möjligheten att arbeta på distans kan utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Distansutredningen har i sitt betänkande SOU 1998:115 lagt fram ett förslag om en möjlighet till schablonavdrag för kostnad för arbetsrum i hemmet vid distansarbete. Utredningens förslag är nu föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Ideellt skadestånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en skattebefrielse för ideellt skadestånd som utgår därför att en arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av ett påstående om att det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Jämför reservation 16 (kd, mp) och särskilt yttrande 6 (v).
Bakgrund
Kammarrätten i Göteborg har i en dom i september 1999 funnit att en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst.
Motioner
I motion Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar Vänerlöv (kd) anförs att det är märkligt att skadestånd för sexuella trakasserier i ett anställningsförhållande beskattas som om det vore inkomst av tjänst. Skadeståndet bör enligt motio- nären ses som ett ideellt skadestånd för lidande och inte beskattas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Enligt flera bestämmelser inom arbetsrättens område skall en arbetsgivare betala skadestånd till en arbetstagare om arbetsgivaren har åsidosatt vissa av sina lagliga skyldigheter. Skadeståndet kan avse ersättning för ekonomisk skada och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Båda dessa slag av skadestånd till arbetstagaren är normalt skattepliktig intäkt av tjänst för denne.
När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning från beskattningssynpunkt att behandla skadestånd som betalas ut med stöd av dessa regler på annat sätt än andra skadestånd. Nuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden fungerar också väl. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på detta område och avstyrker därför det aktuella motionsyrkandena.
Privata pensionsförsäkringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring till bl.a. barnbarn.
Jämför reservation 17 (m, kd).
Bakgrund
Finansmarknadsutredningen (Fi 1997:14) har i betänkandet Finanssektorns framtid (SOU 2000:11) funnit att behovet är starkt av en övergripande granskning av de skatteregler och andra statliga bestämmelser som styr pensionssparandet. Enligt vad utredningen anför bör de statliga reglerna på detta område vara neutrala mellan olika sparformer, i syfte att stimulera konkurrensen, minska inlåsningseffekter och förbättra kapitalmarknadens funktionssätt. Det innebär att avdragsrätt och skattesubventioner enligt utredningens mening bör undvikas.
Motioner
I två motioner framställs yrkanden som syftar till en utvidgning av den krets personer som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring.
I motion Sk669 av Tuve Skånberg (kd) anförs att gränsen för förmånstagare till pensionsförsäkring i dag dras vid barn, make och sambo samt makes och sambos barn. Barnbarn, syskon, syskonbarn kan således inte sättas in som förmånstagare. Konsekvensen kan bli att den som sparar i en pen- sionsförsäkring får låta pengarna gå till försäkringskollektivet trots att det finns barnbarn och att syskonbarn eller sambos barn får förmånen i stället för de egna barnbarnen. Det är principiellt fel att staten sätter gränser för vem i familjen som skall ärva, men om gränser skall sättas bör enligt motionären inte de som är släkt med varandra missgynnas.
Även i motion Sk788 av Agne Hansson (c) framhålls att den närståendekrets som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring omfattar inte barnbarn, syskon eller syskonbarn. Även om ärvdabalken har en motsvarande gränsdragning är det enligt motionären inte motiverat att dra gränsen så snävt i dessa fall. En översyn bör genomföras där förutsättningarna att utvidga närståendekretsen prövas (förslag).
I motion Sk628 av Göran Hägglund (kd) anförs att Finansmarknadsutredningens förslag om att avskaffa avdragsrätten för pensionsförsäkringar är orimligt och att det finns skäl att klargöra att det inte är aktuellt att avskaffa denna avdragsrätt.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förmånskretsen till pensionsförsäkringar är en utgångspunkt i första hand att pensionen skall tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets personer som för sin försörjning är beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt att barnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna någon gång kan tillfalla kollektivet och att pensionsförmånerna i övriga fall därför kan göras förmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring.
När det gäller Finansmarknadsutredningens förslag om en slopad avdragsrätt för pensionsförsäkringspremier ingår detta som en del i ett förslag till en större omläggning av beskattningen på detta område. Utredningen föreslår att förmögenhetskatt reduceras och på sikt avskaffas och att kapitalbeskattningen och kapitalvinstbeskattningen sänks. Utredningens förslag har remissbehandlats och är nu föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas även i denna del.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Gåvor till ideell verksamhet, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar m.m.
Jämför reservation 18 (m, kd).
Motioner
I motion Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson (m) föreslås att en avdragsrätt införs för styrkta gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr för information och upplysning om EMU inför en folkomröstning.
I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd) anförs att en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer skulle öka föreningslivet och den ideella sektorns omfattning. En positiv effekt skulle vara att föreningar med god medlemskontakt premieras. Frågan om en sådan avdragsrätt bör utredas.
I motion Sk670 av Tuve Skånberg och Harald Bergström (kd) anförs att tiden nu är inne för att genomföra en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. En beloppsgräns kan enligt motionärerna förslagsvis sättas vid 10 000 kr. De begär en utredning med denna inriktning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt yrkanden med denna inriktning och har därvid hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990 års skattereform och skulle leda till ett kraftigt skattebortfall. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Ideella föreningars skattskyldighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en översyn av reglerna om ideella föreningars skattskyldighet.
Bakgrund
Ideella föreningar är under vissa villkor befriade från skattskyldighet för bl.a. inkomst av förvärvsverksamhet som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Frågan om ideella föreningars verksamhet omfattas av skattebefrielsen har under senare tid prövats i ett antal fall. Ett uppmärksammat fall gäller en idrottsförenings skattskyldighet för inkomst av rockkonsert. Föreningen skulle i samarbete med ett kommersiellt bolag anordna en årlig rockkonsert med viss arbetsfördelning mellan bolaget och föreningen. Rättsnämnden lämnade ett negativt besked. Föreningen överklagade och Regeringsrätten förklarade i dom i september 1999 att anordnandet av rockkonsert skall anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i uppdrag att se över beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och har i betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en modernisering av systemet för skattebefrielse. Tyngdpunkten ligger i en särskild lag om skattebefrielse för stiftelser och ideella föreningar. Lagen bygger till stor del på nuvarande system men innehåller en del materiella förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Motioner
I motion Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) anförs att det råder osäkerhet om hur gränsen mellan ideell och kommersiell verksamhet skall dras i en ideell förening och att skattemyndigheternas besked varierar från plats till plats. En översyn bör genomföras för att skapa klara och tydliga regler för beskattningen av ideella föreningar.
I motion Sk750 av Carina Hägg (s) anförs att ideella föreningar har förmånliga skatteregler om de uppfyller vissa krav. Det gäller t.ex. att de skall ha ett allmännyttigt ändamål och en öppen medlemsantagning. Villkoren får inte vara utformade så att öppenheten i realiteten omintetgörs. Trots detta omfattas scientologirörelsen av de förmånliga skattereglerna. Det är enligt motionärerna angeläget att reglerna ses över så att de blir tydliga och tillämpas på ett allmännyttigt sätt.
Utskottets ställningstagande
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i uppdrag att se över beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar och har i betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en modernisering av systemet för skattebefrielse. Kommitténs förslag är föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av den pågående beredningen bör avvaktas och avstyrker motionärernas begäran om tillkännagivanden till regeringen i frågan.
Ideella föreningars ersättning till ledare m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning till andra ideella föreningar av idrottsföreningarnas avgiftsbefrielse från arbetsgivaravgift på mindre belopp och schablonavdrag för idrottsredskap.
Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd).
Gällande bestämmelser
För idrottsföreningar gäller särskilda regler vid utbetalning av ersättning till idrottsutövare. Understiger föreningens ersättning till en utövare ett halvt prisbasbelopp per år utgår inte arbetsgivaravgift/särskild löneskatt (3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring). Vidare kan, under vissa förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till 3 000 kr medges för kostnader för idrottsredskap m.m. (RSV S 1999:37).
Motioner
I motion Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anförs att ersättning för utlägg och kostnader till ungdomsledare ger upphov till stora kostnader hos föreningarna i form av skatter och avgifter och att sådana ersättningar bör vara skattefria upp till ett visst belopp. Det skulle enligt motionärerna ge föreningarna möjlighet att använda pengarna till idrottsverksamhet, och det skulle bli lättare att få fram ledare.
I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd) anförs att idrottsföreningarnas möjlighet till skatteavdrag för kostnader för t.ex. idrottsredskap och möjlighet till reducerad arbetsgivaravgift bör gälla hela den ideella sektorn. Vidare bör reseavdrag medges med 15 kr/mil när ledare eller föräldrar ställer upp och skjutsar barn vid ideella barn- och ungdomsverksamheter.
Utskottets ställningstagande
Frågan om en utvidgning av idrottsföreningarnas befrielse från arbetsgivaravgifter till andra ideella föreningar har behandlats ingående i anslutning till att en ny lag om socialavgifter antogs av riksdagen under hösten 2000 (prop. 2000/01:8, bet. 2000/01:SfU5). I ärendet föreslog regeringen ingen ändring av de gällande reglerna. Med anledning av ett antal motioner om en utvidgning av avgiftsbefrielsen anförde socialförsäkringsutskottet följande.
De nuvarande bestämmelserna i socialavgiftslagen om att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för socialavgifter skall bortse från ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp infördes i anslutning till skattereformen 1990.
Före skattereformen 1990 behandlades bl.a. kostnadsersättningar och schablonavdrag till idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer gällande beskattning av ersättning i samband med idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster som idrottsutövare hade i mångt och mycket var ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft, angav att om den årliga ersättningen i form av kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga delen av inkomsten i normalfallet anses vara sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar under ett halvt basbelopp undantogs därmed även från underlaget för socialavgifter, när inkomsten var att hänföra till inkomstslaget tjänst.
I samband med skattereformen 1990 slogs huvudprincipen fast att i princip alla inkomster som skall tas upp till beskattning som inkomst av tjänst skall vara förmånsgrundande och socialavgifter skall därmed tas ut.
I proposition 1990/91:76 som ligger till grund för den nuvarande bestämmelsen i socialavgiftslagen, om att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget skall bortse från viss ersättning till idrottsutövare, angavs att den beslutade skattereformen inte avsåg att ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få göra ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s rekommendationer, men att någon motsvarande hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av socialavgifter. I propositionen föreslogs därför en lagändring för att den ordning som dittills tillämpats beträffande uttag av socialavgifter för idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav vid behandlingen av propositionen att utskottet tidigare vid flera tillfällen, när utskottet behandlat motionsyrkanden om befrielse från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter inom idrottsrörelsen, gett uttryck för sin principiella uppfattning att inkomster i samband med idrottsutövning i likhet med andra inkomster bör grunda rätt till socialförsäkringsförmåner och föranleda att socialavgifter erläggs. Samtidigt var utskottet införstått med att en schablon kunde behövas för i vilken mån mindre ersättningar inom idrottsrörelsen, vilka ofta kan ha karaktären av kostnadsersättningar, skall vara undantagna från underlaget för uttag av socialavgifter (bet. 1990/91:SfU10). I samma betänkande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att ge även andra ideella föreningar än idrottsföreningar rätt till avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet anförde att trots principiella betänkligheter när det gäller urholkningen av pensionsskyddet hade utskottet biträtt propositionens förslag att göra ett undantag från skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter. Utskottet ansåg emellertid att detta inte kunde tas till intäkt för att göra ytterligare undantag. Utskottet ansåg att det främsta skälet härför var risken för urholkning av pensionsskyddet för den enskilde.
I proposition 1997/98:151 med förslag om ett nytt ålderspensionssystem angavs (s. 203) att regeln om att ersättningar upp till ett halvt basbelopp inte är pensionsgrundande kunde införas i ATP-systemet utan att det uppstod någon mer påtaglig risk för att idrottsutövarnas framtida ålderspension skulle påverkas. ATP grundas i princip på inkomster överstigande ett basbelopp under ett år samtidigt som det i normalfallet är långt ifrån alla år som blir avgörande för ålderspensionens storlek. I det reformerade pensionssystemet, där i princip varje kronas inkomst under hela livet skall få betydelse för det framtida pensionsutfallet, kan däremot regeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att ett slopande av särregeln skulle kräva särskilda överväganden bl.a. när det gäller idrotts- föreningars ekonomiska situation och därutöver ställningstaganden till rimligheten av eventuella kompenserande stödformer. Frågan borde därför enligt propositionen tas upp i ett annat sammanhang. Utskottet, som inte hade någon annan uppfattning i denna fråga (bet. 1997/98:SfU13), vill nu peka på att regeringen ännu inte har tagit upp särreglerna för idrottsutövare till omprövning.
Utskottet, som senast i betänkande 1998/99:SfU6 har behandlat liknande motionsyrkanden, vidhåller sin tidigare inställning att undantag från avgiftsskyldigheten riskerar att urholka pensionsskyddet och att det är viktigt att upprätthålla principen om att inkomster som grundar rätt till socialförsäkringsförmåner bör föranleda att socialavgifter erläggs.
Utskottet, som vill erinra om att undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter uppkommit i första hand för att förenkla möj- ligheten till avdrag i avgiftssammanhang för idrottsutövares kostnadsersättningar, kan inte ställa sig bakom ett förslag till utvidgning av undantaget. Utskottet noterar också att till den nya lagen även överförs nuvarande regler om bl.a. utgifter i arbetet. Mot bakgrund av det anförda biträder utskottet förslaget i propositionen om att nuvarande särregler för vissa idrottsutövare överförs till nya socialavgiftslagen.
Skatteutskottet är inte av någon annan mening och avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena. När det gäller förslagen om en utvidgning av möjligheten till schablonavdrag för idrottsredskap m.m. till andra föreningar och om en generell avdragsrätt för ledares och föräldrars bilresor är utskottet inte berett att tillstyrka dessa.
Öskatteparadis
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en generell skattebefrielse för öar som inte har bro- och tunnelförbindelse med fastlandet.
Motioner
I motion Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslås att öar utan bro- eller tunnelförbindelse med fastlandet skall få slippa alla skatter. På så sätt skulle öarna inte bara bli semesterparadis, utan även skatteparadis. Öborna skulle i princip klara sig själva - inga bidrag behövs och ingen byråkrati.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka en så genomgripande förändring av skattereglerna. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Privata larm- och trygghetsanordningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för privata larm- och trygghetsanordningar.
Motioner
I motion Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m) anförs att medborgarna via skattsedeln betalar avsevärda belopp för att genom rättsväsendets försorg tillförsäkras trygghet till liv och egendom och att det måste anses rimligt att styrkta kostnader för larm och bevakning görs avdragsgilla då samhället trots detta inte kan garantera den personliga säkerheten.
I motion Ju229 yrkande 2 av Henrik Westman (m) anförs att skäliga kostnader som den enskilde har för att skydda hälsa, liv och lem samt sin egendom bör vara avdragsgilla i avvaktan på fler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka en allmän avdragsrätt för privata larm- och trygghetsanordningar. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Barns ränteinkomster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om ett grundavdrag för barns ränteinkomster.
Motioner
I motion Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c) anförs att barn i dag får betala skatt på ränta som överstiger 100 kr i och att detta mins- kar intresset att spara pengar då man får betala 30 % i skatt på all ränta över 100 kr. För att stimulera barn och ungdomar att ha ett sparkapital vid oförutsedda utgifter föreslår motionärerna att ett grundavdrag på 2 000 kr införs för barns ränteinkomster.
Utskottets ställningstagande
Före skattereformen var det vanligt att föräldrar förde över kapital till sina barn av skatteskäl. Barnen hade en lägre skattesats och var dessutom berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas mot ränteinkomsten.
Skattereformen syftade bl.a. till att eliminera den här formen av vardaglig skatteplanering genom att göra beskattningen mer likformig. Kapital- inkomsterna sammanfördes i ett inkomstslag och fick en proportionell skattesats, och möjligheten att få grundavdrag från inkomst av kapital slopades. Ett då gällande särskilt sparavdrag slopades också. Resultatet blev en så långt möjligt likformig beskattning av kapitalinkomster.
Enligt utskottets mening är det ett viktigt resultat av skattereformen att ränteinkomster numera har en likformig beskattning. Utskottet är inte berett att ändra på detta förhållande och avstyrker därför motionsyrkandet.
Dagbarnvårdare, familjedaghem
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att anställda dagbarnvårdare skall undantas från gränsbeloppet om 1 000 kr för övriga avdrag under tjänst.
Motioner
I motion Sk756 av Christina Axelsson (s) anförs att anställda dagbarnvårdare tar upp sin kostnadsersättning som inkomst under tjänst men att endast den del av kostnaden som överstiger 1 000 kr är avdragsgill. Någon motsvarande begränsning av avdragsrätten finns inte i privata familjedaghem. Detta är enligt motionärerna orättvist för de dagbarnvårdare som är anställda. Möjligheten att få avdrag bör enligt motionärerna utformas så att konkurrensneutralitet råder mellan privata familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening har gränsbeloppet på 1 000 kr för vissa övriga kostnader under tjänst en praktisk betydelse genom att det minskar skattemyndigheternas arbete med olika småavdrag. Även om det bör vara ett mål att skattereglerna är neutrala och inte ger upphov till konkurrens- snedvridningar måste det enligt utskottets mening kunna accepteras att beskattningstekniken skiljer något mellan olika inkomstslag och att hänsyn tas till behovet av att hålla reglerna enkla och lättillämpade.
Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
Fjällräddningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om att fjällräddarna skall få dra av halva snöskotern under fem år.
Bakgrund
Polismyndigheten i Jämtlands län ansvarar för samordningen av fjällräddningen inom ett område i fjällkedjan som omfattar Jämtland, Västerbotten, Norrbotten och Dalarna. Fjällräddningsorganisationen består av ca 500 fjällräddare som rekryteras bland ortsbefolkningen. Av dessa är 400-450 utrustade med egen skoter. Antalet uppdrag varierar och det totala antalet var förra säsongen 250 st. En enskild fjällräddare kan delta i ett tiotal uppdrag medan andra inte deltar i något uppdrag alls. Ersättningen består av en arvodesdel på 140 kr per timme och en kostnadsdel på 180 kr per timme. Ersättningen avser endast fjällräddningsuppdrag och inte de rekognosceringsturer som fjällräddaren genomför för att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Motioner
I motion Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke Sandström (c) anförs att fjällräddarnas yrkanden om att få skriva av halva skotern på fem år behandlas mycket godtyckligt och med varierande bedömning av skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund bör riksdagen enligt motionärerna besluta om en generell möjlighet till avskrivning av snöskotrar som används för fjällräddningsuppdrag.
I motion Sk757 av Siw Persson (fp) anförs att en del av fjällräddarnas utrustning tillhandahålls av polisen men att fjällräddarna själva måste hålla sig med en snöskoter som uppfyller vissa krav. En sådan skoter kan ha ett inköpspris på 75 000 kr-100 000 kr. Motionären anser att staten bör bidra genom en avdragsmöjlighet för de dyra skotrarna. Ett önskemål från fjällräddarnas sida är att få skriva av halva värdet på fem år.
Utskottets ställningstagande
Riksskatteverket (RSV) har i ett brevsvar redovisat sin bedömning av fjällräddarnas skattefrågor med anledning en förfrågan från polismyndigheten i Jämtlands län. Av RSV:s svar framgår att Kammarrätten i Sundsvall medgivit avdrag för kostnader för fjällräddningsuppdrag och rekognosceringsturer efter en bedömning i ett enskilt fall. RSV delar i sitt brevsvar domstolarnas bedömning att avdrag kan medges för kostnader vid räddningsuppdrag och rekognosceringsturer. Med hänsyn till att förhållandena för fjällräddarna varierar kraftigt från fjällräddare till fjällräddare anser RSV emellertid att avdrag inte kan medges enligt någon form av schablon. Värdeminskningsavdrag baserat på halva anskaffningskostnaden är således enligt RSV:s bedömning inte aktuellt. Avdraget bör i stället bestämmas med utgångspunkt från den utredning som föreligger i varje enskilt fall.
Enligt utskottets mening ger skattereglerna och den praxis som utvecklats möjlighet att medge förslitningsavdrag för utrustning som används i tjänsten eller vid uppdrag. Utskottet är inte berett att gå in på en bedömning av hur reglerna skall tillämpas i de fall som tas upp av motionärerna utan förutsätter att frågan prövas av skattemyndigheterna på sedvanligt sätt och att eventuella skillnader i bedömningen mellan olika skattemyndigheter reds ut genom överklaganden och praxisbildning. Någon anledning för riksdagen att överväga att införa särskilda regler för dessa fall med anledning av vad som anförs i motionerna finns det enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Fackföreningsavgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om tillkännagivanden till regeringen beträffande den skattemässiga behandlingen av avgifter till fackförening respektive arbetsgivarorganisation.
Jämför reservation 21 (m).
Gällande bestämmelser
Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges inte enligt gällande regler. När det gäller arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser utgifter för föreningsangelägenheter eller serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag för den del av avgiften som avser medel för konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i enlighet med grundläggande principer för företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och arbetsgivare anses upprätthållen genom att utbetalda konfliktersättningar är skattepliktiga för arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.
Motioner
I motion Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s) anförs att arbetsgivarna i dag får göra avdrag för avgiften till de egna organisationerna under det att någon liknande avdragsrätt inte finns för arbetstagarens avgift till en fackförening. Regeringen bör enligt motionärerna se över reglerna.
I motion Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) anförs att förslaget i betänkandet Avdragsrätt för fackföreningsavgifter (SOU 2000:65) innebär en klar förbättring om det genomförs men att arbetsgivarnas konfliktfonder gör att det fortfarande finns en skillnad. Motionären begär ett tillkännagivande om nödvändigheten av att det råder jämställda förhållanden.
Utskottets ställningstagande
FARA-utredningen har i juni 2000 lagt fram betänkandet Avdragsrätt för fackföreningsavgifter (SOU 2000:65). Utredningen föreslår att 62 % av avgiften skall berättiga till skattereduktion. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Bär, svamp och kottar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en höjning av gränsbeloppet för skattefri hobbyplockning av bär, svamp och kottar.
Motioner
I motion Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren (kd) anförs att det är 19 år sedan gränsen på 5 000 kr för skattefri hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar först fastställdes. Med nuvarande nivå slutar enligt motionärerna många människor att plocka när de når upp till gränsen för vad som är skattefritt. De hemställer att gränsen höjs till 10 000 kr så att dessa naturresurser tas till vara.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv när det gäller undantag från de allmänna reglerna om beskattning av förvärvsinkomst. Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga en höjning av detta belopp och avstyrker därför motionsyrkandet.
Dubbel bosättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av möjligheterna att få avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning.
Jämför reservation 22 (m).
Bakgrund
En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar till ny bostadsort och behåller bostaden på den tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads- och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning medges gifta och sammanboende par avdrag under längst tre år och ensamstående skattskyldiga under längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om det finns särskilda skäl.
Motioner
I motion Sk785 av Christel Anderberg (m) anförs att när tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete nu slopats aktualiseras en motsvarande åtgärd när det gäller avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Det skulle öka möjligheten att bo och arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på arbetsmarknaden.
I motion Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s) anförs att avdrag för dubbel bosättning medges bl.a. om man tvingas behålla den ursprungliga bostaden på grund av "annan särskild omständighet". I praxis har en person med två år till pension medgivits avdrag när arbete togs på annan ort under det att en person med fyra år till pension vägrats avdrag. Eftersom det är angeläget att alla som vill skall kunna försörja sig fram till pensioneringen bör reglerna ses över.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av en motion (v) om en utvidgning av möjligheten till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning gjorde riksdagen våren 2000 följande tillkännagivande efter att först ha konstaterat att Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader funnit att någon utvidgning av möjligheten till avdrag vid dubbel bosättning inte borde ske (1999/2000:SkU13):
Även om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang anser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av avdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge positiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets mening finns det skäl att genomföra en kompletterande utredning som belyser dessa effekter. Även den statsfinansiella kostnaden för en sådan reform bör belysas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
De förslag som Utredningen om ökade levnadskostnader lagt fram i SOU 1999:4 och som ännu inte genomförts övervägs för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare pågår ett arbete med anledning av riksdagens tillkännagivande.
Enligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden avvaktas. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Försvarsmakten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en översyn av skattereglerna i syfte att ge dessa en utformning som tar större hänsyn till Försvarsmaktens behov.
Jämför reservation 23 (m).
Motioner
I motion Sk782 av Henrik Landerholm och Karin Enström (m) anförs att skattereglerna bör ges en utformning som tar större hänsyn till Försvars- maktens behov. Exempel på regler som ger upphov till problem för Försvarsmakten är folkbokföringen av personal med tillfällig anställning, begränsningen av avdraget för dubbel bosättning och hemresor till 3 år, förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse för måltider som intas under fältliknande förhållanden, förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse av olika former av stöd som t.ex. hustrutillägg, joursystem för barnpassning etc. Riksrevisionsverket bör enligt motionärerna få i uppdrag att analysera vilka negativa effekter dagens regelsystem har för verksamheten inom Försvarsmakten.
Utskottets ställningstagande
De problem som tas upp i motionen har i huvudsak att göra med skattereglernas tillämpning vid utlandsstationering.
Arbetsgivarverket har i september 2000 inkommit till Regeringskansliet med en begäran om förtydligande av de skatteregler som gäller för ersättningar till statligt anställda vid tjänstgöring i utlandet (Fi 2000/3337). Arbets- givarverket anför att särskilda regler gäller för anställda i utrikesförvaltningen och i biståndsverksamhet men att det för övriga statligt anställda behövs en reglering av skattefrågorna som gör det möjligt att utlandsstationera personal på rimliga villkor. Enligt Arbetsgivarverkets framställning har bristen på ett ändamålsenligt regelverk för denna grupp lett till betydande problem när myndigheterna försöker organisera sin internationellt inriktade verksamhet, och exempel ges från bl.a. Försvarsmakten. Arbetsgivarverket hemställer att reglerna i inkomstskattelagen förtydligas så att ersättningar som arbetsgivaren utger för de merkostnader som följer av utlandsstationeringen inte behöver tas upp till beskattning för statligt anställd som är stationerad utomlands. Regeringen har beslutat inhämta yttranden över Arbetsgivarverkets framställning.
Enligt utskottets mening är frågor om beskattningen av statligt anställda med utlandsstationering nu föremål för behandling inom Regeringskansliet. I denna del bör resultatet av regeringens framställning nu avvaktas.
När det gäller frågor om avdrag för dubbel bosättning pågår överväganden inom Regeringskansliet med anledning av de förslag som Utredningen om ökade levnadskostnader lagt fram och det tillkännagivande beträffande reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning som riksdagen gjort (jfr rubriken Dubbel bosättning). Även i denna del bör resultatet av regeringens överväganden avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Svenskar i utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en ändring av de regler som gäller vid avräkning av spansk skatt på pensioner som utbetalats från Sverige.
Jämför reservation 24 (m).
Motioner
I motion Sk793 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf (m) anförs att svenska pensionärer som är bosatta i Spanien har rätt till återbetalning av en del av den skatt som erläggs i Sverige. Återbetalning medges emellertid inte förrän pensionären kan visa att skatt erlagts i Spanien. Jämkningsmöjligheter saknas. Detta kan enligt motionären leda till likviditetsproblem för den enskilde. Principen bör därför vara att svenska medborgare inte skall behöva betala skatt på sina inkomster till två stater, för att först i efterhand få tillbaka från en av de berörda staterna. Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att denna olägenhet undanröjs.
Utskottets ställningstagande
Avräkning av utländsk skatt är en vedertagen metod för att undanröja den dubbelbeskattning som ofta uppkommer till följd av att skattesystemen skiljer sig åt mellan länderna. Sverige hävdar av både ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen leder detta till att beskattningen i de andra länderna sätts ner i motsvarande mån, så att någon dubbelbeskattning inte uppkommer.
Spanien har emellertid inte kunnat acceptera denna ordning utan har vid förhandlingarna insisterat på att avräkningen i stället skall ske i Sverige. Eftersom den svenska beskattningen i dessa fall består i en källskatt på pensionerna kan någon jämkning av den svenska skatten inte erhållas. Avräkning av erlagd spansk skatt medges därför först sedan den spanska skatten betalats.
Enligt utskottets mening skulle det vara förenat med stora svårigheter att förändra reglerna så att avräkning kan medges innan den spanska skatten erlagts. Även om utskottet har förståelse för att det kan vara påfrestande att behöva ligga ute med den spanska skatten under en tid ser utskottet inte någon möjlighet att hitta en rimlig lösning på det uppkomna problemet. Det bör framhållas att Sverige i sina förhandlingar söker undvika att avräkningen hamnar i Sverige i dessa fall och att den endast förekommer i några få dubbelbeskattningsavtal.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Skattepolitikens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 48, 2000/01: Sk651, 2000/01:Sk677, 2000/01:Sk680, 2000/01:Sk691, 2000/01:Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01: Kr537 yrkandena 14-16, 2000/01:N266 yrkande 6, 2000/01:N323 yrkande 1, 2000/01:N325 yrkande 22, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5, 2000/01:A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande 4.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
2. Landsbygds- och glesbygdsavdrag
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 9, 2000/01:Sk693, 2000/01:Sk734, 2000/01:Sk1001 och 2000/01:N325 yrkande 9 i denna del.
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (m, kd, fp) - motiv.
3. Tjänstesektorn
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk615, 2000/01:Sk663, 2000/01: Sk698, 2000/01:Sk704, 2000/01:Sk707, 2000/01:Sk728, 2000/01:Sk744, 2000/01:Sk753, 2000/01:Sk754, 2000/01:Sk755, 2000/01:Sk1025 yrkande 11, 2000/01:N324 yrkande 11, 2000/01:N381 yrkande 14, 2000/01: A806 yrkande 3, 2000/01:A809 yrkande 5 och 2000/01:A812 yrkande 4.
Reservation 5 (m, kd, c, fp)
4. Barnomsorgskostnader
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk666 och 2000/01:Sf273 yrkande 23.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)
5. Kompetenskonton
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 44, 2000/01: Sk635, 2000/01:Ub280 yrkande 3, 2000/01:Ub281 yrkande 10, 2000/01: N267 yrkande 20, 2000/01:A225 yrkande 2, 2000/01:A277 yrkande 5, 2000/01:A278 yrkande 18 och 2000/01:A704 yrkande 2.
Reservation 7 (m, kd, c, fp)
6. Idrottskonto
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk617, 2000/01:Sk708, 2000/01: Sk1023 och 2000/01:Kr524 yrkande 4.
Reservation 8 (c, mp)
7. Öresundsregionen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk638, 2000/01:Sk796 och 2000/01:Ub807 yrkandena 2, 10 och 11.
8. Persondatorer och program
Riksdagen avslår motion 2000/01:T212 yrkande 40.
Reservation 9 (kd, fp)
9. Personaloptioner
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 9, 2000/01:Sk735 yrkande 5, 2000/01:T212 yrkande 41, 2000/01:T717 yrkande 2, 2000/01: T718 yrkande 1 och 2000/01:N267 yrkande 13.
Reservation 10 (m, kd, c, fp)
10. Resor till och från arbetet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ845 yrkande 10, 2000/01:N263 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 12, 2000/01:N325 yrkande 9 i denna del och 2000/01:A812 yrkande 10.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (kd)
11. Resor vid kortvariga uppdrag
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk784.
Reservation 13 (m, kd)
12. Bilförmån
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om en översyn av förmånsbeskattningen av installations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655, 2000/01:Sk710, 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sk783.
Reservation 14 (fp)
13. Arbetsrum i bostaden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk604, 2000/01:Sk608, 2000/01: Sk614 och 2000/01:Sk780.
Reservation 15 (m, fp)
14. Ideellt skadestånd
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk618.
Reservation 16 (kd, mp)
15. Privata pensionsförsäkringar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk628, 2000/01:Sk669 och 2000/01:Sk788.
Reservation 17 (m, kd)
16. Gåvor till ideell verksamhet, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i denna del, 2000/01:Sk670 och 2000/01:Sk787.
Reservation 18 (m, kd)
17. Ideella föreningars skattskyldighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk750 och 2000/01:Sk751.
18. Ideella föreningars ersättning till ledare m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i denna del och 2000/01: Sk688.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (kd)
19. Öskatteparadis
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk667.
20. Privata larm- och trygghetsanordningar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk686 och 2000/01:Ju229 yrkande 2.
21. Barns ränteinkomster
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk699.
22. Dagbarnvårdare, familjedaghem
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk756.
23. Fjällräddningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk757 och 2000/01:Sk758.
24. Fackföreningsavgifter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk759 och 2000/01:Sk781.
Reservation 21 (m) - motiv.
25. Bär, svamp och kottar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk760.
26. Dubbel bosättning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk785 och 2000/01:Sk786.
Reservation 22 (m)
27. Försvarsmakten
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk782.
Reservation 23 (m)
28. Svenskar i utlandet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk793 yrkande 1.
Reservation 24 (m)
Stockholm den 6 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och Sven Brus (kd).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens budgetbehandling genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit de förslag om förändringar på skatteområdet som regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid behandlades även de förslag på skatteområdet som lagts fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna i deras respektive budgetalternativ. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom regeringens budgetförslag och har därför inte redovisat några egna förslag (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna motionsyrkanden angående inkomstbeskattningen som återstår efter höstens budgetbehandling.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk651, 2000/01:Sk680, 2000/01:Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena 14-16, 2000/01: N266 yrkande 6, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5, 2000/01:A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk677 och 2000/01:Sk691 samt avslår motionerna 2000/01: Sk323 yrkande 48, 2000/01:N323 yrkande 1 och 2000/01:N325 yrkande 22.
Ställningstagande
De höga svenska skatterna minskar utrymmet för människor att träffa egna val. Människor hindras på så sätt att ta ansvar för sina egna liv. Det måste bli möjligt för alla att känna den trygghet och det oberoende som det innebär att kunna leva på sin lön. Målet måste vara att människor kan spara ihop till en årslön på banken.
De höga skatterna motverkar också de svenska företagens och den svenska ekonomins tillväxt. Skattetrycket gör att företag, jobb och kunskap flyttar till länder där skatteklimatet är gynnsammare. Den ökande internationaliseringen gör det allt viktigare för Sverige att ha konkurrenskraftiga skatter om vi vill behålla våra framgångsrika företag, vår attraktiva arbetskraft och vårt kapital. Att omfördela skattetrycket genom s.k. skatteväxling eller skatteomläggningar löser inte de problem Sverige lider av. För att råda bot på dem måste det totala skattetrycket sänkas.
Moderata samlingspartiet har i sitt budgetalternativ för innevarande år lagt fram förslag som innebär att skattepolitiken inriktas på en kraftig sänkning av det totala skattetrycket.
En modern inkomstskattereform genomförs. I kunskapsintensiva yrken är arbetskraften i allt högre grad rörlig över nationsgränser. Det kan gälla forskare och ingenjörer, likaväl som datatekniker och sjuksköterskor. En viktig anledning att flytta från Sverige är att lönen efter skatt är högre i andra länder. Den förlängda värnskatten är en skatt som fungerar som en skatt på kunskap och kompetens. Vi föreslår att den avskaffas. Den statliga inkomstskatten bör successivt avvecklas och i ett första skede sänkas till 15 %.
Sverige är det land som beskattar låga inkomster hårdast internationellt sett och detta leder till otrygghet och bidragsberoende för stora grupper. Vi föreslår att människor med låga och medelhöga inkomster befrias från en stor del av sin nuvarande skattebörda genom att grundavdraget höjs till 50 000 kr och genom att ett förvärvsavdrag införs. Förvärvsavdraget sänker marginalskatten i alla inkomstskikt.
För att underlätta för företag inom kunskapsintensiva branscher att behålla sin personal utges ofta olika typer av optioner. De höga inkomstskatterna i Sverige gör att verksamheter ofta förläggs till andra länder, där beskattningen upplevs som rimligare. Därför är det viktigt att såväl skattetrycket i sin helhet som beskattningen av optioner sänks till nivåer som är konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder. Det bör övervägas att beskatta personaloptioner som inkomst av kapital. Vi föreslår också att royaltyinkomster av patenterade uppfinningar beskattas som kapital i stället för som inkomst av förvärvsarbete.
Beskattningen av företag, företagare och riskkapital är för hög i Sverige. Den svenska skatten på ägande, dvs. skatten på bolagsvinster, förmögenhet, reavinster och utdelningar, är högst i världen. Förmögenhetsskatten är en del av denna problematik. Den bör avskaffas. Vi vill också avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Det ökar tillgången på riskkapital och stimulerar nytänkande och entreprenörskap.
Fåmansbolagen diskrimineras i svensk skattelagstiftning. Ett stort antal regler som medför att personer som äger och driver sådana företag måste betala högre skatt än andra har införts. Vi har under flera år krävt att denna särlagstiftning skall upphöra.
Dessutom vill vi införa en möjlighet att göra riskkapitalavdrag för riskfyllda investeringar. Det stimulerar tillkomsten av nya företag inom nya expansiva verksamheter.
De krångliga s.k. 3:12-reglerna tvingar företagare att ta ut en del av sin vinst som högbeskattad arbetsinkomst. Reglerna missgynnar därmed aktivt ägande i småföretag till fördel för passivt kapitalägande samt missgynnar högavkastande och riskfyllt företagande till förmån för lågavkastande och relativt riskfritt företagande. Det råder en bred samstämmighet om att dessa regler måste ändras. Regeringen har begravt frågan om 3:12-reglernas avskaffande i en utredning, och på grund av regeringens senfärdighet finns det risk för att det kan dröja åtskilliga år innan reglerna ändras. Det är nu hög tid att dessa småföretagarfientliga regler omedelbart avskaffas.
Behovet att få hjälp med hemnära tjänster är stort. Det gäller såväl reparation och underhåll av bostaden som hjälp med att sköta hushållet. Modera- terna har tillsammans med Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet lagt förslag om skattereduktion för ersättning av hushållstjänster som utförs i hemmet. Reduktionen skall vara 50 % av betald arbetskostnad och maximeras till 25 000 kr per hushåll och år. För underhåll och reparation av egna bostäder bör motsvarande skattereduktion införas. Genom dessa förändringar försvinner en del av de hinder som finns för tjänstesektorns utveckling. Jämställdheten stärks och nya arbetstillfällen tillkommer.
Den särskilda energiskatten på elektricitet producerad i kärnkraftverk är från den synpunkten irrationell. På sikt bör de produktionsskatter som inte är kopplade till miljöbelastning tas bort. Dessutom bör bensin- och dieselskatterna sänkas.
Som också anförs i flera av de nu aktuella motionerna skulle Moderata samlingspartiets förslag om en sänkning av skattetrycket ha positiva effekter på en rad områden. I ett samhälle där människor känner trygghet och oberoende ökar individens makt över den egna arbetstiden och inslagen av stress och utbrändhet minskar. Lönebildningen underlättas och bidragsberoendet minskar. Det skulle också bli lättare för konstnärer som har låga inkomster att försörja sig på sin konst. Människor skulle få bättre möjlighet att bidra till olika ideella verksamheter och detta skulle förbättra t.ex. idrottens villkor.
Vi tillstyrker med det anförda helt eller delvis motionsyrkandena med nu aktuell inriktning.
2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - fp
av Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:N323 yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 48, 2000/01:Sk651, 2000/01:Sk677, 2000/01:Sk680, 2000/01:Sk691, 2000/01: Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena 14-16, 2000/01:N266 yrkande 6, 2000/01:N325 yrkande 22, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5, 2000/01: A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande 4.
Ställningstagande
Skattetrycket behöver sänkas och skattepolitiken inriktas på att skapa förutsättningar för jobb, nyföretagande och ekonomisk tillväxt. I Folkpartiet liberalernas budgetalternativ för 2001 och åren därefter sänks skatterna och även arbetsgivaravgifterna kraftigt. När det gäller arbetsgivaravgifterna bedömer vi att den största potentialen för nyföretagande och jobb finns i den privata tjänstesektorn, och i vårt förslag riktar vi därför hela sänkningen till denna del av ekonomin. Vårt förslag innebär en sänkning med 5 procent- enheter.
Vi inför också rejäla skattelättnader för hushållstjänster. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har vi föreslagit en rejäl skattelättnad som innebär att det vita priset på hushållstjänster kan halveras. Med detta förslag kan tjänsterna bli tillgängliga också för hushåll med normala inkomster, och svarta jobb - som tyvärr är vanligt förekommande - kan bli vita.
Värnskatten måste bort. Det skall löna sig att arbeta!
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Det är en av de viktigaste åtgärderna för att långsiktigt förbättra tillgången på riskvilligt kapital för småföretagen. På kort sikt har utbudet av riskkapital ökat, särskilt för företag inom IT- och telekombranscherna. Det gäller dock att långsiktigt säkra tillgången till riskkapital.
Förmögenhetsskatten måste sänkas för att på sikt helt slopas. I dag är det vanliga småhusägare och aktiesparare som betalar denna specialskatt för "de rika", medan 17 av 18 börsmiljardärer får kraftig nedsättning av skatten. I en internationaliserad värld ter sig denna skatt alltmer omöjlig.
I Folkpartiet ser vi positivt på systemen med andel i vinst. Vi tror att det ökar förståelsen för företagandets villkor och höjer motivationen och trivseln på arbetsplatserna. I ett läge där stressen på arbetsmarknaden tycks öka är det angeläget med åtgärder som ökar medarbetarnas medinflytande. Vi vill därför slopa sociala avgifter på vinstandelar.
Många moderna företags största kapitaltillgång ligger i de anställdas kunnande. För att företaget skall kunna behålla denna tillgång är en väg att bereda dem ägande i företaget, t.ex. genom personaloptioner. I konsekvens med vår syn på vinstandelar bör optionsbeskattningen ses över med sikte på att en motsvarande skattelättnad skall kunna ges.
Privat sparande ger trygghet åt individen och är en viktig förutsättning för en väl fungerande riskkapitalmarknad. Med ett ökande behov av återkom- mande kompetensutveckling är ett sparande som kan användas bl.a. för detta ändamål viktigt. Vi anser att avdragsrätten för pensionssparande bör höjas till 1,5 basbelopp.
Nystartade företag bör kunna få uppskov med bolagsskatten ett antal år så länge pengarna inte tas ur företaget. Detta underlättar för företagen att växa med hjälp av eget kapital, vilket de flesta småföretagare önskar. En helt dominerande andel av småföretagarna anser att bolagets egna vinstmedel är den viktigaste finansieringskällan, före både banklån och leveranskrediter. Vi vill slopa skattetillägget för fel i momsredovisningen.
Vi vill skapa generösare och enklare avdragsregler för företagare med hemmet som arbetsplats. Informationstekniken gör det lättare, rationellare och allt vanligare att egenföretagare arbetar hemma, men dagens regler försvårar denna form av företagande.
Vi tillstyrker med det anförda motionsyrkandet om att skattepolitiken skall ges denna inriktning.
3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en utredning med sikte på snarast möjliga införande av ett särskilt landsbygdsavdrag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 9 och 2000/01:Sk693, bifaller delvis motion 2000/01:Sk734 och avslår motionerna 2000/01:Sk1001 och 2000/01:N325 yrkande 9 i denna del.
Ställningstagande
Att bo på landsbygden innebär oftast extra kostnader för resor till och från affär och annan service, för att skjutsa barn till och från idrott och annat föreningsliv m.m. Långa avstånd och avsaknaden av alternativa transportmedel gör bilen till en nödvändighet. För att kompensera för kostnaden för resor till och från arbetet har möjligheten till reseavdrag funnits under många år. Detta kompenserar inte för de många mil som körs för ovanstående ändamål som är viktiga för barn, ungdomar och föräldrar.
Kostnader som uppstår på grund av långa avstånd till olika former av service måste därför kompenseras. Centerpartiet anser därför att ett landsbygdsavdrag bör införas. Dess närmare utformning bör utredas med sikte på snarast möjliga införande.
4. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2, motiveringen) - m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Vi är ense med utskottet om att skattereglerna så långt möjligt bör vara utformade generellt för hela landet och att i första hand andra medel bör användas för att åstadkomma en regional utjämning.
När det gäller det kommunala utjämningssystemet och de möjligheter att ta regionala hänsyn som detta ger delar vi emellertid inte utskottets syn. Den kritik som framförts mot det kommunala utjämningssystemet är kraftig, och vi har utifrån något olika utgångspunkter framfört krav som innebär att dagens system bör ersättas med ett nytt system som är enklare, mer överskådligt och bättre respekterar det kommunala självstyret. Vi är mot denna bakgrund inte beredda att hänvisa till att dagens kommunala utjämningssystem ger möjlighet att ta den typ av hänsyn som motionärerna eftersträvar.
Även med denna utgångspunkt avstyrker vi de aktuella motionsyrkandena om landsbygdsavdrag, glesbygdsavdrag m.m.
5. Tjänstesektorn (punkt 3) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk615, 2000/01:Sk704, 2000/01:Sk707, 2000/01:Sk728, 2000/01:Sk754, 2000/01:Sk1025 yrkande 11, 2000/01:N381 yrkande 14, 2000/01:A806 yrkande 3 och 2000/01:A812 yrkande 4 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk663, 2000/01:Sk698, 2000/01:Sk744, 2000/01:Sk753, 2000/01:Sk755, 2000/01:A809 yrkande 5 och 2000/01:N324 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp ibland eller regelbundet. Vi vet dock att det är det höga skatteuttaget som hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning sker därför svart. Riks- skatteverkets undersökningar visar att skatt på oredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år. Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.
Vårt förslag förbättrar förutsättningarna för den vita marknaden för hushållstjänster.
1. Det gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
2.
· Det ökar valfriheten för hushållen. Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.
·
· Det ökar jämställdheten. Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och barnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att köpa sig servicetjänster.
·
· Det ökar antalet jobb. Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett betydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.
·
· Det ökar effektiviteten i ekonomin. Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen.
·
Det är de tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten som skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det själv" och där någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barn- omsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.
När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion från ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full skatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna månatliga skattedeklara- tionen.
Med det anförda tillstyrker vi helt eller delvis de aktuella motionsyrkandena.
6. Barnomsorgskostnader (punkt 4) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk666 och 2000/01:Sf273 yrkande 23.
Ställningstagande
Vi anser att en bra barnomsorg på föräldrarnas villkor är en grundförutsättning för att förvärvsarbete skall bli möjligt för småbarnsföräldrar. En rätt till avdrag för alla typer av barnomsorg, såväl offentlig som privat, ökar familjernas valfrihet och ger utrymme för flexibla lösningar.
Vi föreslår därför att en rätt till avdrag för styrkta barnomsorgskostnader införs. Rätten skall gälla för samtliga barnomsorgskostnader oavsett tillsynsform. Avdrag får göras med maximalt 50 000 kr per barn och år vid den kommunala taxeringen. Kommunerna kompenseras för skattebortfallet. I en kommun med genomsnittlig skattesats minskar den skatt som familjen betalar med en knapp tredjedel av de kostnader som dras av. Avdragsrätten kan utnyttjas under hela förskoleperioden.
Avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader bidrar till att omvandla svart barnomsorg till vit. Tillsammans med vårt förslag om barnomsorgskonto ökar avdragsrätten möjligheterna att använda andra typer av barnomsorgsformer än den kommunala. Avdragsrätten minskar dessutom tröskeleffekterna vid övergång till förvärvsarbete genom att den effektiva kostnaden för barnomsorg sänks.
Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.
7. Kompetenskonton (punkt 5) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om kompetenskonton. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 44, 2000/01:Sk635, 2000/01:Ub280 yrkande 3, 2000/01:Ub281 yrkande 10, 2000/01:N267 yrkande 20, 2000/01:A225 yrkande 2, 2000/01:A277 yrkande 5, 2000/01:A278 yrkande 18 och 2000/01:A704 yrkande 2.
Ställningstagande
För att svenskt näringsliv skall stå väl rustat på den globala arenan måste utbildningsnivån öka hos arbetskraften på alla nivåer, från baskompetens till spetskompetens. I framtiden kommer omsättningen på kompetens att vara än snabbare än i dag. För en civilingenjör eller en sjuksköterska kan det handla om så korta perioder som fyra fem år innan kunskaperna är för gamla och måste förnyas eller kompletteras.
Vår förmåga att möjliggöra ett livslångt lärande kommer att påverka företagens möjligheter att rekrytera personal som stannar i Sverige. Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i företaget att satsa på medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget som den enskildes personliga kvalifikationer.
Vi anser att ett system med individuella kompetenskonton bör införas och att det är viktigt att de medel som finns avsatta för ändamålet sedan år 2000 snarast kommer till användning. Systemet skall ge möjlighet till var och en att, eventuellt tillsammans med arbetsgivaren, spara till sin kompetensutveckling på skattegynnade villkor. Staten bör ikläda sig en utjämnande funktion för t.ex. löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna kopplas till systemet genom speciella regler.
Med det anförda tillstyrker vi de aktuella motionsyrkandena.
8. Idrottskonto (punkt 6) - c, mp
av Birger Schlaug (mp) och Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ett konto för inkomstutjämning över tiden för personer med starkt varierande inkomster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk617, 2000/01:Sk708, 2000/01:Sk1023 och 2000/01:Kr524 yrkande 4.
Ställningstagande
Idrottsutövare kan under några aktiva år erhålla höga, eller mycket höga, inkomster, ofta som en följd av att man satsat intensivt på sin idrott. Utbildning och "civil karriär" kommer ofta i andra hand. Men de aktiva åren med höga inkomster kan å andra sidan vara mycket begränsade till antalet.
De regler för inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att idrottsutövare, efter sin karriär, måste börja från början, inte minst med utbildning. En annan följd är att framgångsrika idrottsutövare av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig i något annat land. Sverige tappar därmed goodwill och skatteinkomster. Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex. genom att inrätta ett idrottskonto, som fungerar på liknande sätt som ett skogskonto för skogsägare eller upphovsmannakonto för författare.
Det innebär att uppskov med beskattning medges för medel som avsätts till kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år medlen tas från kontot. Med ett idrottskonto fonderas pengarna och beskattas vid uttag. Motsvarande kan också gälla andra med mycket osäkra eller mycket periodiska inkomster såsom författare, konstnärer och musiker.
Frågan om införande av ett konto för utjämning i vissa fall av inkomster över tiden bör med det snaraste utredas.
9. Persondatorer och program (punkt 8) - kd, fp
av Helena Höij (kd), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ett särskilt avdrag för datorer och program. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T212 yrkande 40.
Ställningstagande
I Sverige består en stor del av klyftan i att personer med anställning via sin arbetsgivare kan erhålla subventionerade datorer medan den som t.ex. är arbetslös inte har samma möjlighet. Detta är orimligt särskilt med tanke på att det är den som är arbetslös som kanske mest av allt behöver stöd att utveckla sin datorvana. För att minska den s.k. digitala klyftan som uppstår i ett samhälle med en så snabb teknikutveckling som i dag borde även de människor som vill men inte anser sig ha råd med dator och Internet kunna t.ex. få göra ett skatteavdrag.
I delstaten Minnesota finns det t.ex. möjligheter för familjer med en inkomst som inte överstiger en viss summa, att hjälpa sina barn med dator och programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag kan även göras för viss utbildning, sommarläger och instruktionsböcker. Även andra typer av skatteavdrag finns i USA för att minska den digitala klyftan.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs om att ett skatteavdrag för att motverka den digitala klyftan bör övervägas.
10. Personaloptioner (punkt 9) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om beskattningen av personaloptioner. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 9, 2000/01:Sk735 yrkande 5, 2000/01: T212 yrkande 41, 2000/01:T717 yrkande 2, 2000/01:T718 yrkande 1 och 2000/01:N267 yrkande 13.
Ställningstagande
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig kompetenta personer. För växande företag, som är globala i sin själ, är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas.
Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om kompetenta medarbetare är att skapa optionsprogram. Det innebär att medarbetarna visserligen inte får särskilt mycket betalt i lön under ett uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga att medarbetarna riskerar sitt humankapital på liknande sätt som andra satsar penningkapital. Blir företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA, som är huvudaktör inom tillväxtbranscherna, är attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste konkurrensparametern vid rekrytering av personal. Beskattningen är i flertalet delstater dessutom förmånlig.
I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda problem för de små perso- nalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion.
I takt med att optionsprogrammen blir vanligare ökar behovet av en anpassning av skattereglerna. Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler måste tas som utgångspunkt vid översynen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
11. Resor till och från arbetet (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om sänkta bensinpriser, höjda avdrag för resor till och från arbetet och resor till barnomsorg. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 2 och 2000/01:A812 yrkande 10 och avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 3, 2000/01:N263 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 12, 2000/01:N325 yrkande 9 i denna del och 2000/01:MJ845 yrkande 10.
Ställningstagande
I ett land som Sverige med långa avstånd och stora områden där alternativ till bilen ofta inte finns är det viktigt att kostnaden för att använda egen bil inte är för hög. Alla resor som görs är inte arbetsresor. För att folk skall kunna bo i glesbygden räcker det därför inte att t.ex. höja avdraget för arbetsresor.
Bensinpriset har under de senaste åren stigit till rekordnivåer genom en kombination av pris- och skattehöjningar. Vi anser att de svenska bensin- skatterna nu måste sänkas till en genomsnittlig europeisk nivå och har därför i vårt budgetalternativ föreslagit att skatten på bensin och diesel sänks med 70 öre per liter inklusive moms från årsskiftet.
Även reseavdraget behöver höjas och vi har i vårt budgetalternativ föreslagit att avdraget bestäms till 20 kr per mil i stället för nuvarande 16 kr per mil.
Vid beräkning av avdrag för resor till och från arbetet bör restiden även inkludera hämtning och lämning av barn vid barnomsorg. Detta är för många en förutsättning för att kunna arbeta, och denna tid och omväg bör räknas in vid beräkning av tidsvinsten.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
12. Resor till och från arbetet (punkt 10) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om resor till och från arbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ845 yrkande 10, 2000/01:A812 yrkande 10, bifaller delvis motion 2000/01:N263 yrkande 8 och avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkande 12 och 2000/01:N325 yrkande 9 i denna del.
Ställningstagande
Gränsen för avdrag för resor till och från jobbet bör enligt vår mening sänkas från 7 000 till 5 000 kr. Det innebär att resekostnader på ytterligare 2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med i dag. Vidare bör avdraget inkludera resor till och från barnomsorg. Förslaget skall ses som ett stöd för personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen.
13. Resor vid kortvariga uppdrag (punkt 11) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ändrade regler för resor vid kortvariga uppdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk784.
Ställningstagande
Vi anser att det är orimligt att en person som bjuds in för att medverka i en intervju, ett debattprogram eller liknande kan beskattas fullt ut för den res- ersättning som utgår. Det kan innebära att den som redan tidigare har svårt att göra sin stämma hörd i medievärlden i stället avstår från att delta i exempelvis samhällsdebatter.
Det är bra att frågan har behandlats av Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader och att det nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet med ett förslag om ändrade regler. Vi vill dock understyrka att det är viktigt att ett sådant förslag inte försenas ytterligare utan läggs fram skyndsamt.
14. Bilförmån (punkt 12) - fp
av Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en översyn av reglerna om beskattning av bilförmån. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk783 och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655, 2000/01:Sk710 och 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Grundprincipen för löneförmåner är och skall vara att förmånen beskattas till sitt faktiska värde. Detta gäller i dag inte för s.k. förmånsbilar.
Ett viktigt avsteg är det faktum att man i förmånsbeskattningen inte skiljer mellan bilar som ges som ren löneförmån och bilar som används mestadels som tjänsteredskap. Detta gäller särskilt för småföretagare. Samtidigt beskattas förmånen till ett värde där den rörliga kostnaden blir ytterst liten. Detta har fått till följd att den som har en bil som löneförmån som man använder mycket privat tjänar på detta jämfört med att ta ut lön, medan den som har en bil att använda mycket i tjänsten men lite privat tvingas betala en skatt som överstiger privatförmånen.
För egenföretagaren kan detta innebära att ett fordon som skulle behövas i företaget inte kan anskaffas på grund av oacceptabla privatekonomiska konsekvenser. Samtidigt skulle det vara önskvärt att den rörliga kostnaden för privatbruk av förmånsbil ökade och den fasta därmed minskade. Ett sådant system riskerar dock att bli tekniskt alltför komplicerat och svårkontrollerat. I grunden borde det inte finnas skattemässiga skäl för en individ att föredra att få ut lön i form av förmåner. Ett gott företagarklimat har däremot inte för- månsbeskattningsregler som försvårar eller förhindrar ett praktiskt sätt att bedriva verksamheten.
Ett andra viktigt avsteg är att det inte är bilens faktiska inköpspris som utgör underlag för förmånsvärderingen utan administrativt fastställda priser, oaktat att man kan ha erhållit rejäla rabatter eller köpt bilen begagnad till av olika skäl påtagligt lägre pris. Den internationella handeln ökar alltmer. Det gäller även bilar. Det är bra att prisnivåerna utsätts för det konkurrenstryck det innebär att kunden likaväl kan köpa sin bil i ett annat land, där priset är mer förmånligt. Det vore också bra om mindre och billigare bilar kunde utgöra ett också skattemässigt fördelaktigare val, både för konkurrensens och produktutvecklingens skull.
Mot bakgrund av ovan nämnda skäl vore det angeläget att en översyn av förmånsbilsbeskattningen kunde göras.
15. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om avdrag för kostnader för arbetsrum i bostaden. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk604, 2000/01:Sk608, 2000/01:Sk614 och 2000/01:Sk780.
Ställningstagande
Dagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas bland annat av att alltfler arbetstagare utför arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens hem.
Denna samhällsutveckling motiverar en radikal omprövning av den hittillsvarande mycket stränga lagstiftning beträffande rätt till skatteavdrag för arbetsrum i hemmet som har gällt i princip oförändrad i decennier. I våra förvaltningsdomstolar har också utvecklats en extremt fyrkantig och rigid rättspraxis på området. Denna praxis har i vissa fall tagit sig närmast parodiska uttryck. Begrepp som "från bostaden avskilt utrymme" har föranlett företagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att undra om man måste mura igen dörren och ordna entré till arbetsrummet via repstege.
Lagen och rättstillämpningen måste enligt vår mening anpassas till rådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd utveckling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
16. Ideellt skadestånd (punkt 14) - kd, mp
av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ideellt skadestånd. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01: Sk618.
Ställningstagande
I ett uppmärksammat mål har Kammarrätten i Göteborg fastslagit att skadestånd som en arbetsgivare utbetalar därför att tillräckliga åtgärder inte vidtagits med anledning av påstådda sexuella trakasserier på arbetsplatsen skall räknas som inkomst av tjänst och beskattas.
Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är normalt skattefria. Enligt rådande praxis och kammarrättens utslag är emellertid skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som skattepliktig inkomst av tjänst.
Vi anser att bristande åtgärder från arbetsgivarens sida vid påståenden om sexuella trakasserier skall ses som ideell skada på grund av den kränkning och det lidande som en drabbad person utsatts för. Detta bör enligt vår mening också slå igenom i lagstiftningen. Det är märkligt, för att inte säga i sig kränkande, att den typ av skadestånd det här är fråga om beskattas som om det vore en inkomst av tjänst. Jämställdhetslagen bör därför ändras eller förtydligas så att skadestånd med anledning av sexuella trakasserier på en arbetsplats blir skattefria.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
17. Privata pensionsförsäkringar (punkt 15) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om förslaget om avskaffad avdragsrätt för privata pensionsförsäk- ringar. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk628 och avslår motionerna 2000/01:Sk669 och 2000/01:Sk788.
Ställningstagande
Över två miljoner svenskar lägger regelbundet undan pengar för att komplettera sin kommande ålderspension med en pensionsförsäkring. Det långsiktiga sparandet för ålderdomen är av största betydelse för enskilda människor och för samhället i stort.
Hittills har statsmakterna velat uppmuntra ett kompletterande sparande från medborgarnas sida för att utjämna inkomster över tiden. Det har med rätta ansetts vara värt att premiera enskildas ansvarstagande för ålderdomen. Det har dessutom bidragit till kapitalbildningen i samhället. Sparandet i pensionsförsäkringar är avdragsgillt inom vissa ramar, vilket innebär att inkomst- beskattningen skjuts upp tills försäkringen faller ut, i regel efter många år. Den avkastningsskatt som löpande tas ut på försäkringen är lägre än skatten på annat sparande.
Nyligen presenterade Finansmarknadsutredningen ett batteri med förslag. Ett av förslagen innebär att avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar skall avskaffas. Förslaget kan möjligen vara föranlett av att de statliga utredningarnas förslag måste vara finansierade, och kanske såg utredningen ett avskaffande av avdragsrätten för pensionsförsäkringar som en finansiering av andra - också angelägna - reformer för sparande och kapitalbildning.
Vi anser att utredningens förslag om att avskaffa avdragsrätten är helt orimligt. De regler som omgärdar ett långsiktigt privat sparande måste vara stabila. Människor som under många år planerat för sin ålderdom genom eget pensionssparande har rätt att avkräva statsmakten ett ansvarsfullt beteende.
Riksdagen bör därför som in mening ge regeringen till känna att det inte är aktuellt att avskaffa avdragsrätten för pensionssparande. I övrigt avstyrker vi motionsyrkandena.
18. Gåvor till ideell verksamhet, m.m. (punkt 16) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del, bifaller delvis motion 2000/01:Sk670 och avslår motion 2000/01:Sk787.
Ställningstagande
Med tanke på de kraftiga nedskärningar som görs av den offentliga sektorn bör nu tiden vara inne att genom skatteavdrag för donationer till ideella före- ningar frigöra kapital och resurser som annars aldrig kommit dessa till del. I länder som har en utvecklad tradition av skatteavdrag även för större eller mindre donationer under donatorns levnad har betydande belopp donerats som möjliggjort stora satsningar på idrott, forskning och andra välgörande ändamål. Denna typ av avdragsrätt finns i många andra länder som t.ex. USA, Frankrike, Holland, England, Belgien och Norge.
Att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer skulle definitivt öka föreningslivets och den ideella sektorns möjligheter att öka i omfattning. En positiv effekt av denna avdragsrätt är också att de organisationer som har god kontakt med sina medlemmar och sympatisörer förmodligen skulle premieras. Organisationer som har dålig kontakt med sina medlemmar och kanske bara överlever genom kommunala bidrag får starka incitament att förbättra sina kontakter med verkligheten.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda den närmare utformningen av en sådan avdragsrätt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
19. Ideella föreningars ersättning till ledare m.m. (punkt 18) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ideella föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk688 och avslår motion 2000/01:Sk658 i denna del.
Ställningstagande
Idrottens betydelse för ungdomar går inte nog att betona. Den ger kamratskap och umgänge, bättre hälsa genom träning som är betydelsefullt för att få en bra start i livet, och det ger en socialt viktig och meningsfull fritid. Vi vet genom många rapporter att många ungdomar sitter stilla mycket, vilket innebär för lite fysisk aktivitet. Det påverkar skolarbetet och hälsan negativt.
Ungdomsidrottens verksamhet gör att många barn, som annars skulle få olika sociala problem, kan hålla sig borta från skadliga miljöer. Det finns i Sverige tusentals ledare, ofta föräldrar, som engagerar sig inom ungdomsidrotten. De lägger ner mycket tid och kraft för att deras egna eller andras barn skall få delta i olika idrottsaktiviteter. Verksamhet som är kopplad till ungdomsidrott är enbart positiv för samhället.
Vi anser att det bör utredas om det är möjligt att göra den här typen av ersättningar skatte- och avgiftsfria. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
20. Ideella föreningars ersättning till ledare m.m. (punkt 18) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ideella föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del och avslår motion 2000/01:Sk688.
Ställningstagande
Den ideella sektorn är något mycket värdefullt som bör stödjas. Många ideella organisationer gör en fantastisk insats; Rädda Barnen, Frälsningsarmén, BRIS, Röda korset, Scouterna och idrottsrörelsen för att nämna några vid namn. Det är dock inte lätt att bedriva ideell verksamhet i Sverige. Höga skatter och arbetsgivaravgifter är en viktig orsak till att många föreningar och organisationer dras med en dålig ekonomi.
För idrottsföreningar gäller speciella regler vid utbetalning av ersättning till idrottsutövare. Understiger föreningens ersättning till en utövare ett halvt basbelopp per år utgår inte arbetsgivaravgift och löneskatt. Vidare kan ett schablonavdrag på upp till 3 000 kr medges för kostnader för t.ex. idrottsredskap.
Vi anser att samma regler bör gälla hela den ideella sektorn. Därigenom kan föreningslivet slippa en hel del byråkrati och kostnader när man arvoderar olika funktionärer och personer som medverkar vid olika arrangemang.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
21. Fackföreningsavgifter (punkt 24, motiveringen) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Ställningstagande
Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges inte enligt gällande regler. När det gäller arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser utgifter för föreningsangelägenheter eller serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag för den del av avgiften som avser medel för konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i enlighet med grundläggande principer för företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och arbetsgivare upprätthålls genom att utbetalda kon- fliktersättningar är skattepliktiga för arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.
FARA-utredningens förslag innebär att den nuvarande skattemässiga neutraliteten mellan arbetsgivare och arbetstagare upphävs. En större del av fackföreningsavgiften skall enligt utredningens förslag berättiga till skattereduktion.
Vi anser att de nu gällande reglerna är neutrala och är inte beredda att tillstyrka tillkännagivanden till regeringen om att de skall ändras. Vi avstyrker därför - i likhet med utskottet - de nu aktuella motionsyrkandena.
22. Dubbel bosättning (punkt 26) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning bör utvidgas. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk785 och bifaller delvis motion 2000/01:Sk786.
Ställningstagande
En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar till ny bostadsort och behåller bostaden på den tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads- och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning medges gifta och sammanboende par avdrag under längst tre år och ensamstående skattskyldiga under längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om det finns särskilda skäl. Därefter krävs att den skattskyldige flyttar till den ort där han har sitt arbete eller att han bestrider sina kostnader för dubbel bosättning av beskattade pengar. Det första alternativet är för många omöjligt av familjeskäl, det andra är det av ekonomiska skäl.
Möjligheten att få avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete var fram t.o.m. 1998 års taxering begränsad till två år. Avdrag kunde medges under längre tid än två år, om "anställningens natur" eller "andra särskilda skäl" talade för det. I syfte att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och samtidigt göra reglerna enklare och mer förutsebara har riksdagen slopat tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete fr.o.m. 1999 års taxering. Avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är uppfyllda (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17). Det är en händelse som ser ut som en tanke att denna regel bara tar sikte på behoven hos anläggningsarbetare och liknande.
Vi anser att tiden nu är mogen att ta steget att utvidga gränsen även vid permanent arbete utanför hemorten. Det skulle öka möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på arbetsmarknaden. Det skulle också ge positiva effekter genom att små kommuner i glesbygden får bättre möjligheter behålla mer av sitt vikande befolkningsunderlag.
Riksdagen har under våren 2000 gjort ett tillkännagivande till regeringen om att en utvidgning av avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning skulle kunna ge positiva effekter genom ökad rörlighet på arbets- marknaden och förbättrade möjligheter att bo och arbeta i glesbygd och att det finns skäl att genomföra en kompletterande utredning som belyser dessa effekter, liksom den statsfinansiella kostnaden.
Med hänsyn till den tid som gått sedan riksdagens tillkännagivande finns det enligt vår mening skäl för riksdagen att på nytt ge regeringen till känna att tiden nu är mogen att utvidga avdragsrätten för ökade levnadskostnader även vid dubbel bosättning. Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag med denna inriktning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
23. Försvarsmakten (punkt 27) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde ha följande lydelse:
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en översyn av skattereglerna i syfte att optimera dessa för Försvarsmaktens intresse. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk782.
Ställningstagande
Försvarsmakten är, åtminstone i ekonomiska termer, statens största enskilda myndighet. Den svenska officerskåren tjänstgör under förhållanden som i stor utsträckning vore helt främmande på den civila arbetsmarknaden. Till denna beskrivning av office- rens tjänstgöring i Sverige kommer dessutom den under senare år allt vanligare tjänstgöringen utomlands som innebär än större uppoffringar och risker för de enskilda officerarna.
I den svenska skattelagstiftningen finns en rad bestämmelser som formats utan att Försvarsmaktens särskilda behov av personalrörlighet och rekrytering beaktats. I åtskilliga fall är det dessutom så att dessa för verksamheten väsentliga mål direkt motverkas av regelverket - och dess tillämpning - på skatteområdet. Inom landet hänger problemen samman med dels folkbokföringen av personal med tillfällig anställning (tidsbegränsad placering), dels begränsningen av avdraget för dubbel bosättning och hemresor till en tidsperiod av maximalt tre år. Kommunalskattelagen medger inte avdrag trots att man kan tvingas byta arbetsplats (tidigare myndighet) på samma ort och påbörja en ny tidsbegränsad period. Ett exempel på detta är att först vara lärare vid en skola för att därefter tjänstgöra vid en stab eller vice versa inte går ihop ekonomiskt. Eftersom Försvarsmakten ofta tillämpar beordrad, men tidsbegränsad tjänstgöring i flera på varandra direkt följande perioder, innebär det att den enskilde inte kan flytta till en ny arbetsort. Personalplaneringen sker nämligen ofta i perioder om två till tre år. Det senare även beroende på det senaste decenniets återkommande omorganisation av militär verksamhet.
I den internationella verksamheten är det främst två förhållanden som medför problem. Förmånsbeskattning sker i dag också av måltider som intas under fältliknande förhållanden. Detta har mycket svårt att få acceptans av personalen. Särskilt besvärande blir det eftersom de delar av traktamentet som blir kvar efter avdrag är mycket små. I dag medger det s.k. utlandstraktamentet ingen eller ringa handlingsfrihet vad avser tid eller plats för intagande av måltid. Vidare skapar förmånsbeskattningen av stöd för hemmavarande pro- blem. Här måste skapas möjligheter att utan förmånsbeskattning få hjälp med allt ifrån heltids/deltidsuppfyllnad i form av lön för hemmavarande make/maka, till joursystem för praktisk hjälp med t.ex. barnpassning. När den enskilde officeren åläggs ett tungt utlandsuppdrag med politiskt prioriterat syfte innebär det med dagens regler ett kanske lika tungt "uppdrag" för den hemmavarande utan vare sig ersättning eller stöd.
Dagens skatteregler är som beskrivits långt ifrån optimala för verksamhetsintresset hos statens största myndighet. En myndighet vars funktionssätt är av avgörande betydelse inte bara för Sveriges fred och frihet utan också för våra möjligheter att i samverkan med andra länder upprätthålla fred och frihet i andra delar av världen. Det är oacceptabelt att staten i sin roll som uppdragsgivare och beslutsfattare i säkerhetspolitiska frågor direkt motverkas i sitt syfte av statliga beslut på skatteområdet.
Enligt vår mening bör en översyn av skattereglerna genomföras snarast möjligt. Det anförda bör riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
24. Svenskar i utlandet (punkt 28) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om svenskar i utlandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01: Sk793 yrkande 1.
Ställningstagande
Människors möjlighet och benägenhet att flytta mellan olika länder ökar alltmer. Detta ställer i sin tur större krav på bland annat skattelagstiftningen. När det gäller beskattning av arbete så följer av OECD:s modellavtal att inkomsterna i regel tas upp till beskattning i det land personen i fråga arbetar.
För de flesta svenskar som är bosatta och arbetar i utlandet gäller att man skall betala sin skatt i det land där man bor. Ett undantag är dock skatt på pensioner från stat och kommun som beskattas i Sverige för svenskar i utlandet. För undvikande av dubbelbeskattning finns ofta särskilda avtal mellan länderna.
När det gäller förhållandena för svenska pensionärer som är bosatta i Spanien, så medger inte Sverige avräkning av den skatt som betalats i Sverige förrän den faktiskt erlagts. Jämkningsmöjligheter saknas. Detta kan leda till likviditetsproblem för den enskilde. Sverige har möjlighet att tillsammans med Spanien ändra i dubbelbeskattningsavtalet. Ett annat alternativ är att ändra i intern svensk lagstiftning. Det senare torde var den mest framkomliga vägen.
Enligt vår mening bör principen vara att svenska medborgare inte skall behöva betala skatt på sina inkomster till två stater, för att först i efterhand få tillbaka skatten från en av de berörda staterna genom avräkning. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att denna olägenhet undanröjs.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Vi ser det som en viktig och prioriterad uppgift att skapa en skattestruktur som gör att fler kan klara sig på sin egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop och föreslår bl.a. inkomstskattesänkningar för alla. Stabila och goda villkor bör skapas för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Här ingår bl.a. en kraftig sänkning av arbetsgivaravgif- terna.
Vi ser ingen anledning att i detta ärende återupprepa våra förslag utan hänvisar till den inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i betänkandet 2000/01:FiU1.
2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och har aktivt medverkat till att den svenska ekonomin nu är stark. Vi har under höstens budgetbehandling föreslagit skattesänkningar och reformer på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och stärka välfärden. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på företagande och boende. Centerpartiet arbetar också för att långsiktigt öka miljörelateringen i skattesystemet.
Jag ser ingen anledning att i detta ärende återupprepa våra förslag utan hänvisar till den inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i betänkandet 2000/01:FiU1.
3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
Den regionalpolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande behandlat frågan om ett landsbygds/glesbygdsavdrag. Utredningens slutbetänkande är nu föremål för överväganden inom Regeringskansliet.
I denna fråga avvaktar vi resultatet av regeringens överväganden.
4. Resor till och från arbetet (punkt 10) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
I Centerpartiets budgetalternativ finns förslag som innebär att reseavdraget höjs till 20 kr per mil. En höjd avdragsrätt gör att människor har en fortsatt möjlighet att bo kvar eller flytta till mindre orter där arbetsresorna ofta är långa. Ett höjt reseavdrag ökar även den regionala rörligheten på arbetsmark- naden och bidrar därmed till ett större arbetskraftsutbud även i mindre orter. Riskerna för arbetskraftsbrist inom vissa yrken minskas därmed.
Vi har också föreslagit att reseavdraget skall omfatta resor till och från barnomsorg.
Våra yrkanden har i denna del behandlats under hösten i 2000/01:FiU1.
5. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Distansutredningen har i SOU 2000:115 bl.a. föreslagit att ett schablonavdrag, som motsvarar det som gäller för näringsidkare införs vid inkomst av tjänst. Förslaget innebär att arbetstagare medges avdrag för bostadskostnad, även om någon del av bostaden inte särskilt inrättats för verksamheten, om arbete i tjänsten utförts i bostaden minst 800 timmar under beskattningsåret och det med hänsyn till arbetet eller anställningens art har varit motiverat att utföra arbetet i bostaden.
Med hänsyn till att Distansutredningens förslag nu är föremål för överväganden inom Regeringskansliet ser vi inte något skäl att nu framställa yrkanden i denna fråga. Om det dock visar sig att regeringens förslag dröjer eller inte tar tillräcklig hänsyn till Distansutredningens förslag är vi beredda att återkomma i frågan.
6. Ideellt skadestånd (punkt 14) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande t.ex. ärekränkning, sveda och värk, lyte eller men är det ett ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är skattefria om de inte har ett för starkt samband med ett anställningsförhållande. Härvid fäster domstolarna stort avseende vid om ersättningen utbetalas från en arbetsgivare eller f.d. arbetsgivare. Skadestånd på grund av uppsägning har t.ex. ansetts utgöra skattepliktig ersättning och därför upptagits till beskattning.
När det gäller beskattningen av skadestånd som en arbetsgivare betalar därför att tillräckliga åtgärder inte vidtagits med anledning av ett påstående om att det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen följer dessa avgöranden den praxis som etablerats för ideella skadestånd.
Även om det eventuellt kan finnas skäl att närmare överväga om den praxis som utvecklats för ideella skadestånd i anställningsförhållanden behöver ändras på något sätt är vi inte beredda att nu ställa oss bakom de yrkanden som väckts i frågan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att utreda ett landsbygdsavdrag med införande år 2002 i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuella utbildningskonton.
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skatteväxling för miljön och jobben.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på personaloptioner.
2000/01:Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.
2000/01:Sk608 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en anpassning av skattereglerna kring distansarbete så att den nya teknikens möjligheter att skapa nya arbetsvillkor och nya arbetstillfällen inte hindras.
2000/01:Sk613 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av körjournaler för att i stället införa en schablonbeskattning.
2000/01:Sk614 av Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för den del av bostadsytan som används för arbete.
2000/01:Sk615 av Catharina Elmsäter-Svärd och Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar införa en skattereduktion för hemnära tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk617 av Birgitta Sellén och Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av ett idrottskonto.
2000/01:Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar Vänerlöv (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av lagstiftningen vad avser skatt på skadestånd vid sexuella trakasserier på arbetsplats.
2000/01:Sk628 av Göran Hägglund (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar.
2000/01:Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda ett system med avdragsrätt för fortbildningskostnader.
2000/01:Sk638 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att förhandlingar om gränsgångaravtal snarast bör upptas med Danmark.
2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bilavdrag vid arbetsresor.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring gällande bilens betydelse i ett fungerande samhälle i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk651 av Stefan Hagfeldt (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att bryta bidragsberoendet.
2000/01:Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av skattereglerna i enlighet med vad i motionen anförs om förmånsvärde.
2000/01:Sk658 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda på vilka sätt den ideella sektorn skulle kunna stödjas i fråga om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, reducerade arbetsgivaravgifter samt reseavdrag för resor vid ideella barn- och ungdomsverksamheter.
2000/01:Sk663 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen låter utreda ett tidigarelagt reavinstskatteavdrag med syfte att omfördela skattebelastningen så att skattereduktion erhålls i samband med förbättringsåtgärder.
2000/01:Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att införa en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öar utan bro- eller tunnelförbindelse med fastlandet skall bli öskatteparadis.
2000/01:Sk669 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.
2000/01:Sk670 av Tuve Skånberg och Harald Bergström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att frågan om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål utreds.
2000/01:Sk677 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar att införa lika procentuell skatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändringar i skattesystemet.
2000/01:Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt i deklarationen för privata larm- och trygghetsanordningar.
2000/01:Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomsidrotten och ersättningar till ledare.
2000/01:Sk691 av Margit Gennser (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det är viktigt att snarast tillsätta en utredning om hur den progressiva inkomstskatten skall avvecklas.
2000/01:Sk693 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av landsbygdsavdrag.
2000/01:Sk698 av Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra, vidareutveckla och permanenta ROT- avdraget.
2000/01:Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till grundavdrag på barns ränteinkomster.
2000/01:Sk704 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av införande av skattereducering för hemnära tjänster.
2000/01:Sk707 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.
2000/01:Sk708 av Kent Olsson och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av ett idrottskonto för elitidrottare.
2000/01:Sk710 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne- Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att snarast göra en översyn av förmånsbeskattning av firmabil i syfte att eliminera otydligheter i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk728 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.
2000/01:Sk729 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bilar som är arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från förmånsbeskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vid beräkningar av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap större hänsyn tas till det faktiska värdet av förmånen.
2000/01:Sk733 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av sänkt skattetryck.
2000/01:Sk734 av Gunilla Wahlén (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om en skattereduktion för glesbygdsboende eller ett glesbygdstillskott enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa den statliga skatten för inkomst av tjänst.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen av optioner.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av värnskatten.
2000/01:Sk744 av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka möjligheterna att återinföra ett ROT-bidrag som motverkar svart arbetsmarknad, skapar sysselsättning och ger mer pengar tillbaka till stat och kommun än vad som utges i bidrag.
2000/01:Sk750 av Carina Hägg (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av skattereglerna för ideella föreningar och organisationer.
2000/01:Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av lagstiftningen vad gäller beskattning av ideella föreningar.
2000/01:Sk753 av Elver Jonsson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som möjliggör reformering av regler och skattesatser som innebär att den s.k. svarta arbetsmarknaden blir möjlig att göra till en "vit" samhällssektor.
2000/01:Sk754 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privata hemtjänster.
2000/01:Sk755 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att snarast utreda förutsättningarna för skattesubventionerad hemtjänst i syfte att möjliggöra för äldre att leva kvar i det egna boendet.
2000/01:Sk756 av Christina Axelsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra avdraget gällande omkostnadsersättningen konkurrensneutralt mellan privata familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.
2000/01:Sk757 av Siw Persson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet till avdrag för kostnader för inköp av snöskoter vid uppdrag som fjällräddare.
2000/01:Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en generell möjlighet till avskrivning av skotrar som används för fjällräddningsuppdrag.
2000/01:Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdig avdragsrätt för avgifterna till fackliga organisationer.
2000/01:Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den skattefria gränsen för hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar till 10 000 kr.
2000/01:Sk780 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för arbetsrum i hemmet.
2000/01:Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av jämställda förhållanden på arbetsmarknaden vad avser avdragsrätt för fackförenings- och organisationsavgifter.
2000/01:Sk782 av Henrik Landerholm och Karin Enström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av regelsystemet på skatteområdet för att möjliggöra ett ändamålsenligt personalutnyttjande inom Försvarsmakten.
2000/01:Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av förmånsbilsbeskattningen.
2000/01:Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmånsbeskattning.
2000/01:Sk785 av Christel Anderberg (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för kostnader vid dubbel bosättning.
2000/01:Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för dubbel bosättning.
2000/01:Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att styrkta gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr för information och upplysning om EMU inför en folkomröstning skall vara avdragsgilla vid beskattningen av fysiska personer.
2000/01:Sk788 av Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen om pensionssparande (1993:931) i syfte att vidga förmånstagarkretsen.
2000/01:Sk793 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av svenskar bosatta i utlandet.
2000/01:Sk796 av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gränsgångaravtalet.
2000/01:Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning av olika modeller för att underlätta glesbygdsboende.
2000/01:Sk1023 av Kenth Högström (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna för inkomstutjämning över tiden för vissa fria yrkesutövare/näringsidkare.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatten på hemnära tjänster.
2000/01:Ju229 av Henrik Westman (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för skyddskostnader.
2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärer och skatterna.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett idrottskonto inrättas för elitidrottare som tjänat höga inkomster under kort tid.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja grundavdraget.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett förvärvsavdrag.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa såväl den statliga inkomst- som förmögenhetsskatten.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuella kompetenskonton.
2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av flexibla och hållbara utbildningskonton.
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattningen i Skåne.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om priset för arbetspendling i Öresundsregionen.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av dubbelbeskattningsavtalet mellan Danmark och Sverige i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteavdrag för att motverka den digitala klyftan.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personaloptioner.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om nya regler för beskattning av personaloptioner i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna för beskattning av personaloptioner.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att höja reseavdragen.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen och tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av en skattereform.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om en anpassning av skattesystemet till optionsprogram.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om införande av individuella kompetenskonton.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reseavdraget och bensinbeskattningen.
2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen på skattepolitiken.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reseavdraget skall anpassas efter prisutvecklingen.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa den statliga inkomstskatten i skogslänen.
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereduktion på hushållstjänster.
2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompetenskonton.
2000/01:A227 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behoven av en modern inkomstskattereform för att underlätta löne- bildningen.
2000/01:A243 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på arbete.
2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen beslutar om en modern inkomstskattereform i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningskonto.
2000/01:A278 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av utbildningskonto för att främja kompetenshöjning i arbetslivet.
2000/01:A704 av Margit Gennser (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda skatteregler för den äldre arbetskraftens kompetensutveckling.
2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en skattereduktion för hemnära tjänster.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och minskade marginaleffekter.
2000/01:A809 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utforma ett skattesystem som gör det möjligt för kvinnor att ta del av löneförmåner.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade skatteregler för ett rikt utbud av hushållsnära tjänster.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reseavdrag skall få räknas på den sträcka det tar att köra barn till och från dagis.