Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.

Betänkande 2004/05:SKU19

Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU19

Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstbeskattningens
utformning. I motionerna finns förslag som gäller utformningen av
skatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget
för resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader
vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor,
förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till
olika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen
av lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av
bär, svamp och kottar, etc. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
I betänkandet finns 21 reservationer 4 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skatteskala, grundavdrag m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20,
2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,
2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena
9 och 37-39, 2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357
yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220
yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

2. Utländska nyckelpersoner
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk277.
Reservation 5 (v)

3. Förmån av fri miljöbil
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk423 och 2004/05:MJ441 yrkande 3.

4. Förmån av fri parkering
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk351.

5. Frilansande konstnärers resor
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk480.

6. Reseavdrag
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk211, 2004/05:Sk449 yrkande 3,
2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:MJ437 yrkande 10, 2004/05:N254 yrkande
12 och 2004/05:N414 yrkande 8.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)

7. Arbetsrum i bostaden
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk226.

8. Hushållstjänster
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281,
2004/05:Sk292, 2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346,
2004/05:Sk374, 2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk408, 2004/05:Sk425,
2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443 yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354
yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande 5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594
yrkande 14, 2004/05:N239 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400
yrkande 4, 2004/05:N401 yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350
yrkande 4, 2004/05:A352 yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och
2004/05:Bo306 yrkande 14.
Reservation 8 (m, fp, kd, c)

9. Förmån av fria hemtjänster
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk400.
Reservation 9 (kd)

10. Personalvårdsförmåner
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,
2004/05:Sk393, 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr358
yrkande 6, 2004/05:Kr360 yrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3, 2004/05:Kr368
yrkande 31 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (kd)

11. Minnesgåvor
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk376.

12. Dubbel bosättning m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk242, 2004/05:Sk481 och 2004/05:MJ9
yrkande 19.

13. Förmånstagare till pensionsförsäkring
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk293.
Reservation 12 (m, kd, c)

14. Gåvor och bidrag till ideella ändamål
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,
2004/05:Sk250, 2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379,
2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463
och 2004/05:Kr358 yrkande 7.
Reservation 13 (kd, c)
Reservation 14 (m) - motiveringen

15. Boendes självförvaltning
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk436 och 2004/05:Bo306 yrkande 24.

Reservation 15 (kd)

16. Studenters stipendier
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk452 yrkande 33.
Reservation 16 (m, kd)

17. Lokalanställda på ambassader i Sverige
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk462.

18. Idrottskonto
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk347 och 2004/05:Kr355 yrkande 14.

Reservation 17 (kd)

19. Bär, svamp och kottar
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk246.
Reservation 18 (kd, c)

20. Skadestånd
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk419.
Reservation 19 (kd)

21. Biodling
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk249, 2004/05:Sk444 och 2004/05:MJ260
yrkande 1.
Reservation 20 (kd, c)

22. Öresund
Riksdagen avslår motion 2004/05:N403 yrkandena 4 och 21.

23. Larm- och säkerhetskostnader
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju291 yrkande 1.

24. Avdrag för skattehjälp
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk368.

25. Bredband
Riksdagen avslår motion 2004/05:T459 yrkande 17.
Reservation 21 (kd)

Stockholm den 8 mars 2005
På skatteutskottets vägnar

Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per
Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart
Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),
Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),
Christina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005
ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts
fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar
på inkomstbeskattningens område som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina
respektive budgetalternativ för år 2005 (prop. 2004/05:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m.m., bet. 2004/05:FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden angående
inkomstbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden hösten
2004 och som inte behandlats i anslutning till höstens budgetberedning.
Vidare behandlas ett motionsyrkande om avdrag för ökade levnadskostnader
som väckts med anledning av stormen i södra Sverige.
Motionsyrkandena återges i bilagan.

Utskottets överväganden
Skatteskala, grundavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en ändrad utformning av skatteskala,
grundavdrag m.m. samt förslagen om en utvidgad kommunal beskattningsrätt.

Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Motionerna
I en rad motioner framställs yrkanden som anknyter till de förslag om
förändringar i inkomstbeskattningen som lagts fram av de borgerliga
oppositionspartierna under höstens budgetbehandling.
I motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om sänkta
och avskaffade skatter på arbetsinkomster. I motion Sf357 yrkande 19
av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslås att den statliga skatten på
arbetsinkomster avskaffas för den som är över 65 år, och i motion Sk212
av Rolf Gunnarsson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten av att
pensionärer har möjlighet att arbeta. I motion N349 yrkande 2 av
Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att skatterna måste sänkas
så att arbete och tillväxt främjas, och i motion A221 yrkande 5 av
Sten Tolgfors (m) framhålls att det är nödvändigt att sänka marginalskatten
för låg- och normalinkomsttagare för att öka arbetsutbudet och göra det
lönsamt att arbeta och möjliggöra en ökad privat kapitalbildning.
I Folkpartiets motion Sk454 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
anförs att Sverige behöver genomföra skattereformer som ger människor
makten över sina liv tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga
till uthållig tillväxt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
skattepolitiken måste förändras för att öka förutsättningarna för arbete,
sparande, företagande och investeringar i Sverige.
I Kristdemokraternas motion Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att
skatterna bör utformas så att så många som möjligt kan leva på sin lön
och att en rad åtgärder bör genomföras som gör att inkomsttagare får
behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka
och få kontroll över sin ekonomiska situation (yrkande 1). Motionärerna
föreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas
(yrkande 4). Också i motion Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås
en avveckling av det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan
(yrkande 9). Motionärerna föreslår vidare att ett extra grundavdrag
införs fr.o.m. år 2006 (yrkandena 37 och 39). Vidare bör inkomstskatten
för personer över 65 år halveras (yrkande 38). I motion Sf354 yrkande
5 av Torsten Lindström m.fl. (kd) och motion Sf358 yrkande 3 av Kenneth
Lantz m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om de fördelar i form av sänkt
skatt som Kristdemokraternas förslag skulle innebära för vissa grupper.

I Centerpartiets motion Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att
en samlad översyn genomförs i syfte att fasa ut de bidrag som orsakar
marginaleffekter och ersätta dem med lägre skatter så att vanliga
människor kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende (yrkande
15). Vidare bör enligt vad som anförs åtgärder genomföras i syfte att
ge bättre incitament åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden efter
fyllda 65 år (yrkande 20). I motion A220 av Jörgen Johansson (c)
föreslås att incitamentet för företag att behålla anställda efter 65 års
ålder förstärks genom att företagen befrias från löneskatt och allmän
pensionsavgift för arbetstagare efter 65 års ålder (yrkande 3). Vidare
föreslås att incitamentet för enskilda att arbeta efter 65 års ålder
stärks genom att inkomstskatten sänks för denna grupp (yrkande 4).
I motion Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd) anförs att den statliga
inkomstskatten på arbete bör avvecklas så att det lönar sig att arbeta
och skapa välstånd åt sig själv och andra. En lägre, proportionell skatt
skulle enligt vad som anförs leda till att fler vill satsa på utbildning
till yrken med hög lön, till att pigga pensionärer och andra som arbetar
extra inte drabbas av marginaleffekter och till att fåmansbolagsreglerna
kan avskaffas.
I två motioner berörs kommunernas beskattningsunderlag. I motion Sk341
yrkande 1 av Rigmor Stenmark (c) anförs att en översyn bör genomföras
som syftar till att låta fritidskommuner få en ökad del av det kommunala
skatteunderlaget. I motion Sk304 av Gustav Fridolin (mp) föreslås en
möjlighet för kommunerna att införa en progressiv kommunal inkomstbeskattning
(yrkande 1) och en utvidgning av den kommunala skattebasen. Motionären
anför att en större kommunal handlingsfrihet t.ex. skulle ge Skånes län
möjlighet att beskatta tung trafik hårdare än övriga landet och på så
sätt mota delar av den tunga trafiken (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under hösten 2004 tillstyrkt de förslag om förändringar
i inkomstbeskattningen som regeringen lagt fram i anslutning till höstens
beslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2005. Härvid har utskottet
avstyrkt de förslag om en annan utformning av inkomstbeskattningen som
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet
lagt fram inom ramen för sina budgetalternativ.
När det gäller inkomstskatteskalan innebar höstens beslut att ytterligare
steg kunde tas i den reformering av inkomstbeskattningen som utgör en
del i den överenskommelse om inriktningen av budgetarbetet som regeringen
har med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
En strategi för en grön skatteväxling har lagts fast och innebär att
höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp växlas mot sänkta
skatter på arbetsinkomster. Under år 2005 omfattar skatteväxlingen ca
3,4 miljarder kronor och har sin tyngdpunkt i transportsektorn. Den
gröna skatteväxlingen har gjort det möjligt att höja grundavdraget för
låg- och medelinkomsttagare med upp till 2 400 kr fr.o.m. år 2005.
Reseavdraget höjdes till 17 kr per mil för att kompensera för de höjda
drivmedelsskatterna och stärka arbetslinjen. En utredning har tillsatts
med uppdrag att analysera och lämna förslag om ett högre grundavdrag i
stödområde A redan från inkomståret 2005. För inkomståret 2006 planeras
en grön skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.
Överenskommelsen innebär också att den pågående skatteomläggningen med
en kompensation för den allmän pensionsavgiften skall fullföljas när
detta kan ske utan att andra viktiga behov måste stå tillbaka. Omläggningen
är viktig för låg- och medelinkomsttagarna eftersom dessa inte har lika
stor fördel av att avgiften är avdragsgill som höginkomsttagarna. Höstens
beslut om inkomstskatteskalan för 2005 innebar att kompensationen för
den allmänna pensionsavgiften kunde höjas från 75 % till 87,5 %.
Regeringen har uppmärksammat att marginaleffekterna kan medföra att den
som arbetar mer, byter arbete, eller går till arbete från bidrag inte
förbättrar sin ekonomiska situation. Marginaleffekter utgör för dessa
grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och
för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är
därför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.
Regeringen har under en följd av år genomfört förändringar för att
minska marginaleffekterna. Vid sidan av de åtgärder som redovisats kan
nämnas att barnfamiljernas marginaleffekter har minskats betydligt genom
maxtaxan i barnomsorgen.
Utskottet kunde vid höstens behandling av regeringens förslag konstatera
att dessa skulle ge stora inkomstgrupper mer pengar i plånboken. Med de
höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker 2006 kompenseras
inkomsttagarna mer än väl för de indirekta skatter som växlats upp i
syfte att värna miljön. Sammantaget beräknades åtgärderna förbättra
hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 %. Som framgått har
förändringarna också en fördelningsprofil som gynnar låg- och
medelinkomsttagarhushåll och bidrar till att minska marginaleffekterna för
dessa grupper.
Utskottet anser att den inriktning av inkomstbeskattningen som utskottet
tillstyrkt vid hösten budgetbehandling bör kvarstå och ser därför inte
någon anledning att tillstyrka de olika motionsförslagen om en annan
inriktning som framförs i de nu aktuella motionerna.
När det gäller förslagen från flera håll om särskilda skatte- eller
avgiftslättnader för pensionärer anser utskottet att det finns anledning
att upprätthålla den likabehandling i skattehänseende som pensionsreformen
medfört och som innebär att pensionärerna numera följer samma
inkomstskatteregler som andra inkomsttagare. Regeringen har i juli 2004
utfärdat direktiv till en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga
behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen,
dvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar
till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och
tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt
att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen.
Utredaren skall bl.a. utvärdera det nuvarande systemets effekter på
sparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99).
När
det gäller förslagen om en progressiv kommunal inkomstbeskattning och
andra förändringar när det gäller kommunernas beskattningsunderlag är
utskottet inte berett att tillstyrka dessa.
Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionsyrkandena.
Utländska nyckelpersoner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av de särskilda
reglerna för utländska nyckelpersoner.
Jämför reservation 5 (v).
Bakgrund
Utländska experter, forskare och företagsledare som arbetar tillfälligt
i Sverige har möjlighet att få en skattenedsättning under högst tre år.
25 % av lönen undantas från inkomstskatt och socialavgifter och vissa
ersättningar är skattefria. Detta gäller ersättningar för kostnad för
flyttning till och från Sverige, för kostnad för resor mellan Sverige
och hemlandet högst två gånger per år samt för avgift för barns skolgång
i grund- och gymnasieskola.
För tillämpning av bestämmelserna uppställs krav på specialistkompetens
eller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns
betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Ytterligare förutsättningar
är att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte heller har varit
bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste fem åren
före ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara avsedd att bli
högst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av Forskarskattenämnden.
Ansökan skall avse en viss bestämd person och ett visst arbete.
Motionen
I motion Sk277 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att
skattelättnaden för utländska nyckelpersoner utgör en avvikelse från
principen om likformig beskattning och att den kan ge upphov till
gränsdragnings- och avvägningsproblem eftersom den bygger på svåra bedömningar
när det gäller personkretsen. Motionärerna begär ett tillkännagivande
till regeringen om att skattelättnaden för utländska nyckelpersoner
snarast bör utvärderas.
Utskottets ställningstagande
Undantaget för utländska nyckelpersoner innebär att högt kvalificerade
utländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige kan få vissa
skattelättnader efter beslut av Forskarskattenämnden. Undantaget har
tillkommit sedan våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar
till att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre
konkurrenskraftigt när internationella företag väljer land för en ny etablering.
Sverige verkar internationellt för en avveckling av denna typ av riktade
skattelättnader.
Utskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen och den praxis
som utvecklas hos Forskarskattenämnden och ser inte någon anledning för
riksdagen att nu initiera en utvärdering av reglerna. Utskottet avstyrker
motion Sk277.
Förmån av fri miljöbil
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om att biogasbilar skall få samma
nedsättning av förmånsvärdet som el- och elhybridbilar.

Bakgrund
Särskilda regler gäller vid värderingen av bilförmån om förmånen avser
en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller för
drift med mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Eftersom
en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast
jämförbara bil som bygger på konventionell teknik justeras förmånsvärdet
ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar
på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att
miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka.
Den 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare
nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar
i syfte att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska
förmånsvärdet. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än
gasol medges justering till 80 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara
bil. Nedsättningen gäller under 4 år och får inte överstiga 8 000 kr
per år. För en elbil eller elhybridbil justeras förmånsvärdet ned till
60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen gäller i
3 år och får inte överstiga 16 000 kr per år. Den tillfälliga möjligheten
till nedsatt förmånsvärde har successivt förlängts och gäller numera t.
o.m. 2009 års taxering. En utvärdering skall genomföras och vara klar
före tillämpningsperiodens utgång.
Motionerna
I motion MJ441 yrkande 3 av Bengt-Anders Johansson (m) framhålls att
förmånsbilar som kan drivas med biogas inte får en lika stor nedsättning
av förmånsvärdet som elbilar och elhybridbilar. Motionärerna anser att
detta är omotiverat eftersom elhybridbilar inte stöder introduktionen
av nya drivmedel, och de begär ett tillkännagivande om att regeringen
skall se över reglerna så att biogasbilar minst får samma nedsättning
som elhybridbilar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk423 av
Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (s).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening syftar de särskilda bestämmelserna om beräkning
av värdet av förmån av olika typer av miljöbilar till att detta värde
bättre skall svara mot det faktiska marknadsvärdet. Den grundläggande
bestämmelsen om att förmånsvärdet för sådana bilar skall sättas ned
till den nivå som gäller för en jämförbar bil med konventionell teknik
eliminerar effekten av de högre tillverkningskostnader som är förenade
med ny teknik. Den tidsbegränsade ytterligare nedsättningen som gäller
för el-, alkohol- och gasdrivna fordon hänger samman med att vissa
miljöbilar har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en
stor del av bilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för
alternativa drivmedel är begränsad. Värdet av förmånen av dessa
fordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid en direkt
jämförelse med värdet på en förmånsbil som drivs med konventionella
drivmedel. Genom dessa regler förbättras förutsättningarna för en ökning
av beståndet av miljövänliga förmånsbilar.
Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka
motionsförslagen om förändringar av de justeringsregler som gäller vid
beräkningen av förmån av fria miljöbilar. Utskottet avstyrker motionerna
Sk423 och MJ441 yrkande 3.
Förmån av fri parkering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en särskild skatt på fri parkering
av förmånsbilar.

Bakgrund
Förmån av fri parkering är skattepliktig och arbetsgivaren skall lämna
kontrolluppgift om sådana förmåner. Från och med 2005 innehåller
arbetsgivarnas kontrolluppgift en särskild ruta för förmån av fri parkering.
Syftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa sådan förmån.
Det är förmånens marknadsvärde som skall tas upp till beskattning.
Skatteverket har i en skrivelse den 4 januari 2005 lämnat allmän
information om sin syn på frågor om beskattningen av parkeringsförmån (jfr
www.skatteverket.se).
Av Skatteverkets handledning för 2004 framgår att fritt garage eller
fri uppställningsplats vid arbetsplatsen avseende förmånsbil inte
föranleder förmånsbeskattning.
Motionen
I motion Sk351 av Claes Roxbergh (mp) anför motionären att en betydande
del av dem som arbetspendlar med bil till stadskärnorna har förmånsbilar
som ägs eller leasas av arbetsgivaren och att förmånen av en fri
parkeringsplats i t.ex. Stockholms city kan värderas till 30 000-40 000 kr
per år. Att inte beskatta en sådan förmån förefaller enligt motionärens
mening orimligt när det är frågan om en privat användning. Han föreslår
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild
förmånsskatt bör tas ut på förmån av fri parkering av förmånsbil.
Utskottets ställningstagande
Frågor om beskattningen av förmån av fri parkering har fått ny aktualitet
allteftersom de parkeringsplatser som arbetsgivaren tillhandahåller i
anslutning till arbetsplatsen har ökat i värde. Skatteverket har vidtagit
åtgärder för att få en klarare redovisning från arbetsgivarna av dessa
förmåner.
De frågor som kommer upp i anslutning till bedömningen av en fri parkering
är komplexa och gäller både det grundläggande ställningstagandet om en
skattepliktig förmån föreligger eller ej och värderingen av en sådan
förmån.
Enligt utskottets mening framstår en särskild skatt på fri parkering av
förmånsbilar vid arbetsplatsen som problematisk. På samma sätt som när
det gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad
avgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en
tillfredsställande generell lösning. Utskottet är inte berett att tillstyrka
att en särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar införs och
avstyrker därför motion Sk351.
Frilansande konstnärers resor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om förändrade skatteregler för
frilansande konstnärers resor.

Bakgrund
Inkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet
tjänsteresa. Generellt kan sägas att en tjänsteresa föreligger när
arbetsgivaren har beordrat den anställde att företa en resa för att utföra
arbete för hans eller hennes räkning på annan plats. Ursprungstjänsten
finns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande
arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde
vidare krävas att det arbete som skall utföras på annan plats är en del
av det ursprungliga arbetet eller i varje fall kommer den utsändande
arbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren
den anställdes lön.
Inkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger
avgörande för om en resa skall anses ha företagits för att utföra arbete
på annan plats. Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför
huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på
arbetsplatser som hela tiden växlar anses i regel den plats där den
skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och
avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en
begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten
inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses
bostaden som tjänsteställe. För reservofficerare anses bostaden som
tjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande
uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd,
skattenämnd eller arrendenämnd.
Om en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige
därför blir förmånsbeskattad för biljetter etc. finns det normalt sett
möjlighet att få avdrag för resekostnaden (till den del den överstiger
7 000 kr) enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.
För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet
deras tjänsteställe. Frilansmusiker har normalt inte någon arbetsgivare
som sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt
uppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.

Motionen
I motion Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anför motionärerna
att flertalet frilansande konstnärer är bosatta i storstäderna och främst
i Stockholm eftersom de flesta arbetstillfällena finns där och att detta
innebär att kulturinstitutionerna ute i landet måste anlita personal
som inte är bosatt på orten. Utöver lön eller arvode står därför
institutionen, i enlighet med kollektivavtal på området, för övernattnings-
och resekostnader samt traktamente för denna personal. Dessa ersättningar
betraktas vanligen av institutionerna som ej skattepliktiga och
arbetsgivaravgifter inbetalas inte eftersom resorna ses som skattebefriade
tjänsteresor. Vid flera kulturinstitutioner har enligt vad som anförs
genomförts skatterevisioner varvid skattemyndigheterna gjort gällande
att det är fråga om resor till och från arbetet och att därmed
kostnadsersättningarna är skattepliktiga och skall ligga till grund för
arbetsgivaravgifter. För kulturinstitutionerna, främst utanför
Stockholmsområdet, innebär detta högre kostnader än vad som skulle vara fallet
om resorna betraktats som tjänsteresor. Motionärerna begär att en översyn
av skattereglerna genomförs för att komma till rätta med problemen för
scenkonsten.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör den nuvarande regleringen av tjänsteställe
vid beskattningen ligga fast. Att kostnader i samband med en inställelse
i vissa fall inte kan dras av med full effekt är enligt utskottets mening
ett resultat av den schablonisering som gäller vid avdrag för resor
till och från arbetsplatsen. Utskottet avstyrker förslaget om en översyn
av skattereglerna för frilansande konstnärer.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en höjning av avdraget för resor
med egen bil och om en utvidgning av denna avdragsrätt till andra områden
än arbetsresor och tjänsteresor.
Jämför reservationerna 6 (m) och 7 (fp).
Bakgrund
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen
(arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd
från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.

Avdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för
arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras
med 17 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid
avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i
näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna. Beslutet
om en ersättningsnivå på 17 kr per mil fattades i höstens budgetärende
(prop. 2004/04:1, bet. 2004/05:FiU1).
Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar
inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på
vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna
I motion Sk211 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att reseavdraget är viktigt
i glesbygdslänen där det inte finns tillgång till subventionerad
kollektivtrafik, och motionärerna föreslår att reseavdraget höjs till 20
kr per mil.
I motion MJ437 yrkande 10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om att kostnaden för drivmedel är en stor utgift
på landsbygden och att reseavdragen måste höjas om landsbygden skall
kunna vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter.
I motion N254 yrkande 12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs att
bensinpriset stigit kraftigt under senare år och att höjningarna slår
hårt mot landsbygden där många är beroende av bilen för sina arbets-
och serviceresor. Motionärerna föreslår att reseavdraget kopplas till
prisutvecklingen och att det breddas så att transporter till och från
barntillsyn kan inräknas i avdraget.
I motion Sk449 yrkande 3 av Hans Backman (fp) anför motionären att
många barnfamiljer på landet är tvungna att använda bilen vid transporter
till och från barntillsyn och föreslår en utredning av möjligheten att
låta reseavdraget omfatta transporter till och från barntillsyn. Också
i motion T426 yrkande 3 av Helena Bargholtz (fp) föreslås att reseavdraget
får följa prisutvecklingen och att det utvidgas så att hänsyn kan tas
till transporter till och från barntillsyn. I motion N414 yrkande 8 av
Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) anför motionärerna att bilen är
en nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen och de föreslår att
transporter till omsorg skall kunna dras av i deklarationen på samma
sätt som arbetsresor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid höstens budgetberedning bl.a. tillstyrkt att reseavdraget
höjs från 16 till 17 kr per mil för att på det sättet dels kompensera
för den höjning av drivmedelsskatterna som utgör en del i den gröna
skatteväxlingen under 2005, dels stärka arbetslinjen inom beskattningen.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ytterligare förändringar av
reseavdragets nivå eller att avdraget kopplas till prisutvecklingen.
När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden
för att lämna barn på dagis eller att dra av kostnaden för sådana resor
finns det enligt utskottets mening skäl att hålla gränsdragningen kring
dagens avdragsrätt för resor till och från arbetet så enkel och
lättillämpad som möjligt. Att låta Skatteverket beakta resan för inlämning
och hämtning av barn på dagis när tidsvinsten beräknas skulle komplicera
de bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill kommer att
fördelningspolitiska invändningar kan riktas mot åtgärder som innebär att
endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina
levnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska
situation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika
stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Arbetsrum i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en utvidgning av avdragsrätten
för kostnad för arbetsrum i bostaden.

Bakgrund
Praxis är restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad för
arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även
kan användas som bostadsrum.
Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete
i bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet
utförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och
annars till 4 000 kr.
Motionen
I motion Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m)
anförs att arbetsmarknaden präglas av att alltfler arbetstagare utför
arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser
på en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett
arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens
hem. För att inte hindra en fortsatt positiv utveckling bör rätten till
avdrag för sådana kostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade
till arbetet utvidgas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att det inte skapas möjligheter
att göra avdrag vid beskattningen för egna levnadskostnader och utskottet
är därför inte berett att tillstyrka en utvidgad möjlighet till avdrag
för kostnader som en anställd har för sin bostad och för olika arrangemang
i bostaden. Utskottet avstyrker motion Sk226.
Hushållstjänster
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för
hushållstjänster m.m.
Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i
Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43)
och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och
sysselsättning (SOU 1997:17).
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden
den 15 februari 1993-den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet.
1992/93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996-den 31 mars 1999
(prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet var att åstadkomma en
stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den
då aktuella arbetslösheten.
Riksdagen har beslutat införa en skattereduktion för byggnadsarbete på
bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004-den 30 juni
2005 (bet. 2004/05:SkU3, prop. 2003/04:163). Boverket har i uppdrag att
tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera åtgärderna
från arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta analys,
uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
Motionerna
I motion Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c) lägger Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet fram ett gemensamt förslag om införande av en skattereduktion
på 50 % av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som
utförs i hemmet. I motionen anförs att skatten härigenom sänks för ett
antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det själv" och där
någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning
och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis
utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av
hushållsapparater. Däremot utesluts enligt vad som anförs offentligt
subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra
tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och
arkitekttjänster. Den maximala skattereduktionen begränsas till 25 000
kr per hushåll och år så att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kr
per år och få skattereduktion för dessa. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag med detta
innehåll.
I flera motioner framställs yrkanden med en liknande inriktning. Sådana
yrkanden finns i motionerna So594 yrkande 14 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m), Sk201 yrkandena 1 och 2 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Sk208 yrkandena 1 och 2 av Hillevi Engström (m), Sk237 av Lena
Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (m), Sk274 av Kent Olsson och
Elizabeth Nyström (m), Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson
(m), Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m), Sk329 av
Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m), Sk333 av Björn Hamilton och
Elizabeth Nyström (m), Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m),
A355 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk300 av Linnéa Darell
och Liselott Hagberg (fp), Sk441 av Tobias Krantz (fp), Sk443 yrkande
2 av Sverker Thorén (fp), N401 yrkande 5 av Anita Brodén m.fl. (fp),
Sf363 yrkande 42 av Göran Hägglund m.fl. (kd), N393 yrkande 23 av
Göran Hägglund m.fl. (kd), Sf354 yrkande 4 av Torsten Lindström m.fl.
(kd), Sf359 yrkande 5 av Sven Brus m.fl. (kd), N400 yrkande 4 av
Maria Larsson m.fl. (kd), A352 yrkande 14 av Annelie Enochson m.fl.
(kd), Bo306 yrkande 14 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd), Sk380 av Else-Marie
Lindgren (kd), N239 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kd), Sk374 av
Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c), Sk403 av Agne Hansson (c),
N403 yrkande 13 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c), A350 yrkande
4 av Tobias Billström m.fl. (m, fp).
I motion Sk425 av Alf Eriksson (s) föreslås att möjligheterna att minska
den illegala tjänstemarknaden och ge alla som arbetar inom tjänstesektorn
lagstadgade villkor, avtalsmässiga löner och pensionsvillkor utreds. I
motion Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande
om att det behövs en övergripande analys kring de samhällsekonomiska
och jämställdhetspolitiska effekterna av en ökad efterfrågan på
hemservicetjänster från äldre.

Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för
tjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg
från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger
till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla.
Det är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en
tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion.
Risken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga
alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har
gjort i Danmark talar för en sådan utgång.
Det är viktigt att arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning
stimuleras med generellt gynnsamma regler snarare än genom särregleringar
av enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan generell åtgärd är den
pågående inkomstskattereformen med en kompensation för den allmänna
pensionsavgiften och höjningen av grundavdraget inom ramen för en grön
skatteväxling. Åtgärderna har medfört lägre genomsnitts- och marginalskatter
för främst låg- och medelinkomsttagare och är i detta avseende särskilt
betydelsefulla för deltidsarbetande och kvinnor.
När det gäller jämförelserna med ROT-avdraget finns det anledning att
framhålla att detta är konjunkturpolitiskt motiverat och har införts
som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom
byggsektorn.
Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionerna.
Förmån av fria hemtjänster
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en schablon för beskattningen av
förmån av fria hemtjänster.
Jämför reservation 9 (kd) och särskilt yttrande 1 (m).
Bakgrund
Förmån av fri städning, fri barnomsorg etc. som tillhandahålls av en
arbetsgivare är skattepliktig och tas upp till marknadsvärde, dvs. det
pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv
skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant
betalning (11 kap. 1 § och 61 kap. IL).
Den mervärdesskatt som arbetsgivaren erlägger vid inköp av tjänsterna
får inte lyftas av, eftersom det inte rör sig om ett förvärv för
verksamheten. Arbetsgivaren kan i stället yrka avdrag vid inkomstbeskattningen
för hela kostnaden inklusive moms (RSV:s skrivelse angående "Hemtjänster"
dnr 10326-98/900).
Motionen
I motion Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c) anförs att vissa
arbetsgivare har velat tillhandahålla hushållstjänster till sina anställda.
Arbetsgivarna har ofta motiverat arrangemanget med att det innebär att
de anställda kan koncentrera sig på arbetet och har lättare att arbeta
över då det behövs om någon annan sköter vissa hushållssysslor som t.ex.
städning. Om ett företag ger sina anställda hushållstjänster är det en
förmån som skall beskattas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet sätts
för närvarande till det pris som arbetsgivaren betalat för att få
hushållstjänsten utförd, dvs. högre än vad privatpersoner normalt är
beredda att betala för att få tjänsten utförd. Motionärerna föreslår att
det införs ett schablonbelopp för värderingen av förmånens värde som
tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Schablonbeloppet kan sedan
knytas till basbeloppet så att förmånen följer prisutvecklingen. Genom
att sätta ett schablonbelopp för värderingen av förmånen ökar enligt
vad som anförs förutsebarheten för hur förmånen skall värderas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att neutraliteten vid beskattningen
av olika typer av löneförmåner upprätthålls. Skattefrihet eller lägre
beskattning för vissa förmåner medför gränsdragningsproblem och leder
till konkurrenssnedvridningar. Det är också kostsamt att genom stimulanser
försöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens
egen tjänsteproduktion. På samma sätt som i frågan om skattereduktionen
för hushållstjänster är risken att effekterna på sysselsättningen blir
mycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att särregler införs för beskattningen
av förmånen fria hemtjänster.
Utskottet avstyrker motion Sk400.
Personalvårdsförmåner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om olika former av utvidgning av
det skattefria området för personalvårdsförmåner och om en avdragsrätt
för egna kostnader för friskvård.
Jämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).
Bakgrund
Personalvårdsförmåner skall inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner
avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) förmåner
av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en
direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för
att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av
sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som
personalvårdsförmåner räknas bl.a. sådana förfriskningar och annan
enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid
samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning,
bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash,
lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som
kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning
och utförsåkning räknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om
arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning. Även sådana
friskvårdsaktiviteter som t.ex. tai chi, qi-gong, kostrådgivning och information
om stresshantering kan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket
att massage måste klassas som rehabilitering för att bli skattefri
upprätthålls inte längre. Arbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda
alla sina anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri
motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt Regeringsrättens
dom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en
gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde
som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på
orten är normalt skattefritt.
Motionerna
I flera motioner anförs att kulturella upplevelser bör jämställas med
enklare slag av motion och annan friskvård i skattehänseende och således
utgöra skattefria personalvårdsförmåner om de erbjuds av arbetsgivaren.
I motion Sk294 av Kent Olsson (m) begärs ett tillkännagivande om att
företag som erbjuder sina anställda kulturella upplevelser i form av
ett kulturkort som ger rätt till gratis eller subventionerade avgifter
till kulturella evenemang inte bör behöva betala sociala avgifter för
detta. I motion Kr368 yrkande 31 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs
att kulturella aktiviteter har en positiv effekt på hälsa och välbefinnande,
på samma sätt som idrott och annan friskvård och att det vore värdefullt
om regeringen utredde vilka effekter en skattefrihet för denna typ av
personalvårdsförmåner skulle kunna få. Också i motion Sk483 av Lennart
Kollmats (fp) anförs att kulturen har en positiv effekt i förebyggande
hälsoarbete. Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har
visat på att deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan
och därmed också på livslängd. Detta är något som uppmärksammats på
många håll och arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur
behöver få ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.
Motionärerna föreslår att utdelning av s.k. kulturkort till anställda
skall jämställas med motionskort. I motionerna Kr360 yrkande 7 av Gunilla
Tjernberg m.fl. (kd) och Kr363 yrkande 3 av Gunilla Tjernberg m.fl.
(kd) föreslås ett system med kulturcheckar som skall vara en skattebefriad
löneförmån från arbetsgivaren till löntagaren. Också i motion Kr354
yrkande 14 av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås att kulturaktiviteter
betraktas som en skattefri personalvårdsförmån.
I motion MJ505 yrkande 5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anförs att
ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en
friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.
I motion Kr358 yrkande 6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås att det
införs en beloppsgräns så att gåvor eller förmåner som erhållits under
ett år från samma arbetsgivare och understiger denna gräns inte behöver
tas upp till beskattning. Detta skulle enligt vad som anförs vara
värdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt
sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.

I motion Sk386 av Lennart Beijer (v) anförs att det finns exempel på
att skattemyndigheterna har ansett det vara en löneförmån om en
arbetsgivare har valt att satsa ett belopp som den anställde kan disponera
över för friskvård och utbildning. Motionären föreslår att arbetsgivarna
får ökade möjligheter att med full avdragsrätt satsa på friskvård för
anställda.
I några motioner föreslås en mer allmän avdragsrätt för kostnad för
egen friskvård. I motion Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m) anförs att
den som använder egna pengar på friskvård av vad slag det vara må borde
kunna få avdrag för hela eller delar av kostnaden i sin inkomstdeklaration.
I motion Sk393 av Anne Marie Brodén (m) föreslås ett botavdrag som gör
det möjligt att vårda den egna hälsan.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har under hösten 2003 behandlat frågor om utformningen av
skattefriheten för förmån av motion och friskvård (prop. 2002/03:123,
bet. 2003/04:SkU3) och har därvid tillstyrkt att de särskilda villkor
som gällde för att en sådan förmån skulle vara skattefri slopades fr.o.
m. den 1 januari 2004. I ärendet avstyrkte utskottet motionsförslag om
en beloppsbestämd skattefrihet för fysisk träning och om att skattefri
friskvård skall kunna erbjudas alla anställda efter behov. Härvid
hänvisade utskottet till det grundläggande kravet på att det skall vara
frågan om en förmån av mindre värde och enklare slag och till de uttalanden
som gjorts i dessa delar vid reglernas tillkomst. Av uttalandena framgår
t.ex. att gränsen för vilken typ av motionsutövning som skall utgöra
personalvårdsförmån har bestämts så att det skall vara fråga om enklare
motionsidrott. Exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion
i betydelsen fysisk träning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag
av motion. Inte heller har sporter som kräver dyrbarare anläggningar,
redskap och kringutrustning ansetts som enklare slag av motion (jfr SkU
1987/88:8 s. 42).
Utskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och ser därför
inte någon anledning att tillstyrka de nu aktuella förslagen om lättnader
i kraven på att förmånen skall vara av mindre värde och av enklare slag.
Utskottet avstyrker därför motionerna Sk294, Sk386, Sk483, Kr354 yrkande
14, Kr358 yrkande 6, Kr360 yrkande 7, Kr363 yrkande 3, Kr368 yrkande
31 och MJ505 yrkande 5.
När det gäller förslagen om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för
friskvårdskostnader bör det enligt utskottets mening undvikas att avdrag
medges för olika former av levnadskostnader. Om syftet är att gynna en
viss verksamhet bör stimulansen i stället utformas som ett bidrag som
prövas mot andra angelägna utgifter vid den årliga budgetberedningen.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att en sådan stimulans lämnas
via skattesystemet och avstyrker därför även motionerna Sk370 och Sk393.

Minnesgåvor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om förändringar av reglerna om
minnesgåvor.

Bakgrund
Minnesgåva till varaktigt anställa är en gåva av minneskaraktär som
lämnas vid särskild högtidsdag (t.ex. den anställdes 50-årsdag), efter
längre tids anställning (25 år eller mer) eller vid anställningens
upphörande. Sådan gåva är skattefri under förutsättning att gåvans värde
inte överstiger 10 000 kr inklusive mervärdesskatt och inte ges vid mer
än ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. Beloppet 10 000
kr är ett gränsbelopp, vilket innebär att gåvan blir beskattad från
första kronan, om värdet överstiger angivet belopp. För att anse en
gåva vara av minneskaraktär när anställningen upphör, bör den sammanhängande
anställningstiden ha uppgått till minst sex år enligt RSV:s allmänna
råd om vissa förmåner (RSV 2002:36).
Skattefriheten gäller alla slag av gåvor med undantag för pengar (11
kap. 14 § andra stycket IL). Enligt Skatteverkets information om vissa
förmåner (RSV M 2002:27) skal med pengar jämställas andra betalningsmedel
såsom check, postväxel, presentkort som inte avser en bestämd vara m.m.
Presentkort, som berättigar mottagaren till endast en på presentkortet
bestämd vara eller tjänst, bör däremot kunna jämställas med naturaförmån
och medföra skattefrihet inom ovan angivna gåvoslag och beloppsramar
under förutsättning att det på presentkortet angivna värdet (hela eller
del av) inte går att byta mot pengar eller mot någonting annat och att
presentkortet i princip utnyttjas vid ett tillfälle, exempelvis biocheck,
tårtcheck, blomstercheck.
Ett bidrag till en semesterresa kan betraktas som en skattefri gåva om
arbetsgivaren betalar direkt till resebyrån eller till den som
tillhandahåller biljetterna.
Motionen
I motion Sk376 av Peter Pedersen (v) föreslår motionären en översyn av
reglerna om skattefria minnesgåvor i syfte att göra det möjligt att ta
större hänsyn till gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen
för ett maxbelopp.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning lämnar de nuvarande reglerna ett visst
utrymme för att ta den typ av hänsyn som motionären önskar vid valet av
minnesgåva. Härutöver finns det naturliga begränsningar som hindrar att
skattefriheten används för att överlämna vad som i praktiken skulle
vara rena kontantförmåner. Utskottet ser inte någon anledning att ändra
de aktuella reglerna och avstyrker därför motion Sk376.
Dubbel bosättning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad avdragsrätt för
ökade levnadskostnader vid dubbelt boende och om mer generösa avdragsregler
för skogsarbetare som hjälper till med röjningen i södra Sverige.

Bakgrund
Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av
sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den
skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare
bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens
eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad
på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet. Kostnaderna får
dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för
övriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid om anställningens
natur eller andra särskilda skäl talar för det (12 kap. 19 §
inkomstskattelagen).
Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete
på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om
arbetet avser en kortare tid, arbetet inte är kortvarigt men ändå är
tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning
till bostadsorten, arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller
det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den
skattskyldige bör flytta till arbetsorten (12 kap. 18 § inkomstskattelagen).

Ökade utgifter för logi, måltider och småutgifter kan dras av med ett
belopp som svarar mot den faktiska utgiftsökningen. Härutöver finns
särskilda schablonregler.
Motionerna
I motion Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s) anförs att
möjligheterna till avdrag för ökade levnadskostnader kan ha stor betydelse
för en person som befinner sig i slutet av sitt arbetsliv, äger ett hus
som kan vara svårt att avyttra och på andra sätt är djupt rotad på en
ort.
I motion Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anförs att
när den ena parten i ett förhållande har sitt arbete kvar på hemorten
och den andre inte kan finna något arbete där, utan väljer att flytta
med sitt företag och pendlingsavståndet är alldeles för långt, borde
det finnas möjlighet att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.

I motion MJ9 yrkande 19 av Peter Eriksson m.fl. (mp) föreslås att
avdragsmöjligheterna för dubbelt boende och arbete på annan ort görs mer
generösa för skogsarbetare som tillfälligt hjälper till i södra Sverige.
Detta gäller framför allt dem som redan har ett arbete och vill göra
en insats av bl.a. solidaritetsskäl.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har vid sin behandling av en v-motion om en utvidgning
av avdraget för ökade levnadskostnader under våren 2000 anfört bl.a.
följande.
Den fråga som motionärerna tar upp har numera behandlats utförligt av
Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner
och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen konstaterar - i
likhet med motionärerna - att beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag
för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker frågan om en
motsvarande åtgärd när det gäller avdraget för ökade levnadskostnader
vid dubbel bosättning. Efter en genomgång av motiven för de båda avdragen
finner utredningen att det finns avgörande skillnader mellan avdragen
och att dessa kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt arbete
har sin grund i den skattskyldiges anställningsförhållanden under det
att avdraget vid dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges
bostads- och familjeförhållanden. När det gäller avdraget vid tillfälligt
arbete gör knytningen till arbetsförhållandena att det finns en naturlig
slutpunkt för avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen slopats. Avdragsrätten
kvarstår bara så länge arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr
finns emellertid inte när det gäller avdraget vid dubbel bosättning,
och utredningen anser att en dubbel bosättning som pågår under längre
tid snarast är att betrakta som en följd av ett inom familjen mer eller
mindre frivilligt träffat val. Det är utredningens bestämda uppfattning
att ett sådant val av skilda bosättningsorter inom familjen inte skall
stödjas med skattelättnader, och utredningen förordar därför att
tidsbegränsningen av avdraget vid dubbel bosättning skall finnas kvar.
Utredningen föreslår endast att möjligheten till en förlängning av
avdragsperioden slopas av förenklingsskäl.
Även om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang
anser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av
avdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge
positiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och
möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets
mening finns det skäl att genomföra en kompletterande utredning som
belyser dessa effekter. Även den statsfinansiella kostnaden för en sådan
reform bör belysas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1999/2000:SkU13).
Regeringen har numera tillsatt den av riksdagen begärda utredningen med
uppdrag att göra en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för
ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning (dir 2004:57). Utredaren
skall undersöka vilka effekter för arbetskraftens rörlighet och den
regionala utvecklingen som kan uppnås genom en förändring av avdragsrätten
vid dubbel bosättning. I uppdraget ingår också att utreda vilka
konsekvenser en förändring av avdragsrätten vid dubbel bosättning kan få
för olika familjesituationer och risken för skattefusk. Utredaren skall
utifrån resultatet av undersökningen och de grundläggande principerna
för inkomstbeskattningen lämna förslag till förändringar i avdragsmöjligheterna
vid dubbel bosättning som bedöms leda till en ökad rörlighet på
arbetsmarknaden, som kan förstärka regional utveckling och som inte ökar
riskerna för fusk. Utredaren får även ta upp andra frågeställningar som
har med avdragsrätten att göra. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete
senast den 31 mars 2005.
Enligt utskottets mening bör resultat av den översyn som riksdagen begärt
avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk242 och Sk481.
När det gäller yrkandet om förbättrade avdragsmöjligheter för de
skogsarbetare som gör en insats genom att delta i röjningsarbetet efter
stormen i södra Sverige innebär dagens regler att avdrag kan erhållas
med faktiska kostnader. Utskottet ser ingen möjlighet att ytterligare
förbättra denna avdragsrätt och avstyrker därför även motion MJ9 yrkande
19.
Förmånstagare till pensionsförsäkring
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvidgning av förmånstagarkretsen
till pensionsförsäkringar.
Jämför reservation 12 (m, kd, c).
Bakgrund
Av 58 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att efterlevandeförmåner
enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades
make och sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes och sambos
barn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det
inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap.
27 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om innehavaren avlider och det
inte finns någon förmånstagare avskattas behållningen och ärvs sedan
enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn ärver.
Förslaget om individuellt kompetenssparande (IKS) har samma utformning
som IPS i dessa delar (SOU 2000:119).
Motionen
I motion Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att de
nuvarande reglerna innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra
familjemedlemmar inte får komma i fråga som förmånstagare. Om av lagen
godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i
försäkringskollektivet.
Motionärerna föreslår att begränsningarna avseende förmånstagare till
pensionsförsäkringar tas bort.
Utskottets ställningstagande
En utgångspunkt vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar
bör enligt utskottets mening i första hand vara att pensionen skall
tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för
sin försörjning är beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt
att barnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna
någon gång kan tillfalla försäkringskollektivet och att pensionsförmånerna
i övriga fall kan göras förmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund
inte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen
av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring.
Utskottet avstyrker motion Sk293.
Gåvor och bidrag till ideella ändamål
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om att en avdragsrätt skall införas
för gåvor till olika ideella ändamål.
Jämför reservationerna 13 (kd, c) och 14 (m) samt särskilt yttrande 2
(fp).
Bakgrund
Någon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.
Motionerna
I motion Sk275 yrkande 3 och 4 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att det
är en styrka att de ideella organisationernas verksamhet finansieras
via enskilda människors bidrag. Verksamheten blir då fristående och
inte beroende av politiska beslut. Detta är en situation som motionärerna
tycker är positiv och som vi vill se befäst. För att ge de ideella
organisationerna bättre förutsättningar bör en avdragsrätt för enskilda
gåvor och för bidrag övervägas.
I motion Sk204 yrkande 1 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G
Högmark (m) anförs att en avdragsrätt för gåvor och bidrag till
hjälporganisationer skulle stärka den viktiga frivilligrörelsen och ge
människor en möjlighet att genom sina gåvor påverka vart man vill att
resurserna skall styras.
I motion Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs
att det snarast bör utredas hur man skall kunna införa avdragsrätt för
gåvor för enskilda givare till organisationer som är godkända och driver
en ideell verksamhet. En sådan möjlighet skulle ge dessa organisationer
möjlighet att hjälpa fler.
I motion Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m) anförs att det i
alla andra EU-länder finns möjlighet till skatteavdrag för gåvor till
ideella organisationer och att en sådan avdragsrätt bör införas även i
Sverige. På så sätt kan det komma till stånd fler och mer varierade
frivilliginsatser.
I motion Sk452 yrkande 43 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att Sverige
är nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella
föreningar och organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen får
utreda och lägga förslag om hur en avdragsrätt för gåvor till ideella
organisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas den 1
januari 2006. I motion Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd) anförs att
det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för
företag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer.
Regeringen bör utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor
till ideella organisationer. Också i motion Kr358 yrkande 7 av Kenneth
Lantz m.fl. (kd) föreslås att regeringen bör få återkomma med ett förslag
om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. I motion Sk326 av
Tuve Skånberg (kd) anförs att regeringen bör utreda frågan om skatteavdrag
för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.
I motion Sk447 av Mikael Oscarsson (kd) anförs att den ideella sektorn
bidrar med stora samhälleliga insatser och att det därför finns alla
skäl att seriöst överväga om gåvor till s.k. 90-konton skall göras
avdragsgilla (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att det finns alla
skäl att seriöst överväga om gåvor till ideella föreningar skall göras
avdragsgilla (yrkande 2).
I motion Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) anförs att
Sverige är ett av få länder där enskilda och juridiska personer som ger
humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag
för dessa i sin deklaration. Motionärerna föreslår att möjligheten att
införa en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar,
frivilligorganisationer och andra godkända verksamheter utreds.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk
process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga
organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer,
internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här
typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet
och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers
förmögenheter och förmåga och vilja att bidra.
Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt
från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att
utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att
belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt
utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna
stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål
för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.
Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning
som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet
avstyrker motionerna Sk275 yrkande 3 och 4, Sk204 yrkande 1, Sk238,
Sk379, Sk452 yrkande 43, Kr358 yrkande 7, Sk326, Sk447 yrkandena 1
och 2 samt Sk250.
Boendes självförvaltning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad skattefrihet för
boendes självförvaltning.
Jämför reservation 15 (kd).
Bakgrund
Ersättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att
utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet
system för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § inkomstskattelagen
skattefria. Det krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt
hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en
hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga
den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter.
En ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i
självförvaltningen får avdrag med samma belopp.
Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter
i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).
Motionerna
I motion Bo306 yrkande 24 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) anför
motionärerna att taket för skattefrihet vid självförvaltning bör höjas och
kravet på en enhetlig ersättning slopas för att på det sättet öka
hyresgästernas intresse för självförvaltning.
I motion Sk436 av Martin Nilsson (s) anför motionären att de boende
inom s.k. kollektivhus i föreningsform i allt väsentligt utför samma
självförvaltande uppgifter som i vanliga hyresförhållanden. Ersättningen
betalas dock inte ut som ett avdrag på hyran till varje enskild hyresgäst
utan som en ersättning till föreningen att användas till kollektiva
nyttigheter. Ersättningen beskattas hos föreningen. Det finns skäl att
göra en översyn av lagstiftningen på detta område så att det blir tydligt
att regelverket uppmuntrar alla former för självförvaltning. Regeringen
bör ges i uppdrag att skyndsamt göra en sådan översyn.
Utskottets ställningstagande
Särskilda regler om hyresgästernas självförvaltning har införts för att
inte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning
medför och för att man bör ta vara på de fördelar som självförvaltningen
innebär. Tidigare medförde skattefrågorna problem i dessa sammanhang
eftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen gick mellan
skattefriheten för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt
som råder för alla typer av ersättningar för arbete och liknande
prestationer.
Reglerna utgör resultatet av en avvägning mellan delvis motstående
intressen och innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga
principer samtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning
i hyreshus och andra boendeformer som kan fungera flexibelt och
administreras enkelt. Ett viktigt inslag i reglerna är bl.a. att alla
hyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen
och att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som är med. Reglerna
är inte bara tillämpliga på hyresgäster utan kan också användas i
bostadsrättsföreningar och andra boendeformer.
Enligt utskottets mening har reglerna i nu aktuella delar en välavvägd
utformning, och utskottet är inte berett att tillstyrka att de ändras.
Utskottet avstyrker motionerna Bo306 yrkande 24 och Sk436.
Studenters stipendier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om att regeringen skall utreda och
eventuellt lägga förslag om ändrade skatteregler för studenters stipendier.

Jämför reservation 16 (m, kd).
Bakgrund
Av 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att stipendier som
är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är
avsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för
arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning och
inte betalas ut periodiskt.
Vad som utgör ett stipendium är inte definierat i lagtexten. Det finns
ett stort antal rättsfall där frågan om skatteplikt för bidrag med olika
beteckningar har prövats. Enligt allmänt språkbruk är ett stipendium
ett till en fysisk person utgivet bidrag som har benefik karaktär, dvs.
är vederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för
arbete eller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning
eller en prestation som är till direkt nytta för denne.
I fråga om utbildningsstipendier uppställs inte något krav på att de
inte får betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har
utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Ett stipendium
från den egna arbetsgivaren anses "smittat" av anställningen oavsett
syftet med stipendiet. Med utbildning i detta sammanhang har i praxis
omfattats inte bara grundutbildning utan även forskarutbildning och
doktorandutbildning.
Motionen
I motion Sk452 yrkande 33 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att en
student som åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en
fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,
blir skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller.
Det innebär att studenten i fråga under innevarande och de därpå
följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för
resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig
konferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar
av lagstiftningen. Det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda
förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med
lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå
från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till
studenter.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening ger den nuvarande lagregleringen och den
omfattande praxis som finns på detta område en förhållandevis god ledning
vid gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga stipendier.
Samtidigt är det ofrånkomligt att avgörandet i sista hand måste vila på
en bedömning från Skatteverkets eller domstolens sida av de omständigheter
som föreligger i det enskilda fallet.
Enligt utskottets uppfattning kan de uppgifter som lämnas i motionen
inte motivera att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte
att förändra de nu aktuella lagreglerna.
Lokalanställda på ambassader i Sverige
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av beslutet att
slopa skattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige.
Jämför särskilt yttrande 3 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Riksdagen har i juni 2004 beslutat avskaffa den tidigare gällande
skattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige. De nya reglerna
tillämpas första gången vid 2008 års taxering (prop. 2003/04:151, bet.
2003/04:SkU37).
Motionen
I motion Sk462 av Lennart Hedquist (m) anför motionären att riksdagens
beslut att slopa de lokalanställdas skattefrihet innebär att beskickningarna
får högre kostnader och att det finns en risk för att en del beskickningar
reducerar sin verksamhet eller stänger. Detta gäller särskilt beskickningar
från tredje världen. Motionären begär ett tillkännagivande om att
beslutet bör utvärderas och regeringen lägga fram de förslag som utvärderingen
föranleder.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening framfördes de synpunkter som motionären tar
upp redan när riksdagen fattade sitt beslut att slopa de lokalanställdas
skattefrihet.
Lokalanställda vid ambassader i Sverige är befriade från inkomstskatt.
Skattebefrielsen har medfört att lönerna beräknas utifrån vad som skulle
ha erhållits netto efter beskattning av en svensk lön. En konsekvens är
att även den ersättning som erhålls från socialförsäkringssystemet
beräknas på vad som motsvarar en svensk nettolön. Vid långtidssjukdom,
föräldraledighet och pensionering blir inkomsten i flertalet fall
påtagligt lägre än för personer som betalar skatt på sin inkomst i Sverige.
När det gäller den allmänna pensionen kan en längre tids arbete som
lokalanställd innebära att den anställde hamnar i samma situation som
den som inte, eller till endast ringa del, varit yrkesverksam. Även vid
rätt till sjukersättning (tidigare förtidspension) uppkommer betydande
effekter. Jämförs en nettoinkomst på 15 000 kr per månad med en
bruttoinkomst på 22 000 kr blir utfallet att den lokalanställde erhåller en
sjukersättning på 9 600 kr per månad, att jämföra med 14 080 kr per
månad i det senare fallet. Det kan således konstateras att de lokalanställdas
skattefrihet kan leda till oacceptabla konsekvenser när det gäller deras
sociala trygghet.
I ärendet gjorde regeringen bedömningen att den enda rimliga vägen för
att hållbart och långsiktigt komma till rätta med de lokalanställdas
situation var att slopa skattefriheten. Även principiella skäl talade
för ett sådant beslut. Sverige skulle därmed ansluta sig till den ordning
som förekommer i de flesta andra länder, däribland övriga nordiska länder.

Vid remissbehandling av regeringens förslag om att slopa skattefriheten
för de lokalanställda framförde ambassaderna bl.a. att förslaget inte
bara skulle innebära ökade kostnader i form av ökade löner för de
lokalanställda utan också ökade arbetsgivaravgifter och att ambassaderna
som en följd härav kunde tvingas reducera antalet anställda som därmed
skulle riskera att bli arbetslösa. Också från Tjänstemannaförbundet HTF
framhölls att en slopad skattefrihet kunde ställa sig svår för de
utländska beskickningarna och konsulaten av budgetmässiga, men också av
rent finansiella skäl. Risken vid ett snabbt genomförande av inkomstbeskattning
var enligt förbundet att arbetsgivarna inte höjer lönerna och att de
enskilda arbetstagarnas situation i stället ytterligare förvärras genom
att befintliga nettolöner beskattas. Enligt förbundet var en annan risk
vid ett genomförande inom en nära framtid att beskickningarna och
konsulaten ser sig tvingade att genomföra uppsägningar med arbetslöshet
som följd.
I ärendet gjorde regeringen bedömningen att ökade kostnader för
beskickningar och ambassader inte kunde motivera att skattefriheten skulle
bestå. Samtidigt hade regeringen förståelse för att en omläggning av de
lokalanställdas beskattning kan skapa oro och problem för såväl de
anställda som deras arbetsgivare och senarelade därför ikraftträdandet
för att ge de berörda möjlighet att anpassa sig till den nya situationen.
Reglerna föreslogs därför börja tillämpas först vid 2008 års taxering.

Utskottet fann vid sin behandling av regeringens förslag inte någon
anledning till erinran mot detta och tillstyrkte därför proposition
2003/04:151.
Utskottet är inte nu berett att ändra sitt ställningstagande och ser
inte någon anledning att tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen
i syfte att få till stånd en utvärdering av beslutet. Utskottet avstyrker
motion Sk462.
Idrottskonto
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om tillkännagivanden om behovet av
ett idrottskonto och bättre skatteregler för elitidrottare.
Jämför reservation 17 (kd).
Motionerna
I motion Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (m) anförs att det
inte minst ur social synpunkt är beklagligt att elitidrottarna i så
stor utsträckning anser sig tvungna att "fly" från Sverige och motionärerna
föreslår att skattefrågan utreds för att hejda utflyttningen.
I motion Kr355 yrkande 14 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anför motionärerna
att professionella idrottsmän eller -kvinnor på grund av fysiska skäl
ofta har en karriär som är begränsad till några få år relativt tidigt
i livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt att idrottaren tjänar
mycket pengar under några år för att sedan tjäna avsevärt mindre. För
att lösa detta problem bör s.k. idrottskonton införas för att plana ut
livsinkomsten.
Utskottets ställningstagande
Regeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en
kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av
idrottslig verksamhet. En uppgift för kommittén är att överväga om det
behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén
skall också se över de bestämmelser som reglerar inkomstbeskattningen
av idrottsutövare samt domare och andra idrottsfunktionärer. I uppdraget
ingår även att överväga om det finns behov av att införa någon form av
idrottsmannakonton. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den
1 december 2005.
Enligt utskottets mening bör resultatet av Idrottsskattekommitténs arbete
avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk347 och Kr355 yrkande 4.
Bär, svamp och kottar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av det skattefria
beloppet vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar.
Jämför reservation 18 (kd, c).
Bakgrund
Intäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den
skattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under
beskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om
plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen
utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § IL).
Bestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar därmed endast
försäljning av just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992 not 513.
Motionen
I motion Sk246 av Erling Wälivaara (kd) anförs att hobbyplockning av
vildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak i skogslänens
glesbygd. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000
kronor antogs för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats
sedan lagen antogs. Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar
plockarna att inte uppge sina rätta namn till uppköparna för att på detta
sätt slippa en eventuell skatt. Motionären föreslår att regeringen får
återkomma med förslag till ändring av regelverket för beskattning av
inkomster från hobbyplockning av kottar, vildvuxna bär och svamp.
Utskottets ställningstagande
Skattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är
ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral
beskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska
skäl i samband med denna verksamhet och även av önskemålet att stimulera
ett tillvaratagande av naturtillgångar.
Enligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv med
undantag från beskattningen av arbetsinkomster. Det finns hela tiden en
risk att sådana undantag leder till konkurrenssnedvridningar på
arbetsmarknaden och på den marknad där företagen avsätter sina produkter.
Skatteregler som avser att gynna en viss bransch kan också komma att
ifrågasättas i olika internationella sammanhang.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka en utvidgning
av den nuvarande skattefriheten.
Skadestånd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en översyn av skattereglerna i
syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.

Jämför reservation 19 (kd).
Bakgrund
Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig
även om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett
om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den
ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt
lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det
att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna
från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning
att beloppen ändå är skattepliktiga.
Enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare
rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då
arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren.
Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på
grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig
inkomst av tjänst (RÅ 80 1:10, RÅ 87 ref. 10).
När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433)
en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta
utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana
trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör
dessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren
för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att
en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig
inkomst av tjänst.
Motionen
I motion Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd) anför motionären att det är
stötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas om det
som inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang.
Motionären anser att principen om skattefrihet för ersättning för ideell
skada alltid bör gälla och föreslår en översyn av lagstiftningen i syfte
att skattebefria all ersättning av ideell skada.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening talar starka kontrollskäl för att de ersättningar
som en arbetsgivare betalar till en anställd bör vara beskattade. En
skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas,
och möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle
vara liten.
Nuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund
i anställningsförhållanden är känd, fungerar väl och är också möjlig
att förena med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om
ersättning för ideell skada.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på
detta område och avstyrker därför motion Sk419.
Biodling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om lättnader i skattereglerna för
hobbybiodling.
Jämför reservation 20 (kd, c).
Bakgrund
Vid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för hobbyverksamhet.
Inkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst. Avdrag
får göras för utgifter som erlagts under beskattningsåret eller under
något av de fem år som föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som
erlagts före beskattningsåret medges endast i den mån utgiften överstiger
eventuella inkomster under det året. Vid biodling utan anknytning till
jordbruk går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15
bikupor.
Motionerna
I motion Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför motionären att den
biologiska mångfalden är ett politiskt utstakat mål och att Sverige
behöver en levande landsbygd med ett rikt företagande och en blommande
natur. Om biodling kan vara en del i detta, om än en liten men viktig,
så är det bra. Motionären förslår ett tillkännagivande om att
anteckningsskyldigheten för biodlare med färre än 10 samhällen skall tas
bort.
I motion Sk444 av Heli Berg (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt
angeläget att stödja och stimulera svensk biodling och att beskattning
av inkomster från biodling skall kunna ske på sådant sätt att inkomst
från högst 15 bisamhällen är skattefri.
I motion MJ260 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)
anförs att värdet av biodling är vida större än just inkomsten för
biodlaren och att man bör återgå till att betrakta biodlare med upp till
15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem från skatteredovisningsskyldighet.

Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att undvika att ha regler
som gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet
utan att den underkastas samma skatteregler som andra liknande verksamheter.
Skattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet avskaffades därför under
1991 års skattereform, och särskilda regler för beskattningen av sådan
verksamhet infördes.
När det gäller biodling innebär det anförda att eventuella överskott av
hobbybiodling beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter från
år då någon inkomst inte deklarerats måste kunna redovisa sina inkomster
under ett sådant år. De krav som ställs gäller en redovisning av de
inkomster som förekommit och ett underlag som styrker utgifterna. Enligt
utskottets bedömning bör en sådan redovisning inte medföra alltför mycket
besvär. Utskottet avstyrker motionerna Sk249, Sk444 och MJ260 yrkande
1.

Öresund
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att kompensationen från Danmark
till Sverige skall delas ut till landsting och kommuner i Skåne och om
ett tillkännagivande till regeringen om bemanningsföretagens beskattning.

Jämför särskilt yttrande 4 (m).
Bakgrund
Riksdagen har i juni 2004 godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark
som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska
skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och
Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det
nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av
anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda
staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag
för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system
för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet
innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera
ordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten
som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering
av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de
båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).
Det utjämningsbelopp som regleras i avtalet tillförs kommuner och
landsting via anslaget 48:1 (prop. 2004/04:1 utg.omr. 25 s. 19).
Motionerna
I motion N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c) anför motionärerna
att det skatteavtal som slöts mellan den svenska och den danska regeringen
var välkommet men att det innehåller en del brister, framför allt för
kommunal- och landstingsnivån i Skåne. Kommunerna och landstingen
erbjuder i dag samtliga invånare en hög service som betalas via skatten,
sjukvård, skola, barnomsorg m.m. Enligt det tecknade skatteavtalet
sker en avräkning mellan danska och svenska staten. Staten kompenserar
sedan hela det svenska kommun- och landstingskollektivet via det generella
statsbidraget och inkomst- och kostnadsutjämningen. Motionärerna föreslår
ett tillkännagivande om att det enda rimliga är att kompensationen från
Danmark till Sverige skall delas ut till landstinget och kommunerna i
Skåne och inte som i dag till alla kommuner och landsting i Sverige
(yrkande 4). En stor brist i skatteavtalet är vidare att det inte tar
hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag.
Dessa kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft
över Sundet genom att anställda och företaget måste skatta i två system,
betala sociala avgifter till två system, begära jämkning etc., vilket
gör att den administrativa tröskeln blir alltför stor och att den fria
rörligheten för tjänster kraftigt inskränks. Motionärerna föreslår att
bemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de
är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor (yrkande 21).

Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör den kompensation som Danmark skall erlägga
enligt avtalet gå till hela det svenska kommun- och landstingskollektivet
eftersom det är detta kollektiv som i dag bär så gott som hela den
merkostnad som uppkommer i Skånes kommuner och landsting till följd av
arbetspendlingen. Utskottet är således inte berett att tillstyrka
motionsförslaget om att kompensationen skall lämnas direkt till Skånes
kommuner och landsting.
När det gäller bemanningsföretagens beskattning innehåller avtalet en
överenskommelse om att Sverige och Danmark skall inleda diskussioner
för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av
bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska
skatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för
den fortsatta integrationen i Öresundsregionen. Om reglerna för
bemanningsföretagen visar sig vara till hinders för den fortsatta integrationen
finns det alltså tillfälle att återkomma till frågan i de fortsatta
diskussionerna med Danmark. Utskottet utgår från att regeringen löpande
följer denna fråga och vid behov tar upp den till diskussion med Danmark.
Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen finns det
enligt utskottet inte.
Utskottet avstyrker med det anförda motion N403 yrkandena 4 och 21.
Larm- och säkerhetskostnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en allmän avdragsrätt för larm-
och säkerhetskostnader.

Motionen
I motion Ju291 yrkande 1 av Henrik Westman (m) anför motionären att det
behövs fler poliser och att skäliga kostnader som den enskilde har för
att skydda sin hälsa, liv och lem samt sin egendom bör vara avdragsgilla.

Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka att en allmän avdragsrätt införs
för privata larm- och trygghetsanordningar och avstyrker därför motion
Ju291 yrkande 1.
Avdrag för skattehjälp
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en generell avdragsrätt för
skattehjälp.

Bakgrund
Den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde,
utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara sin
rätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.
a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till
sina yrkanden i ärendet eller målet. Sådan ersättning anses inte vara
skattepliktig. Ersättning kan inte utgå för kostnader för att fullgöra
deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen
(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Kostnader för biträde vid upprättande av självdeklaration eller i samband
med process i taxeringsmål utgör inte sådana kostnader för vilka avdrag
medges. Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde att införa
en avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men
fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det
inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.
Motionen
I motion Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (m) anför
motionärerna att ett ifrågasättande från skattemyndigheten som helt
saknar grund kan åsamka den enskilde stora kostnader i
skattekonsultationskostnader
för att han eller hon skall kunna bevisa sin oskuld. Denna kostnad är
inte ens avdragsgill i inkomstdeklarationen. Detta drabbar främst
enskilda och småföretagare. När det gäller lite större företag har man
ofta egen jurist eller skattekunniga medarbetare som kan tillvarata
företagets intresse. Kostnaden för att driva skattemål med egen personal
är avdragsgill som lön i företagets resultaträkning. Motionärerna anser
att det är orättvist att skattskyldiga skall behandlas så olika och
föreslår att en skattskyldig skall kunna medges avdrag i inkomstdeklarationen
för sina kostnader för att tillvarata sina intressen vid skattemål.
Detta bör i vart fall medges om skattemyndigheten inte vinner framgång
i sina yrkanden.
Utskottets ställningstagande
Gällande regler innebär att ersättning kan erhållas för kostnader för
ombud eller biträde, utredning eller annat som den enskilde skäligen
behövt för att ta till vara sin rätt i ett skatteärende. Enligt utskottets
mening finns det inte anledning att härutöver införa särskilda avdragsregler
för denna typ av kostnader. Utskottet avstyrker motion Sk368.
Bredband
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en förändrad utformning av
bredbandsreduktionen.
Jämför reservation 21 (kd).
Bakgrund
Den som installerar bredband och tar installationen i bruk kan få en
skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 50 % av de utgifter som
överstiger 8 000 kr per hus eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per
ansluten bostad eller lokal. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kr
per hus, bostad eller lokal (prop. 2000/01:24, bet. 2000/01:SkU8, prop.
2002/03:1, bet. 2002/03: FiU1). Bredbandsreduktionen förlängdes senast
till 2006 års taxering.
Motionen
I motion T459 yrkande 17 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anför motionärerna
att stödet har utnyttjats i mycket begränsad omfattning och att utfallet
med all önskvärd tydlighet visar att tröskeln för bidraget är för hög,
framför allt för hushållen. Motionärerna förespråkar ett avdrag i
intervallet 1 000-5 000 kr i stället. De föreslår att reduktionen ändras
på ett sådant sätt att bredbandsreduktionen börjar utnyttjas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att utgångspunkten vid utformningen av
skattereduktionen i första hand har varit att den skall stimulera till
bredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna,
att den endast bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer
kostnadskrävande än i normala fall och att reduktionen endast bör medges
med en mindre del av den totala utgiften för anslutningen. Utskottet är
inte berett att frångå dessa principer för utformningen av bredbandsreduktionen
och avstyrker därför motion T459 yrkande 17.

Reservationer

1. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inkomstbeskattningens utformning. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf357 yrkande 19, bifaller delvis
motionerna 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk433, 2004/05:N349 yrkande 2 och
2004/05:A221 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15
och 20, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,
2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,
2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf358 yrkande
3 och 2004/05:A220 yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Vår långsiktiga vision är att sänka det svenska skattetrycket rejält.
Denna sänkning måste ske på ett ansvarsfullt sätt och gå hand i hand
med starka offentliga finanser som säkerställer ett uthålligt lägre
skattetryck. Målet är att den offentliga sektorns bruttoskuld skall
sänkas och möjliggöra stabila skattesatser på en märkbart lägre nivå i
förhållande till i dag. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna
för en hög och uthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.
Ett centralt problem med dagens regler är att den enskildes vinst av
att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på
bidrag är i dagsläget ringa för många människor. De samlade effekterna
av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den
inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor med de
lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna. Den
låga nyttan av en extra arbetsinsats medför flera problem. Det mest
allvarliga är att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor
som i stort sett är omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin
egen vardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin
otrygghet uppstår.
Vår politik minskar de marginaleffekter som skatte- och bidragssystemen
ger upphov till. Vi har lagt fram förslag om ett arbetsavdrag. Personer
som har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger
ca 110 000 kr skall få göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen.
I inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den
inkomst som ligger över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag
med 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till
350 000 kr.
Arbetsavdraget bidrar till att minska marginalskatten och de samlade
marginaleffekterna betydligt. Förslaget gör att det kommer löna sig
avsevärt mycket bättre att leva på arbete än att leva på bidrag och att
behållningen av en extra arbetsinsats stiger. Därmed bryts dagens
fattigdomsfällor, och makt över den egna vardagen blir en realitet.
Tillsammans med ändrade bostadsbidrag och förändringar i arbetslöshets-
och socialförsäkringarna kommer vår skattereform att märkbart stimulera
sysselsättningen och arbetsutbudet.
I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder med höga lönekostnader
som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För
att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att
kunskapsinnehållet i vår produktion stiger snabbt. Detta kräver en
välutbildad arbetskraft. Om människor skall vilja avstå inkomst under
flera år och satsa på att skaffa sig en högre utbildning måste detta
löna sig. För att förstärka avkastningen av utbildning vill vi moderater
på sikt avskaffa värnskatten. Även om det på mycket kort sikt är mest
prioriterat att genomföra de skattesänkningar som har störst effekter
på arbetsutbudet och tillväxten vill vi snarast begränsa den högsta
marginalskatten så att den inte övertiger 50 %. Marginaleffekten är i
dag ofta högst för inkomsttagare med låga eller medelhöga arbetsinkomster.

Förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern
man kommer. Det finns naturligtvis flera skäl till detta, och det är
heller inte rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer.
Samtidigt finns det många människor som både kan och vill jobba längre
upp i åldrarna. Dessa utgör en viktig kunskaps- och arbetskraftsreserv
som vi vill ta till vara. I dag tvingas arbetande pensionärer att lägga
arbetsinkomster ovanpå pensionen när skatten skall räknas ut. Detta gör
att de snabbt kommer upp i höga marginalskatter och minskade incitament
att arbeta. För att göra det lönsamt att arbeta efter den normala
pensionsåldern, oavsett om man tar ut pension eller ej, anser vi att den
statliga skatten skall slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder.
För att stimulera företagen att anställa och behålla äldre arbetskraft
föreslår vi också att arbetsgivaravgifterna för äldre än 61 år
sänks.
Sammantaget innebär moderaternas skattepolitik en politik för rättvisa,
makt över den egna vardagen och ökad sysselsättning. Sänkta marginaleffekter
och bättre förutsättningar för företagande och företag kommer att stärka
den långsiktiga produktionsförmågan. Därmed skapas förutsättningar att
klara välfärden med mindre uppoffringar än i annat fall. Vår politik
kommer att ge fler jobb, högre välfärd och trygghet inför framtiden.
Vi tillstyrker de motionsyrkanden som ligger i linje med Moderata
samlingspartiets inriktning av inkomstbeskattningen.

2. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Sk454 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Fi259
yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och
4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5,
2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2,
2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.
Ställningstagande
Sverige behöver en ny stor skattereform. Grundproblemet i den svenska
ekonomin är att för få människor arbetar och för få företag startas och
växer. Nyckeln till att bryta detta skadliga dödläge ligger till stor
del i reformer av skattesystemet som ger människor makten över sina liv
tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt
uthållig tillväxt.
Skattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta,
spara, investera och driva företag i Sverige. Lappandet och lagandet i
skattesystemet har för länge sedan nått vägs ände. Människor kan inte
längre överblicka vilken skatt de själva betalar. Skattereformen 1990/91
byggde på tanken om breda skattebaser och lägre skattesatser. De allra
flesta skulle bara betala kommunalskatt, och alla skulle få behålla
hälften av en inkomstökning, "hälften kvar". Mycket utav grunderna för
skattereformen är förfuskat i och med att brytpunkten för statlig skatt
realt sjunker så att fler och fler betalar statsskatten på 20 %.
Värnskatten blev permanent, ett brott mot principen "hälften kvar". Båda
dessa förändringar är allvarliga i så måtto att de innebär en sämre
drivkraft för människor att utbilda sig, anstränga sig och ta risker.
Dynamiken och tillväxten blir därmed lidande, liksom vår internationella
konkurrenskraft. Samtidigt har kommunalskatterna höjts och en rad
ändringar genomförts av grundavdrag, reduktioner m.m. som gör
inkomstbeskattningen svårförståelig och svåröverblickbar.
För att göra det mer lönande att arbeta, oavsett inkomst, vill Folkpartiet
införa ett förvärvsavdrag. Detta utgår redan på de allra lägsta
arbetsinkomsterna. Förvärvsavdraget innebär att arbetstagare med inkomster
upp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten på 5 % av
inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget konstant 11 000
kr, vilket betyder 3 520 kr om året eller ungefär 300 kr per månad i
skattesänkning. Förvärvsavdraget utgår inte på inkomster från sjukpenning
och sjukersättning. Anledningen är att förvärvsavdraget i första hand
skall kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete, exempelvis
resekostnader och lunch borta i stället för hemma. Folkpartiets
förvärvsavdrag innebär 13 miljarder i skattesänkningar, vilket gör att
tyngdpunkten ligger på låg- och medelinkomsttagare.
Den som tjänar mer skall också betala mer i skatt, inte bara mer i kronor
utan även större andel av sin inkomst. Men hälften räcker. Folkpartiet
vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid
skattereformen 1990/91 - att de flesta bara skall betala 30 % i skatt,
och att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomsterna.
Därför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den
s.k. värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner
värnskatten 2006. I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig
skatt, dvs. sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom
regeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för
statlig skatt i takt med löneutvecklingen hamnar alltfler medelinkomsttagare
ovanför brytpunkten. Vi vill därför att brytpunkten för statlig skatt
skall flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.
I detta sammanhang tillstyrker vi de motionsyrkanden som ligger i linje
med Folkpartiet liberalernas inriktning av inkomstbeskattningen.

3. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9
och 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5 och 2004/05:Sf358 yrkande 3 och avslår
motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304
yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk454
yrkande 1, 2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220
yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.
Ställningstagande
Skatter skall fungera som ett medel att solidariskt finansiera vår
gemensamma välfärd samt styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt
och ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste vara att utforma
skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och
företagande. I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och
som har en inkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader
för t.ex. skola, vård och rättsväsen. Det ger en delaktighet och ett
delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och
omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla
medborgare betala lika mycket i skatt. Medborgarna skall bära en rättvis
del av den gemensamma skattebördan, samtidigt som alla skall ges bästa
möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den
mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man
måste söka bidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken
ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.

Socialdemokraternas politik för att sanera statsfinanserna har till
stora delar inneburit höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare.
Detta har i kombination med sänkta bidrag gjort att många som redan
tidigare levde på marginalen tvingats söka socialbidrag. Låginkomsttagare
som tvingas söka socialbidrag under vissa perioder av året betalar
samtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter under andra delar av
året. Denna negativa rundgång måste brytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför
måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt
i låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten
i dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett
inkomstnivå. Vi föreslår att inkomstskatten sänks genom att ett
förvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp.
Samtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med
mycket låga inkomster.
Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %
bör återställas. Den statliga inkomstskatten skall vara högst 20 %. Det
är en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning
lönar sig.
De äldre måste få ett större ekonomiskt utrymme. De ekonomiskt sämst
ställda pensionärerna är de som först måste få en förbättring. Vi har
därför ett förslag om att ett särskilt, men mycket enkelt utformat,
högre grundavdrag skall återinföras för ålderspensionärer. Denna
grundavdragshöjning bör enbart gälla vid kommunal beskattning och motsvara
en skattesänkning på 200 kr per månad. Detta åstadkoms genom att till
det nuvarande grundavdraget addera 7 500 kr. För personer som fyllt 65
år och vill fortsätta arbeta halveras dessutom inkomstskatten genom ett
50-procentigt förvärvsavdrag.
Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att
urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också
skattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar
svartarbete, fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga
skattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler
måste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare
måste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär
stöd/bidrag och arbetar svart.
Jag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges
den inriktning som Kristdemokraterna föreslagit.

4. Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (c)
av Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, bifaller delvis motion
2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna 2004/05:Sk212,
2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433,
2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,
2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357 yrkande
19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2 och 2004/05:A221
yrkande 5.
Ställningstagande
Med federalismens principer som bas ligger en radikal förnyelse av det
svenska statsskicket överst på Centerpartiets agenda. Dagens system med
ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i
realiteten endast existerar på nåder av centralmakten skall ersättas
med ett system med en klar och tydlig konstitution med tydliga regler
för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser
klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter.
Skattesystemet skall utformas så att individers och familjers
självbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från
bidragsberoende.
Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag.
Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt
ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.

Skattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs
som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera
sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.
Skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte
förhindras. Entreprenörer skall få uppskattning, inte bestraffas som i
dag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer
att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt
risktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En
entreprenör som satsar måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande
måste kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin
bör avskaffas alternativt reformeras.
Vår utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, förutsägbart,
rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och
reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas. I
många fall leder de höga skatterna till att låginkomsttagare helt enkelt
inte längre klarar sig på sin egen lön. Centerpartiet har framfört ett
genomarbetat förslag till en omfattande skattereform som främst kommer
att gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget
ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt som ger betydligt större
avtryck i människors disponibla inkomster.
Den nu gällande ordningen ger upphov till negativa marginaleffekter
eftersom grundavdraget har en upp- och nedtrappning i inkomstskikten
för låga och medelstora inkomster . Vårt alternativ med skatterabatt
medför att den summa som alla betalar in i skatt minskas med 750 kr per
månad, vilket motsvarar ett konventionellt grundavdrag på ungefär 30
000 kr. Denna rabatt skall komma alla som har beskattningsbar inkomst
till del, dvs. alla som har ett jobb, men även pensionärer och studenter
som jobbar extra etc. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt
vars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare
samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. Vår förvärvsrabatt
minskar skatten för förvärvsarbetande med som mest 800 kr per månad och
är riktad framför allt till dem med låga till normala inkomster. År
2007 ökar vi skatterabatten till 900 kr per månad. Förvärvsrabatten
utgår på inkomster från förvärvsarbete eller företagande, just för att
stimulera detta. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig
stimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande
att öka sin arbetstid.
Utöver att det svenska skattetrycket är det högsta i världen har vi
dessutom höga marginalskatter på arbete. Höginkomsttagare har som mest
närmare 60 % i marginalskatt, någonting som minskar dels arbetsutbudet,
dels får långsiktiga följder som ändrade studievanor och karriärvägar.
Höga marginalskatter på arbete är skatter som påverkar människors
beteende i stor utsträckning, såväl på lång som kort sikt och är därför
att betrakta som skadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta
föreslår vi att den statliga inkomstskatten sänks med 2 procentenheter
och att skiktgränserna höjs.
För de personer som fyllt 65 år finns det i dag få incitament att
fortsätta arbeta. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden är i dag sådan att
stora grupper snart förväntas gå i pension, samtidigt som antalet
personer i yrkesverksam ålder minskar något. Ett samlat grepp bör tas i
syfte att se över hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre
på arbetsmarknaden kan ges bättre ekonomiska villkor och därmed lockas
att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65 år.
När inte människor har makt över sina egna liv ökar oroskänslan och
otryggheten. Centerpartiets förslag till inkomstskattereform är utformat
just i syfte att minska marginaleffekter. Dessutom måste en samlad
översyn göras i syfte att successivt fasa ut de bidrag som orsakar
marginaleffekter till förmån för minskade skatter så att vanliga människor
kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende.
Jag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges
den inriktning som Centerpartiet föreslagit.

5. Utländska nyckelpersoner, punkt 2 (v)
av Marie Engström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en utvärdering av beslutet om skattelättnader
för utländska nyckelpersoner. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk277.

Ställningstagande
Skattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på vissa
villkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av lönen
undantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För att
kunna tillämpa bestämmelserna ställs krav på specialistkompetens eller
att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns
betydande svårigheter att rekrytera inom landet.
Redan då beslutet fattades i riksdagen påpekade vi från Vänsterpartiets
sida att det kan uppstå gränsdragnings- och avvägningsproblem. Vi såg
två skäl till detta. Dels på grund av de avsteg från kravet på likformighet
i inkomstbeskattningen som förslaget innebar, dels på grund av de ibland
svåra bedömningar som måste göras av vilka som tillhör personkretsen.
Jag
anser att tillämpningen av beslutet om skattelättnader för utländska
nyckelpersoner snarast bör utvärderas.

6. Reseavdrag, punkt 6 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om höjt reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:MJ437 yrkande 10, bifaller delvis motion 2004/05:Sk211
och avslår motionerna 2004/05:Sk449 yrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3,
2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414 yrkande 8.
Ställningstagande
Många människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från
sitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt
saknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för
intäktens förvärvande.
Vi anser att avdraget för resor med bil mellan arbetsplatsen och hemmet
och i tjänsten bör höjas så snart som möjligt. På så sätt gynnas arbete,
rörlighet och möjligheterna att verka i bl.a. glesbygd.

7. Reseavdrag, punkt 6 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att reseavdraget bör omfatta resor till och
från barntillsyn. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk449
yrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414
yrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Sk211 och 2004/05:MJ437 yrkande
10.
Ställningstagande
Bilen är en nödvändighet för många i Sverige, både i staden och på
landsbygden. Under de senaste åren har bensinpriset stigit kraftigt,
delvis till följd av den gröna skatteväxlingen, delvis till följd av
internationella faktorer. Det höga bensinpriset slår hårt mot landsbygden
där många är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor. Vi
föreslår att reseavdraget ändras så att det följer prisutvecklingen
samtidigt som det breddas. Transporter till och från barntillsyn bör
inräknas i avdraget.

8. Hushållstjänster, punkt 8 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),
Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och
Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk408 och bifaller delvis
motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208 yrkandena 1
och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281, 2004/05:Sk292,
2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346, 2004/05:Sk374,
2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk425, 2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443
yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354 yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande
5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594 yrkande 14, 2004/05:N239
yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400 yrkande 4, 2004/05:N401
yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350 yrkande 4, 2004/05:A352
yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och 2004/05:Bo306 yrkande 14.

Ställningstagande
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete,
och mellan 60 och drygt 70 % av kostnaderna för en tjänst utgörs av
skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna, dvs. skillnaden
mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt, bromsar
framväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I
synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som
betalar med redan beskattade medel.
Vi föreslår att en skattelättnad införs för tjänster som utförs i hemmet
eller på den egna tomten, här kallade hushållstjänster. Förslaget utgör
en del i en politik som syftar till en sysselsättningsökning, fler nya
företagare och expansion av redan befintliga företag.
Frågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd och
analyserad. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad
andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Holland och Finland som öppnat
marknader för privata hushållstjänster, men också från försöksverksamheter
som bedrivits i Sverige med mycket gott resultat, exempelvis EU-projektet
Humlan i Kungälv.
De erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bl.a. att det
finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. De finska erfarenheterna
pekar på att efterfrågan vid rätt pris är mycket stor, ja, så stor att
man nu i Finland skall utvidga systemet genom att göra reglerna mera
generösa.
Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp
ibland eller regelbundet. Men inkomstskatter, sociala avgifter och moms
driver upp timpriset till sådana nivåer att nästan inga hushåll med
normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster,
som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot
betalning sker därför svart. Skatteverkets undersökningar visar att skatt
på oredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år.
Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.

Vi är övertygande om att en reform i denna riktning skulle ha många
positiva effekter på Sverige. Det skulle förbättra ekonomins funktionssätt,
minska arbetslösheten och stressen, öka jämställdheten och minska den
svarta sektorn och detta till en försumbar statsfinansiell kostnad.
Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till
svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med
arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion
får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt
system och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:
sjukförsäkring, pension m.m.
Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor
får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster
till hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.

Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna,
men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och
barnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna
hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad
som att köpa sig servicetjänster.
Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya
arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett
betydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på
arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.
Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat
marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion.
Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor
kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och
använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att
tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed
effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer
på sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna blir specialister
på just hushållstjänster.
Kostnaderna för stressrelaterad ohälsa är en betydande utgiftspost för
staten. En orsak till det finns i den höga förvärvsfrekvensen i Sverige.
Många familjer lever under stor press med två heltidsarbetande föräldrar
som med dagens skattesystem inte har råd att efterfråga hjälp med olika
sysslor i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Framför allt drabbar
detta kvinnor, då de i högre grad är dubbelarbetande. I ESO-rapporten
Den svenska sjukan (2002:49) förs bl.a. resonemanget att den höga
förvärvsfrekvensen kombinerad med dubbelarbete sannolikt är en av orsakerna
till att kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna.
Vissa företag säljer redan tjänster som städning, strykning, hämtning
av barn på dagis någon dag i veckan eller annat som kan avlasta familjerna.
En ensamstående förälders behov av dessa tjänster, är troligen än större.
Tyvärr är det i dag endast personer med mycket höga inkomster som kan
köpa dessa tjänster. Om skatterna sänks på hushållsnära tjänster skulle
det bli möjligt för fler att köpa dessa tjänster och därmed skulle
bördorna för många familjer bli lättare. Det skulle för många innebära
ett stressmoment mindre i vardagslivet samt en högre livskvalitet.
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas
rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag
kan beskrivas som en utvidgning av det s.k. ROT-systemet, dvs. den
skattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och
tillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden
för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.
De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall
berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett
antal hushållstjänster där det är lätt att göra det själv och där någon
vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och
barntillsyn.
Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en
vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater.
Men vårt förslag innebär för dessa tjänster bara en smärre utvidgning
av redan existerande avdragsmöjligheter. Däremot utesluts offentligt
subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra
tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och
arkitekttjänster.
Vi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skattereduktionen.
Vi föreslår att den skall vara 25.000 kr per hushåll och år. Det innebär
att hushållet kan köpa tjänster för 50.000 kr per år och få skattereduktion
för dessa.
När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion
från ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt
vid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har
betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full
skatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna
månatliga skattedeklarationen.
Vi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva vill
även om denna person inte är egen företagare eller anställd av ett
företag. Och omvänt: Den som vill bjuda ut sina tjänster skall kunna
göra det utan att behöva bilda ett företag. Även om det oftast är ett
tjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situationer där det är
lämpligast att anlita någon person som inte är företagare. Det kan t.ex.
gälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en student
som barnvakt. Då behövs också ett enkelt system för att betala
arbetsgivaravgifter, preliminär skatt och lämna kontrolluppgift.
Den skattereduktion som vårt förslag ger för hushållstjänster som för
närvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något
skattebortfall alls för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster
som kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 % väntas medföra ett
skattebortfall för staten på ca 1,4 miljarder kronor.
Det är dock värt att understryka att den statsfinansiella effekten av
förslaget på sikt kan bli mycket gynnsam. Det beror på att kalkylen
ovan inte inkluderar några dynamiska effekter, såsom effekten av ökad
sysselsättning, minskad stressrelaterad sjukfrånvaro och bättre
resursanvändning.
Förslaget är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete och en växande
och dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och ger sannolikt
snabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att inordna
sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten,
och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga
finanserna.

9. Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om beskattningen av förmån av fria hemtjänster.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk400.
Ställningstagande
Många arbetsgivare erbjuder sina anställda fria hemtjänster som förmån.
På så sätt kan de anställda koncentrera sig på arbetet och har lättare
att arbeta över då det behövs. En sådan förmån skall tas upp till
marknadsvärdet, och detta sätts för närvarande till det pris som arbetsgivaren
betalat för att få hushållstjänsten utförd, dvs. priset är högre än vad
privatpersoner normalt sett är beredda att betala.
Jag anser att det bör införas ett schablonbelopp för värderingen av
fria hemtjänster som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Det
skulle förenkla beskattningen och göra det förmånligt för anställda att
ta emot förmånen. Förslaget stimulerar en vit marknad för tjänster som
underlättar vardagen för dem som arbetar. Det är viktigt att den svarta
ekonomin bekämpas. Genom förslaget kan en viss del av den svarta sektorn
inom hemtjänstbranschen konkurreras ut av dem som betalar skatter m.m.
och följer arbetsrättslagstiftningen. De minskade skatteinkomsterna på
grund av det låga schablonbeloppet kompenseras till viss del av den
inkomstskatt, arbetsgivaravgifter m.m. som kommer att betalas för dem
som arbetar med hushållstjänsterna.

10. Personalvårdsförmåner, punkt 10 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs om att utreda effekterna av att jämställa kulturella aktiviteter
med motion och annan friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2004/05:Sk483 och 2004/05:Kr368 yrkande 31, bifaller delvis motionerna
2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr360 yrkande 7 och 2004/05:Kr363
yrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,
2004/05:Sk393, 2004/05:Kr358 yrkande 6 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.

Ställningstagande
När en arbetsgivare förser en anställd med ett s.k. motionskort behöver
arbetstagaren inte ta upp förmånen till beskattning och arbetsgivaren
slipper betala avgifter på förmånen. Bakgrunden är att man funnit ett
klart samband mellan motion och förbättrad hälsa, något som är till
gagn för alla parter.
Numera kan man konstatera att samma sak gäller kultur. Förutom allt
annat var Florence Nightingale också pionjär i konstaterandet att konst
och kultur påverkar hälsan. Patienten skulle ha utsikt, fräscha blommor,
tavlor på väggen, de skulle bytas med jämna mellanrum. Hon såg också
musikens betydelse för smärtlindring. Kultur i form av musik och bild
används alltmer i rehabilitering, och goda resultat har påvisats på
många sätt.
Men kulturen har också en positiv effekt i förebyggande hälsoarbete.
Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har visat på att
deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan och därmed
också på livslängden. En schweizisk studie har visat på att musik stärker
social gemenskap. Detta är något som uppmärksammats på många håll, och
arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur behöver få
ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.
Vi menar att det vore värdefullt om regeringen utredde vilka effekterna
skulle bli om kulturella aktiviteter får samma subvention som motion
och annan friskvård.

11. Personalvårdsförmåner, punkt 10 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om kulturcheckar och motionsridning. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr358 yrkande 6, 2004/05:Kr360
yrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3 och 2004/05:MJ505 yrkande 5, bifaller
delvis motionerna 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14 och 2004/05:Kr368
yrkande 31 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386
och 2004/05:Sk393.
Ställningstagande
Jag anser att personalvårdsförmåner under en viss beloppsgräns alltid
skall vara skattefria. Om det sammanlagda värdet av de gåvor eller
förmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare understiger
detta värde skall det inte tas upp till beskattning. Detta skulle vara
värdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt
sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.

Vidare bör kulturcheckar kunna användas som en skattebefriad löneförmån
från arbetsgivaren till löntagaren. Kulturchecken skall vara undantagna
från skatter eller sociala avgifter på samma sätt som när företag
subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Kulturchecken skall
kunna användas för inköp av t.ex. teater, konserter, opera, balett,
museibesök. Kulturchecken skulle ge fler människor möjlighet att få del
av olika kulturupplevelser, vilket bevisligen har positiva effekter för
hälsan.
Det är i dag ett problem att ridning, i motsats till de flesta idrotter,
inte är en skattefri motionsförmån. Det är bara några få idrotter som
är undantagna och skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövandet.
Till dessa hör ridsporten. Det är anmärkningsvärt att ridsporten som är
en våra största folksporter inte skall kunna utövas och värderas på
lika villkor som andra motionsformer.
Med det fribelopp för personalvårdsförmåner som jag vill införa får
inkomsttagarna större frihet att välja en fysisk aktivitet, t.ex. ridning,
som passar dem utan att det för den skull kostar mer för staten.

12. Förmånstagare till pensionsförsäkring, punkt 13 (m, kd, c)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars
Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om förmånstagare till pensionsförsäkringar. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk293.
Ställningstagande
I inkomstskattelagen finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma
i fråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller
såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget
är det make, maka, sambo (inklusive f.d. makar och sambor), barn och
makes och sambos barn. Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn
eller andra familjemedlemmar inte får komma ifråga som förmånstagare.
Konsekvensen
blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis
kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket
med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt.
Dessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får
låta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till egna barnbarn
eller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit.
Om av lagen godkända förmånstagare saknas, försvinner pengar rakt in i
försäkringskollektivet.
Vi anser att det skall vara upp till försäkringstagaren att, utan
inskränkningar från staten, bestämma vem som skall vara förmånstagare.
Begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar vars
premie är avdragsgill bör tas bort. Envar skall själv få bestämma över
sina pengar, utan pekpinnar från staten. Det är ju den enskilde eller
dennes arbetsgivare som har betalat in de medel som utgör pensionen.

13. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (kd, c)
av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till ideella
organisationer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk250,
2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463 och 2004/05:Kr358 yrkande 7 och
bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,
2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379 och
2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer,
släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och
trossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan.
Det skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden
för människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse
att respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika
former till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa.
Det offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra
åtgärder inskränka den ideella sektorns möjligheter att verka. Om så
sker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.
Den svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse
stor del av befolkningen deltar aktivt i frivilligt engagemang för andra
människors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 % av de tillfrågade
i en undersökning att de under det senaste året varit engagerade i någon
form av ideellt arbete, inom någon organisation eller enskilt och
oorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av
samhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars
skulle hamna i utanförskap.
Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt
Demokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och
står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i
något föreningsliv eller i informella frivilliginsatser och har inte
ett nätverk om minst tre personer. Det är en bild av ensamhet och
utanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som
föreningslivets uppgift att bryta.
För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller
punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga
insamlingarna uppgår till betydande belopp. I Sverige skänktes kontanta
gåvor till de s.k. 90-kontona till ett värde av ungefär 3,4 miljarder
kronor år 2001. Den totala summan för gåvor till samtliga ideella
organisationer uppskattas till ungefär det dubbla. Även om detta är
betydande belopp så tror vi att givandet i Sverige skulle kunna öka
betydligt. I andra länder där det finns gynnsammare skatteregler är
givandet betydligt mer omfattande.
Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k.
90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för
humanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också
att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder
sig av sunda marknadsföringsmetoder. SFI-statistik för medlemsorganisationerna
visar på ett par positiva trender. Svenska folkets gåvor ökar, och
organisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna
gåvorna ändamålsenligt. Som tidigare påpekats är givandet upp till
dubbelt så omfattande som det som de s.k. 90-kontona erhåller. Dessvärre
är statistiken för givandet utanför 90-kontona och organisationerna
utan 90-konton inte tillgänglig. I Sverige har givandet ökat stadigt
det senaste decenniet och nästan fördubblats.
Det skulle vara en uppmuntran för ideella verksamheter om man i vårt
land införde avdragsrätt för gåvor och donationer. I Sverige får varken
privatpersoner eller företag göra avdrag för gåvor och donationer till
ideella verksamheter. Sponsring till olika verksamheter från företag
förekommer och räknas nog ofta som reklam eller representationskostnader.

Sverige är ett av de få länder där enskilda och juridiska personer som
ger humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag
för dessa i sin deklaration. Inom resten av EU finns det möjlighet att
göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det ser olika
ut i de olika länderna men nu borde det vara hög tid för Sverige att
införa detta skatteavdrag.
Vi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre
möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella
organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa
avdragsrätt för gåvor till dessa. Regeringen bör låta utreda möjligheterna
att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.
Detta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa
organisationer skulle helt säkert öka väsentligt samtidigt som staten
endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs. en
tredjedel av detta, i minskade skatteintäkter.

14. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 - motiveringen
(m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att skattesystemet ges en utformning som
stärker den enskildes roll i samhället. Vår skattepolitik är därför
inriktad på att sänka skatterna för alla för att på det sättet förbättra
människors möjlighet att styra över sina liv. Vi vill bryta med ett
samhälle där människor tvingas leva på bidrag trots att de arbetar heltid
och där det behövs olika ventiler som t.ex. skatterabatten för nyckelpersoner.

Med lägre skatter och större frihet förstärks människors möjlighet att
efter eget val stödja en kulturinstitution, en idrottsförening, bidra
till en internationell hjälpverksamhet eller på annat sätt engagera sig
i ideell verksamhet.
Även med dessa utgångspunkter finns det enligt vår mening anledning att
överväga om inte en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella
verksamheter bör införas. Detta skulle förbättra förutsättningarna för
frivilligrörelsen, och vi skulle få starkare och mer självständiga
ideella föreningar med fler engagerade frivilliga.
Vi är emellertid inte utan utredning beredda att nu tillstyrka något av
de aktuella yrkandena. Frågan om denna skatteförändring måste också
vägas mot andra angelägna förslag till skattelättnader.

15. Boendes självförvaltning, punkt 15 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en höjning av taket för skattefriheten vid
självförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306 yrkande
24 och bifaller delvis motion 2004/05:Sk436.
Ställningstagande
Hyresgästernas möjligheter till självförvaltning bör stimuleras. En del
i detta är förändrade skattekrav, så att självförvaltning lönar sig för
den enskilde. Självförvaltningen ökar intresset för bostaden och det
hus och område den är belägen i. Hyresgästinflytande kan utövas dels i
varje enskild lägenhet, dels i varje kvarter eller bostadsområde, av
hyresgästerna tillsammans. Detta kan få särskilt stor betydelse i s.k.
utsatta områden. Den ger också möjligheter till ökade grannkontakter,
gemenskap och ökad trivsel. Förutsättningar för självförvaltning i de
större bostadsområdena bör särskilt uppmärksammas. Inte minst viktigt
är det att ungdomar aktivt medverkar i skötseln och utformningen av sin
miljö.
För att främja självförvaltning bör taket för skattefrihet höjas och
förbudet mot olika ersättning för dem som deltar i verksamheten upphävas.
Att inte olika ersättning får ges är i praktiken en inskränkning mot
tidigare gällande principer.

16. Studenters stipendier, punkt 16 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars
Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn av reglerna om skattefrihet för
studenters stipendier. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk452
yrkande 33.
Ställningstagande
När en student åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en
fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,
blir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten
erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar
sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka
studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten i
fråga under innevarande år och de därpå följande två åren inte kan
erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt
studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens.
Dessvärre varierar Skatteverkets tolkning av lagstiftningen från fall
till fall. Vi anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa
förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med
lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå
från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till
studenter.

17. Idrottskonto, punkt 18 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om behovet av ett idrottskonto. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Kr355 yrkande 14 och bifaller delvis motion
2004/05:Sk347.
Ställningstagande
Karriären för en professionell idrottsman eller kvinna skiljer sig från
de flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad
till några få år relativt tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det
därför vanligt att idrottaren tjänar mycket pengar under några år för
att sedan tjäna avsevärt mindre. Resultatet av detta blir att idrottaren
tvingas betala mycket höga skatter under de år han eller hon tjänar som
mest trots att det är välkänt att inkomsten kommer att minska kraftigt
inom några år. På grund av detta är det i dag vanligt att framgångsrika
idrottare flyttar utomlands.
För att lösa detta problem finns möjligheten att införa s.k. idrottskonton,
som finns i Norge och Finland. Syftet är att plana ut livsinkomsten.
Idrottaren sätter en viss del av sina inkomster på kontot och så länge
de finns på kontot är de skattebefriade. Idrottaren skattar i stället
på inkomsten när den tas ut från kontot, vilket sker under några år när
idrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det s.k. skogskontot
där skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.
Regeringen har i juni 2004 tillsatt Idrottsskattekommittén (Fi 2004:12)
som har till uppgift att överväga om det behövs särskilda regler för
professionell idrott och då även om det finns behov av någon form av
idrottskonto. Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa
till idrottskonton och avslog så sent som i höstas ett förslag från
Kristdemokraterna om att utreda frågan.
Jag anser att det är viktigt att riksdagen nu klargör sin inställning
i frågan genom att som sin mening ge regeringen till känna att det finns
stora fördelar med idrottskonton och att det bör utredas hur ett system
med idrottskonton bör vara utformat för att kunna införas i Sverige.

18. Bär, svamp och kottar, punkt 19 (kd, c)
av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en förändring av reglerna om skattefrihet för
plockning av bär, svamp och kottar. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Sk246.
Ställningstagande
Hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak
i skogslänens glesbygd. Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak
är pensionärer och någon enstaka arbetslös som ägnar sig åt denna
verksamhet.
Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning, på 5 000 kr antogs
för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats sedan
lagen antogs. Denna skatt är gammalmodig och borde rimligen helt kunna
avskaffas. Skattebortfallet för staten torde vara försumbart. Den nu
alltför låga skattefria gränsen lockar plockarna att inte uppge sina
rätta namn till uppköparna för att på detta sätt slippa en eventuell
skatt.
Detta är olyckligt för alla inblandade - att frestas till skattefusk.
Eftersom inkomsten är omöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas
som uppmuntran till "svartjobb". Regelverket för denna skatt behöver
ses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som uppköparna betalar
en framkomlig väg.

19. Skadestånd, punkt 20 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn av beskattningen av ersättningar
för ideell skada. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk419.

Ställningstagande
Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är
normalt skattefria. Enligt rådande praxis är emellertid skadestånd som
har sin grund i anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken
rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som skattepliktig inkomst
av tjänst. Denna praxis gäller t.ex. om arbetsgivaren blir ersättningsskyldig
gentemot en anställd därför att det förekommit sexuella trakasserier på
arbetsplatsen och arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder.
Det är synnerligen stötande att det finns skadeersättning som kan bli
skattebelagd bara därför att skymfen, trakasseriet eller vad annat som
inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Principen
skattefrihet för ersättning för ideell skada bör alltid gälla.
Jag anser att en översyn bör göras vad gäller skatt på ersättningar för
ideell skada i syfte att skattebefria dessa också i de fall då de utgår
på grund av en anställning.

20. Biodling, punkt 21 (kd, c)
av Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ändrade skatteregler för biodlingen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ260 yrkande 1 och bifaller delvis
motionerna 2004/05:Sk249 och 2004/05:Sk444.
Ställningstagande
I hela Sverige bedrivs biodling. Antalet biodlare minskar kraftigt varje
år och är snart nere strax över 10 000. Det är framför allt antalet
hobbybiodlare som har minskat kraftigt medan antalet yrkesbiodlare har
ökat något.
Den största procentuella minskningen har skett bland biodlare med i
intervallet 11-20 samhällen under åren kring skatteomläggningen år 1991.
Tidigare hade upp till 15 samhällen räknats som hobbyverksamhet och
därmed varit skattebefriade. Eftersom värdet av biodling är långt vida
större än just inkomsten för biodlaren, bör man återgå till att betrakta
biodlare med upp till 15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem
från skatteredovisningsskyldighet.

21. Bredband, punkt 25 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en förändring av bredbandsavdraget. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:T459 yrkande 17.
Ställningstagande
I 2000 års IT-proposition föreslogs åtgärder, i form av stöd till
kommunernas områdesnät och i form av skattereduktion vid bredbandsanslutning,
med en sammanlagd beräknad kostnad för staten på 3,2 miljarder kronor.
Av detta har 1,6 miljarder kronor reserverats för skattereduktion för
hushålls och företags anslutningskostnader. Som konstateras i
budgetpropositionen har detta utnyttjats i "begränsad omfattning". Närmare
bestämt har utfallet av reduktionen varit 17,5 miljoner kronor under
2002 och 2003. Endast 4 100 ansökningar från hushåll och företag har
beviljats.
Bakom detta totala misslyckande döljer sig ett uppenbarligen felaktigt
konstruerat regelverk. Konstruktionen innebär att man betalar 8 000 kr
innan avdrag får göras. Utfallet visar med all önskvärd tydlighet att
tröskeln är för hög, framför allt för hushållen.
Jag anser att avdrag bör medges i intervallet 1 000-5 000 kr i stället.
Det är dags att konstruera denna reduktion på ett sätt så att dessa
resurser verkligen utnyttjas.

Särskilda yttranden

1. Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
Vi
anser att vårt förslag om en skattereduktion om 50 % av arbetskostnaden
för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet innebär en så
kraftig prissänkning på hemtjänster att det om det genomförs inte behövs
några speciella värderingsregler i de fall då en arbetsgivare erbjuder
fria hemtjänster.
Om detta vårt förslag till skattereduktion på hushållstjänster inte
snarast beslutas bör dock förslaget enligt motion Sk400 genomföras.

2. Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:
Den frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket.
Först och främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare
folket i mottagarlandet än vad statlig biståndsverksamhet kan komma. I
vissa fall är frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla
utländskt bistånd. Dessa människor drivs av ett starkt ideellt engagemang
och åstadkommer ofta stora resultat med förhållandevis små resurser.
Den frivilliga hjälpen är också viktig för att förankra den internationella
solidariteten hos det svenska folket. Fadderbarnsverksamhet, Röda Korset,
Amnesty, Rädda Barnen och Diakonia är exempel på verksamheter och
organisationer som inte bara gör fantastiska insatser i fjärran länder
utan också för in tredje världen i vår svenska vardagsverksamhet. Årligen
skänker svenska folket i storleksordningen en och en halv miljard kronor
till internationell hjälpverksamhet.
Det finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt resursflöde
från Sverige till behövande människor på andra kontinenter. En avdragsrätt
för denna typ av stöd finns i ett flertal andra länder, såsom Danmark,
Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA. Möjligheterna
att införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete
även i Sverige bör enligt vår mening utredas.
Argumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är
flera:
Den ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon
själv prioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.
Den tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som biståndsorganisationerna
utför.
Den ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och
näringslivet.
Den ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.
Den bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa
hamnar "utanför listan".
Vi anser att en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet
bör införas. Avdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller för
gåvor till enskilda organisationer som utövar just internationell
biståndsverksamhet eller på något annat sätt verkar för internationellt
samförstånd, demokrati eller respekt för de mänskliga rättigheterna.
Vårt förslag om en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet
har behandlats i höstens budgetärende. Vi har därför inget yrkande i
detta ärende.

3. Lokalanställda på ambassader i Sverige, punkt 17 (m, fp, kd, c)
Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan
Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan
Danielsson (c) anför:
Riksdagens beslut att slopa skattefriheten för lokalanställda vid
ambassader i Sverige innebär att det finns en risk att en rad beskickningar
bedömer att de kommer att få så stor kostnadsökning att de överväger
att stänga beskickningen eller kraftigt reducera dess verksamhet. Detta
gäller då företrädesvis beskickningar från den s.k. tredje världen.
När beslutet fattades framgick det inte vilka eventuella undantag från
den generella regeln som skulle kunna vara möjliga att göra om det visar
sig att beslutet får negativa effekter på representationen från de
berörda länderna.
Vi utgår ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer
med förslag till åtgärder.

4. Öresund, punkt 22 (m)
Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
När
det gäller Danmarks kompensation till Sverige och frågan om den bör
betalas direkt till landsting och kommuner i Skåne eller regleras via
det generella bidraget finns det anledning att framhålla att kompensationen
i bägge fallen kommer att fördelas på hela riket. Även om kompensationen
skulle utbetalas direkt till landstingen och kommunerna i Skåne medför
konstruktionen av skatteutjämningssystemet, vilket vi kritiskt påtalat
i andra sammanhang, att kompensationen likväl fördelas över hela riket,
något som uppenbarligen förbisetts av motionärerna.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motion väckt med anledning av händelse av större vikt
2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av att snarast se över möjligheterna att
underlätta för distansarbete.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en samlad översyn bör göras i syfte att lindra totala
marginaleffekter, s.k. fattigdomsfällor.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att åtgärder bör genomföras i syfte att ge bättre incitament
åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter fyllda 65
år.
2004/05:Sk201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avsaknaden av en analys av nu föreliggande ROT-avdrag ur ett
genus- och jämställdhetsperspektiv.
2. Riksdagen beslutar att ROT-avdraget också skall omfatta hushållsnära
tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda
m):

1. Riksdagen begär hos regeringen en utredning i syfte att införa
avdragsrätt för gåvor och bidrag till hjälporganisationer.
2004/05:Sk208 av Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster liknande
den finska modellen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att som ett första steg låta även hushållstjänster omfattas
av det s.k. ROT-avdraget.
2004/05:Sk211 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjning av reseavdraget.
2004/05:Sk212 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheter för pensionärer att arbeta efter 65 år och att
eventuella inkomster inte skall samordnas med pensionen.
2004/05:Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten
till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.
2004/05:Sk237 av Lena Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för gåvor.
2004/05:Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.
2004/05:Sk246 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av
regelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av kottar,
vildvuxna bär och svamp.
2004/05:Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta bort anteckningsskyldigheten för biodlare med färre än
tio samhällen.
2004/05:Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och
bidrag till ideella föreningar, frivilligorganisationer och andra
godkända verksamheter.
2004/05:Sk274 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en skattereducering av hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer.
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för enskilda gåvor.
2004/05:Sk277 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning av
utländska nyckelpersoner.
2004/05:Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om vikten av att ge hushållsnära tjänster skattereduktion.
2004/05:Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar
bör tas bort.
2004/05:Sk294 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturkort.
2004/05:Sk300 av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta för människor att anlita personal för att utföra
hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk304 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring kommuners
möjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av att utreda en utökad kommunal
skattebas.
2004/05:Sk326 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skatteavdrag för
gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.
2004/05:Sk329 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge Halland möjlighet att bli försökslän för hushållstjänstavdrag
enligt den finska modellen.
2004/05:Sk333 av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk341 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en översyn bör göras så att en flexibel kommunalskatt kan
tillämpas.
2004/05:Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa avdrag för hushållstjänster.
2004/05:Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att skapa bättre ekonomiska villkor för svenska
elitidrottare.
2004/05:Sk351 av Claes Roxbergh (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en särskild förmånsskatt på gratis parkering för förmånsbilar.

2004/05:Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (båda
m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att medge avdrag för skattekonsultation vid skattemål.
2004/05:Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att medge avdrag för friskvård för enskilda.
2004/05:Sk374 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att privatpersoner bör få göra avdrag för kostnader för
tjänster utförda i hemmet.
2004/05:Sk376 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av gällande regelverk
rörande minnesgåvor och föreslår åtgärder som i ökad omfattning utgår
från gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen för ett maxbelopp
utan att det leder till skatteplikt.
2004/05:Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdrag för bidrag till ideella organisationer.
2004/05:Sk380 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att införa en sänkt skatt på hushållstjänster för
äldre, vilket möjliggör egenfinansiering av enklare hemtjänstsinsatser.

2004/05:Sk386 av Lennart Beijer (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att öka
möjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård
för anställda.
2004/05:Sk393 av Anne Marie Brodén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten till botavdrag.
2004/05:Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till införande av
schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av
arbetsgivaren.
2004/05:Sk403 av Agne Hansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försöksverksamhet med hushållstjänster i Kalmar län.
2004/05:Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det bör göras en översyn av lagstiftningen i syfte att
skattebefria all ersättning av ideell skada.
2004/05:Sk423 av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fordonsgas och skattereduktionen på förmånsbilar.
2004/05:Sk425 av Alf Eriksson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda möjligheterna att främja den vita
tjänstesektorn.
2004/05:Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en reform av
inkomstskatten på arbete.
2004/05:Sk436 av Martin Nilsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning av arbete utfört som del av självförvaltning i
boendet.
2004/05:Sk441 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära
tjänster.
2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Kalmar län till ett försöksområde för subventionerade
hushållsnära tjänster.
2004/05:Sk444 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring av beskattning av inkomst från biodling.
2004/05:Sk447 av Mikael Oscarsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till s.k. 90-konton.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till andra typer av organisationer,
exempelvis kyrkor.
2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda huruvida transporter till och från barntillsyn
skall inräknas i sträckan för reseavdrag.
2004/05:Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla skall kunna leva på sin lön.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avveckla värnskatten.
2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avvecklad s.k. värnskatt.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om halverad inkomstskatt för förvärvsinkomster för personer över
65 år.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.
43. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett nytt skattesystem.
2004/05:Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i vad motionen
anförs om tjänstesektorn.
2004/05:Sk462 av Lennart Hedquist (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning av lokalanställda vid ambassaderna.
2004/05:Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.
2004/05:Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av skattereglerna för att komma till rätta med
problemen för scenkonsten.
2004/05:Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdrag för dubbel bosättning.
2004/05:Sk483 av Lennart Kollmats (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utdelning av s.k. kulturkort till anställda i skattehänseende
skall jämställas med motionskort.
2004/05:Ju291 av Henrik Westman (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kostnader för ordning och säkerhet skall vara avdragsgilla.

2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning
i hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva
på sin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.
2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

19. Riksdagen beslutar avskaffa statsskatten på arbetsinkomster för den
som är över 65 år i enlighet med vad som anförs i motionen.
2004/05:Sf358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett höjt grundavdrag som även gynnar pensionärerna.
2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet till avlastning i hemmet genom att möjliggöra köp
av hushållstjänster även för låg- och medelinkomsttagare.
2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattelättnader för hushållstjänster.
2004/05:So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att
hushållsnära tjänster skattebefrias till 50 % i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kulturaktiviteter bör betraktas som en skattefri
personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.
2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om s.k. idrottskonton.
2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag kring
skattefrihet för förmåner av mindre värde.
7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om avdragsrätt
för gåvor till ideella organisationer.
2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kultur i arbetslivet.
2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kulturcheckar.
2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kultur och hälsa.
2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen
och tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.
2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förändrad skatteavdragskonstruktion för bredbandsanslutning.

2004/05:MJ260 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att upp till 15 bisamhällen bör betraktas som hobbyodling och
befrias från skatteredovisningsskyldighet.
2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att höja reseavdraget.
2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattereduktion för miljöklassade förmånsbilar.
2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i
motionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.
2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om försök i Stockholmsregionen med skattereduktion för
hushållstjänster.
2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bilen på landsbygden och att reseavdraget bör breddas.
2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av skattesänkningar.
2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder
för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen.

2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.
2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Västra Götaland som försökslän för avdragsrätt för hushållsnära
tjänster.
2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattekompensationen från Danmark till Sverige delas ut
till landstinget och kommunerna i Skåne.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion för
skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende
bemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor Öresund.
2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökad avdragsrätt för resor.
2004/05:A220 av Jörgen Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att löneskatt och ålderspensionsavgift slopas för arbetstagare
över 65 år.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inkomstskatten för arbetstagare över 65 år reduceras.
2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av sänkta marginalskatter för låg- och normalinkomsttagare.

2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om hushållsnära tjänster.
2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt på hushållstjänster för att öka kvinnors möjlighet
till karriär.
2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattelättnader för hushållsnära tjänster.
2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett återinfört och utvidgat ROT-avdrag.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter
till självförvaltning.