Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.
Betänkande 2005/06:SkU16
Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU16 | |
Allmänna motioner om inkomstskatter m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ca 120 motioner och motionsyrkanden om inkomstbeskattningens utformning som väckts under den allmänna motionstiden 2005. Genomgående handlar motionerna om fysiska personers skatteförhållanden.
I betänkandet föreslår utskottet ett tillkännagivande angående beskattningen av barnpension (förslagspunkt 2). Utskottet anser att regeringen bör se över reglerna.
I övrigt handlar betänkandet inledningsvis om skatteskalan för förvärvsinkomster, grundavdrag m.m. i inkomstskattelagen (förslagspunkt 1). Därutöver tar utskottet upp motioner om en rad frågor angående olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden, bl.a. förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, värdering av bilförmån, skattefria personalvårdsförmåner, avdrag för resor till och från arbetet, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet, hushållstjänster, boendes självförvaltning, uthyrning av bostad, studenters stipendier, idrottsmannakonto, hobbybiodling, bärplockning etc. Utskottet avstyrker samtliga nu nämnda motioner och motionsyrkanden. 22 reservationer och 10 särskilda yttranden har avgivits, främst med bäring på de nu nämnda frågorna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk201, 2005/06:Sk202, 2005/06:Sk298 yrkande 1, 2005/06:Sk364, 2005/06:Sk422, 2005/06:Sk455 yrkandena 2 och 4, 2005/06:Sk468, 2005/06:Sk474, 2005/06:Sk483, 2005/06:Sk496 yrkandena 1 och 7, 2005/06:U290 yrkande 15, 2005/06:Sf390 yrkande 3, 2005/06:Sf429 yrkande 2, 2005/06:Kr255 yrkande 5, 2005/06:Kr382 yrkande 29, 2005/06:N302 yrkande 2, 2005/06:N474 yrkande 12 och 2005/06:A246 yrkandena 2 och 4. |
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
Reservation 2 (v)
2. | Beskattningen av barnpension |
| Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om beskattning av barnpension. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2005/06:Sk216. |
3. | Förmånstagare till pensionsförsäkring |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk238, 2005/06:Sk337 och 2005/06:Sk438. |
Reservation 3 (m, kd, c)
4. | Utländska nyckelpersoner |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk313 och 2005/06:Sk317. |
Reservation 4 (v)
5. | Förmån av fri bil |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk222, 2005/06:Sk241, 2005/06:Sk249, 2005/06:Sk410, 2005/06:Sk476, 2005/06:Sk499 och 2005/06:Sk514. |
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
6. | Personalvårdsförmåner |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk246, 2005/06:Sk277, 2005/06:Sk320, 2005/06:Sk339, 2005/06:Sk355, 2005/06:Sk415 yrkande 1, 2005/06:So430 yrkande 4, 2005/06:Kr334 yrkande 22, 2005/06:Kr414 yrkande 9, 2005/06:Kr415 yrkande 8, 2005/06:Kr418 yrkande 9, 2005/06:T330 yrkande 3 och 2005/06:T612 yrkande 8. |
Reservation 6 (kd)
Reservation 7 (c)
7. | Trängselskatt |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi257 och 2005/06:Sk516 yrkandena 1 och 2. |
8. | Reseavdrag |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk220 yrkande 3, 2005/06:Sk242 yrkande 3, 2005/06:Sk373, 2005/06:Sk415 yrkande 2, 2005/06:Sk448, 2005/06:Sk477, 2005/06:Sk498, 2005/06:T329 yrkande 6, 2005/06:T497 yrkande 21, 2005/06:MJ441 yrkande 8 och 2005/06:N243 yrkande 8. |
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (c)
9. | Frilansande konstnärer |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk469, 2005/06:Kr252 yrkande 11, 2005/06:Kr382 yrkande 26 och 2005/06:Kr417 yrkande 9. |
Reservation 10 (m, kd)
10. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 15, 2005/06:Sk287, 2005/06:Sk322 yrkandena 3 och 4, 2005/06:Sk324, 2005/06:Sk334, 2005/06:Sk434, 2005/06:Sk480, 2005/06:Sk482, 2005/06:Sk497 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk526 yrkande 1, 2005/06:U336 yrkande 24, 2005/06:Sf331 yrkande 14, 2005/06:So427 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 10, 2005/06:Kr255 yrkande 10, 2005/06:Kr414 yrkande 4 och 2005/06:MJ532 yrkande 5. |
Reservation 11 (m, kd, c)
Reservation 12 (fp)
11. | Hushållstjänster |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk245, 2005/06:Sk251, 2005/06:Sk253, 2005/06:Sk259 yrkande 2, 2005/06:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk286, 2005/06:Sk298 yrkande 5, 2005/06:Sk303, 2005/06:Sk327, 2005/06:Sk330 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk346, 2005/06:Sk369, 2005/06:Sk421, 2005/06:Sk429, 2005/06:Sk459 yrkande 3, 2005/06:Sk465, 2005/06:Sk484, 2005/06:Sk489, 2005/06:Sk496 yrkande 6, 2005/06:Sk527 yrkande 2, 2005/06:Sf235 yrkande 3, 2005/06:Sf382 yrkande 16, 2005/06:Sf383 yrkande 11, 2005/06:Sf432 yrkande 30, 2005/06:So249 yrkande 8, 2005/06:So642 yrkande 11, 2005/06:So711 yrkande 5, 2005/06:MJ350 yrkande 10, 2005/06:N302 yrkande 5, 2005/06:N308 yrkande 5, 2005/06:N309 yrkande 10, 2005/06:N438 yrkande 2, 2005/06:N474 yrkande 13, 2005/06:N478 yrkande 8, 2005/06:N480 yrkande 23, 2005/06:A259 yrkande 9, 2005/06:A310 yrkande 3, 2005/06:A370 yrkande 14 och 2005/06:A418 yrkande 6. |
Reservation 13 (m, fp, kd, c)
12. | ROT-avdrag för vissa ombyggnadsåtgärder |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:So555 yrkande 10. |
13. | Dubbel bosättning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk411. |
Reservation 14 (c)
14. | Arbetsrum i bostaden |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk235. |
15. | Uthyrning av bostad |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk309, 2005/06:Sk460 yrkande 1, 2005/06:Kr376 yrkande 24, 2005/06:Ub290 yrkande 6, 2005/06:Ub501 yrkande 3, 2005/06:N438 yrkande 7, 2005/06:N443 yrkande 48, 2005/06:Bo276 yrkande 23, 2005/06:Bo298 yrkande 27 och 2005/06:Bo336 yrkande 4. |
Reservation 15 (m, fp, kd)
16. | Boendes självförvaltning |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Bo338 yrkande 16. |
Reservation 16 (kd)
17. | Individuellt kompetenssparkonto |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:A309 yrkande 8. |
Reservation 17 (c)
18. | Studenters stipendier |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Fi321 yrkande 18. |
Reservation 18 (m, kd, c)
19. | Skadestånd |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk352. |
Reservation 19 (kd)
20. | Deklarationskostnader |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk223. |
21. | Idrottskonto, m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk407, 2005/06:Sk472, 2005/06:Kr334 yrkande 23 och 2005/06:Kr373 yrkande 19. |
Reservation 20 (kd, c)
22. | Bär, svamp och kottar |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk281. |
Reservation 21 (kd, c)
23. | Biodling |
| Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sk342 och 2005/06:Sk436. |
Reservation 22 (kd, c)
24. | Öresund |
| Riksdagen avslår motion 2005/06:N474 yrkande 6. |
Stockholm den 21 februari 2006
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar Andrén (fp), Ulla Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd), Henrik Westman (m) och Åsa Domeij (mp).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2006 ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som de fyra borgerliga oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ för år 2006 (bet. 2005/06:FiU1, yttr. 2005/06:SkU1y, rskr. 2005/06:34).
I det följande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2005 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen IL. Vissa motioner innehåller förslag om ändringar i utformningen av skatteskala, grundavdrag m.m.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.
Utskottets överväganden
Skatteskala, grundavdrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de förslag om ändringar i skatteskala, grundavdrag m.m. som läggs fram i motionerna.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (v) samt särskilt yttrande 1 (mp).
Motionerna
I flera av följande motioner framställs yrkanden som anknyter till de förslag om förändringar i inkomstbeskattningen som lagts fram av de borgerliga oppositionspartierna under höstens budgetbehandling.
I motion Sk496 yrkande 1 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) anförs att dagens skattetryck gör att många har svårt att få ihop ekonomin. Ofta lönar det sig knappt att arbeta. Detta drabbar främst låginkomsttagare, av vilka de flesta är kvinnor. Motionärerna föreslår en skattereform som innebär betydande skattesänkningar för främst halvtidsarbetande låg- och medelinkomsttagare, och hänvisar till de förslag som Moderata samlingspartiet lade fram med anledning av budgetpropositionen för år 2006. I samma motion föreslås att föräldraförsäkringen skall kombineras med ett förvärvsavdrag i syfte att stimulera främst fäder att ta ut större andel av föräldraledigheten (yrkande 7). Förslaget innebär att den förälder som har lägst inkomst i ett hushåll får skattereduktion med 3 000 kr per månad när den förälder som tjänar mest tar ut sin föräldraledighet. Även i motion Sf429 yrkande 2 av Per Westerberg m.fl. (m) föreslås ett tillkännagivande om en särskild skattereduktion för den förälder som tjänar minst när den andra föräldern är föräldraledig. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna öka de ekonomiska möjligheterna för män att ta ut föräldraledighet och förbättra kvinnors incitament att delta i yrkeslivet. I motion Sk202 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att skatterna måste sänkas så att arbete och tillväxt främjas. I motion Sk298 yrkande 1 av Sten Tolgfors (m) framhålls att det behövs en inkomstskattereform som gör det mer lönsamt att arbeta. Det måste alltid, menar motionären löna sig att gå från bidrag till arbete och att arbeta mer, vilket inte är fallet i dag. Vidare vill motionären på sikt avskaffa det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan som enligt hans mening i praktiken är en extra skatt på arbete och utbildning. I motion Sk364 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) föreslås att värnskatten, som inte är annat är en straffskatt på heltidsarbete och utbildning, snarast avskaffas. Motionären framhåller också att permanentandet av värnskatten är ett löftesbrott och ett avsteg från den skatteöverenskommelse mellan blocken som utmynnade i 1990 års skattereform. I motion N302 yrkande 2 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att skatterna måste sänkas särskilt för låg- och medelinkomsttagare, som i dag har de högsta marginaleffekterna. Det är också, menar motionären, nödvändigt att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt så att det blir lönsamt att utbilda sig. Kent Olsson m.fl. (m) anför i motion Kr255 yrkande 5 att sänkta skatter inte bara ger större ekonomiskt utrymme för företagen att anställa fler. Det innebär också att mer pengar blir kvar av lönen. Motionären föreslår att skattepolitiken ändras så att fler, även unga personer, kan leva på sin lön. I motion Sk483 av Ulf Sjösten och Cecilia Widegren (m) begärs en översyn av skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag. En metod som motionärerna anser bör studeras närmare är att införa en särskild skatt efter mönster från den gamla sjömansskatten för denna grupp. En annan metod som bör övervägas är att införa ett särskilt avdrag för uppdrag i internationella styrkor. I motion Sk201 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att pensionärer måste ha möjlighet att arbeta efter 65 år och att arbetsinkomster därför inte skall samordnas med pensionsinkomsten. Ett yrkande om att samordningen mellan utgående pension och inkomst av arbete för en ålderspensionär skall upphöra framställs också i motion Sk474 av Henrik S. Järrel (m). I motion U290 yrkande 15 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att EU, som i dag saknar egen beskattningsrätt, inte skall ha det i framtiden heller. Motionärerna anser att EU:s utgifter även fortsättningsvis skall finansieras av medlemsländerna genom en medlemsavgift.
I motion N474 yrkande 12 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, c, kd) föreslås att Skåne skall bli försöksregion för förenklade regler vad avser bl.a. skattepolitik och regler för företagande.
I motion Sf390 yrkande 3 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås ett extra grundavdrag om 5 000 kr för ålderspensionärer som enbart bör gälla vid den kommunala beskattningen. I motion Sk468 av Mikael Oscarsson (kd) begärs att regeringen återkommer med ett förslag till skattesystem som inte har dagens besvärande tröskeleffekt. Enligt motionären är det många som i dag väljer att jobba mindre eller jobba svart för att därigenom undvika att passera gränsbeloppet för statlig skatt.
I motion Sk455 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil tas fram i samband med den översyn av skattesystemet som planeras (yrkande 2). Motionärerna anser att utformningen av den s.k. LO-puckeln kan ifrågasättas, dels eftersom den inte gynnar de grupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter. Ett alternativ som bör övervägas är ett högt grundavdrag som inte medges vid den statliga inkomsttaxeringen och som börjar avtrappas först vid inkomster över den övre brytpunkten. Vidare begärs ett tillkännagivande om att skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män måste beaktas i den kommande översynen av skattesystemet (yrkande 4).
Agne Hansson och Håkan Larsson (c) begär i motion Sk422 en utredning som skall se över möjligheten att införa ett nytt källskattesystem som beskattar alla inkomster vid den verkliga källan, dvs. där inkomsterna förvärvats i stället för hemortskommun. I deklarationerna bör inkomsterna sedan "ursprungsmärkas". I motion A246 yrkande 4 av Jörgen Johansson och Lars-Ivar Ericson (c) föreslås att incitamenten för enskilda att arbeta efter 65 års ålder stärks genom att inkomstskatten sänks för denna grupp. Vidare anförs att utbytesgraden av arbetet i dag är för låg och att incitament krävs för att få människor i aktiv ålder att gå från deltids- till heltidsarbete (yrkande 2).
I motion Kr382 yrkande 29 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) begärs ett tillkännagivande om behovet av att utreda möjligheten till viss skattebefrielse för kulturarbetare. En modell som, enligt motionärerna, bör övervägas är att låta de första 100 000 intjänade kronorna vara befriade från inkomstskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under hösten 2005 tillstyrkt de förslag om förändringar i inkomstbeskattningen som regeringen lagt fram i anslutning till höstens beslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2006. Samtidigt har utskottet avstyrkt de förslag om en annan utformning av inkomstbeskattningen som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslagit inom ramen för sina budgetalternativ. Bland annat avstyrktes yrkanden om ett särskilt förvärvsavdrag för arbetsinkomster och ett särskilt arbetsavdrag till föräldrar som tar ut föräldraledighet. Även yrkanden om att slopa andra steget i skatteskalan avstyrktes liksom förslag om ett extra grundavdrag för pensionärer.
Utgångspunkten för utskottets ställningstagande till skattepolitikens inriktning var skatternas grundläggande uppgift att finansiera den gemensamma välfärden. Höstens beslut innebär att inkomstbeskattningen får en starkare fördelningsprofil genom de skattesänkningar som genomförs. Den fullständiga kompensationen för den allmänna pensionsavgiften och det höjda grundavdraget gynnar låg- och medelinkomsttagarna och den begränsade höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt har ytterligare stärkt fördelningsprofilen. Dessutom har skatten på arbete sänkts genom en reducering av den allmänna löneavgiften med 0,18 %. Det höjda grundavdraget och sänkningen av den allmänna löneavgiften har genomförts inom ramen för årets gröna skatteväxling.
Utskottet vill också framhålla att egenavgiftskompensationen har inneburit en marginalskattesänkning för låg- och medelinkomsttagarna med fem procentenheter under åren 2000-2006.
Den inriktning av inkomstbeskattningen som utskottet tillstyrkt vid höstens budgetbehandling bör kvarstå och i följd därav är utskottet inte berett att tillstyrka de olika motionsförslagen om en annan inriktning.
Det skall också erinras om att regeringen aviserat en kommande översyn av skattesystemet och att förberedelser inletts för att under 2006 kunna påbörja en sådan översyn. Utskottet utgår från att översynen kommer att innefatta principiella frågor om utformningen av inkomstskatteskalan och dess fördelningspolitiska effekter. Riksdagen bör dock inte föregripa detta arbete med något uttalande om hur skatteskalan lämpligast bör utformas.
När det gäller förslagen om särskilda skattelättnader för ålderspensionärer vidhåller utskottet att det finns anledning att upprätthålla den likabehandling i skattehänseende som pensionsreformen medfört och som innebär att pensionärerna numera följer samma inkomstskatteregler som andra inkomsttagare. Utskottet är heller inte berett att tillmötesgå förslaget om att införa särskilda skattelättnader för kulturarbetare. Beträffande förslaget om sänkt skatt för utlandsstationerade militärer vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen fattat beslut om att samma beskattningsregler skall gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. (prop. 2005/06:19, bet. 2005/06:SkU6.) Något skäl att nu överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda föreligger inte.
När det gäller motionsyrkandet som rör finansieringen av Europeiska unionens budget konstaterar utskottet att nuvarande finansiering till största delen utgörs av medlemsländernas avgifter. Kommissionen förslag, sommaren 2004, om att ersätta en del av inkomsterna till EU:s budget med en EU-skatt avvisades i slutet av november samma år av unionens finansministrar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
Beskattningen av barnpension
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om beskattning av barnpension.
Gällande bestämmelser m.m.
För barn och ungdomar som förlorat en förälder utgår barnpension som ersättning för det försörjningsstöd de mist. Barnpensionen beräknas på ett underlag som grundar sig på den pensionsbehållning den avlidne hade vid frånfället. Om den avlidne var yngre än 65 år beräknas dessutom en antagen pensionsbehållning t.o.m. det år den avlidne skulle fyllt 64 år. Hur stor den totala pensionsbehållningen blir beror på de inkomster den avlidne haft. För barn med låg eller ingen barnpension alls utgår ett s.k. efterlevandestöd på maximalt 1 323 kr per månad (år 2006).
Nuvarande regler om begränsad skatteplikt som infördes i samband med skattereformen 1991 (prop. 1990/91:54, bet. SkU12) innebär att barnpension skall tas upp till beskattning endast till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 % av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 % av prisbasbeloppet. För 2006 uppgår det skattefria beloppet till 1 323 kr per månad (eller 2 646 kr om båda föräldrarna är avlidna). Beloppen överensstämmer med det ovan nämnda grundskyddet enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Motionen
I motion Sk216 av Inger René och Magdalena Andersson (m) anförs att beskattningen av barnpension i kombination med ytterligare inkomster medför att barn med en avliden förälder får en högre inkomstskatt än andra ungdomar vid feriearbete. Lönen läggs nämligen ovanpå pensionen och skatteuttag görs på den sammanlagda inkomsten. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med förslag som undanröjer dessa negativa skattekonsekvenser.
Utskottets ställningstagande
Syftet med den nuvarande utformningen av skattepliktsregeln för barnpension är bl.a. att i någon mån minska de av motionärerna framhållna problemen vid feriearbete. Oaktat detta anser utskottet nu mot bakgrund av den tid som förflutit sedan reglerna antogs att beskattningen av barnpension bör ses över i lämpligt sammanhang, t.ex. i samband med den av regeringen aviserade översynen av skattesystemet. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen härom.
Förmånstagare till pensionsförsäkring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar.
Jämför reservation 3 (m, kd, c).
Allmänt
Av 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes eller sambos barn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.
Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap. 27 § IL. Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn ärver.
Motionerna
I motion Sk238 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att nuvarande regler innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar än make/maka, sambo och barn inte får komma ifråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt. Om av lagen godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i försäkringskollektivet. Motionärerna föreslår att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar tas bort. Även i motionerna Sk337 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) och Sk438 av Tuve Skånberg (kd) yrkas att de begränsningar av förmånstagarkretsen för pensionsförsäkringar som finns i inkomstskattelagen tas bort.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand vara att pensionen skall tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt att barnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna någon gång kan tillfalla kollektivet och att pensionsförmånerna i övriga fall kan göras förmånligare. Utskottets anser det således inte befogat att föreslå en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring. Motionerna Sk238, Sk337 och Sk438 avstyrks.
Utländska nyckelpersoner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvärdering av de särskilda reglerna för utländska nyckelpersoner.
Jämför reservation 4 (v).
Bakgrund
Utländska experter, forskare och företagsledare omfattas sedan den 1 januari 2001 av vissa skattelättnader när de tillfälligt arbetar i Sverige (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6).
Från inkomstskatt och socialavgifter undantas 25 % av lönen under högst tre år. Vidare skall från beskattning undantas ersättning för att täcka kostnader för flyttning till och från Sverige, egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland högst två gånger per år samt avgift för barns skolgång.
För tillämpning av bestämmelserna uppställs krav på specialistkompetens eller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det finns betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Ytterligare förutsättningar är att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte heller har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste fem åren före ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara avsedd att vara högst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av Forskarskattenämnden. Ansökan skall avse en viss bestämd person och ett visst arbete.
Motionerna
I motion Sk313 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) begärs ett tillkännagivande om att nuvarande regler om skattelättnader för utländska nyckelpersoner bör förenklas och att personkretsen bör utvidgas. Syftet är att locka duktiga experter och forskare och behålla dem här i landet.
I motion Sk317 av Marie Engström m.fl. (v) påpekas att skattelättnaden för utländska s.k. nyckelpersoner utgör en avvikelse från principen om likformig beskattning och att den kan ge upphov till gränsdragnings- och avvägningsproblem när det gäller bedömningen av vilka som skall anses tillhöra personkretsen. Motionärerna anser att tillämpningen av reglerna om beskattning av utländska nyckelpersoner snarast bör utvärderas.
Utskottets ställningstagande
Möjligheten att medge utländska experter, forskare, företagsledare eller andra högt kvalificerade utländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige vissa skattelättnader har tillkommit efter det att våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar till att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre konkurrenskraftigt när internationella företag väljer land för en ny etablering. Sverige verkar internationellt för en avveckling av denna typ av riktade skattelättnader. Utskottet är inte berett att tillstyrka att ytterligare personkategorier skall omfattas av möjligheten till skattelättnad eller att reglerna i övrigt ändras i den riktning som motionärerna bakom motion Sk313 föreslår. När det gäller yrkandet i motion Sk317 om en utvärdering av beskattningsreglerna utgår utskottet liksom tidigare ifrån att regeringen följer tillämpningen och den praxis som utvecklats hos Forskarskattenämnden utan särskilt tillkännagivande härom från riksdagen.
Utskottet avstyrker motionerna.
Förmån av fri bil
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår olika motionsyrkanden om ändringar i reglerna om värdering av bilförmån.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Allmänt
Värdet av fri och delvis fri bil (bilförmån) beräknas efter en schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i IL (61 kap. 5-11 §§ och 18-19 b §§). Schablonen som skall motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år (prop. 1996/97:19).
Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder bil som tillkommer honom på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund. Bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller s.k. leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses ett fåtal tillfällen per år och en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.
I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris och anskaffningskostnaden för extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i det nybilspris som fastställs av Skatteverket).
Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort eller förströelse. Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2004:41) framgår att det saknar betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet. Anordningar som betingas av sjukdom eller handikapp påverkar dock inte förmånsvärdet. Till extrautrustning hör t.ex. låsningsfria bromsar, luftkonditionering, sollucka, eljusterbara stolar, fönsterhissar, motorvärmare, larmanordning, krockkudde (airbag), sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, barnbilstol och alkolås.
Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Eftersom en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik justeras förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. 2011 års taxering (prop. 2005/06:1, bet. FiU1) En utvärdering skall genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång.
Motionerna
I motionerna Sk222 av Rolf Gunnarsson (m), Sk241 av Anne-Marie Ekström och Anita Brodén (fp), Sk410 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s) och Sk499 av Jarl Lander m.fl. (s) begärs tillkännagivanden om att s.k. alkolås i förmånsbilar inte skall påverka, dvs. höja värdet av bilförmånen. I motionerna anförs att alkoholpåverkade bilförare orsakar ett stort antal olyckor så gott som dagligen, många av dessa med dödlig utgång. Mot denna bakgrund bör införandet av alkolås i bilar uppmuntras i stället för att beläggas med pålagor i form av höjd förmånsbeskattning.
Sylvia Lindgren (s) anför i motion Sk514 att kravet på vinterdäck har tillkommit för att minska trafikolyckor under vintertid. Det kan därför ifrågasättas om anskaffningskostnaden för vinterdäck skall beaktas vid beräkningen av bilförmånsvärdet när det gäller anställda som tvingas använda bilen i yrket.
I motion Sk249 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) anförs att man med dagens regler om beskattning av bilförmån "tjänar" på att köra många mil privat. I stället för ett fast skatteuttag oberoende av antalet körda mil bör en förmånstagare som kan visa att bilen körts en mindre sträcka, än den antagna normalsträckan 1 600 mil /år, få en minskad beskattning, föreslår motionärerna.
I motion Sk476 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (s) begärs ett tillkännagivande om att pröva möjligheten att genom förmånsvärdena på leasingbilar göra det mer attraktivt att hyra bränslesnålare och trafiksäkrare bilar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är i och för sig helt överens med motionärerna att det är bra att bilar förses med alkolås, vinterdäck och annan extrautrustning. Utskottet anser dock att syftet med utrustningen inte skall vara avgörande för om den skall påverka bilförmånens värde eller inte eftersom sådana bedömningar skulle leda till gränsdragningsproblem och administrativt krångel. Det skulle dessutom vara principiellt felaktigt eftersom utgångspunkten för beskattning av bilförmån är att värdet av förmånen ska motsvara kostnaden för att äga en motsvarande bil, inklusive extrautrustning, privat. Utskottet ställer sig också tvivlande till att arbetsgivare av de skäl som motionärerna framför skulle avstå från att förse fordonen med alkolås eller annan utrustning som de anser nödvändiga.
Med det sagda avstyrker utskottet motionerna Sk222, Sk241, Sk410, Sk499 och Sk514 om att anskaffningskostnaden för alkolås och vinterdäck inte skall beaktas när bilens förmånsvärde skall bestämmas.
Vägtrafikskatteutredningen har i betänkandet SOU 2004:63 Skatt på väg berört frågan om förmånsbeskattningen. Utredningen anser att det finns anledning att ta ett samlat grepp på förmånsbeskattningen i syfte att göra den mer styrande och utforma den så att den används som ett medel att rekrytera fordon med önskvärda fordonsegenskaper från miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet anser att regeringens bedömning i frågan bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till förslagen i motionerna Sk249 och Sk476. Därtill kommer att förutsättningarna för en ökning av beståndet miljövänliga förmånsbilar har förbättrats genom den nedsättning av förmånsvärdet som redan gäller för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Motionerna avstyrks.
Personalvårdsförmåner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika former av utvidgning av det skattefria området för personalvårdsförmåner och om en avdragsrätt för egna kostnader för friskvård, m.m.
Jämför reservationerna 6 (kd) och 7 (c) samt särskilt yttrande 2 (mp).
Gällande bestämmelser, m.m.
Personalvårdsförmåner skall inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas bl.a. förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjligheter till enklare slag av motion och annan friskvård.
Personalvårdsförmåner får, för att vara skattefria, inte vara utbytbara mot kontant lön.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. tai chi, qi-gong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket att massage måste klassas som rehabilitering för att bli skattefri upprätthålls inte längre. Arbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda alla sina anställda massage som skattefri förmån.
Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Frågor om utformningen av skattefriheten för förmån av motion och friskvård behandlades av utskottet under hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att slopa de särskilda villkor som gällde för att en sådan förmån skulle vara skattefri. I ärendet avstyrktes motionsförslag om en beloppsbestämd skattefrihet för fysisk träning och om att skattefri friskvård skall kunna erbjudas alla anställda efter behov. Härvid hänvisade utskottet till det grundläggande kravet på att det skall vara frågan om en förmån av mindre värde och enklare slag och till de uttalanden som gjorts i dessa delar vid reglernas tillkomst.
Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefria, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL). När det gäller omfattningen av skattefriheten av fria arbetskläder framgår av förarbetena (prop. 1987/88:52) att från beskattning bör undantas arbetskläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller som annars förbrukas osedvanligt snabbt. Även kläder som tillhandahålls av arbetsgivaren och som används av anställda i ett företag inom livsmedels-, restaurang- och hotellnäring eller i sjukvården bör undantas från beskattning. I Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner (RSV 2003:28) uttalas att även förmån av fria arbetskläder som i och för sig kan lämpa sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt bör anses vara skattebefriade om arbetsgivarens namn, symbol eller logotype är varaktigt applicerat på klädseln som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och därför inte kan antas komma att användas för privat bruk.
Motionerna
I flera motioner anförs att kulturella upplevelser och aktiviteter bör jämställas med enklare slag av motion och annan friskvård och således utgöra skattefria personalvårdsförmåner om de erbjuds av arbetsgivaren. I motion Sk246 av Lennart Kollmats (fp) anförs att kultur i olika former har en positiv effekt i förebyggande hälsoarbete. Detta är något som uppmärksammats på många håll och arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur behöver få ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas. Motionären föreslås att utdelning av s.k. kulturkort till anställda skall jämställas med motionskort. I motionerna Kr415 yrkande 8 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) och Kr418 yrkande 9 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) föreslås ett system med kulturcheckar som skall vara en skattebefriad förmån från arbetsgivare till löntagare. Kulturcheckarna skall kunna användas för inköp av biljetter till teater, konserter, museibesök m.m. Även i motion Kr334 yrkande 22 av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås att kulturaktiviteter skall betraktas som en skattefri personalvårdsförmån på samma sätt som skattefria motionsförmåner.
I motion Kr414 yrkande 9 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås att det införs en beloppsgräns så att gåvor eller förmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare och som understiger denna gräns inte behöver tas upp till beskattning. Detta skulle, menar motionärerna, vara värdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.
I motion Sk277 av Bengt-Anders Johansson (m) föreslås en mer allmän avdragsrätt för kostnaden för egen friskvård. Motionären anser att den som använder egna pengar på friskvård av olika slag borde kunna få avdrag för hela eller delar av kostnaden vid inkomsttaxeringen. I motion So430 yrkande 4 av Anne Marie Brodén (m) begärs ett tillkännagivande om att medge avdrag för egna kostnader för icke subventionerad massagebehandling.
Karin Thorborg m.fl. (v) föreslår i motion T330 yrkande 3 att möjligheterna att främja ett ökat cyklande till och från arbetet utreds. Ett alternativ som motionärerna anser bör övervägas är att utvidga dagens förmånsskattebefriade friskvårdsbidrag till att omfatta även dem som cyklar eller går till arbetet. I motion T612 yrkande 8 av Claes Roxbergh m.fl. (mp, c, fp, kd, -) framhålls att holländska arbetsgivare kan erbjuda gratis cyklar till anställda som cyklar till arbetet utan att dessa personer därigenom drabbas av förmånsbeskattning. Motionärerna föreslår att regeringen utreder möjligheten att införa motsvarande bestämmelser i Sverige. I motion Sk415 yrkande 1 av Claes Roxbergh m.fl. (mp, -) anför motionärerna att det bör vara möjligt för en arbetsgivare att tillhandahålla en cykel eller månadskort för kollektivtrafik till sina anställda utan att dessa förmånsbeskattas. Att få en cykel av sin arbetsgivare bör liksom ett motionskort på gym betraktas som en skattefri friskvårdsförmån, anser motionärerna. En översyn av skattereglerna begärs.
I motion Sk339 av Krister Hammarbergh (m) anförs att golfsport bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren. Motionären hänvisar bl.a. till att antalet utövare ökat kraftigt under senare år, vilket till stor del beror på att det blivit billigare och enklare att spela golf. Argumentet om att golf är en "exklusiv sport" håller inte längre.
I motion Sk320 av Cecilia Wikström (fp) framhålls att arbetsmåltiden och måltidspausen bör betraktas som en naturlig del av friskvården och därför jämställas med annan skattefri friskvård. Motionären begär att frågan utreds.
Frågan om förmånsbeskattning av arbetskläder tas upp i motion Sk355 av Magdalena Andersson och Cristina Husmark Pehrsson (m). Motionärerna anser att traditionellt kvinnliga yrken skall jämställas med traditionellt manliga yrken när det gäller beskattning av arbetskläder som arbetsgivaren tillhandahåller. Detta är enligt motionärerna inte fallet i dag eftersom Skatteverket ansett att fria arbetskläder för hemtjänstpersonal skall betraktas som en skattepliktig löneförmån.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin uppfattning att motionsutövning som skall utgöra personalvårdsförmån bör vara begränsad till enklare motionsidrott. Exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning bör inte anses som enklare slag av motion när det gäller bedömningen om förmånen skall vara skattefri. Inte heller bör sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning anses som enklare slag av motion.
Utskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och ser därför inte någon anledning att tillstyrka de nu aktuella förslagen om lättnader i kraven på att förmånen skall vara av mindre värde och av enklare slag. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk339, Sk415 yrkande 1, T330 yrkande 3, T612 yrkande 8. Utskottet avstyrker även motion Kr414 yrkande 9 om att fastställa en skattefri beloppsgräns för olika personalförmåner.
Utskottet är heller inte berett att tillstyrka att det införs en möjlighet för arbetsgivare att utan förmånsbeskattning erbjuda anställda checkar för inköp av böcker, konst, konserter etc. och avstyrker därmed motionerna Sk246, Kr415 yrkande 8, Kr418 yrkande 9 och Kr334 yrkande 22.
När det gäller förslagen om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård bör det enligt utskottets mening undvikas att avdrag medges för olika former av levnadskostnader. Motionärernas förslag innebär enligt utskottets mening att man riskerar avsteg från denna grundläggande princip i skattesystemet. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan ordning utan avstyrker därmed även motionerna Sk277, Sk320 och So430 yrkande 4.
Som framgår av den ovan lämnade redovisningen är fria arbetskläder i stor utsträckning skattefria. Utskottet finner det inte påkallat med något uttalande från riksdagens sida med anledning av vad som anförts i motion Sk355. Motionen avstyrks.
Trängselskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår bl.a. förslag om att införa en avdragsrätt för kostnader för trängselskatt i samband med arbetsresor och tjänsteresor.
Jämför särskilt yttrande 3 (m).
Gällande bestämmelser
Under en försöksperiod mellan den 3 januari och den 31 juli 2006 skall ägare till svenskregistrerade fordon (med vissa undantag) betala en s.k. trängselskatt för passage på vardagar mellan vissa tider in till eller ut ur Stockholms innerstad. Syftet är att minska fordonsträngseln inom detta område. För att undvika en incitamentsförsvagning har det ansetts motiverat att införa ett generellt förbud mot avdrag vid inkomsttaxeringen för trängselskatt, även när en sådan utgift inneburit en kostnad för att förvärva och bibehålla inkomsterna.
I 4 kap. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen) regleras riksdagsledamöternas rätt till resekostnadsersättning. En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för tjänsteresor med belopp motsvarande den faktiska kostnaden. Med tjänsteresa avses en resa som en ledamot företar som ett led i utövandet av sitt uppdrag som riksdagsledamot. Ledamotens bostad på hemorten betraktas därvid som tjänsteställe.
Trängselskatt är en sådan faktisk reskostnad för vilken ersättning kan utgå enligt ersättningslagen. Eftersom kostnaden för trängselskatt inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen blir den ersättning som ledamoten kan få skattepliktig i sin helhet.
Motionerna
I motion Sk516 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c) begärs att riksdagen skall fatta beslut dels om att omgående slopa det generella förbudet mot avdrag för kostnaden för trängselskatt, dels om att utgifter för trängselskatt i samband med arbetsresor skall kunna dras av vid inkomsttaxeringen på samma sätt som väg-, bro- och färjeavgifter. Enligt motionären strider det generella avdragsförbudet mot den skatterättsliga huvudprincipen om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall kunna dras av. Avdragsförbudet saknar både ideologisk och miljömässig förankring och innebär dessutom en ökning av företagens administrativa börda, anför motionären.
I motion Fi257 av Gustav Fridolin (mp) anförs att riksdagsledamöter skall underställas samma regelverk som allmänheten och därmed vara skyldiga att betala trängeselskatt. Motionären framhåller att ledamöterna blir kompenserade för kostnaden för trängselskatt eftersom alla resor som en ledamot företar, även de mellan bostaden och Riksdagshuset, betraktas som tjänsteresor.
Utskottets ställningstagande
Arrangemanget med trängselskatt är upplagt som en försöksverksamhet som skall gälla under en relativt kort tid fram till den 31 juli 2006. En utvärdering av försöket kommer att göras redan under försöksperioden. Utskottet är bl.a. mot den bakgrunden inte berett att föreslå några ändringar i skattelagstiftningen. Motion Sk516 avstyrks därmed.
När det gäller yrkandet i motion Fi257 vill utskottet betona att något undantag från att betala trängselskatt inte gäller för riksdagens ledamöter. Inte heller kan ledamöterna få avdrag för erlagd trängselskatt vid inkomsttaxeringen. Om en ledamot får ersättning för utgifter för trängselskatt från riksdagsförvaltningen blir beloppet skattepliktigt i sin helhet på samma sätt som arvodet, och något avdrag kan inte medges för den kostnad som ersättningen avser att täcka. Med det sagda avstyrker utskottet även motion Fi257.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en höjning av avdraget för resor med egen bil och om en utvidgning av denna avdragsrätt till andra områden än arbetsresor och tjänsteresor. Även förslaget om att reglerna skall bli föremål för en översyn liksom förslaget som rör nivån på den skattefria milersättningen för förmånsbilar avstyrks.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9 (c) samt särskilda yttrandena 4 (v) och 5 (mp).
Gällande bestämmelser
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Avdrag får göras med den del av kostnaden som överstiger 7 000 kr.
Avdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) använts för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr per mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).
Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.
Motionerna
I motion Sk448 av Ameer Sachet m.fl. (s) anförs att nuvarande avdragsregler för resor till och från arbetet med kollektivtrafik missgynnar låg- och medelinkomsttagare samt motverkar ansträngningar för att ta jobb inom större lokala arbetsmarknadsområden. Motionärerna förordar generösare avdragsregler. Jarl Lander m.fl. (s) anför i motion Sk498 att reseavdraget bör höjas ytterligare för att ge tillräckligt incitament till växande lokala arbetsmarknader i glesbygd. Även ökade möjligheter till skatteavdrag för s.k. arbetspendling bör ses över för att bromsa en ökad flyttning till tillväxtregionerna, anser motionärerna. I motion Sk477 av Hans Stenberg och Göran Norlander (s) begärs att skillnaden i skattefri milersättning mellan en tjänstebil som drivs med diesel och en sådan som drivs med bensin skall jämnas ut. Enligt motionärerna innebär dagens regler att det är gynnsammare för den anställde att köra en bensindriven bil än en dieseldriven, vilket är olyckligt ur miljösynpunkt.
I motion T497 yrkande 21 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs att reseavdraget skall höjas till 20 kr per körd mil för att gynna rörligheten på arbetsmarknaden och möjligheterna att arbeta och verka i hela landet. Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anför i motion MJ441 yrkande 8 att reseavdraget måste anpassas till de kostnader man har för att resa till och från arbetet. Även transport till och från barntillsyn, förskola och liknande bör inräknas i avdraget.
I motion Sk220 yrkande 3 av Hans Backman (fp) anförs att många barnfamiljer på landsbygden är tvungna att ta bilen för transport till såväl jobbet som till och från barntillsyn till följd av den bristfälligt utbyggda kollektivtrafiken. Möjligheten att låta transporter till och från barntillsyn inräknas i sträckan vid reseavdrag bör därför utredas. Även i motion N243 yrkande 8 av Anita Brodén och Runar Patriksson (fp) framhålls att bilen är en nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen. Reseavdraget bör därför höjas ytterligare. Därutöver anser motionärerna att transporter till omsorg bör kunna dras av i deklarationen på samma sätt som arbetsresor.
I motion Sk242 yrkande 3 av Lars Gustafsson (kd) anförs att det stegrande grundpriset på drivmedel under 2005 har slagit särskilt hårt mot boende i glesbygdslänen och hushåll med ansträngd ekonomi samtidigt som statens skatteintäkter från drivmedel ökat. Motionären föreslår att en retroaktiv skattereduktion för arbetsresor införs under en övergångsperiod.
I motion T329 yrkande 6 av Karin Thorborg m.fl. (v) anförs att skatte- och avdragssystemet gynnar högavlönade bilister och missgynnar framför allt kollektivtrafikanter och kvinnor. Motionärerna föreslår att regelsystemet ses över i ett jämställdhetsperspektiv.
I motion Sk373 av Jan Andersson och Eskil Erlandsson (c) anför motionärerna att reseavdraget är särskilt viktigt i områden där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd och föreslår att reseavdraget för resor till och från jobbet höjs.
Claes Roxbergh m.fl. (mp, -) begär i motion Sk415 yrkande 2 ett tillkännagivande om att reseavdraget bör baseras på avstånd och vara oberoende av transportslag. Därmed, menar motionärerna, skapas större möjligheter att åstadkomma ett mer rättvist och lättadministrerat system än dagens och samtidigt kan mer miljövänliga resmönster gynnas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har i samband med beslutet om budgeten för 2006 beslutat att höja reseavdraget från 17 till 18 kr per mil för att anpassa avdraget till de höjda priserna på drivmedel. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ytterligare förändringar av reseavdragets nivå eller att avdraget kopplas till prisutvecklingen eller baseras på avstånd oberoende av transportslag. Utskottet vill i dag inte heller ställa sig bakom motionsyrkandet om att regelsystemet skall ses över. Inte heller är utskottet berett att föreslå ändringar i reglerna om skattefri milersättning för förmånsbilar som drivs med diesel respektive bensin.
När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor uttalade utskottet senast förra året i betänkande 2004/05:SkU19 att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet ansåg att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn på dagis. Vidare åberopades fördelningspolitiska skäl mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna, ansåg utskottet. Utskottet har inte ändrat inställning i denna del.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
Frilansande konstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i reglerna som rör beskattningen av vissa kostnadsersättningar till frilansande konstnärer.
Jämför reservation 10 (m, kd) och särskilt yttrande 6 (mp).
Gällande rätt, m.m.
Resekostnads- och traktamentsersättningar är i princip skattepliktiga intäkter. När det talas om skattefritt traktamente, bilersättning etc. avses det högsta belopp en arbetsgivare kan betala ut utan att göra avdrag för preliminärskatt och betala arbetsgivaravgifter. Dessa belopp motsvarar de avdragsgilla schablonbelopp som finns angivna i 12 kap. IL. Överstiger ersättningen schablonbeloppen skall det överskjutande beloppet redovisas som lön. Den överskjutande delen är inte avdragsgill för den skattskyldige.
Vid resa i arbetet som varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten medges avdrag inte bara för själva färdkostnaden (tågbiljett, bilkostnader m.m.). Avdrag medges enligt 12 kap. 6-17§§ IL även för den ökning av levnadskostnaderna i form av utgifter för logi, merkostnad för måltider samt diverse småutgifter som uppkommit vid resan. (För avdrag för resekostnader finns inget krav på övernattning.)
Inkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet tjänsteresa. I 12 kap. 6 § IL talas endast om resor som den skattskyldige företagit i sitt arbete. Generellt kan sägas att en tjänsteresa torde föreligga när arbetsgivaren beordrat den anställde att företa en resa för att utföra arbete för hans räkning på annan plats. Ursprungstjänsten finns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde vidare krävas att det arbete som skall utföras på annan plats är en del av det ursprungliga arbetet eller i vart fall kommer den utsändande arbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren den anställdes lön.
Inkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger avgörande för om en resa skall anses ha företagits för att utföra arbete på annan plats. Enligt 12 kap. 8 § IL är tjänstestället den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe. Detsamma gäller för yrkesofficerare, nämndemän, jurymän och liknande uppdragstagare i allmän domstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd. Enligt praxis anses bostaden som tjänsteställe även för riksdagsledamöter och styrelseledamöter.
Om en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige därför blir förmånsbeskattad för färdbiljetter etc. finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnaden (till den del den överstiger 7 000 kr) enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.
För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallen deras tjänsteställe. Frilansmusiker har normalt inte någon arbetsgivare som sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt uppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.
I sammanhanget skall också nämnas att i betänkandet Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) finns en diskussion kring frågan om tjänsteställe för vissa yrkesgrupper med kortvariga arbeten och uppdrag. Slutsatsen blev att den nuvarande regleringen borde behållas såvitt avser tjänsteställe. Det avgörande skulle även fortsättningsvis vara var huvuddelen av arbetet utförts.
Motionerna
I motion Sk469 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) anförs att flertalet frilansande konstnärer är bosatta i storstäderna och främst Stockholm eftersom de flesta arbetstillfällena finns där. Detta innebär att kulturinstitutionerna ute i landet måste anlita personal som inte är bosatt på orten. Utöver lön eller arvode står därför institutionen, i enlighet med kollektivavtal på området, för övernattnings- och resekostnader samt traktamente för denna personal. Dessa ersättningar betraktas vanligen av institutionerna som ej skattepliktiga och arbetsgivaravgifter inbetalas inte i enlighet med reglerna om skattebefriade tjänsteresor. Vid flera kulturinstitutioner har enligt vad som anförs skatterevisioner genomförts varvid skattemyndigheterna gjort gällande att det är fråga om resor till och från arbetet och att därmed kostnadsersättningarna är skattepliktiga och skall ligga till grund för arbetsgivaravgifter. För kulturinstitutionerna, främst de utanför Stockholmsområdet, innebär detta avsevärt högre kostnader än vad som skulle vara fallet om inkomstskattelagens undantag för byggbranschen kunde tillämpas även för frilanspersonal på scenkonstområdet. Motionären menar att skattereglerna motverkar den rörlighet som är en förutsättning för att frilansmarknaden skall fungera och att reglerna bör ses över för att komma till rätta med problemen för scenkonsten.
I motion Kr382 yrkande 26 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -) begärs att regeringen låter utreda möjligheterna att från beskattning undanta rese- och traktamentsersättningar till utövande konstnärer.
I motion Kr252 yrkande 11 av Kent Olsson m.fl. (m) förordar motionärerna att samma skatteregler skall gälla för scenkonstnärer som för t.ex. byggnadsarbetare när det gäller traktamenten och resekostnadsersättningar.
I motion Kr417 yrkande 9 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) anför motionärerna att ett stort problem för kulturinstitutionerna, och då särskilt de regionala, är att de tvingas betala skatt och sociala avgifter på traktamenten och resekostnadsersättningar som betalas ut till inhyrda artister. En översyn av lagstiftningen begärs för att komma till rätta med detta problem. Samma regler bör i detta avseende gälla för kulturinstitutionerna som för företag inom t.ex. byggbranschen.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2004/05:SkU19 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att se över skattereglerna för frilansande konstnärer. Utskottet ansåg att den nuvarande regleringen av tjänsteställe vid beskattningen skulle ligga fast. Att kostnader i samband med en inställelse i vissa fall inte kan dras av med full effekt fick enligt utskottets mening ses som ett resultat av den schablonisering som gäller vid avdrag för resekostnader. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuella motioner.
Gåvor och bidrag till ideella ändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att en avdragsrätt skall införas för gåvor till olika ideella ändamål.
Jämför reservationerna 11 (m, kd, c) och 12 (fp).
Bakgrund
Någon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.
Motionerna
I ett flertal motioner framställs yrkanden om att gåvor till olika ändamål skall bli avdragsgilla.
Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd) begär i motion Sk526 yrkande 1 att frågan om att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer blir föremål för en utredning. En avdragsrätt skulle stärka de ideella organisationerna och öka det frivilliga engagemanget.
I motionerna Sf331 yrkande 14 och So642 yrkande 10 av Fredrik Reinfeldt (m) m.fl. anförs att Sverige inte kan räkna med en växande ideell sektor utan att vi från lagstiftarnas sida skapar möjligheter för ett ökat engagemang och ett ökat givande. Möjligheten att stärka de ideella organisationerna genom att införa en avdragsrätt för gåvor bör, enligt motionärerna, snarast ses över. I motion Sk322 yrkandena 3 och 4 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att det är en styrka att de ideella organisationernas verksamhet finansieras med enskilda personers bidrag. Verksamheten blir då fristående och inte beroende av politiska beslut. Detta är en situation som motionärerna tycker är positiv och vill se befäst. För att ge de ideella organisationerna bättre förutsättningar bör en avdragsrätt för enskildas gåvor övervägas. Ett liknande yrkande framställs i motion Kr255 yrkande 10 av Kent Olsson m.fl. (m). Även i motionerna Sk324 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) och Sk480 av Cristina Husmark Pehrsson (m) anförs att det snarast bör utredas hur man skall kunna införa avdragsrätt för gåvor som enskilda personer ger till organisationer som är godkända och driver en ideell verksamhet. En sådan möjlighet skulle ge dessa organisationer möjlighet att hjälpa fler, anser motionärerna. Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m) anför i motion Sk287 att det i andra EU-länder finns möjlighet till skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. En sådan avdragsrätt bör införas även i Sverige. Detta kommer att bli en vinst för skattebetalarna både i form av kvalitet och i form av fler och mer varierade frivilliginsatser. I motion So427 yrkande 2 av Anne Marie Brodén (m) begärs avdragsrätt för gåvor till forskning och till ideella non-profit-organisationer.
I motion Fi317 yrkande 15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att många enskilda svenskar i dag vill dela med sig av sitt välstånd. För att uppmuntra detta anser motionärerna att en avdragsrätt bör införas för gåvor till ideella organisationer som arbetar med internationellt bistånd. I motion U336 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) framförs ett liknande yrkande.
Inger Davidson m.fl. (kd) anför i motion Sk482 att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle enligt motionärerna vara att införa avdragsrätt för gåvor. Bidragen till frivilligorganisationerna skulle sannolikt öka samtidigt som staten endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs. en tredjedel av detta i minskade skatteintäkter. Motionärerna föreslår en avdragsrätt för gåvor upp till 0,25 prisbasbelopp per år. I motion Sk497 av Mikael Oscarsson (kd) anförs att den ideella sektorn bidrar med stora samhälleliga insatser och att det därför finns alla skäl att överväga om gåvor till s.k. 90-konton skall göras avdragsgilla (yrkande 1). Vidare anförs att en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer definitivt skulle öka föreningslivets och den ideella sektorns möjligheter att öka i omfattning. Frivilligorganisationerna utför uppgifter som samhället är helt beroende av. Det bör därför övervägas om gåvor till sådana organisationer skall göras avdragsgilla (yrkande 2). I motion Kr414 yrkande 4 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås att regeringen bör utreda förutsättningarna för att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Även i motion Sk434 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling (kd) begärs att regeringen utreder frågan om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.
I motion MJ532 yrkande 5 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs skatteavdrag för dem som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder. Som exempel anges bidrag till skogsplantering i utsatta områden i utvecklingsländerna.
Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) anför i motion Sk334 att Sverige är ett av de få länder där enskilda och juridiska personer som ger humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag för dessa i sin deklaration. Motionärerna föreslår att möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar, frivilligorganisationer och andra godkända verksamheter utreds.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.
Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.
Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner under detta avsnitt.
Hushållstjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att införa en skattereduktion för hushållstjänster m.m.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17).
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 februari 1993-31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/ 93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996-31 mars 1999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma en stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.
En tidsbegränsad möjlighet till skattereduktion för byggnadsarbeten på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) infördes åter under hösten 2004 och avsåg arbeten som utförts under tiden den 15 april 2004-den 30 juni 2005 (prop. 2003/04:163, bet. 2004/05:SkU3). Boverket har i uppdrag att tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera åtgärderna ur arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta en analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
Motionerna
I stort antal motioner föreslås att skattereduktion införs för s.k. hushållstjänster.
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslår i motionerna Sk496 yrkande 6 och So642 yrkande 11 att en skattereduktion införs för hushållstjänster som innebär en 50-procentig skattereduktion på utgifter för arbetskostnader upp till 100 000 kr. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna underlätta vardagen för många, inte minst för barnfamiljer och äldre personer. Reformen skulle också möjliggöra framväxten av nya tjänsteföretag inom en sektor där traditionellt sett kvinnor arbetar. Även i motionerna Sf383 yrkande 11 och A259 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sf432 yrkande 30, N480 yrkande 23 och A370 yrkande 14 av Göran Hägglund m.fl. (kd) samt A310 yrkande 3 av Margareta Andersson m.fl. (c) föreslår motionärerna att fysiska personer under ett år skall få köpa hushållstjänster till ett värde av maximalt 100 000 kr med en maximal skattereduktion på 50 %. Det anförs att förslaget förutom hushållstjänster som utförs i hemmet även omfattar köp av bl.a. externa tvättjänster samt hämtning och lämning av barn på dagis eller motsvarande. I motion Sk429 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) föreslår motionärerna sänkt skatt på hushållsrelaterade tjänster i och utanför hemmet. Enligt motionärerna beror glappet mellan sysselsättning i hemmet och bristen på sysselsättning på arbetsmarknaden till stor del på skattekilar som gör priserna på de flesta hushållsrelaterade tjänster oöverkomliga för personer med normalinkomster. I stället utförs tjänsterna på den svarta marknaden eller genom obetalt hemarbete. En skattereduktion skulle kunna öka efterfrågan på den vita marknaden samtidigt som hushållens arbetsbörda skulle minska, menar motionärerna. I motion So249 yrkande 8 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd) anförs att sänkt skatt på hushållsnära tjänster skulle innebära fler arbetstillfällen, att svarta jobb görs vita och att även äldre personer med låga inkomster skulle få möjlighet att köpa hjälp med städning, snöskottning, trädgårdsarbete och liknande.
Yrkanden med en liknande inriktning framställs i motionerna Sk259 yrkande 2 av Magdalena Andersson och Inger René (m), Sk274 yrkandena 1 och 2 av Hillevi Engström (m), Sk298 yrkande 5 av Sten Tolgfors (m), Sk303 av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (m), Sk330 yrkande 1 av Henrik Westman (m), Sk346 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m), Sk369 av Anne-Marie Pålsson (m), Sf382 yrkande 16 av Per Westerberg m.fl. (m), N309 yrkande 10 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), Sf235 yrkande 3 av Mia Franzén (fp), Sk286 av Else-Marie Lindgren (kd), Sk489 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd), Sk527 yrkande 2 av Annelie Enochson m.fl. (kd), So711 yrkande 5 av Inger Davidson m.fl. (kd), N478 yrkande 8 av Maria Larsson m.fl. (kd) och A418 yrkande 6 av Annelie Enochson m.fl. (kd).
I motion Sk465 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c) begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt utreda utformningen av ett framtida ROT/RUT-bidrag. Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk330 yrkande 2 en förlängning av ROT-avdraget som också skall omfatta hushållsnära tjänster.
I följande motioner begärs att skattereduktion för hushållstjänster införs på försök i vissa län och regioner.
Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c) förordar i motion N308 yrkande 5 Jönköpings län som försöksområde. I motion N474 yrkande 13 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att Skåne bör bli försöksregion för skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Motionärerna bakom motion Sk327 av Linnéa Darell m.fl. (fp, m, kd, c) vill göra Östergötland till försökslän. I motion Sk245 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m) förordas Hallands län. Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) föreslår i motion N302 yrkande 5 att försöket med skattereduktion inleds i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen förordas också av Mats Odell m.fl. (kd) i motion N438 yrkande 2. Hans Backman (fp) föreslår i motion Sk251 att Gävleborg blir försökslän. I motion Sk253 av Tobias Krantz (fp) föreslås Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära tjänster. Kalmar län förordas i motion Sk459 yrkande 3 av Sverker Thorén (fp). I motion Sk484 av Johan Pehrson (fp) föreslås Örebro som försökslän. Motionärerna bakom motion MJ350 yrkande 10 av Anita Brodén m.fl. (fp) anser att avdrag för hushållsnära tjänster bör genomföras som ett pilotprojekt i Västra Götaland och Halland. Slutligen föreslår Agne Hansson och Roger Tiefensee (c) i motion Sk421 att regeringen återkommer med ett förslag om att Kalmar och Södermanlands län blir pilotlän för införandet av skattereduktion för hushållstjänster.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om skattereduktion för vissa hushållstjänster har avslagits av riksdagen efter prövning av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i anslutning till statsbudgeten för år 2006. Motionsyrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till att särregler för tjänstesektorn skulle innebära avsteg från de principer som låg bakom 1990 års skattereform, och som alltjämt bör gälla, nämligen att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Vidare anfördes att det förelåg risk för att effekterna på sysselsättningen skulle bli mycket små samtidigt som kostnaderna blir stora. Utskottet betonade också vikten av att arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning stimuleras med generellt gynnsamma regler snarare än genom särregleringar av enskilda sektorer. Som exempel på en sådan generell åtgärd nämndes den pågående inkomstskatteomläggningen med en kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjningen av grundavdraget. Åtgärderna har medfört lägre skatter för främst låg- och medelinkomsttagare.
När det gäller jämförelsen med skattereduktionen för vissa byggnadsåtgärder framhöll utskottet att ROT-avdraget tillkommit av konjunkturpolitiska skäl och har införts som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom byggsektorn.
Utskottet har inte ändrat ståndpunkt sedan i höstas utan anser att riksdagen skall avslå även nu aktuella motioner och motionsyrkanden om skattereduktion för hushållstjänster. Även förslagen om att förlänga eller återinföra det s.k. ROT-avdraget avstyrks. Några särskilda konjunkturpolitiska skäl föreligger inte längre för en sådan åtgärd.
ROT-avdrag för vissa ombyggnadsåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en skattereduktion för vissa ombyggnadsåtgärder i bl.a. affärslokaler.
Jämför särskilt yttrande 7 (v).
Motionen
I motion So555 yrkande 10 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att ett av målen för ett tillgängligare samhälle för alla är att enkelt åtgärdade hinder skall byggas bort före år 2010. Motionärerna anser att det behövs en extra stimulans för att få små företag att göra den egna verksamheten (affärslokalerna) mer tillgängliga för funktionshindrade och föreslår att regeringen undersöker möjligheten att införa ett särskilt ROT-avdrag för enklare handikappanpassningar.
Utskottets ställningstagande
En tidsbegränsad möjlighet till skattereduktion för byggnadsarbeten på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) infördes under hösten 2004 och avsåg arbeten som utförts under tiden den 15 april 2004-30 juni 2005 ( prop. 2003/04:163, bet. 2004/05:SkU3). Utskottet är inte berett att tillstyrka att regeringen nu skall överväga att införa särskilda skattelättnader för sådana ombyggnadsåtgärder som motionärerna föreslår.
Dubbel bosättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en utvidgad avdragsrätt för ökade levnadskostnader med hänvisning till att frågan redan är uppmärksammad i ett utredningsbetänkande som är föremål för beredning i Regeringskansliet.
Jämför reservation 14 (c) och särskilt yttrande 8 (v).
Gällande rätt
Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller någon annan särskild omständighet. Kostnaderna får dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det (12 kap. 19 § IL).
Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om arbetet avser en kortare tid eller inte är kortvarigt men ändå tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten. Avdrag kan också medges om arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten (12 kap. 18 § IL).
Ökade utgifter för logi, måltider och småutgifter kan dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen. Härutöver finns särskilda schablonregler.
Motionen
Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) begär i motion Sk411 ett tillkännagivande om behovet av att förlänga tidsgränsen för avdrag vid dubbel bosättning. Motionärerna anför att när den ena parten i ett förhållande har sitt arbete kvar på hemorten och den andre inte kan finna något arbete där, utan väljer att flytta med sitt företag och pendlingsavståndet är alldeles för långt, bör det finnas möjlighet att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.
Utskottets ställningstagande
Den av riksdagen begärda utredningen om en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning överlämnade förra våren sitt betänkande, Dubbel bosättning för ökad rörlighet (SOU 2005:28), till regeringen. I betänkandet föreslås att reglerna förenklas och att tidsgränserna för avdrag förlängs. Avdragsrätten bör förlängas till två år för alla skattskyldiga som har flyttat på grund av sitt arbete och behållit en bostad på den tidigare bostadsorten och till fem år för skattskyldiga som har flyttat och har dubbel bosättning på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet. Utredningen har också föreslagit att avdrag för merkostnader för måltider och småutgifter slopas efter första månaden både vid dubbel bosättning och vid tillfälligt arbete.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till motionärernas förslag om utvidgad avdragsrätt.
Arbetsrum i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om avdragsrätt för kostnad för arbetsrum i bostaden.
Bakgrund
Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad för arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även kan användas som bostadsrum.
Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr per år och annars till 4 000 kr. Distansutredningen föreslog i SOU 1998:115 att motsvarande schablonavdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.
Motionen
I motion Sk235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att arbetsmarknaden präglas av att alltfler arbetstagare utför arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens hem. För att inte hindra en fortsatt positiv utveckling bör rätten till avdrag för sådana kostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade till arbetet utvidgas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte senast förra året en motion om utvidgad möjlighet till avdrag för kostnader som en anställd har för sin bostad och för olika arrangemang i bostaden. Utskottet vidhåller att det inte bör skapas möjligheter att göra avdrag vid beskattningen för egna levnadskostnader och avstyrker därmed även den nu aktuella motionen.
Uthyrning av bostad
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om helt eller delvis skattefri uthyrning av privatbostad.
Jämför reservation 15 (m, fp, kd).
Gällande bestämmelser
När en privatbostad upplåts skall ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Avdrag får göras med 4 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen skall dras av.
Motionerna
I motion Bo276 yrkande 23 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) anförs att det bör bli lättare för privatpersoner som så önskar att kunna hyra ut en del av den egna bostaden. Motionärerna föreslår att en del i en stadigvarande bostad skall få hyras ut utan att den som hyr ut behöver betala skatt på inkomsten. Om mindre än 50 % av en privatpersons stadigvarande bostad hyrs ut bör inkomsten vara skattefri, upp till ett visst belopp. Detta är enligt motionärerna det snabbaste, enklaste och billigaste sättet att få fram bostäder på tillväxt- och universitetsorter. Vidare hänvisas till att Norge har ett system med skattefri uthyrning och att detta underlättat för ungdomar och studerande att få bostäder. Motsvarande yrkande framställs i motion Ub290 yrkande 6 av Sten Tolgfors m.fl. (m).
I motion Bo298 yrkande 27 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att uthyrning av rum i privatbostäder skattebefrias i syfte att snabbt få fram fler hyresrum. Motionärerna anför att det både skulle effektivisera användningen av det befintliga bostadsbeståndet och mildra den mest akuta bostadsbristen, t.ex. bland studenter. Liknande yrkanden framställs i motionerna Kr376 yrkande 24 av Lennart Kollmats m.fl. (fp), N443 yrkande 48 av Martin Andreasson m.fl. (fp) och Sk309 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (fp).
I motion Bo336 yrkande 4 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning om skattebefrielse för uthyrning av del av bostad som ej överstiger 50 % av bostadsytan. I motion Sk460 yrkande 1 av Annelie Enochson (kd) anförs att en enkel åtgärd för att komma till rätta med bristen på studentbostäder skulle vara att skattebefria inkomster från uthyrning av del av privatbostad till studenter. Höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder föreslås i motionerna Ub501 yrkande 3 av Inger Davidson m.fl. (kd) och N438 yrkande 7 av Mats Odell m.fl. (kd)
Utskottets ställningstagande
De nuvarande reglerna för beskattning vid uthyrning av privatbostad infördes i samband med skattereformen år 1991 och innebär att inkomster vid uthyrning av privatbostad beskattas på ett enhetligt och likformigt sätt. Enligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av del av bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom innebära ett inkomstbortfall. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom sådana förslag. Motionerna avstyrks.
Boendes självförvaltning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om en utvidgad skattefrihet för boendes självförvaltning.
Jämför reservation 16 (kd).
Gällande bestämmelser
Ersättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § IL skattefria. Det krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter. En ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp. Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).
Motionen
Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) anför i motion Bo338 yrkande 16 att taket för skattefrihet vid självförvaltning bör höjas och kravet på en enhetlig ersättning slopas för att på det sättet öka hyresgästernas intresse för självförvaltning.
Utskottets ställningstagande
Särskilda regler om hyresgästers självförvaltning har införts för att inte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning medför och för att man bör ta vara på de fördelar som egna insatser innebär. Tidigare medförde skattereglerna problem i dessa sammanhang eftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen gick mellan skattefrihet för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt som råder för alla typer av ersättningar för arbete och liknande prestationer. Nuvarande regler är ett resultat av den avvägning som gjorts mellan delvis motstående intressen och innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga principer samtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning i hyreshus och andra boendeformer som kan fungera flexibelt och enkelt administreras. Ett viktigt inslag är bl.a. att alla hyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen och att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som deltar. Reglerna är inte bara tillämpliga för hyresgäster utan kan också tillämpas i bostadsrättsföreningar och andra boendeformer.
Utskottet som anser att reglerna i nu aktuella delar har en väl avvägd utformning finner att det saknas tillräckliga skäl att ändra dem på sätt som motionären förespråkar. Utskottet avstyrker därmed motionen.
Individuellt kompetenssparkonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet.
Jämför reservation 17 (c) och särskilt yttrande 9 (fp).
Motionen
I motion A309 yrkande 8 av Maud Olofsson m.fl. (c) förordas ett system för individuellt sparande till kompetensutveckling och vidareutbildning. Systemet bör enligt motionärerna vara frivilligt och bygga på en möjlighet för företagare och arbetstagare att skattefritt spara på individuella s.k. kompetenssparkonton.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2005 att det, trots betydande ansträngningar, inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetenssparande som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Vidare anfördes att rättspraxis ändrats sedan proposition 2001/02:175 Ett system för individuell kompetensutveckling lades fram. Ändringen innebar att sparande för utbildningsändamål på det sätt som systemet för individuell kompetensutveckling syftade till redan var möjligt till viss del i andra former. Regeringens avsikt var dock att fortsätta att prioritera åtgärder som ökar möjligheterna till ett livslångt lärande. Till kompetensutveckling för personal som arbetar med vård och omsorg av äldre avsattes 450 miljoner kronor 2005 och 300 miljoner kronor 2006 och 2007. Ökade resurser (om 100 miljoner kronor 2006 och 250 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2007) avsattes också för att öka möjligheterna för äldre att erhålla studiemedel.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i betänkande 2004/05:AU1 att det inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetenssparande och avstyrkte därmed de då aktuella motionerna om att införa ett sådant system. Skatteutskottet har inte funnit anledning till någon annan bedömning och avstyrker därför motion A309 yrkande 8.
Studenters stipendier
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas yrkande om att regeringen skall utreda och eventuellt återkomma med förslag om ändrade skatteregler för studenters stipendier.
Jämför reservation 18 (m, kd, c).
Gällande rätt
Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är också skattefria, om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning och om de inte betalas ut periodiskt.
Vad som utgör ett stipendium är inte definierat i lagtexten. Det finns ett stort antal rättsfall där frågan om skatteplikt för bidrag med olika beteckningar har prövats. Enligt allmänt språkbruk är ett stipendium ett till en fysisk person utgivet bidrag som har benefik karaktär, dvs. är vederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för arbete eller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning eller en prestation som är till direkt nytta för denne.
I fråga om utbildningsstipendier uppställs inte något krav på att stipendierna inte får betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Ett stipendium från den egna arbetsgivaren anses "smittat" av anställningen oavsett syftet med stipendiet. Med utbildning i detta sammanhang har i praxis omfattats inte bara grundutbildning utan även forskarutbildning och doktorandutbildning.
Motionen
I motion Fi321 yrkande 18 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs att regeringen utreder stipendiefrågorna och om det befinns nödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till studenter. Motionärerna kritiserar det förhållandet att en student blir skattskyldig för erhållna skattefria stipendier när han eller hon åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget. Detta förhållande innebär att studenten i fråga under innevarande och de därpå följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens. Motionärerna påtalar också att skattemyndigheterna dessutom gör olika tolkningar av lagstiftningen. De anser att det är angeläget att dessa förhållanden snarast utreds.
Utskottets ställningstagande
På förslag av utskottet avslog riksdagen förra året en motion med samma innehåll som den nu aktuella. Utskottet ansåg att de uppgifter som lämnats i motionen inte motiverade att riksdagen hos regeringen begärde en utredning i syfte att förändra de nu aktuella lagreglerna. Som skäl anfördes vidare att den nuvarande lagregleringen och den omfattande praxis som finns på detta område ger en förhållandevis god ledning vid gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga stipendier. Vidare påtalades att det är ofrånkomligt att avgörandet i sista hand måste vila på en bedömning från Skatteverkets eller domstolens sida av de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion Fi321 yrkande 18.
Skadestånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärens förslag om en översyn i syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.
Jämför reservation 19 (kd).
Gällande bestämmelser
Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig även om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning att beloppen ändå är skattepliktiga. Det är således först när ett ideellt skadestånd har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig inkomst av tjänst.
Enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig inkomst av tjänst (RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).
När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst.
Motionen
I motion Sk352 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all ersättning för ideell skada. Enligt motionären är det stötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas om det som inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Motionären anser att principen om skattefrihet för ersättning för ideell skada alltid bör gälla.
Utskottets ställningstagande
Frågan om att undanta ersättning för ideell skada från beskattning har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkande 2004/05:SkU19. Utskottet ansåg att starka kontrollskäl talar för att i princip alla ersättningar som en arbetsgivare betalar ut till en anställd skall vara beskattade. En skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas, och möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle vara ringa. Utskottet framhöll också att nuvarande praxis, i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, är känd, fungerar väl och är möjlig att förena med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om ersättning för ideell skada. Riksdagen följde utskottet och avslog då aktuell motion om ändrade regler på detta område. Med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrker utskottet även motion Sk352.
Deklarationskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om avdrag för utgifter för upprättande av deklaration.
Gällande rätt
Kostnader för biträde vid upprättande av självdeklaration eller i samband med process i taxeringsmål utgör inte sådana kostnader för vilka avdrag medges. Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde ett införande av en avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.
Det kan också nämnas att den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara sin rätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet. Sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättning utgår dock inte för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
Motionen
I motion Sk223 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att kostnader för hjälp med att upprätta skattedeklaration bör vara avdragsgilla.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör ändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättandet av sin deklaration, senast i betänkande 2004/05:SkU19. Utskottet vidhåller ställningstagandet och avstyrker även det nu aktuella yrkandet.
Idrottskonto, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena.
Jämför reservation 20 (kd, c) och särskilt yttrande 10 (m, fp).
Motionerna
I motion Kr373 yrkande 19 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) förespråkas att s.k. idrottskonton införs för att plana ut livsinkomsten. Motionärerna påpekar att karriären för en professionell idrottsman eller -kvinna skiljer sig från de flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad till några få år relativt tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt att idrottsutövaren tjänar mycket pengar under några år för att sedan tjäna avsevärt mindre.
Även motionärerna bakom motion Kr334 yrkande 23 av Birgitta Sellén m.fl. (c) anser att s.k. idrottskonton bör införas för att lösa elitidrottarnas situation. Denna speciallösning kan jämföras med de upphovsmannakonton och skogskonton som i dag finns för författare respektive skogsägare. Skatt på inkomsterna betalas sedan när pengarna faktiskt disponeras.
Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (s) anför i motion Sk407 att regeringen bör överväga att införa någon form av idrottskonto för att motverka att elitidrottare av skatteskäl flyttar utomlands. På så sätt skulle skatteintäkterna stanna i landet i stället för att försvinna utomlands.
I motion Sk472 av Owe Hellberg (v) begärs ett förtydligande av de s.k. A-SINK-reglerna i syfte att få till stånd en säkrare rättstillämpning gentemot berörda idrottsföreningar. Motionären pekar på att många idrottsklubbar fått betala sociala avgifter fullt ut på grund av att spelare frivilligt eller ofrivilligt hamnat i situationer som gjort att vistelsen i Sverige överskridit sex månader.
Utskottets ställningstagande
Regeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. En uppgift för kommittén är att överväga om det behövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén skall också se över bestämmelserna som reglerar inkomstbeskattningen av idrottsutövare samt domare och andra idrottsfunktionärer. I uppdraget ingår även att överväga om det finns behov av att införa någon form av idrottsmannakonton eller liknande som erbjuder idrottsutövare en möjlighet att fördela sina intäkter över en längre period än den som utgörs av den aktiva idrottskarriären. Kommittén (Idrottskommittén) beräknas avsluta sitt arbete senast den 1 mars 2006. Enligt utskottet bör resultatet av kommitténs arbete och regeringens överväganden med anledning därav avvaktas. Utskottet avstyrker med detta motionerna Sk407, Kr373 yrkande 19 och Kr334 yrkande 23.
När det gäller idrottsklubbar som anlitar utländska idrottsutövare för en kortare tid gäller följande:
En idrottsman som skatterättsligt anses bosatt utomlands och vistas i Sverige kortare tid än sex månader är begränsat skattskyldig för kontant ersättning eller annat vederlag som uppbärs i Sverige för här bedriven idrottslig verksamhet. På skattepliktiga inkomster (kontant betalning eller annan ersättning) betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Den som betalar ut ersättning enligt denna lag skall göra skatteavdrag samt redovisa och betala in skatten. Skatten är 15 % av den skattepliktiga inkomsten. Eftersom det är en statligt definitiv källskatt skall skatteavdrag normalt göras direkt på bruttolönen, och kostnadsavdrag medges inte. Inkomsten skall inte deklareras i Sverige.
Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättningen. Idrottsmännen och artisterna omfattas dock av svensk socialförsäkring om de inte omfattas av annat EU-lands socialförsäkring. De skall därför ha ett svenskt samordningsnummer. Den sociala förmånen tillgodoräknas idrottsmannen eller artisten genom att utbetalaren lämnar en kontrolluppgift efter inkomstårets utgång.
Enligt utskottets uppfattning kan de uppgifter som lämnas i motion Sk472 inte motivera ett tillkännagivande till regeringen om att de aktuella lagreglerna skall ändras i den riktning som motionären begär. Utskottet avstyrker därför även denna motion.
Bär, svamp och kottar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en höjning av det skattefria beloppet.
Jämför reservation 21 (kd, c).
Gällande bestämmelser
Intäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under beskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § IL). Bestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar därmed endast försäljning av just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992 not 513.
När utomlands bosatta personer kommer hit för att ta tillfällig anställning är normalt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) tillämplig. Lagen innebär att en skatt på 25 % av bruttointäkterna tas ut, och skatten betalas genom att arbetsgivaren gör ett avdrag på lönen. Lagen gäller framför allt för löner och andra ersättningar som betalas vid anställningar. Bärplockare som kommer från viseringspliktiga länder skall i ansökan bl.a. ange namnet på arbetsgivaren i Sverige. Dessa bärplockare är således anställda och har en arbetsgivare som skall se till att skatt enligt SINK betalas in.
För bärplockare som kommer från viseringsfria länder finns det inga uppgifter om en eventuell arbetsgivare. Dessa plockar och säljer normalt till olika uppköpare på egen hand. Eftersom de inte anses ha någon anställning här kan de inte heller beskattas enligt SINK. Då deras verksamhet normalt inte utgör näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige blir det inte heller aktuellt att beskatta dem enligt IL:s bestämmelser. Dessa bärplockare skall i stället betala en eventuell inkomstskatt i hemlandet på sina i Sverige förvärvade intäkter.
Motionen
I motion Sk281 av Erling Wälivaara (kd) anförs att hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar i huvudsak förekommer i skogslänens glesbygd. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000 kr antogs för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats sedan lagen antogs. Motionären föreslår att bestämmelserna ses över och att regeringen återkommer med förslag till lagändring.
Utskottets ställningstagande
Skattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral beskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska skäl i samband med denna verksamhet och även av önskemålet att stimulera ett tillvaratagande av naturtillgångar.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det finns anledning att vara restriktiv med undantag från beskattningen av arbetsinkomster eftersom undantag riskerar att leda till konkurrenssnedvridningar på arbetsmarknaden och på den marknad där företagen avsätter sina produkter. Skatteregler som avser att gynna en viss bransch kan också komma att ifrågasättas i olika internationella sammanhang. Utskottet finner det således inte motiverat att ställa sig bakom förslaget om en utvidgning av den nuvarande skattefriheten. Motionen avstyrks.
Biodling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om lättnader i skattereglerna för hobbybiodling.
Jämför reservation 22 (kd, c).
Bakgrund
Vid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för hobbyverksamhet. Inkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst. Avdrag får göras för utgifter som erlagts under beskattningsåret eller under något av de fem år som föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som erlagts före beskattningsåret medges endast i den mån utgiften överstiger eventuella inkomster under det året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15 bikupor.
Motionerna
I motion Sk342 av Heli Berg (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt angeläget att stödja och stimulera svensk biodling. En viktig åtgärd är att ändra nuvarande regler för beskattning av biodling så att inkomster från högst 15 bisamhällen blir skattefria. Motionärerna begär att frågan utreds.
Även Gunilla Tjernberg (kd) begär i motion Sk436 att regeringen utreder möjligheten att återinföra skattefriheten för biodling som bedrivs som hobbyverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare uttalat att regler som gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet utan att den underkastas samma skatteregler som andra liknande verksamheter bör undvikas. Detta var också bakgrunden till att skattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet avskaffades under 1991 års skattereform. När det gäller biodling innebär detta att eventuella överskott av hobbyodling beskattas. Om det blir underskott ett år får detta inte dras av mot någon annan inkomst. Underskottet får i stället sparas upp till fem år efter inkomståret och dras av från eventuellt kommande överskott av samma verksamhet. Vad som krävs är en redovisning av de inkomster som förekommit och ett underlag som styrker utgifterna.
Utskottet finner inte skäl att ompröva sitt ställningstagande när det gäller beskattning av hobbyverksamhet och avstyrker därför motionerna Sk342 och Sk436.
Öresund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet.
Bakgrund
Riksdagen godkände i juni 2004 ett avtal mellan Sverige och Danmark som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera ordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).
Motionen
I motion N474 yrkande 6 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att en stor brist i skatteavtalet är att hänsyn inte tas till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag. Dessa kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft över Sundet på grund av att anställda och företag måste skatta i två system, betala socialavgifter i två system etc. Motionärerna föreslår att bemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att skatteavtalet innehåller en överenskommelse om att Sverige och Danmark skall inleda diskussioner för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska skatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för den fortsatta integrationen i Öresundsregionen. Om reglerna för bemanningsföretagen visar sig vara till hinder för den fortsatta integrationen blir det alltså tillfälle att återkomma till frågan i de fortsatta diskussionerna med Danmark. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande följer denna fråga och vid behov tar upp den till diskussion med Danmark. Någon anledning till ett tillkännagivande till regeringen finns inte enligt utskottets mening. Motionsyrkandet avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (m, fp, kd, c) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk201, 2005/06:Sk202, 2005/06:Sk298 yrkande 1, 2005/06:Sk364, 2005/06:Sk468, 2005/06:Sk474, 2005/06:Sk496 yrkande 1, 2005/06:Kr255 yrkande 5, 2005/06:N302 yrkande 2 och 2005/06:A246 yrkandena 2 och 4 samt avslår motionerna 2005/06:Sk422, 2005/06:Sk455 yrkandena 2 och 4, 2005/06:Sk483, 2005/06:Sk496 yrkande 7, 2005/06:U290 yrkande 15, 2005/06:Sf390 yrkande 3, 2005/06:Sf429 yrkande 2, 2005/06:Kr382 yrkande 29 och 2005/06:N474 yrkande 12.
Ställningstagande
Det svenska skattesystemet behöver reformeras så att det lönar sig att arbeta, att spara, att förkovra och utbilda sig, att ta risker, att våga bli företagare. Ett nytt skattesystem bör vidare utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum.
En viktig orsak till att många i Sverige inte befinner sig i arbete är den höga skattebelastningen för låg- och medelinkomsttagare. Skattesystemets utformning har givetvis också stor betydelse för hur väl ekonomin fungerar i stort.
För att göra det mer lönsamt att arbeta och att gå från bidragsförsörjning till försörjning genom eget arbete anser vi inom Allians för Sverige att ett särskilt jobbavdrag skall införas. Avdraget skall komma alla som har förvärvsinkomst till del, även pensionärer och studenter som jobbar extra. Avdraget skall medges vid den kommunala inkomstbeskattningen. Det startar med 31 500 kr och stiger sedan med 20 % av överskjutande belopp i inkomstskiktet 31 600-108 000 kr. Från 108 100 kr stannar avdraget vid 46 800 kr. I ett andra steg skall avdraget utvidgas till högre inkomstskikt.
För personer med låga inkomster innebär jobbavdraget att skatten slopas helt. Därutöver sänks skatten påtagligt i övriga inkomstlägen. Låg- och medelinkomsttagare som arbetar deltid, dvs. oftast kvinnor, får betydande skattesänkningar. Vårt förslag kommer sålunda att göra det lättare att leva på eget arbete, och därmed blir det också lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till deltidsarbete.
Det är också viktigt att inkomstskattereformen gör det mer lönsamt för dem som har ett arbete att utöka sin arbetstid. Detta gäller inte minst många deltidsarbetande akademiker, oftast kvinnor, samt anställda med övertidsersättning. Vi menar att det är rimligt att anta att sänkta marginalskatter kommer att stimulera till ett ökat arbetsutbud även inom dessa grupper.
I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att kunskapsinnehållet i vår produktion fortsätter att stiga. Detta kräver välutbildad arbetskraft. Avkastningen på extra ansträngningar, utbildning och förkovran måste därför stärkas. Den s.k. värnskatten, som kan ses som en straffskatt på utbildning, torde därför vara skadlig för tillväxten. Vår ambition är att värnskatten skall avvecklas.
För personer äldre än 65 år bör ett samlat grepp tas på regelverket för att ge dem bättre ekonomiska villkor och locka fler att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Vi är övertygade om att de åtgärder vi förordar kommer att stimulera till ökad sysselsättning och tillväxt, och därmed förstärks också de offentliga finanserna.
Vad vi nu anfört om inriktningen av inkomstbeskattningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatteskala, grundavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk455 yrkandena 2 och 4 samt avslår motionerna 2005/06:Sk201, 2005/06:Sk202, 2005/06:Sk298 yrkande 1, 2005/06:Sk364, 2005/06:Sk422, 2005/06:Sk468, 2005/06:Sk474, 2005/06:Sk483, 2005/06:Sk496 yrkandena 1 och 7, 2005/06:U290 yrkande 15, 2005/06:Sf390 yrkande 3, 2005/06:Sf429 yrkande 2, 2005/06:Kr255 yrkande 5, 2005/06:Kr382 yrkande 29, 2005/06:N302 yrkande 2, 2005/06:N474 yrkande 12 och 2005/06:A246 yrkandena 2 och 4.
Ställningstagande
Sveriges ekonomi påverkas alltmer av en fortgående internationalisering. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar. Dessa faktorer påverkar underlaget för de enskilda skatterna - skattebaserna. Den ökade internationaliseringen bidrar också till att olika länders förutsättningar, exempelvis skattenivåer, jämförs i högre utsträckning än tidigare.
Olikheter i skatteuttag kan avspegla olika ambitionsnivåer i välfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara ett uttryck för att en förmån i ett land kan hanteras som en skattereduktion medan den i ett annat land kan vara en skattepliktig ersättning. Det senare är vanligt bl.a. i Sverige.
Vi vill bygga vidare på den modell som Sverige valt för att organisera och finansiera den generella välfärden. Målsättningen är att hitta varaktig finansiering för en tryggad och på sikt utbyggd välfärd.
Dagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen i början av 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg gjorts. Det handlar t.ex. om den s.k. LO-puckeln där grundavdraget är högre vid vissa inkomster, för att sedan trappas ned. Dessutom infördes under mitten av 1990-talet allmänna egenavgifter (numera allmänna pensionsavgifter) som är avdragsgilla. Från och med år 2006 kompenseras löntagarna fullt ut för den allmänna pensionsavgiften. Under de år statens ekonomi sanerades infördes en värnskatt, vilket innebar att den statliga skatten på förvärvsinkomster uppgick till 25 %. I dag finns två nivåer för uttag av statlig skatt, 20 % respektive 25 %.
Majoriteten av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt, ca 17 % betalar dessutom statlig inkomstskatt. Jag menar att det finns möjlighet att öka andelen som betalar statlig inkomstskatt. I likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets motion anser jag att det är nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil i samband med den översyn av skattesystemet som planeras. I en sådan översyn bör utformningen av dagens LO-puckel ifrågasättas, dels för att den inte gynnar de inkomstgrupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter. Ett alternativ är att göra vissa förändringar i grundavdraget samtidigt som grundavdrag inte medges vid den statliga inkomsttaxeringen.
Vidare anser jag att skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män måste beaktas i den kommande översynen av skattesystemet.
Vad som anförts om en översyn av inkomstskattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. | Förmånstagare till pensionsförsäkring, punkt 3 (m, kd, c) |
| av Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utvidgning av förmånstagarkretsen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk238, 2005/06:Sk337 och 2005/06:Sk438.
Ställningstagande
I inkomstskattelagen finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma i fråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget är det make, maka, sambo och barn samt makes eller sambos barn. Uteslutna är således barnbarn, syskon, syskonbarn m.fl.
Nuvarande regler innebär således en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig som ett privat sparande är helt orimligt. Dessutom kan reglerna innebära att försäkringstagaren får låta pengarna gå vidare till sambos barn, men inte till egna barnbarn eller till syskonbarn om det egna barnet avlidit. En ytterligare orimlig konsekvens är att pengarna försvinner in i försäkringskollektivet i de fall godkända förmånstagare saknas. Reglerna är också inkonsekventa eftersom försäkringstagaren inom ramen för IPS kan testamentera det sparade kapitalet utan begränsningar. I konsekvens härmed bör samtliga begränsningar för övriga pensionsförsäkringar också tas bort. Vår bestämda uppfattning är att staten inte skall ha synpunkter på vem som skall vara förmånstagare utan detta skall, utan inskränkningar, vara upp till försäkringstagaren. Begränsningen av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar vars premie är avdragsgill bör därför tas bort.
4. | Utländska nyckelpersoner, punkt 4 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utvärdering av beslutet om skattelättnader för utländska nyckelpersoner. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk317 och avslår motion 2005/06:Sk313.
Ställningstagande
Skattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på vissa villkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av lönen undantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För att bestämmelserna skall bli tillämpliga krävs specialistkompetens eller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns betydande svårigheter att rekrytera personer inom landet.
Det har visat sig att Forskarskattenämnden fått betydligt fler ansökningar än vad som förutspåddes då bestämmelserna infördes. Detta har lett till att många ansökningar lagts på hög, vilket innebär rättsosäkerhet för både den sökande och dennes arbetsgivare. Från Vänsterpartiets sida påpekade vi redan då beslutet fattades i riksdagen att det kan uppstå gränsdragnings- och avvägningsproblem. Vi såg två skäl till detta, dels de avsteg från kravet på likformighet i inkomstbeskattningen som förslaget innebär, dels de ibland svåra bedömningar som måste göras av vilka som tillhör personkretsen.
Jag vidhåller min tidigare uppfattning att tillämpningen av reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner snarast bör utvärderas.
5. | Förmån av fri bil, punkt 5 (m, fp, kd, c) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att tjänstebilar försedda med alkolås inte skall åsättas ett högre förmånsvärde än tjänstebilar som saknar sådan extrautrustning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk222, 2005/06:Sk241, 2005/06:Sk410 och 2005/06:Sk499 samt avslår motionerna 2005/06:Sk249, 2005/06:Sk476 och 2005/06:Sk514.
Ställningstagande
Varje år dör omkring 150 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor. Därtill kommer ett stort antal skadade. Allt måste göras för få bort alkoholpåverkade förare från våra vägar. Vi menar att ett steg i den riktningen är att förse fordon med alkolås. Många företag vill också sätta in alkolås i tjänstebilar de tillhandahåller sin anställda. En sådan åtgärd borde självfallet uppmuntras i stället för att beläggas med pålagor i form av höjd förmånsbeskattning. Nuvarande regler är också inkonsekventa eftersom utrustning som betingas av sjukdom eller handikapp inte påverkar en bils förmånsvärde. Detta synsätt bör även omfatta sjukdomen alkoholism.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den skall återkomma med förslag som innebär att anställda som har alkolås monterade i sina tjänstebilar inte skall förmånsbeskattas för denna trafiksäkerhetsåtgärd.
6. | Personalvårdsförmåner, punkt 6 (kd) |
| av Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefria personalvårdsförmåner, däribland kulturcheckar. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr414 yrkande 9, 2005/06:Kr415 yrkande 8 och 2005/06:Kr418 yrkande 9, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk246 och 2005/06:Kr334 yrkande 22 och avslår motionerna 2005/06:Sk277, 2005/06:Sk320, 2005/06:Sk339, 2005/06:Sk355, 2005/06:Sk415 yrkande 1, 2005/06:So430 yrkande 4, 2005/06:T330 yrkande 3 och 2005/06:T612 yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr414 (kd) att personalvårdsförmåner under en viss beloppsgräns skall vara skattefria. Om det sammanlagda värdet av de gåvor eller förmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare understiger detta värde skall det inte tas upp till beskattning. Detta skulle, menar jag, vara värdefullt inte minst för många ideella organisationer som på ett symboliskt sätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.
Vidare bör, som anförs i motionerna Kr415 (kd) och Kr418 (kd), kulturcheckar kunna användas som en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren till löntagaren. Kulturchecken skall vara undantagen från skatt och sociala avgifter på samma sätt som när företag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Kulturchecken skall kunna användas för inköp av biljetter till t.ex. teaterföreställningar, konserter, museibesök m.m. Därmed skulle fler människor få möjlighet att ta del av olika kulturupplevelser, vilket bevisligen har positiva effekter på hälsan.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.
7. | Personalvårdsförmåner, punkt 6 (c) |
| av Jörgen Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefria kulturcheckar. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Kr334 yrkande 22, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk246, 2005/06:Kr415 yrkande 8 och 2005/06:Kr418 yrkande 9 och avslår motionerna 2005/06:Sk277, 2005/06:Sk320, 2005/06:Sk339, 2005/06:Sk355, 2005/06:Sk415 yrkande 1, 2005/06:So430 yrkande 4, 2005/06:Kr414 yrkande 9, 2005/06:T330 yrkande 3 och 2005/06:T612 yrkande 8.
Ställningstagande
Kulturella upplevelser och aktiviteter bör enligt min mening jämställas med annan friskvård och sålunda utgöra en skattefri personalvårdsförmån om de erbjuds av arbetsgivaren. Det råder ingen tvekan om att kultur i olika former har en positiv effekt på folkhälsan. Ett sådant system finns för övrigt redan i Finland där en arbetsgivare kan dela ut s.k. kulturcheckar till sina anställda. Kulturcheckarna kan användas för att gå på konsert, teater eller liknande evenemang. Jag anser i likhet med motionären bakom motion Kr334 (c) att ett liknande system bör införas i Sverige. Det sagda innebär att jag tillstyrker motionsyrkandet.
8. | Reseavdrag, punkt 8 (m) |
| av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om höjt reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:T497 yrkande 21, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk373, 2005/06:Sk448, 2005/06:Sk498, 2005/06:MJ441 yrkande 8 och 2005/06:N243 yrkande 8 och avslår motionerna 2005/06:Sk220 yrkande 3, 2005/06:Sk242 yrkande 3, 2005/06:Sk415 yrkande 2, 2005/06:Sk477 och 2005/06:T329 yrkande 6.
Ställningstagande
Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för intäkternas förvärvande. För att gynna rörligheten på arbetsmarknaden och möjligheterna att arbeta och verka i hela landet anser vi att reseavdraget bör höjas till 20 kr per mil så snart som möjligt. Vi föreslår att riksdagen med anledning av bl.a. motion T497 yrkande 21 (m) riktar ett tillkännagivande till regeringen härom.
9. | Reseavdrag, punkt 8 (c) |
| av Jörgen Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om höjt reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk373, bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk448, 2005/06:Sk498, 2005/06:T497 yrkande 21, 2005/06:MJ441 yrkande 8 och 2005/06:N243 yrkande 8 och avslår motionerna 2005/06:Sk220 yrkande 3, 2005/06:Sk242 yrkande 3, 2005/06:Sk415 yrkande 2, 2005/06:Sk477 och 2005/06:T329 yrkande 6.
Ställningstagande
Reseavdraget är särskilt viktigt i områden där kollektivtrafiken är dåligt utbyggd. För många människor boende i sådana områden är bilen en förutsättning för att klara av vardagslivet. För att kompensera för de ökade resekostnader som är resultatet av stigande bränslepriser anser jag att reseavdraget för resor till och från arbetet måste höjas. Även resor till och från barnomsorg bör kunna inkluderas i reseavdraget. Detta bör riksdagen med anledning av motion Sk373 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
10. | Frilansande konstnärer, punkt 9 (m, kd) |
| av Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av kostnadsersättningar till frilansande konstnärer. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk469, 2005/06:Kr252 yrkande 11, 2005/06:Kr382 yrkande 26 och 2005/06:Kr417 yrkande 9.
Ställningstagande
Sedan saken prövats i skattedomstolarna gäller för närvarande den ordningen att bostaden i normalfallen utgör tjänsteställe för turnerande artister och musiker m.fl. Sådana frilansande artister och musiker har normalt inte någon arbetsgivare som sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt uppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.
För teatrarnas del innebär detta bl.a. att de måste betala skatt och sociala avgifter för fri bostad och fria resor och traktamenten i samband med engagemang och uppträdanden. Vidare måste den engagerade frilansaren lägga ned mycket arbete på yrkanden om avdrag för dubbel bosättning och avdrag för kostnadsersättningar i samband med engagemang på annan ort än hemorten.
Som framhålls i bl.a. motion Kr417 är det ett stort problem för kulturinstitutionerna, och då särskilt de regionala kulturinstitutionerna, att de tvingas betala skatt och sociala avgifter på traktamenten, resekostnadsersättningar och tillfälligt logi som betalas ut till inhyrda artister. För artisterna själva innebär reglerna en mängd onödigt krångel. Samma regler bör gälla för kulturinstitutionerna som för företag inom t.ex. byggbranschen som slipper betala avgifter o.d. på ersättningar till byggnadsarbetare som utför arbete på annan ort än bostadsorten. Vi förordar att riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna och motionsyrkandena riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.
11. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 10 (m, kd, c) |
| av Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 15, 2005/06:Sk287, 2005/06:Sk322 yrkandena 3 och 4, 2005/06:Sk324, 2005/06:Sk334, 2005/06:Sk434, 2005/06:Sk480, 2005/06:Sk482, 2005/06:Sk497 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk526 yrkande 1, 2005/06:U336 yrkande 24, 2005/06:Sf331 yrkande 14, 2005/06:So427 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 10, 2005/06:Kr255 yrkande 10, 2005/06:Kr414 yrkande 4 och 2005/06:MJ532 yrkande 5.
Ställningstagande
Det ligger i allas intresse att stöd ges i olika former till den ideella sektorn som arbetar frivilligt för vårt gemensamma bästa. Det frivilliga engagemanget i föreningslivet är en omistlig del av samhällsgemenskapen som skapar trygghet och välfärd för många som annars skulle hamna i utanförskap. Den frivilliga hjälpverksamheten i ideella föreningars regi till välgörande ändamål och andra ädla syften bidrar också till att lindra nöd och elände på många håll där de offentliga insatserna inte räcker till.
För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller punktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga insamlingarna uppgår till betydande belopp, men vi tror att givandet i Sverige ändå skulle kunna öka betydligt. I andra länder där det finns gynnsammare skatteregler är givandet betydligt mer omfattande. Ett ökat givande skulle också stärka de frivilliga organisationerna och deras möjligheter att växa i omfattning samtidigt som verksamheten inte blir lika beroende av politiska beslut.
Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k. 90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för humanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder sig av sunda marknadsföringsmetoder. Man kan således utgå från att organisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna gåvorna ändamålsenligt.
Det skulle vara en uppmuntran för ideella verksamheter om man i vårt land införde avdragsrätt för gåvor och donationer. Sverige är ett av de få länder där enskilda och juridiska personer som ger humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag för dessa i sin deklaration. Inom resten av EU finns det möjlighet att göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det ser olika ut i de olika länderna, men nu borde det vara hög tid för Sverige att införa detta skatteavdrag.
Vi anser därför att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa avdragsrätt för gåvor till dessa. Avdragsrätten bör även omfatta dem som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder, t.ex. skogsplantering i utsatta områden i utvecklingsländer. Denna typ av uppmuntran för miljönyttiga åtgärder skulle tydligt peka ut att individens handlingar för ett bättre klimat har betydelse och uppmuntras av samhället.
Regeringen bör låta utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer och välgörande ändamål i enlighet med det anförda. Vi anser att detta bör ges regeringen till känna.
12. | Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 10 (fp) |
| av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Fi317 yrkande 15 och 2005/06:U336 yrkande 24 och avslår motionerna 2005/06:Sk287, 2005/06:Sk322 yrkandena 3 och 4, 2005/06:Sk324, 2005/06:Sk334, 2005/06:Sk434, 2005/06:Sk480, 2005/06:Sk482, 2005/06:Sk497 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk526 yrkande 1, 2005/06:Sf331 yrkande 14, 2005/06:So427 yrkande 2, 2005/06:So642 yrkande 10, 2005/06:Kr255 yrkande 10, 2005/06:Kr414 yrkande 4 och 2005/06:MJ532 yrkande 5.
Ställningstagande
Den frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket. Först och främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare folket i mottagarlandet än vad statlig biståndsverksamhet kan komma. I vissa fall är frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla utländskt bistånd. Dessa människor drivs av ett starkt ideellt engagemang och åstadkommer ofta stora resultat med förhållandevis små resurser. Den frivilliga hjälpen är också viktig för att förankra den internationella solidariteten hos det svenska folket. Fadderbarnsverksamhet, Röda Korset, Amnesty, Rädda Barnen och Diakonia är exempel på verksamheter och organisationer som inte bara gör fantastiska insatser i fjärran länder utan också för in tredje världen i vår svenska vardagsverksamhet. Årligen skänker svenska folket i storleksordningen en och en halv miljard kronor till internationell hjälpverksamhet. Det finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt resursflöde från Sverige till behövande människor på andra kontinenter. En avdragsrätt för denna typ av stöd finns i ett flertal andra länder, såsom Danmark, Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA. Möjligheterna att införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete även i Sverige bör enligt vår mening utredas.
Argumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är flera:
- Den ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon själv prioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.
- Den tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som biståndsorganisationerna utför.
- Den ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och näringslivet.
- Den ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.
- Den bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa hamnar "utanför listan".
Vi anser att en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet bör införas. Avdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller för gåvor till enskilda organisationer som utövar just internationell biståndsverksamhet eller på något annat sätt verkar för internationellt samförstånd, demokrati eller respekt för de mänskliga rättigheterna.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.
13. | Hushållstjänster, punkt 11 (m, fp, kd, c) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om hushållsnära tjänster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Sk496 yrkande 6, 2005/06:Sf383 yrkande 11, 2005/06:Sf432 yrkande 30 och 2005/06:A310 yrkande 3 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk245, 2005/06:Sk251, 2005/06:Sk253, 2005/06:Sk259 yrkande 2, 2005/06:Sk274 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk286, 2005/06:Sk298 yrkande 5, 2005/06:Sk303, 2005/06:Sk327, 2005/06:Sk330 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk346, 2005/06:Sk369, 2005/06:Sk421, 2005/06:Sk429, 2005/06:Sk459 yrkande 3, 2005/06:Sk465, 2005/06:Sk484, 2005/06:Sk489, 2005/06:Sk527 yrkande 2, 2005/06:Sf235 yrkande 3, 2005/06:Sf382 yrkande 16, 2005/06:So249 yrkande 8, 2005/06:So642 yrkande 11, 2005/06:So711 yrkande 5, 2005/06:MJ350 yrkande 10, 2005/06:N302 yrkande 5, 2005/06:N308 yrkande 5, 2005/06:N309 yrkande 10, 2005/06:N438 yrkande 2, 2005/06:N474 yrkande 13, 2005/06:N478 yrkande 8, 2005/06:N480 yrkande 23, 2005/06:A259 yrkande 9, 2005/06:A370 yrkande 14 och 2005/06:A418 yrkande 6.
Ställningstagande
De höga skatterna på arbete i Sverige gör framför allt tjänster dyra. Skattekilen, dvs. av skatter orsakad differens mellan vad köparen betalar och säljaren får, leder till att många tjänster inte utförs, alternativt utförs på en svart marknad. Detta gäller framför allt s.k. hushållsnära tjänster.
Allians för Sverige är övertygad om att det finns en stor potential att åstadkomma nya varaktiga arbeten i företag som erbjuder de tjänster som hushållen normalt utför själva, men som de till följd av höga skatter antingen låter bli att konsumera eller köper svart. Ett hushållstjänstavdrag skulle snabbt leda till en växande reguljär arbetsmarknad på områden där många i dag tvingas in i osäkra svartjobb för att över huvud taget kunna försörja sig genom arbete. Ett hushållstjänstavdrag skulle också underlätta tillvaron för många arbetande barnfamiljer, öka arbetsutbudet bland ensamstående föräldrar samt bidra till en jämnare arbetsfördelning mellan kvinnor och män i hemmet.
Allians för Sverige vill att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster bör få rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 % av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person bör under ett år få köpa hushållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kr. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kr. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utövare av tjänsterna omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Sk496 yrkande 6 (m), Sf383 yrkande 11 (fp), Sf342 yrkande 30 (kd) och A310 yrkande 3 (c) riktar ett tillkännagivande av nämnd innebörd till regeringen. Övriga motioner och motionsyrkanden får därigenom anses mer eller mindre tillgodosedda.
14. | Dubbel bosättning, punkt 13 (c) |
| av Jörgen Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en utvidgad avdragsrätt för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk411.
Ställningstagande
Många mindre kommuner i vårt land drabbas av att företag läggs ned eller flyttar ifrån kommunen. När ett företag flyttar och personalen i avsaknad av möjligheter att få ett nytt arbete i hemkommunen väljer att behålla sitt gamla arbete och flytta med företaget drabbas den kvarboende familjen av kostnader för dubbel bosättning. För att minska olägenheten i form av fördyrade levnadsomkostnader på grund av den dubbla bosättningen får man i sin deklaration göra avdrag för denna kostnad, men detta får inte ske längre än under tre års tid. Jag anser att tiden för avdragsrätten i de fall som nyss beskrivits bör förlängas. En sådan förlängning av tiden är viktig för det enskilda hushållet som drabbas av företagsnedläggning eller företagsflyttning. Den är också viktig för många glesbygdskommuner, eftersom de åderlåts på skatteintäkter när både företag och deras personal flyttar därifrån. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker således motion Sk411 (c).
15. | Uthyrning av bostad, punkt 15 (m, fp, kd) |
| av Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uthyrning av del av privatbostad. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Ub501 yrkande 3, 2005/06:Bo276 yrkande 23 och 2005/06:Bo298 yrkande 27 och bifaller delvis motionerna 2005/06:Sk309, 2005/06:Sk460 yrkande 1, 2005/06:Kr376 yrkande 24, 2005/06:Ub290 yrkande 6, 2005/06:N438 yrkande 7, 2005/06:N443 yrkande 48 och 2005/06:Bo336 yrkande 4.
Ställningstagande
Dagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder utgör ett hinder för många som skulle kunna överväga att hyra ut ett eller flera rum i sina privata bostäder, inte minst i stora villafastigheter. På grund av skatten drar sig många för att ta det extra besvär det innebär att hyra ut. I en del fall torde ändå rumsuthyrning äga rum, men i så fall "svart", dvs. utan att inkomsten deklareras. Med en skattelagstiftning som tillåter rumsuthyrning utan skatt eller med starkt nedsatt skatt skulle säkert många innehavare av större lägenheter eller villor finna det intressant att hyra ut delar av bostaden till behövande.
Gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av del av privatbostäder bör därför höjas. En sådan åtgärd skulle omgående skapa många hyresmöjligheter för studenter och andra människor som vill bo centralt, t.ex. människor som flyttar till en storstad för att arbeta eller som kommer hit från andra länder.
Vi föreslår att riksdagen med bifall till motionerna Bo276 yrkande 23 (m), Bo298 yrkande 27 (fp) och Ub501 yrkande 3 (kd) och med anledning av övriga nu berörda motioner gör ett uttalande med denna innebörd.
16. | Boendes självförvaltning, punkt 16 (kd) |
| av Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefriheten vid boendes självförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Bo338 yrkande 16.
Ställningstagande
Hyresgästernas möjligheter till självförvaltning bör stimuleras. En del i detta är förändrade skattekrav, så att självförvaltning lönar sig för den enskilde. Självförvaltningen ökar intresset för bostaden och det hus och område den är belägen i. Hyresgästinflytande kan utövas dels i varje enskild lägenhet, dels i varje kvarter eller bostadsområde, av hyresgästerna tillsammans. Detta kan få särskilt stor betydelse i s.k. utsatta områden. Självförvaltningen ger också möjligheter till ökade grannkontakter, gemenskap och ökad trivsel. Förutsättningar för självförvaltning i de större bostadsområdena bör särskilt uppmärksammas. Inte minst viktigt är det att ungdomar aktivt medverkar i skötseln och utformningen av sin miljö.
För att främja självförvaltning bör taket för skattefrihet höjas och förbudet mot olika ersättning för dem som deltar i verksamheten upphävas. Att inte olika ersättning får ges är i praktiken en inskränkning av tidigare gällande principer.
Kristdemokraterna har sedan flera år tillbaka krävt ändringar i enlighet med det anförda. Jag återkommer även i år till detta krav och föreslår att riksdagen med bifall till motion Bo338 yrkande 16 (kd) riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.
17. | Individuellt kompetenssparkonto, punkt 17 (c) |
| av Jörgen Johansson (c). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om individuellt sparande till kompetensutveckling. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:A309 yrkande 8.
Ställningstagande
Kompetensutveckling är en fråga som har strategisk betydelse för varje individ och för hela samhället. Trots detta har regeringen misskött frågan under ett antal år. Nödvändiga reformer har gång på gång skjutits på framtiden. Trots tidigare löften har regeringen försummat att reda ut och lösa de lagstiftningstekniska problemen och lägga fram ett lagförslag för riksdagen.
Jag biträder nu Centerpartiets krav på ett system för individuellt sparande till kompetensutveckling och vidareutbildning. Det skall vara frivilligt och bygga på en möjlighet för företagare och arbetstagare att skattefritt spara på individuella kompetenssparkonton. Det ger större möjligheter för alla att utvecklas och anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad.
Jag tillstyrker motion A309 yrkande 8 (c) och föreslår att detta ges regeringen till känna.
18. | Studenters stipendier, punkt 18 (m, kd, c) |
| av Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Lars Gustafsson (kd) och Henrik Westman (m). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av reglerna om skattefrihet för studenters stipendier. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Fi321 yrkande 18.
Ställningstagande
När en student åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en fakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget, blir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten i fråga under innevarande år och de därpå följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens.
Dessvärre varierar Skatteverkets tolkning av lagstiftningen från fall till fall. Vi anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till studenter.
Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen vad vi nu anfört till känna.
19. | Skadestånd, punkt 19 (kd) |
| av Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av beskattningen av ersättningar för ideell skada. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk352.
Ställningstagande
Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är normalt skattefria. Enligt rådande praxis är emellertid skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som skattepliktig inkomst av tjänst. Denna praxis gäller t.ex. om arbetsgivaren blir ersättningsskyldig gentemot en anställd därför att det förekommit sexuella trakasserier på arbetsplatsen och arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder.
Det är synnerligen stötande att det finns skadeersättning som kan bli skattebelagd bara därför att skymfen, trakasseriet eller vad annat som inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Principen skattefrihet för ersättning för ideell skada bör alltid gälla.
Jag anser i likhet med motionären bakom motion Sk352 (kd) att en översyn bör göras vad gäller skatt på ersättningar för ideell skada i syfte att skattebefria dessa också i de fall då de utgår på grund av en anställning. Detta bör ges regeringen till känna. Motionen tillstyrks.
20. | Idrottskonto, m.m., punkt 21 (kd, c) |
| av Jörgen Johansson (c) och Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om behovet av att införa s.k. idrottskonton. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2005/06:Kr334 yrkande 23 och 2005/06:Kr373 yrkande 19, bifaller delvis motion 2005/06:Sk407 och avslår motion 2005/06:Sk472.
Ställningstagande
För att lösa problemet för idrottsmän och -kvinnor, som tjänar mycket pengar under några år och sedan avsevärt mindre, finns i Norge och Finland s.k. idrottskonton. Syftet är att plana ut livsinkomsten. Idrottaren sätter en viss del av sina inkomster på kontot och så länge de finns på kontot är de skattebefriade. Idrottaren skattar i stället för inkomsten när den tas ut från kontot, vilket sker under några år när idrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det s.k. skogskontot där skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.
Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa till idrottskonton och avslagit förslag om att utreda frågan. I juni 2004 tillsatte dock regeringen en kommitté - Idrottsskattekommittén (Fi 2004:12) - med uppgift att överväga om det behövs särskilda regler för professionell idrott och då även om det finns behov av någon form av idrottskonto.
Vi anser att det är viktigt att riksdagen nu klargör sin inställning i frågan genom att som sin mening ge regeringen till känna att det finns stora fördelar med idrottskonton och att det bör utredas hur ett system med idrottskonton bör vara utformat för att kunna införas i Sverige. Vi tillstyrker följaktligen motionerna Kr334 yrkande 23 (c)och Kr373 yrkande 19 (kd). Motion Sk407 får härigenom anses tillgodosedd.
21. | Bär, svamp och kottar, punkt 22 (kd, c) |
| av Jörgen Johansson (c) och Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en förändring av reglerna om skattefrihet för plockning av bär m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2005/06:Sk281.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Sk281 (kd) förekommer hobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar i huvudsak i skogslänens glesbygd och torde i huvudsak utövas av pensionärer och någon enstaka arbetslös. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000 kr antogs för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats sedan lagen antogs.
Vi anser, i likhet med motionären, att denna skatt är gammalmodig och rimligen borde kunna avskaffas helt. Skattebortfallet för staten torde vara försumbart. Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar plockarna att inte uppge sina rätta namn till uppköparna för att på detta sätt slippa en eventuell skatt. Eftersom inkomsten är omöjlig att kontrollera kan reglerna lätt uppfattas som uppmuntran till "svartjobb". Regelverket för denna skatt behöver därför ses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som uppköparna betalar en framkomlig väg.
Vi biträder förslaget om ett tillkännagivande i frågan till regeringen med angiven innebörd och tillstyrker därför motionen.
22. | Biodling, punkt 23 (kd, c) |
| av Jörgen Johansson (c) och Lars Gustafsson (kd). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ändrade skatteregler för biodlingen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2005/06:Sk342 och 2005/06:Sk436.
Ställningstagande
Enligt en rapport av Jordbruksverket, som publicerades år 2001, har biodlingen stor betydelse för pollinering och biologisk mångfald och utgör således en nyttig och angelägen verksamhet från miljösynpunkt. Biodlingen har emellertid minskat i omfattning under hela 1990-talet. Den största procentuella minskningen har skett bland biodlare med i intervallet 11-20 samhällen under åren kring skatteomläggningen år 1991. Det är framför allt antalet hobbybiodlare som har minskat kraftigt medan antalet yrkesbiodlare har ökat något.
Tidigare hade upp till 15 samhällen räknats som hobbyverksamhet och därmed varit skattebefriade. Eftersom det miljömässiga värdet av biodling är vida större än skatten på just biodlingsinkomst, bör man återgå till att betrakta biodlare med upp till 15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem från skatteredovisningsskyldighet. Vi föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk342 och Sk436 antar ett uttalande om att regeringen bör utreda frågan och tillstyrker därmed delvis motionerna.
Särskilda yttranden
1. | Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (mp) |
| Åsa Domeij (mp) anför: |
De flesta yrkesverksamma inom kultursektorn omfattas bara delvis av samhällets trygghetssystem. Detta framgår av den statliga utredningen Konstnärerna och trygghetssystemen, som överlämnades till regeringen 2003. I statsbudgeten för 2004 förstärktes Konstnärsnämndens resurser för arbetet med att öka kunskapen om trygghetssystemens utformning och tillämpning. Miljöpartiets och min uppfattning är dock att arbetet inte får avstanna där. Konstnärer glider fram och tillbaka över gränsen mellan anställning och företagande, vilket leder till att de missgynnas av nuvarande system. Det som är självklarheter inom andra yrkeskategorier, t.ex. pension, ersättning vid sjukdom och föräldraledighet menar vi även bör gälla för en konstnär. I det nya pensionssystemet hör kulturarbetare till förlorarna eftersom inkomsterna varierar kraftigt över yrkeslivet. Det finns ännu ingen tillfredsställande lösning. Att inte ge välutbildade och meriterade kulturarbetare möjlighet att leva på sitt arbete är ett resursslöseri som samhället inte har råd med. Miljöparitet förordar därför en modell som innebär att de första intjänade 100 000 kronorna skall vara befriade från skatt. Vi förutsätter att regeringen överväger vårt förslag utan något formellt yrkande från min sida, men jag kommer att bevaka frågan.
2. | Personalvårdsförmåner, punkt 6 (mp) |
| Åsa Domeij (mp) anför: |
Holländska arbetsgivare kan erbjuda gratis cyklar till anställda som cyklar till arbetet utan att dessa personer därigenom drabbas av förmånsbeskattning. Skälet härför är att man vill uppmuntra till ökat cykelåkande av miljö- och hälsoskäl. Jag anser att regeringen bör undersöka möjligheten att införa motsvarande bestämmelser i Sverige. Den som väljer att cykla till jobbet bör inte behandlas annorlunda än den som föredrar att cykla på en träningscykel i en motionslokal som arbetsgivaren för den anställdes räkning betalt tillträde till.
Jag anser också att det bör vara möjligt för en arbetsgivare att tillhandahålla månadskort på kollektiva transportmedel utan att de anställda beskattas för denna förmån eller företaget tvingas att betala sociala avgifter. Att resa mer miljövänligt bör uppmuntras och inte beläggas med pålagor.
3. | Trängselskatt, punkt 7 (m) |
| Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Henrik Westman (m) anför: |
Vi motsatte oss förslaget om att införa trängselskatt när beslutet fattades av riksdagen i juni 2004. Vår uppfattning är fortfarande den att beslutet aldrig borde ha genomförts. Av det skälet avstår vi nu från att ha några synpunkter på detaljer om avdragsrätt m.m. I stället bör lagen om trängselskatt snarast upphävas.
4. | Reseavdrag, punkt 8 (v) |
| Marie Engström (v) anför: |
Jag utgår från att jämställdhetskonsekvenserna av dagens förmånsregler och reseavdragssystem kommer att uppmärksammas i den kommande översynen av skattesystemet och avstår därför från att nu framställa något särskilt yrkande härom.
5. | Reseavdrag, punkt 8 (mp) |
| Åsa Domeij (mp) anför: |
I dag ges en skattefri milersättning till de bilförare vars årliga pendlingskostnader överstiger 7 000 kr. Samma "golv" gäller för kollektivtrafikresenärer. Eftersom flertalet kollektivtrafikkort kostar mindre än så, leder det i praktiken till att endast de kollektivtrafikresenärer som långpendlar kan medges avdrag. För cyklister medges endast ett avdrag på 250 kr per år, vilket innebär att detta tranportsätt särbehandlas negativt jämfört med andra sätt att ta sig till och från jobbet.
För att ändra resmönstren och öka den dagliga fysiska aktiviteten krävs en förändring av de incitamentsstrukturer som styr bilresorna. Ett första viktigt steg är att lagar och regler ändras så att bilresor inte subventioneras. Nuvarande reseavdrag bör därför ersättas med ett enhetligt avdrag för samtliga trafikantgrupper/transportslag, baserat på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Därigenom skapas möjligheter till ett mer rättvist och lättadministrerat system samtidigt som mer miljövänliga resmönster gynnas. Nivåerna kan utformas på ett sätt som gör att skattebortfallet inte blir större än i dag.
Jag utgår från att vad jag nu anfört kommer att uppmärksammas i den kommande översynen av skattesystemet och avstår därför från att nu framställa något särskilt yrkande härom.
6. | Frilansande konstnärer, punkt 9 (mp) |
| Åsa Domeij (mp) anför: |
Sedan skattedomstolarna nu har klarlagt rättsläget håller jag med motionärerna bakom bl.a. motionerna Sk469 (s) och Kr382 (mp) om att den nuvarande skattemässiga behandlingen av frilansande artisters, musikers och andra konstnärers logi, traktamenten och reseersättningar har fått en olycklig utformning. För kulturinstitutionerna i landsorten innebär reglerna enligt den tillämpning som skattedomstolarna sanktionerat betydligt högre kostnader än vad som skulle vara fallet om inkomstskattelagens undantag för byggbranschen kunde tillämpas även på frilanspersonal på scenkonstområdet och för frilansarna själva avsevärt ökat deklarationskrångel. En översyn av skattereglerna bör genomföras för att komma till rätta med problemen för scenkonsten. Vi förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemet och avstår därför från att nu ställa något yrkande.
7. | ROT-avdrag för vissa ombyggnadsåtgärder, punkt 12 (v) |
| Marie Engström (v) anför: |
Ett av målen för ett tillgängligare samhälle för alla är att enkelt åtgärdade hinder skall byggas bort före år 2010. Det kan i det sammanhanget bli aktuellt med en extra stimulans för att få små företag att göra den egna verksamheten, t.ex. affärslokalerna, mer tillgängliga för funktionshindrade. Vänsterpartiet avser att återkomma i frågan i andra sammanhang och avstår därför från att just nu ställa något yrkande.
8. | Dubbel bosättning, punkt 13 (v) |
| Marie Engström (v) anför: |
Jag vill erinra om att Vänsterpartiet redan år 1999 väckte en motion angående frågan om att ändra reglerna om avdrag för dubbel bosättning för att få till stånd en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och i övrigt förstärka den regionala utvecklingspolitiken. Motionen ledde i mars 2000 till ett tillkännagivande till regeringen. Sent omsider tillsattes en utredning som på våren 2005 lade fram betänkande SOU 2005:28 Dubbel bosättning för ökad rörlighet med bl.a. förslag till förlängda tidsgränser som till viss del tillgodoser Vänsterpartiets förslag. Betänkandet, som har remissbehandlats, är för närvarande under beredning och jag avstår därför från att ställa något yrkande i detta sammanhang. Vänsterpartiet avser att bevaka frågan.
9. | Individuellt kompetenssparkonto, punkt 17 (fp) |
| Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför: |
Folkpartiet anser att makten och inflytandet över kompetenssparandet skall ligga hos enskilda människor. Vi anser därför att dagens pensionssparande skall utvidgas så att avdragsrätt för sparande medges upp till ett basbelopp, att sparandet kan tas ut för att finansiera kompetensutveckling och att ett kvarstående sparande kan tas ut vid pensionering.
Vi har inget yrkande i detta ärende men avser att återkomma i frågan i annat sammanhang.
10. | Idrottskonto, m.m., punkt 21 (m, fp) |
| Gunnar Andrén (fp), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Henrik Westman (m) anför: |
Karriären för en professionell idrottsman eller -kvinna skiljer sig från den i de flesta andra yrken. Vår uppfattning är att s.k. idrottskonton bör införas för att lösa problemet för de idrottsmän och -kvinnor, som tjänar mycket pengar under några aktiva år och sedan avsevärt mindre. Syftet är att plana ut livsinkomsten. Idrottsutövaren sätter en viss del av sina inkomster på kontot och så länge de finns på kontot är de skattebefriade. Han eller hon betalar i stället skatt på inkomsten när den tas ut från kontot, vilket sker under några år när idrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det s.k. skogskontot där skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.
Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa till idrottskonton och avslagit förslag om att utreda frågan. I juni 2004 tillsatte dock regeringen en kommitté - Idrottsskattekommittén (Fi 2004:12) - med uppgift att överväga om det behövs särskilda regler för professionell idrott och då även om det finns behov av någon form av idrottskonto.
Med anledning av att behovet av idrottskonton nu skall utredas avstår vi i detta sammanhang från att framställa något särskilt yrkande. Vi avser dock att bevaka frågan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005
2005/06:Fi257 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att riksdagsledamöter skall underställas samma regelverk som allmänheten i fråga om tjänsteresor och därmed även vara skyldiga att betala trängselskatt.2005/06:Fi317 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. |
2005/06:Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd):
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier. |
2005/06:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheter för pensionärer att arbeta efter 65 år och att eventuella inkomster inte skall samordnas med pensionen.2005/06:Sk202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter i Sverige.2005/06:Sk216 av Inger René och Magdalena Andersson (båda m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag som undanröjer negativa skattekonsekvenser för barn med barnpension i enlighet med vad som anförs i motionen.2005/06:Sk220 av Hans Backman (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan reseavdrag. |
2005/06:Sk222 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. förmånsbeskattning av alkolås.2005/06:Sk223 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till avdrag för kostnader vid hjälp att upprätta deklaration.2005/06:Sk235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.2005/06:Sk238 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.2005/06:Sk241 av Anne-Marie Ekström och Anita Brodén (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alkolås inte skall höja förmånsvärdet på bilar.2005/06:Sk242 av Lars Gustafsson (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att under en övergångsperiod bör en retroaktiv skattereduktion för arbetsresor införas. |
2005/06:Sk245 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Halland möjlighet att bli försökslän för hushållstjänstavdrag.2005/06:Sk246 av Lennart Kollmats (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om kulturkort skall jämställas med motionskort i skattehänseende.2005/06:Sk249 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bilförmån bör beräknas miljövänligare.2005/06:Sk251 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra Gävleborgs län till försökslän för sänkt skatt på hushållsnära tjänster.2005/06:Sk253 av Tobias Krantz (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära tjänster.2005/06:Sk259 av Magdalena Andersson och Inger René (båda m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteavdrag för tjänster inom den hushållsnära sektorn. |
2005/06:Sk274 av Hillevi Engström (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster liknande den finska modellen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att som ett första steg låta även hushållstjänster omfattas av det s.k. ROT-avdraget. |
2005/06:Sk277 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medge avdrag för friskvård för enskilda.2005/06:Sk281 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av regelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av kottar, vilda bär och svamp enligt vad i motionen anförs.2005/06:Sk286 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att införa en sänkt skatt på hushållstjänster för äldre, vilket möjliggör egenfinansiering av enklare hemtjänstsinsatser.2005/06:Sk287 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för bidrag till ideella organisationer.2005/06:Sk298 av Sten Tolgfors (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en inkomstskattereform som gör det mer lönsamt att arbeta, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en skattereduktion för köp av tjänster. |
2005/06:Sk303 av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.2005/06:Sk309 av Tobias Krantz och Johan Pehrson (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snabbutreda frågan om skattefrihet för uthyrning av del av bostad.2005/06:Sk313 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att kunna behålla duktiga experter och forskare.2005/06:Sk317 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning av utländska nyckelpersoner.2005/06:Sk320 av Cecilia Wikström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att jämställa arbetsmåltider med annan skattefri friskvård.2005/06:Sk322 av Kent Olsson m.fl. (m):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredning om avdragsrätt för enskilda gåvor. |
2005/06:Sk324 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.2005/06:Sk327 av Linnéa Darell m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att göra Östergötland till försökslän för sänkt skatt på hushållsnära tjänster.2005/06:Sk330 av Henrik Westman (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om RUT- och ROT-avdragen. |
2. | Riksdagen beslutar att ROT-avdraget också skall omfatta hushållsnära tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Sk334 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar, frivilliga hjälporganisationer och andra godkända verksamheter.2005/06:Sk337 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort begränsningarna av förmånstagare för pensionsförsäkringar som finns i inkomstskattelagen.2005/06:Sk339 av Krister Hammarbergh (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att golfsporten skall betraktas som motion och friskvård tillsammans med de redan i dag skattebefriade motionsformerna.2005/06:Sk342 av Heli Berg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en ändring av beskattning av inkomst från biodling.2005/06:Sk346 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en skattereducering av hushållsnära tjänster.2005/06:Sk352 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all ersättning av ideell skada.2005/06:Sk355 av Magdalena Andersson och Cristina Husmark Pehrsson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av arbetskläder inom traditionellt kvinnliga och manliga yrken.2005/06:Sk364 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av värnskattens avskaffande.2005/06:Sk369 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om rätten att göra skattereduktion för köp av hushållstjänster.2005/06:Sk373 av Jan Andersson och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjda reseavdrag för arbetsresor.2005/06:Sk407 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av elitidrottare.2005/06:Sk410 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad motionen anförs om förmånsbeskattning av tjänstebilar med alkolås.2005/06:Sk411 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.2005/06:Sk415 av Claes Roxbergh m.fl. (mp, -):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en översyn av skattesystemet bör göras för att se om bidrag från arbetsgivare för kollektivtrafik och cykling kan undantas från sociala avgifter och förmånsskatt. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att reseavdragen bör baseras på avstånd och bli oberoende av transportslag. |
2005/06:Sk421 av Agne Hansson och Roger Tiefensee (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Kalmar och Södermanlands län som lämpliga pilotlän för införande av hushållstjänster.2005/06:Sk422 av Agne Hansson och Håkan Larsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda införandet av ett nytt källskattesystem som beskattar alla inkomster vid den verkliga källan.2005/06:Sk429 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka skatten på hushållsrelaterade tjänster, i och utanför hemmet.2005/06:Sk434 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda frågan om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.2005/06:Sk436 av Gunilla Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna att åter tillåta skattefria bikupor.2005/06:Sk438 av Tuve Skånberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.2005/06:Sk448 av Ameer Sachet m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvisare och mer generösa skatteregler för arbetspendling.2005/06:Sk455 av Lars Ohly m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av inkomstskatter. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesystemets betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. |
2005/06:Sk459 av Sverker Thorén (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra Kalmar län till ett försöksområde för subventionerade hushållsnära tjänster. |
2005/06:Sk460 av Annelie Enochson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skattebefrielse för uthyrning till studenter i privatvilla eller lägenhet. |
2005/06:Sk465 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet att skyndsamt utreda utformningen av ett framtida ROT/RUT-bidrag.2005/06:Sk468 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till skattesystem som inte har dagens tröskeleffekt.2005/06:Sk469 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om frilansare inom scenkonsten.2005/06:Sk472 av Owe Hellberg (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att A-SINK-reglerna bör förtydligas för en rättssäkrare tillämpning gentemot berörda idrottsföreningar.2005/06:Sk474 av Henrik S Järrel (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att samordningen mellan utgående pension och inkomst av arbete för en ålderspensionär bör upphöra och ingen högsta åldersgräns tillämpas.2005/06:Sk476 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att premiera bränslesnåla och trafiksäkra fordon.2005/06:Sk477 av Hans Stenberg och Göran Norlander (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skillnaden i skattefri milersättning mellan diesel och bensinbilar.2005/06:Sk480 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.2005/06:Sk482 av Inger Davidson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.2005/06:Sk483 av Ulf Sjösten och Cecilia Widegren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag.2005/06:Sk484 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra Örebro till försökslän för hushållsnära tjänster.2005/06:Sk489 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över villkor och former för service i hemmet till äldre personer.2005/06:Sk496 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereform i syfte att gynna låg- och medelinkomsttagare. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesänkning på hushållstjänster. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förvärvsavdrag i syfte att stimulera främst fäder att ta ut större andel av föräldraledigheten. |
2005/06:Sk497 av Mikael Oscarsson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till s.k. 90-konton. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att göra avdrag för gåvor till andra typer av organisationer, exempelvis kyrkor. |
2005/06:Sk498 av Jarl Lander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att bromsa befolkningsminskningen i glesbygd.2005/06:Sk499 av Jarl Lander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alkolås inte skall vara förmånsbeskattade.2005/06:Sk514 av Sylvia Lindgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om säkerhetsutrustning i form av vinterdäck.2005/06:Sk516 av Kerstin Lundgren (c):
1. | Riksdagen beslutar om ändring i 9 kap. 4 § och 16 kap. 17 § samt rubriken närmast före 9 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229) i enlighet med den lydelse som framgår av bilaga till motionen. |
2. | Riksdagen beslutar om ändring i 12 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229) i enlighet med den lydelse som framgår av bilaga till motionen. |
2005/06:Sk526 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer behöver utredas. |
2005/06:Sk527 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av skatteavdrag för köp av hushållstjänster. |
2005/06:U290 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU inte skall ha någon beskattningsrätt. |
2005/06:U336 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra gåvor till enskilda organisationer avdragsgilla. |
2005/06:Sf235 av Mia Franzén (fp):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om motivet bakom förslaget om hushållsnära tjänster. |
2005/06:Sf331 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att stärka de ideella organisationerna genom att införa en avdragsrätt för gåvor bör ses över. |
2005/06:Sf382 av Per Westerberg m.fl. (m):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på hushållsnära tjänster. |
2005/06:Sf383 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en skattereduktion för hushållsnära tjänster. |
2005/06:Sf390 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag särskilt för pensionärerna. |
2005/06:Sf429 av Per Westerberg m.fl. (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereduktion för den förälder som tjänar minst när den andra föräldern är föräldraledig. |
2005/06:Sf432 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattelättnader för hushållstjänster. |
2005/06:So249 av Kenneth Johansson m.fl. (c, m, fp, kd):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på hushållsnära tjänster. |
2005/06:So427 av Anne Marie Brodén (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för stöd till ideella organisationer och forskning. |
2005/06:So430 av Anne Marie Brodén (m):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medge skatteavdrag för icke subventionerad massagebehandling. |
2005/06:So555 av Lars Ohly m.fl. (v):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet till ett ROT-bidrag till mindre företag för att göra enklare handikappanpassningar. |
2005/06:So642 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla den ideella sektorn och att stimulera volontärarbete. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. |
2005/06:So711 av Inger Davidson m.fl. (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning i hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster. |
2005/06:Kr252 av Kent Olsson m.fl. (m):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteregler för scenkonstnärer. |
2005/06:Kr255 av Kent Olsson m.fl. (m):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för unga människor. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om sponsring och avdragsrätt för gåvor. |
2005/06:Kr334 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
22. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag på utformande av kulturaktiviteter som en skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett idrottskonto. |
2005/06:Kr373 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. idrottskonton. |
2005/06:Kr376 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det möjligt att hyra ut en del av sin bostad skattefritt. |
2005/06:Kr382 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp, -):
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som mening att regeringen låter utreda möjligheterna att rese- och traktamentsersättning för utövande konstnärer inte skall behandlas som inkomst i enlighet med vad som anförs i motionen. |
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som mening att regeringen låter utreda frågan om viss skattebefrielse för kulturarbetare i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:Kr414 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. |
9. | Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag kring skattefrihet för förmåner av mindre värde. |
2005/06:Kr415 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en kulturcheck. |
2005/06:Kr417 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om traktamenten och reseersättningar. |
2005/06:Kr418 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturcheckar. |
2005/06:Ub290 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att del av stadigvarande bostad skall kunna hyras ut med skattelättnad för uthyraren. |
2005/06:Ub501 av Inger Davidson m.fl. (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder skall höjas. |
2005/06:T329 av Karin Thorborg m.fl. (v):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regelverken för skatte- och avdragssystemet för resor måste ses över i ett jämställdhetsperspektiv. |
2005/06:T330 av Karin Thorborg m.fl. (v):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utreda möjligheterna att främja cykelarbetsresor med en ekonomisk eller annan likvärdig stimulans. |
2005/06:T497 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja reseavdraget. |
2005/06:T612 av Claes Roxbergh m.fl. (mp, fp, kd, c, -):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta utreda frågan om ändring av skattelagstiftningen så att arbetsgivare kan ge förmåner till anställda som cyklar till arbetet utan att dessa förmånsbeskattas. |
2005/06:MJ350 av Anita Brodén m.fl. (fp):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdrag för hushållsnära tjänster skall kunna genomföras som ett pilotprojekt i Västra Götaland och Halland. |
2005/06:MJ441 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reseavdraget för resa med egen bil till och från arbetet också skall innefatta resor för att lämna och hämta barn i förskola eller liknande inrättning. |
2005/06:MJ532 av Maud Olofsson m.fl. (c):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa skatteavdrag för dem som skänker pengar till klimatförbättrande åtgärder. |
2005/06:N243 av Anita Brodén och Runar Patriksson (båda fp):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad avdragsrätt för resor. |
2005/06:N302 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av skattesänkningar. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök med RUT-avdrag i Stockholmsregionen. |
2005/06:N308 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för hushållstjänster. |
2005/06:N309 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdrag för hushållsnära tjänster. |
2005/06:N438 av Mats Odell m.fl. (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om försök i Stockholmsregionen med skattereduktion för hushållstjänster. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd gräns för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder. |
2005/06:N443 av Martin Andreasson m.fl. (fp):
48. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uthyrning av rum i privatbostäder. |
2005/06:N474 av Lars Lindblad m.fl. (m, fp, kd, c):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende bemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor om Öresund. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skall få gå före och bli försöksregion för förenklade regler vad avser skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning och arbetskraftsinvandring. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skall få gå före och bli försöksregion för skatteavdrag för hushållsnära tjänster. |
2005/06:N478 av Maria Larsson m.fl. (kd):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster. |
2005/06:N480 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
23. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2005/06:A246 av Jörgen Johansson och Lars-Ivar Ericson (båda c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja utbytesgraden för arbete för att stimulera personer att gå från deltids- till heltidsarbete. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomstskatten för arbetstagare över 65 år reduceras. |
2005/06:A259 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion på hushållstjänster. |
2005/06:A309 av Maud Olofsson m.fl. (c):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett system för individuellt sparande till kompetensutveckling och vidareutbildning. |
2005/06:A310 av Margareta Andersson m.fl. (c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att underlätta för servicetjänster i hemmet. |
2005/06:A370 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på hushållstjänster för att öka kvinnors och mäns möjlighet att kombinera karriär, familjeliv och tid för barnen. |
2005/06:A418 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avlastning i hemmet. |
2005/06:Bo276 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om uthyrning av privatbostad. |
2005/06:Bo298 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefrihet för den som hyr ut rum i privatbostäder. |
2005/06:Bo336 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
4. | Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning om skattebefrielse för uthyrning av del av bostad som ej överstiger 50 % av bostadsytan. |
2005/06:Bo338 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter till självförvaltning. |