Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2000/01:SkU17
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU17
Allmänna motioner om punktskatter
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner från allmänna
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
SkU17
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under budgetbehandlingen hösten 2000 genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit de förslag om förändringar på bl.a. punktskatteområdet som regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid behandlades även de förslag på skatteområdet som lagts fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet stod bakom regeringens budgetförslag och har därför inte redovisat några egna förslag (prop. 2000/01, bet. 2000/01FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna motionsyrkanden angående punktskatter som återstår efter höstens budgetbehandling.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett nittiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000. Motionerna tar upp olika frågor som rör energiskattepolitikens inriktning, industrins-, växthusnäringens- och jordbrukets energi- och miljöskatter, trafikbeskattning (biobränslen och fossila drivmedel, fordon, flygtrafik etc.) beskattning av avfall, alkohol och tobak, reklam samt vissa andra punktskattefrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 31 reservationer och 7 särskilda yttranden.
Motioner från allmänna
motionstiden
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna.
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatteväxling och handel med utsläppsrättigheter.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en europeisk koldioxidskatt.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fordonsskatt för miljövänligt transportväsende.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energibeskattningen.
2000/01:Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en miljöanpassning av energibeskattningen.
2000/01:Sk619 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattebefrielse för pilotprojekt rörande etanolproduktion.
2000/01:Sk620 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de svenska åkeriernas konkurrenssituation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förlorade skatteintäkter på grund av de höga kostnader och skattenivåer som drabbar svensk åkerinäring.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av åkeribranschens villkor till vad som gäller inom övriga EU-länder.
2000/01:Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen utreder de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en sänkning av skatten på miljödiesel till en nivå under våra närmaste konkur- rentländers.
2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bensinpris och bensinskattenivå.
2000/01:Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att införa miljörelaterade skatter på flygtransporter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen aktivt skall driva frågan i EU och i de internationella organen, t.ex. ICAO, för att få till stånd miljörelaterade skatter på bränsle och/eller flygresor.
2000/01:Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över fordonsskatten på dieselbilar.
2000/01:Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för en sänkning av bensinskatterna.
2000/01:Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla det nuvarande systemet vid inköp av dieselolja till mindre fiskefartyg.
2000/01:Sk650 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om skatte- reduktion på alkylatbensin som används i skogsbruket.
2000/01:Sk656 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett restitutionsförfarande som innebär att energiskatten för miljöklass 1 diesel är i nivå med EU:s miniminivå.
2000/01:Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om differentierad fordonsskatt.
2000/01:Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vägavgiftsbefrielse för veteranbilar.
2000/01:Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Skåne är lämpligt som region för försöksverksamhet med biodrivmedel.
2000/01:Sk674 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.
2000/01:Sk678 av Johnny Gylling (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till att successivt avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk684 av Ingegerd Saarinen (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en strategi för hur instrumentet pilotprojektsdispenser skall användas i framtiden samt kriterier och procedur för beviljande av dispenser.
2000/01:Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre drivmedelsskatter.
2000/01:Sk689 av Ingvar Svensson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för riks- dagen om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en justering av formuleringen av undantaget för biogas.
2000/01:Sk701 av Ingegerd Saarinen (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara ej bör belastas med koldioxidskatt.
2000/01:Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne- Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Riksskatteverket i sin bedömning av reklamskatt bör ta hänsyn till konkurrensnackdelar, hinder för nyetablering och det redaktionella innehållet.
2000/01:Sk711 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att dieselskatten sänks.
2000/01:Sk714 av Ingegerd Saarinen (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan anses omfatta enbart produkter baserade på mineralolja.
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av ovanstående för lagen om skatt på energi (SFS 1994:1776).
2000/01:Sk716 av Gunnar Axén och Sten Tolgfors (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om avskaffad reklamskatt.
2000/01:Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrad beskattning av svensk kraftvärmeproduktion.
2000/01:Sk719 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av vilka kommuner som med hänsyn till temperaturförhållandena bör ha sänkt energiskatt.
2000/01:Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att traktorer samt hus- och släpvagnar äldre än 30 år befrias från fordonsskatt samt att tunga fordon (bussar och lastbilar) äldre än 30 år befrias från vägavgift.
2000/01:Sk722 av Jarl Lander (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett fordonsskattesystem som är differentierat utifrån mängden avgasutsläpp.
2. Riksdagen tillkännager att regeringen i den aviserade översynen av alla trafikrelaterade skatter överväger de i motionen framförda synpunkterna på miljöstyrning.
2000/01:Sk724 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.
2000/01:Sk725 av Ola Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klassningen av energitorv som biobränsle.
2000/01:Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar om sänkt dieselskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta skatter på alkohol.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta energi- och fastighetsskatter.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatter på energi.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av reklamskatten och höjning av mervärdesskatten för tidningar.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av översyn av energiskatterna för hotell- och restaurang- branschen.
2000/01:Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna till skatterabatt för jord- och skogsbrukare som skriver bindande bruknings- eller skötselkontrakt.
2000/01:Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan Kihlström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om en differentierad drivmedelsskatt utreds.
2000/01:Sk771 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om en differentierad drivmedelsskatt bör utredas.
2000/01:Sk772 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk773 av Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopandet av reklamskatt för idrottsföreningar och andra ideella organisationer.
2000/01:Sk774 av Annelie Enochson och Fanny Rizell (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en alkoholskadefond.
2000/01:Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda en förändrad svensk lagstiftning som gör att mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara drivmedel missgynnas.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till en förändring i lagen om skatt på energi som vidgar undantaget från energi- och koldioxidskatt till att gälla all biogas.
2000/01:Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika förutsättningar för busstrafiken i Europa.
2000/01:Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar att befria äldre traktorer från fordonsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereglernas betydelse för omställning av energisystemet och uppbyggande av kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.
2000/01:Sk1011 av Martin Nilsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klimatpolitiken.
2000/01:Sk1012 av Lars Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa energiskatterna efter de nya omvärldsvillkoren.
2000/01:Sk1013 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av koldioxidskatt för torv.
2000/01:Sk1014 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar om ändring av lagen om skatt på energi så att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara befrias från koldioxidskatt.
2000/01:Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening nödvändigheten av en strategisk alkoholskattepolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i sin EU-politik verkar för en implementering av European Alcohol Action Plan.
2000/01:Sk1016 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beställning och köp av taxfreevaror.
2000/01:Sk1017 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införsel av alkohol.
2000/01:Sk1018 av Kenth Högström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa reklamskatten.
2000/01:Sk1019 av Sven Bergström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk1020 av Kia Andreasson (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen särskilt uppmärksammar vad som i motionen anförs om komplettering av lagen om skatt på avfall.
2000/01:Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om båtskatt alternativt höjd registeravgift för fritidsbåtar.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning av jordbrukets skatter.
2000/01:Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara ej belastas med koldioxidskatt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda och avgöra om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan anses omfatta enbart produkter baserade på mineralolja och utreda konsekvenserna för lagen om skatt på energi (SFS 1994:1776).
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att undantaget för biogas justeras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillkännage en strategi för hur instrumentet pilotprojektsdis- penser skall användas i framtiden, samt kriterier och procedur för beviljande av dispenser.
2000/01:Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en energineutral beskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om systemet för beskattning av energi.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU och regelverket kring miljö- och energiskatterna.
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om energiskatterna.
2000/01:Sk1029 av Christel Anderberg (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att sänka kostnaderna till en internationell konkurrenskraftig nivå.
2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och att avgifterna skall hanteras av medlemsländerna.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen beslutar införa en rätt till distansköp från annat EU-land av alkohol för eget bruk i enlighet med vad som anförs i motionen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkoholpolitiken i ett gränslöst Europa.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt alkoholskatt.
2000/01:So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om cigarettpriset.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad låginblandning av etanol samt borttagen koldioxidskatt på etanol.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den höjda fordonsskatten för äldre dieselbilar.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till borttagande av vägavgifter och fordonsskatt för veteranlastbilar som ej regelmässigt går i yrkesmässig trafik.
2000/01:T613 av Bengt Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en avgift/båtskatt i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:T627 av Karin Enström (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att en båtskatt inte bör införas.
2000/01:T640 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen ger tilläggsdirektiv angående båtbeskattning till den pågående utredningen om båtregister.
2000/01:T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att driva frågan om möjlighet till miljöbeskattning av flygbränsle i FN:s organ ICAO.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att flyget bör beskattas så att prisnivån för flygresor leder till att de nationella miljömålen och de transportpolitiska målen uppnås.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera och driva ett förslag om gemensamma miljöskatter på flyget inom EU på miniminivå.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en rapport om hur frågan om gemensamma miljöskatter drivs inom EU.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag till miljöbeskattning av flygbensin och flygfotogen för det privata nöjes- flyget.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.
2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trädgårdsnäringsföretagen skall beskattas med en generell koldioxidskatt, lika för hela näringen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort skatten på kväve i handelsgödseln.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om borttagande av skatten på handelsgödselkväve.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvisa vid uttag av el- och eldningsoljeskatter.
2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en europeisk beskattning av handelsgödsel.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miniminivåer för miljöskatter i EU.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattebefrielse för biobränslen.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda vilka konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle få för miljön och människors hälsa.
2000/01:MJ762 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inom EU ta initiativ till miniminivå för skatten på icke förnyelsebara energikällor.
2000/01:MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring enligt vad i motionen anförs om en miljöavgift på amalgam.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avfallsskatten.
2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en anpassning av den svenska koldioxidbeskattningen och därmed avveckling av 0,8-procentsregeln samt att den svenska trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma konkurrensvillkor som inom det övriga EU och inom våra viktigaste konkurrentländer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om återföring av växthusodlingens koldioxidbeskattning till stöd för energibesparande investeringar.
2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett enhetligt skattesystem.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stegvis anpassning till en reformerad energibeskattning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsning av undantagen för industrin i energibeskattningen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enhetlig beskattning av kraft- och värmeproduktion.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om successivt höjda skattesatser.
2000/01:MJ795 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att icke förorenade täckmassor skall beläggas med deponiskatt.
2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges tid som ordförandeland inom EU presenterar en plan för att underlätta användandet av miljörelaterade skatter, i synnerhet inrättandet av en gemensam miniminivå för koldioxidskatt.
2000/01:MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av beskattning av alternativa fordonsbränslen.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen verkar för en lägsta nivå på koldioxidskatt i EU.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt grön skatteväxling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en skatt på avfallsförbränning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en för EU gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.
2000/01:MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljöskatt på bekämpningsmedel.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge etanoltillverkarna långsiktig skattebefrielse från CO2-skatt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att låta fler få pilotprojektdispenser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa större differens mellan miljövänliga och miljöstörande alternativ.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att sänka skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och träd- gårdsredskap.
2000/01:N224 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av energiskatterna.
2000/01:N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av gemensamma principer för energibeskattningen i de nordiska länderna.
2000/01:N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen snarast skall ta ett helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion premieras medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att Sverige kraftfullt skall driva frågan om en harmoni- sering av koldioxidavgifter i EU.
2000/01:N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökad harmonisering av energibeskattningen mellan Sverige och Danmark.
2000/01:N322 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att undantag för energiintensiv industri och sänkta arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel inte utgör konkurrenshinder.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av "maxtaxa" på bensin.
2000/01:N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt skatteväxling inom ramen 30 miljarder kronor.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
Utskottets överväganden
Energibeskattningens allmänna inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att energibeskattningen skall ges en inriktning som överensstämmer med de förslag som lagts fram av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Skälet är att utskottet dels inte funnit någon anledning att avvika från den inriktning av energipolitiken som regeringen förordat i budgetpropositionen för 2001 och som riksdagen ställt sig bakom, dels på grund av att många frågor som tas upp i motionerna har anknytning till de reformer som stegvis skall genomföras på energiskatteområdet samt till de områden som skall ses över i kommande utredningar.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (c), 4 (fp) och 5 (mp).
Motioner
I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) framhålls vikten av att energibeskattningen är neutral medan miljöskatterna bör motsvara den belastning på miljön som energianvändningen medför. Enligt motionärerna bör fiskala energiskatter enbart tas ut i konsumentledet medan miljöskatterna bör tas ut i produktionsledet (yrkandena 1 och 2). Vidare anser motionärerna att regelverket kring miljö- och energiskatter måste samordnas på EU-nivå och att frågan bör tas upp under Sveriges period som ordförandeland (yrkande 7).
I motion N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas en ökad samordning av energibeskattningen i de nordiska länderna (yrkande 6). Motionärerna anför att det är brådskande att få till stånd en ökad anpassning av energibeskattningen mellan de nordiska länderna; i annat fall hotas effektiviteten på den gemensamma nordiska elmarknaden, vilket leder till samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ miljöpåverkan.
I motion N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) begärs en ökad harmonisering av energibeskattningen mellan Sverige och Danmark (yrkande 1).
I motion N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) efterlyser motionärerna ett helhetsgrepp om energibeskattningen (yrkande 8). Enligt motionärerna är det dags att presentera ett uthålligt energiskattesystem som premierar goda miljö- egenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion och belägger produktion baserad på fossila bränslen med styrande miljöavgifter.
I motionerna Sk321 yrkande 26 och MJ711 yrkande 9 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att skatteväxlingen måste utformas på ett sätt som underlättar en framtida handel med utsläppsrättigheter. Detta innebär bl.a. att nuvarande nedsättningsregler för industrin successivt måste fasas ut.
I motion MJ841 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) begärs ett tillkännagivande om att en fortsatt grön skatteväxling måste kombineras med andra åtgärder, t.ex. strävan efter en europeisk miniminivå för koldioxidskatt, förberedande av ett system för handel med utsläppsrätter samt bibehållande av kärnkraften så länge det är säkerhetsmässigt och ekonomiskt försvarbart (yrkande 3).
I motion MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) anförs att en reformering av energibeskattningen bör leda till ett enhetligt system som rymmer alla former av energianvändning med så långt som möjligt samma skattesatser för alla kategorier av förbrukare. Enligt motionärerna skall undantag begränsas till ett fåtal områden. Energiskatten skall relateras till energiinnehållet och tas ut i konsumentledet. Miljöstyrande skatter skall tas ut i produktionsledet. Därutöver anser motionärerna att drivmedel skall belastas med en särskild trafikskatt (yrkande 6). I samma motion (yrkande 7) begärs tillkännagivande om att anpassningen till en reformerad energibeskattning enligt ovanstående bör ske successivt så att marknadens aktörer får en rimlig omställningstid och så att miljöstyrningen kan upprätthållas och förstärkas. Anpassningen bör vara klar senast år 2010. Vidare föreslås en enhetlig beskattning av kraft- och värmeproduktion. Full koldioxidskatt för elproduktion bör annonseras nu (yrkande 9). Slutligen föreslås en successiv höjning av de viktigaste miljöstyrande skatterna med början år 2002. En sådan höjning är enligt motionärerna nödvändig för att syftet med den gröna skatteväxlingen skall nås (yrkande 10).
I motion N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) yrkande 1 framhålls att höjda energiskatter inom ramen för en skatteväxling är det viktigaste enskilda styrmedlet för att främja en omställning av energisystemet.
I motion Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s) begärs ett tillkännagivande om att skattereglerna måste ses över så att dessa kan utgöra ett stöd vid omställningen av energisystemet och uppbyggande av kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme. Motionärerna pekar på att många fjärr- värmeverk har problem med att få industrin att ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin.
I ett flertal motioner begärs att regeringen i EU skall driva frågan om gemensamma minimiregler för beskattning av energi och koldioxid. Yrkanden med denna inriktning framförs i motionerna N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) (yrkande 9), Sk324 (yrkande 15) och K398 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp), MJ711 (yrkande 10) av Lennart Daléus m.fl. (c), U511 (yrkande 15) och MJ838 (yrkande 7) av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) och MJ841 (yrkande 1) av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp). I sistnämnda motion framförs också att beslutsreglerna i ministerrådet måste ändras så att beslut om gemensamma miniminivåer på miljöstyrande skatter/avgifter skall kunna fattas med kvalificerad majoritet. I motion MJ762 (yrkande 2) av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) föreslås att Sverige tar initiativ till att en miniminivå för skatt på icke förnyelsebara energikällor, dvs. på olja, kol och gas, införs i EU.
I två motioner tas frågan om den framtid beskattningen av torv upp.
I motion Sk725 av Ola Sundell (m) anförs att energitorv bör jämställas med andra biobränslen och därför även i fortsättningen undantas från koldioxidskatt. I motion Sk1013 Harald Nordlund (fp) anförs att det från miljösynpunkt inte är rimligt att bränslet torv är befriat från koldioxidskatt. Motionären anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att torv skall beläggas med koldioxidskatt
Beskattningen naturgaseldad kraftvärme tas upp i följande motioner:
I motion Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl (m) begärs ett tillkännagivande om att energibeskattningen måste miljöanpassas så att naturgaseldad kraftvärme tillåts tränga tillbaka smutsig importerad kolkraft.
I motion Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m) föreslås att beskattningen av svensk kraftvärmeproduktion måste ändras på så sätt att svensk el från miljövänliga kraftvärmeverk kan konkurrera på lika villkor med kolkraftimporten.
I motion Sk1012 av Lars Lindblad (m) anförs att energiskatterna måste anpassas till nya omvärldsvillkor. Skattepolitiken måste skapa förutsättningar för att använda de minst miljöskadliga energislagen t.ex. naturgasbaserad kraftvärme .
I motion N224 av Christel Anderberg m.fl. (m) begärs en översyn av energiskatterna så att naturgas och annan ren energiproduktion inte missgynnas till förmån för import av elkraft från anläggningar och energislag med sämre miljöegenskaper (yrkande 3).
I följande två motioner begärs omtolkning av mineraloljedirektivet.
I motionerna Sk1027 (yrkande 3) av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Sk714 av Ingegerd Saarinen (mp) (yrkandena 1 och 2) begärs att regeringen skall utreda om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) enbart omfattar produkter baserade på mineralolja samt konsekvenserna för lagen om skatt på energi (LSE).
Frågan om reducerad elskatt tas upp i motion Sk719 av Laila Bäck m.fl. (s). I motionen begärs en översyn av vilka kommuner som med hänsyn till tempe- raturförhållandena bör ha sänkt energiskatt.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för år 2001 redovisas en strategi för en fortsatt grön skatteväxling. Det främsta syftet är att öka miljörelateringen av skattesystemet, och härvid är en reformering av dagens energiskattesystem en central del. Reformeringen skall bidra till en effektivare energianvändning, gynna användningen av biobränslen, ge incitament för att minska företagens miljöbelastning, säkerställa industrins konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk produktion av el, förenkla energiskattesystemet och ge det en stabil grund. Den principskiss som presenterades av Skatteväxlingskommittén utgör en utgångspunkt och innebär bl.a. en ökad tyngd för koldioxidskatten, en renodling av energiskattens fiskala karaktär och att skatteuttaget för olika energislag skall avspegla energiinnehållet. Vid produktion av el och värme eftersträvas en likformig beskattning med uttag enbart av koldioxidskatt för direkt och indirekt konkurrensutsatta sektorer. En särskild trafik- och miljöskattekomponent bryts ut ur energiskatten för drivmedel för att miljöeffekter skall beaktas på ett tydligt sätt.
Reformerna skall, enligt regeringen, genomföras stegvis och varsamt. Vidare skall effekterna av de olika stegen löpande följas upp.
Strategin för en grön skatteväxling skall under de kommande tio åren ge utrymme för en skatteväxling på i storleksordningen 30 miljarder kronor. Höjda skatter på energi och miljöfarliga utsläpp skall växlas mot sänkt skatt på arbete. I propositionen föreslogs också som ett första steg en rad föränd- ringar, vilka antogs av riksdagen och som ligger i linje med en större reformering av energiskattesystemet (bet. 2000/01:FiU1, 2000/01:SkU1y).
När det gäller det fortsatta arbetet för fortsatt skatteväxling har regeringen anfört att ytterligare utredningar behöver genomföras på bl.a. följande områden. Dessa gäller utformningen av nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin, växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna, en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen och en översyn av övriga miljörelaterade skatter. Dessutom kommer fördjupade analyser att göras av alternativa ekonomiska styrmedel. Det gäller bl.a. handel med utsläppskvoter och system för handel med förnybar el med hjälp av s.k. gröna certifikat. Ytterligare styrmedel som studeras inom Regeringskansliet vid sidan av skatter är driftsbidrag och investeringsbidrag. Frågan om hur torv som energikälla skall behandlas i energiskattesammanhang har varit föremål för utredning inom Skatteväxlingskommittén och i den översyn av energi- skattesystemet som pågått inom Regeringskansliet. Utskottet utgår från att även denna fråga kommer att ingå i övervägandena om energibeskattningens kommande inriktning.
Riksdagen har i samband med att statsbudgeten för innevarande år fastställdes ställt sig bakom den av regeringen förordade inriktningen av energi- skattepolitiken (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att avvika från denna inriktning.
Många av de frågor som tas upp i nu aktuella motioner har anknytning till de reformer som stegvis skall genomföras på energiskatteområdet samt till de områden som skall ses över i kommande utredningar. Enligt utskottets mening bör de överväganden som pågår inom Regeringskansliet när det gäller fortsatta förändringar på detta område avvaktas innan ställning tas till de frågor om energibeskattningens inriktning som tagits upp i motionerna.
Som utskottet vid tidigare tillfällen framhållit är det angeläget att Sverige håller en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller att begränsa koldioxid- utsläppen. Utskottet konstaterar att Sverige också tillsammans med några andra länder valt att ligga steget före vid beskattning av koldioxidutsläpp och tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala miljöproblem och risker som utsläppen av växthusgaser ger upphov till. Regeringen har också på ett aktivt sätt sökt förmå andra länder att följa efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel. Detta kan också sägas vara målet med Sveriges agerande på detta område.
Inom EU har Sverige verkat för att minimiskattesatser skall införas också på naturgas och kol och tillsammans med andra länder sökt få till stånd en lösning som innebär att nuvarande mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde fram till att Europeiska kommissionen i mars 1997 lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om beskattning av energiprodukter, KOM (97) 30. Förslaget som ännu inte slutbehandlats i ministerrådet innebär en större flexibilitet än nuvarande regler vad avser möjligheterna till skattedifferentieringar av bränslen utifrån miljöegenskaper. Målsättningen är att skattebasen skall utvidgas till att omfatta samtliga energiprodukter och att alla energiprodukter skall omfattas av en positiv minimiskattesats, dvs. även el, kol och naturgas. Även biobränslen kommer att omfattas av förslaget. Medlemsländerna kommer dock att vara fria att tillämpa reducerade skattesatser eller full skattebefrielse för biobränslen. Sverige stöder i stort förslaget och verkar för ett snart antagande. Som utskottet tidigare påpekat bör dock svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär ett åtagande att införa en positiv skattesats för samtliga energiprodukter inte underskattas.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma minimiregler för beskattning av energi och koldioxid kan uppnås. Enligt utskottets mening driver Sverige aktivt frågan om energi- och koldioxidbeskattning i olika internationella forum och samarbetar härvid med andra likasinnade länder.
När det gäller frågan om majoritetsbeslut om miljöstyrande skatter och avgifter bör införas inom EU har den svenska inställningen alltid varit att skattefrågor inom unionen även fortsättningsvis skall beslutas med enhällighet, dvs. att medlemsländerna skall ha kvar sin vetorätt. Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan. Däremot råder det ingen tvekan om att politiken behöver samordnas för att begränsa klimatpåverkande utsläpp. Erfarenheterna visat att en sådan samordning kan komma till stånd utan att det behöver inkräkta på den nationella beskattningsrätten. Dessa synpunkter framfördes även av Sveriges statsminister i samband med information från regeringen om toppmötet i Nice i december 2000.
Därutöver skall tilläggas att miljöfrågorna fått ökad tyngd inom EU:s miljöformuleringar och att miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera klargöranden som stämmer med de svenska målen. Miljöfrågorna är också en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Industrins och växthusnäringens energiskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om utformningen av industrins, växthusnäringens, hotell- och restaurangbranschens energi- och miljöskatter samt yrkanden som rör beskattningen av el- och värmesektorn.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (fp), 9 (mp) och särskilt yttrande 1 (v).
Gällande bestämmelser
Förbrukningen av fossila bränslen vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och för växthusuppvärmningen är i dag belastad med 35 % av ordinarie koldioxidskatt. Någon energiskatt utgår inte. Vidare begränsas skattebelastningen till 24 % av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 % av de enskilda företagens omsättning (0,8-procentsregeln). En utgångspunkt för vilka företag som är berättigade till nedsättning är den statistiska närings- grensindelningen (SNI). Den förskjutning av skatteuttaget från energiskatt till koldioxidskatt som riksdagen nyligen fattat beslut om (bet. 2000/01:FiU1) har gjorts kostnadsneutral för tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Skattebelastningen för dessa sektorer är oförändrad genom att koldioxidskattelättnaden höjdes från 50 % till 65 % av koldioxidskatteuttaget. Även den i samma ärende beslutade höjningen av koldioxidskatten är utformad så att skattebelastningen för bl.a. tillverk- ningsindustrin och växthusnäringen hålls oförändrad.
Industrin och växthusnäringen betalar ingen energiskatt för den el som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för växthusuppvärmningen.
I 1998 års vårproposition anfördes att produktionsbeskattningen av el ger upphov till problem för den elintensiva industrin så länge förhållandena på elmarknaden är sådana att beskattningen leder till ökade kostnader för el- användarna. Detta var också anledningen till riksdagens beslut att avskaffa den del av fastighetsskatten på vattenkraftverk som svarade mot den tidigare produktionsskatten (prop. 1997/98:150 s. 175, bet. 1997/98:FiU20). Under våren 2000 fattade riksdagen beslut om att beskattningen av kärnkraftsproducerad el skulle läggas om till en skatt på installerad termisk effekt. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2000. Anledningen till omläggningen var att den tidigare produktionsskatten kunde ge upphov till snedvridningar inom elpro- duktionssystemet (bet. 1999/2000:SkU22).
Motioner
I motion Sk735 (yrkande 9) av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) framhålls att industrin har drabbats hårt av bl.a. produktionsskatterna på el. Enligt motionä- rernas uppfattning skall över huvud taget inga fiskala energiskatter tas ut i produktionsledet. Vidare begär motionärerna en översyn av hotell- och restaurangbranschens energiskatter i syfte att undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning i förhållande till livsmedelsindustrin (yrkande 23).
I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkande 8 begärs att regeringen tillsätter en utredning om energibeskattningens framtida utformning med inriktningen att behålla den energiintensiva industrin inom landets gränser.
I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 anser motionärerna att riksdagen bör klargöra att det inte blir någon miljövinst om energiskattehöjningarna i Sverige blir så höga att viktig industri flyttar utomlands och att inriktningen av skattepolitiken måste anpassas till detta förhållande.
I motion MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) yrkande 2 begärs att nuvarande system med nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8- procentsregeln ersätts med en generell koldioxidskattesats för hela växthus- och trädgårdsnäringen.
I motion MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) begärs att den s.k. 0,8-procentsregeln skall avvecklas och att den svenska växthusnäringens skatter på energi skall anpassas till europeiska förhållanden så att näringen får samma villkor som sina främsta konkurrenter i EU (yrkande 2). Som ett alternativ föreslås i motionen att skatten på bränsle återförs till näringen som stöd för energibesparande investeringar (yrkande 3).
I motion Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om behovet av sänkta energiskatter för turist- näringen. Enligt motionärerna missgynnas turistnäringen av nuvarande energibeskattning. Ett bageri behöver t.ex. inte betala energiskatt medan ett hotell som bakar sina egna bullar få betala 13,8 öre/ kWh.
I motion MJ780 (yrkande 8) av Matz Hammarström m.fl. (mp) föreslås att de särskilda undantag och nedsättningsregler som i dag gäller för tillverk- ningsindustrin bör begränsas till i första hand vissa energiintensiva branscher där undantag är helt nödvändiga med hänsyn till den internationella konkurrensen.
I motion N322 (yrkande 1) av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) riktas kritik mot de skattelättnader som i dag finns för den energiintensiva industrin. En snabb utfasning av skattereduktionen skulle dock riskera att lägga en död hand över de reformer i skattesystemet som har en bättre styrande effekt för miljön, menar motionärerna. Utfasningen av skattelättnaderna bör därför inte bestämmas av EG- kommissionen utan beslutas på nationell nivå i bättre samspel med den på andra områden förda politiken.
Utskottets ställningstagande
Den energibeskattning som gäller i dag för tillverkningsindustrin och växthusnäringen (samt även för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk) innebär att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och att koldioxidskatt tas ut med 35 % av den koldioxidskatt som gäller för övriga sektorer (andra näringar och hushållssektorn). Någon elskatt tas heller inte ut. Till dessa nedsättningar kommer så den särskilda nedsättningsregeln som innebär en ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av koldioxidskattekostnaden som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln infördes för att upprätthålla en hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda villkor för industrin och växthusnäringen att den internationella konkurrenskraften inte försvagades. Nedsättningsregeln kan dock medföra att skatteuttaget hamnar på så låg nivå att EU:s minimiskatteregler underskrids, och den kompletteras därför av särskilda spärregler för att förhindra att detta inträffar. Inom EU finns en insikt om att frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör ett allvarligt problem genom att den ger upphov till konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet. Som tidigare nämnts finns ett förslag från EG- kommissionen om ett nytt energibeskattningsdirektiv, med inriktning på att införa minimiskatter för samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas. Förslaget har dock ännu inte lett till något beslut i ministerrådet.
Företag inom cement-, kalk-, glas- och stenindustrin är utöver nu beskrivna skattelättnader genom en övergångsvis gällande bestämmelse befriade från den del av koldioxidskattebelastningen på främst kol och naturgas som överstiger 1,2 % av för- säljningsvärdet.
Utskottet anser att en reformering av dagens energiskattesystem är en central del i en fortsatt grön skatteväxling. Utskottet ser positivt på att regeringen som ett led i detta arbete har för avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att se över bl.a. utformningen av nedsättningssystemet för tillverkningsindustrin och växthusnäringen och att en utgångspunkt skall vara att söka skapa ett enkelt och hållbart system. Det är givetvis angeläget att energi- och koldioxidbeskattningen ges en utformning som ger goda förutsättningar för den svenska industrin och växthusnäringen att konkurrera internationellt. Vid utformningen av särregler för industrins och växthusnäringens energiskatter måste också EU:s regler om statligt stöd beaktas.
De nyligen beslutade höjningarna av energiskatterna på el har inte belastat tillverkningsindustrin eller växthusnäringen som fortfarande tillämpar en nollskattesats på el. Vidare har kärnkraftsproducerad el lagts om till en skatt på installerad termisk effekt. Anledningen till omläggningen var att den tidigare produktionsskatten kunde ge upphov till snedvridningar inom elproduktionssystemet (bet. 1999/2000:SkU22).
Utvidgningen av den generellt nedsatta koldioxidskatten till att även gälla jord- och skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar till det nedsatta området. Avregleringen av elmarknaden har förändrat både förhållanden och villkor på marknaden, bl.a. har t.ex. kundernas rörlighet ökat. Reglerna och systemet för uttag av energiskatt på el har däremot inte förändrats, och utskottet delar regeringens uppfattning att det finns ett behov av att se över även dessa regler.
Mot bakgrund av att frågor som rör utformningen av bl.a. industrins och växthusnäringens energiskatter är föremål för överväganden inom Regeringskansliet och att alternativa avgränsningar av det konkurrensutsatta området med generellt sett reducerad skatt liksom nedsättningssystemets utform- ning skall utredas anser utskottet inte att riksdagen nu skall överväga några förändringar av det slag som motionärerna efterlyser. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Jordbrukets miljö- och energiskatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör jordbrukets skatter på diesel, eldningsolja, el, handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Jämför reservationerna 10 (m), 11 (kd), 12 (fp) och särskilt yttrande 2 (c).
Gällande bestämmelser
Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet omfattas fr.o.m. den 1 juli 2000 av samma skattelättnader som tillverk- ningsindustrin när det gäller förbrukning av el och bränslen för uppvärmning, dvs. ingen energiskatt tas ut och koldioxidskatten är nedsatt till hälften (prop. 1999/2000:105, bet. 1999/2000:SkU22). Fr.o.m. den 1 januari 2001 tas koldioxidskatt ut med 35 % av ordinarie skatt.
Liksom för industrin medges skattelättnaden för bränslen efter ansökan genom kvartalsvis återbetalning av skattebelopp som uppgår till minst 1 000 kr. Eftersom det finns många små jordbruksföretag, innebär detta att ca 10 000 jordbruksföretag inte omfattas av reglerna.
Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har på grund av det stora antalet nedsättningsberättigade utformats som ett återbetalningssystem där återbetalning endast medges med belopp som överstiger 1 000 kr per årsperiod. Den valda gränsen innebär att ca 55 000 företag omfattas av systemet och att ca 30 000 hamnar utanför. Denna lösning avviker från vad som i dag tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Motioner
I motion Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2 begärs sänkt skatter på diesel, eldningsolja, elektricitet och handelsgödsel. Motionärerna framhåller att grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att ländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på lika villkor. Det svenska jordbrukets höga produktionsskatter innebär en betydande konkur- rensnackdel för de svenska bönderna, menar motionärerna.
I motionerna MJ244 (yrkande 6) och MJ256 (yrkande 5) av Ingvar Eriksson m.fl. (m) yrkas att skatten på kväve i handelsgödsel skall tas bort.
I motion MJ256 (yrkande 6) av Ingvar Eriksson m.fl. (m) begärs att regeringen skall återkomma med förslag om hur skattesänkningarna på el och eldningsolja skall komma alla jord- och skogsbrukare till del.
I motion Sk650 av Carl G Nilsson (m) begärs skattereduktion på alkylatbensin som används i skogsbruket t.ex. i motorsågar.
Motionärerna bakom motion MJ243 (yrkande 3) av Alf Svensson m.fl. (kd) anser att Sverige med kraft bör driva frågan om harmoniserade avgifter och skatter för jordbruksnäringen. För att komma till rätta med nuvarande olägenheter för svenskt jordbruks vidkommande krävs dock snabba beslut i enlighet med den s.k. Björkska utredningen (SOU 1997:167).
I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) yrkande 9 begärs sänkt skatt på s.k. grön bensin för motorsågar och trädgårdsredskap.
I motion MJ257 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) yrkande 10 begärs att regeringen i EU bör driva kravet om en europeisk skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt motionärerna är en skatt på handelsgödsel ett viktigt styrmedel för att minska övergödningen av våra sjöar och vattendrag samt för att göra den naturliga stallgödseln mer värdefull.
I motion MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) yrkande 3 begärs att skatten på bekämpningsmedel skall höjas till dansk nivå.
I motion Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin (s) förordas att jord- och skogsbrukare som genom bindande skötsel- eller brukningskontrakt sätter kultur- och miljöintresset främst bör erhålla någon form av skatterabatt.
Utskottets ställningstagande
Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har på grund av det stora antalet nedsättningsberättigade utformats som ett återbetalningssystem där återbetalning endast medges med belopp som överstiger 1 000 kr per årsperiod. Denna lösning avviker från vad som i dag tillämpas för tillverkningsindustrin och växthusnäringen och bör enligt vad som anfördes när reglerna infördes sär- skilt beaktas i en kommande översyn av reglerna och systemet för uttag av energiskatt på el. Utskottet konstaterar att utvidgningen av industrins skatte- nedsättning till att gälla även jord- och skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar till det nedsatta området. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i budgetpropositionen för år 2001 aviserat att en utredning skall tillsättas. Vidare kommer förfarandereglerna för beskattningen av eldningsolja att ses över när det gäller jord- brukssektorn, liksom utformningen av nedsättningssystemet för koldioxidskatt för samtliga nedsättningsberättigade sektorer. Mot denna bakgrund bör riksdagen därför inte nu föregripa det utredningsarbete som skall äga rum genom att ta ställning till hur skattelättnaderna för jordbrukssektorn bör utformas och administreras i framtiden.
Skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel skall ingå i det utredningsarbete för att förverkliga en fortsatt skatteväxling som regeringen aviserat. Avsikten är att översynen skall genomföras i form av en särskild utredning som bl.a. skall pröva huruvida de olika skatterna kan förändras så att de kan fungera som effektivare styrmedel på miljöområdet utan att kraven på kostnadseffektivitet eftersätts. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att föregripa detta utredningsarbete med något uttalande i den riktning som föreslås i motionerna.
Ytterligare områden som enligt regeringens mening skall ses över för att förverkliga strategin för en fortsatt skatteväxling är en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen. I anslutning härtill kommer även beskattningen av arbetsmaskiner att ses över. Med hänvisning till bl.a. denna översyn avslog riksdagen i höstas - i samband med att statsbudgeten för innevarande år fastställdes (prop. 2000/01:1, bet. FiU1, SkU1y) - en rad motionsförslag.
När det slutligen gäller yrkandet om att införa särskilda skatterabatter för vissa jordbrukare är utskottet inte berett att tillstyrka ett sådant förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna.
Fossila drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt skatt på bensin samt ett yrkande som rör försäkranssystemet vid inköp av dieselolja till fiskefaryg. Jämför reservation 13 (m).
Utredning
I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen. Bl.a. kommer dieselskatten för privatbilism och yrkesmässig trafik att ses över. Avsikten är att genomföra en analys av de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall också tas till verkningarna av fordonsskatter m.m. Målsättningen är att öka trafikbeskattningens samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I utredningen skall frågan om en framtida harmonisering av drivmedelsskatterna tas upp. För den yrkesmässiga trafikens del skall utvecklingen i våra grannländer beaktas. I grannländerna kan noteras en tendens till höjda dieselskatter. I vissa fall förenas detta med olika former av särregler som innebär att effekterna av en ökad bränslebeskattning för den yrkesmässiga trafiken reduceras. Regeringen anser att sådana undantag om möjligt bör undvikas i Sverige. Möjligheten att balansera höjningar av dieselskatten med förändringar i fordonskatten bör därför i stället övervägas - i den utsträckning detta är möjligt i relation till gemenskapsrätten. Önskvärdheten av att ersätta dagens vägavgifter med en reformerad kilometerskatt bör också utredas. Vidare nämndes behov av att komplettera tidigare gjorda analyser av system för miljöstyrande vägavgifter i tätorter.
Motioner
I motion Sk639 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och Anders G Högmark (m) begärs att skatten på bensin sänks med mellan 0,75 och 1 kr per liter samt att aviserade årliga höjningar av bensinskatten inte skall återtas. Motionärerna pekar på att bensinpriserna slår hårt mot barnfamiljer, glesbygdsbor och andra som behöver använda sin bil dagligen.
I motion Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart Fridén (m) föreslås att skatten på bensin sänks. Enligt motionärerna måste skatten på bensin sänkas rejält för att människor i glesbygd skall kunna leva ett normalt liv, delta i olika fritidsaktiviteter samt ta sig till och från sina arbetsplatser.
I motion Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att sänka bensinskatterna.
I motion N325 (yrkande 10) av Runar Patriksson (fp) föreslås en "maxtaxa" på bensin. Motionären menar att om skatten (energiskatt plus moms) på bensin tas ut med en fast skattesats så kommer höjningen av priset (exklusive skatt) inte att bli lika märkbar för den enskilde som i nuläget.
I motion Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) yrkas att nuvarande system med inköp mot försäkran vid inköp av dieselolja till mindre fiskefartyg skall behållas. Motionärerna vänder sig mot förslagen i Punktskatteutredningens förslag (SOU 2000:46) om att dagens system med skattefria inköp av bränsle mot försäkran att varorna skall användas för ett speciellt ändamål skall ersättas med ett system där skattefria inköp förutsätter att köparen är godkänd av skattemyndigheten som skattebefriad förbrukare. Vidare kritiseras utredningens förslag om att endast den som i betydande omfattning använder skattebefriade varor skall kunna godkännas som skattebefriad förbrukare. Enligt utredningen får förbrukningen normalt anses betydande om skattebeloppet uppgår till minst 15 000 kr per år.
Utskottets ställningstagande
Regeringens strategi för en grön skatteväxling som riksdagen ställt sig bakom, har som främsta syfte att öka miljörelateringen av skattesystemet (prop. 2000/01:1, FiU1, SkU1y). Redan av det skälet anser utskottet att det saknas anledning att nu överväga någon sänkning av bensinskatten. Därtill kommer att avsikten med den utredning som aviseras av regeringen är att den skall ligga till grund för de fortsatta förändringarna på vägtrafikbeskattnings- området.
När det gäller motionsyrkandet om att behålla nuvarande s.k. försäkranssystem vid inköp av dieselolja till mindre fiskefartyg har regeringen i en nyligen avlämnad lagrådsremiss rörande bl.a. inköp av bränsle utan punktskatt frångått Punktskatteutredningens förslag såvitt gäller skattefri försäljning av bränsle till båtar med fartygstillstånd enligt fiskelagen. Regeringen föreslår att skattefri försäljning av bränsle till sådana båtar skall få ske även om mottagaren inte är godkänd som skattebefriad förbrukare. Regeringen anser också att systemet med skattebefriade även skall vara öppet för företag som förbrukar förhållandevis små mängder bränsle, dvs. något krav på minst 15 000 kr ställs inte. En proposition är aviserad till den 29 mars 2001.
Av det anförda följer att utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna om skattesänkningar på bensin liksom yrkandet om att nuvarande system för skattefria inköp av bränsle i lagen om skatt på energi skall behållas.
Åkerinäringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt skatt på diesel, om restitution av bränsleskatten, om konkurrensneutralitet, om en inom EU gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik och om ett vägavgiftssystem för busstrafiken.
Jämför reservationerna 14 (m,kd) och 15 (fp, mp).
Bakgrund
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften gäller för lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på minst 12 ton. För dessa fordon har fordonsskatten sänkts. Bevis för betald vägavgift ger rätt att trafikera vägarna i anslutna länder.
En samlad handlingsplan för åkerinäringen redovisades för riksdagen våren 2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). I en debatt den 25 januari 2001 med anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna i denna plan pågår i samarbete med företrädare för branschen.
Riksdagen biföll regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2001 om en höjning av energiskatten på dieselolja med 117 kr per kubikmeter (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt regeringens och riksdagens mening finns det från miljösynpunkt inte skäl att ta ut lägre skatt för dieselolja än för bensin. Vidare hänvisades till att den lägre skattenivån för dieselolja jämfört med bensin har motiverats med hänsyn till den yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation och att frågan om en framtida harmonisering av drivmedelsskatterna bör kunna tas upp i den aviserade utredningen om en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen. Motionsyrkanden om sänkta drivmedelsskatter på olika områden avslogs av riksdagen.
Motioner
I motion Sk620 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och Olle Lindström (m) framhålls att svensk åkerinäring i längden inte kan bära den tunga bördan med 20 % högre kostnader än motsvarande näring i konkurrentländerna. För att förbättra villkoren för svensk åkerinäring och därmed rädda jobben inom näringen måste de svenska skatterna och avgifterna harmoniseras med övriga EU-länders (yrkande 2). Vidare anser motionärerna att det är hög tid att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som förbättrar branschens villkor (yrkande 3).
I motion Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per- Samuel Nisser (m) begärs tillkännagivande om behovet av att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av en sänkt miljödieselskatt till en nivå som ligger under våra närmaste konkurrentländers. Motionärerna framhåller att svensk miljödiesel har en mycket hög kvalitet i förhållande till den som är vanlig i våra grannländer inom EU. Att utländska åkare inte tankar sina fordon med svensk diesel under transporter i Sverige beror på den höga beskattningen. Det är, menar motionärerna, angeläget från såväl miljö- som konkurrenssynpunkt att frågan om en sänkning av den svenska dieselskatten utreds.
I motion Sk656 (yrkande 1) av Margareta Cederfelt (m) förordas ett restitutionsförfarande på bränsleskatten som innebär att åkerinäringen återfår delar av den skatt om erlagts. Restitutionsförfarandet bör utformas så att energi- skatten för diesel i miljöklass 1 motsvarar EU:s miniminivå.
I motionerna Sk711 av Patrik Norinder och Anne- Katrine Dunker (m), Sk724 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m) och Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) yrkas att dieselskatten skall sänkas. En sådan åtgärd är enligt motionärerna nödvändig för att svensk åkerinäring skall bli konkurrenskraftig och för att rädda arbetstillfällena inom landet. En skattesänkning skulle också få utländska åkare att tanka ren diesel i Sverige, vilket i sin tur leder till positiva effekter på miljön.
I motion Sk1029 (yrkande 1) av Christel Anderberg (m) begärs att åkerinäringens skatte- och avgiftssystem skall ses över i syfte att sänka näringens kostnader till en internationellt konkurrenskraftig nivå.
I motion MJ841 (yrkande 5) av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) begärs ett uttalande om att regeringen bör verka för att införa en för EU gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.
I motion Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s) begärs att Sverige skall vidta åtgärder för att åstadkomma konkurrensneutralitet på bussområdet. Motionärerna anser att Sverige bör gå i spetsen för att införa ett gemensamt vägavgiftssystem för busstrafiken inom EU motsvarande det s.k. Eurovinjettsystem som gäller för lastbilstrafiken. I dag har utländska bussföretag som trafikerar Sverige generösare villkor än svenska bussföretag som trafikerar andra europeiska länder eftersom Sverige varken tar ut vägskatter, vägtrafikavgift eller vägmoms.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen på olika sätt har uppmärksammat åkerinäringens konkurrenssituation, bl.a. genom det transport- och näringspolitiska program för svensk åkerinäring som presenterades förra våren och det arbete med olika åtgärder i detta program som nu pågår i samarbete mellan representanter för branschen och regeringen. Programmet innefattar planerade åtgärder på kortare och längre sikt inom bl.a. skatteområdet, kontroll av yrkesmässig trafik, kvalitetssäkring och kompetensutveckling. Vidare kommer frågor som rör den yrkesmässiga trafiken att tas upp av den utred- ning som regeringen skall tillsätta med uppgift att öka miljörelateringen i skattesystemet. Avsikten är att genomföra en analys av de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall också tas till verkningarna av fordonsskatter m.m. Målsättningen är att öka trafikbeskattningens samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I utredningen skall också frågan om en framtida har- monisering av drivmedelsskatterna tas upp. För den yrkesmässiga trafikens del skall förhållandena i våra grannländer beaktas. Även frågan om att ersätta dagens vägavgifter med en reformerad kilometerskatt bör enligt regeringens uttalanden i budgetpropositionen för år 2001 tas upp under utred- ningsarbetet. Mot bakgrund av det omfattande och grundläggande utredningsarbete som planeras anser utskottet att det inte finns anledning till något tillkännagivande till regeringen av det slag som efterlyses i motionerna. Motionerna avstyrks.
Biobränslen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om beskattning av biobränslen och biodrivmedel och om en strategi för s.k. pilotprojektsdispenser samt yrkanden om att fler producenter av bl.a. etanol skall medges skattebefrielse och att skattelättnader skall medges även efter 2003 då nuvarande dispenser löper ut.
Jämför reservationerna 16 (m), 17 (v), 18 (kd), 19 (c) och särskilt yttrande 3 (mp).
Gällande bestämmelser
I dag gäller full skattebefrielse för användning av biobränslen för andra ändamål än drift av motordrivna fordon. Dit räknas vanliga trädbränslen (t.ex. ved, bark, flis, spån) men även energiskog (sälg, asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter från industrin (med undantag av råtallolja från massaindustrin, som beskattas på ett särskilt sätt i syfte att minimera de negativa effekterna som energibeskattningen indirekt haft för den kemiska förädlingsindustrins råvaruinköp).
Beskattning av fordonsbränslen regleras av det s.k. mineraloljedirektivet (rådets direktiv 92/81/EEG om harmonisering av strukturerna för punkt-skatter på mineraloljor). Av direktivet följer att vissa minimiskattenivåer måste iakttas vad gäller beskattningen av samtliga fordonsbränslen, dvs. såväl fossila som förnyelsebara drivmedel. Skatten skall i fråga om biodrivmedel betalas med de skattebelopp som gäller för motsvarande mineraloljeprodukt, vanligen dieselolja eller bensin.
Mineraloljedirektivet (art. 8.2) ger dock medlemsstaterna möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som används i försöksverksamhet inom ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Regeringen har under åren 1995-1998 med stöd av energiskattelagens bestämmelser om pilotprojekt (2 kap. 12 § LSE) beviljat ett tjugotal företag, däribland Agroetanol AB, skattenedsättning för vissa biodrivmedel (främst etanol och rapsmetylester, RME). Nuvarande dispenser gäller som längst t.o.m. utgången av år 2003.
Biogas är befriat från energi- och koldioxidskatt (2 kap. 11 § första stycket 1 LSE) med stöd av ett rådsbeslut inom EU (art. 8.4 mineraloljedirektivet) för biologiskt framställd metan. I annat fall skulle metanet ha beskattats som naturgas. I Sverige har detta tolkats som att också biogas som drivmedel kan skattebefrias.
I direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen (Auto/oildirektivet) begränsas inblandning av etanol i bensin till en volymhalt om högst 5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot fortsatt användning av E 85 (85 % etanol och återstoden främst bensin); inte heller påverkas möjligheterna att använda ren etanol i bussar i kollektivtrafik. Bestämmelserna i direktivet tillämpas i medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari 2000. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning genom ändringar i miljöbalken (prop. 1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11). I samband med riksdagsbehandlingen föreslog utskottet bl.a. att regeringen i avvaktan på att Auto/oil-programmets andra del slutförts bör pröva möjligheten att av kommissionen få dispens från direktivets bestämmelser om högsta tillåtna volymhalt etanol i bensin. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:110).
Motioner
I motionerna Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) yrkande 1, Sk1014 av Harald Nordlund (fp) och Sk701 av Ingegerd Saarinen (mp) begärs tillkännagivanden om att energiskattelagen skall ändras så att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara ej belastas med koldioxidskatt.
I motion Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att regeringen skall utreda förutsättningarna för att ändra energiskattelagen så att förnybara driv- medel inte missgynnas (yrkande 1). I motionen framställs också yrkande om att regeringen skall återkomma med ett förslag om att nuvarande undantag från energi- och koldioxidskatt för biogas skall vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all metan som framställs ur biologisk råvara (yrkande 4).
I motion Sk1027 yrkande 4 av Catharina Elmsäter- Svärd (m) begärs att energiskattelagens bestämmelse rörande undantag från energi- och koldioxidskatt såvitt avser biogas får en ny lydelse som inte gynnar en specifik produkt tillverkad med en specifik process. Samma yrkande framställs i motion Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp).
I motionerna Sk1027 yrkande 5 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Sk684 av Ingegerd Saarinen (mp) begärs ett tillkännagivande om behovet av en strategi för hur instrumentet pilotprojektsdispenser skall användas i framtiden och tydliga kriterier för bedömningen av ansökningarna.
I motion T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 15 framhålls vikten av att skatter på förnyelsebara bränslen inte utformas så att de hindrar utveck- lingen av alternativa bränslen. Ökad låginblandning av etanol kan klaras utan modifieringar i befintliga motorer och skapar en omedelbar marknad för inhemsk produktion i stor skala. Utvecklingen måste drivas i en riktning som ökar aktörernas möjlighet att arbeta med god framförhållning. Staten måste medverka till att stimulera marknaden på det området, och ett uttalat mål bör vara att minst hälften av alla bilar drivs med annat än fossila bränslen år 2010.
I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs ett riksdagsuttalande om att den inhemska produktionen av etanol skall skattebefrias även efter år 2004 (yrkande 4). Vidare begärs tillkännagivanden dels om att antalet projekt som beviljas skattelättnad inte skall begränsas på det sätt som nu sker eftersom det bl.a. hindrar utvecklingen av nya produkter och utbyggnaden av servicenät för alternativa bränslen (yrkande 5), dels om behovet av att skapa en större differens mellan miljövänliga och miljöförstörande bränslealternativ. Fossila bränslen bör fasas ut och på sikt beläggas med högre koldioxidskatt efterhand som miljöanpassade alternativ kan erbjudas (yrkande 6).
I motion Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd) föreslås att biobränslen skall befrias från skatt under relativt lång introduktionstid (yrkande 1) samt att ett fullskaleförsök med skattebefriade biodrivmedel bör genomföras i Skåne (yrkande 2).
I motion MJ711 yrkande 32 av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att riksdagen i ett tidigare tillkännagivande uppmanat regeringen att lämna in en svensk dispensansökan för att i fortsättningen kunna blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter (främst etanol) i bensin. Eftersom regeringen ännu inte lämnat i en sådan ansökan anser motionärerna att riksdagen ånyo bör uppmana regeringen att snarast agera i enlighet med riksdagens begäran. Vidare anser motionärerna att fler företag måste få möjlighet att sälja skattebefriade biodrivmedel och att etanol och rapsmetylester (RME) skall gynnas skattemässigt även efter år 2003. Även i motion Sk619 av Kenneth Johansson (c) begärs att regeringen inom ramen för den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i energiskattelagen skall bevilja fler producenter av etanol skattebefrielse, givetvis under förutsättning att projekten bedöms som seriösa och utveck- lingsbara.
I motion MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp) yrkande 2 föreslås att alternativa fordonsbränslen skall ges en tioårig befrielse från koldioxidskatt och därefter en beskattning som relaterar till kostnaden för miljöpåverkan.
Tidigare behandling av pilotprojektsdispenser
Regeringen avslog i juli 1999 ansökningar om skattebefrielse för biodrivmedel. Skälet var att ansökningarna motsvarade ett skattebortfall om drygt 1 miljard kronor och att det blev uppenbart att ett genomförande av pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle få allvarliga statsfinansiella konsekvenser. När det gällde etanol och RME hänvisades också till osäkerheten om en ökad användning av dessa bränslen skulle resultera i någon mer betydande miljövinst.
Regeringens beslut (4 sept. 1997) rörande Agroetanol innebär att energiskatt och koldioxidskatt under kalenderåren 1999-2003 inte skall tas ut för ren etanol och etanol som ingår i en bränsleblandning som innehåller mine- raloljeprodukter och som av Agroetanol säljs eller förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle. Beslutet avser 50 000 kubikmeter per kalenderår.
Statens energimyndighet följer årligen på uppdrag av regeringen upp och utvärderar pågående pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och miljö- aspekter. En sådan rapport avseende 1999 överlämnades till regeringen den 31 maj 2000.
I en debatt den 6 februari 2001 med anledning av interpellation 2000/01:137 uppgav finansministern att regeringen avser att utarbeta en skattestrategi för användningen av alternativa drivmedel. Strategin får sedan avgöra eventuella fortsatta satsningar. Regeringens stöd i övrigt är främst inriktat på forskning och utveckling kring flera olika alternativa drivmedel. Sådana insatser kommer även fortsättningsvis att finnas kvar, anförde finans- ministern.
I betänkande 1999/2000:SkU16 avslog utskottet motionsyrkanden med delvis liknande innehåll som nu aktuella.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en fortsatt introduktion av biobränslen för fordonsdrift av samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl bör ske i den takt som är möjlig och lämplig. Olika inslag av skattesubventio- ner och andra subventioner på såväl EU-nivå som nationell nivå måste vägas in i sammanhanget. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att utarbeta en skattestrategi för användningen av alternativa drivmedel och att Regeringskansliet för närvarande ser över riktlinjerna och hanteringen av pilotprojektsdispenserna. Regeringens ställningstagande i dessa frågor bör enligt utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar ställning till fortsatta satsningar på detta område.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid erinra om att biobränslena till följd av den ökade miljörelateringen av skattesystemet får en stärkt konkurrenskraft genom att beskattningen av fossila bränslen ökar. I budgetpropositionen för 2001 har regeringen också anfört att en reformering av dagens energiskattesystem är en central del i den gröna skatteväxling som nu inletts och att reformeringen skall bidra till att gynna användningen av biobränslen. Inriktningen bör således vara att någon koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte anses ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, förutsatt att en ökad användning av det aktuella bränslet leder till en påvisbar miljövinst. En skattelättnad måste också vägas mot de statsfinansiella effekterna i form av skattebortfall. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet beaktar de värdefulla synpunkter som framförts i bl.a. motionerna Sk701, Sk1027 yrkande 1 och Sk1014.
När det gäller biobränslenas roll i energiförsörjningssystemet pågår eller planeras olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. av energiskogsproduktion. Vidare satsas betydande resurser på bioenergiområdet inom ramen för det energipolitiska omställningsprogram som antogs 1997. Därutöver skall nämnas att regeringen stöder forsknings- och utvecklingsinsatser kring flera olika alternativa drivmedel. När det gäller utvecklingen av etanol från skogsråvara har staten anslagit 210 miljoner för perioden 1998-2004. Projekt bedrivs också för att sänka produktionskostnaderna, vilket är en viktig förut- sättning för introduktion av etanol i drivmedel i större skala. Vidare har regeringen initierat ett samverkansprogram med bilindustrin för att främja utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Staten har för detta ändamål avsatt 500 miljoner kronor under en sexårsperiod. Utskottet kan således kon- statera att betydande satsningar görs för att stimulera utvecklingen av förnyelsebara energislag.
Slutligen vill utskottet peka på att om förslaget till ett nytt energibeskattningsdirektiv antas, skulle alla differentieringar på drivmedel utifrån användningsområde eller bränslekvalitet vara tillåtna, under förutsättning att skattesatsen alltid ligger över miniminivån på bränslet och att differentieringarna inte strider mot EU:s statsstödsregler. Fortsatta diskussioner om förslaget kommer att föras under det svenska ordförandeskapet.
Frågan om ökad etanolinblandning i bensin bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner det inte påkallat med något nytt tillkännagivande till regeringen.
Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av det anförda att nu aktuella motionsyrkanden bör avslås.
Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att utreda frågan om differentierad skatt på fordon och fordonsbränsle.
Motioner
I motionerna Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan Kihlström (kd) och Sk771 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (kd) yrkas att regeringen hos riksdagen begär en utredning med uppgift att utarbeta förslag till differentierad skatt på drivmedel som gynnar boende i glesbygd.
I motion Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (c) begärs att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda frågan om differentierad fordonsskatt till förmån för boende i glesbygd.
Utskottets ställningstagande
Motioner om regional differentiering av skatten på fordonsbränslen har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 1999/2000:SkU16. Utskottet avslog yrkandena med hänsyn till att ett sådant system som motionärerna efterlyser skulle medföra stora administrativa svårigheter och problem ur kontrollsynpunkt samt snedvrida konkurrensen och ge upphov till gränshandel. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna Sk770 och Sk771.
Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdsområden är nedsatt sedan år 1980. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att nedsättningen av fordonsskatten för personbilsägare i vissa glesbygdsområden bör behållas och uppgå till samma belopp som nu gäller, dvs. 384 kr/år. Utskottet noterar också att frågan om fordonsskatten i glesbygdsområden varit föremål för överväganden i Trafikbeskattningsutredningen (TBU). TBU föreslog inte någon ändring av nuvarande bestämmelser. Vidare kommer regeringen inom kort att tillsätta en utredning som skall se över de samman- tagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs. också verkningarna av fordonsskatter. Utskottet avstyrker med det anförda även motion Sk659.
Fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad fordonsskatt för veteranfordon (traktorer, hus- och släpvagnar), slopad vägavgift på tunga veteranfordon och översyn av fordonsskatterna.
Jämför reservationerna 20 (m), 21 (fp) och särskilt yttrande 4 (kd).
Motioner
I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 16 begärs att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur fordonsskatterna kan användas för att underlätta ett mer miljövänligt transportväsende.
I motion Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att avskaffa vägavgiften på tunga veteranfordon.
I motion Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) yrkas att riksdagen skall besluta om att slopa fordonsskatten för veterantraktorer.
I motion T212 (yrkande 16) av Johnny Gylling m.fl. (kd) begärs att regeringens förslag om höjd fordonsskatt på äldre dieseldrivna personbilar skall avvaktas till dess att den aviserade översynen av vägtrafikrelaterade skatter är slutförd. I motionen (yrkande 17) begärs förslag om slopad fordonsskatt och vägavgift för veteranlastbilar i enlighet med Trafikbeskattningsutredningens förslag.
I motion Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) begärs en översyn av fordonsskatten på dieseldrivna personbilar. Motionären anser att skillnaden i beskattning mellan äldre och nyare dieselbilar skall jämnas ut.
I motion Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp) begärs att fordonsskatten avskaffas för traktorer, hus- och släpvagnar som är 30 år eller äldre samt att tunga veteranfordon skall befrias från vägavgifter.
I motion Sk1011 av Martin Nilsson (s) anförs att miljörelateringen av skattesystemet måste bli tydligare. Höga bensinpriser stimulerar till bilar med lägre bränslekonsumtion men också fordonsskatten måste ses över, anser motionären. Bränslekonsumtionen måste bli den styrande faktorn när det gäller miljöklassindelning och fordonsskatt.
I motion Sk722 av Jarl Lander (s) föreslås ett fordonsskattesystem för bussar som är differentierat utifrån mängden avgasutsläpp (yrkande 1). Diffe- rentieringen bör enligt motionären grunda sig på de miljöklasser för motorer till tunga fordon som finns inom EU, det s.k. euroklassystemet. Ett lämpligt tillfälle att utreda frågan är i samband med den översyn av trafikrelaterade skatter som regeringen aviserat och som just syftar till att öka miljöstyrningen av vägtrafikbeskattningen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar som enligt bilregistret är av en årsmodell som är 30 år eller äldre undantogs från skatteplikt den 1 januari 1985. Skälet var att göra det lättare att inneha veteranfordon av berörda slag. Befrielsen avsåg ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre. Den 1 juli 1994 infördes en rullande 30-årsgräns (prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27).
När det gäller den utvidgning av skattebefrielsen som föreslås i motionerna Sk1009 och Sk720 vill utskottet framhålla att avsikten med skattebefrielsen för vissa veteranfordon inte har varit att uppställa någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt för fordon som är 30 år eller äldre. Motionsyrkanden om en utvidgning av skattebefrielsen till traktorer, husvagnar och släp- vagnar avslogs mot denna bakgrund redan i samband med införandet av en rullande 30-årsgräns. Utskottet har också under senare år avstyrkt förslag om en skattebefrielse för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16, 1997/98: SkU18, 1999/2000:SkU16 och 2000/01:SkU1).
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motionsyrkandena om att utvidga skattebefrielsen.
Fr.o.m. den 1 januari 2001 avskaffades skattebefrielsen för veteranlastbilar eftersom den var för generellt utformad för att vara förenlig med EU:s direktiv på området. I stället infördes bestämmelser om att lastbilar som är av en årsmodell som är trettio år eller äldre skall befrias från fordonsskatt om fordonen inte är vägavgiftspliktiga samt från vägavgift under förutsättning att de inte används i yrkesmässig trafik (prop. 2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11). Motionerna Sk664, T212 yrkande 17 och Sk720 delvis är enligt utskottets mening tillgodosedda genom de lagändringar som nyligen vidtagits. Motionerna avstyrks därför.
Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell och äldre har fr.o.m. den 1 januari 2001 höjts till samma nivå som gäller för nyare dieseldrivna personbilar. Den återstående försäljningsskatten på lätta lastbilar och bussar samt motorcyklar har avskaffats fr.o.m. den 20 september år 2000 (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Motion Sk645 får därmed i allt väsentligt anses tillgodosedd och avstyrks därmed. Även yrkande 16 i motion T212 avstyrks.
I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen. Avsikten är att genomföra en analys av de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall också tas till verkningarna av fordonsskatter m.m. Målsättningen är att öka trafikbeskattningens samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. Utskottet konstaterar således att ett noggrant utredningsarbete planeras som bl.a. skall ta ställning till sådana aspekter som förs fram i motion Sk324. Med hänsyn härtill anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionen inte behövs. Motionen avstyrks.
Fordonskatten på tunga dieseldrivna bussar höjdes den 1 januari 2000 och skatten viktdifferentieras på samma sätt som redan sker för tunga lastbilar, vilket innebär att bussarna indelas i olika skatteklasser beroende på vikt och antalet axlar (bet. 1999/2000:FiU1, SkU1y). Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring när det gäller fordonsskatten på bussar och avstyrker därmed även motion Sk722.
Miljöskatt på flyg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om miljöskatt på flygbränsle som används i kommersiell trafik och på bränsle som används för privat nöjesflygning.
Jämför reservationerna 22 (v), 23 (mp) och särskilt yttrande 5 (v)
Gällande bestämmelser, m.m.
Mineraloljedirektivet (92/81/EEG) innehåller ett antal tvingande respektive fakultativa undantag från beskattning, bl.a. avseende flygbränsle för yrkes- mässig trafik och för yrkesmässig sjöfart på inre vattenvägar. Enligt mineraloljedirektivet skall flygbränsle som används i kommersiell trafik undantas från skatt. (Denna bestämmelse är tvingande.) Artikel 8.4 i direktivet ger också medlemsstaterna en möjlighet att skattebefria bränsle som används för privat nöjesflygning, vilket bl.a. Sverige utnyttjat.
Under åren 1989-1996 beskattades inrikes flygtrafik i Sverige (lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik). Skatten infördes för att minska flygets utsläpp av kolväten och kväveoxider. Senare utvidgades skatten till att också omfatta flygbränsle. Skattskyldig var flygplanets ägare. Systemet med miljöskatt på luftfart avvecklades på grund av att skatten inte var förenlig med gemenskapslagstiftningen, dvs. mineraloljedirektivet.
I kommissionens förslag till direktiv om en omstrukturering av gemenskapens regler för beskattning av energiprodukter KOM (97) 30 skall kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning så länge sådana produkter är undantagna från beskattning enligt internationella åtaganden. Undantaget kan begränsas till jetbränsle (flygfotogen). Dessutom behöver undantaget inte tillämpas inom medlemsstaten och inte heller mellan två medlemsstater om bilateralt avtal har slutits. Minimiskattenivån behöver i sådant fall inte respekteras. (Som tidigare anförts har man inom EU ännu inte lyckats nå en överenskommelse rörande direktivet.)
Den 2 mars 2000 presenterade kommissionen i ett meddelande till bl.a. rådet och Europaparlamentet resultaten från en oberoende studie om vilka effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att få (Beskattning av bränsle för luftfartyg KOM (2000) 110 slutlig).
Kommissionen anser att dess förslag om att tillåta medlemsstaterna att på frivillig basis beskatta bränsle som används för inrikesflygningar eller, genom bilaterala överenskommelser, för flygningar inom gemenskapen samt att internationellt arbeta för att en sådan skatt införs globalt är berättigat och bör antas.
Resultaten från undersökningen bekräftar också, menar kommissionen, vad kommissionen tidigare kommit fram till i denna fråga, nämligen att det av huvudsakligen ekonomiska skäl varken skulle vara görligt eller önskvärt för gemenskapen i dess helhet att i dagsläget införa skatt på bränsle för luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags flygningar inom gemenskapen. Denna slutsats kvarstår också mot bakgrund av andra undersökningsresultat som visar att effekterna på miljön av en sådan ensidig åtgärd skulle bli väsentligt mindre omfattande än om alla flygningar, dvs. såväl inom som utom gemenskapen, skulle omfattas av skatten. Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i nära samarbete med kommissionen och inom ramen för ICAO (International Civil Aviation Organisation) intensifierar arbetet för att skatt på flygbränsle eller andra instrument med liknande verkan skall införas globalt. Särskilt angeläget är detta under upptakten till ICAO:s 33:e församling, som skall äga rum hösten 2001.
Motioner
I motionerna T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) och Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) tas frågan om miljöbeskattning av flygtrafik upp.
Motionärerna bakom motion T641 anför att Chicagokonventionen om bilaterala luftfartsavtal måste omförhandlas för att möjliggöra en beskattning av flygbränsle. Sverige bör därför som enskild stat och via EU driva frågan om beskattning av flygtrafiken i ICAO (yrkande 3). Riksdagen bör göra ett uttalande om att flyget skall beskattas så att prisnivån för flygresor leder till att de nationella miljömålen och de transportpolitiska målen nås (yrkande 4). Vidare föreslås ett uttalande om att regeringen bör initiera och driva förslag om gemensamma miljöskatter på flyget inom EU. Den gemensamma skatten skall ligga på en miniminivå som ger enskilda medlemsstater möjlighet att gå längre och införa högre skatter (yrkande 5). Regeringen bör också, menar motionärerna, årligen redogöra för riksdagen om hur frågan om gemensamma miljöskatter på flyget drivs i EU (yrkande 6) samt återkomma till riksdagen med förslag om skatt på flygfotogen och flygbensin för det privata nöjesflyget, dvs. ta bort det nuvarande undantaget för privatflyget (yrkande 8).
I motion Sk641 begärs att regeringen skall utreda frågan om att införa miljöskatter på flygtransporter (yrkande 1). Enligt motionärerna är det orimligt att flyget som enda transportslag går fri från beskattning. Flyget måste ta sitt miljöansvar och det är hög tid att utsläppen från flygtrafik beskattas. För att detta ska bli möjligt måste regeringen aktivt driva frågan i EU och i inter- nationella organ, t.ex. ICAO, om ett införande av en miljörelaterad skatt på flygbränsle och/eller flygresor (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
I likhet med motionärerna anser utskottet att en viktig princip för att styra mot miljömålen är att samtliga transportslag så långt som möjligt bär sina samhällsekonomiska kostnader. Det är dock viktigt att de styrmedel som används får avsedda positiva effekter på miljön utan att det leder till konkurrenssnedvridningar nationellt eller internationellt. I dag bär flyget inte fullt ut sina miljökostnader eftersom flygbränsle som används i kommersiell lufttrafik är undantaget från skatt. Frågan om att utsträcka punktskatterna på mineraloljor till att också omfatta flygbränsle är emellertid sedan en längre tid tillbaka aktuell inom EU. Även inom ICAO har arbetet med civil luftfart och miljö pågått ganska länge. EG-kommissionen har föreslagit att nuvarande undantag skall bestå så länge sådana produkter är undantagna från beskattning enligt internationella åtaganden. Skälet är att det av huvudsakligen ekonomiska skäl varken skulle vara görligt eller önskvärt för gemenskapen i dess helhet att i dagsläget införa skatt på bränsle för luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags flygningar inom gemenskapen. Även effekterna på miljön kommer att bli jämförelsevis begränsade, såvida inte alla flygningar till alla destinationer beskattas. Denna inställning delas även av Europaparlamentet. Kommissionens förslag öppnar dock en möjlighet för de medlemsstater som så önskar att ta ut skatt på flygbränsle som används för inhemska flygningar eller, genom bilaterala överenskommelser, för flygningar inom gemenskapen. Vidare rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att i nära samarbete med kommissionen intensifiera sina ansträngningar inom ramen för ICAO för att bana väg för en internationell lösning.
Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta utvecklingen när det gäller denna fråga.
Det skall också tilläggas att möjligheterna att införa olika marknadsbaserade styrmedel, främst frågan om att etablera ett handelssystem för utsläppsrätter, utreds inom ICAO. Såväl Sverige som EU är pådrivande i detta arbete.
Sveriges (och andra medlemsstaters) sätt att skattebefria bränsle som används för privat nöjesflyg har nyligen förlängts. Utskottet finner inte skäl att bifalla motionsyrkandet om att avveckla detta undantag.
Då någon åtgärd från riksdagen för närvarande inte kan anses aktuell avstyrker utskottet motionerna.
Alkohol- och tobaksbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkta alkoholskatter samt yrkanden om att riksdagen skall göra uttalanden om att skattepolitiken skall garantera ett högt pris på alkoholdrycker, att en särskild alkoholskadeavgift skall tas ut och att priset på tobaksvaror skall stiga i takt med prisutvecklingen på andra varor.
Jämför reservation 24 (m).
Gällande bestämmelser
Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den progressiva skatteskala som infördes 1992 har ersatts av en i princip proportionell beskattning efter alkoholhalt.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari 1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka stimulansen för en övergång till alkoholsvagare drycker och motverka den ökande gränshandeln genomfördes dock en omläggning till en enhetlig (lägre) skatt på öl redan den 1 januari 1997. Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs. 2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).
Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47 kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr/liter (snittet för samtliga EU-länder är 3,74 kr/liter).
Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår till 27,20 kr/liter för vin över 8,5 upp till 15 volymprocent (ca 4 gånger högre än genomsnittet inom EU).
Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr (ca 3 gånger högre än genomsnittet inom EU).
Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes den del av skatten som är relaterad till detaljhandelspriset från 17,8 % till 39,2 %. För skatten på cigaretter innebär det en sänkning med 14 %. Systemet för automatisk uppräkning av punktskatterna på alkohol och tobak har slopats eftersom en automatisk uppräkning inte föregås av någon prövning från lämplighetssynpunkt (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det ansågs lämpligare att skattesatserna i stället omprövas i vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägs med hänsyn även till andra omständigheter än förändringarna i penningvärdet.
Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- och tobaksvaror och mineraloljeprodukter i kraft. Den nya lagen har gett tullen utökade befogenheter att kontrollera yrkesmässiga vägtransporter av sådana varor. Tullmyndigheterna har också getts befogenhet att undersöka om postförsändelser (kommersiella och privata) från andra EU-länder innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Den 1 januari 2001 trädde en ny lag om straff för smuggling i kraft. Som ett led i kampen mot den grova brottsligheten innehåller lagen en särskild straffskala för grov olovlig befattning med smuggelgods.
Motioner
I motion Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s) framhålls att priset på alkoholdrycker är ett av de viktigaste instrumenten för att begränsa konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Det är därför, menar motionärerna, nödvändigt med en strategisk alkoholpolitik där skattesänkningar inte är ett alternativ (yrkande 1). Enligt WHO:s European Alcohol Action Plan bör länderna utveckla en skattepolitik som garanterar ett högt realpris på alkohol. Motionärerna anser att Sverige i Europasamarbetet skall verka för en implementering av denna plan och stimulera andra länder att också utnyttja skatten som en konsumtionsdämpande faktor (yrkande 2).
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs en sänkning av alkoholskatterna för att motverka gränshandel och illegal handel med vin, sprit och öl samt för att rädda den inhemska bryggerinäringen (yrkande 18).
Även i motionerna Sk674 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) och Sk732 (yrkande 6) av Anne- Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) begärs tillkännagivanden om sänkta alkoholskatter. Motionärerna bakom motion Sk674 begär en fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås, och motionärerna bakom Sk732 anser att de nuvarande höga skatterna på öl och andra alko- holdrycker gynnar handeln med svartsprit till men för bl.a. restaurangnäringen.
I motion Sk774 av Annelie Enochson och Fanny Rizell (kd) föreslås att en särskild alkoholskadeavgift skall tas ut på alkoholhanteringen och placeras i en särskild fond (alkoholskadefond). Avgiften skall tas ut i producent-, detaljist- och konsumentledet. Fondens medel bör kunna bidra till att finansiera de alkoholrelaterade skadorna inom sjukvård, polisväsende och kriminalvård.
I motion So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om vikten av att regeringen följer prisutvecklingen på tobaksvaror och genom reglering av tobaksskatten ser till att priset åtminstone stiger i takt med övrig prisutveckling (yrkande 2).
Övrigt
Regeringen har i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20) föreslagit åtgärder för att Sverige fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter, skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens skadeverkningar och verka för att minska den totala alkoholkonsumtionen. Regeringen gör bedömningen att de svenska alkoholskatterna på spritdrycker, vin och starköl kommer att behöva ses över på sikt, och det framgår att regeringen har för avsikt att senare i en särskild proposition återkomma till frågan om de skattejusteringar som behövs.
I sitt yttrande till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen för 2001 (2000/01:SkU1y) uttalade utskottet att det då inte var aktuellt att genomföra några förändringar av alkoholskattesatserna och avstyrkte motionsyrkanden om att sänka skattesatserna till dansk nivå.
Utskottets ställningstagande
Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv alkoholpolitik som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom en minskad totalkonsumtion. Detta sker främst genom en kombination av höga skatter och restriktioner som på olika sätt begränsar tillgängligheten samt information, opinionsbildning och behandlingsinsatser. Som utskottet tidigare anfört finns det inte något skäl att minska ambitionerna med den svenska alkoholpolitiken därför att man i några medlemsländer inom EU har en annan syn på dessa frågor. En annan sak är att förutsättningarna för att driva den svenska alkoholpolitiken har ändrats genom medlemskapet i EU och den ökade internationella rörligheten. Prioriteringar måste därför göras till de områden där insatserna ger störst effekt. En strävan att hålla fast vid de mest verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de har effekt och ta bort sådana restriktioner som bedöms ha mindre alkoholpolitisk betydelse och som ifrågasätts ur EG-rättslig synpunkt var också regeringens utgångspunkt för de förslag som lades fram i proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor och som riksdagen ställde sig bakom hösten 1999. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att ett av de viktigaste alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken.
Utskottet vill framhålla att Sverige för närvarande är mitt inne i en fas av successiva höjningar av tillåtna införselkvoter av alkohol- och tobaksvaror. Regeringen har tidigare aviserat att den avser att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder på skatteområdet. Den närmare inriktningen av dessa åtgärder hänger samman med regeringens bedömning av budgetläget liksom givetvis de alkoholpolitiska ambitionerna. Utskottet anser att regeringens ställningstagande bör avvaktas.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att motarbeta illegal införsel av alkoholdrycker. Detta är också en prioriterad uppgift för tullen som genom införandet av punktskattekontrollagen också fick bättre möjligheter till kontroll av transporter av punktskattepliktiga varor samt bättre sanktionsmöjligheter. Alkoholdrycker och tobaksvaror som förs in av resande för privat bruk kan omhändertas av tullen, om det finns en påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten. Riksskatteverket och Tullverket har begärt att lagstiftningen på området ändras i syfte att förbättra skatteförvaltningens och tullens möjligheter att bekämpa privatinförsel i kommersiellt syfte. Inom Finansdepartementet utreds för närvarande om det är möjligt att införa strängare straffrättsliga sanktioner mot skatteundandragande på punktskatteområdet. Målet är att bestämmelser om nya kontrollåtgärder och strängare straffrättsliga sanktioner skall kunna träda i kraft nästa år. Olovlig försäljning och tillverkning av alkoholdrycker kan straffas med böter eller fängelse. Det straffbelagda området har utvidgats till att omfatta även förvärv och innehav av olovligt tillverkad sprit eller spritdrycker. Vidare har en ny lag om straff för smuggling nyligen trätt i kraft. Lagen gör det möjligt att redan på planeringsstadiet ingripa mot grov smuggling av alkohol.
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang nämna att det inte bara är länder som Sverige med höga skatter som drabbas av problem med skatte- undandraganden genom bedrägerier inom suspensionsordningen eller inom transiteringssystemen. I stor utsträckning rör det sig om ett problem för hela unionen. Åtgärder i syfte att motverka eller förhindra undandraganden av punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de senaste åren.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk674, Sk732 och So300 om sänkt skatt på alkohol. Utskottet anser att motion Sk1015 i allt väsentligt är tillgodosedd och avstyrker därmed motionen.
När det gäller yrkandet i motion Sk774 om en särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alko- holrelaterade skador skall erinras om att utskottet tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från specialdestinerade skatter med motiveringen att de verksamheter som motionärerna vill gynna bör underställas en normal budgetprövning. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning av nu aktuellt yrkande. Motionen avstyrks.
Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen av tobakskonsumtionen och priset på tobaksvaror samt vidtar de åtgärder som efter vunna erfarenheter kan visa sig vara motiverade såväl från folkhälsosynpunkt som från fiskal synpunkt, utan något särskilt tillkännagivande härom från riks- dagens sida. Det anförda innebär att även motion So335 avstyrks.
Införsel av alkohol
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ökade införselkvoter kombinerat med sänkta skatter på sprit, vin och starköl, om att tillåta privatimport av alkoholdrycker och försäljning av taxfree- varor vid hemkomsten från resa till tredje land samt förslag om ändringar i införsellagens bestämmelser om lättvin och starkvin.
Jämför reservation 25 (m).
Gällande bestämmelser
Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k. cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU- länder medföra minst 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak utan att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för privat konsumtion.
Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med kommissionens förslag och med vad som tidigare underhand överenskommits mellan Sverige och kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december 2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti- vet och skall under tiden fram till detta datum successivt öka införselkvoterna (direktiv 2000/44/EG). Riksdagen har i enlighet härmed beslutat om ökade kvoter för privatinförsel av vin, starköl och tobaksprodukter fr.o.m. den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr. 247).
Vidare har riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 2001 beslutat att den mängd vin och öl som en resande kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall betalas i Sverige skall höjas från den 1 januari 2001. Sedan årsskiftet kan en resande föra in 6 liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter starköl utan att svensk skatt skall betalas. Kvoten för sprit ligger kvar på 1 liter.
Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria försäljningen (den s.k. taxfree- försäljningen) inom EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21). Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan fortfarande säljas till resenärer som skall resa till tredje land (inkl. bl.a. Åland och Kanarieöarna, som ligger utanför EG:s skatteområde) samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid gäller regleras i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Systembolaget har en begränsad importrätt av spritdrycker, vin och starköl. Rätten är begränsad till import i samband med beställningar från privat- kunder. I övrigt är privat import av sådana varor (dvs. direkt import från annat land av privatperson för konsumtion i Sverige, t.ex. via postorder eller Internet) inte tillåtet enligt nuvarande lagstiftning.
Motioner
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att distansköp av alkohol för eget bruk från ett annat medlemsland i EU skall tillåtas (yrkande 16). Vidare anser motionärerna att Sverige skall delta i det europeiska samarbetets alla delar och att det är hög tid att alkoholpolitiken anpassas till det gränslösa Europa. Bl.a. bör Sverige införa samma regler för resandeinförsel som flertalet övriga EU-länder har (yrkande 17).
I motion Sk1017 av Carl G Nilsson (m) yrkas att nuvarande införselregler skall ändras så att det blir möjligt att ta in vanligt vin, dvs. lättvin, på starkvinskvoten.
I motion Sk1016 av Christer Örnfjäder m.fl. (s) anförs att nuvarande regler för köp av taxfreevaror skall ändras så att det blir möjligt att handla skattefritt i Sverige vid hemkomsten från resa från tredje land.
Utskottets ställningstagande
Frågan om att tillåta distansköp av alkoholdrycker behandlades av utskottet hösten 1999 (1999/2000:SkU3y). Utskottet delade regeringens bedömning att direkt försäljning av spritdrycker, vin och starköl från annat land till privatperson i Sverige, t.ex. via postorder eller Internet inte skulle tillåtas (i annat fall än då försäljningen sker genom Systembolagets försorg enligt de särskilda rutiner som gäller för den s.k. privatimporten). Skälet till utskottets ställ- ningstagande var att en sådan typ av försäljning med all sannolikhet skulle bli mycket omfattande och därmed leda till kontrollproblem inom landet samt undergräva detaljhandelsmonopolets legitimitet. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därmed motion So300 yrkande 16. Även yrkande 17 i samma motion avstyrks eftersom utskottet inte ser någon anledning att, som motionärerna föreslår, besluta om högre gränser än som anges i direktiv 2000/44/EG när det gäller privat införsel av sprit, vin och starköl. Utskottet ser heller inte något skäl att ändra nuvarande införselregler på det sätt som förordas i motion Sk1017. Motionen avstyrks.
Motionsyrkande om att få handla skattefria varor på svenska flygplatser vid hemkomsten från resa till tredje land avstyrktes av utskottet i betänkande 1999/2000:SkU1 med motiveringen att det skulle strida mot grundläggande principer för en konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning vid resenärers ankomst till landet. Utskottet kunde heller inte se några avgörande fördelar med ett avsteg från denna princip för flygpassagerare. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker därmed motion Sk1016.
Reklamskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att avskaffa reklamskatten.
Jämför reservation 26 (m, kd, c och fp) och särskilt yttrande 6 (v).
Gällande bestämmelser
Skatt på annons och reklam tas ut på annons som är avsedd att offentliggöras i landet. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet (moms 6 %) och i övriga fall, bl.a. tidskrifter och annonsblad, 11 % (25 % moms). Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör reklam eller annons.
Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på reklam via Internet.
Skatteuppbörden från skatt på annonser och reklam uppgick år 1999 till 1 037 miljoner kronor. Skattebortfallet till följd av lagändringen den 1 januari 1999 då den del av skatten som avsåg reklamtrycksaker avskaffades uppgår till drygt 208 miljoner kronor. Antalet registrerade skattskyldiga är väsentligt större än för någon annan punktskatt.
Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG- rätten har varit föremål för prövning i Regeringsrätten. Regeringsrätten har i en dom den 6 februari 1999 funnit att uttagande av skatt enligt lagen om skatt på annonser och reklam inte strider mot artikel 33 i rådets sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG). Domstolen avslog också ett yrkande om att inhämta ett för- handsavgörande från EG-domstolen.
Motioner
I motion Sk735 (yrkande 10) av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att reklamskatten, i likhet med vad som föreslagits av regeringens egen utredare, bör slopas. Enligt motionärerna ger skatten upphov till snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier i sin nuvarande form och torde inte heller vara förenlig med EG-rätten. Svårigheter i tillämpningen och kontrollen av skatten på annonser och reklam var skälet till att den del av skatten som avsåg reklamtrycksaker avskaffades. Dessa svårigheter gäller i lika stor utsträckning för de delar av reklamskatten som finns kvar, menar motionärerna.
Även i motionerna Sk1018 av Kenth Högström m.fl. (s), Sk772 av Roy Hansson (m), Sk716 av Gunnar Axén och Sten Tolgfors (m), Sk689 av Ingvar Svensson (kd), Sk1019 av Sven Bergström (c) och Kr537 (yrkande 11) av Kent Olsson m.fl. (m) begärs förslag om slopad reklamskatt. I sistnämnda motion framhålls att den reklamskatt som i dag tas ut på olika former av reklam som ges ut av idrottsföreningar och förbund slår hårt mot idrottsrörelsen. Skatten bör därför slopas under 2001.
I motion Sk678 av Johnny Gylling (kd) begärs ett uttalande från riksdagen om att reklamskatten i sin helhet skall avvecklas och att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett förslag om hur detta praktiskt skall genomföras. Detta kan menar motionären ske successivt över flera år.
I motion Sk773 av Roy Hansson (m) begärs att reklamskatten skall slopas för idrottsföreningar och andra ideella organisationer.
I motion Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av att Riksskatteverket i bedömningen av reklamskattefrågor tar hänsyn till konkurrensnackdelar, hinder för nyetablering och det redaktionella innehållet och till att fackpress inte är annonsblad.
Utredning, m.m.
Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa reklamskatten!).
Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa reklamskatten på reklamtrycksaker (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skälet till att reklamskatten inte helt slopades i enlighet med vad 1996 års reklamskatteutredning föreslog var finansiella. Utskottet som tillstyrkte förslaget om slopad skatt på reklamtrycksaker men ej annan reklam framhöll i sitt yttrande (1997/98:SkU 4y) till finansutskottet att åtgärden kan leda till nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena exempelvis för gratistid- ningar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverar detta. I betänkande 1998/99:SkU13 vidhöll utskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrkte då aktuella motionsyrkanden. Även i betän- kande 1999/2000:SkU16 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att slopa reklamskatten i sin helhet.
Utskottets ställningstagande
Ett slopande av reklamskatten i sin helhet skulle innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten av icke obetydlig omfattning. Enligt utskottets mening bör riksdagens ställningstagande till en sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen redovisat sina överväganden rörande beskattningens kommande inriktning och vilka områden och verksamheter som skall prioriteras vid eventuella skattesänkningar. Utskottet vidhåller dock sin tidigare inställning att regeringen noga bör följa utvecklingen på området. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Båtskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en skatt på fritidsbåtar, att frågan härom skall utredas samt yrkandet om att riksdagen skall uttala att en skatt på fritidsbåtar inte skall införas.
Jämför reservationerna 27 (m) och 28 (v).
Gällande bestämmelser
Någon särskild skatt tas i dag inte ut på fritidsbåtar.
Motioner
I motion Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) förordas att en skatt på fritidsbåtar eller en höjd registeravgift bör införas för att täcka Sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåtstrafiken.
I motion T613 (yrkande 2) av Bengt Silfverstrand (s) anförs att samhällets totala kostnader för sjösäkerhet etc. sammantaget med de stora förmögenhetsvärden som finns i fritidsbåtar är starka skäl för att snarast möjligt införa en båtskatt.
I motion T627 (yrkande 2) av Karin Enström (m) begärs ett tillkännagivande om att fritidsbåtar inte skall belastas med en särskild skatt.
I motion T640 (yrkande 2) av Stig Eriksson m.fl. (v) yrkas att riksdagen skall begära att regeringen ger den särskilde utredaren i uppgift att, utöver frågan om ett båtregister, också undersöker möjligheten att införa någon form av beskattning av fritidsbåtar.
Utredning
Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild utredare att närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets intäkter från båtlivet enligt utredningens beräkningar vida överstiger kostnaderna.
I budgetproposition 1999/2000:1 (utg.omr. 22) har regeringen gjort den bedömningen att ett allmänt register för fritidsbåtar bör bygga vidare på det frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen administrerar. Vidare framgår att regeringen har för avsikt att överväga möjligheterna att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar i syfte att förbättra ersätt- ningsmöjligheterna för skadelidande vid olyckor med sådana båtar. Om en sådan obligatorisk ansvarsförsäkring införs skapas enligt regeringens mening också en möjlighet för försäkringsgivarna att lämna kontrolluppgifter om fritidsbåtsinnehav till skattemyndigheterna.
Av budgetproposition 2000/01:1 (utg.omr. 22) framgår att regeringen avser att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar. En särskild utredare skall ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan försäkring och för hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör vara utformat.
På fråga i riksdagen om särskild skatt på lyxbåtar har finansministern svarat att frågan om båtskatt kan övervägas först efter det att utredaren är klar med sitt uppdrag om ett fritidsbåtsregister (fråga 2000/01:621).
Utskottets ställningstagande
En särskild utredare har tillkallats för att utreda förutsättningarna för en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar och för hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör utformas. Utskottet är inte berett att ta ställning till frågan om en särskild skatt på fritidsbåtar utan anser i likhet med finansministern att frågan härom bör anstå till dess att utredaren redovisat sitt uppdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner.
Avfallsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att avfallsskattelagen skall avskaffas, yrkandena om att skatt skall införas på förbränning av avfall, liksom att frågan härom skall utredas samt yrkandet om slopande av deponiskatt på icke förorenade täckmassor .
Jämför reservationena 29 (m), 30 (fp) och särskilt yttrande 7 (v, mp).
Gällande bestämmelser
Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag om att införa en skatt på deponerat avfall (prop. 1998/99:84; bet. SkU20) med ikraftträdande den 1 januari 2000. Syftet med skatten är att öka de ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt och därigenom också mängden deponerat avfall.
Enligt lagen om skatt på avfall skall skatt tas ut på allt avfall som deponeras. Om avfallet förs ut efter t.ex. sortering får avdrag göras för skatten på det avfall som förts ut från anläggningen. Avfall som tas om hand på annat sätt än genom deponering, t.ex. förbränning beskattas inte. Skatt tas heller inte ut på avfall för vilket det ännu inte finns några miljömässigt godtagbara alternativ till deponering.
Täckmassor som används vid s.k. mellantäckning på deponi är inte undantagna från beskattning. I proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall (s. 59) uttrycks detta på följande sätt:
För att undvika att annat material än avfall - t.ex. naturgrus - används för mellantäckning, bör allt material som används för sådan täckning vara föremål för beskattning. Avsikten är att styra mot att avfall som omhändertas används för mellantäckning, vilket med dagens teknik är fullt möjligt. Mot den bakgrunden anser regeringen det inte motiverat att medge skattebefrielse för vissa typer av material.
Avfall och annat material som används för sluttäckning är däremot befriade från avfallsskatt. Skattebefrielsen uppnås genom att avdrag för skatten medges när materialet använts för avsett ändamål. Det medför att avdrag i vissa fall medges först efter flera år och att den som bedriver verksamheten därför kan få vänta länge på att få tillgodogöra sig avdrag för betald skatt.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13). Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall. Utredaren skall också utreda om skattefriheten för avfall och annat material som används för att vidta avslutande täckningsåtgärder på avfallsupplagen skall medges direkt vid införseln till anläggningen samt avfallsskattens påverkan på användningen av naturgrus.
Motioner
I motion MJ764 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att avfallsskatten skall avskaffas. Skatten hade enligt motionärernas mening aldrig bort införas eftersom den medför flera negativa effekter inte minst från miljösynpunkt. Skatten straffar de återvinnings- och behandlingsverksamheter som bedrivs vid befintliga deponier och leder till en snedvridning av konkurrensen. Skatten innebär också en styrning mot ökad förbränning av avfall, vilket varken gynnar materialåtervinning eller biologisk behandling. Därutöver försvåras utvecklingen av miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall, och risken för illegal deponering ökar.
I motion MJ711 (yrkande 37) av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs att regeringen skall utreda vilka konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle få för miljön och människors hälsa.
I motion MJ841 (yrkande 4) av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (fp) föreslås en viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt. En skatt kommer enligt motionärerna att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder. Detta kommer i sin tur att leda till minskade dioxinutsläpp. Även i motion Sk1020 av Kia Andreasson (mp) begärs att skatt skall införas på avfall som går till förbränning samt på restprodukter till energiutvinning.
I motion MJ795 (yrkande 1) av Lena Ek och Agne Hansson (c) förordas att avfallsskattelagen skall ändras så att deponiskatt inte tas ut på icke förorenade täckmassor.
Utskottets ställningstagande
Den nyligen införda avfallsskattelagen syftar till att uppnå en från miljö- och resurssynpunkt bättre behandling av avfall och till att minska avfallsmängderna på sikt. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000. Därefter har utskottet vid två tillfällen avstyrkt motionsyrkanden från Moderata samlingspartiet om att avskaffa skatten, senast i betänkande 2000/01:SkU11. Utskottet har inte ändrat sin tidigare inställning och avstyrker följaktligen yrkandet i motion MJ764.
I samband med riksdagsbehandlingen av avfallsskattelagen uttalade utskottet att det i dag inte finns skäl att beskatta avfall som går till förbränningsanläggningar, men att frågan kan komma att behöva analyseras på nytt i framtiden. Om förbränningen skulle öka på ett omotiverat sätt förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen.
Utskottet ser positivt på att regeringen nu har tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en utvärdering av hur systemet med avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13). Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte behövs något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna MJ711, MJ841 och Sk1020.
Utredaren skall också utreda om skattefriheten för avfall och annat material som används för att vidta avslutande täckningsåtgärder på avfallsupplagen skall medges direkt vid införseln till anläggningen samt avfallsskattens påverkan på användningen av naturgrus. Detta innebär att även den fråga som tas upp i motion MJ795 kommer att ses över. Något skäl för riksdagen att göra något uttalande i den riktning som motionärerna önskar föreligger inte. Motionen avstyrks.
Amalgam
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en miljöavgift på amalgam. Jämför reservation 31 (mp).
Motion
I motion MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att amalgam skall beläggas med en miljöavgift (yrkande 4). Avgiften bör enligt motionärerna sättas så att kostnaderna för rening av avlopp och luft, kremering och slutförvaring täcks.
Bakgrund
Sverige bedriver sedan lång tid arbete med inriktning på att begränsa och fasa ut användningen av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl både nationellt och internationellt. Användningen av kvicksilver har också minskat kraftigt under det senaste årtiondet på grund av införda restriktioner och förbud. Målsättningen är att användningen av kvicksilver bör avvecklas till år 2000 med vissa undantag där acceptabla alternativ ännu inte finns att tillgå (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6). Det skall också nämnas att en särskild utredare tillkallats med uppgift att samordna och utreda det fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt bergförvar. Utredaren skall lämna förslag till en lösning där ägarna av kvicksilverhaltigt avfall tar ansvar för slutförvaringen av avfallet.
Våren 1994 ställde sig riksdagen positiv till en avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial (bet. 1993/94:JoU23). Användningen av amalgam i tandvården har därefter minskat kraftigt. Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades per den 1 januari 1999, och inriktningen är att amalgam som tandfyllningsmaterial skall förbjudas (prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25).
När det gäller krematoriernas kvicksilverutsläpp bedrivs utvecklingsarbete för att komma till rätta med detta problem. En metod innebär att en selen- ampull placeras på kistlocket före kremeringen. Tanken är att selen och kvicksilver skall reagera med varandra i rökgaserna och därvid bilda kvick- silverselenid som är en stabil och ofarlig förening. En annan metod gäller utveckling av modern filterteknik. Avskiljningen av kvicksilver sker då genom att kvicksilvret, som förångas vid kremeringen, amalgamiseras på ett selenfilter som sedan kan förnyas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade redan förra året ett yrkande med samma innehåll som det nu aktuella. Utskottet konstaterade att olika åtgärder har vidtagits eller förbereds för att fasa ut användningen av kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam. Något skäl att därutöver belägga produkten med en särskild skatt fanns inte enligt utskottets mening. Utskottet har inte funnit skäl till någon annan bedömning och avstyrker således motionsyrkandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Energibeskattningens allmänna inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3, 2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01: N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9, 2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01:N387 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (mp)
2. Industrins och växthusnäringens energiskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 17, 2000/01:Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ244 yrkande 2, 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (fp)
Reservation 9 (mp)
3. Jordbrukets miljö- och energiskatter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2, 2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ257 yrkande 10, 2000/01:MJ842 yrkande 3 och 2000/01:MJ845 yrkande 9.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)
Reservation 12 (fp)
4. Fossila drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 1, 2000/01:Sk647, 2000/01:Sk648, 2000/01:Sk687 och 2000/01:N325 yrkande 10.
Reservation 13 (m)
5. Åkerinäringen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk620 yrkandena 1-3, 2000/01: Sk636, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:Sk711, 2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731, 2000/01:Sk1008, 2000/01:Sk1029 yrkande 1 och 2000/01:MJ841 yrkande 5.
Reservation 14 (m, kd)
Reservation 15 (fp, mp)
6. Biobränslen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01: MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (v)
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (c)
7. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk659, 2000/01:Sk770 och 2000/01:Sk771.
8. Fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 16, 2000/01: Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720, 2000/01:Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1009, 2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (fp)
9. Miljöskatt på flyg
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:T641 yrkandena 3-6 och 8.
Reservation 22 (v)
Reservation 23 (mp)
10. Alkohol- och tobaksbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk674, 2000/01:Sk732 yrkande 6, 2000/01:Sk774, 2000/01:Sk1015 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So300 yrkande 18 och 2000/01:So335 yrkande 2.
Reservation 24 (m)
11. Införsel av alkohol
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1016, 2000/01:Sk1017 och 2000/01:So300 yrkandena 16 och 17.
Reservation 25 (m)
12. Reklamskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk678, 2000/01:Sk689, 2000/01: Sk709, 2000/01:Sk716, 2000/01:Sk735 yrkande 10, 2000/01:Sk772, 2000/01:Sk773, 2000/01:Sk1018, 2000/01:Sk1019 och 2000/01:Kr537 yrkande 11.
Reservation 26 (m, kd, c, fp)
13. Båtskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2, 2000/01:T627 yrkande 2 och 2000/01:T640 yrkande 2.
Reservation 27 (m)
Reservation 28 (v)
14. Avfallsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk1020, 2000/01:MJ711 yrkande 37, 2000/01:MJ764 yrkande 11, 2000/01:MJ795 yrkande 1 och 2000/01: MJ841 yrkande 4.
Reservation 29 (m)
Reservation 30 (fp)
15. Avgift på amalgam
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ763 yrkande 4.
Reservation 31 (mp)
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Energibeskattningens allmänna inriktning (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:N242 yrkande 6, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk1012 och 2000/01:N224 yrkande 3 samt avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01: MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3, 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9, 2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill vi framhålla vikten av att arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste påskyndas. Energi- och miljöskatterna med olika undantag och nedsättningsregler för olika sektorer gör detta område mycket komplicerat och oöverskådligt. Därtill är skatten på energi hög i Sverige, vilket fördyrar produktion, transporter och boende. Arbetet med energibeskattningens framtida utformning har nu pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner det märkligt att regeringen inte förmår presentera ett förslag till ett enklare och mer överskådligt energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Den översyn av energibeskattningen som man hänvisat till under senare år är tydligen avslutad. Den arbetsgrupp som arbetat med frågan har i en särskild departementspromemoria (Ds 2000:73) redovisat delar av det analysarbete som gjorts under de senaste åren, dock utan att presentera några konkreta förslag till ett nytt energiskattesystem. I stället skall regeringen, enligt vad som uttalats i budgetpropositionen för år 2001, tillsätta ett flertal utredningar med varierande uppgifter. Syftet med dessa utredningar verkar i första hand vara att förverkliga strategin för en fortsatt grön skatteväxling.
När det gäller miljöskatterna har regeringen aviserat dramatiska höjningar genom den s.k. gröna skatteväxlingen på ca 30 miljarder kronor på några års sikt. Miljön kommer enligt vår mening dock inte att vinna något på att svensk industri, som i ett internationellt perspektiv släpper ut en liten mängd föroreningar, på grund av höga skatter tvingas flytta utomlands.
Vår principiella inställning är att energibeskattningen skall vara energineutral medan miljöskatterna skall motsvara den belastning på miljön som energianvändningen medför. Fiskala skatter, som energiskatten, bör endast tas ut i konsumentledet samt vara proportionellt mot energiinnehållet, medan miljöstyrande skatter bör tas ut endast i produktionsledet i syfte att göra produktionsprocesserna mindre miljöstörande.
Konkurrensen mellan energislagen måste också förbättras. Skattesystemets utformning har i dag bl.a. lett till en ökad import av el från utländska kolkondenskraftverk. Vi anser att energiskattepolitiken måste anpassas till nya omvärldsvillkor, där Sverige inte längre utgör en isolerad elmarknad. Skattereglerna bör utformas så att förutsättningar skapas för att använda de minst miljöskadliga energislagen. Därigenom skulle en del av den importerade elen från bl.a. polska och danska kolkraftverk kunna trängas tillbaka. En annan viktig uppgift är att få till stånd en ökad anpassning av energibeskattningen mellan de nordiska länderna. Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska elmarknaden. De samlade produktionsresurserna utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder till samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ miljöpåverkan
Vidare vill vi betona vikten av att regelverket kring miljö- och energiskatter samordnas på EU-nivå. En sådan samordning är en logisk följd av att marknaden släpps fri. Viktigt i detta sammanhang är att den fiskala beskattningen, som är produktionsneutral, sker i konsumtionsledet, medan miljöskatterna med sin styrande verkan tas ut i produktionsledet. Samordningen bör göras så snart som möjligt. Ett lämpligt tillfälle att föra upp frågan på dagordningen är under det svenska ordförandeskapet.
2. Energibeskattningens allmänna inriktning (punkt 1) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01: MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ841 yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk612, 2000/01: Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ841 yrkande 3, 2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01N387 yrkande 1.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion N262 anser vi att Sverige behöver ett skattesystem som styr mot en ekologiskt hållbar produktion och konsumtion, är konsekvent och slår rättvist men inte så hårt att svensk industri förlorar konkurrenskraft gentemot omvärlden. Energiskattesystemet är också avgörande för den framtida efterfrågan på inhemsk bioenergi och på vindkraft.
De förnybara energislagens kostnader för insatsvaror och teknik har blivit lägre, teknikens tillgänglighet och effektivitet har ökat. Ändå är kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor och konventionell fossilbaserad elproduktion fortfarande betydande.
Vi menar att det nu är dags att ta ett helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett uthålligt energiskattesystem som premierar goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög elproduktion samt belägger produktion baserad på fossila bränslen med styrande miljöavgifter. Arbetet med energibeskattningens framtida utformning har nu pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner det märkligt att regeringen inte förmår presentera ett förslag till ett enklare och mer överskådligt energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste påskyndas.
Enligt vår mening bör ekonomiska styrmedel på miljöområdet av konkurrens-, effektivitets- och miljöskäl regleras på unionsnivå. Utsläpp av växthusgaser kan inte längre ses enbart som en nationell angelägenhet. Miljöföroreningarna känner inga gränser. Inte heller elmarknaden är nationellt begränsad. Därför måste Sverige kraftfullt driva frågan om en miniminivå när det gäller koldioxidavgifter i EU. Eftersom produktion utomlands ofta drivs med miljökrav som är lägre än i Sverige är det viktigt att gå över till majori- tetsbeslut inom EU när det gäller miljöstyrande skatter och avgifter. Vi kan bara beklaga den svenska regeringens inställning i frågan och dess medverkan till att något beslut om en övergång till majoritetsbeslut inte fattades vid den senaste regeringskonferensen.
Vidare anser vi att regeringen genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande länder bör verka för en svensk miljöavgift på importerad kolbaserad kraftvärme. I dag är förhållandet att Danmark lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter vilket ger den ett mycket för- månligt pris. Detta innebär en konkurrensfördel på miljöns bekostnad, som vi anser vara helt förkastligt.
3. Energibeskattningens allmänna inriktning (punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i reservationen anförs om energipolitikens inriktning, skatteväxling och handel med utsläppsrättigheter och om miniminivåer för miljöskatter i EU. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 26 och 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, bifaller delvis motionerna 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkande 1, 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ838 yrkande 7 och 2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår motionerna 2000/01: Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ841 yrkande 3, 2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Ekonomiska styrmedel är ofta ett effektivt medel för att komma till rätta med miljöproblemen. Väl utformade ekonomiska styrmedel låser inte utvecklingen vid vissa tekniska lösningar eller miljömässiga delmål utan stimulerar kreativitet och utveckling. Det blir lönsamt att skydda miljön och effektivisera resursanvändningen genom ständiga förbättringar. Marknadsekonomins dynamik och utvecklingskraft verkar därmed i miljöns tjänst. Centerpartiet har under många år arbetat för att långsiktigt öka miljörelateringen i skattesystemet. Verksamheter som påverkar miljön skall inte vältra över miljö- och hälsorelaterade kostnader på samhället. Principen om att förorenaren skall betala skall gälla.
Ekonomiska styrmedel som till exempel skatter och avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra skatter och avgifter som är störande för samhällsekonomin. En väl genomförd grön skatteväxling skall leda till sänkt skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring och användning av ändliga naturresurser. Som anförs i motion Sk321 måste skatteväxlingen också utformas på ett sätt som underlättar en framtida handel med utsläppsrättigheter. Centerpartiet anser att ett väl fungerade system för handel med utsläppsrättigheter på ett bättre sätt än ständiga ändringar av skattesatser kan använda marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. Handel med utsläppsrättigheter fungerar dock inte på alla områden varför skatteväxling fortfarande är ett bra instrument för att minska miljöförstöring och användning av ändliga naturresurser. I Sverige finns för närvarande ett skattesystem med särskilda nedsättningsregler för att minska skattebördan för bl.a. industrin. När ett system med utsläppsrättigheter är infört måste dessa särskilda nedsättningsregler avskaffas för att göra handeln enkel och enhetlig. Detta innebär att den nedsättning av koldioxidskatten som i dag gäller successivt måste fasas ut.
Regeringen och dess samarbetspartier i riksdagen har inte klarat av att utforma skatteväxlingen så att en framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas. I stället förstärker man den befintliga skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga ansatser görs för att successivt fasa ut de nedsättningar som finns och förbereda Sverige för ett system för handel med utsläppsrättigheter.
Vidare anser jag att det är nödvändigt med en tydlig miljöstyrning inom EU då nationella konkurrensvillkor alltmer ersätts av internationell konkurrens på den gemensamma marknaden. Olika konkurrensvillkor på grund av olika miljöregler och miljöskatter kan fungera som en drivkraft men också som ett hinder. Ett exempel på ett sådant område där olika regler är ett hinder är det svenska jordbrukets konkurrenssituation. Gemensamma miljöskatter är ett av verktygen för att komma till rätta med detta problem. Sverige måste våga ta stegen och säga att vi behöver miniminivåer för miljöskatterna i EU. Detta vore bra för miljön och det är ett bra sätt för att skapa likvärdiga kon- kurrensvillkor inom EU. Centerpartiet, som bejakar EU-samarbetet, vill se dessa miniminivåer för miljöskatter i EU förverkligade. Regeringen bör där- för med kraft driva denna fråga.
Slutligen vill jag framhålla vikten av att ett nytt energibeskattningssystem byggs från grunden. Att fortsätta lappandet på dagens delvis inkonsekventa och otydliga system av energiskatter är en omväg till ett ekologiskt hållbart samhälle.
4. Energibeskattningens allmänna inriktning (punkt 1) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3, bifaller delvis motionerna 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7 och 2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01: Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och 2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Folkpartiet har en positiv inställning till skatteväxling, dvs. att knappa resurser beskattas mer och arbete mindre. Det som hittills präglat regeringens politik är dock snarare en svartväxling; skatt på energi har höjts medan skattesänkningarna på arbete uteblivit.
En ökad miljöstyrning av skattesystemet med en förskjutning av skatteuttaget från energiskatt till koldioxidskatt är en viktig åtgärd för att begränsa koldioxidutsläppen och därmed växthuseffekten. Koncentrationen måste fokuseras på de miljöproblem som är störst, och hänsyn måste tas till att miljöfrågorna är internationella. Enligt vår mening är det angeläget att en gemensam koldioxidskatt införs i EU. Ekonomiska styrmedel för gränsöverskridande miljöförstöring bör regleras på unionsnivå. Regeringen måste nu med kraft verka för att detta skall bli möjligt. Så länge beslut härom måste fattas med enhällighet i rådet omöjliggörs i praktiken målet om en gemensam miniminivå för miljöavgifter på koldioxid och andra skadliga utsläpp. Av konkurrens- och effektivitetsskäl är det viktigt att detta löses på europeisk nivå. Svårighe- terna att nå enighet om kommissionens förslag till ett nytt energibeskattningsdirektiv visar på nödvändigheten av att ge upp vetorätten när det gäller miljöbeskattning. Vi anser att det i första hand rör sig om en miljöfråga och inte en skattefråga, och därmed bör besluten kunna fattas med kvalificerad majoritet.
En fortsatt grön skatteväxling måste också kombineras med andra åtgärder som t.ex. handel med utsläppsrätter.
Därutöver anser jag att arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste påskyndas.
5. Energibeskattningens allmänna inriktning (punkt 1) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9, och 10, bifaller delvis motionerna 2000/01: N387 yrkande 1, 2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:Sk1027 yrkande 3 och 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7, 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3, 2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9 och 2000/01:N320 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill jag framhålla koldioxidskattens stora betydelse som styrmedel för att bekämpa koldioxidutsläppen. Handel med utsläppsrätter kan komplettera eller eventuellt ersätta koldioxidskatt först på sikt. Miljöpartiet har genom åren envetet strävat efter att skattesatsen skall höjas och att undantag för olika kategorier förorenare skall tas bort. Koldioxidskatten är en av flera sammanflätade miljöskatter i energi- och trafikbeskattningen. En höjning av koldioxidskatten måste, menar jag, åtföljas av en rad justeringar i övriga skatter för att miljökonsekvenserna totalt sett skall bli de bästa.
Det främsta syftet med en grön skatteväxling är just en ökad miljörelatering av skattesystemet. Skatteväxlingen leder då till att ekonomiska styrmedel ges en ökad tyngd i miljöpolitiken vid sidan av administrativa och informativa styrmedel. De ekonomiska styrmedlen måste vara rätt utformade för att ge kostnadseffektiva signaler till marknadens aktörer att utveckla en miljövänlig och resurssnål livsstil och teknik. Miljöpartiet har i många år drivit kravet på en grön skatteväxling och det är därför glädjande att en sådan nu inletts.
Strategin för en fortsatt grön skatteväxling bör utformas enligt följande:
Energiskatterna skall bidra till att miljömålen nås. En reformering av energibeskattningen bör leda till ett heltäckande energiskattesystem som rymmer alla former av energianvändning med så långt möjligt samma skattesatser för alla kategorier av förbrukare. Enligt min mening skall undantag eller nedsättning av beskattningen begränsas till ett fåtal områden, där de är nödvändiga med hänsyn till den internationella konkurrensen, främst den energiintensiva industrin. Härigenom uppnås bredast möjliga skattebaser.
Energibeskattningen bör främst omfatta följande skatteslag:
· En allmän energiskatt var syfte är dels fiskalt, dels syftar till att allmänt hushålla med energi som är en knapp resurs. Energiskatten relateras till energiinnehållet och skall i princip vara lika för alla energislag. En högre energiskatt måste dock tas ut för el, av skäl som närmare utvecklas senare. Energiskatten tas ut i konsumentledet.
·
· Miljöstyrande skatter, till exempel koldioxidskatt och effektskatt på kärnkraft, som tas ut i produktionsledet.
·
1. Drivmedel belastas dessutom med en trafikskatt.
2.
Vidare anser Miljöpartiet att anpassningen till en sådan reformerad energibeskattning som vi här förordar bör ske successivt så att marknadens aktörer får en rimlig omställningstid och så att miljöstyrningen kan upprätthållas och förstärkas. Målet bör vara att alla bitar fallit på plats senast 2010.
Fossila bränslen som används för värmeproduktion i fjärr- eller kraftvärmeverk belastas i dag med full energiskatt och koldioxidskatt. Bränslen som används för elproduktion i kraftvärmeverk eller kondens- kraftverk är däremot befriade från energiskatt (i stället tas energiskatt ut på den producerade elen) och koldioxidskatt. Detta orsakar ett flertal problem som vi anser måste åtgärdas. Miljöpartiet föreslår som ett första steg mot en mer enhetlig beskattning att energiskatten vid värmeproduktion flyttas till slutförbrukarledet. I ett andra steg bör sedan samtliga fossila bränslen beläggas med full koldioxidskatt, vare sig de används för el- eller värmeproduktion. Full koldioxidskatt för elproduktion bör annonseras nu så att berörda verksamheter ges en förberedelsetid på tre fyra år för att planera alternativa strategier, i första hand en övergång till biobränslen.
I övrigt anser vi att skattesatserna för de viktigaste miljöstyrande skatterna successivt bör höjas fr.o.m. 2002 så att den gröna skatteväxlingen 2010 omfattar minst 30 miljarder kronor.
Det måste också finnas en beredskap att pröva nya styrmedel som kan bli aktuella i miljöpolitiken. Det främsta exemplet på detta är handel med utsläppsrätter
Arbetet inom EU med uppföljningen av Kyotokonferensen har gått mycket trögt, och några steg i riktning mot att bekämpa växthuseffekten har egentligen inte tagits. I stället ökar utsläppen av bl.a. koldioxid. Sverige måste fortsätta sina ansträngningar för att införa en koldioxidskatt på unionsnivå. Miljöpartiets uppfattning är dock att miljöavgifter och miljöskatter i EU alltid skall vara minimiregler så att de enskilda medlemsländerna har frihet att gå före och nationellt fastställa högre nivåer.
Slutligen anser jag att regeringen i enlighet med vad som framförs i motion Sk714 bör utreda förutsättningarna för en omtolkning av mineraloljedirektivet (92/81/EEG) så att bränslen och drivmedel baserade på förnybara eller koldioxidneutrala råvaror kan undantas från koldioxidskatt.
6. Industrins och växthusnäringens energiskatt (punkt 2) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om utformningen av industrins, växthusnäringens, hotell och restaurangbranschens energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk735 yrkan- dena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk732 yrkande 7 och 2000/01:MJ244 yrkande 2 samt avslår 2000/01:Sk324 yrkande 17, 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är statens uppgift att fastställa ramar och villkor som medför att hushåll och företag ges långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer, som bl.a. innebär att energibeskattningen görs konkurrensneutral, nu skyndsamt antas.
Sverige har en internationellt sett stor energikrävande industrisektor, som har drabbats hårt av de särskilda produktionsskatterna på el. Enligt vår uppfattning bör inga fiskala energiskatter över huvud taget tas ut i produktionsledet. Som vi tidigare anfört bör skatten på termisk effekt i kärnkraftverk omvandlas till en skatt på producerad energi och i ett första skede sänkas till 2,2 öre per kWh. På sikt bör skatten tas bort.
En annan viktig fråga för Sverige och svensk industri är att energi- och koldioxidbeskattningen på bl.a. mineraloljor, kol och naturgas ges en utformning som ger goda förutsättningar för svensk industri att konkurrera internationellt. I annat fall är risken stor att den svenska energiintensiva industrin flyttar till länder med gynnsammare skatteklimat. En del av de svenska energiskatterna motiveras av miljöhänsyn. Dessa förfelas helt, menar vi, om beskattningen är såg hög att verksamheten i Sverige läggs ned och flyttas till länder med annan skatteprofil. Arbetstillfällen går förlorade och handelsbalansen försvagas. Industrins energi- och miljöskatter måste snarast bli föremål för överväganden med inriktningen att dels behålla den energiintensiva industrin inom landets gränser, dels förhindra nedläggningar. Vi bedömer denna fråga som synnerligen angelägen eftersom Sverige i längden inte kan räkna med att kunna få behålla de skattelättnader, i form av ingen energiskatt och en reducerad koldioxidskattenivå, som i dag gäller för bl.a. tillverkningsindustrin.
Hotell- och restaurangnäringarna är betydelsefulla och växande näringsgrenar. Dessa näringsgrenar är emellertid missgynnade i dagens energiskattesystem. Hotell och restauranger får t.ex. betala konsumentskatt på el, medan livsmedelsindustrin betraktas som tillverkande enheter och omfattas därmed av nollskattesats på el samt av de särskilda skattelättnader som gäller för tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen av fossila bränslen. Detta missförhållande måste rättas till. Regeringen bör snarast se över hotell och restaurangbranschens energibeskattning i syfte att undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning.
Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter inom EU. Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en reducering av priser och intäkter som en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det är därför, menar vi, rimligt att de svenska produktionsskatterna på energi också anpassas till europeiska förhållanden.
7. Industrins och växthusnäringens energiskatt (punkt 2) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om växthusnäringens energi- och miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis motion 2000/01:MJ244 yrkande 2 samt avslår motionerna 2000/01: Sk324 yrkande 17, 2000/01:Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.
Ställningstagande
Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en reducering av priser och intäkter som en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det är därför, menar vi, rimligt att de svenska produktionsskatterna på energi också anpassas till europeiska förhållanden. I annat fall är risken stor att näringen på sikt slås ut.
På samma sätt som beträffande jordbrukets produktionsskatter utgör energibeskattningen av växthusodlingen en tung kostnad att bära, och skatten står inte alls i rimlig proportion till den skatt som belastar växthusodlingen i kon- kurrentländerna.
Vi har vid ett flertal tillfällen pekat på att den s.k. 0,8-procentsregeln leder till en orättvis beskattning av företag med samma typ av produktion men med olika uppvärmningssystem. Regeln leder också till stora variationer i koldioxidskatteuttaget mellan olika växthusföretag. Nuvarande bestämmelser är dessutom administrativt betungande för många små företag inom näringen.
Det svenska beskattningssystemet innebär således inte bara en avsevärd konkurrensnackdel i förhållande till växthusföretagen i andra EU-länder utan innebär också att systemet skapar ojämlika beskattningsförhållanden mellan svenska växthusföretag. Vi vill i detta sammanhang också framhålla att koldioxidskatten i dagsläget motverkar sitt syfte som en styrande skatt mot ett mindre energiberoende. Redan energikostnaden i sig har i dag en tillräcklig sådan effekt på branschen.
De nu beskrivna missförhållandena måste enligt vår mening rättas till. Skatten för växthusnäringen bör antingen återföras t.ex. som en avräkning mot kapitalkostnader för utförda energibesparande investeringar, som en kollektiv återföring i ett förstärkt investeringsstöd för sektorn eller direkt genom en skattenedsättning till nivå med konkurrentländernas skattenivå. Frågan om vilket alternativ som skall väljas bör skyndsamt bli föremål för en utredning, lämpligen i anslutning till frågan om jordbrukets produktionsskatter.
8. Industrins och växthusnäringens energiskatt (punkt 2) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om industrins energi- och miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 17 och avslår motio- nerna 2000/01:Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ244 yrkande 2, 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.
Ställningstagande
Vid utformning och bestämning av nivåer av beskattningen är det angeläget att beakta industrins internationella konkurrenskraft och att miljöskatterna på bl.a. mineraloljor, kol och naturgas inte driver företag att lägga verksamheten i andra länder. I värsta fall skulle detta till och med kunna försämra miljön, nämligen om miljökraven i dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige. Det är också viktigt att notera att effektiva miljöskatter leder till att skattebasen minskar, vilket naturligtvis reducerar möjligheten att finansiera andra skattesänkningar. Som jag tidigare framfört måste regeringen med kraft verka för en koldioxidskatt på EU-nivå som beaktar problemens internationella karaktär och likställer företagen från konkurrenssynpunkt.
9. Industrins och växthusnäringens energiskatt (punkt 2) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om utformningen av framtida skattelättnader för vissa energiintensiva branscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01: N322 yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 17, 2000/01: Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ244 yrkande 2 och 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Tillverkningsindustrin slipper i dag betala energiskatt och koldioxidskatt tas ut med 35 % av ordinarie skatt. Enligt min och Miljöpartiets uppfattning bör undantagen begränsas till att bara gälla i vissa energiintensiva branscher, i första hand massa och papper, stål och metallverk, gruvor och mineralutvinning, petroleumraffinaderier samt jord- och stenvaruindustri. Det allmänna undantaget för jordbruket som infördes förra året och som är kopplat till industriundantaget bör logiskt sett försvinna. Skälen till vår inställning är att undantagen endast bör omfatta branscher där undantag är helt nödvändiga med hänsyn till den internationella konkurrensen, dvs. att motsvarande beskattning ännu inte tas ut i andra länder. De undantagna branscherna omfattar 80-90 % av industrins totala energiförbrukning, men bara 10-20 % av antalet företag, antalet anställda och förädlingsvärdet i industrin. I den övriga delen av industrin, som omfattar 80-90 % av företagen, de anställda och förädlingsvärdet finns inte samma motiv för undantag. Här är det tvärtom viktigt att samma miljöstyrande effekter kan uppnås genom energibeskattningen som inom övriga sektorer. En fortsatt grön skatteväxling bör kunna omfatta också denna del av industrin utan att de totala kostnaderna väsentligt höjs.
Vidare vill jag betona vikten av att det även fortsättningsvis finns incitament för energieffektivisering och miljöförbättring också i den energiintensiva industrin som bör ha fortsatta undantag. Flera medel för detta är tänkbara. En möjlighet är särskilda avtal om energieffektivisering mellan staten och de större energiintensiva företagen. En annan möjlighet skulle kunna vara att i förtid införa ett system med utsläppsrätter för denna industri.
Slutligen vill jag framhålla att begränsningen av undantagen för industrin i tiden bör samordnas med införandet av enhetlig beskattning av kraft- och värmeproduktion, vilken i sin tur bör samordnas med införandet av handel med gröna certifikat för förnybar el som planeras att påbörjas 2003. För att ge berörd industri en viss tid för omställning kan slopandet av undantagen lämpligen ske stegvis under två år. Genom att redan nu annonsera begränsningen får berörd industri en omställningstid på tre fyra år.
10. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt 3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattelättnader för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, bifaller delvis motion 2000/01:Sk1025 yrkande 2 samt avslår motionerna 2000/01:Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ257 yrkande 10, 2000/01:MJ842 yrkande 3 och 2000/01: MJ845 yrkande 9.
Ställningstagande
Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas. Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk betydelse och svarar för en stor del av arbetstillfällena i landet. Att jordbruket skall ges villkor som är likvärdiga med industrisektorns är ett krav som vi moderater har ställt under flera år. Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a. jordbrukssektorn samma skattelättnader som tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att skattelättnaden i bränslebeskattningen och skattebefrielsen på el inte har kommit alla jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste snarast rättas till.
För att ge det svenska jordbruket rimliga konkurrensförutsättningar måste ytterligare förändringar vidtas. Skatten på diesel som används inom jordbruket, i arbetsmaskiner, arbetsredskap samt i entreprenadmaskiner, bör sänkas till en nivå på 53 öre per liter.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU- länder. Vi tror inte att skatteinstrumentet är det effektivaste vapnet för att förhindra läckage från jordbruket. Den verkliga miljöstyrande effekten av skatten är svår att uppskatta. Därtill kommer att läckaget från stallgödsel faktiskt är svårare att bemästra än läckaget från handelsgödsel. Enligt vår uppfattning bör skatten på handelsgödsel vad avser kväve tas bort. Detta förslag innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan vi menar att problemet bör angripas med andra metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom forskning, information och ökad kunskap om bättre odlingsmetoder.
11. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt 3) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattelättnader och andra åtgärder för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 3 och 2000/01:MJ845 yrkande 9 samt avslår motionerna 2000/01: Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2, 2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ257 yrkande 10 och 2000/01:MJ842 yrkande 3.
Ställningstagande
Jordbruket måste ges villkor som är likvärdiga med andra näringsgrenar. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att hela livsmedelssektorn skall kunna utvecklas. Livsmedelssektorn har sammantaget stor ekonomisk betydelse och svarar för en stor del av arbetstillfällena i landet. Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a. jordbrukssektorn samma skattelättnader som tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att skattelättnaden i bränslebeskattningen och skattebefrielsen på el inte har kommit alla jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste snarast rättas till.
Den svenske bonden är utsatt för konkurrens. Är det något vi är säkra på så är det att svenska bönder klarar tuff konkurrens bara den sker på lika villkor. Problemet är att de skatter och avgifter som belastar den svenska råvaruproduktionen oftast inte har sin motsvarighet i konkurrentländerna, varför konkurrensen snedvrids till svenska jordbruksproducenters nackdel. Vi vill därför framhålla vikten av att Sverige inom EU med kraft driver frågan om harmonisering av avgifter och skatter för jordbruksnäringen. I avvaktan härpå måste, enligt vår mening, det svenska jordbrukets energiskatter sänkas till en nivå som är likvärdig med vad som gäller i våra främsta konkurrentländer.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt saknas i stort sett i andra EU-länder. Flera utredningar har också konstaterat att sambandet mellan skatten på handelsgödsel och kväveläckaget är mycket svagt och den verkliga miljöstyrande effekten av skatten är svår att uppskatta. Enligt vår uppfattning bör även skatten på handelsgödsel anpassas till omvärldens. Detta innebär inte att vi negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan vi menar att problemet bör angripas med andra metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom att den miljöstyrande skatten på t.ex. handelsgödsel återgår för miljöinsatser i jordbruksnäringen.
Trots vackert tal om överenskommelse med bönderna om dieselskattesänkning och att miljöavgifterna på något sätt ska återföras till jordbruket fanns ingenting av detta i budgetpropositionen för år 2001. Vi förutsätter att för jordbruket positiva åtgärder presenteras senast i samband med vårbudge- ten i april månad.
Enligt vår mening bör även skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och trädgårdsredskap sänkas.
12. Jordbrukets miljö- och energiskatter (punkt 3) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattelättnader för jordbrukssektorn och behovet av gemensamma skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel i EU. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ257 yrkande 10 och avslår motionerna 2000/01:Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2, 2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ842 yrkande 3 och 2000/01:MJ845 yrkande 9.
Ställningstagande
Lantbruk och livsmedelsnäring bör ges likvärdiga villkor med andra företag. Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a. jordbrukssektorn samma skattelättnader som tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen av el och bränslen för uppvärmning var därför riktigt. Dock har dessa skatteregler inte kommit alla lantbrukare till del, vilket de borde. Därtill kommer att administrationen kring skattelättnaden har blivit för krånglig. Dessa brister måste snarast rättas till.
När det gäller skatten på handelsgödsel är vår inställning att skatten är nödvändig för att minska övergödningen av våra sjöar och vattendrag och i längden även av kustvattnen. Gränsöverskridande problem måste få gränsöverskridande lösningar. Folkpartiet anser därför att regeringen i EU bör verka för en gemensam skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel genom ett system baserat på kväveeffektivitet/kväveförluster.
13. Fossila drivmedel (punkt 4) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om sänkt skatt på bensin. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 1 och 2000/01:Sk687 samt avslår motionerna 2000/01:Sk647, 2000/01:Sk648 och 2000/01:N325 yrkande 10.
Ställningstagande
För enskilda människors välfärd är goda kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer underlättar arbetspendling och är ett väsentligt inslag för en god livskvalitet och ökar möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många människor varken ha fungerande arbetsliv eller socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är kraftigt underskattad.
För att underlätta för hushållen och öka rörligheten på arbetsmarknaden bör skatten på bensin sänkas med 70 öre per liter inklusive moms. Vi avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt årlig ökning av bensinskatten. I stället bör ytterligare bensinskattesänkningar genomföras. Därutöver anser vi att bensinskatten skall vara enhetlig i hela landet.
Det skall också tilläggas att Sverige har en av Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre kolväten och kväveoxid och även ofta drar mindre bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge många hushåll en möjlighet att på sikt byta den gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.
Den höga skatten på bensin kan således sägas vara kontraproduktiv ur miljösynpunkt.
14. Åkerinäringen (punkt 5) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om åtgärder för att förbättra villkoren för svensk åkerinäring. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk620 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Sk636, 2000/01:Sk711, 2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731 och 2000/01:Sk1029 yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Sk620 yrkande 2, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:Sk1008 och 2000/01:MJ841 yrkande 5.
Ställningstagande
En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle och högre personalkostnader för svenska åkare inne- bär stora konkurrensnackdelar gentemot många andra europeiska åkerier. Sverige har en av de äldsta lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är näst högst i Europa. Dieselkostnaden inklusive skatt är en av de högsta. Det är enligt vår mening uppenbart att åkerinäringen inte längre kan bära den tunga bördan med ca 20 % högre kostnader än i konkurrentländerna.
Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i Europa. Detta innebär att utländska buss- och lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa. Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med sina högre löne- och skattekostnader samt strängare miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur till att åkerier lägger ned, går i konkurs eller i vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv, att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste frågan för åkerinäringen är sänkta skatter. Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att sänka fordonsbeskattningen till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt i dag.
Vi anser att regeringen skyndsamt skall återkomma till riksdagen med förslag om förbättrade villkor för svensk åkerinäring i enlighet med det ovan anförda. Därigenom kan jobben inom näringen räddas och skatteintäkterna behållas. Även belastningen på miljön kan förväntas minska om utländska åkare väljer svensk diesel under transporter här i landet i stället för att som nu fylla fordonen med den från miljösynpunkt sämre utländska kvaliteten innan transporten påbörjas.
15. Åkerinäringen (punkt 5) - fp, mp
av Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ841 yrkande 5 och avslår motionerna 2000/01:Sk620 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk636, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01: Sk711, 2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731, 2000/01:Sk1008 och 2000/01: Sk1029 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill vi slå fast att en effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig för landet.
Vi har också förståelse för att transportföretag som i dag använder dieselolja som drivmedel är negativt inställda till ökat skatteuttag på diesel. Transportnäringen har precis som alla övriga näringsgrenar i vårt land fått känna på internationell konkurrens från våra grannländer. Det har förts fram synpunkter om att svenska åkare inte klarar konkurrensen från seriösa utländska samt oseriösa inhemska och utländska åkare. Till detta skall läggas lägre skatter och avgifter, tummande på regelboken och dumpade priser som ytterligare pressar åkerinäringen.
Även om en prisjämförelse med våra viktigaste konkurrentländer visar att dieselpriset inte på något sätt efter en höjning blir alltför avvikande, finns all anledning att ta svensk transportnärings problem på allvar.
Vi anser att regeringen inom EU bör arbeta för att införa en miljörelaterad, rättvis och neutral gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik. Detta är en miljöåtgärd som, enligt vår mening, rimmar bra med strävan efter en enhetlig inre marknad med konkurrens på lika villkor.
16. Biobränslen (punkt 6) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en strategi för s.k. pilotprojektsdispenser. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 5 och 2000/01:Sk684 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1 och 4, 2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01:MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Enligt art. 8.2 i mineraloljedirektivet (92/81/EEG) samt enligt 2 kap. 12 § lagen om skatt på energi kan regeringen lämna hel eller delvis nedsättning av energi- och koldioxidskatt för pilotprojekt som syftar till att utveckla mer miljöanpassade produkter. Fram till och med 1997 beviljades i princip samtliga ansökningar om s.k. pilotprojektsdispens. Det rörde sig främst om etanol, rapsmetylester och biogas för användning som drivmedel. Regeringen avslog i juli 1999 ett flertal ansökningar med bl.a. motiveringen att det blev uppenbart att ett genomförande av pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle få allvarliga statsfinansiella konsekvenser. Många av de ansökningar som då avslogs hade legat på regeringens bord under mer än ett och ett halvt år. I likhet med vad som anförs i motion Sk1027 (yrkande 5) anser vi att denna ryckiga hantering av pilotprojektsdispenser är bekymmersam för utvecklingen av alternativa drivmedel, och särskilt för små företag.
Vi menar att regeringen nu måste tillkännage en strategi för hur pilotprojektsdispenser skall hanteras i framtiden (nuvarande dispenser gäller som längst till och med utgången av 2003), liksom tydliga kriterier för bedömningen av sådana ansökningar. Enligt vår mening bör regeringen också ange vilka departement och myndigheter som skall medverka i bedömningen av ansökningarna samt se till att handläggningstiderna begränsas.
17. Biobränslen (punkt 6) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skattebefrielsen för biogas och behovet av en utredning i syfte att gynna utvecklingen av förnybara drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 4 och 2000/01:Sk700 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01:MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Ökad växthuseffekt är ett av de allvarligaste miljöhoten i dag. Förändringar av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens klimat, och vi upplever i dag stigande temperaturer och extrema väderfenomen vilka kan vara kopplade till klimatförändringarna. Om inte utvecklingen vänds är risken stor att konsekvenserna blir förödande. Den fossilbränslebaserade vägtrafiken är ett av de största problemen att åtgärda. Koldioxid- utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka i motsats till andra sektorer. Därför är det angeläget att göra något åt trafikens koldioxidutsläpp. Sverige har inlett en skatteväxling som bl.a. innebär höjningar av dieselskatten. Det är en viktig del i att skapa ett hållbart transportsystem genom ökad bränsleeffektivitet och minskade transporter på väg. Skatteväxlingen behöver enligt vår mening trots detta kompletteras med andra åtgärder, bl.a. för att förbättra möjligheterna för en utveckling av förnybara drivmedel.
I dag utgår lagen om skatt på energi ifrån att även förnybara drivmedel skall omfattas av EU:s mineraloljedirektiv. Detta är en tolkning av direktivet som vi menar att det finns anledning att ifrågasätta. Mineraloljedirektivet är utformat utifrån att drivmedel är fossila och gäller således egentligen endast fossila bränslen. Sveriges genomförande av direktivet, genom lagen om skatt på energi, är därför i onödan starkt begränsande för de förnybara alternativen. En tillämpning av mineraloljedirektivet som generellt undantar förnybara drivmedel från koldioxidskatt och energiskatt skulle gynna en utveckling av förnybara drivmedel. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att ändra energiskattelagen så att mineraloljedirektivets krav uppfylls utan att förnybara drivmedel missgynnas.
Vidare anser vi att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att nuvarande undantag från energi- och koldioxidskatt för biogas skall vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all metan som framställs ur biologisk råvara. Nuvarande krav om att biogasen skall framställas genom biolo- giska processer är begränsande för teknikutvecklingen. I dag finns möjlighet att framställa biogas ur biologisk råvara med andra metoder än biologisk rötning. Enligt vår uppfattning finns det inte något egentligt skäl att i lagstift- ningen avgöra vilken metod som skall användas för att framställa metan ur biologisk råvara. En sådan lagändring får sannolikt inte några omedelbara budgetmässiga konsekvenser, och även för de närmaste åren torde budgetkonsekvenserna vara begränsade.
18. Biobränslen (punkt 6) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om åtgärder för att förbättra utvecklingen av alternativa bränslen och fortsatt skattebefrielse för inhemsk produktion av etanol. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6 och 2000/01:Sk671 yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkande 2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:MJ711 yrkande 32 och 2000/01:MJ839 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige har mycket goda förutsättningar att framställa förnybara drivmedel. Biodrivmedel har en gynnsam effekt på mängden koldioxidutsläpp och minskar beroendet av import från oljeproducerande länder. Biodrivmedlens goda effekt på miljön och på att skapa arbetstillfällen och en konkurrenskraftig gröda för svenskt jordbruk gör det angeläget att fasa ut fossila bränslen till förmån för förnybara biodrivmedel. Vi anser att det är angeläget att tekniken för alternativa drivmedel till motorer stimuleras. Ett viktig steg i denna strävan är att inom EU verka för harmoniserade skatter för de olika energislagen. Därigenom kan konkurrensen bibehållas samtidigt som drivmedlen och transporterna blir mer miljöanpassade.
En fortsatt introduktion av biobränsle bör ske både genom låginblandning och genom att utveckla nya motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginbland- ning av största möjliga halt, som kan klaras utan modifieringar i befintliga motorer, ger omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Därigenom skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med ren alkoholdrift.
Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen av alternativa bränslen, utan staten måste medverka till att stimulera marknaden på detta område. Ett rimligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar drivs med annat än fossilt bränsle år 2010.
Vidare anser vi att den inhemska produktionen av etanol skall skattebefrias även efter 2003, då nuvarande pilotprojektsdispenser löper ut. Antalet projekt bör inte begränsas på sätt som hittills skett eftersom det bl.a. hindrar utvecklingen av nya produkter och utbyggnaden av servicenät för alternativa bränslen.
I detta sammanhang vill vi också påtala behovet av att skapa en större differens i skatteuttaget mellan miljövänliga och miljöförstörande bränslealternativ. Vår uppfattning är att fossila bränslen successivt skall beläggas med högre koldioxidskatt efterhand som miljövänliga alternativ kan erbjudas.
19. Biobränslen (punkt 6) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om åtgärder för att främja utvecklingen och en fortsatt introduktion av miljövänliga drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ711 yrkande 32 och 2000/01:Sk619 samt avslår motionerna 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Nya miljövänliga drivmedel är en av förutsättningarna för att skapa ett grönare transportsystem. Fossilbränslen måste fasas ut. Att blanda in främst etanol i bensin och diesel är ett bra sätt att minska miljöpåverkan från vägtrafiken. I Sverige fanns innan Auto/Oil-direktivet trädde i kraft en mycket positiv utveckling och utbyggnad av E10-pumpar. Detta skedde på helt frivillig väg. Att regeringen inte vill främja denna utveckling är olyckligt.
Riksdagen har tidigare i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att lämna in en svensk dispensansökan för att även fortsättningsvis kunna blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter (främst etanol) i bensin och diesel. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte tagit detta steg för att kunna minska utsläppen av miljöskadliga ämnen från transportsektorn. Jag anser det därför befogat att riksdagen återigen ger regeringen i uppdrag att lämna in en dispensansökan.
Regeringens brist på strategi och tydliga riktlinjer för en fortsatt introduktion av biobränslen är mycket tydlig när det gäller beskattningen av biodrivmedel. Om vi på allvar skall kunna minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken måste fler företag få möjlighet att producera och sälja biodrivmedel som är skattebefriade. Trots att flera företag står på kö, beviljar regeringen sedan februari 1998 inga fler pilotprojekt. Regeringens agerande leder till en industristruktur med inhemska monopol. Dessutom är reglerna ryckiga på ett område som behöver långsiktighet. Denna industristruktur gynnar knappast den långsiktiga utvecklingen av branschen.
Centerpartiet vill släppa fram biodrivmedel som exempelvis etanol och rapsmetylester (RME) genom att gynna dem skattemässigt även efter 2003. Det minskar Sveriges oljeberoende, är miljömässigt bättre än fossilbränslen och ger samtidigt arbetstillfällen och inkomster på landsbygden. Att låsa fast Sverige i ett fortsatt oljeberoende med motivet att det ger staten skatteinkomster är ett osolidariskt agerande mot kommande generationer. Samtidigt finns det fog att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda till minskade totala skatteinkomster för staten. Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle uppväga det direkta bortfallet av energi- och koldioxidskatterna.
20. Fordonsskatt (punkt 8) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att veterantraktorer skall befrias från fordonskatt. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk1009 samt avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 16, 2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720, 2000/01:Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.
Ställningstagande
Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, bussar och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör det möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor. Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre fordon används som hobbyfordon och därför körs korta sträckor per år och att de i huvudsak används för uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta traktorer från denna skattebefrielse finns inte enligt vår mening. Veterantraktorer lockar många människors intresse. Gamla traktorer renoveras och visas upp på samma sätt som äldre bilar och motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer endast korta sträckor, och de används inte heller i dagligt bruk.
Det är därför, menar vi, rimligt att äldre traktorer befrias från fordonsskatt i likhet med vad som gäller för personbilar, bussar och motorcyklar.
21. Fordonsskatt (punkt 8) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om fordonsskatten och en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskatt- ningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 16 och avslår motionerna 2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720, 2000/01: Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1009, 2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.
Ställningstagande
Enligt vad som uttalades i budgetpropositionen har regeringen för avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att öka miljörelateringen av vägtrafik- beskattningen. Någon utredning har ännu inte tillsatts och inte heller har några direktiv utfärdats. Trafikbeskattningsutredningen påtalade att beskattningen av drivmedel är i det närmaste ett perfekt styrmedel vad gäller begränsning av koldioxidutsläpp och andra förbränningsutsläpp. I stället bör då den fasta beskattningen, fordonsskatten, sänkas i motsvarande grad. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om hur fordonsskatterna kan användas för att underlätta ett mer miljövänligt transportväsende.
22. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på flygbränsle som används i kommersiell lufttrafik. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T641 yrkandena 3, 5 och 6, bifaller delvis motion 2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2 och avslår motion 2000/01:T641 yrkandena 4 och 8.
Ställningstagande
Flyget är det mest energislukande och miljöbelastande transportsättet per personkilometer och bidrar signifikant till globala, regionala och lokala miljöproblem. Flygets största miljöeffekter är klimatförändringar, försurning och påverkan på ozonskiktet. Flygets snabba expansion motverkar uppfyllandet av flera av de nationella miljömålen samt flera internationella miljööverenskommelser.
Flygets största miljöproblem är, liksom för de flesta transportslag, utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser. Flyget är också det trafikslag som snabbast ökar utsläppen av koldioxid. Riksdagens mål att utsläppen av koldioxid från fossila källor i Sverige skulle stabiliserats på 1990 års nivå senast år 2000 har inte att uppnåtts. I stället har koldioxidutsläppen ökat under 90- talet. Huvudorsaken är den ökande väg- och flygtrafiken.
Vi anser att en viktig princip för att styra mot miljömålen är att samtliga transportslag så långt som möjligt bär sina samhällsekonomiska kostnader. Detta gäller i dag inte för flyget. Flyget följer varken principen om att förorenaren skall betala, som bland annat finns fastlagd i EU:s grundfördrag, eller riksdagsbeslutet från 1988 om att varje trafikslag skall stå för sina samhällsekonomiska kostnader.
Principen att inte beskatta flygbränsle gäller i stort sett i hela världen och manifesteras bland annat genom 1944 års Chicagokonvention (artikel 24) samt ett mycket stort antal bilaterala luftfartsavtal. Principen är föråldrad och avspeglar varken dagens miljösituation eller de åtgärder som krävs för att nå de globala målen om hållbar utveckling, som antagits av alla FN-länder vid Riokonferensen. För att möjliggöra miljöbeskattning av flygbränsle måste Chicagokonventionen och de bilaterala luftfartsavtalen omförhandlas. Vi menar att Sverige som enskild stat och via EU bör driva frågan om beskattning av flygtrafiken i ICAO. Vi anser även att regeringen årligen skall återkomma med rapporter till riksdagen om händelseutvecklingen vid dessa internationella förhandlingar.
Artikel 8.1b i mineraloljedirektivet (92/81/EEG) förbjuder beskattning av mineraloljor som används som flygbränsle för kommersiell flygtrafik. Som medlem i den europeiska unionen bör Sverige initiera och driva förslag om gemensamma miljöskatter på flyget inom EU, så att det blir möjligt för enskilda medlemsländer att miljöbeskatta detta transportslag. Den gemensamma miljöskatten skall ligga på en miniminivå som ger enskilda medlemsstater möjlighet att gå längre och införa högre skatter. Sverige bör utnyttja sin tid som orförandeland i EU till att verka för att driva igenom dessa förändringar i nu gällande gemenskapslagstiftning. Därutöver bör regeringen i samband med den årliga skrivelsen om EU-arbetet redovisa hur frågan drivs.
23. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på flygbränsle och/eller flygresor. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:T641 yrkandena 3 och 5 samt avslår motion 2000/01:T641 yrkandena 4, 6 och 8.
Ställningstagande
Utifrån Sveriges åtaganden i internationella sammanhang, bl.a. i Kyoto 1997, angående åtgärder mot växthuseffekten, måste varje utsläpp av växthusgaser vägas in i möjligheten att minimera påverkan på det framtida klimatet. För att minska utsläppen och driva över inriktningen av utvecklingen till förnybara alternativ har samhället framför allt skatteinstrumentet till sitt förfogande, vid sidan av annan lagstiftning, stöd och bidrag. Med hjälp av styrande miljöskatter, uppbyggda för att ge ett någorlunda rättvist kostnadsansvar för miljöförstöringen, kan man ge marknadskrafterna signaler om att det som är lång- siktigt hållbart samtidigt skall göras kortsiktigt lönsamt, och att det som är ohållbart skall göras dyrare. Den koldioxidskattehöjning som inleddes 2001 träffar alla fossilbränslebaserade transporter utom flyget. Enligt min mening är det inte rimligt att den värsta miljöboven går fri från beskattning. En tidigare miljöskatt på inrikesflyget från 1989 fick tas bort den 1 januari 1997 sedan EU funnit att den inte var förenlig med mineraloljedirektivet (92/81/EEG). Utifrån detta direktiv är det alltså inte möjligt att miljöbeskatta luftfarten. Dessutom är flygbränsle, genom avtal slutna inom den internationella luftfartsorganisationen, ICAO, helt skattebefriat.
Det är orimligt att flyget som enda transportslag går fritt från beskattning, inte minst med tanke på att flyget är det transportslag som har högst koldioxidutsäpp per personkilometer och som förväntas öka sina utsläpp av koldioxid snabbast. Med sin skattebefrielse på bränslet och inga särskilda miljöskatter på flygresor betalar flyget inte sina externa samhällskostnader. Flyget måste ta sitt miljöansvar och det är hög tid, anser jag, att utsläppen från flygtrafiken beskattas. Det är nödvändigt att regeringen, i EU och i internationella organ som ICAO, aktivt driver frågan om att införa en miljörelaterad skatt på flygbränsle och/eller flygresor.
Ett bestämt agerande i linje med överenskomna miljömål i Rio och Kyoto måste till, liksom kravet på att ett enskilt land skall kunna gå före.
24. Alkohol- och tobaksbeskattning (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om sänkta skatter på alkoholdrycker. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So300 yrkande 18, 2000/01:Sk674 och 2000/01:Sk732 yrkande 6 samt avslår motionerna 2000/01:Sk774, 2000/01:Sk1015 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:So335 yrkande 2.
Ställningstagande
Förslag om sänkningar på alkoholskatteområdet stoppades förra året under uppmärksammade former av den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vidare har förevarit ett offentligt meningsutbyte i medierna där socialministern gick emot de skattesänkningar som finansministern förespråkat. Den senaste tidens meningsutbyte i medierna har visat på meningsmotsättningar mellan regeringen och dess samarbetspartier i riksdagen. Slutsatsen står klar, regeringen saknar förmåga att forma en modern alkoholpolitik.
Högskattepolitiken inom alkoholområdet medför att den illegala och den legala införseln av alkoholdrycker fortsätter att öka liksom den illegala alkoholhanteringen inom landet. Skattebelastningen har också inneburit att många även annars laglydiga medborgare tycker att det är helt i sin ordning att köpa s.k. svartsprit eller smuggla för husbehov. Den restriktiva alkoholpolitiken, kriminaliseringen av innehav och köp av illegal sprit eller polisiära åtgärder har inte kunnat stoppa den svarta marknadens tillväxt. I ett läge där de svenska priserna på alkoholdrycker kraftigt skiljer sig från övriga EU-länders ser välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna stora pengar på smuggling av dessa varor med en allt grövre brottslighet som följd.
De höga skatterna har därutöver inneburit att den svenska bryggerinäringens konkurrenssituation allvarligt har försämrats. Den svenska brygge- rinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen behållas. Medlemskapet i EU och den nu fasta förbindelsen över Öresund har drastiskt tillspetsat branschens konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens och fortfarande gör det. Vi kan i dag konstatera att den skattesänkning som genomfördes 1997 för att motverka den ökande gränshandeln var otillräcklig. Även med den nya skatten kvarstår en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark. Gränshandeln och smugglingen fortgår. Detta påverkar allvarligt den svenska bryggerinäringens överlevnadsmöjligheter på sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att reglerna tillåter en införsel av 32 liter starköl per person från annat EU-land. Denna kvot kommer successivt att ökas fram till utgången av år 2003 då det blir möjligt att föra in 110 liter öl per person. Det tycks också vara en tidsfråga innan Danmark, för att klara konkurrensen med tyskt öl, sänker sina skatter. Situationen kommer då att bli helt omöjlig för svenska bryggerier. Gränshandeln har enligt vår mening redan nu antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Mot denna bakgrund anser vi att det finns mycket starka skäl att närma de svenska alkoholskatterna med omvärldens. Det går heller inte att vänta längre med en sådan åtgärd. Enligt vår mening måste skattesänkningar vidtas för att komma åt de skisserade missförhållandena. Det måste finnas utrymme för en stegvis sänkning av punktskatten på starköl, vin och spritdrycker till en nivå som överensstämmer med, i vart fall, den som råder i Danmark och Tyskland. En sänkning som sker stegvis kommer att leda till en mindre ökning av för- säljningen än vad som skulle bli fallet om sänkningen genomförs i ett steg.
25. Införsel av alkohol (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om ökade införselkvoter och en begränsad rätt till privatimport. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So300 yrkandena 16 och 17 och avslår motionerna 2000/01:Sk1016 och 2000/01:Sk1017.
Ställningstagande
Enligt vår mening måste den svenska alkoholpolitiken anpassas till det gränslösa Europa. Vi anser bl.a. att de regler om privat införsel av alkoholvaror som gäller och tillämpas av en klar majoritet bland övriga medlemsländer också skall gälla oss svenskar. De strängare införselregler vi hittills haft har spelat ut sin roll och bl.a. bidragit till ökad illegal införsel. Att införselkvoterna successivt skall höjas under de närmaste åren kommer knappast att leda till att den illegala införseln minskar. Vi kan dock vänta oss en ökad legal införsel som kommer att leda till kraftigt minskade skatteintäkter och ytterligare försämrad konkurrenskraft för den inhemska bryggerinäringen, såvida inte alkoholskatten samtidigt sänks. Därför är vårt förslag om ökade införselkvoter kombinerat med sänkta skatter på såväl spritdrycker som vin och starköl.
Vidare anser vi att det är dags att lätta på restriktionerna för den s.k. privatimporten. Det nuvarande systemet med privatimport genom Systembolagets försorg ter sig allmänt sett föråldrat och överdrivet krångligt. Ur den enskildes perspektiv kan det också med fog förefalla märkligt att även mindre specialbeställningar från utlandet måste göras genom Systembolaget, samtidigt som den enskilde själv hade kunnat föra in motsvarande mängd drycker i samband med en resa. Vi förordar att det skall införas en möjlighet för privatpersoner att själva köpa alkoholdrycker direkt från en utländsk försäljare förutsatt att dryckerna är avsedda för privat bruk. Sådan distansförsäljning är också en etablerad försäljningsform för alkoholdrycker inom EU. Att privatimporten skulle kunna bli ett alternativ till inköp på Systembolaget och därmed göra det svårt att upprätthålla detaljhandelsmonopolet utgör enligt vår mening inget hinder mot att genomföra en sådan lagändring. Inte heller bör praktiska hänsyn som skatteuppbörd och ålderskontroll få hindra en begränsad rätt till privatimport av alkoholdrycker.
26. Reklamskatt (punkt 12) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att avskaffa reklamskatten i dess helhet. Därmed bifaller riks- dagen motionerna 2000/01:Sk689, 2000/01:Sk716, 2000/01:Sk735 yrkande 10, 2000/01:Sk772, 2000/01:Sk1018, 2000/01:Sk1019 och 2000/01:Kr537 yrkande 11 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk678, 2000/01:Sk709 och 2000/01:Sk773.
Ställningstagande
I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i kommersiell TV och radio samt via Internet är undan- tagna från beskattning. Detta har medfört att reklamskatten i sin nuvarande form medför stora snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier och andra problem för alla som berörs.
Skatten är en extraskatt på information och marknadsföring som också gör det svårare och dyrare för företag att sälja sin produkter. Därtill kommer att skatten i sin nuvarande utformning i högre grad träffar mindre företag än större. Större företag kan trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera dessa till kunderna. Många mindre företag har inte denna möjlighet utan vänder sig i stället i stor utsträckning till gratistidningarna och träffas därmed av skatten. Även om den slopade reklamskatten på reklamtrycksaker givetvis var bra för denna sektor och ett steg i rätt riktning mot ett slopande av reklamskatten i dess helhet, så har åtgärden lett till rubbade konkurrensförhållanden mellan olika typer av företag och till försämrad konkurrenskraft för gratistidningar.
Reklamskatten slår även hårt mot idrottsrörelsen eftersom skatten tas ut på olika former av reklam som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam m.m.
Enligt vår mening går det inte längre att vänta och se om det blir några negativa effekter av beslutet att endast slopa skatten på reklamtrycksaker eftersom det är uppenbart att denna åtgärd medfört allvarliga nackdelar för bl.a. reklam i annan form. Den tekniska utvecklingen och den ökade användningen av reklam i skattebefriade medier visar också på orimligheten i att behålla de delar av reklamskatten som finns kvar. Att ständigt åberopa statsfinansiella skäl för att inte göra något åt problemet är heller inte ett hållbart argument. Det är ovärdigt ett rättssamhälle som vårt att ha kvar denna skatt som är konkurrenssnedvridande, som medför stora tillämpnings- och kontrollsvårigheter och som strider mot grundläggande principer för ett rimligt skattesystem. Vi menar att det nu är dags att gå från ord till handling och avskaffa reklamskatten i dess helhet.
27. Båtskatt (punkt 13) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att skatt inte skall införas på fritidsbåtar. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T627 yrkande 2 och avslår motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2 och 2000/01:T640 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för år 2001 återigen fört upp tanken på ett nytt statligt båtregister. Enligt vår mening finns det inget skäl att överväga ett statligt register över fritidsbåtar eftersom det redan finns ett frivilligt båtregister hos Stöldskyddsföreningen. Regeringens uppfattning i budgetpropositionen för år 2000 (1999/2000:1 utgiftsområde 22) var att något statligt obligatoriskt båtregister inte skulle införas utan att ett register för fritidsbåtar skulle bygga vidare på det frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen administrerar. Nu har regeringens uppfattning tydligen svängt igen, och det framstår som uppenbart att ett statligt båtregister i förlängningen kommer att leda till en skatt på fritidsbåtar. Vi anser att resonemanget om att båtar skall beskattas eftersom annan egendom, t.ex. fritidshus, beskattas är felaktigt. Sverige behöver inte fler skatter utan snarare färre. Vi vill i detta sammanhang också erinra om att den särskilde utredare som hade regeringens uppdrag att närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga hur dessa kostnader skall betalas har avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att samhällets intäkter från båtlivet vida överstiger kostnaderna. I likhet med utredaren anser vi att en särskild båtskatt är omotiverad och principiellt felaktig. Det skall också påminnas om att Sverige har ett rikt båtliv som än så länge utövas av människor i alla inkomstlägen. Om båtlivet belastas med ännu fler pålagor kommer färre människor att ha råd att delta. En sådan utveckling vill vi inte medverka till.
28. Båtskatt (punkt 13) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att utreda frågan om en skatt på fritidsbåtar. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T640 yrkande 2 och avslår motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2 och 2000/01:T627 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen skall begära att den särskilde utredare som regeringen skall tillkalla för att utreda förutsättningarna för att införa en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar samt utformningen av ett fritidsbåtsregister också ges i uppdrag att se över möjligheten att införa någon form av beskattning av fritidsbåtar. Det finns ett antal alternativ till hur en beskattning av fritidsbåtar kan ske. I Frankrike och Norge finns ett system som utgår från motoreffekten, ju större motor desto högre skatt. Ett annat alternativ är att utgå från förmögenhetsvärdet på båten. Ett tredje alternativ är att via bränsleskatten eller annan utsläppsrelaterad avgift nå miljömålen även för fritidsbåtar.
29. Avfallsskatt (punkt 14) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att avskaffa lagen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ764 yrkande 11 och avslår motionerna 2000/01:Sk1020, 2000/01:MJ711 yrkande 37, 2000/01:MJ795 yrkande 1 och 2000/01:MJ841 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör avfallsskatten slopas. Vi reserverade oss också mot förslaget redan i samband med riksdagsbehandlingen våren 1999 av regeringens proposition om en lag om skatt på avfall eftersom skatten får flera negativa effekter. Skälet för vårt ställningstagande är följande.
Skatten bestraffar de verksamheter för återvinning och annan avfallsbehandling som bedrivs vid befintliga avfallsanläggningar. Följden blir en snedvridning av konkurrensen som medför att miljömässigt väl fungerande verksamheter inom avfallsanläggningarna kan komma att tvingas upphöra eller flytta ut från anläggningarna. Avfallsskatten innebär i sin nuvarande form en styrning mot ökad förbränning av avfallet, vilket, som vi tidigare påpekat, varken gynnar materialåtervinning eller biologisk behandling. Med en avfallsskatt på biobränsle motverkas de åtgärder som statsmakterna i andra sammanhang har vidtagit för att stimulera användningen av detta energislag. Skatten kommer också, som närmare har utvecklats i motion MJ764, att försvåra eller i värsta fall helt avbryta utvecklingen av miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall. Därutöver innebär skatten ökat krångel samt medför att fungerande verksamheter som bedrivits inom många deponiområden får problem.
Lagens utformning med undantagsregler och avdrag vid utförsel av avfall riskerar att leda till s.k. kreativ bokföring och diverse metoder för att slippa betala skatt, vilket i sin tur kan leda till konstlade materialflöden, absurda lösningar och att statens nettointäkter blir betydligt mindre än beräknat. Det är också mycket troligt att den illegala deponeringen, som vi hittills varit relativt förskonade från, kommer att öka.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000, och redan i oktober månad samma år föreslog regeringen ett antal undantag från skatten på avfall som riksdagen ställde sig bakom. I samband med riksdagsbehandlingen av detta förslag anförde vi att avfallskattens konstruktion medför att det kommer att bli nödvändigt med ytterligare undantag för att förhindra icke miljömässigt motiverade anpassningar. Att vi hade rätt i våra antaganden bekräftas av att regeringen nu tillkallat en särskild utredare som skall göra en utvärdering av hur systemet med avfallsskatten fungerar. I uppdraget ingår också att analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av avfall.
Vi vidhåller vår tidigare uppfattning att skatten bör tas bort. Därigenom kan den miljömässigt bästa lösningen av avfallshanteringen användas i varje enskilt fall. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en avveckling av denna skatt. Mot denna bakgrund finns det inte något skäl att överväga frågan om att utvidga skatten till att även omfatta skatt på förbränning av avfall.
30. Avfallsskatt (punkt 14) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om skatt på avfallsförbränning. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ841 yrkande 4, bifaller delvis motion 2000/01:Sk1020 och avslår motionerna 2000/01:MJ711 yrkande 37, 2000/01:MJ764 yrkande 11 och 2000/01:MJ795 yrkande 1.
Ställningstagande
Skatten på deponering av avfall har lett till en ökad förbränning av brännbart avfall. Detta är en mycket olycklig utveckling eftersom just avfallsförbränning utgör en av de största globala källorna till dioxinbildning. Det finns all anledning att verka för andra mer hållbara och miljövänligare vägar för avfallshantering än förbränning. För att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder bör förbränning av avfall beskattas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en viktbaserad skatt på förbränning på en nivå motsvarande dagens deponi- skatt.
31. Avgift på amalgam (punkt 15) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om en särskild miljöavgift på amalgam. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ763 yrkande 4.
Ställningstagande
Riksdagens beslut i juni 1998 om att avskaffa subventionerna för amalgamfyllningar var en viktig politisk signal om att det är dags att upphöra med kvicksilverhaltiga material i tandfyllningar. Även om amalgamanvändningen nu äntligen håller på att fasas ut så kommer människor inom överskådlig tid att vara amalgambärare. I dagsläget räknar man med att det rör sig om cirka 60 ton rent kvicksilver i den svenska befolkningens munnar. Kvicksilver som på olika sätt förgiftar vår livsmiljö. Kvicksilveromsättningen har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige trots att vi är väl medvetna om konsekvenserna. Enligt min mening måste amalgamet beläggas med en miljöavgift i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Avgiften bör sättas så att kostnaderna för rening av avlopp och luft, kremering och slutförvaring täcks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Industrins och växthusnäringens energiskatt (punkt 2) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
En viktig fråga för Sverige och svensk energiintensiv industri är att energi- och koldioxidbeskattningen ges en utformning som ger goda förutsättningar för denna bransch att konkurrera internationellt. Vi anser därför att vissa energiintensiva branscher, i första hand papper, stål- och metallverk, gruvor samt jord- och stenvaruindustrin bör vara befriade från energiskatt och att koldioxidskatten skall tas ut med en generellt sett lägre skattesats än som gäller för övriga sektorer. Skälen till vår inställning är att nuvarande undantag endast bör omfatta branscher där sådana undantag är helt nödvändiga med hänsyn till den internationella konkurrensen, dvs. att motsvarande beskattning ännu inte tas ut i andra länder. Det är dock viktigt att det finns fortsatta incitament för energieffektivisering och miljöförbättring också i den energiintensiva industrin som bör ha fortsatta skattelättnader. En möjlighet är särskilda avtal om energieffektivisering mellan staten och de större företagen. En annan möjlighet är att i förtid införa ett system med utsläppsrätter för denna industri. Vi utgår från att dessa frågor beaktas av den utredning som skall tillsättas för att se över nedsättningssystemen för bl.a. industrin.
2. Jordbrukets energi- och miljöskatter (punkt 3) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen, senast i anslutning till förra höstens budgetbehandling, föreslagit att de extra skatter som belastar jordbruket återförs till näringens utövare. För många jordbrukare innebär de senaste årens dieselskattehöjningar att man ytterligare förlorar i konkurrenskraft i förhållande till sina kolleger i bl.a. Finland och Danmark.
Regeringen har i ett antal regeringsförklaringar de senaste åren lovsjungit jordbruket som en framtidsnäring. De vackra orden har dock inte blivit mycket mer än vackra ord. Likställandet av el- och eldningsoljebeskattningen med vad som gäller för tillverkningsindustrin blev tyvärr en halvmesyr. Genom underliga gränsdragningar får småbrukarna inte ta del av skattenedsättningen utan hamnade utanför systemet, detta samtidigt som dessa småbrukare finns i redan svaga bygder. Centerpartiet anser att det småskaliga jordbruket är en viktig del av svensk lantbruksnäring. Diskrimineringen av det småskaliga jordbruket måste snarast rättas till.
Centerpartiet avser att återkomma till dessa frågor under våren.
3. Biobränslen (punkt 6) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Koldioxidneutrala drivmedel som inte medgivits undantag från mineraloljedirektivet beläggs i dag med koldioxidskatt. Koldioxidskatten är avsedd att vara en miljöstyrande skatt. Den skall därför läggas på drivmedel som har ett nettoutsläpp av växthusgaser och på sikt nå en nivå där dessa drivmedel betalar för sin egen miljöpåverkan. Då får de drivmedel som inte ger nettoutsläpp av koldioxid en möjlighet att nå marknaden och konsumenten. Det är en enkel och självklar princip för ett samhälle som strävar efter minskade utsläpp av växthusgaser att koldioxidneutrala drivmedel inte beläggs med koldioxidskatt.
I regeringens proposition 1998/99:100 angavs följande: "För att stimulera en introduktion av alternativa drivmedel avser regeringen att lämna in en ansökan till EG-kommissionen för att kunna medge skattebefrielse för biodrivmedel, t. ex etanol och rapsmetylester." Jag förutsätter att regeringen snarast förverkligar denna för snart två år sedan uttalade avsikt och ansöker om ett generellt undantag från koldioxidskatt för biodrivmedel.
På grund av denna avsiktsförklaring, och utskottets positiva uttalande i nu föreliggande ärende om "att inriktningen bör vara att någon koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte anses ge något nettotillskott av koldioxid till atmosfären" samt det faktum att frågan om en mer miljöstyrande beskattning för närvarande bereds inom ramen för utarbetandet av en strategi för den av riksdagen beslutade gröna skatteväxlingen, avstår jag från att nu ställa något yrkande.
4. Fordonsskatt (punkt 8) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Ställningstagande
I budgetpropositionen för år 2001 föreslog regeringen att fordonsskatten på dieselbilar av 1993 års modell eller äldre skulle höjas till samma nivå som gäller för nyare dieselbilar. Detta blev också riksdagens beslut. Beslutet att jämna ut skatteskillnaderna var i och för sig riktigt med tanke på att de nyare dieselbilarna är miljövänligare än de äldre. Vad vi är kritiska till är tidpunkten för beslutet och att regeringen inte tidigare låtit meddela att den hade för avsikt att följa Trafikbeskattningsutredningens förslag om höjd fordonsskatt för äldre dieseldrivna personbilar. Konsekvensen av riksdagens beslut blev att människor endast hade ett par månader på sig att bestämma om de skulle behålla sin bil och betala förhöjd skatt (ca 1 100 kr mer för en liten bil typ VW Golf och ca 3 000 kr mer för en stor bil typ Mercedes). Exempelvis tvingades ett pensionärspar som haft sin Mercedes 200 diesel sedan 1980 att inom loppet av en dryg månad välja mellan att betala 250 kr extra varje månad i högre fordonsskatt eller att sälja bilen. Det senare torde inte vara någon lönsam affär eftersom bilen redan från början inte är värd så mycket och värdet torde minska ytterligare till följd av skattehöjningen.
Vidare uttalade regeringen att den avser att se över dieselbeskattningen för privatbilism och yrkesmässig trafik och att förändringar på detta område bör baseras på en analys av de sammantagna effekterna av alla vägtrafikrelaterade skatter, dvs. även fordonsskatten. Vi menar att regeringen borde ha avvaktat med förslaget om höjd skatt på äldre dieseldrivna personbilar till dess att den aviserade utredningen slutförts. Det borde också ha varit en längre tid mellan beslutet om skattehöjningen och ikraftträdandet så att innehavarna av de aktuella fordonen fått längre tid på sig att anpassa sig till de nya förhållandena.
5. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
I de flesta länder är flyget befriat från de skatter och avgifter som belastar den övriga transportsektorn. Även i Sverige är flygbränsle befriat från energiskatt och koldioxidskatt. Detta snedvrider konkurrensen i förhållande till andra transportslag, vilket enligt vår mening bör rättas till. Vår principiella inställning är att flyget bör beskattas så att prisnivån för flygresor leder till att de nationella miljömålen och de transportpolitiska målen nås.
Enligt mineraloljedirektivet (92/81/EEG) skall bränsle som används för privat nöjesflygning, till skillnad från flygbränsle som används kommersiellt, beskattas. Sverige har dock utnyttjat den undantagsmöjlighet som finns i direktivet (artikel 8.4) och beskattar därför inte flygbensin och flygfotogen som används för privat nöjesflygning. Eftersom förhållandet bygger på en undantagsregel anser vi att det enkelt borde kunna rättas till. Vi är dock i dag inte beredda att framställa något särskilt yrkande härom men avser att återkomma i frågan.
6. Reklamskatt (punkt 12) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i kommersiell TV och radio samt via Internet är undan- tagna från beskattning. Detta har medfört att reklamskatten i sin nuvarande form medför stora snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier och andra problem för alla som berörs.
Vår principiella inställning är att reklamskatten skall avskaffas. Skälen härför är uppenbara. Skatten är konkurrenssnedvridande, den medför stora tillämpnings- och kontrollsvårigheter och den strider mot grundläggande principer för ett rimligt skattesystem. Vi avvaktar dock med att framställa ett konkret yrkande.
7. Avfallsskatt (punkt 14) - v, mp
av Per Rosengren (v), Claes Stockhaus (v) och Matz Hammarström (mp).
Ställningstagande
I dag finns inga ekonomiska styrmedel eller andra restriktioner som reglerar och stävjar den olämpliga utvecklingen mot en kraftig utbyggnad av sopförbränning. Skatten på deponier som trädde i kraft den 1 januari 2000 har skapat ett mycket starkt incitament till att styra om brännbara restprodukter till förbränning. Detta medför klara problem ur ett både brett och djupt miljöperspektiv. Det skapar också nya ekonomiska problem för dem som arbetar med miljöbättre biobränslen, eftersom förbränning av avfall ofta konkurrerar med biobränslen. En ur miljöns synvinkel negativ konkurrenssituation uppstår. När förbudet mot att lägga organiskt avfall på deponi börjar gälla år 2005 är det ännu viktigare att ha skatt på avfallsförbränning. Mot denna bakgrund anser vi att skatt skall tas ut också på restprodukter till energiutvinning. Flera andra länder har infört skatt på förbränning. Detta har lett till att importen av avfall till Sverige har ökat. Sverige har blivit en avstjälpningsplats. De ämnen som släpps ut från en förbränningsanläggning kan vara både hälso- och miljöfarliga. Det borde vara självklart att inte uppmuntra denna typ av verksamhet genom osund konkurrens på grund av politiskt beslutade skatter. Vi framställer inte nu något yrkande om en skatt på förbränning av avfall, utan avvaktar resultatet av pågående utredningsarbete.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag