Allmänna motioner om punktskatter

Betänkande 2002/03:SKU11

Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU11

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett 90-tal
motioner om punktskatter från den allmänna
motionstiden 2002. Utskottet tar också upp en motion
(2002/03: So27), som väckts med anledning av
proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan och som
överlämnats av socialutskottet tillsammans med ett
yttrande över de alkoholrelaterade motionerna som
tas upp i betänkandet. I ett inledande avsnitt om
allmänna energibeskattningsfrågor behandlas bl.a.
yrkanden om energiskattesystemets utformning, den
gröna skatteväxlingens regionala effekter,
kärnkraftverkens effektskatt och skatten på el,
hotell- och restaurangnäringens energiskatter,
gemensam miniminivå för koldioxidskatt i EU, EU:s
beslutsordning i fråga om miljöskatter, en
internationell överenskommelse om minimiavgifter på
koldioxidutsläpp vid transporter som inkluderar
flygbränsle och, slutligen, kraftvärmens
konkurrensvillkor. I de följande avsnitten behandlas
jordbrukets miljö- och energiskatter,
vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, fossila
drivmedel, alternativa drivmedel, fordonsskatt
etc.), alkohol- och tobaksfrågor, avfallsskatt och
naturgrusskatt och, slutligen, spelskatt.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vid
betänkandet fogas 23 reservationer (m, fp, kd, c,
mp) och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Energibeskattning, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk204,
2002/03:Sk252, 2002/03: Sk266, 2002/03:Sk268,
2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335,
2002/03:Sk370, 2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404,
2002/03:Sk408, 2002/03: Sk413, 2002/03:Sk417
yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286 yrkande 24,
2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:N390 yrkandena
4-6, 16 och 17, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,
2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03: U239 yrkande 6,
2002/03:U324 yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9,
2002/03:MJ315 yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande
13.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (mp)

2. Jordbrukets och trädgårdsnäringens
miljö- och energiskatter

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk260
yrkande 2, 2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332,
2002/03:Sk347 yrkande 1, 2002/03:N304 yrkande 5,
2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,
2002/03:MJ424 yrkandena 3 och 21, 2002/03:MJ429
yrkandena 2 och 5 samt 2002/03: MJ489 yrkande 5.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)
Reservation 9 (mp)

3. Åkerinäringen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk222,
2002/03:Sk260 yrkande 1, 2002/03:Sk329,
2002/03:Sk383 yrkande 10 och 2002/03:Sk414
yrkande 2.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd)

4. Fossila drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk226,
2002/03:Sk254 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk259,
2002/03:Sk286 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk301
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk385, 2002/03:T462
yrkande 8 och 2002/03: MJ429 yrkande 11.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd)

5. Alternativa drivmedel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk262,
2002/03:Sk265, 2002/03: Sk267, 2002/03:Sk350
yrkande 3, 2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389,
2002/03:Sk409, 2002/03:T466 yrkande 31,
2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt
2002/03:MJ432 yrkande 1.
Reservation 14 (m)
Reservation 15 (kd)
Reservation 16 (c)
Reservation 17 (mp)

6. Fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk350
yrkandena 2 och 4, 2002/03:Sk366, 2002/03:T461
yrkande 1, 2002/03:T465 yrkande 1 och
2002/03:T467 yrkande 1.
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (mp)

7. Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk218,
2002/03:Sk242, 2002/03: Sk302, 2002/03:Sk306,
2002/03:Sk337, 2002/03:Sk339, 2002/03:Sk358
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk381 yrkandena 1 och
2 samt 2002/03: N393 yrkande 7.
Reservation 20 (kd)

8. Alkoholbeskattning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk213,
2002/03:Sk227, 2002/03: Sk278 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Sk311, 2002/03:Sk368, 2002/03: So27,
2002/03:So455 yrkande 3 och 2002/03:So517 yrkande
3.
Reservation 21 (m)

9. Privatinförsel av alkohol och tobak

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk319,
2002/03:So442 yrkande 8 och 2002/03:So455 yrkande
4.

10. Försäljning i flygplatsernas
taxfreebutiker

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk377.
Reservation 22 (m)

11. Beskattning av dagspress och
veckopress

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi286 yrkande
32.

12. Avfallsskatt m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk307,
2002/03:Sk356, 2002/03: MJ270 yrkande 2 och
2002/03:MJ312 yrkande 5.

13. Naturgrusskatt

Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk236.
Reservation 23 (m)

14. Skatt på spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk390,
2002/03:MJ267 yrkande 2 och 2002/03:Kr229 yrkande 1.

Stockholm den 25 mars 2003

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist
(m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Marie
Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie
Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén
(fp), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Ulf
Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro
Feltzing (mp), Lars Gustafsson (kd) och Britta
Rådström (s).

2002/03

SkU11

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har under höstens behandling av
statsbudgeten för år 2003 ställt sig bakom de
förslag om förändringar på skatteområdet, bl.a.
avseende punktskatter, som lagts fram i
budgetpropositionen och i en motion av Socialdemo-
kraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Riksdagen
beslutade bl.a. om en grön skatteväxling med en
omslutning på 3 miljarder kronor som innebar en
sänkning av inkomstskatten för låg- och
medelinkomsttagare finansierad genom höjningar av
koldioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och
naturgrusskatten. Härvid avslogs de förslag som
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina
respektive budgetalternativ för 2003 (prop.
2002/03:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.,
bet. 2002/03:FiU1).

I detta betänkande behandlar utskottet de
motionsyrkanden angående punktskatter, dvs. främst
frågor om skatt på energi, vägtrafik, alkohol,
avfall, naturgrus och spel, som väckts under den
allmänna motionstiden hösten 2002, men som inte
behandlats i anslutning till höstens
budgetberedning.
Socialutskottet (yttr. 2002/03:SoU2y) har yttrat
sig över de flesta alkoholrelaterade motionerna och
i samband därmed till skatteutskottet överlämnat en
motion, 2002/03:So27, som väckts med anledning
proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Motionen
behandlas i detta betänkande och återges jämte
övriga behandlade motionsyrkanden i bilaga 1.
Socialutskottets yttrande återges i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Energibeskattning, allmänt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om
energiskattesystemets utformning, den gröna
skatteväxlingens regionala effekter,
kärnkraftverkens effektskatt, skatten på el,
hotell- och restaurangnäringens energi-
skatter, gemensam miniminivå för
koldioxidskatt i EU, EU:s beslutsordning i
fråga om miljöskatter, en internationell
överenskommelse om minimiavgifter på
kodioxidutsläpp vid transporter som
inkluderar flygbränsle och, slutligen,
kraftvärmens konkurrensvillkor.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),
4 (c) och 5 (mp).

Utredningar m.m.

En offentlig utredning, Skatteväxlingskommittén (Fi
1994:04), granskade idén om en grön skatteväxling
och redovisade sina slutsatser i januari 1997 i
betänkandet (SOU 1997:11) Skatter, miljö och
sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en
modell för hur energiskattesystemet kunde reformeras
i syfte att göra det mer överskådligt och stabilt
samtidigt som miljörelateringen ökade.

Finansdepartementets analysarbete beträffande
Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell
presenterades i december 2000 i departementspromemo-
rian (Ds 2000:73) Utvärdering av
Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.
I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna
upp för en stegvis reformering av
energiskattestrukturen med utgångspunkt i
Skatteväxlingskommitténs principskiss (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Budgetpropositionen
godkändes av riksdagen. Det samlade skatteuttaget
från energi- och koldioxidskatterna skall enligt
riksdagens beslut omfördelas med en ökad tyngd för
koldioxidskatterna. Energiskatternas fiskala
karaktär renodlas och skatteuttaget för olika
energislag skall avspegla energiinnehållet. På sikt
breddas basen för energiskatten genom att
biobränslen inkluderas. Koldioxidskatten höjs utöver
vad som följer av den intäktsneutrala omfördelningen
från energiskatt till koldioxidskatt. Samtidigt
bibehålls det reducerade skatteuttaget för de
konkurrensutsatta sektorerna. Alternativa
avgränsningar av det konkurrensutsatta området
utreds. Vid produktion av el och värme eftersträvas
en likformig beskattning med uttag enbart av
koldioxidskatt för direkt och indirekt
konkurrensutsatta sektorer. Likformigheten främjar
en rationell användning av resurser och bidrar till
stabila skatteintäkter. Det lägre skatteuttaget vid
produktion av värme balanseras med införande av en
konsumtionsskatt på värme. Elproduktionens
konkurrenssituation beaktas vid valet av skattenivå.
I sammanhanget bör även utvecklingen av gröna
certifikat beaktas. En särskild trafik- och
miljöskattekomponent bryts ut ur energiskatten för
drivmedel för att miljöeffekter utöver
utsläppseffekter, t.ex. trängsel och förslitning av
vägnätet, skall beaktas på ett tydligt sätt.
Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09)
tillsattes i april 2001 för översyn av reglerna för
nedsättning av skatt på energi som förbrukas för
uppvärmning och drift av stationära motorer inom
sektorer som är utsatta för internationell
konkurrens (dir. 2001:29). Utredningen skall
analysera och föreslå lämpliga kriterier för vad som
bör anses vara konkurrensutsatt verksamhet och i vad
mån detta bör motivera energiskattelättnader.
Utredningen skall också utreda förutsättningarna för
en annan avgränsning av området för
energiskattenedsättning än vad som gäller i dag.
Effekterna av olika avgränsningar mot andra
sektorer, t.ex. tjänstesektorn, samt el- och
värmeproduktionen skall analyseras. Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes
i april 2001 för översyn av vägtrafikbeskattningens
utformning. Översynen (dir. 2001:12) skall framför
allt beakta miljö-, trafiksäkerhets- och
konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt
perspektiv och med hänsynstagande till
trafikskatternas påverkan på transportsystemets
effektivitet. Utredaren skall analysera för- och
nackdelar med en kilometerskatt. Utredaren skall
även se över uttaget av fordonsskatt. En särskild
uppgift är att klarlägga om det är möjligt att
införa ekonomiska incitament för fordon med låga
utsläpp. Vidare skall beskattningen av dieselolja
för privatbilism, yrkesmässig trafik och
arbetsmaskiner utredas. En allmän översyn skall
göras av fordonsskattelagen och fordons-
skatteförordningen i syfte att förenkla och anpassa
regelverkens terminologi. Slutligen skall följderna
av ett upphävande av lagen om saluvagnsskatt och
förordningen om uppbörd av saluvagnsskatt m.m.
analyseras och möjligheten att föra in dessa
bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess
förordning prövas.
Utredningen skall vidare (dir. 2002:26) analysera
hur ett eventuellt svenskt kilometerskattesystem kan
utformas i enlighet med de av riksdagen fastställda
målen för trafik- och miljöpolitik. Utredningen
skall också analysera pågående lagstiftningsarbete i
Europa och utvecklingen av införda och planerade
kilometerskattesystem.
Översynen av beskattningen av arbetsmaskiner
liksom de delar av uppdraget som särskilt påverkar
åkerinäringens konkurrenssituation skall redovisas
med förtur. Detsamma gäller beträffande
skattelättnad för tunga fordon som uppfyller vissa
högre krav på utsläpp och slutsatser avseende en
trafik- och miljöskattekomponent i
drivmedelsbeskattningen. Utredningen skall lämna
sitt slutbetänkande senast den 31 december 2003.
Delegationen (2001:08) om ett system och regelverk
för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, dvs.
handel med utsläppsrätter samt de två projektbase-
rade mekanismerna gemensamt genomförande och
mekanismen för ren utveckling tillsattes i juli
2001. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete
senast den 31 december 2004.

EG-direktiv m.m.

I EU finns tre olika direktiv som rör punktskatter
på mineraloljor. Regler om förfarandet vid
beskattningen av de harmoniserade varuslagen finns
främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG).
Mineraloljedirektivet (92/81/EEG) reglerar
skattestrukturen, och i skattesatsdirektivet
(92/82/EEG) fastläggs minimiskattesatser för
mineraloljor.

Av mineraloljedirektivet följer att alla
mineraloljor som används för uppvärmning eller som
motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen
gäller dessutom att alla bränslen, alltså även
biobränslen, som används som drivmedel skall
beskattas. Skatten skall i dessa fall betalas med de
skattebelopp som gäller för motsvarande
mineraloljeprodukt, vanligen dieselolja eller
bensin. Mineraloljor som används för andra ändamål
än uppvärmning eller motordrift skall vara befriade
från punktskatter. Vidare gäller att medlemsstaterna
inte får beskatta mineraloljor som används för
kommersiell flyg- och fartygstrafik.
Mineraloljedirektivet ger medlemsstaterna
möjlighet (artikel 8.2 ) att tillämpa full eller
partiell skattebefrielse för mineraloljor som
används i följande fall:
· för framställning av el samt i kraftvärmeverk,
·
· för inlandssjöfart (ej fritidsfartyg),
·
1) för pilotprojekt för utveckling av miljövänliga
produkter (t.ex. biobränslen),
2)
1. passagerartransporter och godsbefordran på
järnväg,
2.
· för tillverkning, utveckling, testning och
underhåll av luftfartyg och fartyg,
·
· inom jordbruks-, trädgårds- och
skogsbruksnäringarna samt vid odling av
insjöfisk,
·
· i samband med muddring i farbara vattenleder och
hamnar.
·
Medlemsländerna kan vidare hos rådet begära
tillåtelse att tillämpa ytterligare undantag i form
av skattebefrielse eller skattenedsättning enligt
ett särskilt förfarande som fastställts i artikel
8.4 i direktivet, s.k. 8.4-undantag. Sverige har sex
sådana undantag:

· skattenedsättning på oljor för industriellt bruk
och energiintensiva företag,
·
1. skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med
indelning i miljöklasser,
2.
· differentiering av skatten på blyfri bensin efter
miljöklasser,
·
1. skattefrihet på bränsle för privat luftfart,
2.
skattefrihet på biologiskt framställd metan och
andra avfallsgaser samt
· sänkt skatt på alkylatbensin.
·
Inom EU pågår sedan mars 1997 arbetet med ett
ramdirektiv om energibeskattning KOM(97) 30 som
innebär en samlad beskattning av alla energipro-
dukter och inte bara mineraloljor. Förslaget innebär
höjda minimiskattesatser men samtidigt ökad
flexibilitet för medlemsstaterna vad gäller
möjligheten till differentiering utifrån bränslets
miljöegenskaper. Målsättningen är att alla
energiprodukter skall omfattas av en positiv
skattesats, således även biobränslen. Enligt
kommissionens förslag skall kommersiellt flygbränsle
undantas från beskattning så länge sådana produkter
inte beskattas enligt ett internationellt åtagande.
Undantaget kan begränsas till jetbränsle (flygfoto-
gen).

Den svenska lagstiftningen om beskattning av el
och bränslen finns i lagen (1994:1776) om skatt på
energi. Genom lagen har en anpassning skett till de
regler som gäller inom EU för beskattning av
mineraloljor. Skattebeloppet utgörs av energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt. Koldioxidskatten och
svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet
respektive svavelinnehållet medan energiskatten
utgår med bestämda belopp per vikt eller volym.
Energiskatt och koldioxidskatt tas ut på bensin,
eldningsolja, dieselbrännolja, fotogen, gasol,
metan, naturgas, kolbränslen och petroleumkoks. Den
allmänna principen är att skatt tas ut om bränslet
används till uppvärmning eller motordrift.
Energiskatt och koldioxidskatt tas även ut på icke
fossila bränslen som används som drivmedel.
Energiskatten på bensin är differentierad i tre
nivåer, två nivåer för s.k. blyfri bensin och en
nivå för annan bensin. Den blyfria bensinen är
indelad i två miljöklasser.
Eldningsolja, dieselbrännolja och fotogen m.m. är
indelade i märkt respektive omärkt olja. Den
högbeskattade, ofärgade dieseloljan skall användas
vid fordonsdrift och är indelad i tre miljöklasser.
Energiskatt på el utgår med reducerade belopp i
vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och
Västernorrlands län samt i samtliga kommuner i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Skattelättnader gäller vidare i form av att ingen
energiskatt och en reducerad koldioxidskatt betalas
för fossila bränslen som används för uppvärmning och
drift av stationära motorer vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet
eller i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen).
Det innebär att dessa sektorer betalar en fast
procentuell andel av den koldioxidskatt som gäller
för övriga sektorer, dvs. andra näringsgrenar och
hushållssektorn. Andelen är för närvarande 25 %.
Ingen energiskatt betalas heller på den el som
förbrukas i de skattenedsatta sektorerna. Begreppet
"tillverkningsprocess i industriell verksamhet"
definieras utifrån den officiella statistik som
används för näringsgrensindelning (SNI).
Utöver dessa generella skattelättnader kan företag
med stor energiförbrukning erhålla viss ytterligare
nedsättning av koldioxidskatten. Om den kol-
dioxidskatt som belastar ett företag inom de angivna
näringarna överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet,
sätts skatten ned så att endast 24 % av den över-
stigande skattebelastningen återstår. EG:s
minimiskattesatser på mineralolja får dock inte
underskridas (0,8-procentsregeln).
Det finns även en annan möjlighet till nedsättning
av koldioxidskatten på kol och naturgas (1,2-
procentsregeln). Regeln kan bara tillämpas av
företag som framställer produkter av andra
mineraliska ämnen än metaller, dvs. cement-, kalk-,
sten- och glasindustrin. Skatten begränsas till
högst 1,2 % av de framställda produkternas
försäljningsvärde. Regeln är tidsbegränsad till den
1 januari 2004 och förlängdes senast genom
budgetpropositionen för 2003, (yttr. 2002/03:SkU1y,
bet. 2002/03:FiU1).
Regeringen har i januari 2003 överlämnat
proposition 2002/03:40 Elcertifikat för att främja
förnybara energikällor. Förslaget bygger på
betänkande (SOU 2001:77) Handel med elcertifikat.
Certifikatberättigade elproduktionsanläggningar är
vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vissa
biobränslen, vågenergi och vattenkraft (under vissa
förutsättningar). Avsikten är att den nya lagen om
elcertifikatsystem skall träda i kraft den 1 maj
2003.

Motioner

I motion Sk288 av Agneta Ringman m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om skattesystemet som ett
instrument i den svenska energipolitiken. Enligt
motionen är möjligheten att tillvarata varmvatten
vid värmekraftverk för att höja verkningsgraden och
skona miljön ett exempel på områden där skatte-
systemet kan vara ett instrument i energipolitiken.

I motion Sk400 av Rune Berglund m.fl. (s)
framhålls att budgetpropositionens förslag om höjd
skatt på el i utbyte mot en generell höjning av
grundavdraget innebär att kostnaden i högre grad får
bäras av människor i landets norra delar där
klimatet är kallare. Det är viktigt att den skillnad
i pris på el mellan norr och söder som gäller i dag
bibehålls även vid en skatteväxling, säger
motionärerna.
I motion Sk413 av Sören Wibe och Karl Gustav
Abramsson (s) föreslås att regeringen bör utreda hur
den skatteväxling riksdagen beslutat om kan full-
följas utan att de regionala skillnaderna ökar.
Moderata samlingspartiet framhåller i
kommittémotion Sk417 yrkande 7 av Lennart Hedquist
m.fl. (m) att inga fiskala energiskatter bör tas ut
i produktionsledet. Sverige har en internationellt
sett stor energikrävande industrisektor som drabbats
hårt av produktionsskatterna på el, framhåller
motionärerna. Enligt motionen (yrkande 25) behöver
vidare energiskatterna för hotell- och
restaurangbranschen ses över. Branschen får, enligt
motionärerna, betala konsumentskatt på energi, medan
livsmedelsindustrin betraktas som tillverkande
enheter och har lägre skattetariff.
Moderata samlingspartiet anför vidare i
kommittémotion N301 yrkande 10 av Mikael Odenberg
m.fl. (m) att energiskattesystemet behöver
reformeras. Produktionsskatter och subventioner, som
utan miljöskäl försämrar energimarknadens
funktionssätt, bör enligt motionen tas bort.
Effektskatten på kärnkraftsel bör i avvaktan härpå
omvandlas till energiskatt. Motionärerna framhåller
vidare att enbart miljöstyrande skatter som har
koppling till utsläpp av skadliga ämnen bör tas ut i
produktionsledet medan rent fiskala skatter bör tas
ut i konsumentledet. Eftersom elmarknaden i Norden
är gemensam bör, enligt motionen, regeringen
samordna principerna för energibeskattningen med de
övriga nordiska länderna.
I motion Sk204 av Carl-Axel Johansson (m) anförs
att det är motiverat att under mandatperioden sänka
energibeskattningen för hotell- och restaurang-
näringen till industrinivå.
I motion Sk252 av Anita Sidén och Elisabeth
Nyström (m) begärs ett uttalande om att elskatten
skall sänkas. Skatten har sedan 1996 höjts med mer
än 100 %. Elmarknadens avreglering skulle, säger
motionärerna vidare, ge konsumenterna lägre priser,
men ingen avreglering hjälper mot höjda skatter. Den
särskilda produktionsskatten på kärnkraftsel gynnar
import av nedsmutsande kolkraft.
I motion Sk266 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
föreslås att ett införande av en miljöklassning av
eldningsoljor för uppvärmning bör utredas eller att
någon liknande åtgärd vidtas. Syftet är att
stimulera utveckling av oljor med bättre
miljöegenskaper och som är framtagna på ett
koldioxidneutralt vis. Samma motionär anför i motion
Sk268 att villkoren för hotell- och restau-
rangbranschen måste förbättras. Näringen måste
likställas med industrin när det gäller bl.a.
energibeskattningen. Även alkoholbeskattningen bör,
enligt motionären, anpassas till den nya situation
som EU-medlemskapet innebär.
I motion Sk269 av Cristina Husmark Pehrsson och
Jan-Evert Rådhström (m) föreslås att
energibeskattningen för hotell- och
restaurangbranschen skall ses över. Till skillnad
från traditionell industriell verksamhet betalar
hotell- och restaurangföretag samma energiskatt som
gäller för hushåll. Det innebär, enligt
motionärerna, att villkoren ser helt olika ut för
verksamheter som ligger mycket nära varandra.
I motion N262 yrkande 1 av Lars Lindblad m.fl. (m)
sägs att effektskatten på kärnkraftsel bör
avvecklas. Skatten är ett hot mot långsiktiga
investeringar i befintliga reaktorer, menar
motionärerna. Skatten skall betalas oavsett om el
produceras eller ej. Enbart Barsebäck 2
straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.
Det är ett misslyckande för energiskattesystemet som
enbart gagnar utländsk kolkraft, framhåller
motionärerna. I motionen anförs slutligen (yrkande
3) att kraftvärme baserad på naturgas skulle kunna
konkurrera ut kolkraften från elmarknaden förutsatt
att kraftvärmen får bättre konkurrensvillkor.
Folkpartiet anser i partimotion MJ315 yrkande 3 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) att EU måste ges ökad
makt över klimatpolitiken och att en europeisk
miniminivå för koldioxidskatt är ett första steg i
den riktningen. Trots att samtliga partier säger sig
förespråka en sådan åtgärd är Sverige, enligt motio-
närerna, i realiteten en bromskloss. Skälet är att
socialdemokrater och moderater vägrar låta EU:s
beslutsregler ändras så att beslut om miljöskatter
kan fattas med majoritet, framhåller motionärerna.
Härigenom kan det medlemsland som har lägst
miljöambition stoppa en rationell klimatpolitik.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion N390
yrkande 6 av Maria Larsson m.fl. (kd) att
Energiskatteutredningen skall arbeta med inriktning
mot ett energiskattesystem där goda miljöegenskaper,
hög energieffektivitet och hög elproduktion
premieras medan produktion baserad på fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter. Enligt
motionen bör vidare (yrkande 4) den pågående
Energiskatteutredningen se över effektskatten på
kärnkraftsel ur ett ekonomiskt och miljömässigt
perspektiv. Skatten fungerar konkurrenssnedvridande
och riskerar att göra kärnkraftsproducerad el
olönsam, vilket leder till ökad import av
fossilbaserad el. I samma motion (yrkande 5) före-
slås också att förhandlingar bör upptas med Danmark
och andra länder om att belägga kolkraftsel med
miljöavgift vid import till Sverige. Kristdemokra-
terna anser vidare (yrkande 16) att EU bör bli mer
handlingskraftigt på miljöområdet och att beslut om
miljöavgifter skall kunna tas med kvalificerad
majoritet. Enligt motionen slutligen (yrkande 17)
krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka
koldioxidutsläppen, och ett effektivt sätt vore att
i EU lagstifta om miniminivåer för
koldioxidavgifter.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion U239
yrkande 6 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) att
regeringen bör utreda möjligheten att träffa en
internationell överenskommelse om koldioxidavgift på
transporter och att flygbränsle bör ingå i en sådan
överenskommelse. I motionen betonas att ett mil-
jömässigt hållbart handelssystem måste ha incitament
för effektiva och miljövänliga transporter.
I motion Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) sägs
att regeringen skyndsamt bör utreda en avveckling av
effektskatten på kärnkraftsel.
Centerpartiet anför i partimotionerna Fi286
yrkande 24 och MJ428 yrkande 13 av Maud Olofsson
m.fl. (c) att ett väl fungerande system för handel
med utsläppsrättigheter, på ett bättre sätt än
laborerande med skattesatser, kan använda
marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. En
skatteväxling måste, framhåller motionärerna,
utformas så att en framtida handel med
utsläppsrättigheter underlättas. Regeringen och
samarbetspartierna har inte klarat av detta utan
förstärkt skillnaden i miljöbeskattning mellan
hushåll och industri. Centerpartiets
budgetalternativ innebär, enligt motionen, ett steg
i riktning mot att jämna ut skillnaden i
miljöbeskattning mellan hushåll och industri.
Centerpartiet anför slutligen i partimotion U326
yrkande 9 av Maud Olofsson m.fl. (c) att en starkare
miljöpolitik kräver att beslut om miljöskatter i EU
kan tas med majoritetsbeslut.
I motion Sk370 av Claes Västerteg (c) sägs att
hotell- och restaurangnäringen bör ges samma villkor
som övrig tillverkningsindustri i fråga om
energibeskattning.
I motion Sk404 av Sven Bergström och Ingegerd
Saarinen (c, mp) påtalas behovet av att
koldioxidskatten på bränslen justeras så att den
åter blir strikt proportionell mot kolinnehållet. En
korrekt koldioxidskatt kommer, enligt motionen, att
tydligare styra användningen mot mer
koldioxideffektiva alternativ.
I motion Sk408 av Åsa Domeij m.fl.(mp, fp, kd, c)
föreslås att Sverige inom EU skall vara pådrivande
för att det införs en miniminivå för koldioxidskatt.
Enligt motionärerna kan detta utgöra ett värdefullt
komplement till handel med utsläppsrättigheter eller
vara ett alternativ i avvaktan på ett effektivt
system för handel med utsläppsrättigheter.
I motion N271 yrkande 2 av Yvonne Andersson och
Anna Lindgren (kd, m) anförs att effektskatten på
kärnkraftsel behöver ses över för att fastställa hur
den kan avvecklas.
I motion U324 yrkande 14 av Ulf Holm m.fl. (mp)
anförs att regeringen i EU bör verka för en plan för
att underlätta användandet av miljörelaterade
skatter bl.a. genom gemensamma miniminivåer för
energi- och koldioxidskatter.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har ställt sig bakom den strategi för en
successivt ökad miljörelatering av skattesystemet
genom grön skatteväxling som presenterades i budget-
propositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1). Grunden för strategin är att höjda
skatter på energi- och miljöområdet växlas mot
sänkta skatter på arbete. Det främsta syftet med
skatteväxlingen är att bidra till att fastställda
miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via
skattesystemet. Genom miljöskatter sätter man ett
pris på miljön, och det blir dyrare att släppa ut
föroreningar. Härigenom får hushållen ekonomiska
motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål
livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en
mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling
innebär inte en höjning av det totala skatteuttaget
då höjningar av de miljörelaterade skatterna
balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.

Skatteväxlingsstrategin beräknas under en
tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor.
Under inledningsåren 2001 och 2002 var den totala
omslutningen drygt 5 miljarder kronor. Inriktningen
2001 var att ge koldioxidskatten en ökad tyngd i
förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på
energiområdet koncentrerades till fossila bränslen
för uppvärmning, till elförbrukning och till
dieselolja. Dessa höjningar växlades mot höjda
grundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta
arbetsgivaravgifter och egenavgifter för
egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda
grundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på
bränslen för uppvärmning, höjd energiskatt på el
samt höjd avfallsskatt.
Riksdagen har vidare i samband med den gångna
höstens budgetbehandling godtagit det tredje steget
i skatteväxlingen som för 2003 innebär en
skatteväxling på 3 miljarder kronor. Skatteväxlingen
bestod av en sänkt inkomstskatt för låg- och
medelinkomsttagare finansierad med höjningar av
kodioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och
naturgrusskatten (prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:FiU1).
En reformering av energiskattesystemet utgör en
central del av en grön skatteväxling, och
Skatteväxlingskommitténs principskiss utgör utgångs-
punkten för reformarbetet. Utredningar har
initierats i fråga om utformningen av
nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,
växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna, vägtrafikbeskattningen och i
fråga om övriga miljörelaterade skatter. Dessutom
görs analyser av alternativa ekonomiska styrmedel.
Det gäller bl.a. handel med utsläppskvoter. Ett
förslag om ett system för handel med förnybar el med
hjälp av s.k. gröna certifikat har nyligen lämnats
till riksdagen. Ytterligare styrmedel som studeras
vid sidan av skatter är driftsbidrag och
investeringsbidrag.
Riksdagen antog slutligen våren 2002 riktlinjer
för energipolitiken (prop. 2001/02:143, bet.
2001/02:NU17).
De motioner som behandlas i avsnittet rör bl.a.
frågor om energiskattesystemets utformning, den
gröna skatteväxlingen och dess regionala effekter,
kärnkraftverkens effektskatt och skatten på el,
hotell- och restaurangnäringens energiskatter,
gemensam miniminivå för koldioxidskatt inom EU, EU:s
beslutsordning i fråga om miljöskatter samt
kraftvärmebeskattningen. Utskottet anser att
ifrågavarande motioner i allt väsentligt rör frågor
som riksdagen redan tagit ställning till eller som
omfattas av överväganden i olika utredningar.
Utskottet begränsar sig därför till följande
kommentarer.
När det först gäller energiskattesystemets
utformning har förslag med olika inriktning väckts i
motionerna Sk266, Sk400, Sk404, Sk413, Sk417 yrkande
7, Fi286 yrkande 24, N301 yrkande 10, N390 yrkandena
5 och 6 samt MJ428 yrkande 13.
I fråga om motion Sk266 och en miljöklassning av
eldningsoljor för uppvärmning konstaterar utskottet
att det för närvarande inte finns något sådant
miljöklassystem. Däremot utgår svavelskatt som
verkar miljöstyrande. I det av riksdagen godkända
betänkande 2001/02:MJU10 ansåg miljö- och jord-
bruksutskottet att en ökad miljöanpassning av
eldningsoljor var önskvärd och förutsatte att
regeringen verkade för detta utan särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet har
ingen annan uppfattning i frågan än miljö- och
jordbruksutskottet.
Beträffande motion Sk417 yrkande 7 och frågan om
energiskatterna i den energikrävande industrisektorn
vill utskottet erinra om att ingen energiskatt
betalas på den el som förbrukas inom
tillverkningsindustrin.
Frågan i motion N301 yrkande 10 delvis där det
talas om en avveckling av produktionsskatterna i
energiskattesystemet har utskottet behandlat under
flera år. Utskottet vidhåller att dagens svenska
energibeskattning i huvudsak är utformad som
konsumtionsskatt. Kvarvarande rester av en
produktionsskatt på el finns endast i form av den
effektskatt som tas ut på kärnkraftverk.
Förslaget i motion N390 yrkande 5 om att belägga
dansk kolkraftel med miljöavgift vid import till
Sverige anser utskottet knappast vara genomförbart.
Utskottet är övertygat om att elproduktion som inte
är miljövänlig kommer att bli dyrare och därmed
mindre konkurrenskraftig i samband med att staterna
skall minska utsläppen av koldioxid för att
säkerställa åtagandena under Kyotoprotokollet.
Danmark skall inom ramen för EU:s interna
bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser
med 21 % jämfört med 1990 års nivå. Enligt den
danska genomförandeplanen kommer danska kolkraftverk
att kunna exportera el endast om de köper kvoter som
uppväger utsläppen.
När det gäller förslaget i motionerna Fi286
yrkande 24 och MJ428 yrkande 13 om en utjämning av
miljöbeskattning mellan hushåll och industri anser
utskottet att resultatet av
Skattenedsättningskommitténs arbete bör avvaktas.
Vad sedan gäller frågan om den gröna
skatteväxlingen och dess regionala effekter, som tas
upp i de två motionerna Sk400 och Sk413, har
utskottet tagit del av uppgifter om att höjda
koldioxidskatter i allmänhet skulle belasta gles-
bygdsbor hårdare än tätortsbor. Utskottet utgår från
att det är en fråga som är uppmärksammad i
Regeringskansliet. När det gäller el försöker staten
kompensera elkonsumenter i områden med kallare
klimat. Energiskatt på el utgår därför med
reducerade belopp i vissa kommuner i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i
samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Fordonsskatten på personbilar som
ägs av boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt
sedan 1980.
Utskottet tar härefter upp frågan om skatten på
el och kärnkraftverkens effektskatt som berörs i
motionerna Sk252, Sk335, N262 yrkande 1, N271
yrkande 2, N301 yrkande 10 delvis och N390 yrkande
4. Riksdagen har i samband med den gångna höstens
budgetberedning tagit ställning till skatten på el.
Förslaget i motion Sk252 om en skattesänkning på el
är därför inaktuellt. Vid budgetberedningen avslog
riksdagen vidare förslag från Moderata
samlingspartiet om att sänka skatten på
kärnkraftverk samt att omvandla effektskatten till
en skatt på producerad energi. Utskottet är nu inte
berett att föreslå riksdagen en avveckling av
effektskatten eller en utredning om skattens
avveckling. När det gäller valet av
beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes en
omläggning från en produktionsskatt till nuvarande
effektskatt under år 2000 för att på det sättet
minska risken för snedvridningar inom
elproduktionssystemet, och utskottet finner ingen
anledning att föreslå riksdagen en återgång till den
tidigare beskattningstekniken. Utskottet vill också
erinra om att Skattenedsättningskommittén skall
analysera avgränsningen av det nuvarande området för
energiskattenedsättning mot andra sektorer, bl.a.
mot elproduktionen.
Med anledning av vad som sägs i motion N262
yrkande 1 om att effektskatten skall betalas oavsett
om el produceras eller ej vill utskottet påpeka att
reglerna medger skatteavdrag om en reaktor varit ur
drift mer än 90 dygn.
Vad sedan gäller hotell- och restaurangnäringens
energiskatter som uppmärksammats i motionerna Sk204,
Sk268, Sk269, Sk417 yrkande 25 och Sk370 konstaterar
utskottet att Skattenedsättningskommittén skall se
över avgränsningen av det nuvarande området för
energiskattenedsättning mot andra sektorer, t.ex.
tjänstesektorn. Utskottet anser att kommitténs
arbete inte bör föregripas.
Utskottet övergår härefter till de motioner som
rör EU-samarbetet och frågor om bl.a. en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt i EU, att miljöskatter
skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i
rådet och om en internationell överenskommelse om
minimiavgifter på kodioxidutsläpp som inkluderar
flygbränsle. Dessa frågor tas upp i motionerna
Sk408, MJ315 yrkande 3, N390 yrkandena 16 och 17,
U239 yrkande 6, U326 yrkande 9 och U324 yrkande 14.
Som utskottet de senaste åren har redovisat har
Sverige i EU verkat för att gemensamma minimiskatter
skall införas också på naturgas och kol. Sverige har
tillsammans med andra länder sökt få till stånd en
lösning som innebär att nuvarande
mineraloljedirektiv byggs ut till ett
energiskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde
till att kommissionen i mars 1997 föreslog ett
ramdirektiv om energibeskattning där skattebasen
utvidgas till samtliga energiprodukter. Förslaget
innebär höjda minimiskattesatser och samtidigt en
ökad flexibilitet för medlemsstaterna i förhållande
till det nuvarande mineraloljedirektivet, vad gäller
möjligheterna till differentiering utifrån bränslets
miljöegenskaper. Sverige har kraftfullt stött
arbetet med ett ramdirektiv på energiskatteområdet
och lyckades under sitt ordförandeskap driva frågan
vidare. Det nuvarande ordförandeskapslandet har
tagit upp frågan vid möte i Ekofinrådet den 18
februari 2003.
Enligt mineraloljedirektivet får medlemsstaterna
inte beskatta mineraloljor som används för bl.a.
kommersiell flygtrafik. Undantaget för flygbränsle
finns också med i kommissionens förslag till
energiskattedirektiv. Under arbetet med
direktivförslaget har rådet och kommissionen
deklarerat att av rent principiella skäl och av
hänsyn till skattesystemets enhetlighet borde
bränsle för kommersiell luftfart beskattas på samma
sätt som allt annat bränsle. Rådet och kommissionen
anser dock att frågan om konkurrens med tredje land
måste beaktas och att man bör undvika all
snedvridning av konkurrensen med socioekonomiska
återverkningar. En lämplig strategi enligt rådet och
kommissionen är att fortsätta diskussionen i frågan
med International Civil Aviation Organization (ICAO)
och att när beskattning av flygbränsle blir tillåten
internationellt besluta att upphäva undantaget i
energiskattedirektivet. Utskottet anser att
förslaget i motion U239 inte bör bli föremål för
något tillkännagivande från riksdagens sida.
Frågan om utvidgad användning av kvalificerad
majoritet i rådet var aktuell vid
regeringskonferensen i Nice i december 2000.
Konferensen beslöt att enhällighet även i
fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i
fördraget som rör beskattning. Beslutet
överensstämmer med den svenska inställningen. Även
utskottet anser att den nuvarande ordningen för att
fatta beslut i skattefrågor i EU är den som
långsiktigt gynnar svenska intressen och att
riksdagen inte bör uttala sig i någon annan
riktning. Det kan i detta sammanhang framhållas att
Amsterdamfördraget innebar att miljöfrågorna fick en
ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att
formerna för beslut om åtgärder för att uppnå
miljömålen ändrades. Europaparlamentet har fått en
större roll i lagstiftningsarbetet. Fördraget
innebar också att området för beslut med kvalifi-
cerad majoritet utsträcktes till nya områden.
När det till sist gäller frågan om bättre
konkurrensvillkor för kraftvärme, som berörs i
motion N262 yrkande 3, erinrar utskottet om att
frågan om att förbättra kraftvärmens konkurrenskraft
var aktuell vid den senaste budgetberedningen (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1). Regeringen föreslog
en temporär omläggning av kraftvärmebeskattningen i
avvaktan på Skattenedsättningskommitténs översyn.
Enligt förslaget skall en övergång ske till indu-
stribeskattning av kraftvärmeverken, vilket kommer
att stimulera denna produktionsform. Skatteutskottet
ställde sig i yttrande till finansutskottet bakom
förslaget men ansåg att erforderliga besked från
kommissionen borde avvaktas innan ärendet förelades
riksdagen. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens
miljö- och energiskatter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkta skatter
på bränslen och drivmedel, om skatten på
handelsgödsel och bekämpningsmedel, om att
avveckla 0,8-procentsregeln och om att slopa
gränsen på 1 000 kr för att få tillbaka skatt
på el och eldningsolja.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (c)
och 9 (mp).

Gällande bestämmelser

Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av
samma skattelättnader som tillverkningsindustrin vid
förbrukning av el och bränslen. På bränslen som
används för uppvärmning och drift av stationära
motorer vid yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksverksamhet (inklusive växthusnäringen)
utgår således ingen energiskatt, och en reducerad
koldioxidskatt motsvarande 25 % av den generella
nivån tas ut. De reducerade skattesatserna gäller
dock inte för alla typer av bränslen och inte för
bränslen som förbrukas för drift av motordrivna
fordon. Ingen energiskatt betalas heller på el som
förbrukas i dessa sektorer.

Företag med stor energiförbrukning kan få viss
ytterligare nedsättning av koldioxidskatten. Om den
koldioxidskatt som belastar ett företag överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet sätts skatten ned så att
den överskjutande skattebelastningen inte överstiger
24 % av det överskjutande skattebeloppet för
bränslet (0,8-procentsregeln). EG-rätten innehåller
dock minimiskattesatser som inte får underskridas.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel
infördes båda 1984. Basen för uttag av
gödselmedelsavgift var från början innehållet av
kväve och fosfor i handelsgödsel. År 1994 slopades
avgiften på fosfor. I stället infördes avgift på
kadmiuminnehållet i fosforgödselmedel.
Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo
kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst
2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i
gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet
överstiger fem gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt
kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion
MJ268 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m) att det
är beklagligt att regeringen inte föreslagit sänkt
dieselskatt på jordbrukets arbetsmaskiner. Skatten
är kraftigt betungande och konkurrenshämmande, även
för trädgårdsodlingen. Jordbrukets och träd-
gårdsnäringens produktionsskatter måste ses i ett
sammanhang där växthusodlingens fossila
bränsleanvändning ingår och stäms av efter
konkurrenssituationen.

Moderata samlingspartiet anför vidare i
kommittémotion N304 yrkande 5 av Mikael Odenberg
m.fl. (m) att de areella näringarna måste få
möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med
övriga EU-länder. Bland annat måste skatterna på
produktionsmedel som diesel och handelsgödsel
sänkas.
I motion Sk260 yrkande 2 av Patrik Norinder (m)
anförs att svenskt jord- och skogsbruk har
produktionsskatter på en nivå som ger betydande
konkurrensnackdelar. Dieselskatten behöver sänkas
till en med omvärlden jämförbar nivå.
I motion Sk316 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att dieselskatten måste sänkas till 53 öre
per liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
I motion Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs att skatten på handelsgödsel skall avskaffas
utan krångliga återföringsmodeller.
I motion MJ429 yrkandena 2 och 5 av Cristina
Husmark Pehrsson m.fl. (m) anförs att jordbrukets
produktionsskatter bör sänkas så att näringen kan
konkurrera på lika villkor i EU. Motionärerna
föreslår sänkt dieselskatt på arbetsmaskiner till 53
öre per liter och slopad kväveskatt på
handelsgödsel.
Kristdemokraterna anför i partimotion MJ424
yrkande 3 av Alf Svensson m.fl. (kd) att Sverige i
EU måste driva frågan om harmonisering av jordbru-
kets skatter och avgifter. Böndernas extra
skatteryggsäck, bl.a. i form av hög dieselskatt,
måste lyftas av så att företagaren kan konkurrera
med omvärlden på lika villkor.
Kristdemokraterna vill vidare enligt samma
partimotion (yrkande 21) avveckla koldioxidskatten
för trädgårdsnäringen eller reducera den i nivå med
konkurrentländernas skatt i avvaktan på ett
nivåmässigt enhetligt beskattningssystem i EU. Man
vill slutligen också avveckla 0,8-procentsregeln
till förmån för ett generellt likformigt
nedsättningssystem. Samma yrkande framställs i
motion Sk347 yrkande 1 av Sven Gunnar Persson m.fl.
(kd).
I motion MJ314 yrkande 1 av Birgitta Carlsson (c)
hemställer motionären att lantbrukare skall ges
samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär
bl.a. sänkt dieselskatt för jord- och skogsbrukets
maskiner. Motionären vill också slopa kväveskatten
på handelsgödsel samt slopa gränsen på 1 000 kr för
att få tillbaka skatt på el och eldningsolja.
Miljöpartiet anför i partimotion MJ489 yrkande 5
av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) att
kvävebelastningen från jordbruket måste minska
kraftigt genom en rad åtgärder. I motionen föreslås
höjd miljöavgift på konstgödsel för att gynna
ekologiskt lantbruk eftersom det i dag är lönsammare
att använda konstgödsel än naturgödsel.

Utskottets ställningstagande

Motionärerna framför krav på sänkta skatter på
bränslen och drivmedel och yrkanden med olika
inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämp-
ningsmedel i jord- och skogsbruk samt
trädgårdsnäringen. Härutöver framställs yrkanden om
att avveckla 0,8-procentsregeln och om slopad gräns
på 1 000 kr för att få tillbaka skatt på el och
eldningsolja.

Riksdagen höjde fr.o.m. 1 januari 2003
koldioxidskatten på bränslen med 19 %. För bensin
och dieselolja sänktes energiskattesatserna lika
mycket som koldioxidskattesatserna höjdes. Härutöver
skedde en uppräkning med förändringen i
konsumentprisindex (prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:FiU1). Jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna (inklusive trädgårdsnäringen)
kompenserades genom att koldioxidskattelättnaden för
bl.a. dessa näringar höjdes från 70 till 75 %.
Riksdagen avslog i det sammanhanget oppositionens
krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel.
Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) skall se
över utformningen av nedsättningssystemet för bl.a.
jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna
(inklusive trädgårdsnäringen). Översynen skall
omfatta beskattningen av såväl fossila bränslen som
el. Kommittén skall bl.a. utreda förutsättningarna
för en annan avgränsning av området för
energiskattenedsättning för de konkurrensutsatta
sektorerna än vad som gäller i dag och särskilt
beakta gränsytorna mot andra sektorer samt el- och
värmeproduktionen. Konsekvenserna för de berörda
verksamheterna när det gäller bl.a. deras
konkurrenskraft skall analyseras. Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2003.
Beskattningen av dieselolja för jordbrukets
arbetsmaskiner ses med förtur över av
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen
har i en promemoria i februari 2002 i ett
preliminärt ställningstagande ansett att om diesel-
oljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas
bör det ske till den s.k. uppvärmningsnivån, vilket
skulle motsvara sänkt skatt med 62 öre per liter.
Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när
utredningen utrett de grundläggande principerna för
trafikbeskattningen. Utredningen skall lämna sitt
slutbetänkande senast den 31 december 2003.
För skatten på el gäller som huvudregel att
återbetalningen sker på årsbasis, med möjlighet för
företag med förbrukning i större omfattning att få
återbetalning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning
av elskatt finns det en administrativ gräns som
innebär att endast den del av skattebeloppet som
överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt
utskottets mening har de regler som nu gäller för
nedsättning av skatterna på eldningsolja och el
utformats med industrin som förebild, och
återbetalningsreglerna har med de anpassningar som
krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna en
liknande utformning. Utskottet är inte berett att
tillstyrka att dessa regler nu ändras.
Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen
för 2002 beslutat om en återföring av skatten på
bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruks-
näringen (vilken inbegriper växthusnäringen).
Uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel återförs till jordbruket via ett
särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten
används till åtgärder för att minska
växtnäringsförluster från jordbruket och minska
miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del
av beloppet återförs kollektivt till jord-
bruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-,
rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att
främja hållbara produktionsmetoder. Skatten på
bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings-
och utvecklingsinsatser med syfte att främja en
hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårds-
näringen.
En särskild utredare tillkallades i juni 2001 med
uppgift att utvärdera skatterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Utredningen (dir. 2001:55) skall
dels analysera och bedöma skatternas påverkan på
användningen, dels bedöma vilka effekter de har på
miljön. I uppdraget ingår också att se över om
skatterna bör förändras så att de fungerar som
effektivare styrmedel på miljöområdet utan att
kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.
Utredningen har i februari 2003 avgett
slutbetänkandet (SOU 2003:9) Skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel? Betänkandet bereds för
närvarande i Regeringskansliet.
Av den lämnade redovisningen framgår att de frågor
som aktualiserats i motionerna är föremål för
utredning i olika sammanhang eller nyligen har
prövats i riksdagen. Innan resultatet av
utredningarna föreligger är det inte aktuellt med
några sådana ändringar som motionärerna föreslår.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Vägtrafikbeskattning

Åkerinäringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om bl.a. sänkt
skatt på diesel, införande av kilometerskatt,
vinjettsystem för bussar och åtgärdsplan för
åkerinäringen.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11 (kd).

Bakgrund

Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.

Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det
gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,
Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare
infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98: SkU7). Avgiften gäller för
lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på
minst tolv ton. För dessa fordon har fordonsskatten
sänkts. Betald vägavgift ger rätt att trafikera
vägarna i anslutna länder. Riksdagen beslöt hösten
2000 (bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13) att
vägavgiften i enlighet med rådets direktiv
1999/62/EG skall differentieras efter vilka krav på
utsläpp av föroreningar som ett fordons motor
uppfyller.
Tyskland har aviserat att man har för avsikt att
lämna vägavgiftssamarbetet den 31 augusti 2003 och i
stället införa en kilometerskatt (avståndsrelaterad
skatt). Det pågår för närvarande en diskussion
mellan samarbetsländerna huruvida det är möjligt att
fortsätta samarbetet mellan de kvarvarande länderna
och, om så är fallet, vilka förändringar som krävs.
En samlad handlingsplan för åkerinäringen
redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.
1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen
konstaterade bl.a. att det är nödvändigt att
intensifiera arbetet med att skapa goda
förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk
åkerinäring. I en debatt den 25 januari 2001 med
anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav
näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna
i denna plan pågår i samarbete med företrädare för
branschen.
Kommissionen har hösten 2001 lämnat en vitbok, Den
gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval
inför framtiden. Kommissionen menar bl.a. att
kostnaderna för vägtransporter skall betalas av dem
som använder vägarna. Med kostnader avses i detta
sammanhang även externa kostnader såsom
miljöpåverkan. I vitboken diskuteras även hur de
intäkter som kommer från vägtrafiken skall användas.
Vidare pekar vitboken på praktiska svårigheter som
uppkommit på grund av utformningen av direktivet
(1999/62/EG). Ett exempel är att kilometerskatt
endast får tas ut på motorvägar, vilket i praktiken
gör det omöjligt att införa en kilometerskatt i
Sverige. Kommissionen har för avsikt att utarbeta
ett förslag till direktiv om transporter i Europa
och ett nytt direktiv om avgifter på tunga
godsfordon.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) skall se
över vägtrafikbeskattningen med beaktande främst av
miljö-, trafiksäkerhets- och konkurrensaspekter med
utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med
hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på
transportsystemets effektivitet. I uppdraget ingår
att analysera för och nackdelar med en
kilometerskatt. De delar av uppdraget som påverkar
åkerinäringens konkurrenssituation skall redovisas
med förtur i ett delbetänkande. Detsamma gäller
frågan om skattelättnader för tunga fordon som
uppfyller vissa högre krav på utsläpp samt
slutsatser avseende införandet av en trafik- och
miljöskattekomponent i drivmedelsbeskattningen.
Utredningen har avgett delbetänkandet (SOU 2002:64)
Vissa vägtrafikskattefrågor.

Motionerna

I motion Sk329 av Alf Eriksson (s) föreslås att en
skatteväxling mellan fordonsskatt och kilometerskatt
genomförs. Det skulle innebära en bättre kon-
kurrensneutralitet mellan svenska och utländska
åkare som kör i Sverige och minska utsläppen från
godstrafiken, framhåller motionären.

I motion Sk414 yrkande 2 av Christina Axelsson och
Eva Arvidsson (s) föreslås i syfte att skapa en sund
och rättvis konkurrens på turistbussområdet att
Sverige inom EU driver frågan om införande av ett
vinjettsystem för busstrafiken på de större vägarna,
motsvarande det som finns för lastbilstrafiken.
I motion Sk222 av Ola Sundell (m) sägs att många
goda skäl talar för sänkt dieselskatt. Motionären
framhåller bl.a. att åkeribranschen har ett prekärt
läge i Sverige, att miljön sparas om utländska åkare
kan förmås tanka i Sverige och att framtagningen av
nya renare dieselmotorer gynnas.
I motion Sk260 yrkande 1 av Patrik Norinder (m)
begärs att dieselskatten för åkerinäringen sänks med
hänvisning till att kostnaderna för svenska åkerier
är ca 20 % högre än i konkurrentländerna.
Kristdemokraterna anför i kommittémotion Sk383
yrkande 10 av Per Landgren m.fl. (kd) att regeringen
bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika
villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring. I
sitt budgetalternativ föreslår Kristdemokraterna att
dieselskatten sänks med 25 öre per liter plus moms
för att underlätta för de svenska åkerierna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill med anledning av yrkandena om sänkt
skatt på diesel erinra om att riksdagen nyligen med
anledning av budgetpropositionen för 2003 tagit
ställning till skattenivån på drivmedel (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) och att riksdagen i
det sammanhanget avslog oppositionens krav på bl.a.
sänkt skatt på bensin och diesel.

Utskottet vidhåller att åkerinäringens
konkurrensproblem inte ensidigt kan knytas till
skatten på dieselbränsle utan att det finns en rad
faktorer som bidrar till kostnadsskillnader mellan
svenska åkerier och åkerier i andra EU-länder. Det
handlar bl.a. om löner och arbetstider. Det rör sig
även om en s.k. social dumpning som innebär att
åkeriföretag i Europa använder sig av tred-
jelandschaufförer med låga löner och som har långa
körtider. Utskottet anser att åkerinäringens problem
måste angripas från ett vidare perspektiv och att
EU-samarbetet därvid är viktigt.
Inom EU pågår ett arbete med ett
dieselskattedirektiv. Kommissionens förslag,
KOM(2002) 410 slutlig, innebär att en gemensam
skattesats för dieselolja som används av den
yrkesmässiga trafiken införs i syfte att undvika
snedvridning av konkurrensen på EG:s
transportmarknad.
Vägtrafikskatteutredningen föreslår i
delbetänkandet (SOU 2002:64) Vissa
vägtrafikskattefrågor, i syfte att förbättra
åkerinäringens konkurrenssituation och öka
miljöstyrningen för tunga motorfordon, att det
införs en särskild fordonsskatteskala som är
differentierad efter de miljöklasser som finns för
fordon. I delbetänkandet anför utredningen i fråga
om åkerinäringens konkurrenssituation bl.a. att
olika omständigheter talar mot en sänkning av
dieselbeskattningen. Den svenska skattenivån för
dieselolja ligger lågt i mellanskiktet bland
jämförbara länder. En punktinsats vore, enligt
utredningen, olycklig som man inte kan bedöma
resultatet eller värdet av i förhållande till
pågående arbete inom EU och den inhemska
skatteväxlingen. Delbetänkandet bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fossila drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkta skatter
på drivmedel och om förändringar av
drivmedelsbeskattningssystemet.
Jämför reservationerna 12 (m) och 13 (kd).

Gällande bestämmelser m.m.

En redogörelse för beskattningen av fordonsbränslen,
gällande direktiv på området och pågående
utredningar har lämnats på s. 8 och följande sidor.

Skattebeloppet utgörs av energiskatt och
koldioxidskatt. Koldioxidskatten beräknas utifrån
kolinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda
belopp per vikt eller volym. För år 2003 är skatten
på bensin (miljöklass 1) 4,71 kr per liter
(energiskatt 2,94 kr och koldioxidskatt 1,77 kr) och
på diesel (omärkt miljöklass 1) 3 178 kr per kbm
(energiskatt 1 004 kr och koldioxidskatt 2 174 kr).
Det inom EU pågående arbetet med ett
dieselskattedirektiv KOM(2002) 410 slutlig syftar
till, förutom att förhindra snedvridningen av
konkurrensen på EG:s transportmarknad, att av
miljöskäl höja beskattningen av diesel för privat
bruk. Kommissionen föreslår en minimiskattenivå på
diesel för privatbilar, vilket möjliggör en höjning
av skatten på diesel för privatbilism varvid hänsyn
i högre grad kan tas till kostnader som uppkommer
vid miljöpåverkan, vilket ökar möjligheten till
styrning mot renare fordon.

Motionerna

I motion Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m) anförs att skatter och avgifter på dieselolja
bör utformas så att de inte längre missgynnar detta
alternativ.

I motion Sk259 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås att
bensinskatten sänks eftersom en hög skatt slår hårt
mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte
kan användas för nödvändiga transporter.
I motion Sk301 yrkande 1 av Henrik S Järrel (m)
föreslås likaledes att bensin- och dieselskatten bör
sänkas eftersom många är starkt beroende av bil i
och utanför arbetet.
Enligt motionen har vidare (yrkande 2) en
oförsvarligt ringa del av de samlade
fordonsrelaterade skatterna och avgifterna hittills
"återgått" till investeringar i vägar och annan
infrastruktur m.m.
Även i motion Sk385 av Jan-Evert Rådhström (m)
föreslås sänkt drivmedelsskatt för att familjer
skall ha råd att äga och köra bil. Ett första steg
för att minska familjers bilkostnad är att sänka
drivmedelsskatten med 1 kr per liter, anför
motionären.
I motion MJ429 yrkande 11 av Cristina Husmark
Pehrsson m.fl. (m) anförs att kostnaden för
drivmedel på landsbygden är en stor utgift varför
skatten på drivmedel måste sänkas märkbart och
reseavdragen höjas.
I motion Sk254 yrkande 1 av Hans Backman (fp)
anförs att bensinskatten bör sänkas med 3 kr per
liter eftersom tillgången till bil är en absolut
nödvändighet för många svenskar eftersom bilen
förenklar vardagen och skapar valfrihet i boendet.
I samma motion (yrkande 2) föreslås också att
systemet för bensinbeskattning ändras så att
höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt
slår igenom på bensinskatten.
I motion Sk286 yrkande 1 av Runar Patriksson (fp)
hemställs att straffbeskattningen på diesel för
personbilar avskaffas. Den tudelade beskattningen
för personbilar är felaktig och djupt orättvis
framhåller motionären.
I samma motion (yrkande 2) föreslås vidare att
regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift
att se över skillnaden i miljöpåverkan mellan
dieseldrivna och bensindrivna personbilar samt att
skattesystemet harmoniseras mellan diesel och bensin
så att lika miljöpåverkan ger samma skatt (yrkande
3).
Kristdemokraterna föreslår slutligen i
kommittémotion T462 yrkande 8 av Johnny Gylling
m.fl. (kd) att regeringen skyndsamt bör utreda
förutsättningarna för att omvandla en del av
energiskatten på drivmedel till en väghåll-
ningsavgift.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på
drivmedel genom budgetbeslutet för 2003 (prop.
2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) och i det sammanhanget
avslagit oppositionens krav på bl.a. sänkt skatt på
bensin och diesel.

För att mildra effekterna av höjningarna på
arbetsresor har riksdagen höjt det avdragsgilla
beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan
bostad och arbetsplats och i tjänsten såväl 1998 som
2001. Fordonsskatten på personbilar som ägs av
boende i vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan
1980.
Skatteutskottet vidhåller uppfattningen att
skatterna på bl.a. bensin och diesel utgör viktiga
styrmedel i miljöpolitiken som syftar till att
minska utsläppen av koldioxid och andra
växthusgaser. Regeringen har i budgetpropositionen
för 2003 aviserat sin avsikt att på sikt verka för
att inslaget av rörliga skatter i
vägtrafikbeskattningen ökar och att det är viktigt
att bensin och dieselolja för privat bruk beskattas
på ett likartat sätt. Regeringen avvaktar dock den
pågående Vägtrafikskatteutredningens förslag om
förändringar av drivmedelsskatten. Utskottet ser
inga skäl att sänka skatten på bensin och diesel
eller att i övrigt förändra drivmedelsbeskattningen
på det sätt motionärerna föreslår.
Utskottet erinrar om att
Vägtrafikskatteutredningen bl.a. skall se över frå-
gan om att bryta ut en särskild trafik- och
miljöskattekomponent ur energiskatten på drivmedel
för att miljöeffekter utöver utsläppseffekter, t.ex.
trängsel och förslitning av vägnätet, skall beaktas
på ett tydligt sätt. Det som sägs i motion T462
yrkande 8 om att utreda frågan om att omvandla en
del av energiskatten på drivmedel till en
väghållningsavgift förefaller att tangera
utredningens uppdrag. Utskottet anser därför att
resultatet av utredningen bör avvaktas.
När det gäller förslaget i motion Sk286 yrkande 2
om en utredning med uppgift att se över skillnaden i
miljöpåverkan mellan diesel- respektive bensindrivna
personbilar kan man på goda grunder anta att
Vägtrafikskatteutredningen kommer att ta till sig de
senaste rönen på området. Det behövs därför inte
tillsättas en särskild utredning för detta.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alternativa drivmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om fler
pilotprojekt, skattebefrielse av alternativa
drivmedel, subvention av bränslet E85,
begreppet "koldioxidneutral", definitionerna
i EU:s kommande biobränsleskattedirektiv,
begreppet "motsvarande bränsle" i
energiskattelagen samt om principiella
ståndpunkter rörande alternativa drivmedel.
Jämför reservationerna 14 (m), 15 (kd), 16
(c) och 17 (mp).

Bakgrund

Biobränslen beskattas i dag endast när de används
för drift av motordrivna fordon.

Genom budgetpropositionen för 2002 (prop.
2001/02:1) lades inriktningen fast för en
skattestrategi för alternativa drivmedel. Enligt
strategin kan skattenedsättning ske antingen via
pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både
energi- och koldioxidskatt, eller genom generell
koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala
drivmedel med stöd av ett rådsbeslut enligt artikel
8.4 i mineraloljedirektivet (92/81/EEG). För
pilotprojekt avsattes 150 miljoner kronor per år.
Intäktsbortfallet för en generell
koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala
drivmedel beräknades till högst 750 miljoner kronor
per år. Det beräknade bortfallet avsåg täcka
användning av drivmedel såväl i ren form som i
blandning med andra produkter.
I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1)
redovisar regeringen att ansökan om 8.4-undantag
enligt mineraloljedirektivet avseende den generella
koldioxidskattebefrielsen och ansökningar för
godkännande enligt statsstödsreglerna avseende både
pilotprojekt och den generella
koldioxidskattebefrielsen har tillställts
kommissionen. När godkännanden erhållits återkommer
regeringen till riksdagen med de lagändringar som
krävs för att skattestrategin för alternativa
drivmedel skall kunna tillämpas. I avvaktan på EG-
besluten avser regeringen att garantera
konkurrenskraftiga och konkurrensneutrala villkor
under 2003 för att säkerställa tillgången på
alternativa drivmedel. Enligt regeringens bedömning
bör skattestrategin för alternativa drivmedel
utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt
bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Den
framtida utformningen är också beroende av
resultaten från det pågående arbetet inom EU med
olika direktivförslag som berör biodrivmedel.
Regeringen har sedan 1995 beviljat ett flertal
pilotprojektdispenser för olika aktörer på den
svenska marknaden, som i praktiken har inneburit att
all användning av biodrivmedel (främst etanol och
rapsmetylester) varit helt eller - vad gäller etanol
i blandning med mineraloljeprodukt - i vart fall
delvis skattebefriad.
Den 19 december 2002 och senare beslutade
regeringen om befrielse från energiskatt och
koldioxidskatt för en rad pilotprojekt för bränslena
etanol, rapsmetylester, fiskmetylester, ekoparaffin
och vätgas som används i försöksverksamhet för
drivmedel. Besluten innebär att nuvarande dispenser
förlängs under 2003 och att nya ansökningar prövas
på samma villkor. De 900 miljoner kronor som
regeringen i budgetpropositionen 2002 har avsatt för
skattestrategin används nu för 2003 till
skattenedsättning. Totalt omfattas tio företag av
beslutet. De skattebefriade kvoterna, som omfattar
både produktion och import, ökar kraftigt 2003.
I EU pågår arbetet med ett
biobränsleskattedirektiv. Kommissionen har
föreslagit en ändring i direktiv 92/81/EEG vad
gäller möjligheten att tillämpa nedsatta
punktskatter på vissa mineraloljor som innehåller
biobränslen och på biobränslen, KOM(2001) 547.
Kommissionen har också föreslagit dels ett
meddelande om alternativa bränslen för vägtransport
och om åtgärder för att främja användningen av
biobränslen, dels ett direktiv om främjande av bio-
bränslen för transport. Skatteförslaget innehåller
bl.a. frivilliga bestämmelser om att medlemsstaterna
får minska punktskatterna i proportion till den
andel biobränsle som ingår i det slutliga bränslet.
Slutproduktens faktiska skattebelopp får inte vara
lägre än 50 % av den vanliga punktskatten för
motsvarande motorbränsle. Blandas mer än 50 %
biodrivmedel in i fossilt bränsle måste
medlemsländerna ansöka om undantag enligt artikel
8.4 i mineraloljedirektivet. Enligt förslaget ges
möjlighet till ytterligare skattereduktion för bio-
bränslen som används vid lokal allmän
passagerartrafik, bl.a. bussar och taxibilar, samt
fordon som används i offentlig tjänst. Målet är att
minst 20 % av bensin- och dieselförbrukningen är
ersatt med etanol och andra biobränslen senast år
2020.

Motionerna

I motion Sk389 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg
(s) anförs att staten under en övergångstid bör ge
alla flytande biodrivmedel som i dag försöker bryta
sig in på den fossila drivmedelsmarknaden tydliga
signaler och stabila regler om fortsatt full
skattereduktion (koldioxid och energiskatt).

I motion Sk262 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
sägs att regeringen bör verka för att EU:s kommande
direktiv om alternativa drivmedel beaktar breda
definitioner av alternativa och koldioxidneutrala
drivmedel. I motion Sk265 framhåller samma motionär
att begreppet "motsvarande bränsle" i energi-
skattelagen behöver definieras tydligare. Slutligen
i motion Sk267 betonar motionären att begreppet
koldioxidneutral i samband med en skattestrategi för
alternativa drivmedel (se budgetpropositionen 2002
avsnitt 8.6.4) bör få en så vid innebörd att det
inte inskränker utvecklingsarbetet mot minskade
nettoutsläpp av koldioxid.
Kristdemokraterna anför i partimotion MJ432
yrkande 1 av Alf Svensson m.fl. (kd) att fler
pilotprojekt bör godkännas i syfte att öka
produktionen av alternativa drivmedel. Motionärerna
framhåller att den nuvarande situationen snedvrider
konkurrensen och hindrar utvecklingen av nya
produkter samt möjligheten att bygga ut servicenät
för alternativa bränslen. Nuvarande klass-
ningskriterier är, enligt motionen, otidsenliga och
missgynnar nya miljövänliga drivmedel, t.ex.
ekoparaffin.
Kristdemokraterna föreslår vidare i kommittémotion
MJ377 yrkande 3 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) att
producenter av förnyelsebara drivmedel bör ges
långsiktig befrielse från koldioxidskatt och
energiskatt och inte som enligt regeringens
skattestrategi för alternativa drivmedel endast
befrias från koldioxidskatten från 2003. I motionen
upprepas (yrkande 5) slutligen vad som sägs i motion
MJ432 yrkande 1.
I motion Sk350 yrkande 3 av Viviann Gerdin och
Birgitta Sellén (c) hemställs att staten via skatt-
och momsnivåer bör säkerställa att E85 är billigare
än bensin, räknat per mil. E85 är, enligt motionen,
till viss del skattebefriat, vilket gör det
billigare per liter, för närvarande 8,44 kr, men
förbrukningen är 20 % högre än vid bensindrift,
varför milkostnaden ändå är högre.
I motion Sk355 av Lena Ek och Claes Västerteg (c)
anförs att fler pilotprojekt måste komma till stånd
innan utvecklingen stannar av. Långsiktiga beslut om
biobränslenas introduktion på marknaden måste
fattas, men också beslut som får i gång produktion
av sådana bränslen. Regeringen bör också skyndsamt,
framhåller motionärerna, undersöka möjligheten av
etanolproduktion på Gotland.
Centerpartiet anför i motion T466 yrkande 31 av
Sven Bergström m.fl. (c) att skatten bör tas bort på
biodrivmedel och att man bör överväga en direkt-
subventionering av produktion av biodrivmedel under
en introduktionsperiod. Enligt motionen måste
regeringen ge tydliga besked om framtidens bränslen
och vad som skall göras åt växthuseffekten eftersom
miljön kräver tydlig och långsiktig politik.
I motion Sk409 slutligen av Ingegerd Saarinen (mp)
betonas att staten har ett extra stort ansvar för
att skapa långsiktiga och stabila villkor för
alternativa drivmedel. Enligt motionen bör riksdagen
slå fast följande principiella ståndpunkter: att
koldioxidneutrala drivmedel skall skattebefrias helt
under en övergångsperiod på fem år, att definitionen
av koldioxidneutrala drivmedel tar hänsyn till de
samlade nettoutsläppen av växthusgaser under
drivmedlets livscykel, att drivmedelsskatten på sikt
består av minst tre eller fyra komponenter samt
slutligen att skatten efter övergångsperioden består
av en energikomponent och en differentierad
miljökomponent.

Utskottets ställningstagande

I motioner Sk355 föreslås att regeringen bör bevilja
fler pilotprojekt i syfte att öka produktionen av
alternativa drivmedel. I motion MJ432 yrkande 1
föreslås att regeringen skall undersöka
möjligheterna till etanolproduktion på Gotland. När
det gäller frågan om att bevilja fler
pilotprojektdispenser, t.ex. för ekoparaffin,
erinrar utskottet om att det åligger regeringen att
pröva sådana dispensansökningar. Som framgått
använder regeringen 900 miljoner kronor som
riksdagen avsatte i budgeten 2002 till att bevilja
skattenedsättningar under 2003 för en rad
pilotprojekt, vilket innebär en kraftig ökning av de
skattebefriade kvoterna. Enligt vad utskottet
erfarit har skattedispens beviljats även för
produktion av ekoparaffin. Bland de företag som
beviljats skattebefrielse för produktion av etanol
finns Roma Etanolproduktion AB som producerar etanol
på Gotland.

I motionerna MJ377 yrkande 3 och T466 yrkande 31
föreslås att producenter av förnyelsebara drivmedel
bör ges långsiktig befrielse från koldioxidskatt och
energiskatt. I samband med budgetberedningen hösten
2002 avslog riksdagen (prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:FiU1) motioner om att koldioxidneutrala
drivmedel skall befrias från både energiskatt och
koldioxidskatt. Skatteutskottet anförde i sitt
yttrande till finansutskottet att utgångspunkten för
de skattebefrielser som skall gälla mer långsiktigt
bör vara att de bränslen som kan betraktas som
koldioxidneutrala befrias från koldioxidskatt men
inte från energiskatt. Strategin för nedsättning av
skatten på alternativa drivmedel bör således ligga
fast. En ökad konkurrenskraft för de
koldioxidneutrala drivmedlen uppnås genom att
koldioxidskatten ges en ökad tyngd vid ener-
gibeskattningen, något som ingår i strategin för en
grön skatteväxling. Utskottets ställningstagande är
fortfarande giltigt.
Två motioner Sk350 yrkande 3 och Sk389 tar upp
s.k. FFV-fordon (Flexible Fuel Vehicle) som drivs
med E85-bränsle. Bränslet består av 85 % etanol samt
bensin som tändförbättrare och ytterligare någon
tillsats. Bränslet är till viss del skattebefriat,
vilket gör det billigare än bensin, men eftersom
förbrukningen av E85 är högre än vid bensindrift
blir bränslet, enligt motionen, dyrare för
konsumenten. I den ena motionen begärs att staten
via skatte- och momsnivåer skall säkerställa att E85
är billigare än bensin per liter. I den andra
motionen begärs bl.a. att bensindelen av E85 skall
skattebefrias under 2003. Utskottet anser att
utgångspunkten bör vara att en skattenedsättning på
alternativa drivmedel i princip endast skall
kompensera för merkostnaden att framställa
drivmedlet. Bränslet E85 erhåller betydande
subventioner genom de satsningar riksdagen gör från
årsskiftet på skattenedsättningar för pilotprojekt
avseende bl.a. etanolproduktion. Enligt vad
utskottet erfarit har priset på E85 från årsskiftet
sjunkit till följd av dessa skattenedsättningar.
Priset på E85 är nu lägre än för bensin även med
beaktande av att drift med E85 innebär ökad
bränsleförbrukning. Utskottet ser därför ingen
anledning att förorda några ytterligare
skattenedsättningar för bränslet. Under inga
omständigheter kan det komma i fråga att särskilt
subventionera bensindelen i bränslet eller att
införa en särskild momsnivå för bränslet.
När det gäller motion Sk267 om innebörden av
begreppet koldioxidneutral i samband med en
skattestrategi för alternativa drivmedel erinrar
utskottet om att regeringen aviserat att frågan om
vilka produkter som ryms inom begreppet
"koldioxidneutrala drivmedel" skall utredas.
Riksdagen bör inte föregripa denna prövning.
Utskottet anser heller inte att riksdagen, som
föreslås i motion Sk262, behöver uttala sig i fråga
om definitionerna i EU:s kommande
biobränsleskattedirektiv.
Motion Sk265 tar upp frågan om vad som avses med
"motsvarande bränsle" i energiskattelagen i samband
med beskattningen av alternativa drivmedel. Skatt
för ett alternativt drivmedel skall betalas enligt
den skattesats som gäller för motsvarande direkt
skattepliktiga mineraloljeprodukt, dvs. i regel
dieselolja eller bensin beroende på vilket fossilt
bränsle som det alternativa bränslet ersätter.
Utskottet har förståelse för motionärernas
synpunkter att det kan uppstå tillämpningsproblem.
Utskottet räknar dock med att problemen inte är
större än att beskattningsmyndigheten, dvs.
Riksskatteverket eller andra rättstillämpande
myndigheter, kan lösa de frågor som uppkommer.
Enligt motion Sk409 bör riksdagen slå fast några
principiella ståndpunkter för att skapa långsiktiga
och stabila villkor för alternativa drivmedel.
Utskottet har ovan avvisat förslag om att helt
skattebefria alternativa drivmedel och förslag
rörande definitionen av begreppet "koldioxidneutrala
drivmedel" i samband med en strategi för alternativa
drivmedel. Med hänsyn till det pågående
utredningsarbetet i Vägtrafikskatteutredningen ser
utskottet heller ingen anledning att riksdagen nu
tar ställning beträffande komponenterna i en
framtida drivmedelsbeskattning.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkt
fordonsskatt för dieselbilar,
fordonsskattebefrielse, skattebefrielse för
släp äldre än 30 år, och enhetliga
definitioner av miljöfordon.
Jämför reservationerna 18 (kd) och 19 (mp).

Gällande bestämmelser m.m.

Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon,
infördes på 1920-talet. Motivet bakom införandet var
att fordonsägare skulle svara för kostnader i form
av vägunderhåll och vägslitage. Skatten tas ut med
visst belopp för en viss tidsperiod oavsett i vilken
utsträckning fordonet faktiskt används. Enligt
fordonsskattelagen (1988:327) tas fordonsskatt ut
för motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar,
traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och
släpvagnar som är eller bör vara registrerade i
bilregistret och som inte är avställda.
Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med
fordonsslag, skattevikt, drivmedel och fordonets
konstruktion. Tjänstevikten är skattevikt för
personbil, motorcykel, traktor och motorredskap.
Totalvikten är skattevikt för buss, lastbil, tung
terrängvagn och släpvagn. Skatten tas ut med ett
grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje helt
hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen.
Uttaget av fordonsskatt på tunga godsfordon får inte
understiga de minimiskattesatser som anges i
Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG om
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa
infrastrukturer.

Som exempel på fordonsskattens storlek kan nämnas
att fordonsskatten för personbil (bensin) med
skattevikt över 900 kg är 734 kr + 149 kr för varje
hundratal kg över lägsta skattevikt (900 kg).
Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är
2 814 kr + 569 kr för varje hundratal kg över lägsta
skattevikt. Punktskatten på dieselbränslet är å
andra sidan lägre än på bensin.
Skatteplikten för släpvagnar är bl.a. beroende av
vilket slags fordon som drar släpvagnen. Släpvagnar
som dras av motorredskap eller tung terrängvagn är
inte skattepliktiga om dragfordonet används som
jordbrukstraktor. Påhängsvagnar med en skattevikt
över 3 ton är inte skattepliktiga om de dras
uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar
som kan drivas med dieselolja eller om de dras av
terminaltraktor.
För vägavgiftspliktiga fordon tillämpas sänkt
fordonsskatt.
Fordonsskatt tas inte ut för personbilar,
lastbilar, bussar och motorcyklar som är av en
årsmodell som är 30 år eller äldre. För
vägavgiftspliktiga lastbilar tas dock fordonsskatt
ut även om de är 30 år eller äldre. Skattefriheten
för äldre fordon omfattar inte traktorer, släpvagnar
och husvagnar.
För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar
som blir skattepliktiga första gången under 2002 och
som uppfyller kraven för miljöklass 2005 enligt
bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons
avgasrening och motorbränslen gavs, enligt en numera
upphävd bestämmelse, en tillfällig skattelättnad på
1500 kr. Skattelättnaden var utformad med stöd av
Europaparlamentets och rådets direktiv 1998/69/EG om
åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser från
motorfordon.
El- och elhybridbilar är befriade från
fordonsskatt i fem år. Någon frihet från
fordonsskatt för FFV-fordon finns inte. För tunga
fordon som är godkända enligt strängare frivilliga
miljökrav finns i Sverige för närvarande inte
motsvarande skattelättnad. Enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 1999/96/EG är det möjligt att ge
ett ekonomiskt incitament även för tunga fordon
utifrån vilka utsläppskrav fordonets motor
uppfyller.
Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den
1 januari 2002. Detsamma gäller motorredskap och
tunga terrängvagnar som är att anse som
jordbrukstraktorer.
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) har avgett
delbetänkandet (SOU 2002:64) Vissa
vägtrafikskattefrågor. Utredningen föreslår, bl.a.
för att öka miljöstyrningen för tunga motorfordon,
att det införs en särskild fordonsskatteskala, som
är differentierad efter de miljöklasser som finns
för fordon. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk366 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) föreslås sänkt fordonsskatt för
dieselbilar eftersom flera färska rapporter, bl.a.
från Vägverket, visar på dieselbilarnas fördelar
jämfört med bensinbilar. Motionärerna framhåller att
skatten på dieselolja visserligen är lägre än för
bensin men att vid normala årliga körsträckor den
sammanlagda fordons- och bränsleskatten i de flesta
fall är högre än för bensinbilar.

I motion Sk350 yrkande 2 av Viviann Gerdin och
Birgitta Sellén (c) föreslås förlängd
fordonsskattebefrielse till tio år för bilar med
s.k. FFV-teknik, vilket bör omfatta även el-
hybridbilar. Enligt motionen (yrkande 4) bör nya
miljövänliga dieselbilar ges skattebefrielse de fem
första åren.
I motion T465 yrkande 1 av Ingegerd Saarinen och
Claes Roxbergh (mp) anförs att det finns olika
definitioner av miljöfordon i olika situationer,
både statligt och kommunalt. Alla berörda parter bör
enligt motionen i samverkan ta fram bättre och mer
enhetliga definitioner av miljöfordon.
I motion T467 yrkande 1 av Annika Qarlsson (c)
begärs att lastbilar och släp äldre än 30 år skall
befrias från fordonsskatt.
I motion T461 yrkande 1 av Lars Gustafsson och
Sven Bergström (kd, c) begärs också att släp äldre
än 30 år skattebefrias.

Utskottets ställningstagande

I motion Sk366 framhålls dieselbilarnas
miljöförtjänster som motiv för sänkt fordonsskatt.
Att det sker en fortgående utveckling av
dieselbilarnas motorer i miljövänlig riktning torde
vara odiskutabelt. Enligt utskottets uppfattning
saknas det trots det anledning att frångå den
gällande uppfattningen om fordonsskatten för
dieselbilar som har stöd i de slutsatser som dras i
Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande (SOU
1999:62) Bilen, miljön och säkerheten. Utredningens
ståndpunkt var att det från miljömässiga utgångs-
punkter bör råda konkurrensneutralitet mellan
dieseldrivna och bensindrivna bilar och att
fordonsskatten på dieseldrivna bilar även i
fortsättningen bör vara högre än på motsvarande
bensindrivna fordon för att kompensera för att
drivmedlet diesel beskattas lindrigare än bensin.
Regeringen har nu initierat en ny översyn av
vägtrafikbeskattningen. Vägtrafikskatteutredningen
(Fi 2001:08) skall bl.a. se över fordonsskatten och
drivmedelsskatten, och utskottet anser att det finns
anledning att avvakta utredningens syn på diesel-
bilarnas beskattning.

Vad därefter gäller förslaget i motion Sk350
yrkande 2 om förlängd fordonsskattebefrielse för
bilar med s.k. FFV-teknik och för elhybridbilar kan
utskottet konstatera att det för närvarande gäller
en femårig fordonsskattebefrielse endast för el- och
elhybridbilar. Utskottet anser att det pågående
översynsarbetet bör avvaktas och är inte nu berett
att förorda en förlängning eller utvidgning av
skattebefrielsen. Utskottet gör samma bedömning i
fråga om förslaget i yrkande 4 om att miljövänliga
dieselbilar bör skattebefrias under fem år.
I motionerna T467 yrkande 1 och T461 yrkande 1
föreslås att släpvagnar äldre än 30 år befrias från
fordonsskatt. Utskottet kan i denna fråga konstatera
att bestämmelsen om befrielse från fordonsskatt för
veteranfordon var föremål för översyn av 1996 års
Trafikbeskattningsutredning och att utredningen inte
föreslog någon utvidgning av bestämmelsen till t.ex.
släpvagnar eller husvagnar. I andra sammanhang (bet.
1997/98:SkU18) när frågan har varit aktuell har
utskottet avstyrkt förslagen och erinrat om att
undantaget tillkommit efter diskussioner med olika
företrädare för fordonshobbyn och att en prövning av
de problem som en 30-årsgräns kunde ge upphov till
och att avsikten således inte varit att uppställa
någon allmän regel om befrielse från fordonsskatt
för fordon som är äldre än 30 år.
Avslagsmotiveringen äger fortfarande giltighet.
När det till sist gäller förslaget i motion T465
yrkande 1 om bättre och mer enhetliga definitioner
av miljöfordon anser utskottet att detta knappast är
möjligt och inte ens önskvärt. Förslaget tar i hög
grad sikte på kommunala angelägenheter och
myndigheters agerande, varför utskottet inte anser
att riksdagen bör ta initiativet.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Differentierad drivmedels- och fordonsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om regionalt
differentierad drivmedelsskatt och
fordonsskatt, differentierad fordonsskatt för
bussar och bussar med eftermonterad
avgasreningsutrustning.
Jämför reservation 20 (kd).

Motionerna

I motion Sk358 yrkande 1 av Jarl Lander m.fl. (s)
föreslås en differentierad fordonsskatt för bussar
enligt samma miljöklasser som gäller för tunga for-
don. Dagens fordonsskattesystem bygger på vilket
bränsle som används och gör ingen skillnad mellan å
ena sidan bussar med den senaste miljötekniken och
bussar som saknar rening, framhåller motionärerna.
Enligt samma motion (yrkande 2) bör för att stärka
miljöstyrningen ytterligare även eftermonterad
avgasreningsutrustning ge lägre fordonsskatt.

Kristdemokraterna redovisar i kommittémotion N393
yrkande 7 av Lars Lindén m.fl. (kd) att man föreslår
generellt sänkt skatt på diesel med 25 öre (31 öre
inkl. moms) och att man för att jämställa diesel och
bensin inom stödområde A också vill sänka skatten på
bensin med 25 öre inom detta område.
I motion Sk302 av Dan Kihlström (kd) begärs en
utredning av frågan om en differentiering av
drivmedelsskatten till förmån för människor i
glesbygd. Samma yrkande framförs i motionerna Sk306
av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (kd),
Sk337 av Ulrika Lindgren (kd) och Sk339 av Mikael
Oscarsson (kd).
I motion Sk218 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) begärs att frågan om en
differentiering av fordonsskatten till förmån för
landsortsbor skall utredas.
I motion Sk242 av Håkan Larsson och Birgitta
Sellén (c) föreslås en försöksverksamhet med
geografiskt differentierad drivmedelsskatt i syfte
att finna ett fungerande långsiktigt hållbart
system.
I motion Sk381 yrkande 1 av Kenneth Johansson och
Birgitta Sellén (c) föreslås en differentierad
fordonsskatt på bussar grundad på mängden miljö-
farliga ämnen i avgaserna. Motionärerna föreslår
slutligen att miljöstyrningen ytterligare stärks
genom att också eftermonterad avgasreningsutrustning
bör ge lägre fordonsskatt (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motioner om regional differentiering av skatten på
drivmedel har behandlats av utskottet vid ett
flertal tillfällen, senast i betänkande
2001/02:SkU17. Motionerna har avstyrkts med
motiveringen att ett sådant system som motionärerna
efterlyser skulle medföra stora administrativa
svårigheter och problem från kontrollsynpunkt samt
snedvrida konkurrensen och ge upphov till handel
mellan regionerna. Utskottet vidhåller denna
uppfattning.

Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) skall se
över de sammantagna effekterna av alla vägrelaterade
skatter med målsättning att öka den samlade
miljöstyrningen. Bland annat skall utredningen
klarlägga om det i fordonsskatten går att införa
ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.
Utredningen har avgett delbetänkandet (SOU 2002:64)
Vissa vägtrafikskattefrågor. Utredningen föreslår
för att bl.a. öka miljöstyrningen för tunga fordon
att det införs en särskild fordonsskatteskala, som
är differentierad efter de miljöklasser som finns
för fordon. Förslaget bereds för närvarande i Reger-
ingskansliet. Utskottet anser inte att
beredningsarbetet bör föregripas.
Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i
vissa glesbygdskommuner är nedsatt sedan 1980.
Fordonsskatten tas i dessa områden ut till den del
skatten överstiger 384 kr. Frågan om fordonsskatten
i glesbygdsområden har varit föremål för
överväganden i Trafikbeskattningsutredningen (Fi
1996:11). Utredningen föreslog inte någon ändring av
nuvarande bestämmelser.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Alkohol- och tobaksfrågor

Alkoholbeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om sänkt
respektive höjd skatt på alkohol, om
införande av alkoholskadeavgift och om en
positiv minimiskatt på vin i EU.
Jämför reservation 21 (m). Jämför särskilt
yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i
beskattningen av alkoholhaltiga drycker. En
progressiv skatteskala som infördes 1992 ersattes av
en i princip proportionell beskattning efter
alkoholhalt.

I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka
stimulansen för en övergång till alkoholsvagare
drycker och motverka den ökande gränshandeln
genomfördes dock en omläggning till en enhetlig
lägre skatt på öl redan den 1 januari 1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.
2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:FiU1).
Skatten på vin och andra jästa drycker än vin
eller öl, t.ex. cider, sänktes den 1 december 2001
(prop. 2000/01:144, bet. 2000/01:SkU2) med 18,8 %
efter krav från EG-kommissionen. Samtidigt aviserade
regeringen ett tillskott till den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
under 2001-2003 på ytterligare 100 miljoner kronor.
Skatten på öl med en alkoholhalt om högst 2,8
volymprocent är således 0 kr. Skatten på öl med
alkoholhalt över 2,8 volymprocent är 1,47 kr per
liter för varje volymprocent alkohol. Vid en
alkoholhalt på 5 % är skatten alltså 7,35 kr per
liter.
Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår
till 22,08 kr per liter för vin med en alkoholhalt
över 8,5 upp till 15 volymprocent.
Skatten på sprit är 501,45 kr per liter ren
alkohol. Skatten på 1 liter starksprit är således ca
200 kr.
Kommissionen förbereder en rapport angående
funktionen av gällande skattestrukturer och
skattesatser på alkoholområdet. Stötestenen är att
inom kommissionen få majoritet för ett förslag om
positiv minimiskatt på vin. Om ett sådant förslag
inte kan läggas fram bedöms det vara av
konkurrensskäl svårt att höja minimiskattesatserna
på övriga alkoholprodukter. Sverige har i EU drivit
frågan om att införa en positiv minimiskattesats på
vin och att en höjning av de gällande
minimiskattesatserna på alkoholdrycker bör ske.
Vid budgetberedningen hösten 2002 avslog riksdagen
(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) motionsförslag
om sänkt skatt på öl, vin och sprit och godtog
skatteutskottets uttalanden om att ett av de
viktigaste alkoholpolitiska medlen fortfarande är
prispolitiken och att det inte är lämpligt att
genomföra sådana skattesänkningar som föreslagits.

Motionerna

I motion So517 yrkande 3 av Anders Bengtsson m.fl.
(s) sägs att en diskussion om alkoholskattens nivå
bör komma till stånd.

I motion Sk213 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att
ölskatten måste sänkas och att sänkningen av hänsyn
till bryggeriindustrin bör ske till dansk nivå.
I motion Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna
Lindgren (m) föreslås att ölskatten för öl med en
alkoholhalt över 2,8 % i ett första steg sänks till
0,85 kr per procent och liter. Åtgärden är enligt
motionen motiverad av hänsyn till bryggeriindustrins
konkurrenskraft.
I motion Sk278 yrkandena 1 och 2 av Cristina
Husmark Pehrsson och Hillevi Engström (m) påtalas
att hög alkoholskatt leder till att privatinförseln
till Sverige är mycket omfattande och att
arbetstillfällen förloras i bryggerinäringen. Enligt
motionärerna bör regeringen snarast föreslå sänkt
alkoholskatt till europeisk nivå.
I motion Sk368 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) föreslås att ölskatten sänks till
en nivå där svenska bryggerier kan konkurrera på
lika villkor med bryggerier i Danmark och Tyskland.
I motion So27 av Tobias Billström (m) föreslås,
med hänvisning till att de av regeringen i
proposition 2002/03:35 angivna folkhälsomålen hotas
av införseln av alkohol främst från Danmark och
Tyskland, att alkoholskatten bör sänkas till dansk
nivå.
I motion Sk311 av Annelie Enochson (kd) föreslås
att en särskild alkoholskadeavgift bör tas ut och
placeras i en fond vars medel skall bidra till att
finansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.
I motion So455 yrkande 3 av Göran Magnusson m.fl.
(s, fp, kd, v, c, mp) anförs att Sverige bör göra en
framställan till EU om en positiv minimiskatt på
vin. Dessutom bör punktskatterna höjas för samtliga
slag av alkoholdrycker och vara relaterade till
alkoholstyrkan.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet som yttrat sig över motionerna, dock
inte motion Sk311, avstyrker bifall till samtliga
förslag. Utskottet betonar bl.a. att Sverige sedan
länge bedriver en restriktiv alkoholpolitik för att
begränsa alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar och menar att Sverige även
fortsättningsvis skall begränsa alkoholens
medicinska och sociala skadeverkningar. Alko-
holpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt hög,
och alkoholskatten är därvid ett viktigt verktyg.
Detta verktyg bör värnas så långt möjligt genom
nationella och internationella insatser. Eftersom
möjligheten att begränsa alkoholens tillgänglighet
genom nationella insatser minskat efter EU-med-
lemskapet måste de lokala och internationella
insatserna förstärkas för att minska
alkoholskadorna. En EU-strategi för en effektiv,
ansvarsfull och social alkoholpolitik som gagnar
folkhälsan är särskilt viktig. Det är också viktigt
att EU-politiken även innefattar åtgärder för att
minska efterfrågan, t.ex. genom pris- och
skatteinstrumentet. Genom den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador har
kommunerna en viktig roll för att utveckla och
samordna den lokala alkoholpreventionen. Förstärkta
åtgärder behövs när det gäller stödinsatser för
riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-
och behandlingsinsatser samt opinionsbildning och
information, begränsning av tillgången och
marknadsföringen av alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer med vad socialutskottet anfört
om alkoholpolitiken och vikten av att Sverige håller
fast vid en restriktiv alkoholpolitik som syftar
till att begränsa alkoholens skadeverkningar genom
en minskad totalkonsumtion.

I ett par motioner yrkas en generell sänkning av
alkoholskatten medan i några motioner kravet på
skattesänkningar endast gäller öl. I en motion före-
slås en diskussion om alkoholskattens nivå.
Riksdagen har nyligen i samband med behandlingen
av budgeten för 2003 (prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på
öl, vin och sprit. Utskottet anförde vid det
tillfället bl.a. att ett av de viktigaste
alkoholpolitiska medlen fortfarande är prispolitiken
och att det inte är lämpligt att genomföra sådana
skattesänkningar som föreslagits. Utskottets
ställningstagande gäller fortfarande.
När det gäller skatten på öl erinrar utskottet om
att riksdagen (prop. 2000/01:144, bet. 2001/02:SkU2)
den 1 december 2001 sänkte skatten på vin för att
tillgodose krav från kommissionen om en viss
utjämning av skatten på öl och skatten på vin.
Skattesänkningar på enbart öl är alltså mindre
lämpliga av EU-skäl eftersom balansen i förhållande
till skatten på vin skulle rubbas.
Mot bakgrund av att förutsättningarna för den
svenska alkoholpolitiken förändrats genom EU-
medlemskapet och den ökande internationella rörlig-
heten framstår förslaget i motion So517 yrkande 3 om
en diskussion om alkoholskattens nivå som mycket
rimligt. Utskottet anser dock att diskussionen kan
komma till stånd utan ett tillkännagivande från
riksdagen.
Med anledning av motion So455 yrkande 3 erinrar
utskottet om att regeringen i EU hävdat att en
höjning av minimiskattesatserna för alkoholdrycker
bör ske samt att det inte bör vara möjligt för
medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. På
svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under
det svenska ordförandeskapet en rådsresolution om
behovet av en gemensam strategi inom EU för att
minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen
understryker hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå
måste tillförsäkras inom de politikområden som är
viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns
särskilt punktskatter på alkohol. Kommissionen
förbereder en rapport angående funktionen av
gällande skattestrukturer och skattesatser på
alkoholområdet.
När det gäller yrkandet i motion Sk311 om en
särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera
bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alkohol-
relaterade skador skall erinras om att utskottet
tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från
specialdestinerade skatter med motiveringen att de
verksamheter som motionärerna vill gynna bör
underställas en normal budgetprövning. Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning med
anledning av nu aktuellt yrkande.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga
i avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Privatinförsel av alkohol och tobak

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om ökade
införselkvoter vid import från tredje land
respektive sänkta införselkvoter vid resa
mellan EU-länder.
Jämför särskilt yttrande 1 (kd, mp).

Bakgrund

Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.
cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-
länder medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90
liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400
cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak utan
att betala skatt i införsellandet om varorna inköpts
beskattade i en annan EU-stat och är avsedda för
privat konsumtion.

Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med
vad som underhand överenskommits mellan Sverige och
kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och
Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december
2003 ha regler som avviker från
cirkulationsdirektivet och skall under tiden fram
till detta datum successivt öka införselkvoterna
(direktiv 2000/44/EEG).
Riksdagen har i enlighet härmed beslutat om
successivt ökade kvoter för privatinförsel för
resande från EU av vin, starköl och tobaksvaror. Den
senaste höjningen skedde fr.o.m. den 1 januari 2003
(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1). Från
årsskiftet kan således en privatperson föra in 5
liter spritdryck, 6 liter starkvin, 52 liter vin, 64
liter starköl, 400 cigaretter, 200 cigariller, 100
cigarrer eller 550 gram röktobak utan att svensk
skatt skall betalas.
Genom den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador har riksdagen 2001 (prop.
2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8) antagit åtgärder för
att Sverige fortsättningsvis, även vid höjda
införselkvoter, skall kunna begränsa alkoholens
skadeverkningar och verka för att minska den totala
alkoholkonsumtionen. För genomförandet av planen
disponeras 550 miljoner kronor under tre år. En
kommitté, Alkoholkommittén, har fått regeringens
uppdrag att samordna insatserna på nationell nivå
och att i samspel med kommuner och landsting
stimulera insatser enligt handlingsplanen på
regional och lokal nivå.
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan,
även sedan taxfreeförsäljningen 1999 upphörde inom
EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredje land samt föras in från sådant land till
Sverige. Införseln och de begränsningar som därvid
gäller grundar sig på EG:s regler om tull- och
skattefri import från tredje land. EG-reglerna
innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit,
starkvin och vin. För varor som inte omfattas av en
kvantitativ restriktion, t.ex. öl, gäller i stället
att importen är tull- och skattefri om varornas
sammanlagda värde inte överstiger tull- och
skattefrihetsbeloppet på 175 euro. Sveriges undantag
från EG:s regler om privatinförsel från ett annat
EU-land innebär att Sverige är skyldigt att tillämpa
samma begränsningar vid den yttre gränsen som vid
den inre. Dagens skattefria kvantitet på 64 liter
starköl gäller därför både privatinförsel från annat
EU-land och privatimport från tredje land. De
svenska reglerna beträffande import från tredje land
finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid
import, m.m. Flygresenärer från tredje land kan
skattefritt bl.a. föra in 1 liter spritdryck eller 2
liter starkvin, 2 liter vin, 64 liter starköl samt
200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50
cigarrer eller 250 gram röktobak eller en
proportionell blandning av dessa tobaksvaror.

Motionerna

I motion Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att den skattefria införselmängden bör vara
lika stor oavsett från vilket land man reser. Den
tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från
icke EU-land behöver därför öka.

I motion So442 yrkande 8 av Kerstin Heinemann
m.fl. (fp) sägs att Sverige och andra länder bör
verka för ändrade införselregler så att tillåtna
kvoter motsvarar måttlighetskonsumenternas normala
inköp vid semester- och tjänsteresor.
I motion So455 yrkande 4 av Göran Magnusson m.fl.
(s, fp, kd, v, c, mp) anförs att Sverige bör verka
för sänkta privatinförselkvoter för alkohol mellan
EU-länderna.

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet avstyrker i sitt yttrande bifall
till motionerna. Utskottet anför bl.a. följande.

Den pågående anpassningen till EU:s
införselregler är inte oproblematisk. Möjligheten
att använda prisinstrumentet för att påverka
tillgången på alkohol försvagas. Höjda
införselkvoter kan vidare, om åtgärder inte
vidtas, leda till ökad gränshandel liksom
troligen också den illegala handeln och
försäljningen av alkohol. Det finns anledning att
hysa oro för att alkoholskadorna, i ett sådant
läge, kan komma att bli fler till följd av en
ökande totalkonsumtion. De negativa effekterna av
EU:s införselregler måste kraftfullt motverkas
och aktiva informationsinsatser och
opinionsbildande årgärder är nödvändiga. De
kvantiteter för resandeinförsel som nu medges
inom EU är långt större än vad som rimligen kan
anses vara införsel för privat bruk.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget i motion Sk319 om att höja
importkvoterna för resande från tredje land till
samma nivå som gäller för resande inom EU erinrar
utskottet om att EU:s regler om tull- och skattefri
import från tredje land innebär kvantitativa
restriktioner för tobak, sprit, starkvin och vin,
vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Att Sverige i
fråga om starköl tillämpar samma kvantitativa
begränsning såväl vid privatinförsel från annat EU-
land som vid privatimport från tredje land beror på
att EU saknar en kvantitativ restriktion för starköl
vid privatimport och att Sverige har åtagit sig att
i fråga om import där EU saknar kvantitativa
restriktioner tillämpa samma begränsningar vid den
yttre gränsen som vid den inre. Förutom de formella
hindren mot att höja kvoterna för privatimport av
tobak, sprit, starkvin och vin från tredje land
anser utskottet att de alkoholpolitiska överväganden
som socialutskottet redovisat starkt talar mot en
sådan åtgärd.

Vad därefter gäller motionerna So442 yrkande 8 och
So455 yrkande 4 och förslagen om att Sverige skall
verka för sänkta privatinförselkvoter för bl.a.
alkohol kan utskottet endast konstatera att
yrkandena är oförenliga med direktiv 2000/44/EEG där
överenskommelsen mellan Sverige och kommissionen om
en successiv anpassning av de svenska
införselkvoterna för alkohol och tobak till
cirkulationsdirektivets nivåer regleras. Utskottet
finner det föga troligt att Sverige skulle kunna få
gehör inom EU för sänkta privatinförselkvoter.
Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.

Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om en utvidgning
av reglerna för försäljning av beskattade
varor till EU-resenärer i taxfreebutiker.
Jämför reservation 22 (m).

Bakgrund

Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria
försäljningen (den s.k. taxfreeförsäljningen) inom
EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och
tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland
föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan
fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredje land samt föras in från sådant land till
Sverige. Genom en lagändring (prop. 1999/2000:105,
bet. 1999/2000:SkU22) som trädde i kraft den 1 juli
2000 är det numera tillåtet att i exportbutiker
sälja beskattade varor till EU-resenärer. Undantag
gäller dock för beskattade alkoholdrycker som ju
enligt alkohollagen bara får säljas av
Systembolaget.

Motionen

I motion Sk377 av Per Bill (m) föreslås att
resenärer inom EU skall tillåtas handla i svenska
flygplatsers taxfreebutiker förutsatt att skatt
betalas för varorna.

Utskottets ställningstagande

Det är numera tillåtet att i exportbutiker på
svenska flygplatser sälja beskattade varor, utom
alkoholdrycker, till EU-resenärer. Utskottet finner
ingen anledning att föreslå en ändring av gällande
ordning och avstyrker den aktuella motionen.

Beskattningen av veckopress och
dagspress

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att utreda
beskattningen av veckopressen och
dagspressens bilagor.
Jämför särskilt yttrande 2 (c).

Bakgrund m.m.

Reklamskatt tas ut på annons som är avsedd att
offentliggöras i landet och för reklam som är avsedd
att spridas i landet i annan form än annons.
Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör
reklam eller annons. Skattesatsen för annons i
allmän nyhetstidning är 4 % av beskattningsvärdet
och i övriga fall, i bl.a. tidskrifter, 11 % av
beskattningsvärdet. En allmän nyhetstidning är en
periodisk publikation av dagspresskaraktär som
normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka.
Den skall innehålla reguljär nyhetsförmedling eller
allmänpolitisk opinionsbildning. Reklamskatt tas
inte ut på direktreklam, dvs. reklamtrycksaker, inte
heller på reklam i kommersiell TV och radio eller på
reklam via Internet.

Mervärdesskatten på bl.a. böcker, broschyrer,
häften, tidningar och tidskrifter sänktes från 25 %
till 6 % den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:45, bet.
SkU12). Vid riksdagsbehandlingen motsatte sig bl.a.
Centerpartiet att sänkningen av momsen skulle
omfatta även tidskrifter.
Riksdagen uttalade i ett tillkännagivande till
regeringen våren 2002 att tillämpningsområdet för de
reducerade momsnivåerna behövde ses över (bet.
2001/02:SkU18). En utredning (dir. 2002:141)
tillsattes i november samma år.
I samband med budgetberedningen hösten 2002 (prop.
2002/03:1, bet. FiU1) avslog riksdagen
motionsyrkande bl.a. från Centern (Fi286 yrkande 31)
om att momsen på tidskrifter skall återställas till
25 % i avvaktan på en översyn av momsen på hela
kulturområdet. Riksdagen avslog vid samma tillfälle
också yrkanden om att riksdagen i beslut eller
tillkännagivande skulle uttala sig om reklamskattens
omedelbara avskaffande eller gradvisa utfasning. I
det av riksdagen godkända betänkandet uttalade
finansutskottet att utskottet utgick från att
regeringen utan särskilt tillkännagivande eller
beslut från riksdagen inför nästa års budget ånyo
skulle pröva frågan om en avveckling av
reklamskatten.

Motionen

Centerpartiet begär i motion Fi286 yrkande 32 av
Maud Olofsson m.fl. (c) ett tillkännagivande om
behovet av att en konkurrensneutral beskattning av
veckopressen och dagspressens bilagor utreds.

Utskottets ställningstagande

Allmänna nyhetstidningar hade tidigare både lägre
reklamskatt och lägre mervärdesskattesats än andra
tidningar och tidskrifter. Genom den momssänkning på
bl.a. tidningar och tidskrifter från 25 % till 6 %
som riksdagen nyligen beslutat om kvarstår endast
skillnaden i reklamskattesats mellan allmänna
nyhetstidningar och andra tidningar och tidskrifter.
Det råder en bred politisk enighet om att
reklamskatten i sin helhet bör avskaffas. En
utredning har också nyligen tillsats på momsområdet
för att se över tillämpningsområdet för de
reducerade momsnivåerna. Utskottet anser därför att
det inte behövs tillsättas en ytterligare utredning
med uppgift att se över beskattningen av
veckopressen och dagspressens bilagor.

Utskottet avstyrker den aktuella motionen i
motsvarande del.

Avfallsskatt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen rörande en
utredning om miljöavgift på mobiltelefoner,
förbränningsskatt på avfall och en återföring
av en del av deponiavgiften på avfall till
kommunerna.
Jämför särskilt yttrande 3 (v, mp).

Bakgrund

Avfallsskatt betalas enligt lagen (1999:673) om
skatt på avfall efter vikt på avfall som förs in
till en avfallsanläggning. Skatten betalas till
staten av den som bedriver verksamhet på
anläggningen. Efter förslag i årets budgetpropo-
sition (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1) har
riksdagen beslutat höja avfallsskatten från 288 till
370 kr per ton.

En särskild utredare (dir. 2001:13) har utvärderat
hur systemet med avfallsbeskattning fungerar och
analyserat de ekonomiska och miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning
av avfall. I betänkandet (SOU 2002:9) Skatt på
avfall idag - och i framtiden, anger utredaren att
det framkommit såväl goda skäl till en
förbränningsskatt på avfall som ett antal nackdelar
eller risker. Utredningen har remissbehandlats.
Till våren 2003 förbereds en kretsloppsproposition
som kommer att innehålla förslag som syftar till att
nå de miljömål som riksdagen antagit.
Mobiltelefoner omfattas av producentansvaret.
Kommunerna ansvarar för insamlingen av
elektronikvaror som sedan tas om hand av Elkretsen
AB.

Motionerna

I motion MJ312 yrkande 5 av Eva Flyborg (fp)
föreslås att frågan om en miljöavgift för
mobiltelefoner utreds. Avgiften skall, enligt
motionen, kopplas direkt till forskningen om
strålningens inverkan på människor.

I motion MJ270 yrkande 2 av Kjell-Erik Karlsson
m.fl. (v) föreslås införande av en viktbaserad
förbränningsskatt på avfall. Den nuvarande skatten
på deponering av avfall leder, enligt motionen, till
ökad förbränning, inte bara av svenskt avfall utan
även av utländskt avfall som förs in till svenska
anläggningar.
I motion Sk356 av Birgitta Sellén (c) sägs att en
del av deponiavgiften för avfall bör återföras till
kommunen.
I motion Sk307 av Åsa Domeij och Mikaela
Valtersson (mp) föreslås också införande av en
förbränningsskatt på avfall.

Utskottets ställningstagande

Utskotten avvisar förslaget om en miljöavgift på
mobiltelefoner direkt kopplad till forskning om
strålningens inverkan på människor. Avgiften är att
betrakta som en skatt, och utskottet har i skilda
sammanhang konsekvent motsatt sig att
skatteinkomster specialdestineras för olika ändamål
och hävdat att behovet av medel för olika ändamål
bör vara underkastat sedvanlig budgetberedning.
Enligt utskottets uppfattning framstår det vidare
som obefogat att skilja ut mobiltelefonen i
sammanhanget eftersom frågan om elektromagnetisk
strålning kan förknippas med en lång rad produkter.

I samband med den gångna höstens budgetberedning
ansåg utskottet att riksdagen borde avvakta den
kommande kretsloppspropositionen när det gäller
frågan om en förbränningsskatt på avfall.
Ställningstagandet är fortfarande giltigt.
Syftet med avfallsskatten är att ge enskilda,
kommuner och producenter ett ekonomiskt incitament
att minska mängden avfall som deponeras. Utskottet
anser att en återföring av deponiavgiften till
kommunerna skulle motverka skattens syfte. Förslaget
bör därför inte genomföras.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda alla i
avsnittet behandlade motioner i motsvarande delar.

Naturgrusskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om ett
tillkännagivande om skatten på naturgrus.
Jämför reservation 23 (m).

Bakgrund

Naturgrus är en icke förnybar resurs och sedan den 1
juli 1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18)
finns en skatt på naturgrus som syftar till att öka
hushållningen med naturligt förekommande grus och
sand som t.ex. finns i rullstensåsar. Lagstiftningen
grundades på ett utredningsbetänkande (SOU 1995:67)
Naturgrusskatt m.m. Målet var att nå proportionen
70/30 mellan användningen krossberg och naturgrus,
obestämt när. Andelen naturgrus av den totala
ballastanvändningen har under en lång period sjunkit
stadigt. År 2000 var proportionen 60/40 mellan
användningen av krossberg och naturgrus. När
naturgrusskatten infördes beslutades också att en
utvärdering skulle göras efter tre år. Utvärderingen
utfördes av Naturvårdsverket år 2000. Utvärderingen
pekade på ett behov av fortsatt utvärdering av
substitution av naturgrus och krossberg med
overksamt avfall m.m.

2001 års avfallsskatteutredning har i betänkandet
(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag - och i framtiden
utvärderat i vilken utsträckning avfallsskatten har
påverkat användningen av naturgrus och om
avfallsskattens införande ger skäl att ompröva
naturgrusskattens nivå och dess utformning i
förhållande till avfallsskatten. Utredaren fann
sammanfattningsvis att avfallsskattens möjliga
påverkan på naturgrusanvändningen var förhållandevis
liten och att mål och syften med naturgrusskatten
därför inte påverkades i sådan omfattning av
avfallsskattens införande att det fanns skäl att av
denna anledning ompröva naturgrusskatten.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2003 har
riksdagen (prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1)
beslutat höja skatten på naturgrus fr.o.m. den 1
januari 2003 från 5 till 10 kr per ton.

Motionen

I motion Sk236 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att
höjd skatt på naturgrus är ett hot mot åkare i norra
Dalarna eftersom jobben tas över av norska åkare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte vid den senaste
budgetberedningen den höjning av naturgrusskatten
som riksdagen sedermera beslutade om och erinrade
därvid bl.a. om de miljömål som riksdagen satt upp
för uttaget av naturgrus i landet. Utskottet påminde
vidare om att naturgrus är en mycket knapp resurs
och att användningen måste minimeras bl.a. för att
skydda det grundvatten som finns i grusavlagringar.
Utskottet ansåg också att naturgrusskatten är ett
viktigt styrmedel i sammanhanget och att det var
osäkert om den föreslagna skattehöjningen är
tillräcklig för att miljömålen skall uppnås.
Utskottet ser inga skäl att ändra uppfattning i
frågan och avstyrker den aktuella motionen.

Skatt på spel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslagen om en översyn av
trav- och galoppsportens beskattning
respektive om en sänkning och översyn av
lotteriskatten.

Bakgrund m.m.

Den svenska lotterilagstiftningen bygger på att
inkomster från spel skall vara förbehållna det all-
männa eller allmännyttiga ändamål samt hästsporten.
Kommersiella intressen tillåts dock inom
restaurangkasinoverksamhet samt avseende marknads-
och tivolinöjen. Spel- och lotterimarknaden är
uppdelad på tre huvudaktörer, AB Svenska Spel, som
är helägt av staten, AB Trav och Galopp (ATG), som
ägs av Svenska Travsportens centralförbund (STC) och
Svenska Galoppförbundet (SG), samt folkrörelser.
Omsättningen uppgick år 2002 till ca 35 miljarder
kronor. Svenska Spel och ATG svarar för ca 78 % av
omsättningen medan folkrörelsernas andel utgör ca
18 %. Resterande 4 % utgörs av restaurangkasinon och
varuspel.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på
trav- och galopptävlingar. Bolaget har fått sina
rättigheter genom beslut av regeringen med stöd av
ett bemyndigande i 45 § lotterilagen (1994:1000).
Detaljregler för spel på trav- och galopphästar
regleras dels i avtal, det s.k. totalisatoravtalet,
som med viss periodicitet omförhandlas mellan
företrädare för trav- och galoppsporterna och
staten, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG
tillstånd att bedriva totalisatorspel. Regeringen
har den 19 december 2002 godkänt en förlängning på
sex månader av avtalet med trav- och galoppsporten
som innebär nya resurser, 31 miljoner kronor per år,
till hästsporten.
Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika
lagar beroende på vilken typ av spel eller lotteri
det är fråga om och vem som arrangerat spelet.
Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt
ut av lotterianordnaren med 36 % av den behållning
som återstår sedan de sammanlagda vinsterna som
betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av
från de sammanlagda insatserna. Ideella föreningar
som bedriver allmännyttig verksamhet är undantagna
från lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas av
AB Svenska Spel är sedan den 1 januari 1996
undantagna från lotteriskatt. Skattefria är också
sådant lotteri och spel som enligt kasinolagen
(1999:355) anordnas av företag som ägs av staten.
Sedan 1997 är det således bara ATG som betalar
lotteriskatt. För roulett, kortspel och tärningsspel
som är tillståndspliktiga enligt lotterilagen
regleras beskattningen av lagen (1972:820) om skatt
på spel.
ATG och AB Svenska Spel är enligt
inkomstskattelagen frikallade från skattskyldighet
för all annan inkomst än inkomst som hänför sig till
innehav av fastighet.
Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar
som regel ingen skatt på spelvinsterna.
På grundval av rapporten De statligt styrda
spelbolagens koncessioner och organisationer m.m.
(Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och trav-
och galoppsporten höjde riksdagen (prop. 1996/97:98,
bet. 1996/97:SkU18) lotteriskatten den 1 juli 1997
med 1 procentenhet från 35 % till 36 % samt ändrades
i viss mån skatteunderlaget. Förändringarna
beräknades ge ca 45 miljoner kronor per år i ökad
lotteriskatt, varav 25 miljoner kronor på grund av
höjningen av procentsatsen och 20 miljoner kronor
genom ändringen av skatteunderlaget.
Lotterilagstiftningen har setts över av
Lotterilagsutredningen i delbetänkande (SOU
1998:144) Automatspel och i slutbetänkande (SOU
2000:50) Från tombola till Internet - översyn av
lotterilagstiftningen. Föreningslivets ställning på
den svenska spel- och lotterimarknaden har setts
över i betänkande (SOU 2000:9) Föreningslivet på
spel- och lotterimarknaden. Den svenska
hästpolitiken har setts över av den Hästpolitiska
utredningen i betänkande (SOU 2000:109) En svensk
hästpolitik.
Riksdagen behandlade under våren 2002 proposition
2001/02:153 Lotterier över Internet m.m. (bet.
2001/02:KrU21). Det av riksdagen antagna förslaget
innebär bl.a. att lotterilagen anpassas till den
tekniska utvecklingen i form av Internet och
mobiltelefoni. Finansministern anförde vidare i ett
interpellationssvar (ip. 2001/02:153) under våren
2002 att regeringen avser att återkomma med
ytterligare förslag på åtgärder för att förbättra de
svenska aktörernas förutsättningar att möta den
internationella konkurrensen på lotteri- och
spelmarknaden.
En proposition om spelfrågor har aviserats till
våren 2003.

Motionerna

I motion Sk390 av Michael Hagberg (s) föreslås en
översyn av beskattningen av trav- och galoppsporten.
Allt större summor försvinner från spel hos ATG till
utländska Internetbolag som inte ger ett öre
tillbaka till sporten eller i skatt till staten.
Motionären erinrar bl.a. om att sporten sedan 1996
har förhöjd skatt och att skatten är näst högst i
Europa och ungefär dubbelt så hög som i de nordiska
grannländerna.

I motion Kr229 yrkande 1 av Eskil Erlandsson och
Sofia Larsen (c) anförs att det behövs en
nedsättning och översyn av totalisatorskatten. Om
näringen och sporten skall kunna utvecklas måste de
ekonomiska villkoren för arrangörerna och
näringsidkarna förbättras, säger motionärerna.
I motion MJ267 yrkande 2 av Birgitta Sellén och
Viviann Gerdin (c) begärs att en översyn av
totalisatorskatten bör göras. Enligt motionen är en
skattesänkning det säkraste sättet att skapa en
förbättrad ekonomi för näringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill för tydlighetens skull framhålla att
totalisatorskatten är avskaffad och att ATG numera
betalar lotteriskatt med 36 %.

Det är angeläget för alla inblandade parter, dvs.
trav- och galoppsporten, spelarna och staten, att
ATG har en god ekonomisk utveckling och att bolaget
kan erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga spel
på trav- och galopptävlingar. Utskottet hyser goda
förhoppningar om att ATG även fortsättningsvis,
också med konkurrens från utlandet, skall kunna vara
den dominerande aktören i Sverige när det gäller
sådant spel. Viktiga förändringar har vidtagits
eller har aviserats i syfte att förbättra ATG:s
möjligheter att möta den internationella
konkurrensen på spelmarknaden. Av särskild betydelse
i det sammanhanget är att ATG sedan några år
tillbaka kan erbjuda spel via Internet och att
bolaget nyligen erhållit ett permanent tillstånd för
detta. I en nyligen framlagd proposition föreslår
regeringen att ATG som ombud för utländska spelbolag
även skall kunna erbjuda spel på utländska tävlingar
(prop. 2002/03:93).
Utgångspunkten vid bestämmandet av
lotteriskattesatsen har varit att ge staten en
lämplig andel av ATG:s resultat. Riksdagens beslut
om att höja lotteriskatten med 1 % den 1 juli 1997
föregicks av ett avtal mellan regeringen och ATG:s
ägare där parterna var eniga om ett åtgärdspaket
som, bl.a. mot bakgrund av ATG:s goda ekonomiska
utveckling, innebar ökade inkomster för staten.
Utskottet ser ingen anledning att föreslå
riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en
översyn av beskattningen. Det får ankomma på
regeringen, som på nära håll följer utvecklingen av
ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag
bedöma om förhållandena motiverar en justering av
skattesatsen och i så fall återkomma till riksdagen
i frågan.
Utskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet
behandlade motionerna i motsvarande delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om energibeskattning,
allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:N262
yrkandena 1 och 3 och 2002/03:N301 yrkande 10 samt
avslår motionerna 2002/03:Sk204, 2002/03: Sk252,
2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269,
2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370,
2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404, 2002/03: Sk408,
2002/03:Sk413, 2002/03:Fi286 yrkande 24,
2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,
16 och 17, 2002/03:U239 yrkande 6, 2002/03:U324
yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att hela
energiskattesystemet behöver reformeras. De
särskilda produktionsskatterna och subventionerna,
som utan miljöskäl försämrar energimarknadens
funktion, bör tas bort. I avvaktan härpå bör
effektskatten på kärnkraftverk omvandlas till
energiskatt. Som en del i den generella
miljöpolitiken är det befogat med avgifter som är
direkt kopplade till skadliga miljöutsläpp.
Koldioxidskatten bör på sikt ersättas med ett
internationellt system för handel med
utsläppsrättigheter. En vägledande princip för
energiskatter bör vara att enbart miljöstyrande
skatter tas ut i produktionsledet medan fiskala
skatter tas ut i konsumentledet. De fiskala
skatterna blir på så sätt konkurrensneutrala, vilket
skärper konkurrensen mellan energislagen.

Eftersom det finns en gemensam elmarknad i Norden
och i viss mån i hela norra Europa, vore det bra om
länderna tillämpade samma princip för energi-
beskattning. Regeringen bör snarast ta initiativ
till en diskussion med de övriga nordiska länderna
om en sådan samordning.
Energiskatterna slår inte bara mot jord- och
skogsbruk. Sverige har en internationellt sett stor
energikrävande industrisektor som har drabbats hårt
av produktionsskatten på el. Den socialdemokratiska
regeringens omfattande stöd- och bidragspolitik
avseende bl.a. minskad elanvändning, förnybara
energikällor och effektivare elanvändning har i
flera utvärderingar visat sig vara misslyckad. Det
är dags att ta konsekvenserna av dessa resultat och
renodla statens stöd också på energiområdet till att
enbart omfatta forskning och utveckling av ny
teknik.
Effektskatten på kärnkraftverk bör avvecklas.
Skatten är ett hot mot långsiktiga investeringar i
befintliga reaktorer. Enbart Barsebäck 2
straffbeskattas med över 100 miljoner kronor per år.
Det är ett misslyckande för det svenska
energiskattesystemet, som tillsammans med den
ogynnsamma beskattningen av kraftvärme enbart gagnar
utländsk kolkraft. Kraftvärme baserad på naturgas
skulle med bättre villkor kunna konkurrera ut
kolkraften från elmarknaden.
Besöksnäringen är en viktig och växande
näringsgren i hela världen. I flertalet länder
betraktas näringen som viktig, medan den i Sverige
har svårt att bli betraktad som en med
tillverkningsindustrin jämbördig aktör. Restauranger
diskrimineras gentemot livsmedelsaffärer när det
gäller mervärdesskatten. Hotell och restauranger får
betala konsumentskatt på energi, medan
livsmedelsindustrier betraktas som tillverkande
enheter och har lägre skattetariff. Köttbullar
tillverkade i fabrik eller restaurangkök är avsedda
för konsumtion och borde inte ha olika
förutsättningar. Vi anser därför att denna
konkurrenssnedvridning bör undanröjas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

2. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - fp

av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om energibeskattning,
allmänt. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:MJ315 yrkande 3 och avslår motionerna
2002/03:Sk204, 2002/03: Sk252, 2002/03:Sk266,
2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288,
2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370, 2002/03:Sk400,
2002/03:Sk404, 2002/03: Sk408, 2002/03:Sk413,
2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286
yrkande 24, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,
2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10,
2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239
yrkande 6, 2002/03:U324 yrkande 14, 2002/03:U326
yrkande 9 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att
minska de gränsöverskridande miljöproblemen, och en
rationell klimatpolitik kräver att EU ges makt över
klimatpolitiken. Att unionen agerat gemensamt utåt
har lett till goda resultat. Kyotoöverenskommelsen
var en stor framgång för EU. Utan ett mycket
enträget arbete från EU:s sida hade
klimatkonventionen från Rio inte kunnat omsättas i
ett faktiskt åtagande från i-världens sida att
reducera sina utsläpp. Nu krävs gemensamt
genomförande också inom Europa. En europeisk
miniminivå för koldioxidskatten är ett första steg.
Trots att samtliga partier säger sig förespråka en
sådan är Sverige i realiteten en av de värsta
bromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är
att socialdemokrater och moderater har bildat en
ohelig allians som vägrar låta EU:s beslutsregler
förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas
med majoritet. Det är mycket glädjande att
Klimatkommitténs majoritet enats om en ändrad svensk
linje i denna avgörande fråga. Det är också
angeläget att regeringen snabbt ändrar sin
inställning i frågan och börjar driva klimat-
politiken på rätt politisk nivå.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om energibeskattning,
allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239
yrkande 6, 2002/03:Sk408 och 2002/03:Sk413 samt
avslår motionerna 2002/03:Sk204, 2002/03:Sk252,
2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269,
2002/03: Sk288, 2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370,
2002/03:Sk400, 2002/03:Sk404, 2002/03:Sk417
yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286 yrkande 24,
2002/03: N262 yrkandena 1 och 3, 2002/03:N271
yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:U324
yrkande 14, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att Sverige behöver ett
skattesystem som styr mot ekologiskt hållbar
produktion och konsumtion. Skattesystemet måste vara
konsekvent och rättvist men det bör inte vara så
belastande att industrin förlorar konkurrenskraft.
Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext
och svåröverblickbart och fungerar till synes
godtyckligt genom en mängd särregler, undantag och
nedsättningar. Vi anser att det är dags att ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna, och en
energiskatteutredning bör presentera ett uthålligt
skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet och verkningsgrad vid
elproduktionen premieras medan produktion baserad på
fossila bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

Regeringen bör vidare utreda hur den skatteväxling
riksdagen beslutat om kan fullföljas utan att de
regionala skillnaderna ökar.
Kristdemokraterna har länge drivit kravet att EU
skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet,
eftersom miljöpolitik bör vara en av EU:s huvud-
uppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore
att fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad
majoritet. Hittills har det till följd av ett fåtal
länders blockering varit omöjligt att driva igenom
t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter.
Dessvärre har den svenska regeringen konsekvent
motsatt sig en förändring, med hänvisning till att
skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser
att miljöfrågor är gränsöverskridande problem som
bör hanteras i ett internationellt sammanhang. Det
krävs gemensamma europeiska åtgärder för att sänka
koldioxidutsläppen, och ett effektivt sådant medel
vore att lagstifta om miniminivå för miljöavgifter.
EU-länderna måste leva upp till Kyotoprotokollet
om klimatförändringar genom kraftfulla insatser på
hemmaplan, i synnerhet en ökad samordning på
energiområdet. Det behövs också en internationell
överenskommelse om miljöavgifter på transporter,
vilken även bör inkludera flygbränsle.
Kristdemokraterna anser att effektskatten på
kärnkraftverk, liksom andra konkurrenssnedvridande
produktionsskatter, bör avvecklas eller ersättas med
en konsumtionsskatt. Effektskatten riskerar att göra
kärnkraftsproducerad el olönsam och leda till ökad
import av fossilbaserad elproduktion. Skattened-
sättningskommittén bör pröva effektskatten ur ett
ekonomiskt och miljömässigt perspektiv varvid hänsyn
bör tas till internationell konkurrens.
Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och
andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att
lägga en miljöavgift på importerad kolkraft.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om energibeskattning,
allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Fi286 yrkande 24, 2002/03:MJ428 yrkande 13,
2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:Sk404, 2002/03:Sk408
och 2002/03:Sk413 samt avslår motionerna
2002/03:Sk204, 2002/03:Sk252, 2002/03:Sk266,
2002/03:Sk268, 2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288,
2002/03:Sk335, 2002/03:Sk370, 2002/03: Sk400,
2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:N262
yrkandena 1 och 3, 2002/03:N271 yrkande 2,
2002/03:N301 yrkande 10, 2002/03:N390 yrkandena 4-6,
16 och 17, 2002/03:U239 yrkande 6, 2002/03:U324
yrkande 14 och 2002/03:MJ315 yrkande 3.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att ekonomiska styrmedel kan
vara effektiva för att komma till rätta med
miljöproblem. Väl utformade låser de inte
utvecklingen vid vissa tekniska lösningar eller
miljömässiga delmål utan stimulerar kreativitet och
utveckling. Det blir lönsamt att skydda miljön och
effektivisera resursanvändningen genom ständiga
förbättringar.

Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och
avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till
statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra
skatter och avgifter som är störande för
samhällsekonomin. Grön skatteväxling innebär sänkt
skatt på arbete och höjda skatter på miljöförstöring
och användning av ändliga naturresurser. Vi vill se
en äkta grön skatteväxling i Sverige, vilket
förutsätter raka rör mellan höjda miljöskatter och
sänkta arbetsgivaravgifter. Regeringen bör utreda
hur skatteväxlingen kan fullföljas utan att de
regionala skillnaderna ökar.
Avsikten med koldioxidskatten har varit att den
skall stå i proportion till de faktiska
koldioxidutsläppen från respektive bränsle och
drivmedel. Mängden bildad koldioxid är ju direkt
beroende av andelen kolatomer i bränslet. Redan när
koldioxidskatten infördes bestämdes den något
schablonartat för olika typer av bränslen. Vid de
årliga justeringarna har skillnaderna av olika skäl
förstärkts fram till att vi i dag har en relativt
svag koppling mellan verkligt kolinnehåll och
koldioxidskatt. Vid den senaste budgetpropositionen
förstärk-tes missförhållandet ytterligare.
Centerpartiet anser att koldioxidskatten bör
justeras så att den åter blir strikt proportionell
mot kolinnehållet i de olika bränslena. Om
nödvändigt bör energiskatten justeras så att de
samlade intäkterna från punktskatterna på bränslen
blir oförändrade.
Ett väl fungerande system för handel med
utsläppsrättigheter kan, på ett bättre sätt än
laborerande med skattesatser, använda
marknadsekonomins dynamik i miljöns tjänst. Handel
med utsläppsrättigheter berör dock inte alla
områden, varför skatteväxling fortfarande är ett bra
instrument för att minska miljöförstöring och
användning av ändliga naturresurser. Skatteväxlingen
måste vara utformad på ett sätt som gör att en
framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.
Det har regeringen och samarbetspartierna inte
klarat av. I stället förstärker man den befintliga
skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och
industri.
Centern anser att en koldioxidskatt inom EU skulle
kunna utgöra ett värdefullt komplement till handel
med utsläppsrättigheter eller vara en alternativ
lösning så länge det inte finns ett effektivt system
för handel med utsläppsrättigheter. Det är viktigt
att inte koldioxidskatten får utgöra något hinder
för länder som vill gå före och ha en högre skatt på
koldioxid. Vi föreslår att skatten utformas som ett
minimikrav, men som inte ligger så lågt att den inte
har styrverkan.
EU saknar fortfarande tänder på viktiga delar av
miljöområdet. Möjligheten att fatta beslut om
gemensamma miljöskatter kräver enhälligt beslut i
rådet, vilket hittills visat sig vara ett
oöverstigligt hinder. Centerpartiet anser att en
starkare miljöpolitik kräver att majoritetsbeslut
används om miljöskatter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

5. Energibeskattning, allmänt (punkt 1) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om energibeskattning,
allmänt. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:Sk404, 2002/03:Sk408 och 2002/03:U324
yrkande 14 samt avslår motionerna 2002/03:Sk204,
2002/03:Sk252, 2002/03:Sk266, 2002/03:Sk268,
2002/03:Sk269, 2002/03:Sk288, 2002/03:Sk335,
2002/03:Sk370, 2002/03: Sk400, 2002/03:Sk413,
2002/03:Sk417 yrkandena 7 och 25, 2002/03:Fi286
yrkande 24, 2002/03:N262 yrkandena 1 och 3,
2002/03:N271 yrkande 2, 2002/03:N301 yrkande 10,
2002/03:N390 yrkandena 4-6, 16 och 17, 2002/03:U239
yrkande 6, 2002/03:U326 yrkande 9, 2002/03:MJ315
yrkande 3 och 2002/03:MJ428 yrkande 13.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att klimatfrågan är vår tids
största globala miljöfråga. I en tid då världen har
gjort sig beroende av fossila bränslen för sin
energiförsörjning är ett handlingsinriktat
internationellt samarbete nödvändigt för att minska
utsläppen av växthusgaser. I det internationella
miljöarbetet räcker det inte med att ställa upp mål.
Det behövs också gemensamma styrmedel.
Klimatkommittén har visat att ekonomiska styrmedel
är det mest kostnadseffektiva sättet att få ned
utsläppen av växthusgaser.

Inom EU diskuteras just nu ett gemensamt system
med handel med utsläppsrättigheter för energi- och
industrisektorerna. Men det är än så länge oklart
hur verkningsfullt systemet kommer att bli.
En koldioxidskatt inom EU skulle kunna utgöra ett
värdefullt komplement till handel med
utsläppsrättigheter eller vara en alternativ lösning
så länge det inte finns ett effektivt system för
handel med utsläppsrättigheter. Det är viktigt att
inte koldioxidskatten blir ett hinder för länder som
vill gå före och ha en högre skatt på koldioxid. Vi
föreslår att skatten utformas som ett minimikrav,
dock inte så lågt att det inte har någon styrverkan,
och att intäkterna tillfaller de enskilda
medlemsländerna.
Avsikten med koldioxidskatten har varit att den
skall stå i proportion till de faktiska
koldioxidutsläppen från respektive bränsle och
drivmedel. Mängden bildad koldioxid är ju direkt
beroende av andelen kolatomer i bränslet. Redan när
koldioxidskatten infördes bestämdes den något
schablonartat för olika typer av bränslen. Vid de
årliga justeringarna har skillnaderna av olika skäl
förstärkts fram till att vi i dag har en relativt
svag koppling mellan verkligt kolinnehåll och
koldioxidskatt. Vid den senaste budgetpropositionen
förstärktes missförhållandet ytterligare då
koldioxidskatten höjdes på bensin, diesel och
eldningsolja men däremot inte på naturgas och gasol.
Miljöpartiet anser att koldioxidskatten bör justeras
så att den åter blir strikt proportionell mot
kolinnehållet i de olika bränslena. Om nödvändigt
bör energiskatten justeras liksom eventuellt nya
fiskala skattekomponenter införas så att de samlade
intäkterna från punktskatterna på bränslen blir
oförändrade.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

6. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om jordbrukets och
trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ268
yrkande 6, 2002/03: N304 yrkande 5 och 2002/03:Sk260
yrkande 2 samt avslår motionerna 2002/03:Sk316,
2002/03:Sk332, 2002/03:Sk347 yrkande 1,
2002/03:MJ314 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkandena 3
och 21, 2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5 samt
2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenska produktionsskatter är negativa
konkurrensfaktorer som belastar trädgårdsföretagen i
långt högre grad än i konkurrentländerna. Det är
beklagligt att regeringen i den senaste
budgetpropositionen inte presenterade ett förslag om
en sänkning av dieselskatten på jordbrukets
arbetsmaskiner. Moderata samlingspartiet anser att
jord- och skogsbrukets samt trädgårdsnäringens
produktionsskatter, såsom på diesel och
handelsgödsel, måste ses i ett gemensamt sammanhang
där även beskattningen av växthusodlingens fossila
bränsleanvändning ingår och stäms av efter
konkurrenssituationen. Genom att under en följd av
år hänvisa till pågående utredningar låter reger-
ingen den snedvridna konkurrensen tära på
näringarnas ekonomi och lönsamhet. Den areala
näringen består till stor del av familjeägda jord-
och skogsbruksföretag. Det saknas i dag rimliga
möjligheter till generationsväxlingar, vilket är
nödvändigt om företagen skall kunna bestå. För att
komma till rätta med problematiken fordras
förändringar i skattelagstiftningen om reavinster
och om arv och gåva.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

7. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om jordbrukets och
trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ424
yrkandena 3 och 21 och 2002/03:Sk347 yrkande 1 samt
avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,
2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03:N304 yrkande
5, 2002/03:MJ268 yrkande 6, 2002/03:MJ314 yrkande 1,
2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5 samt 2002/03:MJ489
yrkande 5.

Ställningstagande

Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till
uthållig användning av åkermarken för
livsmedelsproduktion med hög kvalitet. En
förutsättning för att jordbruket skall finnas
kvar som basnäring i hela landet är att kon-
kurrensvillkoren är desamma som omvärldens.
Sverige måste inom EU hårt driva frågan om
harmonisering av skatter och avgifter som drabbar
jordbruket. På annat sätt kan inte lika
konkurrensvillkor skapas. De svenska bönderna bär
på en extra skatteryggsäck bl.a. i form av höga
dieselskatter som måste lyftas av så att
lantbruksföretagen kan konkurrera på lika villkor
med omvärlden. Kristdemokraterna kräver att
regeringen infriar löftet om att sänka skatten på
diesel. Jordbrukssektorn får i vårt
budgetalternativ för 2003 en dryg miljard mer än
vad regeringen föreslagit.

Kristdemokraterna har även tidigare ställt krav på
att koldioxidskatten för växthusodlingen skall
avvecklas eller reduceras i nivå med
konkurrentländernas beskattning i avvaktan på att
ett enhetligt system kan läggas fast i EU. I det
sammanhanget har vi också ställt krav på att 0,8-
procentsregeln avvecklas för växthusodlingens del.
Vår kritik mot 0,8-procentsregeln gäller förutom att
den ger väsentligt högre koldioxidskatt än i
konkurrentländerna även att den skapar uppenbart
skeva konkurrensförhållanden internt inom den
svenska växthusodlingen. Genom kopplingen till
mineraloljedirektivet missgynnas växthusföretag med
oljeuppvärmning i förhållande till företag med
naturgasuppvärmning.
Införandet av 0,8-procentsregeln innebar också i
ett slag att ett antal företag inom växthusodlingen
med höga omsättningsvärden drabbades av högre
koldioxidskatt än i tidigare nedsättningssystem. En
annan allvarlig invändning mot det nuvarande
systemet är att det straffar företag som sparar
energi eller utnyttjar alternativ till fossila
energikällor.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

8. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om jordbrukets och
trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ314 yrkande 1
och avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,
2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03:Sk347 yrkande
1, 2002/03:N304 yrkande 5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,
2002/03:MJ424 yrkandena 3 och 21, 2002/03:MJ429
yrkandena 2 och 5 samt 2002/03:MJ489 yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att om svenska lantbrukare skall
kunna producera livsmedel till rimliga priser måste
de få lika villkor som lantbrukare i övriga EU. De
nuvarande höga skatterna och avgifterna gör att det
svenska jordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är
det därför rimligt att

· dieselskatten sänks till jämförbar EU-nivå för
jord- och skogsbrukets maskiner,
·
kväveskatten på handelsgödsel slopas,
enklare regler och minskad byråkrati införs,
gränsen på 1 000 kr slopas för att få tillbaka
skatten på el- och eldningsolja,
arbetsgivaravgifterna sänks,
samma socialförsäkringar för egenföretagare som
för anställda införs,
EU-ersättningarna betalas ut senast den 30
november,
generationsväxlingar underlättas för företagare.
Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig
sett utifrån investeringsbehov men även i
förhållande till en rimlig ersättning för brukarnas
eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt
jordbruk likvärdiga konkurrensvillkor, framtidstro
och möjlighet att delta i omställningen mot ett
ekologiskt hållbart samhälle måste ovannämnda
åtgärder vidtas snarast.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

9. Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö-
och energiskatter (punkt 2) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om jordbrukets och
trädgårdsnäringens miljö- och energiskatter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ489 yrkande 5
och avslår motionerna 2002/03:Sk260 yrkande 2,
2002/03:Sk316, 2002/03:Sk332, 2002/03: Sk347 yrkande
1, 2002/03:N304 yrkande 5, 2002/03:MJ268 yrkande 6,
2002/03:MJ314 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkandena 3
och 21 samt 2002/03:MJ429 yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Sverige svarar för ungefär 17 % av kvävebelastningen
i Östersjön. Med tanke på att vi bara har ca 10 % av
befolkningen i Östersjöns tillrinningsområde betyder
det att Sveriges utsläpp per invånare är betydligt
högre än genomsnittet runt Östersjön. Av tillförseln
av kväve till havet från människors aktiviteter i
Sverige kommer ca 45 % från jordbruket. Ökningen
sedan 1970-talet kommer framför allt från jordbruket
och trafiken.

Miljöpartiet anser att kvävebelastningen från
jordbruket måste minskas kraftigt genom en rad
åtgärder. Vi vill bl.a. höja miljöavgiften på
konstgödsel. I dag är det mer lönsamt för bonden att
använda konstgödning än naturgödsel. Detta trots att
det finns naturgödsel i överskott på gårdar som
endast håller djur.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

10. Åkerinäringen (punkt 3) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om åkerinäringen. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03: Sk222 och
2002/03:Sk260 yrkande 1, bifaller delvis motion
2002/03:Sk383 yrkande 10 samt avslår motionerna
2002/03:Sk329 och 2002/03:Sk414 yrkande 2.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att situationen för
åkerinäringen i vårt land är alarmerande. Vi anser
att skatten på diesel måste sänkas. De redan höga
kostnaderna för företagen ökade i samband med att
regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och
Miljöpartiet från årsskiftet höjde dieselskatten.
Kostnaderna för svenska åkerier ligger i dag cirka
20 % över konkurrentländernas, och den höga
drivmedelsbeskattningen riskerar kort sagt att driva
svenska arbetstillfällen utomlands, antingen via en
utflaggning av svenska åkerier eller genom att
utländska åkerier tar jobben.

Även för miljön har dieselskatten negativa
konsekvenser. Redan i dag tankas utländska lastbilar
så mycket det går utanför Sveriges gränser. Det
innebär att svensk miljödiesel ersätts med utländsk
diesel.
Branscher som framför allt drabbas av höga
drivmedelskostnader är skogsindustrin och
livsmedelsnäringen. Skogsbruket är den stora
beställaren av transporttjänster i vårt land, och
skattehöjningar på drivmedel slår direkt mot
skogsbrukets netto. Transportnäringen är nödvändig
och viktig, inte minst i glesbygden, och
skattehöjningar på diesel drabbar företag och invå-
nare i glesbygden extra hårt. Snöröjning, sandning
och andra servicefunktioner som åkarna utför gör det
möjligt för invånarna och näringsidkare att vara
kvar på orten. Stänger åkeriet sin verksamhet
stänger man också bygden eller byn.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

11. Åkerinäringen (punkt 3) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om åkerinäringen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk383 yrkande 10
och avslår motionerna 2002/03:Sk222, 2002/03:Sk260
yrkande 1, 2002/03:Sk329 och 2002/03:Sk414 yrkande
2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider
svårt av de sämre konkurrensvillkor som gäller för
svenska företag jämfört med andra i EU. För svenskt
vidkommande är det främst konkurrensen med danska
och holländska åkare som är kännbar, men även länder
som Polen har andra villkor än de som gäller i
Sverige. Åkerinäringen har visat att kostnaderna
behöver minska med ca 20 % för att svenska
inrikesåkare skall kunna konkurrera med t.ex. danska
åkare. Näringen har föreslagit sänkta sociala
kostnader, sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel
med 50 öre per liter samt sänkt fordonsskatt till
EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som inte
har denna nivå på skatt i dag samt ytterligare sänkt
skatt för fordon med luftfjädring eller motsvarande.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör återkomma
med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan
svensk och utländsk åkerinäring. Vi föreslår en
sänkning av dieselskatten med 25 öre per liter (31
öre inklusive moms). Kostnaden för detta beräknas
till 825 miljoner kronor 2003 och 875 miljoner
kronor 2004.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

12. Fossila drivmedel (punkt 4) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om fossila drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk226,
2002/03:Sk259, 2002/03:Sk301 yrkandena 1 och 2 och
2002/03:Sk385 samt avslår motionerna 2002/03:Sk254
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk286 yrkandena 1-3,
2002/03:T462 yrkande 8 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Vi anser att det i dag inte finns något annat
drivmedel som vid en sammanvägning av ekonomi, hälsa
och miljö har samma potential som dieselolja. Under
de senaste åren har det utvecklats nya avancerade
typer av dieselmotorer som är mycket bränslesnåla
och samtidigt ger låga utsläpp av hälso- och
miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya
dieseloljor och nya dieselmotorer innebär ett
överlägset alternativ som inte längre bör missgynnas
i fråga om beskattning.

Många människor är starkt beroende av bil i och
utanför arbetet. Bensin- och dieselskatterna bör
sänkas. De höga drivmedelsskatterna slår hårt bl.a.
mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte
kan användas för nödvändiga transporter, bl.a.
barnfamiljer i glesbygd, pensionärer och många
andra.
Hittills har en oförsvarligt liten del av de
samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna
återförts till investeringar i vägar, annan
infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

13. Fossila drivmedel (punkt 4) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om fossila drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:T462
yrkande 8 samt avslår motionerna 2002/03:Sk226,
2002/03:Sk254 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk259,
2002/03:Sk286 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk301 yrkandena
1 och 2, 2002/03:Sk385 och 2002/03:MJ429 yrkande 11.

Ställningstagande

Trafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte
minst den tunga trafiken. Resultatet är ett
accelererande slitage, då anslagen till drift och
underhåll av vägar ligger på en nivå som inte ens
medger att dagens standard på det statliga vägnätet
upprätthålls. Många av landets främsta
transportleder är i behov av en avsevärd
standardhöjning, inte minst sådana som i dag är
relativt lågtrafikerade. Med ett förbättrat
underhåll skulle man få bukt med de tillgänglig-
hetsproblem som hindrar trafiken under stora delar
av året och därmed skapa bättre förutsättningar för
inlandets fortsatta utveckling.

För att närmare koppla användningen av vägnätet
till kostnaderna för dess underhåll kan det finnas
skäl att omvandla en del av skatten på drivmedel
till en väghållningsavgift. På sikt bör en modell
där underhållet bekostas med avgifter från
trafikanterna kunna medföra ett vägunderhåll som
står i bättre överensstämmelse med behoven. En ökad
trafik medför då högre underhållsbehov samtidigt som
den automatiskt genererar högre underhållsanslag
till Vägverket. En sådan modell har också förordats
av Svenska Kommunförbundet.
Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt
bör utreda förutsättningarna för att omvandla en del
av energiskatten på drivmedel till en väg-
hållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

14. Alternativa drivmedel (punkt 5) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk262,
2002/03:Sk265 och 2002/03:Sk267 samt avslår
motionerna 2002/03:Sk350 yrkande 3, 2002/03:Sk355,
2002/03:Sk389, 2002/03:Sk409, 2002/03:T466 yrkande
31, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt 2002/03:
MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill betona vikten av att definitionen av
begreppet koldioxidneutral, som regeringen för
närvarande ser över, blir tillräckligt omfattande
och tydlig, och samtidigt praktisk att tillämpa.
Definitionen får inte leda till inskränkningar i
utvecklingsarbetet mot minskade nettoutsläpp av
koldioxid. Avsikten med begreppet är inte bara att
bedöma om råvaran för drivmedlet är förnyelsebar
eller biobaserad utan att även ta hänsyn till
nettoeffekterna av de samlade koldioxidutsläppen
under hela produktionskedjan av drivmedlet.
Produkter baserade på förnyelsebart material
garanterar i sig inte att väsentliga mängder fossil
energi eller fossilt kol använts i produktionskedjan
eller att inte utsläpp av andra växthusgaser sker.
Man bör också beakta att fossila produkter kan vara
råvara till koldioxidneutrala drivmedel, om
produktionen sker så att kolet i dessa "återanvänds"
till drivmedel i stället för att direkt generera
koldioxidutsläpp.

Vi har vidare erfarit att EG-kommissionen arbetar
med nya direktiv för "biodrivmedel" till fordon, som
skall komplettera mineraloljedirektivet. Tidiga
utkast tyder på att fokus ligger på drivmedel
tillverkade från biomassa och utan hänsyn till om
fossil energi används under produktionen etc. Vi
anser att Sverige aktivt bör påverka utformningen av
direktiven. Begreppet koldioxidneutral som är basen
i den svenska skattestrategin för alternativa
drivmedel är som vi framhållit ovan ett begrepp som
inte bara inbegriper bioråvara och förnyelsebarhet
oavsett produktionsmetod. Man bör också beakta att
fossila drivmedel kan förbättras väsentligt med
avseende på miljö- och hälsoegenskaper och att
sådana drivmedel eventuellt bör omfattas av de nya
drivmedelsdirektiven. Som alternativ skulle EU:s
mineraloljedirektiv kunna kompletteras med generella
möjligheter för medlemsländerna att införa
miljöklassningssystem baserade på verkliga miljö-
och hälsoegenskaper hos drivmedel.
Drivmedel som inte är eldningsolja, bensin,
diesel, gasol, metangas eller naturgas skall enligt
energiskattelagen beskattas som "motsvarande
bränsle". Ingenstans, varken i lagen, andra lagar
eller i förarbeten till lagen, klargörs vad som
avses med "motsvarande bränsle". Efter hand som fler
typer av alternativa drivmedel och blandningar av
drivmedel introduceras uppstår tolkningsproblem. Vi
anser att begreppet "motsvarande bränsle" i energi-
skattelagen därför behöver definieras tydligare.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

15. Alternativa drivmedel (punkt 5) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ432
yrkande 1 och 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt
avslår motionerna 2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265,
2002/03:Sk267, 2002/03:Sk350 yrkande 3,
2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389, 2002/03:Sk409 och
2002/03: T466 yrkande 31.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att fossila bränslen inom
ramen för en grön skatteväxling successivt bör
beläggas med högre koldioxidskatt. Lagstiftning och
regler måste på ett bättre sätt än i dag gynna
utveckling av ny teknik, forskning samt försök med
alternativa bränslen. Politiken måste inriktas på
att genom långsiktiga mål driva på utvecklingen för
energieffektiva och miljövänliga fordon och nya
bränslen. Ett kristdemokratiskt mål är att använd-
ningen av fossila drivmedel skall halveras senast
till år 2020.

Det är viktigt att pilotprojekt för produktion av
alternativa drivmedel genomförs. Vi beklagar att
regeringen begränsar antalet pilotprojekt i så hög
grad att konkurrensen snedvrids och hindrar
utvecklingen av nya produkter samt möjligheter att
bygga ut servicenät för alternativa bränslen.
Producenter av alternativa drivmedel pekar på att
nuvarande klassningskriterier för miljövänliga
drivmedel inte är tidsenliga utan snarare missgynnar
nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.
Regeringen har i sin skattestrategi för
alternativa drivmedel annonserat att man tänker ta
bort koldioxidskatten på koldioxidneutrala drivmedel
från 2003. Kristdemokraterna anser att skatteuttaget
på vägtrafiken skall motsvaras av kostnader, varför
förnybara bränslen bör befrias från både koldioxid-
och energiskatt. Koldioxidskatten skall sänkas i
proportion till inblandningsgrad av förnybara
bränslen. Likaså bör energiskatten tas bort för
dessa bränslen under en övergångstid för att skapa
ett miljövänligt alternativ till de fossila
bränslena. Producenter och intressenter på området
menar att utan slopad energiskatt finns ingen chans
för ökad produktion av alternativa bränslen.
Det är också angeläget att inom EU åstadkomma
gemensamma tag när det gäller den miljörelaterade
beskattningen. På detta sätt kan konkurrensen bibe-
hållas men med mer miljöanpassade drivmedel och
transporter. Regler inom EU har också motverkat
t.ex. inblandning av en större andel etanol i
bensinen.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

16. Alternativa drivmedel (punkt 5) - c

av Roger Karlsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T466
yrkande 31 och 2002/03:Sk355 samt avslår motionerna
2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265, 2002/03:Sk267,
2002/03:Sk350 yrkande 3, 2002/03:Sk389,
2002/03:Sk409, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt
2002/03:MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Centerpartiet anser att bilen har en avgörande
betydelse för den som vill bo och verka i gles- och
landsbygd. Om bilen även i framtiden skall vara ett
bra kommunikationsmedel utan att äventyra miljön är
det viktigt att utveckla miljövänliga bränslen. EU
har satt upp som mål att andelen biobränslen skall
ökas till över 20 % av den europeiska förbrukningen
av bensin och diesel till 2020. För att klara målet
anser vi att Sverige långsiktigt bör slopa skatten
på biobränsle.

Regeringen har hittills varit motståndare till att
låta biobränslen vara skattebefriade med hänvisning
till att de statsfinansiella effekterna skulle vara
för stora. Ett sådant resonemang är enligt vår
mening förödande. Miljön kräver tydlig och
långsiktig politik och att låsa fast Sverige i ett
fortsatt oljeberoende med motivet att det ger staten
skatteinkomsterna är ett osolidariskt agerande mot
kommande generationer. Det finns också skäl att tro
att en skattebefrielse inte minskar de totala
skatteinkomsterna för staten eftersom inhemsk
produktion av biobränslen ger ett ökat
skatteunderlag som skulle uppväga det direkta
bortfallet av energi- och koldioxidskatt.
Etanol är ett koldioxidneutralt bränsle som med
fördel kan ersätta eller komplettera användningen av
fossila bränslen t.ex. inom trafiksektorn.
Användningen av biodrivmedel i transportsektorn
måste öka om vi skall klara av att minska
koldioxidutsläppen. De senaste åren har användningen
av främst etanol ökat, men långtifrån tillräckligt.
Fler projekt liknande etanolfabriken i Norrköping
bör därför startas. Problemet är att regeringens
s.k. skattestrategi för alternativa drivmedel inte
är långsiktig. I mitten av december 2002 fattade
regeringen beslut om skattenedsättning för vissa
anläggningar, men eftersom beslutet kom sent och
enbart gäller för innevarande år kan ingen göra
investeringar med så kort framförhållning. En stor
del av pengarna som avsatts för skattenedsättning
för alternativa bränslen kommer därför att frysa
inne. Vi anser att det är viktigt att fler
pilotprojekt kommer till stånd innan utvecklingen
helt riskerar att stanna av i Sverige. För att det
skall vara möjligt krävs det att regeringen fattar
långsiktiga beslut så att företagen vågar investera.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

17. Alternativa drivmedel (punkt 5) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alternativa drivmedel.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk409 samt
avslår motionerna 2002/03:Sk262, 2002/03:Sk265,
2002/03:Sk267, 2002/03:Sk350 yrkande 3,
2002/03:Sk355, 2002/03:Sk389, 2002/03:T466 yrkande
31, 2002/03:MJ377 yrkandena 3 och 5 samt 2002/03:
MJ432 yrkande 1.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att skattebelastningen är helt
avgörande för lönsamheten för alternativa drivmedel
då de utgör en så stor del av slutproduktens pris
samtidigt som skattenivån är relativt oförutsägbar
för enskilda aktörer. Staten har därför extra stort
ansvar för att skapa långsiktiga och stabila
villkor. Det gäller i synnerhet för utvecklingen av
koldioxidneutrala drivmedel. Ingen kan garantera
skattevillkoren om fem till tio år, men det vore
värdefullt om riksdagen kunde slå fast några
principiella ståndpunkter.

Miljöpartiet anser att samtliga koldioxidneutrala
drivmedel helt skall skattebefrias under en
övergångsperiod på minst fem år. Skattebefrielsen
räcker för att säkra avkastningen hos existerande
produktionsanläggningar och ge nya aktörer full
skattebefrielse under en inledningsfas. Vi anser
också att det efter hand behöver införas en förfinad
definition av koldioxidneutrala drivmedel som tar
hänsyn till de samlade nettoutsläppen av
växthusgaser under drivmedlets hela livscykel. Det
är viktigt att redan nu förbereda aktörerna på att
livscykelperspektivet kommer att gälla, även om
detaljutformningen inte är klar. Vi anser vidare att
drivmedelsskatten på sikt bör bestå av minst tre,
förslagsvis fyra komponenter. En koldioxidkomponent,
som utgår för fossila drivmedel; idealt bör
koldioxidskatten vara proportionell mot de samlade
nettoutsläppen av koldioxid under drivmedlets
livscykel. En energikomponent, som är proportionell
mot energiinnehållet hos drivmedlet oavsett om det
har fossilt ursprung eller inte. En miljökomponent,
som är differentierad efter miljöegenskaper hos
emissionerna. En trafikkomponent, som tar hänsyn
till trängsel, buller, olyckor etc. Vi anser
slutligen att även koldioxidneutrala drivmedel efter
en övergångsperiod bör räkna med skatt bestående av
en energikomponent, en miljökomponent som är
differentierad utifrån miljöegenskaperna hos
emissionerna samt en trafikkomponent. Vi förutsätter
att koldioxidskatten kommer att bli en större del av
den totala energibeskattningen. En utgångspunkt
skulle kunna vara att skatten på rena, koldioxidneu-
trala drivmedel blir mellan hälften och en fjärdedel
av dagens nivå.
Ett långsiktigt ställningstagande enligt ovan
skulle ge klargörande signaler till producenter och
investerare och ge viktiga signaler till det
pågående arbetet inom EU med ett
biodrivmedelsdirektiv. Det skulle också ge en tydli-
gare signal till utredningar och olika pågående och
kommande initiativ på området.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

18. Fordonsskatt (punkt 6) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om fordonsskatt. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:T467 yrkande 1
och 2002/03:T461 yrkande 1 samt avslår motionerna
2002/03: Sk350 yrkandena 2 och 4, 2002/03:Sk366 och
2002/03:T465 yrkande 1.

Ställningstagande

Att renovera bilar men också äldre släp, framför
allt husvagnar och i vissa fall lastbilssläp för att
visa upp i samband med rallyn, utställningar och
träffar, har blivit allt vanligare. Bilar äldre än
30 år är skattebefriade men inte släpen. Jag anser
att arbetet med att bevara de historiska släpen
skulle underlättas om de befriades från
fordonsskatt. Beskattningen av bilar och släp äldre
än 30 år bör därför jämställas.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

19. Fordonsskatt (punkt 6) - mp

av Barbro Feltzing (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om fordonsskatt. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:T465 yrkande 1
samt avslår motionerna 2002/03:Sk350 yrkandena 2 och
4, 2002/03:Sk366, 2002/03:T461 yrkande 1 och
2002/03:T467 yrkande 1.

Ställningstagande

Ett viktigt sätt att stimulera utvecklingen av
renare och effektivare fordon och miljövänligare
drivmedel är att med olika medel stödja miljöfordon.
Miljöpartiet anser att det finns några principiella
problem med den nuvarande situationen. Vi har olika
definitioner av miljöfordon i olika situationer,
både statligt och kommunalt. Snäva och
teknikfokuserade definitioner riskerar att hindra
nya lösningar och annorlunda teknik. Detta gäller
särskilt om det inte finns utrymme för alternativa
lösningar eller dispenser. Fokuseringen på att
miljöfordon måste vara annorlunda konstruerade
innebär på sätt och vis en diskriminering. Framtida
lösningar kan gå ut på att helt normala fordon utan
modifiering tankas med förnybara ersättningar för
bensin och diesel.

Det sammantagna stödet till enskilda miljöbilar
kan vara ganska omfattande om man räknar in minskad
fordonsskatt, lägre förmånsvärde samt
skattesubventionerat drivmedel. Dessutom tillkommer
eventuella kommunala förmåner, som gratis parkering.
Stöden kan sammanlagt uppgå till storleksordningen
20 000 kr per bil och år.
Vi anser att alla berörda parter bör samarbeta
angående definitioner av miljöfordon i olika
sammanhang samt verka för smidiga mekanismer så att
likvärdiga eller bättre alternativa lösningar kan få
samma skattevillkor och förmåner.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

20. Differentierad drivmedels- och fordonsskatt
(punkt 7) - kd

av Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
differentierad drivmedels- och fordonsskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N393
yrkande 7 och avslår motionerna 2002/03: Sk218,
2002/03:Sk242, 2002/03:Sk302, 2002/03:Sk306,
2002/03:Sk337, 2002/03:Sk339, 2002/03:Sk358
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Sk381 yrkandena
1 och 2.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att glesbygdsbor som i
allmänhet har bristfällig kollektivtrafik och långa
avstånd till arbete, service och nöjen bör få någon
form av kompensation för de merkostnader detta
innebär. Vi anser att skatten på diesel bör sänkas
generellt med 25 öre litern över hela riket, vilket
motsvarar 31 öre lägre pris per liter inklusive
moms. För att jämställa diesel och bensin i
stödområde A anser vi att skatten på bensin skall
sänkas med 25 öre i detta område. Det motsvarar 31
öre lägre pris per liter inklusive moms.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

21. Alkoholbeskattning (punkt 8) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om alkoholbeskattning.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk213,
2002/03:Sk227, 2002/03:Sk278 yrkandena 1 och 2,
2002/03: Sk368 och 2002/03:So27 samt avslår
motionerna 2002/03:Sk311, 2002/03: So455 yrkande 3
och 2002/03:So517 yrkande 3.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet anser att regeringens
alkoholpolitiska linje, som främst handlar om
förebyggande insatser, inte tar hänsyn till den
förändrade situation som uppkommit genom byggandet
av Öresundsbron och Sveriges anpassning till EU:s
privatinförselregler. En betydande ökning av
införseln av sprit, vin och öl har skett, vilket har
fått rakt motsatt effekt mot vad regeringen säger
sig förespråka. Enligt uppgifter finns ungefär
hälften av all sprit som konsumeras i landet inte
med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara
illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt införd
av privatpersoner. Mellan 1996 och 2001 ökade
införseln av alkoholvaror med 60 %, till motsvarande
1,8 liter ren alkohol per person. Utredningar visar
att resandeinförseln av alkoholvaror står för 20 %
av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under
2001. Under hösten 2002 aviserade danskarna en
sänkning av alkoholskatten. Det gör att en
omprövning av den svenska politiken ter sig
ytterligare motiverad. Om prisskillnaden ökar
ytterligare från de redan kritiska nivåerna nås till
slut en punkt där Systembolagets monopolställning
inte kan motiveras. Vi anser att regeringens
folkhälsomål hotas av den ovan beskrivna
alkoholinförseln, vilket gör det nödvändigt att
sänka alkoholskatterna.

Moderata samlingspartiet anser vidare att
utvecklingen medför att arbetstillfällen slås ut i
bryggeribranschen. De svenska bryggerierna arbetar
under orättvisa konkurrensförhållanden gentemot
omvärlden. Detta märks genom att flera bryggerier
har varit tvingade att stänga eller minska antalet
anställda. Svensk ölskatt är avsevärt högre än i
omvärlden, nästan dubbelt så hög som i Danmark och
åtta gånger så hög som i Tyskland. Privatinförsel av
öl ökar och är nu lika stor som Systembolagets
försäljning av starköl. Genom de förändrade reglerna
för import och ökat resande är hög skatt och därmed
högt pris effektlöst för att begränsa
alkoholkonsumtionen. Inköpen av öl flyttas i stället
från Sverige till grannländer med lägre pris på
grund av lägre skatt. För att komma åt
missförhållandena vad gäller konkurrens och
okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl
med en alkoholhalt över 2,8 % sänks till 0,85 kr per
procent och liter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

22. Försäljning i flygplatsernas taxfreebutiker
(punkt 10) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om försäljning i
flygplatsernas taxfreebutiker. Därmed bifaller riks-
dagen motion 2002/03:Sk377.

Ställningstagande

Det är inte längre tillåtet för resenärer inom EU
att handla varor taxfree. På svenska flygplatser får
bara de resenärer handla i taxfreebutikerna som
skall resa till ett land utanför EU. I andra
europeiska länder kan EU-resenärer handla i
butikerna om de betalar skatt på de varor de köper,
och ett sådant system borde kunna införas även i
Sverige. Skatteintäkterna blir desamma, och det
underlättar för människor som reser att få handla på
flygplatsen. Förslaget innebär en väsentlig
förenkling för flygresenärerna och en möjlighet för
flygplatsernas butiker att sälja mer och konkurrera
på lika villkor med sina europeiska kolleger. Det
enda argument som åberopas mot den av oss föreslagna
ordningen är Systembolagets monopolställning. Som
ett första steg att avskaffa detta bör försäljning
tillåtas i butiker på flygplatserna.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

23. Naturgrusskatt (punkt 13) - m

av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m)
och Ulf Sjösten (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i reservationen anförs om naturgrusskatt. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk236.

Ställningstagande

Socialdemokraterna har kommit överens med
Miljöpartiet om en kraftig höjning av den s.k.
naturgrusskatten. Skatten har höjts från 5 kr till
10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en
bagatell, men kraftiga reaktioner hörs exempelvis
från åkare i norra Dalarna, där man ser att norska
åkare kan jobba i området utan att beröras av
naturgrusskatten. Enligt uppgifter är det ett 60-tal
lastbilar och åkare i norra delen av Dalarna som
berörs.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Alkoholbeskattning, privatinförsel av
alkohol och tobak (punkterna 8 och 9) - kd,
mp

av Lars Gustafsson (kd) och Barbro Feltzing (mp).

Vi anser att de successivt ökande införselkvoterna
för alkoholdrycker sätter stark press på de svenska
punktskatterna på alkohol. De nuvarande kvoterna
överstiger en rimlig genomsnittskonsumtion och är så
höga att de omöjliggör en folkhälsofokuserad
prispolitik.

Det är väl känt, och stöds av forskningen på
området, att priset på alkohol har mycket stor
betydelse för den totala konsumtionen och därmed
också för skadeverkningarnas omfattning. Vi anser
att EU:s direktiv på området inte får tillåtas
motverka en förbättrad folkhälsa i Europa. När det
gäller skattesatserna på alkohol står direktiven
inte i samklang med Romfördragets artikel 152, som
anger att "en hög hälsoskyddsnivå för människor
skall säkerställas vid utformning och genomförande
av all gemenskapspolitik och alla gemen-
skapsåtgärder". Minimiskattenivåerna bör ses över så
att de harmonierar med en hög hälsoskyddsnivå och
folkhälsomålen i respektive land. Därför bör också
miniminivåerna för skatt på alkoholprodukter och
införselkvoter för privatbruk ses över. EG-
kommissionen bör framlägga förslag på minimiskatter
på området i enlighet med slutsatserna i den nyligen
framlagda översynen.
Det är en viktig svensk uppgift att verka för att
EU inför och tillämpar regler som minskar den
alltför höga och skadliga alkoholkonsumtionen.

2. Beskattning av dagspress och veckopress
(punkt 11) - c

av Roger Karlsson (c).

Centerpartiet välkomnade sänkningen av bokmomsen som
skedde för ett år sedan. Däremot motsatte vi oss att
momssänkningen på böcker också omfattade
tidskrifter. I samband med detta efterlyste vi också
en översyn av momsen inom hela kulturområdet. I
avvaktan på denna menar vi att momsen på tidskrifter
bör återställas. Mot bakgrund av den konkurrens
veckopressen får genom bilagor i dagspressen är det
enligt vår mening angeläget att skyndsamt se över
konkurrensvillkoren. En neutral beskattning av
veckopress och dagspressens bilagor bör enligt vår
mening utredas.

3. Avfallsskatt m.m. (punkt 12) - v, mp

av Marie Engström (v) och Barbro Feltzing (mp).

Vi anser att det är viktigt från miljö- och
resurssynpunkt att både minska avfallsmängderna och
att välja bästa teknik för behandling av avfallet.
Sveriges nationella avfallsstrategi innebär att
avfallsmängden skall begränsas i första hand. I
andra hand skall produkter återanvändas eller
materialåtervinnas. I tredje hand skall förbränning
ske, och först i fjärde hand skall soporna
deponeras.

Med den nuvarande ensidiga avfallsskatten på
deponering ser vi en kraftig ökning av förbränning
av avfall. Inte bara av svenskt avfall, utan en ökad
införsel av utländskt avfall till svenska
anläggningar sker redan. Import sker från Holland,
Tyskland, Danmark och Norge.
Andra länder har en hög förbränningsavgift eller
mottagningsavgift, vilket gör det lönsamt att
transportera avfallet till Sverige och förbränna det
här. Mottagningsavgifterna i Tyskland ligger i
spannet 6003 300 kr per ton. I Holland kostar det
6601 220 kr per ton, i Danmark ca 5001 500 kr per
ton. Detta skall jämföras med den svenska
mottagningsavgiften som ligger i spannet 150550 kr
per ton. Förhållandena leder till ökade svenska
giftutsläpp samt ökade svenska miljöbelastningar i
transportsystemet samt att den deponerade mängden
ökar i Sverige. Samtidigt riskerar vi att binda fast
oss i ett system som baseras på import.
2001 års avfallsskatteutredning har i betänkandet
(SOU 2002:9) Skatt på avfall idag - och i framtiden
föreslagit en skatt på förbränning av avfall. Vi
anser att det är viktigt att en förbränningsskatt så
snart som möjligt införs.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:Fi286 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatteväxling och
handel med utsläppsrättigheter.

32. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder
en konkurrensneutral beskattning av veckopressen
och dagspressens bilagor i enlighet med vad i
motionen anförs.

2002/03:Sk204 av Carl-Axel Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om energibeskattning inom
hotell- och restaurangnäringen.

2002/03:Sk213 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkning av skatten på öl.

2002/03:Sk218 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning om
differentierad fordonsskatt.

2002/03:Sk222 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.

2002/03:Sk226 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatter och avgifter på
dieselolja.

2002/03:Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna
Lindgren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att sänka
ölskatten för öl med en alkoholhalt överstigande
2,8 % i ett första steg till 0:85 kr per procent och
liter så att bättre konkurrensvillkor för den
svenska bryggeriindustrin uppnås.

2002/03:Sk236 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatten på naturgrus.

2002/03:Sk242 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försöksverksamhet med
geografiskt differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk252 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att sänka elskatten.

2002/03:Sk254 av Hans Backman (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt bensinspris.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att systemet för
bensinbeskattning måste ändras så att höjningar av
världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom
i form av högre bensinskatt.

2002/03:Sk259 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på
bensin.

2002/03:Sk260 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
dieselskatten sänks för åkerinäringen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
likvärdiga konkurrensvillkor för svenskt jord- och
skogsbruk samt därmed lägre dieselskatt.

2002/03:Sk262 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen verkar för
att EU:s kommande direktiv om alternativa drivmedel
beaktar breda definitioner av alternativa och
koldioxidneutrala drivmedel.

2002/03:Sk265 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydligare definitioner av
vad som menas med motsvarande bränslen i lagen
(1994:1776) om skatt på energi.

2002/03:Sk266 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda en
miljöklassning av eldningsoljor för uppvärmning,
eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera
utveckling av oljor som dels har bättre
miljöegenskaper, dels är framtagna på ett
koldioxidneutralt vis.

2002/03:Sk267 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om begreppet koldioxidneutral
i samband med skattestrategi för alternativa
drivmedel.

2002/03:Sk268 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrade villkor för
hotell- och restaurangbranschen.

2002/03:Sk269 av Cristina Husmark Pehrsson och Jan-
Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en översyn av
energibeskattningen i hotell- och restaurangbran-
schen.

2002/03:Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om de negativa
effekterna av hög alkoholskatt.

2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer
med förslag som innebär att alkoholskatten snarast
anpassas till samma nivå som i övriga Europa.

2002/03:Sk286 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
avskaffa straffbeskattningen på diesel för person-
bilar.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda eventuella
skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna
personbilar och bensindrivna personbilar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att omgående
harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten
och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får
samma skatt.

2002/03:Sk288 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skattesystemet som ett
instrument i den svenska energipolitiken.

2002/03:Sk301 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta bensin- och
dieselskatter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
infrastruktur med högre standard.

2002/03:Sk302 av Dan Kihlström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk306 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk307 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en förbränningsskatt på
avfall bör införas.

2002/03:Sk311 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta en
alkoholskadefond.

2002/03:Sk316 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt skatt på diesel.

2002/03:Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
behovet av att öka den tillåtna införselkvoten av
sprit, vin och öl från icke-EU-land i enlighet med
vad som anförs i motionen.

2002/03:Sk329 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skatteväxling mellan
fordonsskatt och kilometerskatt för
transportsektorn.

2002/03:Sk332 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avskaffande av skatten på
handelsgödsel.

2002/03:Sk335 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en avveckling av
effektskatten.

2002/03:Sk337 av Ulrik Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda frågan om en
differentierad drivmedelsskatt.

2002/03:Sk339 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att låta utreda en sänkning
av bensinskatten för boende på landsbygden.

2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en anpassning av
energibeskattningen på svensk växthusodling.

2002/03:Sk350 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén
(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förlängd
skattebefrielse av fordonsskatt för bilar med s.k.
FFV-teknik till tio år bör omfatta även el-
elhybrider.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att säkerställa
lägre milkostnader för bilar som körs på ren eta-
nol (e85).

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de nya
dieselbilarna som anses vara miljövänliga bör ges
skattereduktion de fem första åren.

2002/03:Sk355 av Lena Ek och Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om etanolproduktion på
Gotland.

2002/03:Sk356 av Birgitta Sellén (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en del av avgiften för
deponi bör återföras till kommunen.

2002/03:Sk358 av Jarl Lander m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av ett
fordonsskattesystem för bussar som är differen-
tierat utifrån miljöklasserna för tunga fordon.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eftermonterad
avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk366 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt fordonsskatt för
dieselbilar.

2002/03:Sk368 av Tomas Högström och Catharina
Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om sänkt ölskatt i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2002/03:Sk370 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och
restaurangnäring lika villkor som övrig tillverk-
ningsindustri i energibeskattningen.

2002/03:Sk377 av Per Bill (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att tillåta resenärer
inom EU att handla i svenska flygplatsers tax-
freebutiker, förutsatt att de betalar skatt på
varorna.

2002/03:Sk381 av Kenneth Johansson och Birgitta
Sellén (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av ett
fordonsskattesystem för bussar som är differen-
tierat utifrån mängden avgasutsläpp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eftermonterad
avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.

2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärdsplan för
konkurrensneutralitet för åkerinäringen.

2002/03:Sk385 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkning av
drivmedelsskatter.

2002/03:Sk389 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skattebefrielse för
bränslen som används i försöksverksamhet.

2002/03:Sk390 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en översyn av
beskattningen av trav- och galoppsporten.

2002/03:Sk400 av Rune Berglund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om grön skatteväxling.

2002/03:Sk404 av Sven Bergström och Ingegerd
Saarinen (c, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra koldioxidskatten
på bränslen så att den blir relaterad till koldi-
oxidutsläppen.

2002/03:Sk408 av Åsa Domeij m.fl. (mp, fp, kd, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Sverige inom EU skall
vara pådrivande för att en koldioxidskatt på
miniminivå införs.

2002/03:Sk409 av Ingegerd Saarinen (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att slå fast principer för
en långsiktig skattestrategi för alternativa drivme-
del.

2002/03:Sk413 av Sören Wibe och Karl Gustav
Abramsson (s):

Riksdagen begär att regeringen skall utreda de
regionala effekterna av skatteväxlingen.

2002/03:Sk414 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa sund och
rättvis konkurrens på turistbussområdet i Europa.

2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter på energi.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av översyn
av energiskatterna för hotell- och restau-
rangbranschen.

2002/03:U239 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fortsatt
utreda möjligheten till en internationell överens-
kommelse om koldioxidavgifter på transporter.

2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall verka för att en plan för att underlätta
användandet av miljörelaterade skatter, bl.a.
genom gemensamma miniminivåer för energi- och
koldioxidskatter, tas fram.

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en starkare
miljöpolitik kräver att majoritetsbeslut används
om miljöskatter i EU.

2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inom EU
ändra införselreglerna för alkoholdrycker.

2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om höjda
minimiskatter på alkohol.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om sänkta
införselkvoter.

2002/03:So517 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en diskussion
om alkoholskattens nivå bör komma till stånd.

2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen
(c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning och
översyn av totalisatorskatten.

2002/03:T461 av Lars Gustafsson och Sven Bergström
(kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattebefrielse
för äldre släp.

2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

8. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
förutsättningarna för en omvandling av delar av
skatten på drivmedel till väghållningsavgift.

2002/03:T465 av Ingegerd Saarinen och Claes Roxbergh
(mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta fram bättre
och mer enhetliga definitioner av miljöfordon.

2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om långsiktig
skattebefrielse för biobränslen.

2002/03:T467 av Annika Qarlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att släp och
lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.

2002/03:MJ267 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin
(c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
totalisatorskatten.

2002/03:MJ268 av Per Westerberg m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesmässig
trädgårdsodling.

2002/03:MJ270 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
viktbaserad förbränningsskatt på avfall.

2002/03:MJ312 av Eva Flyborg (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning av en
miljöavgift för mobiltelefoner.

2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lika
konkurrensvillkor för det svenska jordbruket.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
gemensam europeisk koldioxidskatt.

2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
producenter av förnyelsebara drivmedel långsiktig
befrielse från koldioxidskatt och energiskatt.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att låta fler
få pilotprojektsdispenser, för alternativa
bränslen såsom ekoparaffin.

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU
harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
förbättrade villkor för trädgårdsnäringen.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en grön
skatteväxling måste utformas så att handel med
utsläppsrättigheter underlättas.

2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatternas
betydelse för en framgångsrik jordbruksnäring.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs gällande betydelsen
av konkurrensneutralitet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kostnader för
drivmedel och milersättning.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att godkänna fler
pilotprojekt i syfte att öka produktionen av
alternativa drivmedel.

2002/03:MJ489 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att höja avgiften
på handelsgödsel.

2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om effektskatten på
kärnkraft.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkoren för
kraftvärmeproduktionen.

2002/03:N271 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren
(kd, m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
effektskatten.

2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principerna för
energibeskattningen.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de areella
näringarna.

2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om effektskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förhandlingar
bör upptas med Danmark och andra exportländer så
att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige
kan beläggas med miljöavgift.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utredningen om
energiskatter bör arbeta med inriktning på ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper,
hög energieffektivitet och hög elproduktion
premieras medan produktion baserad på fossila
bränslen beläggs med styrande miljöavgifter.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att EU skall kunna
fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad
majoritet.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miniminivåer för
koldioxidavgifter i EU.

2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om differentierad
drivmedelsskatt.

Motion väckt med anledning av
proposition 2002/03:35 Mål för
folkhälsan

2002/03:So27 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att med
utgångspunkt i de av regeringen i propositionen
angivna folkhälsomålen sänka och harmonisera
skattesatserna för alkoholinköp i Sverige.

Bilaga 2

Socialutskottets yttrande
2002/03:SoU2y

Alkoholbeskattning m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 26 november 2002 beslutat
bereda socialutskottet tillfälle att avge yttrande
över ett antal motioner och motionsyrkanden om
alkoholbeskattningsfrågor som väckts under allmänna
motionstiden 2002.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till
motionerna So442 (fp) yrkande 8, So455 (s, fp, kd,
v, c, mp) yrkandena 3 och 4, So517 (m) yrkande 3,
Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278 (m), Sk319 (m), Sk368
(m).

Med anledning av regeringens
proposition 2002/03:35, Mål för
folkhälsan, har bl.a. motion
So27 (m) väckts.
Socialutskottet överlämnar,
under förutsättning av
skatteutskottets medgivande,
motionen med detta yttrande.

Socialutskottet

Motionerna

Ett antal motioner rör att skatten på alkohol bör
sänkas.

I motion Sk213 av Rolf Gunnarsson (m) begärs
tillkännagivande om sänkning av skatten på öl.
Motionären anför att arbetstillfällen inom
bryggeribranschen riskerar att gå förlorade om inte
skatten på öl sänks till en nivå motsvarande den som
gäller i Danmark. Även i motion Sk368 av Tomas
Högström och Catharina Elmsäter-Svärd (båda m)
framförs ett yrkande med detta innehåll.

I motion Sk278 av Cristina Husmark Pehrsson och
Hillevi Engström (båda m) framställs yrkanden av
innebörd att den höga alkoholskatten har negativa
effekter för bl.a. bryggerinäringen och att en
anpassning av alkoholskatten till samma nivå som i
övriga Europa är nödvändig.

I motion Sk227 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda
m) begärs tillkännagivande om behovet av att sänka
skatten för öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 %
i ett första steg till 0:85 kr per procent och liter
så att bättre konkurrensvillkor för den svenska
bryggeriindustrin uppnås. Motionärerna anför att
valet av svenskt eller utländskt öl skall bero på
kvaliteten på produkten och inte på
konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar
gränshandel.

I motion So27 av Tobias Billström (m) begärs tillkännagivande
om behovet av att med utgångspunkt i de av
regeringen i propositionen angivna folkhälsomålen
sänka och harmonisera skattesatserna för
alkoholinköp i Sverige. Motionären anför att den
ekonomiska vinst som görs på transporten över
Öresund från Danmark och Tyskland är en drivkraft
som ökar både den illegala och den lagliga
konsumtionen. Motionären pekar också på att den
danska skattesatsen kommer att sänkas med 45 % från
den 1 oktober 2003. En omedelbar justering av den
svenska skattesatsen är därför absolut nödvändig.

Två motionsyrkanden förespråkar höjda alkoholskatter
respektive ifrågasätter om alkoholskatterna bör
sänkas.

I motion So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd,
v, c, mp) begärs tillkännagivande om höjda
minimiskatter på alkohol (yrkande 3). Motionärerna
anför att Sverige bör göra en framställan till EU om
att det dels skall införas en positiv minimiskatt på
vin, dels att punktskatterna skall höjas för
samtliga slag av alkoholdrycker och vara relaterade
till graden av alkoholstyrka.

I motion So517 av Anders Bengtsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att en diskussion om
alkoholskattens nivå bör komma till stånd (yrkande
3). Motionärerna anför att det inte finns något
självändamål med sänkta alkoholskatter. Det enda
skälet för att sänka skatterna kan vara att stävja
den okontrollerade alkohol som genererar missbruk.

Tre motionsyrkanden rör privatinförsel av alkohol och tobak.

I motion So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om att inom EU ändra
införselreglerna för alkoholdrycker (yrkande 8).
Motionärerna pekar på att införselreglerna från
årsskiftet 2003/04 medger att en resande vid varje
inresetillfälle får medföra 230 liter alkoholdrycker
för "privat" bruk. Sverige och andra länder som har
samma intressen bör gå in för att få inför-
selreglerna ändrade så att de ges en rimlig kontakt
med vad som kan vara måttlighetskonsumenters normala
inköp vid semester- och tjänsteresor. Även i motion
So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)
begärs tillkännagivande om sänkta införselkvoter
(yrkande 4). Motionärerna anför att de nuvarande
införselkvoterna är alltför höga för att möjliggöra
för enskilda länder att föra en folkhälsofokuserad
prispolitik. Kvoterna bör i ett första steg sänkas
med två tredjedelar.

I motion Sk319 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
begärs tillkännagivande om behovet av att öka den
tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från
icke-EU-land. Motionären anser att den tillåtna
skattefria införselmängden bör vara lika stor
oavsett från vilket land man reser.

Socialutskottets ställningstagande

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka en
restriktiv alkoholpolitik för att begränsa
alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.
Socialutskottet vill betona vikten av att Sverige
även fortsättningsvis behåller målsättningen att
begränsa alkoholens skadeverkningar och verkar för
att minska den totala alkoholkonsumtionen.

Socialutskottet står fast vid att det svenska EU-
medlemskapet har förändrat det som tidigare utgjorde
viktiga delar av alkoholpolitiken. Den anpassning
till EU:s införselregler som Sverige måste göra och
som innebär stegvis höjda införselkvoter för alkohol
för privat bruk fram till år 2004 är inte oproblema-
tisk. Möjligheten att använda det s.k.
prisinstrumentet för att påverka tillgången på
alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kan vidare,
om åtgärder inte vidtas, komma att medföra att
gränshandeln med alkohol successivt ökar liksom
troligen också den illegala handeln och
försäljningen av alkohol. Det finns därför, enligt
utskottet, anledning att hysa oro för att alkohol-
skadorna kan komma att bli fler genom att
totalkonsumtionen, i ett sådant läge, kommer att öka
under de närmaste åren. Utskottet anser att de
eventuella negativa effekterna av denna anpassning
till EU:s regelsystem kraftfullt måste motverkas.
Aktiva informationsinsatser och opinionsbildande
åtgärder är nödvändiga.
Socialutskottet vidhåller att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt
hög och anser att alkoholskatten otvivelaktigt är
ett viktigt verktyg i sammanhanget. Detta verktyg
bör värnas så långt möjligt genom nationella och
internationella insatser. I detta sammanhang vill
utskottet uttrycka uppfattningen att de kvantiteter
för resandeinförsel som nu medges inom EU är långt
större än vad som rimligen kan anses vara införsel
för privat bruk.
Det övergripande målet för den svenska alkohol-
politiken ligger fast. Målet bör nås genom åtgärder
mot skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den
totala alkoholkonsumtionen. Möjligheterna att
begränsa alkoholens tillgänglighet genom nationella
åtgärder har som ovan anförts minskat de senaste
åren, och en förstärkning måste enligt utskottet ske
av såväl lokala som internationella insatser för att
minska alkoholskadorna.
Det internationella arbetet på alkoholområdet bör
utvecklas och förstärkas. Särskilt viktigt är
utarbetandet av en EU-strategi för att utforma en
effektiv, ansvarsfull och social alkoholpolitik som
gagnar folkhälsan inom unionen. Utskottet anser det
viktigt att denna politik på EU-nivå även innefattar
åtgärder för att minska efterfrågan, exempelvis
genom pris- och skatteinstrument. Socialutskottet
erinrar om de initiativ som togs av Sverige under
det svenska ordförandeskapet.
Den nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador som antagits av riksdagen (prop.
2000/01:20, bet. 2000/01:SoU8, rskr. 2000/01:144)
ger kommunerna en viktigare roll vad gäller att
utveckla och samordna den lokala
alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att
det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande
arbetet har ökat och förstärkts. Förstärkta åtgärder
behövs när det gäller särskilda stödinsatser för
riskgrupper och individer med riskbeteende, vård-
och behandlingsinsatser samt opinionsbildning och
information, begränsning av tillgången på och
marknadsföringen av alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskningen.
Socialutskottet vill också framhålla vikten av det
arbete som Statens folkhälsoinstitut utför inom
ramen för sitt uppdrag att följa upp och utvärdera
de olika insatserna som följer av den nationella
handlingsplanen. Slutligen finns det skäl att
framhålla det omfattande uppdrag att förebygga
alkoholskador som Alkoholkommittén erhållit.

Med hänvisning till det anförda anser
socialutskottet att skatteutskottet bör avstyrka
bifall till motionerna So27 (m), So442 (fp) yrkande
8, So455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkandena 3 och 4,
So517 (m) yrkande 3, Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278
(m), Sk319 (m) och Sk368 (m).

På socialutskottets vägnar

Stockholm den 11 februari 2003

Ingrid Burman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid
Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Kristina
Zakrisson (s), Margareta Israelsson (s), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Conny Öhman (s), Carl-Axel
Johansson (m), Marina Pettersson (s), Gabriel
Romanus (fp), Kenneth Johansson (c), Christer
Engelhardt (s), Anne Marie Brodén (m), Elina Linna
(v), Kerstin-Maria Stalin (mp), Martin Nilsson (s)
och Marita Aronson (fp).

Avvikande mening

Cristina Husmark Pehrsson, Carl-Axel Johansson och
Anne Marie Brodén (alla m) anför:

Sedan den traditionella svenska alkoholpolitiken
utformades har stora samhällsförändringar skett. Vi
anser att det nu behövs en ny alkoholpolitik då
förutsättningarna för den gamla inte längre
föreligger. De nya förutsättningarna kan bara
hanteras med en väl underbyggd och hos folkets
flertal förankrad alkoholpolitik. En sådan ny
politik kräver en kombination av samverkande
åtgärder. Den legala och beskattade alkoholens
tillgänglighet måste öka och dess pris sänkas för
att minska risken, och därmed vinsten, för kriminell
verksamhet.

Enligt vår uppfattning kräver en effektiv
alkoholpolitik, som kan bidra till att minska
alkoholskadorna, en folklig förankring och
förståelse för sambandet mellan hög
alkoholkonsumtion och alkoholens skador. En sådan
förankring kräver att det goda bruket accepteras och
inte motverkas av svårförståeliga restriktioner. Vi
anser att en sänkning av alkoholskatten skulle
minska försäljningen av "svartsprit" och motverka
kriminalitet. Hjälpen till missbrukarna måste också
förstärkas och effektiviseras. Vi har också sedan
länge hävdat att det bästa sättet att få ett bättre
förhållningssätt till alkohol är genom upplysning
och information. Starköl och vin bör enligt vår
uppfattning kunna säljas utanför Systembolaget i
licensierade butiker. I ett senare skede bör även
starksprit kunna omfattas av
licensieringsmöjligheten. Vi anser också att ett
undantag bör införas i alkohollagstiftningen som
möjliggör för svenska vinproducenter att sälja sina
egna produkter i anslutning till sin tillverkning.
Åldersgränsen för inköp på Systembolaget bör sänkas
till 18 år så att den bringas i överensstämmelse med
myndighetsåldern.
I ett gränslöst Europa är enligt vår mening en
större öppenhet för andra länders traditioner
påkallad om Sverige skall kunna påverka
alkoholpolitiken. På flera håll i världen pågår
arbete med att informera och upplysa om alkoholen
utifrån ett öppet och positivt perspektiv. Det
främsta exemplet är, enligt vår uppfattning, den
kanadensiska delstaten Québec, där en omfattande
liberalisering av alkohollagarna har kombinerats med
ett omfattande upplysningsarbete. Erfarenheterna
från Kanada och även från Nya Zeeland visar att man
kan liberalisera alkoholpolitiken och samtidigt
genom informationsåtgärder m.m. få till stånd en
minskad alkoholkonsumtion.
Mot bakgrund av vår här redovisade alkoholpolitik
anser vi bl.a. att det finns skäl att sänka
alkoholskatterna, vilket också framhålls i
motionerna So27 (m), Sk213 (m), Sk227 (m), Sk278 (m)
och Sk368 (m).