Allmänna motioner om socialavgifter

Betänkande 2004/05:SFU8

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 9 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC

Allmänna motioner om socialavgifter(doc, 107 KB)

PDF

Bilaga: bet_200405_sfu_8(pdf, 225 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:8 Allmänna motioner om socialavgifter

Beslut

Motioner om socialavgifter (SfU8)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 socialavgifter. Motionerna handlar om minskade socialavgifter, regional nedsättning av socialavgifter, socialavgifter för företag med säsongsanställd personal och avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 14

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-01
Justering: 2005-02-17
Trycklov till Gotab och webb: 2005-02-24
Trycklov: 2005-02-24

Reservationer: 5
Betänkande 2004/05:SFU8

Alla beredningar i utskottet

2005-02-01

Motioner om socialavgifter (SfU8)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 socialavgifter. Motionerna handlar om minskade socialavgifter, regional nedsättning av socialavgifter, socialavgifter för företag med säsongsanställd personal och avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-03

Debatt om förslag 2004/05:SFU8

Webb-tv: Allmänna motioner om socialavgifter

Dokument från debatten

2005-03-03Protokoll 2004/05:84

Protokoll från debatten

Anna Lilliehöök (M)

Anf. 111 Anna Lilliehöök (M)

Herr talman! Vi moderater vill föra en politik för fler i arbete. Att 700 000 människor är långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade är en djup tragik för varje person som drabbas. Många av dessa skulle både vilja, kunna och till och med bli friska av att gå tillbaka till arbetet, men fastnar i försäkrings- och bidragssystemet. Vi har fler och fler äldre som inget hellre vill än att få en uppgift, men det har byggts upp hinder som gör att det är svårt för dem att finna ett arbete. Det är ett sorgligt och mycket kostsamt slöseri med mänsklig kraft. Mycket mer nytta skulle kunna göras, och det saknas förvisso inte behov att tillgodose. För att åstadkomma en sådan förändring vill vi moderater först och främst göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi behöver fler som kan och vill arbeta. En undersökning som publicerades för några veckor sedan visar att många kvinnor som är sjukskrivna direkt skulle förlora ekonomiskt på att gå tillbaka till arbetet. Det finns andra exempel som visar att det faktiskt finns rent ekonomiska skäl för många att inte börja arbeta igen. Vi föreslår därför ett förvärvsavdrag som ger mer över när man arbetar. Vi föreslår slopad statsskatt för äldre. Valet att gå tillbaka till arbete eller att fortsätta arbeta ska vara ekonomiskt fördelaktigt, vilket inte alls alltid är fallet nu. Men det måste också vara möjligt att få ett arbete. Att få fler jobb handlar givetvis om grundläggande förutsättningar för företagande, investeringar och risktagande. Det kräver många långsiktiga förändringar. Men det finns också åtgärder som kan genomföras snabbt och som ger snara resultat. Den förda politiken gör det kostsamt och riskfyllt att anställa. Vi har därför föreslagit sänkta arbetsgivaravgifter för att fler ska kunna komma tillbaka eller vara kvar i arbete. Olika undersökningar har också visat att långtidssjukskrivna har svårt att komma tillbaka till arbetet. Risk för sjukskrivning bedöms som en mycket stor kostnad. Det visar sig emellertid att många blir friska när de får byta arbete och arbetsuppgifter. Vi föreslår att arbetsgivaravgiften ska sänkas när en långtidssjukskriven anställs. Vi pekar på en lösning, nämligen att arbetsgivaravgiften sänks under lika många månader som sjukskrivningen har varat. När man väl är på en arbetsplats skapas förtroende. Riskerna som en arbetsgivare kan ha sett inför en rekrytering bedöms annorlunda och visar sig kanske till och med helt obesannade. Det är svårt för äldre att få arbete på den svenska arbetsmarknaden. Vi har kommit till en situation där många inte ens försöker få ett arbete, även om de skulle vilja det och har både kunskaper och erfarenheter som verkligen skulle behövas. I en utfrågning bland pensionärer säger exempelvis var tredje pensionär att man skulle vilja ha ett arbete om bara förutsättningarna vore bättre. Det visar sig att det är i åldern mellan 61 och 65 år som de flesta slutar att arbeta, och de ser sedan mycket små möjligheter att komma tillbaka. Vi vill därför föreslå att arbetsgivaravgiften för personer över 61 år ska sänkas till den nivå som gäller för pensionärer över 65. Detta kan ge bättre förutsättningar för att fler ska kunna fortsätta arbeta. För det gäller ju, herr talman, att ta vara på de fantastiska möjligheter som ges när vi blir både friskare och raskare allt längre upp i åren, och det här vore ett steg på vägen. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till den moderata reservationen 1.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 112 Kenneth Lantz (Kd)

Herr talman! Kristdemokraterna har i detta betänkande visat, genom att föra fram synpunkter i näst intill samtliga punkter, på att socialavgifterna är betydelsefulla och nödvändiga men inte alltid enkla att förklara och förstå. Mest häpnadsveckande tycks det vara när man som jag har ett ideellt engagemang inom såväl idrottsrörelsen som frikyrkan. Med full respekt för behovet av att tjäna in pensionspoäng, vilket jag som tidigare försäkringstjänsteman lätt har förståelse för, är det märkligt att idrottsrörelsen har gynnsammare skatteregler än till exempel frikyrkorna och scoutrörelsen. Nu är det viktigt för både idrottsledare och övriga ungdomsledare, inom till exempel frikyrkan och scoutrörelsen, att tjäna in sina pensionspoäng. Med halva basbeloppsregeln blir det inga pensionspoäng, och det ska man vara klart medveten om. Herr talman! Nu har jag börjat bakifrån i betänkandet. Låt så vara. Ingen ska tro att jag vill plädera för arbete utan sociala avgifter. Men jag anser att lika regler bör gälla för alla, inte minst för dem som arbetar i ideella organisationer. Det är svårt att förklara varför ungdomsledaren i basketklubben kan tjäna 19 000 kr utan att klubben behöver betala sociala avgifter när samma person kanske lägger ned lika mycket arbete inom scoutrörelsen eller i en frikyrka, och där avkrävs man sociala avgifter från första kronan. Vad är skälet, herr Klockare, till denna ologiska regel? Kan utskottsmajoriteten över huvud taget tänka sig att överväga en ändring av dessa regler? Eller ska Lasse Baskettränare och Lena Scoutledare behandlas på helt olika sätt? Nu vet jag mycket väl att det är bäst för båda ungdomarna med vanliga löner eftersom de ger pensionspoäng. I föreningslivet i Sverige i dag är ekonomin, trots Handslaget, ett problem för samtliga föreningar. Enligt nuvarande ordning gynnas idrottsrörelsen på bekostnad av övriga föreningars seriösa och gedigna arbete. Jag undrar, herr Klockare: Är detta rättvist? Nu är det inte endast scoutrörelser och frikyrkor som särbehandlas av Skatteverket på detta sätt. I betänkandet läser vi enligt en socialdemokratisk motion att även andra ideella organisationer såsom Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund särbehandlas och vill ha en mer rättvisande behandling. Jag vill fråga Klockare: Vad är svaret till oss som arbetar med såväl scouter och frikyrkliga ungdomsledare som övriga föreningsledare? Varför ska det skilja från den ena personen till den andra eller från den ena klubben till den andra? Herr talman! Jag står självklart bakom samtliga reservationer som Kristdemokraterna har skrivit i betänkandet. Men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 2 under punkt 1. Sänkning av socialavgifterna med ett avdrag på 5 % av avgiftsunderlaget är också en regel som är bra för vissa men dock inte andra. Det är inte bra med regelverk som uppmuntrar till olika begrepp och kategorisering av människor på det här sättet. En annan märklig företeelse som jag vill ta upp är socialavgifterna på artisters reseersättningar och traktamente. Många av de personerna har uppdrag och engagemang av föreningar och kulturinstitutioner med ganska skral ekonomi. Är det av omtanke om artisten, eller varför ska egentligen reseersättningar i just deras fall beläggas med sociala avgifter? En tanke som slår mig är att man kanske inte tror att handläggarna klarar av att se skillnad på lön och reseersättning. Tror regeringen att artister skulle kunna ta ut allt i reseersättning och traktamente i stället för lön? Är det skälet? Är det denna misstanke som ständigt är rådande i regeringshuset? Många kulturarbetare och institutioner vill veta vad som ligger bakom detta ställningstagande. Kan Lennart Klockare ge oss ett bra svar som klargör denna begreppsförvirring? Ingen annan anställd, oavsett om det är riksdagsledamöter eller lärare, belastas med sociala avgifter på till exempel traktamente. Vad beträffar reseersättning är en del skattepliktig, och därmed blir det också naturligtvis underlag för sociala avgifter. Kristdemokraterna anser att det är viktigt med enkla regler och framför allt lika behandling av utbetald ersättning. Det kan inte vara riktigt att Klockares traktamente ska vara skattefritt för tjänsteresan till riksdagen. Men vid en annan tjänsteresa när Lennart Klockare kanske kommer som sångare eller annan kulturarbetare ska helt plötsligt uppdragsgivaren betala sociala avgifter på traktamentet. Är detta tillfredsställande för herr Klockare? Så vill jag avsluta med en liten uppmaning till utskottsmajoriteten och regeringen. Se till att skattereglerna blir enklare för Förenings-Sverige. Man ropar efter enkla regler, och man bävar varje år inför deklarationer och rapporter och över huvud taget all hantering av löner och avgifter. För några veckor sedan var jag på en informationsträff som Skatteverket höll för några idrottsklubbar här i Stockholm. Man var överens om att regelverket är alltför krångligt. Mötet avslutades på samma sätt som jag vill avsluta mitt inlägg, nämligen med en uppmaning till regeringen: Förenkla reglerna för Förenings-Sverige.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till reservation nr 5 under punkt 4. Vi i Centerpartiet anser att vi ska ha lika och rättvisa skatteregler för alla ideella ungdoms- och kulturorganisationer. I dag har alla organisationer som är anslutna till Riksidrottsförbundet en stor skattefördel gentemot andra ideella föreningar och organisationer. Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna sina ledare med upp till ett halvt basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt, detta enligt Riksskatteverkets rekommendationer. Det råder ingen tvekan om att idrotten är en verksamhet för väldigt många barn och ungdomar och att den gagnar barn och ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Men vi vet också att inte alla barn och ungdomar är intresserade av idrott. Det finns många andra organisationer och verksamheter som också bedriver viktig verksamhet som bidrar till barns och ungdomars hälsa. Som exempel kan jag nämna Scoutrörelsen, kyrkliga barn- och ungdomsverksamheter, Vi Unga och Sveriges 4 H. Listan kan göras mycket lång. Det finns också många olika organisationer som bedriver kulturaktiviteter av olika slag för barn och ungdomar. Här vill jag särskilt nämna Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund som bland annat genom Slöjdcirkus når ut till många barn och ungdomar. Alla dessa viktiga organisationer har inte samma ekonomiska förutsättningar som idrottsrörelsen har för sin verksamhet. Detta är en orättvisa som måste uppmärksammas och ändras. Om samma regler gällde för alla ideella kultur- och ungdomsorganisationer skulle många fler ungdomar kunna få ett sommarjobb som lägerledare, hjälpledare eller medhjälpare i olika sammanhang. Man skulle också ge fler barn och ungdomar kontakt med skapande kulturverksamhet på ett naturligt sätt. Skillnaden i skattelagstiftningen mellan olika allmännyttiga organisationer kan inte anses vara motiverade eller rättvisa. Samma skatteregler som gäller för idrottsrörelsen bör därför omfatta alla allmännyttiga organisationer. Min fråga till Lennart Klockare är: Finns det inga planer på att se till att vi får en mer omfattande och rättvisare lagstiftning som gäller just avgiften för olika organisationer? Herr talman! Vi i Centerpartiet medverkade till att vi fick en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 % för några år sedan. Det gäller både för egenföretagare med ett tak på 18 000 kr per år och för anställda med ett tak på 3 550 kr i månaden. Detta har i första hand betydelse för de mindre företagen. Det är viktigt att denna sänkning av arbetsgivaravgiften även i framtiden finns kvar för småföretagen. I den så kallade Björkska utredningen som kom för ett antal år sedan beskrivs hur andra länder i EU reducerar arbetsgivaravgiften för säsongspersonal. Andra länders reducering av arbetskraftskostnaden för säsongsarbete är en betydande konkurrensnackdel för den svenska trädgårdsnäringen. Det berör också företag inom turism som ofta är säsongsbetonade. Med den arbetslöshet vi har borde varje möjlighet att stimulera till fler anställda tas till vara. Därför är det mycket viktigt att den lönesumma som ger rätt till reducerad arbetsgivaravgift får beräknas på den årliga lönesumman, just för att inte missgynna säsongsanställningar.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Lennart Klockare (S)

Anf. 114 Lennart Klockare (S)

Herr talman! Vi ska nu behandla ett antal motioner. Som har framgått av vad tidigare talare sagt handlar det om socialavgifter. Det gäller minskade socialavgifter, regionala nedsättningar, avgifter för säsongsarbetare och nedsatt avgiftsskyldighet för olika föreningar och verksamheter i likhet med det som gäller för idrottsrörelsen. Vi ska återkomma till de punkterna. Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Riksdagen har under hösten behandlat statsbudgeten för 2005 och antagit de förslag till förändringar av socialavgifter som lagts fram i budgetpropositionen. Vi behandlade även under hösten 2004 regeringens förslag till särskild sjukförsäkringsavgift, eller det vi kallar ekonomiska drivkrafter för minskad sjukfrånvaro. Även i den frågan biföll riksdagen regeringens förslag. Det kan kanske finnas skäl att påminna om att socialavgifterna tas ut för att finansiera system för social trygghet. Socialavgifterna består av en arbetsgivaravgift som betalas in av arbetsgivaren. Men det är löntagarna som avstått löneutrymme för att erhålla en ökad social trygghet. Avgiften uppgår till 29,39 % av avgiftsunderlaget och för arbetsgivarna 27,82 %, det vill säga något lägre. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften gäller att arbetsgivaren får göra ett månatligt avdrag med 5 % eller maximalt 3 090 kr, vilket motsvarar en lönesumma på 741 600 kr. Jag håller med Birgitta Carlsson om att det kommer de mindre företagen bättre till del än de stora. Där har det inte lika stor betydelse. Det är självklart viktigt. För egna företagare handlar det om ett avdrag på 9 000 kr upp till en lönesumma på 180 000. Men redan den 1 januari 2002 infördes ytterligare en reducering på 10 % för företag inom stödområde A. Totalt sett blir det alltså 15 %. Det innebär att avdraget var maximerat till 7 100 kr för ett företag och 18 000 för en egenföretagare. Men sedan, mina vänner, har vi också sänkt arbetsgivaravgiften vid det senaste årsskiftet med 0,24 %. Dessutom avskaffade vi den tredje sjuklöneveckan, vilket också kommer företagen till del. Herr talman! Det finns nu ett antal motioner där det föreslås olika sänkningar för olika yrkesgrupper och verksamheter. Jag ska försöka att kort kommentera några motioner. Men först vill jag deklarera att utskottet anser att huvudprincipen måste vara att alla inkomster som ligger till grund för rätten till socialförsäkringsförmån bör innebära att socialavgifter erläggs. Kristdemokraterna har i en motion påtalat att avgiften hämmar konkurrensmöjligheten. Jag har sagt tidigare i mitt anförande att löntagarna har avstått löneutrymme för att få den välfärd som vi i dag har. Man kan säga så här i tankevärlden: Eftersom det är löneutrymme som är avstått som avgiften sänks med så ska det väl tillkomma löntagarna. Man kan ju fundera på det. Kristdemokraterna har också tagit upp precis det som Kenneth Lantz sade här om traktamente och reseersättningar. Ytterligare kritik som man vill framföra mot regeringen gäller onödig ryckighet, som man kallar det. Jag tycker att det är en oberättigad kritik. Som jag säger införde man ju från 2002 dessutom en ytterligare reducering av socialavgiften. Jag tror, och jag hoppas att kd och Kenneth Lantz också håller med mig om det, att de företag som blir berörda av det som ni kallar för onödig ryckighet är glada åt de sänkningar av arbetsgivaravgiften som man får i stödområde A. Jag tror att det i många fall också kan vara det som avgör om företaget kan få leva kvar eller om det måste läggas ned på grund av det befolkningsunderlag som finns. Jag tycker att det här är en viktig och bra del i nedsättningarna av socialavgiften. Var och en förstår ju att vi inte kan ha ett system där det spretar åt alla håll och där en del grenar och verksamheter får avdrag och andra inte. Men, herr talman, när det gäller den ideella verksamheten och idrottsverksamheten så är det precis som flera talare här har sagt; upp till ett halvt basbelopp behöver man inom idrottsrörelsen inte avlägga socialavgiften. Man kan ha viss förståelse för detta. Det här är Sveriges största folkrörelse, och sänkningen har säkert en stor betydelse. Men man kan också fundera på ifall den ska vara kvar. Vi har pratat om det flera gånger i den här talarstolen. Ska idrottsrörelsen ha nedsättningen av socialavgiften eller ska den ha någon annan form av nedsättning eller stöd på annat sätt? Det är väl någonting som man också kan fundera över i framtiden. Det finns en utredning nu som kan ta frågan till sig. Det är en utredning om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. Det kanske är läge att man lägger in frågan där, för då kanske man får ett likartat synsätt över hela arbetsmarknaden.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 115 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Jag vill tydliggöra att jag absolut inte menade i mitt anförande att vi på något sätt ska försämra villkoren för idrottsrörelsen. Det gäller i stället att förbättra för annan viktig verksamhet. Jag har själv varit scoutledare i 25 år och vet hur mycket kraft och energi man får lägga ned på det. Det gäller alla dem som arbetar som ledare på frivillig basis. Många har inte möjlighet till det, och det blir allt svårare att få människor att ställa upp därför att tiden inte räcker. Det skulle vara en morot om man kunde ge en liten ersättning till de människor som lägger ned mycket tid och kraft på att se till att våra barn och ungdomar har en meningsfull sysselsättning. Finns det inga planer alls från Socialdemokraternas håll på att man skulle kunna vidga begreppet och i stället låta fler föreningar och organisationer ta del av den skattesänkning som idrottsrörelsen har i dag?

Lennart Klockare (S)

Anf. 116 Lennart Klockare (S)

Herr talman! Birgitta Carlsson frågar om det finns några planer på att vidga det här. Vi har en huvudprincip, som jag sade i mitt anförande: Alla de inkomster som också ger rätt till socialförsäkringsförmåner bör beskattas. Man bör ta ut en socialavgift. Det tycker jag är en regel som man måste ha. Om man skulle vidga det här, vilket är möjligt, så får det konsekvenser, Birgitta Carlsson. Det påverkar den framtida pensionen också. Vi fyra som har varit uppe i debatten i dag står ju alla, åtminstone i dag, bakom överenskommelsen i pensionssystemet. Jag tycker att de enskilda människor som jobbar med den här verksamheten ska kunna jobba in en bättre pension för varje krona de tjänar för den sista tredjedelen av livet.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 117 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Jag står bakom pensionsuppgörelsen, och jag tycker att det känns viktigt att vi har en bred uppgörelse när det gäller den frågan. Jag tycker ändå att det här inte handlar om så stora belopp att det kommer att ha någon större betydelse för den enskilda människan. Däremot skulle det betyda mycket för unga människor som kanske studerar och lägger ned mycket kraft och energi på att vara fritidsledare eller arbeta i någon ideell organisation på sin fritid. Det skulle vara en morot för dem. Det finns så mycket stimulans i detta att det skulle uppväga den lilla minskning som det eventuellt skulle kunna bli i form av en något minskad pension så långt fram. Det finns mycket fler fördelar än nackdelar i detta, som jag ser det.

Lennart Klockare (S)

Anf. 118 Lennart Klockare (S)

Herr talman! Fördelar och nackdelar faller lite olika. Fördelarna faller på organisationen och nackdelarna möjligen på den enskilde individen som ska leva av det som man har kvar. Jag håller nog med Birgitta Carlsson trots allt; det kanske är överkomligt att leva med detta. Men man måste ändå ha någon form av princip när det gäller vilka förmåner som man ska ta ut ersättning för. Vi tycker att det är bra om vi har ett skattesystem och ett system för socialförsäkringarna som vi också finansierar på ett likartat sätt. Men vi måste komma ihåg att när det gäller idrottsrörelsen så kom detta till av det enkla skälet att man skulle kunna klara av avdrag för de kostnadsersättningar som man hade där. Därför förde man även över det här i det nya pensionssystemet. Men vi får väl se hur länge det är kvar där. Man kanske hittar andra lösningar som är bättre. Sedan får vi kanske diskutera något annat i de här frågorna nästa gång; vi får väl se.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 119 Kenneth Lantz (Kd)

Herr talman! Vi är ganska överens, Lennart Klockare och jag. Men det finns en del som skiljer oss åt. Jag ska börja med det positiva. Alla är väl glada över rabatter, realisationer och liknande. Visst är det bra med den lilla procentsatsen på fem enheter som vi sänker arbetsgivaravgiften med. Gratis är ju gott. Däremot säger Klockare att det inte är bra när det spretar. Där är vi också överens. Men det är ju precis det det gör. Det spretar ju. Vi har ju talat om att en del får lov att ha ett halvt basbelopp, medan andra inte får det. En del människor är tydligen mindre värda, eller vad är skälet till den här fördelningen? En del får avgifter på sitt traktamente, medan andra inte har sociala avgifter på sitt traktamente. Säg inte annat än att det spretar. Hur ser Klockare på detta? Ska vi finna någon gemensam lösning på det här problemet, eller ska det spreta framöver också?

Lennart Klockare (S)

Anf. 120 Lennart Klockare (S)

Herr talman! Det är en del av verksamheten som spretar. Om det spretar om helheten i övrigt kan vi diskutera. Det är idrottsrörelsen som har förmånen att inte betala socialavgifter upp till ett halvt basbelopp. Som jag sade i replikskiftet med Birgitta Carlsson kan man fundera på om vi ska ha kvar det eller om vi ska hitta lösningar på det så att alla ideella verksamheter i framtiden behandlas på samma sätt. Det tycker jag är viktigt. Kenneth Lantz pratade om människor som är mindre värda. Det är knepigt att förstå. De som får en förmån är i så fall mer värda. Den som är idrottsmänniska får ju ingen förmån i pensionssystemet för det första halva basbeloppet, och skulle då vara mindre värd. Men jag tror nästan att Kenneth Lantz tyckte tvärtom.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 121 Kenneth Lantz (Kd)

Herr talman! Detta är ju just på föreningsnivå. Jag håller med om att det är skillnad. Betalar man ingen socialavgift ska man heller inte ha några förmåner. Det är självklart. Det är föreningarna som behandlas lite olika. De vill naturligtvis ge någon form av ersättning till sina ledare. Jag tycker att det är bra om vi kan ha en fortsatt diskussion om regelverket rent allmänt. Jag bidrar gärna med förslag, idéer och tankar på det här sättet för att vi ska hitta en rimlig gemensam nivå för de olika föreningsaktiviteter som finns i vårt land. Jag tror att vi kan vara överens om att det är väldigt viktigt att vi har ledare som engagerar sig till förmån för det uppväxande släktet. Det behövs mer än någonsin. Jag vill ställa en avslutande fråga om något som jag tog upp i mitt tidigare anförande. Det gäller de enkla reglerna. Jag var på en informationsträff för idrottsklubbar här i Stockholm då Skatteverket informerade om ett krångligt regelsystem. Ropet skallade verkligen i lokalen från såväl föredragshållare som från oss adepter som lyssnade. Hur ska vi bete oss med alla dessa regler? Kommer regeringen att aktivt ansvara för att det blir ett enklare regelverk för Förenings-Sverige i framtiden?

Lennart Klockare (S)

Anf. 122 Lennart Klockare (S)

Herr talman! Det är naturligtvis önskvärt att saker och ting blir enklare. Det skulle jag inte alls ha något emot i mångt och mycket. Verkligheten är kanske inte sådan att man kan göra saker och ting så enkla. Då kanske det inte fyller sitt syfte. Det måste finnas ett regelverk för att man ska kunna hantera det på ett riktigt sätt. Det går inte att säga: Skicka in de pengar ni får över varje månad, så är det skatten. Det skulle ju vara enkelt, men det skulle inte bli så mycket i skatt. Avslutningsvis vill jag säga att jag beundrar alla människor som jobbar ideellt i olika organisationer, i idrottsrörelsen, i kyrkan - som Kenneth pratade om - och i scouterna. Alla dessa ideella människor gör en fantastisk insats här i landet. Det skulle se helt annorlunda ut om de inte gjorde den insatsen. De är verkligen beundransvärda. Jag pratade med vice statsministern Bosse Ringholm efter frågestunden nyss. Jag sade att jag skulle vilja ha ett rundare Sverige. Varför? Jag kommer ju längst uppifrån norr. Där är avstånden långa för ungdomslag som är ute och åker. Låt mig ge ett konkret exempel: När man åker från Kiruna till Luleå är det en enkel resa på 36 mil. Det kostar pengar. Man kanske åker varannan helg. Man vill få hela idrottsrörelsen med på att jämna ut detta. Det har man inte lyckats med. Jag tänker försöka bearbeta regeringen. Man kanske kan ge något råd till idrottsrörelsen om hur man ska fördela pengarna. Tack för debatten.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-09

Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

2005-03-09Protokoll 2004/05:87

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Minskade socialavgifter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 4, 2004/05:Sf290 och 2004/05:Kr361 yrkande 6.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 248 0 2 38
m 41 45 2 22
fp 80 0 0 16
kd 1 28 27 10
v 47 0 1 10
c 36 0 0 8
mp 26 0 0 8
- 2 0 0 0
Totalt 481 73 32 112
Ledamöternas röster
Regional nedsättning av socialavgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf298, 2004/05:N346 yrkande 5 och 2004/05:N399 yrkande 4.
Reservation 3 (kd)
Företag med säsonganställd personal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk455 yrkande 4.
Reservation 4 (c, kd)
Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk447 yrkande 3, 2004/05:Sk456 yrkande 1, 2004/05:Sf285, 2004/05:Sf381, 2004/05:Kr354 yrkande 22, 2004/05:Kr358 yrkande 11 och 2004/05:N306 yrkande 5.
Reservation 5 (c, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (c, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 122 0 0 22
m 44 0 0 11
fp 40 0 0 8
kd 0 28 0 5
v 23 0 1 5
c 0 18 0 4
mp 13 0 0 4
- 1 0 0 0
Totalt 243 46 1 59
Ledamöternas röster

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	248	0	2	38
m	41	45	2	22
fp	80	0	0	16
kd	1	28	27	10
v	47	0	1	10
c	36	0	0	8
mp	26	0	0	8
-	2	0	0	0
Totalt	481	73	32	112

Allmänna motioner om socialavgifter

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Motioner om socialavgifter (SfU8)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Motioner om socialavgifter (SfU8)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Allmänna motioner om socialavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 111 Anna Lilliehöök (M)

Anf. 112 Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 114 Lennart Klockare (S)

Anf. 115 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 116 Lennart Klockare (S)

Anf. 117 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 118 Lennart Klockare (S)

Anf. 119 Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 120 Lennart Klockare (S)

Anf. 121 Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 122 Lennart Klockare (S)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Minskade socialavgifter

Beslut:

Utskottets förslag:

Regional nedsättning av socialavgifter

Beslut:

Utskottets förslag:

Företag med säsonganställd personal

Beslut:

Utskottets förslag:

Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar

Beslut:

Utskottets förslag: