Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Betänkande 2003/04:SKU25

Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU25

Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner som avlämnats under den
allmänna motionstiden hösten 2003 och vari olika frågor om taxering,
skattebetalning och folkbokföring tas upp. Bland annat behandlas motioner
om ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll
av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m. Vidare behandlas motioner
om F-skattsedel, uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln,
uppgifter på lönebesked, längre perioder för momsredovisning för småföretag
m.m. och momsredovisning mellan momspliktiga företag. Andra frågor som
tas upp är generalklausulen i skatteflyktslagen, skattetillägg, ersättning
för kostnader i ärenden och mål om skatt, ändrad lagstiftning eller
utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet samt några
folkbokföringsfrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Reservationer har avgivits av
(m) angående F-skattsedel (res. 1), uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m.
på slutskattsedeln (res. 3), uppgifter på lönebesked (res. 4), längre
perioder för momsredovisning för småföretag m.m. (res. 5), generalklausulen
i skatteflyktslagen (res. 7), skattetillägg (res. 8) och ändrad lagstiftning
eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet
(res. 10),
(fp) angående F-skattsedel (res. 1), längre perioder för momsredovisning
för småföretag (res. 5) och generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7),

(kd) angående F-skattsedel (res. 1), uppgifter på lönebesked (res. 4),
längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m. (res. 5),
generalklausulen i skatteflyktslagen (res. 7), skattetillägg (res. 8), ändrad
lagstiftning eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor på
skatteområdet (res. 10),
(v) angående skyddad identitet i folkbokföringen (res. 12),
(c) angående F-skattsedel (res. 2), längre perioder för momsredovisning
för småföretag m.m. (res. 6), skattetillägg (res. 8), ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt (res. 9) och folkbokföringen för
studerande (res. 11) samt
(mp) angående skyddad identitet i folkbokföringen (res. 12).
Dessutom har särskilda yttranden avgivits av
(m), (kd) och (c) angående kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade
invandrarkvinnor som riskerar att utvisas till sina hemländer,
(c) angående momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag
samt
(mp) angående längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll
av kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk360, 2003/04:Sk367 yrkandena 1 och
2, 2003/04:Sk403, 2003/04:Sk418, 2003/04:Sk420 och 2003/04:Sk432.

2. F-skattsedel
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 4, 2003/04:Fi308 yrkande
19, 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk346, 2003/04:Sk391, 2003/04:Ub270 yrkande 2,
2003/04:N226 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande 6 och 2003/04:A308 yrkande
3.
Reservation 1 (m, fp, kd)
Reservation 2 (c)

3. Redovisning av skatter i främmande valuta
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk340.

4. Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk212, 2003/04:Sk216 och 2003/04:Sk386.

Reservation 3 (m)

5. Anställdas rätt till lönespecifikation med uppgift om innehållen
skatt
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk425.

6. Uppgifter på lönebesked
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk217, 2003/04:Sk235 och 2003/04:Sk429.

Reservation 4 (m, kd)

7. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 5, 2003/04:Sk383,
2003/04:N329 yrkande 26 och 2003/04:N414 yrkandena 4, 20 och 21.
Reservation 5 (m, fp, kd)
Reservation 6 (c)

8. Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag
Riksdagen avslår motion 2003/04:N329 yrkande 27.

9. Generalklausulen i skatteflyktslagen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi305 yrkande 6.
Reservation 7 (m, fp, kd)

10. Skattetillägg
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K271 yrkande 12, 2003/04:Sk452 och
2003/04:N329 yrkande 24.
Reservation 8 (m, kd, c)

11. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk450 och 2003/04:N329 yrkande
25.
Reservation 9 (c)

12. Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika
rättssäkerhetsfrågor
på skatteområdet
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk298 och 2003/04:N248 yrkande
11.
Reservation 10 (m, kd)

13. Registrering av etnisk tillhörighet i folkbokföringen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk284 yrkandena 3 och 4.

14. Folkbokföringen för studerande
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk249 och 2003/04:Sk268.
Reservation 11 (c)

15. Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som
riskerar att utvisas till sina hemländer
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju443 yrkande 7.

16. Skyddad identitet i folkbokföringen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju448 yrkande 7.
Reservation 12 (v, mp)

17. Den territoriella indelningen i folkbokföringen
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk387 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 16 mars 2004
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),
Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Per Landgren
(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart
Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt
(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson
(s), Anne-Marie Ekström (fp) och Britta Rådström (s).

Utskottets överväganden
Inledning
De motioner som behandlas i detta betänkande berör frågor om F-skatt,
redovisnings- och skattebetalningsfrågor, frågor om särskilda avgifter på
skatteområdet samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor regleras i huvudsak
i följande fyra lagar på det skatteadministrativa området.
Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23)
reglerar det s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således helt eller
delvis vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av flertalet
skatter och avgifter (däribland även socialavgifter och mervärdesskatt)
som betalas av privatpersoner, företag och organisationer. Från och med
den 1 januari 2003 omfattar skattekontosystemet även punktskatter (prop.
2001/02:127, bet. 2001/02:SkU27). SBL omfattar även materiella regler,
bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning av debiterad preliminär
skatt, skyldighet att göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler
inom skattekontosystemet för utredning i skatteärenden och påförande av
skattetillägg och förseningsavgift.
Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop.
2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som skall
lämna självdeklaration, vad självdeklarationen skall innehålla och hur
den skall lämnas. Vidare innehåller lagen bestämmelser om kontrolluppgifter,
dvs. om vad och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt vem som skall
lämna kontrolluppgift.
I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32) finns
bestämmelser om taxeringsorganisationen och förfarandena på skatteområdet
såvitt avser inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och ytterligare
några skatter. Bestämmelserna omfattar utredning i taxeringsärenden (hit
hör bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision), taxeringsbeslut (hit hör
bl.a. omprövnings- och eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) samt omprövning och överklagande.
Folkbokföringslagen (1991:481) (prop. 1990/91:153, bet. 1990/91: SkU28)
innehåller grundläggande bestämmelser om folkbokföring, rätt folkbokföringsort,
personnummer, beslut om folkbokföring m.m.
Ett viktigt lagstiftningsärende under år 2003 var det som hängde samman
med proposition 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och
tullområdet, m.m. med ändrade bestämmelser om skattetillägg, tulltillägg,
förseningsavgift och anstånd i taxeringslagen, skattebetalningslagen och
ytterligare några lagar (bet. 2002/03:SkU16).
I utskottets betänkande 2002/03:SkU12 behandlades motionerna om taxering,
skattebetalning och folkbokföring som väckts under allmänna motionstiden
hösten 2002.
Ansvar för underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av
kontanthandeln, insatser mot svartarbete m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner om ett tillkännagivande om ansvar för
underentreprenörers skatter och avgifter, bättre kontroll av kontanthandeln,
insatser mot svartarbete m.m. Utskottet betonar dock frågans vikt och
förutsätter att arbetet inom Regeringskansliet och Skatteverket mot
svartarbete och skatteundandragande även i fortsättningen bedrivs målmedvetet
och med kraft och energi.

Motionerna
I ett flertal s-motioner krävs olika åtgärder för att få bukt med förekomsten
av svartjobb och oredovisade ersättningar och inkomster inom olika delar
av den svenska ekonomin. I motion Sk360 av Hans Unander m.fl. (s) föreslås
ett utvidgat ansvar för huvudentreprenör för underentreprenörernas skatter
och avgifter, och liknande yrkanden läggs fram i motionerna Sk418 av
Jan-Olof Larsson (s) och Sk432 av Ronny Olander m.fl. (s). I motion Sk420
av Anders Karlsson och Laila Bjurling (s) efterlyser motionärerna större
kontrollbefogenheter för Skatteverket och gör en jämförelse med Norge och
föreslår att torg- och marknadshandelsreglerna skall göras tillämpliga på
alla nystartade eller för Skatteverket okända näringsverksamheter, att
Skatteverket skall få göra oannonserade kontrollbesök för att kontrollera
om verksamheten bör vara momsregistrerad och att det införs lagkrav på
kassaapparater med kvittoredovisning. Även i motion Sk367 (yrkandena 1-2)
av Hans Unander m.fl. (s) föreslås att det införs krav på kassaapparater
för kontanthandel, att kunden alltid skall erhålla kvitto vid kontantköp
samt att kassaapparaten årligen skall kontrolleras av certifierat organ.
Slutligen begärs i motion Sk403 av Hans Hoff (s) att regeringen återkommer
till riksdagen med en samlad strategi för att motverka svartarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har full förståelse för motionärernas oro över omfattningen av
svart arbete och skatteundandragande. Svart arbete, dvs. arbete som utförs
mot ersättning som inte redovisas, förekommer både bland företagare och
anställda och skadeverkningarna av denna företeelse är väldigt stora. För
det första förlorar stat och kommun skatteinkomster och inkomster av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter med stora belopp. För det andra betalas
sociala bidrag ut på felaktiga premisser och olika former av förmåner,
som utgår vid låga inkomster, medges oriktigt. Därtill kommer att
konkurrensförhållandena på marknaden snedvrids, skattemoralen undergrävs och
solidariteten med samhället och respekten för myndigheterna försvagas. I
hägnet av svartarbete och skatteundandragande frodas annan brottslighet
och ljusskygg verksamhet.
Utskottet vill samtidigt framhålla att regering och riksdag under ett
antal år har prioriterat kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Som exempel kan nämnas att skatteförvaltningen under åren 2001 och 2002
tillfördes sammanlagt 300 miljoner kronor till förstärkt skattekontroll
som ledde till fler brottsutredningar och åtalsanmälningar. Skattekontrollen
utgör också en prioriterad del av skatteförvaltningens verksamhet. Häri
ingår som en naturlig del att bekämpa förekomsten av svartarbete och
oredovisade ersättningar för utfört arbete. Det tidigare Riksskatteverket
tog många initiativ för att begränsa omfattningen av svartarbeten, såväl
genom att peka på behovet av regeländringar som genom särskilda
informationsinsatser. Vad särskilt gäller det sistnämnda genomförde
Riksskatteverket
förra året en särskild kampanj riktad mot ungdomar med personliga brev,
debattartiklar i dagspress, TV-inslag, information i skolorna m.m., allt
i syfte att påverka attityderna i positiv riktning. Kampanjen gick bl.a.
ut på att informera allmänheten om de negativa konsekvenserna - både för
enskilda individer och för samhället i stort - av svartjobb. Utskottet
förutsätter att det nya Skatteverket fortsätter detta arbete. Inte minst
mot bakgrund av pensionssystemet är det viktigt att människor - och inte
minst ungdomar - får information t.ex. om att oredovisade inkomster innebär
förluster i fråga om den framtida pensionen.
När det gäller frågan om införande av någon form av "underentreprenörskonto"
vill utskottet framhålla att en delegation inom utskottet nyligen gjorde
en studieresa i Tyskland och därvid kunde konstatera att ett system av
denna art införts i Tyskland. I Sverige kommer idén från en utredning av
Riksskatteverket angående möjligheterna att införa ett system med skyldighet
att göra skatteavdrag för underentreprenörer. Riksskatteverkets rapport
var främst inriktad på att komma åt förekomsten av svart arbetskraft inom
byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp av Byggkommissionen i
betänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar!, vari föreslagits både ett s.
k. entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet för huvudentreprenörer.
Betänkandet har numera remissbehandlats, och enligt vad utskottet erfarit
arbetar man inom Finansdepartementet med att ta fram en promemoria med
utgångspunkt i kommissionens förslag och de ytterligare synpunkter som
framkommit vid remissbehandlingen. Promemorian skall enligt planerna vara
klar under sommaren. Utskottet noterar således att regeringen arbetar
vidare med frågan och anser att arbetet inom Finansdepartementet bör
avvaktas innan slutlig ställning tas till ett införande av denna typ av
lagstiftning.
Vad därefter gäller kontanthandel vill utskottet erinra om att regeringen
nyligen har beslutat ge en särskild utredare i uppdrag att utreda om det
är möjligt att införa krav på att näringsidkare som säljer varor och
tjänster till allmänheten mot kontant betalning (de s.k. kontantbranscherna)
skall hålla ett tekniskt system som möjliggör en tillförlitlig
efterhandskontroll
av omsättningen. Utredaren skall också bedöma om kraven på sådana tekniska
system bör kompletteras med andra kontrollåtgärder samt vilka
kontrollbefogenheter och sanktioner som är nödvändiga för att säkerställa att de
föreslagna systemen uppfyller sina syften. Utredaren skall dessutom
överväga i vad mån kundräkning, provköp, kvittokontroll och teknisk kontroll
av kassaregister kan ske utanför revisionsinstitutet. Uppdraget skall
redovisas senast vid utgången av februari 2005 (dir. 2004:26). Någon åtgärd
från riksdagens sida med avseende på just denna fråga är således för
närvarande inte påkallad.
Av det anförda framgår att utskottet delar motionärernas uppfattning att
frågan hur svartarbete och skatteundandragande skall motarbetas är viktig,
att åtgärder är nödvändiga och att märkbara resultat efterlyses. Frågan
är emellertid uppmärksammad, en utredning har tillsatts om kontanthandeln,
och arbete med andra projekt pågår för närvarande både inom Regeringskansliet
och inom Skatteverket. Utskottet förutsätter att detta arbete även i
fortsättningen bedrivs målmedvetet och med kraft och energi, men något
formellt tillkännagivande av riksdagen är enligt utskottet inte nödvändigt.
Med det anförda avstyrker därför utskottet de nu behandlade motionerna.

F-skattsedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner om ett tillkännagivande om förändringar
i reglerna om tilldelning av F-skattsedel.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, kd) och 2 (c).
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel
efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för
avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns
skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer
att bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen
som "förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt".
Av statistik som inhämtats från Finansdepartementet framgår bl.a. att
656 484 personer var registrerade för F-skatt i december 2003. Antalet
ansökningar under år 2003 uppgick till 63 080 stycken, och därav ledde
60 571 till nyregistreringar och 2 509 till avslag. Av dessa avslagsfall
berodde 1 308 på att näringsverksamhet ej bedrevs.
Motionerna
I en rad motioner yrkas att det på olika sätt skall bli lättare att skaffa
F-skattsedel. I motion Sk251 av Jan-Evert Rådhström och Henrik Westman
(m) anförs att verksamhet som omfattar vissa förmedlings- och
utvecklingstjänster
skall anses som självständig verksamhet och ge rätt till F-skattsedel om
övriga villkor är uppfyllda. I motionerna Sk346 av Magdalena Andersson
och Anita Sidén (m), Ub270 (yrkande 2) av Tina Acketoft (fp), N226 (yrkande
3) av Tobias Krantz (fp) och Sk391 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström
(c) begärs också lättnader då det gäller att få F-skattsedel, bl.a. för
sjuksköterskor och annan personal inom vården. I motion Fi308 (yrkande
19) av Per Landgren m.fl. (kd) begärs detsamma i fråga om personer som
får uppdrag av en tidigare arbetsgivare. Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslår i motion Fi305 (yrkande 4) att det skall bli lättare att få
F-skattsedel om ej näringsförbud eller skatteskulder föreligger, och Annelie
Enochson m.fl. (kd) framför i motion A308 (yrkande 3) ett liknande förslag.
I motion N329 (yrkande 6) av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås slutligen
att alla skall få en F-skattsedel som skall kunna "aktiveras" vid 18 års
ålder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis betona att antalet avslag beroende på att
näringsverksamhet ej föreligger utgör en ytterst ringa del av antalet
ansökningar, cirka två procent enligt de ovan redovisade statistiska
uppgifterna från år 2003. Mot den bakgrunden framstår motionärernas
beskrivning av svårigheterna att erhålla F-skattsedel som kraftigt överdrivna,
och utskottet vill dessutom erinra om att det i den allmänna debatten om
F-skattsedelssystemet ifrågasatts om det inte rentav för vissa grupper är
alltför enkelt att skaffa sig F-skattsedel. En sådan kritik har framförts
av bl.a. fackföreningsrörelsen.
Det kan emellertid enligt utskottets mening inte uteslutas att det har
kommit att uppstå en olikartad praxis i olika regioner i landet rörande
utfärdandet av F-skattsedel, men i så fall bör - som utskottet tidigare
påpekat - den nya organisationen av skatteförvaltningen, som bl.a. innebär
att den har organiserats om till en enda myndighet, Skatteverket, ge bättre
förutsättningar att få till stånd en mer enhetlig praxis.
Skatteverket har genom det senaste regleringsbrevet fått i uppdrag att
redogöra för kontrollen av dem som ansöker om F-skattsedel och av dem som
redan har tilldelats F-skattsedel och därvid särskilt belysa om det finns
regionala skillnader i kontrollen. Verket skall också redogöra för eventuella
övriga regionala skillnader vid tillämpningen av F-skattereglerna.
Skatteverket skall dessutom redovisa utvecklingen av antalet F-skatteansökningar
från utlänningar såväl före som efter utvidgningen av EU samt redogöra
för eventuella kontrollsvårigheter vid handläggningen av dessa. Vidare
skall verket lämna förslag till åtgärder som kan behöva vidtas. En delrapport
avseende utvecklingen av antalet F-skatteansökningar före utvidgningen,
eventuella kontrollproblem vid hanteringen av dessa och förslag till
åtgärder skall lämnas senast den 1 april 2004. Uppdraget skall i övrigt
redovisas senast den 30 november 2004. Utskottet anser att Skatteverkets
redovisning bör avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande
förändringar i F-skattesystemet och sådana lättnader i tilldelningsreglerna
som föreslås och avstyrker därför de nu aktuella motionerna och
motionsyrkandena.
Redovisning av skatter i främmande valuta
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att redovisning av
skatter och avgifter skall tillåtas i annan valuta än den svenska.

Motionen
I motion Sk340 av Tobias Billström (m) föreslås att redovisning av skatter
och avgifter skall tillåtas i annan valuta än den svenska. Enligt motionären
har behovet av snabba och enkla jämförelser ökat med den ökade
internationaliseringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att huvudregeln är att samtliga beloppsmässiga
uppgifter som skall lämnas enligt SBL - deklarationer och liknande - skall
lämnas i svenska kronor. För räkenskapsår efter år 2000 kan dock svenska
företag och svenska filialer till utländska företag i vissa fall välja
att ha sin redovisning i euro i stället för svenska kronor. Deklarationsposter
som hämtas från en sådan redovisning i euro skall räknas om genom ett
schabloniserat omräkningsförfarande (SFS 2000:46). Reglerna härom omfattar
inkomstskatten, mervärdesskatten och reklamskatten. I lagstiftningsärendet
våren 2000 avstyrkte utskottet bl.a. en motion om att ge företagen möjlighet
att deklarera och betala in skatt i euro. Det huvudsakliga skälet var att
ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva omfattande och kostsamma
systemanpassningar hos Riksskatteverket, vartill kom de alltför stora
valutariskerna för staten, om ett sådant system infördes. Utskottet tog
även fasta på att regeringen skulle följa utvecklingen, enligt propositionen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion Sk340.
Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om att ytterligare
uppgifter, t.ex. uppgifter om arbetsgivaravgifter, sociala avgifter och
kyrkliga avgifter, skall redovisas på slutskattsedeln och
deklarationsblanketten.

Jämför reservation 3 (m).
Motionerna
I motion Sk212 av Inger René (m) yrkas ett tillkännagivande om att
arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda.
I motion Sk216 går Marietta de Pourbaix-Lundin (m) ännu längre och
föreslår att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter skall redovisas både
på deklarationsblanketten och slutskattsedeln. Bägge motionärernas syfte
är att allmänheten skall få bättre informationen om skatte- och avgiftsuttaget.
I motion Sk386 av Martin Andreasson (fp) krävs att i redovisningen till
den enskilde skall kyrkoavgift och andra medlemsavgifter till trossamfund
hållas tydligt åtskilda från redovisningen av obligatoriska skatter och
avgifter.
Utskottets ställningstagande
När det gäller utformningen av slutskattebeskedet, som enligt 11 kap.
15 § SBL skall skickas till den skattskyldige senast den 15 december
taxeringsåret, har utskottet tidigare erinrat om att syftet med detta besked
är att det skall ge information om den slutliga skatten och Skatteverkets
skatteberäkning. Några obligatoriska lagbestämmelser om att ett sådant
besked skall innehålla annat än vad den skattskyldige behöver för att
kontrollera sina skatteförhållanden och Skatteverkets beräkningar behövs
enligt utskottets mening inte. Någon ändring av lagbestämmelsen är således
inte påkallad. Däremot är det enligt utskottets mening positivt om
Skatteverket ändå sprider allmän information om arbetsgivaravgifternas och
de kyrkliga medlemsavgifternas storlek och hur de beräknas.
Vad gäller vilka uppgifter som skall finnas med i den förtryckta
självdeklarationen meddelar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
de föreskrifter som behövs. En bestämmelse härom återfinns i 4 kap. 2 §
andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Det ankommer således inte på riksdagen att ta någon ställning i denna
fråga.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk212, Sk216 och Sk386.
Anställdas rätt till lönespecifikation med uppgift om innehållen skatt

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om anställdas rätt
till lönespecifikation med uppgift om innehållen skatt.

Motionen
I motion Sk425 av Mikael Damberg (s) krävs en förstärkt rätt för den
enskilde att få en lönespecifikation som kvitto på att arbetsgivaren har
betalt in skatt till Skatteverket. Motionären vill komma åt oseriösa
företag som inte redovisar någon lönespecifikation för sina anställda.
Problemet är enligt motionären att anställda i dessa fall inte har någon
laglig rätt att få lönespecifikation samtidigt som de har en lagstadgad
skyldighet att ansvara för att skatten betalas in.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan om arbetsgivarnas skyldighet att lämna en specifikation
av gjorda skatteavdrag på lönebesked har utskottet tidigare hävdat att de
bestämmelser som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 § SBL skall
nämligen den som betalar ut ersättning för arbete vid varje
utbetalningstillfälle
lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt 12 kap. 2 §
och 16 kap. 2 § samma lag är den som har gjort skatteavdrag skyldig att
betala det innehållna beloppet till Skatteverket. Utskottet vidhåller sin
uppfattning och avstyrker motion Sk425.
Uppgifter på lönebesked
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om uppgift om
bruttolönekostnaden på lönebeskeden.
Jämför reservation 4 (m, kd).
Motionerna
I motionerna Sk217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk235 av Stefan
Hagfeldt och Ola Sundell (m) och Sk429 av Anna Lilliehöök (m) förespråkas
att de anställdas lönebesked skall utformas så att de ger en redovisning
av bruttolönekostnaden inklusive alla skatter och avgifter för såväl
arbetsgivaren som den enskilde, i den förstnämnda motionen dock endast de
statligt anställdas lönebesked. Syftet är att höja medvetenheten om det
höga svenska skattetrycket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis står arbetsgivaren
fritt att som en serviceåtgärd till de anställda lämna information om
arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat sätt. Utskottet
vidhåller uppfattningen att det inte finns anledning att införa ett
obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de offentliga
eller privata, och förplikta dem till det ökade krångel och de merkostnader
som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande skulle medföra. Strävandena
bör tvärtom inriktas på att så långt som möjligt begränsa arbetsgivarnas
uppgiftsskyldighet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk217,
Sk235 och Sk429.
Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en rad motioner om ett tillkännagivande om en förlängning
av enmånadersperioden vid momsredovisningen för småföretag, ändrade regler
för när en inbetalning skall anses ha skett samt ändrade regler för
förseningsavgift.
Jämför reservationerna 5 (m, fp, kd) och 6 (c) samt särskilt yttrande 1
(mp).
Gällande bestämmelser
Redovisningsperioden i skattekontosystemet omfattar normalt en kalendermånad.
Handelsbolag med beskattningsunderlag på mindre än 200 000 kr får dock
enligt gällande regler (10 kap. 15 § SBL) redovisa på årsbasis i en
skattedeklaration.
Gällande bestämmelser i fråga om skatteinbetalningsdag innebär följande.
Mindre företag - med en mervärdesskattepliktig omsättning på högst 40
miljoner kronor - skall redovisa och betala in skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på utbetalda löner senast den 12 i månaden efter den månad
då lönen betalades ut (redovisningsperioden). I januari och augusti skall
redovisningen i stället senast ske den 17. Företag som skall redovisa
mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner kronor
skall också i regel betala in innehållen skatt och arbetsgivaravgifter
senast den 12 i månaden efter redovisningsperioden (i januari och augusti
den 17) men deklarationen behöver inte lämnas förrän den 26 i samma månad.
F-skatt och särskild A-skatt skall betalas in senast den 12 i varje månad
(i januari och augusti den 17). Skatten anses inbetald när den har bokförts
på Skatteverkets konto.
De nu gällande inbetalningsdagarna och reglerna om när en inbetalning
skall anses ha skett beslutades i samband med skattekontoreformen (prop.
1996/97:100 del. 1 s. 279-297, bet. 1996/97:SkU23). Enligt den gällande
ordningen skall deklarationen ha kommit in till Skatteverket viss dag,
och skatten anses betald den dag betalningen har bokförts på Skatteverkets
konto. Normalt skall betalningen ha skett den 12 i uppbördsmånaden (i
januari och augusti den 17). Tidigare var inbetalningsdagen normalt den
10 i uppbördsmånaden, men då ansågs inbetalning ha skett den dag då
beloppet betalades hos post eller bank eller en inbetalningshandling för
girering lämnades till postkontor eller lämnades för postbefordran före
sista tömningstillfället.
Normalt uppgår förseningsavgiften vid för sent lämnad skattedeklaration
till 500 kr. Beloppet 1 000 kr gäller bl.a. vid försummelse efter
föreläggande och vid upprepade förseningar (se 15 kap. 8 § SBL). Beloppet
5 000 kr gäller vid för sen självdeklaration (se 5 kap. 10 § taxeringslagen).

Motionerna
I motion Sk383 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) begärs i syfte
att underlätta för småföretag en förlängning av den nuvarande enmånadsperioden
vid momsredovisningen. I motion Fi305 (yrkande 5) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) krävs att förfallodagen utformas så att redovisning och betalning
skall ha sänts in senast ett angivet datum, att företagen inte skall
behöva betala skatt för en inkomst innan företagen haft inkomsten samt
att eventuell förseningsavgift skall sättas i relation till det försenade
beloppets storlek. I motion N329 (yrkande 26) av Maud Olofsson m.fl. (c)
förespråkas en senareläggning av momsredovisningen för småföretag och en
gemensam tidpunkt för redovisning av moms, innehållna skatter,
arbetsgivaravgifter m.m., som enligt motionärerna bör förskjutas till sista
dagen
i efterföljande månad. Slutligen begärs i motion N414 (yrkandena 4, 20
och 21) av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) att det skall räcka att betalningen
av företagets skatter görs på förfallodagen och att den årliga deklarationen
för företagare förenklas.
Utskottets ställningstagande
Reglerna om redovisning av skatter och avgifter ingår i skattekontosystemet.
Viktiga beståndsdelar i detta system är bl.a. redovisningsperiodens längd,
redovisningstidpunkten och förfallodagen. Ändringar i dessa regler får
återverkningar på hela skattekontosystemet, och en förlängning av perioden
för momsredovisning skulle dessutom försvaga statens inkomster. Vad
särskilt gäller småföretag vill utskottet erinra om att handelsbolag med
beskattningsunderlag på mindre än 200 000 kr redan enligt gällande regler
(10 kap. 15 § SBL) får redovisa på årsbasis i en skattedeklaration. Enligt
utskottets mening saknas anledning att nu ändra på reglerna på detta område.

Vad gäller frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning eller en
skatteredovisning skall anses ha skett vidhåller utskottet att det är en
fördel att ha en ordning på skatteområdet som stämmer överens med
civilrättsliga principer om hur betalning och redovisning görs i andra
sammanhang.
En ordning i enlighet med motionärernas önskemål skulle enligt utskottets
uppfattning riskera att leda till en förslappning av hela betalningssystemet
på skatteområdet och vara till förfång för alla de företagare som nu
anpassat sina betalningsrutiner efter de regler som gäller. Till saken hör
att det numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att betala skatten
genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången minskat för dem som föredrar
denna betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare bekymmer genom
att bankerna ibland låg på pengarna under förhållandevis lång tid för att,
som det uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den allt
övervägande delen av statens skatteinkomster kommer in genom företagens
inbetalningar på skattekontot av preliminärskatter, arbetsgivaravgifter,
bolagsskatter, mervärdesskatt m.m. skulle en återgång till den gamla
ordningen under alla omständigheter innebära ett betydande bortfall av
ränteinkomster för staten, som kanske skulle behöva neutraliseras genom
att betalningsdagen tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som
ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden).
Beträffande den i motion Fi305 yrkande 5 väckta frågan om att preliminär
F-skatt vid ojämna inkomster under året debiteras i en post och betalas
med lika stora belopp varje månad har utskottet tidigare funnit att
möjligheterna för den skattskyldige att betala skatten endast under vissa
kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår endast
under en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl, samt möjligheten
att begära ändrad beräkning av F-skatten är tillräckliga (bet. 2002/03:SkU12).
Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga.
Vad slutligen gäller utformningen av och storleken på förseningsavgifterna
genomfördes omfattande ändringar i det systemet så sent som förra året.
Utskottet anser att det saknas anledning att redan nu överväga nya
förändringar av förseningsavgiftssystemet i enlighet med motionärernas
önskemål.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en utredning om att
moms inte skall behöva betalas vid handel mellan momspliktiga företag
inom landet.
Jämför särskilt yttrande 2 (c).
Motionen
I motion N329 (yrkande 27) av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs en utredning
om att moms inte skall behöva betalas vid handel mellan momspliktiga
företag inom landet, på samma sätt som det går till vid handel mellan
företag i olika länder som är medlemmar i EU. Motionärernas syfte är att
förenkla systemet och undvika att stora summor pengar flyttas mellan
företag och mellan företag och staten utan något egentligt beskattningssyfte.

Utskottets ställningstagande
Motionärerna jämför två olika system, omsättning inom landet och omsättning
inom EU. Vid omsättning av varor och tjänster inom landet tas momsen ut
i varje led i tillverknings- och distributionskedjan, om omsättningen är
skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Samtidigt får företagen
från momsen på den egna omsättningen (den utgående momsen) dra av skatten
på förvärven i verksamheten (den ingående momsen). Den verkliga skattebördan
skjuts härigenom framåt tills den träffar den slutlige konsumenten. Moms
utgår även vid import av varor från länder utanför EG, medan export till
ett sådant land ger rätt till avdrag för ingående moms utan att någon
utgående moms måste betalas. Denna ordning för momsuttaget vid handel
inom landet bygger på principer som är gemensamma för alla länder inom EU.

Vid omsättning av varor och tjänster mellan företag i olika länder inom
EU (s.k. gemenskapsinterna förvärv) gäller i princip den s.k.
destinationsprincipen enligt en övergångsordning som innebär att varan eller
tjänsten skall beskattas där den konsumeras. Beskattningen i sådana fall
sker som regel genom att en skattskyldig köpare får redovisa s.k.
förvärvsskatt i sin skattedeklaration och sedan göra avdrag på samma sätt som
tidigare skedde i fråga om importmomsen. Egentligen borde man - med hänsyn
till den fria rörligheten av varor och tjänster inom området - tillämpa
den s.k. ursprungsprincipen, som innebär att beskattningen sker i det
land där varan eller tjänsten är tillhandahållen eller varifrån varorna
sänds eller transporteras. Sedan det konstaterats att ett gemensamt
mervärdesskattesystem grundat på ursprungsprincipen inte synes bli aktuellt
inom den närmaste framtiden, har det inom EU satts i gång ett arbete med
att utforma en strategi för en förbättring av mervärdesskattesystemets
funktion inom ramen för den inre marknaden, se KOM(2000)348. I ett meddelande
2003-10-03, KOM(2003)614 slutlig, lämnas en delrapport om arbetet med den
nya strategin, och bl.a. diskuteras en översyn av reglerna för platsen
för beskattning.
Utskottet vill framhålla att det föreligger ett utredningsförslag som
förespråkar omvänd skattskyldighet inom en viss sektor, byggsektorn. I
syfte att bekämpa svart arbetskraft och skatteundandragande föreslås
nämligen i betänkandet SOU 2002:115 Skärpning gubbar! dels ett obligatoriskt
entreprenadavdragssystem för ersättningar för bygg- och anläggningsarbeten,
dels en omvänd skattskyldighet vid köp av bygg- och anläggningsarbeten
som utförts av underentreprenör. Förslaget är för närvarande föremål för
fortsatt beredning inom Regeringskansliet. Förebilden till förslaget är
hämtad från en ordning som Österrike av EU har fått tillstånd att genomföra.
Utskottet vill dock betona att det här handlar om en begränsad sektor,
nämligen byggsektorn, där problemen med svart arbetskraft och
skatteundandragande
är särskilt besvärliga. Att Sverige, som enskilt land inom EU, över hela
linjen skulle ändra på grunderna för sin mervärdesskatteordning finner
utskottet uteslutet. Med det anförda avstyrker utskottet motion N329
yrkande 27.
Generalklausulen i skatteflyktslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att generalklausulen
i skatteflyktslagen skall avskaffas.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd).
Motionen
I motion Fi305 (yrkande 6) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas eftersom den enligt motionärernas
mening är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga och
strider mot rättssäkerhetens idé. Även i motion N248 (yrkande 11) av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkas bl.a. att den nuvarande generalklausulen i
skatteflyktslagen avskaffas. Utskottet återkommer längre fram i betänkandet
till det sistnämnda yrkandet, som ingår som en del i ett större reformpaket.

Utskottets ställningstagande
Liksom vid sin tidigare prövning av skatteflyktslagen och den s.k.
generalklausulen i denna lag finner utskottet att det dessvärre alltjämt
finns utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta som skatteflykt
genom att t.ex. skillnaderna i beskattningen av arbetsinkomster och
kapitalinkomster och andra asymmetrier i beskattningssystemet utnyttjas för
att uppnå orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som finns har visat
sig otillräckliga när det gäller att förhindra och motverka
skatteflyktsförfaranden,
och det finns därför, enligt utskottets uppfattning, ett behov av en
lagstadgad tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa förutsättningar
ingripa mot förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas med annan
lagstiftning. Utskottet anser således, nu liksom tidigare, att skatteflyktslagen
och generalklausulen fyller en viktig funktion och avstyrker således motion
Fi305 yrkande 6.
Skattetillägg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om ett tillkännagivande om skattetillägg.
Jämför
reservation 8 (m, kd, c).
Motionerna
I motion K271 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m) krävs att domstolsprövning
skall ske inom rimlig tid när det gäller ifrågasatta skattetillägg samt
att ingen inbetalning skall behöva göras förrän dom avkunnats i högsta
instans. I motion N329 (yrkande 24) av Maud Olofsson m.fl. (c) uttalas
att myndigheten bör visa att företagaren visat oaktsamhet eller haft uppsåt
att lämna felaktiga uppgifter. Även motionärerna bakom den motionen anser
att upptaxering och skattetillägg inte skall behöva betalas in förrän dom
avkunnats i sista instans samt att sanktionen eller straffet skall stå i
rimlig proportion till brottets storlek och allvar. I motion Sk452 av
Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) godtas skattetillägg endast om
avsikten varit att lämna felaktiga uppgifter eller om de felaktiga
uppgifterna lämnats av grov oaktsamhet. Motionärerna menar vidare att det
räcker med tre månaders handläggningstid för omprövning eller dom i
länsrätt då det gäller skattetillägg samt att det bör kunna medges ytterligare
anstånd då det gäller betalningen.
Utskottets ställningstagande
Skattetilläggsreglerna reformerades genom riksdagsbeslut våren 2003 (prop.
2002/03:106, bet. 2002/03:SkU16). Bakom ändringarna låg ett omfattande
utredningsarbete, och även vissa domar i Europadomstolen (enligt vilka
den tidigare utformningen i viktiga avseenden stred mot Europakonventionen
om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) spelade in.
I den nya utformningen tas skattetillägg alltjämt ut vid lämnande av en
oriktig uppgift eller i fall av skönstaxering respektive skönsbeskattning.
Möjligheterna att göra nyanserade bedömningar i varje enskilt fall har
dock utökats och förbättrats. De befintliga befrielsegrunderna har
förtydligats och kompletterats med nya grunder för när befrielse från
skattetillägg skall ske. Exempelvis kan befrielse från skattetillägg ske när
det förflutit oskäligt lång tid till dess att skattetillägget skall
bestämmas. Även i de fall då en skattskyldig döms till en påföljd enligt
skattebrottslagen (1971:69) till följd av en gärning som innefattar
lämnande av en oriktig uppgift som föranleder skattetillägg kan befrielse
ske. Befrielse kan ges helt eller delvis. För att öka rättssäkerheten har
en rätt att erhålla anstånd med betalning av skattetillägget till dess
att länsrätten prövat den fråga som föranlett tillägget införts. Dessutom
behöver numera säkerhet aldrig ställas vid anstånd med skattetilläggsbeloppet.
Motsvarande förändringar har i huvudsak skett för bestämmelserna om
tulltillägg. Genom denna möjlighet för de skattskyldiga att skjuta på
verkställigheten av skattetillägg i tvistiga fall har utskottet ansett att
kraven på rättssäkerhetsgarantier i Europakonventionen är uppfyllda.
De nu redovisade förändringarna av skattetilläggssystemet ligger enligt
utskottets uppfattning helt i linje med motionärernas önskemål. Att i
systemet införa uppsåts- och oaktsamhetsgrunder i stället för de objektiva
kriterier och tydliga befrielsegrunder som nu gäller skulle göra hela
systemet mer svårtillämpat och mindre förutsebart och således gå helt på
tvärs mot principen om bättre rättssäkerhet på detta område. Beträffande
frågan om en uppsnabbning av handläggningstiden har utskottet tidigare
framhållit att detta i grund och botten är ett resursproblem som bör prövas
i samband med behandlingen av budgetpropositionen varje år. Utskottet
hyser dock förhoppningar om att den nya enhetliga organisationen av
skatteförvaltningen, som sedan årsskiftet hålls samman i en enda myndighet,
Skatteverket, skall visa sig mera effektiv i vad avser bl.a.
ärendehandläggningen. Utskottet avstyrker samtliga de motioner som behandlas i
detta avsnitt.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om ett tillkännagivande om ökade möjligheter
att få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt.
Jämför reservation 9 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Möjligheten att få ersättning för kostnader för bl.a. ombud i skattemål
regleras i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål
om skatt, m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att en skattskyldig som i ett
mål har haft kostnader hos domstol eller andra myndigheter för ombud eller
biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara
hans rätt skall beviljas ersättning om
han helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller
målet,
målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller
det finns synnerliga skäl för ersättning.
Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. kostnader för deklaration och
för eget arbete.
Motionerna
I motion N329 (yrkande 25) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas förbättrade
ersättningsmöjligheter för bl.a. småföretag att anlita experthjälp i
skattemål. Motionärerna framhåller att för närvarande har bara företag med
god ekonomi råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt. I motion
Sk450 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp och kd) framhålls att en översyn
av lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
behöver göras för att garantera de skattskyldiga rättssäkerhet vid
beskattningen. Det kan vara svårt, menar motionärerna, för småföretagare att
förhandla fram ett tillräckligt rättsskydd för skatteärenden i sin
företagsförsäkring.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare betonat att principen bör vara att ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt skall kunna beviljas en skattskyldig
som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt
sätt kunna föra sin talan. Det bör emellertid samtidigt beaktas att
förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant
införskaffa den utredning som krävs och att behovet av ombud i ett skattemål
därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i ett tvistemål vid allmän
domstol. Att utforma ersättningsreglerna så att de kompenserar för eventuella
brister i företagens försäkringar kan enligt utskottets mening inte komma
i fråga. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna N329 yrkande 25
och Sk450.
Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika rättssäkerhetsfrågor
på skatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner med krav på förslag eller utredning beträffande
olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet.
Jämför reservation 10 (m, kd).
Motionerna
I motion N248 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag av
regeringen på en rad områden inom beskattningen. Motionärerna kräver bl.
a. lättnader i fråga om de s.k. 3:12-reglerna i samband med andelsbyten
och i arvsskatten då det gäller aktier som fallit i värde. Vidare framförs
krav på en "omvänd generalklausul" och den nuvarande generalklausulens
avskaffande. Vidare anser motionärerna att oaktsamhet eller uppsåt bör
föreligga för att skattetillägg skall påföras, att upptaxering och
skattetillägg inte skall behöva inbetalas innan en lagakraftvunnen dom
föreligger samt att det bör krävas mindre resurser i tid och pengar för att
driva skattemål. Ytterligare några punkter på motionärernas lista är att
högst 24 månader bör förflyta mellan det att Skatteverket beslutat om
skattetillägg och det att dom avkunnats i sista instans, att möjligheterna
till skälig ersättning för experthjälp vid skattemål bör förbättras, att
en betalning skall anses ha kommit Skatteverket till handa den dag
inbetalning sker samt att momsinbetalningstidpunkterna senareläggs.
I motion Sk298 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att ta upp en rad frågor som motionärerna finner
angelägna. Dit hör att anstånd med betalning vid begäran om omprövning av
sanktionsavgift bör medges automatiskt tills målet avgjorts i sista instans.
Oaktsamhet eller uppsåt bör krävas för påförande av skatte- eller
tulltillägg, anser motionärerna vidare. Inlämnandetidpunkten bör anses vara
den tidpunkt när en uppgift är inlämnad. Inga tvångsåtgärder bör vidtas
utan noggrann rättslig prövning. Utredningen bör vidare omfatta en översyn
av den långsamma skatteprocessen, förvaltningsdomstolarnas organisation,
metoder och kompetens på skatteområdet samt en utvärdering av taxeringslagen
från 1990.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det finns något samlat
reform- eller utredningsbehov på de områden som nämns i motionerna.
Beträffande de s.k. 3:12-reglerna och arvsskatten vid generationsskiften
pågår för närvarande överväganden inom Regeringskansliet som bör avvaktas.
Beträffande skattetilläggs- och anståndsfrågan har förändringar genomförts
så pass nyligen att det ännu är för tidigt att analysera några erfarenheter.
Beträffande användningen av tvångsmedel arbetar för närvarande en utredning
med frågan i vilken utsträckning skattebrottsenheterna behöver använda
processuella tvångsmedel för att effektivisera verksamheten (dir. 2004:26).
Vad gäller de övriga detaljerna i motionärernas respektive kravlista
finner utskottet att de överdriver problemen. I vart fall anser utskottet
att någon åtgärd av riksdagen inte är påkallad, och utskottet har också
i olika sammanhang tagit avstånd från liknande krav. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna N248 yrkande 11 och Sk298.
Registrering av etnisk tillhörighet i folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med förslag om införande av en möjlighet att
registrera etnisk tillhörighet i folkbokföringen.

Motionen
I motion Sk284 (yrkandena 3 och 4) av Ana Maria Narti (fp) föreslås att
befolkningsstatistiken avseende folkminoriteter bör anpassas efter människors
frivilligt uttalade önskan att tillhöra viss etnisk minoritet. Denna
identitet bör kunna få registreras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att uppgifter om etnisk tillhörighet kan vara känsliga
och att det kan finnas en risk för att uppgifterna skulle kunna missbrukas
om de förs in i folkbokföringsregistret. Uppgifter om etnisk tillhörighet
behövs inte heller för de syften som folkbokföringen skall fylla och kan
därför inte motiveras med ändamålet med registret. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motion Sk284 yrkandena 3 och 4.
Folkbokföringen för studerande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om ett tillkännagivande om att studerande
skall få folkbokföra sig i sina tidigare hemkommuner.
Jämför reservation 11 (c).
Gällande bestämmelser
Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska förhållandena, och någon
valfrihet i fråga om var man skall vara folkbokförd finns enligt gällande
regler (med några få undantag) inte. Vuxna studerande skall folkbokföras
där de regelmässigt tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som
gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som bor tillsammans med
föräldrar eller andra anhöriga anses i folkbokföringssammanhang bosatta
där, även om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin dygnsvila
på annat håll. Detsamma gäller elever som fyllt 18 år så länge studierna
avser grundskole- eller gymnasiestudier eller motsvarande.
Motionerna
I motion Sk268 av Lennart Kollmats (fp) yrkas att det skall införas en
möjlighet för studerande att välja om de vill folkbokföra sig i studieorten
eller i den tidigare hemkommunen, åtminstone under sommaren. Motionären
framhåller att de gällande reglerna ger upphov till problem för studenter
som vistas under sommaren i sin tidigare hemkommun och blir sjuka och
måste uppsöka sjukvården. I motion Sk249 av Jörgen Johansson (c) yrkas
också att studerande skall få välja var de vill vara folkbokförda. Motionären
framhåller att den nuvarande ordningen innebär att landsbygds- och
glesbygdskommuner töms på unga kommuninnevånare och får försämrad
ekonomi.
Utskottets ställningstagande
Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever som fortsätter
grundskole- eller gymnasiestudier och som har egentligt hemvist tillsammans
med föräldrar eller andra anhöriga folkbokföras där, trots att de tillbringar
dygnsvilan på annat håll. Andra studerande följer huvudregeln som innebär
att folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska omständigheterna.
Någon valfrihet i fråga om var en person skall vara folkbokförd finns med
några få undantag inte. Utskottet, som vid åtskilliga tillfällen tidigare
har behandlat den nu aktuella frågan, vidhåller att det inte finns någon
anledning att utöka de nämnda undantagen med högskolestuderande och
avstyrker motionerna Sk268 och Sk249.
Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som
riskerar att utvisas till sina hemländer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en rätt för
misshandlade invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna och
som riskerar att utvisas till sina hemländer att "kvarskrivas".
Jämför särskilt yttrande 3 (m, kd, c).
Gällande bestämmelser
Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som huvudregel offentliga.
I vissa fall kan det dock vålla olägenhet för en person att sådana
uppgifter lämnas ut. Med hjälp av t.ex. adressuppgift från ett
folkbokföringsregister
kan en förföljare spåra upp en viss person för att hota eller utöva våld
mot personen. Även andra uppgifter som registreras inom folkbokföringen
kan användas som ett led i förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen
inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns vissa möjligheter att
vidta åtgärder till skydd för förföljda personer.
Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är den första skyddsåtgärd
som tillgrips när man kan befara att folkbokföringsuppgifter kan komma
till användning för personförföljelse. Markeringen anger att särskild
försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter av personen i
fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess.
Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal
vid utlämnande av uppgifter som normalt sker utan särskild sekretessprövning.
Sekretessmarkering har använts inom folkbokföringen under många år och
skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet.
Så kallad kvarskrivning regleras i 16 § folkbokföringslagen (1991:481).
Enligt denna bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan antas
bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat
sätt medges att vid flyttning vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten.
Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan av den enskilde och får medges
endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom
besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivningen får avse även den flyttande
personens medflyttande familj.
Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och
regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen
kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig
brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet medges att
använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade
personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt
skydd på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad
tid, men det får begränsas till viss tid. Ett medgivande att använda
fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt
bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig
brottslighet.
Motionen
I motion Ju443 (yrkande 7) av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslås
en rätt för invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna
och som riskerar att utvisas till sina hemländer att "kvarskrivas".
Utskottets ställningstagande
Det problem som motionärerna berör tangerar de frågor som tas upp i
Personsäkerhetsutredningens delbetänkande SOU 2002:71 Mot våld i nära
relationer som innehåller förslag till åtgärder för att motverka våld inom
familjen och erbjuda utsatta kvinnor och andra närstående skydd och stöd.
För att det fortsatta arbetet mot våld i nära relationer skall kunna
bedrivas mer effektivt föreslår utredningen att det struktureras och att
insatserna präglas av långsiktighet. Utredningen föreslår därför att en
nationell handlingsplan mot våld i nära relationer antas. Förslaget
innefattar ett antal åtgärder som syftar till att förstärka skyddet för
våldsutsatta kvinnor och andra närstående. Det handlar t.ex. om att
ytterligare förbättra myndigheternas handläggningsrutiner rörande
familjevåldsärendena och att utveckla nya arbetsmetoder. Planen innehåller också
en ökad satsning på kvinnojourerna. Bland de lagstiftningsåtgärder som
därutöver föreslås kan nämnas ett nytt institut inom folkbokföringen,
nämligen skyddad folkbokföring, som skall kunna användas av dem som blir
utsatta för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat
sätt.
Regeringen har nyligen föreslagit att det skall bli möjligt att bevilja
tidsbegränsat uppehållstillstånd till utlänningar då det är befogat med
hänsyn till genomförandet av förundersökning eller huvudförhandling i
brottmål. Härigenom får utländska brottsoffer och vittnen, s.k. bevispersoner,
en laglig möjlighet att tillfälligt stanna kvar i Sverige för att genom
vittnesmål och annan bevisning bistå brottsutredande personal att lagföra
brott. I propositionen framhålls att folkbokföring i Sverige kan komma
att aktualiseras i de fall vistelsen i Sverige varar längre tid än ett år.
Utskottet vill för sin del tillägga att om en person, som på detta sätt
folkbokförs i Sverige, är utsatt för personförföljelse, kan även de ovan
beskrivna reglerna till skydd för missbruk av folkbokföringsuppgifterna
komma att tillämpas, dvs. sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade
personuppgifter. Socialförsäkringsutskottet har tillstyrkt regeringens
förslag och riksdagen kommer att fatta beslut i ärendet inom kort (prop.
2003/04:35, bet. 2003/04:6).
Utskottet konstaterar att arbete är på gång för att förbättra förhållandena
för de drabbade kvinnorna oavsett bakgrund. Utskottet anser att resultatet
av beredningen inom Regeringskansliet bör avvaktas innan ställning tas
till om kvarskrivningsreglerna skall göras lättare tillämpliga på just
den personkategori som motionären nämner. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Ju443 yrkande 7.
Skyddad identitet i folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om en rätt för kvinnor
som varit utsatta för trafficking att få skyddad identitet i samarbete
med de nordiska länderna.
Jämför reservation 12 (v, mp).
Motionen
I motion Ju448 (yrkande 7) av Mona Jönsson m.fl. (mp) förespråkas en rätt
för kvinnor som varit utsatta för trafficking att få skyddad identitet i
samarbete mellan de nordiska länderna.
Utskottets ställningstagande
I Personsäkerhetsutredningens slutbetänkande 2004:1 Ett nationellt program
om personsäkerhet föreslås bl.a. ett ökat samarbete med andra länder,
och särskilt inom Norden, på vittnesskyddsområdet. Förberedelser pågår
också för ett sådant samarbete, och bl.a. har en arbetsgrupp som lyder
under ländernas rikspolischefer bildats för att bana väg för ett kommande
utbyte av hotade personer mellan länderna, sägs det i utredningen. Frågan
som motionärerna har väckt är således redan uppmärksammad och någon åtgärd
av riksdagen behövs inte. Utskottet avstyrker därför motion Ju448 yrkande
7.
Den territoriella indelningen i folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande om att Svenska kyrkans
församlingsbegrepp skall utmönstras ur folkbokföringen.

Bakgrund
Enligt folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastighet,
i vissa fall även lägenhet, och i den territoriella församling där
vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är indelat i territoriella
församlingar, som i dag är kyrkliga. Folkbokföring sker enligt
folkbokföringslagen inte i socken men gränserna för de äldre socknarna
sammanfaller
i många fall med församlingsgränserna.
I betänkandet SOU 2000:17 Folkbokföring efter stat-kyrka-reformen m.m.
föreslog Utredningen om folkbokföring i församling att territoriell
församling skulle utmönstras ur folkbokföringslagen och ersättas med kommun.
Ett stort antal remissinstanser riktade kritik mot detta förslag. I
budgetpropositionen för år 2002 anförde regeringen som sin bedömning att
folkbokföring även fortsättningsvis bör ske i territoriell församling
inom Svenska kyrkan (prop. 2001/02:1 utg.omr. 3 s. 21).
Motionen
I motion Sk387 (yrkandena 1 och 2) av Martin Andreasson (fp) anförs att
folkbokföringen inte bör styras av Svenska kyrkans territoriella indelning.
I stället bör det civila församlingsbegreppet knytas till de församlingsgränser
som gällde innan den nu pågående vågen av församlingssammanläggningar
började. För att markera boskillnaden mellan kyrka och stat kan de civila
församlingarna i fortsättningen kallas för socken eller - i Sveriges
tidigare städer - annat lämpligt begrepp.
Utskottets ställningstagande
Det var bl.a. just av det skälet att det allmänna saknar bestämmanderätten
över församlingsindelningen som Utredningen om folkbokföring i församling
i det ovan nämnda betänkandet SOU 2000:17 föreslog att folkbokföring i
kyrklig församling skulle upphöra och i stället ske på fastighet och i
kommun. På grund av remissopinionen som bl.a. ville värna om det
kulturhistoriska arvet valde dock regeringen att inte lägga fram något förslag
om ändrade regler för folkbokföringen i detta hänseende. De äldre reglerna
består således, och utskottet finner att det inte finns anledning att nu
ändra dem. Utskottet avstyrker således motion Sk387 yrkandena 1 och 2.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. F-skattsedel, punkt 2 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Fi305 yrkande 4, 2003/04:Fi308 yrkande 19 och 2003/04:Sk346 och
bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk391, 2003/04:Ub270
yrkande 2, 2003/04:N226 yrkande 3, 2003/04:N329 yrkande 6 och 2003/04:A308
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi håller med motionärerna bakom parti- och kommittémotionerna Fi305
yrkande 4 (fp) och Fi308 yrkande 19 (kd) samt motion Sk346 (m) om att
möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel är i dag alltför begränsade.
Dagens regler stänger nämligen ute många entreprenörer som vill starta
eget. Utan en kontinuerlig nyetablering av företag minskar möjligheterna
att det växer upp nya och verkligen livskraftiga företag. För att så många
företag som möjligt skall så att säga få chansen att etableras och sedan
växa till sig bör reglerna vara mer generösa när det gäller möjligheten
att erhålla F-skattsedel.
Felaktiga F-skattsedelsinnehav eller eventuella missbruk av F-skattsedelsinnehav
bör i stället motverkas genom att använda återkallelsemöjligheterna. Enligt
gällande regler återkallar Skatteverket en F-skattsedel för den som begär
det eller som slutar att bedriva näringsverksamhet. F-skattsedeln kan
också återkallas för den som inte lämnar självdeklaration, inte redovisar
eller betalar sina skatter och avgifter, har näringsförbud eller är i
konkurs. Genom dessa regler upprätthålls disciplinen inom F-skattesystemet,
men vi anser samtidigt att det är lämpligt att fortlöpande följa upp och
granska återkallelsegrunderna för att se om de behöver modifieras på någon
punkt med hänsyn till utvecklingen på företagsetableringsområdet. Härigenom
kan man lätta på de strikta reglerna om tilldelning av F-skattsedel.
Vad som är fel med dagens regler är bl.a. att företagaren inte tidigare
får ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare får företagaren inte
heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal kunder
som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren får
inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en alltför
låg ekonomisk riskprofil. Dessa krav innebär sammantaget att nyföretagandet
inom tjänstesektorn hindras allvarligt, och bl.a. missgynnas kvinnor som
skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Vi har också fått indikationer
på att godtycklighet och olika behandling vid F-skattsedelstilldelningen
förekommer beroende på var i landet man lämnar in sin ansökan. Det anförda
visar enligt vår mening att det finns ett behov av en reformering av
reglerna om F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en
sådan reform delar vi uppfattningen i motion Sk308 att alla som vill ha
en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi i princip
också bör kunna få ut en F-skattsedel, givetvis under förutsättning att
man inte har näringsförbud eller skatteskulder.
Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till motionerna Fi305 yrkande 4,
Fi308 yrkande 19 och Sk346 samt med anledning av övriga nu behandlade
motioner som sin mening ge regeringen till känna.

2. F-skattsedel, punkt 2 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:N329 yrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Fi305 yrkande
4, 2003/04:Fi308 yrkande 19, 2003/04:Sk251, 2003/04:Sk346, 2003/04:Sk391,
2003/04:Ub270 yrkande 2, 2003/04:N226 yrkande 3 och 2003/04:A308 yrkande
3.
Ställningstagande
Innehav av F-skattsedel är viktigt för alla företagare och särskilt viktigt
för tjänsteföretagare, eftersom bara ett sådant innehav befriar kunden
från ansvaret att behöva betala skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen
för den utförda tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt till korta i
konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt viktigt eftersom en
stor del av befolkningen är beroende av företagande, särskilt småföretagande.

Det är sant att det har gjorts vissa förbättringar såvitt gäller möjligheterna
att erhålla F-skattsedel. Bland annat skedde den 1 januari 1998 en
regeluppmjukning som innebar att det numera är Skatteverket som skall visa
att det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken
bedrivs eller kommer att bedrivas för att Skatteverket skall vägra utfärda
F-skattsedel åt någon som vill få en sådan sedel och som uppger sig bedriva
eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet (prop.
1997/98:33, bet. 1997/98:SkU9). Ändå anser jag i likhet med motionärerna
bakom motion N329 att Skatteverkets tillämpning av reglerna fortfarande
kan vara alldeles för snäv då det gäller bedömningen om den sökande kommer
att bedriva näringsverksamhet i skattelagarnas mening.
Skatteverkets bedömning i denna fråga bygger i sin tur på ett
självständighetskriterium som bl.a. innebär att den som endast har uppdrag från
sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet. Denna
praxis är särskilt olycklig för sjukvårdspersonal som vill starta eget
men formellt säljer sina tjänster endast till landstinget eller kommunen
och som därför är så att säga diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav
så länge inte andra kunder till de producerade tjänsterna kan uppbringas.
Kvinnor drabbas särskilt hårt av systemet. Sjuksköterskor hindras från
att starta eget eftersom de i regel bara har landstinget och möjligen
kommunen som uppdragsgivare för tjänsten. Efter ett bakslag i domstol har
Vårdförbundet reagerat kraftigt mot detta förhållande.
Som framhålls i motion N329 borde, med enklare regler för att få F-skattsedel,
administrationen kunna effektiviseras och handläggningstiderna kortas.
Detta skulle naturligtvis vara en fördel. En tanke som bör prövas seriöst
är att tilldela alla som föds här i landet en latent F-skattsedel som
sedan skulle kunna aktiveras i vuxen ålder av de personer som vill starta
ett eget företag. Denna F-skattsedel skulle sedan få återkallas endast på
sakliga grunder. Det anförda bör ges regeringen till känna, vilket innebär
att jag tillstyrker motion N329 yrkande 6 och tillstyrker delvis övriga
nu behandlade motioner.

3. Uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln, punkt 4
(m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om arbetsgivaravgifter m.m. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk212 och 2003/04:Sk216 och avslår motion 2003/04:Sk386.

Ställningstagande
Med en uppställning av slutskattsedeln, och möjligen även den förtryckta
deklarationsblanketten, som gör det möjligt att överblicka
arbetsgivaravgifternas
och pensionsavgifternas storlek skulle, anser vi, skattebetalarna kunna
få en bättre information om det allmännas skatte- och avgiftsuttag på
löner och andra arbetsinkomster än för närvarande. Med nuvarande datateknik
bör en sådan utökad information på slutskattsedeln respektive
deklarationsblanketten inte vålla nämnvärt merarbete för Skatteverket, och
vinsten
i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas och avgifternas
storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i form av ökade
administrativa insatser. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk212 och
Sk216 och avstyrker motion Sk386.

4. Uppgifter på lönebesked, punkt 6 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om uppgifter på lönebesked. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:Sk217, 2003/04:Sk235 och 2003/04:Sk429.

Ställningstagande
I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att
synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang. Många skatter är
dolda för de enskilda löntagarna, t.ex. arbetsgivaravgiften. Ett lönebesked
med information om bruttolön, inklusive alla skatter och avgifter för
såväl arbetsgivaren som den enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra
det faktiska skattetrycket på löner och andra arbetsinkomster. Åtminstone
en gång om året bör den anställde få ett lönebesked i vilket bruttolönen
inklusive avgifter enligt lag och avtal redovisas. Därefter redovisas
arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra pålagor som dras av från den
ursprungliga bruttolönen. Staten som arbetsgivare bör kunna föregå med
gott exempel. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Sk217, Sk235
och Sk429 som sin mening ge regeringen till känna.

5. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7 (m,
fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning m.m. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Fi305 yrkande 5 och 2003/04:N414
yrkandena 4 och 20 och avslår motionerna 2003/04:Sk383, 2003/04:N329
yrkande 26 och 2003/04:N414 yrkande 21.
Ställningstagande
I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Det
system som finns i dag med preliminär deklaration som avges vid årets
början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under
året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren kan komma
att behöva betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi biträder
förslaget i motion Fi305 yrkande 5 om ett skattebetalningssystem där
inbetalning av skatt sker först efter det att man haft inkomsten.
I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med
skattekontot är enligt vår mening bra, men vi ställer oss bakom förslaget
i motion Fi305 yrkande 5 att reglerna bör ändras så att redovisning och
betalning skall ha sänts in senast det angivna datumet. För att underlätta
för små aktiebolag bör, som föreslås i samma motion, eventuella
förseningsavgifter sättas i relation till det försenade beloppets storlek.
Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande med en inriktning som här har
angetts. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Fi305 yrkande 5 och
N414 yrkandena 4 och 20 och avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden.

6. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7
(c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om längre perioder för momsredovisning m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N329 yrkande 26 och avslår motionerna
2003/04:Fi305 yrkande 5, 2003/04:Sk383 och 2003/04:N414 yrkandena 4, 20
och 21.
Ställningstagande
Som framhålls i motion N329 yrkande 26 finns det en risk för att vissa
storföretag förlänger sina betalningstider på ett sådant sätt att
underleverantörerna måste betala in momsen på en transaktion innan de har
fått betalt från sin kund, storföretaget. För att inte företagare skall
tvingas betala in mervärdesskatt på skattekontot innan företagaren har
fått betalt av sin kund bör tidpunkten för redovisning och betalning av
mervärdesskatt förskjutas. Inbetalning av skatter och avgifter för anställd
personal samt skatt för företaget eller företagets ägare är i dag inte
synkroniserat med mervärdesskatteperioden, såvitt gäller mindre företag.
Detta förhållande leder till administrativa problem och i vissa fall
felredovisningar. Sammantaget bör därför, som förespråkas i motionen, en
gemensam period införas och en gemensam tidpunkt fastställas för redovisningen,
lämpligen den sista dagen i efterföljande månad. En gemensam betalningsdag
enligt detta förslag liknar det system som gäller för större företag. Jag
föreslår att riksdagen som sin mening ger det anförda till känna för
regeringen och tillstyrker därmed motion N329 yrkande 26. Övriga motioner
och motionsyrkanden avstyrker jag däremot.

7. Generalklausulen i skatteflyktslagen, punkt 9 (m, fp, kd)
av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om generalklausulen i skatteflyktslagen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Fi305 yrkande 6.
Ställningstagande
Den s.k. generalklausulen är enligt vår mening utformad så att den står
i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt
skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig
beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och
helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att
reglerna skall vara fasta och tydliga så att medborgarna därigenom kan
förutse och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Medborgarna måste ha
förutsättningar att känna till var gränsen går mellan vad som är tillåtet
och vad som är förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om bestämmelserna
överträds. Generalklausulen har uppenbara brister i dessa hänseenden och
bör därför avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till motion Fi305
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

8. Skattetillägg, punkt 10 (m, kd, c)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger
Tiefensee (c) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skattetillägg. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:K271 yrkande 12 och 2003/04:N329 yrkande 24 och bifaller delvis
motion 2003/04:Sk452.
Ställningstagande
Sverige har fällts i Europadomstolen för brott mot konventionen om de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna till följd av det
svenska systemet med skattetillägg. Domstolen har påpekat att det svenska
skattetillägget är att anse som ett straff och inte en administrativ avgift.
Detta synsätt utlöser vissa rättighetsgarantier. En del har åtgärdats
genom riksdagens beslut om ändrade regler för skattetillägg under våren
2003 men inte tillräckligt.
En brist i systemet är att det tar för lång tid att få en rättslig prövning
av ett skattetillägg, vilket strider mot principen om rätten att få sitt
straff prövat i domstol inom rimlig tid. Att man i Sverige kan tvingas
vänta upp till tio år för att få sin sak prövad är helt oacceptabelt.
Europadomstolen kritiserade också det faktum att enskilda företagare inte
heller kan få anstånd med verkställigheten till dess att saken har prövats
i domstolen, dvs. att straffet utmäts innan det finns en lagakraftvunnen
dom. Vi vill att det svenska skattesystemet anpassas helt till kravet på
rättssäkerhet på detta område. En utgångspunkt bör vara att de som väljer
att överklaga ett beslut från Skatteverket inte skall behöva vänta oskäligt
lång tid för att få sin sak prövad och inte heller behöva betala in ett
eventuellt skattetillägg förrän dom avkunnats i högsta instans.
En annan systemändring som bör ske till följd av Europadomstolens domar
mot Sverige är att det bör vara Skatteverkets sak att visa att företagaren
förfarit oaktsamt eller haft uppsåt att lämna felaktiga uppgifter för att
man skall kunna utdöma skattetillägg och upptaxering. Vid beräkningen av
storleken och utformningen i övrigt av ett eventuellt skattetillägg bör
även vägas in att en sanktion eller ett straff skall stå i proportion
till brottets storlek och allvar.
Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen med den inriktning
som här har angetts. Det innebär att vi tillstyrker bifall till motionerna
K271 yrkande 12 och N329 yrkande 24 och delvis bifall till motion Sk452.

9. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, punkt 11 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk450 och 2003/04:N329
yrkande 25.
Ställningstagande
Möjligheterna till ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om
skatt är enligt vår uppfattning alltför restriktiva. Det är fortfarande
alldeles för svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om man
ifrågasätter Skatteverkets bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut.
De bestämmelser som nu gäller utformades innan rättshjälpslagen ändrades
och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och gjordes subsidiär
till rättsskyddet i hemförsäkringen. Skattemål kan vara mycket komplicerade
och Skatteverket har alltid specialister och professionella skattejurister
till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den enskilde som anser sig
behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna få ersättning för detta.
Särskilt angeläget är det att förbättra ersättningsmöjligheterna för bl.a.
småföretag som behöver anlita experthjälp i skattemål. Jag föreslår en
översyn av lagen för att garantera de skattskyldiga rättssäkerhet vid
beskattningen och tillstyrker motionerna N329 yrkande 25 och Sk450. Jag
anser att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande i enlighet med det
anförda till regeringen.

10. Ändrad lagstiftning eller utredning beträffande olika
rättssäkerhetsfrågor
på skatteområdet, punkt 12 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ändrad lagstiftning eller utredning beträffande
olika rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2003/04:Sk298 och 2003/04:N248 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi anser, liksom motionärerna bakom motion N248, att det är viktigt att
man råder bot på den rättsotrygghet som många företagare lever under till
följd av skattelagstiftningen. Somliga ändringar är så angelägna att vi
föreslår att riksdagen omedelbart begär förslag av regeringen om förändringar
i skattelagstiftningen, andra är av den arten att de lämpligen bör utredas.

Till den förstnämnda kategorin, som riksdagen bör begära förslag om, hör
en reformering av 3:12-reglerna och reglerna om framskjuten beskattning
så att de företagare som sålt sina företag mot andelar i ett annat företag,
vilka sedan fallit i värde eller blivit helt värdelösa, inte drabbas av
orimliga skatteeffekter. Även arvsbeskattningen bör reformeras på liknande
sätt när arvfallen egendom minskat i värde under tiden mellan dödsfallet
och arvskiftet. För att undvika att företagare och enskilda drabbas av
denna typ av orimliga skattekonsekvenser bör en "omvänd generalklausul"
införas i skattelagstiftningen, och samtidigt bör den nuvarande
generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas. När det gäller skattetillägg
bör vid begäran om omprövning eller överklagande automatiskt anstånd med
betalningen medges tills målet avgjorts i sista instans. För att utdöma
skattetillägg bör det också visas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger,
och en upptaxering eller ett skattetillägg bör inte behöva betalas förrän
lagakraftvunnen dom föreligger. Maximalt 24 månader bör få gå från
Skatteverkets beslut om skattetillägg till dess att dom avkunnats i sista
instans. Lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt bör
ändras så att möjligheterna till skälig ersättning för experthjälp vid
skattemål förbättras. En betalning bör anses ha kommit Skatteverket till
handa den dag inbetalningen sker. Momsinbetalningstidpunkterna bör
senareläggas.
Vidare ställer vi oss bakom kravet i motion Sk298 om en parlamentarisk
utredning för att förstärka rättssäkerheten i skatteprocessen på några
andra områden än som nyss nämnts. Utredningen bör syfta till att eliminera
tillgripandet av tvångsåtgärder utan en noggrann rättslig prövning, se
över den långsamma skatteprocessen och förvaltningsdomstolarnas organisation
och metoder och granska deras kometens på skatteområdet. Vidare bör
taxeringslagen från 1990 utvärderas.
Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen bör
begära de åtgärder vi ovan har angett. Det innebär att vi tillstyrker
motionerna N248 yrkande 11 och Sk298.

11. Folkbokföringen för studerande, punkt 14 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om folkbokföringen för studerande. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:Sk249 och 2003/04:Sk268.
Ställningstagande
Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som bedriver högre studier
folkbokförs på studieorten. Tyvärr bidrar denna ordning till att kapa banden
med hembygden på ett sätt som ibland är olyckligt. Jag anser att
folkbokföringslagen bör ändras på den här punkten och att studerande bör kunna
välja att vara folkbokförda på hemorten under studietiden. Ungdomar
bibehåller därigenom möjligheten att vara aktivt engagerade t.ex. i
kommunpolitiken i den hemkommun som de kommer ifrån, och landsbygds- och
glesbygdskommunerna behöver inte tömmas på sina unga kommuninnevånare som
studerar på universitet eller högskola. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och vi tillstyrker således motionerna Sk249 och
Sk268.

12. Skyddad identitet i folkbokföringen, punkt 16 (v, mp)
av Marie Engström (v) och Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skyddad identitet i folkbokföringen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Ju448 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi är av samma uppfattning som motionärerna bakom motion Ju448 yrkande 7
att det kan behövas skyddad identitet för vissa kvinnor som får stanna i
landet. Som framhålls i motionen bör det ordnas ett utbyte mellan de
nordiska länderna vad gäller personer som behöver skyddad identitet. Detta
bör enligt vår mening ges regeringen till känna, och vi tillstyrker
följaktligen motionen i denna del.
Särskilda yttranden

1. Längre perioder för momsredovisning för småföretag m.m., punkt 7
(mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:
Jag håller med motionären bakom motion N414 (mp) om att deklarationsarbetet
för småföretagare bör förenklas. Den speciella regeln om att den månatliga
skattedeklarationen absolut måste vara bokförd på Skatteverkets konto
senast på förfallodagen med risk för förseningsavgift på upp till 1 000
kr förutom kostnadsränta ställer också till problem för framför allt de
små företagen och även andra företag med dålig likviditet. Regeln innebär
att företagaren varje månad måste räkna och planera bankdagar för att
vara säker på att betalningen kommer in i rätt tid. Brister och senfärdighet
i postens och bankernas betalningsförmedling bör inte drabba företagaren.
Det bör räcka att betalningen av företagets skatter görs på förfallodagen.
Reglerna bör ändras. På grund av Miljöpartiets överenskommelse med
regeringen om att samarbeta om den ekonomiska politiken avstår jag emellertid
från att ställa något yrkande nu. Jag avser dock att även i fortsättningen
bevaka frågorna i riksdagen.

2. Momsredovisning vid handel mellan momspliktiga företag, punkt 8
(c)
Roger Tiefensee (c) anför:
Vid handel mellan företag inom EU, men utanför den nationella gränsen,
debiteras inte mervärdesskatt mellan företagen, förutsatt att respektive
företag innehar ett s.k. VAT-nummer. Detta förenklade förfarande borde
kunna tillämpas även i handel mellan svenska mervärdesskatteregistrerade
företag då samtliga dessa finns registrerade inom samma VAT-system.
Nackdelen med nuvarande momsredovisningssystem är att mycket stora summor
pengar flyttas mellan företag samt mellan företag och staten utan något
beskattningssyfte. Bedrägerier och felaktigheter i redovisningshanteringen
tömmer systemet löpande på ett antal miljoner kronor årligen. Genom att
radikalt minska volymen av pengar i omlopp och genom att koncentrera
momsuttaget och kontrollen till det led där slutlig beskattning skall ske
mot konsument eller ej avdragsgill del, kan effektiviteten öka och den
administrativa belastningen på företagen och Skatteverket minska. Jag
anser således att förslaget i motion N329 yrkande 27 om att tillsätta en
utredning som belyser detta alternativ i och för sig är en god idé, men
jag utgår ifrån att regeringen uppmärksammar möjligheten att på detta
sätt förenkla det svenska mervärdesskattesystemet när tiden för en översyn
är inne. För dagen avstår jag från att ställa något yrkande.

3. Kvarskrivning i folkbokföringen för misshandlade invandrarkvinnor som
riskerar att utvisas till sina hemländer, punkt 15 (m, kd, c)
Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee
(c) och Stefan Hagfeldt (m) anför:
Ett av vår tids stora problem är de våldsgärningar som begås mot kvinnor
av män. Kvinnor i Sverige som är utsatta för hot, trakasserier och rent
våld av män måste kunna lita på att samhället står på deras sida. Det
innebär bl.a. att alla berörda myndigheter måste vara lyhörda för dessa
kvinnors problem och beredda att ställa upp för dem när det behövs.
Kvinnojourerna och brottsofferjourerna spelar en viktig roll i dessa sammanhang
genom att de ofta utgör den första instansen som de utsatta kvinnorna kan
vända sig till, ofta i ett akut nödläge. Det är viktigt att dessa
organisationer har tillräckliga resurser och dessutom goda kanaler till de
berörda myndigheterna.
Särskilt utsatta är de invandrarkvinnor som drabbas av hot, trakasserier
och ren misshandel av män och som kanske redan tidigare lever i ett socialt
och språkligt utanförskap. Om de utöver hoten, trakasserierna och misshandeln
också är drabbade av sjukdom, drogberoende och dålig ekonomi och kanske
har barn som de måste ta hand om inses lätt att de upplever sin situation
som förtvivlad. Om dessa kvinnor dessutom hotas av utvisning om de ger
sig till känna för myndigheterna kan det dilemma som de därigenom hamnar
i bli alldeles omöjligt för dem att själva hantera. Något förtroende för
myndigheterna kan dessa kvinnor knappast känna så länge de tror sig veta
att det är myndigheternas främsta uppgift att se till att de lämnar landet.

Vi anser liksom motionärerna bakom motion Ju443 yrkande 7 att invandrarkvinnors
situation särskilt måste beaktas. Det bör finnas någon rätt för misshandlade
invandrarkvinnor som tagit sin tillflykt till kvinnojourerna och som
riskerar att utvisas till sina tidigare hemländer att stanna kvar i landet.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en
nationell handlingsplan för att förbättra våldsutsatta kvinnors ställning.
Med hänsyn till att behovet av åtgärder på detta område är både stort
och pockande förutsätter vi att det arbetet bedrivs skyndsamt och målmedvetet.
Det är möjligt att det inom folkbokföringssystemet kan göras vissa
ändringar som kan göra tillvaron lättare för dessa kvinnor. Bland annat
gjorde riksdagen häromåret, på förslag av skatteutskottet, ett tillkännagivande
om att regeringen borde vidta åtgärder så att skyddade uppgifter i
folkbokföringen inte röjs till ovidkommande personer (bet. 2001/02:SkU19),
och enligt vad vi erfarit håller man inom Skatteverket och andra berörda
myndigheter på med ett gemensamt arbete med denna inriktning. Vi bedömer
dock att problemet i huvudsak inte är av folkbokföringskaraktär och att
det således primärt inte hör till skatteutskottets ansvarsområde. Vi
ställer därför inte något yrkande i anslutning till detta betänkande.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:K271 av Bo Lundgren m.fl. (m):

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av
systemet med skattetillägg i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Fi305 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökade möjligheter att få F-skattsedel.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om småföretagares skatteinbetalningar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avskaffa den s.k.generalklausulen för skatteflykt.
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alla som vill ha F-skattsedel skall kunna få
det.
2003/04:Sk212 av Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln för statligt
anställda.
2003/04:Sk216 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att debiterade
sociala avgifter skall redovisas i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala
lönekostnader.
2003/04:Sk235 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet.

2003/04:Sk249 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ge de studerande möjlighet att själva välja folkbokföringsort.
2003/04:Sk251 av Jan-Evert Rådhström och Henrik Westman (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ändring av skattebetalningslagen.
2003/04:Sk268 av Lennart Kollmats (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om studenters mantalsskrivningsort.
2003/04:Sk284 av Ana Maria Narti (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en felaktig befolkningsstatistik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om invånarnas rätt till frivillig självidentifiering.
2003/04:Sk298 av Lennart Hedquist m.fl. (m):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med
uppgift att förstärka rättssäkerheten i skatteprocessen i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk340 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att medge företag i Sverige rätten att få redovisa moms och övriga
avgifter och skatter i annan valuta än den svenska kronan.
2003/04:Sk346 av Magdalena Andersson och Anita Sidén (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ändring av reglerna för F-skattsedel.
2003/04:Sk360 av Hans Unander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att verka för att huvudentreprenörer inom byggbranschen får ett utvidgat
ansvar för underentreprenörernas skatter och avgifter.
2003/04:Sk367 av Hans Unander m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kontroll av kassaapparater.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det bör införas en bättre kontroll av kontanthandeln.
2003/04:Sk383 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om momsredovisningsregler för småföretagare.
2003/04:Sk386 av Martin Andreasson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att redovisningen till den enskilde av kyrkoavgift och andra medlemsavgifter
till trossamfund hålls tydligt åtskild från redovisningen av obligatoriska
skatter och avgifter.
2003/04:Sk387 av Martin Andreasson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att folkbokföring av personer inte skall styras av Svenska
kyrkans territoriella indelning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av socken som territoriellt begrepp i folkbokföringslagen
och övrig relevant lagstiftning.
2003/04:Sk391 av Birgitta Carlsson och Sven Bergström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel inom alla yrkesområden.

2003/04:Sk403 av Hans Hoff (s):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad
strategi för att motverka svartarbete.
2003/04:Sk418 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer på en del av
arbetsmarknaden.
2003/04:Sk420 av Anders Karlsson och Laila Bjurling (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.
2003/04:Sk425 av Mikael Damberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att se över lagstiftningen i syfte att stärka den enskilde arbetstagarens
rätt att få en lönespecifikation som kvitto på att arbetsgivaren har
betalat in skatt till skattemyndigheten.
2003/04:Sk429 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om individuell debitering och redovisning av statliga arbetsgivaravgifter.

2003/04:Sk432 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om att ett system bör införas som innebär att huvudentreprenörer
inom byggbranschen får ett utvidgat ansvar för underentreprenörernas
skatter och avgifter.
2003/04:Sk450 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om översyn av lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och
mål om skatt, m.m.
2003/04:Sk452 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om subjektivt rekvisit, befrielse, handläggningstider och anstånd när det
gäller skattetillägg.
2003/04:Ju443 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

7. Riksdagen beslutar om invandrarkvinnors rätt till "kvarskrivning"
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Ju448 av Mona Jönsson m.fl. (mp):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om nordiskt samarbete angående skyddad identitet.
2003/04:Ub270 av Tina Acketoft (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utfärda F-skattebevis i samband med utdelning av examina
efter genomgången vårdutbildning.
2003/04:N226 av Tobias Krantz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste
upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa
F-skattsedel.
2003/04:N248 av Bo Lundgren m.fl. (m):

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förändringar
i skattelagstiftningen för att stärka företagarnas rättssäkerhet i enlighet
med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.3.3).
2003/04:N329 av Maud Olofsson m.fl. (c):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrade möjligheter till att erhålla F-skattsedel.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändringar i skattelagstiftningen.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjligheterna att anlita allmän experthjälp vid
skattemål bör förbättras.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs dels om att tidpunkten för redovisning och betalning av
mervärdesskatt bör förskjutas, dels om en gemensam betalnings- och
redovisningsdag.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda förslaget om att slopa debitering av
mervärdesskatt
i handel mellan momspliktiga företag.
2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den månatliga skattedeklarationen.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om företagets månatliga skatteinbetalning på förfallodagen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förenkla den årliga deklarationen för
företagare.
2003/04:A308 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade
regler för att erhålla F-skattsedel, inte minst för äldre arbetskraft.