Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Betänkande 2010/11:SkU20

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 9 mars 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring(pdf, 325 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:20 Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Beslut

Nej till motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring (SkU20)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 55

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-01-27
Justering: 2011-02-17
Trycklov till Gotab och webb: 2011-02-28
Trycklov: 2011-02-28
Trycklov: 2011-03-01

Reservationer: 5
Betänkande 2010/11:SkU20

Alla beredningar i utskottet

2011-01-27

Nej till motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring (SkU20)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-03-09

Debatt om förslag 2010/11:SkU20

Webb-tv: Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Dokument från debatten

2011-03-09Protokoll 2010/11:69

Protokoll från debatten

Peter Persson (S)

Anf. 28 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag yrkar inledningsvis bifall till reservationerna 1 och 4 i betänkandet. Ett mått på ett samhälles civilisation är hur mycket vi gemensamt bidrar. Det är i de primitiva samhällena där vi bara tänker på oss själva och alltid agerar ensamma som de stora klyftorna och den stora fruktan finns. I ett civiliserat samhälle orkar vi gemensamt vårda det mest angelägna. Det gäller att ge barn förutsättningar att inte bara födas utan också att leva och vårdas. Det gäller att ge alla unga lika rätt och lika möjlighet att sträva efter sin längtan i skola och utbildning. Det gäller att ge den åldrande en värdighet när livet går mot höst. Det gäller att se till att de sjuka inte känner fruktan utan vet att det finns ett samhälle som gemensamt bidrar. Det här är för socialdemokratin en idé om solidaritet byggd på att vi alla bidrar och strävar efter ett samhälle med stor jämlikhet. Ett sådant samhälle hålls uppe genom att vi tar ett ansvar för finansieringen och för att resurserna används på ett rättmätigt och rättvist sätt. Dess moral kan bli anfrätt om det möter fusk. Det handlar inte bara om fusk med inleverans av skatt utan självklart också om hur våra gemensamma medel används. Det finns en uppenbar obalans i detta för de borgerliga partierna. För mig som socialdemokrat är det självklart att varje skattekrona ska användas på ett effektivt, rättvist och rimligt sätt. Den ska inlevereras solidariskt; man ska icke fuska i den leveransen. Den ska icke slösaktigt finnas i användandet i försäkringskassa, kommun eller stat. Det är lika angeläget. Om vi tittar på storheterna av det vi kan benämna som fusk, där borgerligheten tenderar att vrida skattefusket till benämningen skattefel, vill jag upplysa om att skattefusket kostar oss uppskattningsvis 133 miljarder årligen medan bidragsfusket kostar oss 20 miljarder årligen. FUT-utredningen, som berörde fuskfrågan, säger att hälften av detta är att härröra till tekniska fel i administrationen. Alltså är bidragsfusket - och frågan om detta prioriteras ju så högt av de borgerliga partierna - väsentligt lägre än skattefusket, som man också försöker vrida till att vara ett skattefel. Jag tycker att detta illustreras oerhört tydligt av att Försäkringskassan häromåret anställde 300 handläggare för att jaga fusk. De fick på ett år fram 378 personer. Men de som har det välbeställt, som en statssekreterare som städslades förra mandatperioden och som uppenbarades med att ha hållit undan 68 000 kronor i svart arbetskraft, klarar sig med att säga: Jag ber om ursäkt. Detta var verkligen tråkigt. Nu går vi vidare! Denna möjlighet till replik har i sanning inte någon som är socialbidragstagare eller sjuk. De jagas in till sista öret. Bara de senaste dagarna har vi kunnat se att en skärpning av jagandet av denna grupp ska införas, enligt ett utredningsförslag. För mig är det lika angeläget att resurserna på ett rättvist sätt hanteras av oss människor både när de tas in och när de tas ut i användning. För oss socialdemokrater är därför kampen mot skattefusk en prioriterad fråga. Vi har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit fram ett antal frågor för att effektivare få in skattemedlen, för att få människor att solidariskt bidra och för att inte ett fusk ska fräta på det välfärdssamhälle som upprätthålls om alla upplever att det görs på ett rättvist sätt. Det handlar om resurser till Skatteverket och verkets förutsättningar att arbeta effektivt med kontrollverksamhet. Det handlar om ett program som vi har tagit fram mot skattefusk och ekobrott. Det handlar om skatteparadisen, skatteflyktslagen, åtgärder mot penningtvätt, om ett skärpt informationsutbyte inom EU och Europa och om momsfusket. Det handlar om att gå vidare i frågan om personalliggare och att göra oanmälda kontrollbesök. Det handlar om den individuella skattebetalningen, entreprenadavdrag och prövning och återkallande av F-skattsedel. Det handlar om att utveckla systemet med redovisningscentraler för taxibranschen samt om utbyte av information om brottsmisstänkta. I de borgerliga partiernas behandling av ett flertal motioner som har funnits på området saknas allt offensivt tänkande. Detta tänkande sparar de till jakten på bidragsfuskare - kostnad 10 miljarder. Men jakten på skattefuskare - kostnad 133 miljarder - tar man lätt på. Fru talman! Ett välfärdssamhälle hålls ihop genom att människor uppträder på ett anständigt och hederligt sätt. Så räddas och vinns solidariteten även till kommande generationer. (Applåder)

Helena Leander (Mp)

Anf. 29 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Efter detta brandtal för varför vi ska hjälpas åt gemensamt i gemensamma angelägenheter, varför det är viktigt att se till att vissa inte åker snålskjuts på andra och fuska med skatten och varför vi måste se till att ha ett offensivt arbete mot skattefusk finns det inte så mycket att tillägga på denna punkt. Jag konstaterar helt enkelt att Miljöpartiet står bakom det rödgröna tiopunktsprogrammet mot skattefusk. I stället tänker jag försöka vidga perspektivet lite och prata mer om fattiga länders problem med skattefusk och kapitalflykt. Man beräknar att varje år försvinner 850-1 000 miljarder oregistrerade dollar från fattiga länder till OECD-länder och så kallade skatteparadis. Det är typ tio gånger det globala biståndet. Det är klart att dessa pengar skulle kunna göra ganska mycket nytta i de här länderna om de fick komma in som skattepengar där. Därför är det angeläget att Sverige inte bara engagerar sig mot skattefusk i Sverige utan också i fattiga länder. På senare tid har Sverige kunnat sluta informationsutbytesavtal med en rad så kallade skatteparadis - inte helt utan påtryckningar förvisso, men det går framåt. För många fattiga länder som inte riktigt har resurser för att förhandla fram sådana här avtal och skicka in uppgifter för att begära att få ut informationen skulle det vara till stor hjälp om vi i större utsträckning gick över till multilaterala avtal med automatiskt informationsarbete. Det är någonting som Sverige borde verka för. Jag tycker också att Sverige borde verka för obligatorisk land-för-land-redovisning för internationella storföretag så att de åläggs att rapportera vilka vinster de gör och vad de betalar i skatt i varje land för sig. Det skulle försvåra för dem att som i dag hålla på att skyffla runt vinsterna inom koncernen utifrån var det är mest skattemässigt gynnsamt. Sedan tänkte jag ta chansen att prata om en annan fråga som kanske ligger lite utanför det vi normalt pratar om i skatteutskottet. Vi har också ansvaret för folkbokföringen och personnumren. Personnumren är i dag kodade på kön; den näst sista siffran är udda för män och jämn för kvinnor. Det är praktiskt för statistikinsamlingen så att man kan få könsuppdelad statistik, vilket är helt nödvändigt i ett ojämställt samhälle som dagens. Problemet uppstår när det handlar om människor som inte passar in i detta system där man är antingen man eller kvinna. Det kan handla om intersexuella, det vill säga personer som föds med könsorgan eller kromosomuppsättning som inte är entydigt manliga eller kvinnliga. Det kan också handla om vissa transidentifierade personer som inte identifierar sig som antingen man eller kvinna utan kanske som både och eller antingen eller. För denna grupp blir personnummersystemet ett problem. I Sydafrika finns redan i dag ett juridiskt kön vid sidan om man och kvinna som är jämställt med dessa två alternativ. När Indien och Nepal i år genomför sina folkräkningar finns det också ett tredje alternativ vid sidan av man och kvinna. Jag tycker att även Sverige borde undersöka om det finns möjligheter att införa ett tredje kön. Jag är medveten om att det kan bli problematiskt för statistikinsamlingen, och jag vet att de utredningar som tidigare har tittat på folkbokföring och personnummer inte har föreslagit någon förändring på denna punkt. Men de har å andra sidan inte heller riktigt haft i uppdrag att titta på frågan ur ett transperspektiv. Jag tycker att det vore bra om man åtminstone kunde undersöka frågan. Det kan finnas möjligheter som man inte har tittat på. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 5.

Jacob Johnson (V)

Anf. 30 Jacob Johnson (V)

Fru talman! Gustav Möller, den tidigare socialdemokratiske socialministern, myntade som bekant uttrycket "Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket". Det är ett citat som jag redan har använt här i kammaren under en annan skattedebatt. Men det är fortfarande i högsta grad är aktuellt, inte minst mot bakgrund av hur privata bolag i välfärdssektorn nu täljer guld med pennkniv med hjälp av skattemedel och olika typer av skatteplanering, skatteflykt och skattefusk. Eller, som Svenska Dagbladet i dag påpassligt skriver på sin förstasida: Välfärd riskkapitalets nya guldgruva . Mot bakgrund av denna utveckling har Vänsterpartiet nyligen startat en kampanj för världens bästa sjukvård utan privata vinstintressen. Vi har presenterat en rapport med namnet Vårda varje skattekrona . Man skulle kunna säga att den är skriven i Möllersk anda. Fru talman! Den svenska välfärden blir allt mer privatiserad. I vissa län, till exempel Stockholms län, drivs över hälften av alla vårdcentraler i dag av privata företag. I spåren av privatiseringarna av den svenska vårdmarknaden följer riskkapitalbolagen. Det är bolag som egentligen är en samling fonder och holdingbolag och som har som enda syfte att köpa upp välfärdsbolag, maximera deras lönsamhet och sedan sälja dem vidare till högstbjudande. Möjligheten att göra vinst på välfärden är mycket god, som Svenska Dagbladet också skriver i dag. När välfärdsbolagen säljs från ett riskkapitalbolag till ett annat handlar det oftast om miljardbelopp i ren vinst. Riskkapitalbolagen är dessutom nästan uteslutande registrerade i så kallade skatteparadis för att på så sätt slippa betala skatt på sina vinster i Sverige. Vänsterpartiet tycker att svenska folkets skattepengar bör vårdas bättre. Opinionsundersökningar visar att de flesta svenskar, precis som vi, anser att pengarna borde gå till välfärden i stället för att hamna i fickorna på anonyma bolagsägare. Tidningen Veckans Affärer ger följande bild över hur vinsterna fördelas: "När ett riskkapitalbolag säljer ett portföljbolag är investerarna i fonden som har ägt portföljbolaget garanterade all avkastning upp till 8 procent. Av vinster därutöver går 80 procent till fondens investerare och 20 procent till ägarna av riskkapitalbolaget, så kallad carried interest." Den procentuella storleken på carried interest låter inte så mycket i sammanhanget, men man ska då komma ihåg att dessa summor tillfaller ett fåtal individer. Konsekvensen blir en gigantisk överföring av skattemedel från den svenska välfärden till en handfull bolagsägare. De miljardvinster som riskkapitalbolagen gör varje år kommer inte ur tomma intet. Vinsterna representerar till större delen skattemedel som svenska folket betalat i tron att man bidrar till en bättre välfärd. År 2009 gjorde de sju största vårdföretagen en sammanlagd rörelsevinst på över 1,6 miljarder svenska kronor. För dem hade man kunnat anställa ca 6 800 sjuksköterskor. Och Svenska Dagbladets siffror i dag visar att den sammanlagda vinsten hos riskkapitalbolagen inom vård och skola var 2,85 miljarder kronor år 2009. Det riskkapitalbolagen gör när de fifflar med räntekostnader och ränteinkomster är ju att undvika att betala skatt, trots att de egentligen är skyldiga att göra det. Det innebär att miljardbelopp försvinner till de här anonyma bolagsägarna i stället för att användas inom välfärden. Vänsterpartiet tycker därför att lagen om skatteflykt måste ses över i sin helhet. Översynen bör inriktas på att säkra att skatteflyktslagen blir ett effektivt instrument i Skatteverkets arbete för att förhindra upplägg som görs i syfte att kringgå svensk skattelagstiftning. Med det yrkar jag bifall till reservation nr 3. Fru talman! Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har vi föreslagit ett offensivt program mot skattefusk och ekobrott. Som vi har hört tidigare beräknar Skatteverket att staten förlorar drygt 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det brukar kallas skattefel, men det består huvudsakligen av skattefusk. Det är ju så, fru talman, att såväl företagare som privatpersoner förutsätts känna till landets lagar, även skattelagarna. Genom vårt tiopunktsprogram mot skattefusk och skatteflykt bekämpar vi skattefusket och den ekonomiska brottsligheten samtidigt som vi stärker välfärden och skapar rättvisa villkor för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver kraftfulla åtgärder mot dem som undanhåller delar av eller hela intäkten från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer. I programmet föreslår vi bland annat att penningtvätt bekämpas genom en ändrad sekretessformulering och att det utreds om penningtvätt ska betraktas som ett separat brott. Vi föreslår att alla relevanta branscher och företag bör omfattas av personalliggare och oannonserade kontrollbesök, att månadsredovisningen av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter sker individuellt och att möjligheterna att införa ett eventuellt entreprenadavdrag ses över i ett första steg i bygg- och anläggningsbranschen. Utskottet refererar i sitt svar till den särskilda utredare som ska lämna förslag i denna riktning och att uppdraget ska redovisas senast den 21 april. Jag förutsätter att utredaren här kommer med skarpa och verkningsfulla förslag. Fru talman! Skatteverket har i årsredovisningen för 2010 gjort bedömningen att skattefelet, inklusive skattefusket, har minskat, men man kan inte göra någon uppskattning av med hur mycket. Det är välkommet att Skatteverket kan göra denna bedömning, som ju delvis beror på att det internationella samfundet nu äntligen efter finanskrisen börjar ta krafttag mot de så kallade skatteparadisen och att skattemyndigheterna i olika länder börjar få mer effektiva verktyg genom informationsbytesavtal och annat att komma åt skattesmitare, till exempel riskkapitalbolagens ägare som skor sig på svenska skattepengar. Eftersom det rör sig om så stora pengar, motsvarande mer än 10 procent av hela statsbudgeten, måste arbetet mot skattefusket prioriteras och berörda myndigheter ges möjligheter att effektivt arbeta med dessa frågor. Skatteverket fick extra medel för innevarande år, vilket hjälpligt klarar situationen för tillfället och har medfört att myndigheten kan nyrekrytera personal för dessa arbetsuppgifter. Skatteverkets långsiktiga finansiering är dock antagligen helt otillräcklig. Jag vill uppmana majoritetssidan att utöka budgeten för Skatteverket 2012 och framöver. Här kan man verkligen säga att en skattekrona till Skatteverket för att motverka skattefusk lönar sig. Med det, fru talman, ställer jag mig bakom övriga reservationer från Vänsterpartiet men avstår för tids vinnande att yrka bifall till dessa.

Fredrik Schulte (M)

Anf. 31 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Vi debatterar alltså ett så kallat motionsbetänkande. Det är ett hopkok av ett femtiotal olika skatteförslag från riksdagsledamöter. Det handlar om hur man ska förändra systemet för att hur man betalar in skatter, taxering, folkbokföring och en del annat också. Den borgerliga alliansen föreslår avslag på samtliga förslag. Varför gör vi det? Ska sanningen fram är vissa av förslagen inte så bra. Vissa av förslagen jobbar regeringen redan med. En del är inte prioriterade. Det är alltså bra idéer, men de är inte prioriterade i den bemärkelsen att regeringen måste få stöka undan andra frågor från sitt bord innan man kan ta itu med dem. Och en del av förslagen är faktiskt redan genomförda. En stor del av förslagen handlar om skattefusk och hur man kan utforma systemet så att det blir så enkelt som möjligt och att så många som möjligt betalar in skatt. Det här är viktigt av många skäl. Som föregående talare varit inne på har Skatteverket estimerat att 130 miljarder inte kommer in till statskassan. En stor del av den summan handlar om uppsåtligt fusk. En del beror också på att människor gör fel. Lyssnar man på Peter Perssons predikningar här kan man nästan tro att alla är syndare. En stor del är icke desto mindre fusk. Det här är allvarligt av flera skäl, dels därför att det är 130 miljarder som hade kunnat användas till välfärdens kärna i stället, dels därför att det skapar en enorm orättvisa mot alla de människor som sköter sig, går till jobbet, gör det vitt och betalar in sina skatter. Det skapar också en osund konkurrensfördel gentemot de företag som redovisar sina skatteintäkter på ett ärligt sätt. Och sist men inte minst innebär det att alla de människor som jobbar i den svarta sektorn inte får pensionspoäng och tillgång till a-kassa och sjukersättning. Det är ett allvarligt samhällsproblem som vi måste jobba aktivt för att komma till rätta med. Vad gör vi då? Ja, vi gör framför allt tre saker. Först och främst ökar vi möjligheten till kontroll. Det kan man till exempel göra genom personalliggare. Det är ett system där företag har en lista på vilka som jobbar på arbetsplatsen och när de jobbar där. Därmed kan skattemyndigheten göra granskningar och kontrollera att det verkligen stämmer. Det här införde vi 2007 i hotell- och restaurangbranschen, och det har visat sig fungera väldigt bra. Man har gjort i genomsnitt 60 000 kontroller per år, och det har resulterat i att man har fått in mer pengar till statskassan, som motsvarar 4 000-6 000 nya jobb. Man är också väldigt nöjd från branschens sida. Vi tittar nu på om man kan utvidga det här till andra branscher, till exempel byggbranschen, men vi tittar också på liknande lösningar för taxibranschen. Vi har också infört en lag om ett nytt kassaregistersystem som innebär att alla företag som har försäljning av varor och tjänster måste ha ett kassaregistersystem som inte kan manipuleras, återigen så att Skatteverket kan åka dit och kontrollera att det verkligen fungerar och att man inte fuskar. Sedan har vi arbetat med att se till att våra många olika myndigheter jobbar mer tillsammans. Det kända exemplet på att det är viktigt är att den mytomspunne gangsterbossen Al Capone faktiskt inte åkte dit för alla de mord, rån, misshandel och utpressning som han med all sannolikhet gjorde sig skyldig till, utan han åkte dit på grund av skattefusk. Det är alltså viktigt att våra myndigheter samarbetar mer för att kunna komma åt en massa olika typer av fusk och kriminalitet som det göder. Inom kort får vi en ny polisdatalag som innebär att polisen till exempel kan lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra brottsbekämpande myndigheter. För det andra måste vi jobba ännu mer aktivt än vi redan gör med att sluta internationella avtal om informationsutbyte. Det finns en massa människor och företag som gömmer undan pengar i andra länder. Vi har under de senaste åren, sedan 2007, slutit ett trettiotal sådana informationsutbytesavtal med länder som Caymanöarna, Holländska Antillerna och Liechtenstein. Om skattemyndigheten misstänker att en person undangömmer pengar i de här länderna kan man numera kontrollera om de gör det eller inte. Anders Borg slöt nyligen avtal med Schweiz och har tidigare slutit avtal med Luxemburg. Detta har under de senaste åren inneburit 600 ärenden där människor frivilligt har kommit in med information om inkomster i andra länder som har inbringat 300-400 miljoner kronor. För det tredje, sist men inte minst - och nu gäller det för Socialdemokraterna att spetsa öronen - måste vi inse att höga skatter leder till mycket fusk. Har man höga skatter innebär det att man har större anledning att fuska. Det här är inte någon moderatpropaganda, utan det är någonting som är väl belagt inom ekonomisk forskning. Mest känd är den amerikanske nationalekonomen Arthur Laffer, som beskrev sambandet med Lafferkurvan, att har man för höga skatter kan man få in för lite skatteintäkter i förhållande till om man sänker skatten. I Sverige var det väldigt tydligt när det gällde de hushållsnära tjänsterna. Möjligen var det vi riksdagsledamöter som var rädda för att bli uthängda i medierna som anlitade städhjälp vitt, men vart och vartannat badrum i det här landet är kaklat av svart arbetskraft. Tack vare att vi genomförde reformen med hushållsnära tjänster har den här stora svarta sektorn blivit vit. Det har skapat tiotusentals vita jobb. Det har inneburit att tiotusentals människor har fått pensionspoäng, tillgång till a-kassa och tillgång till sjukersättning. Över en längre tid kommer vi sannolikt att få in mer pengar på detta än vad de skattesänkningar som vi har genomfört har kostat. Det här är en viktig reform att slå fast för att se till att vi bekämpar skattefusket på ett bra sätt. Vi har med hjälp av jobbskatteavdraget gjort det mer lönsamt att arbeta, vilket också har minskat anledningen att jobba svart. Genom att ta bort förmögenhetsskatten har vi lyckats stoppa utflödet av kapital till andra länder. Då står Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, oppositionen, här i talarstolen och säger att det inte görs någonting. Men det görs väldigt mycket - det jag har redogjort för och mycket mer. Vi som var med på skatteutskottets utfrågning av Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson kan konstatera att han nu i tisdags, eller om det var i torsdags, sade att för första gången mer eller mindre någonsin minskar skattefusket. Det är, för att citera generaldirektören, tack vare de reformer och verktyg som riksdagen har beslutat om. Det görs en massa saker, och vi jobbar idogt med att komma till rätta med problemet. Skattefusket är ett stort samhällsproblem som vi måste bekämpa och som vi bekämpar. Därför vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 32 Peter Persson (S)

Fru talman! I 8 minuter och 34 sekunder talade Schulte, och ändå orkade han inte tillhöra de nya moderaterna hela tiden. Ty på slutet kröp det fram i detta standardanförande att han tyckte att stora delar av den socialdemokratiska politiken mot skattefusk var aptitlig. Så säger Schulte: Höga skatter leder till fusk, och vartannat badrum i vårt land är gjort med svartarbete. Vi har uppenbarligen olika bekantskapskretsar, Schulte. Ditt inlägg föranleder mig att fråga två saker. Det ena är: Tycker du att skattefusk är lika allvarligt som bidragsfusk? Det andra är: Om du nu anser att det har varit framgångsrikt med personalliggare och arrangemang kring det i hotell- och restaurangnäringen, där vi har fått loss 4 miljarder, varför inte gå vidare i de andra branscherna som vi har motionerat om? Om det har varit så framgångsrikt, varför vill ni inte gå vidare? Nu har du en replik på två minuter, och det ska bli intressant att höra hur fördelningen blir mellan de gamla och de nya moderaterna i den.

Fredrik Schulte (M)

Anf. 33 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! För att svara rakt på din första fråga om jag tycker att skattefusket är ett lika stort problem som bidragsfusket: Ja, absolut, minst, om inte mer! På den punkten är vi inte oense. Jag tycker att Peter Persson borde rannsaka sig själv lite grann. Vad var det egentligen den socialdemokratiska regeringen gjorde under de tolv år som ni styrde mellan 1994 och 2006 som var så fantastiskt för att bekämpa skattefusket? Jag har kollat hur många internationella informationsutbytesavtal ni slöt och kommit fram till att ni slöt noll. Det var möjligen så att Göran Persson inte vägde tillräckligt tungt i de frågorna. Men det gör Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Och vi har sett till att sluta ett trettiotal informationsutbytesavtal som kraftigt förbättrar möjligheten att minska bidragsfusket - jag menar skattefusket. Peter Persson nämnde bidragsfusk, så därför hade jag det på tungan. Vill jag utveckla systemet med personalliggare till andra branscher? Ja, det nämnde jag i mitt inledningsanförande - absolut! Men det kräver utredningsarbete, och tyvärr har ni socialdemokrater dragit in resurser till Statsrådsberedningen vilket gör att det finns mindre resurser till att genomföra det arbetet. Då kan ni säga: Ja, men det är så lite pengar att det borde inte påverka. Men ta till exempel de satsningar som ni vill göra på Skatteverket: Ni tycker att de har för lite resurser och kan inte genomföra tillräckligt med kontroller. Om jag minns rätt handlar det om ungefär 50 miljoner kronor. Ni sparade 300 miljoner kronor på Regeringskansliet. Det får effekt. I fråga om olika bekantskapskretsar är det nog lite åldersskillnad mellan oss. Jag har ingen kompis som någonsin har renoverat ett badrum. Jag bygger det bara på vad Skatteverket estimerar, där det fanns ett stort fusk inom den branschen.

Peter Persson (S)

Anf. 34 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag upplever mig i anden som något yngre än Schulte. Men jag noterar att han inte ens på två minuter orkar hålla fast vid Nya moderaterna. När han ska tala om skattefusk glider han över i bidragsfusk, och det är utomordentligt intressant. Här finns i eftermiddag - om ni tar skattefusk på allvar - en möjlighet för er att rent praktiskt rösta för ett socialdemokratiskt förslag som handlar om att utöka systemet med personalliggare, som framgångsrikt har dragit in 4 miljarder i resurser inom hotell- och restaurangnäringen. Utredning är gjord, remissvar är inhämtade, och proposition är möjlig. Det ligger i femte skrivbordslådan hos Anders Borg tillsammans med så mycket annan politik på det här området. All politik mot skattefusk som har tagits fram har varit socialdemokratiskt initierad. När det gäller avtalen med andra länder är det trycket bakom finanskrisen och nyliberalismens sönderfall som har gjort att avtal sluts. Så är sanningen, gamle man!

Fredrik Schulte (M)

Anf. 35 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Det blir lite parodiskt. Det blir väldigt bombastiskt från Peter Persson om att vi inte bryr oss om skattefusket. Men vi är ju helt överens om att det är ett jättestort problem. Anledningen till att jag ens nämnde bidragsfusket är att du har tjatat om det. Jag är här för att diskutera skattefusket. Det är du som drar in bidragsfusket i diskussionen. Skattefusket är ett jättestort problem. Vi har vidtagit många flera åtgärder än vad ni vidtog under er tid vid makten. Vi ska komma ihåg att skattefelskartan som Skatteverket tog fram, där de kom fram till dessa 130 miljarder, är ett kvitto på tolv år av socialdemokratiskt styre. Jag tycker faktiskt att Peter Persson är svaret skyldig. På vilket sätt minskar vi skattefusket genom att ta bort RUT och ROT? Hur ska man komma till rätta med det tidigare enorma problemet med svartarbete inom den sektorn? Jag har en kompis som är elektriker. Han berättar att svinnet på det företag där han jobbar är så gott som obefintligt, eftersom ingen av hans kolleger jobbar svart på fritiden, på kvällar, nätter och helger. Jag tycker att Socialdemokraterna borde redovisa mer vad ni gjorde under er tid vid makten. Vi har faktiskt åstadkommit förändringar, och Skatteverkets generaldirektör har konstaterat att skattefusket minskar för i stort sett första gången. Det är tack vare den politik som vi har fört. Men jag tycker inte att vi ska polemisera för mycket, för vi är i grunden överens om ambitionen. Göran Perssons regering var knappast känd för att spotta fram nya, innovativa idéer och förslag. Vi har förändrat väldigt mycket under de fyra år vi har suttit vid makten. Det har gjort att saker och ting tar lite tid. Nu har ni dessutom gjort enorma besparingar på Statsrådsberedningen, vilket gör att vi inte har kunnat genomföra alla de reformer som vi vill genomföra. Men vi är helt överens: personalliggarsystemet bör införas i byggbranschen och ett liknande system med tömningscentraler i taxibranschen.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 36 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Ekonomiprofessorn och den tidigare socialdemokratiska regeringsledamoten Gunnar Myrdal, som också fick ekonomipriset till Nobels minne, sade att svenska folket är ett folk av fifflare. Jag tror att han i grunden hade helt fel på den punkten. Tvärtom tror jag - det har jag också sagt tidigare i denna kammare - att om det är något som utmärker svenska folket är det att man vill göra rätt för sig. Svenska folket är inte ett folk av fifflare. Däremot kan regelverket ibland bli sådant och skattesatserna bli sådana - nu ska Peter Persson lyssna väldigt noga - att många känner sig tvingade att bli fifflare. Jag är övertygad om att de inte vill det. Tvärtom tycker jag att många reformer som har genomförts under senare år har visat att svenska folket inte vill vara fifflare. Jag noterar i detta sammanhang, fru talman, att RUT-avdraget är något som ni just nu vill ta bort. Men vilka effekter får det på skattefusket, som ni är så goda människor att arbeta mot? Jag vill påstå att om man tar bort RUT-avdraget kommer skattefusket att öka igen. Jag säger inte att detta är det enda argumentet för att vi ska behålla RUT, men det blir en sådan effekt. Att förneka att det skulle bli en sådan effekt tycker jag är fullständigt tokigt. Samma sak gäller ROT-avdraget. Det kan finnas olika anledningar till att vi har infört ROT-avdrag. Bosse Ringholm hade ett motiv för det, och vi har ett annat motiv för det. Det är goda reformer. Effekten av båda sakerna har varit att skattefifflet har minskat och att fler människor betalat skatt. Det tycker jag är väldigt bra. Fru talman! Ibland går det väldigt fort. Sedan betänkandet justerades har det som Fredrik Schulte var inne på inträffat, nämligen att vi har fått ett skatteavtal med Schweiz. Det tror jag är oerhört viktigt. Jag tycker inte att den här regeringen ska ta åt sig all ära för det, för många av de skatteavtal som har trätt i kraft under perioden från 2006 och kommer att fortsätta att träda i kraft förbereddes naturligtvis under en socialdemokratisk regering. Internationella händelser - framför allt 11 september-händelserna i USA, där man sedan på goda grunder jagar terrorister - har gjort att intresset för de internationella skatteavtalen har ökat, framför allt i USA och på många andra håll. Det har vi dragit nytta av. När Peter Persson vill göra gällande att det finns två sorters människor i den här kammaren, där de borgerliga på något sätt skulle vilja ha skattefifflare och skattefuskare och stå för det, då måste jag, fru talman, be att få protestera å det grövsta, för det är en förolämpning mot oss, som också kämpar för exakt samma sak. Om Peter Persson hade tänkt något innan han hade talat skulle han ha noterat att de 133 miljarderna inte är något som kom sedan regeringen Reinfeldt tillträdde den 6 oktober 2006, utan de hade byggts upp under lång tid. Jag säger inte att ni ensamma ansvarade för detta, utan det finns många olika orsaker. Man ska vara försiktig med att tillskriva andra personer åsikter som de inte har. Jag vet inte om Peter Persson har Andra Moseboks 20 kapitel under huvudkudden varje dag, men han borde ha det. Där står det nämligen: "Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa." Det är åttonde budet, fast det är lite omskrivet i den nya versionen, där jag tror att det står: "Du skall inte vittna falskt mot din nästa", men jag tycker, fru talman, att den tidigare formuleringen är vackrare. Det är ganska märkligt att vi under de fyra åren under Lars Johanssons regim i skatteutskottet fick höra exakt samma sak, nämligen att vi var onda människor. I själva verket har det vidtagits en lång rad reformer för att minska skattefusket. Det är också som Fredrik Schulte säger: Det håller på att minska ytterligare. Jag tycker att Peter Persson är svaret skyldig, för den fråga som Fredrik Schulte ställde har han inte svarat på. Varför uppkom de 133 miljarderna under de tidigare åren? Det är ju samma människor. Vi var absolut mot att dessa 133 miljarder skulle finnas. Vi vill, fru talman, att skattefusket ska vara noll! Sluta ljuga om oss - annars säger jag sanningen om er! Fru talman! Jag ska inte ta upp så många andra frågor, men jag vill lyfta upp en motion som Roger Tiefensee har skrivit och som utskottet föreslår avslag på. Det handlar om inbetalning på fel skattekonto. I själva verket ser jag att skrivningen i betänkandet är ett bifall till motionen, att man i Regeringskansliet ska titta över detta. Det är naturligtvis helt orimligt att vi har olika regler för när man råkar betala in något på ett skattekonto eller om en bank råkar betala ut lön till någon. Jag såg att någon i Eskilstuna av alla platser, där folk är så hederliga, hade lagt beslag på 68 000 kronor som hade blivit felaktigt utbetalda. Men det är inte tillåtet - det måste man vara medveten om. Det är viktigt att understryka det. Fru talman! När det gäller skattefusk - den frågan har ju kommit upp mycket nu - vill jag säga att jag i grund och botten inte tror att det föreligger någon skillnad mellan oppositionen och regeringen, utan vi är för att alla de här sakerna ska bli helt rätt reglerade. Men det ska också ske på ett rättssäkert sätt. Att otillbörligt komma över pengar, genom egenmäktigt förfarande eller vad det nu kan vara för någonting, ska icke tillåtas. Så enkelt är det. Peter Persson! Jag blir ganska upprörd när jag hör dig säga att vi är en sämre sortens människor. Det godtar inte jag. Jag tycker att du ska ändra dig på den punkten. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 37 Peter Persson (S)

Fru talman! Det är uppenbart att det träffade Gunnar Andrén och andra tydligt när jag jämställde frågorna om fusk med skatt och bidrag och uttalade min indignation över detta. Jag har inte namngivit någon särskild. Jag har inte talat om någon grupp. Både Schulte och Andrén talar om avdrag för hushållsnära tjänster, RUT. Bland de 10 procent i vårt land som tjänar minst har ingen använt RUT-avdrag. Bland de 10 procent som tjänar bäst är det 41 140 som har använt det. Så Andrén och Schulte säger att höginkomsttagarna är stora skattefuskare. Jag har aldrig sagt det. De måste uppenbarligen ha ett stort bidrag för att inte fuska. Jag har aldrig påstått det, men ni påstår det. Varför fuskar inte de som tjänar allra sämst? Jag har inte berört den här debatten. Jag har inte gjort kopplingen. Men jag förstår att er indignation handlar just om den skam ni känner inför det som stod i DN den 27 januari om hårdare tag mot bidragsfuskare. Det ska vara en sanktionsavgift, minst 500 kronor, föreslår en statlig utredning. Det ska inte behövas något uppsåt eller någon oaktsamhet för att avgiften ska krävas in, utan det är, pang, en sanktion. Däremot kan skattefuskare få säga: Jag anmäler mig. Och så betalar de in, och det är ingen sanktionsavgift. När jag talar om fusk blir det en våldsam indignation. Jag förstår inte detta, Andrén.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 38 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Alla som lyssnade på den här debatten kunde höra att Peter Persson med en exemplarisk noggrannhet gick förbi de 133 miljarderna, hur de hade uppstått. Det var inte ett ord om detta. Jag är också indignerad men inte alls på den grund som Peter Persson gör gällande. Jag är indignerad över att Peter Persson får det till att jag skulle försvara skattefusk eller bidragsfusk eller någonting sådant. Jag gör inte det. Det gör inte mina vänner i Alliansen heller. Så enkelt är det. Raimo Pärssinen kommer säkert att tala om hur man ska ta itu med taxinäringen. Där kan man också diskutera om vi har nått ända fram. Det kan jag medge. Men Peter Persson påstår gång efter annan att vi skulle försvara skattefusk. Det är andemeningen i vad du säger. Det är inte sant. Jag godtar inte det, att jag vid ett enda tillfälle skulle ha godtagit skattefusk i den här kammaren. För att styrka någonting läser Peter Persson ur Dagens Nyheter från den 27 januari om något utredningsförslag. Ska vi svara för detta utredningsförslag? Någon ordning får det väl ändå vara, Peter Persson! Man kan mycket väl diskutera den här frågan, som jag inte känner till. Jag har inte tagit ställning till denna fråga. Det har säkert inte Peter Persson heller gjort. Men varför ska vi svara för andra saker än detta? Peter Persson! Nu har du två minuter på dig. Jag skulle vilja ställa en enda fråga till dig: Hur kunde de här 133 miljarderna, eller något mindre, uppstå under de år som ni var ansvariga? Ville ni detta? Nej, det tror jag inte. Jag ska gärna svara åt Peter Persson också. Jag tror inte att ni ville detta. Det var en effekt av att man hade ett system där människor fann att det på många håll var orimliga skattesatser. Jag tror inte att de här människorna ville fuska. Allra sist, fru talman, ska jag säga något om ROT-avdraget. När man tar upp ROT-avdraget måste man ställa frågan, oavsett vem som har använt det: Kommer det eller kommer det inte att bli fler människor som ställs utanför arbetsmarknaden?

Peter Persson (S)

Anf. 39 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag kan gärna svara på din fråga och också stilla din indignation. Först tar jag frågan. Skattefusket uppstod genom en kombination av girighet och uppfinningsrikedom och förutsättningar att genom räntesnurror, undanhållande i andra länder och sinnrika transaktioner dra bort medel från det gemensamma. Så uppstod det. Det är inte sant att skattebetalningskapaciteten är mindre i ett samhälle som tar in stora skatter. Det är ett våldsamt skattefusk i länder med väsentligt lägre skattenivåer, för där betyder solidariteten ingenting. Jag har aldrig tvivlat på Gunnar Andréns moraliska halt. Jag vill ge dig möjlighet till rättelse om aftonen. Du kan stilla ditt samvete och få bort allt det som du upplever som anklagelser från min sida genom att rösta på reservationerna 1 och 4 vid voteringen. Gör det! Då bidrar du i kampen mot skattefusk.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 40 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Ja, nu fick vi ett svar om de 133 miljarderna, och det var det svar som jag gav. Er avsikt var inte att de skulle uppstå. Ni ville inte det. Vi vill inte heller detta. Vi har aldrig önskat detta. Här står vi på samma moraliska grund. Peter Persson har tidigare anklagat oss för att vi skulle vara sämre människor för att det här har uppstått. Nej, jag ställer inte upp på det över huvud taget. Detta är inte bara en skattefråga. Det är en moralisk fråga, hur ni argumenterar. Den diskussionen fortsätter jag gärna. Är solidariteten i andra länder sämre än i Sverige? Jag skulle vara försiktig med att diskutera frågan om hur det är med andra länder. Däremot tror jag att det finns en sak som är bra i Sverige - och det försvarar jag gärna - nämligen att vi har effektiva myndigheter, inklusive Skatteverket, som tar in 98 ½ procent, eller kanske till och med ännu mer, av de debiterade skatterna. Och det kommer in ännu mer av andra orsaker, så att säga. Jag tror att det finns en skillnad där, att myndigheterna i en del andra länder inte är lika effektiva. Men om detta har att göra med den moraliska halten hos andra europeiska människor vill jag låta vara osagt. Jag är glad över att vi har ett bra och effektivt skatteverk. Jag är bekymrad över det som den tidigare skattedirektören Mats Sjöstrand sade vid något tillfälle när några av oss var med, nämligen att internationell skattebrottslighet har en tendens att ta väldigt stora resurser. När Skatteverket hos oss äntligen har fått fatt på de här brottslingarna tar den internationella revisionsbyrån över de värsta. Det är ett jättebekymmer att det är på det sättet. Där måste vi se till att Skatteverket har den kapacitet som man har. Fru talman! Nu har inte Peter Persson rätt till någon mer replik. Men om det skulle bli tillfälle för Peter Persson att diskutera ROT-avdraget tror jag att han ändå skulle fundera på om det här från etisk synpunkt är en ganska bra reform, oavsett vem som använder den. Är det på det sättet eller inte?

Jacob Johnson (V)

Anf. 41 Jacob Johnson (V)

Fru talman! I mitt anförande tog jag upp problemen med de privata bolagen i välfärdssektorn, som jag sade täljde guld med pennkniv med hjälp av skattemedel. Jag refererar också till Svenska Dagbladet som i dag har rubriken "Välfärd riskkapitalets nya guldgruva" på första sidan. De har en hel bilaga med rubriken "Jakten på skatten" och pekar där ut välfärdens nya herrar, för det är i stort sett bara herrar som är chefer för de här företagen och gör stora vinster. Bläddrar man i bilagan kan man se hur det går till, och man kan också få en karta över hur pengarna flödar ut ur Sverige till olika skatteparadis. Svenska Dagbladet redovisar också hur avkastningen på insatt kapital i dessa riskkapitalbolag är med hjälp av de här konstruktionerna. De skriver till exempel att Ambeakoncernens avkastning på eget kapital 2009 var 33 procent. Attendo Care, koncernens svenska dotterbolag, hade 88 procents avkastning på eget kapital 2009. Svenska Dagbladet jämför detta med 16 procent hos industriföretag som Volvo, 13 procent för Handelsbanken och 10 procent för Vattenfall. Det kan tyckas vara ett ganska smart upplägg att kunna göra sådana vinster. Men hur ser Gunnar Andrén på detta mot bakgrund av att pengarna behövs inom välfärdssektorn och mot bakgrund av att vi ska ha en skattelagstiftning och en tillämpning som tillvaratar svenska medborgares intressen?

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 42 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Ursäkta att jag inte tog upp den här frågan i mitt anförande. Den ligger ju lite vid sidan av det vi diskuterar nu, men det är likväl en viktig fråga. Jag ska gärna medge att jag är väldigt bekymrad över en sådan utveckling mot stora koncerner. De gör visserligen många gånger bra saker, vilket jag har sagt tidigare i denna kammare. Vi har till exempel Sankt Eriks ögonsjukhus, Pysslingen och Cityakuten. Det tycker jag var väldigt bra företag. Man öppnade upp för att det skulle finnas andra vårdformer och ny pedagogik i förhållande till den kommunala verksamheten, skolan och så vidare. Men här har vi fått någonting som jag vill kalla en avart med olika koncernkonstruktioner och så vidare. Frågan är då: Är det dessa riskkapitalisters fel, som Jacob Johnson säger, eller är det vårt fel? Ska vi rannsaka oss själva för att vi inte har tillräckligt skarpa regler så att man inte kan få ut sådana här vinster? Jag håller ju med: Detta är på något sätt orimliga vinster. Det är inte bra. Mitt parti, och jag tror att regeringen med Jan Björklund i spetsen kommer att instämma i detta, menar att detta måste vi se över, för detta var inte avsikten. Avsikten var att få komplettera en skola med god pedagogik. Fru talman! Jag råkar ha haft mina barn i Adolf Fredriks skola som är en kommunal skola här i Stockholm. Socialdemokraterna ville en gång lägga ned den, men det gick inte. Jag tror att det är ett exempel på hur man kan göra i den kommunala delen. Man måste specialisera sig och göra intressanta saker. Det har man inte riktigt gjort. Jag tror också att alla de personer, Jacob Johnson, som har blivit behandlade på Sankt Eriks ögonsjukhus är tacksamma över att slippa stå i en offentlig kö.

Jacob Johnson (V)

Anf. 43 Jacob Johnson (V)

Fru talman! Det systemskifte i den svenska välfärden som Gunnar Andrén och hans parti ställer sig bakom får de här dramatiska konsekvenserna med stora summor, skattepengar, som flyr från landet och undandras svensk beskattning. Det är också så att i det systemskifte som Gunnar Andrén står bakom med den fria etableringsrätten kan de skattemedel som olika privata vårdbolag hämtar hem inte allokeras efter behov, utan de allokeras efter plånbok. Det är alltså ett väldigt stort systemskifte, och hela historien med riskkapitalbolagen är en del av detta. Här krävs verkligen en helt annan politik. I Vänsterpartiet motsätter vi oss att vi ska kunna ha en konstruktion med stora privata vinstdrivna bolag i välfärdssektorn. Vi vill också ha en ordentlig översyn av skatteflyktslagen för att kunna stävja detta och verkligen hindra det. Genom de här konstruktionerna har ägarna till bolagen, dessa herrar, plockat ut miljardtals kronor i vinst. Det är helt otillständigt. Svenska skattebetalare anser att svenska skattepengar ska gå till välfärd och inte till några smarta klippare som kan plocka ut miljardtals kronor i vinst på svensk välfärd. I den här frågan tycker jag nog att Gunnar Andrén som i andra sammanhang trots allt kan ha vissa insikter borde ändra åsikt och ansluta sig till en vänsterpartistisk politik.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 44 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Nej, det tänker jag inte göra, och jag ska berätta varför. Jag tycker att anledningen till att det har kunnat bli så här, koncernbildning och så vidare, det är ett bekymmer. Det kan jag hålla med om. Men det största bekymret, fru talman, är något helt annat, nämligen att produktiviteten och uppfinningsrikedomen och allt möjligt inom den offentliga sektorn har varit för dålig. På det viset har det kunnat uppstå ett sådant här behov. Det är klart att man kan förbjuda det, men den verkliga lösningen ligger någon annanstans, och det var det jag ville säga med exemplet Adolf Fredrik som kom redan 1939: Får man inte en ökad produktivitet och uppfinningsrikedom, ökad frihet och ett ökat ansvar för den egna personalen inom de kommunala och landstingskommunala verksamheterna så kommer man inte att kunna konkurrera på det här sättet. Vad man ska göra först menar jag är en ideologisk fråga. Det finns väldigt många saker som görs i väldigt många landsting, men jag tror inte att man skulle ha hjälp av Jacob Johnson. Däremot har jag stort hopp om att det finns många socialdemokrater som tycker att det är bra med nya alternativ och valfrihet för patienterna och eleverna och deras lärare. Valfrihet, fru talman, det är inget ord som med lätthet - även om jag inte säger aldrig någonsin - kommer över Jacob Johnsons läppar. Men de här eleverna och patienterna har ju valt ett alternativ som de tycker är bättre, och det tror jag är vettigt. Lösningen ligger därför i att den offentliga sektorn måste bli mycket bättre på att tillfredsställa de behov som finns.

Karin Nilsson (C)

Anf. 45 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Som ni har hört av de tidigare inläggen i debatten har oppositionens reservationer handlat om skattefel, skattefusk, skatteflykt och Skatteverkets resurser för att komma åt undangömda pengar i olika skatteparadis. Hela debatten har faktiskt hittills handlat om detta skattefusk. Det är naturligtvis väldigt viktigt för tilltron och respekten för den svenska skattelagstiftningen att Skatteverket kan följa upp efterlevnaden av gällande lagar. Vi har givetvis alla ett ansvar att solidariskt bidra till vår gemensamma välfärd, och som ni också hörde i tidigare inlägg, till exempel från Fredrik Schulte, så beskrev han väldigt tydligt vad den borgerliga regeringen har vidtagit för åtgärder. Det är mängder med åtgärder för att komma åt skattefusk. Det är kravet på kassaregister, det är oanmälda kontroller, det är omvänd moms, det är personalliggare med mera, för att inte tala om att Sverige faktiskt är bland de bästa och flitigaste när det gäller att teckna informationsutbytesavtal för att komma åt undangömda pengar i skatteparadis. Denna fråga verkligen har vänts ut och in. För att skattemoralen ska upprätthållas är det då också självklart viktigt att ärliga företagare ska slippa konkurrera med oärliga skattesmitare. Det är också viktigt att hitta en balans i hanteringen av företagare i denna jakt på uppsåtliga skattefuskare. Regeringen kom förra året med en länge efterlängtad proposition med tio reformförslag för ett förbättrat trygghetssystem för företagare på socialförsäkringsområdet. De har successivt trätt i kraft under sommaren 2010, men det återstår fortfarande områden där framför allt småföretagare känner sig otrygga, utlämnade och utsatta. Skatteområdet är tyvärr ett sådant område. I motionsbetänkandet som vi här debatterar som handlar om taxering, skattebetalning och folkbokföring har jag själv med en motion om rättssäkerhet för företagare. Trots att Skatteverket av privatpersoner upplevs som en mycket serviceinriktad och tillmötesgående myndighet finns det företagare som tyvärr upplever sig misstänkliggjorda i kontakter med Skatteverket. Det finns givetvis väldigt bra och hjälpsamma tjänstemän och handläggare på flera av landets kontor, men det finns dess värre också sådana som i mötena med företagare verkar ha siktet väldigt tydligt inställt på att det kan förekomma skattefusk. Det kan det givetvis, men fokus ska inte alltid i alla sammanhang vara sådant. Många nya företagare kan känna en osäkerhet inför redovisningar och deklarationer och kan behöva stöd och hjälp för att undvika att göra misstag. Om det blir misstag måste det ändå finnas en förståelse för mänskliga brister utan att det omedelbart leder till skatterättsliga påföljder. I ett litet företag där företagaren ofta är den som ensam sköter administrationen är organisationen också väldigt sårbar vid sjukdom. En allvarlig sjukdom, till exempel en stroke eller cancer, kan vara en förklarlig orsak till att en redovisning eller en inbetalning till Skatteverket eller Bolagsverket inte kommer in till angivet datum. En sådan orsak, som i alla andra sammanhang skulle betraktas som en skälig orsak till fördröjning, kan av skattemyndigheten betraktas som en kriminell handling och därför straffas med skattetillägg eller förseningsavgift, beroende på vilken inställning man har från myndighetens sida givetvis. Företagarförbundet menar att det varje år drivs ett antal företag i konkurs på felaktiga grunder. Det är klart att drivs de i konkurs tappar vi arbetstillfällen. Vi tappar företaget och vi tappar företagets anställdas möjlighet att försörja sig. Det behöver finnas en respekt i hanteringen. Att försöka få rätt mot en statlig myndighet är också ofta en komplicerad, kostsam och tidsödande process. Bevisfrågor i skatteprocesser måste kunna vara jämförbara med beviskraven inom straffrätten. Det finns företagare som upplever att det inte är så i dag. I skattelagstiftningens kap. 15, skattebetalningslagen, görs det undantag för skattetillägg och förseningsavgift endast om den skattskyldige har avlidit. Undantaget för kontrollavgiften är att den inte ska tas ut om säljaren har avlidit. Jag tycker att det borde vara möjligt att stifta lagar som gör skillnad på om en förseelse har sin grund i uppsåt eller om en förseelse har sin grund i sjukdom eller annat som har varit svårt att påverka för den enskilde. Ska flera våga starta och driva företag får de inte hindras av rädslan att göra fel. Fru talman! Min motion i denna fråga är en av dem som enligt utskottets förslag kommer att avslås. Jag kan acceptera utskottets ställningstagande eftersom jag sedan i höstas, när jag skrev den här motionen, har blivit medveten om att regeringen den 13 februari i år har skickat ut en lagrådsremiss som är baserad på Skatteförfarandeutredningens 1 500 sidor tjocka dokument. Efter att ha fått tillfälle att kika i denna mycket omfattande papperslunta vet jag att det finns förslag om enklare och tydligare regler och viktiga förbättringar på rättssäkerhetsområdet för skattskyldiga. Skulle det mot förmodan fattas något inom lagstiftningen för att rättssäkerheten ska stärkas kommer det att ges tillfälle att debattera dessa frågor i samband med behandlingen av en proposition efter det att Lagrådet har behandlat frågan. Sedan är förstås den upplevda rättssäkerheten också beroende av tillämpningen av gällande lagar, både nuvarande och kommande. Där får jag sätta min tilltro till att Skatteverket ser över hur frågorna hanteras på kontoren från norr till söder i Sveriges avlånga land. Fru talman! Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 46 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! När man kommer i slutet av en debattrunda är den puré som har diskuterats ganska väl bearbetad och vissa områden har ofta utkristalliserat sig. Jag får väl avgränsa mig till att kommentera det som finns utöver detta. Betänkandet innehåller många förslag på flera områden. De flesta motionerna rör tekniska frågor där motionärerna - det är oftast enskilda motioner - önskar ändring och översyn av nuvarande ordning. Partimotionerna innehåller förslag om förstärkt kontroll och diskussioner om skattekontroll, skattefusk och ekobrott. Jag sade inte bidragsfusk, jag sade skattefusk. Som framgått av inläggen råder inga större skillnader i uppfattning om vikten av att minska det så kallade skattefelet. Skattefelet innehåller ju både skattefusk och omedvetna felaktigheter samt sådana saker som man inte själv kan påverka. Skatteverkets redovisningar visar också att skattefelet faktiskt minskar på grund av förbättrad information och självrättelse. Generaldirektören för Skatteverket, Ingemar Hansson, sade nyligen att han tyckte att de hade de resurser de behövde, för det kommande året i alla fall, vilket är glädjande. Fru talman! Jag vill lyfta fram en annan preventiv insats som ofta förbises. Det är ett skattesystem som är begripligt, transparent och som uppfattas som rimligt och logiskt inom sitt skatteområde. Skatter som kantas av en rad avvikelser, undantag och snåriga regler bidrar till ett större skattefel och får ibland helt oönskade effekter. Detta ger i sin tur Skattemyndigheten ökad arbetsbelastning och svårighet att följa upp efterlevnaden av regelverket. Ett högt skattetryck på ett område leder på ett indirekt sätt ofelbart till ökad risk för fusk. Detta stöds också av de undersökningar som har gjorts. För dem som inte har noterat att så är fallet rekommenderar jag att studera bilisternas beteende vid en fartkamera. Den ögontjänare som man kan se i det sammanhanget är ganska betecknande för hur människor beter sig. Därför måste vi tyvärr ha fusk, men det vore bättre om alla körde efter hastighetsbestämmelserna så gott de kunde. Vi har också andra skatter, exempelvis förmögenhetsskatten, som faktiskt har drivit kapital ur landet och som bidrar till en del av den skatteflykt vi talar om, indirekt i alla fall. Man talar också om det uteblivna arbetet på grund av olika skatteregler, merarbete man kanske inte tar, företaget man inte startar. Orimliga regler får därmed också effekt och ger minskade skatteintäkter till samhället. Den överlägset bästa metoden, fru talman, som oppositionen sällan pratar om, är en förbättrad skattemoral. Detta borde vara ett långsiktigt projekt som går hand i hand med det jag nämnde. Man kommer ofelbart aldrig in på och talar om individens ansvar för sitt beteende inom olika områden. Det är faktiskt individer bakom de här skattesnurrorna. Det är inte en robot från någon annan världsdel eller från en rymdfarkost som sitter och räknar ut detta. Bakom varje fusk, oavsett vad det är för någonting, finns det en individ. Detta tycker jag att man borde tänka mer på. Det finns också de som oavsiktligt har felat, det ska vi komma ihåg att det gör. De får också ganska stora skattetillägg, på 40 000-50 000 kronor, trots att det är händelser som de själva faktiskt inte rår över. Man borde fundera på om det också är rimligt, med tanke på vilka effekter det får för företaget, för individen och för de anställda. Jag säger inte att det är fel, men någon måtta får det också vara åt det hållet. Jag tycker att Skatteverkets insats för att bistå skattebetalare och företag med information och service är lovvärd och något som andra myndigheter bör ta efter, inte minst Försäkringskassan. Men det finns dess värre alltid personer som väljer att på alla upptänkliga sätt kringgå beskattning, både inom och utom Sverige. Ibland görs detta med olika skattetekniska upplägg, förflyttning av pengar genom snåriga transaktioner och många länder som är mycket svåra att följa. Därför är satsningar på internationell samverkan, som inte alla partier står bakom, väldigt viktiga och nödvändiga. Uppförandekoden inom EU är ett sätt att tackla gränsöverskridande skatteflykt och att finna gemensamma strukturer för att minska möjligheterna till skatteundandragande. Jag tycker att det är bra att vi går vidare på den vägen. Fru talman! Jag tycker att vi har debatterat detta ganska mycket men jag vill ändå säga att jag delar Gunnar Andréns uppfattning att när man tillvitas att "ni borgare talar bara om bidragsfusk" går det inte att sedan som Peter Persson påstå att detta inte avser oss. Jag tycker att det är ganska svagt att inte be om ursäkt för detta. Med det yrkar jag bifall till förslagen i betänkandet och avslag på motionerna. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 47 Peter Persson (S)

Fru talman! Det var ett utomordentligt intressant anförande. Jag vill bara för att bringa klarhet fullt ut i Gustafssons tankegångar ställa två frågor. Är du av den uppfattningen att skattefusk är lika allvarligt som bidragsfusk? Den andra frågan är: Delar du den syn som har framkommit här i kammaren att de som utnyttjar riksdagsmajoritetens beslut om RUT-avdrag tidigare var skattefuskare? Om man tar bort RUT-avdraget återgår de tydligen till brottslig verksamhet. Är det din uppfattning?

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 48 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Min uppfattning som kristdemokrat är att fusk inte är begränsat till några samhällsklasser utan att det finns på alla nivåer. Tyvärr är det oftast de med minst resurser som drabbas mest av att befinna sig i en rättslös situation genom att de tyvärr tar de svarta arbetena. Det beklagar jag. Fusk är fusk - oavsett vad det gäller. Jag hoppas att jag har klarat ut det. Det gäller skattefusk, bidragsfusk eller fusk inom offentlig sektor där man använder medel på ett sätt som bara är till för en själv och inte är till nytta för samhällsmedborgarna som surt har arbetat in pengarna. Skatt är dock en laglig konfiskering av privat egendom. Det är definitionen. Vi har legal rätt att ta in människors pengar. Då ska de användas optimalt. Jag ser inga bekymmer med detta. När det gäller de olika skattesatserna är det bevisat att om ett område beskattas högt blir skattekilen så stor - det är allmänt känt - att det finns betydligt ökad risk för att den svarta sektorn ökar inom området. Det har vi sett på en mängd olika områden. Vi kan se det inom restaurangbranschen, för hemtjänstinriktade arbetsinsatser och på en mängd andra sätt. Jag tog upp frågan om byte av tjänster mellan olika skickliga hantverkare i stora sommarstugeområden. När jag tog upp frågan om inte detta är ett bekymmer för samhället sade en före detta vänsterpartistisk företrädare att detta kallas för smörjmedel i samhällsmaskineriet. Så kan vi också tackla frågan om skattefusk. Jag tycker ändå att man bör ha regler som gör det rimligt att använda sig av de vita tjänsterna och det offentliga. Då blir det fler företag, ökad sysselsättning, bättre pensionspoäng och så vidare. Det är bra för alla i samhället.

Peter Persson (S)

Anf. 49 Peter Persson (S)

Fru talman! Det intressanta med debatten är att vi har problematiserat frågan om skattefusk och bidragsfusk. Då blir företrädare för de borgerliga partierna våldsamt upprörda och indignerade. Det indikerar något, nämligen att de inte har en önskan att jämställa dessa saker. Lars Gustafsson drar ut frågan när han säger att vi ska titta på välfärdssamhället och skatterna. Skatter är en laglig konfiskation! Det var en nyhet. KD anser inte längre att det finns några solidariska värden i att vi gemensamt bidrar till ett samhälle som är omfördelande. En laglig konfiskation. En plåga du dignar under. Inte en möjlighet att vara med och bygga solidaritet. Jag trodde att solidaritet var en av de grenar som ditt parti faktiskt byggde på. Jag frågade dig: Om man tar bort RUT, hemfaller folk då i ökande grad i det som kan benämnas brottslig verksamhet? Har ni den synen?

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 50 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Jag skulle rekommendera att studera lite mer skattefilosofi. I skattefilosofiskt hänseende anser man att samhället har tillskansat sig legal rätt att ta in människors egendom. Det är privat egendom. Den lön man får är privat egendom. Den är faktiskt inte samhällets. Där är skillnaden i grundsynen i det socialistiska tänkesättet och det kristdemokratiska tänkesättet tydlig. Det är därför vi inte heller tycker att man ska konfiskera människors hus och hem, som ni har varit inne på tidigare. När det gäller skatter är människan oftast en moralisk varelse som vet vad som är rätt och fel. Dess värre lockas hon till när det råder för stora hinder att inte gå den rätta vägen. Detta har att göra med vilka förutsättningar och kostnader det finns för att köpa en tjänst. Därför måste incitamentet både i skattesystemet och i vårt sociala välfärdssystem vara sådant att det uppmuntrar individen att gå tillbaka till ett arbete. Det är därför vi har karensdagar. Om vi vore fullkomliga skulle vi inte ens behöva ha denna debatt. De skattemedel vi tar in måste vi använda på ett optimalt sätt. Det är tråkigt att vi ska behöva använda skattepengar för att jaga dem som medvetet sätter i system att fuska, oavsett om de befinner sig i Sverige eller utanför. Därför vill jag ha ett fungerande skattesystem, som går att kontrollera, som är rimligt och som också upprätthåller den moraliska andan hos folket att sköta sig och försöka försörja sig efter bästa förmåga. Så är tyvärr inte fallet, oavsett samhällsklass.

Raimo Pärssinen (S)

Anf. 51 Raimo Pärssinen (S)

Fru talman! Det känns lite nostalgiskt att gå upp i talarstolen och tala om skattefrågor. Samtidigt är det roligt. Det är synd att Gunnar Andrén har lämnat kammaren. Jag tror inte att Gunnar Andrén är en annorlunda människa. Jag tror inte att någon som sitter här har en ond vilja eller är annorlunda. Däremot väljer vi olika lösningar på problemen. Fru talman! Låt mig än en gång få fört till protokollet att Gunnar Andrén förmodligen är den siste socialliberalen i denna kammare. Då är det sagt. Jag vet att han tycker om att höra det. Jag har gått upp i talarstolen eftersom jag har några motioner som har tagits med i betänkandet och som jag tycker är viktiga. Låt mig börja med den första motionen om F-skattsedeln. Egentligen handlar det om att ge god service till småföretagare. Det handlar också om att skapa trygghet för konsumenter och för beställare, och det handlar om ordning och reda. Skatteverket lade för ett antal år sedan fram ett förslag som de kallade skatta.se som verkligen var intressant. Det gick ut på att den som ville och antog serviceerbjudandet från myndigheten kunde få sina löner, avgifter och så vidare körda i ett system som Skatteverket stod för. På så vis kunde man få en bra garanti för en seriös verksamhet där allt sköts rätt. Den egna företagaren kunde lugnt luta sig tillbaka och veta att allt går rätt till. Den ordningen skulle innebära att den som inte antog serviceerbjudandet för att underlätta för företagare skulle få ögonen från Skatteverket på sig. Skatteverket skulle med knappa resurser få möjlighet att följa dem på ett annat sätt. Med det påstår jag inte att de skulle fuska - även om vi har sett på skattefelskartan att de som har företag med lönesummor under 1 miljon kronor står för en stor del i skattefelskartan. Om jag inte missminner mig är det upp till 52 miljarder kronor. På så vis skulle situationen underlättas för de seriösa och det skulle bli en bättre ordning. Samtidigt som vi hjälper de seriösa att vara kvar i branscher och yrken och motverkar de oseriösa kan vi få in mer resurser till den generella välfärden - eller som en del säger till kärnan i välfärden. Det är ett viktigt förslag, och jag hoppas någon gång få genomslag i riksdagen för min och Hans Olssons idé. Fru talman! Sedan vill jag ta upp frågan om taxifusket. Det här är ett gemensamt bekymmer. Jag tittar på utskottets ordförande; så är det. Alla känner till bekymret. Många av oss är direkt berörda när vi åker taxi. Det har kanske inte gått riktigt rätt till. Jag har tidigare jobbat med dessa frågor tillsammans med Transportarbetareförbundet och Taxiförbundet. Taxiförbundet har redovisat för mig och för andra att det pågår en oseriös verksamhet som kan räknas upp till motsvarande 4 miljarder kronor. Taxiförbundet i Stockholm har redovisat att det handlar om så mycket som 40 000 kronor i timmen som undantas från laglig skatt. Vi får höra från kommuner som har blivit blåsta i upphandlingar. Det finns transportörer som lägger lägre anbud än de seriösa. På så vis vinner de affärer i fråga om offentligt upphandlade transporter. Varför skulle denna kammare och skatteutskottets ledamöter blunda för den verksamheten, där det faktiskt är seriösa åkare som slås ut? Varför skulle vi acceptera att upphandlingar går till oseriösa, som i sin tur drabbar dem som verkligen vill göra rätt för sig? Jag har försökt lyfta den här frågan ett antal gånger med finansministern, senast för en månad sedan i en interpellation. Då kunde jag konstatera att finansministern tyvärr hänvisade till fel utredning. Så var det, och jag tänker följa upp det. Redan i september 2006 fanns det, efter ett långvarigt arbete, en färdig lagrådsremiss om det som kallas för obligatoriska tömningscentraler. Den lade regeringen, tyvärr, i papperskorgen. Sedan har det inte hänt någonting med detta, trots ett färdigt förslag som alla inblandade var överens om. Nu finns det ett starkt önskemål och har funnits hela tiden - återigen har Taxiförbundet uppvaktat regeringen och Finansdepartementet ett antal gånger - att få ordning och reda på detta. Man har visat på att det finns ett system som man rakt av kan sätta in som fungerar och inte innehåller några större kostnader för de så kallade friåkarna. Vi vet, fru talman, att det är ungefär 80 procent som redan är anslutna till de här centralerna. Då är frågan: Varför skulle vi inte från denna kammare kunna ge ett uppdrag till regeringen att, precis som Taxiförbundet säger, som de seriösa åkarna säger, som de som kör bilarna säger, ta fram ett förslag om obligatoriska tömningscentraler? Jag förstår inte varför man inte tar upp den här tråden. Det är obegripligt. Gunnar Andrén, vi är helt överens när det gäller detta att bekämpa skattefusk. Jag vet att det finns önskemål från Taxiförbundet om att vi över partigränserna gemensamt ska skriva om detta för att komma åt denna svulst. Och det är lätt att göra det, Gunnar Andrén. Varför skulle inte till exempel vi göra det för att sätta lite större tryck i den här frågan? Det vore tacknämligt om det fanns någon från majoritetssidan i utskottet som kunde svara på varför detta dröjer. Ni hänvisar till registerutredningen, men den tar ju inte upp frågan om obligatoriska tömningscentraler. Jag har försökt ställa frågor på ett så korrekt sätt som möjligt här från talarstolen nu, och det vore bra om det fanns någon som kunde svara på dem. Välkommen att göra det! Jag kommer att fortsätta min kamp för ordning och reda, för att stå på de seriösa taxiåkarnas sida och för att minska skattefusket. Skatteverket har ju skrivit till regeringen. Om vi gör det här blir den första effekten rent ekonomiskt 400 miljoner kronor i första svängen. 400 miljoner kronor är inte fy skam, så varför inte låta oss göra detta? Jag har suttit här och lyssnat till er, och det finns så många vinklar när det gäller frågan om de så kallade RUT-tjänsterna. Nu när jag sitter i arbetsmarknadsutskottet ser jag en annan sida av det hela. Då handlar det inte bara om skatteavdrag och så vidare, utan vad vi ser är att det kommer in utländsk arbetskraft. Det kan väl i och för sig vara bra, men det finns ingen kontroll på det hela. Jag har frågat Arbetsmiljöverket om de kan ha någon kontroll över det hela. Det kan de inte, säger de. Ni säger att de här tjänsterna har omvandlats till att bli vita tjänster, men ni måste ju erkänna att hela den här branschen också har fyllts på med svarta tjänster. Så är det. Det har till och med gått så långt att man kan beställa RUT-tjänster med tillägg, och jag behöver inte stå här i talarstolen i kammaren och tala om vad det är för typ av tillägg. Ni förstår säkert vad det är. Det handlar faktiskt om att en del blir utnyttjade av det här systemet. Så snälla kamrater på majoritetssidan - jag ska kalla er så för en gångs skull - se hela problematiken med RUT! Stå inte bara och säg att nu har vi löst ett problem med det här! Så är det inte, därför att det dyker upp nya problem, och det finns ett utnyttjande i det här som vi gemensamt måste göra någonting åt. Fru talman! När generaldirektören i Skatteverket gör bedömningen att skattefusket minskar och säger att det är tack vare de åtgärder som regeringen har föreslagit, kan jag bara konstatera att Ingemar Hansson ger sig själv beröm. Det var ju han som var statssekreterare i Finansdepartementet innan han gick över till Skatteverket, så jag har svårt att tänka mig att han skulle kunna göra någon annan bedömning än att det han själv har föreslagit och arbetat med är jättebra.

Johnny Munkhammar (M)

Anf. 52 Johnny Munkhammar (M)

Fru talman! I Alliansen tror vi på rättsstaten, vilket betyder att landet ska styras av en lag och att människor ska följa lagen, och ifall lagen säger att man ska betala skatt ska man betala skatt. Ett brott mot detta är ett mycket allvarligt brott. Vi anser att rättsstaten ska gälla, så det ska inte fuskas med skatten. Det är lika viktigt att skatten tas upp på ett rättssäkert sätt, och det finns gott om fall där rättssäkerheten inte har fungerat särskilt väl. Ifall man studerar skattemotionerna som ligger på skatteutskottets bord och som vi har behandlat kan man se att de som kommer från vänster i mycket stor utsträckning handlar om att staten ska ha mer kontroll, inte minst över medborgarnas pengar. Tittar man på de motioner som kommer från Alliansen ser man att de påfallande ofta handlar om att medborgarna ska ha mer kontroll över sina egna pengar. Detta är en mycket stor skillnad som enligt min mening reser frågan: Vems är egentligen pengarna? Här ser man uppenbarligen fundamentalt olika på saken. Thomas Östros sade i valrörelsen att generella skattesänkningar är ett slöseri med gemensamma resurser. Gemensamma resurser? Människors pengar, människors inkomster är först och främst och framför allt deras egna. Sedan tar vi ibland upp skatt, fast det är först och främst deras egna pengar. Men Socialdemokraterna vill höja, höja och höja skatter. Varför? Jo, de säger att det har att göra med välfärden. Det har inte att göra med välfärden. Det mesta av skattehöjningarna vet vi ju ska gå till högre bidrag, framför allt högre bidrag till höginkomsttagare. Ni ska ju höja skatterna för att betala högre bidrag. Varför ska ni betala högre bidrag? Jo, därför att ni vet att det leder till fler utan jobb när man höjer skatten, och då måste man betala högre bidrag. Det är inte för välfärdens skull. Vi har sänkt skatterna kraftigt sedan 2006. Detta har varit fantastiskt viktigt, framför allt för låg- och medelinkomsttagare som nu har större vardagsfrihet, och arbete lönar sig bättre. Men vad har hänt med skatteintäkterna? De var 87 miljarder högre 2010 än vad de var 2006. Vi har alltså mer pengar till välfärden i dag än vad vi hade 2006 - 87 miljarder mer. Sjukvården och skolan har aldrig haft så mycket resurser som i dag efter våra skattesänkningar. Vad vill ni göra? Jo, höja skatten. Arthur Laffer nämndes tidigare. Ifall man höjer skatten kraftigt kan det leda till att man får lägre skatteintäkter. Vi har sänkt skatterna så att vi har fått högre skatteintäkter. Hur kan det komma sig? Jo, färre människor lever på bidrag och fler människor lever på arbete. Utanförskapet har minskat med 150 000 personer, trots finanskris. Vi har sänkt skatten och har därför mer pengar till välfärden. Ni vill höja skatten, inte för välfärdens skull utan för bidragens skull och en sak till, för er dogmatiska ideologis skull, därför att ni anser att alla pengar egentligen är statens, att alla pengar egentligen tillhör Peter Persson och Thomas Östros. Men pengarna tillhör faktiskt medborgarna. Ni säger inte detta så tydligt. Ni kamouflerar det och säger att det har att göra med välfärden men det har inte med den att göra. Det har att göra med att ni anser att pengarna egentligen är statens, att allting är gemensamma resurser. Vi har ett annat utgångsläge. Vi utgår från att pengarna tillhör medborgarna. Därför är det också rätt att man ska få behålla mer av pengarna. Det skapar större vardagsfrihet, inte minst för låg- och medelinkomsttagare, det gör arbete mer lönsamt och att fler har kommit i arbete, och vi har fått större intäkter till välfärden. Det är en bättre politik än de ständiga skattehöjningarnas politik där man tycker att allt ska vara kollektivt, att allt ska vara gemensamt. (Applåder)

Peter Persson (S)

Anf. 53 Peter Persson (S)

Fru talman! Om jag med anledning av Fredrik Schultes tidigare inlägg och repliker betygsatte vad som var nya moderaterna och de gamla behövde man nu icke tveka efter Johnny Munkhammars inlägg. Här står gamla moderaterna i full mundering min sina fjädrar och säger: Allt enskilt är fint. Allt gemensamt är fult. Rå dig själv. Klara dig själv genom skola, behov av vård eller äldreomsorg. Skatt är fult, och bidrag är fult. Ett samhälle, Johnny Munkhammar, konstitueras genom att man formulerar en politik som hänger ihop över ett liv. I förvärvsaktiv ålder betalar vi resurser som ger våra barn förutsättningar att gå i skolan, och nyss var vi där, och ger oss förutsättningar när vi blir gamla, och snart är vi där. Det är så det hänger ihop. Du katalyserade nu hela förmiddagens gemensamma borgerliga frustration över att få stå och tala om skattefusk när ni egentligen vill tala om att få bort skatterna. Det var vad du lämnade efter dig i talarstolen.

Johnny Munkhammar (M)

Anf. 54 Johnny Munkhammar (M)

Fru talman! Peter Persson sade tidigare i sitt anförande att det fanns 133 miljarder i vad han inte kallar skattefel utan skattefusk. Jag skulle vilja fråga: Hur kan Peter Persson veta att varenda krona som inte inbetalas på det sätt som det ska är medvetet fusk? Kan verkligen inte någon människa någon gång begå ett misstag och inte betala in som man ska? Vi ska inte ge oss in i en åldersdiskussion. Peter Persson påpekade tidigare att han kände sig ung i själen. Jag kan påpeka att rent retoriskt påminner han om en mycket gammal tid. Det som är så trevligt är att Socialdemokraterna ofta talar om att höja skatten för välfärdens skull. Vi har sänkt skatten och har mer pengar till välfärden. Peter Persson är öppen med vad det handlar om. Det handlar om en dogmatisk ideologi. Pengarna är egentligen statens och Peter Perssons. Det är han som ska bestämma över så mycket av medborgarnas pengar som möjligt. Det är en ideologisk princip. Det är därför de inte kan hålla sig. Det är därför de vill höja, höja och höja skatt till dess att medborgarna knappt känner att de har pengar kvar och knappt har någon frihet att klara sig i vardagen. Det ska införas nya skatter och höjas skatter därför att Peter Persson är en dogmatisk ideolog. Du talar om bidrag och arbete. I fall man råkar ut för arbetslöshet eller sjukdom är det otroligt viktigt att man har den tryggheten att ha en inkomstförsäkring som gör att man kan klara den problematiska situationen. Det viktigaste är att komma tillbaka till arbete. Det ni gör är att straffbeskatta arbete. Det blir dyrt att anställa, olönsamt att arbeta och fler lever på bidrag och stannar i bidragen och utanförskapet. Där kan de inte utvecklas och påverka sin situation. Det utanförskapet har vi brutit med. Vi har sänkt skatten, och 150 000 färre är i utanförskap. Är inte det bättre? Se bortom din dogmatiska ideologi och se till människors bästa.

Peter Persson (S)

Anf. 55 Peter Persson (S)

Fru talman! Johnny Munkhammar är sprungen ur Timbros manskör som bas. Det han tycker är att alla som betalar skatt plågas. Självklart är det så att människor kan begå misstag i detta. Jag har samma balans när det gäller fusk och vilja, men du har en kraftig obalans. De som får del av socialförsäkringssystem jagas med blåslampa medan det alltid är förmildrande omständigheter på skatteområdet. På försäkringsområdet är det 10 miljarder i fel, på skatteområdet 133 miljarder i fusk. Så hänger det ihop. Sedan kan vi pröva och värdera orden. Men er ovilja att se balanserna i detta har uppenbarat sig i samtliga diskussioner i dag. Jag vill tacka er för de replikskiften och de meningsutbyten som varit. Det har tydliggjort en sak. Ni tycker inte riktigt om det gemensamma, hur mycket nya ni än kallar er. Gång på gång snubblar ni och återkommer i den gamla kostymen och med det gamla samhället där klassklyftor var bra att ha. De skulle gärna vara stora, och de fattiga skulle plågas och de rika få det mildare.

Johnny Munkhammar (M)

Anf. 56 Johnny Munkhammar (M)

Fru talman! Apropå en retorik från en svunnen tid kom det ytterligare exempel på det här. Jag kom med en publikation för bara en vecka sedan som med skärpa, kraft, övertygelse och gott om fakta argumenterar för en ökad social rörlighet. Alla människor oavsett var de kommer ifrån ska kunna lyckas bra i livet och få nya chanser i livet. Vi tycker inte om en situation där människor låses i till exempel en samhällsklass eller för den delen i ett utanförskap som ni byggde upp. När det gäller pengarnas roll i ekonomin anser vi att pengarna tillhör dem som tjänar in dem. Det är först och främst medborgarnas egna pengar. Det är ett annat perspektiv. Vi ser till den enskilda människan. Ni företräder staten mot människorna, vi företräder människorna mot staten. Det är ett fundamentalt annat perspektiv. Pengarnas roll i ekonomin är inte minst att människor när de tjänar pengar kan gå och konsumera. Man köper till exempel en kostym. Du talar om en gammal kostym. Man kan köpa en ny. Detta leder till intäkter för den som säljer kostymen och tillverkar kostymen. Man kan gå till bageriet och köpa bröd. Detta kommer att leda till intäkter och jobb i bageriet. Så fungerar pengarna i ekonomin. Så fungerar det när människor får behålla sina egna pengar. Därför har våra skattesänkningar inte bara gjort så att vardagspusslet är lättare att få ihop för enskilda människor. Det har också lett till fler jobb och att vi nu har 7,3 procents ekonomisk tillväxt i Sverige. Det kom ni aldrig i närheten av på er tid. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-03-09

Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 10, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

2011-03-09Protokoll 2010/11:69

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Skatte- och avgiftskontroll m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk207 av Jan Ertsborn (FP),
2010/11:Sk213 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S),
2010/11:Sk234 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S),
2010/11:Sk259 av Katarina Brännström (M),
2010/11:Sk264 av Jörgen Andersson (M),
2010/11:Sk288 av Lars Elinderson (M),
2010/11:Sk292 av Raimo Pärssinen (S),
2010/11:Sk296 av Phia Andersson (S),
2010/11:Sk345 av Clas-Göran Carlsson (S) yrkandena 1 och 2,
2010/11:Sk362 av Hillevi Larsson (S),
2010/11:Sk379 av Raimo Pärssinen (S),
2010/11:Sk380 av Veronica Palm m.fl. (S, MP, V),
2010/11:Sk388 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),
2010/11:Sk413 av Maria Stenberg (S),
2010/11:Sk435 av Åsa Romson (MP) yrkandena 1 och 2,
2010/11:Sk446 av Annika Qarlsson och Helena Lindahl (båda C),
2010/11:Sk457 av Valter Mutt och Bodil Ceballos (båda MP) och
2010/11:A262 av Lars Mejern Larsson (S) yrkande 1.
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (MP, V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 98 0 14
M 100 0 0 7
MP 15 0 8 2
FP 21 0 0 3
C 19 0 0 4
SD 18 0 0 2
KD 17 0 0 2
V 0 0 17 2
Totalt 190 98 25 36
Ledamöternas röster
Betalning av skatter och avgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk318 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M),
2010/11:Sk354 av Peter Hultqvist och Roza Güclü Hedin (båda S),
2010/11:Sk366 av Andreas Norlén och Maria Plass (båda M),
2010/11:Sk390 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M),
2010/11:Sk392 av Tommy Waidelich (S),
2010/11:Sk402 av Tomas Tobé (M),
2010/11:Sk415 av Sten Bergheden (M) och
2010/11:Sk437 av Karin Nilsson och Emil Källström (båda C).
Inbetalning till fel skattekonto
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:Sk452.
Synliga skatter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk203 av Jenny Petersson (M),
2010/11:Sk204 av Finn Bengtsson och Amir Adan (båda M) yrkandena 1 och 2,
2010/11:Sk235 av Bengt-Anders Johansson (M),
2010/11:Sk260 av Katarina Brännström (M),
2010/11:Sk306 av Malin Löfsjögård (M),
2010/11:Sk335 av Betty Malmberg och Eva Bengtson Skogsberg (båda M) yrkandena 1 och 2,
2010/11:Sk367 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2010/11:Sk426 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) och
2010/11:Sk430 av Gustav Blix (M) yrkandena 1-3.
Skatteflyktslagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk263 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 1 och
2010/11:Sk410 av Staffan Anger och Erik Bengtzboe (båda M).
Reservation 3 (S, MP, V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP, V)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 98 0 14
M 100 0 0 7
MP 0 23 0 2
FP 21 0 0 3
C 19 0 0 4
SD 18 0 0 2
KD 17 0 0 2
V 0 17 0 2
Totalt 175 138 0 36
Ledamöternas röster
Tredjemansrevision
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2010/11:Sk363 av Annie Johansson (C).
Skattenämnderna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2010/11:Sk295 av Phia Andersson och Ann-Christin Ahlberg (båda S).
Reservation 4 (S)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 98 0 14
M 100 0 0 7
MP 23 0 0 2
FP 21 0 0 3
C 19 0 0 4
SD 18 0 0 2
KD 17 0 0 2
V 0 0 17 2
Totalt 198 98 17 36
Ledamöternas röster
Registreringsnummer för enskild firma
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2010/11:Sk355 av Monica Green (S).
Folkbokföringsfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk217 av Eva Flyborg (FP),
2010/11:Sk374 av Andreas Norlén (M),
2010/11:Sk419 av Mikael Cederbratt (M) och
2010/11:C311 av Irene Oskarsson (KD) yrkande 27.
Folkbokföring av barn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk297 av Emma Henriksson (KD) yrkandena 1 och 2 samt
2010/11:Sk326 av Emma Carlsson Löfdahl (FP).
Skyddade personuppgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk329 av Hans Hoff (S),
2010/11:Sk337 av Johan Linander och Annika Qarlsson (båda C) och
2010/11:Ju271 av Magdalena Andersson (M) yrkande 2.
Personnummer och samordningsnummer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Sk436 av Abir Al-Sahlani (C) och
2010/11:Ju401 av Marianne Berg m.fl. (V) yrkande 13.
Reservation 5 (MP, V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (MP, V)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 98 0 0 14
M 100 0 0 7
MP 0 23 0 2
FP 21 0 0 3
C 19 0 0 4
SD 18 0 0 2
KD 17 0 0 2
V 0 17 0 2
Totalt 273 40 0 36
Ledamöternas röster
ID-kort
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2010/11:Fi261 av Hans Olsson (S) yrkande 2 och
2010/11:Sk361 av Hillevi Larsson (S).
Skenäktenskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2010/11:Ju355 av Tuve Skånberg (KD) yrkande 3.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	98	0	14
M	100	0	0	7
MP	15	0	8	2
FP	21	0	0	3
C	19	0	0	4
SD	18	0	0	2
KD	17	0	0	2
V	0	0	17	2
Totalt	190	98	25	36

Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Nej till motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring (SkU20)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring (SkU20)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 28 Peter Persson (S)

Anf. 29 Helena Leander (Mp)

Anf. 30 Jacob Johnson (V)

Anf. 31 Fredrik Schulte (M)

Anf. 32 Peter Persson (S)

Anf. 33 Fredrik Schulte (M)

Anf. 34 Peter Persson (S)

Anf. 35 Fredrik Schulte (M)

Anf. 36 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 37 Peter Persson (S)

Anf. 38 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 39 Peter Persson (S)

Anf. 40 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 41 Jacob Johnson (V)

Anf. 42 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 43 Jacob Johnson (V)

Anf. 44 Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 45 Karin Nilsson (C)

Anf. 46 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 47 Peter Persson (S)

Anf. 48 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 49 Peter Persson (S)

Anf. 50 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 51 Raimo Pärssinen (S)

Anf. 52 Johnny Munkhammar (M)

Anf. 53 Peter Persson (S)

Anf. 54 Johnny Munkhammar (M)

Anf. 55 Peter Persson (S)

Anf. 56 Johnny Munkhammar (M)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Skatte- och avgiftskontroll m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Betalning av skatter och avgifter

Beslut:

Utskottets förslag:

Inbetalning till fel skattekonto

Beslut:

Utskottets förslag:

Synliga skatter

Beslut:

Utskottets förslag:

Skatteflyktslagen

Beslut:

Utskottets förslag:

Tredjemansrevision

Beslut:

Utskottets förslag:

Skattenämnderna

Beslut:

Utskottets förslag:

Registreringsnummer för enskild firma

Beslut:

Utskottets förslag:

Folkbokföringsfrågor

Beslut:

Utskottets förslag:

Folkbokföring av barn

Beslut:

Utskottets förslag:

Skyddade personuppgifter

Beslut: