Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån

Betänkande 1996/97:BoU3

Bostadsutskottets betänkande 1996/97:BOU03

Ändrad grund för förvaltningen av vissa statligt reglerade bostadslån

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1996/97
BoU3

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om ändrad grund för
förvaltningen av vissa statligt
reglerade bostadslån och avstyrker de
två i betänkandet behandlade motionerna.
I en reservation (m, fp, kd) föreslås
riksdagen göra ett tillkännagivande till
regeringen om att Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB bör
privatiseras.
I ett särskilt yttrande (v) behandlas
frågan om s.k. utestående lånelöften.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:37
föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändrade förutsättningar för
vissa statligt reglerade bostadslån
m.m.,
2. lag om upphävande av lagen
(1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för
bostadsändamål m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning
av propositionen väckta motionerna

1996/97:Bo12 av Sören Lekberg och Nils T
Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de s.k.
utestående lånelöftena till vissa
bostadsrättsföreningar.

1996/97:Bo13 av Knut Billing m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om privatisering av SBAB.

Utskottet

Regeringens förslag om ändrad grund för
förvaltningen av vissa statligt
reglerade bostadslån har i propositionen
sammanfattats på följande sätt. De lån
för vilka ändrad förvaltning föreslås är
lån för bostadsändamål m.m. som har
beviljats enligt äldre författningar
under myndighetsmedverkan och som har
betalats ut. Lånen har finansierats över
statsbudgeten eller av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.
Lånen har meddelats av staten till
enskilda på villkor som anges i
författning. Lånebesluten har därmed
utgjort myndighetsutövning varigenom
uppkommit rättigheter för enskilda med
särskilt offentligrättsligt skydd. För
lånen har också skriftliga låneavtal
upprättats. Det lagförslag som redovisas
i propositionen innebär att berörda
författningsbestämmelser i
fortsättningen endast skall gälla som
civilrättsliga lånevillkor mellan
parterna. Detta innebär att den
offentligrättsliga grunden för
låneavtalen upphävs. I lagen införs även
en bestämmelse av innebörd att
långivaren vid tillämpningen av
avtalsvillkoren skall iaktta god
kreditgivningssed. Genom den föreslagna
regleringen tas ytterligare ett steg i
den omvandlingsprocess som syftar till
att Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och
SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag
kommer att verka på kreditmarknaden på
samma villkor som andra kreditinstitut.
Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 1997.
Utöver det ovan nämnda lagförslaget
föreslås riksdagen anta ett förslag till
lag om upphävande av lagen (1993:336) om
rätt för SBAB att besluta i frågor om
förvaltning av statligt reglerade lån
för bostadsändamål och ett förslag till
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Även dessa ändringar
föreslås träda i kraft den 1 januari
1997.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
de i propositionen intagna lagförslagen.
De har som bilaga fogats till detta
betänkande.
I två motioner tas upp frågor som inte
direkt tar sikte på lagförslagen som
sådana men som på olika sätt ändå kan
anses ha relevans i sammanhanget. Det
gäller motionerna 1996/97:Bo12 (s) och
1996/97:Bo13 (m).
I s-motionen föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om s.k. utestående
lånelöften till vissa
bostadsrättsföreningar. Även i m-
motionen föreslås ett tillkännagivande.
I denna motion avser frågan
privatisering av SBAB.
Utskottet behandlar först s-motionen.
Bakgrunden till förslaget i motionen är
sammanfattningsvis följande. Med
utestående lånelöften avses lånebeslut
enligt nybyggnadslåneförordningen
(1986:692) för bostäder och
ombyggnadslåneförordningen (1986:693)
för bostäder som länsbostadsnämnderna
fram till utgången av 1991 fattade men
där lånen ännu inte har utbetalats.
Lånebesluten har efter uttalanden från
regeringen i praktiken handlagts av SBAB
och dess dotterbolag. Lånebesluten måste
enligt propositionen anses kvarstå som
löften från staten om lån på vissa
villkor; bl.a. ingår som en
förutsättning att sökanden kan antas
kunna fullgöra de ekonomiska
förpliktelserna som följer med lånet.
Den nu föreslagna regleringen omfattar
som framgått ovan endast utbetalda lån
och ändrar inte hanteringen av de
utestående lånelöftena.
I propositionen anförs att frågan om de
utestående lånelöftena har beretts inom
regeringskansliet. Regeringens bedömning
är att det inte krävs några särskilda
åtgärder från regeringens sida utan att
de frågor som berör de aktuella
lånesökandena bör kunna behandlas på det
sätt som för närvarande sker i samverkan
mellan kreditmarknadens parter. För
detta talar enligt propositionen bl.a.
det sjunkande ränteläget, vilket kan
antas medföra att den ekonomiska
situationen för dessa lånesökande
förbättras.
Motionärerna delar inte regeringens,
som de anser, alltför optimistiska
bedömningar. De hävdar att ett antal
bostadsrättsföreningar utan egen
förskyllan drabbats av att den
långfristiga finansieringen inte har
kunnat tillgodoses.
Utskottet anser liksom regeringen att
den kreditprövning som görs avseende de
aktuella lånesökandena bör kunna
behandlas såsom för närvarande i
samverkan mellan kreditmarknadens
parter. Utskottet vill för sin del
tillägga att sådan samverkan i princip
förekommer beträffande all långfristig
finansiering av bostäder.
Enligt utskottets mening finns inte
tillräckliga skäl att nu tillstyrka
motion 1996/97:Bo12 (s) om s.k.
utestående lånelöften.
I motion 1996/97:Bo13 (m) erinras om
att syftet med det nu behandlade
regeringsförslaget är ett ytterligare
steg i syfte att skapa lika villkor för
SBAB att verka på kreditmarknaden som
för andra kreditinstitut. Som ett led i
renodlingen av den statliga
verksamheten, för att bidra till
saneringen av statsfinanserna och för
att ge SBAB goda förutsättningar för sin
framtida verksamhet bör riksdagen,
enligt motionärerna, besluta att SBAB
skall privatiseras.
Bostadsutskottet har två gånger 1995
(se bet. 1994/95:BoU20 och yttr.
1994/95:BoU2y) och en gång 1996 (se
yttr. 1995/96:BoU7y) med anledning av m-
motioner behandlat frågan om
privatiseringen av SBAB. Utskottets
ställningstagande till motionerna kan
sammanfattningsvis sägas vara den att om
SBAB skall privatiseras får regeringen
underställa riksdagen ett förslag i
frågan. När utskottet senast behandlade
frågan våren 1996 konstaterade utskottet
att regeringen syntes dela denna
uppfattning.
Utskottet som vidhåller sin uppfattning
finner inte skäl föreligga att föreslå
riksdagen att göra det i motion
1996/97:Bo13 (m) begärda
tillkännagivandet om ägarförhållandet i
SBAB. Motionen avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till
proposition 1996/97:37 antar de i
propositionen intagna och till detta
betänkande som bilaga fogade
förslagen till
a. lag om ändrade
förutsättningar för vissa statligt
reglerade bostads-
lån m.m.,
b. lag om upphävande av lagen
(1993:336) om rätt för Statens Bo-
stadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB att besluta i frågor om för-
valtning av statligt reglerade
lån för bostadsändamål m.m.,
c. lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
2. beträffande utestående
lånelöften
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo12,
3. beträffande ägarförhållandet
i SBAB
att riksdagen avslår motion
1996/97:Bo13.
res. (m, fp, kd)

Stockholm den 7 november 1996

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson
(m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf
Björklund (kd), Carina Moberg (s) och
Peter Weibull Bernström (m).

Reservation

Ägarförhållandet i SBAB (mom. 3)

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Inga Berggren (m),
Ulf Björklund (kd) och Peter Weibull
Bernström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 3 som börjar med Bostads-
utskottet har och slutar med avstyrks
alltså bort ha följande lydelse:
Den omstrukturering av SBAB som
inleddes år 1995 innebar att företaget
praktiskt taget fullt ut kom att arbeta
i konkurrens med andra
kreditmarknadsbolag. Ett genomförande av
det nu behandlade regeringsförslaget,
vilket utskottet ovan enhälligt
tillstyrkt, innebär att ytterligare steg
tas mot en marknadsanpassning. Efter
utgången av år 1996, när de nu
föreslagna åtgärderna förverkligats,
kommer den för bolaget att vara i det
närmaste total. Att regeringsförslaget
har detta syfte framgår också av
propositionen. Som i m-motionen anförts
bör SBAB privatiseras. Detta är ett led
i renodlingen av den statliga
verksamheten. Privatiseringen kommer
dessutom att bidra till saneringen av
statsfinanserna och ge SBAB goda
förutsättningar för sin framtida
verksamhet.
Utskottet, som delar denna uppfattning,
föreslår att riksdagen med anledning av
motion 1996/97:Bo13 (m) som sin mening
ger regeringen till känna vad nu anfört
om ägarförhållandet i SBAB.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande ägarförhållandet i
SBAB
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Bo13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om ägarförhållandet i SBAB.

Särskilt yttrande

Utestående lånelöften

Owe Hellberg (v) anför:

Som framgår av betänkandet omfattar
lagförslagen inte de s.k. utestående
lånelöftena (ULL-ärenden). Dessa ärenden
är alltså beslut om lån fattade fram
till utgången av år 1991 enligt
nybyggnadslåneförordningen (1986:692)
för bostäder och
ombyggnadslåneförordningen (1986:693)
för bostäder men som ännu inte betalats
ut.
Även om den presumtive långivaren, i
praktiken SBAB, formellt handlat korrekt
när utbetalning i vissa fall inte
ansetts kunna medges finns anledning för
regering och riksdag att hålla frågan
under observans.
Tyvärr kan jag inte dela den
optimistiska bedömningen i propositionen
om att några särskilda åtgärder inte
behövs i många av de aktuella fallen.
Jag kan tyvärr inte heller dela
regeringens bedömning att det sjunkande
ränteläget kan anses ha en sådan
betydelse att inte särskilda åtgärder i
många fall måste vidtas. Tvärtom visar
uppgifter från Statens
bostadskreditnämnd att antalet ULL-
ärenden som finns för prövning hos
nämnden eller som fått avslag är
betydande liksom det garantiunderlag som
de representerar.
Det bör noteras att även utskottet
anser att insatser från regeringens sida
kan bli erforderliga. Utskottet har
nämligen som motiv för sitt avslag på
den aktuella s-motionen anfört att det
inte nu finns tillräckliga skäl att
tillstyrka motionen. Det betyder enligt
min mening att utskottet därmed
indikerat att sådana skäl kan bli
nödvändiga framöver.
Jag har i dag ingen annan mening än
utskottet. Jag kommer emellertid att
noga följa frågan och återkomma till den
om regeringen inte vidtar de åtgärder
som kan visa sig nödvändiga.

I propositionen intagna och av
bostadsutskottet till-styrkta lagförslag

1 Förslag till lag om ändrade
förutsättningar för vissa statligt
reglerade bostadslån m.m.

2 Förslag till lag om upphävande av
lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostads-
ändamål, m.m.

3 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 1
Hemställan 3
Reservation 4
Ägarförhållandet i SBAB 4
Särskilt yttrande 5
Utestående lånelöften 5
Bilaga 6