4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien

Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10) (Betänkande 2003/04:SKU6 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU6

Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för CFC-beskattning,
dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska
personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska
personens inkomster. Förslaget kompletterar riksdagens beslut våren 2003 om
skattefrihet fr.o.m. den 1 juli 2003 för juridiska personers näringsbetingade
innehav av andelar i andra företag. De nya CFC-reglerna skall motverka
att svenska företag kan använda sig av omfattande skatteplanering till
följd av det nämnda beslutet.
Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen om visst
ytterligare arbete med den filialregel som införs genom de nya CFC-reglerna.

De motioner som har väckts i ärendet avstyrks.
Till betänkandet har 8 reservationer lämnats. I ett särskilt yttrande
anför utskottets borgerliga ledamöter att de vid behandlingen i kammaren
kan komma att stödja en reservation (v, mp) om en justering i övergångsreglerna.

Rättelser: S. 3-4, 20, 22, 27-61

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk2 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5.

Reservation 1 (fp, c)

2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske
Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen
av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall
aktualiseras. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del
och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i
denna del.
Reservation 2 (m, kd)

3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas
Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster de föreslagna
CFC-reglerna skall tillämpas på. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och
2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.
Reservation 3 (m, kd)

4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i
Belgien
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om
ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Därmed bifaller riksdagen
proposition
2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk1.
Reservation 4 (v, mp)

5. Filialregeln m.m.
Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och
tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att
regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och
redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

6. Beräkning av lågbeskattade inkomster
Riksdagen godtar att införa regler för beräkning av lågbeskattad inkomst
i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande
1 i denna del.
Reservation 5 (m)

7. Ikraftträdandetidpunkt
Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga om ikraftträdandetidpunkt
den 1 januari 2004. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i
denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 2.
Reservation 6 (m)

8. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till1. lag om
ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte
omfattas av punkt 4 ovan,2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,4.
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och5. lag om ändring
i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del.
Reservation 7 (m) - villkorad

9. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk3 yrkande 3.
Reservation 8 (kd)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 25 november 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna
Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester
(s), Per Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart
Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt
(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson
(s), Anne-Marie Ekström (fp) och Per Rosengren (v).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2003/04:10 lägger regeringen fram ett förslag om ändrade
regler för CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare
i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den
utländska juridiska personens inkomster. Fem motioner har väckts med
anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag redovisas
i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2.
Bakgrund
Genom riksdagens beslut våren 2003 reformerades beskattningen av juridiska
personers näringsbetingade innehav av andelar i andra företag. Som ett
resultat av reformen är kapitalvinster vid försäljning av näringsbetingade
andelar skattefria fr.o.m. den 1 juli 2003 och kapitalförluster på sådana
andelar kan inte längre dras av. Riksdagens beslut innebär också att
definitionen av näringsbetingade andelar har utvidgats, vilket ökar
möjligheterna att skattefritt ta emot utdelningar på företagsägda andelar
för beskattningsår efter den 31 december 2003 (prop. 2002/03:96, bet.
2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166).
Reformen undanröjde en principiellt felaktig kedjebeskattning av vinster
i bolagssektorn. Samtidigt åtgärdades en faktisk asymmetri i systemet som
uppkommit genom internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar
kunde nämligen avyttras genom utländska dotterföretag i stater som inte
beskattar denna typ av kapitalvinster. Vinsten kunde sedan tas hem till
Sverige som skattefri utdelning. I en förlustsituation avyttrades i stället
andelarna i det utländska dotterföretaget och kapitalförlusten kunde då
i stället dras av hos det svenska moderföretaget.
Enligt den proposition som har legat till grund för de reformerade reglerna
måste skattefriheten för kapitalvinster på näringsbetingade andelar
kombineras med regler som motverkar transaktioner som leder till att den
svenska bolagsskattebasen urholkas. Ett förslag till sådana regler med
inriktning på CFC-bolag (CFC står här för Controlled Foreign Company)
utgjorde en del av det förslag till reformering av beskattningen av
näringsbetingade andelar som lämnades av 1998 års Företagsskatteutredningar
i det gemensamma betänkandet SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster
på företagsägda andelar. De CFC-regler som utredningarna föreslog möttes
emellertid av kraftig kritik vid remissbehandlingen. Därför omarbetades
utredningsförslaget inom Finansdepartementet. Arbetet har resulterat i
ett delvis helt nytt förslag till CFC-beskattning.
Det nya förslaget till ändrade CFC-regler har redovisats i en promemoria
som har upprättats i Finansdepartementet (dnr Fi 2001/709). Promemorians
förslag till förändring av CFC-reglerna har efter remissbehandlingen
beretts ytterligare inom Regeringskansliet och synpunkter har under hand
inhämtats från Riksskatteverket, Föreningen Svenskt Näringsliv samt Svenska
Bankföreningen. Propositionen bygger i väsentliga delar på promemorians
förslag.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår nya regler för CFC-beskattning. Förslaget innebär att
reglerna för beskattning av delägares direkta och indirekta innehav av
andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster ändras.
Obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna
till ett fast driftställe i Sverige berörs.
CFC-regler syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder
genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer
som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Förslaget till ändrade
CFC-regler är en konsekvens av de nya reglerna om skattefrihet på
kapitalvinster och utdelning på näringsbetingade andelar (SFS 2003:224).
Lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person (CFC-bolaget)
skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten
skall beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med
tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). En generell
regel definierar vad som skall anses som lågbeskattade inkomster och enligt
huvudregeln träffas av CFC-beskattning. Undantag görs sedan för det fall
att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma
i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista.
Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka
Sverige saknar sådant avtal, finns upptagna på denna lista.
Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell
rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från
reglernas tillämpning. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, bl.a.
finansiell verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Inom EES föreslås tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till
vissa koncerninterna verksamheter.
Det nu gällande kravet på s.k. jämförlig beskattning (24 kap. 15 § IL)
föreslås samtidigt tas bort.
Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person föreslås flyttas till 5 kap. IL. En ny avdragsbegränsning
införs för underskott i sådana personer.
I IL finns i vissa fall särskilda regler inom EES. Om en utländsk stat
blir medlem i EES under ett beskattningsår föreslås att staten skall anses
ha varit medlem under hela beskattningsåret.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas
på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

Utskottets överväganden
Avslag på propositionen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till
nya CFC-regler och om att regeringen skall genomföra visst ytterligare
analysarbete rörande CFC-beskattning.
Jämför reservation 1 (fp, c)
Motionerna
I motionerna Sk2 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och Sk5 av Anna
Grönlund m.fl. (fp) yrkas om avslag på regeringens förslag om ändrade
CFC-regler.
Motionärerna befarar att ett införande av de föreslagna CFC-reglerna skulle
försvåra för svenska företag att driva verksamhet i utländska dotterbolag
i konkurrens med företag som är baserade i andra länder. Detta skulle i
sin tur leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten och på
längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela landet.
Motionärerna anser att regeringen inte tillräckligt noga har analyserat
i vad mån CFC-regler behövs för att motverka skatteflykt. I motion Sk2
förs också ett resonemang som utmynnar i att motionärerna anser att
regeringens förslag till nya CFC-regler förefaller strida mot EG-rätten med
det innehåll denna har med hänsyn till vissa domar i EG-domstolen.
Yrkande 2 i motion Sk2 innehåller en begäran om att regeringen skall
genomföra en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattning
och redovisa resultatet av denna för riksdagen. Av analysen bör enligt
motionen framgå bl.a. hur den svenska skattebasens urholkning skall kunna
hindras utan nya CFC-regler.
Utskottets ställningstagande
De nuvarande CFC-reglerna bygger på en lagstiftning hösten 1989 som har
ändrats vid flera tillfällen och överförts till inkomstskattelagen.
Reglerna har i olika sammanhang kritiserats för att vara tekniskt komplicerade,
svårtillämpade och ineffektiva. Avsikten har varit att nya CFC-regler
skulle ingå som en del i det tidigare beslutet om skattebefrielse för
näringsbetingade andelar. Hänsyn har emellertid tagits till den kraftiga
kritik från bl.a. näringslivshåll som framförts mot det ursprungliga
utredningsförslaget till den del detta gällde CFC-regler, och
Finansdepartementet
har lagt ned mycket arbete på att förbättra reglerna. Den lagstiftning
som regeringen nu föreslår innehåller förbättringar som bör kunna leda
till en större förutsebarhet för de berörda företagen och för
skattemyndigheternas tillämpning av CFC-reglerna. De nya reglerna är också
allmänt
sett mer inskränkande när det gäller tillämpligheten för verksamhet i
andra länder inom EES.
Utskottet vill betona att det finns ett starkt intresse av att
skattelagstiftningen utformas så att den inte bidrar till att snedvrida
konkurrensen
mellan företag. Skall detta intresse kunna tillgodoses får skattereglerna
inte öppna vägar till olika utstuderade former av skatteplanering som
vissa företag, men inte andra, kan dra fördel av. Företag som inte är
stora nog, eller av annat skäl inte kan utnyttja utländska dotterföretag
i skatteplaneringssyfte, bör inte få ett sämre konkurrensläge jämfört med
företag som kan lägga ned resurser på skatteplanering. Samtidigt måste
svenska företag med utlandsverksamhet kunna konkurrera med företag som
omfattas av andra länders skatteregler. Vid utformningen av CFC-reglerna
blir det därför fråga om en ibland besvärlig balansgång mellan dessa båda
intressen.
Hur väl den föreslagna nya lagstiftningen kommer att klara de krav som
ställs på den måste bedömas när regelsystemet varit i kraft en tid.
Avsikten är också att lagstiftningen skall följas upp i olika avseenden så
att det senare finns möjlighet att värdera om de valda lösningarna fungerar
som avsett. Det nya Skatteverket kommer att få ett sådant uppdrag som
avses bli redovisat senast vid utgången av juni månad år 2007. Det är
viktigt att alla de eventuella svårigheter som kan uppkomma också fångas
upp i det uppföljande arbetet.
Beträffande förenligheten med internationella åtganden är det, som Lagrådet
har framhållit, en central fråga hur den föreslagna lagstiftningen förhåller
sig till EG-rätten. Lagrådet har hänvisat till att EG-domstolen ännu inte
prövat någon medlemsstats CFC-lagstiftning och vidare att staternas
intresse av att skydda sina skattebaser i en rad avgöranden på senare tid
har befunnits väga lätt i jämförelse med de på EG-fördraget grundade
rättigheterna till etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Eftersom
EG:s primärrätt här ger EG-domstolen ett mycket stort utrymme för egna
bedömningar har Lagrådet kommit till slutsatsen att den föreslagna
lagstiftningens förenlighet med EG-rätten är oklar.
Frågan om förenligheten med internationella åtaganden ägnas ett stort
intresse i propositionen. Den analys som presenteras i propositionen
utmynnar i att de föreslagna CFC-reglerna är förenliga med de skatteavtal
som Sverige har ingått med andra stater och med EG-rätten. Vidare anses
de föreslagna CFC-reglerna utgöra ett sådant slag av erforderliga motåtgärder
som förutsätts enligt EU:s uppförandekod. Enligt Finansdepartementets
analys är de föreslagna CFC-reglerna även förenliga med EG-fördragets
regler om etableringsfrihet och om fri rörlighet för kapital. De föreslagna
CFC-reglerna strider inte heller mot moder- och dotterbolagsdirektivet.
Enligt
utskottets mening bör den oklarhet som består i att EG-domstolen har mycket
stort utrymme för bedömningar när det gäller EG-rättens innehåll inte
hindra lagstiftningsåtgärder som i nuläget måste anses förenliga med
EG-rätten och som gäller regelsystem som de flesta andra länder inom EU
också har i någon form. Skulle avgöranden i EG-domstolen senare komma att
ändra läget får reglerna anpassas till detta.
Sammantaget anser utskottet, som strax återkommer med ställningstaganden
beträffande vissa regler vars utformning har ifrågasatts i tre av motionerna,
att regeringens förslag till nya CFC-regler innehåller sådana förbättringar
att propositionen bör läggas till grund för lagstiftning. Till detta kommer
att riksdagen i avvaktan på att nya regler om beskattning av CFC-bolag
skulle kunna träda i kraft beslutade om att behålla befintliga skyddsregler
mot skatteplaneringsförfaranden, dvs. det gällande kravet på att den
utländska inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är
jämförlig med svensk inkomstbeskattning av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening med samma slags inkomster för att skattefrihet
för utdelning skall ges. Bestämmelserna gjordes även tillämpliga för
kapitalvinster. Genom att regeringens förslag till nya CFC-regler antas
kommer denna tillfälliga lösning inte att kvarstå under någon längre tid.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkandena om avslag
på förslaget om nya CFC-regler i motionerna Sk2 yrkande 1 och Sk5.
Med hänsyn till den utvärdering som skall äga rum avstyrker utskottet
även motion Sk2 yrkande 2 om att regeringen skall genomföra en analys av
effekterna av CFC-beskattning.
Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen
av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall
aktualiseras och avstyrker motionsyrkandena.
Jämför reservation 2 (m, kd)
Propositionen
CFC-beskattning aktualiseras när ägandet i eller kontrollen av en utländsk
juridisk person - direkt eller indirekt genom annan utländsk juridisk
person - motsvarar minst 25 % av den utländska juridiska personens kapital
eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår. Det gällande
villkoret att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat
skattskyldiga slopas.
Motionerna
I motion Sk3 yrkande 2 av Per Landgren m.fl. (kd) förordas att gränsen
för CFC-beskattning skall gå vid ett röstinnehav som överstiger 50 %.
Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) bör
gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll bestämmas till ett innehav
av 50 % av kapitalet eller rösterna. Som motivering hänvisar motionärerna
till svårigheter som kan uppkomma för en minoritetsägare att få fram de
uppgifter om den utländska juridiska personen som behövs för deklarationen.

Utskottets ställningstagande
Gränsen för tillämpning av dagens CFC-regler går vid ett individuellt
ägande om 10 %. Detta framstår som lågt vid en internationell jämförelse
och anses kunna innebära svårigheter för en minoritetsägare att få ut
information som krävs för inkomstredovisningen. Ju mindre innehavet är
desto större blir troligen dessa svårigheter. Regeringen har bestämt sig
för att föreslå att gränsen höjs till 25 %. Utskottet finner denna
avgränsning utgöra en lämplig avvägning, och anser således att gränsen inte
bör bestämmas i enlighet med vad motionärerna föreslår. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk3 yrkande
2 och Sk4 yrkande 1 i denna del.
Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster som CFC-reglerna
skall tillämpas på samt avstyrker motionsyrkandena om ett generellt
undantag för länder inom EU och i Norden.
Jämför reservation 3 (m, kd)
Propositionen
De föreslagna nya CFC-reglerna riktar in sig på s.k. lågbeskattade inkomster
i utländska juridiska personer. Enligt huvudregeln skall nettoinkomsten
hos en utländsk juridisk person anses vara lågbeskattad om den inte når
upp till en beskattning som motsvarar den beskattning som skulle ha skett
i Sverige om 55 % av inkomsten utgjort överskott av näringsverksamhet för
ett svenskt aktiebolag som bedriver verksamhet i Sverige. Det innebär vid
gällande bolagsskattesats om 28 % att en lägre beskattning än (0,28*0,55=)
15,4 % medför CFC-beskattning om övriga villkor för en sådan beskattning
är uppfyllda. Delägarens andel av lågbeskattade inkomster skall tas upp
som intäkt i näringsverksamhet.
Enligt en kompletteringsregel skall en inkomst hos en utländsk juridisk
person inte anses lågbeskattad om den uppbärs av en utländsk juridisk
person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat eller
en annan jurisdiktion eller del av denna som anges i en särskild lista.
För vissa länder som tagits upp i listan anges att en viss typ av inkomst
(vanligtvis inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell
verksamhet samt försäkringsverksamhet) inte skall vara utesluten från
CFC-beskattning. Finansiell verksamhet inom det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) skall dock normalt inte bli CFC-beskattad, utom
när det gäller vissa koncerninterna verksamheter. Bland stater som inte
i sin helhet skall omfattas av kompletteringsregeln är sådana som har
skatteregler som kan uppmuntra till ränteavdragsarbitrage eller transaktioner
med felaktig internprissättning. Till denna kategori hör Belgien, Luxemburg
och Nederländerna. Vissa finansiella inkomster från dotterbolag i Irland
och Island omfattas inte heller av kompletteringsregeln. Inkomster hos en
utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet
föreslås under vissa förutsättningar undantas från CFC-reglerna.
Motionerna
Enligt motion Sk3 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) skall
kompletteringsregeln
omfatta alla länder inom EU.
I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) skall
kompletteringsregeln utformas så att alla länder inom EU och Norden
undantas från CFC-beskattningen. Motionärerna anser att jämförelseskattesatsen
- som är drygt 15 % i regeringens förslag - i konsekvens härmed bestäms
så att den hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU.
Omräkningsfaktorn skall enligt motionen anpassas till detta.
Utskottets ställningstagande
I regeringens förslag till nya CFC-regler tas särskild hänsyn till länder
inom EU och EES. Så långt möjligt begränsas reglernas tillämpning på
inkomster från verksamhet som bedrivs i dessa länder. Verksamheter i länder
inom EU och EES som uppmuntrar företag som skall beskattas i Sverige till
olika arrangemang i syfte att undvika svenska skatteanspråk bör dock enligt
utskottets mening åtminstone i nuläget omfattas av CFC-reglerna. Det
fortsatta arbetet, inte minst inom ramen för EU:s uppförandekod på
företagsbeskattningens område, bör i förlängningen kunna leda till att
CFC-reglerna inte alls skall behöva gälla för verksamheter i länder inom EU
och EES.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag i berörda
delar och avstyrker motionsyrkandena i motsvarande delar.
Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till övergångsregler för viss verksamhet
i s.k. coordination centres belägna i Belgien och avslår motionsförslaget
om ett utvidgat undantag för sådan verksamhet.
Jämför reservation 4 (v, mp) och särskilt yttrande (m, fp, kd, c).
Propositionen
Bedömningen av om CFC-beskattning hos en delägare i Sverige skall ske
eller inte skall göras separat i förhållande till varje utländsk juridisk
person för sig. Någon koncernsyn, vare sig globalt, regionalt eller
nationellt, görs inte. Det viktigaste skälet emot en koncernsyn är principiellt.
Syftet med internationell skatteplanering med finansiella inkomster
inblandade, kanske främst genom s.k. internbanker, är ofta att sänka det
totala skatteuttaget i en i övrigt normalt eller högt beskattad koncern
(eller i en del av en koncern) med några få procentenheter. Detta sker
genom att vissa finansiella inkomster - som är enkla att geografiskt
omlokalisera till lågskattemiljöer - blir väsentligt lägre beskattade än
koncernens övriga inkomster. Mot denna bakgrund är det därför enligt
propositionen i princip inte motiverat att tillåta någon koncernsyn inom
ramen för CFC-beskattningen.
Regeringen gör emellertid också bedömningen att såvitt avser coordination
centres i Belgien bör en begränsad möjlighet till koncernsyn införas. En
utgångspunkt för bedömningen har varit att det inom ramen för ett
coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip endast syftar till
att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska normalbeskattade delen
av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som regeringen föreslår
i övergångsreglerna har försetts med långtgående villkor så att påverkan
på den svenska och andra länders skattebaser minimeras. De villkor som
föreslås är dels att undantaget avser tillstånd meddelade före den 1
januari 2001 enligt den tidigare gällande ordningen för s.k. coordination
centres, dels att nettoinkomsten från verksamheten huvudsakligen beror på
transaktioner med företag som hör hemma i Belgien och dels att det bara
avser vissa kvalificerade innehav. Vidare föreslås att detta undantag i
princip begränsas till utlåning inom Belgien samt att kapitalet i
coordination centret inte genom kapitaltillskott har finansierats från Sverige.
Ett förslag om detta har införts i punkt 3 av ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i inkomstskattelagen.
Motionen
I motion Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (v) yrkas att "huvudsakligen"
skall bytas ut mot "till minst två tredjedelar" när det gäller i vilken
omfattning nettoinkomsten i coordination centret skall härröra från
transaktioner med belgiska företag.
Utskottets ställningstagande
Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i
Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det
inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip
endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska
normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som
regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har
försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen
och även på andra länders skattebaser minimeras. Med denna utformning bör
förslaget inte komma i konflikt med den inställning Sverige intagit i
arbetet inom EU med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen
att verksamheten i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig
inom ramen för uppförandekoden. Det är enligt utskottets mening svårt att
bedöma effekterna av att, som yrkas i motionen, byta ut ett
huvudsaklighetskriterium mot ett krav på att en bestämd andel av inkomsten skall
härröra från transaktioner i belgiska företag. Utskottet anser mot denna
bakgrund att den av regeringen föreslagna avgränsningen av undantaget
från CFC-reglerna inte bör frångås. Följaktligen tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker motionen.
Filialregeln m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och
tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att
regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och
redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen.
Propositionen
Regeringen föreslår en s.k. filialregel av innebörd att i de fall då en
filials (fast driftställes) inkomster inte beskattas i den stat eller
jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma skall filialen
i CFC-hänseende anses vara en självständig utländsk juridisk person. För
en sådan filial skall då en separat prövning ske om dess intäkter är
lågbeskattade eller inte.
Bakgrunden till den föreslagna filialregeln är att en utländsk juridisk
person som bedriver verksamhet i en stat med en beskattningsnivå motsvarande
den svenska kan bedriva t.ex. finansiell verksamhet genom filial i en
stat med låg eller ingen bolagsbeskattning. Detta är inget problem om
filialens inkomster beskattas hos den utländska juridiska personen i den
stat där denne är hemmahörande. Om emellertid filialens inkomster på grund
av intern rätt eller skatteavtal är undantagna från beskattning i den
stat där den utländska juridiska personen hör hemma skapas enligt
propositionen obegränsade möjligheter att kringgå de nu föreslagna CFC-reglerna.
Regeln har utformats så att en utländsk juridisk person i en stat utanför
EES inte genom att etablera ett fast driftställe i en stat inom EES skall
kunna komma i åtnjutande av de undantag från CFC-reglerna som gäller för
verksamhet inom EES.
Utskottets ställningstagande
Från näringslivshåll har under utskottets beredning framförts farhågor om
att filialregeln kommer att ge upphov till praktiska problem i de fall
företagen har flera fasta driftställen i samma land när bokföringen inte
är ordnad så att det går att separera dessa driftställen på ett bra sätt.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till filialregel, men anser
mot bakgrund av det nyss nämnda att regeringen bör pröva om filialregeln
fått en ändamålsenlig utformning och i lämpligt sammanhang redovisa
resultatet av denna prövning för riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening tillkännager för regeringen vad utskottet har anfört om
ett fortsatt arbete med utformningen av filialregeln.
En annan fråga som har tagits upp gäller att ett avsnitt i motivtexten i
propositionen kan ge upphov till problem. I avsnittet nämns royalty bland
sådana inkomster som utgör avkastning av kapital. Utskottet anser att det
finns anledning att vara uppmärksam på om det uppkommer besvärliga
gränsdragningsproblem när det gäller i vad mån royalty kan utgöra en finansiell
inkomst. Det är emellertid här i första hand en fråga om att följa
utvecklingen i rättstillämpningen.
Beräkning av lågbeskattade inkomster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om hur lågbeskattade inkomster från
ett CFC-bolag skall beräknas och avstyrker motionsyrkandet.
Jämför reservation 5 (m)
Propositionen
En delägare i ett CFC-bolag skall ta upp sin andel av lågbeskattade
inkomster hos CFC-bolaget som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.
Nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster skall beräknas som om personen
hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i
inkomstskattelagen. Det medför bl.a. att utländska allmänna skatter inte får
dras av eftersom ett svenskt företag inte kan dra av svenska allmänna
skatter. Avdragsförbudet omfattar av förenklingsskäl även skatter som den
utländska personen betalat till ett tredje land. Om avdrag skulle ske för
utländska skatter till tredje land skulle bestämmelserna i praktiken bli
svåra att tillämpa.
Det resultat som räknats fram för att pröva om företaget är ett CFC-bolag
skall justeras bl.a. genom att avsättningar till periodiseringsfonder får
göras på delägarnivå. Hänsyn får tas till underskott som uppkommit i
verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren om delägaren
var delägare vid utgången av respektive beskattningsår. Avräkning från
den svenska skatten får göras för utländska skatter. Utländsk skatt på
CFC-inkomst som inte kan avräknas ett visst år får avräknas mot sådan
svensk skatt på CFC-inkomst som tas ut under de efterföljande tre åren.
Om
CFC-bolaget skulle komma att CFC-beskattas i ett mellanliggande ägarled,
är denna skatt enligt förslaget inte avräkningsbar. Om ägandet i något
undantagsfall skulle vara organiserat så att detta inträffar kan det enligt
propositionen undvikas genom att ägarstrukturen ändras. Att införa särskilda
regler för avräkning av utländsk skatt som tagits ut på grund av
CFC-lagstiftning i en annan stat skulle nämligen avsevärt komplicera systemet.
Det är inte heller självklart vilken av två stater som CFC-beskattar en
och samma inkomst som rimligen bör undanröja denna dubbelbeskattning. Av
dessa skäl föreslår regeringen inga särskilda regler för avräkning av
utländsk skatt som tas ut vid CFC-beskattning i utlandet.
Motionen
Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m)
skall hänsyn tas till all skatt som belastar CFC-företaget när
jämförelseskattesatsen beräknas. Vid skatteberäkningen skall enligt motionen
svenska skatteregler inte tillämpas på ett för det svenska företaget
diskriminerande och konkurrensförsvårande sätt. Motionärerna anser också
att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning skett i annat
mellanliggande land.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att de skäl som regeringen har anfört till stöd för den
föreslagna utformningen av detaljreglerna för beräkning av lågbeskattad
inkomst och avräkning av utländska skatter bör godtas. De ändringar som
motionärerna efterlyser skulle delvis komplicera regelsystemet, vilket
inte är önskvärt.
Under beredningen av ärendet har även från näringslivshåll framförts
önskemål om att regeln om beräkning av underskott åtminstone övergångsvis
utvidgas till att omfatta även sådan del av ett underskott som hänför sig
tiden före de tre närmast föregående åren. Som framgått av redovisningen
ovan innebär regeringens förslag att hänsyn endast får tas till underskott
som faktiskt uppkommit i verksamheten under något av de tre närmast
föregående beskattningsåren, dvs. kvarstående underskott för tid före de
tre närmast föregående beskattningsåren får inte "rullas" framåt vid
tillämpningen av CFC-reglerna. Utskottet anser att regeringens förslag
inte heller bör ändras på denna punkt.
Det kan inte uteslutas att det finns anledning att göra justeringar i
olika delar av CFC-systemet, men detta kan i så fall uppmärksammas inom
ramen för den uppföljning som skall ske. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande del.
Ikraftträdandetidpunkt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar att den nya CFC-lagstiftningen skall träda i kraft den
1 januari 2004 och avslår motionsförslaget om att ikraftträdandet skall
flyttas fram ett år till den 1 januari 2005.
Jämför reservation 6 (m)
Propositionen
De nya reglerna (SFS 2003:224) om skattefrihet för kapitalvinst och
utdelning på näringsbetingade andelar trädde i kraft den 1 juli 2003 och
tillämpas såvitt avser kapitalvinster och kapitalförluster på avyttringar
efter ikraftträdandet. I övrigt skall de nya reglerna tillämpas på utdelning
som i enlighet med god redovisningssed skall tas upp under beskattningsår
som börjar den 1 januari 2004 eller senare. Motsvarande skall gälla för
utdelning för vilken reglerna i kupongskattelagen skall tillämpas.
Motionen
I motion Sk4 yrkande 2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att
ikraftträdandetidpunkten för den ändrade CFC-beskattningen flyttas till den
1 januari 2005 med tillämpning på beskattningsår som börjar efter utgången
av 2004. Senareläggandet av de nya reglerna innebär enligt motionen att
företagen får den tid som de behöver för en anpassning till den nya
lagstiftningen. Denna anpassningstid blir inte mer än en knapp månad om
ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta är enligt
motionärerna en för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna
är komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få
förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna
kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag
och på så sätt även påverka utländska aktörer.
Utskottets ställningstagande
De nya CFC-reglerna skall motverka att svenska företag kan användas för
omfattande skatteplanering till följd av reformeringen fr.o.m. den 1 juli
2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det är angeläget att dessa regler kan
träda i kraft så snart som möjligt efter reformens införande. I det
tidigare ärendet klargjordes att skattebefrielsen skulle kombineras med nya
CFC-regler. Innehållet i den planerade CFC-lagstiftningen har i huvudsak
varit känt sedan Finansdepartementet presenterade den promemoria med
omarbetat förslag till CFC-regler som remissbehandlades under oktober-november
2002. Till detta kommer att det är angeläget att nuvarande rättsläge, med
det utbyggda krav på jämförlig beskattning som enligt vad utskottet
redovisat gäller fr.o.m. den 1 juli 2003, kan upphöra så snart som möjligt.
De nya CFC-reglerna bör därför i enlighet med vad regeringen har föreslagit
träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar
efter utgången av år 2003. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionsyrkandet om att flytta fram ikraftträdandet ett år.
Propositionen i övrigt
I övrigt har utskottet inte funnit anledning till några kommentarer med
anledning av de förslag som har lagts fram i propositionen. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar och de lagändringar
som regeringen föreslår.
Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en generalklausul mot skatteundandragande
i utländska dotterbolag.
Jämför reservation 8 (kd)
Motionen
Enligt motion Sk3 yrkande 3 av Per Landgren m.fl. (kd) är det önskvärt
att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna genom
transaktioner med utlandskontrollerade dotterbolag, en slags generalklausul
som beivrar aktivt skatteundandragande. En sådan klausul bör enligt
motionen innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och felaktig
internprissättning.
I motionen yrkas att regeringen bör få riksdagens uppdrag att återkomma
till riksdagen med förslag till en generalklausul mot missbruk av
skatteregler genom skatteundandragande i utländska dotterbolag.
Utskottets ställningstagande
En nackdel med allmänt hållna regler av typ generalklausuler är att de
kan leda till osäkerhet om vilka förfaranden som faktiskt hindras av
reglerna. Utskottet anser att varken företagen eller skattemyndigheterna
är betjänta av en särskild generalklausul för verksamheter som drivs i
dotterbolag i utlandet. Utskottet avstyrker därför motionärernas förslag
om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om en
generalklausul för detta beskattningsområde.

Reservationer

1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (fp, c)
av Anna Grönlund (fp), Roger Tiefensee (c) och Anne-Marie Ekström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2003/04:10 och tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med en analys av den samhällsekonomiska effekten
av CFC-beskattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk2
yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5.
Ställningstagande
I regeringsförklaringen den 17 september 2003 betonade statsministern
behovet av att sänka skatterna på företag för att öka Sveriges konkurrenskraft.
Det förslag till skärpt företagsbeskattning via förändrade CFC-regler
som regeringen nu har lagt fram anser vi inte är helt förenligt med
budskapet i regeringsförklaringen. Regeringen hävdar att förslaget är
nödvändigt för att hindra skatteflykt och urholkning av den svenska skattebasen,
men har inte på ett övertygande sätt lyckats påvisa att här finns ett
problem som måste lösas på ett sådant sätt att svenska företag får det
svårare att verka utomlands i konkurrens med bolag som är baserade i andra
länder. Genomförs förslaget finns en risk att fler svenska företag som
har verksamhet i utlandet väljer att helt flytta från Sverige. Detta kommer
omedelbart att leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten
och på längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela
landet. Vi vill ha fler företag och fler anställda i Sverige, inte färre.

Vi anser att regeringens förslag till nya CFC-regler bör avslås av riksdagen.
I stället för att införa ett nytt generellt regelsystem bör regeringen
koncentrera sitt intresse på att undanröja icke önskvärda effekter av de
skatteregler som redan gäller för bolag som driver verksamhet i utlandet.
Utgångspunkten bör därför vara att snabbt ta bort generellt verkande
hinder och bara behålla sådana regler som är helt nödvändiga för att hindra
skattefusk. Samtidigt bör den samhällsekonomiska nettoeffekten av minskade
konkurrensmöjligheter och den risk för utflyttning av svenska storföretag
som kan bli följden av CFC-beskattning analyseras.

2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske, punkt 2 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag som
innebär att gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll sätts till
ett innehav av 50 % av kapitalet eller rösterna. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motionerna 2003/04:Sk3
yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
För att delägaren skall kunna göra en korrekt beräkning av det skattepliktiga
underlaget för CFC-beskattning krävs det en detaljerad redovisning från
det utländska företaget. En minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga
ett företag till en mer noggrann redovisning eller att lämna speciell
information till vissa delägare. Vi anser att gränsen för vad som anses
utgöra kontroll bör sättas till ett innehav av 50 % av kapitalet eller av
50 % av rösterna. Först då har en ägare faktisk kontroll.
Vi tillstyrker därför motionerna Sk3 yrkande 2 och Sk4 yrkande 1 i denna
del. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt återkomma till
riksdagen med de regeljusteringar som behövs för att uppnå detta.

3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas, punkt 3 (m, kd)
av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar
som innebär att länder inom EU och EES undantas från CFC-reglerna och att
omräkningsfaktorn skall bestämmas i enlighet med vad som föreslagits i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i
denna del och motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och 2003/04:Sk4 yrkande 1
i denna del.
Ställningstagande
Bolag med verksamhet i vissa länder eller i vissa delar av länder undantas
från CFC-beskattning, bl.a. de flesta EU-länder. Regeringens förslag till
definition av lågbeskattat land, dvs. länder med en bolagsskatt som
understiger 55 % av den svenska på 28 %, innefattar därmed t.ex. Irland,
Luxemburg och Nederländerna. Detsamma gäller Island. Det är tveksamt om
de föreslagna reglerna är förenliga med Sveriges åtaganden inom EU.
Dessutom skulle särregler för vissa EU-länder medföra omotiverat stora
problem för svenska företag. Vi tillstyrker därför de motionsvägen väckta
förslagen om att undanta länder inom EU samt Island och Norge från
CFC-beskattningen. Med en sådan inriktning löses också i huvudsak de frågor
som propositionen behandlar angående eventuella undantag för reguljär
bankverksamhet och operationell leasing i EU.
I och med att vi anser att alla länder inom EU skall undantas från
CFC-beskattning, bör huvudregeln vara att den s.k. omräkningsfaktorn (55 %
ovan) sätts på ett sådant sätt att jämförelseskattesatsen (drygt 15 %
ovan) hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU.
Riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt återkommer med ett lagförslag
som tillgodoser våra här redovisade förslag.

4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien,
punkt 4 (v, mp)
av Barbro Feltzing (mp) och Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om
ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna med den ändringen att ordet "huvudsakligen"
byts ut mot "till minst två tredjedelar". Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Sk1 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del.
Ställningstagande
Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i
Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det
inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip
endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska
normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som
regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har
försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen
och även på andra länders skattebaser minimeras. Villkoren bör emellertid
enligt vår mening kunna utformas i enlighet med förslaget i motion Sk1
utan att detta kommer i konflikt med syftet med den föreslagna nya
lagstiftningen eller med den inställning Sverige intagit i arbetet inom EU
med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen att verksamheten
i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig inom ramen för
uppförandekoden. Vi förordar följaktligen att riksdagen antar den av
regeringen föreslagna punkt 3 av övergångsregeln till regeringens förslag
till ändring i inkomstskattelagen med den justering som föreslås i motion
Sk1.

5. Beräkning av lågbeskattade inkomster, punkt 6 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om en annan utformning av vissa regler. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motion 2003/04:Sk4
yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
Vid bedömningen av om en utländsk juridisk person är lågbeskattad eller
ej är det viktigt att all skatt som belastar CFC-företaget beaktas. Det
är också viktigt att skattemyndigheten vid beräkningen av vad som är att
anse som skattepliktig inkomst inte tillämpar skatteregler på ett för
svenska företag diskriminerande eller konkurrensförsvårande sätt. Det
innebär att vi anser att förslaget bör omarbetas i dessa hänseenden liksom
när det gäller att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning
skett i annat mellanliggande land. Riksdagen bör begära att regeringen
skyndsamt arbetar fram dessa regler så att de kan tillämpas med verkan fr.
o.m. de nya reglernas ikraftträdande.

6. Ikraftträdandetidpunkt, punkt 7 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar att den ändrade CFC-lagstiftningen skall träda i kraft
den 1 januari 2005. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk4 yrkande
2 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del.
Ställningstagande
Beredningen av nya CFC-regler har dragit ut på tiden. Resultatet av denna
långdragna process har dock blivit att de föreslagna förändringarna nu är
mer rimligt utformade än de tidigare presenterade förslagen. Detta är
positivt. Emellertid innebär förseningen att den tid som företagen har
till buds för en anpassning till den nya lagstiftningen blir en knapp
månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta anser
vi vara för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna är
komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få
förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna
kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag
och på så sätt även påverka utländska aktörer. Mot denna bakgrund anser
vi att ikraftträdandet bör skjutas upp till den 1 januari 2005. Vi
tillstyrker följaktligen motion Sk4 yrkande 2.

7. Lagförslagen i övrigt, punkt 8 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
- Under förutsättning av bifall till reservation 6 -
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget
inte omfattas av punkt 4 ovan med de ändringarna att i punkt 1 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna "2004" och "2003" byts mot
respektive
"2005" och "2004",
2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) med den ändringen att
"2004" byts mot "2005",
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med
den ändringen att "2004" byts mot "2003",
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen
att "2004" byts mot "2003", och
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter med de ändringarna att "2004" byts mot "2005" och att "2005
års taxering" byts mot "2006 års taxering".
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del.

8. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag,
punkt 9 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om en generalklausul mot skatteplanering genom utländska
dotterbolag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk3 yrkande 3.
Ställningstagande
Det vore önskvärt att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna
genom transaktioner till utlandskontrollerade dotterbolag. Regeringens
nuvarande förslag andas misstänksamhet och misstro mot svenska företag
som bedriver verksamhet i utlandet. Jag anser att CFC-lagstiftningen
behöver ett slags generalklausul, som beivrar aktivt skatteundandragande.
En sådan klausul bör placera bevisbördan på skattemyndigheten och inte
regelmässigt på svenska företag vilket med nuvarande förslag blir fallet.
En sådan klausul bör innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och därmed
stänga alla tänkbara kryphål som nuvarande 14 kap. 19 och 20 §§
inkomstskattelagen eventuellt lämnar. Jag yrkar att regeringen återkommer med
förslag till riksdagen om en sådan lagändring.
Särskilt yttrande

Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien,
punkt 4 (m, fp, kd, c)
Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten
(m), Roger Tiefensee (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp)
anför:

De förslag som har lagts fram från företrädare från de borgerliga partierna
med anledning av regeringens förslag om CFC-beskattning skiljer sig åt
innehållsmässigt. Våra förslag utgår emellertid från en gemensam grundsyn
att företagsbeskattningen skall vara ordnad så att den främjar ett gott
näringslivsklimat där det finns bra tillväxtmöjligheter som leder till
nya företag och fler arbetstillfällen. Reglerna skall sträva efter
neutralitet mellan olika företags sätt att bedriva verksamhet internationellt
och nationellt, och de får inte heller komma i konflikt med internationella
åtaganden. Om den majoritet som samlats i utskottet kring regeringens
förslag kvarstår i kammaren kommer riksdagen att anta en ny CFC-beskattning
som enligt vår mening inte är önskvärd och måste starkt ifrågasättas bl.
a. när det gäller förenligheten med EG-fördraget. Vi har i våra reservationer
föreslagit avslag på regeringens proposition respektive grundläggande
förändringar i regeringens förslag. Vid avslag på våra förslag kan vi i
kammaren komma att stödja reservation 4 som innebär ett marginellt undantag
i CFC-beskattningen vilket avser en speciell organisatorisk lösning i ett
land inom EU.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och
lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Följdmotioner
2003/04:Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (båda v):
Riksdagen beslutar i enlighet med proposition 2003/04:10 Ändrade regler
för CFC-beskattning, men med en ändring av lydelsen i 39 a kap. 5 § lagen
(1999:1229) om ändring i inkomstskattelagen enligt följande: Coordination
centret bedriver verksamhet som består i finansiering av andra företag,
och dess nettoinkomster härrör till minst två tredjedelar från transaktioner
med företag hemmahörande och skattskyldiga till inkomstskatt i
Belgien.
2003/04:Sk2 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition
2003/04:10.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en analys av den
samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattningen.
2003/04:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den så kallade kompletteringsregeln skall omfatta hela
EU-området.
2. Riksdagen beslutar att kontroll som medför CFC-beskattning skall börja
vid minst 50 % röstinnehav i ett utländskt dotterbolag.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
till en generalklausul mot missbruk av skatteregler genom skatteundandragande
i utländska dotterbolag.
2003/04:Sk4 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar om kompletteringar/ändringar i regeringens förslag
till CFC-beskattning i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att ikraftträdandetidpunkten för den ändrade
CFC-beskattningen skall vara 1 januari 2005 i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2003/04:Sk5 av Anna Grönlund m.fl. (fp):
Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition
2003/04:10.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag