Ändringar i fiskelagen, m.m.
Betänkande 1995/96:JoU5
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU05
Ändringar i fiskelagen, m.m.
Innehåll
1995/96 JoU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1995/96:8 Ändringar i fiskelagen m.m. samt en motion som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas 33 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995 rörande bl.a. föreskrifter om fisket, straff för olaga fiske, fisketillsyn, fiskerätten i enskilda vatten och strukturstöd på fiskets område.
Utskottet tillstyrker med viss ändring regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen. Vidare tillstyrks förslaget till lag om ändring i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:8 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i fiskelagen (1993:787),
2. lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i fiskelagen (1993:787) och i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Ändringarna i fiskelagen rör föreskrifterna för fisket, uppgiftsskyldigheten för yrkesfisket, fisketillsynen och sanktionsbestämmelserna samt rätten att fiska i enskilda vatten. De ändringar som görs i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken föranleds av att de nationella bestämmelserna för fisket som nu finns i den lagen förs över till fiskelagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen. Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motion med anledning av propositionen
1995/96:Jo3 av Göte Jonsson m.fl (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att upphäva beslut om fritt handredskapsfiske.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1995
1994/95:Jo401 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den s.k. 24- timmarsregeln bör ersättas med enkel anmälningsplikt,
2. Att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot fiske med trål och snurrevad inom hela Öresundsområdet och Skälderviken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anmälningsplikt bör införas för fiskefartyg som passerar Öresundsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av 41 § fiskelagen (1993:787),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Östersjökonventionens fiskeregler konsekvent och fullt ut tillämpas inom Öresunds- och Skälderviksområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ansvariga myndigheternas tillämpning av indragning av fiskelicenser,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av nuvarande begränsningsregler för torskfiske.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska fiskares tillträde till okvoterade arter i Nordsjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i internationella fora verka för begränsningar av fisket,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen utfärdar direktiv till Fiskeriverket om säsongindelning av de svenska kvoterna samt att en tillräckligt stor andel avsätts till det kustnära fisket,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett resursfördelningssystem där det periodvis avsätts en kvot/andel till olika godkända producentorganisationer baserad på anslutna fiskelags historiska infiskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snara initiativ till utveckling av miljövänligare bränslen och katalysatorer för alla fartyg, inklusive vår fiskeflotta.
1994/95:Jo406 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillägg i fiskelagen.
1994/95:Jo408 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning vid fångst av senapsgas.
1994/95:Jo409 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att trygga det kustnära yrkesfisket längs Norrlandskusten.
1994/95:Jo410 av Monica Green (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att strandägare får rätt till fiske i enlighet med motionen.
1994/95:Jo411 av Agneta Ringman och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en väl fungerande fiskehamn i Kårehamn på Öland.
1994/95:Jo413 av Agneta Ringman (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående kvottilldelning per båt till Ölandsfisket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturstöd till Ölands fiskerinäring.
1994/95:Jo414 av Elving Andersson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för extrakostnader i samband med oönskade fångster av stridsgas/senapsgas.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten av att nyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b- stöd, för fiskeberoende områden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU och andra lämpliga internationella fora bör verka för krav om beståndsvänligare redskap försedda med identifikationsmöjlighet i syfte att främja ett uthålligt fiske.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen fullföljs om det fria fisket med handredskap längs den södra ostkusten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom den europeiska gemenskapen begära förhandlingar om ett maximalt antal fiskedager per vecka.
1994/95:Jo417 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att 2 § i lagen om fiskevårdsområden ges följande lydelse: 2 § Ett fiskevårdsområde får inte omfatta fiske inom områden där samerna har rätt till fiske enligt rennäringslagen (1971:437), såvitt fråga är om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition eller renbetesfjällen. För områden där fisket tillhör såväl kronan som enskilda får undantag ske från första stycket om det ur allmän synpunkt bedöms angeläget att fiskevårdsområde bildas. Beträffande fiske inom områden, där samerna har rätt till fiske enligt rennäringslagen, får någon inskränkning inte ske i denna rätt genom bildande av fiskevårdsområden.
1994/95:Jo418 av Magnus Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att tillåta ålhuttning.
1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fredning av havsområden av stor betydelse för fiskens reproduktion och tillväxt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om selektering av redskap,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts och begär snara initiativ till uppgörelsen mellan Sverige och andra Östersjöstater på fiskeområdet.
1994/95:Jo420 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföringen av fisk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens anslag till fisket bör delas upp så att modernisering och rationalisering av den svenska fiskeflottan möjliggörs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regionalekonomisk utvärdering av fiskelagens konsekvenser.
Utskottet
Ändringar i fiskelagen m.m.
Propositionen
Föreskrifter för fisket
Stöd för regeringen att meddela nationella föreskrifter om fisket finns både i fiskelagen (1993:787) och i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Dessa befogenheter förs för närvarande vidare till Fiskeriverket genom samlade bemyndiganden i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Att regleringen av fisket sker med stöd av två lagar leder enligt regeringen till vissa tillämpningssvårigheter. Därför föreslås att bemyndigandena att meddela föreskrifter för fisket bör samlas i 19 § fiskelagen. Föreskrifterna bör dessutom göras mer heltäckande och därigenom vara bättre ägnade att skapa förutsättningar för en god vård av bestånden med bra kontrollmöjligheter för fisketillsynen. Bemyndigandet att meddela nationella bestämmelser vidgas så att det bl.a. blir möjligt att meddela föreskrifter om individuell fördelning av fiskekvoter, förbud att ilandföra fisk i kapat skick och att förvara hummer.
Även föreskrifterna om uppgiftsskyldighet på fiskeområdet bör bli enhetliga och samlas i fiskelagen till den del de rör uppgifter som skall lämnas av den som bedriver yrkesmässigt fiske. Övriga frågor, såsom den gemensamma fiskeripolitiken (marknads- och strukturfrågor), regleras även i fortsättningen i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser rörande fiske
Bestämmelser om tillsyn och sanktioner rörande fisket finns för närvarande både i fiskelagen och i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Bestämmelserna förs över till och samlas i fiskelagen. Enligt regeringen är syftet att samordna bestämmelserna om de befogenheter som gäller vid tillsyn över fisket. Vidare ges fiskelagens straffbestämmelser en mer generell utformning. Den särskilda straffbestämmelse som är knuten till uppgiftsskyldigheten upphävs. För brott som rör skyldigheten att lämna uppgifter bör i stället i fortsättningen gälla samma påföljd som för andra brott mot fiskebestämmelserna. Vidare bör finnas en skyldighet för den som tagit fisk i beslag att i klara fall återföra fisken till vattenområdet.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Allmänhetens rätt att fiska i enskilda vatten regleras i bilagan till fiskelagen. De vatten som omfattas är kusterna och de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland. Bland fiskerättigheterna enligt bilagan finns för kuststräckan från Östhammars kommun i norr till och med Blekingekusten i söder samt de nämnda sjöarna angivet att fiske med handredskap är tillåtet om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt. Handredskap definieras i 7 § fiskelagen som spö, pilk och annat liknande redskap som är utrustat med lina och högst tio krokar. I fiskelagen talas emellertid inte bara om handredskap utan också om handredskapsfiske. I bilagan till fiskelagen beskrivs det fria handredskapsfisket på ostkusten och i de stora sjöarna. I det sammanhanget är handredskapsfiske inte liktydigt med allt fiske med handredskap eftersom undantag görs för fiske som kräver användning av båt.
Angeldon består av en pinne med lina och krok samt fjäderanordning och ibland knallskott för att markera napp. De vitala delarna av redskapet utgör tillsammans utan tvekan ett handredskap med hänsyn till hur ett sådant definieras i lagen och även med beaktande av vad som enligt Fiskeriverket är den traditionella synen på redskapet. Enligt regeringen leder begreppsanvändningen i fiskelagen till att angeldonsfiske skulle kunna betraktas som ett tillåtet fiske för allmänheten i de vatten som omfattas av det fria handredskapsfisket. Ett sådant fiske kan dock avse samtidig användning av åtskilliga redskap. Handredskapsfiske innebär underförstått att redskapet skall föras från handen och endast tillfälligtvis hanteras på annat sätt. Regeringen föreslår därför att omfattningen av det fria handredskapsfisket preciseras genom ett tillägg i bilagan till fiskelagen att fisket inte får bedrivas som angeldonsfiske eller med liknande metod.
Motionerna
Föreskrifter för fisket
Frågor om fiskets bedrivande är föremål för yrkanden i en rad motioner. Enligt motion Jo401 (s) omfattas hela Öresundsområdet och Skälderviken, med undantag av en kil i norra Öresund, av en kvotreglering vilken gör att trålfiske i större delen av området är förbjudet. I praktiken har det dock visat sig att denna reglering inte efterlevs. Fisket med trål och snurrevad bör därför helt förbjudas inom området (yrkande 2). Vidare föreslås att anmälningsplikt (last- och avsiktsdeklaration) införs för fiskefartyg som passerar Öresundsområdet (yrkande 3). I motionen framhålls vidare att reglerna för torskfisket missgynnar det kustnära garnfisket eftersom fisket endast får bedrivas tre dagar per vecka (måndagonsdag). Trålfiskare är mindre beroende av väder och vind och får därför ofta komparativa fördelar. Nuvarande begränsningsregler bör därför bli föremål för en översyn (yrkande 7). Enligt motion Jo405 (mp) bör regeringen utfärda direktiv till Fiskeriverket om säsongsindelning av de svenska kvoterna varvid en tillräckligt stor andel avsätts till det kustnära fisket. Fiskefartygen, med sina stora fångstredskap, tar redan i början av året upp hela årets kvot. Båtar med enklare redskap kan inte konkurrera om kvoten. Resultatet blir att den jämna tillgången på fisk till de lokala fiskmarknaderna rycks undan (yrkande 1). Vidare bör man utreda möjligheterna att införa ett resursfördelningssystem där det periodvis avsätts en kvot/andel till olika godkända producentorganisationer. Andelen skall baseras på anslutna fiskelags historiska infiskning (yrkande 2). Enligt motion Jo406 (s) bör ett tillägg göras till fiskelagen så att länsstyrelsen, innan nya föreskrifter utfärdas, kan beredas möjlighet att yttra sig. Vidare bör länsstyrelsen i akuta situationer, till skydd för hotade bestånd, kunna fatta interimistiska beslut i avvaktan på att föreskrifter meddelas av Fiskeriverket. I motion Jo409 (s) framhålls behovet av åtgärder för att trygga det kustnära yrkesfisket längs Norr-landskusten (skyddsjakt på säl, inventering av sälbeståndet, forskning om M74, uppfödning och utplantering av torskyngel). Enligt motion Jo413 (s) utgör fisket tillsammans med jordbruket och turismen stommen i det öländska näringslivet. För de enskilda fiskarna innebär det många olägenheter att behöva ligga stilla under vissa delar av året. För att säkra det kustnära Ölandsfiskets utveckling på längre sikt bör kvottilldelningen räknas om till årliga ransoner för varje båt (yrkande 1). I motion Jo419 (m) yrkande 3 tas frågan om selektering av redskap upp. Enligt motionärerna är det mycket angeläget att forskning och försök på detta område intensifieras. Det kan inte vara försvarligt att ta upp stora mängder småfisk och därmed kraftigt reducera det fiske och de fångster som borde ses som fiskarnas framtida levebröd.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser rörande fiske
Enligt motion Jo401 (s) yrkande 4 talar såväl övervakningsmyndigheternas som domstolarnas erfarenheter för att nu gällande sanktionsmöjligheter är alltför begränsade för att verka tillräckligt avskräckande på förekommande olaga fiske. De mycket låga straffen vid tjuvfiske torde enligt motionärerna inbjuda till de förekommande upprepade lagöverträdelserna. 41 § fiskelagen bör ändras och ges följande lydelse: Den som begår brott enligt 37 § eller 40 § genom att bedriva otillåtet trålfiske, döms till böter, lägst ett krontal som motsvarar hundra gånger antalet hästkrafter (DIN) i motorn på det fiskefartyg som använts för bogsering av trålen eller om brottet är att betrakta som grovt till fängelse i högst ett år. I yrkande 5 framhålls vikten av att Östersjökonventionens fiskeregler konsekvent och fullt ut tillämpas inom Öresunds- och Skälderviksområdet. När det gäller de ansvariga myndigheternas tillämpning av möjligheterna till indragning av fiskelicenser föreslås i yrkande 6 ett uttalande om att ansvariga myndigheter strikt tillämpar möjligheten att dra in fiskelicenser.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Enligt motion Jo3 (m) medverkar förbudet mot angeldonsfiske till en bättre hushållning med fiskeresurserna och tryggar fiskevattenägarnas möjligheter att upplåta sina vatten för sådant fiske genom kortförsäljning. Enligt motionärerna bör man dock i samband med den föreslagna skärpningen av fiskelagen ta ytterligare ett steg i samma riktning och återgå till den ordning som gällde före det fria handredskapsfiskets införande. Med tanke på den uteblivna fiskevården var det fria handredskapsfisket en mycket ogenomtänkt reform. Viktiga principiella invändningar mot det fria handredskapsfisket har dessutom kommit från Lagrådet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om upphävande av det fria handredskapsfisket. I motion Jo416 (m) yrkande 2 begärs att utredningen om det fria fisket med handredskap längs den södra ostkusten fullföljs. Enligt motionärerna har detta fiske vållat problem såväl för yrkesfisket som för vattenägare. För att finna en lösning tillsatte den förra borgerliga regeringen en speciell utredning som nu upplösts av den nuvarande regeringen. Utredningen bör slutföras. I motion Jo420 (s) yrkas att en utvärdering av fiskelagens konsekvenser genomförs (yrkande 4). Den nya fiskelagen som bl.a. reglerar den enskildes rätt att fiska fritt har nu varit i kraft en tid och lagens konsekvenser för såväl fisket som regionerna bör nu utvärderas. Stor hänsyn bör härvid tas till de regionalekonomiska konsekvenserna.
Utskottets överväganden
Föreskrifter för fisket
Utskottet delar regeringens uppfattning att bemyndigandena att meddela föreskrifter bör samlas i 19 § fiskelagen och samtidigt göras mer heltäckande. Därmed tillstyrker utskottet det av regeringen redovisade förslaget i berörd del.
Som framhålls i propositionen ger bemyndigandet i fiskelagen möjlighet att meddela olika typer av föreskrifter såsom förbud eller begränsningar när det gäller redskapsanvändningen, fiskemetoder, fiske inom vissa områden eller efter vissa arter och fiske för vissa ändamål. Vidare kan Fiskeriverket förbjuda eller begränsa fångst, ilandföring, införsel till landet och saluhållande av fisk som inte håller en viss minsta storlek eller som fångats med otillåten fiskemetod eller otillåtet redskap. Genom den nu föreslagna utvidgningen av bemyndigandet blir det härutöver möjligt att meddela föreskrifter om individuell fördelning av fiskekvoter, förbud att ilandföra fisk i kapat skick och att förvara hummer. I olika avseenden har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer således bemyndigats att utfärda de föreskrifter som kan anses erforderliga för fiskelagens tillämpning. Detta innebär att regleringen av fisket till stor del faller inom regeringens och Fiskeriverkets kompetensområde. När det gäller trålfiskegränserna har utskottet tidigare dessutom framhållit att dessa gränser följs kontinuerligt och noggrant av Fiskeriverket och dess Havsfiskelaboratorium. Utskottet förutsatte därvid att stor hänsyn tas till möjliga åtgärder i syfte att säkra reproduktionen av fisk i bl.a. Laholmsbukten och Skälderviken (1993/94:JoU24). Även i övrigt ligger flertalet av de krav som aktualiserats i motionerna inom ramen för Fiskeriverkets beslutsområde. Verket har att med utgångspunkt från den aktuella situationen meddela de föreskrifter som kan anses erforderliga. Utskottet föreslår att motionerna Jo401 yrkandena 2, 3 och 7, Jo405 yrkandena 1 och 2, Jo409, Jo413 yrkande 1 och Jo419 yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.
I samband med antagandet av ny fiskelag år 1993 anförde utskottet bl.a. följande. När det gäller länsstyrelsernas delaktighet i fiskevården är det mycket angeläget att den kompetens som finns hos länsfiskekonsulenterna utnyttjas och att den bibehålls på länsnivå. Vid beredningen har framkommit att Fiskeriverket i samband med utfärdandet av sina föreskrifter har nära samråd med länsstyrelsernas fiskeenheter. Utskottet betonade vidare betydelsen av länsstyrelsernas ansvar för att ingripa med föreläggande mot fiskerättshavare som vansköter sitt fiske. Länsstyrelsernas ansvarsområde borde kunna innefatta möjlighet att i akuta situationer fatta interimistiska beslut om skydd för hotade fiskbestånd i insjöar och älvar, i avvaktan på att eventuella föreskrifter meddelas av regeringen eller Fiskeriverket (1992/93:JoU23 s. 12). Utskottet har inte ändrat uppfattning. Det anförda tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motion Jo406. Motionen kan därmed lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser rörande fiske
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om tillsyns- och sanktionsbestämmelser rörande fiske. När det gäller de i motion Jo401 yrkande 4 föreslagna sanktionsmöjligheterna för olaga trålfiske är utskottet inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande från riksdagens sida. Därmed avstyrks motionen i berörd del.
Kustbevakningen kontrollerar inom sitt verksamhetsområde efterlevnaden av bestämmelser om fisket till sjöss och vid landning. Kustbevakningens befogenheter vid brottsförebyggande verksamhet regleras i 1 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning. De tillsynsuppgifter rörande fisket som framför allt ankommer på kustbevakningen kommer, mot bakgrund av regeringens förslag ovan, att placeras i en gemensam tillsynsbestämmelse i fiskelagen. Enligt utskottets mening ankommer det på Kustbevakningen att med stöd av gällande lagstiftning vidta de åtgärder som erfordras för att kontrollera efterlevnaden av bl.a. Östersjökonventionens fiskeregler. Inte heller beträffande övriga myndigheters tillämpning av gällande sanktionsbestämmelser är utskottet berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo401 yrkandena 5 och 6.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om ändring av bilagan till fiskelagen oavsiktligt kommit att utformas på ett sätt som avviker från gällande rättsregler såvitt avser fisket i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Under rubriken Tillåtna fiskslag saknas nämligen orden utom kräftor . Utskottet föreslår att lagförslaget kompletteras i angivna hänseende.
Som regeringen framhåller har fiskemetoden angeldonsfiske föga gemensamt med vad som avses som handredskapsfiske i den meningen att det vid sådant fiske är underförstått att redskapet skall föras från handen och endast tillfälligtvis hanteras på annat sätt. Angeldonsfiske eller annat sådant fiske, som innebär att man inte endast tillfälligt placerar ut redskapen på isen, torde inte innefattas i 1985 års beslut om det fria handredskapsfisket. Som regeringen anför kan fiskelagens definition av handredskap dock leda till tolkningen att handredskapsfiske också betyder fiske med angeldon om inte någon preciserad begränsning införs i lagen. Denna oklarhet bör undanröjas, och utskottet tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Det anförda innebär att utskottet, som inte funnit anledning att nu i grunden ompröva beslutet om fritt handredskapsfiske, avstyrker motion Jo3.
Med anledning av de i motionerna Jo416 yrkande 2 och Jo420 yrkande 4 framförda kraven om utredning av det fria fisket med handredskap resp. regionalekonomisk utvärdering av fiskelagens konsekvenser med avseende bl.a. på den enskildes rätt till fritt fiske vill utskottet anföra följande. Utskottet delar regeringen uppfattning att den nya fiskelagen och de förenklingar av fiskelagstiftningen som genomförts liksom de nu etablerade principerna för fördelningen av fisket fungerar väl. Utskottet instämmer också i att någon mera omfattande lagöversyn inte bör göras nu. Som framgår av propositionen avser regeringen att göra en mer samlad utvärdering av lagstiftningen när ytterligare erfarenheter vunnits om dess tillämpning och av deltagandet i den gemensamma fiskeripolitiken. Med hänvisning till det anförda bör motionerna Jo416 yrkande 2 och Jo420 yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Vissa övriga fiskefrågor
Motionerna
Fiskeregler m.m.
Enligt motion Jo401 (s) har företrädare för de danska och svenska utrikesdepartementen diskuterat åtgärder för att råda bot på det olagliga danska trålfisket på svenskt vatten. Förhandlingarna har till syfte att modernisera 1932 års konvention om rätten för statsfartyg att gå in på annat lands territorialvatten. Kravet från svensk sida är att anmälningsplikten för statsfartyg (24 timmar i förväg) när de går in på annat lands vatten skall slopas. Detta är en grundförutsättning för att Kustbevakningens övervakningsinsatser skall kunna bli effektiva. Enligt motionärerna bör den s.k. 24- timmarsregeln ersättas med enkel anmälningsplikt i samband med intrånget på danskt vatten (yrkande 1). I motion Jo402 (m) framhålls att Sverige genom sitt medlemskap i Europeiska gemenskapen nu fullt ut deltar i den gemensamma fiskeripolitiken. Bland frågor som återstår att lösa är Sveriges tillträde till Nordsjön. Beträffande okvoterade arter i Nordsjön blev svenska fiskare diskriminerade i anslutningsfördraget. Frågan kunde inte lösas innan den spansk-portugisiska frågan löstes. Frågan om svenska fiskares tillträde till okvoterade arter i Nordsjön måste därför prioriteras inom EU-arbetet (yrkande 3). I motion Jo410 (s) begärs ett förslag till ändring i lagstiftningen så att strandägare får del i fiskerätt vad avser strandredskap utanför sin strand, utan att de grundläggande reglerna för fiskerätten rubbas. Enligt motion Jo417 (s) bör riksdagen besluta att ge 2 § i lagen om fiskevårdsområden följande lydelse: Ett fiskevårdsområde får inte omfatta fiske inom områden där samerna har rätt till fiske enligt rennäringslagen (1971:437), såvitt fråga är om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara disposition eller renbetesfjällen. För områden där fisket tillhör såväl kronan som enskilda får undantag ske från första stycket om det ur allmän synpunkt bedöms angeläget att fiskevårdsområde bildas. Beträffande fiske inom områden, där samerna har rätt till fiske enligt rennäringslagen, får någon inskränkning inte ske i denna rätt genom bildande av fiskevårdsområden. I motion Jo418 (s) föreslås att lagstiftningen ändras i syfte att tillåta ålhuttning.
Strukturstöd
Enligt motion Jo413 (s) är Öland ett fiskeberoende område och bör därför ingå i det område som kan få del av det strukturstöd som kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassning av fiskerisektorns struktur (yrkande 2). Om inga åtgärder vidtas riskerar de öländska fiskarna med sina mindre fiskefartyg att slås ut. Betydelsen av Kårehamn på Öland som fiskehamn betonas i motion Jo411 (s). Enligt motionärerna skulle en utbyggnad av hamnen på kort sikt öka sysselsättningen i samband med själva muddringsarbetena och utbyggnaden men samtidigt säkra sysselsättningen på längre sikt inom fisket och dess binäringar. I motion Jo415 (kds) yrkande 1 framhålls möjligheterna av att nyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling (5b-stöd) för fiskeberoende områden.
Internationellt samarbete
Det internationella samarbetet på fiskets område är föremål för flera motionsyrkanden. I motion Jo402 (m) yrkande 4 uppmärksammas betydelsen av att i internationella fora verka för begränsningar av fisket. Fortsatta ansträngningar måste göras inom Fiskerikommissionen för Östersjön och inom ramen för det europeiska samarbetet för att maximera antalet tillåtna fiskedagar per vecka. Motsvarande krav återkommer även i motion Jo416 (m) yrkande 4. Enligt motion Jo415 (kds) yrkande 6 bör Sverige inom EU och andra lämpliga internationella fora verka för krav om beståndsvänligare redskap försedda med identifikationsmöjlighet i syfte att främja ett uthålligt fiske. Enligt motion Jo419 (m) bör havsområden av stor betydelse för fiskens reproduktion och tillväxt fredas. I övriga områden skulle fiske få bedrivas mer kontinuerligt. Genom internationella överenskommelser skulle man kompensera berört land genom utökad tillgång till fiske i andra områden (yrkande 2). Dagens problem med fiskestopp kan endast lösas långsiktigt om samtliga stater kring Östersjön samt Finland tar gemensamt ansvar för nödvändiga överenskommelser. Sverige bör ta snara initiativ till förhandlingar syftande till långsiktiga gemensamma överenskommelser (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Fiskeregler m.m.
Sedan flera år tillbaka har företrädare för de danska och svenska utrikesdepartementen diskuterat åtgärder för att råda bot på det olagliga danska trålfisket på svenskt vatten. Förhandlingarna har till syfte att modernisera 1932 års konvention om rätten för statsfartyg att gå in på annat lands territorium. Från svensk sida har kravet varit att den s.k. 24- timmarsregeln, som innebär att det krävs en anmälan 24 timmar innan exempelvis ett kustbevakningsfartyg skall passera gränsen till ett annat lands territorialvatten, skall slopas. Enligt vad utskottet erfarit har Danmark och Sverige kommit överens om att, vid tillämpningen av 1932 års konvention, fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätta den s.k. 24-timmarsregeln med en anmälan via radio när man går in på danskt resp. svenskt vatten. Detta får dock endast ske vid s.k. hot pursuit. En ny förhandlingsomgång med Danmark inleds i november 1995, varvid bl.a. ett förslag om att utöka övervakningsområdet för fisket till hela Kattegatt inkl. Skälderviken skall behandlas. Enligt utskottets bedömning är motion Jo401 yrkande 1 med det anförda i allt väsentligt tillgodosedd. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Sverige fick genom anslutningsfördraget med EU inte fullt tillträde till de vatten där Sverige historiskt bedrivit fiske. Ett begränsat tillträde till Nordsjön erhölls i form av en kvot avseende ospecificerade arter på 1 000 ton. Vidare erhöll Sverige en skarpsillskvot på 1 330 ton. I samband med att anslutningsfördraget godkändes av riksdagen förutsattes att frågan om fritt tillträde till Nordsjön skulle lösas under de närmaste åren. Enligt vad utskottet inhämtat pågår diskussioner mellan Fiskeriverket och berörda organ inom EU. Utskottet förutsätter att verket även fortsättningsvis kraftfullt verkar för att svenska fiskare skall erhålla fullt tillträde till Nordsjön. Härmed måste syftet med motion Jo402 yrkande 3 i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Frågan om strandägares möjligheter att få rätt till fiske uppmärksammades senast av utskottet i samband med behandlingen av den nya fiskelagen våren 1993. Utskottet framhöll därvid bl.a. att det snarare är regel än undantag att fiskerätten i de situationer som avses inte ingår i avstyckningar till sommarstugetomter längs kusten. Avsikten har varit att inte stycka upp fiskerätten i alltför många delar (1992/93:JoU23 s. 23). Utskottet har inte funnit anledning till ändrat ställningstagande och föreslår därför att motion Jo410 avslås.
Utskottet har tidigare avvisat förslag om att åter tillåta s.k. ålhuttning (senast 1992/93:JoU23 s. 13). Enligt utskottets mening har inget nytt tillkommit som bör föranleda ett ändrat ställningstagande i denna fråga. Motion Jo418 avstyrks.
Statsmakterna har under lång tid framhållit vikten av att det bildas fiskevårdsområden i syfte att förbättra fiskevården och underlätta tillgängligheten till fiske för allmänheten. I samband med tillkomsten av lagen (1981:533) om fiskevårdsområden framhöll dock departementschefen att övervägande skäl talade för att behålla förbudet att bilda fiskevårdsområden inom renskötselområdena. En annan lösning skulle enligt hans mening kräva bestämmelser med särregler som skulle komplicera bildandet och förvaltningen i en utsträckning som knappast skulle gynna fiskevården. Riksdagen hade ingen annan uppfattning (prop. 1980/81:153, JoU29). Frågan om bildandet av fiskevårdsområden inom renskötselområdena har senast behandlats av utskottet under våren 1994. Utskottet fann därvid ingen anledning att frångå sin tidigare bedömning i denna fråga (1993/94:JoU24 s. 15). Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker därför motion Jo417.
Strukturstöd
När det gäller strukturstöd m.m. till fiskerinäringen vill utskottet anföra följande. Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för strukturpolitiken på fiskets område och inrättade en särskild fond för denna, Financial Instrument for Fisheries Guidance (FIFG). Fonden finansierar den del av fiskets strukturstöd som kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektorns struktur. EU har slagit fast mål och regler för hur gemenskapens fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994 - 1996 i syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskeresurserna och deras utnyttjande. S.k. 5b-stöd kan bl.a. lämnas till öar och områden på fastlandet som har ett perifert läge i förhållande till större centra samt till regioner där omstruktureringen av fiskerisektorn får en stor socioekonomisk inverkan. Fiskerisektorn har ingen särskild fond ur vilken medel till 5b-stöd kan lämnas utan dessa får inordnas under 5b-stödens övergripande finansieringskällor.
I juni 1994 beslutade kommissionen att införa ett s.k. kommissionsinitiativ för omstrukturering av fiskerisektorn. Initiativet, kallat Pesca, kompletterar de stöd som kan erhållas under målen 1 - 6. Den strukturella krisen inom fisket har medfört stora problem för hela fiskerisektorn. Pescas målsättning är att möjliggöra omstrukturering och underlätta de ekonomiska och sociala konsekvenserna samt att bidra till diversifiering av sektorn genom att utveckla ny sysselsättning. Inom ramen för Pesca kan stöd lämnas till bl.a. utveckling av fiskehamnar för nya ändamål, turism, nyföretagande, administrativa tjänster, ny teknologi, produktiva investeringar och särskilda projekt inom fiskerisektorn. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att EG:s strukturpolitik på fiskets område överensstämmer i allt väsentligt med den svenska. Tillgång till EG:s strukturstöd medför möjligheter till en högre ambitionsnivå på detta område och utskottet förutsätter att bl.a. de frågor som tas upp i motionerna Jo411, Jo413 yrkande 2 och Jo415 yrkande 1 i detta sammanhang är föremål för regeringens och berörda myndigheters uppmärksamhet och överväganden. Därmed finner utskottet att syftet med motionerna kan anses tillgodosett. Motionerna avstyrks i berörda delar.
Internationellt samarbete
Sverige deltar i det internationella fiskerisamarbetet bl.a. genom Fiskerikommissionen för Östersjön. Kommissionens arbete syftar bl.a. till att årligen fastställa maximala fångstuttag för de kommersiellt viktiga fiskslagen. Kommissionens beslut kompletteras med bilaterala avtal som Sverige sluter med Östersjöns samtliga strandstater. Inom ramen för detta internationella samarbete verkar Sverige för en förbättrad förvaltning av fiskeresurserna. Genom medlemskapet i EU deltar Sverige numera också i den gemensamma fiskeripolitiken. En översyn av den gemensamma fiskeripolitiken gjordes år 1992. De huvudsakliga riktlinjerna för EG:s framtida fiskeripolitik angavs bl.a. vara bättre balans mellan tillgängliga fiskeresurser och fångstkapacitet samt utveckling av förbindelser med tredje land. En ny basförordning antogs (EEG nr 3760/92) som gäller till år 2000 då en ny översyn skall göras. Resurspolitiken reglerar dels fördelningen av resurser mellan medlemsländerna, dels omfattar den överenskommelser med länder utanför gemenskapen. Regleringen sker genom fastställande av högsta tillåtna fångstkvoter för olika arter, fördelning av kvoter, fiskerikontroll, internationella fiskerikonventioner, bilaterala och trilaterala fiskeavtal. I detta sammanhang bör även nämnas att åtgärder som syftar till att förbättra fiskemetodernas och redskapens selektivitet ryms inom ramen för den i föregående avsnitt omnämnda refomerade strukturpolitiken på fiskets område. Som framgår av det anförda syftar det internationella samarbetet på fiskeripolitikens område bl.a. till att anpassa fiskeansträngningarna till den långsiktiga fisketillgången. Inom ramen för detta samarbete verkar Sverige både inom och utom EU för en förbättrad förvaltning av fiskeresurserna. De i motionerna Jo402, Jo415, Jo416 och Jo419 framförda synpunkterna beträffande bl.a. begränsningar av fisket och utvecklandet av mer selektiva redskap överensstämmer i allt väsentligt med den nu redovisade inriktningen av det internationella samarbetet. Som framhålls i motionerna kan ensidiga svenska fiskestopp inte lösa ifrågavarande problem. Om meningsfulla begränsningar av fisket skall uppnås fordas det internationella överenskommelser. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo402 yrkande 4, Jo415 yrkande 6, Jo416 yrkande 4 och Jo419 yrkandena 2 och 4 avslås i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Fiskets miljöfrågor m.m.
Motionerna
I motion Jo402 (m) yrkande 6 uppmärksammas frågan om oljeutvinning i Skagerrak. Enligt motionärerna finns det av såväl miljöskäl som ekonomiska skäl anledning att omsorgsfullt bevaka denna fråga, och eventuella projekt får ej medföra inskränkningar i fisket. Enligt motion Jo405 (mp) yrkande 4 krävs snara initiativ till utveckling av miljövänligare bränslen och katalysatorer för alla fartyg, inklusive fiskeflottan. Problemen kring oönskade fångster av senapsgas uppmärksammas i motionerna Jo408 (m) och Jo414 (c) yrkande 3. Enligt motionärerna inträffar det att fiskefartyg vid fiske får dumpad gasammunition i sina redskap. Detta medför risk för personskador och dryga kostnader för fiskefartygen på grund av utebliven fångst. Svenska fiskare saknar i dag möjlighet att erhålla ersättning för dessa förluster. Regeringen bör därför låta utreda möjligheterna till sådan ersättning så att fiskarna hålls skadeslösa för utebliven fångst och förstörda redskap. I motion Jo420 (s) yrkande 2 begärs ytterligare resurser till marknadsföring av fisk som livsmedel. Vidare framhålls att statens anslag till fisket bör delas upp så att modernisering och rationalisering av den svenska fiskeflottan möjliggörs. Statens ekonomiska bidrag till fisket har hittills använts till destruktiva åtgärder såsom bidrag till stillaliggande båtar vid fiskestopp m.m. (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Frågan om Norges planer på provborrningar i Skagerrak behandlades av ustkottet hösten 1994 (1994/95:JoU2). Därvid framkom bl.a. följande. Mot bakgrund av den oro som finns inför Norges planer på provborrning efter olja i Skagerrak begärde den svenska regeringen den 31 januari 1994 samråd med den norska regeringen i enlighet med den nordiska miljökonventionen. I juni 1994 tog Stortinget ställning till den norska regeringens proposition om petroleumverksamhet på kontinentalsockeln. I den har området för undersökningsverksamheten begränsats. Dessutom skall den norska regeringen genomföra en utredning om miljöeffekter av kemikalieutsläpp från oljeborrning innan ett slutgiltigt beslut tas. Ett sådant beslut kommer tidigast att fattas under år 1997. I ett frågesvar den 25 oktober 1994 hänvisade miljöministern till den tidigare regeringens begäran om samråd och framhöll bl.a. att tidsfristen skulle utnyttjas för att göra en grundlig bedömning av de begärda kompletteringarna och miljökonsekvenser för den svenska kusten av eventuella provborrningar. Miljöministern underströk att den svenska regeringens begäran om samråd kvarstod. Enligt vad utskottet erfarit har Miljödepartementet fått ta del av de kompletteringar som gjorts från norsk sida och ärendet bereds för närvarande inom departementet. Som tidigare förutsätter utskottet att regeringen med stor uppmärksamhet följer frågans vidare utveckling och vidtar de åtgärder som anses erforderliga. Därmed finner utskottet syftet med motion Jo402 yrkande 6 i huvudsak tillgodosett. Motionen påkallar således inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Transportsektorns miljöpåverkan var senast föremål för riksdagens överväganden under våren 1995. I skrivelse 1994/95:167 redovisade regeringen utförligt sina överväganden om vissa prioriterade sakområden i samband med miljöarbetet inom EU. Till de prioriterade områdena hör kampen mot försurning och klimatförändringar. Under rubriken Transporter redovisades det arbete som pågår för att skärpa kraven bl.a. på fartygstrafiken och kraven på svavelhalt i olja. Skrivelsen behandlades i utskottets betänkande JoU23 (rskr. 424). Frågorna berördes även i skrivelse 1994/95:120 om Miljön - vårt gemensamma ansvar - där bl.a. Sjöfartsverkets deltagande i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem uppmärksammas (JoU16, rskr. 306).Vidare har riksdagen godkänt av regeringen föreslagna riktlinjer för sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor. I detta sammanhang behandlades bl.a. frågor om svavelhalten i olja inom sjöfarten och katalysatorer på fartyg. En bärande princip i det av riksdagen godkända förslaget är att arbetet med en minskning av sjöfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis måste ha hög prioritet i verksamheten. Likartade krav bör på sikt gälla för sjö- och lufttransporter som för landbaserade källor vad beträffar bl.a. utsläpp till luft och vatten. Inom ramen för samarbetet enligt konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) och inom EU skall Sverige verka för att påskynda arbetet inom IMO med en särskild bilaga, avseende luftföroreningar, till den s.k. MARPOL-konventionen. Inom HELCOM finns en rekommendation till medlemsländerna att ingå bindande avtal om begränsningar av svavelhalten i bunkerolja. Rekommendationen är främst avsedd för fartyg i reguljär trafik mellan länderna inom HELCOM. Inom EU antogs i mars 1992 ett direktiv varigenom svavelhalten i bl.a. fartygsbränsle för bruk inom EU i ett första steg har minskats till 0,2 %. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att söka utarbeta förslag till bilaterala överenskommelser om minskning av sjöfartens svavel- och kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits med Tyskland, Danmark, Finland och Norge (se vidare 1994/95:TU12, rskr. 232). Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att sjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder för att minska dess negativa miljöpåverkan i allt väsentligt måste grundas på internationella överenskommelser och regler. Som framgår av redovisningen ovan deltar Sverige aktivt i det internationella arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom EU, IMO och HELCOM, och utskottet förutsätter att Sverige även i fortsättningen verkar pådrivande i detta arbetet. Med det anförda är motion Jo405 yrkande 4 i stor utsträckning tillgodosedd. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Med Sverige som ordförandeland har en arbetsgrupp inom HELCOM kartlagt dumpade stridsmedel i Östersjön och Kattegatt samt i Måseskärs-området i Skagerrak. Rapporten presenterades i mars 1994. Danmark har det övergripande ansvaret för rapporteringssystemet. Vid kommissionsmötet inom HELCOM i mars 1995 antogs gemensamma riktlinjer beträffande skyddsåtgärder för fiskare (en s.k. skyddsmanual). Mot bakgrund av vad som nu redovisats om det internationella samarbetet när det gäller förebyggande åtgärder på detta område anser utskottet att motionerna Jo408 och Jo414 yrkande 3 kan lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Beträffande det i motion Jo420 framförda kravet på ytterligare resurser till marknadsföring av fisk som livsmedel vill utskottet anföra följande. På förslag av utskottet uttalade riksdagen våren 1993 att de medel om sammanlagt 30 miljoner kronor som avsatts i 1987 och 1988 års prisförhandlingar för att kompensera konsumenterna för höga torskpriser bör utnyttjas för långsiktig informationsverksamhet till förmån för fiskkonsumtion (prop. 1992/93:184, JoU21, rskr. 331). Regeringen har därefter beslutat knyta ett råd för konsumentfrämjande åtgärder på fiskets område till Fiskeriverket. Rådet beslutar på verkets vägnar om dispositionen av de medel som finns för ändamålet. Dessutom vill utskottet utöver vad som i övrigt anförts ovan om strukturpolitiken på fiskets område särskilt framhålla att stöd för marknadsåtgärder är ett viktigt medel för att, inom ramen för EG:s strukturpolitik för fisket, främja fiskerinäringens utveckling. Utskottet är i detta sammanhang inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av det i motionen framförda kravet på en förändrad anslagsfördelning till fisket. Motion Jo420 yrkandena 2 och 3 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande föreskrifter om fisket m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7, 1994/95:Jo405 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413 yrkande 1 och 1994/95:Jo419 yrkande 3,
res. 1 (mp)
2. beträffande länsstyrelsernas delaktighet i fiskevården
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo406,
3. beträffande otillåtet trålfiske
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo401 yrkande 4,
4. beträffande tillsyn av gällande fiskebestämmelser m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo401 yrkandena 5 och 6,
5. beträffande fiskerätten i enskilda vatten
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1995/96:Jo3 antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser bilagan om svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten med den ändringen att det beträffande Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland under rubriken Tillåtna fiskslag anges Alla utom kräftor,
res. 2 (m)
6. beträffande regeringens lagförslag i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i fiskelagen (1993:787) i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan,
b) lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,
7. beträffande utvärdering av fiskelagens konsekvenser m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo416 yrkande 2 och 1994/95:Jo420 yrkande 4,
8. beträffande den s.k. 24- timmarsregeln
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo401 yrkande 1,
9. beträffande ospecificerade fiskarter i Nordsjön
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo402 yrkande 3,
10. beträffande strandägares rätt till fiske
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo410,
11. beträffande s.k. ålhuttning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo418,
12. beträffande vissa fiskevårdsområden
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo417,
13. beträffande strukturstöd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo411, 1994/95:Jo413 yrkande 2 och 1994/95:Jo415 yrkande 1,
14. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 4, 1994/95: Jo415 yrkande 6, 1994/95:Jo416 yrkande 4 och 1994/95:Jo419 yrkandena 2 och 4,
res. 3 (m)
15. beträffande provborrningar i Skagerrak
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo402 yrkande 6,
16. beträffande katalysatorer för fartyg m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo405 yrkande 4,
res. 4 (mp)
17. beträffande skador av dumpade stridsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo408 och 1994/95:Jo414 yrkande 3,
18. beträffande marknadsföring av fisk m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo420 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 16 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann- Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. Föreskrifter om fisket m.m. (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Som framhålls och slutar med utan vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Som framhålls - - - (=utskottet) - - - förvara hummer. Problemet i dag är att fiskefartygen, med sina stora fångstredskap, redan i början av året kan ta upp hela årets kvot. När det gäller torsk, där kvoterna är säsongsindelade, sker slutfiskningen i början av varje kvotperiod. Kustfiskebåtarna, med enklare redskap, har ingen möjlighet att konkurrera om kvoten. Resultatet blir att den jämna tillgången på fisk till de lokala fiskmarknaderna rycks undan samtidigt som kustfiskarna förlorar sin utkomst. Fiskbestånden har ingen möjlighet att utvecklas i takt med utfiskningen. Regeringen bör därför utfärda direktiv till Fiskeriverket om säsongsindelning av de svenska kvoterna samt att en tillräckligt stor andel avsätts till det kustnära fisket. Vidare bör regeringen låta utreda ett nytt resursfördelningssystem. Som förebild skulle man kunna använda sig av det engelsk-skotska systemet med periodvisa kvotavsättningar till olika godkända producentorganisationer. Kvoten baseras på anslutna fiskelags historiska infiskning. Detta skulle ge kustfisket en trygghet som länge saknats. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo405 yrkandena 1 och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo401 yrkandena 2, 3 och 7, Jo409, Jo413 yrkande 1 och Jo419 yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande föreskrifter om fisket m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo405 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7, 1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413 yrkande 1 och 1994/95: Jo419 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Fiskerätten i enskilda vatten (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med Som regeringen och slutar med motion Jo3 bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förbud mot angeldonsfiske. Förbudet medverkar till en bättre hushållning med fiskeresurserna och tryggar fiskevattenägarnas möjligheter att upplåta sina vatten för sådant fiske genom kortförsäljning. Enligt utskottets mening bör man dock i samband med den föreslagna skärpningen av fiskelagen aktualisera ytterligare steg i samma riktning och en återgång till den ordning som gällde före det fria handredskapsfiskets införande. Med tanke på den uteblivna fiskevården var det fria handredskapsfisket en mycket ogenomtänkt reform. Viktiga principiella invändningar mot det fria handredskapsfisket har dessutom kommit från Lagrådet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag om upphävande av det fria handredskapsfisket. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande fiskerätten i enskilda vatten
att riksdagen med anledning av regeringens förslag antar förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787) såvitt avser bilagan om svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten med den ändringen att det beträffande Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland under rubriken Tillåtna fiskslag anges Alla utom kräftor samt med anledning av motion 1995/96:Jo3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Internationellt samarbete (mom. 14)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med Sverige deltar och på s. 14 slutar med anses tillgodosedda bort ha följande lydelse: Sverige deltar - - - (=utskottet) - - - av fiskeresurserna. I detta sammanhang bör Sveriges arbete internationellt med att införa en ny långsiktigt hållbar politik för torskfisket i Östersjön uppmärksammas. Frågan har drivits inom ramen för Fiskerikommissionens arbete. Vid kommissionens 20:e session i Gdynia i september 1994 fick Sverige stort gehör för sin politik. Nya regler om krav på selektiva trålar, höjt minimimått, sommarstopp för fiske samt förbättrade kontrollregler infördes. Sverige lyckades dock inte få igenom ett krav på maximalt antal tillåtna fiskedagar per vecka. Denna fråga måste även i fortsättningen drivas internationellt och inom ramen för det europeiska samarbetet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo402 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo415 yrkande 6, Jo416 yrkande 4 och Jo419 yrkandena 2 och 4 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo402 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo415 yrkande 6, 1994/95:Jo416 yrkande 4 och 1994/95:Jo419 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Katalysatorer för fartyg m.m. (mom. 16)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med Trans- portsektorns miljöpåverkan och på s. 16 slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo405 att det krävs snara initiativ beträffande utvecklingen av miljövänligare bränslen och katalysatorer för alla fartyg inklusive vår fiskeflotta. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo405 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande katalysatorer för fartyg m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo405 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Fiskevård och det fria handredskapsfisket
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anför:
Det är ytterst angeläget att det bedrivs en bra fiskevård. Inte minst gäller det i de fem stora sjöarna och i kustnära vattnen. De mest angelägna åtgärderna är att bevara och återställa biotoper så att livskraftiga bestånd av olika fiskarter kan garanteras. Enligt vår mening är det viktigt att arbetet med att bilda nya fiskevårdsområden kan fortsätta. Det skapar förutsättningar för ett lokalt engagemang för fiskevården och det genererar resurser för fiskevård. Vi menar att i princip alla svenska vatten skall ingå i fungerande fiskevårdsområden.
Det finns ett stort behov av fiske- och biotopvård i skilda delar av landet. Det gäller såväl vatten med fungerande fiskevårdsområden som vatten där vi i dag har ett fritt handredskapsfiske. Eftersom regeringen dragit tillbaka propositionen om en allmän fiskevårdsavgift finns i dag inget förslag om hur fiskevården skall finansieras i framtiden. Om medel inte ställs till förfogande kommer detta att få mycket negativa konsekvenser för många vatten.
Vi menar att det mot bakgrund av ovanstående är dags för en översyn av det fria handredskapsfisket i första hand i de stora sjöarna. Avsikten är att tillgodose både behovet av fiskevård och möjligheten att på ett enkelt sätt ge gemene man möjlighet till fiske. Att behovet av ekonomiska insatser utöver de resurser fiskevårdsområden kan skapa är otvetydigt, men med fungerande fiskevårdsområden i de vatten där vi i dag har fritt handredskapsfiske kan vi skapa det lokala engagemang som gör att de statliga medlen används på ett ändamålsenligt sätt. Frågan om det fria handredskapsfisket är dock för stor för att lösas i detta sammanhang, men vi ser gärna att regeringen återkommer i frågan.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken
Innehållsförteckning
Gotab, Stockholm 1995