Ändringar i företagsbeskattningen
Betänkande 1993/94:SkU15
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU15
Ändringar i företagsbeskattningen
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1993/94:50 i viss del
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Bilaga
- Innehållsförteckning
1993/94 SkU15
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker med vissa detaljändringar de i proposition 1993/94:50 framlagda förslagen om fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Utskottet föreslår en uppmjukning av den spärr mot tillfälliga utdelningsökningar från fåmansföretag som regeringen föreslagit att gälla vid 1995 års taxering i avvaktan på att reglerna om fåmansföretag kan kompletteras. Syftet med att hålla tillbaka utdelningar bör enligt utskottet kunna uppnås med en mindre långtgående begränsning.
Med anledning av en motion (nyd) föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen angående ett system med nuvärdesavskrivning. Utskottet avstyrker en motion (s) med förslag om direktavskrivningar på maskininvesteringar under 1994.
Vid betänkandet fogas tio reservationer (s, nyd), ett särskilt yttrande (nyd) och en meningsyttring (v).
Proposition 1993/94:50 i viss del
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:50 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om räntefördelning vid beskattning,
2. lag om expansionsmedel,
3. lag om periodiseringsfonder,
4. lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet,
5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv,
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
10. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
12. lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272),
13. lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272),
14. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),
15. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
16. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,
17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
18. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
19. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
20. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
21. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
22. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,
23. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
27. lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
28. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
29. lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
30. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
31. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
32. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
33. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver,
34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
36. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar,
40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,
41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut,
42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,
43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),
44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.
Proposition 1993/94:45 i viss del
I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. (bet. 1993/94:SkU11) föreslås en ändring i 2 § 1 mom. sista stycket lagen om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.3 i proposition 1993/94:45). Ytterligare ändringsförslag rörande det nämnda lagrummet finns i proposition 1993/94:50 (lagförslag 2.8). Den författningstekniska behandlingen bör samordnas i förevarande betänkande.
Proposition 1993/94:80 i viss del
I proposition 1993/94:80 om en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring föreslås ändringar som omfattar 1 § och och 27 § 2 mom. uppbördslagen, 1 kap. 1 § taxeringslagen, 1 § skattebrottslagen (lagförslag 2.4, 2.5, 2.7 och 2.9 i proposition 1993/94:80). Det gäller dels införande av nya hänvisningar i lagstiftningen till den nya lagstiftning som föreslås i propositionen, dels en uppbördsfråga beträffande avgifter enligt den nya lagstiftningen.
Ändringsförslag rörande nyss nämnda lagrum föreligger samtidigt i proposition 1993/94:50 (lagförslag 2.13, 2.11, 2.29 respektive 2.20). Arbetsmarknadsutskottet överlämnar i bet. 1993/94:AU6 den författningstekniska regleringen i de angivna lagrummen i proposition 1993/94:80 till skatteutskottet för att samordning skall kunna ske.
Proposition 1993/94:91 i viss del
Lagförslag 2.1 i proposition 1993/94:91 om vissa fastighetsskattefrågor, m.m. innehåller ett förslag till ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen. En ändring i samma paragraf föreslås i lagförslag 2.6 i proposition 1993/94:50. Den författningstekniska regleringen av det nämnda lagrummet samordnas i förevarande betänkande. Proposition 1993/94:91 behandlas i övrigt i betänkande 1993/94:SkU17.
Lagförslagen
Lagförslag 1 i proposition 1993/94:85 om vissa frågor rörande livförsäkring innehåller förslag om ändring i punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen. I den nämnda paragrafen föreslås ändring även i lagförslag 2.7 i proposition 1993/94:50. För samordning av den författningstekniska regleringen behandlas det sist nämnda lagförslaget i skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16 med anledning av proposition 1993/94:85.
Samma förfarande har tillämpats beträffande hela förslaget till lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition 1993/94:50). Förslag till ändringar i samma lag finns i proposition 1993/94:85 (lagförslag 2). Också i lagförslag 2.3 i proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. finns förslag till ändringar i lagen om statlig inkomstskatt som måste samordnas med behandlingen av propositionerna 1993/94:50 och 1993/94:85. Den författningstekniska regleringen har även i dessa delar samordnats i skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16. I sist nämnda betänkande samordnas även behandling av lagförslag 4 i proposition 1993/94:80 och lagförslag 2.35 i proposition 1993/94:50 såvitt avser 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Den ändring i 68 § 6 mom. uppbördslagen som föreslås i lagförslag 2.12 i proposition 1993/94:50 hör till det avsnitt av propositionen som remitterats till lagutskottet. Skatteutskottet har överlämnat behandlingen av det nämnda lagrummet till lagutskottet.
Med de ändringar som följer av vad utskottet anfört om samordning av vissa av lagförslagen i propositionerna 1993/94:45, 1993/94:50, 1993/94:80, 1993/94:85 och 1993/94:91 samt att viss del av proposition 1993/94:50 behandlas i lagutskottet får de vid proposition 1993/94:50 intagna lagförslagen efter rättelser av vissa felskrivningar följande lydelse.
Motionerna
1993/94:Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och övrigt näringsliv under 1994 skattemässigt får utnyttja ett värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av anskaffningskostnaden under samma år för inköp av maskiner och inventarier,
2. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994, 3. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastning av kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder skall vara 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likformighet i beskattningen av arbete och kapital.
1993/94:Sk6 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i förslaget till likformig behandling vid avsättning av SURV som innebär likformig avskattning av survavsättningar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk7 av Erling Bager och Christer Lindblom (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra möjligheten till reella fondavsättningar (fiskekonto) för yrkesfisket.
1993/94:Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny företagsskatteutredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagsskatten och en avveckling av SURV-systemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om periodiseringsfonder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubbelbeskattningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktavskrivningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagande och en enklare bolagsform,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nyföretagande och en begränsad kvittningsrätt.
1993/94:Sk9 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med bifogat förslag.
1993/94:Sk10 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med motionens förslag.
1993/94:Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de ömsesidiga försäkringsbolagen inte skall missgynnas av skatteomläggningen.
1993/94:Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att det skapas en likformig beskattning av olika inkomster,
2. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 införa periodiseringsfonder som medger avdragsrätt i taxeringen,
3. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 sänka bolagsskatten till 28 %,
4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1995 införa periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statsfinansiellt neutral omläggning av bolagsskatten,
6. att riksdagen avslår förslaget att slopa skatten på aktieutdelningar,
7. att riksdagen avslår förslaget att sänka reavinstskatten på aktier till 12,5 %,
8. att riksdagen avslår de förslag till ändringar av olika skatteregler som följer av förslaget att slopa utdelningsskatten och halvera reavinstskatten på aktier,
9. att riksdagen avslår förslaget till kvittningsrätt för förluster i aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster under de första fem åren av verksamheten,
10. att riksdagen avslår förslaget att införa månatlig skatteuppbörd för egenföretagare med F-skattesedel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av uppföljning av förslaget till regler för egenföretagare,
12. att riksdagen avslår förslaget att hälften av gjorda avsättningar till Surven kan upplösas utan skattekonsekvenser och i stället beslutar att hela Surv-avsättningen skall återföras till beskattning inom fem år i enlighet med regler som föreslås i lagen om återföring av skatteutjämningsreserv,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av förslaget till skatteomläggningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om det s.k. Annell-avdraget i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Sk13 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel innebärande att underlaget för avkastningsskatt sätts ned ytterligare, förslagsvis till högst 35--40 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avkastningsskatten måste avskaffas på sikt,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till lagstiftning om direktavskrivning.
1993/94:Sk14 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas
1. att i 1 § lagen om räntefördelning vid beskattning ordet "sker" ändras till "öppnas en möjlighet till",
2. att riksdagen vidtar de övriga ändringar som kan erfordras för att ge ovan nämnda kategorier småföretagare en möjlighet att efter egen önskan fördela beräknade räntor på "eget kapital" mellan näringsverksamhet och kapital.
1993/94:Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätten för ekonomiska föreningar, ränta på förlagsinsatser och begränsningen i föreningslagen om högsta tillåtna ränta.
1993/94:Sk16 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skogskonton,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån på låneräntan.
Yttrande från annat utskott, m.m.
Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1993/94:FiU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.
I samband med beredningen av propositionen har utskottet hållit en offentlig utfrågning. Vid denna medverkade skatteministern, Riksskatteverket, Länsskattemyndigheten i Stockholms län, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Företagarnas riksorganisation (FR), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), professor Jan Södersten och fil.dr Erik Norrman.
Under utskottets beredning av ärendet har ett stort antal skrivelser kommit in från organisationer, företag och enskilda personer.
Utskottet
Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen
I propositionen föreslås att utdelning på aktier i svenska aktiebolag skall undantas från beskattning hos aktieägaren och att endast hälften av en reavinst vid försäljning av svenska aktier skall beskattas. Skattelättnaderna skall gälla för utdelningar och försäljningar fr.o.m. den 1 januari 1994. Från samma tidpunkt avskaffas den möjlighet till utdelningsavdrag som f.n. finns genom Annell-avdraget. Kupongskatten på utdelningar till utlandet omfattas inte av lättnaden. Uttaget av kupongskatt bestäms även i fortsättningen av innehållet i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med andra länder.
Visst utredningsarbete kvarstår när det gäller den slutliga utformningen av reglerna om beskattningen av reavinster. I betänkandet SOU 1993:29 har Företagsskatteutredningen redovisat -- utan att något förslag har lagts fram -- en metod för årliga justeringar av en akties ingångsvärde med hänsyn till den kvarhållna inkomst i bolaget som belöper på aktien, den s.k. JIK-metoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Företagsskatteutredningen utreder nu dessa frågor vidare. Enligt propositionen är det regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla för onoterade företag från ingången av år 1994, om den av utredningen presenterade lösningen framstår som lämplig.
Företagsskatteutredningen fortsätter också att utreda vissa frågor med internationell anknytning, bl.a. åtgärder för att undvika ej avsedda skattefördelar för utdelningar på utländska portföljinvesteringar. Även i dessa frågor skall enligt propositionen regeringen återkomma senare i höst med en skrivelse om komplettering av reglerna med giltighet fr.o.m. den 1 januari 1994.
De lättnader som föreslås i fråga om beskattningen av utdelningar och reavinster har i propositionen så långt möjligt begränsats till aktier och andra rena delägarrätter utan inslag av fordringsrätt. Förutom aktier i svenska aktiebolag omfattas teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, vissa vinstandelsbevis samt optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller ett svenskt aktieindex.
Förslagen om lättnader i dubbelbeskattningen föranleder vissa förändringar i beskattningen av investmentbolag och värdepappersfonder. Ändringarna syftar till att anpassa reglerna för dessa s.k. mellanhänder till förslagen om en ny ägarbeskattning. Vidare föreslås följdändringar bl.a. i fråga om utskiftning från aktiebolag och särskilda regler för att motverka att fastighetsvinster omvandlas till lägre beskattade aktievinster. En annan följdändring som föreslås är att skattelättnaden för sparande i allemansfond slopas fr.o.m. år 1994. Enligt propositionen skall de särskilda spar- och placeringsreglerna för allemansfonder ses över skyndsamt.
Enligt propositionen skall konsekvenserna av den olika beskattningen av utdelningar och reavinster följas upp. Motverkande åtgärder får enligt propositionen vidtas om det uppkommer olägenheter.
Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. utgör regeringens förslag ett avsteg från den vid skattereformen fastlagda principen om skattemässig balans mellan arbete och kapital. Motionärerna anser att regelsystemet kompliceras och att möjligheterna till skatteplanering kommer att öka. De anser vidare att förslaget medför negativa fördelningspolitiska effekter och att det inte kommer att leda till några positiva investeringseffekter. I motionen yrkas att riksdagen skall avslå förslaget om slopad skatt på aktieutdelningar och sänkt reavinstskatt på aktier (yrkande 6 och 7). Enligt yrkande 2 i motion Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl. vill Socialdemokraterna i stället höja beskattningen av reavinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna till 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994. Enligt yrkande 3 i samma motion skall också skattesatsen på avkastning av kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder höjas till 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994. De båda socialdemokratiska motionerna innehåller även yrkanden som gäller uttalanden från riksdagens sida om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. Enligt yrkande 14 i motion Sk12 skall frågor rörande en fortsatt användning av Annell-avdraget utredas. I yrkande 1 i samma motion och även i yrkande 4 i Sk5 förordas ett riksdagsuttalande om att skattesystemet måste utformas så att det skapas en likformig beskattning av arbete och kapital. Motion Sk12 yrkande 8 i denna del innehåller också yrkande om avslag på propositionen i vad den avser följdändringarna till förslaget att slopa utdelningsskatten och halvera reavinstskatten på aktier.
Också i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att propositionen skall avslås (yrkande 1 i denna del). Motionärerna hävdar bl.a. att ett slopande av dubbelbeskattningen nu inte ger ett incitament till ökade investeringar utan att det i stället ökar intresset för att dela ut vinstmedel. Enligt motionen bör den nya företagsskatteutredning som Vänsterpartiet förordar i motionen redovisa förslag till hur dubbelbeskattningen av bolagens inkomster på sikt kan mildras eller slopas (yrkande 5). I motionen anförs att övervägande skäl i så fall talar för en lättnad på bolagssidan.
Riksdagen har sedan hösten 1991 genomfört viktiga ändringar som syftar till att minska skatternas skadliga effekter på produktion och nyföretagande. En av de första åtgärder som vidtogs efter regeringsskiftet i oktober 1991 var att avskaffa förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag. Samtidigt gjordes flera andra ändringar med inriktning på de mindre företagen (prop. 1991/92:60, SkU10). Det påbörjades också en förutsättningslös översyn av företagsbeskattningen mot bakgrund av bl.a. den internationella utvecklingen. Resultatet av den utredning som skett och remissutfallet har visat att det nu finns starka skäl för att fortsätta reformarbetet med mera genomgripande ändringar.
Genom den skattereform som beslutades år 1990 slogs fast vikten av att så långt möjligt åstadkomma neutralitet vid beskattningen av olika inkomster. Detta har hittills inte uppnåtts när det gäller den skattemässiga behandlingen av eget och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn. Skattereglerna gör att riskvilligt sparande missgynnas i jämförelse med sparande i bank eller i obligationer. Detta förhållande måste rättas till.
I motionerna finns önskemål om ytterligare utredningsarbete. Motionärerna vill pröva bl.a. om lättnader i stället skall åstadkommas på bolagsnivån. Redan det utredningsarbete som ägt rum visar dock att problemen med en sådan lösning är betydande med hänsyn till utformningen av lättnadssystemen i många andra länder.
Önskemål om ytterligare utredningsarbete måste också ställas emot det faktum att det nu brådskar med åtgärder som kan bidra till att öka tillgången på riskvilligt sparande i företag. De små och medelstora företagen har i dag stora svårigheter att skaffa riskkapital.
De kapitalbehov som måste täckas de närmaste åren är mycket stora. Enligt uppgifter från Industriförbundet vid den utfrågning utskottet hållit i samband med behandlingen av detta ärende krävs en kapitalanskaffning motsvarande ca 600 miljarder kronor för industrins investeringar. En betydande del av dessa investeringar måste ske med nytt riskvilligt kapital.
Finansutskottet har i yttrandet till skatteutskottet uttalat att de strukturella förändringar som regeringen vill få till stånd är helt nödvändiga för att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk ekonomi. Finansutskottet har därmed anslutit sig till den allmänna inriktningen av de åtgärder som regeringen föreslagit i propositionen.
Skatteutskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag rörande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen bör genomföras i enlighet med propositionen. Detta innebär att utskottet avstyrker motionsyrkandena i vad mån de gäller avslag på propositionen och önskemål om ytterligare utredningsarbete, dvs. Sk12 yrkande 6, 7 och 14 och Sk8 yrkande 1 i denna del och 5. Detsamma gäller Socialdemokraternas förslag om en återgång till en skärpt beskattning av reavinster på aktier i motion Sk5 yrkandena 2 och 3.
Utskottet avstyrker även motion Sk5 yrkande 4 och Sk12 yrkande 1. Bakom förslaget i motionerna om att riksdagen skall uttala sig för likformighet i beskattningen finns bl.a. farhågor om att förslagen i propositionen ökar utrymmet för skatteplanering. Enligt utskottets mening är det angeläget att skattesystemet utformas så att det motverkar försök att t.ex. transformera skattepliktiga inkomster till inkomster med lägre beskattning eller till icke skattepliktiga inkomster. Regeringen har i propositionen gjort bedömningen att det föreslagna systemet är motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av skatteplanering. Samtidigt kommer en översyn att ske på övriga områden som är särskilt betydelsefulla i detta sammanhang. De redan vidtagna och planerade åtgärderna är enligt propositionen tillräckligt långtgående för att göra systemet acceptabelt också ur den nu diskuterade synvinkeln. I propositionen framhålls också att utvecklingen bör följas med stor uppmärksamhet och motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle uppkomma.
Utskottet delar regeringens bedömning och vill betona de i propositionen gjorda uttalandena och utgår från att eventuella problem i detta avseende snabbt kan åtgärdas.
När det gäller detaljutformningen av förslagen förordar utskottet vissa redaktionella justeringar i de föreslagna reglerna om fondandelsägares beskattning. I sammanhanget vill utskottet framhålla att i bestämmelserna om skatteplikt för utdelning på fondandelar med regler om avräkning mot fondens inkomster skall med fondens reavinst avses den skattemässiga nettoinkomst av reavinster och reaförluster av visst slag som fonden skulle ha redovisat om skatteplikt hade förelegat. Det bör i sammanhanget även framhållas att när de föreslagna reglerna om utdelning på fondandelar beskrivs i propositionen (s. 338) anges att sådan utdelning beskattas med en faktisk skattesats på högst 25 %. Utskottet vill erinra om att detta avser förhållandena fr.o.m. år 1995. År 1994 är motsvarande högsta skattesats 30 %. Det bör också understrykas att när de aktuella bestämmelserna om inskränkt skatteplikt tillämpas på optioner och terminer skall samtliga undantag från bestämmelserna beaktas. Skatteplikten är således inte reducerad för vinst på en option eller termin som avser andel i räntefond.
Fåmansföretag
I avvaktan på ett fortsatt utredningsarbete föreslås i propositionen att den del av en reavinst som efter en försäljning av aktie i ett fåmansföretag skall tas upp som inkomst av tjänst skall höjas från 50 % till 70 %. Resterande del skall beskattas som inkomst av kapital varvid hälften av denna del av reavinsten tas upp som intäkt. Förslaget innebär också att möjligheten för fåmansföretag att använda den fr.o.m. 1992 års taxering införda generösare värderingsregeln begränsas vid 1995 års taxering. I propositionen har regeringen aviserat en översyn av fåmansföretagsreglerna. Enligt propositionen avser regeringen att återkomma med förslag till riksdagen under våren 1994.
De yrkanden om avslag som finns i motionerna Sk8 yrkande 1 i denna del och Sk12 yrkande 8 i denna del avser även förslaget rörande fåmansföretagen.
De särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag har formen av spärregler som har till syfte att förhindra att en delägare som är verksam i ett sådant företag kan ta ut arbetsinkomster som utdelning eller reavinst. En naturlig utgångspunkt för en sådan spärr borde egentligen vara att fastställa vad som kan anses utgöra normal lön. I de fall utdelning från bolaget skulle tas ut med högre belopp skulle detta omfattas av de allmänna regler som gäller för behandling av utdelning. Vad som utgör normal lön är emellertid beroende av ett antal olika faktorer. Det har därför visat sig vara svårt att utforma en schablon som utgår från vad som är normal lön.
Gällande regler utgår i stället från att man schablonmässigt bestämmer vad som kan anses utgöra normal avkastning på det egna kapitalet. Utdelning som överstiger en sådan schablonmässig beräkning beskattas som intäkt av tjänst. Det kapitalbeskattade utrymmet beräknas på grundval av anskaffningsvärdet för aktierna (huvudregeln). I fråga om äldre innehav finns det möjlighet att räkna upp värdet på aktierna med beaktande av den allmänna prisutvecklingen fram till år 1990.
En annan möjlighet som infördes efter regeringsskiftet 1991 är som nämnts att bestämma anskaffningsvärdet med utgångspunkt i förmögenhetsvärdet av aktierna vid utgången av år 1990. Bestämmelsen har i vissa fall tillämpats så att värden motsvarande marknadsvärdena kunnat användas. I sådana fall har utrymmet för kapitalbeskattning blivit betydligt större än vad som varit avsett med utgångspunkt i hittills gällande principer.
Bl.a. mot den bakgrunden har regeringen i syfte att motverka oönskad skatteplanering vid övergången till de nu föreslagna reglerna förordat att den alternativa värderingsmetoden inte skall få användas vid 1995 års taxering vid utdelningsbeskattningen. Förslaget innefattar också en inskränkning vid beräkning av reavinst om aktierna avyttras till närstående.
Regeringen har i propositionen aviserat en översyn av fåmansföretagsreglerna. Skatteministern har i ett uttalande anfört att ambitionen är att de ändringar som kommer att föreslås i samband med denna översyn -- som syftar till lindringar och förenklingar -- skall kunna träda i kraft redan för inkomståret 1994. Om inte det kan uppnås bör enligt skatteministern andra lindrande åtgärder vidtas.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om behov av särskilda åtgärder mot tillfälliga utdelningsökningar vid övergången till ett nytt system. Vidare anser utskottet att det med hänsyn till de nackdelar som finns med den alternativa värderingsregeln för äldre innehav i dess nuvarande skick är angeläget att bestämmelsen kan ändras innan det nya systemet skall tillämpas fullt ut. Det bör prövas om inte en alternativ värderingsregel kan knytas till det egna kapitalet i företaget. Ett förslag till ändrad alternativ värderingsregel bör tas fram i anslutning till den nämnda översynen av fåmansföretagsreglerna. Denna översyn syftar, som tidigare anförts, till en lindring av dagens spärregler. Ett möjligt alternativ kan därvid vara att också ta hänsyn till lönesumman vid bestämmande av utrymmet för utdelningsbeskattning.
Syftet med att hålla tillbaka tillfälliga utdelningsökningar bör emellertid enligt utskottets uppfattning kunna uppnås med en mindre långtgående begränsning av utdelningsutrymmet än vad som föreslås i propositionen. En begränsning bör avse 1995 års taxering. Det får i annat sammanhang övervägas om övergångsperioden bör vara längre.
Utskottet anser att de nuvarande reglerna i princip bör få tillämpas. En begränsning bör utformas så att utdelning som inte hänförs till tjänst i stället för att vara skattefri hos mottagaren tas upp som intäkt av kapital efter 30 % skattesats.
Någon begränsning bör inte alls förekomma i de fall utdelningsutrymmet beräknas enligt huvudregeln. All sådan utdelning bör vara skattefri hos mottagaren. I den mån den alternativa värderingsregeln ger ett större utdelningsutrymme bör en femtedel av det överskjutande beloppet få öka det utrymme som enbart beskattas i bolaget.
I fråga om sparat utrymme för utdelning bör vid 1995 års taxering den del som enbart beskattas i bolaget begränsas till en femtedel av beloppet. Även beträffande sparat utrymme bör begränsningen endast vara tillfällig.
Regeringen föreslår att den alternativa värderingsregeln inte skall få utnyttjas vid beräkning av reavinsten när försäljning har skett till närstående. Utskottet anser att denna begränsning bör kvarstå vid 1995 års taxering. En konsekvent lösning bör innebära att värdet inte heller får användas vid likvidation av ett fåmansföretag.
Utskottet föreslår att propositionens förslag ändras i enlighet med vad som nu förordats. Ändringarna avser 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt och övergångsbestämmelserna med anledning av ändringarna i 3 § 1 mom. samma lag. Av samordningsskäl sker den författningstekniska regleringen av de nämnda övergångsbestämmelserna i bet. 1993/94:SkU16
Vissa frågor om ekonomiska föreningar
Eftersom insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser skall vara skattefri hos medlemmen föreslås i propositionen att avdragsrätten i ekonomiska föreningar för sådan utdelning skall slopas. Pristillägg och rabatter omfattas ej och avdragsrätten kvarstår för dessa.
Några frågor som gäller beskattningen av ekonomiska föreningar har tagits upp i motion Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s). Enligt motionen bör ytterligare överväganden ske beträffande insatsränta, ränta på förlagsinsatser och föreningslagens utdelningstak om diskonto plus 3 procentenheter. Förslaget innebär enligt motionärerna en relativ nackdel för ekonomiska föreningar eftersom gällande regler medför att ekonomiska föreningar beskattas lindrigare än aktiebolag.
Utskottet anser att det finns skäl att behålla nuvarande regler för avdragsrätt resp. skatteplikt för utdelning på äldre förlagsinsatser i ekonomisk förening. Den fördyring av föreningens kostnader för den tidigare kapitalanskaffningen som annars skulle kunna uppkomma i vissa fall undviks därigenom. De föreslagna övergångsbestämmelserna till ändringarna i kommunalskattelagen och till ändringarna i lagen om statlig inkomstskatt bör utformas i enlighet med vad utskottet nu anfört.
En annan justering som bör göras har samband med den inskränkning i skattefriheten för utdelning som föreslås i andra stycket b i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen och som innebär att utdelning är skattepliktig i den mån det utdelande företaget har rätt till avdrag för utdelning enligt 2 § 8 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt. Det är fråga om avdrag för kooperativ utdelning som lämnats i form av rabatt eller pristillägg. Av principiella skäl bör motsvarande begränsning införas i fråga om det undantag från skatteplikt för utdelning från ekonomisk förening som föreslås i 3 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.
Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar om det kan finnas anledning till ytterligare överväganden som gäller beskattningen av de ekonomiska föreningarna mot bakgrund av bl.a. de aspekter på denna beskattning som tagits upp i motionen. Utskottet anser dock att det inte finns anledning att besluta ett tillkännagivande i dessa frågor i enlighet med vad som yrkats i motion Sk15. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd genom vad utskottet nu anfört.
Avkastningsskatt på pensionssparande
Som en anpassning till förslagen om en ny aktiebeskattning föreslås i propositionen en sänkning av avkastningsskatten på pensionssparandet. Anpassningen skall enligt förslaget göras genom ändrade värderingsregler. Svenska aktier skall tas upp till 80 % av det noterade värdet om de är hänförliga till pensionssparkonto eller pensionsförsäkring eller innehas av pensionsstiftelser. Om aktierna är hänförliga till kapitalförsäkring skall de enligt förslaget tas upp till 65 % av det noterade värdet.
I motion Sk12 yrkande 8 i denna del av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på den i propositionen föreslagna ändringen i avkastningsskatten.
Enligt motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) bör regeringen skyndsamt lägga fram ett förslag om nedsättning av underlaget för avkastningsskatt till förslagsvis 35--40 %. Motionärerna vill enligt yrkande 2 i samma motion att riksdagen skall uttala sig för att på sikt avskaffa avkastningsskatten.
Utskottet anser att värderingsreglerna för närvarande inte bör utformas på annat sätt än vad som föreslagits i propositionen, men instämmer även i vad som anförts i propositionen om att utvecklingen på pensionssparområdet med hänsyn bl.a. till de nya beskattningsnivåerna bör följas upp noga. Skulle utvecklingen visa sig bli negativ för sparandet får det övervägas om en ytterligare nedsättning av beskattningsunderlaget bör göras. Utskottet anser att det i detta sammanhang inte finns anledning att ta upp andra frågor som gäller avkastningsskatten än den följdändring som föreslås i propositionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk8 yrkande 1 i denna del, Sk12 yrkande 8 i denna del och Sk13 yrkandena 1 och 2.
Bolagsskattesats, periodiseringsfond, skatteutjämningsreserv
I propositionen föreslås att bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 % i kombination med att skatteutjämningsreserven avskaffas och att en ny allmän reserveringsmöjlighet införs, s.k. periodiseringsfond. Vid avvägningen av bolagsskattesatsen har tagits hänsyn till de samlade förslagen i propositionen.
Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall enligt förslaget medges med högst 25 % av årets inkomst av näringsverksamhet före skatt. En fondavsättning skall återföras till beskattning senast femte beskattningsåret efter det då avsättningen gjordes. Möjlighet att utnyttja periodiseringsfond finns för juridiska personer, enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. När fysiska personer gör avsättning skall underlaget för avsättningen vara inkomsten efter räntefördelning, dvs. i underlaget skall inte ingå sådant som hänförs till kapitalinkomst. Avdraget i handelsbolagsfallen skall göras hos delägarna och inte i handelsbolaget.
Beträffande skatteutjämningsreserven föreslås att avsättning får ske sista gången vid 1994 års taxering. Avdrag för gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv skall till hälften återföras till beskattning, vilket får ske under en femårsperiod med början vid 1995 års taxering. Resterande del av reserverna får upplösas utan beskattning. För att motverka skatteplanering skall beräkningen grundas på avsättningar vid 1993 års taxering. Den del av underlaget för skatteutjämningsreserven som vid 1994 års taxering överstiger avdraget vid 1993 års taxering skall enligt förslaget i sin helhet tas upp till beskattning vid 1995 års taxering.
I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på förslaget att sänka bolagsskatten (yrkande 3) och att införa periodiseringsfonder (yrkande 2). Motionärerna vill i stället ha oförändrad bolagsskatt under 1994 och införa periodiseringsfonder utan avdragsrätt fr.o.m. 1995 års taxering (yrkande 4). Enligt motionen bör riksdagen begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag till en statsfinansiellt neutral omläggning av bolagsskatten (yrkande 5). I Sk12 finns också ett förslag om att gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv helt och hållet skall återföras till beskattning inom en femårsperiod (yrkande 12).
I motion Sk5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. föreslår Socialdemokraterna -- som ett alternativ till regeringens förslag om företagsbeskattning -- att företag inom industrin och övrigt näringsliv under 1994 skall få skattemässigt utnyttja ett värdeminskningsavdrag om 70 % under samma år för inköp av maskiner och inventarier. Enligt motionsmotiveringen anser motionärerna att deras förslag om upplösning av skatteutjämningsreserverna skall bidra till finansieringen av en sådan möjlighet till direktavskrivning som de förordar.
Ett yrkande om förmånligare regler för avskrivningar finns även i motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd). Regeringen bör enligt den sistnämnda motionen skyndsamt lägga fram ett förslag till lagstiftning om direktavskrivning.
I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i nu berörda delar. Enligt motionen bör en ny företagsskatteutredning tillsättas (yrkande 2). Motionärerna anser att företagsbeskattningen skall skärpas genom att systemet med skatteutjämningsreserv avvecklas och att alla medel i SURV-systemet återförs till beskattning (yrkande 3). De motsätter sig förslaget om att införa periodiseringsfonder (yrkande 4) och förordar att regeringen snabbutreder om en möjlighet till direktavskrivningar för investeringar bör övervägas, åtminstone i fråga om företag som arbetar mot hemmamarknaden (yrkande 6).
Beträffande detaljutformningen av förslaget om återföring av skatteutjämningsreserv yrkas i motion Sk6 av Olle Schmidt (fp) att företag som inte har gjort avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1993 års taxering skall ha möjlighet att få beräkna en fiktiv avsättning och därigenom få del av de förmånliga avskattningsreglerna. En finansiering av förslaget kan enligt motionen ske genom att en större andel av gjorda avsättningar tas upp till beskattning än enligt regeringens förslag.
Med anledning av propositionen har Erling Bager och Christer Lindblom (fp) yrkat i motion Sk7 att ett fiskekonto för yrkesfisket bör införas.
Förslaget att avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv har vunnit allmän uppslutning. Reglerna för systemet är komplicerade och besvärliga att tillämpa, särskilt för koncerner och handelsbolag. Utskottet tillstyrker förslaget att slopa systemet med skatteutjämningsreserv. När det gäller avvecklingen av SURV-systemet delar utskottet regeringens bedömning att endast hälften av de gjorda avsättningarna bör återföras till beskattning. Vidare tillstyrker utskottet att periodiseringsfonder införs och att bolagsskattesatsen bestäms till 28 %.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och 2--4, Sk12 yrkandena 2--5 och 12.
När det gäller den fråga som tagits upp i motion Sk6 har under utskottsbehandlingen gjorts ansträngningar att finna en alltigenom tillfredsställande lösning. Utskottet har emellertid inte kunnat finna ett tillräckligt bra alternativ till det förslag som finns i propositionen. Utskottet måste därför avstyrka motion Sk6.
Beträffande motion Sk7 har utskottet tidigare (bet. 1992/93:SkU21) uttalat förståelse för de speciella problem som gäller för yrkesfiskare. Detta bör uppmärksammas i ett lämpligt sammanhang. De allmänna förbättringar i företagsbeskattningen som föreslås i propositionen kan utnyttjas även i näringsverksamhet som drivs av en yrkesfiskare. Utskottet anser därför att en speciell reserveringsform för en speciell grupp inte bör införas och avstyrker motion Sk7.
De förslag om att införa någon form av direktavskrivningar som tagits upp i motionerna har fått en utförlig behandling i finansutskottets yttrande i detta ärende.
Finansutskottet har framhållit bl.a. att en direktavskrivning ger ett likviditetstillskott till företagen i anslutning till investeringen och att man därför kan förvänta sig att företag kommer att tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att göra direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i hög grad avhängigt av de villkor som knyts till avskrivningsmöjligheten.
Finansutskottet har betonat att rätten att göra direktavskrivningar inte kan avgränsas till de tidigarelagda investeringarna utan måste omfatta hela investeringsstocken. Man kan nämligen naturligt nog inte särskilja tidigarelagda investeringar från redan planerade. Enligt en beräkning som finansutskottet presenterat leder en partiell direktavskrivning enligt socialdemokraternas modell till att statens inkomster i form av bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9 miljarder kronor under första året för de redan planerade investeringarna. Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka under de efterföljande åren när företagens skatteunderlag breddas på grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i motsvarande mån mindre.
För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9 miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som därigenom uppkommer är enligt finansutskottet svårbedömt. Osäkerhet om det väntade utbytet av satsningen talar enligt finansutskottet för att andra vägar bör sökas för att stimulera tillväxten och få i gång sysselsättningen. Osäkerheten förstärks av att maskininvesteringar generellt sett har ett mycket stort importinnehåll, och att den föreslagna satsningen därigenom bara delvis skulle få effekt i Sverige. Därtill kommer att det i första hand är de vinstrika exportföretagen som kan dra fördel av förslaget, vilket ytterligare skulle förstärka den nuvarande tudelningen mellan å ena sidan utlandsinriktade företag som redan arbetar under gynnsamma betingelser och å andra sidan företag som arbetar mot en kärv hemmamarknad. Den enligt finansutskottet avgörande invändningen mot förslaget, om än den mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar kraftigt. Detta kommer enligt finansutskottet att leda till högre räntor vilket i sin tur kommer att verka dämpande på efterfrågan och på investeringsaktiviteten.
Finansutskottet har mot den angivna bakgrunden ansett att sysselsättningen bör främjas på annat sätt och har erinrat om vad regeringen har föreslagit i proposition 1993/94:66 om ett generellt anställningsstöd som skall stimulera till nya reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar att få effekt på sysselsättningen. Finansutskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Det förslag till s.k. direktavskrivning som Socialdemokraterna har lagt fram har i motionen framställts som ett alternativ till de av regeringen föreslagna ändringarna på företagsskatteområdet. En sådan kortsiktig åtgärd kan enligt skatteutskottets mening dock inte ersätta de långsiktigt syftande förbättringar som regeringen föreslagit. Däremot innefattar det förslag som finns i motionen från Ny demokrati även åtgärder i ett längre tidsperspektiv. Ett liknande inslag i skattesystemet, s.k. nuvärdesavskrivning, har diskuterats under skattereformsarbetet. Förslaget har mött en hel del kritik under remissbehandlingen. I propositionen anförs att med hänsyn till de gynnsamma likviditetseffekter för företagen som nuvärdesavskrivning skulle medföra är det angeläget att -- trots de invändningar som riktats mot förslaget -- frågan bereds ytterligare.
Utskottet anser att det är angeläget att frågan om att införa nuvärdesavskrivning bereds ytterligare. Enligt utskottets mening bör regeringen så snart som möjligt presentera resultatet av det pågående beredningsarbetet för riksdagen. Utskottet vill emellertid framhålla att ett införande av ett sådant system förutsätter att detta kan finansieras fullt ut. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk13 yrkande 3 beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd. Utskottet avstyrker därmed det i motion Sk5 yrkande 1 väckta förslaget om en begränsad förhöjd avskrivningsnivå på maskininvesteringar under 1994.
Under beredningen av ärendet har uppmärksammats frågor som bör få sin lösning genom vissa detaljbetonade ändringar i föreliggande förslag.
I den föreslagna 6 § till lagen om periodiseringsfonder finns regler för hur dessa fonder skall behandlas i skattehänseende när en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag eller när näringsverksamhet i ett handelsbolag överförs till ett aktiebolag. Om möjlighet föreligger att föra över tillgångar till skattemässiga restvärden till aktiebolaget utan att uttagsbeskattning kommer i fråga får aktiebolaget överta periodiseringsfond på samma villkor som gällde för den fysiska personen. Den övertagna periodiseringsfonden behandlas på samma sätt som om avsättningen redan från början gjorts av aktiebolaget. Samma sak gäller när verksamhet i ett handelsbolag överförs till ett aktiebolag. Det kan också förekomma att en fysisk person, som driver verksamhet i handelsbolag, tilldelas realtillgångar i samband med skifte och upplösning av handelsbolaget. I sådana fall bör enligt utskottets mening delägarens periodiseringsfond i bolaget behandlas som om avsättningen gjorts i delägarens enskilda näringsverksamhet. Utskottet förordar därför att den nämnda paragrafen justeras i enlighet med det anförda.
Enligt 7 § i samma lagförslag skall vid fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket och vissa andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det övertagande företaget anses som ett företag. Utskottet förordar ett tillägg av innebörd att detsamma skall gälla även vid utländskt bankföretags och försäkringsaktiebolags övertagande av vissa bankaktiebolags resp. livförsäkringsföretags försäkringsbestånd enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.
Utskottet vill även ta upp en fråga om ett par ändringar i den föreslagna lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. De särskilda reglerna för återföring av SURV-avdraget innebär att endast halva avdraget behöver återföras till beskattning och att återföringen får ske med lika delar under en femårsperiod. I syfte att motverka att avsättningen till skatteutjämningsreserv i företagen upplöses i snabbare takt än med en femtedel per år har en bestämmelse införts i 10 §.
Bestämmelsen innebär att vid sidan av återföringen av SURV-avdraget ett belopp motsvarande hälften av en för snabbt upplöst SURV-avsättning tas upp som skattepliktig intäkt. Skattepliktig intäkt skall tas upp om storleken av SURV-avsättningen enligt företagets räkenskaper understiger den del av avdraget som återstår att återföra till beskattning multiplicerad med två. Knytningen till räkenskaperna medför att bestämmelsen inte gäller för dem som p.g.a. att skyldighet att upprätta årsbokslut inte föreligger inte gjort avsättningen i räkenskaperna.
Enligt utskottets mening bör bestämmelsen i enlighet med syftet med förslaget justeras så att en frivillig omedelbar återföring av avdraget inte kan leda till att hela SURV-avsättningen kan lösas upp utan att beskattning aktualiseras enligt 10 §. Det bör endast vara möjligt att upplösa SURV-avsättningen med en femtedel per år plus ett belopp som svarar mot det avdragsbelopp som återförts till beskattning utöver vad som krävs enligt 1 §. Vad som nu sagts innebär att om exempelvis hela avdragsbeloppet enligt 1 § återförs till beskattning vid 1995 års taxering kan SURV-avsättningen som svarar mot avdraget minskas så att det i bokslut till ledning för 1995 års taxering uppgår till lägst 40 % av ursprungligt belopp utan att beskattning sker enligt 10 §. Utskottet föreslår att 10 § utformas i enlighet med det anförda. Enligt 13 § samma lagförslag anses vid fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och vissa andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det övertagande företaget som ett företag. Detsamma bör enligt utskottets mening gälla även vid utländskt bankföretags övertagande av vissa bankaktiebolag enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (tidigare 3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt).
Den närmare utformningen av de ändringar utskottet föreslår i de nyss nämnda paragraferna framgår av hemställan nedan.
Skadeförsäkringsföretag
De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid beräkning av kapitalunderlag för skatteutjämningsreserv förlängs att gälla även vid 1994 års taxering.
Avslagsyrkandet i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) avser även förslaget rörande skadeförsäkringsföretag. I ytterligare tre motioner hemställs att skadeförsäkringsföretag skall ges möjlighet att skattefritt få överföra 70 % av säkerhetsreserven vid 1990 års bokslut till det egna kapitalet. Det är motionerna Sk9 av Hugo Hegeland (m), Sk10 av Karin Starrin (c) och Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s).
Frågor om skadeförsäkringsföretagens reserveringsmöjligheter och avskattningen av deras obeskattade reserver har föranlett särskilda överväganden i flera omgångar under skattereformsarbetet. Särskilda regler gäller för 1992 och 1993 års taxeringar. Dessa regler innebär att någon avskattning av obeskattade reserver i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag inte skall ske vid dessa taxeringar.
Det har tidigare framhållits bl.a. att skattereglerna missgynnar de ömsesidiga bolagen i förhållande till skadeförsäkringsverksamhet som sker i aktiebolag. Enligt propositionen försvinner med de ändringar som nu föreslås -- bl.a. slopad skatteutjämningsreserv och slopat Annell-avdrag -- i allt väsentligt de skattemässiga incitamenten för ombildning till aktiebolag. En ombildning kommer visserligen även i fortsättningen att kunna öka utrymmet för avsättning till skatteutjämningsreserv. Å andra sidan föranleder en ombildning beskattning för återbäring till de försäkringstagare som är näringsidkare. Dessutom innebär aktieägarnas utdelningskrav i praktiken en begränsning i utnyttjandet av den vidgade reserveringsmöjligheten.
Utskottet godtar förslaget i propositionen att förlänga gällande undantagsregler även till att omfatta 1994 års taxering. Skulle det uppkomma ett behov av några ytterligare åtgärder förutsätter utskottet att regeringen återkommer med förslag till riksdagen.
Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag
I propositionen föreslås att all enskild näringsverksamhet som bedrivs här i landet av en skattskyldig skall utgöra en och samma förvärvskälla. Överskott och underskott från olika verksamheter kommer härigenom att automatiskt kvittas mot varandra i såväl skatte- som avgiftshänseende. Indelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet skall enligt förslaget behållas därför att den har betydelse i socialförsäkringshänseende. Indelningen kommer dock att avse hela näringsverksamheten. Detta medför att den pensionsgrundande inkomsten kommer att påverkas av passiva delverksamheter. Genom de regler om räntefördelning som föreslås i propositionen kommer avkastningen på passiva verksamheter att endast i begränsad omfattning öka den pensionsgrundande inkomsten och därmed underlaget för egenavgifterna.
Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet skall enligt propositionen medges avdrag för en schablonmässigt beräknad avkastning på ett underlag som i princip utgörs av det egna kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning). Genom den positiva räntefördelningen uppnås att inkomsten delas upp i en del som avser avkastning på eget kapital och en del som avser arbetsersättning.
De skillnader som råder mellan beskattningen av näringsverksamhet och kapital i det nya systemet medför enligt propositionen att reglerna måste utformas så att en enskild näringsidkare inte i näringsverksamheten kan dra av räntor för privata lån. I propositionen föreslås att en beräknad ränta på ett kapitalunderskott skall tas upp som inkomst av näringsverksamhet och i stället dras av i inkomstslaget kapital (negativ räntefördelning).
Utrymmet för hur stor del som skall hänföras till en kapitaldel skall enligt förslaget såväl vid positiv som vid negativ räntefördelning vara ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet. För beräkning av räntefördelning skall gälla ett gränsbelopp om 50 000 kronor. Om den skattskyldige har ett negativt eget kapital när de nya reglerna börjar tillämpas skall kapitalet då anses vara noll kronor och kapitalet följande år ökas med det negativa beloppet.
I propositionen föreslås också att enskilda näringsidkare skall kunna behålla vinstmedel (expansionsmedel) i näringsverksamheten som beskattas efter samma skattesats som för aktiebolagen, 28 % enligt förslaget. Expansionsmedlen skall kunna återinvesteras i verksamheten utan att detta medför ytterligare beskattning. De medel som fonderas som expansionsmedel skall inte vara förmånsgrundande i socialförsäkringshänseende och inte medföra egenavgifter eller särskild löneskatt. Det är först vid en minskning av expansionsmedlen som förmånerna och avgifterna påverkas.
Inkomster i handelsbolag skall enligt propositionen även i fortsättningen beskattas hos delägarna. All näringsverksamhet inom ett handelsbolag skall hänföras till en och samma förvärvskälla för en delägare. Reglerna om positiv och negativ räntefördelning föreslås omfatta sådan delägare i handelsbolag som är fysisk person eller svenskt dödsbo. Expansionsmedel knyts enligt förslaget till delägare i bolaget som är fysisk person, och inte till bolaget.
En kommanditdelägares avdragsrätt för underskott i bolaget skall begränsas till vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. För delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser skall avdragsrätten begränsas till högst det belopp delägaren ansvarar för. Överskjutande underskott får sparas och dras av mot framtida överskott i bolaget. Inga särskilda regler föreslås för passiva kommanditdelägare.
Enligt motion Sk12 yrkande 11 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) skall regeringen följa upp de nya skattereglerna och vid behov lämna förslag om förändringar som är nödvändiga för att korrigera olika skevheter i beskattningen. Motionärerna anser att uppföljningen skall avse bl.a. förslagens effekter på kapitalanvändningen och räntefördelningsreglerna.
I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs om avslag på propositionen i denna del. Enligt yrkande 7 i samma motion bör en ny utredning tillsättas för att se över småföretagens beskattning och även utreda frågan om en enklare bolagsform för småföretag.
I två motioner har också tagits upp vissa detaljer i förslagen rörande enskild näringsverksamhet.
Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) yrkar i Sk14 att vissa justeringar bör göras i de föreslagna räntefördelningsreglerna för att undvika att det i vissa fall kan uppkomma underskott år efter år resp. överbeskattning. Enligt motion Sk16 yrkande 1 av Karin Starrin (c) finns det anledning till ytterligare överväganden angående räntefördelning och skogskonton. Enligt yrkande 2 i Karins Starrins motion bör dessutom nivån på låneräntan för beräkning av räntefördelning vara statslåneräntan plus 3 procentenheter.
Vid tidpunkten för skattereformen var det inte möjligt att göra en genomgripande omläggning också av beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet. Utredningsarbetet har fortsatt i hithörande frågor och resultatet av arbetet ligger nu till grund för de förslag som läggs fram i propositionen. Riksdagen har -- i avvaktan på att nya regler skall träda i kraft -- under hösten 1992 och i februari 1993 beslutat om vissa tillfälliga lättnader i skatteuttaget för egenföretagare (prop. 1992/93:131, SkU15 och prop. 1992/93:100 bil. 8, SkU19).
Dagens regler innebär stora skillnader i den skattemässiga behandlingen av en näringsverksamhet beroende på om den drivs som aktiebolag eller av en enskild person. Utskottet anser att de förslag som finns i propositionen rörande enskild näringsverksamhet i allt väsentligt löser detta grundläggande problem.
Ett bekymmer är att reglerna i vissa stycken blivit mycket komplicerade. Framför allt är reglerna om räntefördelning och expansionsmedel svårtillgängliga. Komplexiteten i de föreslagna reglerna har föranlett Lagrådet att ställa frågan om man inte bör förenkla genom att slå av på ambitionen att för de enskilda näringsidkarna och handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i förhållande till aktiebolagsreglerna. Regeringen har enligt propositionen inte varit beredd att minska ambitionen att så långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av eget kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför företaget. Det framhålls i propositionen också som viktigt att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för aktiebolag. De samhällspolitiska mål som uppställs -- bl.a. att ge bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen -- måste enligt propositionen prioriteras högre än de i sig viktiga förenklingsaspekterna.
Vid den utfrågning som utskottet hållit i anslutning till behandlingen av propositionen tillfrågades bl.a. företrädarna för Företagens Riksorganisation och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om vad de anser om reglerna. Organisationerna framhöll som det viktigaste att snabbt få nya regler enligt de principer som propositionen grundar sig på. Även om detaljer i förslaget så småningom bör kunna förbättras anser man att fördelarna med reformen är så stora att det inte är svårt att få förståelse för de nya reglerna. Arbetet med informationen kring nyheterna har redan påbörjats på grundval av tidigare framlagda utredningsförslag.
Utskottet delar bedömningen i propositionen att det är viktigt att de nya reglerna för enskild näringsverksamhet och handelsbolag av samhällsekonomiska skäl genomförs utan ytterligare dröjsmål. Det är självfallet angeläget att Riksskatteverket och skatteförvaltningen i övrigt genomför den information och andra åtgärder som behövs för att underlätta tillämpningen av de nya reglerna. Som framgått vid den utfrågning utskottet hållit kommer också berörda organisationer att i hög grad underlätta den omställning som skall ske.
Utskottet ställer sig alltså bakom de förslag till reformerad beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag som regeringen föreslagit.
Beträffande motion Sk14 är det enligt motionärerna oklart hur reglerna om räntefördelning skall tillämpas i vissa fall. Motionärerna har ett exempel där fördelningsbeloppet uppgår till 16 000 kr och inkomsten av näringsverksamheten uppgår till 3 000 kr. Motionärerna anser att reglerna inte klart anger om det i ett sådant fall är 16 000 kr eller 3 000 kr som skall tas upp som inkomst av kapital.
Det framgår av 4 § i den föreslagna räntefördelningslagen att avdrag skall medges för ett positivt fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp skall redovisas som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital. Av detta och 5 § följer att det belopp som skall tas upp som inkomst av kapital i motionärernas exempel skall vara 3 000 kronor. Utskottet anser att det inte finns behov av något ytterligare förtydligande. Motionen bör emellertid kunna anses vara tillgodosedd med vad utskottet nu anfört varför den avstyrks.
När det gäller den fråga om nivån på jämförelseräntan vid räntefördelning som tagits upp i motion Sk16 vill utskottet hänvisa till vad som anförts i propositionen om att det i rådande statsfinansiella läge har bedömts inte vara möjligt att sätta räntesatsen högre än statslåneräntan plus en procentenhet. I propositionen diskuteras härvid som alternativ att låta jämförelseräntan uppgå till statslåneräntan plus 5 procentenheter. Utskottet gör inte någon annan bedömning och avstyrker därför förslaget om en högre jämförelseränta i motion Sk16 yrkande 2. Utskottet anser det i nuläget inte heller vara möjligt att tillstyrka en sådan förändring i de föreslagna reglerna och avstyrker därmed även yrkande 1 i samma motion.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda propositionen i denna del och avstyrker därmed motion Sk8 yrkande 1 i denna del och yrkande 7 i samma motion om nya utredningsinsatser samt motionerna Sk14 och Sk16. Emellertid anser utskottet att ett förtydligande bör göras i 8 § i den föreslagna expansionsmedelslagen.
I den nämnda paragrafen anges hur stort avdraget för expansionsmedel maximalt får vara, takbeloppet, för den som bedriver verksamhet i form av handelsbolag. För en delägare i handelsbolag där andelen inte utgör omsättningstillgång får inte expansionsmedel tas upp med så stort belopp att det justerade ingångsvärdet är negativt. Restriktionen gäller inte bara vid en ökning av expansionsmedel utan även vid oförändrade eller minskade expansionsmedel.
Takbeloppet är således beroende av delägarens justerade ingångsvärde på andelen. Bestämmelser om beräkning av det justerade ingångsvärdet finns i 28 § lagen om statlig inkomstskatt. I propositionen har som en konsekvens av den nya expansionsmedelslagen föreslagits ett nytt åttonde stycke till paragrafen. I stycket anges bl.a. att ingångsvärdet skall ökas med 28 % av en ökning av expansionsmedel och minskas med 28 % av en minskning. Takbeloppsregeln i 8 § expansionsmedelslagen skall förstås så att den ökning av det justerade ingångsvärdet som blir följden av att expansionsmedlen ökas inte samtidigt skall höja takbeloppet. För att detta klart skall framgå av lagtexten föreslår utskottet att en ny mening läggs till 8 § expansionsmedelslagen i enlighet med vad som framgår av utskottets hemställan.
Beträffande yrkandet om uppföljning av de nya reglerna i den socialdemokratiska motionen anser utskottet att det är naturligt att regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som kan behövas om reglerna i något avseende bör förbättras. Enligt utskottets uppfattning är det inte påkallat med något tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet avstyrker följaktligen också motion Sk12 yrkande 11.
Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
I propositionen föreslås att underskott av aktiv näringsverksamhet skall -- med vissa begränsningar -- få kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Kvittning skall inte medges den som tidigare bedrivit likartad verksamhet.
När verksamhet övertas från någon närstående får den som övertar verksamheten inte någon ny kvittningsrätt. Enligt propositionen är det önskvärt att nystart av verksamhet skall kunna anses föreligga när verksamhet förs över i samband med generationsskiften. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag som skall kunna gälla fr.o.m. 1995 års taxering.
Kvittningsmöjligheten har i propositionen utformats som ett allmänt avdrag. Kvittning skall därmed kunna ske mot såväl tjänsteinkomst som inkomst av näringsverksamhet i en annan förvärvskälla. De nya reglerna är förmånligare för de skattskyldiga än de gällande reglerna för litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. Bl.a. med hänsyn härtill skall de föreslagna nya reglerna gälla även för skattskyldiga som bedriver sådan verksamhet under de fem första verksamhetsåren. För senare beskattningsår bör enligt propositionen de nuvarande reglerna alltjämt gälla. En förutsättning -- som hänger samman med förslaget att avskaffa indelningen i förvärvskällor -- bör enligt propositionen vara att näringsverksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterära, konstnärliga eller därmed jämförliga verksamheter.
I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl.(s) hänvisas till vissa negativa erfarenheter av kvittning mellan förvärvskällor i tidigare skattesystem. Sådana kvittningsmöjligheter utnyttjas erfarenhetsmässigt för skatteplanering. Motionärerna framhåller även att en kvittningsrätt komplicerar skattesystemet och medför kontrollproblem. I motionen yrkas om avslag på propositionen i denna del (yrkande 9).
Även i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas om avslag på propositionen i denna del. Enligt motionens yrkande 8 bör emellertid någon form av begränsad kvittningsrätt utredas.
Regeringens förslag om att införa en kvittningsmöjlighet skall underlätta nyföretagande och ge positiva effekter på företagande och risktagande hos enskilda näringsidkare. Enligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna är utformade så att de underlättar för personer som vill försöka bygga upp nya företag. I den ekonomiska situation som Sverige f.n. befinner sig i är det också särskilt angeläget att reglerna nu görs om för att underlätta att nya verksamheter kan komma i gång.
Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker därmed motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och 8 och Sk12 yrkande 9.
Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer
I fråga om beskattningen av fysiska personers näringsverksamhet föreslås också i propositionen att beskattningen av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall skjutas upp till 1995 års taxering. Förslaget innebär att hela uppskovsbeloppet i normalfallet kommer att intäktsföras vid 1995 års taxering.
Utskottet tillstyrker detta förslag och avstyrker därmed motion Sk8 yrkande 1 i denna del. Beträffande 8 § förslaget till ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver finns en hänvisning till 3 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt, som innehåller en bestämmelse om att utskiftade aktier utgör lager hos mottagaren. Denna bestämmelse föreslås i propositionen bli flyttad till kommunalskattelagen. I 8 § skall därför hänvisning i stället göras till punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Utskottet förordar den justering i återföringslagen som framgår av hemställan.
Spärregler för förlustutjämning
Nuvarande spärregler för förlustutjämning framåt i tiden föreslås bli ersatta av regler som syftar till att systemet för förlustutjämning skall vara neutralt med avseende på ägarförändringar. En koncernbidragsspärr skall hindra att gamla underskott kvittas mot koncernbidrag från de nya ägarbolagen. En beloppsmässig begränsningsregel skall införas enligt vilken ett förlustbolags gamla underskott faller bort till den del det överstiger dubbla köpeskillingen för aktierna i bolaget. Denna spärregel förses med en dispensmöjlighet.
De nyss redovisade förslagen har inte föranlett något särskilt motionsyrkande. Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 omfattar dock även dessa förslag. Utskottet har emellertid uppmärksammat att spärreglerna inte fått en alltigenom ändamålsenlig utformning. Utskottet vill därför aktualisera vissa justeringar.
Beträffande spärreglerna finns i 7 § andra stycket i den föreslagna lagen om avdrag för underskott en regel om att kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet skall minskas med kapitaltillskott som erhållits under en tidsperiod som omfattar den del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägarförändringen och de två följande beskattningsåren. Det sagda gäller också kapitaltillskott som tillfallit annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget. Om AB A övertar AB B, som i sin tur äger förlustbolaget AB C, skall således kostnaden för förvärvet av AB B minskas med kapitaltillskott som gjorts i AB B och AB C. Kapitaltillskott som AB B gjort i AB C bör dock inte rimligen omfattas av denna regel eftersom sådana kapitaltillskott motsvaras av en kapitalavtappning i AB B.
Utskottet föreslår därför att bestämmelsen ändras så att reduceringsregeln inte omfattar kapitaltillskott som erhållits från företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget.
Enligt 12 § första stycket i samma lagförslag anses vid fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och vissa andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det övertagande företaget som ett och samma företag. Det övertagande företaget har samma rätt till underskottsavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Detsamma bör enligt utskottets mening gälla även vid utländskt bankföretags övertagande av vissa bankaktiebolag enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Enligt andra stycket gäller en tidsmässig begränsning i rätten till avdrag för gammalt underskott. Det övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde. Bestämmelsen i andra stycket utgör ett komplement till koncernbidragsspärren. Den synes dock ha getts en för vid omfattning. Begränsningen bör inte omfatta alla de fall då överlåtande och övertagande företag ingick i samma koncern före fusionen. Ingick företagen i samma koncern före fusionen bör en begränsning endast gälla om koncernbidragsspärren var tillämplig före fusionen. Var så fallet bör begränsningen räknas från ägarförändringen. Avdrag för gammalt underskott bör således medges först vid den taxering då koncernbidragsspärren skulle ha släppt om fusionen inte ägt rum.
Enligt utskottets mening bör lagrummet justeras i enlighet med det anförda på så sätt att ett nytt tredje stycke infogas mellan andra och tredje styckena i regeringens förslag.
Övergångsbestämmelserna innebär bl.a. att beloppsspärren skall tillämpas i fråga om ägarförändringar som skett fr.o.m. den 1 januari 1994. I 7 § andra stycket finns en kompletterande regel om att kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet skall minskas med vissa kapitaltillskott som erhållits under det beskattningsår då ägarförändringen skedde och de två närmast föregående beskattningsåren. Bestämmelsen syftar till att motverka ett kringgående av beloppsspärren genom kapitaltillskott i nära anslutning till en ägarförändring. I fråga om kapitaltillskott som skett innan regeringens proposition offentliggjordes finns inte samma motiv för en regel mot sådana kringgåenden. Vid tillämpning av beloppsspärren bör man därför endast minska anskaffningskostnaden med kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993. Utskottet föreslår ett tillägg till övergångsbestämmelserna av denna innebörd.
I övrigt tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna spärreglerna och avslår motion Sk8 yrkande 1 i denna del.
Finansiering, m.m.
Propositionen innehåller på s. 298--308 en utförlig redovisning av kostnaderna för skatteomläggningen. Sammantaget beräknas reformförslagen medföra ett varaktigt inkomstbortfall för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder kronor. Av detta har enligt propositionen ett utrymme redan reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget motsvarande 1,7 miljarder kronor.
Som en del av finansieringen föreslås i propositionen att folkpensionsavgiften höjs från och med den 1 januari 1994 med 0,2 procentenheter. Motsvarande höjning föreslås i fråga om de särskilda löneskatterna.
Som ytterligare finansiering har i propositionen räknats med de ändringar i avdraget för ökade levnadsomkostnader vid utrikes tjänsteresor som beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med 400--500 miljoner kronor. (Se prop. 1993/94:90.)
Socialdemokraterna motsätter sig i motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. inte en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 % eller att beskattningen av utlandstraktamenten skärps. Däremot anser motionärerna att regeringen saknar finansiering för mer än hälften eller ca 1,7 miljarder kronor av kostnaden för skatteomläggningen. Detta är enligt motionen en brist i finansieringen. I motionens yrkande 13 förordas att riksdagen gör ett uttalande till regeringen om att den skall redovisa ett fullständigt beslutsunderlag som omfattar såväl förslagets statsfinansiella kostnader som förslag till hur dessa kostnader skall finansieras.
Även Vänsterpartiet riktar i sin motion Sk8 kritik mot regeringens förslag till finansiering. Enligt motionen kan Vänsterpartiet i dagens budgetsituation inte tillstyrka skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare.
Finansutskottet har framhållit att det av propositionen framgår dels att de föreslagna åtgärderna ger ett varaktigt inkomstbortfall för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder kronor, dels att 1,6 miljarder kronor av detta bortfall skall finansieras varaktigt genom en höjning av folkpensionsavgiften och genom att utlandstraktamenten görs skattepliktiga. För resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor, sägs utrymme redan ha reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget. Regeringen har alltså i den nu gällande statsbudgeten beaktat effekten av detta varaktiga inkomstbortfall på 1,7 miljarder kronor.
Ett inkomstbortfall av detta slag leder enligt finansutskottet normalt till att budgetunderskottet ökar med ett lika stort belopp. I detta fall ger dock propositionen inte upphov till någon sådan effekt under budgetåret 1993/94. Det beror på att regeringen också föreslår att uppbörden av företagens F-skatt skall läggas om och i fortsättningen ske månadsvis, och att en sådan förändring ökar statsbudgetens inkomster med ett engångsbelopp av betydande omfattning. Värdet av den engångsvisa förstärkningen motsvarar en månads uppbörd och har beräknats till 3,4 miljarder kronor. Detta tillskott uppkommer i allt väsentligt under 1993/94.
Sammantaget leder således propositionens förslag till att statens finanser stärks under innevarande budgetår. Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga. Skatteutskottet instämmer i vad finansutskottet har anfört och avstyrker följaktligen förslaget om ett tillkännagivande angående finansieringen i motion Sk12 yrkande 13.
I anslutning till frågan om finansieringen har finansutskottet tagit upp det i propositionen framlagda förslaget att debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret. Enligt propositionen bör av rättvise- och likformighetsskäl reglerna för inbetalning av preliminär A-skatt och debiterad preliminär skatt så långt möjligt stämma överens.
Frågan om uppbörden av F-skatten är enligt finansutskottets yttrande nära förknippad med finansieringen av förslagen i propositionen. Åtgärden som motiveras av administrativa skäl väntas ge en årlig räntevinst för det allmänna på 0,2 miljarder kronor. För de skattskyldiga medför den föreslagna ordningen en ränteförlust av motsvarande storlek. Som tidigare nämnts ger den månatliga uppbörden dessutom en budgetmässig engångseffekt som för budgetåret 1993/94 kan uppskattas till 3,4 miljarder kronor.
Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 yrkande 10 är det i nuvarande konjunkturläge oacceptabelt att genomföra denna typ av förändring i uppbördssystemet. Även om effekten är tillfällig medför den enligt motionen en oacceptabelt hård belastning för företagens lönsamhet och likviditet.
Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v) omfattar även detta förslag.
Finansutskottet anser att förslaget i propositionen bör genomföras. Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas hantering av uppbörden av den preliminära F-skatten och särskilda A-skatten skulle enligt finansutskottet underlättas om dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle och på samma sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, dvs. med en och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få ett mer enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas visserligen en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.
Skatteutskottet instämmer även i denna del i vad finansutskottet anfört. Utskottet vill tillägga att det genom de förslag i övrigt som lagts fram i fråga om företagsbeskattningen finns ett utrymme för den ändring i uppbördssystemet som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk8 yrkande 1 i denna del och Sk12 yrkande 10. Utskottet tillstyrker även den höjning av folkpensionsavgiften och den särskilda löneskatten som föreslagits i propositionen.
Övriga frågor
I propositionen finns vissa ytterligare förslag som gäller eller har anknytning till beskattning av företag. Dessa frågor har inte berörts särskilt i motionerna. Avslagsyrkandet i Sk8 yrkande 1 omfattar dock även dessa delar i propositionen.
Ett förslag innebär att aktier, andelar eller andra finansiella instrument som givits ut av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening skall anses avyttrade redan när ett företag försatts i konkurs. Syftet med förslaget är att motverka konstlad handel med konkursaktier under pågående konkursutredningar.
Ett ytterligare förslag är att definitionen av utländskt bolag ändras. Vidare föreslås ett avskaffande av den s.k. Luxemburgregeln. Den s.k. handelsbolagsbeskattningen av äldre dödsbon avskaffas.
Propositionen innebär även att företrädaransvaret enligt 48 a § lagen om mervärdeskatt utvidgas till att också omfatta belopp som på grund av lämnade uppgifter från företrädaren felaktigt tillgodoförts den skattskyldige.
Vidare finns förslag om bl.a. avdragsrätt för förskottsränta som betalats under beskattningsåret till den del den belöper på tid längst t.o.m. den 31 januari året efter beskattningsåret. Tidigare regler om räntekompensation föreslås bli återinförda.
I fråga om räntekompensation vill utskottet som ett förtydligande anmärka att räntekompensationsbelopp inte är föremål för preliminär skatt. Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till någon kommentar till förslagen i propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar och avstyrker motion Sk8 yrkande 1 i denna del.
Beträffande vissa av lagförslagen i propositionen förordar utskottet, som framgått i det föregående, ändringar i några hänseenden. Härutöver vill utskottet förorda ytterligare vissa justeringar.
En justering i förslaget till 3 § 2 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt bör ske så att det inte skall ske någon förändring av de regler som nu gäller när förvärvskälla upphör eller för delägare i s.k. andelshus.
Enligt vad utskottet erfarit tydde vid beslutet om propositionen allt på att protokollet om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Irland skulle träda i kraft under 1993. Det har numera framkommit att avtalet kan träda i kraft tidigast i början av 1994. Det kan inte uteslutas att ikraftträdandet kan komma att uppskjutas ytterligare. Med gällande dubbelbeskattningsavtal med Irland, utan den ändring som överenskommits i protokollet, hade det varit uteslutet att ta med Irland i den föreslagna förteckningen i 16 § 2 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt. Av dessa skäl bör möjligheten till direktbeskattning på delägarbasis gälla även avseende innehav i juridiska personer hemmahörande i Irland för tiden fram till dess att protokollet träder i kraft. Utskottet förordar därför en ändring i punkt 11 av övergångsbestämmelserna till lagen om statlig inkomstskatt.
I proposition 1993/94:80 föreslås ett nytt tredje stycke i 27 § 2 mom. uppbördslagen i vilket föreslås bestämmelser om gottskrivning av preliminär A-skatt som omfattar allmän sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. För att hänsyn skall kunna tas även till sådana fall där slutligt utgår ett mindre belopp än det preliminärt inbetalda eller om avgift över huvud taget inte skall utgå bör stycket kompletteras med en prioriteringsregel.
Därutöver förordar utskottet vissa justeringar av närmast redaktionell natur.
I enlighet med vad utskottet anfört inledningsvis sker behandlingen av den författningstekniska regleringen beträffande förslaget till ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition 1993/94:50) av samordningsskäl i ett annat ärende. Detta innebär att utskottets förslag till ändringar och justeringar i fråga om 3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt med övergångsbestämmelser har tagits in under hemställan i skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16. I övrigt framgår föreslagna förändringar i hemställan nedan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4, 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 5, 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8 i denna del och 14. res. 1 (s) - delvis men. (v) - delvis 2. beträffande ekonomiska föreningar att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och motion 1993/94:Sk15,
3. beträffande fåmansföretag att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del beslutar föreskrifter som ger fåmansföretag möjlighet att använda alternativregeln även vid 1995 års taxering med de begränsningar som utskottet förslagit samt avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del,
res. 2 (s) - delvis
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och 1993/94:Sk13 yrkandena 1 och 2,
res. 3 (s) - delvis res. 4 (nyd)
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk6, 1993/94:Sk7, 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 2--4 och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5 och 12,
res. 5 (s) - delvis men. (v) - delvis
6. beträffande direktavskrivningar, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk13 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nuvärdeavskrivning och avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1 och 1993/94:Sk8 yrkande 6, res. 6 (s) men. (v)
7. beträffande skadeförsäkringsföretag att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk9, 1993/94:Sk10 och 1993/94:Sk11,
8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 7, 1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16, men. (v) - delvis
9. beträffande uppföljning av nya regler att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk12 yrkande 11, res. 7 (s)
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 8 och 1993/94:Sk12 yrkande 9,
res. 8 (s) - delvis men. (v) - delvis
11. beträffande spärregler för förlustutjämning att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del beslutar om de kompletteringar av spärreglerna som utskottet föreslagit,
12. beträffande tillkännagivande angående finansieringen att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk12 yrkande 13,
res. 9 (s) men. (v)
13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
men. (v) - delvis 14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 10,
res. 10 (s) - delvis
15. beträffande övriga frågor att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,
16. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:50 i denna del, 1993/94:45 i denna del, 1993/94:80 i denna del och 1993/94:91 i denna del antar de på s. 7--140 i detta betänkande återgivna förslagen till
1. lag om räntefördelning vid beskattning, 2. lag om expansionsmedel med den ändringen beträffande
8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
8 §
I fråga om I fråga om näringsverksamhet som näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får bedrivs av handelsbolag får expansionsmedel inte tas upp expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens till den del delägarens justerade ingångsvärde justerade ingångsvärde enligt 28 § lagen enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt för andelen i inkomstskatt för andelen i bolaget är negativt. bolaget är negativt. Utgör andel i handelsbolag Därvid skall hänsyn inte omsättningstillgång tas till den ökning av det gäller vad som sagts nu i justerade ingångsvärdet stället andelens som följer av en ökning skattemässiga värde. av expansionsmedel på grund av 28 § åttonde stycket första meningen nämnda lag. Utgör andel i handelsbolag omsättningstillgång gäller vad som sagts nu i stället andelens skattemässiga värde.
Vid tillämpning -- -- -- -- räntefördelning vid beskattning.
3. lag om periodiseringsfonder med de ändringarna beträffande
6 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
6 §
Överför en fysisk person Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett driften av denna till ett aktiebolag eller aktiebolag eller överförs överförs näringsverksamheten i ett näringsverksamheten i ett handelsbolag till ett handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder aktiebolag och föranleder inte överföringen inte överföringen uttagsbeskattning enligt punkt uttagsbeskattning enligt punkt 1 fjärde stycket av 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370) anses den fysiska personen anses den fysiska personen eller bolagsmannen och eller bolagsmannen och aktiebolaget som en aktiebolaget som en skattskyldig. skattskyldig. Om en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag har tilldelats realtillgångar i samband med skifte vid upplösning av bolaget och skiftet inte föranleder uttagsbeskattning skall delägarens periodiseringsfond för handelsbolaget i stället anses hänförlig till hans enskilda näringsverksamhet.
7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 §
7 § Vid fusion som avses i 7 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:76) om statlig inkomstskatt och vid statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. 8 a § eller 11 kap. 8 a § föreningsbankslagen föreningsbankslagen (1987:620) och vid (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap. 8 a § 8 a § föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid överlåtande och övertagande som avses i 5 övertagande företag som eller 6 § lagen (1992:702) ett företag. om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. anses överlåtande och övertagande företag som ett företag. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag.
4. lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet med de ändringarna beträffande
3 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 §
Med företag avses -- -- -- -- meningarna är delägare.
Med gammalt underskott avses Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår underskott som kvarstår från beskattningsåret från beskattningsåret närmast före det närmast före det beskattningsår då ett beskattningsår då ett förlustföretag omfattats förlustföretag omfattats av en sådan av en sådan ägarförändring som ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller anges i 4 eller 5 § eller utgjort överlåtande utgjort överlåtande eller övertagande eller övertagande företag i sådan fusion företag i sådan fusion, som anges i 12 § första ombildning eller stycket. övertagande som anges i 12 § första stycket.
7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
7 §
Har ett förlustföretag -- -- -- -- över förlustföretaget.
Kostnaden minskas med Kostnaden minskas med kapitaltillskott som kapitaltillskott som förlustföretaget förlustföretaget -- erhållit under en period eller annat företag som omfattande den del av det såväl före som efter beskattningsår då ägarförändringen ägarförändringen ingick i samma koncern som skedde som föregick förlustföretaget -- ägarförändringen och erhållit under en period de två närmast omfattande den del av det föregående beskattningsår då beskattningsåren. Vad som ägarförändringen sagts nu gäller även skedde som föregick kapitaltillskott som ägarförändringen och tillfallit annat företag de två närmast som såväl före som föregående efter beskattningsåren. Vad som ägarförändringen sagts nu gäller inte ingick i samma koncern som kapitaltillskott som förlustföretaget. erhållits från annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget.
I fall som anges -- -- -- -- övertagande företaget.
12 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §
I fråga om sådan fusion I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt, ombildning inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller enligt 11 (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap. 8 a § 8 a § föreningsbankslagen skall föreningsbankslagen och vid vid tillämpning av denna övertagande som avses i 5 lag det överlåtande och § lagen (1992:702) om det övertagande inkomstskatteregler med företaget anses som ett och anledning av vissa samma företag. omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det övertagande företaget anses som ett och samma företag.
Har
Regeringens förslag Utskottets förslag
en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag.
Det övertagande Det övertagande företaget har dock rätt företaget har dock rätt till avdrag för gammalt till avdrag för gammalt underskott först vid underskott först vid taxeringen för det taxeringen för det sjätte beskattningsåret sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår efter det beskattningsår då fusionen skedde. då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.
Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum.
I fråga -- -- -- -- statlig inkomstskatt.
övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och tillämpas första tillämpas första gången vid 1995 års gången vid 1995 års taxering om annat inte taxering om annat inte följer av andra eller följer av andra--fjärde tredje stycket. styckena.
Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens ikraftträdande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 7 § andra stycket tillämpas endast i fråga om kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993.
Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta erhållit ackord efter den 8 november 1993.
5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv med de ändringarna beträffande
10 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 §
Uppgår avsättningen till Uppgår avsättningen till skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv enligt räkenskaperna för enligt räkenskaperna för det beskattningsår som det beskattningsår som taxeringen avser till ett taxeringen avser till ett lägre belopp än det lägre belopp än det avdrag som ännu ej avdrag som ännu ej återförts till behövt återföras till beskattning enligt 1 § beskattning enligt 1 § multiplicerat med två, tas multiplicerat med två, tas ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot hälften av skillnaden hälften av skillnaden mellan de jämförda mellan de jämförda beloppen upp som skattepliktig beloppen upp som skattepliktig intäkt. intäkt. Vid jämförelsen får beloppet avseende avsättningen till skatteutjämningsreserv ökas med belopp som återförts till beskattning utöver vad som behövt återföras enligt 1 §.
13 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
13 §
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombildning inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. (1987:619) eller 11 kap. föreningsbankslagen föreningsbankslagen (1987:620) och vid (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap. 8 a § 8 a § föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid överlåtande och övertagande som avses i 5 övertagande företag som § lagen (1992:702) om ett företag. inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. anses överlåtande och övertagande företag som ett företag. Har en ekonomisk förening skiftat ut aktier på sätt anges i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), skall föreningen och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett företag.
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna beträffande
punkt 2 a av anvisningarna till 22 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
2 a. Från skatteplikt -- -- -- -- innehas av handelsbolag.
Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på realisationsvinsten på andelar i svensk andelar i svensk värdepappersfond skall värdepappersfond skall undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt gäller endast om gäller endast om innehavet fondförmögenheten inte av följande tillgångar annat än tillfälligtvis inte annat än understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit summan av 90 procent av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka skatteplikten är skatteplikten är begränsad enligt begränsad enligt bestämmelserna i denna bestämmelserna i denna anvisningspunkt och anvisningspunkt och
b. andelar i utländsk b. utländska finansiella juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som utländska finansiella avses i första stycket 1 instrument motsvarande dem som och 2 samt optioner och avses i första stycket 1, 2 terminer som uteslutande avser och 5. sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a som avses i tredje stycket a och b inte annat än och b inte annat än tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit 60 procent av 60 procent av fondförmögenheten, fondförmögenheten, undantas 30 procent av undantas 30 procent av realisationsvinsten på realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning från svensk från svensk värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller för för
-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden under det beskattningsår under det beskattningsår för vilket utdelningen för vilket utdelningen bestämts, bestämts,
-- hälften av den del av -- hälften av den del av utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster under det beskattningsår under det beskattningsår för vilket utdelningen för vilket utdelningen bestämts på bestämts på tillgångar för vilka tillgångar för vilka hälften av vinsten är hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt enligt denna anvisningspunkt samt och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt
Regeringens förslag Utskottets förslag
-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster under det beskattningsår under det beskattningsår för vilket utdelningen för vilket utdelningen bestämts på bestämts på tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är procent av vinsten är undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt. enligt denna anvisningspunkt.
Vid bedömningen -- -- -- -- avses i 3 och 4.
övergångsbestämmelserna att dessa tillförs två nya stycken av följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag -- -- -- -- efter ikraftträdandet.
I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet. De nya föreskrifterna om skatteplikt i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § tillämpas inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.
8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de ändringarna beträffande
2 § 10 mom. att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 § 10 mom.
10 mom. Vid inkomstberäkningen -- -- -- -- egendom som avses i 1,
3. att hänsyn inte tas till 3. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid vinst eller förlust vid avyttring av andelar i avyttring av utländska utländsk juridisk person finansiella instrument eller andra utländska motsvarande dem som avses i 3 finansiella instrument § 1 mom. tredje stycket 1 motsvarande dem som avses i 3 och 2 samt optioner och § 1 mom. tredje stycket 1, terminer som uteslutande avser 2 och 5. sådana instrument.
Har företaget -- -- -- -- enligt lagen om avdrag för underskott i näringsverksamhet.
3 § 12 mom. att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 12 mom.
12 mom. Överstiger utdelning -- -- -- -- närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.
Vad som i detta moment sägs Vad som i detta moment sägs om aktier i ett om aktier i ett fåmansföretag gäller fåmansföretag gäller också andelar i ett också andelar i ett sådant företag. Med sådant företag. Med aktier och andelar aktier och andelar likställs andra sådana likställs andra sådana av företaget utgivna av företaget utgivna finansiella instrument som finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. Vid avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av tillämpningen av bestämmelserna i bestämmelserna i första--tredje styckena första--tredje styckena på sistnämnda på sistnämnda finansiella instrument skall finansiella instrument skall dock tillägget till dock tillägget till statslåneräntan statslåneräntan begränsas till en begränsas till en procentenhet och värdering procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning enligt eller uppräkning enligt fjärde stycket 2 inte fjärde stycket 2 inte medges. Vid tillämpning av medges. Vid tillämpning av bestämmelserna i första bestämmelserna i tredje och andra styckena på stycket på aktier eller aktier eller andelar skall vid andelar skall vid 1995 års 1995 års taxering taxering värdering enligt värdering enligt fjärde fjärde stycket 1 inte stycket 1 inte medges. medges om avyttring skett till Detsamma gäller vid närstående eller om tillämpningen av företaget har upplösts bestämmelserna i tredje genom likvidation. stycket, om avyttring skett till närstående. 24 § 4 mom. att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
24 § 4 mom.
4 mom. Skattskyldighet för -- -- -- -- ansågs ha skett.
Skatteplikt föreligger inte Skatteplikt föreligger inte för realisationsvinst som för realisationsvinst som uppkommit vid nedsättning uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller av aktiekapitalet eller reservfonden i svenskt reservfonden i svenskt aktiebolag eller vid aktiebolag eller vid likvidation av ett sådant likvidation av ett sådant aktiebolag eller en svensk aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Detta ekonomisk förening. Detta gäller under gäller under förutsättning att det förutsättning att inte i fråga om företag bestämmelserna i 3 § 12 som avses i 3 § 12 mom. mom. tredje stycket inte är nionde stycket. Undantag tillämpliga. Undantag från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller inte när aktie eller andel inte när aktie eller andel utgör tillgång i utgör tillgång i näringsverksamhet som näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller bedrivs av fysisk person eller dödsbo eller av ett dödsbo eller av ett handelsbolag. Har förlust handelsbolag. Har förlust uppkommit vid likvidation av uppkommit vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk en svensk ekonomisk förening medges avdrag förening medges avdrag för realisationsförlust. för realisationsförlust.
övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och tillämpas första tillämpas första gången vid 1995 års gången vid 1995 års taxering om inte annat taxering om inte annat följer av punkterna 2--11. följer av punkterna 2--14.
2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna beaktas inte underskott som dragits av vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.
4. Med undantag för bestämmelsen om avdrag för förluster tillämpas 2 § 1 mom. sista stycket på avyttringar som skett den 8 september 1993 och senare. Regeln om avdrag för förluster i nämnda paragraf tillämpas på avyttringar som sker den 1 juli 1994 och senare.
5. Avyttras fastighet eller bostadsrätt under tiden den 8 september 1993--den 30 juni 1994 skall, i stället för vad som stadgas i punkt 4, bestämmelserna i deras lydelse intill den 1 januari 1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det.
Regeringhens förslag Utskottets förslag
4. Äldre föreskrifter i 6. Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning fortfarande på utdelning som förfallit till som förfallit till betalning före betalning före ikraftträdandet. ikraftträdandet. De äldre föreskrifterna i momentet om avdrag för ekonomisk förening för utdelning gäller fortfarande i fråga om utdelning på förlagsinsatser som betalats in till föreningen före ikraftträdandet.
5. För företag med 7. För företag med beskattningsår som har beskattningsår som har påbörjats före den 1 påbörjats före den 1 januari 1994 tillämpas januari 1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket § 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket för 2 och fjärde stycket för den del av beskattningsåret den del av beskattningsåret som avser tiden före som avser tiden före ikraftträdandet. ikraftträdandet.
6. I enlighet med punkt 3 av 8. Punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1833) om till lagen (1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt skall för taxeringsåret 1995 alltjämt gälla. I de nya föreskrifterna i 3 enlighet med punkt 3 av § 1 mom. om skatteplikt nämnda för vinst respektive övergångsbestämmelse avdragsrätt för skall för taxeringsåret förlust på svenska 1995 de nya föreskrifterna aktier e.d. tillämpas på i 3 § 1 mom. om skatteplikt fem sjättedelar av vinsten för vinst respektive respektive förlusten. avdragsrätt för förlust på svenska aktier e.d. tillämpas på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten.
7. Har sådan utbetalning 9. Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den lydelse tredje stycket i den lydelse föreskriften hade intill föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp den 1 januari 1994 tagits upp till beskattning vid 1994 till beskattning vid 1994 års taxering tillämpas års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2 § 14 mom. första stycket § 14 mom. första stycket och 27 § 5 mom. tredje och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har stycket. Har realisationsförlust realisationsförlust uppkommit vid 1994 års uppkommit vid 1994 års taxering och är taxering och är förlusten hänförlig förlusten hänförlig till inlösen av aktie vid till inlösen av aktie vid nedsättning av nedsättning av aktiekapitalet eller aktiekapitalet eller reservfonden i ett aktiebolag reservfonden i ett aktiebolag skall belopp som skiftas ut skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under till aktieägaren under år 1994 eller senare tas år 1994 eller senare tas upp som realisationsvinst med upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för medgivet avdrag för realisationsförlust. realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten av realisationsförlusten skall endast motsvarande del skall endast motsvarande del av det utskiftade beloppet tas av det utskiftade beloppet tas upp som realisationsvinst. upp som realisationsvinst.
Regeringens förslag Utskottets förslag
8. Har förvärvare av 10. Har förvärvare av skuldebrev eller andel i skuldebrev eller andel i värdepappersfond som avses värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom., efter i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men utgången av år 1990 men före utgången av år före utgången av år 1993, lämnat 1993, lämnat överlåtaren kompensation överlåtaren kompensation för upplupen men inte för upplupen men inte förfallen avkastning, förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse. dess äldre lydelse.
9. Föreskrifterna i 16 § 11. Föreskrifterna i 16 2 mom. tredje stycket § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser tillämpas såvitt avser Namibia och Venezuela från Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året och med den 1 januari året efter det att respektive efter det att respektive dubbelbeskattningsavtal mellan dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två Sverige och dessa två stater träder i kraft. stater träder i kraft samt såvitt avser Irland från och med den dag då det den 1 juli 1993 undertecknade protokollet om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Irland träder i kraft.
10. Har ett bolag eller en 12. Har ett bolag eller en ekonomisk förening ekonomisk förening försatts i konkurs men har försatts i konkurs men har företaget inte upplösts företaget inte upplösts före utgången av före utgången av december 1993 anses aktie december 1993 anses aktie eller annat finansiellt eller annat finansiellt instrument som företaget instrument som företaget har givit ut ha avyttrats den har givit ut ha avyttrats den 1 januari 1994. 1 januari 1994.
11. I 9 § lagen (1993:000) 13. I 9 § lagen (1993:000) om återföring av om återföring av skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv finns särskilda finns särskilda bestämmelser om bestämmelser om ingångsvärde för ingångsvärde för andel i handelsbolag enligt 28 andel i handelsbolag enligt 28 §. §.
14. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter avseende utdelning respektive vinst och förlust vid avyttring av aktier eller andra finansiella instrument om skattskyldighet eller rätt till avdrag för förlust uppkommit före ikraftträdandet.
10. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,
11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen beträffande
27 § 2 mom. att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
27 § 2 mom.
2 mom. Vid debitering -- -- -- -- stadigvarande vistas här.
Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som innehållits av den innehållits av den skattskyldiges arbetsgivare skattskyldiges arbetsgivare skall sådan allmän skall sådan allmän sjukförsäkringsavgift sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för och allmän avgift för finansiering av finansiering av kontantförmåner vid kontantförmåner vid arbetslöshet som arbetslöshet som arbetsgivaren redovisat i arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift gottskrivas kontrolluppgift i första som sådan avgift. hand gottskrivas som sådan avgift.
12. lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272),
13. lag om ändring i lagen (1993:1194) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272), 14. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142), 15. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 16. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m., 17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 18. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, 19. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 20. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 21. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125), 22. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, 23. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 27. lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 28. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 29. lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324), 30. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 31. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
32. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, 33. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver med de ändringarna beträffande 8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
8 §
Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och sparbankslagen (1987:619) och vid övertagande enligt 10 vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § kap. 8 a § föreningsbankslagen föreningsbankslagen (1987:620) skall (1987:620) skall överlåtande och överlåtande och övertagande företag övertagande företag anses som en skattskyldig. Har anses som en skattskyldig. Har en ekonomisk förening en ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt 3 skiftat ut aktier enligt punkt § 8 mom. tredje stycket 1 a av anvisningarna till 22 lagen om statlig inkomstskatt § kommunalskattelagen skall föreningen och det (1928:370) skall föreningen aktiebolag vars aktier och det aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som en skiftats ut anses som en skattskyldig. skattskyldig.
Har uppskovsbeloppet -- -- -- -- motsvarande tillämpning.
34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 36. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder, 37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar, 40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, 41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, 42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning, 43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), 44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.
res.1 (s) - delvis res.2 (s) - delvis res.3 (s) - delvis res.5 (s) - delvis res.8 (s) - delvis res.10 (s) - delvis men. (v) - delvis
Stockholm den 8 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Tage Påhlsson (c) och Kaj Larsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 146 börjar med "Riksdagen har" och på s. 148 slutar med "i räntefond" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär att man på ett viktigt område går ifrån 1991 års skattereform som överenskoms under enighet mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet. Härigenom skapas en allvarlig olikhet mellan beskattningen av arbete och beskattningen av kapital som medför en betydande förskjutning i balansen och neutraliteten av beskattningen. Detta kommer enligt tidigare dyrköpta erfarenheter att i sin tur leda till effektivitetsförluster i samhällsekonomin, minskad konkurrenskraft gentemot utlandet och väsentligt ökade incitament till skatteplanering i stället för produktiva investeringar.
Därtill kommer -- som framhålls i motion Sk12 (s) -- de mycket negativa fördelningspolitiska effekterna. Förslaget från regeringen gynnar heller inte företagen utan företagsägarna och innebär en gigantisk omfördelning från staten till en liten grupp enskilda hushåll som har sina förmögenheter placerade i stora aktieportföljer. Till saken hör att denna grupp redan har gynnats av stora skattelättnader de senaste åren medan däremot skatten på vanliga arbetsförtjänster har skärpts.
Utskottet anser att regeringen inte har lämnat några tillfredsställande motiv till de aktuella förslagen. Som s-motionärerna framhållit saknas det vidare skäl att anta att näringslivets investeringar kommer att öka med de föreslagna åtgärderna. Vid utskottets hearing i ärendet gjordes tvärtom från sakkunnigt håll gällande bl.a. att vinsterna i form av ökade investeringar och ökad sysselsättning torde bli mycket små och osäkra i relation till det stora inkomstbortfall för staten som förslaget innebär. Vidare pekades på riskerna för utförsäljning på börsen av svenska aktier, överdriven utdelning på svenska aktier och andra negativa effekter. Utskottet anser att det finns starkt fog för dessa farhågor.
I stället för regeringens förslag till omläggning av företagsbeskattningen ställer utskottet sig bakom Socialdemokraternas förslag i motionerna Sk5 och Sk12. Följaktligen avstyrker utskottet förslaget i propositionen om slopad skatt på aktieutdelningar och sänkt realisationsskatt på aktier samt alla följdändringar till dessa förslag och förordar ett återskapande av en mera likformig beskattning mellan arbete och kapital. Såsom förutsattes i skattereformen bör reavinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna beskattas med 30 procent och skattesatsen på avkastningen av kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder ligga på samma nivå. Utskottet biträder också Socialdemokraternas krav på en utredning om förbättringar av Annell-avdraget. Med anledning av det anförda bör riksdagen hos regeringen begära skyndsamt förslag om den nämnda 30-procentsnivån på olika kapitalinkomster och i övrigt som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att momenten 1 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 4, motion 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8 i denna del och 14 och motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del, med anledning av motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2 och 3 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk8 yrkande 5 dels begär skyndsamt förslag till beskattning av kapitalinkomster i enlighet med vad utskottet anfört och dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del,
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 149 börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 150 slutar med "1993/93:SkU16" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om hur reavinsten efter försäljning av aktier i ett fåmansföretag skall fördelas på inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag på propositionen i denna del.
dels att momenten 3 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande fåmansföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser fåmansföretag att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del,
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om avkastningsskatten på pensionssparande. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag på propositionen i denna del. Utskottet avstyrker likaså kravet i motion Sk13 om en nedsättning eller på sikt ett slopande av avkastningsskatten.
dels att momenten 4 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk13 yrkandena 1 och 2,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser avkastningsskatten på pensionssparande att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del,
4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottet angeläget att slå vakt om pensionssparandets relativa förmånlighet i skattehänseende. Mot den bakgrunden är det olyckligt att beskattningen av pensionskapital har successivt skärpts genom införandet av avkastningsskatten och den beslutade schablonbeskattningen. Det aktuella regeringsförslaget medför ytterligare en skärpning av beskattningen av pensionskapital som missgynnar det indirekta ägandet av aktier jämfört med det direkta ägandet.
Även med hänsyn till de svenska försäkringsbolagens internationella konkurrenskraft bör avkastningsskatten avvecklas. Enligt Riksbankens statistik har för perioden januari till augusti 1993 betalningar av premier till utländska försäkringar uppgått till ca 1,3 miljarder kronor. För motsvarande period under 1992 uppgick premiebetalningarna till utländska försäkringar till ca 548 miljoner kronor. Denna utveckling går i rakt motsatt riktning mot önskemålet att anskaffa riskvilligt kapital för den svenska marknaden.
Mot den angivna bakgrunden ansluter utskottet sig till nyd-motionärernas uppfattning enligt motion Sk13 -- som också delas av Försäkringsförbundet -- att underlaget för avkastningsskatten bör bestämmas till högst 35--40 % av aktievärdet. Riksdagen bör begära ett skyndsamt förslag till lagändring i enlighet med de nu anförda principerna. Som anförs i motionen talar starka skäl också för att avkastningsskatten helt bör avskaffas inom några år. Regeringen bör enligt utskottets uppfattning följa frågan och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag när förhållandena påkallar det.
Det anförda bör riksdagen göra ett tillkännagivande om till regeringen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk13 i berörda delar.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk13 yrkandena 1 och 2, med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del dels hos regeringen begär förslag om en sänkning av underlaget för avkastningsskatten i enlighet med vad utskottet anfört och dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett slopande av avkastningsskatten,
5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 153 börjar med "Förslaget att" och slutar med "avstyrker motion Sk7" bort ha följande lydelse:
Genom att sänka bolagsskattesatsen generellt urholkas statsfinanserna utan att man för den skull kan vara säker på att företagen ökar eller tidigarelägger sina investeringar eller anställer ny personal. I ett internationellt perspektiv framstår inte den svenska bolagsskatten som speciellt hög och det finns således inte av konkurrensskäl något behov av sänkt bolagsskattesats, desto mindre som de svenska bolagens internationella konkurrenskraft under det senaste året har fått en mycket kraftig förstärkning på grund av den svenska kronans fall på valutamarknaden. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att andra åtgärder än en sänkning av bolagsskattesatsen bör vidtas för att öka investeringarna och sysselsättningen i landet.
Utskottet ställer sig också bakom Socialdemokraternas förslag att inom ramen för ett oförändrat skatteuttag på näringslivet inrätta periodiseringsfonder utan avdragsrätt vid taxeringen, vilket skapar en mera neutral beskattning av olika företag. På så sätt ökas effektiviteten i företagens kapitalanvändning. Sådana periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen bör införas fr.o.m. 1995.
När det gäller avskattningen av obeskattade Surv-avsättningar innebär regeringens förslag -- som visats i motion Sk12 (s) -- att omkring 32 miljarder kronor fritt skall kunna användas utan att beskattas vare sig hos företagen eller aktieägarna. Pengarna kan t.ex. delas ut till företagens ägare. Att utan vidare avskriva denna skattefordran på företagen kommer enligt utskottets uppfattning, som härvidlag överensstämmer med motionärernas, att driva på avkastningskravet och sänka investeringsviljan. Dessutom minskar statens förmögenhet på ett sätt som inte kan accepteras i nuvarande budgetläge och med nuvarande statsskuld. Enligt utskottets mening bör Surv-avsättningarna i sin helhet återföras till beskattning under en femårsperiod.
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet avslagsyrkandena på de berörda delarna av propositionen i motionerna Sk12 och Sk8. Vid det förhållandet avstyrks övriga motioner såvitt de endast rör smärre ändringar i regeringens förslag. Vidare tillstyrks yrkandena i motion Sk12 om uttalanden om en neutral omläggning av bolagsskatten, återföring av Surv-avsättningarna till beskattning och införande av periodiseringsfonder utan avdragsrätt.
dels att momenten 5 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5 och 12, med anledning av motion 1993/94:Sk8 yrkandena 2--4 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna 1993/94:Sk6 och 1993/94:Sk7 hos regeringen begär förslag om en omläggning av bolagsbeskattningen, införande av periodiseringsfonder och en återföring av Surv-avsättningarna till beskattning i enlighet med vad utskottet anfört,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del,
6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 154 börjar med "De förslag" och på s. 156 slutar med "hemställan nedan" bort ha följande lydelse:
I likhet med den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet gör skatteutskottet den bedömningen att företagen kommer att tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att göra direktavskrivningar. Detta förhållande bör utnyttjas under 1994 för att ytterligare påskynda den uppgång av industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Landets industrisektor är -- som framhålls i den avvikande meningen (s) till finansutskottets yttrande -- för liten och dessutom är investeringsnivån alltjämt låg, långt under genomsnittet för OECD-länderna. Genom att nu snabbt höja investeringsnivån och bygga upp produktionsapparaten kommer landet att stå bättre rustat inför nästa konjunkturuppgång. Konkurrenskraften stärks och sysselsättningen säkerställs på en betydligt högre nivå än i dag.
Utskottet biträder således förslaget i motion Sk5 (s) att företagen bör få en möjlighet att under 1994 göra direktavskrivningar på maskininvesteringar. Åtgärden bör omfatta inte bara industrin utan också övriga delar av näringslivet. Utskottet delar också uppfattningen att en direktavskrivning på 70 % innebär en rimlig avvägning med tanke på den statsfinansiella belastningen. Genom att begränsa avskrivningsmöjligheten i tiden kan man förvänta att genomslaget blir större. Som närmare utvecklats i den nyss nämnda avvikande meningen (s) till finansutskottets yttrande torde den långsiktigt varaktiga belastningen på statsbudgeten inskränka sig till en tämligen begränsad ränteeffekt.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande direktavskrivningar, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 6 och 1993/94:Sk13 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om direktavskrivning under år 1994 i enlighet med vad utskottet anfört,
7. Uppföljning av nya regler (mom. 9)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 161 börjar med "Beträffande yrkandet" och slutar med "motion Sk12 yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion Sk12 (s), att regeringen fortlöpande bör följa effekterna av de nya skattereglerna för egenföretagarna och vid behov föreslå de förändringar som är nödvändiga för att korrigera olika skevheter i beskattningen. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas det nya systemet för räntefördelning. På grund av frågans vikt bör riksdagen göra ett uttalande härom. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionen i denna del.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande uppföljning av nya regler att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående uppföljning,
8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 162 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "Sk12 yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet är negativt till att man skall tillåta kvittningsrätt för underskott i näringsverksamhet mot tjänsteinkomster och ansluter sig därvid till den kritik mot förslaget som förs fram i motion Sk12 (s). Förslaget är ett brott mot en viktig princip i skattereformen. Mot bakgrund av erfarenheterna av tidigare kvittningssystem finns det anledning att befara att utökade kvittningsmöjligheter främst kommer att utnyttjas för skatteplanering och att positiva effekter i form av nyföretagande och ökad vilja att expandera och ta risker endast blir marginella. Säkert är emellertid att förslaget leder till ett mera komplicerat skattesystem och till ökade kontrollproblem för skattemyndigheterna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet propositionen i denna del och tillstyrker motionerna Sk12 och Sk8 i motsvarande del.
dels att momenten 10 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 9 och med avslag på motion 1993/94:Sk8 yrkande 8 avslår proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del,
9. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 165 börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "motion Sk12 yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet har i sin avvikande mening till finansutskottets yttrande visat att förslagen i propositionen inte är finansierade fullt ut fr.o.m. nästa budgetår och att budgetunderskottet till följd av dessa förslag varje år kommer att öka med 1,7 miljarder kronor. En sådan skattesänkningspolitik måste i nuvarande budget- och statsskuldsläge anses förkastlig. Den strider helt uppenbart mot riksdagens riktlinjer för budgetpolitiken som går ut på att alla nya utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar skall vara till fullo finansierade genom i första hand effektiviseringar och besparingar inom befintliga utgiftsområden.
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen snarast återkomma med förslag till lämplig finansiering av den del av inkomstbortfallet som inte är finansierat. Utskottet tillstyrker motion Sk12 (s) i denna del och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande härom.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande tillkännagivande angående finansieringen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående finansieringen av ännu ofinansierade delar av omläggningen,
10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14 och 16 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 166 börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
Som den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet anfört i sin avvikande mening till finansutskottets yttrande är det, trots vissa fördelar från administrativ synpunkt, inte lämpligt att i nuvarande konjunkturläge genomföra den föreslagna uppbördsreformen. Utskottet delar uppfattningen att förslaget kommer att leda till en oacceptabel dränering av likviditeten för företagen och drabba främst de mindre vilka redan brottas med svårigheter att få krediter. Den föreslagna omläggningen av uppbörden bör därför skjutas upp till dess konjunkturläget förbättrats. Skatteutskottet avstyrker således propositionen i denna del och tillstyrker följaktligen avslagsyrkandet i motionerna Sk12 (s) och Sk8 (v).
dels att momenten 14 och 16 i motsvarande del i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 10 avslår propositionen i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. att riksdagen dels avslår det i proposition 1993/94:50 framlagda förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 26, 36 och 36 a §§, anvisningarna till 40 § och andra meningen i övergångsbestämmelserna, dels avslår det i propositionen framlagda förslaget till ändring i 3 kap. 6 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.
Särskilt yttrande
Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14)
Peter Kling (nyd) anför:
Ny demokrati har i andra sammanhang redovisat de besparingar som kan göras på olika områden, t.ex. inom flyktingpolitiken, biståndet, på organisationsbidrag och genom en helt ny familjepolitik. Den vinst för staten som uppkommer vid en omläggning till månadsvis uppbörd av F-skatt skulle rymmas inom dessa besparingsförslag. Jag har emellertid förståelse för att regeringen valt att genomföra en omläggning i uppbörden av F-skatt i samband med att en hel rad stora förbättringar genomförs för företagandet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och 16 i motsvarande del)
Regeringens förslag innebär omfattande förändringar och lättnader i beskattningen av företag och aktieägare. Det motiveras med att lättnaderna skall stimulera till investeringar och därmed stärka den ekonomiska tillväxten.
Det är viktigt att skapa en uthållig tillväxt. En uthållig tillväxt är en förutsättning för att få ner arbetslösheten och skapa bättre balans i den offentliga ekonomin. En låg företags- och kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt. Sverige har redan i ett internationellt perspektiv en låg effektiv beskattning både på bolag och på kapital. En uthållig ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden annan ekonomisk politik än den regeringen fört.
Detta gör inte att Vänsterpartiet avvisar förändringar på skatteområdet som kan bidra till att stärka förutsättningarna för en effektiv produktion och nyföretagande. Vi menar dock att föreliggande proposition inte bör leda till bifall från riksdagens sida.
Skattereglerna för företag och kapital påverkar förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som skall pågå under lång tid. Detta gör att det är av särskild vikt att de som har ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån internationellt konkurrenskraftiga och stabila spelregler.
Det är därför en stor fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor kan tas under så stor parlamentarisk enighet som möjligt. I motion Sk8 har Vänsterpartiet föreslagit en parlamentarisk utredning med uppgift att se över skattereglerna för företag och lägga förslag till förändringar. Avsikten är att detta utredningsarbete skall bedrivas i syfte att förankra besluten i ett brett politisk fält, men också hos arbetsmarknadens parter, i näringslivet och bland den breda allmänheten.
Efter att ha studerat propositionen och oppositionens motionsförslag, samt tagit del av remissvar och synpunkter vid den offentliga utfrågning som utskottet arrangerat, är det Vänsterpartiets bedömning att det finns förutsättningar att nå en sådan önskvärd enighet kring förändringar av företagsbeskattningen. Det vore därför olyckligt om en riksdagsmajoritet drev igenom beslut som mycket snart kan komma att omprövas av en ny riksdagsmajoritet.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning kommer regeringens förslag -- om det genomförs -- inte att medföra någon förstärkning av budgeten och inte heller någon minskning av arbetslösheten eller av skillnaderna i inkomst- och förmögenhetsfördelningen.
Den av Vänsterpartiet föreslagna utredningen bör arbeta bl.a. efter följande riktlinjer: en höjning av bolagsskatten till EG--OECD-nivå, en på sikt ytterligare lindrad eller slopad s.k. dubbelbeskattning, avveckling av SURV-systemet, generella, alternativt selektiva direktavskrivningar t.ex. för investeringar med miljöprofil, en särskild bolagsform för mindre företag samt möjligheter till en begränsad kvittningsrätt för nystartade företag.
Regeringens förslag om bl.a. slopad skatt på aktieutdelningar och halverad skatt på realisationsvinster på aktier leder till en rad negativa effekter. Sålunda kan man förvänta att slopandet av skatten på aktieutdelningar gör det mera attraktivt att dela ut vinsten än att återinvestera den i företaget. Det ligger också nära till hands att reaktionen på aktiemarknaden blir sådan att det riskvilliga kapitalet hamnar i utlandet.
Skattelättnaderna för aktieägarna, som skall ses mot bakgrund av att just denna kategori gynnats i särskilt hög grad av den borgerliga regeringens skattereformer, är från fördelningspolitisk synpunkt oacceptabla. Propositionens förslag ökar skillnaden i beskattningen mellan å ena sidan arbetsinkomster och normala ränteinkomster och å andra sidan kapitalinkomster på aktier. Genom detta öppnar man möjligheter till skatteplanering, t.ex. genom att via konstlade dispositioner föra över inkomster till lågbeskattade eller obeskattade inkomstslag.
Vänsterpartiet anser dock att det visst kan finnas skäl att ytterligare lindra eller på sikt avveckla den s.k. dubbelbeskattningen eftersom denna skatteform kan leda till en företags- och samhällsekonomiskt mindre effektiv användning av företagens vinstmedel. Vänsterpartiet anser därför att den utredning som föreslagits angående den samlade företagsbeskattningen bör redovisa förslag till hur dubbelbeskattningen av aktier på sikt kan mildras eller slopas. Vänsterpartiet anser att övervägande skäl i så fall talar för en lättnad på bolagssidan.
Av nyssnämnda skäl avstyrker Vänsterpartiet propositionen i denna del och tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk8 och Sk12. Vidare tillstyrker Vänsterpartiet yrkandet om en utredning av en framtida avveckling av dubbelbeskattningen i motion Sk8. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 2 (s) om avslag på propositionen i denna del.
3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i motsvarande del)
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 3 (s) om avslag på propositionen och motion Sk13 i denna del.
4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)
I ett internationellt perspektiv har Sverige redan en låg skattesats för beskattning av bolagsvinster. Den effektiva skattebelastningen kan, som anges i motion Sk8, beräknas till endast 22 % med hänsyn till de reserveringsmöjligheter som finns. Detta gör att Sverige i praktiken har en av OECD:s lägsta nivåer för beskattning av bolag. Detta förhållande har klargjorts efter omfattande studier inom OECD.
Vänsterpartiet anser att företagsskatten på sikt bör öka så att den närmar sig genomsnittet inom EG--OECD. Bäst sker detta genom en avveckling av det internationellt sett mycket udda Surv-systemet. De mer precisa reglerna för upplösning och avskattning av Surv-reserverna bör bli föremål för utredning inom ramen för den nya utredning för företagsbeskattning som Vänsterpartiet föreslår. En förutsättning är dock att alla medel inom Surv-systemet återförs till beskattning. Vänsterpartiet är i enlighet med denna principsyn kritisk mot förslaget att införa periodiseringsfonder.
Mot bakgrund av vad nu sagts avstyrks propositionen i denna del och förordas ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.
5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)
För att stimulera till ökade investeringar i det korta perspektivet bör övervägas att införa en möjlighet till direktavskrivningar för investeringar. Det bör dock undvikas att denna möjlighet ges till exportindustrin som redan gynnats genom fallande kronkurs, tidigare skattesänkningar och återhållsamma löneavatal. Möjligheten till direktavskrivningar för investeringar bör i stället främst riktas till den del av industrin och företagen som arbetar på hemmamarknaden. Denna avskrivningsmöjlighet bör också gälla för investeringar med en tydlig miljöprofil. Riksdagen bör uttala ett önskemål om en snabbutredning av denna fråga.
6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8 och 16 i motsvarande del)
Vänsterpartiet anser att man bör stärka småföretagens ställning och stimulera nyföretagandet. Vänsterpartiet ställde sig därför positivt till att avskaffa skatten på s.k. arbetande kapital i mindre företag.
En avgörande förutsättning för att stärka de mindre företagens ställning är dock att ändra den ekonomiska politik som regeringen för. Det gäller bl.a. att vidta åtgärder för att öka den inhemska efterfrågan.
De nuvarande skattereglerna är väsentligt mer gynnsamma för aktiebolagen än för de mindre företagen, dvs. enskilda näringsidkare och handelsbolag. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att skapa mer likformiga skatteregler, så att konkurrensförhållandena blir rättvisa. Samtidigt gäller det att skapa och upprätthålla likformighet mellan lönearbete och inkomst från näringsverksamhet.
Regeringens förslag innebär förbättringar för enskilda näringsidkare och handelsbolag. Skattebortfallet genom dessa förändringar kan beräknas till ca 1,2 miljarder kronor på lång sikt och 2,4 miljarder kronor på kort sikt. Vänsterpartiet ställer sig i princip inte avvisande till förslagen men menar att skattebortfallet bör finansieras inom ramen för den samlade beskattningen av företag och kapital.
De förändringar som regeringen föreslår är också till sin tekniska konstruktion komplicerade, något som också påpekats av Lagrådet. Detta gör att man kan befara stora problem med tillämpningen.
Som ett alternativ för att underlätta för den mindre företagsamheten menar Vänsterpartiet att man närmare borde utreda tanken på att skapa en ny bolagsform -- ett enklare aktiebolag -- som kan bli det mellanting som mindre företag kan använda sig av.
Vänsterpartiet föreslår att den av partiet föreslagna nya företagsskatteutredningen får i uppdrag att närmare bereda förslag till förändringar, lättnader och förenklingar för enskilda näringsidkare och handelsbolag i enlighet med det ovan anförda. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande härom.
7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10 och 16 i motsvarande del)
Regeringens förslag till möjlighet till kvittning av underskottsavdrag mot tjänsteinkomst under de första fem åren är så utformat att det väsentligen ökar riskerna för skattemanipulationer och skatteundandraganden. Det bör därför avslås.
Med tanke på bl.a. behovet av en lösning på de särskilda problemen för företag i glesbygd och för vissa kombinationsföretag har Vänsterpartiet tidigare förordat en viss kvittningsrätt, som dock måste begränsas såväl vad gäller summor som tidsrymd. För att undvika tröskeleffekter kan avdraget dessutom behöva trappas ned under en följd av år. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12)
Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 9 (s) om tillkännagivande angående finansieringen.
9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i motsvarande del)
Av fördelningspolitiska skäl yrkar Vänsterpartiet avslag på förslaget i propositionen om en höjning av folkpensionsavgiften.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 5, 6, 8, 10, 13 och 16 i motsvarande del borde ha hemställt
1. beträffande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och yrkande 5 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 6 och 7, med anledning av motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4 och 1993/94:Sk12 yrkande 1, yrkande 8 i denna del och yrkande 14 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en utredning kring företagsbeskattningen och frågan om dubbelbeskattningen på aktier,
5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och yrkandena 2--4 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion 1993/94:Sk12 yrkande 12 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna 1993/94:Sk12 yrkandena 4 och 5, 1993/94:Sk6 och 1993/94:Sk7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. beträffande direktavskrivningar, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1 och 1993/94:Sk13 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och yrkande 7 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna 1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och yrkande 8 och motion 1993/94:Sk12 yrkande 9 och med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del avslår proposition 1993/94:50 i denna del,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser momenten 1, 5, 8, 10 och 13 att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda lagförslagen i denna del.
Finansutskottets yttrande
1993/94:FiU4y
Bilaga
Reformerad företagsbeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna berör finansutskottets beredningsområde.
Inledning
Propositionens förslag kan delas upp i två huvudområden. Förslagen inom det ena huvudområdet innebär att 1990 års skattereform kompletteras så att enskilda näringsidkare och handelsbolag ges möjlighet att arbeta på samma skattemässiga villkor som aktiebolag. Förslagen inom det andra syftar till att likställa beskattningen av eget och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn.
Sammanlagt 12 motioner har väckts med anledning av propositionen.
Finansutskottet lägger i dag fram ett betänkande om inriktningen av den ekonomiska politiken (1993/94:FiU1). I det sammanhanget redovisar utskottet sin principiella syn på vilka åtgärder som erfordras för att komma till rätta med obalanserna i den svenska ekonomin.
Mot bakgrund härav inskränker sig finansutskottet i detta yttrande till att behandla de frågor inom utskottets beredningsområde som har mer direkt anknytning till propositionens och motionernas förslag. Förutom förslagets allmänna inriktning gäller detta i första hand två frågor, nämligen ett motionsvis framfört förslag om direktavskrivning av investeringar samt det sätt på vilket propositionens förslag avses bli finansierade.
Frågor av detta slag tas upp i de partimotioner eller motsvarande som väckts i ärendet, dvs. i motionerna Sk5 och Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), i motion Sk13 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) samt i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v).
Propositionens allmänna syfte
Dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster hämmar företagens möjligheter till försörjning med riskvilligt kapital. Med nuvarande system är det nämligen billigare att lånefinansiera en investering än att finansiera den med eget kapital. Detta skapar problem särskilt för mindre företag, vars möjligheter till extern finansiering med eget kapital är mer begränsade än vad som gäller för större noterade företag med bl.a. tillgång till den internationella kapitalmarknaden.
Ett annat förhållande som inverkar menligt på de mindre företagens arbetsbetingelser är den omständigheten att egenföretagare och personer som är delägare i handelsbolag beskattas hårdare för sina inkomster än vad som gäller för aktiebolag.
Finansutskottet anser i likhet med regeringen att det är av största vikt att tillväxtkraften i svensk ekonomi återskapas. Nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet, sanering av statsfinanserna samt bibehållen och utvecklad välfärd kan bara åstadkommas med en förbättrad tillväxt. Tillväxtbetingelserna måste förbättras inte minst för de små och medelstora företagen. En förutsättning för att detta skall kunna ske är att produktionen ges möjlighet att verka på mer gynnsamma villkor.
Enligt finansutskottets mening är propositionens förslag väl ägnade att tillgodose detta syfte. Med de nya skattereglerna får man ett neutralare system för företagsbeskattning vilket förbättrar de små och medelstora företagens situation. Den skattemässigt likartade behandlingen av eget kapital och lånefinansierat kapital verkar i samma riktning.
Sett utifrån de förhållanden finansutskottet har att bevaka framstår de strukturella förändringar som regeringen vill få till stånd inte bara som angelägna utan som helt nödvändiga för att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk ekonomi. Utskottet biträder sålunda propositionens allmänna inriktning och anser att skatteutskottet bör avstyrka Vänsterpartiets krav på att propositionen skall avslås (Sk8 yrkande 1).
Direktavskrivning av investeringar
Socialdemokraterna föreslår i motion Sk5 (yrkande 1) att företagen under 1994 skall ges möjlighet att göra direktavskrivningar på sina maskininvesteringar. Åtgärden skall omfatta inte bara industrin utan även övriga delar av näringslivet.
Den utökade avskrivningsmöjligheten påverkar enligt motionärerna företagens skattebetalningar först under 1995 och ger således inte upphov till några budgeteffekter under 1994. För att begränsa den statsfinansiella belastningen under 1995 föreslår motionärerna dock att endast 70 % av investeringen skall få skrivas av omedelbart.
Även Ny demokrati anser att företagen skall kunna göra direktavskrivningar så att investeringarna snabbt kommer i gång. Enligt partiets egna beräkningar kostar detta staten ca fem miljarder kronor per år. I motionen uppges att Industriförbundet räknar med att enbart de industriella investeringarna måste uppgå till 70 miljarder kronor per år för att Sverige skall komma ur krisen. Motionärerna föreslår därför att riksdagen skall begära att regeringen skyndsamt lägger fram lagförslag om direktavskrivningar (Sk13 yrkande 3).
Likaså Vänsterpartiet anser att man kan överväga att ge företagen rätt till direktavskrivning av investeringar. Motionärerna ifrågasätter dock om en sådan möjlighet ens temporärt bör omfatta alla företag och brancher. Så t.ex. arbetar exportindustrin f.n. under mycket goda förutsättningar tack vare den låga kronkursen, tidigare skattesänkningar och låga löneavtal. Motionärerna anser det vara mer motiverat att låta företag som arbetar mot hemmamarknaden göra direktavskrivningar av investeringar. Detsamma gäller för investeringar med en tydlig miljöprofil (Sk8 yrkande 6).
Finansutskottet får i anslutning härtill anföra följande. De tre oppositionspartierna förordar att företagen i konjunkturpolitiskt syfte skall ges rätt till någon form av direktavskrivning av investeringar. Mest långtgående i detta avseende är Ny demokrati som inte anger några restriktioner för den föreslagna rätten till direktavskrivningar, vare sig när det gäller avskrivningarnas omfattning eller deras varaktighet. Socialdemokraterna däremot anser att direktavskrivningar skall tillåtas bara under 1994 och att de därvid uteslutande skall omfatta maskininvesteringar. Dessutom skall endast 70 % av investeringens värde få skrivas av direkt. Vänsterpartiet vill med sitt förslag i första hand främja den del av industrin och företagen som arbetar mot hemmamarknaden eller som satsar på miljömässigt betingade investeringar.
Ett företag som gör en direktavskrivning får vid investeringstillfället i princip en skattekredit, som därefter amorteras genom högre skattebetalningar i framtiden på grund av bortfallande reguljära avskrivningar. Skattebetalningarna omfördelas alltså över tiden, och likviditetsmässigt uppnår företagen bara en temporär fördel. För företagen innebär metoden dock vissa fördelar, i synnerhet om det rör sig om investeringar i tillgångar med långa avskrivningsperioder. Bl.a. minskar den risken för att avskrivningarna på en investering inte skall kunna utnyttjas fullt ut under hela avskrivningsperioden på grund av försämrat resultat. Direktavskrivningen ger också ett likviditetstillskott i anslutning till investeringen.
Mot bakgrund härav kan man förvänta sig att företag kommer att tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att göra direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i hög grad avhängigt av de villkor som knyts till avskrivningsmöjligheten.
Vad som bör uppmärksammas i detta sammanhang är emellertid att rätten att göra direktavskrivningarna inte kan avgränsas till de tidigarelagda investeringarna utan måste omfatta hela investeringsstocken. Man kan nämligen inte särskilja tidigarelagda investeringar från redan planerade.
Näringslivet planerar att göra maskininvesteringar på sammanlagt 80 miljarder kronor under 1994. Den av Socialdemokraterna förordade direktavskrivningsmodellen innebär att företagens avskrivningsmöjligheter för dessa redan planerade investeringar skulle öka med maximalt 40 miljarder kronor. På grund av alltför begränsat rörelseresultat kan inte alla företag utnyttja denna avdragsmöjlighet fullt ut. Om hänsyn tas till detta kan en partiell direktavskrivning enligt socialdemokratisk modell väntas leda till att statens inkomster i form av bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9 miljarder kronor under första året för de redan planerade investeringarna. Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka under de efterföljande åren när företagens skatteunderlag breddas på grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i motsvarande mån mindre.
För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9 miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som därigenom uppkommer är svårbedömt. Gjorda beräkningar -- som utgår från att det reala förräntningskravet på en nyinvestering sjunker vid en partiell direktavskrivning -- tyder dock på att tillskottet kan väntas bli tämligen begränsat, och att den tidigarelagda investeringsvolymen inte ens skulle komma att motsvara skattekrediten. Redan denna osäkerhet om det väntade utbytet av satsningen talar för att andra vägar bör sökas för att stimulera tillväxten och få i gång sysselsättningen. Osäkerheten förstärks av att maskininvesteringar generellt sett har ett mycket stort importinnehåll, och att den föreslagna satsningen därigenom bara delvis skulle få effekt i Sverige. Därtill kommer att det i första hand är de vinstrika exportföretagen som kan dra fördel av förslaget, vilket ytterligare skulle förstärka nuvarande tudelning mellan å ena sidan utlandsinriktade företag som redan arbetar under gynnsamma betingelser och å andra sidan företag som arbetar mot en kärv hemmamarknad. Den avgörande invändningen mot förslaget, om än den mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar kraftigt. Detta kommer att leda till högre räntor vilket i sin tur kommer att verka dämpande på efterfrågan och på investeringsaktiviteten.
Finansutskottet anser mot bakgrunden härav att sysselsättningen bör främjas på annat sätt. Regeringen har i proposition 1993/94:66 föreslagit att ett generellt anställningsstöd, GAS, införs för att stimulera till nya reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar att få effekt på sysselsättningen.
Skatteutskottet bör med hänsyn härtill avstyrka de aktuella yrkandena i motionerna Sk5 (s), Sk13 (nyd) samt Sk8 (v).
Finansieringen av propositionens förslag
I propositionen ges på sidorna 298--308 en översikt av hur de olika förslagen inverkar på den konsoliderade offentliga sektorns finanser. I sammandrag visar dessa beräkningar följande (belopp i miljarder kronor):
________________________________________________________________ Varaktig Kort sikt effekt (helår) ________________________________________________________________
Enskilda näringsidkare -1,2 -2,4 Juridiska personer +1,4 -0,8 Lättnader i dubbelbeskattningen -3,7 -3,7 Månadsuppbörd F-skatt +0,2 +3,4
________________________________________________________________
Summa -3,3 -3,5 ________________________________________________________________
Den offentliga sektorns samlade inkomster beräknas alltså varaktigt bli 3,3 miljarder kronor lägre till följd av förslagen. För finansiering av detta belopp har enligt propositionen utrymme motsvarande 1,7 miljarder kronor redan reserverats inom ramen för innevarande års statsbudgetet. Resterande del avses bli finansierat dels genom att folkpensionsavgiften m.m. höjs med 0,2 procentenheter, dels genom att man likställer reglerna för avdrag för ökade levnadsomkostnader vid utrikes tjänsteresor med dem som gäller för inrikes resor. Det senare förslaget behandlas i proposition 1993/94:90 och beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med 400--500 miljoner kronor.
Socialdemokraterna kritiserar den valda lösningen. I motion Sk12 (s) säger sig motionärerna inte ha något att invända mot att arbetsgivaravgiften höjs, ej heller mot att beskattningen av utlandstraktamenten skärps. Däremot kan de inte acceptera den brist i finansieringen som följer av att mer än hälften, eller ca 1,7 miljarder kronor, av kostnaden för skatteomläggningen saknar finansiering. Det är, framhåller de, nödvändigt att riksdagen får tillgång till ett fullständigt beslutsunderlag som omfattar såväl förslagets statsfinansiella kostnader som förslag till hur dessa kostnader skall finansieras. Motionärerna anser inte att propositionen uppfyller detta krav på beslutsunderlag. Denna brist i handläggningen undergräver enligt deras mening ytterligare trovärdigheten i regeringens program för att sanera statsfinanserna. De begär därför att riksdagen skall framföra kritik av denna innebörd mot regeringens finansieringsförslag (Sk12 yrkande 13).
Även Vänsterpartiet framför i anslutning till sitt avslagsyrkande på propositionen kritik mot regeringens sätt att finansiera sitt förslag. I dagens budgetsituation då statsskulden överstiger 1 000 miljarder kronor, och de årliga underskotten i de offentliga finanserna är större än 200 miljarder kronor anser sig Vänsterpartiet inte kunna tillstyrka skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare. Att som regeringen hävda att man reserverat 1,7 miljarder kronor i en budget i ruiner kan enligt motionärerna inte betraktas som en seriös budget- och finanspolitik.
Finansutskottet vill för egen del framhålla följande i denna fråga. Av propositionen framgår dels att de föreslagna åtgärderna ger ett varaktiga inkomstbortfall för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder kronor, dels att 1,6 miljarder kronor av detta bortfall skall finansieras varaktigt genom en höjning av folkpensionsavgiften och genom att utlandstraktamenten görs skattepliktiga. För resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor, sägs utrymme redan ha reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget. Regeringen har alltså i den nu gällande statsbudgeten beaktat effekten av detta varaktiga inkomstbortfall på 1,7 miljarder kronor.
Ett inkomstbortfall av detta slag leder normalt till att budgetunderskottet ökar med ett lika stort belopp. I detta fall ger dock propositionen inte upphov till någon sådan effekt under budgetåret 1993/94. Det beror på att regeringen också föreslår att uppbörden av företagens F-skatt skall läggas om och i fortsättningen ske månadsvis, och att en sådan förändring ökar statsbudgetens inkomster med ett engångsbelopp av betydande omfattning. Värdet av den engångsvisa förstärkningen motsvarar en månads uppbörd och har beräknats till 3,4 miljarder kronor (se ovanstående tabell). Detta tillskott uppkommer i allt väsentligt under 1993/94.
Sammantaget leder således propositionens förslag till att statens finanser stärks under innevarande budgetår. Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga. Skatteutskottet bör därför, enligt finansutskottets mening, avstyrka den socialdemokratiska motionen i denna del (Sk12 yrkande 13).
En fråga som är nära förknippad med finansieringen av förslagen i propositionen är förslaget att uppbörden av företagens F-skatt skall ske månadsvis. Åtgärden som motiveras av administrativa skäl väntas ge en årlig räntevinst för det allmänna på 0,2 miljarder kronor. För de skattskyldiga medför den föreslagna ordningen en ränteförlust av motsvarande storlek. Som tidigare nämnts ger den månatliga uppbörden dessutom en budgetmässig engångseffekt som för budgetåret 1993/94 kan uppskattas till 3,3 miljarder kronor.
Socialdemokraterna yrkar avslag på regeringens förslag med hänvisning till att förslaget, om än temporärt, ger en oacceptabelt hård belastning för företagens lönsamhet och likviditet (Sk12 yrkande 10).
Finansutskottet vill i anslutning härtill anföra följande. Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas hantering av uppbörden av den preliminära F-skatten och A-skatten skulle underlättas om dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle och på samma sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, dvs. med en och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få ett mer enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas visserligen en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.
Med hänsyn härtill anser finansutskottet att omläggningen bör komma till stånd. Skatteutskottet bör sålunda biträda propositionens förslag i denna del och avstyrka motion Sk12 yrkande 10.
Stockholm den 2 december 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds), Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Lennart Hedquist (m).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Propositionens allmänna syfte
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att det avsnitt av utskottets yttrande som har rubriken "Propositionens allmänna syfte" borde ha utgått.
2. Direktavskrivning av investeringar
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Direktavskrivning av investeringar" börjar med "Mot bakgrund härav" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde ha haft följande lydelse:
Mot bakgrund härav står det klart att företag kommer att tidigarelägga investeringar om de bara ges möjlighet att göra direktavskrivningar. Detta förhållande bör utnyttjas under 1994 för att ytterligare påskynda den uppgång av industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Vår industrisektor är för liten. Dessutom är investeringsnivån alltjämt låg, och vi ligger långt under genomsnittet för OECD-länderna.
Sverige har under de senaste åren tappat mycket av sin industriella kapacitet. Det är därför nödvändigt att nu snabbt höja investeringsnivån och bygga upp produktionsapparaten så att vi står bättre rustade inför nästa konjunkturuppgång. Det är av avgörande betydelse att investeringarna successivt ökar så att vi långsiktigt kan förbättra vår konkurrenskraft och säkerställa sysselsättningen på en betydligt högre nivå än i dag.
Enligt finansutskottets mening bör därför företagen få möjlighet att under 1994 göra direktavskrivningar på maskininvesteringar. I överensstämmelse med vad Socialdemokraterna förordar i sin motion bör åtgärden inte bara omfatta industrin utan även övriga delar av näringslivet. För att begränsa den statsfinansiella belastningen bör emellertid endast 70 % av investeringen få skrivas av omedelbart. Genom att den föreslagna avskrivningsmöjligheten begränsas i tiden kan genomslaget väntas bli större.
Det finns enligt utskottets mening skäl att notera att det momentant stora budgetbortfall som uppkommer om företagen ges rätt att göra direktavskrivningar balanseras av att de under de närmast efterföljande åren får betala tillbaka skattenedsättningen med ett i princip lika stort belopp fördelat på fyra år. Den långsiktigt varaktiga belastningen på statsbudgeten inskränker sig därför till en tämligen begränsad ränteeffekt.
Skatteutskottet bör sålunda enligt finansutskottets mening biträda motion Sk5 (s) yrkande 1.
3. Direktavskrivning av investeringar
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Direktavskrivning av investeringar" börjar med "Ett företag som" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde ha haft följande lydelse:
Enligt finansutskottets mening är investeringsvolymen i Sverige på tok för låg. Den måste öka kraftigt om hjulen åter skall kunna börja snurra. Ökade investeringar påskyndar uppgången och bidrar till att Sverige kan ta sig ur krisen.
Företagen bör därför ges ett incitament till att tidigarelägga sina investeringar. Enklast görs det genom att avskrivningsreglerna ändras. I motionerna förordas olika former av direktavskrivning. En annan snarlik avskrivningsmetod som också diskuterats är nuvärdesprincipen.
Enligt finansutskottets mening brådskar det med ett beslut i frågan om direktavskrivningar. Det får därvid ankomma på skatteutskottet att pröva om man med hänsyn till bl.a. erforderliga lagstiftningen kan avgöra frågan omedelbart eller om man bör ge regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag till sådan lagreglering.
4. Finansieringen av propositionens förslag
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar med"Ett inkomstbortfall" och slutar med "(Sk12 yrkande 13)" borde ha haft följande lydelse:
Under budgetåret 1993/94 uppvägs det varaktiga inkomstbortfallet av att regeringen i samma proposition föreslår att uppbörden av företagens F-skatt skall ske månadsvis, och som en följd härav kommer statsbudgeten att tillföras ett betydande engångsbelopp.
Engångsvisa förstärkningar av statsbudgeten kan enligt finansutskottets mening inte ligga till grund för en ansvarsfull finansiering av reformförslag. Det framgår med all önskvärd tydlighet av att förslagen i propositionen inte är finansierade fullt ut under de därpå följande budgetåren. Varje år ökar förslagen budgetunderskottet med 1,7 miljarder kronor.
Regeringens finansieringsförslag tillgodoser därmed inte de riktlinjer som riksdagen vid upprepade tillfällen lagt fast för budgetpolitiken. En grundläggande restriktion har i dessa sammanhang varit att det inte finns något utrymme för ofinansierade reformer. Riksdagen har därför krävt att alla nya utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar skall vara till fullo finansierade genom i första hand effektiviseringar och besparingar inom befintliga utgiftsområden.
Finansutskottet anser därför att skatteutskottet skall begära att regeringen snarast återkommer med förslag till lämplig finansiering av resterande del av inkomstbortfallet. Vad finansutskottet här anfört med anledning av motion Sk12 (s) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
5. Finansieringen av propositionens förslag
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar med "Sammantaget leder således" och slutar med "(Sk12 yrkande 13)" borde ha haft följande lydelse:
Sammantaget leder således propositionens förslag till att statens finanser stärks under innevarande budgetår. En förutsättning härför är emellertid att den av regeringen föreslagna omläggningen av F-skatteuppbörden kommer till stånd. Faller detta förslag hamnar finansieringsfrågan i ett annat läge. Finansutskottet vill därför erinra om de många besparingsförslag som Ny demokrati redovisat i sin ekonomisk-politiska motion (1993/94:Fi11) och som kan användas som alternativ finansiering. Bl.a. av dessa skäl får det ankomma på skatteutskottet att slutligt pröva hur riksdagen bör ställa sig i frågan om finansieringen av förslagen i propositionen.
6. Uppbörden av företagens F-skatt
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar med "Finansutskottet vill i anslutning" och slutar med "motion Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med regeringen att den föreslagna omläggningen skulle ge klara administrativa fördelar. Det är emellertid olämpligt att i nuvarande konjunkturläge genomföra denna typ av förändringar av uppbördssystemet som övergångsvis skärper företagens skattebetalningar med ca 3,4 miljarder kronor.
Såsom också Socialdemokraterna påpekar i sin motion leder detta till att företagens likviditet belastas på ett oacceptabelt sätt, vilket i nuvarande konjunkturläge med sviktande efterfrågan blir mycket kännbart för framför allt de mindre företagen. Det är just de mindre företagen som i första hand drabbas av hemmamarknadens exceptionellt svaga utveckling, och det är likaså dessa företag som drabbas hårdast av de nuvarande svårigheterna att få krediter i bankerna. De små företagen har därför begränsade möjligheter att med ökade rörelsekrediter kompensera den dränering av likviditet som förorsakas av regeringens skattehöjning.
Med hänsyn härtill instämmer utskottet i Socialdemokraternas förslag att omläggningen av uppbörden bör skjutas upp till dess konjunkturläget förbättrats. Skatteutskottet bör sålunda avslå propositionens förslag i denna del samt biträda motion Sk12 yrkande 10.
7. Uppbörden av företagens F-skatt
Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar med "Finansutskottet vill i anslutning" och slutar med "Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:
Den föreslagna omläggningen av uppbörden av företagens F-skatt leder till att företagen övergångsvis får en mycket svår likviditetsmässig belastning. Starka skäl talar därför för att man i rådande läge bör avvakta med omläggningen. Å andra sidan skulle omläggningen leda till att administrationen underlättas, inte bara för byråkraterna utan också för företagen. Hur stor nytta företagen kan dra av dessa administrativa förenklingar är skatteutskottet bäst skickat att bedöma.
Mot bakgrunden härav bör det ankomma på skatteutskottet att slutligt pröva för och nackdelarna med propositionens förslag i denna del.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion Sk8 redovisat sin syn på företagsbeskattningen. I motionen pekar vi bl.a. på möjligheten att främja investeringsviljan genom någon form av direktavskrivningar. Vi anser att man skall snabbutreda denna fråga och vill att man i första hand skall undersöka möjligheten att begränsa avskrivningsrätten till företag som arbetar mot den inhemska marknaden eller till investeringar med särskild miljöprofil.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Proposition 1993/94:50 i viss del 1 Proposition 1993/94:45 i viss del 5 Proposition 1993/94:80 i viss del 5 Proposition 1993/94:91 i viss del 5 Lagförslagen 5 Motionerna 141 Yttrande från annat utskott, m.m. 143 Utskottet 145 Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 145 Fåmansföretag 148 Vissa frågor om ekonomiska föreningar 150 Avkastningsskatt på pensionssparande 151 Bolagsskattesats, periodiseringsfond, skatteutjämningsreserv 152 Skadeförsäkringsföretag 157 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag 157 Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst 161 Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer 162 Spärregler för förlustutjämning 163 Finansiering, m.m. 164 Övriga frågor 166 Hemställan 168 Reservationer 183 1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och 16 i motsvarande del, s) 183 2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del, s) 185 3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i motsvarande del, s) 185 4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4, nyd) 186 5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del, s) 186 6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6, s) 188 7. Uppföljning av nya regler (mom. 9, s) 189 8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10 och 16 i motsvarande del, s) 189 9. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12, s) 190 10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14 och 16 i motsvarande del, s) 190 Särskilt yttrande 191 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14, nyd) 191 Meningsyttring av suppleant (v) 192 1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och 16 i motsvarande del) 192 2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del) 193 3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i motsvarande del) 193 4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv (mom. 5 och 16 i motsvarande del) 194 5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6) 194 6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8 och 16 i motsvarande del) 194 7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10 och 16 i motsvarande del) 195 8. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12) 195 9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i motsvarande del) 195 Finansutskottets yttrande 197