Ändringar i passlagen

Betänkande 2004/05:JUU27

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 15 juni 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Ändringar i passlagen(pdf, 3 MB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:27 Ändringar i passlagen

Beslut

Säkrare pass (JuU27)

Reglerna för svenska pass ändras den 1 oktober 2005, främst för att höja säkerheten i passen. Bland annat ska passen förses med en så kallad biometrisk information. Den som ansöker om pass ska vara skyldig att låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte. Bilden sparas sedan på ett lagringsmedium i passet. Det ska bli svårare för personer som dömts till frihetsberövande påföljder att lämna landet under verkställigheten. Till exempel ska pass som förvaras av en kriminalvårdsanstalt inte annat än i undantagsfall få disponeras av den intagne.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 9
Propositioner: 1

Från regeringen

Ökad säkerhet i pass m.m.Proposition 2004/05:119

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-04-19
Trycklov till Gotab och webb: 2005-06-02
Trycklov: 2005-06-02
Justering: 2005-06-02
Trycklov: 2005-06-03

Reservationer: 2
Betänkande 2004/05:JUU27

Alla beredningar i utskottet

2005-04-19

Säkrare pass (JuU27)

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-06-13

Debatt om förslag 2004/05:JUU27

Webb-tv: Ändringar i passlagen

Dokument från debatten

2005-06-13Protokoll 2004/05:138

Protokoll från debatten

Britta Lejon (S)

Anf. 32 Britta Lejon (S)

Fru talman! Riksdagen ska i dag debattera och besluta om regeringens förslag om ökad säkerhet i pass, proposition 2004/05:119. I ärendet har sex motioner väckts. Dessutom behandlar vi samtidigt tre motioner från den allmänna motionstiden. Förfalskning och missbruk av pass är ett omfattande problem. Det är ofta en förutsättning för olika former av allvarlig gränsöverskridande brottslighet, till exempel människohandel eller olika former av terroristbrott. Regeringen föreslår att säkerheten i svenska pass höjs genom att passen förses med biometrisk information. Biometriska uppgifter handlar om att mäta fysiologiska karaktärsdrag hos den som ska identifieras, att helt enkelt mäta avståndet mellan olika fasta punkter i ansiktet. Enligt förslaget ska den som ansöker om pass vara skyldig att låta passmyndigheten ta en digital bild av den sökandes ansikte. Den här ansiktsbilden lagras sedan som en vanlig bild i passet, men också i komprimerad form på en minnesenhet som finns i passet. När passinnehavaren passerar en kontroll, en passkontroll, får passkontrollanten ta en ny digital ansiktsbild av passinnehavaren. Den ansiktsbilden jämförs sedan med de biometriska uppgifter som finns lagrade i passet. På så sätt kan man vid passkontrollen avgöra om den person som håller i passet är samma person som passet avbildar. Med de nya passen kan vi förhindra att äkta pass används av fel personer. Passen blir också svårare att förfalska. För att vi ska uppnå den här ökade säkerheten är det nödvändigt att passen tas på polisstationer. Passfotografier ska alltså inte längre kunna tas hos vare sig fotohandlare eller i fotomaskiner. En annan åtgärd som föreslås är att passens giltighetstid halveras från tio till fem år. Dessutom föreslås att personer som avtjänar fängelsestraff, sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte längre ska ha tillgång till pass. De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år. Fru talman! Efter denna korta introduktion är det så dags för partiernas olika företrädare att debattera ärendet om ökad säkerhet i pass.

Johan Pehrson (Fp)

Anf. 33 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Omvärldsförändringarna påverkar ju Sverige oavbrutet. Varje dag, varje minut, varje sekund påverkas vi av vad som händer i omvärlden. En sak som har påverkat oss särskilt mycket i riksdagens justitieutskott de senaste åren är ju de tilltagande hoten om terrorism och det faktum att terroristbrotten i världen har blivit ganska omfattande. Vi påverkas också av det faktum att den tekniska utvecklingen möjliggör många saker som tidigare var omöjliga. Det är en svindlande resa som digitaliseringen har gjort i vårt samhälle. Den skapar enorma möjligheter men också nya hot. Det gör att man också kan ställa nya krav på säkerhet för att öka människors trygghet. Därför har vi nu den här propositionen framför oss, om ändringar i passlagen, som innehåller förändringar inför den omvärld som har förändrat sig, för att möta utmaningar bättre. Då är det tyvärr så att vi måste skärpa säkerheten när det gäller passhantering. Vi vet i dag att det försvinner mellan 20 000 och 30 000 svenska pass per år. Dagens system, med en egentagen bild och passets utformning i övrigt, leder till att det används mycket förfalskningar, förfalskningar som är mycket lönande och på sikt mycket farliga. Man måste fråga sig varför vi har pass. Vi har pass av ett enda syfte enligt min uppfattning. Det är att säkerställa min identitet när jag reser över gränserna till de länder där jag måste ha ett pass. Den liberala visionen är självklart alltid att vi ska få en så trygg och öppen värld att vi kan resa gränslöst. Men när det nu finns behov av pass och vi vet att pass kan användas som ett sätt att skydda sig mot att människor som vi inte vill ska komma till exempelvis Sverige, eller andra länder heller för den delen, ska kunna resa för att begå brott. Då är det viktigt att man gör vad man kan. Då finns det här förslaget, som innebär att man stramar upp hanteringen av pass. Det kommer att ske passhantering på färre polisstationer. Det kommer att bli kortare tid som passen gäller. Det kommer också att vara så att man ställer krav på produktionen av pass som gör att det för mig som medborgare och konsument i huvudsak kommer att ske med en kontakt - endast hos polisen. Det innebär att det tyvärr försvinner möjligheter för alla fotohandlare i min hemstad Örebro att tjäna några kronor och ha som en bas för sina intäkter att ta bilder på mig eller min familj när vi ska skaffa nya pass. Det finns ibland en tro, och övertro, på att polis och myndigheter gör saker för att jäklas. Det är inte så i det här fallet. Att vi från Folkpartiet stöder det här med att centralisera passhanteringen bygger på att vi värderar säkerheten mycket högt i Folkpartiet. Vi kompromissar inte i säkerhetsfrågorna i kampen mot terrorismen eller någon annan typ av brottslighet. Den nya hanteringen innebär att man minskar risken för identitetsförfalskning. Vi får en garanti för att den digitalt lagrade bilden fungerar också vid en biometrisk jämförelse. Vi får en ansökningsprocess som är hyggligt rationell: Jag går till passmyndigheten. Jag går till passmyndigheten igen och hämtar passet. Det är två steg. Det är enklare än i dag. Vi vet också att vi får ett system som funkar för nya krav som kan tillkomma i passhanteringen, till exempel fingeravtryck så småningom. Det är också ett sätt att hålla polisens datanätverk slutet i en tid då också det kan utsättas för angrepp. Detta är de fem anledningarna till att Folkpartiet stöder detta av rena säkerhetsskäl. Det är inget självändamål utan tyvärr en följd av den utveckling vi har i samhället att man nu ändrar passhanteringen på detta sätt. Färre ställen, ökad säkerhet, kortare tid och att passets bild också tas av dem som hanterar passet i övrigt är inget konstigt. Man kan jämföra med hur vi i Sverige sedan några år tillbaka har fotografering av dem som ska ha körkort på Vägverket i samband med teoriprovet. Varför då? Jo, för att människor höll på att fuska. Man skickade dit sin kusin eller bror eller syster för att skriva teoriprovet. Det löste man på detta sätt. Det har i så fall också självklart varit ett dråpslag mot de människor som tog bilder för körkorten. Vi tror också från Folkpartiet att det är bra att det ska bli lättare för kriminalvården att plocka av människor som är intagna passen. Det är en annan del för att skärpa upp detta. Det är ju oacceptabelt att personer som är underställda kriminalvården för att avtjäna ett straff eller en annan påföljd ska ha pass i vilken omfattning som helst för att kunna lämna landet. Det har vi drivit från Folkpartiet och andra partier i alliansen under mycket lång tid. Det är glädjande att vi nu går den vägen. Det finns ju ingen mänsklig rättighet för den som är inlåst att kunna dra därifrån och lämna vårt land under pågående verkställighet. Folkpartiet liberalerna lyfter frågan om passmyndighet. Vi tror faktiskt inte att polisen med nödvändighet måste ha hand om passmyndigheten. Så har det inte varit så länge. Det finns andra myndigheter som har stort ansvar för våra identiteter, folkbokföringar och annat. Man kan därför mycket väl tänka sig att passmyndigheten Sverige placeras hos någon annan myndighet än polisen. Det tycker vi eftersom vi menar att polisens kärnuppgifter måste renodlas. Det måste bli tydligt att poliser ska göra det som poliser är bra på, och det är inte att sitta och producera pass, även om man redan, såvitt jag förstår, redan har inhandlat mycket fin utrustning trots att vi i riksdagen inte har godkänt det, vilket vi förhoppningsvis ska göra snart. Men polisens kärnuppgift är definitivt inte passhantering och kommer inte att vara det. Därför tycker vi att man redan nu ska se över möjligheten att flytta passhanteringen från polisen till en annan myndighet. Detta är en spännande debatt. Den handlar om säkerhet. Den har dock fokuserats på huruvida en majoritet i denna riksdag genom sitt beslut efter denna debatt kommer att se till att det blir ett dråpslag mot fotohandlarnas näringsverksamhet. Fotohandlarna möter många utmaningar i en förändrad värld. Digitaliseringen har inneburit enorma förändringar när det gäller förutsättningarna att driva fotografiverksamhet i Sverige. Det är inget snack om det. Detta är inte ett sätt att ytterligare förändra detta. Detta är ett sätt att stärka säkerheten för att vi i Sverige ska leverera så säkra pass vi kan. Det är uppgiften för en passmyndighet. Och dessa förändringar går i den riktningen. Jag yrkar från Folkpartiets sida bifall till reservation 2, men vi står självklart bakom våra särskilda yttranden och sådant som vi har yttrat i kommittémotioner och så vidare med anledning av detta.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 34 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Det råder fullständig enighet om att våra pass måste bli säkrare. Jag vill börja med att understryka det redan i början av mitt anförande. Här råder inga meningsskiljaktigheter, och det behandlas också under punkt 1 i betänkandet, och där finns det inte några reservationer. Detsamma gäller beslutet att de som sitter i fängelse inte ska ha tillgång till sina pass under fängelsetiden. Det är en fråga som vi och flera andra har drivit under många år. Det har visserligen tagit lite tid, men vi är inte vana vid att regeringen har så bråttom när det gäller att förändra saker och ting, även om detta borde ha varit väldigt enkelt. Det borde kunna ske med ett klubbslag - nu får man inte ha pass i fängelset längre. I betänkandet Polisfrågor daterat den 25 januari 2000 skriver utskottsmajoriteten följande om fängelsedömdas möjlighet att behålla sina pass, som jag inte kan låta bli att citera: "Frågan om en översyn av reglerna är under beredning i Justitiedepartementet." Det var alltså för fem år sedan. Frågan var högaktuell sommaren 1999 då en av dem som sedan dömdes för Malexandermorden under permission med pass på fickan kunde begå grova brott och sedan sticka till Costa Rica. Nu är frågan tydligen färdigberedd, och det får vi vara tacksamma för. Det går långsamt fram, men det går ändå fram, som det står i den gamla sjömansvisan som beskriver Briggens seglats från England till Skottland. Nu hamnade denna brigg visserligen i Köpenhamn. Men rätt ska vara rätt. Regeringen och utskottsmajoriteten har nu kommit fram och faktiskt också hamnat rätt, även om det tog sin rundliga tid. Fru talman! Utskottsmajoriteten är nu på väg att genomföra ett tvångsförstatligande av en stor del av de svenska fotografernas levebröd, detta i nådens år 2005 då förstatligande av privat verksamhet borde tillhöra historien. Utskottsmajoriteten hävdar att säkerheten i passen och den biometriska information som ska finnas i de nya passen kan garanteras bara om polisen tar över och sköter även fotograferingen. Min fråga är: Hur vet ni det? Har ni försökt ta reda på om detta är den enda sanningen och den enda möjligheten? Jag tillåter mig i alla fall att tvivla på detta. Upphandlingen av den nödvändiga apparaturen skedde redan förra hösten, alltså långt före remissomgången. Och denna så kallade remissomgång ser jag som ett spel för galleriet, ingenting annat. Man har inte ens varit intresserad av att kontrollera alternativa möjligheter. På s. 71 i propositionen finns det en förteckning över remissinstanserna. Har Helena Frisk från Socialdemokraterna läst vilka som har varit remissinstanser? Om så är fallet kanske hon har gjort samma reflexion som jag, nämligen att ingen av de tillfrågade remissinstanserna kommer från fotobranschen. Varför fick inte SFF, Svenska Fotografers Förbund, yttra sig? Varför fick inte PYO, Porträttfotografernas Yrkesorganisation, yttra sig? Jag ska väl inte ha synpunkter på de andra som har fått yttra sig, men jag kan inte låta bli att avslöja att jag tycker att det är lite märkligt att en av remissinstanserna var Föreningen Söndagsbarn, som enligt sin hemsida arbetar för barnets rätt till två föräldrar och nära anhöriga, med särskild inriktning på barn med särlevande föräldrar. Jag är övertygad om att detta är en mycket viktig organisation som har mycket viktiga uppgifter. Det hörs på namnet. Men jag kan icke förstå varför denna organisation skulle vara viktigare än någon av fotografernas egna organisationer. Detta handlar om en stor del av de professionella fotografernas levebröd. Enligt det nya förslaget ska passen dessutom förnyas vart femte år, som vi hörde vice ordföranden i justitieutskottet nämna. Det handlar därför inte bara om dagens pengar, utan det handlar om minst det dubbla eftersom man ska förnya passen mycket oftare. Och arbetslöshetssiffrorna är väl inte så lysande att man har råd att göra ett antal hårt arbetande seriösa människor arbetslösa på grund av att man förstatligar denna bransch och i stället förlägger denna verksamhet till en myndighet som har fullt upp och borde kunna uträtta helt andra uppgifter än detta. Jag var inne på Polisförbundets hemsida, och där hittade jag en rolig titel: Polisen var god dröj. Men tyvärr är den inte så rolig eftersom det är verklighet. Som ni vet hinner polisen i dag inte med det den ska göra. Och det blir inte bättre om poliserna ska fotografera och så vidare. Man borde i stället ta bort uppgifter från polisen. Men trots detta vill utskottsmajoriteten lägga ännu fler uppgifter på polisen, uppgifter som borde kunna skötas bättre av andra. Varför ska polisen nu också börja fotografera? Det är inte ens nödvändigt att polisen, som Johan Pehrson sade här tidigare, är passmyndighet. Passverksamheten är inte och borde inte vara en kärnverksamhet för polisen. Med tanke på dagens resurser och hur det ser ut i samhället borde polisen få satsa på sina kärnverksamheter. I reservation 2, där vi finns med, tar man upp att någon annan myndighet kan ta över detta. Utskottsmajoriteten skriver: "Den nya ordningen får självfallet konsekvenser för de fotohandlare m.fl. som i dag tillhandahåller fotografering för passansökan. Enligt regeringens mening väger emellertid behovet av att öka säkerheten i pass tyngre än de men den nya ordningen kan medföra för den privata marknaden. Andra alternativ bedöms av både tekniska och praktiska omständigheter inte var möjliga." Jag ställer frågan: Hur vet ni det? Ni har ju inte frågat fotobranschen. Ni har inte gett den en chans att komma med en fungerande lösning. Ni har bara tagit för givet att staten är den enda som kan klara denna uppgift. Lite längre fram i betänkandet refereras till Polisverksamhetsutredningens betänkande, Polisverksamhet i förändring . Där framhåller man att passhanteringen är viktig för polisen eftersom man då kan ha polisstationer kvar i glesbygd. Hur blir verkligheten? Enligt riksdagens utredningstjänst har 100 polisstationer lagts ned sedan Socialdemokraterna återkom till makten 1994. Tror någon att den här nya passhanteringen kommer att innebära att några polisstationer i glesbygd bevaras? Så blir icke fallet. Det kommer att finnas en eller möjligtvis några få polisstationer som har denna utrustning i varje län. Det kommer att bli en ytterligare centralisering. Och några polisstationer kommer icke att räddas genom detta. Däremot är jag övertygad om att om fotograferna hade fått en chans att komma med ett förslag till lösning så kanske det hade blivit minst lika många ställen där allmänheten kunde få sin passhantering skött. Fru talman! Varför har regeringen inte undersökt hur man löser uppgiften med säkrare pass i andra europeiska länder? Såvitt jag har kunnat ta reda på förhandlar man i en del av dessa länder med fotohandlarna och fotograferna för att om möjligt komma fram till en för alla parter bra lösning. Men här i Sverige verkar uppbyggandet av ett nytt statligt monopol ha varit det enda man reflekterat över. Jag tror inte för ett ögonblick att detta inte skulle gå att lösa på annat sätt. Jag tror inte att man har gått igenom de tekniska lösningar och de möjligheter som finns när det gäller att göra säkrare pass, något som skulle vara möjligt om fotograferna fick göra det. Man har från början utgått från att det här ska staten sköta. I annat fall hade man ju inte handlat upp apparaturen långt innan vi står här och debatterar i ärendet. Fru talman! Givetvis står jag bakom våra båda reservationer och det särskilda yttrandet, men jag yrkar bifall endast till reservation nr 1.

Helena Frisk (S)

Anf. 35 Helena Frisk (S)

Fru talman! Den här debatten handlar alltså om förslag till ändringar i reglerna för svenska pass. Som tidigare sagts är vi i den här frågan i mångt och mycket väldigt överens. Det skiljer dock en del, vilket jag återkommer till. Det föreslås också att personer som avtjänar fängelsestraff eller genomgår sluten ungdomsvård eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning inte längre ska ha tillgång till pass. Jag börjar dock med ändringarna i passlagen. I korthet går ändringarna ut på att svenska pass ska förses med så kallade biometriska uppgifter. Det biometriska underlaget består av en ansiktsbild i digitalt format. Med hjälp av ansiktsbilden kan man göra en datorstödd jämförelse för att vara säker på att passinnehavaren faktiskt är samma person som den som passet är utställt till. I grund och botten handlar det alltså om att öka säkerheten i passen. Utan tvekan har säkerhetsfrågorna när det gäller pass och andra resehandlingar under senare år blivit alltmer aktuella. Från polisens sida påtalas att användningen av resehandlingar för kriminella ändamål kraftigt ökar. Förfalskning och missbruk av pass och andra resehandlingar utgör ett allvarligt problem både internationellt och nationellt. Passen används till exempel vid förmögenhetsbrott, människosmuggling och människohandel. Det pågår därför med all önskvärd nödvändighet ett intensivt internationellt arbete med att försöka få stopp på detta. Ett sätt att öka passens säkerhet är just att förse dem med så kallad biometrisk information där en digital ansiktsbild alltså lagras i passet. Det kommer att lagras dels som en synlig bild, dels i komprimerad form i en så kallad minnesenhet. I denna minnesenhet lagras samma uppgifter som de som finns på passets personsida, det vill säga personuppgifterna. Med detta kan man alltså göra den datorstödda jämförelsen i samband med en passkontroll. Vid passkontrollen kan man ta en ny ansiktsbild av passinnehavaren och sedan jämföra och ta ut data från ansiktsbilderna så att man kan se att den som har passet verkligen är rätt person, den person som passet är utställt till. Genom det här förslaget ändras själva passansökningsprocessen. Det kommer att bli passmyndigheten, det vill säga polisen, som tar bilden på den som ansöker om pass i stället för som det är i dag - att en fotograf tar bilden eller att man själv går till en fotoautomat och tar kort där. Passexpeditionerna kommer att förses med fotostationer och utrustning för att fånga namnteckningar också digitalt. Normalt kan passet hämtas hos passmyndigheten inom fem dagar. I förslaget ligger också att giltighetstiden för pass halveras, från tio år till fem år. Också det är naturligtvis ett led i att försvåra missbruk av pass som har stulits eller som har kommit bort. I dag är över 200 000 giltiga pass registrerade som stulna eller borttappade. Det nya passet kommer att bli något dyrare än dagens. Det kommer att kosta totalt runt 400 kr. Som tidigare sagts här fotograferas man på ju plats så fotograferingen ingår i totalkostnaden. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 oktober i år. Det innebär förstås inte att alla pass nu måste bytas ut, utan för pass utfärdade före ikraftträdandedatumet den 1 oktober gäller den giltighetstid som anges i passet. Jag och utskottet är väl medvetna om att det här förslaget får konsekvenser för de fotohandlare som i dag tar passfoton. Som Jeppe Johnsson refererade till gör jag och utskottsmajoriteten ändå bedömningen att ökad säkerhet i passen väger tyngre. Att detta får konsekvenser är jag alltså medveten om. De krav på ökad säkerhet som nu ställs också internationellt visar att nuvarande ordning med ett fotografi i passet är långt ifrån tillräcklig. Men sedan har vi förstås också detta med att det verkligen är rätt person på bilden - detta sagt om passen. I propositionen sägs också att den som avtjänar ett fängelsestraff eller som är dömd till sluten ungdomsvård om minst ett år inte ska kunna få pass och att hans eller hennes pass ska återkallas. Detsamma gäller för den som genomgår rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Som utskottet skriver i betänkandet är det förstås viktigt att ha ett system där verkställigheten av utdömda straff kan genomföras på ett säkert sätt, inte minst för att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. Genom att begränsa dömda personers tillgång till pass borde risken minska att man smiter undan från verkställigheten och drar utomlands i och med detta. Även dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 oktober i år. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 36 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Jag ska ställa en mycket enkel fråga till Helena Frisk. Remissinstanserna finns uppräknade här. Men tycker inte Helena Frisk som jag att det är märkligt, konstigt, att ingen av fotografernas organisationer har blivit tillfrågad?

Helena Frisk (S)

Anf. 37 Helena Frisk (S)

Fru talman! I och för sig delar jag uppfattningen att man kanske borde ha haft med deras organisation. Svenskt Näringsliv finns dock med. Företagarna har avstått från att yttra sig. Jag kan alltså delvis hålla med om att fotografernas organisation borde ha funnits med som remissinstans.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 38 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Såvitt jag kan se är Svenskt Näringsliv och Företagarna inte remissinstanser, utan de fick yttra sig med anledning av lagrådsremissen. Men det är ju tur att de i alla fall fick göra det. Fru talman! Under anförandet här hade Helena Frisk en ordentlig genomgång av de tekniska förutsättningarna för och lösningarna på detta. Det är imponerande, och även viktigt, att man sätter sig in i ärendena så mycket. Jag återgav tidigare en del ur utskottsmajoritetens text. Bland annat finns följande slutsats som Helena Frisk och andra har dragit: Andra alternativ bedöms av både tekniska och praktiska omständigheter inte vara möjliga. Hur vet ni det? Inte någonstans kan jag se att ni har undersökt om detta skulle kunna skötas av fotograferna. Kanske finns det någon teknisk möjlighet att ha ett digitalt fingeravtryck på kort eller pass som man kan ta med till polisen så att polisen kan göra test och så att fotot alltså inte behöver tas just där. Eftersom ni tekniskt verkar ha gått igenom detta riktigt ordentligt skulle jag vilja ställa frågan: Hur vet ni att ingen annan klarar detta? Dessutom har jag en följdfråga: Har det över huvud taget varit aktuellt att någon annan skulle sköta detta? Dessutom sade Helena Frisk att det blir en viss kostnadsökning för passet. Jag kommer inte riktigt ihåg vad ett pass kostar i dag, men det blir en rejäl kostnadsökning. Dessutom blir det vart femte år i stället för vart tionde år, så det blir en riktigt rejäl kostnadsökning. Och det kanske vi får ta, för både jag och Helena vill säkert ha säkra pass, men har ni utrett varför ingen annan än polisen kan göra det här?

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 39 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Det är i alla fall bra att vi till största delen är överens om att vi måste öka säkerheten i pass. Det är klart: Dyrare blir det. I dag kostar passet 270 kr, så det är klart att det blir en vill skillnad med 400 kr. Men man sparar för det första ett moment, och för det andra slipper man kostnaden för att gå iväg för att fotografera sig, som man tidigare har behövt göra, och det gör att det inte blir så stor skillnad. Naturligtvis är det så att när man halverar tiden från tio till fem år så blir kostnaden högre, men jag tror att vad gäller de kostnaderna är det ändå viktigare att man ökar säkerheten så att man är klar över att det verkligen är rätt människa i passet. Jag tänkte på det för ett tag sedan när min lilla syster, som då hade en tremånaders bebis med sig, skulle i väg och skaffa pass. Man förvånar sig naturligtvis: När man är hos en fotograf och fotograferar den här lilla bebisen så är det ju egentligen väldigt svårt för någon att se att det verkligen är rätt bebis när man kommer till polisen och ansöker om passet. Jag tror att det här med digitalisering är alldeles nödvändig. Jag tror också att det är bra att man faktiskt gör det på plats på polisstationen. Man får mellanledet emellan i alla fall och spar alltså ett moment, och det är en ytterligare säkerhetsåtgärd som jag tror är oerhört viktig.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 39 Jeppe Johnsson (M)

Helena Frisk (S)

Anf. 39 Helena Frisk (S)

Johan Linander (C)

Anf. 40 Johan Linander (C)

Fru talman! Centerpartiet står bakom förslaget om ändringar i passlagen. Vi har ingen reservation och inget särskilt yttrande, men jag vill ändå förklara varför vi i Centerpartiet gjort detta ställningstagande. Inför det här beslutet har jag och säkert ni andra i justitieutskottet också och säkert många andra riksdagsledamöter fått väldigt många mejl, samtal och vanliga brev från framför allt fotohandlare och fotografer. Jag vill säga att alla kontakter har varit värdefulla, och jag har full förståelse för att de som blir av med en stor inkomstkälla faktiskt protesterar mot detta. Jag vill börja med att säga att jag önskar att Sverige och andra länder inte skulle behöva öka säkerheten i sina pass. Jag önskar att vi skulle kunna ha en annan myndighet än polisen som kunde hantera passen, jag önskar att vi kunde ha enkla pass utan biometrisk information, och jag önskar att vi skulle kunna fortsätta ta våra passfoton hos fotografen och sedan bära med oss fotot till polisstationen, precis som vi gör i dag. Men tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. För den grova internationella brottsligheten är stulna pass och förfalskade pass hårdvaluta. Internationellt efterlysta kriminella kan fortsätta sin verksamhet och åka från land till land tack vare att de har falska pass och tack vare att säkerheten i våra pass är så dålig. Och det är så illa att Sverige är ett av de länder som ligger allra sämst till. Säkerhetsbristerna i passen har uppmärksammats, och ett FN-organ som heter ICAO har antagit en rekommendation om att införa så kallad biometri i pass, helt enkelt för att det ska bli säkrare att kontrollera och identifiera att den person som kommer med passet faktiskt också är den rätta innehavaren av passet. Det gör man då genom att kontrollera fysiologiska karaktärsdrag, som det står i propositionen, som till exempel ansiktsform eller fingeravtryck, som kommer senare. De nya passen kommer att utrustas med ett datachip där vår ansiktsbild och personuppgifter sparas, och om något år eller så kommer vi kanske även att införa fingeravtryck. Det är inte beslutat, men mycket talar för att det även kommer att bli fingeravtryck i passen. Det är en EU-ramlag som håller på att diskuteras. När en person ansöker om nytt pass hos polisen så kommer han eller hon att bli fotograferad i ett slags fotostation. Då tas bilderna, och så kontrolleras att bilderna är tillräckligt bra. Samtidigt kommer det att göras ett test så att man kan få fram biometrisk information av den här bilden. Det är en av anledningarna till att det här fotografiet inte kan tas hos fotografen. Fotografen kan inte samtidigt kontrollera att fotot är tillräckligt bra för att den biometriska informationen ska kunna utläsas. Alternativet att den passökande även fortsättningsvis skulle kunna bära med sig sitt fotografi eller kanske ha med sig sitt digitala fotografi på en cd-skiva, eller alternativet att fotografen skulle skicka det digitala fotografiet direkt till polisstationen - oavsett vilket sätt man skulle välja skulle risken för manipulation och förfalskning ändå öka. Bäst säkerhet får vi om ansiktsbilden tas och biometriska data tas fram vid samma tillfälle, och som jag ser det måste detta ske hos polisen. Även om fotografer och fotohandlare blir av med en stor inkomstkälla så har jag och Centerpartiet kommit fram till att säkerheten i passen ändå väger tyngre. Därför står vi bakom och kommer att rösta för ändringarna i passlagen. Även om jag ser att min tid springer i väg mycket snabbare än jag har tänkt mig vill jag ändå säga att besluten om högre säkerhet i passen inte ska blandas ihop med besluten om var vi ska kunna ansöka om pass i framtiden. De besluten fattas i varje läns polismyndighet. Jag har försökt gå igenom med våra centerpartistiska ledamöter i polisstyrelserna runtom i landet hur det ser ut, och det är faktiskt väldigt olika. I en del län verkar det som om antalet polisstationer kommer att dras ned ganska drastiskt, det vill säga de ställen där man kommer att kunna göra en passansökan, men i andra län kommer man även fortsättningsvis att kunna ansöka om pass på de flesta polisstationer. I en del län säger man att där man ansökt om passet måste man också hämta ut det, men i andra län säger man att folk kanske visserligen måste åka till en större polisstation för att ansöka om pass, men att man ska kunna hämta ut passet vid vilken polisstation som helst. Det är alltså lite olika på olika ställen. Besluten om vilka förändringar i polisorganisationen som de nya passen ska innebära fattas alltså i varje läns polismyndighet och inte här i riksdagen. Från Centerpartiets sida arbetar vi i de olika länens polisstyrelser för att vi ska ha en så decentraliserad polisorganisation som möjligt och att det ska vara möjligt att ansöka om pass även på andra än de allra största polisstationerna. Det är inte acceptabelt att det ska vara 10-15 mil enkel resa för att ansöka om pass och lika långt för att hämta det senare. Vi i Centerpartiet är också mycket tydliga och bestämda på att den här förändringen till ökad säkerhet i pass inte får innebära att fler små lokala polisstationer läggs ned. Det finns indikationer på att man i vissa län använder detta som ett argument för att ytterligare polisstationer ska läggas ned, och det är inte acceptabelt. För medborgarnas förtroende, för den lokala förankringen, för effektiviteten i brottsbekämpningen och för det lokala brottsförebyggande arbetet så måste vi ha en decentraliserad polisorganisation. Den centralisering som Socialdemokraterna har genomfört av polisväsendet med över hundra nedlagda polisstationer måste stoppas, och detta kommer vi i Centerpartiet att slåss för.

Leif Björnlod (Mp)

Anf. 41 Leif Björnlod (Mp)

Fru talman! Många synpunkter som har kommit fram här kan jag vara med och ställa mig bakom. Det kan finnas behov av säkrare pass än dem vi har. Men jag vill ta ett litet steg tillbaka och påminna er om diskussionerna i samband med Schengenavtalet. Det är ju så här att det tycks vara så att vi allihopa har en längtan efter att det ska finnas passfrihet. Människor ska kunna få röra sig okontrollerat och behålla sin anonymitet som en del av en offentlig allmänhet utan att behöva legitimera sig. Det tycker jag känns eftersträvansvärt. Vi som bodde i Värmland, med närheten till Norge, upplevde den nordiska passfriheten som ett stort steg framåt. Men myndighetsvärlden ser inte lika idyllisk ut längre. Vi har fått förändringar. En del länder har skärpt kriget mot terrorismen, och därför ska alla som vill besöka Amerika ha biometriska data i sina pass. Passfrihetsmålet och friheten är alltså långt borta. Jag vill bara poängtera att det trots allt är där någonstans vi har ett ideal. Det finns ett par saker som jag funderar lite grann över. Vi ställer naturligtvis upp på behovet av säkra pass. Det pass och den identitetshandling jag håller i handen ska utvisa att jag är jag, och det ska vara jag och ingen annan. Det är självklart. Dessutom går tekniken framåt och gör att det blir säkrare och säkrare, vilket jag inte har något emot. Det jag däremot har något emot är hur uppgifterna med mina biometriska data, som används när man reser i länder där pass behövs - Schengenområdet är trots allt relativt stort - hanteras av passkontrollerna? Hamnar alla bilderna och dataregistreringarna i ett gigantiskt register? När det gäller en del länder kan vi vara tämligen säkra på att det är så, vilket känns väldigt störande. Det finns en del skrämmande faktorer i att hamna i en mängd register. Det kan gå fel. Vi har sett en del sådana exempel. Jag sätter därför upp ett varningens finger. Det som togs upp om internerna, att de inte ska ha tillgång till passhandlingar när de är inlåsta på en anstalt, tycker jag nog är riktigt. De behöver ju inte ha det inne på fångvårdsanstalten. Vad ska de med passet till där? De går väl tämligen fritt mellan de utrymmen som där är tillåtna. Men om en intern kom över sitt pass och rymde undrar jag om han då skulle vara så dum att han visade upp det i passkontrollen. Det vore nog klippt för honom med en gång kan jag tänka mig. Jag förstår inte hur man, om man är dömd och efterlyst, skulle kunna använda sitt pass. Jag kan inte riktigt förstå det. Och återigen: I Schengenområdet råder passfrihet, och det är väl bra. Men så var det detta med kompensatoriska åtgärder, skyldigheten att kunna legitimera sig även när man inte ska resa någonstans. Det är ytterligare ett steg i myndigheternas behov att kontrollera de enskilda individerna. Det känns som om vi med många små steg är på väg mot ett samhälle som jag inte är riktigt säker på att jag tycker om. Kostnaderna, har jag nämnt något om dem? Nej. Då säger jag bara att jag faktiskt tycker att kostnaderna är en marginell fråga. De kostnader som är förenade med användandet av passet är nog av betydligt större omfattning, och med ny teknik förs det på oss ökade kostnader. Och, som sagt, man kan resa långt också utan pass. Vem ska utfärda passen? Ska polisen ha det som en av sina huvuduppgifter? I mina svartaste stunder tycker jag att om de ska ha registren är det väl lika bra att de också får utfärda passen. Men nu har man sagt att det inte ska inrättas några sådana register. Man har sagt att de biometriska data bara ska finnas i själva chippet på kortet och inte lagras någon annanstans. Jag ska inte svära, men jag tror att en viss potentat skulle säga något annat. På ren svenska: Fan tro't. Med tiden bör tekniken och kunskaperna utvisa om det är en lämplig åtgärd att enbart polisen hanterar detta. Jag kan mycket väl föreställa mig, med tanke på den tekniska utvecklingen, att det i en snar framtid ska kunna vara möjligt att även andra än endast polisen gör det. Jag har inte några andra yrkanden än att jag tillstyrker utskottets förslag.

Per Rosengren (V)

Anf. 42 Per Rosengren (V)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1. Det gör jag med anledning av att vi väckte en motion med samma innehåll. I riksdagen kämpar vi med näbbar och klor för att behålla verksamhet och få en regional balans. Därefter vidtar vi en mängd olika åtgärder i motsatt riktning. Det kommer att få konsekvenser för fotohandlare i framför allt glesbygden, vilket också sägs från utskottsmajoritetens sida. Jag tycker inte att det är acceptabelt. Om det hade varit omöjligt för någon annan än polismyndigheten att fixa detta då skulle det inte ha varit något att diskutera. Men det finns ingenting i propositionen, eller i den utredning som låg till grund för den, som visar detta. Varken i Storbritannien eller i Finland råder denna ordning. I Italien, Spanien och Frankrike förhandlar man just nu med fotohandlarna för att se hur detta ska lösas. Varför är det så unikt i Sverige? Varför skulle inte vi kunna klara av detta när de andra länderna ser ut att kunna göra det? Som tidigare sagts hör fotografering inte till polisens kärnverksamhet, vilket vi kanske kan vara eniga om. Det har också sagts att det blir enklare än i dag. Åk till Gullspång, Töreboda och andra ställen och säg det! Det hela kommer att centraliseras så pass mycket - så pass mycket; jag hoppas att ni noterade att jag sade det - att man får åka de åtta tio milen; det som Johan Linander säger sig vara absolut emot. De problemen kommer att uppstå. Sedan måste jag säga att jag blir oerhört irriterad när man köper in dyr utrustning för att genomföra en sak som ännu inte beslutats om. Redan förra hösten beställde man den här apparaturen till polisen. Det är fullkomligt oacceptabelt. Vi betraktas alltså som någon form av transportkompani, och jag tycker inte att riksdagen ska behandlas på det sättet. Jag tycker att det är genant. Majoriteten kanske kan förklara hur det blivit på det sättet. Det har använts lite väl stora ord och sagts att det gäller en stor del av fotohandlarnas verksamhet. Så är det naturligtvis inte. Däremot gäller det just den del som kan rädda ett visst antal - jag är övertygad om att det är bra marginaler på detta. Fotona kostar 100-150 kr. Höjningen från 270 kr till 400 kr innebär alltså att prisbilden är ungefär densamma, dock med den skillnaden att man går från en giltighetstid på tio år till fem år. Jag vill avslutningsvis ta upp ytterligare en sak. Regeringen har själv sagt att man har en skyldighet att göra konsekvensanalyser enligt Simplex för att se vad de olika förslag som läggs fram för riksdagen får för effekter på näringslivet. Har en sådan gjorts? Nej, det finns ingen konsekvensanalys. Det är verkligen dåligt, och jag förstår inte hur Folkpartiet, som normalt skriker högt när det gäller regelförenklingar för småföretag och även andra företag - över huvud taget sådant som drabbar näringslivet - ställer upp på det här. Det gör man emellertid och säger att det är jättebra; det fixar vi. Jag är lika övertygad som alla andra om att vi behöver ha säkra pass. Det är alltså inte formen som sådan jag är emot. Däremot kan det finnas vissa farhågor, precis som Leif Björnlod tog upp, om hur mycket som registreras i de olika ländernas register när man ska ha med sig dessa uppgifter.

Johan Pehrson (Fp)

Anf. 43 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Det är mycket rörande att höra en företrädare för Vänsterpartiet vara så engagerad i svenskt näringsliv med tanke på att partiet i övrigt gärna vill förstatliga stora delar av just svenskt näringsliv. Som jag sade inledningsvis i mitt anförande har vi svenska pass av en enda anledning, nämligen för att ha en säker identitetshandling när vi reser över våra gränser. Tidigare har vi inte haft teknisk möjlighet att hålla en så hög säkerhet på dessa pass, men den möjligheten finns i dag. Det finns stora säkerhetsvinster med att polisen hanterar detta. Jag kan visst tänka mig att polisen hyr in enskilda fotohandlare som entreprenörer, men det ska göras hos passmyndigheten, som lyder under polisen. Det är passmyndigheten som ska verkställa detta i en sammanhållen process. Alternativet vore att man drog direktkablar till fotohandlarna där korten tas, för att säkerställa att korten inte ska behöva skannas in. Man får inte samma kvalitet på skannade bilder, och man kan inte alltid vara hundra procent säker på att de föreställer rätt person. Jag menar att detta ytterst är en säkerhetsavvägning. Det är klart att det kanske kan gå att lösa på något annat sätt. Det ifrågasätter jag inte, men är det värt att man kompromissar med säkerheten? Är det värt att man nu skapar ett system som i framtiden, när man ska införa fingeravtryck, ska behöva ändra reglerna igen? Jag är mycket tveksam till det. Folkpartiet liberalerna kämpar hårt för att vi ska få en ny regering och för att Vänsterpartiet ska få så lite som möjligt att säga till om när det gäller att utveckla svenskt näringsliv, för det är ni inte särskilt bra på. Men i det här fallet är vi inte beredda att kompromissa med säkerheten.

Per Rosengren (V)

Anf. 44 Per Rosengren (V)

Fru talman! Jag vet inte vilka dokument Johan Pehrson har läst när han säger att vi vill förstatliga hela näringslivet. Han kanske har sett någon vulgärdebatt i någon borgerlig tidning. Jag kan garantera att vi inte har några dokument som utvisar något sådant. Nu ser vi att ni tillsammans med majoriteten genomdriver en åtgärd som kommer att drabba delar av svenskt näringsliv. Återigen undrar jag: Varför accepterar Folkpartiet att man lägger fram ett förslag som inte är Simplexgranskat och där det inte finns någon konsekvensanalys? I alla andra sammanhang pekar ni på hur viktigt sådant är. Men här säger ni att det inte behövs. Det verkar som om ni tycker att ändamålet helgar medlen. Kom inte med det där om säkerhet nu igen. Italien, Frankrike och Spanien håller på att förhandla för att se hur man ska lösa detta. I både Finland och Storbritannien har man löst det på ett annat sätt. Där är det fortfarande fotohandlarna som har hand om det. Varför ska då Sverige vara så unikt att vi ska förstatliga denna verksamhet - och dessutom lägga den hos polisen, som ju redan har en hel del övrigt att göra? Återigen: Hur kan Johan Pehrson som ordförande i utskottet helt låta bli att kommentera att man redan i höstas har köpt in maskinerna för detta? Folkpartiet tycker kanske om att vara ett transportkompani. Det verkar som att man tycker att riksdagen inte ska vara med och ta de här besluten.

Johan Pehrson (Fp)

Anf. 45 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Det gläder mig att jag får tillfälle att bemöta just detta. Vi försöker verkligen inte att agera transportkompani åt vare sig Vänsterpartiet, regeringen eller Miljöpartiet. Vi är tvärtom inställda på att byta regering för Sveriges skull, för Sverige kan bättre. I den här frågan tycker jag dock att Per Rosengren och andra har haft vissa poänger. Jag håller också med dig om att det är jättekonstigt att man har köpt in utrustningen i förväg. Det behöver vi inte ens diskutera. Jag tycker också att det är märkligt, som Moderaterna genom Jeppe Johnsson lyfte fram, att man väl knappast har haft helt perfekt träffbild i valet av remissinstanser, när det har gällt att välja ut dem som har bäst kunskaper om det här. Jag grundar detta på min egen kunskap om hur sådan här teknik rimligen kan fungera. Visst kan man engagera sig och slåss för småföretagare - vilket jag gör - men det finns en stor skillnad när det gäller säkerhetsaspekten. När jag blir avfotograferad digitalt av den som ska framställa passet och det hela hanteras i ett slutet system innan det överförs till passhandlingen ökar säkerheten jämfört med om jag skulle gå till Foto 7:an hemma i Örebro - som i och för sig är duktiga fotografer och kämpande småföretagare som har en hel del synpunkter på din politik, Per Rosengren - och sedan går med kortet till polisen. Det blir sämre säkerhet då. Det är kanske ingen katastrof - många länder har ju tillfälligt löst detta på ett annat sätt - men om vi i förlängningen ska föra in tumavtryck och så vidare kommer vi att behöva ha ett slutet system med kvalitet och säkerhet i hanteringen. Från Folkpartiets sida kommer vi aldrig att kompromissa om säkerheten när det gäller pass. Det handlar om en trygghet för svenska medborgare, för att vi inte ska bidra till eller utsättas för terroristangrepp. Jag beklagar att Per Rosengren och andra i denna kammare tycker att detta är något att kompromissa om.

Per Rosengren (V)

Anf. 46 Per Rosengren (V)

Fru talman! Det där sista var oerhört lågt. Vi kompromissar inte med säkerheten på något sätt. Om andra länder kan lösa detta med stor säkerhet borde också Sverige kunna lösa det, utan att förstatliga just fotohanteringen. Jag konstaterar att Johan Pehrson inte svarar på frågan varför man nu plötsligt sitter stilla utan att opponera sig när ett förslag inte Simplexgranskas och det inte finns några konsekvensanalyser om följderna för näringen. Han säger inte ett ord om det. Inte ett ord! Johan Pehrson säger att det blir enklare för dem som ska skaffa pass i framtiden. Det blir det ju inte alls. Det blir betydligt svårare. Man kommer att mer än halvera antalet passkontor, och det innebär långa resor. Det är intressant att ni har fått med Centerpartiet på detta. Det kommer att drabba regionalt. Dessa frågor svarar Johan Pehrson inte på. Bara en lätt rodnad synes på hans ansikte.

Rolf Olsson (V)

Anf. 47 Rolf Olsson (V)

Fru talman! Det är onekligen intressanta kombinationer i den här debatten. Jag vill kortfattat - i blixtbelysning, om uttrycket tillåts - redogöra för några synpunkter från den stora majoriteten i Vänsterpartiets riksdagsgrupp med anledning av propositionen och detta betänkande. Bakgrunden till förslagen är, som vi har hört, ett mångårigt växande problem med förfalskningar och missbruk av pass och andra resehandlingar. Passen kan användas och används i ökande omfattning vid många olika brott, både nationellt och internationellt. Det handlar till exempel om mycket grova brott som människosmugglig, människohandel och terroristbrott, men också om annan brottslighet. Man kan också konstatera att många pass i Sverige är på drift, och något måste göras. Så långt tror jag att vi är överens. FN-organet ICAO, som bland annat utfärdar rekommendationer om säkerhet i resehandlingar, antog i maj 2003 en rekommendation till organisationens 188 medlemsländer, däribland Sverige, att införa biometri i pass. Det innebär som minimistandard ansiktsjämförelse, men inkluderar också fingeravtryck eller data om ögats iris. Även EU har 2004 fattat beslut om biometri i pass. I en första omgång stipulerar bestämmelserna om lagring av ansiktsbild, och i en senare omgång kan det också komma förslag om att fingeravtryck ska lagras. Den frågan lär vi få anledning att återkomma till. Lagringen ska ske i ett chip, ett lagringsmedium som placeras i passet. Fru talman! Vänsterpartiet har i många sammanhang uttalat kritik av att man i namn av bekämpande av terrorism och internationell brottslighet tillåter framväxten av ett kontrollsamhälle, och vi har uppmanat alla att se riskerna med växande hot mot personlig integritet. Det är nödvändigt att i det perspektivet se de risker som biometrin kan medföra. Vi har därför framhållit vikten av att minimera riskerna för övervakarsamhälle och kränkningar av den personliga integriteten i samband med de förändringar som EU-beslutet kräver. Vi utesluter ändå inte risker för den personliga integritetens del i och med att elektroniska spår kan komma att finnas kvar och missbrukas. Jag ansluter mig till en del av de resonemang som bland andra Leif Björnlod hade. Risken finns alltså, men den behöver minimeras. Det behövs en ökad kontroll av att den person som finns på fotot verkligen är samma person som söker pass. Antalet led i passhanteringen bör därför minimeras, liksom risker för felhantering och kvalitetsförluster. Därför är den ordning som föreslås i propositionen och betänkandet, med att det också är passmyndigheterna som tar bilder, att föredra. Det ska också tas ett jämförelsefoto att användas till passkontrollerna. Dessutom kommer till detta att praktiskt kunna hantera eventuellt och troligen kommande krav på ytterligare biometrisk information, alltså fingeravtryck. Den nu aktuella apparaturen lär vara avpassad också för detta. Det är några viktiga skäl och avvägningar för att välja den modell som föreslås i betänkandet. Det bidrar naturligtvis, fru talman, till att fotobranschen kan få ytterligare svårigheter i en tid när den ändå står inför andra utmaningar bland annat till följd av digitalkamerornas inmarsch och de möjligheter som ges. Det finns stor anledning att vara nyanserad i debatten. Men vid en sammanvägning överväger säkerhetsaspekterna. Det talar starkt för förslagen i betänkandet. Simplexgruppen vid Näringsdepartementet har, trots vad som sades i det förra replikskiftet, konstaterat att just säkerhetsaspekterna ändå överväger.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 48 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Jag hade inte möjligheten att ställa frågorna till ordföranden i utskottet eftersom han var före mig på talarlistan. Men nu har jag möjlighet att ställa dem till vice ordföranden. Det verkar ungefär som om detta med att ta biometriska foton är väldigt svårt. Jag tror att det är tvärtom. Jag tror att det är mycket lättare att ta biometriska foton än andra foton. Från vår sida har vi aldrig sagt - som någon sade här, jag tror att det var Centerpartiet - att man inte kan komma från fotoautomat med ett foto. Det har vi aldrig sagt. Naturligtvis ska det vara det säkraste möjliga. Men finns det något som tyder på att det är omöjligt för andra än polisen att ta biometriska foton? Nu har Per Rosengren, Rolf Olssons partikamrat, gått från kammaren. Han ställde en fråga jag tycker är berättigad. Jag är nästan övertygad om att Rolf Olsson som vice ordförande kan svaret. Per Rosengren sade att det inte finns något i propositionen som visar att det inte går att låta andra än polisen ta fotona. Har Rolf Olsson hittat någonstans där det står att ingen annan kan ta fotona?

Rolf Olsson (V)

Anf. 49 Rolf Olsson (V)

Fru talman! Precis som jag har sagt från talarstolen handlar det om grundade antaganden om vad som är den säkraste passhanteringen. Antalet led i passhanteringen bör minimeras för att vi ska uppnå att det verkligen är personen på fotot som söker pass. Också Jeppe Johnsson måste hålla med om att det är en utomordentligt viktig sak. Det utgör ett jätteproblem i dagens läge. Jag tycker lite grann att Jeppe Johnsson snubblar över de övergripande säkerhetsaspekterna. Vi ska alltså minimera antalet led. Därför är det en klar fördel att vi har passmyndigheterna som den instans som hanterar helheten. Det är också så att vi med stor sannolikhet kommer att få ta ställning till andra saker. Det kommer säkerligen beslut om ytterligare biometrisk information som kommer att behöva läggas till i hanteringen. Då är det viktigt att vi har apparatur och en organisation som är förberedd för att kunna klara den uppgiften.

Jeppe Johnsson (M)

Anf. 50 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Apparatur har vi långt innan vi har fattat beslutet. Det vet vi också. Bara det i sig är ju lite konstigt. Rolf Olsson säger att han har grundat sina antaganden på dittan och dattan. Det verkar ganska löst grundat den här gången, Rolf Olsson. Jag är inte tekniker och kan inte detta med digitalkamera. Jag misslyckades sist jag provade vår hemma. Men det finns säkert de som kan mycket bättre. Har Rolf Olsson något belägg för det han säger? Med den moderna tekniken skulle man kunna tänka sig att den som har varit och fotograferat sig får med sig något elektroniskt kort som han för från fotografen till polisen och på så sätt garanterar säkerheten. Man kan också tänka sig att man skickar det elektroniskt. Detta skulle man kunna göra utan att dra bredband från fotograf till varje polis. Det behöver inte vara en egen ledning. Har ni i majoriteten undersökt om det finns någon möjlighet? Det var min första fråga. Jag upprepar samma sak som Per Rosengren sade. Det finns inte något i propositionen som visar att det inte går att låta andra utföra detta. Men ni har ensidigt, tyvärr tillsammans med några borgerliga partier, beslutat er för att monopolisera detta hos staten.

Rolf Olsson (V)

Anf. 51 Rolf Olsson (V)

Fru talman! Simplexgruppen har granskat den här frågan. Den har vägt de branschintressen och näringsintressen som finns mot säkerhetsintressena. Det övergripande och det oerhört viktiga är att vi får kontroll. Det är i dagens läge något av en krissituation när det gäller passen och möjligheterna att använda passen i brottsliga syften. Simplexgruppen har kommit fram till att det sammantaget ändå måste vara väldigt viktigt att ha en samlad passhantering, precis som föreslås i propositionen och betänkandet. Jag har ingen anledning att göra något annat än att ansluta mig till de tankarna. Det har naturligtvis också granskats av tekniker. Det är mycket möjligt att man kan komma till andra slutsatser i andra länder. Jag vet ingenting om det. Mig veterligt har det inte prövats. Det har tvärsäkert sagts att det går att lösa utan kvalitetsförluster. Det tror jag inte att det finns några empiriska belägg för att göra. Jag tycker att vi ändå ska lyssna till de samlade remissvar som till största delen har slutit upp bakom förslagen i betänkandet och propositionen. Säkerhetsskälen talar för en samlad hantering.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-06-15

Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

2005-06-15Protokoll 2004/05:140

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2004/05:290

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Ökad säkerhet i pass
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i passlagen (1978:302),
b) lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
d) lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:119 och avslår motionerna 2004/05:Ju219, 2004/05:Ju340 yrkande 4 och 2004/05:Ju466 yrkande 13.
Framställning av passbilder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju37, 2004/05:Ju38 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ju39, 2004/05:Ju40 och 2004/05:Ju41 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 44 0 11
fp 34 5 0 9
kd 0 26 0 7
v 19 1 1 7
c 15 0 2 5
mp 12 0 2 3
- 2 0 0 0
Totalt 202 76 5 66
Ledamöternas röster
Passmyndighet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju41 yrkande 2 och 2004/05:Ju42.
Reservation 2 (m, fp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 120 0 0 24
m 0 44 0 11
fp 0 41 0 7
kd 24 2 0 7
v 22 0 0 6
c 17 0 0 5
mp 15 0 0 2
- 2 0 0 0
Totalt 200 87 0 62
Ledamöternas röster

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	120	0	0	24
m	0	44	0	11
fp	34	5	0	9
kd	0	26	0	7
v	19	1	1	7
c	15	0	2	5
mp	12	0	2	3
-	2	0	0	0
Totalt	202	76	5	66

Ändringar i passlagen

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Säkrare pass (JuU27)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Säkrare pass (JuU27)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Ändringar i passlagen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 32 Britta Lejon (S)

Anf. 33 Johan Pehrson (Fp)

Anf. 34 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 35 Helena Frisk (S)

Anf. 36 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 37 Helena Frisk (S)

Anf. 38 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 39 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 39 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 39 Helena Frisk (S)

Anf. 40 Johan Linander (C)

Anf. 41 Leif Björnlod (Mp)

Anf. 42 Per Rosengren (V)

Anf. 43 Johan Pehrson (Fp)

Anf. 44 Per Rosengren (V)

Anf. 45 Johan Pehrson (Fp)

Anf. 46 Per Rosengren (V)

Anf. 47 Rolf Olsson (V)

Anf. 48 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 49 Rolf Olsson (V)

Anf. 50 Jeppe Johnsson (M)

Anf. 51 Rolf Olsson (V)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Ökad säkerhet i pass

Beslut:

Utskottets förslag:

Framställning av passbilder

Beslut:

Utskottets förslag:

Passmyndighet

Beslut:

Utskottets förslag: