CU3
Betänkande 2007/08:CU3
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 5 december 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Större friggebod när plan- och bygglagen ändras (CU3)
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna är ett första steg i arbetet med att förenkla och förtydliga reglerna för att underlätta planerings- och byggprocessen för alla berörda. Bland annat ska man få bygga en friggebod på 15 kvadratmeter utan att söka bygglov. Idag går gränsen vid tio kvadratmeter. Andra förslag är att sanktionsavgifterna om man bryter mot bestämmelserna höjs och att miljöorganisationer ska kunna överklaga vissa beslut om detaljplaner. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2008.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till av utskottet framlagda lagförslag (initiativärende). Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ett första steg för en enklare plan- och bygglagProposition 2006/07:122
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-10-04
Justering: 2007-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-26
Trycklov: 2007-11-26
Trycklov: 2007-11-28
Justering: 2007-11-22
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-26
Trycklov: 2007-11-26
Trycklov: 2007-11-28
Reservationer: 5
Betänkande 2007/08:CU3
Betänkande 2007/08:CU3
Alla beredningar i utskottet
2007-10-04
Större friggebod när plan- och bygglagen ändras (CU3)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Förslagen är ett första steg i arbetet med att förenkla och förtydliga reglerna för att underlätta planerings- och byggprocessen för alla berörda.
Bland annat ska man få bygga en friggebod på 15 kvadratmeter utan att söka bygglov. Idag går gränsen vid tio kvadratmeter. Andra förslag är att sanktionsavgifterna om man bryter mot bestämmelserna höjs och att miljöorganisationer ska kunna överklaga vissa beslut om detaljplaner.
Enligt förslaget ska lagändringarna börja gälla den 1 januari 2008.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-12-05
Debatt om förslag 2007/08:CU3
Webb-tv: CU3
Dokument från debatten
- 2007-12-05Protokoll 2007/08:37
Protokoll från debatten
Anf. 63 Egon Frid (V)
Fru talman! Ja, här kommer civilutskottet, inklämt mellan två stycken utgiftsområdesbetänkanden från justitieutskottet och kulturutskottet. Det kanske är symboliskt, för vad är det för proposition vi diskuterar? Det finns en stor förväntan efter att debattera en utveckling av plan- och bygglagsområdet, men vad vi ser i och med den proposition som ligger bakom det här betänkandet,
Ändringar i plan- och bygglagen
, är att det är mycket prat och lite verkstad och att regeringen duttar i frågan om plan- och bygglagen.
Det finns ett arbete som är gjort sedan tidigare i det stora plan- och bygglagsbetänkandet och den parlamentariska utredning vars betänkande kom 2005 och har remissbehandlats. Det är märkligt att det inte kommer mer konkreta förslag från regeringen på det här området utom just de här små förändringarna.
Tyvärr är dessutom de förändringar som kommer negativa för arbetet kring plan- och bygglagsfrågorna, kring miljöbalken och även för den hållbara utvecklingen. Jag ska återkomma till den.
Det här betänkandet kommer ju att bli, och är, mest känt för att friggeboden får bli 15 kvadratmeter, vilket i sig är en liten fråga i sammanhanget. Det kanske finns skäl till att detta kommer upp. Eftersom det finns massor av Odellplattor i landet måste det också byggas Odellbodar på de här plattorna. Odell kanske vill få namnet på den stora boden på 15 kvadratmeter i stället för Friggebo.
Skämt åsido är detta inte så roligt som det låter utifrån den ekologiska dimensionen på plan- och bygglagsarbetet. Som jag nämnde bygger de förändringar som görs i plan- och bygglagsarbetet på att den ekonomiska dimensionen ska stärkas på den hållbara utvecklingens bekostnad, fast regeringen försöker göra gällande i propositionen att den ekonomiska dimensionen leder till en hållbarare utveckling. Kortfattat innebär den stora förändring som görs i PBL att PBL ska utgå från en god ekonomisk tillväxt och att en effektiv konkurrens ska främjas.
Från den parlamentariska utredningen kring förändringen i PBL har hela klimatfrågan blivit aktuell på nytt. Många av oss har varit medvetna om vikten av ett miljöarbete sedan Agenda 21-arbetet, och många av oss har varit aktiva i miljöarbetet kommunalt och vet att det är ett oerhört angeläget arbete. Att i det läget göra försämringar med inriktning på att det är den ekonomiska tillväxten och den effektivare konkurrensen som ska främjas rimmar naturligtvis mycket illa med detta.
Ett konkret exempel på detta är den enorma, explosionsartade kan man säga, utvecklingen av externa köpcentrum, där det utifrån det kommunala planmonopolet och den kommunala planeringen, som PBL utgör grunden för, är oerhört viktigt att planera långsiktigt för en hållbar utveckling.
Ett externt köpcentrum är raka motsatsen till hur vi i dag planerar våra kommuner utifrån en hållbar utveckling. Det är jätteviktigt att vi också får en kommunal planering som är samordnad med en regional planering, där det behövs en mycket tydligare samordnad planering med inriktning på en hållbar utveckling. Det gäller till exempel på infrastrukturområdet. Det är viktigt att man får en tydlig utveckling för hur vi ska bygga ut kollektivtrafiken och hur den ska planeras in i samhället, för hur vi ska bygga i framtiden och hur vi ska utveckla våra städer. Det handlar om byggnation och handelscentrum.
Men i dag handlar det bara om att främja konkurrens och de externa köpcentrumen. Vi vet att detta är en utveckling som leder till en ökad bilism. Kunderna måste förflytta sig. Det här späder på koldioxidutsläppen när vi i stället ska ha en ekologisk dimension i riktning mot en hållbar utveckling och minska koldioxidutsläppen och därmed bilismens betydelse i kommuninvånarnas, alltså våra, liv i våra kommuner där vi bor.
De märkliga slutsatser som dras med de här förslagen är nästan obegripliga utifrån den klimatdebatt vi har i dag. Däremot finns det en förväntan på att det ska ske en förenkling och en samordning av överprövningsarbetet mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. De förslagen lyser definitivt med sin frånvaro. Det är viktigt att slå vakt om att miljöbalkens miljömål måste vara de som fortsatt gäller gentemot plan- och bygglagsarbetet. Men man kan förstå att det är resursmässigt klokt och effektivare att samordna de överprövningsprocesserna. Det finns en stor förväntan på detta, men det kommer inga konkreta förslag om detta heller.
Man gör dessutom ett halvhjärtat försök med förslaget om att förstärka möjligheten för miljöorganisationer att överklaga detaljplaner. Men här överprövar man vilka detaljplaner de har rätt att överklaga. Det är märkligt att man inte stärker den möjligheten fullt ut.
Det är som sagt en märklig halvmesyr som regeringen lägger fram här, måste man säga. I en tid när vi måste slå vakt om den ekologiska dimensionen för en hållbar utveckling gör regeringen och därmed också utskottet genom betänkandet försämringar på det miljömässiga området. Det blir sämre möjligheter för kommunerna att planera för en hållbar utveckling.
Vi har själva inte skrivit någon motion i ärendet. Däremot har vi stött Miljöpartiets motion. Vi står naturligtvis bakom de reservationer som finns i betänkandet, och vi yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.
Anf. 64 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Regeringens proposition om ett första steg för en enklare plan- och bygglag är verkligen en besvikelse för många, både för myndigheter, intresseorganisationer och fackfolk.
I dag hör vi ofta företrädare för regeringen prata klimatfrågor. Nu för tiden hävdar de att de har insett hur stora problemen är och hur viktigt det är att ta itu med åtgärder snabbt. Den insikten kan definitivt inte ha funnits i Regeringskansliet när den nu aktuella propositionen skrevs och lämnades till riksdagen den 24 maj.
Om man nu verkligen har kommit till insikt i klimatfrågan tycker jag att det är lite beklagligt att majoriteten i utskottet ändå väljer att till varje pris försvara en dålig produkt. I stället borde man använda sig av den möjlighet som faktiskt finns i riksdagens hantering av ett ärende att uppdatera och förbättra ett lagförslag.
Det är att beklaga om man har så olika uppfattningar bland regeringspartierna att de frågor som exempelvis vi lyfter fram i vår motion inte går att behandla på ett sakligt sätt inom ramen för utskottsarbetet utan måste tröskas igenom via det slutna Regeringskansliet.
De miljöförändringar som hela tiden uppstår på grund av klimatets förändringar sker numera väldigt snabbt. Därför är det oroväckande när nödvändiga åtgärder ska behöva vänta på en förvirrad regering.
Fru talman! Självfallet står Miljöpartiet bakom samtliga våra reservationer i betänkandet. Men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservationerna 1 och 4.
Jag delar även uppfattningen som uttrycks i det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna om att mycket saknas och att det behövs ett helhetsgrepp. Så skulle man i ett grepp kunna sammanfatta de reservationer som Miljöpartiet och Vänsterpartiet står bakom. Men från Miljöpartiets sida ansåg vi att det var viktigt att förtydliga i betänkandet så att detta lyfts fram och syns. Det gäller åtminstone några exempel som vi valde där vi menar att regeringen borde ha kommit längre än man nu har gjort när det gäller att dra slutsatser utifrån de kunskaper om klimatfrågan som är allmängods för oss nu. Därför valde vi, fru talman, att foga fem reservationer till betänkandet.
I en tid när de flesta har insett att det är svårt att minska den genomsnittliga svenskens koldioxidutsläpp från sex ton till ett ton per år borde de politiska besluten här i kammaren ha ett helt annat innehåll än det vi ser exempel på i dag. Enligt Vägverket kan exempelvis enbart en mindre del av de nödvändiga minskningarna av koldioxidutsläpp inom transportsektorn lösas genom byte till andra bränslen och bättre fordon. Merparten av lösningen inom transportsektorn måste komma genom minskade transporter. Det kanske man kan klara delvis genom en aktivare samhällsplanering. Vi måste helt enkelt bygga för ett mindre transportgenererande samhälle.
Sedan alliansregeringen tog över har lastbilstransporterna i landet ökat sina koldioxidutsläpp med 249 000 ton. Det går alltså åt fel håll. Det behövs ett dubbelspår mellan Falun och Borlänge plus en mängd andra järnvägsinvesteringar för att ändra på det här.
Regeringen har inga förslag. Man väljer att bygga fler vägar i stället för åtgärder som flyttar gods från vägarna till järnvägen. I majoritetens förslag väljer man att mjuka upp kravet på att planläggning inte får ske på ett sådant sätt att det överträder miljökvalitetsnormerna i miljöbalken. Man lägger även till att planläggningen ska främja en god ekonomisk tillväxt. I betänkandet kan man se hur majoriteten försöker slingra sig ifrån det genom att skriva om den hållbara tillväxtens ekonomiska dimension. Det är en helt annan fråga.
Majoriteten har i sitt nya tillfrisknande på klimatområdet uppenbarligen ännu inte insett att det kan finnas en konflikt mellan att stimulera tillväxt och planera för en hållbar framtid. Från verkligheten, den där utanför Riksdagshuset, kan vi konstatera att ingen kommun har lyckats stoppa den som verkligen vill bygga på jordbruksmark. Stormarknaderna blir bara fler och fler i Sverige trots att de flesta länder i vår omgivning har insett att externa handelsetableringar inte är förenliga med en hållbar framtid. Strandnära bebyggelse är fortfarande ett framgångsrikt koncept för tillväxt trots de ökade riskerna. Är det rimligt?
Det skulle vara intressant om någon företrädare för majoriteten kunde förklara för åhörarna - det finns inte så många här på läktaren men jag hoppas att de finns på andra håll - hur den kortsiktigt mest tillväxtstimulerande planeringen bidrar till att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
Det som nu sker är att miljömålen får en svagare ställning i plan- och bygglagen och inte tvärtom som vore det naturliga. Det rimliga vore att miljömålen borde göras bindande. Det skulle man exempelvis kunna göra genom att i plan- och bygglagen kräva några former av kompensatoriska åtgärder när genomförandet av en plan innebär att miljömålen på något sätt motverkas. Man kan undra hur Centerpartiet, som ofta vill framstå som ett miljöparti, kan välja bort ett sådant förslag.
Detta var bara ett exempel på hur man kan förbättra användningen av mark och vatten genom lagstiftningen. Det är bakgrunden till att vi från Miljöpartiet avslår utskottets förslag i betänkandet och regeringens förslag i propositionen. Vi skriver i en av våra reservationer att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som stärker plan- och bygglagen som ett verktyg för kommuner och länsstyrelser att hävda både de regionala och de nationella miljömålen.
Genom att underteckna internationella konventioner har Sverige åtagit sig att leva upp till olika sorters internationella standarder. När Sverige undertecknade Århuskonventionen gjordes det med en reservation. Den reservationen gällde vissa miljöorganisationers möjlighet att föra talan om tillstånd för exploatering som innebär betydande påverkan på miljön. Detta gjordes för att Sverige då insåg att man behövde göra lagändringar i den svenska lagstiftningen för vi skulle klara av att leva upp till de åtaganden som vi ville åta oss genom att underteckna konventionen.
I arbetet med propositionen kan man konstatera att både Uppsala universitet och Naturskyddsföreningen i sina remissyttranden har påpekat att de förändringar som man nu föreslår i propositionen inte ger den ganska vida talerätt som Århuskonventionen innebär att Sverige skulle åta sig att genomföra utan en kraftigt begränsad möjlighet till talerätt.
Vi beklagar naturligtvis från Miljöpartiet att regeringen lägger så stor tyngd vid de kortsiktiga ekonomiska intressena att man återigen offrar miljön. Att som man föreslår i propositionen återkalla reservationen i Århuskonventionen är som jag ser det ett försök att manipulera det svenska åtagandet. Det innebär att Sverige återigen kommer att hamna vid skampålen. Det är ett hån både mot miljön och mot miljörörelserna. Regeringen kommer säkert att få höra om detta många gånger framöver. Det är jag övertygad om.
Det kanske mest anmärkningsvärda i betänkandet är hur majoriteten krampaktigt försvarar regeringens förslag om försvagning av länsstyrelsernas informationsskyldighet vad gäller riskfaktorer vid användning av mark- och vattenområden. I betänkandet hänvisar man till och med till Klimat- och sårbarhetsutredningen och citerar ur den ett stycke där utredningen föreslår just det som vi i Miljöpartiet i vår motion lyfter fram.
Det handlar om en aktivare roll för länsstyrelsen när det gäller riskaspekter vid planeringen. Klimat- och sårbarhetsutredningen är till och med mer konkret än vad vi i Miljöpartiet är. Den kräver att länsstyrelserna inrättar en klimatanpassningsdelegation i varje länsstyrelse. Vi är mer generella i vårt förslag för att inte regeringen ska känna sig fastlåst utan nappa på idén och själv gå vidare med konkretare förslag. Det brukar vara lättast att få gehör på det sättet.
Trots att Klimat- och sårbarhetsutredningen argumenterar mycket kraftfullt för Miljöpartiets förslag i just den här delen använder majoriteten den delen i utredningen som en ursäkt för att avslå förslaget om att behålla en skrivning som gör att länsstyrelserna kan spela den här aktiva rollen i planeringsprocessen och stötta kommunerna.
Det är som vanligt med den här regeringen. Man säger en sak och gör tvärtom. Så här fortsätter det i betänkandet, herr talman. Majoriteten vågar inte ställa sig bakom ett moratorium mot externetableringar av handel eller ge kommunerna möjlighet att avsätta reservat för lågstrålande områden. Man vågar inte föreslå att detaljplanerna ska kräva att de transportgenererande verksamheter man lägger in i planerna ska redovisa transportplaner eller ge länsstyrelserna bättre verktyg för att stimulera utbyggnad av vindkraft.
Regeringen föreslår till och med att utställningstiderna för planförslag ska kortas med en vecka. Allmänheten ska inte hinna med att reagera när man tar bort skyldigheten att informera minst en vecka i förväg innan utställningen börjar. Inte ens den detaljen vågar majoriteten i utskottet korrigera. Jag tycker att det är beklagligt, herr talman.
Anf. 65 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Dagens debatt handlar om förändringar i plan- och bygglagen. Det kanske inte låter så intressant när man smakar på orden, men frågorna är viktigare än vad man tror.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför år 2002 en parlamentarisk utredning som fick till uppgift att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommitténs slutbetänkande,
Får jag lov?
, lades fram år 2005 och remissbehandlingen avlutades i februari 2006.
Utgångspunkten i kommitténs arbete var att man skulle skapa en sammanhållen plan- och bygglag. Planarbetet är i mångt och mycket grunden för att bostadsmarknaden ska fungera. Det är en oerhört viktig grund för att hela bostadspolitiken ska fungera.
Nu när den borgerliga regeringen på ganska kort tid har slagit undan förutsättningarna för en ansvarsfull bostadspolitik blir det inte bättre när vi inte heller ser speciellt många förändringar i plan- och bygglagstiftningen.
Kommittén hade utarbetat ett antal förslag som skulle skapa en helhet och på så sätt tydliggöra och förenkla plan- och byggarbetet. Nu lägger regeringen fram en liten pusselbit i den helhet som egentligen skulle behövas.
Bostadsbyggandet i Sverige kommer under de kommande åren att drastiskt minska. Det finns flera prognoser som pekar på det. Det senaste exemplet är ett av de tydligaste. Det är Boverkets indikationer från september som visar en oerhört dyster framtid vad gäller både byggande av hyresrätten men också byggande av bostäder överlag.
Jag tror att detta i mångt och mycket beror på regeringens nedmontering av ett ansvarsfullt bostadspolitiskt system som har funnits tidigare. Jag är rädd att när man nu inte gör några åtgärder i plan- och byggfrågorna kommer den negativa trend som vi ser i dag att förstärkas ytterligare, och vi kommer att få se ännu mindre byggande i framtiden.
Regeringen har under våren 2007 lämnat två propositioner till riksdagen. Det är proposition 2006/07:98 och 2006/07:122. Den sistnämnda är den som är föremål för debatt här i dag.
Ingen av dessa två produkter ger en klar bild av hur regeringen vill utveckla plan- och byggarbetet. Ingen av dessa två produkter visar tydligt hur regeringen vill att plan- och byggfrågorna ska utformas inför framtiden.
Förvirringen både för oss här i kammaren och för kommuninvånare och andra intressenter är stor. Det blir snarare ännu otydligare och skapar en ännu större förvirring gällande plan- och byggfrågor.
Den känsla man får är att allianspartierna inte är överens om de åtgärder som behöver genomföras. Det finns inte någon enhet, och man behöver därför lägga fram propositioner i väldigt sakta och maklig takt i stället för att ta ett helhetsgrepp. Det var vad kommittén föreslog och som jag tror är nödvändigt för att vi ska få en bra plan- och bygglagstiftning.
Herr talman! Vi socialdemokrater anser att den proposition som ligger på bordet i dag i mångt och mycket är bra. Den tar fasta på ett antal punkter. Men det är en halvdan produkt.
Från socialdemokratiskt håll hade vi förväntat oss mer av helhet i det förslag som skulle lyftas fram, att man skulle dra nytta av de förslag som fanns i kommitténs betänkande för att på så sätt åstadkomma en helhet.
Ett helhetsförslag hade skapat tydlighet. Därmed hade de kommunala företrädarna och de myndighetsföreträdare som finns runt om i landet mycket lättare kunnat ta till sig de förändringar som sker. Nu riskerar vi, med de små förändringar som hela tiden sker, att det i stället blir otydligt och spretigt.
I en förlängning kommer det, tror jag, också att innebära ökade kostnader för kommunerna både därför att regelverket är diffust och därför att man måste genomföra olika typer av utbildningar vid olika tillfällen för att på så sätt kunna tillgodose kraven när det gäller de förändringar som sker.
Vi socialdemokrater vill att plan- och bygglagen ska förändras. Vi anser att PBL-kommittén har ett antal väldigt bra punkter och ett antal väldigt bra förslag som vi skulle vilja se genomförda. Vi skulle alltså vilja att man i Regeringskansliet kanske lade större resurser på att försöka sammanställa kommitténs arbete och utveckla ett regelverk kring det i stället för att ägna sig åt att utvärdera huruvida en ny upplåtelseform ska införas eller huruvida olika stödformer ska tas bort eller förändras. I stället borde man alltså ägna sig åt väsentligheterna, det vill säga åt att strukturera en tydlig och enkel ny plan- och bygglag.
Några förslag som vi socialdemokrater skulle vilja se gäller en enklare och mer strategisk översiktsplanering. Vi vill att detaljplaneringen underlättas. Vi vill att man tydliggör rätten att överklaga samt att man förtydligar överprövningens omfattning.
Det här är några av de punkter som vi hade velat se i den proposition som lades fram i våras - alltså inte bara små små pusselbitar i stället för den helhet som egentligen skulle behövas.
Vi socialdemokrater har ingen egen reservation i betänkandet, och vi ställer oss inte bakom någon av de reservationer som finns i betänkandet. Men med detta anförande vill vi tydligt markera vårt missnöje med att regeringen inte tar de här frågorna på allvar och med att man inte jobbat med de här frågorna för att tydligt kunna lägga fram förslag till en enhetlig plan- och bygglag.
Anf. 66 Ewa Thalén Finné (M)
Herr talman! I dagens ärende, ett första steg mot en enklare plan- och bygglag, finns det några punkter som jag framför allt vill lyfta fram.
Först och främst är det bra att man i propositionen förtydligar den ekonomiska dimensionen i detta med hållbar utveckling. Ska vi ha ett bra samhälle är det viktigt att komma ihåg att ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv är grunden för hållbar utveckling. Det är därför viktigt att vi även i plan- och bygglagen tydliggör att målet om en hållbar utveckling även har nämnda ekonomiska dimension. Det kommer att innebära att texten i plan- och bygglagen förtydligas och innehåller krav på såväl de sociala och ekologiska som de ekonomiska dimensionerna vid beslut.
När beslut fattas om detaljplan, områdesbestämmelser eller bygglov handlar det alltid om att göra avvägningar gentemot motstående intressen - större eller mindre. Därför är det bra att lagen nu förtydligas.
Till detta kan vi sedan koppla de förslag som nu ska antas när det gäller beaktande av miljö- och riskfaktorer vid planering, ett förtydligande och ett mer övergripande förslag jämfört med dagens formulering. Det är viktigt att beakta alla intressen som finns vid planering. Därför är det bra att man utöver hälsoaspekter även ska överväga miljö- och riskfaktorer. Det är viktigt för framtida bebyggelse och för framtida generationer.
En kommun som antar en detaljplan eller som ger ett bygglov ska vara medveten om till exempel risken för översvämningar eller erosion. Det är även viktigt att risker för olyckor övervägs.
Herr talman! Jag tycker också att det är mycket bra att man i lagen minskar på bygglovens omfattning. Det blir nya gränsvärden för när man får sätta upp plank eller skärmtak i husets omedelbara närhet. En friggebod tillåts bli 5 kvadratmeter större. Den får vara 15 kvadratmeter utan att bygglovs behövs. Friggeboden får alltså ett Carlgrenskomplement.
Vad jag i och med detta kan konstatera är att det alltid är borgerliga ministrar som föreslår sådana här frihetsbitar i propositioner.
Herr talman! Denna proposition, ett första steg mot en enklare plan- och bygglag, innehåller förenklingar och förtydliganden. Utöver vad jag redan nämnt gäller det regler för ändringar i översiktsplan, regler för tidsbegränsade och periodiska bygglov, sanktionsavgifternas storlek och en möjlighet för vissa miljöorganisationer att överklaga vissa beslut om detaljplaner. I en del hänseenden kan vissa regelverk tyckas öka. Dock är det min bestämda uppfattning att det här kommer att förenkla för de berörda när det gäller tillämpningen.
Jag skulle också lite grann vilja kommentera den kritik som framförts om att vi duttar och inte tar ett helhetsgrepp när vi nu kommer med propositionen. Jag tycker att det är utmärkt att förslag äntligen börjar komma - något som saknats under en lång tid. Självklart kommer ytterligare propositioner som i mångt och mycket kommer att bygga på den parlamentariska utredningen
Får jag lov?
Då krävs det ytterligare utredningar. Därför kommer under nästa år slutbetänkanden att avlämnas som man sedan bygger vidare på och utifrån vilka man gör ytterligare propositioner.
Jag tycker, som sagt, att det är utmärkt att vi börjar med det här förenklingsarbetet.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 67 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! Som alla vet är plan- och bygglagen i behov av en ansiktslyftning. Det stora lyftet kommer 2009. Det finns dock en del åtgärder som det är relativt enkelt att vidta men som har stor praktisk betydelse både för privatpersoner och företagare. Det är det som i dag finns på dagordningen.
Som centerpartist är det lätt att bejaka de förändringar som föreslås. Vi vill helt enkelt göra livet lättare för människor i deras vardag.
För privatpersoner blir det enklare att sätta upp mindre byggnader på tomten. Dels får de så kallade friggebodarna uppgå till 15 kvadratmeter i stället för 10 kvadratmeter, dels är det ingen begränsning i antalet jämfört med i dag när man får ha högst två sidobyggnader utan bygglov. Skärmtak får utökas till 15 kvadratmeter.
En förändring som vid en första anblick inte verkar vara så viktig gäller förutsättningarna för tidsbegränsade bygglov. Från den 1 januari kommer de som har säsongsbundna verksamheter att slippa söka nytt bygglov varje år, förutsatt att verksamheten kommer i gång igen inom tolv månader.
Det innebär till exempel att alla sommarrestauranger kan få driva sin verksamhet år efter år utan en årlig prövning. Därmed slipper man de kostnaderna. Detta ska ses som en del i alliansens arbete för ett enklare regelverk för företagen.
Det finns tre dimensioner i plan- och bygglagen: den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Regeringen och utskottsmajoriteten bedömer att det har varit en obalans såtillvida att den ekonomiska dimensionen har varit alltför för vagt beskriven. Det rättas till med dagens ändringsförslag.
I lagstiftningen kommer det även att ställas krav på en bedömning av riskerna för översvämning och erosion. Det är en ny och angelägen förändring. Vi måste lära oss att både planera och bygga på områden som klarar extremväder och eventuella kommande höjningar av vattennivån.
Det blir också enklare att ändra delar av en översiktsplan. Det tackar nog alla kommunpolitiker för och även tjänstemän både i kommunerna och på länsstyrelserna.
Herr talman! Oppositionen har lämnat in några motioner, men jag konstaterar att förslagen inte avviker från propositionen i en sådan omfattning att det krävs särskilda kommentarer.
När jag läste dem fick jag känslan av att de har kommit till för att man känner sig tvungen att skriva några följdmotioner. Samma bild kan man få när det gäller kritiken i det särskilda yttrande om att regeringen inte har tagit ett helhetsgrepp på plan- och bygglagen. Oppositionen vet mycket väl att det pågår en stor översyn och att lagen är både omfattande och komplicerad. De vet också att en proposition är aviserad till 2009. Men i övrigt är det faktiskt ett positivt särskilt yttrande där Socialdemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag till beslut.
Som centerpartist tycker jag om att se helheter, men jag tycker också om att se resultat. Det finns ingen anledning att vänta ytterligare två år med de förändringar som vi behandlar i dag. Ju fortare vi kan göra det enklare för både allmänheten och företagarna, desto bättre, men det är möjligt att det är just det som skiljer alliansens och oppositionens politik åt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 68 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Betänkandet har titeln
Ändringar i plan- och bygglagen
. Det bygger på propositionen som heter
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag
. Den titeln på propositionen är inte riktigt heltäckande. Det handlar lika mycket om tydlighet och kanske inte minst om en ökad frihet för den enskilde fastighetsägaren under ett eget ansvar. Det är något som borgerliga ministrar tydligen tycker att folk kan få ta, som Ewa Thalén Finné tog upp.
Om man tar del av det särskilda yttrande som lämnats av Socialdemokraterna kan man väl inte säga annat än att det av allt att döma finns en ganska stor enighet i sak om de förändringar som föreslås i den här propositionen. Där tas även upp brister i tillämpningen av det befintliga regelverket. Det är någonting som jag kan instämma i. Det har regeringen dessutom uppmärksammat genom att förse Boverket med 10 miljoner för att i samverkan med länsstyrelsen öka kunskaperna med en förbättrad och effektivare tillämpning av plan- och bygglagen som mål. Det är någonting som är en pågående process.
Den här aktuella propositionen handlar alltså om ett första steg. Som representant för Folkpartiet känns det väldigt bra att det handlar just om friggebodar, som för många har blivit en symbol för förenkling och ökad frihet inom byggnationen. Att man nu utökar och ger det här friggebodstänkandet en ny dimension genom att öka det till 15 kvadratmeter känns bara som en utveckling av ett tidigare koncept. Jag utgår ifrån att alla minns eller åtminstone har hört talas om detta. Det var redan 1979, och en del kanske inte upplevde den frihetsrevolution som var, men man har ändå hört talas om den. Jag tänker på Johan Löfstrand. Han var inte så gammal då. Det här upplevdes i alla fall som en väldigt stor frihet för enskilda fastighetsägare. Jag tror nästan att man kände att det inte kan riktigt vara sant att staten låter människor tänka själva och handla på det här viset.
Herr talman! Jag vill också ge en övergripande kommentar till vad som kan utläsas i övrigt i Socialdemokraternas särskilda yttrande. Det framförs att även om de framlagda förslagen är bra efterlyser man en mer heltäckande och genomarbetad proposition. Det har för övrigt även framförts från talarstolen av Johan Löfstrand tidigare.
Jag kan inte riktigt förstå det resonemanget. Alternativet är faktiskt att alla förändringar ska vänta tills man har hittat något slags total sanning i detta. Så ser inte verkligheten ut. Jag tror att sannolikheten för att man ska hitta den sanningen vid ett enda tillfälle är ganska liten. Jag kan inte se annat än att alternativet är att varenda förändring hamnar i en långbänk och att vi får invänta att man har sett över varje sak. Att man tar det stegvis har ingenting med en bristande helhetssyn att göra.
Om nu man ska gå tillbaka i tiden kan man anmärka att det fanns ett delbetänkande om instansordning redan i mars 2004. Det tog faktiskt ett halvår av alliansregering innan det lades fram en proposition om hur man skulle gå vidare i den frågan. Saker och ting har hamnat i långbänk även tidigare. Men det kanske finns en förklaring till det. Man vill ha alla kort på bordet innan man fattar några som helst beslut.
Det kan till och med finnas en fördel med att successivt införa förändringar. Johan Löfstrand pratade om utbildningstillfällen och så vidare. Man kan faktiskt tänka tvärtom. Tar man ett steg i taget kan man tillgodogöra sig de förändringar som kommer också. Som jag sade förut finns det absolut ingen motsatsställning till en helhetssyn på frågan. Det viktiga är att man har målet för ögonen och att man vet att man jobbar mot en enklare och tydligare plan- och bygglag med större frihet för enskilda personer.
Herr talman! Regeringen bereder för övrigt ytterligare förändringar när det gäller mycket av det som efterfrågas i det särskilda yttrandet. I det kommittédirektiv som beslutades om i slutet av september finns med att frågor om detaljplaneläggning, handläggningstider, kontroll och tillsyn samt processen för kommunernas prövning av bygglov och bygganmälan ska utredas vidare. Den utredningen ska lägga fram sina synpunkter den 31 maj 2008. Jag är helt övertygad om att det är en väldigt bra strategi att man nu vågar ta ett första steg för att sedan kunna gå vidare.
Förutom nämnda förändringar om minskad bygglovsplikt för friggebodar och andra mindre anordningar för bostadshus innehåller propositionen och betänkandet en rad viktiga förtydliganden. Ett av dem gäller det som har diskuterats av de flesta talare tidigare, nämligen att man inför den ekonomiska dimensionen i plan- och bygglagen. En hållbar utveckling bygger på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Detta är speciellt viktigt i en avvägningslag som plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen är inte en lag som ska lösa alla världens problem, utan det är en avvägningslag där olika intressen ska vägas mot varandra. Och miljöfaktorerna är inte det som väger lättast i det sammanhanget. Det finns alltså ingen som helst anledning att tro att de förändringar som nu sker på något vis skulle försämra. Det är egentligen tvärtom.
I propositionen står också att vid beaktande av dessa tre dimensioner ska hänsyn tas till förhållandena i angränsande kommuner. Det är också en del av helhetssynen. Här lyfter regeringen fram att det krävs en utveckling av metoder och det inte alltid är det exakta regelverket som är den bästa metoden. Man ska anpassa detta till det man vill uppnå.
Jag skulle vilja passa på att göra kammaren uppmärksam på det projekt som pågår i Västra Götaland, närmare bestämt längs Bohuskusten. Där har man en så kallad integrerad kustzonsplanering där fem kommuner tillsammans med Boverket, Nutek och länsstyrelsen har ett pilotprojekt för att skapa en helhetssyn när det gäller översiktsplanläggning. Det handlar om miljöfaktorer, hur man behandlar sina stränder och så vidare. Det är väldigt viktiga faktorer.
När vi debatterar ett betänkande blir det ofta en diskussion där vi tar upp saker och ting som vi har motsatta åsikter om. Jag tycker att det även är värt att lyfta fram de saker som finns i propositionen om förenklingar. Det togs upp tidigare här att man kan ge periodiska bygglov, det vill säga bygglov av säsongskaraktär. Det är väldigt viktigt för turistorter och andra orter där det finns åtgärder som återkommer varje år. Det är en oerhörd förenkling för de näringsidkarna.
Sedan efterlystes även förenklingar och större tydlighet när det gäller översiktsplanläggningen. Det finns en viktig punkt i den här propositionen som tar upp översiktsplanläggning. Det införs en rättighet att ändra delar av översiktsplanen. Man ska till och med kunna ändra detaljeringsgraden utan att man behöver ändra allting. Man ska bara se konsekvenserna för den övriga översiktsplanen. Man ska även kunna gå in och göra tematiska förändringar, det vill säga att man kan tillgodose särskilda intressen. Det ska man kunna diskutera i en detaljplaneprocess utan att ta tag i hela frågan.
En viktig sak som också tas upp i propositionen är att man även utifrån markföroreningar kan villkora en detaljplan. Man gör en detaljplan och ger rätt att exploatera, men villkoret är att den förorenade marken åtgärdas först. Naturligtvis är det ett sätt att skapa en säkerhet. Den som tar på sig att finansiera och avhjälpa den förorenade marken tillskapar sig en rättighet att kunna exploatera. Det är en bra väg att gå. Vi vet alla hur svårt det annars är att först begära att någon ska åtgärda marken och sedan eventuellt få bygga. Då händer ju ingenting i den frågan.
Herr talman! Jag tror att jag nöjer mig med detta och yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 69 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Ewa Thalén Finné lyfte i sitt anförande fram att det skulle komma ytterligare propositioner om plan- och byggfrågorna utifrån PBL-kommittén. Även Lars Tysklind gjorde det i sitt anförande. Det gläder mig som socialdemokrat att man på Regeringskansliet har slutat att vara oenig och i stället tittar framåt och försöker lösa de problem som har funnits tidigare.
Den fråga som jag har till Lars Tysklind är: Kan Lars Tysklind lova att vi under 2008 kommer att få se ytterligare behandlingar av propositioner utifrån Plan- och bygglagskommittén och att man då tar upp några av de oerhört viktiga och angelägna frågor som vi har diskuterat här i dag?
Anf. 70 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Vad vi kan se i dag är att det finns en utredning som undersöker de frågeställningar som jag tog upp i mitt anförande och att den utredningen ska vara klar den 31 maj 2008. Den vidare beredningen av den frågan får regeringen naturligtvis ta tag i när man har resultatet och ser vilka frågeställningar som kommit fram. Om det hinner komma en proposition under 2008 är ingenting som jag kan utlova här och nu.
Anf. 71 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Det var skönt att höra att det åtminstone arbetas med frågan. Det var lite synd att Lars Tysklind inte kunde lova att det skulle komma en proposition. Vi får väl hoppas att Lars Tysklind försöker engagera sig i frågan och besöker Regeringskansliet för att få dem att lyfta frågan.
Jag hoppas att Lars Tysklind håller med om att det finns ett antal frågor som är oerhört prioriterade och som man kanske borde ha lagt större krut på än på de diskussioner som har förts i Regeringskansliet. Jag förutsätter att alliansföreträdarna i civilutskottet är med när regeringen ska prioritera och bestämma vilka frågor som ska läggas först på dagordningen.
Jag tycker i alla fall att allianspartierna har gjort en felbedömning när de har ställt olika utredningsuppdrag mot varandra. Jag anser att frågorna kring plan- och bygglagen är av den karaktären att de borde ha gått före ett antal andra utredningar, som till exempel införandet av ägarlägenheter och ett antal andra förslag. Anser inte Lars Tysklind att just de här frågorna är av sådan vikt att de borde ha gått före ett antal andra utredningsuppdrag? Det kanske skulle ha varit så att vi redan år 2007 hade kunnat se en mer heltäckande proposition som hade berört många av de förslag som finns i kommittén och som är väldigt viktiga för att få byggandet att komma i gång i Sverige i framtiden.
Anf. 72 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag förstår naturligtvis att Johan Löfstrand drar in ägarlägenheter, men egentligen är det en process för sig. Det är en mycket viktig process för att vi ska få fram det som en upplåtelseform i Sverige. Det är inte det som man ska sätta i något slags motsatsställning mot utvecklingen av plan- och bygglagen.
När man går vidare med en sådan sak som plan- och bygglagen märker man naturligtvis att den har väldigt stor komplexitet. Det åtminstone jag försökte uttrycka var att det inte finns någon anledning att vänta med de förändringar som man ser att man kan genomföra nu bara för att man måste titta vidare på mer komplicerade förändringar.
Jag håller helt med Johan Löfstrand om att det finns mycket som ska förändras. Jag tror att det är viktigt för enskilda människor att ansvarsförhållandena när det gäller bland annat bygglov och bygganmälan får en annan utformning. Jag är helt övertygad om att det kommer att komma bra förslag i den frågan.
När det gäller att lova när propositionen kommer och om vi deltar i processen kan jag säga att vi helt klart ser det som angeläget att prioritera rätt saker. Men precis som jag sade betyder ju inte prioritera att man inte kan göra två saker samtidigt. Det som tas i dag känns som väldigt självklara förändringar och förtydliganden som går att genomföra, medan andra saker är av mer komplex art och måste utredas vidare. Som jag sade förut, så länge man har helheten för ögonen finns det ingen motsatsställning i detta.
Anf. 73 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Jag har två frågor till Lars Tysklind som jag tänkte försöka utveckla. Flera av de förslag som finns i den här propositionen tycker vi är riktigt bra. Men det finns också de som vi tycker är mycket problematiska.
Vår utgångspunkt är ju att vi har en situation i dag som innebär att vi ser en förändring av klimatet som leder till miljöproblem som blir alltmer problematiska att ta hand om allteftersom tiden går. Vi menar att vi inte har tid att vänta. Det är till exempel så att under de senaste 13 åren har externhandeln ökat från 8 till 30 procent. Då har ju totalvolymen vuxit, men andelarna har också vuxit mycket kraftigt.
Vi kan väl förstå att ni som arbetat med betänkandet inte är beredda att gå så långt som vi föreslår, men jag skulle vilja fråga Lars Tysklind om ni från Folkpartiets sida är beredda att inom ramen för regeringsarbetet väcka frågan om ett moratorium för externhandelsetableringar i väntan på att det, som ni säger, kommer fler förslag inom ramen för PBL. Det har flera stycken talat om.
Eftersom varje år som går innebär att vi får felaktiga investeringar och eftersom ni är så måna om en hållbar ekonomisk utveckling är det katastrof om det görs investeringar ytterligare några år som alltså inte är långsiktigt hållbara. Därför vore det intressant att höra om ni på ett sådant område, där det ändå finns en ganska stor stöttning i omvärlden, utanför Sverige, kunde tänka er ett moratorium för att så att säga bespara investerarna att göra fel.
Anf. 74 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag vill först kommentera det som Jan Lindholm säger om att Folkpartiet speciellt skulle vara för en hållbar ekonomisk utveckling. Ja, det är vi. Men vi är faktiskt också väldigt angelägna om en hållbar ekologisk och social utveckling. Man måste se det som en helhet. Det är precis det som plan- och bygglagen handlar om, att man ska kunna göra avvägningar runt detta.
Sedan finns det naturligtvis annan lagstiftning, typ miljöbalken, som har sin roll och som påverkar plan- och bygglagen i många stycken.
När det gäller extern handel kan jag svara ett klart nej. Jag är inte beredd att verka för ett moratorium. Externhandeln ska avgöras med den planprocess som finns. I den planprocessen finns faktiskt just köpcentrum utpekade som en av de enskilda specificerade faktorerna där man kan kräva en miljökonsekvensbeskrivning om man ser att de innebär stor miljöpåverkan. De avvägningar som Jan Lindholm efterfrågar finns faktiskt med som en del i processen.
Med tanke på klimatdiskussionen kan man säga att det ju finns andra saker som förtydligas här som har med klimatförändringen att göra. De bygger mycket på Sårbarhetsutredningens tankegångar kring att man ändå måste anpassa samhället och föra in risken för erosion, översvämningar och sådant i planeringstänket.
Att påstå att dessa förändringar inte ligger i linje med klimatförändringarna och klimathotet är direkt felaktigt.
Anf. 75 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Den del som handlar om att man ska tydliggöra riskerna för erosion och vattenskador tycker vi är bra. Det är en av de positiva delarna som ni har lagt in.
Men om regeringen har insett att klimatfrågan är ett problem tycker vi att det är märkligt att man då inte är beredd att göra någonting för att se till att det inte blir så dramatiskt. Det är alltid mycket billigare att förebygga att ras inträffar eller att översvämningar sker än att vänta på att det ska hända och bygga murar mot problemen.
Problemen uppstår på grund av att vi fortsätter att öka våra utsläpp av klimatgaser. Om vi ser till att vi använder planinstrumentet för att bygga ett samhälle där man inte har samma drivkraft när det gäller hur samhället är konstruerat för att öka dessa utsläpp kan problemen bli mindre. Det är alltid billigare att förebygga att problemen uppstår.
Det är riktigt att plan- och bygglagen innebär att man ska göra avvägningar mellan miljöaspekter, sociala aspekter och ekonomiska aspekter. Nu har ni från majoritetssidan både i betänkandet och här i debatten valt att tala om hållbar ekonomi.
Man kan titta vad Boverket har sagt i sin utvärdering om hur plan- och bygglagen fungerar. Boverket säger tydligt, vilket står i propositionen: Vid exploatering och möjlighet till ökad sysselsättning väger miljöaspekterna ofta lätt i den kommunala planeringen. Även i kommuner med starkt miljöengagemang kommer ekonomisk tillväxt i första hand.
Eftersom ni har valt att i plan- och bygglagen som första punkt dessutom lägga till att man i avvägningen ska stimulera den ekonomiska tillväxten är det oerhört svårt att förstå hur ni då kan tala om hållbar ekonomi.
Anf. 76 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Vi diskuterar här en avvägningslag. Jan Lindholm framför då kritiken att vi bara diskuterar hållbar ekonomi. Att det har kommit upp till diskussion beror på att det i propositionen föreslås att man ska göra det tydligare i plan- och bygglagen vilka faktorer och dimensioner som ska finnas med i den avvägningen. Men man skriver inte att det skulle förändra verkligheten på något sätt.
Sedan är det kommunerna med sitt planmonopol som, med tillsyn av länsstyrelser och andra, jobbar med dessa avvägningar. Naturligtvis kommer de att förändras. De har ju förändrats över tid. Diskussionen om klimathotet är ändå relativ ny i samhällsdebatten. Klimathotet kommer naturligtvis att få en större och större roll i fråga om planläggningen.
I Sårbarhetsutredningen talade man när det gällde översvämningsrisken kring de stora sjöarna till och med om att man i planläggningen ska föra in begrepp som handlar om minimum i fråga om vattenhöjder.
Vi är säkert helt överens om att klimatförändringen, klimathotet och anpassningen till klimatet kommer att komma in i planläggningen i allt högre grad. Men jag tror inte att man löser dessa problem genom att införa otydliga paragrafer i plan- och bygglagen.
Anf. 77 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Tiden skapar nya behov, och samhället måste vara medvetet om dem för att kunna ta till sig dem. En långsiktig och framåtsträvande bostadspolitik måste bestå av olika valmöjligheter. Det finns helt enkelt behov av alternativ, valfrihet och inflytande.
Alliansen tar nu ett första steg att öppna för det genom ett förenklat förfarande i byggandet. Målet med den nya plan- och bygglagen har varit att ytterligare förenkla och förtydliga lagen. I propositionen
Ett första steg för en enklare plan- och bygglag
har regeringen föreslagit vissa förenklingar och förtydliganden av bestämmelserna i plan- och bygglagen helt enkelt i syfte att underlätta arbetet för berörda parter i plan- och byggprocessen.
Vi kristdemokrater har länge sett att det har funnits ett behov av en förenklad lag som snarare stimulerar än hämmar byggnation. Nu tar alliansregeringen ett första steg för att tillgodose detta behov.
Varje år handläggs 5 000-10 000 planärenden och ca 100 000 bygglovsärenden. Alla vi som har tomt och är husägare har någon gång varit med om dessa ärendeprocesser och vet hur krånglig, byråkratisk och tålamodsprövande denna ärendehandläggning har varit. Det gäller även alla de onödiga regler och begränsningar som påverkar tomt- och husägarnas frihet att utforma sitt eget boende i den närmaste omgivningen.
Herr talman! Utgångspunkten för den nya plan- och bygglagen har varit att bestämmelserna ska få en enkel, enhetlig och tydlig utformning. Detta har vi i alliansen lyckats med, och det känns bra att presentera denna reformering av PBL. Det är angeläget att det blir enklare både för företag och för enskilda. Det ska bli lättare att söka bygglov, och handläggningstiderna ska förkortas.
Människans närmiljö som den kommer till uttryck i vårt boende och i samhället runt omkring oss är av stor vikt för vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Alltför många mår dåligt. Därför är det viktigt att vi stimulerar till en trygg och estetiskt tilltalande närmiljö för att allt ska utvecklas i positiv riktning.
Ett kristdemokratiskt samhällsbyggande innebär att man planerar för trygga och vackra miljöer där medborgarna själva tar en aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av närmiljöer.
Den nya plan- och bygglagen innebär att man fortfarande tar stor hänsyn till att påverkan på omgivningen inte blir alltför stor. Ändå är det av stor vikt att fastighetsägaren känner en frihet att kunna skapa den närmiljö och den fastighet som han eller hon vill ha med färre regleringar från politiskt håll.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-12-05
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 5, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2007-12-05Protokoll 2007/08:37
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 2 kap. 2 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkandena 1 och 5.- Reservation 1 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 109 0 0 21 m 87 0 0 10 c 24 0 0 5 fp 23 0 0 5 kd 19 0 0 5 v 0 19 0 3 mp 0 16 0 3 Totalt 262 35 0 52 Beaktande av miljö- och riskfaktorer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 4 kap. 1 § första stycket och 5 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkandena 2 och 6-8.- Reservation 2 (v, mp)
Kungörelse om utställning av planförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 4 kap. 7 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkande 12.- Reservation 3 (v, mp)
Bygglovspliktens omfattning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 8 kap. 4 och 4 b §§ regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) med de ändringarna att bestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C8 yrkande 1.Talerätt för miljöorganisationer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen dels antar 13 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), dels godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motion 2006/07:C7 yrkande 13.- Reservation 4 (v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 111 0 0 19 m 87 0 0 10 c 24 0 0 5 fp 22 0 0 6 kd 18 0 1 5 v 0 19 0 3 mp 0 16 0 3 Totalt 262 35 1 51 Regeringens lagförslag i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 1-5.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del.Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C7 yrkandena 3, 4 och 9-11 samt 2006/07:C8 yrkande 2.- Reservation 5 (v, mp)