Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Betänkande 2019/20:FiU53
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 mars 2020
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Tidsbegränsad möjlighet till anstånd med inbetalning av vissa skatter (FiU53)
Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget för 2020 med anledning av coronaviruset. Ändringarna innebär en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter. Ändringarna syftar till att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag i följderna av spridningen av coronaviruset.
Riksdagen godkände även en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. Förslaget om anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter innebär att statens inkomster beräknas minska med 27 miljarder kronor 2020. För 2021 beräknas i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp.
Ändringarna börjar gälla den 30 mars 2020.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till utskottets förslag om ändringar i statens budget för 2020
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Justering: 2020-03-24
Trycklov: 2020-03-24
Alla beredningar i utskottet
Tidsbegränsad möjlighet till anstånd med inbetalning av vissa skatter (FiU53)
Med anledning av coronaviruset föreslår finansutskottet att riksdagen säger ja till ändringar i statens budget för 2020. Förslaget innebär en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter. Förslaget syftar till att snabbt dämpa tillfälliga likviditetsproblem som kan uppstå för företag i följderna av spridningen av coronaviruset.
Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020. Förslaget om anstånd med inbetalning av vissa skatter och avgifter innebär att statens inkomster beräknas minska med 27 miljarder kronor 2020. För 2021 beräknas i stället inkomsterna öka med motsvarande belopp.
Lagförslaget föreslås börja gälla den 30 mars 2020.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2020-03-26
Debatt om förslag 2019/20:FiU53
Webb-tv: Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Dokument från debatten
- Torsdag den 26 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:94
- Protokoll 2019/20:94 Torsdagen den 26 marsProtokoll 2019/20:94 Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Protokoll från debatten
Anf. 1 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Det är många som är oroliga i dessa dagar. Coronavirusets spridning och det ökade antalet insjuknade i covid-19 är framför allt en humanitär kris, med risk för människors liv och hälsa, men det har också lett till att vi nu har ett mycket allvarligt ekonomiskt läge.
Vi ser hur hela branscher lamslås, och vi har inte sett en sådan takt i antalet varsel sedan finanskrisen. Hela samhället påverkas nu ekonomiskt väldigt snabbt. Den extraordinära situationen kräver att vi också agerar snabbt, samlat och målinriktat för att stötta svensk ekonomi och för att rädda svenska företag, svenska jobb och svensk välfärd.
Det förslag som vi nu har på riksdagens bord visar att vi tar behovet av snabbhet på stort allvar. Regeringen har i en extra ändringsbudget föreslagit att företag ska kunna få anstånd med betalning av vissa skatter och avgifter. Eftersom den skatt som redan har betalats in i början av året också omfattas kan företagen alltså få tillbaka motsvarande belopp, något som kan vara helt nödvändigt för att de som har akuta problem med likviditeten ska kunna övervintra.
För att ge Skatteverket tid att rigga sin organisation var det tänkt att lagen skulle träda i kraft den 7 april, men Skatteverket har genom stora omprioriteringar och ett snabbt agerande nu utlovat att systemet ska kunna fungera redan på måndag. Genom att ett enigt utskott nu flyttat ikraftträdandet av lagen vinner vi tid åt företagen i ett pressat läge.
Detta är förstås inte den enda insats som nu genomförs, utan tvärtom har staten på ett tydligt sätt agerat för att möta de ekonomiska problem som följer av smittspridning och sjukdom. För att säkerställa kreditförsörjningen har en lång rad statliga insatser genomförts för att pumpa in kraft i vårt finansiella system och förse branscher och företag med likviditet i en situation där efterfrågan snabbt har minskat eller, hos vissa, helt försvunnit.
För att säkra jobb vidtas åtgärder för att lyfta bort kostnader från företagen. Staten tar tillfälligt över sjuklöneansvaret, och lönekostnaderna kan reduceras mycket kraftigt genom systemet för korttidspermittering. Och i går presenterade regeringen och samarbetspartierna ytterligare förslag, varav många tidigare lyfts fram av oppositionspartierna, för att ge stöd till företag som har det svårt. En företagsakut inrättas för att stötta drabbade små och medelstora företag. Därtill föreslås sänkta arbetsgivaravgifter, stöd för hyreskostnader till företag i utsatta branscher samt skatteförändringar riktade mot just de mindre företagen.
Fru talman! De senaste årens ekonomiska politik har handlat mycket om att rusta svensk ekonomi och bygga upp motståndskraft mot kriser. Den styrka som har skapats används nu för att säkra svenska jobb och företag och värna vår gemensamma trygghet.
Runt om i vårt land gör människor nu stora insatser för att hindra smittspridning. I sjukvården görs heroiska insatser av personalen för att klara en oerhört svår situation, ett läge som dessutom med stor säkerhet kommer att bli ännu svårare under de kommande dagarna och veckorna. Brist på pengar ska självfallet inte stå i vägen för sjukvårdens insatser. Alla som arbetar med att vårda drabbade ska få de resurser som krävs. Staten kommer att ta alla extraordinära kostnader förknippade med sjukvård på grund av smittan, och de berörda myndigheterna får de resurstillskott som behövs för detta arbete.
Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Det är många som är oroliga just nu. När liv och hälsa hotas påtagligt kan det vara svårt att tänka på annat. Det är oro för nära och kära, oro för jobbet och framtiden och oro för att vi inte vet hur detta ska sluta. Tyvärr är sannolikheten stor att det blir värre innan det blir bättre.
Sverige prövas nu, både mänskligt och ekonomiskt, men det svenska samhället är i grunden starkt. Vi har tillit till varandra och till våra myndigheter, och när det väl gäller kommer vi alla att göra vårt yttersta. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kommer att ta oss igenom denna svåra kris. Alla måste hjälpa till, alla måste göra sitt bästa och alla måste vara sitt bästa. Tillsammans kommer vi att klara av detta.
Fru talman! Dagens beslut handlar om att företag genom skattekontot ska kunna låna pengar direkt av staten för att inte gå i konkurs på grund av brist på pengar. Redan nu har tusentals människor runt om i Sverige förlorat sina jobb, och fler riskerar att göra det. Företag är på väg i konkurs eller har redan hamnat där. Situationen är akut. De beslut som vi fattar de närmaste dagarna och veckorna tror jag är helt avgörande för hur 2020-talet ska bli, och de kommer att påverka oss under lång tid framöver.
I dag kommer riksdagen att göra det möjligt för företag att inte betala in skatter och avgifter för sin personal, och det är likadant med momsen. Detta sker retroaktivt från januari till och med september och innebär att företag, i denna akuta situation, ges möjlighet att låna pengar direkt av staten genom att de inte behöver betala in skatter och avgifter nu direkt. Detta är bra, men kostnaderna för företagen att låna dessa pengar är alldeles för höga och motsvarar en ränta på 6,6 procent. Tanken är ju att vi ska hjälpa företagen. Då kan regeringen och stödpartierna inte sätta en så hög ränta att vissa företag upplever att de inte ens kan ta del av statens krispaket. Vi moderater kommer att göra allt vi kan för att räntan ska bli så låg som möjligt. Vi vill att företag ska ha råd att låna och använda dessa pengar. På det sättet kan vi rädda jobb.
Jag vill rikta ett särskilt tack till riksdagskollegan och kristdemokraten Jakob Forssmed, som genom hårt arbete gjort att vi kan tidigarelägga de akuta åtgärderna en hel vecka. Tack, Jakob! Det kommer att rädda jobb och underlätta för företag som har akut brist på pengar. Jag tror att det är viktigt att vi i riksdagens partier nu hjälps åt att få igenom förslag som är viktiga för Sverige så fort som möjligt.
Fru talman! Avslutningsvis: Denna kris påverkar oss alla i slutändan, och vi måste hjälpas åt tillsammans för att ta oss igenom den. Riksdag och regering beslutar nu om stora räddningspaket för att rädda företag undan konkurs. Vi gör detta för att hårt arbetande människor inte ska förlora sitt arbete. Därför vill jag rikta en uppmaning till alla de företag som nu får permitteringsstöd och krispaket för att kunna behålla sin personal. Jag vill också rikta en uppmaning till alla de banker som nu har en mycket viktig funktion att fylla för att underlätta kreditgivning. Ni kan inte dela ut vinster i detta läge! Riksdagen förväntar sig mer av er. Svenska folket förväntar sig mer av er. Det är allas våra gemensamma skattepengar som nu används för att hindra en ekonomisk katastrof. Att företag först tar emot krispengar för korttidspermitteringar och sedan tar ut pengar - vinst - för att ge till aktieägarna är helt enkelt oacceptabelt i detta läge.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till det liggande förslaget.
Anf. 3 Emil Källström (C)
Fru talman! I dag ska vi besluta om en liten del av alla de krisåtgärder som just nu vidtas, planeras och förbereds. Detta handlar om att öppna en ny kanal för likviditet via skattekontot för landets hårt arbetande företag. I grunden sunda företag ska inte behöva gå i konkurs eller stöta på liknande svårigheter på grund av akut brist på likviditet. Därför tar vi nu mått och steg för att öppna de kanaler som krävs. Detta är en av dem.
Det finns också anledning att påminna om den helhet som genomförs i dessa dagar. Vi har nu på två veckor presenterat åtgärder motsvarande två års normalt reformutrymme, och ingenting tyder på att denna process på något sätt är slut. Det kommer att krävas ytterligare mått och steg för att säkra centrala samhällsfunktioner.
När det gäller direkta lättnader och att vi faktiskt lyfter bort kostnader från våra företag handlar det om sänkta arbetsgivaravgifter, ett slopat sjuklöneansvar, en facilitet för kraftigt sänkta hyror till drabbade branscher och ett korttidspermitteringsupplägg som väldigt många såväl små som stora företag redan nu har nyttjat.
När det gäller krediter och möjlighet till likviditet till företagen handlar det nu om statligt garanterade lån via bankerna och ordentliga tillskott till Almi, EKN och liknande aktörer som stöttar den svenska företagsamheten. Det är krediter via skattekonto som vi ska fatta beslut om i dag.
En mindre men viktig fråga är frågan om vilken ränta som ska gälla för denna kreditlina. I dagsläget ligger årsräntan på motsvarande 6,6 procent. Varför gör den det? Jo, det gör den för att vi använder oss av det föreliggande förslaget och ett befintligt förslag som kunde användas så snabbt som möjligt.
Jag vill vara tydlig med att om detta blir ett mer långsiktigt förlopp och vi ser att detta nyttjas längre, då behöver årsräntan komma ned. Jag säger i dag vad finansministern sa på en presskonferens i går, nämligen att vi ser fram emot att diskutera detta i finansutskottet för att se på vilken nivå den långsiktiga räntan ska ligga.
Men det är också viktigt att säga till de företag som nu nyttjar detta - tusentals företag har redan anmält sitt intresse av att nyttja detta - att den initiala räntan om man nyttjar detta en månad, två månader eller tre månader redan i dag är mycket låg. Man kan nyttja detta verktyg redan i dag och känna sig trygg, inte minst eftersom Skatteverket i dag har gått ut och sagt att man pausar företrädaransvaret kopplat till de krediter som ges via skattekontot.
Det gemensamma för alla de mått och steg som tas dessa veckor är att vi ska säkra de centrala samhällsfunktionerna. Sverige ska fortsätta fungera även i denna mycket oroliga tid. Vi ska också göra det vi kan för att säkra svenska jobb och företag. Då handlar det om att fortsätta lyfta kostnader från inte minst de små och medelstora företagens axlar för att de ska kunna klara av att övervintra och för att de ska finnas kvar när konjunkturen vänder och när dagens mycket allvarliga skeende vänds till något annat och bättre.
Det är mycket jobb kvar. Vi tar ett steg i dag genom det beslut som vi kommer att fatta senare under eftermiddagen. Jag yrkar bifall till propositionen och därmed till utskottets förslag.
Anf. 4 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Det är svåra tider. Det är väldigt många som gör väldigt stora uppoffringar och som sliter något oerhört mycket inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen för att möta denna kris. Det är väldigt många som är oroliga för sina anhöriga, som har anhöriga som har blivit sjuka eller som riskerar att bli sjuka. Och det är människor som avlider.
Jag tror att vi är många som längtar efter anhöriga. Man får inte besöka sin gamla mamma längre. Det tycker jag är jobbigt. Jag skulle gärna vilja finnas där för min mamma. Det kan jag inte göra nu. Man får skicka kort och brev, och man får prata lite extra mycket i telefon.
Eftersom det är många som offrar väldigt mycket och samhället sätter in mycket stora resurser för att skydda de riskgrupper som finns tycker man också att det finns ett särskilt ansvar hos var och en av oss. Därför blir man lite upprörd när man ser människor som tycker att det är viktigare att de får gå och handla rökt ål i Östermalmshallen trots att de tillhör en riskgrupp eller att de tycker att de är så friska och vitala att de kan sitta var de vill. Man har ett samhällsansvar även i denna kris. Även om man kanske inte trodde att man hade det tidigare ska man ta det särskilt nu, skulle jag vilja föra fram.
Jag sa att det är väldigt många som sliter väldigt hårt. Vi vet också att välfärden under lång tid varit underfinansierad så att vi har haft sämre förutsättningar att möta denna kris. Det är vårdpersonal som har lämnat sina jobb på grund av att arbetsvillkoren har varit alldeles för tuffa. Man har inte orkat med, utan man har sökt sig bort. På samma sätt är det för lärare. Och inom äldreomsorgen är det en ständig stress.
Nu är det många människor som redan har förlorat jobbet. Före denna kris var det ungefär 700 000 i detta land som var visstidsanställda. Det betyder att de kommer att få gå först. Det är så arbetsmarknaden fungerar. Väldigt många av dem har inte tillgång till en a-kassa. Jag tror att ungefär fyra av tio arbetslösa har tillgång till a-kassa. Vi har ett mycket hårt regelverk. Dessa människor ska nu betala sin hyra den sista mars.
Vi talar här om paket som är väldigt stora, och regeringen presenterade ytterligare paket i går. Jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att rädda jobb och företag. Vi ska jobba tillsammans för det. Men vi måste också se att det finns väldigt många människor som har det mycket tufft ekonomiskt i denna kris. Det finns ensamstående mammor, och jag fick ett brev i morse där det lyftes fram att de inte har pengar till mat nu när gymnasieskolorna har stängt. Det finns arbetslösa som hör av sig och frågar hur de ska klara hyran. Var finns hyresgästerna hos regeringen och samarbetspartierna? Hur ska dessa människor klara sin hyresinbetalning den sista mars? Ska människor behöva vräkas för att vi har en medicinsk kris? Jag tycker inte det. Jag tycker att eleverna i gymnasieskolan ska ha mat på bordet. Därför har vi föreslagit ett extra studiebidrag. Jag tycker att vi ska ändra regelverken i a-kassan mycket snabbt - det skulle redan ha varit gjort - och jag tycker att ersättningsnivåerna ska höjas. Jag tycker att vi ska storsatsa på äldreomsorg, vård och skola.
Detta paket med skattekontot tycker jag är ett bra sätt att jobba. Man får använda de befintliga system som finns för att snabbt ta fram förslag. Jag skulle också vilja lyfta fram Jakob Forssmeds insats som har gjort att detta nu går fortare. Han har lagt ned en hel del arbete för att möjliggöra detta. Jag tycker att vi tillsammans sedan småningom kommit framåt.
Sedan finns det en diskussion om räntenivån på skattekontot. Den diskussionen får fortsätta. Nu har man vidtagit åtgärder med krediter, som presenterades i går. Men samtidigt är räntan hög, och det är en ränta som är lika för alla. Det kanske man också skulle behöva diskutera. Jag tror att vi helt enkelt behöver återkomma till denna diskussion, och så får vi se var vi kan landa. Men det är bra att detta nu kan tas snabbare, och jag ställer mig bakom utskottets förslag. Men jag skulle också till slut vilja skicka en uppmaning: Se hyresgästerna, se dem som är arbetslösa och se alla dem som sliter i vården och äldreomsorgen och ta fram paket för dem också!
Anf. 5 Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Coronaepidemin slår mot liv och hälsa, den prövar oss nu brett och vi behöver göra precis allt vi kan för att skydda dem som är allra mest utsatta i denna situation.
Också den ekonomiska krisen i coronaepidemins spår saknar motstycke i modern tid. När land efter land vidtar drastiska åtgärder i syfte att begränsa smittspridningen blir effekterna på den globala ekonomin närmast förödande.
I Sverige är vi mitt i en ekonomisk kris av en magnitud som vi inte sett i modern tid - dess enorma hastighet motsvaras enbart av dess djup. Människor ser sina livsverk smälta ihop framför ögonen, och många står samtidigt utanför trygghetssystemen.
Den arbetslöshet som riskerar att bli väldigt kraftig riskerar att föra med sig otrygghet och allvarliga hälsokonsekvenser. Vi vet att psykisk och fysisk ohälsa, sociala problem och brist på gemenskap följer i arbetslöshetens spår. Fortfarande lider många av de hälsomässiga sviterna av finanskrisen för över tio år sedan. Effekterna riskerar att bli ännu större nu och att faktiskt förkorta liv.
Om betydande delar av näringslivet går under och många blir arbetslösa på grund av denna kraftiga men tillfälliga utbuds- och efterfrågechock kommer vi att få dras med omfattande problem i samhällsekonomin under lång tid, även efter att ekonomin återgått till mer av ett normalläge. Det handlar om förlorade resurser, bland annat till välfärden. Det handlar om arbetstillfällen - som ger försörjning och sammanhang - som inte återkommer.
Även sådant entreprenörskap och företagande som byggt Sverige starkt under decennier kan slås i spillror. Sådant entreprenörskap och företagande ser vi också verksamt nu, mitt under krisen. Företag ser problem och finner lösningar, som när industrin snabbt ställer om till produktion av avancerat sjukvårdsmaterial eller skolar om personal.
Detta entreprenörskap finns inte bara i företag. Det finns också i det breda civilsamhälle som nu, trots egna svårigheter, kliver fram och tar ett stort ansvar för dem som drabbas av - inte minst - ensamhet och isolering.
Det regeringen har föreslagit har varit rimliga åtgärder i sig. I går kom nya förslag som innebär mer av kostnadslättnader också för de mindre företagen samt statliga kreditgarantier. Det är bra och nödvändigt, men det kommer att krävas ännu mer.
Det är klart att staten måste ha kvar möjligheter att stimulera ekonomin också i ett senare skede, men det finns en fara i att vänta med eller tveka om ännu mer kraftfulla åtgärder i detta läge. Det är bättre att nu i kris skala upp i betydande omfattning än att bygga ut stödåtgärderna successivt över tid, för då finns risk att det inte finns arbetsgivare kvar att stödja.
I och med dagens betänkande tar finansutskottet ett särskilt initiativ för att tidigarelägga den möjlighet att begära anstånd med inbetalning av skatter och avgifter som har föreslagits. Denna möjlighet innebär också att man kan få tidigare inbetalda skatter och avgifter för det första kvartalet återbetalda retroaktivt.
Detta är väldigt bra. Det kan snabbt stärka likviditeten i företag och bli ett slags livboj att hålla fast i för att inte duka under i väntan på andra stödåtgärder eller i väntan på att det ljusnar.
Varje dag är viktig nu i det dramatiska förlopp som vi ser. Därför är jag glad att jag kunde initiera en process för att ändra i regeringens förslag så att detta nu kommer på plats en vecka tidigare. Jag är också glad att det fanns en villighet och ett brett stöd i finansutskottet för att göra detta. Kansliet har jobbat hårt med att få det på plats. Även Skatteverket har tagit på sig beredvillighetens skor i detta sammanhang. Det behövs nu, och det kan bidra till att rädda krisande företag och undvika varsel och konkurser.
Men det är samtidigt problematiskt att staten tar ut en ränta på detta anståndsbelopp som motsvarar 6,6 procent på årsbasis. Det gör att företag tvekar att greppa tag i denna livboj och att stödet inte får de effekter som det är tänkt att få. Möjligheten till retroaktivt anstånd är ju någonting som vi vill ska användas så att företagen kan bli mer likvida på kort sikt. Dagens räntenivå avskräcker - dels avskräcker den rent matematiskt, dels uppfattas det som som att staten inte bara är intresserad av att rädda företag utan också av att tjäna en hacka i sammanhanget. Det tror jag just nu är ganska dåligt.
Räntan kan förstås inte vara lägre än vad ett företag kan få på ett inlåningskonto; det skulle ge rena arbitragevinster. Bland annat av det skälet behöver det finnas en ränta, men den kan och bör sänkas rejält. Om det skulle innebära att vissa medel flödar från banksystemet och de krediter som ges där och i stället hamnar i detta system menar jag att det är någonting som man kan leva med.
Vi har också ett förslag om kreditgarantier som syftar till delvis samma sak, nämligen att staten i det här läget ska ta över en större del av kreditriskerna. Då kan man också sänka räntan på anståndsbeloppet och behöver inte vara lika bekymrad för det eftersom man har andra system med samma syfte.
Jag tror att det skulle vara välgörande - faktiskt en hoppingivande gärning - om denna ränta kunde sänkas. Jag hoppas på liknande och bra samarbete i denna fråga i finansutskottet.
Ett annat hinder för att greppa tag i den här livbojen har varit företrädaransvaret, som kristdemokrater och många andra har krävt ska pausas. Med den tillämpning som har gällt hittills har det funnits risk att småföretagare skulle bli personligt ansvariga om företaget skulle gå i konkurs med en skatteskuld.
Nu meddelar dock Skatteverket att man inte kommer att ansöka om företrädaransvar, utan man pausar detta under den tid som den tillfälliga anståndsmöjligheten löper. Detta är otroligt välgörande för att fler företag ska kunna klara sig i det här läget. Kan vi därtill sänka räntan vore det mycket verksamt.
Detta är bara en del av allt som nu diskuteras. Från Kristdemokraternas sida ser vi framför oss att vi behöver göra ytterligare saker.
Vi ser att vi behöver stärka systemet med korttidspermitteringar så att det blir möjligt att använda detta också på högre nivåer - ända upp till 90 procent av arbetstiden - så att arbetsgivaren får en reduktion av lönekostnader på nästan 80 procent.
Lönetaket behöver höjas så att fler grupper omfattas.
Systemet behöver vidgas så att fler företag kan använda systemet. Jag hoppas att finansutskottet i beredningen ska kunna vidga möjligheten något. Redan nu står det klart att det finns stöd för att även anställda familjemedlemmar i familjeföretag ska kunna omfattas av korttidsarbete, och det är väldigt bra.
Jag tror också att vi behöver ta bort den begränsning som funnits om att man ska vidta andra åtgärder och säga upp tillfällig personal, detta för att man inte ska vidta åtgärder som helt enkelt inte har varit avsedda.
Till sist vill jag säga något om alla dem som redan har fått lämna arbetet, som har haft tillfälliga anställningar och som ofta står utanför trygghetssystemen. Det behöver nu skyndsamt komma förslag från regeringen för att förbättra möjligheterna att få a-kassa. Det gäller inte minst tillfälligt anställda och timanställda, som är de första som förlorat sina arbeten i denna kris.
Här finns det goda idéer som vi bör pröva. Att dubbelräkna antalet medlemsmånader och att tillfälligt mildra arbetsvillkoret skulle kunna vara saker som gör att fler människor kan omfattas av ett bättre skydd i det här läget och inte blir hänvisade till stor otrygghet.
I ett senare skede kommer andra åtgärder att behövas, såsom utbildningsplatser, välfärdsstöd och investeringar. Men just nu behöver vi göra saker akut och direkt för att rädda jobb och undvika varsel.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 6 Mats Persson (L)
Fru talman och ledamöter! Coronakrisen är här, och den är allvarlig. Många människor gör nu varje dag stora insatser i sjukvården, i skolan och runt om i vårt samhälle för att dämpa den oro som många känner. Stora insatser görs för att se till att sjukvården fungerar, och stora insatser görs för att människor ska känna trygghet.
En viktig aspekt av trygghet handlar om jobb - om att veta att man har ett jobb att gå till och om att företagaren känner trygghet i att företaget finns kvar och att företaget kan överleva trots den coronakris vi just nu ser.
Fru talman! Jag tror att det viktigaste svensk politik kan göra just nu handlar om jobben och om att undvika massarbetslöshet. Vi vet att när massarbetslösheten slår till kommer människor att förlora jobbet, aldrig komma tillbaka till arbetsmarknaden och aldrig få tillbaka framtidstron. De sociala kostnaderna kommer att bli väldigt höga.
Jag tror inte att man kan övervärdera hur höga dessa kostnader blir och hur farligt detta är för sammanhållningen i ett samhälle. Därför måste budskapet från svensk politik nu vara att vi är beredda att göra det som krävs för att säkra jobben i Sverige och att vi är beredda att göra det som krävs för att undvika massarbetslöshet.
Det betyder inte att alla kommer att behålla jobbet. Det betyder inte att vartenda företag är skyddat från att gå i konkurs. Men vi är beredda att göra det som krävs för att undvika massarbetslöshet, stora sociala påfrestningar och stor social oro.
Det är viktigt att ett samhälle håller ihop och att människor känner framtidstro. En viktig del i det handlar om de krispaket som nu lanseras och läggs fram för att säkra svenska jobb, för att säkerställa att företagare finns kvar och kan anställa också i framtiden. Det handlar då om att se till att kostnaderna blir lägre för den hyra man har men också för de anställda man har, men också att man kan få pengar tillbaka, att man kan få tillbaka de skattepengar man har betalat in eller få anstånd med de skatteinbetalningar man ska göra. Det är ett viktigt sätt att se till att företagare får mer pengar på banken och mer pengar in på kontot som kan användas här och nu.
En del av det som vi tar ställning till i den här debatten innebär att vi nu gör allt vi kan från riksdagens sida för att se till att behandla krispaketen så snabbt som möjligt så att företagare så tidigt som möjligt ska kunna använda sig av de regler som nu ska införas. Det är också viktigt att vi ser till att de regelverk som vi nu får på plats är så bra som de bara kan vara. En sådan del handlar om räntan på anståndet, och jag ser fram emot de diskussioner vi kommer att ha i finansutskottet för att se till att räntan blir så bra som möjligt för Sveriges företagare.
Fru talman! Vi är beredda att göra det som krävs för att säkra svenska jobb. Med det betänkande vi behandlar just nu tar vi ett första steg för att se till att jobben säkras och att företagen är basen för den svenska ekonomin.
Anf. 7 Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag är oerhört ofta väldigt stolt över Sverige, och för varje dag som går i den här krisen djupnar den känslan hos mig. Det är så många fantastiska insatser som görs runtom i vårt land just nu, självklart och kanske framför allt inom vården som ställer om och som vårdar och omvårdar.
I hela det breda beredskapsarbetet ställer myndigheter om och gör det som krävs, och frivilligorganisationer stiger fram och erbjuder sina tjänster och sina händer och fötter, så att vi allihop kan genomgå den här krisen tillsammans.
Det kommer till viss del att innebära att vi tillsammans sörjer dem vi förlorar. Inte minst innebär det att vi går ihop för att mildra effekterna. En oerhört viktig del av det är självklart att mildra de ekonomiska effekterna av de väldigt tuffa beslut som tas för att hantera smittan.
Många företag är nu oerhört oroliga för morgondagen och för framtiden. Många människor har redan blivit av med sina jobb. Det ringer inte längre i telefonen hos de timanställda.
Därför är det oerhört viktigt att vi nu snabbt och resolut gör allt vi kan för att mildra denna smäll för svenska företag, så att så många som möjligt får behålla sitt jobb och sin inkomst. Det behövs många åtgärder, och regeringen och samarbetspartierna har presenterat ett flertal paket.
Redan i början av denna kris var Riksbanken väldigt tydlig mot oss i finansutskottet med att detta bland annat kommer att vara en fråga om pengar i den dagliga kassan hos många svenska företag, och vi pratar här i dag om åtgärder som handlar om just detta. Vi kan använda skattekontot som ett sätt att frigöra pengar till många företag. Det är praktiskt, det är reellt och det är här och nu. Genom ett gott samarbete i utskottet ser vi till att detta kommer att vara möjligt redan från och med nästa vecka. Det blir också möjligt att få anstånd med skatten.
En sak som presenterades i går, som är viktig för väldigt många som har ett eget företag, är att de som står inför att betala in moms för förra året, som av många ska betalas under de kommande veckorna, inte behöver göra det. Det är ett tydligt besked att man kan skjuta fram momsinbetalningen och behålla pengarna för att hålla sitt företag levande. Det är den typen av väldigt praktiska och resoluta åtgärder som vi nu genomför, en efter en, för att hålla företag under armarna.
Jag är väldigt glad att vi kan göra så mycket av detta arbete genom god dialog i utskotten och i riksdagen, så att vi gemensamt kan fatta konsensusbeslut här i kammaren. Vi har mycket arbete framför oss, och vi har många diskussioner framför oss, och dem ska vi ta i god ton.
Jag tycker också att det är oerhört bra att vi har ett tydligt gemensamt budskap från politiken till de företag som nu tar del av de åtgärder som vi erbjuder att det inte är lämpligt att kombinera att ta del av statliga stöd och samtidigt dela ut bonusar eller göra utdelningar till sina aktieägare. Det är anstötligt att göra detta. I vissa delar av regelverket kan vi reglera att detta inte blir möjligt, men eftersom vi inför reglerna snabbt har vi inte lyckats få in den detaljen i alla regler. Därför måste vi nu vädja till alla som går på företagsstämmor nu under våren om er anständighet och moral att antingen skjuta besluten på framtiden eller göra det enda rätta och hålla inne utdelningarna, för nu gör vi detta tillsammans, och då ställer alla upp och är solidariska. Det är viktigt, för signalen till alla som förlorar sina jobb blir annars oerhört olycklig och riskerar att skapa splittring i vårt land, och det är det sista vi behöver just nu. Vi ska hantera den här krisen tillsammans.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 7.)
Beslut, Genomförd
Beslut: Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2019/20:94 Torsdagen den 26 marsProtokoll 2019/20:94 Ändringar i statens budget för 2020 - Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändringar i statens budget för 2020
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) antar utskottets förslag i bilaga 2 till lag om ändring i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall,
b) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2020 enligt utskottets förslag i bilaga 1.