Bet&auml;nkanden inneh&aring;ller utskottens f&ouml;rslag till hur riksdagen ska besluta i olika &auml;renden.

Betänkande

Departementsserien, Ds, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen. Serien inneh&aring;ller utredningar som regeringens departement har gjort.

Departementsserien

EU-initiativ &auml;r dokument fr&aring;n EU-kommissionen, s&aring; kallade COM-dokument. COM-dokument kan till exempel vara f&ouml;rslag till ny eller &auml;ndrad lagstiftning, policydokument eller rapporter. Dokumenten kan ligga till grund f&ouml;r till exempel regeringens fakta-pm om EU-f&ouml;rslag eller utskottens utl&aring;tanden.&nbsp;

EU-dokument

Protokollen fr&aring;n utskottens och EU-n&auml;mndens sammantr&auml;den talar om vilka fr&aring;gor som togs upp.

EU-nämndens protokoll

Skriftligt samr&aring;d inneb&auml;r att regeringen samr&aring;der med EU-n&auml;mnden utan att n&auml;mnden samlas. Samr&aring;det genomf&ouml;rs via e-post.

EU-nämndens skriftliga samråd

I EU-n&auml;mndens uppteckningar st&aring;r det vad som sagts under n&auml;mndens sammantr&auml;den. Uppteckningarna publiceras ungef&auml;r tv&aring; veckor efter sammantr&auml;det.

EU-nämndens uppteckningar

En faktapromemoria, fakta-PM, &auml;r en redog&ouml;relse fr&aring;n regeringen till riksdagen om ett f&ouml;rslag fr&aring;n EU-kommissionen. D&auml;r framg&aring;r vad f&ouml;rslaget g&aring;r ut p&aring;, hur det kan p&aring;verka svenska regler och vad regeringen anser om f&ouml;rslaget.

Fakta-pm om EU-förslag

Framst&auml;llningar &auml;r f&ouml;rslag fr&aring;n organ som utsetts av riksdagen. Exempel p&aring; riksdagsorgan &auml;r Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framst&auml;llningar kallades under perioden 1975&ndash;2002/03 f&ouml;r f&ouml;rslag. Riksdagens organ l&auml;mnar ocks&aring; in redog&ouml;relser f&ouml;r &aring;rets verksamhet till riksdagen.

Framställning

Interpellationer &auml;r en typ av fr&aring;gor som debatteras i kammaren n&auml;stan varje vecka. Ledamoten st&auml;ller interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och f&aring;r svar b&aring;de skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellation

I f&ouml;redragningslistorna st&aring;r det vilka &auml;renden som ska behandlas under kammarens sammantr&auml;den.

Kammarens föredragningslistor

Kommitt&eacute;ber&auml;ttelser inneh&aring;ller information om de utredningar som regeringen har tillsatt, bland annat om vilka personer som arbetar i utredningarna.

Kommittéberättelse

Kommitt&eacute;direktiv &auml;r riktlinjer f&ouml;r de utredningar, eller kommitt&eacute;er, som regeringen tills&auml;tter.

Kommittédirektiv

Riksdagsledam&ouml;terna kan l&auml;mna in anm&auml;lningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anm&auml;lningarna finns i KU:s granskningsbet&auml;nkande.

KU-anmälan

S&auml;rskilda kallelser och f&ouml;redragningslistor talar om n&auml;r konstitutionsutskottet, KU, sammantr&auml;der f&ouml;r att behandla de gransknings&auml;renden som initierats efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar. I dokumenten st&aring;r det &auml;ven vilka &auml;renden KU ska ta upp.

KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor

Protokoll fr&aring;n KU:s s&auml;rskilda sammantr&auml;den d&auml;r konstitutionsutskottet, KU, behandlar de gransknings&auml;renden som inletts efter ledam&ouml;ternas KU-anm&auml;lningar.

KU:s särskilda protokoll

Motioner &auml;r f&ouml;rslag som riksdagens ledam&ouml;ter har l&auml;mnat till riksdagen.

Motion

N&auml;r kammarens ledam&ouml;ter tycker olika i en fr&aring;ga kan kammaren fatta beslut genom omr&ouml;stning, votering. H&auml;r syns det hur alla ledam&ouml;terna har r&ouml;stat i de omr&ouml;stningar d&auml;r r&ouml;sterna har r&auml;knats, det vill s&auml;ga n&auml;r ledam&ouml;terna har r&ouml;stat genom att trycka p&aring; knappar. Det &auml;r resultaten fr&aring;n huvudvoteringarna som visas. F&ouml;rberedande voteringar redovisas i kammarens protokoll.

Omröstning

Propositioner &auml;r f&ouml;rslag till nya lagar och lag&auml;ndringar som regeringen l&auml;mnar till riksdagen. Regeringen l&auml;mnar ocks&aring; skrivelser, som har en mer redog&ouml;rande karakt&auml;r och inte inneh&aring;ller f&ouml;rslag till riksdagsbeslut.

Proposition

I kammarens protokoll finns allt som s&auml;gs i kammaren nedskrivet. I protokollet st&aring;r det ocks&aring; hur partierna har r&ouml;stat. Ett snabbprotokoll publiceras ungef&auml;r sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren &auml;r slut. Det slutliga protokollet &auml;r f&auml;rdigt efter n&aring;gra veckor.

Protokoll

Utskotten skriver rapporter n&auml;r de arbetar med att f&ouml;lja upp och utv&auml;rdera de beslut som riksdagen har fattat.

Rapport från riksdagen

Redogörelse

Riksdagsf&ouml;rvaltningens f&ouml;rfattningssamling, RFS, inneh&aring;ller f&ouml;reskrifter beslutade av Riksdagsf&ouml;rvaltningen (riksdagsstyrelsen eller riksdagsdirekt&ouml;ren) eller andra myndigheter under riksdagen, f&ouml;rutom Riksbanken och Riksrevisionen.

Riksdagsskrivelser &auml;r meddelanden fr&aring;n riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat.

Riksdagsskrivelse

Riksrevisionen &auml;r en myndighet som h&ouml;r till riksdagen och ansvarar f&ouml;r den ekonomiska granskningen av regeringen och de statliga myndigheterna. Riksrevisionen l&auml;mnar sina granskningsrapporter direkt till riksdagen.

Riksrevisionens granskningsrapport

Riksdagens ledam&ouml;ter kan kontrollera regeringen genom att st&auml;lla skriftliga fr&aring;gor till ministrarna. Ministrarna besvarar fr&aring;gorna skriftligt.

Skriftlig fråga

Skrivelse

Statens offentliga utredningar, SOU, &auml;r en serie av f&ouml;rslag som olika utredningar har l&auml;mnat till regeringen.

Statens offentliga utredningar

Svar på skriftlig fråga

Svensk f&ouml;rfattningssamling (SFS) inneh&aring;ller g&auml;llande lagar och f&ouml;rordningar. Om en f&ouml;rfattning &auml;ndras ers&auml;tts den gamla texten med den nya.&nbsp;

Svensk författningssamling

I talarlistorna st&aring;r det vilka ledam&ouml;ter som p&aring; f&ouml;rhand har anm&auml;lt att de vill tala under kammarens sammantr&auml;den.

Talarlista

Utskotten kan granska meddelanden fr&aring;n EU:s institutioner. Ofta handlar det om s&aring; kallade strategiska dokument fr&aring;n EU-kommissionen som kan vara id&eacute;dokument, diskussionsunderlag och l&aring;ngsiktiga planer f&ouml;r kommande lagstiftning. N&auml;r ett utskott har granskat ett s&aring;dant meddelande skriver det ett utl&aring;tande till kammaren om granskningen.
Utskotten g&ouml;r ocks&aring; subsidiaritetspr&ouml;vningar av EU-f&ouml;rslag. De ska d&aring; bed&ouml;ma om ett beslut b&ouml;r fattas p&aring; EU-niv&aring; eller av p&aring; nationell niv&aring;. Om utskottet anser att f&ouml;rslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utl&aring;tande.&nbsp;

Utlåtande

Viktigare utredningar som g&ouml;rs inom Riksdagsf&ouml;rvaltningen ing&aring;r i en serie som kallas f&ouml;r URF. URF st&aring;r f&ouml;r Utredningar fr&aring;n Riksdagsf&ouml;rvaltningen. Utredningarna tills&auml;tts av riksdagsdirekt&ouml;ren eller riksdagsstyrelsen.

Utredning från Riksdagsförvaltningen

Utskottens protokoll

Valpr&ouml;vningsn&auml;mnden, VPN, pr&ouml;var &ouml;verklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullm&auml;ktige samt Sametinget och Europaparlamentet. &Auml;ven &ouml;verklaganden av nationella folkomr&ouml;stningar pr&ouml;vas. N&auml;mndens beslut sedan 1975 finns tillg&auml;ngliga.
F&ouml;r varje beslut anges beslutets diarienummer och i f&ouml;rekommande fall &auml;ven r&auml;ttsfallsbeteckningen. En s&aring;dan fanns f&ouml;r besluten f&ouml;re 2015 d&aring; dessa gavs ut i en skriftlig r&auml;ttsfallssamling.

Valprövningsnämndens beslut

Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation ()
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">107</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">36</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">38</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">39</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">20</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">10</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">250</td><td class="summa_nej">0</td><td class="summa_avstar">4</td><td class="summa_franvarande">95</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

<table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
Utskottets förslag mot reservation 23 (m, c, fp, kd)
</td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">109</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">35</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">38</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">17</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">15</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">39</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">9</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">20</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">13</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">21</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">11</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">6</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">143</td><td class="summa_nej">112</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">94</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>

2006-06-02

EU-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd (MJU23)


Fru talman! I dag debatterar riksdagens miljö- och jordbruksutskott det så kallade kontroll- och hygienpaketet. Det är en anpassning till nya EG-bestämmelser.
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:128 som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till åtta EG-förordningar som i huvudsak reglerar livsmedels- och fodersäkerhet, livsmedels- och foderhygien samt offentlig kontroll över regelverken om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd.
I betänkandet berörs också en EG-förordning som handlar om skydd av djur vid djurtransporter liksom förslag på ett genomförande av ett EG-direktiv om skydd mot växtskadegörare i svensk rätt.
Reglerna är uppdelade i hygienregler som gäller för livsmedelsföretagare och kontrollregler som gäller kontrollmyndigheterna. Det föreslås att begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet ersätts med begreppen offentlig kontroll och kontrollmyndighet. 
Den grundläggande principen är att företagaren har ansvar för de produkter som tillverkas och att hygienen är viktig i hela kedjan, från jord till bord.
Förändringar i lagstiftningen innebär både en modernisering och en förenkling av den tidigare lagstiftningen samt en ökad harmonisering inom EU.



Fru talman! När det gäller den gemensamma EU-marknaden och ordningen är det bra att vi nu anpassar vår tillämpning så att den blir EU-gemensam. Allt som har att göra med djur, mat och den förädlingen finns nu på en gemensam marknad. Det är där som många företagare, framför allt jordbruksföretagare, konkurrerar. Det är bra om det blir så likvärdig tillämpning som möjligt.
Låt mig börja med perspektivet att alla de som håller på med mat - i olika former - och djur oftast är människor. Det är människor som är företagare. För dem är det viktigt att känna att de har ett direkt ansvar för sina djur och för det de producerar. För dem är det också viktigt att det inte blir för mycket krångel, att tillsynen inte kostar för mycket eller att tidsåtgången blir för stor så att fokus på detta tar för mycket av den tid som de vill lägga på att vara duktiga människor som är duktiga företagare som tar ett bra ansvar.
När det gäller den här propositionen kan jag medge att regeringen har gjort ett gott försök att ta till sig den kritik som har funnits tidigare. Det är ett problem att avgifterna är olika över landet mellan kommunerna. Det finns ett problem med att kompetensen på den tillsyn som utförs har varit olika av olika skäl och att också tillämpningen har varit olika.
Jag upplever ändå att det har gjorts en del försök att förbättra detta.
Jag har dock en principiell invändning.
När det gäller alla avgifter som nu ska tas ut för tillsyn, oavsett vilken, finns det ett resonemang om att de myndigheter som är ansvariga - Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Djurskyddsmyndigheten - ska lägga fram vad som ska kontrolleras. Det skulle i och för sig kunna vara bra så att det blir en likvärdig kontroll. De ska också ta fram en prislapp på vad detta ska kosta så att kommunerna kan ta ut en mer rättvis avgift. Det skulle också kunna vara ett rätt tänk.
Jag vill tänka något längre. Det finns en risk att någon som lägger in krav på vad som ska uppfyllas i en tillsyn ser till att någon annan, som är den som ska betala, inte alltid bekymrar sig för vad kostnaden blir. Det finns en uppenbar risk att de människor och företagare som ska betala kommer att få betala en väldigt hög avgift för en tillsyn.
Vi har en principiell inställning till detta. Det är att den första kontroll som görs ska vara skattefinansierad fullt ut. Man ska inte betala för det första besöket. Det ligger naturligtvis i allas vårt intresse att tredje person, eller djur, skyddas. Därför tycker vi att den avgiften ska betalas via skattefinansiering.
Om det föranleder ett återbesök på grund av en brist bör den avgiften tas ut av den som har felat.
Jag tror att ägaransvaret är viktigt, även om vi som samhälle måste känna att konsumenterna skyddas och att djuren har det bra får vi aldrig glömma det ansvar som ligger hos ägaren. Jag vill betona att jag tycker att det är bra att alltfler företag har egenkontrollprogram.
Det nya sättet att resonera, som finns i propositionen, att det ska vara utifrån ett riskbaserat tänkande, skulle kunna vara positivt och innebära att det blir olika intervall mellan tillsynen beroende på vilka egenkontrollprogram man har. Det kan jag tycka är bra i praktiken.
I betänkandet finns det ett antal reservationer från oss moderater som ur ett företagarperspektiv belyser hur vi vill se en något annorlunda ordning för maten och djuren. I dag avstår jag från att yrka på alla dem och håller mig till den gemensamma alliansreservationen, nr 23.



Fru talman! Det finns två grundläggande skäl till att jag känner glädje över att Sverige, sedan relativt lång tid tillbaka, är medlem i EU. Det ena är att vi är medlemmar i den vision av ett fredligt, fritt och gemensamt Europa där vi har rörlighet för både människor och varor. Det andra är det som vi egentligen sysslar med i dag, nämligen att väldigt många lagar och regler blir bättre om vi beslutar om dem gemensamt i den större gemenskapen, EU.
För mig är det en jättestor fördel att jag som konsument kan känna samma trygghet med den korv jag köper i Skåne och med den 
pølse 
som jag köper i Danmark. För bönder i Sverige är det en jättefördel att de har samma regelverk som sina konkurrenter i hela Europa. Därför är det också mycket viktigt att vi, när vi nu försöker göra om den gemensamma lagstiftningen för svenska förhållanden, ser till att det görs på ett sätt som verkligen ger samma regler och likvärdiga villkor.
Det är också viktigt att implementeringen av dessa frågor i vardagen sker på ett sådant sätt att inte medborgarna tycker att EU pådyvlar oss en massa konstiga regler. I vår tillämpning av regelverket får det inte bli en distans mellan medborgare och lagstiftare på EU-nivå och i Sverige.
Jag vill ta upp ytterligare en sak, som egentligen inte har så mycket med betänkandet att göra. Jag tror att det skulle vara oerhört värdefullt om vi, när vi implementerar EU-lag, försökte göra det så lika som möjligt i hela Norden och tar hjälp av våra danska och finska kolleger. 
När jag nu har framfört mitt privata "för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras" tänkte jag gå in lite mer på den proposition som regeringen har lagt fram. I huvudsak instämmer de flesta av oss i huvuddelarna av förslagen, men det finns bitar som vi vill lägga extra tonvikt på. Det handlar just om att få en tillämpning av lagstiftningen som får acceptans bland medborgarna. Det handlar om tydlighet, kunskap, kostnad och effektivitet och om att vi ska uppnå det i lagstiftningen.
Vad gäller tydlighet har vi påpekat att det när man nu byter termen "tillsyn" mot termen "kontroll" är viktigt att man får en förståelse för att detta bara är ett bytande av termer, inte av vad som innefattas i dem. I kontroll innefattas till exempel också rådgivning.
I fråga om kunskap är det viktigt att vi får en bättre uppbyggnad av kunskap hos de inspektörer som ska tillämpa lagen ute i vardagen. Det får inte bli sådana effekter som vi har sett, till exempel att man stänger skolkök och inte tillåter barnen att vara delaktiga i matlagning, vilket ju den här lagstiftningen tillåter, på grund av att bristande kunskap eller dålig tillsynsrådgivning från de ledande myndigheterna leder enskilda inspektörer att fatta felaktiga beslut. 
Nästa viktiga punkt handlar om kostnad och effektivitet. Det är inte rimligt att tillämpningen av lagstiftningen leder till att kostnaderna för företagen rusar i höjden. Det är inte rimligt om kommunerna använder den i och för sig acceptabla möjligheten att ta ut en avgift för kontrollen till att täcka andra kostnader än kostnaden för själva kontrollen. Vi har tyvärr på ett antal områden i Sverige sett att man just tar ut högre avgifter än vad som egentligen är rimligt. Därför behövs en tydlig och klar vägledning på detta område. Man behöver också markera skillnaden mellan kontroll och rådgivning och att man faktiskt inte ska ta betalt för rådgivning.
Till sist handlar det om effektivitet. Man måste ha en myndighetsstruktur som är effektiv. Vi tycker till exempel att det kunde vara rimligt att Livsmedelsverket också tog över tillsynen när det gäller foderanläggningar. Det finns ju ganska få foderanläggningar i landet men ganska många livsmedelsanläggningar, och kontrollsystemen för dem är ganska lika. Då kan man bygga upp en expertkompetens.
Fru talman! Låt mig avsluta med dessa ord: EU-lagstiftning är i grunden väldigt viktig på många områden. Vi får gemensamma regler och en möjlighet till lika villkor för både konsumenter och producenter i Europa, men när vi implementerar dem i Sverige måste vi göra på bästa möjliga sätt, för annars undergräver vi tilltron till den europeiska gemenskapen. Med detta vill jag yrka bifall till den gemensamma alliansreservationen nr 23.



Fru talman! Jag hade häromdagen förmånen att få delta vid Lantbrukarnas Riksförbunds årsstämma i Piteå. En politikerutfrågning med regeringskartellens företrädare jordbruksminister Nykvist, partiledare Ohly och språkrör Eriksson följdes uppmärksamt av oss närvarande. De utfrågade hade var sin skylt där det var skrivet ja på ena sidan och nej på den andra. Frågan ställdes om panelen tycker att lantbrukets företag omgärdas av för många regler. Det var i sanning ett gripande ögonblick när vi såg tre ja-skyltar lyftas mot skyn. Nästa fråga löd: Är ni beredda att minska regelbördan under kommande mandatperiod? Återigen lyftes trenne ja-skyltar. Intet öga var torrt och många valkiga nävar trevade efter näsduken.
Kanske hade publikens känslor varit mer återhållna till följd av regeringsunderlagets skylthantering om utdelning av och högläsning ur dagens betänkande varit en del av programmet. Visst är mycket av det som finns i betänkandet nödvändiga anpassningar av svensk lagstiftning till en rad EG-förordningar - också en del förenklingar, som Rune sade - som syftar till att höja säkerheten. Men samtidigt finns en samlad uppfattning hos företrädare för olika branscher inom jordbrukssektorn att den svenska regeringen och dess myndigheter oftast går längre i sina ambitioner än jämförbara konkurrentländer. Branschkollegerna från andra länder undrar många gånger vad vi i Sverige håller på med.
Dessutom finns en stor och berättigad oro inför vad olika tillsynsmyndigheter kommer att ta sig till med ideellt slitande, bullbakande funktionärer som bidrar till föreningarnas möjligheter att driva sin verksamhet och stillar suget hos publiken i matchpauserna eller skolklasser som säljer drömmar på torgen i syfte att stärka skolresekassan. Också på många andra områden finns stora farhågor inför hur reglerna kommer att tillämpas. Det finns därför all anledning att framhålla vikten av att tillämpningen av detta mycket omfattande och viktiga regelverk görs med ett stort mått av sunt förnuft och förtroende för enskilda ambitiösa företagare och på olika områden starkt engagerade medborgare.
Fru talman! I min ohämmade godhet vill jag erbjuda vänstermajoriteten hjälp att redan nu börja uppfylla löftena från Piteå. Välkomna att ge ert stöd för de förslag som finns i kristdemokraternas och alliansens reservationer till betänkandet! Jag vill kortfattat nämna några av förslagen.
Starkt särskiljande regleringar och tillämpningar av regelverket som försämrar konkurrensmöjligheterna för de gröna näringarna bör undvikas.
Kontrollen bör i större omfattning grundas i riskbedömningar där företagens storlek, verksamhetens art, förekomsten av kvalitetssäkringssystemen och tidigare prestationer har avgörande betydelse. Det innebär att mer tid kan ägnas åt att förebygga och åtgärda de verkliga problem som finns.
Kostnaderna för den lagreglerade och grundläggande kontrollen bör i huvudsak vara skattefinansierad, och avgifterna för förnyade inspektioner till följd av avvikelser från regelverket bör inte överstiga rimligt självkostnadspris. Avgiften bör naturligtvis bara tas ut för besök som verkligen äger rum. Oanmälda besök där företagaren inte finns på plats bör inte debiteras över huvud taget.
Det finns också jordbruksföretag som kommer att bli klassade i flera nya kategorier, exempelvis foderföretag. Då menar vi att de inte ska behöva betala för ny registrering av redan befintlig verksamhet bara för att de hamnar i en ny kategori. Det är också viktigt att samrådet mellan de centrala myndigheterna inom områdena livsmedel, foder, djurhälsa och djurskydd är omfattande liksom bevakningen av hur EG-bestämmelserna tillämpas i andra länder. De inspektioner som behöver göras till följd av denna stora mängd av olika förordningar ska i så stor utsträckning som möjligt samordnas till ett och samma tillfälle.
Sist men inte minst har Lagrådet varit starkt kritiskt till hur straffbestämmelserna är utformade. Det menar att det av lagtexten klart bör framgå vilka EG-bestämmelser, förordningar och artiklar som är straffsanktionerade. Det är ett grundläggande krav för att den enskilde ska ha möjlighet att förutse vad som är straffbart. När det gäller exempelvis miljöbalkens sanktionssystem har man tagit hänsyn till den typen av kritik från Lagrådet. Men när det gäller innehållet i den lagstiftning som vi behandlar i dag avstår man från att fullfölja och att skriva in det tydligt i lagtexten, och det är en stor brist.
Så kan vi lätta bördan när det gäller regler och byråkrati utan att det viktiga och nödvändiga arbetet med skydd och säkerhet för djur och människor undergrävs. Till hugnad för resfebriga kolleger nöjer jag mig avslutningsvis med att yrka bifall till allianspartiernas reservation 23.



Fru talman! Som sagts tidigare har vi i dag att behandla detta betänkande på ungefär 180 sidor. För utskottets del har vi jobbat några intensiva veckor med detta och med andra betänkanden. Resultatet är att fyra lagar - livsmedelslagen, lagen om foder, lagen om provtagning på djur, lagen om kontroll av husdjur - ersätts av fyra nya lagar. Sedan gör vi ändringar i växtskyddslagen, djurskyddslagen, epizootilagstiftningen och zoonoslagen. Utöver det är det följdändringar i ytterligare tolv lagar.
Som jag sade har utskottet hållit på med detta i några veckor. De företagare som berörs av ändringarna i de 20 lagarna har att leva efter det framgent. Det handlar inte om veckor, utan det är tills vi nästa gång ändrar dem. Har man då dessutom som företagare varit orädd nog att anställa någon har man hela arbetsrätten, skattelagstiftningen och miljöbalken. Jag skulle kunna använda mina åtta minuters talartid till att fortsätta att rabbla vilka lagar man har att hålla sig till och vara à jour med som företagare.
Det är ett generellt problem för riksdagen. Vi behandlar detta ärende på några veckor och dessutom i olika utskott. Risken är att vi inte ser skogen för alla träd. Dessutom har vi ett tryck på mer oanmälda kontroller, något som vare sig kontrollerade eller kontrollanter är särskilt bekväma med.
Konsekvenserna av en avvikelse mot någon av lagarna kan dessutom vara väldigt kännbar för enskilda företagare. Det är någonting som jag som precis som Sven Gunnar Persson var på LRF-stämman fick höra ett antal gånger från talarstolen men också i samband med pauser för kaffedrickande.
Det handlar om oron för att råka bryta mot någon typ av regelverk. Det leder till dubbelbestraffning i form av kanske böter och dessutom ett avdrag på ersättningar. Brukare är oroliga för det. Tendensen är att det blir allt tyngre i vågskålen när man står inför ett investeringsbeslut.
Man vet möjligen någotsånär vad som gäller i dag, men tendensen med ett allt komplexare regelverk gör att man oroar sig för vad som händer om ett antal år när lagar och regler i en allt snabbare takt förändras. Det är något som vi behöver vara mer uppmärksamma på.
Vi har också i vår reservation 23, som jag yrkar bifall till, tagit upp det som ligger i gränssnittet mot rättssäkerheten och att man ska veta vilka lagar och regler som faktiskt gäller.
Avslutningsvis ska jag tala något som avgifterna. Där skiljer Centerpartiet ut sig lite från mängden. Vi säger att det ska vara upp till varje kommun att besluta om avgiften. Då kan det bli så att vi har lite olika avgifter i de olika kommunerna.
Jag gör det framför allt mot bakgrund av en princip. Den som utför en uppgift ska också ha möjlighet att påverka upplägget och hur man tar betalt för den. Jag vill inte ha ett system där vi ålägger en viss nivå för att utföra en uppgift, och sedan är det någon annan som beslutar eller ger riktlinjer om vad det ska kosta eller hur det ska tas ut.
Det är ett system som riskerar att göra att man skyller på en annan nivå. Det är precis som en del av oss av skyller på EU och säger: De har ju hittat på det här, och vi kan inte göra något åt det. Det är en viktig princip att varje nivå som har en möjlighet att påverka också ska ansvaret för de beslut man fattar. Har man ingen möjlighet att påverka kan man heller inte ta ansvaret. Det är anledningen till att Centerpartiet har valt en lite annorlunda linje när det gäller just avgiftsdelen.
Med det yrkar jag bifall till reservation 23.



Fru talman! Pingsten är ju hänryckningens tid. Man känner sig verkligen glad, särskilt så här tillsammans med sina utskottskamrater. Det är även glädjande att arbetet med EG-förordningarna som reglerar livsmedels- och fodersäkerhet, hygienkrav och offentlig kontroll över regelverket efter flera års hårt arbete i EU nu har börjat gälla och att vi anpassar den svenska lagstiftningen till dessa regler.
Genom vårt EU-medlemskap har livsmedel alltmer blivit en internationell handelsvara. Även om vi på tisdag firar vår nationaldag som helgdag är vi som konsumenter glada åt att kunna känna oss säkra på att vi inte ska bli sjuka av livsmedel, oavsett var de är producerade.
Den grundläggande principen är att företagaren har ansvar för de produkter som tillverkas och att hygien är viktigt i hela kedjan från jord till bord. Den nya lagstiftningen och tillämpningen syftar till att bygga upp ett system som ger konsumenten säkra livsmedel. Men det är ytterst producenterna som har ansvaret.
Från utskottsmajoriteten har vi tryckt på att information och rådgivning är viktigt för att de enskilda producenterna ska kunna fullgöra de krav som lagen och EG-bestämmelserna ställer. Det här tror jag också är det som efterfrågas av Folkpartiet. Den offentliga kontrollen ska sedan följa upp företagens hantering, och även den måste ta sin utgångspunkt i från-jord-till-bord-principen. Förändringarna i lagstiftningen innebär både en modernisering och en förenkling av den äldre lagstiftningen och en ökad harmonisering i EU. Jag tror att det här gläder oss alla i kammaren.
Vi socialdemokrater har arbetat långsiktigt i Sverige med djurhälsa och säkrare mat. Att lagstiftningen harmoniseras inom EU är därför positivt. De nya reglerna är utformade så att det ska finnas utrymme för flexibilitet i tillämpningen, självfallet under förutsättning att livsmedelssäkerheten inte äventyras för konsumenterna. Ledorden är ansvar, spårbarhet och egenkontroll.
Fru talman! Det finns ungefär 52 000 livsmedelsanläggningar i landet som behöver kontrolleras. Livsmedelsverket leder, samordnar och följer upp kontrollen i hela landet. Kommunerna ansvarar för att kontrollerna utförs. Den ordningen tycker vi socialdemokrater är bra.
För ett år sedan diskuterade vi livsmedelskontrollen senast. Då slog vi fast att kommunerna bör upprätta årliga kontrollplaner och att de ska redovisa resultatet av dessa kontroller till Livsmedelsverket. Av rapporterna för 2004, som man kan läsa på verkets hemsida, framgår att flera kommuner anser att de har svårt att klara av en fullgod livsmedelskontroll eftersom de saknar resurser. Från och med det här beslutet och nästa år kommer de att kunna ta ut en avgift för att täcka kostnaderna. Kommunerna kan alltså börja bygga upp en bättre kontrollverksamhet som ska vara likvärdig över hela landet.
Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande och avslag på alla reservationer.
Med en säkerställd finansiering garanteras fullgoda kontroller i alla kommuner. En i alla kommuner likvärdig kontroll är viktig i konkurrenshänseende. Ingen ska kunna vinna på att vilseleda konsumenter eller att slarva med livsmedelssäkerheten. Utskottet kommer säkert att på olika sätt komma tillbaka till hur kontrollerna genomförs - om inte förr så när vi ska diskutera hur kontrollerna kan offentliggöras med symbolen smiley och när vi ska lämna ifrån oss de nationella kontrollplanerna till EU-kommissionen.
Avslutningsvis, fru talman, så är goda hygienregler och kontroll över säkra och ärliga livsmedel nog så viktigt för framtiden. När vi lanserar svensk mat på många EU-medborgares fat ska man känna att man kan äta säkert. Det gäller också när vi konsumenter vill ta del av andra länders läckerheter. Jag har talat med flera personer som både producerar livsmedel och utför de kommunala kontrollerna. Jag har stor respekt för att det är komplicerat att byta från ett regelverk till ett annat. Både branscher och myndigheter ger nu ut information, och Livsmedelsverket har haft flera utbildningstillfällen.
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande, som är både utförligt och tydligt, kommer säkert också att vara en källa till information för såväl företagare och myndigheter som aktiva konsumenter.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.



Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande MJU23.
Eftersom jag tror att riksdagens ledamöter vill komma hem till en välbehövlig helgvila ska mitt inlägg bli ganska kort.
Hygienpaketet är en stor regelteknikförändring. Jag tror att vi alla måste vara inställda på att senare göra smärre revideringar om något oförutsett inträffar. Förslagen innebär att det i många fall blir förbättringar och skärpningar.
Första gången jag såg förslaget var det ett 500-sidigt förslag som skulle läsas in över den så kallade julledigheten för att vi i mitt parti skulle komma in med synpunkter inför förhandlingarna. Roligare julläsning kan man ha.
Förändringarna i lagstiftningen innebär en modernisering och en viss förenkling. Det innebär tyvärr också en ökad harmonisering i EU. Vi flyttar också över viss beslutsrätt till EU i några frågor. I Vänsterpartiet brukar vi inte gilla att makt flyttas över till EU, men vi har i detta betänkande ingen reservation om detta. Det är ju fråga om livsmedelsregler som det har tagit ganska många år att förhandla fram inom EU. Syftet är att vi alla ska få säkra livsmedel. Då är det bra om vi lyckas höja ribban i många länder. Vi kan trots detta arbeta för ännu bättre lagstiftning i Sverige. Genom detta kan vi kanske, som jag tror att Christina Axelsson sade, lansera svensk mat på många EU-medborgares fat.
Jag tror också att det är bra om vi försöker skapa en likvärdig kontroll i de svenska kommunerna. När man såg remissvaren framgick det att Livsmedelsverket ansåg att den nationella kontrollplanen skulle beslutas av regeringen. Jag måste erkänna att ett tag så ansåg också jag det. Men regeringen gör bedömningen att den specialistkompetens och kunskap som krävs för riskbedömningar, analyser av olika kontrollområden med mera för sammanställandet av en nationell kontrollplan saknas i Regeringskansliet. Därför förordar man att Livsmedelsverket ansvarar för detta. Det ska då göras i samråd med de övriga centrala myndigheterna som lämnar bidrag till den nationella rapporten på sina respektive ansvarsområden.
Kontrollplanen ska bygga på riskbedömningar som förväntas vila på en vetenskaplig grund. För att få en insyn i detta arbete fordras det ett aktivt arbete av ledamöter i styrelser, att riksdagsledamöter ställer frågor till statsråd och att regeringens kontrollmakt fungerar.
Vad jag har förstått av förslaget är inte avsikten att det ska leda till några förändringar när det gäller den nuvarande fördelningen av kontrollansvar mellan myndigheterna. Däremot finns det behov både av information och av utbildning. Jag vet att många kommuner har kommit ganska långt i detta arbete när det gäller den nya lagstiftningen.
Fru talman! Om en kommun inte anser sig ha den kompetens som fordras kan den alltid samverka med en annan kommun. Det tycker jag är mycket bra. Vidare förutsätter jag att de centrala kontrollmyndigheterna ska bistå de operativa kontrollmyndigheterna med vägledning och utbildning så att dessa kan leva upp till kraven. Både Livsmedelsverket och länsstyrelserna kallar till träffar just nu.
Avslutningsvis vill jag säga att samhället kommer att behöva fler inspektörer. Enligt Livsmedelsverkets årsredovisning fattas det i dag ca 200 inspektörer. Detta bör vara något för miljö- och rättsmedvetna ungdomar att satsa på.


Motion motion 2005/06:MJ19 med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)

med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

Motion motion 2005/06:MJ20 med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)

Motion motion 2005/06:MJ21 med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassning till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

av Anita Brodén m.fl. (FP)

med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassning till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

Motion motion 2005/06:MJ22 med anledning av prop. 2005/06:128 Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

av Jan Andersson m.fl. (C)

Proposition proposition 2005/06:128 Anpassning till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

Anpassning till nya EG-bestämmelser om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd m.m.

Ds 2005:31

Riksdagsskrivelse 2005/06:357

SOU 2005:52

Svensk lagstiftning anpassas till åtta EU-förordningar om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Dessutom ändras svensk lagstiftning med anledning av ett EU-direktiv om skydd mot växtskadegörare. Vissa av förslagen innebär att riksdagen överlåter beslutanderätt till EU.

Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.