Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad avser utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Betänkande 1996/97:BoU1
Bostadsutskottets betänkande
1996/97:BOU01
Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad avser utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning oc h byggande
Innehåll
1996/97 BoU1
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret 1997 för utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även övriga förslag avseende utgiftsområde 18 i budgetpropositionen tillstyrks av utskottet. Motstående motionsförslag avstyrks. I betänkandet behandlas också motionsförslag som bl.a. avser bostadsförsörjningen, länsstyrelserna samt lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten. I fråga om bostadsbidragen gör utskottet med anledning av motionsförslag två tillkännagivanden. Enligt utskottet bör en utvärdering göras av effekterna av de nya regler som beslutats för bostadsbidragen fr.o.m. år 1997. Målet bör enligt utskottet vara att utvärderingen skall slutföras i början av år 1997 så att de regeländringar m.m. som kan föranledas härav kan tillämpas redan under bidragsåret 1997. Utskottet förordar vidare, med hänvisning till att utskottet och riksdagen vid två tidigare tillfällen uttalat att direktutbetalning av bostadsbidrag t.ex. till hyresvärd bör vara möjligt, att det ånyo bör uppdras åt regeringen att återkomma till riksdagen i ärendet. Enligt utskottet bör målet vara att förslag som möjliggör direktutbetalning för den bidragstagare som så önskar kan föreläggas riksdagen i sådan tid att ordningen kan tillämpas senast fr.o.m. bidragsåret 1998. I övriga delar avstyrker utskottet förslagen i motionerna. Det sker bl.a. med hänvisning till den fortsatta beredningen av den bostadspolitiska utredningens nyligen framlagda slutbetänkande. När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1997 - utskottets hemställan under moment 1 - har reservationer avgivits av representanterna för Folkpartiet och Kristdemokraterna. Representanterna för Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att delta i utskottets beslut i denna del. I särskilda yttranden har de redovisat grunderna för sina ställningstaganden - att riksdagens redan fattade beslut avseende statsbudgetens omfattning och ramarna för respektive utgiftsområde gör att förutsättningar för ett genomförande av deras förslag inte längre föreligger. Till betänkandet har totalt fogats 29 reservationer och 12 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1 - Utgiftsområde 18 - föreslagit att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag om besparingar i enlighet med vad som förordas i anslagsavsnitt A 2 Räntebidrag m.m., 2. godkänner regeringens förslag om att återstående utbetalningar av åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling sammanförs under ett nytt anslag, enligt vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m., 3. godkänner att den övergripande målsättningen för Byggforskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, 4. godkänner att den övergripande målsättningen för byggforskningen skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7 Byggforskning, 5. bemyndigar regeringen att låta staten göra ekonomiska åtaganden avseende budgetåren 1998-2001 i samband med stöd till byggforskning i enlighet med vad som anförts i anslagsavsnitt A 7 Byggforskning, 6. godkänner regeringens förslag till finansiering av byggkostnadsdelegationens teknikupphandling m.m., enligt vad regeringen förordar i anslagsavsnitt A 7 Byggforskning, 7. godkänner ramen för fondens sammanlagda åtaganden enligt vad regeringen föreslår i anslagsavsnitt A 8 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, 8. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens geotekniska instituts ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1 Geoteknik, 9. godkänner att verksamheten för den närmaste treårsperioden inriktas i enlighet med vad regeringen förordar i anslagsavsnitt B 1 Geoteknik, 10. godkänner förslaget till övergripande mål för Lantmäteriverket i enlighet med vad regeringen föreslår i anslagsavsnitt D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, 11. godkänner vad som anförts i fråga om nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar (avsnitt 6.3) under anslagsavsnitt D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket, 12. för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:
Anslag Anslag Anslagsb styp elopp tusental kronor A 1 Boverket: ramans 131 058 Förvaltningskostnader lag 000 A 2 Räntebidrag m.m. ramans 23 400 lag 000 000 A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd ramans 94 333 för lag 000 bostadsändamål m.m. A 4 Statens bostadskreditnämnd: ramans 15 400 lag 000 Förvaltningskostnader A 5 Statens bostadskreditnämnd: ramans 1 300 Garantiverksamhet lag 000 000 A 6 Byggforskningsrådet: ramans 23 000 Förvaltningskostnader lag 000 A 7 Byggforskning ramans 179 196 lag 000 A 8 Bidrag till fonden för fukt- och ramans 60 000 mögelskador lag 000 A 9 Bidrag till ramans 12 000 åtgärder mot radon i lag 000 bostäder A 10 Bostadsbidrag ramans 5 910 lag 000 000 A 11 Bonusränta för ramans 3 000 ungdomsbosparande lag 000 B 1 Geoteknik ramans 23 967 lag 000 C 1 Länsstyrelserna ramans 1 720 m.m. lag 847 000 D 1 Förvaltningskostnader ramans 490 272 för lag 000 Lantmäteriverket D 2 Statens va-nämnd ramans 5 124 lag 000 Summa för utgiftsområdet 33 368 1 97 000
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1996 väckta motionerna
1996/97:Bo201 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snabbare avveckling av de äldre räntesubventionerna parallellt med en sänkning av fastighetsskatten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att växla de nuvarande räntesubventionerna mot avskaffad fastighetsskatt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nyproduktionen av bostäder fr.o.m. 1998 bör ske utan subventioner och fastighetsskatt, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett bosparsystem i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en samordning av bostadsbidragen och socialpolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att höja inkomstgränsen för bostadsbidrag för sammanboende med barn till samma nivå som för ensamstående med barn och finansiera detta genom en generell sänkning av det fasta bidraget till barnfamiljer i enlighet med vad som anförts i motionen, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en politik för minskad segregation, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendemiljöer, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ansvar inom bostadspolitiken.
1996/97:Bo202 av Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningar för en fond/flera fonder som förbättrar den sociala och ekonomiska infrastrukturen i miljonprogramområden med stor andel invandrare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flytta statliga myndigheter till miljonprogramområdena, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera offentliga verksamheter att överväga att förlägga sin verksamhet till storstädernas miljonprogramområden med stor andel invandrare för att skapa en bredare social miljö.
1996/97:Bo204 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatta byggexperiment för ett framtida ekologiskt och socialt hållbart boende.
1996/97:Bo205 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som gör det möjligt att bostadsbidrag, med bostadsbidragsmottagarens medgivande, kan betalas ut till annan, vanligen hyresvärden.
1996/97:Bo208 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motstrategier för bostadsområden som är drabbade av negativ segregation.
1996/97:Bo209 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en återkommande uppföljning och samlad utvärdering av kommunernas insatser för särskilt utsatta bostadsområden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att självrisken vid bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador får vara högst 50 % av den totala kostnaden för husägaren, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade "gröna" investeringsbidrag och bostadsbidrag, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheten att ge en särskild kreditgaranti avgränsad till sparande kopplat direkt till boende, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad information om slutna bosparkassor, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om estetisk utformning och konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter, 10. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kommunala lägesavgifter för vissa lokaler i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samlad utvärdering av ekologiskt experimentbyggande, 15. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur statliga investeringsbidrag och kreditgarantier kan miljövillkoras, 16. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt Miljöpartiets förslag i ovan anförd tabell, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 1998 och 1999 enligt ovan anförd tabell.
1996/97:Bo210 av Monica Green (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendedemokrati.
1996/97:Bo211 av Marie Granlund och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om boendedemokrati.
1996/97:Bo218 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna vad gäller färdigställandetiden som förutsättning för att erhålla investeringsbidrag och bidrag för ombyggnader.
1996/97:Bo220 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av styrinstrument för att skapa socialt bra boendemiljöer i livets alla åldrar.
1996/97:Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsfinansieringsfrågor, 2. att riksdagen beslutar riva upp beslutet den 8 maj 1996 om individuella inkomstgränser vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten, 3. att riksdagen beslutar riva upp beslutet den 8 maj 1996 om ytterligare neddragning av den bostadsbidragsgrundande ytstandarden, utöver regeringens ursprungsförslag i proposition 1995/96:186, 8. att riksdagen med ändring av regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä förslag ndring A 2 23 400 000 - 1 500 Räntebidrag 000 m.m. A 10 5 910 000 + 1 Bostadsbidrag 162 000 Summa - 338 000 Beloppen anges i tusental kronor.
1996/97:Bo224 av Erling Bager (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadssegregation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka radonsaneringen, 3. att riksdagen till utgiftsområde 18, A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, för budgetåret 1997 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 32 000 000 kr, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allergisanering, 6. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att 400 miljoner kronor ur ROT-bidragen får användas för allergisanering i offentliga lokaler.
1996/97:Bo227 av Margareta Sandgren och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att påskynda översynen av de nya reglerna för bostadsbidraget.
1996/97:Bo228 av Birgitta Gidblom och Kristina Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad som anförts i motionen för en långsiktig bostadspolitik, byggd på helhetssyn och tvärvetenskaplig kunskap.
1996/97:Bo229 av Birgitta Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av kartor till lands och till sjöss.
1996/97:Bo230 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Boverket: Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 111 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Räntebidrag inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 22 600 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 10 Bostadsbidrag inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 5 310 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 1 571 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under anslaget D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket inom utgiftsområde 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå 470 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet av den 8 maj 1996 om individuella inkomstgränser vid beräkning av den bostadsbidragsgrundande inkomsten i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att återställandet av beräkningsreglerna för den bostadsbidragsgrundande inkomsten finansieras genom en generell sänkning av det fasta bidragsbeloppet, i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordning av bostadsbidragen och övriga socialpolitiska bidragssystem.
1996/97:Bo232 av Ulla Hoffmann (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om självförvaltning enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Bo234 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av lagstiftningen vad gäller kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om instrument för rättvis fördelning av bostäder.
1996/97:Bo235 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om boendekostnaderna, skattereformen, fördelningspolitiken och jämställdheten enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas roll, boendekostnaderna och effekterna av skattereformen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Boverkets framtida roll, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av utgiftsområdet rörande avvikelser vad gäller beräkningen av räntebidraget, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar vad gäller Fonden för fukt- och mögelskador enligt vad som i motionen anförts, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om radonbidraget och Boverket, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidragen och överskridande av ramen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomsbosparandet, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkansavtal mellan Lantmäteriverket och andra statliga verksamheter, 13. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä förslag ndring tusental tusental kronor kronor A 7 179 40 000 Byggforskning 196 A 10 5 910 000 834 000 Bostadsbidrag A 12 600 000 Allergisanerin g D 1 Förvaltningsko st- 490 272 10 000 nader för Lantmä-
teriverket Summa för 33 368 197 1 484 000 utgiftsområdet
1996/97:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatser för de folkvalda inom länsstyrelsefastigheterna.
1996/97:Bo302 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra fördelningsnyckeln i länsanslagen.
1996/97:Bo303 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befolkningshänsyn vid den slutliga fördelningen av länsstyrelseanslaget för 1997.
1996/97:Bo304 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra fördelningsnyckeln i länsanslagen.
1996/97:Bo305 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skaraborgs läns framtida ställning i västra Sverige.
1996/97:Bo306 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av efter vilka principer anslagen till länsstyrelserna fördelas.
1996/97:Bo307 av Johnny Ahlqvist och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en konsekvensanalys av sparbetinget för Skåne län innan beslut fattas om 1998 års anslag.
1996/97:Bo409 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de samlade effekterna av neddragna räntesubventioner och höjda taxeringsvärden samt vid behov föreslår åtgärder för de problem som framkommit.
1996/97:Bo507 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utvecklingsarbete.
1996/97:Bo529 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring kvinnors roll i stads- och regionplaneringen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat lokalt beslutsfattande.
1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en aktiv forskning.
1996/97:Fi212 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hyresgästers självförvaltning ur ett skatteperspektiv (avsnitt 2.3).
1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 22. att riksdagen avslår regeringens förslag till individuella inkomstgränser i bostadsbidragen, 23. att riksdagen beslutar att höja den bidragsgrundande bostadsytan i bostadsbidragen i enlighet med vad regeringen tidigare föreslagit.
1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationellt upprustningsprogram för invandrartäta områden.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om segregerade bostadsområden.
1996/97:So280 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 20. att riksdagen till utgiftsområde 18 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1997 anvisar 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 32 000 000 kr.
1996/97:So636 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsbidraget.
1996/97:So637 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för bostadsbidrag enligt vad i motionen anförts om båda föräldrars rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa.
1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i hyresförhandlingslagen för möjlighet till självförvaltning.
Skrivelser m.m.
En skrivelse angående den nya länsstyrelsen i Skåne län har inkommit från personalorganisationerna vid länsstyrelserna i Kristianstads län och Malmöhus län. Personalorganisationerna har också redovisat sina synpunkter inför utskottet. Vidare har skrivelser inkommit från Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund angående investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder samt från Villaägarna riksförbund och fyra enskilda personer avseende bostadsbidragen.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen för år 1997 vad gäller utgiftsområde 18 samt motionsförslag från årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om bostadsförsörjning, geoteknik, länsstyrelserna och lantmäteriverksamheten m.m. Den nya ordning för budgetberedningen inom riksdagen som tillämpas för första gången detta riksmöte innebär bl.a. att riksdagen först tar ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på utgiftsområden. Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom respektive utgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som bostadsutskottets beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har riksdagen nyligen (den 22 november 1996) fastställt en utgiftsram om 33 368 197 000 kr för budgetåret 1997 (se 1996/97:FiU1, BoU1y). Det är således inom denna ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen i frågan har att föreslå en anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta ställning till de förslag till anslagsfördelningen för budgetåret 1997 som läggs fram i detta betänkande. Det bör påpekas att motionsförslagen som behandlas i detta betänkande avgavs innan riksdagen tog ställning till utgiftsramens storlek. De riksdagsledamöter som deltagit i utskottsbehandlingen av det nu framlagda betänkandet har under beredningsarbetet haft möjlighet att, under vissa förutsättningar, lägga fram nya förslag om anslagens storlek och fördelning. Utgångspunkten är därvid att anslagsförslagen sammantaget måste hålla sig inom den av riksdagen fastställda ramen. Inget hindrar emellertid att de partier som fört fram förslag om anslag vars sammanlagda storlek understiger den fastlagda ramen vidhåller dessa förslag.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
A 1 Boverket: Förvaltningskostnader
Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser, fysisk planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för finansiering av bostäder. Regeringen föreslår (yrkande 12 i motsvarande del) att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar ett ramanslag om 131 058 000 kr för verksamheten vid Boverket. I motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 1 föreslås att Boverkets anslag för år 1997 reduceras med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hänvisar till att ökad avreglering och mer inslag av marknads- ekonomi minskar behovet av Boverkets verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och avstyrker det aktuella motionsyrkandet. Någon förändring av Boverkets uppgifter under år 1997 som motiverar en anslagsminskning i enlighet med motionsförslaget är inte aktuell. Däremot framhålls i budgetpropositionen att bl.a. förslagen från den bostadspolitiska utredningen motiverar en översyn av den centrala administrationen inom bostadssektorn. Regeringen aviserar också att en särskild utredare under hösten 1996 kommer att få i uppdrag att göra en sådan översyn. Utskottet tar nedan under rubriken Bostadsförsörjningen ställning till motionsförslag om Boverkets framtida uppgifter.
A 2 Räntebidrag m.m.
Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostäder och vissa andra bidrag bl.a. till underhålls- och förbättringsåtgärder. I budgetpropositionen (yrkande 1 i motsvarande del) föreslås att riksdagen skall godkänna en besparing inom räntebidragsanslaget motsvarande 50 miljoner kronor per år fr.o.m. år 1997. Besparingen föreslås i första hand ske genom att bidrag som understiger ett visst belopp per år och ärende inte utbetalas till bidragsmottagaren fr.o.m. den 1 januari 1997. Vad gäller anslaget för Räntebidrag m.m. beräknar regeringen medelsbehovet under år 1997 till 23 400 miljoner kronor (yrkande 12 i motsvarande del). Invändningar mot regeringens anslagsförslag finns i tre motioner. I Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 2 förordas en snabbare minskning av räntestödet till fastigheter som är byggda före år 1993 samtidigt som fastighetsskatten sänks. Motsvarande förslag preciseras i motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 där det föreslås att en minskning av räntestödet skall göras som ger en anslagssänkning i förhållande till regeringens förslag med 800 miljoner kronor. Även i motion 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 1 läggs fram förslag om riksdagen skall besluta om en snabbare avveckling av räntebidragen kopplat till en sänkning av fastighetsskatten. I motionens yrkande 8 i motsvarande del föreslås att anslaget för räntebidrag skall räknas ned med 1 500 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag genom att nedtrappningen av räntebidragen ökar under nästa budgetår. Den av regeringen förordade besparingen på räntebidragsanslaget om 50 miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 1997 har inte mött invändningar i någon motion. Utskottet har erfarit att regeringen gjort bedömningen att besparingsåtgärden kommer att innebära att bidragsbelopp som understiger 2 000 kr per år och bidragsärende inte betalas ut. Regeringen har dock för avsikt att utforma reglerna så att inte besparingen innebär att enskilda bidragstagare får ett större bidragsbortfall än 2 000 kr när flera ärenden avseende samma fastighet eller lägenhet omfattas av besparingsåtgärden. Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att utforma de aktuella reglerna i enlighet med denna utgångspunkt. Riksdagen bör således godkänna den av regeringen förordade besparingsåtgärden. Utöver den nu förordade besparingen bör inte några nya besparingsåtgärder genomföras för år 1997 avseende de bidragsformer som belastar räntebidragsanslaget. Vad gäller de besparingsförslag om 800 respektive 1 500 miljoner kronor som läggs fram i två motioner kan utskottet konstatera att motionärerna inte redovisar några egentliga förslag om hur besparingen skall tas ut mer än att den avser extra nedtrappningar av räntebidragen. Bostadsutskottet konstaterade nyligen i sitt yttrande 1996/97:BoU1y till finansutskottet avseende utgiftsramen för utgiftsområde 18 att besparingar av denna omfattning riskerar leda till ökat behov av bostadsbidrag samt till ett ökat antal konkurser inom bostadssektorn. Ett genomförande av motionsförslagen skulle också leda till kostnadshöjningar i det berörda bostadsbeståndet som kommer att innebära svåra påfrestningar för många hushåll. I det ovan omnämnda yttrandet till finansutskottet redovisade bostadsutskottet även sin syn på svårigheterna att förutse det kommande budgetårets medelsbehov under anslaget Räntebidrag m.m. Utskottet har dock inte underlag för annan bedömning än den som redovisas i budgetpropositionen av erforderlig storlek på anslaget. Regeringens förslag om ett ramanslag om 23 400 miljoner kronor tillstyrks således. Motstående förslag i motionerna 1996/97:Bo201 (m) yrkande 2, 1996/97:Bo230 (m) yrkande 2 samt 1996/97: Bo222 (kd) yrkandena 1 och 8 avstyrks.
A 7 Byggforskning
Anslaget används för att finansiera bidrag till byggforskningsprojekt samt till stöd för experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Byggforskningsrådet (BFR). Vad gäller anslaget för byggforskning under år 1997 föreslår regeringen (yrkande 6) att upp till 20 miljoner kronor skall få disponeras för den teknik-upphandling m.m. som Byggkostnadsdelegationen enligt sitt uppdrag skall genomföra. Byggkostnadsdelegationen har till uppdrag att arbeta för varaktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader. Förutsättningar för lägre produktionskostnader avses erhållas bl.a. genom teknikupphandling. Utifrån de förutsättningar som redovisas i budgetpropositionen beräknar regeringen medelsbehovet under anslaget till 179 196 000 kr för budgetåret 1997 (yrkande 12 i motsvarande del). I Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 13 föreslås i motsvarande del att anslaget ökas med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagstillskottet är avsett att finansiera en ökad satsning på fullskaleprojekt med inriktning mot bl.a. ekologiskt hållbart byggande och energieffektiva produktionslösningar. Regeringens förslag att 20 miljoner kronor av anslaget skall få disponeras för byggkostnadsdelegationens teknikupphandling har inte mött några invändningar i motioner eller vid beredningen av ärendet. Utskottet tillstyrker detta förslag. I fråga om motiveringen till den anslagsförstärkning som föreslås i Vänsterpartiets partimotion kan utskottet dela motionärernas syn på vikten av kunskapsutveckling inom de aktuella områdena. Den anslagsvidgning som föreslås i motionen ryms dock inte inom det av riksdagen fastställda utgifts-taket för utgiftsområde 18. Utskottet är inte heller berett att förorda en neddragning av något annat anslag inom utgiftsområdet för att finansiera en ökad satsning på byggforskning. Det av utskottet ovan anförda innebär att regeringens förslag till anslag för byggforskning tillstyrks och motstående förslag i Vänsterpartiets partimotion avstyrks.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till radon i småhus. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 12 miljoner kronor för budgetåret 1997 (yrkande 12 i motsvarande del). I propositionen anges att anslaget har räknats ned med 4,9 miljoner kronor, motsvarande en besparing på 30 %. I tre motioner har föreslagits att anslaget bestäms till ett högre belopp än vad regeringen förordat. Miljöpartiet framhåller i sin partimotion 1996/97: Bo209 att ambitionsnivån för bidragsverksamheten inte bör sänkas och att den av regeringen föreslagna besparingen på anslaget inte bör genomföras. I motionens yrkande 16 i motsvarande del föreslås därför att anslaget räknas upp med 5 miljoner kronor för budgetåret 1997 i förhållande till regeringens förslag. Även i motion 1996/97:Bo224 (fp) avvisas försämringar av radonbidraget. I yrkande 2 förordas att riksdagen i ett tillkännagivande framhåller att olika åtgärder bör vidtas i syfte att öka omfattningen av radonsaneringarna. Yrkande 3 innebär att anslaget utökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motsvarande förslag finns även i Folkpartiets partimotion 1996/97:So280 yrkande 20. Medelstillskottet skall användas till att höja det maximala bidraget från dagens nivå på 15 000 kr till 25 000 kr. Efter riksdagens beslut om utgiftstak för utgiftsområde 18 har ledamoten för Folkpartiet vid utskottsberedningen av frågan om anslagsfördelning yrkat på att utvidgningen av anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder skall finansieras med en motsvarande besparing under anslaget för räntebidrag. I Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 7 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att Boverket skall ges i uppdrag att fortsätta sin informationskampanj om radonmätningar m.m. Ramen för verksamheten förutsätts därefter omprövas om det visar sig nödvändigt för att uppfylla de behov som finns. Vad gäller anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder samt de förslag i frågan som ovan redovisats vill utskottet anföra följande. Motivtexten i de aktuella motionerna kan ge intryck av att regeringens anslagsförslag utgår från en minskad ambitionsnivå när det gäller stödet till åtgärder mot radon i bostäder. Enligt vad utskottet erfarit är så emellertid inte fallet. Den besparing på anslaget om 4,9 miljoner kronor som anges i budgetpropositionen är således inte föranledd av någon förändring av bidragsreglerna för radonåtgärder. Inte heller föreslår regeringen att någon rambegränsning skall införas i bidragsvillkoren i den aktuella förordningen. Vad regeringen enligt uppgift avsett att redovisa är att en nedräkning kunnat göras av anslaget i förhållande till föregående år eftersom tidigare års anslagnivå inte fullt ut utnyttjats. Bostadsutskottet har flera gånger framhållit att åtgärder mot radon i bostäder bör vara en högt prioriterad verksamhet. Utskottet förutsätter att de myndigheter som har ett ansvar inom området, bl.a. Statens strålskyddsinstitut och Boverket, fortsätter sin verksamhet med att informera om riskerna med radon och om möjligheterna att få bidrag till saneringsåtgärder utan något särskilt tillkännagivande från riksdagen. I frågan om erforderligt anslag för bidragsverksamheten har regeringen, liksom för övriga anslagsförslag, gjort en bedömning av utnyttjandegraden under nästa budgetår, bl.a. med ledning av tidigare års anslagsbelastning. Det bör dock framhållas att bidragsverksamheten liksom tidigare kan bedrivas utan att begränsas av en årlig ram för myndigheternas beslut om bidrag. Möjligheten att bevilja ansökningar om bidrag inom de regler som styr verksamheten har i praktiken därmed inte förändrats. Det torde således saknas grund för den i motionerna befarade sänkningen av ambitionsnivån vad gäller stödet till åtgärder mot radon. Regeringen skall enligt den ordning som gäller för den statliga budgetprocessen kontinuerligt följa anslagsbelastningen och vid behov återkomma till riksdagen om anslaget bedöms vara otillräckligt. I den nya budgetlag som riksdagen nyligen fastställt anges att regeringen tillfälligt får överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 % av anvisat anslag. Om utgiftsökningen för en regelstyrd verksamhet, som exempelvis bidragsverksamheten för åtgärder mot radon, inte ryms inom den maximala kreditmöjligheten har det förutsatts att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om tilläggsanslag. I den mån inte motionerna 1996/97:Bo209 (mp) yrkande 16 i motsvarande del, 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 2 samt motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 7 kan anses vara tillgodosedda med vad utskottet ovan anfört avstyrks de. Även om utskottet delar motionärernas syn på vikten av att erforderliga åtgärder mot radon vidtas bör i den mycket restriktiva statsfinansiella situation som för närvarande råder motionsförslagen om förbättrade bidragsvillkor för radonåtgärder inte tillstyrkas. En sådan åtgärd förutsätter att den ökade anslagsbelastning som därigenom uppkommer finansieras genom en besparing under något annat anslag, exempelvis på räntebidragen enligt folkpartiledamotens förslag. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en sådan omfördelning mellan anslagen. Motionerna 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 3 och 1996/97:So280 (fp) yrkande 20 avstyrks således. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1997 fastställs till 12 miljoner kronor.
A 10 Bostadsbidrag
De totala kostnaderna för bostadsbidragen har under 1990-talets första hälft stigit kraftigt. Bakom denna utveckling ligger den ekonomiska situationen under senare år med hög arbetslöshet, stigande bostadskostnader och en allmänt försämrad ekonomisk situation för många hushåll. Riksdagen har mot bakgrund härav våren 1996 beslutat (prop. 1995/96:186, bet. 1995/96: BoU11) om förändringar i bostadsbidragen fr.o.m. år 1997. Förändringarna, som beräknas ge en besparing på 2,3 miljarder kronor räknat på helår, innebär bl.a. att - ett nytt system för inkomstprövning med preliminärt bostadsbidrag som sedan fastställs slutligt på grundval av taxeringen införs, - individuella inkomstgränser tillämpas, - den bidragsgrundande bostadsytan begränsas, - det särskilda bidraget höjs för familjer med fyra eller flera barn i takt med att flerbarnstilläggen fasas ut.
Med beaktande av riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. 1997 beräknas i budgetpropositionen kostnaderna för bostadsbidragen till 5 910 miljoner kronor för budgetåret 1997 - yrkande 12 i motsvarande del. I motion 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 8 såvitt nu är i fråga, förordas att bostadsbidragsanslaget skall beräknas till 7 072 miljoner kronor - detta för att ge utrymme för en förstärkning av bostadsbidragen. Enligt motionen är bostadsbidragssystemet det ur fördelningspolitisk synvinkel effektivaste sättet att möjliggöra en rimlig bostadsstandard också för hushåll med låga inkomster. Den förordade ökningen av anslaget skall enligt motionen användas dels till att återinföra det tidigare systemet för inkomstprövning som utgår från hushållsinkomsten - yrkande 2, dels till att höja gränserna för den bostadsbidragsgrundande bostadsytan med 10 m2 för alla hushållstyper - yrkande 3. Även i den kristdemokratiska partimotionen 1996/97:Fi214 yrkandena 22 och 23 samt i motion 1996/97:So636 (kd) yrkande 12 förs motsvarande förslag fram. Av motivtexten till partimotionen 1996/97:Fi214 (kd) samt motion 1996/97:Bo222 (kd) framgår dessutom att bostadsbidragen till ungdomar bör avvecklas och att den barnrelaterade delen av bostadsbidraget bör höjas inom ett totalt belopp av 862 miljoner kronor. Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 3 bör anslaget till Bostadsbidrag beräknas till 5 310 miljoner kronor. Av motivtexten framgår att den besparing som detta innebär i förhållande till regeringens förslag uppnås genom att bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas. Enligt motionen bör bostadsbidragen i första hand riktas till barnfamiljer - detta i avvaktan på att bidragen minskas till förmån för sänkta skatter. I motion 1996/97:Bo231 (m) föreslås dessutom att det tidigare systemet för inkomstprövning, som utgår från den sammanlagda hushållsinkomsten, skall återinföras - yrkande 1. Förändringen föreslås finansierad genom en generell sänkning av det fasta bidragsbeloppet med 60 kr per månad och hushåll - yrkande 2. Även i den moderata partimotionen 1996/97:Bo201 yrkande 11 förs motsvarande förslag fram. För att möjliggöra en förstärkning av bostadsbidragen bör enligt motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga anslaget föras upp med ett belopp om 6 744 miljoner kronor. Den anslagsökning detta innebär i förhållande till förslaget i budgetpropositionen skall enligt motionen användas för att motverka en del av de effekter som följer av de ändrade regler för bostadsbidragen som gäller fr.o.m. 1997. Enligt motionens yrkande 8 bör sålunda bostadsbidragen förstärkas bl.a. genom att - det särskilda bidraget ökas för hushåll med fyra och fler barn, - inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs, alternativt att den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden sänks, - bostadsbidrag kan utgå också till studerande över 28 år, - bostadsbidragen till ungdomar höjs.
De senaste årens kraftiga ökning av samhällets kostnader för bostadsbidragen samt det i övrigt ansträngda statsfinansiella läget har gjort det nödvändigt att reformera bidragen. Det är också mot denna bakgrund som de av riksdagen tidigare i år beslutade förändringarna i bostadsbidragen fr.o.m. 1997 skall ses. I första hand är det således samhällsekonomiska skäl som talar för att ändringar görs. Utskottet kan också konstatera att den av regeringen framlagda anslagsberäkningen för budgetåret 1997 utgår från att den avsedda besparingen kan uppnås. Även den av riksdagen fastställda utgiftsramen för utgiftsområde 18 baseras på detta antagande. Till den del motionsförslagen innebär att ramen för utgiftsområde 18 överskrids bör de sålunda avvisas om inte en motsvarande besparing kan göras inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet är inte berett att förorda en sådan omfördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom övriga förslag till ändringar i bostadsbidragen. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda partimotionerna 1996/97:Bo201 (m) yrkande 11 och 1996/97:Fi214 (kd) yrkandena 22 och 23 samt motionerna 1996/97:Bo222 (kd) yrkandena 2 och 3 samt 8 såvitt nu är i fråga, 1996/97:So636 (kd) yrkande 12, 1996/97:Bo230 (m) yrkande 3, 1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Bo235 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag i vad avser beräkningen av anslaget A 10 Bostadsbidrag tillstyrks.
A 12 Åtgärder mot dålig inomhusmiljö - förslag om nytt anslag
Det allergisaneringsprogram som Miljöpartiet träffade överenskommelse om med regeringen bör enligt partiets partimotion 1996/97:Bo209 fullföljas på det sätt som ursprungligen avsågs. Det innebär enligt motionens yrkande 16 såvitt nu är i fråga att allergisaneringen bör fullföljas genom att 600 miljoner kronor tillförs verksamheten över ett nytt anslag A 12 benämnt Åtgärder mot dålig inomhusmiljö i offentliga lokaler. Även i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 13 såvitt nu är i fråga förordas att 600 miljoner kronor skall avsättas för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och lokaler. Enligt förslaget skall villkoren för bidrag motsvara dem som gällt för de tidigare allergisaneringsbidragen. Det föreligger enligt motion 1996/97:Bo224 (fp) ett stort behov av allergisanering i offentliga lokaler - yrkande 5. Enligt förslaget bör därför 400 miljoner kronor överföras från tillgängliga medel för s.k. ROT-bidrag till stöd till allergisanering i sådana lokaler - yrkande 6. Utskottet behandlar först frågan om att anvisa 600 miljoner kronor för stöd till allergisanering. Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen om vikten av en god inomhusmiljö. Det får sålunda anses vara en självklarhet att vår inomhusmiljö skall vara sådan att den inte ger upphov till besvär eller ohälsa. Samhället har också under senare år vidtagit en rad åtgärder som syftar till att ge förutsättningar för en god inomhusmiljö i bostäder och lokaler. Det gäller såväl lagstiftning som ekonomiskt stöd. Utskottet vill här bara erinra om de lagstiftningsåtgärder, bl.a. införande av obligatorisk ventilationskontroll, som vidtagits för att söka komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus. Under de senaste åren har dessutom flera olika temporära stödformer tillskapats som varit direkt avsedda för att rätta till brister i inomhusmiljön. Det har gällt dels bidrag till förbättring av inomhusklimatet i bostäder, dels bidrag till förbättring av inomhusmiljön i bostäder ( allergisaneringsbidraget ). För denna typ av åtgärder har tidigare dessutom skattereduktion för arbetskostnader liksom extra statligt stöd för förbättring av bostäder under vissa förutsättningar kunnat erhållas. Även den möjlighet till skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus som gäller sedan den 15 april i år kan utnyttjas för åtgärder som förbättrar inomhusmiljön. Sammantaget har sålunda statens insatser på området hittills varit betydande. Riksdagens beslut avseende ram för utgiftsområde 18 innebär att utgiftsområdet inte tillförs de ytterligare medel som erfordras för att det i motionerna föreslagna nya anslaget skall kunna införas. Utskottet är inte heller berett förorda att medel omfördelas till ändamålet från övriga anslag inom utgiftsområdet. Vid ett sådant ställningstagande saknas sålunda ekonomiska förutsättningar för ett genomförande av de nu aktuella motionsförslagen. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill och mot bakgrund av ovan redovisade insatser från samhällets sida förslagen i partimotionerna 1996/97:Bo209 (mp) yrkande 16 samt 1996/97:Bo235 (v) yrkande 13, båda motionerna såvitt nu är i fråga. När det gäller förslaget om en omfördelning av medel från ROT-åtgärder till allergisanering vill utskottet anföra följande. Förslaget i motion 1996/97:Bo224 (fp) om att medel skall föras över från stödet till förbättring av bostäder till ett nytt stöd till allergisanering bygger på förutsättningen att en omfördelning skulle vara möjlig. Det är utskottets bedömning att så inte är fallet. Även om det i dag inte med säkerhet kan bedömas om tillgängliga medel kommer att behöva tas i anspråk fullt ut bör medlen enligt utskottets mening reserveras för sitt avsedda ändamål - detta för att av staten utställda löften skall kunna infrias. Motion 1996/97:Bo224 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks sålunda.
C 1 Länsstyrelserna m.m.
I budgetpropositionen förordas att anslaget till landets länsstyrelser skall föras upp med 1 720 847 000 kr - yrkande 12 i motsvarande del. Vid beräkningen har hänsyn tagits dels till tidigare beslutade besparingar på omkring 100 miljoner kronor, dels till att 10 miljoner kronor har tillförts länsstyrelserna för sekretariatsfunktioner avseende EU:s strukturfondsprogram. Anslaget till länsstyrelserna kan enligt motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 4 minskas med knappt 150 miljoner kronor till 1 571 000 000 kr. Besparingen anges vara möjlig genom de minskade uppgifter för länsstyrelserna som följer av andra motionsförslag (m) om avregleringar på bostadsområdet liksom på andra samhällsområden. Länsstyrelserna har liksom all annan statlig verksamhet haft att på olika sätt göra besparingar i sin verksamhet. Det kan bl.a. belysas av att antalet anställda vid länsstyrelserna beräknas ha minskat med omkring 12 % den 1 januari 1997 jämfört med situationen vid ingången av budgetåret 1995/96. Genom att länsstyrelsernas förvaltningskostnader till stor del utgörs av personalkostnader bidrar detta naturligtvis till att minska de totala kostnaderna för verksamheten. Som framgår ovan och av redovisningen i budgetpropositionen innebär regeringens förslag också att anslaget till länsstyrelserna till följd av tidigare fattade beslut om besparingar m.m. har räknats ned med omkring 100 miljoner kronor. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund av redan vidtagna åtgärder inte som lämpligt och knappast heller möjligt att nu genomföra ytterligare besparingar av den storleksordning som föreslås i motion 1996/97: Bo230 (m). Utskottet har dessutom noterat att motionens förslag i denna del bl.a. bygger på förutsättningen att delar av verksamheten vid länsstyrelserna kan rationaliseras som en följd av att andra motionsförslag (m) genomförs - förslag som det inte torde finnas någon majoritetet för. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 4. Regeringens förslag i nu aktuell del tillstyrks.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
Enligt bestämmelserna i 7 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar kan avgiften sättas ned för vissa typer av förrättningar. Det gäller förrätttningar som medför att fastigheter m.m. av mindre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsbok samt äganderättsutredning som länsstyrelsen förordat. I budgetpropositionen redovisas att anslagen för denna verksamhet under senare år har överskridits med totalt 38 miljoner kronor. Av denna summa avser 14 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Detta belopp har anvisats över tilläggsbudget. Resterande överskridanden kommer enligt redovisningen i budgetpropositionen att regleras i anslutning till 1997 års budget. Mot bakgrund av de senaste årens överskridanden föreslår regeringen att nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar fortsättningsvis skall få göras inom en fastställd ram. Det innebär bl.a. att lägre avgift fr.o.m. år 1997 skall komma i fråga endast för de ur samhällssynpunkt mest angelägna förrättningarna - yrkande 11. Förslaget om att verksamheten med nedsättning av taxebeloppet för vissa typer av lantmäteriförrättningar skall rambegränsas tillstyrks av utskottet. Enligt förslaget i budgetpropositionen bör anslaget till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader beräknas till 490 272 000 kr för budgetåret 1997 - yrkande 12 i motsvarande del. Hänsyn har härvid bl.a. tagits till de allmänna sparkrav som ställts upp för statens utgifter liksom till de samordningsvinster som sammanslagningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata beräknas innebära. Dessutom har den föreslagna rambegränsningen för nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar beaktats. Enligt motion 1996/97:Bo230 (m) bör verksamheten vid Lantmäteriverket i ökad utsträckning avgiftsfinansieras. Härigenom kan anslaget enligt motionens yrkande 5 minskas med drygt 20 miljoner kronor till 470 miljoner kronor. De omställningskostnader som följt av sammanslagningen av Statens lantmäteri verk och Centralnämnden för fastighetsdata till Lantmäteriverket motiverar enligt Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 att verket undantas från de generella sparkrav som ställs på de statliga myndigheterna. Enligt förslaget i motionens yrkande 13 såvitt nu är i fråga, bör därför anslaget till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader räknas upp med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 500 272 000 kr. Verksamheten vid Lantmäteriverket finansieras både genom anslag och avgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten skall, med undantag för grundläggande fastighets- och landskapsinformation, bedrivas med full kostnadstäckning. Finansieringsprinciperna innebär dessutom att användarna i ökad utsträckning skall bidra till finansiering av kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen. Sammantaget har detta lett till att den största delen av verksamheten vid verket finansieras genom avgifter. För budgetåret 1997 beräknas sålunda avgifternas andel av den totala omsättningen till 65 %. En utgångspunkt för beslutet om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen skulle skiljas från det statliga lantmäteriet. Som ett resultat härav har den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten redan bolagiserats. Lantmäteriverket har dessutom i uppdrag att lämna förslag om hur den kartografiska uppdragsverksamheten och den fristående förlagsverksamheten fortsättningsvis bör bedrivas. I uppdraget ingår att närmare analysera förutsättningarna för en bolagisering av den produktions- och uppdragsverksamhet som bedrivs inom verket. På sikt innebär detta att verket kommer att få än mer renodlade myndighetsuppgifter jämfört med i dag. Utskottet är mot bakgrund av det nu anförda inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion 1996/97:Bo230 (m) yrkande 5 om att ytterligare öka avgiftsuttaget för verksamheten vid Lantmäteriverket. Motionen avstyrks sålunda. Utskottet är inte heller berett att ansluta sig till förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 om att undanta Lantmäteriverket från de generella sparkraven genom att öka på anslaget med 10 miljoner kronor. Utskottet delar sålunda bedömningen i budgetpropositionen att samordningsvinster av sammanslagningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata nu kan beräknas uppkomma och att Lantmäteriverket därför bör underkastas samma övergripande sparkrav som andra statliga myndigheter. Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 13 såvitt nu är i fråga avstyrks. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag avseende anslag till Lantmäteriverkets förvaltningskostnader tillstyrks.
Övriga anslag m.m.
Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets behandling. Under olika tidsperioder har stöd kunnat utgå bl.a. i form av nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, statsbidrag till hyresrabatter, ungdomsbostadsstöd, investeringsbidrag för bostadsbyggande samt tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Trots att de aktuella stödformerna är under avveckling kommer utgifter för stöden att belasta statsbudgeten under ytterligare budgetår. I dag förs utgifterna upp på flera olika anslag. I budgetpropositionen föreslås att de sammanförs under ett nytt anslag A 3 benämnt Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. - yrkande 2. Regeringens förslag i nu aktuell del tillstyrks av utskottet. När det gäller det stöd som kan utgå från den statliga fonden för fukt- och mögelskador föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna att ramen för fondens sammanlagda åtaganden under budgetåret 1997 skall bestämmas till 60 miljoner kronor - yrkande 7. Utskottet förordar att riksdagen lämnar regeringen det begärda godkännandet. I fråga om de anslag som inte behandlats ovan föreslås i budgetpropositionen att det för budgetåret 1997 skall anvisas ramanslag till A 3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd för bostadsändamål m.m. om 94 333 000 kr, A 4 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader om 15 400 000 kr, A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet om 1 300 000 000 kr, A 6 Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader om 23 000 000 kr, A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador om 60 000 000 kr, A 11 Bonusränta för ungdomsbosparande om 3 000 000 kr, B 1 Geoteknik om 23 967 000 kr samt D 2 Statens va-nämnd om 5 124 000 kr.
Den av regeringen förordade anslagsfördelningen avseende de nu aktuella anslagen, som inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998
Som framgår ovan föreslås i budgetpropositionen att en besparing på motsvarande 50 miljoner kronor skall göras på räntebidragsanslaget för år 1997. I anslutning härtill begärs dessutom riksdagens godkännande av att det på anslaget till Räntebidrag skall göras besparingar på ytterligare 50 miljoner kronor per år fr.o.m. budgetåret 1998 - yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Även enligt utskottets mening bör den förordade besparingen på räntebidragen för budgetåren efter 1997 komma till stånd. Regeringens förslag tillstyrks. I Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17 begärs ett riksdagens godkännande av en i motionen beräknad fördelning av anslagen inom utgiftsområde 18 för budgetåren 1998 och 1999. Förslaget innebär att det för vart och ett av dessa budgetår skall anvisas ytterligare 5 miljoner kronor till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Utskottet har ovan avvisat ett motionsförslag (mp) om att för budgetåret 1997 anvisa ytterligare 5 miljoner kronor till radonbidrag. Vad som härvid anförts gäller i allt väsentligt också det nu aktuella förslaget avseende budgetåren 1998 och 1999. Förslaget i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17 avseende anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och 1999 avstyrks sålunda. Regeringen bör enligt Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 noga följa utvecklingen av räntesubventionsnivåerna. I den mån den tänkta subventionsnivån avviker från den prognos som grundar regeringens förslag för budgetåret 1997 bör regeringen enligt motionen återkomma med nya beräkningar för räntebidragen i budgeten för år 1998, liksom med ett förslag till justerad ram för utgiftsområde 18 - yrkande 5. Utskottet har senast i sitt yttrande till finansutskottet (1996/97:BoU1y) över omfattningen av utgiftsområde 18 framhållit att vissa av anslagen inom utgiftsområdet är av den karaktären att belastningen på anslaget inte kan förutses med någon större exakthet. Det gäller t.ex. räntebidragsanslaget som är starkt beroende bl.a. av ränteutvecklingen. Den slutliga anslagsbelastningen i förhållande till förslaget i budgetpropositionen blir därför avhängig såväl förändrade omvärldsfaktorer som träffsäkerheten i de prognosmodeller som används. De nu redovisade förhållandena gör det naturligtvis nödvändigt att fortlöpande följa upp belastningen på anslaget och att inför varje nytt budgetår anpassa anslagsberäkningen efter den faktiska utvecklingen. Den nya budgetmodell som nu används för första gången förutsätter också att så sker. I den ekonomiska vårpropositionen 1997 kommer riksdagen bl.a. att ta ställning till den preliminära beräkningen av utgiftsområde 18 för treårsperioden 1998-2000. Vad gäller anslagsbehovet avseende räntebidragen för budgetåret 1998 kommer riksdagen att ta ställning under hösten 1997. Vad som i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 5 förordats kommer sålunda att tillgodoses utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Förslaget avstyrks.
Bostadsförsörjningen
Inledning
Bostadsmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Förutsättningarna för bostadspolitik och bostadsförsörjning har starkt påverkats av bl.a. de allmänna samhällsekonomiska problemen. Även i övrigt har samhällsutvecklingen medfört ett behov av att se över bostadspolitikens mål och medel. Mot denna bakgrund tilllsatte regeringen våren 1995 en parlamentarisk utredning med uppdrag att göra en översyn av bostadspolitiken i vid bemärkelse. Den bostadspolitiska utredningen avlämnade den 5 november 1996 sitt slutbetänkande Bostadspolitik 2000 - från produktions- till boendepolitik (SOU 1996:156). Utredningens överväganden och förslag omfattar bl.a.: - målen för bostadspolitiken - frågor om boendesegregation - boende för olika hushållstyper - kommunernas roll i bostadspolitiken - bosparande - bostadspolitikens administration - statens stöd till bostadsproduktionen - ekonomiska villkor för det befintliga bostadsbeståndet.
Ett bred politisk enighet har uppnåtts i utredningen. Representanterna från fem av riksdagspartierna (s, c, fp, mp, kd) står helt bakom förslagen. Vänsterpartiets representant har anslutit sig till huvuddelen av vad utredningen föreslagit. Moderata samlingspartiets företrädare har dock reserverat sig mot utredningens överväganden och förslag. Utredningens förslag kommer nu att remissbehandlas. Regeringen anger i budgetpropositionen att man har för avsikt att mot bakgrund av utredningens förslag presentera en proposition för riksdagen under år 1997. Den bostadspolitiska utredningens arbete och den vidare beredningen av det nu avgivna slutbetänkandet har givetvis även påverkat bostadsutskottets arbete med de frågor som behandlas i detta betänkande. Ett flertal av motionerna kommer in på områden som även behandlats av utredningen.
Bostadspolitikens allmänna utformning m.m.
Förslag som från mera övergripande utgångspunkter tar upp bostadspolitikens utformning och inriktning förs fram i tre motioner. Målet bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 vara en bostadspolitik grundad på valfrihet och ett bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det anges bl.a. innebära att boendet bör utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i stället för politiska planer. Utvecklingen måste enligt motionen därför gå i riktning mot fasta och stabila spelregler och ett marknadsekonomiskt funktionssätt där bostadsutbudet styrs av efterfrågan i stället för av politiska regleringar av olika slag. I motionens yrkande 1 begärs också ett riksdagens tillkännagivande med denna innebörd. Behovet av en ny och genomarbetad bostadspolitik har enligt motion 1996/97:Bo228 (s) ökat under de senaste åren. Framtidens bostadsområden kräver enligt förslaget planering med utgångspunkt i en helhetssyn som bygger på tvärvetenskaplig analys. Enligt motionen innebär det bl.a. att ansvarsfördelningen mellan samhälle, bostadsföretag och hyresgäst behöver utredas. Utvecklingen av boendekostnaderna under 1990-talet har enligt Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 sin främsta grund i skattereformen. Enligt motionen måste reformen därför noga analyseras och utredas ur bostadspolitisk synvinkel. Regeringen bör enligt förslaget tillsätta en utredning som ser över frågan och som för fram förslag för att rätta till skevheter i utvecklingen av boendekostnaderna mellan hög- och låginkomsttagare, liksom mellan olika upplåtelseformer - yrkande 1. I anslutning härtill förordas dessutom att sambandet mellan kommunernas roll, boendekostnaderna och effekterna av skattereformen bör beaktas - yrkande 2. Utskottet har så gott som årligen haft att behandla motioner om bostadspolitikens inriktning och utformning. Vid sin senaste behandling av denna fråga (bet. 1994/95:BoU13 s. 20) anförde utskottet inledningsvis att det grundläggande bostadspolitiska målet traditionellt har formulerats som att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamålsenligt utrustad bostad till ett rimligt pris. Nu, liksom då, torde också en bred enighet råda om målet som sådant. Däremot har det funnits delade meningar om hur och med vilka medel det skall uppnås. Samtidigt har samhällsutvecklingen gjort det nödvändigt att över tiden precisera och utveckla det grundläggande målet. Till detta har varit kopplat en omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska medlen. Även om målen för bostadspolitiken i allt väsentligt ligger fast motiverar inte minst de senaste årens utveckling, enligt utskottets mening, att de nu ses över. Den bostadspolitiska utredningen har enligt sina direktiv också haft att ta fram ett underlag för beslut om bostadspolitiken på längre sikt. Häri har ingått att precisera målen för en fortsatt social bostadspolitik och att ge förslag om lämpliga medel för genomförandet. I enlighet med sitt uppdrag behandlar utredningen i sitt slutbetänkande målet för bostadspolitiken - detta som en utgångspunkt för de förslag i övrigt som utredningen för fram. Enligt utredningen bör det övergripande målet för framtidens bostadspolitik fokuseras på de boende och allas rätt till ett hem. Målet föreslås därför formulerat på följande sätt. Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Utredningen har också preciserat det övergripande målet inom tre huvudområden. Det gäller planering och utveckling av boendet, boendets närmiljö samt bostadens utformning. Utredningsförslaget är nu föremål för remiss och det kommer därefter att beredas vidare i regeringens kansli innan ett förslag kan föreläggas riksdagen under år 1997. Det får anses innebära att också de frågor som behandlas i de nu aktuella motionerna i allt väsentligt kommer att kunna övervägas i det fortsatta arbetet. Med avseende på den breda politiska enighet som råder kring den bostadspolitiska utredningens förslag i denna del bör resultaten av den fortsatta beredningen av förslaget enligt utskottets mening avvaktas. I den mån förslagen i partimotionerna 1996/97:Bo201 (m) yrkande 1 och 1996/97:Bo235 (v) yrkandena 1 och 2 samt motion 1996/97:Bo228 (s) inte kan anses tillgodosedda genom det nu anförda avstyrks de av utskottet.
Kommunernas ansvar för bostadspolitiken m.m.
Kommunernas bostadspolitiska roll och ansvar tas upp i fem motionsyrkanden. Det kommunala bostadspolitiska ansvaret skall enligt den moderata partimotionen 1996/97:Bo201 yrkande 24 avse planeringen av markanvändningen och vara utformat på ett sådant sätt att i första hand markägarens önskemål tillgodoses i vad avser användning och bebyggelse. Enligt förslaget skall härvid behovet av gator, vägar och allmänna platser självfallet vägas in. Kommunernas myndighetsutövning i denna del skall enligt motionen ske på ett sådant sätt att byråkrati undviks och till en så låg kostnad som möjligt. Avgörande för en framgångsrik bostadspolitik är enligt motion 1996/97: Bo220 (s) att den är väl förankrad där den skall förverkligas, dvs. i kommunerna. Ett viktigt mål för samhällsplaneringen anges därför vara att ge kommunerna styrmedel som utgår från en helhetssyn på människan och hennes behov av trygghet, gemenskap och omsorg. I motion 1996/97:Bo234 (s) framhålls att kommunerna inte längre har samma skyldighet som tidigare att planera sin bostadsförsörjning. Enligt motionen är det dock tveksamt om man helt kan överlåta på kommunerna att bestämma vilket ansvar de skall ta för bostadsförsörjningen. Kommunernas ansvar på området bör enligt förslaget därför lagfästas - yrkande 1. Vidare anförs att kommunerna måste svara för att fördelningen av lediga lägenheter sker rättvist - yrkande 2. Utrymmet för det lokala beslutsfattandet måste enligt motion 1996/97: Bo529 (c) yrkande 4 öka. Det anges bl.a. innebära att kommunerna i större utsträckning än hittills lämnar ifrån sig uppgifter till olika lokala organisationer och enskilda. Ett på detta sätt ökat inflytande över boendet innebär enligt motionen större delaktighet i beslut om och skötsel av våra bostadsområden - något som i sin tur ger ett större engagemang och en ökad demokratisering. Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna föreslagits beträffande kommunernas ansvar för bostadspolitiken m.m. vill utskottet anföra följande. Bostadspolitiken bygger traditionellt på en ansvarsfördelning mellan stat och kommun som innebär att staten svarar för sådana grundläggande förutsättningar som att finansiering och byggande kan ske på ett resurseffektivt sätt. Det är dessutom ett statligt ansvar att formulera de krav som skall gälla för bl.a. byggnaders egenskaper för att tillgodose väsentliga allmänna intressen. Kommunerna har å sin sida att svara både för bedömningarna av bostadsbyggnadsbehoven och för den fysiska planering som är nödvändig för att behoven skall kunna tillgodoses. Även frågan om kommunernas roll i bostadspolitiken har behandlats av den bostadspolitiska utredningen. Enligt utredningen har kommunerna en nyckelroll i bostadspolitiken med ansvar för viktiga boendefrågor. Kommunerna kan enligt utredningen driva en aktiv bostadspolitik genom att utveckla och använda befintliga styrmedel. Någon ytterligare lagreglering av kommunernas bostadspolitiska ansvar anser utredningen därför inte motiverad i nuläget. Den bostadspolitiska utredningens förslag i denna del innebär att den grundläggande ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna som tillämpats under lång tid skall bestå. Utskottet delar denna uppfattning. Ansvarsfördelningen har enligt utskottets mening i allt väsentligt visat sig vara ändamålsenlig. Samtidigt är det naturligtvis så att den bostadspolitiska situationen skiljer sig från region till region och från ort till ort. Det regelsystem som styr kommunernas agerande måste därför vara så utformat att det ger den enskilda kommunen möjlighet att i rimlig mån beakta lokala förhållanden och behov. Enligt utskottets mening bör resultatet av den fortsatta beredningen av den bostadspolitiska utredningens förslag avvaktas. Partimotionen 1996/97:Bo201 (m) yrkande 24 samt motionerna 1996/97:Bo220 (s), 1996/97:Bo234 (s) yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo529 (c) yrkande 4 avstyrks således. I sammanhanget bör också framhållas att utredningen behandlar flera andra frågor som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att fylla sin bostadspolitiska roll. Det gäller bl.a. åtgärder för att motverkar segregation samt de kommunala bostadsföretagens roll i bostadsförsörjningen. Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt förslaget i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 10 om att lägesavgifter skall införas för centralt belägna lokaler. Enligt motionen skulle sådana avgifter begränsa företagsetableringar i centrum och härigenom göra det möjligt att åter befolka våra innerstäder. Det ligger även enligt utskottets mening ett värde i att de centrala delarna av våra orter får en så allsidig sammansättning som möjligt. Det innebär bl.a. att det är önskvärt att där skall finnas inte bara lokaler utan också bostäder. Fördelningen mellan bostäder och lokaler styrs av en rad faktorer. Det gäller bl.a. i vilken utsträckning människor vill bo centralt och vilken konkurrerande efterfrågan som finns på kommersiella lokaler. Kommunerna kan påverka denna utveckling genom sin detaljplanering och sin bygglovsprövning. Utskottet är inte berett att förorda att kommunala lägesavgifter införs som ett ytterligare medel för kommunerna att påverka utvecklingen. Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 10 avstyrks.
Åtgärder mot boendesegregation m.m.
Under årets allmänna motionstid har i sju motioner som hänvisats till bostadsutskottet föreslagits åtgärder mot boendesegregation och för en bättre boendemiljö. Motionsförslagen utgår i första hand från problemen i vissa bostadsområden där befolkningssammansättningen är sådan att ett segregationsmönster har uppstått. Segregationen kan ha både sociala, ekonomiska och etniska orsaker. Ofta är det fråga om bostadsområden i utkanten av större städer där andelen invandrare är mycket hög. I dessa områden förekommer också en överrepresentation av bl.a. ensamstående föräldrar, arbetslösa och personer med sociala problem. Problembeskrivningen i de aktuella motionerna är till stor del likartad. I motionerna diskuteras bl.a. frågor om språkproblem, brister i utbildningen, social utslagning, diskriminerande behandling i olika avseenden, brister i det offentliga och kommersiella serviceutbudet, enahanda och slitna bostadsmiljöer osv. Det tas emellertid också upp exempel på en positiv utveckling och möjligheterna att bryta en negativ trend i de utsatta bostadsområdena. Nedan redogörs kortfattat för de åtgärdsförslag som läggs fram i motionerna. Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23 att riksdagen i tillkännagivanden till regeringen föreslår åtgärder för minskad boendesegregation och förbättrad boendemiljö. Motionärerna menar att en omläggning av bostadspolitiken i flera avseenden ger en möjlighet att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden och skapar bättre framtida förutsättningar för att undvika segregation. Enligt vad som bl.a. anförs i motionen leder försäljning av kommunalt ägda bostadsföretag till ökat ansvarstagande, avreglering till bättre förutsättningar för företagande och fler arbetstillfällen, sänkt fastighetsskatt till bättre underhåll av fastigheter samt en reformering av bruksvärdessystemet till ökad rörlighet på bostadsmarknaden. I motion 1996/97:Bo202 (s) föreslås tre tillkännagivanden om åtgärder mot boendesegregation. En fond som stödjer en positiv utveckling i miljonprogramområdena föreslås inrättas (yrkande 1). Statliga myndigheter samt offentlig verksamhet i övrigt bör stimuleras att förlägga sin verksamhet till storstädernas miljonprogramområden med hög andel invandrare (yrkandena 2 och 3). Miljöpartiet föreslår i sin partimotion 1996/97:B209 yrkande 1 att riksdagen hos regeringen skall begära en återkommande uppföljning och samlad utvärdering av kommunernas insatser för särskilt utsatta bostadsområden. Enligt vad som anförs i motion 1996/97:Bo208 (mp) behövs motstrategier för att bryta utvecklingen i bostadsområden som är drabbade av negativ segregation. Motionärerna förordar utflyttning av högskoleutbildning, byggande av samlingslokaler, förbättring av utemiljön, allergisanering, satsning på estetiska kvaliteter, frizoner från statliga regler m.m. I motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 föreslås att åtgärder vidtas mot hyresvärdar och bostadsförmedlare som diskriminerar invandrare. Vidare förordas införandet av ekostadsdelar, ökat inflytande för de boende, mer fritidsverksamhet samt åtgärder för att åstadskomma större variation mellan hustyper. Även i motion 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande med innebörden att en blandning av hustyper bör eftersträvas för att undvika segregationsproblem. Dessutom framhåller motionären att fastighetsägarna i utsatta bostadsområden måste ta ett större ansvar. I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 10 föreslås att ett nationellt upprustningsprogram tillskapas för invandrartäta områden. Programmet föreslås omfatta åtgärder för att förbättra den offentliga och kommersiella servicen, för renoveringsprojekt samt stimulans av nyföretagande, föreningsliv m.m. Bostadsutskottet vill anföra följande vad gäller motionsförslagen om åtgärder mot boendesegregation m.m. De problem som tas upp i motionerna har uppmärksammats under en lång tid. Trots detta har de åtgärder som satts in inte haft tillräcklig effekt för att bryta en negativ utveckling mot ökad segregation och en koncentration av olika former av ekonomiska och sociala problem till vissa utsatta bostadsområden. Olika insatser för att förbättra situationen har visserligen vidtagits såväl inom bostadspolitikens ram som inom andra samhällsområden, men de har uppenbarligen inte varit tillräckliga. En bidragande orsak till detta kan vara att åtgärderna inte varit tillräckligt samordnade och inte ingått i en samlad strategi för ett bostadsområde med problem. Enligt bostadsutskottets mening är det därför viktigt att nu söka lösningar på problemen som utgår från en samlad politik och som även tar fasta på de förutsättningar som gäller för varje enskilt bostadsområde. Särskilt angeläget är det därvid att understödja de positiva initiativ som redan tagits i de områden som i övrigt har de största problemen. Utskottet behandlade våren 1995 (bet. 1994/95:BoU13 s. 24-28) ett stort antal motionsförslag med motsvarande inriktning som de nu aktuella. I betänkandet anförde utskottet bl.a.:
Det är uppenbart att många samhällsproblem koncentrerats till vissa områden med en hög andel invandrare eller med en på annat sätt ensidig befolkningssammansättning. Därav kan självklart inte slutsatsen dras att befolkningssammansättningen i sig är grund till problemen. Många områden med en hög andel invandrare fungerar i dag bra. Som redovisats i motionerna står grundproblemen i stället att finna i arbetslöshet, bristande utbildning och andra förhållanden som gör att en integration i det svenska samhället försvåras. Denna typ av problem måste givetvis till största delen lösas med andra medel än vad som står till buds inom bostadspolitikens ram. Detta hindrar inte att även frågor om bostäderna i sig samt den yttre miljön i bostadsområdena är mycket viktiga när man söker finna åtgärder som kan motverka segregationen.
Vidare framhöll utskottet i sitt tidigare betänkande behovet av sektorsövergripande överväganden om vilka åtgärder som bör sättas in i de mest utsatta bostadsområdena. Utskottet hänvisade därvid till flera utredningar med uppgifter i frågan som då pågick. Två av dessa utredningar - Bostadspolitiska utredningen och Invandrarpolitiska kommittén - har nu redovisat sina slutbetänkanden med förslag till åtgärder i bostadsområden. Invandrarpolitiska kommittén föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1996:55) att kommunala åtgärdsprogram bör upprättas för bostadsområden där en stor andel vuxna står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Den bostadspolitiska utredningen presenterade nyligen i sitt slutbetänkande liknande förslag. Kommittén föreslår att staten skall stödja kommunala utvecklingsprogram för utsatta bostadsområden genom ett bidrag som motsvarar högst 50 % av kostnaderna för programmen. Kommitténs förslag utgår från att kommunerna tar ett stort ansvar för att en långtgående och sektors övergripande samverkan kommer till stånd i de aktuella områdena. Det förutsätts vidare att utvecklingsprogrammen skall uppfylla ett antal grundläggande krav, varav delaktighet och inflytande från de boende lyfts fram som särskilt angeläget. Utöver de ovan två nämnda utredningarna väntas den s.k. Storstadskommittén (dir. 1995:35) inom kort lägga fram ett delbetänkande med förslag om insatser i utsatta bostadsområden. Bostadsutskottat kan konstatera att förslagen i de utredningsbetänkanden som under senare tid redovisats till stor del sammanfaller med flertalet av de motionsförslag som väckts i frågan under årets allmänna motionstid. En bred politisk enighet torde råda både vad gäller nödvändigheten av att bryta en negativ utveckling i vissa bostadsområden och vikten av att såväl staten som kommunerna tar sitt ansvar för de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Utskottet förutsätter att det omfattande beslutsunderlag med förslag till åtgärder som lagts fram av de aktuella utredningarna efter remissbehandling nu blir föremål för vidare överväganden inom regeringskansliet och att riksdagen därefter får ta ställning till förslag på området. Det får också förutsättas att de förslag som i motioner förts fram under årets allmänna motionstid och vid tidigare riksdagsbehandlingar av frågan uppmärksammas. Det förefaller mot denna bakgrund inte gagna saken om utskottet nu skulle förorda vissa förslag framför andra. Tvärtom ger de förslag om breda insatser inom flera samhällssektorer som presenterats utrymme för att pröva olika typer av åtgärder som dessutom i många fall kompletterar varandra. Som framhållits ovan och som den bostadspolitiska utredningen anför i sitt betänkande är det dock nödvändigt att en ökad samordning mellan de olika insatsområdena kommer till stånd på såväl central som lokal nivå. Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna 1996/97:Bo202 (s), 1996/97:Bo208 (mp), 1996/97:Bo209 (mp) yrkande 1, 1996/97:Bo224 (fp) yrkande 1, 1996/97:Sf632 (c) yrkande 10 och 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 till stor del får anses vara tillgodosedda. Det kan också konstateras att företrädarna för de partier som står bakom dessa motioner även står eniga bakom den bostadspolitiska utredningens förslag till åtgärder mot boendesegregation. Vad gäller partimotionen 1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23 från Moderata samlingspartiet kan utskottet konstatera att åtgärdsförslagen snarast är att hänföra till partiets allmänna bostadspolitiska ställningstaganden som utskottet redovisat sin syn på i andra sammanhang. Utskottet är inte berett att i sina överväganden om allvarliga bostadssociala problem närmare bemöta förslagen om sänkta skatter, slopad hyresreglering m.m. Dessa yrkanden avstyrks således.
Hyresgästernas självförvaltning
I ett antal motioner uppmärksammas frågor om de villkor som gäller när hyresgäster deltar i fastighetsförvaltningen genom exempelvis trappstädning och trädgårdsskötsel. Som bakgrund till flertalet av motionerna hänvisas till ett konkret fall, nämligen hyresgästernas självförvaltning i bostadsområdena Holma och Kroksbäck i Malmö. De boende har där givits möjlighet att sköta vissa delar av fastighetsförvaltningen. För de enskilda hyresgästerna fastställs hyran på vanligt sätt, men den hyresgäst som medverkat i förvaltningen under en period får en återbäring på hyran. Denna återbäring har emellertid bedömts som skattepliktig av Riksskatteverket. Detta förhållande anses äventyra det system för självförvaltning som utvecklats i de aktuella bostadsområdena. Beredningsordningen inom riksdagen är sådan att vissa av de motioner som tagit upp frågor om hyresgästernas självförvaltning hänvisats till skatteutskottet. Detta gäller främst de motioner som innehåller direkta förslag om att de aktuella skattereglerna skall ändras. De motioner som ansetts falla inom bostadsutskottets beredningsområde utgår i stället från självförvaltningens bostadspolitiska betydelse och diskuterar även andra lösningar på problemet än rent skattetekniska. Det bör emellertid påpekas att någon helt entydig uppdelning av motionsförslagen mellan de två kategorierna knappast varit möjlig att göra. Gemensamt för de motioner som bostadsutskottet tar upp i detta sammanhang är att motionärerna anser att försöken med självförvaltning slagit mycket väl ut. I de aktuella bostadsområdena anses versamheten ha bidragit till ett ökat engagemang från de boende och en positiv social utveckling. Vidare framhålls att skadegörelsen har minskat och att bostadsmiljön även i övrigt förbättrats. I tre av motionerna - 1996/97:Bo210 (s), 1996/97:Bo211 (s) och 1996/97:Bo232 (v) - begärs att åtgärder vidtas för att möjliggöra fortsatt självförvalning utan att en viss typ av lösning förordas. I två motioner framhålls särskilda åtgärdsförslag. Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 1996/97:Fi212 yrkande 15 att andra lösningar än skattebefrielse bör prövas. En metod som motionärerna anser bör övervägas är att införa en form av bashyra med möjlighet att köpa olika underhållstjänster. De som endast betalar bashyra utför vissa städ- och underhållstjänster själva. I motion 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10 förslås att ett förslag om visst tillägg i hyresförhandlingslagen som förts fram av Storstadskommittén skall behandlas med förtur av regeringen. Som konstateras i motionerna har framför allt självförvaltningsförsöket i två bostadsområden i Malmö gjort att de nuvarande reglerna på området kommit att diskuteras under senare tid. Frågan om hyresgästernas självförvaltning har också kommenterats i budgetpropositionen (Reviderad finansplan m.m., avsnitt 7.7). Regeringen avvisar där ett förslag från Demokratiutvecklingskommittén om skattefrihet för ersättning som en hyresgäst får av sin hyresvärd för arbete hyresgästen lagt ned på s.k. självförvaltning. Samtidigt framhåller regeringen att det är av stor vikt att finna former för att akivt engagera de boende i skötseln av det egna området och att frågan därför kommer att beredas vidare. Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp har tillsatts inom regeringskansliet med representanter för inrikes-, finans- och justitiedepartementen med uppdrag att skyndsamt överväga förutsättningarna för självförvaltning. Arbetsgruppen kommer att uppmärksamma olika förslag till lösningar på det uppkomna problemet. Förutom Demokratiutvecklingskommittén har som anges i en av motionerna även Storstadskommittén uppmärksammat frågan. Hittills har man dock endast redovisat sitt kommande förslag i form av en debattartikel. Ett förslag med innebörden att en ny lag om självförvaltning knyts till hyresförhandlingslagen väntas emellertid presenteras inom kort i ett delbetänkande från kommittén. Bostadsutskottet vill för sin del instämma i vad som anförs i motionerna om vikten av att den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning medfört inte hindras. Det är givetvis av största vikt att ta vara på de gemensamma initiativ som försöken med självförvaltning lett till. Inte minst gäller detta för de utsatta bostadsområden som utskottet ovan diskuterat i avsnittet om boendesegregation. Det är sannolikt att ett ökat engagemang från hyresgästerna i fastigheternas och närområdets skötsel i många fall kan få stor betydelse i arbetet med att bryta en negativ utveckling i dessa områden. Frågan om hyresgästernas självförvaltning bör därför i första hand övervägas ur ett bostadspolitiskt och boendesocialt perspektiv. Utskottet anser det mot denna bakgrund vara positivt att regeringen nu har frågan om hur de uppkomna problemen skall lösas under skyndsam beredning. Därmed kommer självfallet det kommande förslaget från Storstadskommittén att uppmärksammas i enlighet med önskemålet i motion 1996/97: Ub247 (fp). Även önskemålen om överväganden i motion 1996/97:Fi212 (v) torde kunna bli tillgodosedda. Enligt vad som framkommit om Storstadskommitténs överväganden uppvisar förslaget vissa likheter med den av motionärerna förordade ordningen. Utskottet är inte berett att nu ta ställning till vilka förändringar i gällande regelsystem som kan bli nödvändiga för att säkerställa möjligheten till ett aktivt engagemang från hyresgästernas sida i fastighetsförvaltningen m.m. Det bör heller inte uteslutas att det finns bra former för denna verksamhet som kan bedrivas inom ramen för nuvarande bestämmelser. Den översyn som nu pågår inom regeringskansliet får utvisa vilken eller vilka lösningar som lämpligen bör väljas. Det ovan anförda får enligt utskottets mening anses innebära att vad som förordats i motionerna 1996/97:Bo210 (s), 1996/97:Bo211 (s), 1996/97: Bo232 (v), 1996/97:Fi212 (v) yrkande 15 samt 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 10 i huvudsak är tillgodosett. Något tillkännagivande i frågan om hyresgästernas självförvaltning synes nu inte vara erforderligt. Regeringens ställningstagande och eventuella förslag i frågan till riksdagen bör avvaktas.
Räntebidrag m.m.
Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat flera motionsförslag om bl.a. snabbare avveckling av räntebidragen. Under detta avsnitt tas sådana förslag om räntebidrag upp som vid ett bifall inte bedöms påverka anslagsbelastningen under det närmaste budgetåret. Till denna kategori kan förslagen i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4 hänföras. Motionärerna föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande skall förorda att de fastigheter som producerats år 1993 eller senare, när räntebidragsandelen nått ner till 30 % bör befrias från fastighetsskatt samtidigt som den kvarvarande subventionen avvecklas. För nyproducerade fastigheter föreslås fr.o.m. år 1998 gälla att fastighetsskatt inte alls tas ut samtidigt som inga subventioner utgår. Utskottet har ovan tagit ställning till andra motionsförslag om minskade räntebidrag och sänkt fastighetsskatt. Vad som där har anförts kan även anses gälla de nu aktuella yrkandena. I frågan om statens framtida stöd till bostadsproduktionen och eventuella förändringar av fastighetsskattereglerna för nyproducerade fastigheter bör för övrigt beredningen av den bostadspolitiska utredningens förslag avvaktas. I denna utredning har en bred politisk enighet kunnat uppnås i dessa frågor. Regeringen har i budgetpropositionen redovisat sin avsikt att på grundval av den bostadspolitiska utredningens förslag under år 1997 förelägga riksdagen en proposition i frågan. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet yrkandena i partimotionen från Moderata samlingspartiet. I Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 finns tre yrkanden om tillkännagivande avseende olika villkor som föreslås gälla för statliga subventioner inom bostadssektorn. Motionärerna förordar att de generella subventionerna till ny- och ombyggnad avvecklas och ersätts med gröna investeringsbidrag samt en förstärkning av bostadsbidragen (yrkande 5). Vidare föreslås att minst 1 % av den totala investeringskostnaden avsätts till estetisk utformning samt konstnärlig utsmyckning vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter som erhåller någon form av statligt stöd (yrkande 9). Slutligen föreslås att en utredning tillsätts med uppgift att överväga hur statliga investeringsbidrag och kreditgarantiåtaganden skall kunna miljövillkoras och i övrigt styras med sociala och regionala förbehåll (yrkande 15). Även i frågan om eventuella villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. vill utskottet hänvisa till beredningen av den bostadspolitiska utredningens betänkande och den aviserade propositionen. I utredningens betänkande finns överväganden och förslag som i flera avseenden överensstämmer med de i motionen förordade. Utredningen framhåller således att miljökrav skall tillgodoses i all ny- och ombyggnad och att investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder skall användas för att främja angelägna miljöåtgärder i boendet. Vidare föreslås olika stödvillkor utformas så att bostadssociala insatser prioriteras. Utredningen har också särskilt framhållit behovet av att utforma byggnader och boendemiljöer utifrån ett estetiskt helhetsperspektiv. Som ett riktvärde anges i betänkandet att 1 % av den totala byggkostnaden bör avsättas för den konstnärliga utsmyckningen. Med hänvisning till det anförda och till den fortsatta beredningen av förslagen från den bostadspolitiska utredningen avstyrker utskottet motion 1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 5, 9 och 15. De ekonomiska villkoren för nyare bostadsrättsföreningar diskuteras i motion 1996/97:Bo409 (s). Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av de samlade effekterna av neddragna räntesubventioner och höjda taxeringsvärden, samt vid behov föreslår åtgärder för de problem som framkommit. Som bakgrund till detta förslag beskriver motionärerna hur olika former av kostnadshöjningar hårt har drabbat många hushåll i framför allt det nyare bostadsrättsbeståndet. Särskilt framhålls problem med mycket höga taxeringsvärden i nyare hus. En utvärdering av de ekonomiska villkoren för nyare bostadsrättsföreningar och det sent byggda bostadsbeståndet i övrigt redovisades hösten 1995 av den bostadspolitiska utredningen i ett delbetänkande (SOU 1995:98). Utredningens överväganden och förslag låg till grund för en proposition och riksdagsbeslut våren 1996 (prop. 1995/96:101, BoU10, rskr. 227, 228). Riksdagsbeslutet innebar bl.a. en fastighetsskattelättnad för bostäder med värdeår 1991. I huvudsak förutsattes dock att de ekonomiska problemen för delar av det sent byggda bostadsbeståndet även i fortsättningen måste angripas med riktade insatser enligt den ordning som utarbetats under de senaste åren. Denna ordning har utformats i samverkan mellan kreditmarknadens parter för att bl.a. möjliggöra ekonomiska rekonstruktioner som anpassas till varje enskilt fall. Regeringen framhöll i propositionen att de statliga åtgärder som riktar sig till det sent byggda beståndet av bostäder bör syfta till att skapa långsiktigt stabila villkor för detta bostadsbestånd. Bostadspolitiska utredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram förslag om förändrade ekonomiska villkor för bostadsrättsföreningar som kan innebära lättnader för vissa nyare föreningar. Förslagen går i korthet ut på att taxeringsvärdet för ett bostadsrättshus grundas på det sammanlagda marknadsvärdet för de bostadsrätter som ingår i bostadsrättsföreningen. Samtidigt föreslås regeländringar så att föreningen skall kunna göra avdrag för sina ränteutgifter enligt motsvarande villkor som gäller för egnahem. Ett genomförande av dessa förslag skulle sannolikt innebära en förstärkt ekonomisk situation för många bostadsrättsföreningar i den kategori som diskuteras i motionen. Utskottet vill dock inte föregripa remissbehandllingen och den vidare beredningen av utredningens förslag. Med hänvisning till att den fråga som tas upp i motion 1996/97:Bo409 (s) redan är föremål för överväganden avstyrks motionen. Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp ett förslag i motion 1996/97:Bo218 (kd) som gäller villkoren för två tidsbegränsade stöd inom bostadssektorn som bl.a. syftat till att stimulera tidigareläggningar av bygg- investeringar. De två stöd som diskuteras - statligt investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder respektive extra statligt stöd för förbättring av bostäder - har beviljats under förutsättning att byggnadsåtgärderna påbörjas under en viss tidsperiod samt avslutas för ett visst slutdatum. Som slutdatum gäller för nyinvesteringsbidraget att projektet i sin helhet skall slutföras senast den 30 juni 1997 och för stödet till bostadsförbättringar är motsvarande slutdatum den 31 december 1996. Enligt vad som anförs i motionen riskerar ett antal projekt som beviljats bidrag att inte kunna avslutas inom den bestämda tiden. Motionärerna hävdar också att det finns en betydande risk för att en stor del av de tillgängliga medlen för stimulansstöden inte blir utnyttjade av denna orsak. Vad gäller villkoren för vissa stimulansstöd vill utskottet anföra följande. De två stödformer som diskuteras i motionen kom till genom riksdagsbeslut i december 1994 (bostadsförbättringsstödet) respektive i juni 1995 (nyin-vesteringsbidraget). I båda fallen anfördes bl.a. sysselsättningspolitiska skäl för de villkor som sattes upp beträffande när projekten skulle påbörjas och avslutas. Syftet var att snabbt få i gång byggarbetsmarknaden och stimulera tidigareläggandet av angelägna byggnadsinvesteringar. Det kan i sammanhanget noteras att ledamöterna från det parti som nu förordar förlängd varaktighet av stöden vid dessa riksdagsbeslut motsatte sig deras införande. I frågan om utnyttjandet av stimulansstöden kan noteras att nu tillgängliga uppgifter tyder på att medelsutnyttjandet väl ligger på den nivå som förutsågs vid riksdagsbehandlingen. För bostadsförbättringsstödet fastställdes ingen medelsram för bidragsgivningen, men ursprungligen beräknades reserverade medel om 1,5 miljarder kronor täcka behoven. Genom vissa riksdags- och regeringsbeslut har därefter ytterligare medel beräknats för bidragsgivningen. Enligt en rapport från Boverket hösten 1996 (1996:6, del III) beräknas det slutliga medelsutnyttjandet uppgå till knappt 3 miljarder kronor. Stödet till nyinvesteringsbidraget är till skillnad från bostadsförbättringsstödet begränsat av en medelsram som fastställts av riksdagen. Denna ram var från början bestämd till 2 miljarder kronor men har efter senare beslut och en omfördelning till bostadsförbättringsstödet i praktiken begränsats till 1,5 miljarder kronor. Enligt en redovisning från Boverket om beviljade bidrag (rapport 1996:6, del I) är i princip hela ramen i dag utnyttjad. Av redovisningen framgår vidare att det finns ett stort antal projekt som sökt stöd och som inte kunnat beviljas bidrag på grund av att de tillgängliga medlen redan utnyttjats. Boverket omfördelar löpande outnyttjade bidrag så att den tillgängliga ramen fullt ut skall kunna komma till användning. I sammanhanget bör också noteras vad som anförts om finansieringen av det tillfälliga stöd för anordnande av studentbostäder som föreslås i budgetpropositionen på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96 och som riksdagen nyligen beslutat om. Detta stöd förutsätts, i mån av medel, finansieras från anslaget A 2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dvs. samma anslag som täckt kostnaderna för de ovan diskuterade stimulansstöden. Eventuellt outnyttjad del av de arbetsmarknadspolitiska medel som ursprungligen avsetts för olika former av bygginvesteringar kommer således att tas i anspråk för stöd till anordnande av studentbostäder. Mot den redovisade bakgrunden gör bostadsutskottet bedömningen att en omprövning av sista datum för färdigställande av byggnadsprojekt inte nu bör göras i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Bo218 (kd). Även det uttalade syftet att söka uppnå ett tidigareläggande av olika byggnadsinvesteringar talar enligt utskottets mening för att behålla de aktuella tidsgränserna. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen löpande håller frågan om utnyttjandet av stimulansstöden under observans och vid behov återkommer till riksdagen i frågan. Vid en sådan uppfattning finns inte skäl att tillstyrka den aktuella motionen.
Bostadsbidrag
Som framgått ovan har riksdagen nyligen beslutat om ändringar i reglerna för bostadsbidragen som gäller fr.o.m. år 1997. Regeländringarna gäller inte grunderna för bostadsbidragssystemet, utan avser vissa bidragsvillkor som in komstprövningen m.m. I två motioner förs dock fram förslag som är avsedda att mer genomgripande reformera bostadsbidragen. I Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 10 liksom i motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 förordas att bostadsbidragen skall samordnas med övriga socialpolitiska åtgärder. Enligt motionerna ger en sådan samordning en helhetssyn på den ekonomiska situationen för de berörda som är eftersträvansvärd. Samtidigt förbättras enligt förslagen förutsättningarna för att på sikt växla dagens bidrag mot sänkta skatter och därigenom minska den ekonomiska rundgång som följer av dagens system. Förslagen om en samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd synes utgå från uppfattningen att bostadsbidragen främst är ett socialpolitiskt instrument. Utskottet delar inte denna uppfattning. Ett enigt bostadsutskott har flera gånger och senast våren 1996 (bet. 1995/96:BoU11 s. 4) uttalat att bostadsbidragens primära uppgift är att svara upp mot bostadspolitiska mål, dvs. ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utformningen av bostadsbidragen bör sålunda även fortsättningsvis vägledas av bostadspolitiska hänsyn. Ett sådant synsätt är enligt utskottets mening inte förenligt med förslagen i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97: Bo201 yrkande 10 samt motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3. Motionerna avstyrks. I den i våras framlagda propositionen (1995/96:186) med förslag till nya regler för bostadsbidrag aviserade regeringen att en utvärdering skall göras av bostadsbidragen när det nya systemet fungerat en tid. De av riksdagen beslutade förändringarna i bostadsbidragen är enligt motion 1996/97:Bo227 (s) många och delvis genomgripande. Samtidigt var det enligt motionen viktigt och nödvändigt att snabbt genomföra förändringar i en situation där kostnaderna för bidragen sköt i höjden. Denna snabbhet anges dock ha inneburit att det inte var möjligt att i detalj analysera alla konsekvenser av förändringarna för de enskilda hushållen. Detta förhållande tillsammans med en förmodad minskning av de generella stöden till boendet gör det enligt motionen nödvändigt att noga följa utvecklingen. Den aviserade översynen av bostadsbidragen bör enligt motionen därför påskyndas så att eventuella brister snabbt kan justeras. Med anledning av vad som i motionen förordats beträffande en utvärdering av bostadsbidragen vill utskottet anföra följande. Till grund för riksdagens beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. år 1997 låg främst statsfinansiella skäl. Kostnaderna för bidragen hade således stigit kraftigt under 1990-talets första hälft. Sammanlagt beräknas de nya reglerna ge besparingar på 2,3 miljarder kronor räknat på helår. Till en betydande del - 1,1 miljarder kronor - anger regeringen att besparingen uppkommer genom att ett nytt system för inkomstprövning införs. Systemet innebär att ett preliminärt bidrag betalas ut som sedan justeras med hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret. I denna del innebär sålunda de nya reglerna ingenting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga inkomst som den kommer till uttryck vid taxeringen. Till övriga delar uppkommer besparingen bl.a. genom begränsningar av den bostadsbidragsgrundande bostadsytan och genom införande av individuella inkomstgränser. Så pass genomgripande förändringar av bostadsbidragsreglerna som det nu är fråga om innebär att enskilda hushåll kan komma att få inte oväsentliga förändringar av bidraget. En förutsättning för att detta skall kunna accepteras är enligt utskottets mening att ändringarna inte ensidigt faller på vissa grupper eller typer av hushåll. Bostadsbidragen måste sålunda även fortsättningsvis ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil. Redan i propositionen med förslag till nya regler för bostadsbidragen aviserar regeringen att en utvärdering av de nya reglerna skall göras när det nya systemet fungerat en tid. Enligt vad utskottet har erfarit kommer också regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 uppdra åt Riksförsäkringsverket att genomföra en sådan utvärdering. Enligt utskottets mening framstår det som absolut nödvändigt att en utvärdering av effekterna av de nya reglerna snarast kommer till stånd. Det är utskottets bedömning att arbetet bör inledas redan före bidragsåret 1997 bl.a. på grundval av inkomna bidragsansökningar. Målet bör vara att utvärderingen kan slutföras i början av år 1997 så att de regeländringar m.m. som kan föranledas härav kan tillämpas redan under bidragsåret 1997. Vad utskottet nu med anslutning till motion 1996/97:Bo227 (s) anfört om en utvärdering av bostadsbidragen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Som ett led i strävandena att stödja barn som berörs av skilsmässor föreslås i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:So637 yrkande 6 att båda föräldrarna skall ges rätt till bostadsbidrag vid skilsmässa. I de fall föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet utgår den bostadsanknutna delen av bidraget till båda föräldrarna. Den icke bostadsanknutna delen, det s.k. särskilda bidraget, tillfaller dock endast den förälder hos vilken barnet är folkbokfört. Bostadsutskottet och riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avvisat motionsförslag om att fullt bidrag skall utgå till båda föräldrarna (senast 1994/95:BoU14 s. 5). Vad utskottet härvid anfört om att det inte finns tillräckliga skäl att ändra reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa står fast. Vänsterpartiets partimotion 1996/97:So637 yrkande 6 avstyrks med hänvisning härtill. I motion 1996/97:Bo205 (s) anförs att riksdagen våren 1996 återigen uttalat att det finns goda skäl att göra det möjligt med direktutbetalning av bostadsbidragen till hyresvärden. Då denna möjlighet trots detta ännu inte föreligger förordas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som gör det möjligt att, med bidragstagarens medgivande, betala ut bostadsbidragen till annan, vanligen hyresvärden. Bostadsutskottet och riksdagen har två gånger uttalat (senast 1995/96: BoU11 s. 16) att det bör vara möjligt att göra direktutbetalning av bostadsbidrag till t.ex. hyresvärd. Utskottets och riksdagens uttalanden i denna del har dock avvisats av regeringen. Det har bl.a. skett med hänvisning till att administrativa svårigheter skulle föreligga. Enligt utskottets mening bör dock inte eventuella svårigheter i de administrativa rutinerna förhindra att en av bostadspolitiska skäl välmotiverad ordning införs. Utskottet vidhåller sålunda sin tidigare uppfattning. Enligt vad utskottet erfarit avser också regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 uppdra åt Riksförsäkringsverket att överväga hur ett system med direktutbetalning kan utformas. Utan att föregripa de aviserade övervägandena vill utskottet erinra om att det i den tidigare bostadsbidragslagen fanns bestämmelser som gjorde det möjligt att betala ut bidragen till någon annan än sökanden. En förutsättning för detta var dock att sökanden begärt att så skulle ske. Utskottet har inte underlag för någon annan bedömning än att detta både var en väl fungerande och rationell ordning. Genom att det är den enskilde bidragstagaren som avgör om bidraget skall betalas ut direkt till hyresvärden torde systemet inte heller innebära att den personliga integriteten träds för när. För att understryka vikten av att en möjlighet till direktutbetalning av bostadsbidrag snarast bör införas bör det enligt utskottets mening ånyo uppdras åt regeringen att skyndsamt vidta erforderliga åtgärder. Regeringen bör därefter utan dröjsmål återkomma till riksdagen i ärendet så att den ordning som utskottet nu uttalat sig för snarast kan genomföras och senast fr.o.m. bidragsåret 1998. Vad utskottet nu med anledning av motion 1996/97:Bo205 (s) anfört om direktutbetalning av bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bosparande
Förslag om införande av ett bosparsystem m.m. läggs fram i två motioner. Sparandet till egen bostad bör enligt Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 9 stimuleras. Utöver de fördelar ett bosparande innebär för det enskilda hushållet vid förvärv av en bostad ger det enligt motionen en stabilisering av bostadsmarknaden. Ett bosparande som bygger på ett system med statlig kreditgaranti bör därför införas i enlighet med det förslag som lades fram i betänkandet (SOU 1994:121) Bosparande. I Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 förordas att förutsättningarna för att inrätta särskilda bosparkassor förbättras. Enligt förslaget bör därför möjligheterna att tillskapa en särskild kreditgaranti som är kopplad till lån som avser boendet utredas - yrkande 6. Dessutom förordas att informationen om sådana speciella bosparkassor skall förbättras - yrkande 7. Bostadsinvesteringar har under en lång tid till helt övervägande del finansierats med lånat kapital. Behovet av en ökad egen insats har dock uppmärksammats allt mer. Den föregående regeringen tillsatte en utredning om ett nytt statligt premierat bosparsystem. Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Bosparande (SOU 1994:121). Förslagen innebär i korthet att sparandet kopplas till ett statligt kreditgarantisystem för förvärv av småhus eller bostadsrätt. Frågan om bosparande har också behandlats av den bostadspolitiska utredningen. Enligt utredningen har det inte kunnat visas att statliga sparpremier leder till ett ökat nysparande. Något förslag om sparstimulanser förs därför inte fram. Däremot förordar utredningen att bl.a. konsumentskyddet för spararna stärks genom att de svenskregistrerade institut som erbjuder bosparande skall omfattas av Finansinspektionens tillsyn. I övrigt bör det enligt utredningen lämnas åt kreditmarknadens aktörer att i eget intresse informera om och marknadsföra bosparande liksom att premiera spararna. Även i denna del kommer den bostadspolitiska utredningens förslag att omfattas av den fortsatta beredningen av frågan. Resultatet av denna beredning bör enligt utskottets mening avvaktas. Förslagen i partimotionerna 1996/97:Bo201 (m) yrkande 9 samt 1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 6 och 7 avstyrks. Ungdomsbosparandet är enligt Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 bra, men det är enligt motionen inte ett egentligt bosparande eftersom sparkapitalet kan användas till annat än en bostad. Reglerna för ungdomsbosparandet bör enligt förslaget därför ses över så att krav ställs på att sparade medel används till utgifter för en bostad - yrkande 9. De regler som i dag gäller för ungdomsbosparandet ställer inte upp några krav på att sparandet skall användas till en bostad. Däremot finns det en lånerätt på tre gånger det sparade beloppet kopplad till bl.a. förvärv av en bostad. Bostadspolitiska utredningen föreslår att ungdomsbosparandet skall ses över av den ungdomspolitiska utredningen. Denna utredning har också genom tilläggsdirektiv fått ett uppdrag med motsvarande innebörd. Enligt utskottets mening bör resultatet av detta utredningsarbete avvaktas. Vad som i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 9 förordats bör därför inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.
Boverkets uppgifter
Bostadsutskottet har ovan tagit ställning till förslag om anslag för Boverkets verksamhet under år 1997. I en motion, Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 4, finns emellertid även förslag om ett tillkännagivande om Boverkets framtida roll. I motionen framhålls att Boverkets verksamhet kommer att ifrågasättas mer i framtiden. Utvecklingen anses bl.a. bero på hur de olika stöden för boendet utvecklas. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma med nya beräkningar för Boverkets verksamhet om utvecklingen visar på fler uppgifter för verket för åren 1998 och 1999. Vad gäller Boverkets uppgifter på längre sikt har regeringen i budgetpropositionen (utg.omr. 18, anslag A 1) anfört att bl.a. den bostadspolitiska utredningens förslag kan motivera förändringar också av den centrala administrationen inom de områden som berörs. Regeringen aviserar mot denna bakgrund sin avsikt att under hösten 1996 uppdra åt en särskild utredare att göra en översyn av organisationen inom plan-, bygg- och bostadsväsendet. I avvaktan på resultatet av denna översyn förordar regeringen att de övergripande mål och uppgifter för Boverket som riksdagen beslutat om skall ligga fast för budgetåret 1997. Utskottet har självfallet ingen annan åsikt än motionärerna och regeringen i frågan om att de resurser som tillställs Boverket måste anpassas till de krav som ställs på verksamheten. Vad gäller anslagen för verksamheten efter år 1997 kommer riksdagen att ta ställning till den frågan i vanlig ordning i samband med budgetbehandlingen respektive år. I dessa sammanhang kommer givetvis eventuella förändringar i Boverkets uppgifter att vägas in. Något tillkännagivande i denna fråga kan inte anses erforderligt. Motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 4 avstyrks således.
Byggforskning
I detta avsnitt behandlas dels vissa förslag i budgetpropositionen om mål och ramar för Byggforskningsrådet (BFR) och byggforskningen, dels motionsförslag om inriktningen av byggforskningen i olika avseenden. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna den övergripande målsättningen för Byggforskningsrådets verksamhet och byggforskningen som anges i budgetpropositionen. De övergripande målen för BFR:s verksamhet föreslås vara en effektiv administration, att säkra relevans och hög kvalitet i byggforskningen och att uppnå god spridning i samhället av forskningens resultat (yrkande 3). För det stöd som BFR lämnar till satsningar på forskning och utveckling föreslås det övergripande målet vara att främja den byggda miljöns kvalitet, kostnadseffektivitet och långsiktiga hållbarhet (yrkande 4). BFR:s stöd till byggforskning innebär att ekonomiska utfästelser måste göras som sträcker sig över flera budgetår. Av detta skäl har riksdagen för budgetåret 1995/96, liksom för tidigare år, bemyndigat regeringen att låta staten ta på sig vissa förpliktelser i samband med stödet till byggforskningen. I årets budgetproposition föreslås (yrkande 5) att riksdagen bemyndigar regeringen att låta staten göra ekonomiska åtaganden avseende budgetåren 1998-2001 i samband med stöd till byggforskningen med 101, 61, 37 respektive 22 miljoner kronor respektive år. Förslagen i budgetpropositionen om mål och ekonomiska åtaganden för byggforskningsverksamheten har inte mött invändningar i motioner eller vid utskottets beredning av frågan. Utskottet tillstyrker således yrkandena 3-5 i den aktuella delen av budgetpropositionen. Utskottet övergår nu till att behandla motionsförslagen om byggforskningens inriktning m.m. I två motioner tas frågor om bl.a. ekologiskt experimentbyggande upp. Stöd bör enligt vad som förordas i motion 1996/97:Bo204 (mp) även fortsättningsvis utgå från BFR till projekt med denna inriktning. Även i Miljöpartiets partimotion Bo209 framhålls behovet av fortsatta insatser på området. I yrkande 14 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om en samlad utvärdering av ekologiskt experimentbyggande. Regeringen redovisar i budgetpropositionen kortfattat sin bedömning av byggforskningen (utg.omr. 18, anslag A 7). I detta sammanhang utpekas sex områden som regeringen bedömer som särskilt angelägna att stödja. Ett av dessa områden avser hållbar stadsutveckling och ekologiskt hållbart boende. Enligt utskottets mening torde därför motionärernas önskemål om fortsatt stöd till projekt med ekologisk inriktning bli tillgodosett utan något tillkännagivande i frågan. Det bör för övrigt erinras om att bostadsutskottet våren 1995 ägnade stor uppmärksamhet åt frågor om miljö- och hälsoriktigt byggande och boende i vid bemärkelse (se bet. 1994/95:BoU18). På utskottets förslag förordade riksdagen att ett flertal åtgärder skulle vidtas. En av dessa åtgärder avsåg bl.a. en inventering och klassificering av ekologiska och miljöanpassade byggnadsprojekt i syfte att få fram lämpliga referens- och demonstrationsprojekt. I budgetpropositionen anges att Boverket tillsammans med andra berörda myndigheter har fått i uppdrag att genomföra en sådan utvärdering. I uppdraget, som skall delredovisas i januari 1997 och slutredovisas i mars 1998, ingår vidare bl.a. att belysa frågor om återanvändning och återvinning samt elöverkänslighet. Även vad gäller genomförandet av en samlad utvärdering torde alltså vad motionärerna förordat bli tillgodosett utan något nytt tillkännagivande i frågan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Bo204 (mp) och 1996/97: Bo209 (mp) yrkande 14. Samhällsplaneringen har enligt vad som anförs i motion 1996/97:Bo529 (c) i alltför hög grad utgått från männens erfarenheter. Kvinnoperspektivet anses ha negligerats. Resultatet har ibland blivit opraktiska lägenheter och mindre tillgängliga bostadsområden. Mot denna bakgrund förordar motionärerna i motionens yrkande 1 att mer forskning skall bedrivas om kvinnors roll i stads- och regionplaneringen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att stor uppmärksamhet bör ägnas jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen såväl i forskningen som i den praktiska verksamheten. Även om de formella hindren för jämställdhet numera i stor utsträckning är undanröjda präglas fortfarande delar av vardagslivet av strukturer som utgått från ett manligt perspektiv. Utskottet kan dock konstatera att detta problem, åtminstone vad gäller frågor om fysisk planering, under senare tid ägnats allt större uppmärksamhet. BFR stöder exempelvis flera projekt med inriktning mot kvinnoperspektiv på översiktlig planering. En självklar strävan bör givetvis vara att såväl kvinnors som mäns behov och förutsättningar beaktas i all forskning där jämställdhetsaspekterna har relevans. En omfattande kunskapsöversikt avseende jämställdhetsaspekterna på fysisk planering och byggd miljö har nyligen publicerats. På regeringens uppdrag har Boverket i samråd med Statens naturvårdsverk, Närings- och teknik- utvecklingsverket, Glesbygdsverket samt Nordiska institutet för samhällsplanering ställt samman och analyserat kunskaper på detta område. Uppdraget har redovisats i en rapport från Boverket (1996:4). I rapporten föreslås bl.a. att kommunförsök med statligt stöd genomförs för att utveckla metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och bebyggelseutformning. Detta förslag har även den bostadspolitiska utredningen ställt sig bakom i sitt slutbetänkande. Eftersom regeringen nyligen erhållit en utredningsrapport i de frågor som tas upp i motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 1 får det förutsättas att behovet av ytterligare insatser för jämställdheten i den fysiska planeringen kommer att övervägas utan något riksdagens tillkännagivande därom. Även i samband med remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av den bostadspolitiska utredningens betänkande bör givetvis denna fråga uppmärksammas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet. I motion 1996/97:Bo507 (c) tas en rad frågor upp om samordnad planering och ekonomisk utveckling. I motionens yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om forskning och metodutveckling inom detta område. Motionärerna anser att ansvaret för forskning om samordning mellan fysisk och ekonomisk planering bör klarläggas och att resurserna för forskningen därefter bör omfördelas. Det framhålls även att den regionalekonomiska forskning som bedrivs i Nordiska rådets regi bör beakta EU:s utveckling mot rumslig planering. Något organ som bär ett samlat ansvar för all forskning om fysisk och ekonomisk planering finns inte. Det kan dock konstateras att BFR:s ansvar för forskning om bl.a. fysisk planering och markanvändning också får anses omfatta de frågor om ekonomisk planering som måste beaktas i sammanhanget. I budgetpropositionen framhålls också samordning av samhällsplanering som ett högprioriterat forskningsområde för stödet från BFR. I detta område torde delvis ingå den typ av forskning som efterfrågas i motionen. I övrigt finns givetvis även andra organ med uppgifter inom området, bl.a vad gäller forskning med en mer uttalat regionalpolitisk inriktning. Vad som har förordats i motion 1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 ger inte utskottet anledning att föreslå vidare överväganden i frågan. Motionen avstyrks således. Behovet av en översyn av den statliga plan- och arkitekturpolitiken diskuteras i motion 1996/97:Bo534 (v). Som en av de åtgärder som enligt motionärerna bör vidtas föreslås i yrkande 2 att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om aktiv forskning. Innebörden i detta yrkande är att forskningsresurserna inom området bör förstärkas. Vidare föreslås att Boverket får i uppdrag att skapa fora för kunskapsöverföringen mellan branschens organ och företag samt mellan högskoleforskning och byggbransch. Enligt gällande ordning är det BFR som har samordningsansvaret för forskning som berör byggande och den byggda miljön. Detta framhålls även i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) som för närvarande bereds inom riksdagen. I propositionen anges att BFR skall se över formerna för kunskapsspridning. BFR är också delansvarigt för GIMLE som är ett kunskapscentrum för byggd miljö med uppgift att sprida information och fungera som mötesplats för alla inom de berörda branscherna. Som motionärerna anför har givetvis även Boverket ett ansvar för kunskapsspridningen inom sitt verksamhetsområde. Verket publicerar löpande skrifter och rapporter samt anordnar kurser på ett flertal områden. Inte minst vad gäller frågor om arkitektur och byggnadskonst har verket varit aktivt genom att bl.a. ge ut exempel på goda lösningar. Ett samarbete förekommer också mellan BFR och Boverket i frågor som har gemensamt intresse. Vad gäller de arkitekturpolitiska frågor som tas upp i motionen bör noteras att regeringen nyligen inrättat en arbetsgrupp för arkitektur och formgivning. Gruppen skall bl.a. styra det arbete med att utforma ett handlingsprogram för arkitektur och formgivning som regeringen aviserat. Utskottet kan mot denna bakgrund inte finna det erforderligt med ett tillkännagivande om formerna för kunskapsspridningen mellan forskningen och byggnadsbranschen. Motion 1996/97:Bo534 (v) yrkande 2 avstyrks således.
Bidrag till fukt- och mögelskador
Sedan år 1986 kan bidrag utgå från en statlig fond till reparationsåtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus m.m. Fondens kansliuppgifter handhas av Kammarkollegiet. I två motioner diskuteras bl.a. villkoren för stöd till åtgärder mot fukt- och mögelskador. Miljöpartiet framhåller i sin partimotion 1996/97:Bo209 att fastighetsägarens självrisk vid bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador i dag är för hög. I yrkande 2 föreslås att självrisken skall maximeras till 50 %. Regeländringen förutsätts finansieras inom den ekonomiska ramen för bidragsgivningen. Vänsterpartiet föreslår i partimotion Bo235 yrkande 6 att en översyn av bidragsreglerna för stödet från fonden bör genomföras. Vidare förordas att möjligheterna att överföra kansli- och utredningsverksamheten till Boverket övervägs. Bostadsutskottet kan konstatera att en översyn av reglerna m.m. för bidrag till fukt- och mögelskador redan pågår. En utredning tillsattes våren 1996 med uppgift att följa upp byggfelsförsäkringen och frågor om konsumentskydd i byggandet m.m. I direktiven (dir. 1996:39) till utredningen ingår bl.a. att analysera behovet av och formerna för det statliga stödet för att komma till rätta med fukt- och mögelskador i egnahem. Utredningsarbetet skall vara slutfört senast den 1 oktober 1997. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas. Motionsyrkandena avstyrks således.
Geoteknik
Regeringen begär i budgetpropositionen att riksdagen skall godkänna vad som där förordats beträffande dels den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens geotekniska instituts ansvarsområde - yrkande 8, dels inriktningen av institutets verksamhet för den närmaste treårsperioden - yrkande 9. I korthet innebär regeringsförslaget i denna del att Statens geotekniska institut skall svara för kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling inom geotekniken och se till att kunskapen förs vidare och kommer till praktisk användning. Verksamheten skall enligt förslaget vidare präglas av kvalitet och oberoende samt medverka till en säker, ekonomisk och miljöanpassad utveckling inom det geotekniska området. Regeringens förslag beträffande målsättningen m.m. för den geotekniska verksamheten, som inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet.
Länsstyrelserna m.m.
Vid sin behandling av budgetpropositionen våren 1995 framhöll bostadsutskottet att det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. Med anledning härav gav regeringen i maj 1995 Statskontoret i uppdrag att se över fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan länsstyrelserna och lägga fram förslag till en fördelningsmodell. Resultatet av översynen har redovisats i Statskontorets rapport (1996:8) Modeller för fördelning av ramanslaget till länsstyrelserna. Utgångspunkten för arbetet har varit att fördelningsmodellen skall uppfylla vissa kriterier. Det innebär bl.a. att den bör ge likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet i olika län, men inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgifter eller effektivitet. Det måste vidare finnas ett samband med länets arbetsbelastning. Modellen bör dessutom vara enkel och väsentligen uppfattas som rättvis av de berörda. Statskontorets rapport har remitterats till länsstyrelserna, som också avgett yttranden över den. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet, och regeringen avser att senare i höst besluta om direktiv till länsstyrelserna angående planeringsramar för budgetåret 1998. Den slutliga omfördelningen av länsstyrelseanslaget kommer därefter att presenteras i 1997 års budgetproposition. Förslag om hur fördelningen av länsstyrelseanslaget på de olika länsstyrelserna skall göras lämnas i fyra motioner. Med utgångspunkt i den kraftiga befolkningsökningen i Hallands län förordas i motionerna 1996/97:Bo302 (fp, m, c) och 1996/97:Bo304 (s) att fördelningsnyckeln vid fördelning av länsstyrelseanslaget på de olika länsstyrelserna skall ändras. I motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v, mp) förordas att fördelningen av länsstyrelseanslaget på de olika länsstyrelserna skall ske med hänsyn till befolkningstalen. Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Bo306 (fp) hos regeringen begära en redovisning av efter vilka principer länsstyrelseanslaget fördelas på län. Först efter en sådan redovisning är det enligt motionen möjligt att bedöma om en annan fördelningsordning är motiverad. Med anledning av vad som förordats beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget på län vill utskottet anföra följande. Som framgår av redovisningen ovan bereds frågan om fördelningen av länsstyrelseanslaget på de olika länsstyrelserna inom regeringskansliet. Resultatet av denna beredning skall enligt vad som anges i årets budgetproposition presenteras för riksdagen hösten 1997. Tillkännagivanden i enlighet med förslagen i motionerna 1996/97:Bo302 (fp, m, c), 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v, mp), 1996/97:Bo304 (s) och 1996/97:Bo306 (fp) kan därför inte anses erforderliga. Riksdagen har fattat beslut om att länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län skall läggas samman till en länsstyrelse - länsstyrelsen i Skåne län - den 1 januari 1997. Inför sammanläggningen har regeringen tillsatt en organisationskommitté som har i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av den nya länsstyrelsen. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. presentera förslag som ger en besparing på minst 30 miljoner kronor senast år 1998. Det är enligt motion 1996/97:Bo307 (s) angeläget att tillskapandet av den nya länsstyrelsen i Skåne sker på ett sådant sätt att verksamheten kan bedrivas effektivt och rationellt redan från början. Det anges bl.a. innebära att det besparingskrav som ställts bör anpassas till den verksamhet som måste bedrivas vid den nya länsstyrelsen, t.ex. genom att besparingen nås i långsammare takt. Innan denna fråga slutligt kan avgöras måste enligt motionen en konsekvensanalys genomföras med utgångspunkt i de angivna besparingarna. Enligt vad som anförs i budgetpropositionen avser regeringen att för budgetåret 1997 tilldela den nya länsstyrelsen i Skåne län en i förhållande till vad som tidigare tilldelats de två länsstyrelserna oförändrad anslagsram. Inom ramen skall dock även avvecklingskostnader vid de gamla länsstyrelserna täckas. Några generella besparingskrav har inte ålagts den nya länsstyrelsen för 1997. Som anförs i motion 1996/97:Bo307 (s) har frågan om hur besparingen på 30 miljoner kronor vid den nya länsstyrelsen bör tas ut tidigare behandlats av utskottet (bet. 1995/96:BoU9 s. 14). Utskottet anförde härvid bl.a. att det fick förutsättas att regeringen vid bedömningen av besparingen skulle positivt pröva om den inte, åtminstone under en inledningsfas, borde ges en mindre omfattning än den som förutsatts. Riksdagen gav också regeringen detta till känna. De skäl som vägledde utskottets ställningstagande i denna del äger fortsatt giltighet. Som framgår ovan utgår också regeringens förslag till anslagsfördelning för budgetåret 1997 från förutsättningen att den nya länsstyrelsen i Skåne län skall tilldelas ett anslag som är oförändrat i förhållande till vad som tilldelats de två tidigare länsstyrelserna. Även om förslaget i denna del innebär att också omställningskostnaderna skall täckas inom anslaget måste enligt utskottets mening utskottets och riksdagens tidigare ställningstagande i denna del anses i allt väsentligt tillgodosett. När det gäller anslagsberäkningen för länsstyrelsen i Skåne län för kommande budgetår får det enligt utskottets mening förutsättas att regeringen beaktar utskottets och riksdagens tidigare uttalande om hur den förutsatta besparingen bör tas ut. Till denna fråga finns anledning att återkomma i samband med behandlingen av 1998 års budget hösten 1997. I den mån förslagen i motion 1996/97:Bo307 (s) inte kan anses tillgodosedda med det nu anförda avstyrks den av utskottet. Det bakomliggande skälet till att bilda ett västsvenskt storlän är enligt motion 1996/97:Bo305 (m) att kunna inrätta ett regionparlament och därmed också ett storlandsting. Med hänvisning till att landstingen i stället bör avvecklas förordas i motionen att riksdagen skall uttala att Skaraborgs län inte skall ingå i ett nytt västsvenskt län. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att ta upp överläggningar med företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda parter i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län i syfte att klarlägga den geografiska utformningen av ett nytt västsvenskt län. Enligt utskottets mening bör inte resultatet av dessa överläggningar föregripas på det sätt som föreslås i motion 1996/97:Bo305 (m), varför den avstyrks. Regeringen avser dessutom att våren 1997 förelägga riksdagen en proposition om länsindelningen i Västsverige. För att förbättra kontakten mellan väljarna och riksdagens ledamöter föreslås i motion 1996/97:Bo301 (m) att det vid landets länsstyrelser skall inrättas arbetsplatser för länets riksdagsledmöter. Förslaget i motionen om att tillhandahålla arbetsplatser för länets riksdagsledamöter i länsstyrelsens lokaler synes utgå från uppfattningen att kontakten mellan riksdagsledamöter och väljare måste formaliseras så att ledamöterna i det närmaste kan komma att uppfattas som statens representanter i länet. Utskottet delar inte denna uppfattning. Mot förslaget kan dessutom bl.a. riktas den invändningen att ett genomförande skulle innebära att alla länets riksdagsledamöter samlas i en enda av länets kommuner - residensstaden. En sådan ordning skulle för det stora flertalet ledamöter, dvs. de som inte bor i en residensstad, innebära att kontakten med väljarna på den egna orten försämras. Motionen avstyrks.
Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.
I budgetpropositionen begärs riksdagens godkännande av ett där framlagt förslag till övergripande mål för Lantmäteriverket - yrkande 10. Förslaget innebär i korthet att de övergripande målen för verket skall vara att verka för dels en ändamålsenlig fastighetsindelning, dels en effektiv försörjning med grundläggande fastighets- och landskapsinformation. Målen för uppdragsverksamheten föreslås vara att tillhandahålla sådana tjänster inom myndighetens verksamhetsområde som gagnar en effektivisering av viktiga samhällsfunktioner. Regeringens förslag beträffande de övergripande målen för Lantmäteriverket, som inte mött invändningar i motioner, tillstyrks av utskottet. Det finns enligt motion 1996/97:Bo229 (c) en bristande samordning mellan land- och sjökartor som dels orsakar besvär för användarna, dels gör kartproduktionen mindre kostnadseffektiv. Det bör enligt motionen därför uppdras åt Lantmäteriverket att ta fram förslag till en gemensam karta för land- och vattenområden som kan ersätta dagens kartor och sjökort. Utskottet delar uppfattningen att en för olika användningsområden så långt möjligt samordnad kartproduktion måste anses både rationell och kostnads- effektiv. I fråga om land- och sjökartor har också Lantmäteriverket och Sjöfartsverket år 1994 träffat ett övergripande samarbetsavtal. Detta avtal har därefter i början av år 1996 följts dels av ett övergripande ramavtal, dels ett avtal om samverkan vid produktion, förvaltning, utbyte och spridning av grundläggande geografisk information. Verken har också regelbundet gemensamma planerings- och samverkansmöten. Ett arbete med den i motion 1996/97:Bo229 (c) förordade inriktningen har sålunda redan inletts. Ett tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget kan därmed inte anses erforderligt. Med hänvisning till att Lantmäteriverket och Sjöfartsverket träffat avtal om samverkan i fråga om geografisk information förordas i motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 att samverkansavtal skall träffas också med andra statliga verk och bolag. De samordningsvinster m.m. som härvid kan uppkomma torde enligt förslaget vara betydande. Miljödepartementet har 1995 bildat en arbetsgrupp för samverkan kring geografiska data och geografiska informationssystem - REGGIT - vari ingår företrädare för berörda departement och myndigheter m.fl. Arbetsgruppen skall bl.a. eftersträva ett samlat grepp på området, verka för en nationell strategi och ett snabbt genomförande av nödvändiga åtgärder. Arbetsgruppens hittillsvarande verksamhet har redovisats i en lägesrapport i maj 1996. Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan har också i detta fall ett arbete med den inriktning som förordas i motionen redan inletts. Även om det kan hävdas att arbetet inte formaliserats genom att avtal träffats, får det enligt utskottets mening ändå anses ha en sådan utformning att den samordning som förordas i motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 12 kan uppnås. Vad i motionen föreslagits får sålunda anses i allt väsentligt tillgodosett.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 18 och med avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna dels godkänner vad i propositionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordats beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1997, dels godkänner vad i propositionens yrkande 2 förordats beträffande sammanslagning av återstående utbetalning av åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling, dels godkänner vad i propositionens yrkande 6 förordats avseende finansiering av byggnadskostnadsdelegationens teknikupphandling m.m., dels godkänner vad i propositionens yrkande 7 föreslagits beträffande ramen för Fonden för fukt- och mögelskadors sammanlagda åtaganden, dels godkänner vad i propositionens yrkande 11 förordats avseende nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar, dels i enlighet med förslaget i propositionens yrkande 12 för budgetåret 1997 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som utskottets förslag, res. 1 (fp) res. 2 (kd) 2. beträffande besparingen på räntebidragen för budgetåren efter 1997 att riksdagen godkänner vad i proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 18 yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordats, 3. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo209 yrkande 17, res. 3 (mp) 4. beträffande anslagsbehovet avseeende räntebidragen för budgetåret 1998 att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo235 yrkande 5, res. 4 (v) 5. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 1, 1996/97: Bo228 samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2, res. 5 (m) res. 6 (v) 6. beträffande kommunernas ansvar för bostadspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 24, 1996/97: Bo220, 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Bo529 yrkande 4, res. 7 (m) res. 8 (c) res. 9 (v) 7. beträffande kommunala lägesavgifter att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo209 yrkande 10, res. 10 (mp) 8. beträffande åtgärder mot boendesegregation att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23, 1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208, 1996/97:Bo209 yrkande 1, 1996/97: Bo224 yrkande 1, 1996/97:Sf632 yrkande 10 samt 1996/97:Sf633 yrkande 16, res. 11 (m) res. 12 (mp) 9. beträffande hyresgästernas självförvaltning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo210, 1996/97:Bo211, 1996/97:Bo232, 1996/97:Fi212 yrkande 15 samt 1996/97:Ub247 yrkande 10, 10. beträffande minskade räntebidrag och sänkt fastighetsskatt att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4, res. 13 (m) 11. beträffande villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15, res. 14 (m) - motiv. res. 15 (mp) 12. beträffande nyare bostadsrättsföreningar att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo409, 13. beträffande villkoren för vissa stimulansstöd att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo218, res. 16 (c, fp, v, mp, kd) 14. beträffande samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 10 samt 1996/97:Bo231 yrkande 3, res. 17 (m) res. 18 (kd) - motiv. 15. beträffande utvärdering av bostadsbidragen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo227 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen avslår motion 1996/97:So637 yrkande 6, res. 19 (v) 17. beträffande direktutbetalning av bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo205 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 18. beträffande bosparande att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 9 samt 1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7, res. 20 (m) res. 21 (mp) 19. beträffande ungdomsbosparandet att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo235 yrkande 9, res. 22 (v, mp) 20. beträffande Boverkets uppgifter att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo235 yrkande 4, res. 23 ( v) 21. beträffande mål och ekonomiska åtaganden för byggforskningsverksamheten att riksdagen godkänner vad i proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 18 yrkandena 3 och 4 förordats samt lämnar det i yrkande 5 föreslagna bemyndigandet, 22. beträffande stöd till projekt med ekologisk inriktning att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo204 samt 1996/97:Bo209 yrkande 14, res. 24 (mp) 23. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo529 yrkande 1, res. 25 (c, fp, v, mp) 24. beträffande forskning om fysisk och ekonomisk planering att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo507 yrkande 11, res. 26 (c) 25. beträffande formerna för kunskapsspridning att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo534 yrkande 2, 26. beträffande bidrag till fukt- och mögelskador att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo209 yrkande 2 samt 1996/97:Bo235 yrkande 6, res. 27 (v) res. 28 (fp, mp) 27. beträffande målsättningen m.m. för den geotekniska verksamheten att riksdagen godkänner vad i proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 18 yrkandena 8 och 9 förordats, 28. beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget på län att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Bo302, 1996/97:Bo303, 1996/97:Bo304 samt 1996/97:Bo306, res. 29 (c) 29. beträffande länsstyrelsen i Skåne att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo307, 30. beträffande Skaraborgs län att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo305, 31. beträffande arbetsplatser för länets riksdagsledamöter att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo301, 32. beträffande målen för Lantmäteriverket att riksdagen godkänner vad i proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 18 yrkande 10 förordats, 33. beträffande land- och sjökartor att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo229, 34. beträffande samverkan kring geografiska data att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo235 yrkande 12.
Stockholm den 28 november 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing1 (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson1 (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers1 (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg1 (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren1 (m), Per Lager1 (mp), Ulf Björklund (kd) och Carina Moberg (s).
1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under moment 1 i hemställan.
Reservationer
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitt bort ha följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m.
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med Den av och på s. 12 slutar med 1 och 8 avstyrks : Under beredningen av förslagen om anslag inom utgiftsområde 18 har ett motionsförslag (fp) om ökad satsning på åtgärder mot radon i bostäder vunnit bred anslutning (se nedan under anslaget A 9). Ett genomförande av förslaget inom den av riksdagen nyligen fastställda ramen för utgiftsområdet förutsätter emellertid att en motsvarande besparing genomförs med 20 miljoner kronor. Fp- ledamoten har vid utskottsbehandlingen mot denna bakgrund föreslagit att en besparing med detta belopp i förhållande till regeringens förslag genomförs under anslaget Räntebidrag m.m. Utskottet tillstyrker det under beredningsarbetet framlagda besparingsförslaget som har följande innebörd. Regeringens anslagsberäkning utgår från att bidrag understigande 2 000 kr per år och låneärende inte kommer att betalas ut. Detta förutsätts gälla oavsett hur många lägenheter låneärendet omfattar. Enligt utskottets mening är det dock rimligt att reglerna i stället utformas så att ett högre bidragsbortfall får accepteras i de låneärenden som avser ett stort antal lägenheter än i sådana ärenden som avser en enda bostad (t.ex. i egnahemsfallet). Med den av utskottet förordade utgångspunkten torde den ytterligare besparing på räntebidragen om 20 miljoner kronor som erfordras kunna uppnås. Det bör ankomma på regeringen att utforma de aktuella reglerna i enlighet med denna utgångspunkt. Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens anslagsförslag avstyrks. Anslaget för Räntebidrag m.m. bör i stället fastställas till ett belopp som är 20 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Motionsförslagen om andra besparingar på räntebidragen bygger på förutsättningar som inte längre föreligger efter att riksdagen nyligen fastställt beräkningen av statsbudgetens inkomster respektive ramarna för utgiftsområdena. Dessa förslag avstyrks av denna anledning.
A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med Motivtexten i och på s. 15 slutar med 12 miljoner kronor : Utskottet instämmer i vad som anförs om behovet av åtgärder mot radon i bostäder i framför allt motionerna 1996/97:Bo224 (fp) och 1996/97:So280 (fp). Som framhålls i dessa motioner är ambitionsnivån vad gäller bl.a. kartläggning, information och saneringsåtgärder i dag alltför låg. Olika åtgärder måste därför vidtas för att öka aktiviteten på området. Det bör bl.a. prövas att införa ett system med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger i ett riskområde och inte är uppfört med ett radonavgivande material. Vidare bör krävas att kommunerna mer strikt tillämpar de gränser för sanitär olägenhet som Socialstyrelsen fastställt. Av största vikt är givetvis att de bostäder där höga radonhalter uppmätts snarast åtgärdas. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvändig stimulans för att påverka de berörda fastighetsägarna att vidta nödvändiga åtgärder. De förbättrade bidragsvillkor som gällde under den borgerliga regeringstiden resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt ökade. Det är mot denna bakgrund förvånansvärt att regeringen nu genom en neddragning av anslaget för bidragsverksamheten aviserar en sänkt ambitionsivå på området. Även om det är oklart vad regeringens avsikt varit med anslagsminskningen är det enligt utskottets mening självklart att bidragsgivningen inte får begränsas av brist på medel. För att åter öka saneringstakten bör bidragsvillkoren också ändras i enlighet med förslaget i fp-motionerna. Det maximala bidraget bör således återställas från 15 000 kr till den nivå som den tidigare regeringen införde, dvs. 25 000 kr. Utskottet gör bedömningen att anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder med den ordning för bidragsverksamheten som förordats bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Under anslaget för räntebidrag har en motsvarande besparing ovan föreslagits. Förbättringen av villkoren för radonbidrag kan därigenom genomföras inom den av riksdagen tidigare fastställda utgiftsramen för utgiftsområde 18. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna 1996/97:Bo224 (fp) yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:So280 (fp) yrkande 20 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att även vad i motionerna 1996/97:Bo209 (mp) och 1996/97:Bo235 (v) förordats angående radonbidrag får anses vara tillgodosett.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med De senaste och slutar med Bostadsbidrag tillstyrks : De ändrade regler för bostadsbidragen fr.o.m. år 1997 som riksdagen beslutade om våren 1996 bör enligt utskottets mening ändras i ett avseende. Det gäller det nya inkomstprövningssystemet med individuella inkomstgränser som för många hushåll ger helt orimliga konsekvenser. Framför allt gäller det de familjer där någon av föräldrarna är hemma för att se till de egna barnen. Det kan också gälla familjer där en av föräldrarna är arbetslös, studerar eller arbetar deltid. För många av dessa familjer ger de nya bidragsreglerna en minskning av bostadsbidraget med närmare 1 000 kr i månaden. Detta är naturligtvis inte rimligt. Reglerna om individuell inkomstprövning måste enligt utskottets mening därför avskaffas och de tidigare reglerna där bostadsbidraget baseras på den sammanlagda hushållsinkomsten återinföras. Den nu förordade ändringen i bostadsbidragsreglerna innebär enligt regeringens beräkningar att statens kostnader för bostadsbidragen ökar med 300 miljoner kronor. För att regeländringen inte skall påverka det totala budgetutfallet bör den finansieras inom bostadsbidragsanslaget. I enlighet med de nu aktuella motionsförslagen bör det ske genom en generell sänkning av det fasta bidragsbeloppet med 60 kronor per månad och hushåll - en åtgärd som innebär minskade bidrag med 300 miljoner kronor. Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna 1996/97:Bo201 (m) yrkande 11, 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 2, 1996/97:Bo231 (m) yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi214 (kd) yrkande 22 och 1996/97:So636 (kd) yrkande 12 såvitt nu är i fråga anfört om bostadsbidragen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 11, 1996/97:Bo222 yrkande 2, 1996/97:Bo224 yrkandena 2, 3, 5 och 6, 1996/97:Bo231 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Fi214 yrkande 22, 1996/97:So280 yrkande 20 och 1996/97:So636 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga, samt med avslag på övriga i bilaga 1 upptagna motioner och med anledning av proposition 1996/97:1 dels med anledning av propositionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1997, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om radonbidrag, dels godkänner vad i propositionens yrkande 2 förordats beträffande sammanslagning av återstående utbetalning av åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling, dels godkänner vad i propositionens yrkande 6 förordats avseende finansiering av byggkostnadsdelegationens teknikupphandling m.m., dels godkänner vad i propositionens yrkande 7 föreslagits beträffande ramen för Fonden för fukt- och mögelskadors sammanlagda åtaganden, dels godkänner vad i propositionens yrkande 11 förordats avseende nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bostadsbidrag, dels med avslag på propositionens yrkande 12 för budgetåret 1997 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 1,
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (mom. 1)
Ulf Björklund (kd) anser
dels att utskottets yttrande vad gäller de nedan angivna avsnitten bort ha följande lydelse:
A 2 Räntebidrag m.m.
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med Utöver den och slutar med 1 och 8 avstyrks : Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion 1996/97:Bo222 (kd) anförs om bostadsfinansieringsfrågor. Det finns således starka skäl att ifrågasätta det generella stödet till bostadsproduktionen. På sikt bör systemet med räntebidrag avvecklas. Detta ger ekonomiskt utrymme för att sänka fastighetsskatten. Inte minst de orimliga konsekvenser som de nya fastighetsskattenivåerna ger i vissa delar av landet gör det angeläget att redan under nästa år sänka skattenivån i förhållande till gällande regler. En sänkning av skattenivån till 1,5 % medför minskade skatteintäkter om 1,5 miljarder kronor. Motsvarande belopp kan sparas genom minskade räntebidrag. Den formella frågan om fastighetsskattenivån bereds inte i bostadsutskottet. Inom utskottets beredningsområde faller emellertid frågan om anslaget för Räntebidrag m.m. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda anslagsförslaget i motion 1996/97:Bo222 (kd) och avstyrker regeringens förslag. Anslaget bör således för budgetåret 1997 fastställas till ett belopp som är 1 500 miljoner kronor lägre än vad regeringen förordat. Vad utskottet nu med anledning av motion 1996/97:Bo222 (kd) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att även de aktuella motionsförslagen (m) till stor del få anses vara tillgodosedda.
A 10 Bostadsbidrag
vad gäller den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med De senaste och slutar med Bostadsbidrag tillstyrks : Fördelningspolitiskt sett är bostadsbidragen det mest effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer, studenter och pensionärer en rimlig bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum - ligger i princip fast. De besparingar som beslutats dels år 1995, dels år 1996 har emellertid inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till barnfamiljerna. Tillsammans med övriga besparingar som drabbar barnfamiljerna får försämringarna i bostadsbidragen katastrofala följder för många familjer. Det är framför allt två av de ändringar i bidragsreglerna som träder i kraft fr.o.m. 1997 som drabbar barnfamiljerna. Det gäller dels införandet av individuella inkomstgränser, dels begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan. Ett system med individuella inkomstgränser innebär att många familjer där en av föräldrarna väljer att stanna hemma, antingen det sker av omtanke om barnen eller på grund av arbetslöshet eller någon annan orsak, får sitt bostadsbidrag minskat med närmare 1 000 kr per månad. En följd av detta är att många småbarnsföräldrar mot sin vilja tvingas ut i förvärvsarbete, om det med tanke på dagens arbetsmarknad över huvud taget finns något arbete. I en tid då barnens situation liksom deras välbefinnande kan sättas i fråga är detta naturligtvis en helt felaktig utveckling. Systemet med individuella inkomstgränser bör således rivas upp innan det hinner träda i kraft vid årsskiftet. Dagens bostadsbidragsregler ger inte några begränsningar av den bostads-yta som kan ligga till grund för bostadsbidraget. I praktiken torde dock de hyresgränser inom vilka bidraget beräknas innebära en viss begränsning av bostadens storlek genom det samband som normalt finns mellan bostadens storlek och bostadskostnaden. Trots detta kan naturligtvis bostadsbidrag, med dagens regler, komma att utgå för större bostadsytor än vad som kan anses vara bostadspolitiskt motiverat. Mot denna bakgrund delar utskottet uppfattningen i regeringens ursprungsförslag i proposition 1995/96:186, att bostadsbidragen bör kunna reduceras för de bostäder som ligger väsentligt över vad som kan anses vara en normal ytstandard. Däremot bör inte gränserna för den bidragsgrundande bostadsytan sättas så snävt som riksdagens beslut våren 1996 innebär. De ytgränser som bör gälla fr.o.m. 1997 bör i stället motsvara dem som regeringen ursprungligen föreslog, dvs. de bör för alla hushåll ökas med 10 m2. Utskottet ställer sig med det nu anförda bakom Kristdemokraternas partimotion 1996/97:Fi214 yrkandena 22 och 23 samt motionerna 1996/97: Bo222 (kd) yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:So636 (kd) yrkande 12. Förutom de ovan förordade förbättringarna bör bostadsbidragen förstärkas ytterligare. I enlighet med vad som förordas i motion 1996/97:Bo222 (kd) bör sålunda den barnrelaterade delen av bidraget, det s.k. särskilda bidraget, ökas inom ett totalt belopp om 862 miljoner kronor, vilket motsvarar närmare 100 kr per barn och månad. Förstärkningen bör finansieras dels genom omfördelningar från det det generella barnbidraget, dels genom att bostadsbidragen till hushåll utan barn avvecklas. Det bör ankomma på regeringen att utforma erforderliga lagförslag m.m. för att de nu förordade ändringarna i bostadsbidragen omedelbar skall kunna genomföras. För att en avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn skall vara möjlig bör dock vissa etgärder som riktar sig till denna grupp vidtas. För gruppen studerande ungdomar bör sålunda ett fortsatt stöd till boendekostnaderna samordnas med studiemedelssystemet och då med samma åldersgräns som för studiemedlen. För de ungdomar som inte studerar bör det övervägas i vilken utsträckning kommunala och andra insatser kan behövas för att stödja också denna grupp. Det kan t.ex. avse projekt där kommunerna tillsammans med bostadsföretag och med ungdomarna själva försöker öka utbudet av särskilda ungdomsbostäder/genomgångsbostäder. Mot bakgrund av utskottets ställningstagande ovan bör bostadsbidragsanslaget beräknas till 7 072 miljoner kronor i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Bo222 (kd) yrkande 8 såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag avstyrks. Utskottets ovan redovisade ställningstagande avseende reglerna för bostadsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda genom utskottets ställningstaganden avstyrks de av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Bo222 yrkande 8, med anledning av motionerna 1996/97:Bo222 yrkandena 1-3, 1996/97: Fi214 yrkandena 22 och 23 samt 1996/97:So636 yrkande 12 och med avslag på övriga i bilaga 1 upptagna motioner samt med anledning av proposition 1996/97:1 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om besparingar på räntebidragen, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade regler för bostadsbidrag, dels godkänner vad i propositionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordats beträffande besparingar på anslaget till räntebidrag för budgetåret 1997, dels godkänner vad i propositionens yrkande 2 förordats beträffande sammanslagning av återstående utbetalning av åtaganden enligt vissa stödformer som är under avveckling, dels godkänner vad i propositionens yrkande 6 förordats avseende finansiering av byggkostnadsdelegationens teknikupphandling m.m., dels godkänner vad i propositionens yrkande 7 föreslagits beträffande ramen för Fonden för fukt- och mögelskadors sammanlagda åtaganden, dels godkänner vad i propositionens yrkande 11 förordats avseende nedsättning av taxebeloppet för vissa lantmäteriförrättningar, dels med avslag på propositionens yrkande 12 för budgetåret 1997 anvisar anslagen inom utgiftsområde 18 enligt vad som i bilaga 2 angivits som förslaget i reservation 2,
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och 1999 (mom. 3)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Utskottet har ovan och slutar med avstyrks sålunda bort ha följande lydelse: Faran med radon i våra bostäder har länge varit känd. Trots detta finns det fortfarande ett alltför stort antal bostäder där åtgärder ännu inte vidtagits för att sänka radonhalten. Ett viktigt incitament för att få människor att vidta erforderliga åtgärder är att radonbidragen behålls oförändrade och att en intensiv information om bidragen lämnas till hushåll och fastighetsägare. I enlighet med förslaget i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 17 bör riksdagen därför redan nu uttala att anslaget till radonbidrag bör förstärkas med 5 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1998 och 1999 i förhållande till den preliminära anslagsberäkning som regeringen redovisat. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo209 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslagsbehovet avseeende räntebidragen för budgetåret 1998 (mom. 4)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Utskottet har senast och på s. 22 slutar med Förslaget avstyrks bort ha följande lydelse: Vissa av anslagen inom utgiftsområde 18 är av den karaktären att belastningen på anslaget inte kan förutses med någon större exakthet. Inte minst gäller det räntebidragsanslaget som är starkt beroende bl.a. av ränteutvecklingen och av bostadsbyggandets omfattning. Det innebär att den verkliga anslagsbelastningen är svår för att inte säga omöjlig att förutse. En genomgång av de senaste årens budgetutfall visar också att anslagsberäkningen regelmässigt har understigit den slutliga belastningen på anslaget med flera miljarder. Med den nya budgetmodell som nu tillämpas skulle överskridanden av denna storlek få förödande konsekvenser för hela utgiftsområde 18. För att i möjligaste mån i framtiden undvika denna situation bör det därför uppdras åt regeringen att fortlöpande följa utvecklingen av belastningen på räntebidragsanslaget och om så erfordras återkomma till riksdagen i frågan. Senast i budgeten för år 1998 bör dock regeringen återkomma med nya beräkningar för räntebidragen liksom med ett förslag till justerad ram för utgiftsområde 18 där hänsyn tagits till subventionsutvecklingen under år 1997. Vad utskottet nu med anslutning till Vänsterpartiets partimotion 1996/97: Bo235 yrkande 5 anfört om anslagsbehovet avseende räntebidragen för budgetåret 1998 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande anslagsbehovet avseeende räntebidragen för budgetåret 1998 att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 5)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Utskottet har och på s. 24 slutar med av utskottet bort ha följande lydelse: Efterkrigstidens bostadsmarknad har framför allt utmärkts av omfattande regleringar, långtgående subventionssystem och en uttalad politisk styrning. Effekterna av denna politik framträder i dag också med all önskvärd tydlighet i form av höga boendekostnader, obalanser på bostadsmarknaden, en växande illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska misstag och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den boende ställs i centrum. Den framtida bostadspolitiken bör grundas på valfrihet och syfta till ett bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär att boendet bör utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i stället för politiska planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot fasta och stabila spelregler och ett marknadsekonomiskt funktionssätt där bostadsutbudet styrs av efterfrågan i stället för av politiska regleringar. Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade bostadspolitiska målen bör bl.a. - bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas bort, - ett bosparsystem införas, - tomträttsinstitutet avskaffas, - bostadsrättens ställning stärkas, - ägarlägenheter införas, - det ursprungliga bruksvärdessysstemet återupprättas, - frihet att träffa avtalsvillkor vid nytecknande av hyresavtal införas, - kommunernas roll begränsas samt - det kommunala ägandet av bostadsföretag avvecklas.
Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 1 anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo201 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Bo228 samt 1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 5)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Utskottet har och på s. 24 slutar med av utskottet bort ha följande lydelse: Det har under senare år blivit allt svårare att upprätthålla den sociala bostadspolitiken. Detta faktum kan belysas med att boendekostnadens andel av en industriarbetares lön har ökat från 26 % år 1990 till 34 % år 1995. För de 20 % av hushållen som har de lägsta inkomsterna tar boendekostnaden i anspråk 40 % av den disponibla inkomsten. Bakom denna utveckling ligger bl.a. effekterna av skattereformen, minskade bostadsbidrag och andra bidrag som en del i den pågående budgetsaneringen och den extremt höga arbetslösheten. Mot bakgrund av den ovan i korthet skisserade utvecklingen kan det med fog hävdas att det övergripande bostadspolitiska målet - att trygga alla människors behov av en god bostad till rimlig kostnad - nu satts i fara. Den främsta enskilda orsaken härtill är den skattereform som genomfördes åren 1989-1990. Genom reformen byttes sänkt inkomstskatt till betydande del mot indirekta skatter som i hög grad kom att påverka boendekostnaderna. Enkelt uttryckt har alltså sänkt skatt för höginkomsttagare betalats genom höjda bostadskostnader för alla. Denna aspekt på skattereformen har enligt utskottets mening hittills inte beaktats i tillräcklig omfattning. Skattereformen bör mot bakgrund härav utvärderas ur ett bostadspolitiskt perspektiv av en särskild arbetsgrupp. Den nu förordade utvärderingen av skattereformen utifrån dess bostadspolitiska effekter bör i första hand avse effekterna på boendekostnaderna för olika hushållstyper och för olika upplåtelseformer. Utvärderingen bör också belysa utfallet med utgångspunkt i ett jämställdhetsperspektiv. I arbetet bör dessutom kommunernas roll analyseras utifrån de nya förutsättningar som skattereformen givit. På grundval av utvärderingen bör det ankomma på arbetsgruppen att utarbeta de förslag som erfordras för att rätta till uppkomna skevheter mellan hushåll och mellan upplåtelseformer. Vad utskottet nu med anslutning till Vänsterpartiets partimotion 1996/97: Bo235 yrkandena 1 och 2 anfört om en utvärdering av skattereformens bostadspolitiska effekter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande bostadspolitikens inriktning och utformning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 1 samt 1996/97:Bo228 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Bostadspolitiken bygger och slutar med i bostadsförsörjningen bort ha följande lydelse: Kommunerna har i dag ett bostadspolitiskt inflytande som inte bara avser vad som kan betecknas som erforderliga myndighetsuppgifter utan som också omfattar att driva bostadsföretag, ikläda sig borgensansvar, förmedla bostäder och fastställa olika kommunala avgifter och taxor. Sammantaget har detta lett till att kommunerna inte sällan har dubbla eller rent av flerdubbla roller på den bostadspolitiska arenan. En kommun kan sålunda både äga och driva bostadsföretag som den samtidigt går i borgen för. På det sättet snedvrids den lokala konkurrensen. Genom det kommunala planmonopolet kan kommunen också styra tilldelningen av mark på ett sätt som motverkar verklig konkurrens. På många håll finns dessutom kommunal bostadsförmedling - en verksamhet som kan drivas både mindre byråkratiskt och mer effektivt i privat regi. De nu redovisade förhållandena visar enligt utskottets mening på ett behov av att renodla det kommunala bostadspolitiska ansvaret till att avse enbart myndighetsuppgifter. Utgångspunkten bör sålunda vara att kommunernas ansvar på bostadsområdet primärt skall avse planeringen av markanvändningen med utgångspunkt i markägarens önskemål avseende användning och bebyggelse. Det innebär att kommunerna i första hand har att beakta behovet av gemensamma nyttigheter som gator, vägar och allmänna platser. Kommunerna bör således ges ett minskat men samtidigt tydligare bostadspolitiskt ansvar. Den nu förordade myndighetsutövningen bör vidare ske utan onödig byråkrati och i så effektiva och kostnadsbesparande former som möjligt. Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 24 anfört om kommunernas bostadspolitiska ansvar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kommunernas ansvar för bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo201 yrkande 24 samt med avslag på motionerna 1996/97:Bo220, 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Bo529 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Bostadspolitiken bygger och slutar med i bostadsförsörjningen bort ha följande lydelse: Boendet spelar en viktig roll i all mänsklig tillvaro. Det innebär att bostaden, bebyggelsemiljön liksom närmiljön i övrigt är av vital betydelse för människors trygghet och välbefinnande. Vad vi i dag finner är dock ofta motsatsen. Skälen härtill är flera. En viktig faktor är dock bristen på inflytande över bostaden och bostadsmiljön i vid mening. Utskottet delar mot bakgrund härav vad som i motion 1996/97:Bo529 (c) anförts om behovet av att öka det lokala beslutsfattandet. Nya former för att öka det lokala engagemanget i såväl planering som skötsel av bostäder och bostadsmiljö måste därför utvecklas. Som en del i denna utveckling måste den kommunala demokratin förstärkas genom att kommunerna i större utsträckning än hittills lämnar ifrån sig uppgifter till olika lokala organisationer och enskilda. Genom att på detta sätt föra ut de kommunala bostadspolitiska besluten till de människor som i första hand berörs av dem stärks den lokala demokratin samtidigt som förutsättningar för bra och lokalt förankrade beslut skapas. Det finns redan i dag många exempel på bostadspolitiskt intressanta projekt som drivs av engagerade människor i föreningsform eller på annat sätt. I de större städerna handlar det om att förvandla s.k. miljonprogramsområden till socialt goda boendemiljöer med ett fungerande kretslopp. På landsbygden och i mindre tätorter rör det sig om att med hjälp av lokal sysselsättning ge förutsättningar för ett kvarboende. Utrymmet för denna typ av projekt med en lokal förankring och ett lokalt ansvarstagande är dock mycket stort. Åtgärder för att på olika sätt sprida information om och förbättra förutsättningarna härför bör därför vidtas. Vad utskottet nu med anslutning till motion 1996/97:Bo529 (c) yrkande 4 anfört om ett ökat lokalt beslutsfattande m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kommunernas ansvar för bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo529 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 24, 1996/97:Bo220 och 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Bostadspolitiken bygger och slutar med i bostadsförsörjningen bort ha följande lydelse: Kommunernas möjligheter att ta ett nödvändigt ansvar för bostadsförsörjningen har kraftigt minskat genom de åtgärder som vidtogs av den förra borgerliga regeringen. Inte minst upphävandet av bostadsförsörjningslagen har berövat kommunerna ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Upphävandet har dessutom bidragit till att vissa kommuner anser sig kunna avstå från att ta ett ansvar som de måste anses ha också lagen förutan. Även om kommunerna i formell mening inte längre har samma skyldighet som tidigare att planera sin bostadsförsörjning kvarstår dock ett betydande kommunalt ansvar på området. Utskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen i motion 1996/97:Bo234 (s) att kommunernas ansvar på området bör lagfästas. I det nu förordade kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen bör bl.a. ingå: - Utarbetande av ett obligatoriskt boendeplaneringsprogram utgående från ett tvärsektoriellt samarbete mellan fysiska planerare, tekniker, miljöansvariga och socialtjänsten. Programmet kan vara en del av arbetet med den kommunala översiktsplaneringen och ses över minst en gång varje mandatperiod. - En bostadsanvisningsrätt som omfattar både kommunala och privata bostadsföretags bostadsbestånd. - Inrättande av någon form av bostadsförmedling med ett kösystem på rättvis grund.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1996/97:Bo234 (s) yrkandena 1 och 2 anfört om det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande kommunernas ansvar för bostadspolitiken att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo234 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 24, 1996/97:Bo220 och 1996/97:Bo529 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Kommunala lägesavgifter (mom. 7)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med Det ligger och på s. 26 slutar med 10 avstyrks bort ha följande lydelse: Vi har under hela efterkrigstiden haft en utveckling i våra städer som inneburit att bostäder i de centrala delarna ersatts av kontor och andra kommersiella lokaler. Det har till stor del skett genom att äldre småskalig bebyggelse, som till inte ringa del innehöll bostäder, har rivits och ersatts med nya storskaliga kontorsbyggnader. Även om det i dag finns tecken på att denna utveckling nu har avstannat eller rent av vänt bör åtgärder vidtas för att skapa förutsättningar för en återbefolkning av våra stadskärnor. Med en ökad tillgång till modern teknik har behovet av stora kontorslokaler av denna typ minskat. Datoriseringen har gjort att de till stor del kan ersättas av lokala arbetsplatser i eller i närheten av bostaden. Förutom de fördelar detta i många fall innebär för den enskilde minskar belastningen på miljön genom att arbetsresorna minskar. För att ge förutsättningar för den nu skisserade utvecklingen bör det vara möjligt för kommunerna att införa en etableringsavgift för kommersiella lokaler i städernas centrala delar i enlighet med förslaget i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209. Vad utskottet nu med anslutning till motionens yrkande 10 anfört om kommunala lägesavgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande kommunala lägesavgifter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo209 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Åtgärder mot boendesegregation (mom. 8)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med De problem och på s. 29 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet instämmer i den beskrivning som finns i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 vad gäller grundorsakerna till den boendesegregation och de undermåliga bostadsmiljöer som förekommer i vissa bostadsområden. Det kan således konstateras att flertalet av problem-områdena kom till under 1960- och 1970-talen. Under denna period bedrevs en starkt centraliserad bostadspolitik som bl.a. innebar att staten bestämde finansieringsförutsättningarna och kommunerna den fysiska utformningen av bostadsområdena. Dessutom står kommunala bostadsföretag som ägare till huvuddelen av det hyreshusbestånd som kom till under denna period. Det är också i dessa bostadsområden som de största problemen finns i dag. Problemen beror delvis på att kommunerna i många fall låtit politiska överväganden gå före kravet på en professionell fastighetsförvaltning. Resultatet har blivit eftersatt underhåll och en i olika avseenden negativ utveckling i detta bostadsbestånd. För att i den framtida samhällsplaneringen undvika att nya problemområden skapas är det nödvändigt att den avreglering som inleddes under det förra borgerliga regeringsinnehavet kan fullföljas. Detta kommer att ge bättre förutsättningar för ett varierat utbud av olika typer av bostäder skall kunna uppnås. Upplåtelseformerna kommer också att kunna anpassas till efterfrågan. För att påskynda denna utveckling är det nödvändigt att kommunala bostadsföretag säljs till seriösa fastighetsförvaltare. Ett alternativ bör också vara att erbjuda hyresgästerna att ta över sina fastigheter genom att bilda bostadsrättsföreningar. På bostadspolitikens område är det nödvändigt att även i övrigt se över villkoren för fastighetsägande. En översyn av hyresregleringen bör genomföras. Fastighetsskatten och subventionerna till bostadsproduktionen bör successivt avvecklas. Dessa frågor har utskottet delvis tagit upp i andra delar av detta betänkande. Orsakerna till dagens segregationsproblem står emellertid inte enbart att finna i den förda bostadspolitiken. Minst lika stor betydelse har de villkor och regelsystem som gäller för skatter och arbete i övrigt. Genom en omläggning av politiken på dessa områden kan bättre förutsättningar för företagande och nya arbeten skapas. En lägre arbetslöshetsnivå påverkar givetvis också bostadsefterfrågan i allmänhet och och möjligheterna för en större del av befolkningen att välja bostad efter eget önskemål. Vad utskottet ovan med anledning av motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 22 och 23 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån utskottets ställningstagande inte är förenligt med övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks de.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande åtgärder mot boendesegregation att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23 samt med avslag på motionerna 1996/97:Bo202, 1996/97:Bo208, 1996/97:Bo209 yrkande 1, 1996/97:Bo224 yrkande 1, 1996/97:Sf632 yrkande 10 samt 1996/97:Sf633 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Åtgärder mot boendesegregation (mom. 8)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med Bostads- utskottet kan och slutar med mot boendesegregation bort ha följande lydelse: I de tre mp-motionerna föreslås ett flertal åtgärder som kan sättas in för att minska segregationsproblemen i de bostadsområden som redan har problem och för att undvika att problem uppstår i nya områden. Bostadsutskottet ansluter sig till dessa förslag som kan ses som konkretiseringar av de insatser som den bostadspolitiska utredningen förordat i sitt slutbetänkande. Regeringen bör således i samband med beredningen av utredningen överväga vilka lagändringar m.m. som kan bli erforderliga för att åstadkomma vad som i motionerna föreslagits. De åtgärder som bör övervägas för s.k. problemområden avser bl.a. följande områden: - en utflyttning av viss högskoleutbildning - inrättande av fler samlingslokaler - införande av ekostadsdelar - åtgärder för att förbättra utemiljön - allergisanering av bostäder, skolor och övriga lokaler - satsningar på konstnärlig utsmyckning m.m. - inrättandet av frizoner från vissa statliga regler - åtgärder mot värdar som diskriminerar invandrare - åtgärder för bättre boendeinflytande - förbättrad fritidsverksamhet - mer varierad bebyggelse vad avser hustyper m.m.
Varje framgångsrik förändringsprocess i ett bostadsområde måste utgå från önskemålen från de boende själva. Det är därför självklart att de ovan förordade övervägandena särskilt inriktas på att stimulera och förbättra förutsättningarna för de boende själva att ta initiativ till de åtgärder som bäst passar i varje enskilt fall. Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna 1996/97:Bo208 (mp), 1996/97:Bo209 (mp) yrkande 1 samt 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att även de aktuella motionerna (s), (fp) och (c) till stor del får anses vara tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande åtgärder mot boendesegregation att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo208, 1996/97:Bo209 yrkande 1 samt 1996/97:Sf633 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1996/97:Bo201 yrkandena 22 och 23, 1996/97:Bo202, 1996/97:Bo224 yrkande 1 samt 1996/97:Sf632 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Minskade räntebidrag och sänkt fastighetsskatt (mom. 10)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med Utskottet har och slutar med Moderata samlingspartiet bort ha följande lydelse: Utskottet har ovan behandlat andra motionsförslag (m) med innebörden att fastighetsskatten successivt bör avvecklas samtidigt som räntebidragen minskar. Även vad gäller den nu aktuella frågan, dvs. omställningen av bostadsfinansieringsvillkoren efter budgetåret 1997, instämmer utskottet i vad som Moderata samlingspartiet anfört i sin partimotion 1996/97:Bo201. Avvecklingen av subventionerna till bostadsproduktionen bör således fullföljas genom att de fastigheter som har räntestöd enligt 1993 års bidragssystem befrias från fastighetsskatt och samtidigt mister räntestödet när bidragsandelen nått ned till 30 %. För fastigheter som produceras fr.o.m. år 1998 bör inga statliga subventioner utgå. Dessa fastigheter skall också redan från början vara befriade från fastighetsskatt. En omläggning av bostadsfinansieringsvillkoren i enlighet med vad nu förordats kommer att leda till en sundare bostadsmarknad. Fastighetsägarnas ställningstaganden i olika frågor kommer att kunna utgå från rent fastighetsekonomiska överväganden utan att subventioner och skatter snedvrider beslutssituationen. På sikt leder detta till att bostadsbeståndet anpassas till efterfrågan i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag. Vad utskottet nu med anledning av motion 1996/97:Bo201 (m) yrkandena 3 och 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande minskade räntebidrag och sänkt fastighetsskatt att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo201 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. (mom. 11, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med Även i och och på s. 32 slutar med 5, 9 och 15 bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening bör inga subventioner utgå till bostadsproduktionen fr.o.m. år 1998. Med ett sådant ställningstagande finns inte skäl att diskutera motionsförslagen om att införa diverse nya subventionsvillkor. Motion 1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 5, 9 och 15 avstyrks.
15. Villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. (mom. 11)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med Även i och på s. 32 slutar med 5, 9 och 15 bort ha följande lydelse: Bostadsutskottet instämmer i de överväganden om villkoren för statligt stöd till bostadsproduktionen som redovisas i Miljöpartiets partimotion. De generella subventionerna till ny- och ombyggnad av bostäder bör således avvecklas. Tyngdpunkten i statens subventioner inom bostadssektorn bör i stället läggas på bostadsbidragen som visat sig ha en bra fördelningspolitisk profil. Under en övergångsperiod bör också vissa investeringbidrag kunna utgå till bostadsproduktionen. Dessa bidrag måste dock villkoras på sådant sätt att endast åtgärder som är miljöriktiga och som är motiverade från sociala eller regionala utgångspunkter ges stöd. Det bör således krävas att ett projekt som ges stöd skall genomföras inte enbart i enlighet med gällande miljölagar utan också med användande av bästa möjliga byggmaterial och byggteknik. Utgångspunkten bör därvid vara att det ekologiska kretslopps- perspektivet används för byggprojektet som helhet. Det bör vidare krävas för de byggnadsprojekt som ges statligt stöd att en satsning görs på den estetiska utformningen. Vackra hus, konstnärlig utsmyckning och en skön närmiljö har stor betydelse för att öka trivseln i ett bostadsområde. Satsningar på bostadsområdets utformning leder sannolikt också till att problem med vandalisering minskar eller inte uppstår. Som villkor för statligt stöd till ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter bör därför krävas att minst 1 % av investeringskostnaderna avsätts till den estetiska utformningen. Utskottets ställningstagande med anledning av förslagen i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo209 yrkandena 5, 9 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Villkoren för vissa stimulansstöd (mom. 13)
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med Vad gäller och på s. 34 slutar med aktuella motionen bort ha följande lydelse: Enligt återkommande uppgifter från byggbranschen riskerar ett antal projekt som beviljats nyinvesteringsbidrag eller bostadsförbättringsstöd att inte hinna avslutas före det slutdatum som gäller för respektive stöd. Dessa projekt har blivit försenade av olika orsaker som ibland inte kunnat påverkas av byggherren själv. Det tidigare höga ränteläget försenade igångsättningen av vissa projekt. Komplicerade planprocesser eller krav på hyresgästsamråd har försenat andra projekt. Det föreligger nu en betydande risk för att många projekt måste avbrytas eller krympas för att därigenom uppfylla stödvillkorens krav på slutförande. I båda fallen blir följden att ett antal arbetstillfällen försvinner och arbetslösheten bland byggnadsarbetarna ökar ytterligare. Detta är givetvis särskilt olyckligt med tanke på att stöden infördes av främst arbetsmarknadspolitiska skäl. Arbetslösheten inom byggsektorn är fortfarande oacceptabelt hög. De senaste rapporterna om situationen på byggarbetsmarknaden tyder dessutom på att situationen åter håller på att förvärras. Den redovisade situationen kommer sannolikt att innebära att de medel som reserverats för stimulansstöden inte fullt ut kommer att bli utnyttjade. Enligt utskottets mening bör det därför vara möjligt att flytta fram slutdatum för färdigställande med ett år för respektive stöd. Som villkor för bostadsförbättringsstödet bör således gälla att åtgärderna avslutas senast under år 1997 och för nyinvesteringsbidraget att projektet i sin helhet avslutas senast den 30 juni 1998. Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo218 (kd) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande villkoren för vissa stimulansstöd att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo218 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med Förslagen om och slutar med Motionerna avstyrks bort ha följande lydelse: Dagens bostadsbidrag är ett tydligt exempel på den rundgång som präglar statens agerande gentemot familjer och enskilda. Ett högt skattetryck på boendet har drivit upp bostadskostnaderna samtidigt som inkomstbeskattningen lämnar alltför lite kvar av lönen att leva på för den enskilde. Bostadsbidragen har därför blivit ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som beskattning ger upphov till. Åtgärder måste enligt utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt. Målet bör självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger över den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är som framhålls i de båda m-motionerna en nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas. Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 10 samt motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3 anfört om samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo201 yrkande 10 samt 1996/97:Bo231 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14, motiveringen)
Ulf Björklund (kd) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med Förslagen om och slutar med Motionerna avstyrks bort ha följande lydelse: Bostadsbidragen är ett fördelningspolitiskt och bostadspolitiskt viktigt instrument för att tillförsäkra alla hushåll en rimlig bostadsstandard. Bidragen är sålunda en förutsättning för att också lågavlönade, barnfamiljer, studenter och pensionärer skall kunna ha råd med ett boende som svarar mot de bostadspolitiska mål som satts upp. De ändrade regler för bostadsbidragen som riksdagen beslutat om dels 1995, dels 1996 har emellertid inneburit ett trendbrott i den bemärkelsen att bidragen inte längre torde svara mot de uppsattta målen. Framför allt gäller detta för barnfamiljerna. Med de kraftiga bidragsminskningar som många barnfamiljer nu kommer att få vidkännas torde målet att dessa familjer skall kunna efterfråga en bostad där varje barn har eget rum komma att vara mycket avlägset. Vad som i den nu uppkomna situationen erfordras är inte en samordning av bostadsbidrag och andra stödformer utan en reformering av bostadsbidragen så att de kan fylla den bostadspolitiska målsättning som riksdagen tidigare uttalat sig för. De förestående försämringarna av bostadsbidragen tillsammans med bl.a. sänkta barnbidrag, borttagna flerbarnstillägg, sänkt ersättningsnivå i föräldraförsäkringen m.fl. försämringar i stödet till barnfamiljerna riskerar dock att åstadkomma det motionärerna efterlyser utan att det på något sätt varit avsikten. De minskade bostadsbidragen kommer för många barnfamiljer att innebära att de tvingas söka socialjhjälp för att klara sitt boende. För att motverka denna utveckling bör enligt utskottets mening beslutet om införande av individuella inkomstgränser upphävas och begränsningen av den bidragsgrundande bostadsytan göras utifrån den generösare norm som Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna förespråkade redan våren 1996. Utskottets ställningstagande i nu aktuell del är inte förenligt med förslaget i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 10 samt motion 1996/97:Bo231 (m) yrkande 3. Motionerna avstyrks.
19. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med I de och på s. 36 slutar med hänvisning härtill bort ha följande lydelse: Varje år berörs 20 000-25 000 barn av att deras föräldrar skils. Med avseende på de svårigheter som följer för barnen av detta finns det enligt utskottets mening all anledning för samhället att stödja både barn och föräldrar i denna situation. Utskottet delar mot bakgrund härav förslaget i Vänsterpartiets familjepolitiska motion 1996/97:So637 om att rätten till fullt bostadsbidrag bör omfatta båda föräldrarna vid skilsmässa. Det är naturligtvis viktigt att barnen efter en separation har möjlighet att upprätthålla en tät och naturlig kontakt med båda sina föräldrar. Det förutsätter bl.a. att föräldrarna efter skilsmässan har råd med var sin bostad som är tillräckligt stor för att medge att barnen vistas hos dem. För att tillförsäkra föräldrarna detta bör därför bostadsbidragsreglerna ändras i enlighet med vad som förordats i Vänsterpartiets familjepolitiska motion 1996/97:So637 yrkande 6. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So637 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Bosparande (mom. 18)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med Bostads- investeringar har och slutar med 7 avstyrks bort ha följande lydelse: Till skillnad från i de allra flesta andra länder har det i Sverige bara krävts en mycket liten egen insats av den som förvärvar en bostad. Även om detta gjort det lättare att skaffa en bostad har de senaste årens utveckling visat att det gjort det desto svårare för många människor att behålla bostaden. Den stora lånebörda som följer av en låg kontantinsats gör den boende mycket utsatt för räntehöjningar. Det har också visat sig att många bostadsköpare fått ekonomiska svårigheter när räntorna stigit. En ökad egen insats kan naturligtvis motverka detta och bidra till en bättre ekonomisk stabilitet för den enskilda och en stabilare bostadsmarknad för samhället. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav starka skäl som talar för att förutsättningarna för ett långsiktigt bosparande bör förbättras. I betänkandet Bosparande (SOU 1994:121) läggs fram ett förslag till bosparande. Förslaget innebär att sparandet skall stimuleras genom en statlig kreditgaranti. Sparare som regelbundet bosparar i någon av de sparformer som erbjuds på marknaden skall kunna kvalificera sig för en statlig kreditgaranti i samband med köp av eget hem eller bostadsrätt. Enligt utskottets mening skulle en sådan garanti kunna ge den stimulans som nu erfordras för att få till stånd ett erforderligt bosparande. Utskottet delar sålunda vad som i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 yrkande 9 anförts om att utredningsförslaget nu bör genomföras. Det bör därför ankomma på regeringen att snarast vidta de åtgärder som erfordras för ett genomförande. Vad utskottet nu med anledning av förslaget i Moderata samlingspartiets partimotion 1996/97:Bo201 (m) yrkande 9 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån partimotionen 1996/97:Bo209 (mp) yrkandena 6 och 7 inte kan anses tillgodosedd med det anförda avstyrks den av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande bosparande att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo201 yrkande 9 och med avslag på motion 1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Bosparande (mom. 18)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med Bostads- investeringar har och slutar med 7 avstyrks bort ha följande lydelse: Utskottet delar vad som i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 anförts om vikten och nödvändigheten av att stimulera ett riktat bosparande. En på sikt stabil ekonomi i boendet förutsätter dels en betydande egen insats, dels att lån kan erhållas på goda villkor. Vad som erfordras är därför nya sparformer och sparinstitut som kan erbjuda lån till låg ränta mot att sparandet också ger en låg ränta. Här kan sådana alternativa låneinrättningar som JAK tjäna som ett föredöme liksom det tyska systemet med särskilda bosparkassor. För att närmare utreda förutsättningarna för de nu förordade sparformerna bör en särskild utredning tillsättas. I utredningens uppgifter bör bl.a. ingå att överväga behovet av statliga kreditgarantier. En förutsättning för inrättandet av nya sparformer bör dock vara att spararna och låntagarna ges ett förstärkt skydd bl.a. genom att den samhälleliga insynen förbättras. I utredningens uppgifter bör dessutom ingå att lämna förslag om hur kunskapen och informationen kring de alternativa sparformerna i synnerhet och bosparande i allmänhet kan förbättras. Vad utskottet nu med anledning av förslagen i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 anfört om bosparande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån partimotionen 1996/97:Bo201 (m) yrkande 9 inte kan anses tillgodosedd med det anförda avstyrks den av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande bosparande att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo209 yrkandena 6 och 7 och med avslag på motion 1996/97:Bo201 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Ungdomsbosparandet (mom. 19)
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med De regler och slutar med riksdagens åtgärd bort ha följande lydelse: Det särskilda ungdomsbosparandet har en viktig uppgift att fylla. På en allt hårdare bostadsmarknad är det naturligtvis viktigt att ungdomar stimuleras till ett regelbundet sparande som gör dem bättre rustade att flytta in i sin första egna bostad. Det ungdomsbosparande som i dag erbjuds är dock inget bosparande i egentlig bemärkelse genom att det inte ställs något krav på att sparade medel skall användas till en bostad. Reglerna för sparandet bör därför ses över i syfte att ge sparformen den nu förordade knytningen till utgiften för en bostad. I enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235 yrkande 9 bör det uppdras åt den ungdomspolitiska utredningen att göra den nu förordade översynen. Utskottets ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande ungdomsbosparandet att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Boverkets uppgifter (mom. 20)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med Vad gäller och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Kraven på Boverket kommer sannolikt att förändras under de närmaste åren. Verkets uppgifter när det gäller de generella bostadssubventionerna kan komma att minska. Samtidigt ökar behoven av insatser på andra områden. Frågor om tillgänglighet och åtgärder för att minska boendesegregationen bör få större tyngd. Boverket kan också komma att få en viktig roll i den kommande energiomställningen i samband med kärnkraftsavvecklingen. Inte minst inom bostadssektorn kommer omfattande åtgärder att behöva vidtas för att anpassa uppvärmningsmetoderna till långsiktigt hållbara lösningar. Om utvecklingen visar att kraven på Boverket kommer att öka bör regeringen återkomma med anslagsberäkningar som utgår från de nya förutsättningarna. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande Boverkets uppgifter att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Stöd till projekt med ekologisk inriktning (mom. 22)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med Regeringen redovisar och slutar med yrkande 14 bort ha följande lydelse: Utvecklingen mot ett ekologiskt anpassat byggande går alltför långsamt. Det finns visserligen en lång rad exempel på lyckade projekt med denna inriktning i olika delar av landet men fortfarande sker huvuddelen av bostadsproduktionen på ett sätt som inte tar till vara på möjligheterna till miljöanpassning. Staten måste därför ge ett fortsatt och utökat stöd till ekologiskt experimentbyggande som kan tjäna som inspiration för byggherrar och förvaltare. Ny kunskap behöver tas fram och spridas på en rad olika områden. Det kan gälla bl.a. val av och former för energislag, material, va-lösning eller placeringen av bostäderna i förhållande till mark, väder och vind samt behoven av infrastruktur. Behovet av ny kunskap handlar emellertid inte bara om att finna bra ekologisk-tekniska lösningar utan också om att förbättra förutsättningarna för en bra boendekvalitet i övrigt. Målet bör vara att vi alla i framtiden skall kunna bo billigt, kunna känna hemkänsla och trygghet i ekologiskt anpassade hus. För att stimulera till och påskynda en utveckling i denna riktning behövs en fortsatt satsning på experimentbyggande med stöd från BFR. Det är också nödvändigt att tillräckliga ansträngningar görs för att föra ut resultaten av forskning och experimentbyggande. Vad utskottet ovan med anledning av motionerna 1996/97:Bo204 (mp) och 1996/97:Bo209 (mp) yrkande 14 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande stöd till projekt med ekologisk inriktning att riksdagen med anledning av av motionerna 1996/97:Bo204 samt 1996/97:Bo209 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 23)
Rigmor Ahlstedt (c), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med Utskottet delar och på s. 40 slutar med avstyrks motionsyrkandet bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i de synpunkter som förs fram i motion 1996/97:Bo529 (c) om behovet av att bredda underlaget för samhällsplaneringen. Kvinnoperspektivet har alltför länge negligerats i den fysiska planeringen och vid utformningen av bostäder. Detta har bidragit till att bostadsområden har byggts med brister i olika avseenden. Det kan handla om att barnens behov inte tillräckligt beaktats eller att kollektivtrafiken inte utformats på ett bra sätt. Opraktiskt utformade bostäder, för få grönytor och mötesplatser är andra exempel på brister i planeringen som sannolikt delvis beror på att kvinnornas erfarenheter inte tillräckligt beaktats. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att formerna för den fysiska planeringen läggs om så att inte misstagen upprepas i framtiden. Detta kan ske på olika sätt, bl.a. genom att kvinnoorganisationerna blir remissinstanser i planfrågor. Det är också nödvändigt att ta fram mer kunskap om hur kvinnornas erfarenheter skall tas till vara i stads- och regionplaneringen. Forskningen inom detta område bör därför förstärkas. Utskottets överväganden om jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo529 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo529 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Forskning om fysisk och ekonomisk planering (mom. 24)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med Något organ och slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Det är som motionärerna framhåller nödvändigt att utökade forskningsinsatser kommer till stånd i frågor som rör samordningen mellan den fysiska och ekonomiska planeringen. I dagsläget är det oklart vilket eller vilka organ som har ett ansvar på detta område. Ansvarsförhållandena bör således klaras ut och därefter bör forskningsresurserna anpassas till uppgiften. Utskottet delar även motionärernas syn på den forskningsverksamhet med i huvudsak regionalekonomiska perspektiv som pågår i Nordiska rådets regi. Denna forskning bör utvecklas till att också omfatta den fysiska planeringens perspektiv och även ta hänsyn till EU:s utveckling mot rumslig planering. Vad utskottet anfört med anledning av motion 1996/97:Bo507 (c) yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande forskning om fysisk och ekonomisk planering att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo507 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Bidrag till fukt- och mögelskador (mom. 26)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med Bostads- utskottet kan och på s. 42 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Som anförs i Vänsterpartiets partimotion har stödet till fukt- och mögelskador i olika sammanhang kommit att ifrågasättas. Det är därför angeläget att den pågående utredningen om byggfelsförsäkringen och konsumentskyddet i byggandet ingående prövar olika möjligheter att förbättra stödet. Det är givetvis inte acceptabelt att nödvändiga åtgärder i fuktskadade hus uteblir av ekonomiska skäl. Utredningen bör också pröva möjligheterna att i högre grad samordna stödverksamheten med samhällets övriga bostadspolitiska insatser. En sådan samordning kan uppnås genom att överföra fondens kansli- och utredningsresurser till Boverket. En ansvarsöverflyttning skulle sannolikt också innebära att erfarenheterna från stödverksamheten lättare skulle kunna tas till vara och användas i verkets rådgivande funktion och arbete med att utarbeta normer för byggandet. Det ovan anförda bör riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 (v) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande bidrag till fukt- och mögelskador att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo235 yrkande 6 och med avslag på motion 1996/97:Bo209 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Bidrag till fukt- och mögelskador (mom. 26)
Erling Bager (fp) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med Bostads- utskottet kan och på s. 42 slutar med avstyrks således bort ha följande lydelse: Problemen med sjuka hus har lett till omfattande hälsoproblem i stora delar av befolkningen. Inte minst barnen har drabbats hårt genom en kraftig ökning av allergiproblemen. För att stimulera till åtgärder i skadade egnahem ger staten ett stöd genom Fonden för fukt- och mögelskador. Problemet är att stödvillkoren i dag är så utformade att många fastighetsägare helt avstår från att vidta åtgärder av ekonomiska skäl. I många fall beror detta på att fastighetsägarna måste erlägga en orimligt stor självriskavgift för att få tillgång till stödet. Självrisken bör därför som föreslås i Miljöpartiets partimotion 1996/97:Bo209 yrkande 2 maximeras till 50 % av reparationskostnaden. Omläggningen av stödvillkoren bör finansieras inom den ekonomiska ramen för stödet från Fonden för fukt- och mögelskador. Det är vidare angeläget att informationen om stödmöjligheten förbättras. Utskottet föreslår med anledning av motionsförslaget att riksdagen genom ett tillkännagivande ställer sig bakom vad utskottet ovan anfört om bidragen till fukt- och mögelskador.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande bidrag till fukt- och mögelskador att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Bo209 yrkande 2 och med avslag på motion 1996/97:Bo235 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län (mom. 28)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Som framgår och slutar med anses erforderliga bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v, mp) tas det vid fördelningen av länsstyrelseanslaget på de olika länsstyrelserna endast i liten utsträckning hänsyn till befolkningstalen. Denna ordning konstraterar starkt mot fördelningen av statsbidrag till kommuner och landsting som baseras på invånarantalet. Särskilt för de län som har en stark befolkningstillväxt utgör dagens ordning ett problem. Dessa län får helt enkelt inte en rimlig kompensation för den ökning av arbetsuppgifterna som följer av att befolkningen ökar. En följd av detta blir att länsstyrelsens befolkningsrelaterade service till invånarna i dessa tillväxtlän förutsätts kunna ske till betydligt lägre pris än i andra län eller att den som ett alternativ får bli sämre. Bostadsutskottet framhöll våren 1995 med anledning av ett motionsförslag motsvarande det nu aktuella att det vid fördelningen av länsstyrelseanslagen mellan olika länstyrelser kunde finnas anledning att ta hänsyn till befolkningens storlek (bet. 1994/95:BoU12). Trots att Statskontoret på regeringens uppdrag nu har lagt fram förslag till fördelningsmodeller med denna inriktning har detta inte fått något som helst genomslag i årets budgetproposition. Det är enligt utskottets mening mycket otillfredsställande att regeringen underlåter att åtminstone påbörja en rimlig omfördelning av länsstyrelseanslaget utifrån bl.a. befolkningsstorleken. Utskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen att det bör uppdras åt regeringen att redan för budgetåret 1997 påbörja en sådan omfördelning. Vad utskottet nu med anslutning till motion 1996/97:Bo303 (m, s, c, fp, v, mp) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att även förslagen i övriga motioner får anses vara tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse: 28. beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget på län att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Bo302, 1996/97: Bo303, 1996/97:Bo304 samt 1996/97:Bo306 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater och centerpartister att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 18 (dvs. moment 1 i hemställan till detta betänkande). I detta särskilda yttrande redovisar vi emellertid kortfattat den del av vår politik som berör utgiftsområde 18. För budgetåret 1997 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion besparingar i förhållande till regeringsförslaget på de anslag som redovisas nedan. Vi vill i sammanhanget erinra om att besparingarna på bl.a. räntebidragen och bostadsbidragen har kompenserats genom förslag om sänkningar av fastighetsskatten och andra skatter. Dessa frågor behandlas dock inte av bostadsutskottet. Huvudsyftet med våra förslag är att minska den statliga regleringen av bostadssektorn och öka inflytandet för den enskilde. Dagens statliga styrning genom stöd, bidrag och olika regelverk skall alltså ersättas med ett system där det är den boendes önskemål och behov som i första hand blir bestämmande. I korthet innebär våra förslag avseende utgiftsområde 18 följande.
A 1 Boverket
Vi anser att den avreglering av bostadsmarknaden som den förra borgerliga regeringen inledde bör fullföljas. Vi har i vår motion 1996/97:Bo230 föreslagit hur detta skall genomföras.
A 2 Räntebidrag m.m.
I Moderata samlingspartiets motioner föreslås att besparingar på räntebidragen genomförs kombinerat med en fastighetsskattesänkning. En sådan omställning kan påbörjas omedelbart och ligger väl i linje med den långsiktiga omläggning av bostadspolitiken som även i övrigt måste genomföras. Besparingen på 800 miljoner kronor uppnås genom att avtrappningstakten ökar för räntebidraget till fastigheter som uppbär stöd enligt de före år 1993 gällande bidragsvillkoren.
A 10 Bostadsbidrag
Med den utformning bostadsbidragen har i dag ger de i praktiken inte längre det stöd till barnfamiljernas boende som ursprungligen avsetts. Enligt vår mening bör bostadsbidragen på sikt därför avvecklas - detta i utbyte mot sänkta skatter. Som ett led i denna växling från ett bidragssystem till ett system där människor kan leva på sin lön bör bidragen samordnas med övriga sociala stödsystem. I avvaktan på att samordningen kan påbörjas bör bostadsbidragen i första hand riktas till barnfamiljer. Därför bör bostadsbidragen till hushåll utan barn avskaffas. Den besparing som detta innebär uppgår till 600 miljoner kronor. Riksdagen fattade våren 1996 beslut om nya regler för bostadsbidragen fr.o.m. år 1997. Beslutet innebar bl.a. att ett inkomstprövningssystem med individuella inkomstgränser infördes. Detta beslut var förhastat. Den individuella inkomstprövningen ger för många hushåll helt orimliga konsekvenser. Det gäller framför allt de hushåll där någon av föräldrarna valt att stanna hemma och ta hand om sina barn. Det kan också gälla hushåll där en av föräldrarna är arbetslös, studerar eller arbetar deltid. För många av dessa familjer ger de nya bidragsreglerna en minskning av bostadsbidraget med runt 1 000 kr i månaden. Detta är naturligtvis inte rimligt. Hur makarna i en familj frivilligt eller ofrivilligt, t.ex. som en följd av situationen på arbetsmarknaden, väljer att fördela yrkesarbetet mellan sig skall naturligtvis inte styras av bostadsbidragsreglerna eller av några andra statliga regler. För att återställa neutraliteten i bostadsbidragssystemet måste därför reglerna om individuell inkomstprövning avskaffas och de tidigare reglerna där bostadsbidraget baseras på den sammanlagda hushållsinkomsten återinföras.
C 1 Länsstyrelserna m.m.
Under den förra moderatledda regeringen påbörjades en process mot en ökad avreglering. Denna förändring har nu inte bara avstannat, utan den har genom alla s.k. återställare i stället börjat gå bakåt. Det finns enligt vår mening därför all anledning att genomföra avregleringar på bl.a. det bostadsadministrativa området.
D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
Även om Lantmäteriverket redan i dag finansierar en betydande del av sin verksamhet genom avgifter är det vår bedömning att det finns utrymme för en ökad avgiftsfinansiering inom verkets ansvarsområde. Denna ökning bör dock inte komma till stånd genom att avgifterna ökas på de tjänster m.m. som verket i dag erbjuder, utan den bör i första hand ske genom avgiftsbeläggning av tjänster som i dag inte är belagda med avgift. En förutsättning för att dessa tjänster skall kunna avgiftsbeläggas är att avgiften står i rimlig relation till den nytta brukaren har av den.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Erling Bager (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har tidigare i höst presenterat ett förslag till en sammanhållen politik i syfte att sanera statsbudgeten samtidigt som ett visst utrymme för reformer och angelägna åtgärder skapas. Beslutet i riksdagen nyligen om ramar för de olika utgiftsområdena innebar tyvärr att detta förslag avvisades. De förslag om utgiftsramarnas storlek som fördes fram i partiets ekonomisk-politiska motion har således fallit. Detta gäller även förslag avseende utgiftsområde 18 som bl.a. skulle göra det möjligt att sänka fastighetsskatterna och satsa mer på radonsaneringar i bostäder. Jag anser emellertid att en ökad satsning på radonsanering är så viktig att jag även med de nya förutsättningar som uppkommit genom riksdagens beslut om utgiftsområdena sökt finna en finansiering av ett sådant förslag. Detta är orsaken till att jag i samband med utskottets beredning av frågan om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 lagt fram ett förslag om en besparing på räntebidragsanslaget för att finansiera en motsvarande ökning av anslaget för bidrag till åtgärder mot radon.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Owe Hellberg (v) anför:
Jag har avstått från att delta i utskottets beslut om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för budgetåret 1997. Mitt ställningstagande beror på att riksdagens nya ordning för budgetberedning har gjort det omöjligt för mig att avge en reservation till förmån för de förslag till anslagsfördelning som finns redovisade i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Bo235. Beredningsordningen innebär att jag för att avge reservation måste lägga fram ett helt nytt förslag om anslagsfördelningen som utgår från regeringens sparförslag inom bostadsutskottets beredningsområde. Detta är inte möjligt eftersom Vänsterpartiet förordar en annan fördelningspolitisk profil på besparingarna på statsbudgeten. Vårt ekonomisk-politiska förslag om statsbudgeten för år 1997 ger således utrymme för vissa angelägna bostadspolitiska satsningar. Vänsterpartiet stod från början ensamt i sin kritik mot beslutet att införa de former för beredningen av budgeten som denna höst tillämpas för första gången. Det har nu visat sig att vår kritik varit befogad. Även ledamöter från flera andra partier har uttryckt sin förvåning vver konsekvenserna av den nya beredningsordningen. Genom att riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg - först bestäms ett utgiftstak för respektive utgiftsområde och därefter anslagsfördelningen inom utgiftsområdet - kommer i praktiken förslag om satsningar inom respektive utgiftsområde som går utöver regeringens förslag inte i sak att prövas i fackutskotten. Denna ordning är givetvis helt otillfredsställande. Vad gäller beredningsprocessen i bostadsutskottet har dessutom riksdagens beslut om utgiftsramar måst föregripas. De preliminära ställningstagandena i utskottet till olika anslagsförslag har således skett under förutsättning av att regeringens förslag om utgiftstak skall gälla - detta trots att riksdagen vid utskottets beredning av anslagsfördelningen ännu inte hade fattat beslut i frågan. Riksdagsbeslutet i frågan fattades visserligen före justeringen av detta betänkande, men efter att det faktiska beredningsarbetet i bostadsutskottet avslutats. Mot den redovisade bakgrunden deltar jag således inte i utskottets beslut under moment 1 i hemställan. Jag vill i stället hänvisa till det sammanhållna och fullt ut finansierade förslag om anslagsfördelning som finns redovisat i Vänsterpartiets partimotion. Sammanfattningsvis innebär detta förslag följande. - Anslaget för byggforskning ökas med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen används bl.a. för fullskaleprojekt med inriktning mot bl.a. ekologiskt och energibesparande byggande. - Anslaget för bostadsbidrag räknas upp med 834 miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. De extra medlen används för att ge ett ökat stöd till de mest utsatta grupperna. Det särskilda bidraget till familjer som har fyra eller fem barn höjs. Vidare förbättras stödet till barnfamiljer med låga inkomster genom att inkomstgränserna för oreducerat bidrag höjs eller genom att gränsen för den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden sänks. Riksdagens beslut om att införa individuella inkomstgränser har visat sig få olyckliga konsekvenser. De individuella inkomstgränserna bör därför inte tillämpas för hushåll där någon av de vuxna studerar. Bostadsbidrag bör utgå till alla studerande, dvs. även till personer över 28 år, i avvaktan på att studiemedelssystemet ses över. Nya regler för ungdomsbostadsbidraget införs så att stöd kan utgå på en sådan nivå att inte bidragstagarna regelmässigt behöver komplettera med socialbidrag. - Ett nytt anslag om 600 miljoner kronor införs för miljöförbättrande åtgärder inom byggsektorn. Medlen skall användas för förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och lokaler. - Anslaget för Lanmäteriverket ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen motiveras av att verket under senare tid satts under hårt omvandlingstryck, bl.a. till följd av sammanslagningen mellan Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata.
4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997
Per Lager (mp) anför:
Miljöpartiets uppfattning är att anslagen inom utgiftsområde 18 bort ändras i följande avseenden i förhållande till förslaget i budgetpropositionen. - Det allergisaneringsprogram som Miljöpartiet och regeringen tidigare träffat överenskommelse om fullföljs genom att det för ändamålet förs upp ett nytt ramanslag om 600 miljoner kronor. - En fortsatt angelägen radonsanering av våra bostäder säkras genom att anslaget för Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder tillförs ytterligare 5 miljoner kronor jämfört med förslaget i budgetpropositionen.
Detta förutsätter emellertid att ytterligare medel anslås till utgiftsområdet, vilket riksdagen har avslagit. Jag har inte funnit det möjligt att inom den alltför snäva ram som nu gäller för utgiftsområdet prioritera fram ytterligare medel till allergi- och radonsanering. Vi i Miljöpartiet avser att återkomma med nya förslag till utökade miljösatsningar inom utgiftsområdet i samband med vårpropositionen 1997.
5. Hyresgästernas självförvaltning
Erling Bager (fp) och Ulf Björklund (kd) anför:
Vi anser att det är självklart att skattelagstiftningen inte skall få lägga hinder i vägen för hyresgästernas möjlighet att medverka i bostadsförvaltningen. Som utskottet har framhållit kan denna verksamhet leda till en rad positiva effekter på trivseln i ett bostadsområde. Samtidigt kan givetvis också möjligheten att genom eget arbete minska boendekostnaderna innebära en välkommen besparingsmöjlighet för många hushåll. Utskottets ställningstagande innebär att regeringen ges en möjlighet att skyndsamt återkomma med ett förslag om hur de uppkomna problemen skall lösas. Vi har valt att acceptera detta förfaringssätt men vill samtidigt framhålla att vårt ställningstagande skett under den förutsättningen att ett förslag till lösning verkligen läggs fram för riksdagen senast i början av år 1997. Det får förutsättas att regeringen i samband med att man presenterar sitt förslag i frågan även redovisar vilka andra lösningar som är tekniskt möjliga att genomföra.
6. Villkoren för vissa stimulansstöd
Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anför:
Vi har anslutit oss till en reservation till förmån för en motion (kd) om villkoren för vissa stimulansstöd. Innebörden i reservationen är att tidsgränserna för stöden skall ändras så att pågående byggen inte skall behöva forceras fram för att stödvillkoren skall uppfyllas. Erfarenheten visar att pressade byggtider har lett till en rad problem. Inte minst problemen med s.k. sjuka hus beror till stor del på att man inte tillåtit att byggfukten fått tid att torka ut. Som framhålls i motionen innebär också de nuvarande reglerna att de tillgängliga medlen för stimulansstöden inte kommer att gå åt. Att så är fallet bekräftar även regeringen indirekt i budgetpropositionen eftersom man pekar på de outnyttjade medlen som en finansieringskälla för ett nytt stöd till studentbostäder. Detta väcker emellertid också frågan om möjligheten att finansiera fortsatt stöd till s.k. allergisanering med outnyttjade medel från andra stöd som finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel. Bakgrunden är att regeringen och Miljöpartiet 1995 träffade en överenskommelse om att ett stöd till allergisanering skulle inrättas inom en ram om 1,8 miljarder kronor. Ramen begränsades senare till 1 miljard kronor eftersom regeringen vid denna tidpunkt gjorde bedömningen att alla ansökningar skulle kunna tillgodoses inom denna ram. När senare eferfrågan på stödet visade sig kraftigt överstiga den nya ramen begärde Miljöpartiet vid flera tillfällen att ramen åter skulle vidgas. Detta krav avvisades av regeringen med motiveringen att inga medel fanns att tillgå. Vad ovan redovisats pekar på att detta påstående inte var med sanningen helt överensstämmande. Vi förutsätter därför att regeringen nu omprövar sitt tidigare ställningstagande och återkommer med ett förslag om en utökad ram för bidraget för förbättring av inomhusmiljön (allergisaneringsbidraget) med minst 600 miljoner kronor. Vi vill i sammanhanget även erinra om att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet i motioner lagt fram förslag om ett nytt anslag för allergisanering m.m. inom utgiftsområde 18. Dessa förslag har emellertid i praktiken redan avvisats av en riksdagsmajoritet genom det redan fattade beslutet om ramar för respektive utgiftsområde.
7. Utvärdering av bostadsbidragen
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m) och Inga Berggren (m) anför:
Som framhålls i de båda moderata motionerna 1996/97:Bo201 och 1996/97: Bo231 var vårens beslut om att införa individuella inkomstgränser vid bestämningen av bostadsbidragen förhastat. För många barnfamiljer får det orimliga konsekvenser. Det gäller framför allt de hushåll där någon av föräldrarna är hemmavarande för att själv ta hand om sina barn eller på grund av studier, arbetslöshet m.m. Vi har därför i de nämnda motionerna lagt fram förslag om att upphäva riksdagens beslut i denna del och återinföra den tidigare inkomstprövningen som baseras på hushållets samlade inkomst. Förslaget påverkar inte statsbudgetens omfattning eftersom det finansieras genom en generell sänkning av det fasta bidragsbeloppet med 60 kr per månad och hushåll. Trots att fem av utskottets sju partier under utskottsbehandlingen förklarat sig stå bakom vårt förslag i denna del har det avvisats av utskottets majoritet (s) och (c). Vi har i den situation som härigenom uppkommit som ett andrahandsalternativ valt att ställa oss bakom förslaget om en snabb utvärdering av bostadsbidragen. En sådan utvärdering kan enligt vår mening rimligen inte komma till någon annan slutsats än att systemet med individuella inkomstgränser måste ersättas med en inkomstprövning som baseras på den samlade hushållsinkomsten. En förutsättning för vårt ställningstagande har dock varit att utredningen genomförs med den skyndsamhet som utskottet har förutsatt och att de nya reglerna kan träda i kraft så snart som möjligt under år 1997.
8. Utvärdering av bostadsbidragen
Erling Bager (fp) anför:
Redan vid behandlingen våren 1996 av förslaget till nya regler för bostadsbidragen föreslog vi från Folkpartiets sida att reglerna skulle revideras i vissa avseenden för att mildra effekterna för vissa hushåll. Denna vår uppfattning står fast. Jag har därför i min reservation avseende anslagsfördelningen för utgiftsområde 18 budgetåret 1997 ställt mig bakom motionsförslag som innebär att systemet med individuella inkomstgränser inte införs. Under utskottsbehandlingen har jag också tillsammans med fyra av de övriga partierna i utskottet stött ett initiativ för att göra en sådan förändring. Trots att förslaget inte påverkade budgetens eller utgiftsområdets totala omfattning avvisades det av utskottets majoritet (s) och (c). Jag har mot denna bakgrund valt att som ett andrahandsalternativ ställa mig bakom förslaget om att snabbt utvärdera de nya bostadsbidragsreglerna. Det är min bedömning att utvärderingen inte kan leda till annat resultat än att reglerna måste revideras bl.a. med avseende på de individuella inkomstgränserna och ytgränserna. För att skadan för berörda hushåll skall bli så liten som möjligt förutsätter jag att utvärderingen kan presenteras så skyndsamt att erforderliga regeländringar kan träda i kraft mycket snart.
9. Utvärdering av bostadsbidragen
Owe Hellberg (v) anför:
Redan när beslutet om de bostadsbidragsregler som skall gälla fr.o.m. 1997 fattades våren 1996 förde vi från Vänsterpartiets sida fram förslag om att de ekonomiska konsekvenserna av förändringarna skulle utredas. Tyvärr avvisades detta förslag av riksdagen. Med utgångspunkt i vad som i dag är känt kan jag konstatera att om en sådan analys hade genomförts hade vi redan nu haft ett underlag för att vidta åtgärder i syfte att motverka vissa av de effekter som de nya reglerna ger upphov till. Vänsterpartiet har också i motion 1996/97: Bo235 (v) fört fram ett förslag om att 834 miljoner kronor skall återföras till bostadsbidragssystemet för att motverka en del av effekterna av de nya reglerna. Detta förslag har emellertid avvisats av utskottsmajoriteten. Den nya ordningen för budgetbehandlingen har dessutom - som framgår av mitt särskilda yttrande ovan - gjort det omöjligt för mig att föra förslaget vidare genom en reservation. Trots min inställning i huvudfrågan - att bostadsbidragen skall revideras enligt Vänsterpartiets motionsförslag - har jag i den situation som nu råder valt att som ett andrahandsyrkande stödja förslaget om en snabb utvärdering av bostadsbidragen. Jag har därvid förutsatt att utvärderingen kommer att ske snabbt och att resultatet av den kommer att leda till skyndsamma ändringar av bidragen i enlighet med de förslag som jag redovisat ovan.
10. Utvärdering av bostadsbidragen
Per Lager (mp) anför:
Jag delar majoritetens uppfattning att de nya reglerna för bostadsbidrag bör utvärderas. Däremot är det min uppfattning att det borde ha skett genom en ingående analys av konsekvenserna för enskilda och för samhället innan de trätt i kraft. Den riktiga ordningen vid regelförändringar av en sådan omfattning som det nu är fråga om vore alltså att först utvärdera och analysera och sedan förändra. Genom att utskottets majoritet (s) och (c) nu väljer att låta de nya reglerna träda i kraft innan de fulla effekterna av dem är klarlagda har ordningen i stället blivit den motsatta. Detta är naturligtvis inte en rimlig beslutsgång. Det enda riktiga hade enligt min mening varit att skjuta regel- ändringarna på framtiden. Den regeländring som innebär att bostadsbidraget utgår som ett preliminärt bidrag som sedan justeras med hänsyn till den taxerade inkomsten för bidragsåret bör dock genomföras redan fr.o.m. år 1997 - detta eftersom de nya reglerna i denna del inte innebär någonting annat än att bidragen anpassas till hushållets verkliga inkomst. I den situation som nu råder har jag valt att ställa mig bakom förslaget om en utvärdering. En snabb utvärdering av de nya reglerna är trots allt bättre än att inte göra någonting alls. Jag har dock förutsatt att utvärderingen kan genomföras så skyndsamt att de regeländringar som den föranleder kan träda i kraft utan någon tidsutdräkt. Målet bör sålunda vara att de nya reglerna skall kunna tillämpas under hela 1997 t.ex. genom att de vid införandet ges retroaktivitet.
11. Utvärdering av bostadsbidragen
Ulf Björklund (kd) anför:
Redan när regeringen i våras lade fram förslaget till nya regler för bostadsbidragen riktade vi från kristdemokratisk sida invändningar mot viktiga delar av förändringarna. Kristdemokraterna var vid denna tidpunkt också det enda av riksdagens partier som motsatte sig införandet av individuella inkomstgränser liksom den ytterligare begränsning av den bidragsgrundande bostadsytan som tillkom vid utskottsbehandlingen av förslaget. Som framhålls i min reservation avseende anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 innebär ett system med individuella inkomstgränser att många familjer där någon av föräldrarna t.ex. är hemarbetande får sitt bostadsbidrag minskat med närmare 1 000 kr per månad. En följd av detta är att många småbarnsföräldrar mot sin vilja tvingas ut i förvärvsarbete, om det med tanke på dagens arbetsmarknad över huvud taget finns något arbete. I en tid då barnens situation liksom deras välbefinnande kan sättas i fråga är detta naturligtvis helt felaktigt. Även om det kan finnas skäl att begränsa den bostadsyta som kan ligga till grund för bostadsbidraget bör inte gränserna sättas så snävt som riksdagens beslut innebär. Redan de hyresgränser som gäller innebär i praktiken en viss begränsning av bostadens storlek genom det samband som normalt finns mellan bostadens storlek och bostadskostnaden. De ytgränser som bör gälla fr.o.m. 1997 bör i stället motsvara dem som regeringen ursprungligen föreslog, dvs. de bör för alla hushåll ökas med 10 m2. I samband med utskottets behandling av årets budget har flera andra partier nu kommit till insikt om att särskilt reglerna om individuella inkomstgränser får helt oacceptabla följder för många hushåll. Trots att fem av utskottets sju partier nu delar uppfattningen att regeländringen i denna del inte bör genomföras förhindrar den nya ordningen för riksdagens budgetbehandling att ett sådant förslag förs fram även om förslaget är neutralt med avseende på anslagsbelastningen. Ett försök från min sida att få till stånd ett initiativ för att upphäva de nya reglerna innan de träder i kraft till årsskiftet har sålunda stoppats av en utskottsmajoritet (s) och (c) - detta med hänvisning till att en utvärdering av de nya bidragsreglerna först bör göras. I den situation som nu uppkommit har jag, trots min ovan redovisade inställning avseende bl.a. de individuella inkomstgränserna, valt att som ett andrahandsalternativ ställa mig bakom förslaget om att skyndsamt utvärdera de nya bidragsreglerna. Det är min fasta övertygelse att utvärderingen mycket snabbt skall komma till samma slutsats som vi kristdemokrater redan tidigare gjort - att reglerna om individuella inkomstgränser och om ytgränserna för bostadsbidrag måste ändras i enlighet med våra förslag. En förutsättning för mitt ställningstagande i denna del är dock att utredningen verkligen genomförs med den skyndsamhet som utskottet har förutsatt och att de nya reglerna kan träda i kraft så snart som möjligt under år 1997.
12. Bosparande och ungdomsbosparande
Ulf Björklund (kd) anför:
Det är min bestämda uppfattning att bosparandet måste öka. En betydande egen insats kommer i framtiden att vara en absolut förutsättning för den som vill skaffa sig ett småhus eller en bostadsrätt. Ett eget bosparande redan från unga år är då den bästa lösningen. Det är därför bra att den ungdomspolitiska utredningen nu skall se över ungdomsbosparandet. Genom att ge ungdomarna incitament att påbörja ett bosparande läggs också grunden för ett målinriktat bosparande även efter ungdomstiden. Nyckeln till ett ökat bosparande ligger alltså hos dagens och morgondagens ungdom. Jag har därför förutsatt att utredningsarbetet kommer att uppmärksamma behovet av sparstimulanser t.ex. i form av premier eller kreditgarantier. Även frågan om hur informationen om bosparandet kan förbättras får förutsättas ingå i utredningens överväganden.
Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets förslag respektive i reservationerna 1 och 2
Motion Motionär Yrkande 1996/97: nr
Bo201 Carl Bildt m.fl. 2, 11 (m)
Bo209 Marianne Samuelsson 16 m.fl. (mp)
Bo222 Ulf Björklund m.fl. 1-3, 8 (kd)
Bo224 Erling Bager (fp) 2, 3, 5, 6
Bo230 Knut Billing m.fl. (m)
Bo231 Knut Billing m.fl. 1, 2 (m)
Bo235 Gudrun Schyman 7, 8, m.fl. (v) 13
Fi214 Alf Svensson m.fl. 22, 23 (kd)
So280 Lars Leijonborg 20 m.fl. (fp)
So636 Alf Svensson m.fl. 12 (kd)
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande - under budgetåret 1997
Beloppen anges i 1 000-tal kronor Samtliga anslag avser ramanslag
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Reservanternas förslag i förhållande till utskottets förslag1 Anslag Utskottet Reservation Reservation s 1 2 förslag fp kd
A Plan-, bygg- och bostadsväsendet 1 Boverket: 131 058 Förvaltningskostnader 2 Räntebidrag m.m. 23 400 - 20 000 - 1 500 000 000 3 Vissa äldre låne- och 94 333 bidragsstöd för bostadsändamål m.m. 4 Statens 15 400 bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader 5 Statens 1 300 000 bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet 6 Byggforskningsrådet: 23 000 Förvaltningskostnader 7 Byggforskning 179 196 8 Bidrag till Fonden för 60 000 fukt- och mögelskador 9 Bidrag till åtgärder mot 12 000 +20 000 radon i bostäder 1 Bostadsbidrag 5 910 000 +1 162 000 0 1 Bonusränta för 3 000 1 ungdomsbosparande
B Geoteknik 1 Geoteknik 23 967
C Länsstyrelserna m.m. 1 Länsstyrelserna 1 720 847 m.m.
D Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet 1 Förvaltningskostnad 490 272 er för Lantmäteriverket 2 Statens va-nämnd 5 124
TOTALT 33 368 197 - 338 000
Ledamöterna m, v respektive mp har avstått från att delta i beslutet o anslagsfördelning. Motiven härför framgår av deras särskilda yttranden i frågan Särskilt yttrande om anslagsfördelningen har även avgivits av fp-ledamoten.
1 Observera att reservanternas belopp i denna tabell endast redovisas vi avvikelse mot utskottets förslag.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Skrivelser m.m. 10 Utskottet 10 Inledning 10 Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 10 A 1 Boverket: Förvaltningskostnader 10 A 2 Räntebidrag m.m. 11 A 7 Byggforskning 12 A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 13 A 10 Bostadsbidrag 15 A 12 Åtgärder mot dålig inomhusmiljö förslag om nytt anslag 16 C 1 Länsstyrelserna m.m. 18 D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket 18 Övriga anslag m.m. 20 Anslagsförslag som avser tiden efter budgetåret 1998 21 Bostadsförsörjningen 22 Inledning 22 Bostadspolitikens allmänna utformning m.m. 22 Kommunernas ansvar för bostadspolitiken m.m. 24 Åtgärder mot boendesegregation m.m. 26 Hyresgästernas självförvaltning 29 Räntebidrag m.m. 31 Bostadsbidrag 34 Bosparande 36 Boverkets uppgifter 38 Byggforskning 38 Bidrag till fukt- och mögelskador 41 Geoteknik 42 Länsstyrelserna m.m. 42 Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. 44 Hemställan 46 Reservationer 50 1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (mom. 1) (fp) 50 2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (mom. 1) (kd) 53 3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåren 1998 och 1999 (mom. 3) (mp) 55 4. Anslagsbehovet avseende räntebidragen för budgetåret 1998 (mom. 4) (v) 56 5. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 5) (m) 57 6. Bostadspolitikens inriktning och utformning (mom. 5) (v) 58 7. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6) (m) 59 8. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6) (c) 59 9. Kommunernas ansvar för bostadspolitiken (mom. 6) (v) 60 10. Kommunala lägesavgifter (mom. 7) (mp) 61 11. Åtgärder mot boendesegregation (mom. 8) (m) 62 12. Åtgärder mot boendesegregation (mom. 8) (mp) 63 13. Minskade räntebidrag och sänkt fastighetsskatt (mom. 10) (m) 64 14. Villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. (mom. 11, motiveringen) (m) 65 15. Villkor för statligt stöd till bostadsproduktionen m.m. (mom. 11) (mp) 65 16. Villkoren för vissa stimulansstöd (mom. 13) (c, fp, v, mp, kd) 66 17. Samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14) (m) 66 18. Samordning av bostadsbidragen och övrigt socialpolitiskt stöd (mom. 14, motiveringen) (kd) 67 19. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 16) (v) 68 20. Bosparande (mom. 18) (m) 68 21. Bosparande (mom. 18) (mp) 69 22. Ungdomsbosparandet (mom. 19) (v, mp) 70 23. Boverkets uppgifter (mom. 20) (v) 71 24. Stöd till projekt med ekologisk inriktning (mom. 22) (mp) 71 25. Jämställdhetsaspekterna på den fysiska planeringen (mom. 23) (c, fp, v, mp) 72 26. Forskning om fysisk och ekonomisk planering (mom. 24) (c) 73 27. Bidrag till fukt- och mögelskador (mom. 26) (v) 73 28. Bidrag till fukt- och mögelskador (mom. 26) (fp, mp) 74 29. Fördelningen av länsstyrelseanslaget på län (mom. 28) (c) 74 Särskilda yttranden 75 1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (m) 75 2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (fp) 77 3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (v) 78 4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 1997 (mp) 79 5. Hyresgästernas självförvaltning (fp, kd) 80 6. Villkoren för vissa stimulansstöd (v, mp) 80 7. Utvärdering av bostadsbidragen (m) 81 8. Utvärdering av bostadsbidragen (fp) 81 9. Utvärdering av bostadsbidragen (v) 82 10. Utvärdering av bostadsbidragen (mp) 82 11. Utvärdering av bostadsbidragen (kd) 83 12. Bosparande och ungdomsbosparande (kd) 84 Bilaga 1: Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i utskottets förslag respektive i reservationerna 1 och 2 85 Bilaga 2: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande under budgetåret 1997 86