Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Betänkande 1996/97:SfU2
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1996/97:SFU02
Invandrare och flyktingar
Innehåll
1996/97 SfU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1996/97:1, bilaga 4, utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar och delar av regeringens skrivelse 1996/97:24 Invandrings- och flyktingpolitiken. I betänkandet behandlas också ett antal motioner om invandrar- och flyktingpolitiken. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har fogats sex reservationer och fyra särskilda yttranden.
Propositionen m.m.
Proposition 1996/97:1
Regeringen har i proposition 1996/97:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., bilaga 4, utgiftsområde 8, föreslagit riksdagen att 1. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens invandrarverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt A 1 Statens invandrarverk, 2. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Utlänningsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt A 4 Utlänningsnämnden, 3. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Ombudsmannens mot etnisk diskriminering ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under avsnitt B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 4. godkänna vad regeringen anfört om regeländringar för lånestorlek och betalningsansvar för hemutrustningslån under avsnitt B 6 Hemutrustningslån, 5. för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt uppställning i propositionen. - A 1 Statens invandrarverk; ramanslag; 506 603 000 kr, - A 2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 922 000 000 kr, - A 3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag; 311 319 000 kr, - A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 66 675 000 kr, - A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden; ramanslag; 64 240 000 kr, - A 6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag; 130 000 000 kr, - B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden; ramanslag; 125 000 000 kr, - B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism; obetecknat anslag; 20 000 000 kr, - B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering; ramanslag; 4 790 000 kr, - B 4 Åtgärder för invandrare; obetecknat anslag; 39 964 000 kr, - B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; ramanslag; 1 160 591 000 kr, - B 6 Hemutrustningslån; ramanslag; 101 906 000 kr.
Skrivelse 1996/97:24
Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 1996/97:24 Invandrings- och flyktingpolitiken. Skrivelsen behandlas delvis i detta betänkande och även i betänkande 1996/97:SfU5 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:Sf606 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att asylsökande barn skall ha rätt till utbildning.
1994/95:Sf617 av Yvonne Ruwaida och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att asylsökande omfattas av samma rätt till sjukvård som svenska medborgare, 2. att riksdagen beslutar att landstingen skall vara huvudman och att statliga schablonpengar betalas för att täcka kostnaderna, 3. att riksdagen beslutar att Invandrarverket ser över LMA-boendes vårdbehov i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sf619 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en repatrieringsanläggning.
1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till fadderfamiljer, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att asylsökande bör få rätt att arbeta efter tre månaders väntetid, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om asylsökandes tillgång till sjukvård, tandvård, barnomsorg och skolgång, 35. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett statligt institut för tortyroffer, 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av kunskaper och utbildning hos personalen inom barnomsorgen för att möta asylsökande barns behov.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97
1996/97:Sf602 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att hela Sverige skall ta ansvar för den svenska flyktingpolitiken.
1996/97:Sf605 av Sten Tolgfors och Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system som ersätter kommunplaceringen, där berörda statliga medel följer flyktingen till dennes val av bosättningsort i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en repatrieringsanläggning.
1996/97:Sf612 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialtjänstens ansvar för asylsökande och flyktingar, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ensamma flyktingbarn bör ha samma rätt till skydd, vård och bistånd som bofasta barn.
1996/97:Sf618 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utökat mottagande av kvotflyktingar, 6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt vad i motionen anförts, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för åren 1998 och 1999 enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Sf621 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av socialtjänstlagen innebärande en förlängning av det statliga schablonbidraget i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga ansvaret för flyktingar och att bidragen till kommunerna ökar.
1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar anslå 892 miljoner kronor för utgiftsområde 8 anslag A 2 Mottagande av asylsökande i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar anslå 1 090,6 miljoner kronor för utgiftsområde 8 anslag B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar anslå 109 miljoner kronor för utgiftsområde 8 anslag A 6 Utresor för avvisade och utvisade i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning: - A 2 Mottagande av asylsökande; Regeringens förslag; 922 000 000 kr, Anslagsförändring; 300 000 000 kr, - B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande; Regeringens förslag; 1 160 591 000 kr, Anslagsförändring; 450 000 000 kr.
1996/97:Sf628 av Majléne Westerlund Panke (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyktingbarns rätt till sjukvård.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nyanlända skall ha rätt att själva välja bostadsort, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en introduktionsersättning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att flytta mellan kommuner.
1996/97:So224 av Juan Fonseca och Pär- Axel Sahlberg (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landstingens skyldighet för asylsökande.
1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyktingars och asylsökandes situation inom hälso- och sjukvården.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1996/97:24
1996/97:Sf1 av Rose-Marie Frebran och Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en studie av barns och ungdomars psykiska välbefinnande såväl i eget boende som i förläggningsboende, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av höjd kvalitet i sfi-undervisningen.
Motion väckt med anledning av proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv
1996/97:Sf13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 36. att riksdagen hos regeringen begär att Invandrarverket skall ges i uppdrag att föreslå ett åtgärdsprogram för att avhjälpa bristen i stödresurser för ensamma barn på verkets förläggningar, 41. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av sekretesslagen att den som har ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut och behöver vård inte skall riskera att tas i förvar och avvisas vid kontakt med den offentliga sjukvården.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande budgetproposition 1996/97:1 utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar samt regeringens skrivelse 1996/97:24 Invandrings- och flyktingpolitiken, avsnitten IV Mottagande av asylsökande och flyktingar m.m. och V Samråd med frivilligorganisationer m.fl. Vidare behandlas motioner väckta under de allmänna motionstiderna 1994/95 och 1996/97, en motion väckt med anledning av skrivelsen samt två motionsyrkanden väckta med anledning av proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv.
Budgetpropositionen, utgiftsområde 8
Utgiftsområdet omfattar dels migrationspolitiken med frågor rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige, mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas här samt internationellt samarbete på det migrationspolitiska området, dels invandrares integration med frågor rörande invandrares introduktion och integration i Sverige, åtgärder mot främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering samt ersättning till kommunerna för deras flyktingmottagande. Utgiftsområdet omfattar anslagen A 1-A 6 Migrationspolitik samt B 1-B 6 Invandrares integration. Kostnaderna inom utgiftsområdet skall minskas med 267 miljoner kronor t.o.m. budgetåret 1998, varav 21 miljoner kronor under budgetåret 1997. Huvuddelen av besparingen ligger på ett minskat flyktingmottagande hos kommunerna och därigenom ett mindre behov av statliga ersättningsutbetalningar. I propositionen anges beträffande anslagen under littera A Migrationspolitik att antalet asylsökande beräknas uppgå till 13 350 under år 1997, under förutsättning att förslagen i den migrationspolitiska propositionen genomförs. Det genomsnittliga antalet personer i Invandrarverkets mottagandesystem beräknas till 12 000. Beviljade uppehållstillstånd och kvotöverföring av flyktingar beräknas medföra att 10 700 personer tas emot för sådant permanent boende som berättigar kommunerna till statlig ersättning. Under 1997 skall verksamheter flyttas från Polisen till Statens invandrarverk. Kostnaderna härför bör belasta rätt utgiftsområde. Till utgiftsområdet flyttas därför, från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslagen för rättshjälp i utlänningsärenden, polisens verksamhet med utlänningsärenden och förvar samt kriminalvårdens medverkan vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut. Regeringen avser att tillsätta en parlamentarisk kommitté som skall se över instans- och processordningen för prövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden. Vidare avser regeringen att tillsätta en särskild utredare för att utreda om ansvaret för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut bör flyttas från Polisen till Invandrarverket. Utredningsmannen bör också utreda om verksamheten med att organisera resor för avvisade och utvisade bör flyttas från Kriminalvårdsverket till Invandrarverket samt föreslå eventuella förändringar avseende metoder för och organisation av den inre utlänningskontrollen. Beträffande anslagen under littera B Invandrares integration anges i propositionen att arbetslöshet, segregerade bostadsområden, rasism och olika utslag av främlingsfientlighet och diskriminering oroar alltmer. Det stora bidragsberoendet hos många invandrare innebär också ekonomiska påfrestningar för vissa kommuner, särskilt storstäderna. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning för att se över myndighetsstrukturen inom verksamhetsområdet, och lagstiftningen mot etnisk diskriminering i arbetslivet kommer att utvärderas. Efter remissbehandlingen av Invandrarpolitiska kommitténs förslag kommer regeringen under år 1997 att lägga fram en proposition om integrationspolitiken. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag för budgetåret 1997 fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 3 453 088 000 kr (bet. 1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53).
Utskottet kommer först att redovisa regeringens förslag till medelsanvisning beträffande anslagen vart för sig samt de motionsyrkanden som anknyter till anslagen. Därefter redovisar utskottet sin samlade bedömning och tar ställning till samtliga anslag inom området jämte motioner. Slutligen behandlas ett antal övriga motioner som inte direkt anknyter till anslagen.
A 1 Statens invandrarverk
Statens invandrarverk ansvarar för hanteringen av utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor. Verket, som är central utlänningsmyndighet, skall pröva ansökningar om visering, uppehållstillstånd, flyktingförklaring och resedokument samt om svenskt medborgarskap. Vidare ansvarar verket för överföring och mottagande av kvotflyktingar och asylsökande samt invandrares introduktion och integration i samhället. Övergripande mål för verksamheten är att den reglerade invandringen till Sverige skall ske i enlighet med gällande författningar och internationella åtaganden. Prövningen av ärenden enligt utlänningslagstiftningen och lagen om svenskt medborgarskap skall ske på ett rättssäkert sätt. Mottagandet av asylsökande och flyktingar skall präglas av respekt för individen och dennes förmåga att ta ansvar. Invandrares integration i det svenska samhället skall ske i enlighet med de invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Inom det civila försvaret skall verksamheten inom funktionen Flyktingverksamhet bedrivas så att flyktingar och asylsökande under höjd beredskap kan tas emot och omhändertas.
I propositionen anförs att de i proposition 1996/97:25 föreslagna ändringarna i utlänningslagstiftningen innebär att grunderna för utlänningars rätt att bosätta sig i Sverige preciseras och att utlänningslagens karaktär av rättighetslagstiftning stärks. Detta innebär beträffande Invandrarverkets övergripande mål, att kravet på omsorg och rättssäkerhet i handläggningen av enskilda ärenden betonas. Regeringen pekar också på att Invandrarverket som central utlänningsmyndighet har det övergripande ansvaret för att upprätthålla invandringsregleringen. Det växande internationella utbytet måste underlättas samtidigt som en nödvändig kontroll upprätthålls. Såvitt avser funktionen Flyktingverksamhet skall denna kunna utnyttjas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt för internationella fredsbefrämjande och humanitära insatser. Under år 1997 kommer Invandrarverket att ta över ansvaret för utredningar i utlännings- och medborgarskapsärenden, ansvaret för de utlänningar som tas i förvar enligt utlänningslagen samt ansvara för registreringen av de fingeravtryck som tas med stöd av utlänningslagen. Regeringen anser att det är av stor vikt att arbetet med integrationsfrågorna ges ökad prioritet inom ramen för verkets nuvarande ansvar. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 1 Statens invandrarverk anvisar ett ramanslag på 506 603 000 kr samt godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens invandrarverks ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till övergripande målsättning för Statens invandrarverks verksamhet och medelsanvisning.
A 2 Mottagande av asylsökande
Från anslaget finansieras Statens invandrarverks mottagande av asylsökande och personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Från anslaget finansieras även förvarslokaler och asylsökandes resor från Sverige. En asylsökande som återtar sin ansökan och som saknar medel till hemresan kan få bidrag för täckande av kostnaden för återresa.
Regeringen utgår från antagandet att 15 000 personer är registrerade i mottagandesystemet den 31 december 1996 och att antalet sedan sjunker till 10 000 i slutet av år 1997. Regeringen bedömer att ungefär hälften av de asylsökande kommer att bo i eget boende. Kostnaden per dygn har beräknats till i genomsnitt 197 kr. Detta medför en kostnad för asylmottagandet på ca 863 miljoner kronor. Under 1997 kommer Invandrarverket att ta över ansvaret för förvar enligt utlänningslagen. Redan i dag finansierar Invandrarverket vissa förvarslokaler som drivs av Polisen. Regeringen föreslår att samtliga förvarslokaler skall finansieras från anslaget. Kostnaden härför beräknas till 56 miljoner kronor. De totala kostnaderna för bidragen till asylsökandes hemresor beräknas till 3 miljoner kronor. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 2 Mottagande av asylsökande anvisar ett ramanslag på 922 000 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl. (m) görs den bedömningen att kostnaderna för invandring under kommande budgetår kommer att bli något lägre än vad regeringen beräknat. Mot den bakgrunden hemställer motionärerna att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar att till A 2 Mottagande av asylsökande anvisa ett 30 miljoner kronor lägre anslag än vad regeringen föreslagit (yrkande 1).
I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman m.fl. (v) delvis anförs att regeringens asylpolitik har lett till att antalet asylsökande för varje år halveras. Under er 1996 ligger, räknat på årsbasis, inströmningstakten på 5 000 personer. Inte i något annat EU-land har antalet asylsökande minskat så starkt. Orsakerna härtill är flera. En central roll spelar viseringspolitiken, som enligt motionärerna, används för att hindra människor att fly. En annan orsak är svenska mydigheters ovilja att korrekt tillämpa utlänningslagens regler om asyl och rätt till skydd. Att kostnaderna för mottagandet av asylsökande minskat så dramatiskt beror enligt motionärerna på detta. Besparingarna på området är så stora att det går ut över en korrekt rättstillämpning. Motionärerna hemställer att för budgetåret 1997 skall till anslaget A 2 Mottagande av asylsökande anslås 300 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Regeringens förslag till medelsanvisning har beräknats utifrån antagandet att i genomsnitt 12 000 personer kommer att finnas registrerade i mottagandesystemet under år 1997. Ungefär hälften av de asylsökande antas välja eget boende. Mot bakgrund av situationen i f.d. Jugoslavien och vad som redovisats om flyktingmottagandet i regeringens skrivelse samt med hänsyn till de av riksdagen nyligen antagna ändringarna i utlänningslagen anser utskottet att antagandet bör ligga till grund för medelsanvisningen. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.
A 3 Migrationspolitiska åtgärder
Sverige har ett system för kollektiv överföring av flyktingar genom s.k. flyktingkvoter. Kvoten skall användas för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation och/eller för att ta hand om fall där UNHCR har svårigheter att finna lämpligt placeringsland. Flyktingarna tas emot av kommunerna som för detta erhåller statlig ersättning. Personer som vill återvända till sitt hemland kan få bidrag härför enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land. Bidrag kan även utgå enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.
Regeringen anför att anslagsmedlen för kvotflyktingar, liksom för innevarande år, bör få användas på ett flexibelt sätt, exempelvis genom en fond som disponeras av UNHCR för insatser som utgör alternativ till traditionell överföring av flyktingar. Regeringen föreslår att medel avsätts motsvarande kostnader för en kvot på 1 840 flyktingar, 255,3 miljoner kronor. Regeringen gör den bedömningen att många personer från f.d. Jugoslavien kommer att vilja återvända. Kostnaderna för bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land beräknas därför till 10 miljoner kronor. I propositionen anförs beträffande återvandringsinsatser att resebidragen för flyktingar och skyddsbehövande bör kunna höjas och kompletteras med bl.a. stöd till uppehället under de första månaderna i ursprungslandet. De samlade kostnaderna för olika återvandringsinsatser beräknas till knappt 37,3 miljoner kronor. Kostnaderna för anhörigas resor till Sverige beräknas till 2,76 miljoner kronor och för internationell samverkan till knappt 3,67 miljoner kronor. Beträffande efterforskningsverksamheten anges att staten även framledes avser att stödja Svenska röda korset i dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening. Staten och Svenska röda korset kommer att teckna ett avtal om detta och om en nationell upplysningsbyrå. Statsbidrag för ändamålet föreslås utgå med drygt 2,3 miljoner kronor. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 3 Migrationspolitiska åtgärder anvisar ett ramanslag på 311 319 000 kr.
I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att ytterligare 700 kvotflyktingar bör kunna få rum inom anslaget A 2 Mottagande av asylsökande. Nödvändiga omfördelningar för att klara det ökade mottagandet bör kunna ske inom, såsom det bör uppfattas, utgiftsområdets ram (yrkande 5). Motionärerna föreslår att riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområdet i enlighet med regeringens förslag (yrkande 6).
Utskottet
Vad gäller flyktingkvotens storlek anser utskottet att Sverige även fortsättningsvis bör visa stor generositet i fråga om att ta emot skyddsbehövande personer inom ramen för en organiserad överföring av flyktingar. Enligt utskottets mening är den föreslagna kvoten på 1 840 personer väl avvägd. Inom anslaget har medel även avsatts för återvandringsinsatser, internationell samverkan och efterforskningsverksamhet. Utskottet anser inte att det finns skäl att ändra den föreslagna fördelningen av medlen inom anslaget.
A 4 Utlänningsnämnden
Utlänningsnämden prövar överklaganden av beslut som fattats av Statens invandrarverk avseende avvisnings- och utvisningsärenden, ärenden avseende flyktingförklaring och resedokument samt svenskt medborgarskap. Nämndens övergripande mål är att den skall svara för att överprövningen av ärenden enligt utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap sker på ett rättssäkert sätt.
Regeringen har i den migrationspolitiska propositionen föreslagit att även beslut om uppehållstillstånd som inte fattats i samband med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut skall kunna överprövas av Utlänningsnämnden och att inslaget av muntlighet i handläggningen hos nämnden skall öka. Beträffande de övergripande målen anför regeringen i budgetpropositionen att prövningen skall vara rättssäker och att verksamheten skall kännetecknas av humanitet och snabbhet samt att hänsyn skall tas till Sveriges internationella åtaganden. Regeringen anför vidare att 10 miljoner kronor bör tillföras anslaget till följd av de föreslagna nya arbetsuppgifterna. Något ytterligare resurstillskott är för närvarande inte aktuellt. En dialog bör emellertid som ett första steg inledas mellan Utrikesdepartementet och Utlänningsnämnden om nämndens arbetsformer och resursanvändning. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 4 Utlänningsnämnden anvisar ett ramanslag på 66 675 000 kr samt godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Utlänningsnämndens ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till övergripande målsättning för Utlänningsnämndens verksamhet och medelsanvisning.
A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden
Från anslaget skall bekostas de offentliga biträden som förordnas enligt 41 § 5-11 rättshjälpslagen (1972:429). Anslaget är nyinrättat och har tidigare belastat fjärde huvudtitelns anslag Rättshjälpskostnader.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden anvisar ett ramanslag på 64 240 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade
Från anslaget skall bekostas resor ut ur landet för utlänningar som avvisas eller utvisas och där kriminalvårdens Transporttjänst organiserar resan på uppdrag av verkställande polismyndighet. Anslaget är nyinrättat och har tidigare belastat andra huvudtitelns anslag Utlandstransporter.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget A 6 Utresor för avvisade och utvisade anvisar ett ramanslag på 130 000 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anser motionärerna att genom effektiviseringar och rationaliseringar är en anslagsminskning möjlig. Bland annat bör man se över transportalternativen och rutinerna för medföljande personal. Motionärerna föreslår att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar anslå 109 miljoner kronor till anslaget (yrkande 3). Detta är ett 21 miljoner kronor lägre anslag än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
De under anslaget anvisade medlen motsvarar samma utresevolym som beräknats för år 1996. Regeringen har aviserat att en särskild utredningsman skall tillsättas för att utreda om ansvaret för verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut bör flyttas från Polisen till Invandrarverket. Utredningsmannen skall även se över verksamheten med att organisera resor för avvisade och utvisade. Enligt utskottets mening finns det inte i detta skede någon möjlighet att minska anslaget med 21 miljoner kronor. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden
Anslaget avser särskilda insatser för att främja utvecklingen i invandrartäta och eftersatta storstadsområden samt bostadsområden med likartad situation.
I propositionen anförs att en fortsatt satsning på detta område ligger i linje med vad regeringen anser om behovet av långsiktighet och kontinuitet i planeringen och genomförandet av insatser för att bryta den negativa utvecklingen i invandrartäta och eftersatta bostadsområden. Den nu inledda satsningen bör därför fortsätta. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden anvisar ett ramanslag på 125 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism
Från anslaget bekostas insatser som skall motverka och förhindra främlingsfientlighet, rasim och antisemitism. Av anslagsmedlen får 2 miljoner kronor användas för att främja tillvaratagande av mångkulturell kompetens i arbetslivet.
Regeringen föreslår bl.a. att medel från anslaget bör användas för den nationella samordningskommitté som skall inrättas till följd av EU:s beslut att 1997 skall bli ett europeiskt år mot rasism. Medel från anslaget bör även gå till Intresseföreningens Sverige 2000 verksamhet. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism anvisar ett obetecknat anslag på 20 000 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Nämnden mot etnisk diskriminering. Det övergripande målet är att etnisk diskriminering inte skall förekomma i arbetslivet eller på andra samhällsområden.
Regeringen anser beträffande de övergripande målen att situationen på arbetsmarknaden skall tillmätas särskild betydelse under den kommande planeringsperioden. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering anvisar ett ramanslag på 4 790 000 kr samt godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom Ombudsmannens mot etnisk diskriminering ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till övergripande mål för Ombudsmannens mot etnisk diskriminering verksamhet liksom förslag till medelsanvisning.
B 4 Åtgärder för invandrare
Anslaget disponeras för bidrag enligt förordningen (1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana bidrag som lämnas enligt förordningen (1990:632) om bidrag till avgränsade projekt och statsbidrag till stiftelsen Invandrartidningen.
Regeringen föreslår att uppemot 2 miljoner kronor skall kunna användas till projektstöd som avser valinformation och samhällskunskap i bl.a. invandrarorganisationernas regi. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 4 Åtgärder för invandrare anvisar ett obetecknat anslag på 39 964 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landsting enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
I propositionen anförs att antalet kommunmottagna utlänningar nu minskar efter den tidigare omfattande invandringen till följd av flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien. År 1997 beräknas 10 700 personer som berättigar kommunerna till statlig ersättning tas emot. Andelen personer som invandrat av anknytningsskäl ökar relativt sett. År 1997 beräknas drygt hälften av samtliga kommuner teckna avtal med Invandrarverket om flyktingmottagning. Den s.k. grundersättningen har därför beräknats till 58,8 miljoner kronor. Schablonersättningen beräknas till drygt 670,4 miljoner kronor, då ingår inte kostnaderna för kvotflyktingar, som förts till anslaget A 3. Ersättningen för äldre och handikappade beräknas till 180 miljoner kronor och sjukvårdsersättningarna till 60 miljoner kronor. Vidare kan kommunerna få statlig biståndsersättning och ersättning till barn under 18 år utan egen vårdnadshavare samt för vissa extrordinära kostnader. För dessa kostnader beräknas totalt 190 miljoner kronor. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande anvisar ett ramanslag på 1 160 591 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att anslaget bestäms till 1 090,6 miljoner kronor. Detta innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag på 70 miljoner kronor. Motionärerna anför att kostnaderna för invandring kommer att bli lägre än vad regeringen beräknat (yrkande 2).
I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman m.fl. (v) delvis yrkas att anslaget skall tillföras ytterligare 450 000 000 kr. Motionärerna menar att ersättningarna till kommunerna inte täcker en tillräckligt lång period. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget är det i många fall så att de som mottagits inte kan bli självförsörjande. De hänvisas då till socialhjälp, vilket motionärerna anser vara principiellt felaktigt. Staten skall svara för kostnaderna, inte kommunerna, menar motionärerna.
Utskottet
Antalet kommunmottagna utlänningar minskar nu efter den tidigare omfattande invandringen till följd av flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien. Regeringens förslag till medelsanvisning har beräknats utifrån antagandet att 10 700 personer, som berättigar kommunerna till statlig ersättning, kommer att tas emot under år 1997. Med utgångspunkt i regeringens redovisning av kommunmottagandet anser utskottet detta antagande rimligt. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning. Utskottet återkommer till vissa frågor om ersättningen till kommunerna vid behandlingen av övriga motioner.
B 6 Hemutrustningslån
Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Låneformen startade år 1991 och Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar utlåningen. Lånen är amorteringsfria de första två åren och lånebeloppets storlek baseras på Socialstyrelsens rekommendationer för vad som ingår i ett hushålls grundutrustning. Beroende på familjestorleken kan man i dag få hemutrustningslån på mellan 21 000 och 54 300 kr. Mätvariabeln KPI används för årlig uppräkning av lånebeloppen. Låneräntan bestäms utifrån den procentsats som regeringen årligen fastställt som bolåneränta.
Regeringen gör den bedömningen att möjligheterna till allt för stor skuldsättning bör begränsas eftersom låntagarna generellt sett har en svag betalningsförmåga. Vidare anförs i propositionen att de faktiska utgifterna för investering i hemutrustning utvecklats långsammare än KPI. Regeringen föreslår därför att de maximala lånebeloppen bör baseras på en annan beräkningsgrund som fastställs av regeringen. En sänkning av lånebeloppen med mellan 1 000 och 15 000 kr beroende på hushållsstorleken bör ske. Låneräntan bör enligt regeringen bestämmas med utgångspunkt i statens egna upplåningskostnader och med beaktande av marknadsräntan. Slutligen föreslår regeringen att det solidariska betalningsansvaret för makar/sambor i vissa fall skall kunna upphävas när en av låntagarna vill göra en omedelbar reglering av skulden. För budgetåret 1997 föreslår regeringen att riksdagen till anslaget B 6 Hemutrustningslån anvisar ett ramanslag på 101 906 000 kr samt godkänner vad regeringen anfört om regeländringar för lånestorlek och betalningsansvar för hemutrustningslån.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om regeländringar eller mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottets ställningstagande
Budgetåret 1997
Som redovisats i det föregående har riksdagen fastställt ramen för utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr. Utskottet, som nu har att ta ställning till regeringens förslag till fördelning av medlen till anslagen A 1-B 6, anser att det inte finns skäl att frångå den av regeringen föreslagna medelsfördelningen. Med hänsyn härtill och då utskottet ovan inte har ansett sig kunna ställa sig bakom motionsyrkanden i skilda delfrågor föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslag för budgetåret 1997 enligt Utskottets förslag i bilaga. Motionerna 1996/97:Sf618 yrkandena 5 och 6, 1996/97: Sf626 och 1996/97:Sf627 avstyrks. Utskottet tillstyrker också den för Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering angivna övergripande målsättningen för verksamheterna samt vad regeringen anfört om regeländringar för lånestorlek och betalningsansvar för hemutrustningslån.
Övriga motioner
Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999
I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslår motionärerna att riksdagen beräknar anslagen inom utgiftsområde 8 för åren 1998 och 1999 i enlighet med regeringens förslag (yrkande 7).
Utskottet anser inte att riksdagen bör beräkna medel på anslagsnivå för budgetåren 1998 och 1999. Motionen avstyrks.
Flyktingmottagandet samt hälso- och sjukvård för asylsökande
Antalet asylsökande fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Kostnaden per asyldygn vid Invandrarverkets förläggningar beräknas till 197 kr budgetåret 1997 jämfört med 192 kr budgetåret 1995/96. Från den 1 juli 1994 har asylsökande möjlighet att själva ordna sitt boende. Dygnskostnaden för personer i eget boende var 50 kr lägre 1995/96. I december 1995 bodde ca hälften av de asylsökande i eget boende. I juli 1994 fanns drygt 38 000 personer inskrivna vid förläggningar jämfört med knappt 19 000 i december 1995.
Nu gällande system för mottagande av asylsökande och flyktingar i Sverige, som i sina huvuddrag gäller sedan den 1 januari 1985 (prop. 1983/84:124, SfU27, rskr. 295), innebär att staten har ett övergripande ekonomiskt ansvar för flyktingmottagandet, medan ansvaret i övrigt är delat mellan stat och kommun. Statens invandrarverk är statlig huvudman för mottagandet av asylsökande och flyktingar. Invandrarverket driver förläggningar och skall träffa överenskommelser med kommunerna om att ta emot flyktingar och vissa andra utlänningar. Hur flyktingar skall tas emot regleras i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA). Asylsökande skall erbjudas plats på förläggning och få visst ekonomisk bistånd. Även för dem som valt eget boende utgår bistånd samt viss ersättning för boendet. Närmare hälften av de asylsökande har valt eget boende. Asylsökande barn har i princip rätt till samma hälso- och sjukvård som de barn som är bosatta i Sverige. Vuxna asylsökande har tillgång till akut sjuk- och tandvård. Riksdagen beslutade vid införandet av LMA att ansvaret för att asylsökande ges sjukvård bör föras över till landstingen senast vid ingången av år 1997. Målsättningen är att hälso- och sjukvården för asylsökande så långt som möjligt bör organiseras på samma sätt som för befolkningen i övrigt. Staten bör emellertid ha kostnadsansvaret för vården. Efter överläggningar mellan regeringen och företrädare för sjukvårdshuvudmännen har en överenskommelse träffats om hälso- och sjukvård för asylsökande. Överenskommelsen, som träder i kraft den 1 januari 1997, innebär bl.a. att landstinget skall ge vuxna asylsökande akut tand- och sjukvård samt sådan vård som inte kan anstå. Asylsökande barn skall få samma hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Landstingen kompenseras genom en schabloniserad åldersdifferentierad ersättning per asylsökande. Ersättning lämnas dock inte för vård som ges till utlänningar som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning och som enligt LMA inte har rätt till bistånd. Invandrarverket skall erbjuda asylsökande, i eget boende eller på förläggning, någon form av sysselsättning under väntetiden. Den organiserade verksamheten kan bestå av deltagande i svenskundervisning och orientering i det svenska samhället, studiecirklar, gemensamt arbete på förläggningen, deltagande i verksamhet utanför förläggningen eller praktik på arbetsplatser. Målsättningen är att organiserad verksamhet skall erbjudas under 40 timmar per vecka. Särskilt angeläget är att en meningsfull sysselsättning erbjuds ungdomar mellan 16 och 18 år. För barn och ungdomar upp till 16 år anordnas s.k. familjebaserad verksamhet. Invandrarverket ansvarar för undervisningen för ungdomar i gymnasieåldern. Asylsökande barn i grundskoleåldern får undervisning genom kommunens försorg. Om invandrarverket bedömer att beslut i ett ärende inte kommer att kunna fattas inom fyra månader från ansökan, skall verket utfärda ett bevis om detta. Den asylsökande undantas då från skyldigheten att ha arbetstillstånd och kan ta arbete på den öppna marknaden.
Motioner om hälso- och sjukvård
Yvonne Ruwaida och Ragnhild Pohanka (mp) yrkar i motion 1994/95:Sf617 att riksdagen skall besluta att asylsökande skall omfattas av samma rätt till sjukvård som svenska medborgare (yrkande 1), att landstingen skall vara huvudman och att statliga schablonpengar skall betalas ut för att täcka kostnaderna (yrkande 2) samt att Invandrarverket skall se över de LMA-boendes vårdbehov i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3). Motionärerna anser att landstingens insatser vad gäller sjukvård för asylsökande är bristfälliga. Bristen på långsiktighet har varit frapperande och resulterat i specialverksamheter som drivits i form av projekt. Kompetens har inte tagits till vara. En konflikt har uppstått bland hälso- och sjukvårdspersonal då de känt att de inte enligt gällande lag har kunnat ta hand om många asylsökande med mycket stora vårdbehov. Enligt motionärerna får barn som vistas på förläggning en god barnhälsovård. Det är dock oklart hur det förhåller sig med barn som inte bor på förläggning. Det finns skäl att anta att dessa barn kan ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov. I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anges att flyktingar ofta är att jämställa med katastrofoffer. Det första mottagandet är av avgörande vikt. Därför bör de nyanlända få tillgång till lika god sjukvård, tandvård, barnomsorg och skolgång som de som är bosatta här. Dessutom måste man uppmärksamma de särskilda behov som kan finnas och kräva specialistkompetens. I yrkande 34 begärs ett tillkännagivande härom. Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s) begär i motion 1996/97:So224 ett tillkännagivande om landstingens skyldigheter för asylsökande (yrkande 1). Motionärerna anför att också svårt traumatiserade asylsökande och flyktingar som väntar på kommunplacering eller kyrkobokföring skall omfattas av landstingets skyldighet att erbjuda fullgod sjukvård. I motion 1996/97:Sf628 av Majléne Westerlund Panke (s) begärs ett tillkännagivande om flyktingbarns rätt till sjukvård. Motionären anför att tiden på förläggning under utredningen ofta kan bli lång och att förläggningssjukvården i huvudsak är inriktad på somatiska sjukdomar. Många flyktingbarn lider av psykosociala problem som hänger samman med traumatiska upplevelser i hemlandet. Motionären anser att det är anmärkningsvärt att endast ett litet antal sjukvårdsenheter försöker identifiera och erbjuda dessa barn stöd och i utvalda fall barnpsykiatrisk behandling. Det är angeläget att undersöka om personalen på förläggningarna i Invandrarverkets regi kan ges större möjligheter att samarbeta med den psykiatriska vården inom respektive landsting.
I motionerna 1996/97:Sf13 yrkande 41 och 1996/97:So294 yrkande 14 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs förslag av regeringen om sådan ändring av sekretesslagen att den som har ett lagakraftvunnet avvisningsbelut och behöver vård inte skall riskera att tas i förvar och avvisas vid kontakt med den offentliga sjukvården. Motionärerna anser att ett mycket allvarligt problem är tillgången till sjukvård för dem som håller sig gömda. Dessa personer vågar inte anlita sjukvården därför att vårdgivaren ofta vänder sig till Invandrarverket för att ta reda på vem som svarar för betalningen. Invandrarverket larmar då polisen som griper vederbörande.
Utskottet
Enligt utskottets mening är det positivt att landstinget nu kommer att stå som huvudman för de asylsökandes sjukvård. Det ekonomiska ansvaret skall dock fortsatt åligga staten. Överenskommelsen som ingåtts mellan staten och sjukvårdshuvudmännen innebär att varje vårdinsats inte behöver faktureras. I stället skall landstingens kostnader kompenseras genom en schabloniserad ersättning per asylsökande. På detta sätt undviks också de problem som påtalas i motionerna Sf13 yrkande 41 och So294 yrkande 14. Enligt vverenskommelsen skall vuxna asylsökande ges akut sjuk- och tandvård samt sådan vård som inte kan anstå. Asylsökande barn skall ges samma hälso- och sjukvård samt tandvård som barn bosatta i Sverige. Vidare skall asylsökande erbjudas hälsoundersökning enligt riktlinjer i Socialstyrelsens allmänna råd. Vad gäller de asylsökandes psykiska hälsa utgår utskottet från att vederbörande myndigheter uppmärksammar och så långt möjligt försöker tillgodose behoven. Utskottet anser att någon ytterligare förändring i omfattningen av de asylsökandes sjukvård inte är påkallad. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Sf617 yrkande 1, 1996/97:So224 yrkande 1, 1996/97: Sf13 yrkande 41 och 1996/97:So294 yrkande 14. Motion 1994/95:Sf617 yrkande 2 är genom den träffade överenskommelsen tillgodosedd och avstyrks. Utskottet förutsätter att det vårdbehov som påtalas i motionerna 1994/95:Sf617 yrkande 3, 1994/95:Sf637 yrkande 34 och 1996/97:Sf628 uppmärksammas. Något uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna anser utskottet inte vara påkallat. Även dessa motioner avstyrks.
Motioner om flyktingmottagandet i övrigt
I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 21 och 37 anförs att omsorgen om barnen är central i flyktingmottagandet. Personal som skall arbeta med flyktingbarn måste ha kunskaper och utbildning för att kunna möta dessa barns speciella behov. Vidare menar motionärerna att ensamma barn som inte har några släktingar som kan ta hand om dem bör få en fadderfamilj. Motionärerna begär tillkännagivanden härom. Också i motion 1996/97:Sf13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 36 tas barns behov upp. Motionärerna begär att Invandrarverket skall få i uppdrag att se över och föreslå ett åtgärdsprogram för att avhjälpa bristen i stödresurser för ensamma barn på verkets förläggningar. I motion 1994/95:Sf606 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att asylsökande barn skall ha rätt till utbildning (yrkande 1). Motionärerna anför att det inte finns någon självklar rätt till utbildning för flyktingbarnen, vilket de enligt barnkonventionen skall ha.
I motion 1996/97:Sf612 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) begärs ett tillkännagivande om att ensamkommande flyktingbarn oavsett uppehållstillstånd bör ha samma rätt till skydd, vård och bistånd som bofasta barn (yrkande 4). Motionärerna anför att insatser behövs från landstingen i samverkan med kommunerna. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om socialtjänstens ansvar för asylsökande och flyktingar. I motionen anges att asylutredningar redan på ett tidigt stadium bör göras i samarbete med socialtjänsten. Socialtjänsten har ett ansvar för alla som vistats i kommunen, även för asylsökande barn med eller utan familj.
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion 1994/95:Sf637 yrkande 28 ett tillkännagivande om att asylsökande bör få rätt att arbeta efter tre månaders väntetid. Motionärernas uppfattning är att om inget avlönat arbete finns skall den asylsökande erbjudas meningsfull sysselsättning, exempelvis inom förläggningsverksamheten, praktikplatser på andra arbetsplatser eller verksamhet i samarbete med frivilligorganisationer.
I yrkande 35, samma motion, begärs ett tillkännagivande om ett statligt institut för tortyroffer. I motionen anges att följden av att man inte ger de krigs- och tortyrskadade tillräcklig hjälp kan bli kriminalitet, missbruk och psykisk sjuklighet. Psykiatriutredningen föreslog att ett nationellt institut mot tortyr och organiserat våld skulle inrättas. Motionärerna menar att det är stötande att regeringen ännu inte lagt fram något förslag härom.
Utskottet
Enligt utskottets mening är det särskilt viktigt att barnets situation uppmärksammas i asyl- och kommunmottagandet. Barnets situation fokuseras också i den migrationspolitiska propositionen (1996/97:25). Regeringen föreslår där att en bestämmelse införs i utlänningslagen om att i fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver . Inom flyktingmottagandet har också vidtagits åtgärder för att på ett bättre sätt tillgodose barnets behov. Utskottet anser att något tillkännagivande med anledning av motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena 21 och 37, 1996/97:Sf13 yrkande 36 och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 inte är påkallat. Motionerna avstyrks. Motion 1994/95:Sf606 om asylsökande barns rätt till utbildning får anses tillgodosedd. Med anledning av att antalet asylsökande som nu kommer till Sverige har minskat avser regeringen inte att ändra på reglerna för Invandrarverkets beslut om undantag från kravet på arbetstillstånd. Med hänsyn härtill och till vad som redovisats ovan om meningsfull sysselsättning för asylsökande avstyrker utskottet motion 1994/95:Sf637 yrkande 28 i den mån motionen inte kan anses med det anförda tillgodosedd. Motion 1994/95:Sf637 yrkande 35 behandlar frågan om ett statligt institut för tortyroffer. Utskottet anser med hänsyn till det arbete som redan bedrivs rörande dessa frågor det inte påkallat med något tillkännagivande härom. Motionen avstyrks.
Kommunersättningar m.m.
Det totala antalet personer som tagits emot i kommunerna under kalenderåret 1995, och som berättigar kommunerna till statlig ersättning, uppgick till ca 15 900 personer. Av dessa var ca 20 % direktmottagna kvotflyktingar och 32 % var anknytningar till dessa. Totalt fanns överenskommelser med kommunerna om att ta emot 17 930 personer. Behovet av kommunplatser har därefter successivt minskat och under budgetåret 1995/96 beräknas kommunerna ta emot ca 13 000 personer.
Kommunerna ansvarar för introduktionen i det svenska samhället av flyktingar m.fl. som får uppehållstillstånd i Sverige. Riksdagen beslutade 1990 om ett system för samordnat flyktingmottagande och för ersättning till kommunerna (prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr. 281). Detta system är en del av ett samlat reformprogram med syfte att underlätta för främst flyktingar att så snart som möjligt få en fast förankring i svenskt arbets- och samhällsliv och därmed minska deras beroende av samhällets stöd. Förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. reglerar hur och för vem ersättning betalas ut. Från den 1 januari 1996 gäller ett nytt utbetalningssystem för de statliga kommunersättningarna. Det nya systemet innebär att utbetalningarna och fördelningen av schablonbidraget bättre ansluter till när kostnaderna faktiskt uppstår för kommunerna. Från och med den 1 januari 1993 har kommunerna, genom lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar, getts möjlighet att under en introduktionsperiod bevilja introduktions-ersättning i stället för socialbidrag till flyktingar m.fl. som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. För sista kvartalet 1993 och för år 1994 har ett tillfälligt stimulansbidrag utgått till kommuner som utökat sitt flyktingmottagande. Detta för att få till stånd ett snabbt mottagande av i huvudsak flyktingar från f.d. Jugoslavien. För att bl.a. underlätta arbetet med planeringen för den kommunala flyktingmottagningen och få en bättre ansvarsfördelning mellan stat och kommun, beslutade riksdagen att utlänningar som inte vistas på förläggning skall få rätt till bistånd enligt LMA även under en månad från det att de beviljats uppehållstillstånd. Vidare beslutades att även utlänningar som beviljats tillfälligt uppehållstillstånd skulle ha rätt till bistånd om de inte anvisats plats i en kommun. Invandrarverkets uppföljning och utvärdering av flyktingmottagandet och den statliga ersättningen har under det senaste året fokuserats på kommunernas arbete med de individuella introduktionsplanerna. Vid sidan om denna resultatuppföljning sker en central uppföljning. En arbetsgrupp har kommit med två rapporter, Hur täcker den statliga ersättningen kommunernas kostnader för flyktingmottagandet? (Ds 1994:136 och Ds 1995:75). En tredje del är under utarbetande. Av undersökningarna framgår att sekundärflyttning-arna gjorde kommuner med stor utflyttning till vinnare medan kommuner med stor inflyttning som regel inte fick sina kostnader täckta. Inflyttningskommunerna är nästan alla stora och medelstora kommuner i mellersta och södra Sverige. I skrivelsen anges att den främsta orsaken till att den statliga ersättningen inte har täckt kostnaderna är att kommunernas socialbidragskostnader har blivit större än beräknat genom att så få flyktingar kommer ut i arbete.
Motionerna
I motion 1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om det statliga ansvaret för flyktingar och att bidraget till kommunerna ökar (yrkande 1). Det statliga s.k. schablonbidraget avser att täcka ca tre och ett halvt år. Därefter övergår ansvaret på kommunerna. Detta innebär, enligt motionärerna, att kommunerna får ta ansvar för regeringens finanspolitik, genom att socialbidragskostnaderna ökar på grund av arbetslöshet och sänkta nivåer i transfereringssystemen. Statens ekonomiska ansvar för flyktingarna bör därför förlängas. Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion 1996/97:Sf633 tillkännagivanden om att nyanlända skall ha rätt att själva välja bostadsort (yrkande 1), om en ny introduktionsersättning (yrkande 2) och om möjligheten att flytta mellan kommuner (yrkande 3). I motionen anförs att nyanlända skall ha rätt att själva välja bostadsort och att varje kommun i Sverige skall kunna ta emot dem som kommer och kunna erbjuda en introduktion till det svenska samhället. Under introduktionen bör de som har rätt till asyl eller har andra flyktingskäl samt deras anhöriga ges ett skattepliktigt bidrag, som är något högre än socialbidraget. Detta för att komma ifrån bidragstänkandet och för att möjliggöra för människor att ta ansvar för sina liv. I ett längre perspektiv bör introduktions-ersättningen ersättas med en grundersättning. Halvårsvis bör finnas möjlighet att flytta till en annan kommun. I motion 1996/97:Sf602 av Sten Andersson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten av att hela Sverige skall ta ansvar för den svenska flyktingpolitiken. I motionen anförs att antalet asylbeviljade som tagits emot av Sveriges tre storstäder vida överstiger de avtal som tecknats med Invandrarverket. Detta har medfört en kaotisk situation. Motionären anser därför att det under en viss tid inte bör vara möjligt att flytta från en anvisad kommun, om inte försörjningen garanteras eller annan kommun accepterar inflyttning. Vidare måste de tre storstäderna fullt ut kompenseras för regeringens och riksdagens asylpolitik, anser motionären. Även i motion 1996/97:Sf605 av Sten Tolgfors och Per Bill (m) behandlas kommunplaceringen. Motionärerna begär förslag om ett system som ersätter kommunplaceringen, där statliga medel följer flyktingen till dennes val av bosättningsort. I motionen anförs att flyktingar är de enda människorna i Sverige som staten anvisar en bostadsort. Det kan synas praktiskt men är principiellt tveksamt. Flyktingar borde själva kunna välja bostadsort och de offentliga insatserna inriktas på att ge det stöd som behövs för att göra ett så gott val som möjligt. De statliga pengarna får sedan följa flyktingen. Peter Weibull Bernström (m) begär i motion 1996/97:Sf621 ett förslag om ändring av socialtjänstlagen innebärande en förlängning av det statliga schablonbidraget. Motionären menar att det måste ske en omfördelning av det ekonomiska ansvaret för den gemensamma flyktingpolitiken. Så länge flyktingarna är beroende av samhället för sitt uppehälle måste hela det svenska skattekollektivet bära kostnaderna. En enskild kommun skall inte tvingas bära kostnaderna över sin socialbudget, eftersom kommunen inte kan påverka inflyttningen av sekundärflyktingar.
Utskottet
Utskottet är väl medvetet om att systemet med kommunmottagande för vissa kommuner inneburit stora problem. Detta har också tidigare påtalats av utskottet (se bl.a. bet. 1994/95:SfU13 s. 43). Hur den statliga ersättningen täcker kommunernas kostnader för flyktingmottagandet följs också fortlöpande upp. Invandrarpolitiska kommittén har haft i uppdrag att överväga om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun och mellan olika kommuner är rimlig. Kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1996:55) bl.a. föreslagit att en individuell introduktionsplan skall upprättas och att deltagande i introduktionen skall berättiga till en beskattad ersättning i stället för socialbidrag. Förslaget innebär minskade socialbidragskostnader för kommunerna. Regeringen avser att under våren 1997 till riksdagen avge en proposition om integrationspolitiken. Förutom tidigare tillfälliga insatser och de ändringar i ersättningssystemet som nyligen genomförts har regeringen, för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting inför år 1997, gjort en justering av uppräkningen av skatteunderlaget. Detta medför att kommuner och landsting tillförs ytterligare 2,6 miljarder kronor i preliminära skatteinkomster för år 1997. Regeringen har också beslutat att göra vissa insatser inom ett utrymme om totalt 400 miljoner kronor för de kommuner som har en särskilt stor andel flyktingar, bl.a. på grund av stor sekundärinflyttning (skr. 1996/97:51). Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att ett tillkännagivande med anledning av motionerna 1996/97:Sf624 yrkande 1, 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3, 1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605 och 1996/97:Sf621 inte är påkallat. Motionerna avstyrks.
Skrivelsen
I skrivelsen anges bl.a. att närmare hälften av alla asylsökande har valt eget boende. Över hälften av dessa bor i något av de tre storstadsområdena. Ensamstående personer väljer, av administrativa skäl, i högre grad än andra att vara registrerade vid en förläggning. Barn och ungdomar under 16 år i eget boende har inte tillgång till verksamhet motsvarande den familjebaserade verksamheten som bedrivs vid förläggningarna. Av skrivelsen framgår att det finns indikationer på att dessa barns psykiska välbefinnande är förhållandevis dåligt. Kommunernas flyktingmottagande har påverkats av att många asylsökande bosatt sig i redan invandrartäta områden. Vidare anges i skrivelsen att programmet för aktivt och samordnat flyktingmottagande särskilt betonar att det behövs en helhetssyn och en samordning mellan olika myndigheter. Kommunernas insatser under den första tiden syftar bl.a. till att flyktingen skall ges så goda kunskaper i svenska som krävs för att flyktingen aktivt skall kunna delta i arbets- och samhällslivet. Enligt skollagen har kommunerna skyldighet att så snart som möjligt, och senast inom tre månader efter det att rätt till svenskundervisning inträtt, tillhandahålla sfi till de personer som är bosatta i kommunen och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket.
I motion 1996/97:Sf1 av Rose-Marie Frebran och Chatrine Pålsson (kd) begärs ett tillkännagivande om behovet av en studie av barns och ungdomars psykiska välbefinnande såväl i eget boende som i förläggningsboende (yrkande 1). Motionärerna anser att det är nödvändigt med ett tillförlitligt underlag för att kunna överväga behovet av åtgärder. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om nödvändigheten av höjd kvalitet i sfi- undervisningen. Motionärerna pekar på att det finns stora brister i sfi- undervisningen. Väntetiderna innan undervisningen påbörjas är för lång, avbrotten för många och alltför få klarar av utbildningen med godkänt resultat. Motionärerna anför att grundläggande kunskaper i svenska ofta är ett krav för att komma in på arbetsmarknaden och således en grundförutsättning för invandrares integration i det svenska samhället.
Enligt utskottets mening är det angeläget att fortlöpande följa upp situationen för de asylsökande som valt eget boende, inte minst barnens situation. Invandrarverket har på uppdrag av regeringen under år 1995 lämnat två uppföljningsrapporter med beskrivning av utvecklingen av det egna boendet. Verket har också under 1994 till regeringen rapporterat om flyktingars svenskundervisning och följer också kontinuerligt upp bl.a. resultaten av den undervisning som skall erbjudas asylsökande och flyktingar. Utskottet förutsätter att de brister som påtalats kommer att följas upp och att, om resultaten inte är tillfredsställande, nödvändiga åtgärder vidtas. Utskottet avstyrker motion 1996/97:Sf1 yrkandena 1 och 2. Utskottet har inget att erinra mot regeringens skrivelse i denna del.
Repatrieringsanläggning
I motionerna 1994/95:Sf619 av Hans Stenberg m.fl. (s) och 1996/97:Sf609 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om en repatrieringsanläggning. Motionärerna anför att överföring och utveckling av kunskap är en effektiv biståndsinsats. För att kunna överföra kunskapen på ett konstruktivt sätt krävs att den förmedlas av personer med kunskap om vad landet i fråga behöver, såväl tekniskt som socialt. De som bäst känner till behoven i sina hemländer torde vara flyktingarna och invandrarna själva. I stället för en passiv väntan, kunde de ges en utbildning i biståndsarbete, katastrofhjälp m.m. Efter utbildningen kunde de sedan fungera som biståndsarbetare i sina egna hemländer. Motionärerna anser att det är angeläget att åstadkomma en tydligare koppling mellan flyktingpolitik och biståndspolitik. I Kramfors finns möjligheter att förverkliga dessa idéer genom att på försök starta en s.k. repatrieringsanläggning. I kommunen finns bl.a. redan Sida Sandö med unika möjligheter att ge utbildning i biståndsarbete, anför motionärerna.
I prop. 1996/97:25 framhåller regeringen att den svenska migrationspolitiken bör ses som en helhet, som omfattar flykting- , invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik samt innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och biståndspolitiken. Också motionärerna betonar vikten av en tydligare koppling mellan politikområdena. Utskottet delar bedömningen om att en helhetssyn måste prägla dessa politikområden. Enligt utskottets mening bör riksdagen dock inte anlägga några synpunkter på frågan om en eventuell repatrieringsanläggning i Kramfors. Motionerna 1994/95:Sf619 och 1996/97:Sf609 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar att riksdagen a) med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för budgetåret 1997 enligt utskottets förslag i bilaga, b) godkänner den av regeringen förordade övergripande målsättningen för verksamheten inom 1. Statens invandrarverks ansvarsområde, 2. Utlänningsnämndens ansvarsområde, 3. Ombudsmannens mot etnisk diskriminering ansvarsområde, c) godkänner vad regeringen anfört om regeländringar för lånestorlek och betalningsansvar för hemutrustningslån, d) avslår motionerna 1996/97:Sf618 yrkandena 5 och 6, 1996/97: Sf626 och 1996/97:Sf627, 2. beträffande budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf618 yrkande 7 3. beträffande hälso- och sjukvård för asylsökande att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf617 yrkandena 1-3, 1994/95:Sf637 yrkande 34, 1996/97:Sf13 yrkande 41, 1996/97:Sf628, 1996/97:So224 yrkande 1 och 1996/97:So294 yrkande 14, res. 1 (v) res. 2 (mp) 4. beträffande flyktingmottagandet i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf606 yrkande 1, 1994/95: Sf637 yrkandena 21, 28, 35 och 37, 1996/97:Sf13 yrkande 36 och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4, res. 3 (v) res. 4 (mp) 5. beträffande kommunersättningar m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605, 1996/97:Sf621, 1996/97:Sf624 yrkande 1 och 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3, 6. beträffande barn och ungdomar att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf1 yrkande 1, res. 5 (fp, kd) 7. beträffande sfi-undervisning att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf1 yrkande 2, res. 6 (kd) 8. beträffande repatrieringsanläggning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf619 och 1996/97:Sf609, 9. beträffande skrivelsen att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:24 i denna del till handlingarna.
Stockholm den 5 december 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Fre- bran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m), Claes-Göran Brandin (s) och Marie Engström (v).
Reservationer
1. Hälso- och sjukvård för asylsökande (mom. 3)
Marie Engström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med Enligt utskottets och på s. 17 slutar med motioner avstyrks. bort ha följande lydelse: Flyktingar är ofta att jämställa med katastrofoffer. Det första mottagandet är av avgörande vikt. Därför bör de nyanlända få tillgång till lika god sjukvård, tandvård, barnomsorg och skolgång som de som är bosatta i Sverige. Dessutom måste de särskilda behov som kan finnas uppmärksammas och specialistkompetens krävas. Personer som håller sig gömda vågar ofta inte anlita sjukvården eftersom det händer att vårdgivaren bryter tystnadsplikten och vänder sig till Invandrarverket för att ta reda på vem som svarar för betalningen. Invandrarverket larmar då polis som griper verderbörande. Utskottet anser inte att problemet med tillgång till sjukhusvård för dem som håller sig gömda är löst. Det är mycket angeläget denna fråga ses över snarast. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande hälso- och sjukvård för asylsökande att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf637 yrkande 34, 1996/97:Sf13 yrkande 41 och 1996/97:So294 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Sf617 yrkandena 1-3, 1996/97:Sf628 och 1996/97:So224 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Hälso- och sjukvård för asylsökande (mom. 3)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med Enligt utskottets och på s. 17 slutar med motioner avstyrks. bort ha följande lydelse: Om samhället på ett tidigt stadium tar itu med psykiska och somatiska problem hos asylsökande torde samhällskostnaderna bli lägre. Landstinget har varken långsiktigt planerat för vården av asylsökande eller tagit till vara den specialistkompetens som finns. Detta är en stor brist. Enligt utskottets mening bör asylsökande omfattas av samma rätt till sjukvård som svenska medborgare. Vidare anser utskottet att det finns skäl att anta att asylsökande barn som inte bor på förläggning har en rad icke tillgodosedda behov. Invandrarverket bör se över detta. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande hälso- och sjukvård för asylsökande att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf617 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sf617 yrkande 2, 1994/95: Sf637 yrkande 34, 1996/97:Sf13 yrkande 41, 1996/97:Sf628, 1996/97:So224 yrkande 1 samt 1996/97:So294 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)
Marie Engström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Enligt utskottets och slutar med Motionen avstyrks. bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det särskilt viktigt att barnets situation uppmärksammas i asyl- och kommunmottagandet. Flyktingbarn har ofta mycket speciella behov. Det är därför viktigt att personal som skall arbete med dessa barn har tillräckliga kunskaper och utbildning för att kunna möta barnens behov. Invandrarverket bör få i uppdrag att se över och föreslå ett åtgärdsprogram för att avhjälpa bristen på stödresurser för ensamma barn på verkets förläggningar. Ensamma flyktingbarn som inte har några släktingar som kan ta hand om dem bör också få en fadderfamilj. Olika undersökningar har visat att många av de asylsökande har utsatts för tortyr och har grava fysiska och psykiska skador. De flesta av dessa får inte sakkunning utredning och behandling. Enligt utskottets mening är det därför viktigt att ett statligt institut för tortyroffer inrättas. Vidare bör, enligt utskottets uppfattning, asylsökande ges rätt att arbeta efter tre månaders väntetid. Finns det inte något avlönat arbete skall meningsfull sysselsättning erbjudas den asylsökande. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande flyktingmottagandet i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena 21, 28, 35 och 37 och 1996/97:Sf13 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1994/95:Sf606 yrkande 1 och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med Motion 1994/95:Sf606 och som slutar med anses tillgodosedd. bort ha följande lydelse: Enligt FN:s barnkonvention erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. Sverige har ratificerat konventionen. Utskottet anser det därför självklart att asylsökande barns rätt till utbildning bör slås fast. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande flyktingmottagandet i vvrigt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf606 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena 21, 28, 35 och 37, 1996/97:Sf13 yrkande 36 och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Barn och ungdomar (mom. 6)
Sigge Godin (fp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Enligt utskottets och på s. 22 slutar med denna del. bort ha följande lydelse: Regeringens skrivelse med redovisning av den svenska invandrings- och flyktingpolitiken inger farhågor vad gäller bl.a. barns och ungdomars psykiska hälsa. I skrivelsen anges att det finns vissa indikationer på att barn och ungdomar i eget boende mår förhållandevis dåligt. Enligt utskottets mening ger formuleringen intryck av att bedömningen grundar sig på ett mycket vagt underlag, vilket naturligtvis inte är tillfredsställande. Utskottet anser därför att regeringen bör initiera en studie som, i stället för indikationer, ger ett tillförlitligt underlag för att överväga behovet av åtgärder. Dessutom bör ett jämförande material om barn och ungdomar som bor på förläggning tas fram.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande barn och ungdomar att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf1 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Sfi-undervisning (mom. 7)
Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med Enligt utskottets och på s. 22 slutar med denna del. bort ha följande lydelse: Regeringens skrivelse med redovisning av den svenska invandrings- och flyktingpolitiken visar att det föreligger stora brister i flyktingars svenskundervisning. Väntetiderna innan sfi påbörjas är för långa, avbrotten i studierna är för många och alltför få klarar utbildningen. Detta är utomordentligt nedslående. Grundläggande kunskaper i svenska är som regel en förutsättning för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Det är också en förutsättning för en integration i det svenska samhället. Utskottet anser att det är absolut nödvändigt med en höjd kvalitet i sfi-undervisningen. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande sfi-undervisning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sf1 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata Samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 8.
Moderata samlingspartiet har föreslagit att riksdagen till utgiftsområde 8 skall fördela 121 miljoner kronor mindre än regeringen har föreslagit.
A 2 Mottagande av asylsökande och B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Moderata samlingspartiet har föreslagit besparingar inom anslaget A 2 på 30 miljoner kronor och inom anslaget B 5 på 70 miljoner kronor. Under de senaste åren har kostnaderna för flyktingmottagningen sjunkit. Vi bedömer att kostnaderna för invandringen under kommande budgetår kommer att bli lägre än vad regeringen har beräknat. En ytterligare sänkning av anslagen är därför möjlig.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade
Inom anslaget A 6 har Moderata samlingspartiet föreslagit besparingar på 21 miljoner kronor. Vi anser att en anslagsminskning är möjlig om effektiviseringar och rationaliseringar genomförs. Närmast till hands ligger att se över vilka ändringar som kan göras i valet av olika transportalternativ samt rutinerna för medföljande personal.
2. Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Marie Engström (v) anför:
I utskottets betänkande under hemställanspunkterna för anslag inom utgiftsområde 8 hemställer utskottet att riksdagen godkänner dels bifall till regeringens förslag om anslag inom utgiftsområdet, dels den av regeringen förordade övergripande målsättningen för invandrarverkets och utlänningsnämndens verksamheter. I betänkandet redogörs också för regeringens förslag. Vänsterpartiet har i sin motion 1996/97:Sf13, väckt med anledning av proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, förordat en annan inriktning på Invandrarverkets och Utlänningsnämndens verksamheter. Till exempel vill Vänsterpartiet lägga ned Utlänningsnämnden och föra över dess uppgifter till förvaltningsdomstol. Vänsterpartiet anser dessutom att hemställanspunkter av anslagskaraktär skall behandlas i separata hemställanspunkter.
Vänsterpartiet har i sin motion föreslagit att riksdagen till utgiftsområde 8 skall fördela 750 miljoner kronor mer än regeringen har föreslagit.
A 2 Mottagande av asylsökande
Vänsterpartiet har föreslagit att anslaget A 2 skall tillföras ytterligare 300 miljoner kronor. Vi anser att orsakerna till att antalet asylsökande i Sverige har minskat så kraftigt under de senaste åren är flera. Viseringspolitiken används för att hindra människor från att fly och de svenska invandrings-myndigheterna visar en ovilja att korrekt tillämpa utlänningslagens regler om asyl och rätt till skydd. Detta medför visserligen att kostnaderna minskar, men på bekostnad av solidariteten och försvaret av de mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet står fast vid att besparingarna på detta område är så stora att de går ut över en korrekt rättstillämpning.
B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Vänsterpartiet har föreslagit att anslaget B 5 skall tillföras ytterligare 450 miljoner kronor. Ersättningarna till kommunerna för flyktingmottagande gäller i många fall inte för en tillräckligt lång tid. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget kan många flyktingar inte uppnå självförsörjning under den tid som kommunersättningen avser att täcka. Vänsterpartiet anser att detta är i princip felaktigt och att det är staten som skall svara för kostnaderna. Lösningen får inte vara socialhjälp.
3. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)
Marie Engström (v) anför:
Finansieringen av flyktingmottagandet är statens ansvar. En s.k. schablonersättning utgår till de kommuner som tar emot flyktingar. Ersättningen avser att täcka kommunens kostnader under ca tre och ett halvt år. Sänkta nivåer i transfereringssystemen och hög arbetslöshet har medfört att 700 000 människor är helt eller delvis beroende av socialbidrag. Kommunerna har således fått ta ansvar för regeringens finanspolitik. För att kommunerna inte skall tvingas stå för kostnaderna genom socialbidrag, vilket också är en förnedrande situation för flyktingen, måste statens ekonomiska ansvar för flyktingarna förlängas.
4. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
Varje kommun i Sverige skall kunna ta emot flyktingar och asylsökande och kunna erbjuda en introduktion i det svenska samhället. Nyanlända skall ha rätt att själva välja bosättningsort. Ett skattepliktigt bidrag, som är något högre än socialbidraget, bör utgå. Detta för att komma ifrån ett socialbidragstänkande och för att människor skall ges möjlighet att ta ansvar för sina liv. I ett längre perspektiv bör introduktionsersättningen ersättas med en grundersättning. Oavsett utbetalningen av schablonersättningen bör det halvårsvis finnas en möjlighet för flyktingen att flytta till en annan kommun. Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Anslag Utskottets förslag
A Migrationspolitik 1 Statens 506 603 invandrarverk (ram) 2 Mottagande av 922 000 asylsökande (ram) 3 Migrationspolitiska 311 319 åtgärder (ram) 4 Utlänningsnämnden 66 675 (ram) 5 Rättshjälp i 64 240 utlänningsärenden (ram) 6 Utresor för 130 000 avvisade och utvisade (ram)
B Invandrares integration 1 Särskilda insatser 125 000 i invandrartäta områden (ram) 2 Åtgärder mot 20 000 främlingsfientlighe t och rasism (obet) 3 Ombudsmannen mot 4 790 etnisk diskriminering (ram) 4 Åtgärder för 39 964 invandrare (obet) 5 Kommunersättningar 1 160 591 vid flyktingmottagande (ram) 6 Hemutrustningslån 101 906 (ram)
SUMMA 3 453 088
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen m.m. 1 Proposition 1996/97:1 1 Skrivelse 1996/97:24 2 Motionerna 2 Utskottet 5 Budgetpropositionen, utgiftsområde 8 5 Utskottets ställningstagande 14 Övriga motioner 14 Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999 14 Flyktingmottagandet samt hälso- och sjukvård för asylsökande 14 Kommunersättningar m.m. 18 Skrivelsen 21 Repatrieringsanläggning 22 Hemställan 23 Reservationer 24 Särskilda yttranden 27 Bilaga: Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 8 30