Anslag till åklagarväsendet
Betänkande 1993/94:JuU23
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU23
Anslag till åklagarväsendet
Innehåll
1993/94 JuU23
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till åklagarväsendet för budgetåret 1994/95 samt ett antal motioner om medelstilldelningen m.m. med anknytning till åklagarväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning. Motionerna avstyrks. Till betänkandet har fogats tre reservationer varav två från (s) och en från (nyd).
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen
till Riksåklagaren för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 27 528 000 kr (punkt C 1, s. 118),
till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 554 948 000 kr (punkt C 2, s. 119).
Motionerna
1993/94:Ju301 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om befogenheten att fatta beslut rörande sekretess vid förundersökningar.
1993/94:Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen under andra huvudtiteln, anslaget C 2, till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar 15 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 569 948 000 kr.
1993/94:Ju809 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekrytering och utbildning av åklagare.
1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om relativ åtalsplikt,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning,
53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om summarisk straffprocess.
1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att garantera resurserna till den särskilda utredningsgruppen angående brottsmisstankar i samband med utredningen av finanskrisen.
Utskottet
Inledning
Åklagarväsendet har tillsammans med övriga delar av rättsväsendet viktiga uppgifter i samhällets kamp mot brottsligheten. Liksom andra delar av den offentliga sektorn har åklagarväsendet ställts inför uppgiften att med begränsade resurser klara av en växande arbetsmängd. I syfte att anpassa åklagarverksamheten till framtidens krav har ett betydande utredningsarbete ägt rum under senare tid.
År 1990 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över åklagarverksamheten och förundersökningsreglerna. Kommittén, som antog namnet Åklagarutredningen -90, redovisade i augusti 1992 sitt uppdrag i betänkandet (SOU 1992:61) Ett reformerat åklagarväsende. I betänkandet behandlas bl.a. frågor om avkriminalisering samt om åtalsplikten, förundersökningsförfarandet och åklagarväsendets organisation. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu vidare inom Justitiedepartementet.
I budgetpropositionen (s. 34) gör regeringen mot bakgrund av det nämnda utredningsarbetet bedömningen att åklagarväsendets grundläggande organisatoriska uppbyggnad på regional och lokal nivå inte skall ändras. Regeringen har därför i november 1993 uppdragit åt Riksåklagaren att i enlighet med vissa närmare angivna riktlinjer bl.a. se över indelningen i åklagardistrikt, utreda behovet av förändrad gränsdragning mellan olika åklagardistrikt samt ange dimensioneringsprinciper. Huvudsyftet med uppdraget är att åstadkomma en mer effektiv organisation och ett optimalt utnyttjande av resurserna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1994.
I sammanhanget bör också nämnas att Riksåklagaren har fått regeringens uppdrag att följa upp och redovisa konsekvenserna för åklagarväsendet av att polisdistriktsindelningen för närvarande ändras. Detta uppdrag skall slutredovisas den 1 september 1994.
Mot bakgrund av den organisationsöversyn på den lokala och regionala nivån som Åklagarutredningen -90 genomfört uppdrog regeringen i juli 1992 åt Statskontoret att se över åklagarväsendets centrala organisation. Statskontoret redovisade uppdraget i februari 1993 genom rapporten (1993:3) Riksåklagarens framtida roll och organisation. Rapporten har remissbehandlats.
Riksåklagaren har vidare haft regeringens uppdrag att se över Riksåklagarens tillsynsverksamhet. Uppdraget redovisades i mars 1993 i promemorian (ÅD 208-93) Tillsynsverksamheten i Riksåklagarens kansli. Promemorian har remissbehandlats.
I budgetpropositionen (s. 37 f) redogör regeringen mot bakgrund av de två sistnämnda utredningarna för hur den centrala åklagarorganisationen bör utformas i framtiden. Enligt regeringen bör under Riksåklagaren finnas fyra huvudfunktioner: en för tillsyn, en för metodutveckling och en för administration. Dessutom skall det, precis som i dag, finnas en särskild funktion för Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen (HD). Var och en av de tre förstnämnda funktionerna skall ledas av en byråchef. För åklagarverksamheten i HD skall finnas en eller flera byråchefer. Riksåklagaren skall enligt regeringen som myndighetschef mer koncentrera sig på övergripande frågor som att skapa policy och sörja för utvecklingsfrågor. Biträdande riksåklagaren skall vara ställföreträdande Riksåklagare och ha som huvudfunktion att ansvara för den löpande juridiska verksamheten. Regeringen räknar med att omorganisationen skall vara genomförd den 1 juli 1994.
Här bör också nämnas att Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag redovisat vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionsverkets rapport (F 1992:36) Effektivare brottsutredningar. I RRV:s rapport behandlas bl.a. frågor om bättre samarbete mellan polis och åklagare och om ökade insatser från åklagarnas sida vid internutbildning inom polisen. Riksåklagaren har för sin del i allt väsentligt instämt i de uttalanden som RRV gjort i dessa delar.
I syfte bl.a. att främja samarbetet mellan polis och åklagare har genom en ändring i polisförordningen den 1 september 1993 cheferna för de lokala åklagarmyndigheterna rätt att vara närvarande och yttra sig vid polisstyrelsernas sammanträden och få sin mening antecknad till protokollet. En motsvarande bestämmelse har införts för överåklagarna när det gäller länsstyrelsernas styrelser.
Medelsanvisningen m.m.
Riksåklagaren har sedan den 1 juli 1992 decentraliserat budgetansvaret till regional nivå. Detta innebär att samtliga regionåklagarmyndigheter, åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt statsåklagarmyndigheten för speciella mål i princip ansvarar för alla medel som disponeras inom anslaget C 2. Åklagarmyndigheterna. Riksåklagaren har i september 1993 på regeringens uppdrag redovisat erfarenheterna och effekterna av decentraliseringen. Av rapporten framgår att erfarenheterna är mycket positiva och att effektiviteten i verksamheten höjts.
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ramanslag på dels 27 528 000 kr till Riksåklagaren, dels 554 948 000 kr till åklagarmyndigheterna.
I motion Ju612 (v) begärs att anslaget till åklagarmyndigheterna skall räknas upp med 15 miljoner kronor. Härigenom skulle möjliggöras att 30 nya ekoåklagartjänster kan inrättas.
Riksåklagaren har i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 och i en senare upprättad promemoria (ÅD 982-93) begärt att innevarande års ram räknas upp med 24,1 miljoner kronor. Av detta belopp avser 16,3 miljoner kronor medel för 30 nya ekoåklagare. Återstoden av beloppet avser en överföring från polisens anslag avseende medel för s.k. sambrukskostnader.
Enligt Riksåklagarens statistik har anflödet av EKO-mål till åklagarmyndigheterna minskat från 3 791 år 1986 till 3 030 år 1990. Därefter har dock en kraftig ökning skett och år 1992 tillkom 4 107 mål. Riksåklagaren bedömer att EKO-målen kommer att öka ytterligare till såväl antal som omfattning bl.a. som en följd av effektivare och delvis ökade insatser när det gäller skatterevisioner och konkursutredningar.
Riksåklagaren konstaterar i den nyssnämnda promemorian att man inom polisen och skatteförvaltningen är orolig över att åklagarväsendet är på väg att bli den trånga sektorn vid bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Särskilt i Stockholm är läget enligt Riksåklagaren bekymmersamt med ökad måltillströmning samtidigt som många åklagare redan är uppbundna av långa huvudförhandlingar. Även för Göteborg redovisas liknande erfarenheter. Riksåklagaren räknar med att man även i övriga delar av landet inom en nära framtid kommer att drabbas av liknande problem.
Sammanfattningsvis bedömer Riksåklagaren att minst 30 åklagare för handläggning av ekomål skulle behöva tillföras under budgetåret 1994/95.
Regeringen instämmer i budgetpropositionen (s. 119) i Riksåklagarens bedömning att åklagarväsendet på grund av bristande resurser riskerar att bli den trånga sektorn vid bekämpning av ekonomisk brottslighet. Det framstår, anför regeringen, som uppenbart att åklagarväsendet måste tillföras resurser för att möjliggöra en ökad satsning på bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Av det skälet bör ramen för åklagarmyndigheterna enligt regeringen förstärkas med 16,3 miljoner kronor.
Utskottet kan härutöver konstatera att regeringen i tilläggsbudgeten för budgetåret 1993/94 (prop. 1993/94:105) och i budgetpropositionen (bil. 8 s. 42) har föreslagit att 45 respektive 100 miljoner kronor skall satsas för att få till stånd en effektivare skattekontroll.
Vidare har utskottet vid behandlingen av budgetpropositionens förslag till anslag till polisväsendet (se 1993/94:JuU19) tagit ställning för att Rikspolisstyrelsens budgetram skall utökas med sammanlagt 52 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för utbyggnad och effektivisering av polisens verksamhet när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet. Utskottet har också hemställt om att 10 miljoner kronor skall avsättas för en nationell upplysnings- och informationskampanj om ekonomisk brottslighet.
Utskottet kan, inte minst mot bakgrund av de nu nämnda uttalandena om resursförstärkningar inom polis- och skatteväsendet, instämma i bedömningen att även åklagarväsendet behöver utökade resurser för att inte bli den trånga sektorn vid bekämpande av ekonomisk brottslighet. Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till regeringens förslag till medelsberäkning för Riksåklagaren och Åklagarmyndigheterna. Motion Ju612 bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd och den avstyrks.
I motion Ju811 (s) anförs att Riksåklagarens specialoperation (RÅSOP) måste garanteras tillräckliga resurser för sitt arbete.
I en skrivelse till regeringen i november 1992 hemställde Riksåklagaren om extra resurser för att tillskapa en särskild utredningsgrupp som under begränsad tid, två år, skulle ta sig an undersökningar i ärenden om kvalificerad ekonomisk brottslighet riktad mot banker och finansinstitut. Till den särskilda gruppen skulle knytas några högt kvalificerade åklagare och ett par ekonomiskt utbildade personer.
Arbetet med att bilda en sådan särskild utredningsgrupp påbörjades redan i december 1992. Gruppen, som benämns RÅSOP, knöts administrativt till Statsåklagarmyndigheten för speciella mål och ställdes därigenom under ledning av överåklagaren vid denna myndighet.
Riksdagen beslutade vid behandlingen av budgetpropositionen våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 3, JuU23, rskr. 288) att tillföra åklagarväsendet en anslagsförstärkning för budgetåret 1993/94 om fyra miljoner kronor för ändamålet.
I budgetpropositionen (s. 91) anförde regeringen att anslaget till åklagarmyndigheterna bör förstärkas med samma belopp även nästföljande budgetår för finansiering av RÅSOP-gruppen.
Riksåklagaren har på regeringens uppdrag i november 1993 lämnat en redovisning av erfarenheterna med RÅSOP. I redovisningen finns bl.a. en beskrivning av hur arbetet inom gruppen lagts upp. Enligt Riksåklagarens bedömning utgör gruppens arbete ett mycket värdefullt inslag i granskningen av de stora kreditförlusterna i banksystemet.
Utskottet har på eget initiativ gjort en uppföljning av arbetet inom RÅSOP (rapport 1993-12-16). Utskottet fann vid sin granskning bl.a. att tillgängliga medel såvitt kunde bedömas budgeterats och använts på ett sätt som torde ge maximal måluppfyllelse. Utskottet kunde vidare konstatera att gruppens uppgifter är av sådan omfattning och svårighetsgrad att arbetet med stor sannolikhet inte kommer att kunna slutföras utan att resurser utöver det resurstillskott som hittills beräknats tillförs och att längre tid än planerade två år anslås.
Utskottet anser att RÅSOP-gruppens arbete utgör ett viktigt inslag i bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Som utskottet tidigare konstaterat kommer gruppen med stor sannolikhet att behöva utökade resurser och förlängd tid för att kunna slutföra sina uppgifter. Utskottet vill redan nu framhålla betydelsen av att erforderliga resurser avsätts för gruppens fortsatta arbete. Något riksdagsinitiativ i frågan behövs dock inte. Motion Ju811 avstyrks i denna del.
I motion Ju809 (s) påtalas det problem som lönerelationen till poliser och domare innebär för rekryteringen av åklagare. Vidare uppmärksammas behovet av medel för utbildning av åklagare.
Riksdagens revisorer har den 24 februari 1994 avlämnat rapporten (1993/94:6) Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället. I rapporten anförs (s. 222) att åklagarna -- som är en numerärt liten grupp -- har blivit en låglönegrupp inom rättsväsendet trots sin utbildning, arbetsbörda och centrala position som drivande kraft i såväl brottsutredningar som rättegångar. Revisorerna konstaterar att åklagaren förfogar över de flesta tvångsmedlen och beslutar ensam om åtal. Den nuvarande lönesättningen rymmer därför enligt revisorerna risker för rättssäkerheten.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 för Riksåklagaren ett liknande resonemang som Riksdagens revisorer. Enligt Riksåklagaren måste en höjning av åklagarnas löner prioriteras före en utökning av antalet åklagare. Riksåklagaren konstaterar samtidigt att det attraktiva innehållet i åklagaryrket och på senare tid det rådande arbetsmarknadsläget har medfört att rekryteringarna till yrket varit lyckosamma.
Enligt vad utskottet inhämtat från Riksåklagaren pågår inom dennes kansli för närvarande ett särskilt arbete med lönepolicyfrågor för åklagarväsendet. Dessutom ligger inom ramen för det tidigare nämnda regeringsuppdraget till Riksåklagaren att se över indelningen i åklagardistrikt m.m. att också överväga olika frågor om åklagarnas tjänstgöring lokalt och regionalt.
Härutöver har inom Justitiedepartementet nyligen tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att se över tjänstestrukturen m.m. inom åklagarväsendet. Gruppen, som leds av biträdande riksåklagaren, innehåller företrädare för åklagarkåren, Justitiedepartementet och Finansdepartementet. Ett syfte med gruppens arbete är att överväga om ytterligare befordringstjänster vid sidan av de nuvarande bör inrättas för att förbättra karriärmöjligheterna inom yrket. Gruppen skall även belysa frågan om åklagarutbildningens omfattning och beskaffenhet. En rapport skall avlämnas senast den 2 maj 1994.
I sammanhanget bör också framhållas att regeringen med verkan från den 1 juli 1993 har inrättat en tjänsteförslagsnämnd för åklagarväsendet (SFS 1993:523). Syftet med reformen är att stärka åklagarkåren. Nämnden, som har sin förebild inom domstolsväsendet, skall ge ökad stadga åt tjänstetillsättningarna genom beredningsformen och ett bättre underlag. Samtidigt med att nämnden tillskapades fick skicklighetskriteriet genomslag för samtliga ordinarie åklagartjänster. Reformen kommer, enligt vad som anförs i budgetpropositionen (s. 38), att följas upp.
När det gäller utbildningsinsatser redovisar Riksåklagaren i årsredovisningen för budgetåret 1992/93 att åklagarna och den administrativa personalen inom åklagarväsendet vardera deltog i över 4 000 timmar utbildning under budgetåret.
Av Riksåklagarens anslagsframställning framgår att ett tjugotal åklagare under år 1994 skall få en längre grundutbildning i handläggning av mål om ekonomisk brottslighet. Utbildningsinsatser kommer även att göras för att ekoåklagare och åklagarekonomer skall kunna använda ADB-stöd på ett effektivare sätt. Härutöver kommer särskilda seminarier att anordnas för utbyte av erfarenheter om handläggning av mål som rör ekonomisk brottslighet.
Utskottet vill framhålla betydelsen av att åklagarväsendet förmår rekrytera kompetent personal och att utbildningen av personalen har tillräcklig omfattning och kvalitet. Utskottet konstaterar att dessa frågor på olika sätt är under utredning samt att en tjänsteförslagsnämnd som har att ta hänsyn till skicklighetskriteriet har inrättats för åklagarväsendet. Det saknas mot denna bakgrund skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion Ju809. Motionen avstyrks.
Övriga frågor
Åtalsregler m.m.
I motion Ju810 (nyd) förordas att den absoluta åtalsplikten skall ersättas med relativ åtalsplikt. Vidare föreslås utökade möjligheter för åklagarna att underlåta att åtala och att begränsa förundersökningarna. Härutöver föreslås ökade möjligheter att använda strafföreläggande och ordningsbot.
Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i ett betänkande föregående vår (1992/93:JuU23 s. 5 f). I betänkandet finns en utförlig redogörelse för bestämmelserna m.m. på området. Utskottet konstaterade i ärendet att det med tanke på den pågående beredningen av Åklagarutredningens betänkande var för tidigt att ta ställning till de aktuella motionerna och avstyrkte dessa.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju810 i denna del.
Sekretess vid förundersökning
I motion Ju301 (m) föreslås att Rikspolischefen eller Riksåklagaren skall ha möjlighet att fatta beslut om sekretess vid förundersökning för det fall det finns olika meningar om sekretess skall råda.
Bestämmelserna om sekretess är tämligen omfattande och utskottet anser det inte erforderligt att i detta sammanhang i detalj redogöra för vad som gäller i detta avseende hos polis, åklagare och domstolar.
Inom åklagar- och polisväsendet finns emellertid bestämmelser om sekretess vid förundersökning med hänsyn dels till intresset att förebygga och beivra brott, dels till skyddet av enskildas förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur.
Således stadgas i 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) sekretess för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål, angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, eller bl.a. åklagar- eller polismyndighets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Enligt 9 kap. 17 § samma lag gäller motsvarande sekretess för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Ett beslut om sekretess med stöd av de aktuella lagrummen fattas av den myndighet som innehar de handlingar som begärs utlämnade. Myndighetens beslut kan enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen överklagas hos kammarrätten.
Utskottet finner från sina utgångspunkter inte skäl till ändring av den angivna ordningen. Motion Ju301 avstyrks.
Hemställan
1. beträffande anslag till Riksåklagaren att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 i denna del till Riksåklagaren för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 27 528 000 kr,
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 i denna del och med avslag på motion 1993/94:Ju612 yrkande 3 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 554 948 000 kr,
3. beträffande resurser för RÅSOP att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju811 yrkande 11, res. 1 (s)
4. beträffande rekrytering och utbildning av åklagare att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju809 yrkande 31, res. 2 (s)
5. beträffande åtalsregler m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkandena 32, 33 och 53, res. 3 (nyd)
6. beträffande sekretess vid förundersökning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju301.
Stockholm den 29 mars 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s) och Christel Anderberg (m).
Reservationer
1. Resurser för RÅSOP (mom. 3)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att RÅSOP-gruppens arbete utgör ett viktigt inslag i beivrandet av den ekonomiska brottslighet inom bank- och finansvärlden som uppdagades i samband med finanskrisen. Det är angeläget att gruppens arbete kan föras till ett framgångsrikt slut. Innan så skett kan det finansiella systemet inte räkna med att återvinna allmänhetens förtroende. Utskottet vill därför redan nu framhålla att RÅSOP-gruppen måste garanteras tillräckliga resurser för att den skall kunna slutföra sitt arbete. Det ankommer på regeringen att i kommande budgetarbete se till att så blir fallet. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju811 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande resurser för RÅSOP att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju811 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Rekrytering och utbildning av åklagare (mom. 4)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Åklagarväsendet spelar en central roll i brottsbekämpningen. Det är därför av största vikt att åklagarna ges bästa möjliga arbetsförutsättningar inom ramen för knappa resurser. Utskottet kan konstatera att åklagarnas löneutveckling inte hållit jämna steg med löneutvecklingen för bl.a. domare och poliser och att detta på senare tid kommit att försvåra rekryteringen till yrket. Utskottet anser att regeringen måste vidta konkreta åtgärder för att bemästra den uppkomna situationen innan den leder till akuta problem. Utskottet vill i sammanhanget också betona vikten av att tillräckliga medel avsätts för utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder inom åklagarväsendet. Det ankommer på regeringen att se till att vad utskottet nu anfört beaktas. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju809 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande rekrytering och utbildning av åklagare att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju809 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Åtalsregler m.m. (mom. 5)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det nu är nödvändigt att vidta åtgärder så att en större del av åklagarresurserna kan användas för kvalificerat brottsutredande arbete. Således bör möjligheterna till åtalsunderlåtelse utvidgas och ett system med relativ åtalsplikt övervägas. Utskottet har vidare uppfattningen att utrymmet för strafföreläggande och ordningsbot bör vidgas. Utskottet anser det både rimligt och rationellt att föreläggande får uppta även skadestånd och att villkorlig dom kan komma i fråga också vid strafföreläggande. Regeringen bör få i uppdrag att se till att inriktningen på beredningen av Åklagarutredningen i denna del blir den här angivna. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju810 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande åtalsregler m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkandena 32, 33 och 53 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.