Anslag till grundskolor, m.m.

Betänkande 1989/90:UbU13

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Skolväsendet punkt Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt B 11 (s. 124—136) föreslagit

15. all riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk för elever i fristående skolor,

16. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift för grundskolan fr.o.m. redovisningsåret 1989/90,

17. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om inriktningen av utvecklingsarbetet med stöd av medel för särskilda utvecklingsinsatser,

18- att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om disposition av bidrag till särskilda utvecklingsinsatser,

19. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.

Motionerna

1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdiga ekonomiska resurser för kommunerna i ett kommande statsbidragssystem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högst 25 elever i varje klass.

1 Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 13

1989/90 UbU13

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 1989/90:UbU13
motionen anförts om att avskaffa del särskilda basresursmedeltalel för

mellanstadiet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 25 som delningstal för klasser med elever från såväl låg- som mellanstadiet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskolans indelning i stadier,

8. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utväxling av stimulansbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansbidrag med 100 000 000 kr. till läromedel.

1989/90:Ub215 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ett nytt statsbidragssystem,

2. att riksdagen hos regeringen begär en ökning av statsbidraget för lärarlöner i grundskolan till att täcka hälften av kostnaderna för det totala skolväsendet.

1989/90:Ub219 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra frislående grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig regi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So608.

1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt elevrelaterat statsbidragssystem i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub226 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade valmöjligheter på högstadiet i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub269 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om överlevnadsbidrag till vissa nedlägg-ningshotade skolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget.

1989/90:Ub283 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna för bidrag till de två estniska skolorna så alt riksdagens beslut om statsbidragens andel kan upprätthållas.

1989/90:Ub289 av Mona Saint Cyr och Margareta Gärd (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skapa ökade förutsättningar för att driva små skolor på landsbygden och behovet av ett annorlunda bidragssystem.

1989/90:Ub306 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbi- 2

drag till de fristående skolorna.

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1989/90:UbU13

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans språkundervisning (delvis),

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder inom grundskolan,

4. att riksdagen till överlevnadsslöd till fristående skolor anvisar 10 000 000 kr.

1989/90:Ub317 av Urs Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m., för utvecklingsarbete för att främja elevers inflytande i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att språkvalet i grundskolan bör utökas med fler valmöjligheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamheten med dubbelt tillval i grundskolans högstadium,

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 milj.kr. utöver regeringens förslag för utvecklingsarbete i anslutning till försöksverksamheten med dubbelt tillval till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.,

7. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret 1990/91 anslår 10 milj.kr.,

9. att riksdagen till lokall utvecklingsarbete i skolan, i enlighet med
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 34 milj.kr.
utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m.,

10. att riksdagen till syo-verksamheten i grundskolan, i enlighet med
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 50 milj.kr.
utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m.,

12. att riksdagen till minskade undervisningsgrupper i grundskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 250 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur klasstorleken successivt skall minska till maximalt 25 elever i hela grundskolan,

14. att riksdagen beslutar alt delningslalet för B-klasser åk 3/4 skall vara detsamma som för lågstadiet,

15. alt riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. anslår 16 milj.kr. utöver regeringens förslag för att B-klasser åk 3/4 inte skall vara större än 25 elever.

1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för kompletteringsfortbildning för lärarna för bud
getåret 1990/91 anslår 30 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslå- 3
get Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m.

1989/90:Ub323 av Britta Sundin och Bo Forslund (s) vari yrkas att 1989/90:UbU13

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubbelt tillval i grundskolans högstadium.

1989/90:Lrb326 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsbestämmelser för vissa lärare.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem för skolan i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

pågående utredning om ett nytt statsbidragssystem för skolan bör

inriktas på ett i huvudsak elevrelaterat bidrag, som kan disponeras fritt

av den enskilda skolan,

23. att riksdagen beslutar att statsbidrag under budgetåret 1990/91

från anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. skall gälla

lika för de frislående skolorna enligt vad i motionen anförts.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fj)) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett elevanknulet statsbidragssystem för grundskolan,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya stalsbidragsbe-stämmelser till de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenterats i motionen,

7. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildningsslöd till lärare vid fristående skolor med statsbidrag,

19. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av statsbidrag till tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad möjlighet till språkiillval på grundskolans högstadium och om gymnasieskolans språkprogram (delvis),

25. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till samlad skoldag och därmed under anslaget Bil anslår 18 milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan utöver det obligatoriska ämnet engelska.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas '

14. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den del av förstärkningsresursen som avser undervisning anvisar 822,5 milj.kr. utöver regeringens förslag samt att anslaget finansieras i enlighet med vad som i motionen anförts.

15. att riksdagen beslutar att 66 milj.kr. avseende Särskilda ulveck- 1989/90:UbUI3
lingsinsatser under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. i

stället skall tillföras den del av förstärkningsresursen som avser undervisning,

16. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. överföra 400 milj.kr. från den icke undervisningsbundna delen av förslärkningsresursen till den del som avser undervisning saml att till Fortbildning m.m. överföra 100 milj.kr.,

17. all riksdagen beslutar att från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den del som avser kompletteringsutbildning till anslaget Fortbildning m.m. överföra 66 milj.kr.,

18. all riksdagen beslutar att från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den del av anslaget för Lokal skolutveckling som avser fortbildning till anslaget Fortbildning m.m. överföra 255 milj.kr.,

19. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för den del som avser undervisning i hemspråk samt stödundervisning i svenska för budgetåret 1990/91 anvisar 894 000 000 kr.,

20. all riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 21 260 900 000 kr.

Utskottet

Enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan m.m. lämnas statsbidrag till kostnader för driften av grundskolan i huvudsak i form av basresurser och förstärkningsresurser . För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. Förstärkningsresurser lämnas med dels 0,5194 veckotimmar per elev för insatser för undervisning, dels 0,1107 veckotimmar per elev för andra särskilda insatser. Vidare lämnas tilläggsbidrag för vissa kostnader, främst vikariekostnader, med viss procentsats av statsbidraget för bas-och förstärkningsresurserna (7,1 % för redovisningsåret 1988/89). Härutöver lämnas bidrag för vbsa särskilda ändamål, bl.a. skolledningsfunktioner, viss stödundervisning saml hemspråksundervisning, och för vissa arbetsgivaravgifter.

Från anslaget betalas vidare kostnader för statsbidrag enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. Även för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Ur anslaget utgår bidrag till godkända fristående skolor för skolplik-tiga elever.

Ur anslaget utgår vidare bidrag till lokall utvecklingsarbete på grundskolans mellanstadium och högstadium, försöksverksamhet med datorn som pedagogiskt hjälpmedel, centralt och regionall utvecklingsarbete med dataundervisning i skolan, utvecklingsarbete med kultur i skolan, utvecklingsarbete med samlad skoldag i grundskolan, åtgärder för undervisning i ämnet matematik, extra bidrag till studie- och

1* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 13

yrkesorientering i glesbygd och bidrag till praktisk arbetslivsoriente- l989/90:UbU13

ring i glesbygd samt för fortbildning av lärare i anslutning till lärarutbildningsreformen.

Särskilda utvecklingsinsatser i grundskolan

I propositionen föreslås att 66 milj.kr. anvisas för särskilda utvecklingsinsatser i grundskolan. Detta nya bidrag föreslås ersätta tidigare stimulansbidrag till lokall utvecklingsarbete på grundskolans mellan- och högstadium om 32 milj.kr., utvecklingsarbete med kultur i skolan om 16 milj.kr. och utvecklingsarbete med samlad skoldag i grundskolan om 25 milj.kr. Del kan enligt föredragande statsrådet ifrågasättas om det är rationellt att hantera flera relativt små bidrag var för sig. Länsskolnämnderna skall enligt propositionen i fortsättningen få disponera ett anslagsbelopp för utvecklingsinsatser inom del egna länet, sedan det samlade anslagsbeloppet fördelals av skolöverstyrelsen (SÖ) på nämnderna. De särskilda utvecklingsinsatserna skall enligt föredragande statsrådet avse bl.a. kultur i skolan, projekt som avser samverkan mellan skola och skolbarnomsorg saml viss ämnessamverkan på högstadiet, exempelvis inom miljöundervisningen, jämte elevakliva arbetsformer och arbetssätt på detta stadium. Vissa riktlinjer för fördelningen av föreslagna medel redovisas i propositionen.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 15 delvis avvisas regeringens förslag. Statens bidrag till skolväsendel bör enligt moiionärerna inte vara riktal på detta sätt utan satsas på den del av förstärkningsresursen som avser undervisning. Enligt motion 1989/90:Ub807 (fj)) yrkande 25 delvis bör föreslaget bidrag till särskilda utvecklingsinsatser minskas med 18 milj.kr. och uppgå till 48 milj.kr. för nästa budgetår. Enligt motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 8 delvis bör de särskilda utvecklingsinsatserna nu inriktas på i första hand två områden, nämligen miljöområdet och frågor som hänger samman med skolans internationalisering. Ett bidrag om 25 milj.kr. föreslås för dessa ändamål. I motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 9 föreslås slutligen ett till 100 milj.kr. förhöjt belopp för särskilda utvecklingsinsatser i grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Av budgetpropositionen (bil. 10 s. 134) framgår att ifrågavarande bidrag skall kunna stimulera till konkreta samverkansprojekt inom t.ex. miljöundervisningen. Av läroplan för grundskolan (Lgr 80) framgår vidare att skolan skall ge eleverna insikter i internationella frågor (s. 15, 31 och 60). Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad som i budgetpropositionen (bil. 10 s. 132—135) anförts om hur bidraget till särskilda utvecklingsinsatser skall användas avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden och tillstyrker regeringens förslag.

Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på grundskolans högstadium

SÖ har föreslagit att verket skall bemyndigas att medge försöksverk
samhet med dubbelt tillval på grundskolans högstadium genom timpla- 6
nejämkning, om den timplanejämkning som fordras uppgår till högst

nio stadieveckotimmar. Försöksverksamheten innebär att eleverna kan 1989/90:UbU13

samtidigt välja både ett andra främmande språk och ett lokalt tillvalsämne. I propositionen biträds inte förslaget om bemyndigande. Statsrådet vill avvakta en av SÖ aviserad redovisning av pågående försöksverksamhet.

Enligt motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 3 och 4 bör försöksverksamheten med dubbelt tillval utökas för att senare kunna ligga till grund för en förändring av det nuvarande tillvalet. Andra språk än tyska och franska, t.ex. spanska, bör också kunna komma i fråga för val. Även i motion 1989/90:Ub323 (s) framhålls att det är viktigt att skolan genom ett system med dubbelt tillval kan tillgodose elevers behov av ett friare val på högstadiet. Ökade valmöjligheter på högstadiet efterlyses också i motion 1989/90:Ub226 (in) yrkande 1. Enligt motion 1989/90:Ub310 (c) yrkande 1 bör del vara möjligt att läsa ytterligare ett främmande språk på högstadiet. En sådan ordning skulle lägga en bättre grund för gymnasieskolans språkprogram där liden oftast är alldeles för kort för de tillkommande språken. I motionerna 1989/90:Ub807 (fj)) yrkande 21 och 1989/90:Ub818 yrkande 1 (m, fp, c, mp) framhålls värdet av att elever också får möjlighet att studera två främmande språk utöver engelska om de så önskar. I vår inlernaliona-liserade värld får språkkunskaper enligt motionärerna en ökad betydelse.

Enligt vad utskottet erfarit har kontakt förevarit mellan utbildningsdepartementet och SÖ i den av SÖ aktualiserade tillvalsfrågan. Utskottet förutsätter att dessa kontakter resulterar i all en utökad försöksverksamhet med två tillvalsämnen genom timplanejämkning kommer till stånd på högstadiet redan fr.o.m. läsåret 1990/91. När del gäller tillval av språk utgår utskottet ifrån att, liksom i nuvarande försöksverksamhet, spanska skall kunna komma i fråga, om tillgången på timresurser och behöriga lärare gör detta möjligt. Härmed får berörda yrkanden i motionerna 1989/90:Ub317 och 1989/90:Ub323 anses vara tillgodosedda, varför de avstyrks. Även motionerna 1989/90:Ub226 yrkande 1, 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och 1989/90:Ub818 yrkande 1 avstyrks.

Nytt Statsbidragssystem för grundskolan m.m.

Riksdagen har under innevarande riksmöte behandlat frågan om ett framlida statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I utskottets betänkande (s. 8) anfördes bl.a. följande.

En grundläggande förutsättning för att upprätthålla en likvärdig stan
dard inom skolan är att staten även fortsättningsvis svarar för en
betydande del av skolans finansiering. Del kräver enligt utskottets
mening ett specialdestinerat statsbidrag till kommunerna för skolverk
samheten. Utskottet förutsätter att detta specialdestinerade statsbidrag
utformas så att någon kostnadsövervältring från staten på kommunerna
ej kommer att ske. Vid konstruktionen av det nya statsbidraget måste
man därför utgå från minst samma bidragsnivå som vid tidpunkten för
det fulla kommunala huvudmannaskapels ikraftträdande. _

Ett nytt statsbidragssystem måste enligt utskottets mening bygga på 1989/90:UbU13 principen att alla kommuner ges likvärdiga förutsättningar för att bära sitt ansvar. Till detta ansvar hör all skolan skall vara likvärdig i bemärkelsen att den skall ge alla elever en god utbildning oavsett faktorer som bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön och social bakgrund. Utan att vara uttömmande vill utskottet ange några förhållanden som åtminstone måste beaktas vid konstruktionen av ett nytt statsbidragssystem. Regionala skillnader mellan olika landsdelar är betydande i vårt land. Dessa bör givetvis beaktas. Geografiska skillnader mellan kommuner, såsom stor glesbygd, speciella kommunikationsproblem m.m., bör speglas i ett statsbidragssystem. Elevrelaterade faktorer såsom antalet elever, andel och antal elever med särskilda behov elever av skilda slag, elever med annat hemspråk än svenska, m.m.) måste likaledes tillmätas betydelse. För att en likvärdig standard skall kunna upprätthållas över hela landet i ett längre perspektiv är det vidare enligt utskottets mening viktigt att vid utformningen av statsbidraget för grundskolan inom en kommun som ett riktmärke ha en klasstorlek på högst ca 25 elever. Detta riktmärke får inte ses som ett delningstal.

Härutöver vill utskottet ånyo (jfr bet. 1988/89:UbU13 s. 14-16, rskr. 1988/89:282) framhålla som angeläget att vid konstruktionen av ett nytt statsbidrag den särskilda normeringen av medeltalet elever per basresurs för grundskolans mellanstadium avvecklas.

Slutligen är del likaledes viktigt för en likvärdig standard att den samlade skolledarresursen i en kommun, givelvis sedd i relation till skolväsendets volym, inte sänks under den nuvarande nivån.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:41 och motionerna 1989/90:Ub3 yrkande 2 delvis, l989/90:Ub6 saml l989/90:Ub8 yrkandena 3, 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utformningen av ett nytt statsbidrag till grundskolan m.m.

I ett antal motioner behandlas nu frågor, som berör utformning av det nya statsbidragssystemet för grundskolan.

I motionerna 1989/90:Ub801 (m) yrkande 6, 1989/90:Ub289 (m), l989/90:Ub807 (fp) yrkande 5 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 2 föreslås nuvarande statsbidragssystem i princip ersatt av en särskild grundresurs per elev. Synpunkter på hur ett basresurssystem m.m. bör vara utformat i framtiden framförs i motionerna l989/90:Ub203 (c) yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 (högst 25 elever i varje klass, avskaffande av det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet, samma delningslal för samtliga årskurser i grundskolan m.m.) och 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 13 och 14 (uppdrag till regeringen att lägga fram en plan för successiv minskning av klasstorleken till maximalt 25 elever i hela grundskolan, 25 som delningstal för klass med elever från såväl låg-som mellanstadiet).

Utskottet anser att riksdagen, i avvaktan på förslag till ett nytt
statsbidragssystem för grundskolan, bör avslå samtliga ifrågavarande
motionsyrkanden. Vidare erinrar utskottet om att enligt 13 § förord
ningen om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan m.m.
(1978:345) skall basresurstilldelningen för nästkommande budgetår
vara fastställd senast den I april. Det är därför inte praktiskt genomför
bart att mer generellt förändra den fastställda klassorganisationen för
läsåret 1990/91.

Vissa frågor rörande fristående skolor i989/90:UbUi3

I propositionen föreslås att det skall vara möjligt för en kommun att räkna in elever vid stalsbidragsberättigade fristående skolor i underlaget för statsbidrag till hemspråksundervbning och studiehandledning på hemspråket. En sådan kommun skall efter överenskommelse med den frislående skolan antingen kunna erbjuda dessa elever undervisning vid kommunens skolor, alternativt överföra medlen till den fristående skolan.

Utskottet tillstyrker förslaget. Samtidigt förutsätter utskottet att ett från en kommun till en fristående skola överfört statsbidrag används för hemspråksundervisning enligt de regler som gäller för sådan undervisning i grundskolan.

När en fristående skola förklarats berättigad till statsbidrag (jfr bet. UbU 1987/88:14 s. 10-13), utgör detta bidrag drygt 40% av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan (prop. 1982/83:1 s. 31-32, 43 och 45, UbU 1982/83:10 s. 15). Bidraget är elevrelaterat.

I motion 1989/90:Ub269 (fp) konstateras att de frislående skolorna fortfarande har ekonomiska problem trots statsbidraget, eftersom bidraget är mycket lågt jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Motionärerna tror visserligen att de fristående skolornas ekonomiska situation kommer att förbättras i och med införandet av ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet i början av 1990-talet men konstaterar samtidigt att det ekonomiska lägel för skolor med den lägsta bidragsnivån nu är mycket prekärt, bl.a. för Waldorfekolorna. Flera skolor hotas av konkurs. För stat och kommun innebär nedläggningar av fristående skolor att eleverna som gått där måste beredas plats i grundskolan, vilket enligt moiionärerna är mer kostsamt för stat och kommun än all se till att de frislående skolorna kan leva vidare. I avvaktan på ett nytt statsbidragssystem för den obligatoriska skolan föreslår motionärerna — på tilläggsbudget för 1990/91 — ett särskilt överlevnadsbidrag till fristående skolor som har den lägsta bidragsnivån. Likartade resonemang förs i motionerna 1989/90:Ub310 (c) yrkande 4 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 23. 1 den förstnämnda föreslås i avvaktan på en kommande proposition om nya statsbidragsregler ett speciellt bidrag i form av ett överlevnadsslöd för budgetåret 1990/91, omfattande 10 milj.kr. Enligt den sistnämnda motionen bör riksdagen besluta att statsbidrag redan fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall utgå från grundskoleanslagel till fristående skolor på samma grunder som till kommunala skolor.

Utskottet har tidigare (bet. UbU 1986/87:12) konstaterat att nivån på statsbidraget till frislående skola självfallet inte är en gång för alla given. Utskottet utgår från att frågan om statsbidrag till godkänd frislående skola behandlas i del nu pågående statsbidragsarbelet inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub269, 1989/90:Ub310 yrkande 4 och 1989/90:Ub804 yrkande 23 om ett temporärt stöd.

Med motsvarande motivering avstyrker utskottet likaledes ett antal 9

motioner som tar upp frågan hur statsbidraget för fristående skolor bör

vara utformat på längre sikt, nämligen motionerna 1989/90:Ub225 (m) 1989/90:UbU13

yrkande 2 och 1989/90:Ub219 (m), 1989/90:Ub807 (fp) yrkandena 6

och 7 och 1989/90:Ub283 (fp) samt motionen 1989/90:Ub306 (mp). I

samtliga motioner föreslås ett elevrelaterat bidrag på samma nivå som

statsbidraget till kommunens skolväsende, när en skola blivit godkänd

av länsskolnämnd i enlighet med skollagens bestämmelser.

Anslaget

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift för grundskolan fr.o.m. redovisningsåret 1989/90.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 21 368 700 000 kr.

I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 föreslås all anslaget förs upp med 21 260 900 000 kr., dvs. alt anslaget minskas med 107 000 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Motionärerna har i tidigare sammanhang föreslagit dels en överföring av vissa medel från förevarande anslag till anslaget Fortbildning m.m. (— 413,3 milj.kr.), dels en överföring av medel från anslaget Särskilda insatser inom skolområdet till förevärande anslag (+ 320 milj.kr.). Vidare föreslår motionärerna under förevarande anslag en minskning av resurserna för hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska saml en överföring till förstärkningsresursens undervisningsbundna del av deb vissa medel från förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del, deb hela beloppet för särskilda utvecklingsinsatser.

I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 25 delvis föreslås en minskning av det av regeringen föreslagna bidraget till särskilda utvecklingsinsatser med 18 milj.kr.

I motion 1989/90:Ub203 (c) föreslås dels en minskning av del av regeringen föreslagna bidraget till särskilda utvecklingsinsatser med 41 milj.kr. (yrkande 8 delvis), dels införande av ett stimulansbidrag om 100 milj.kr. till läromedel (yrkande 9).

I motionerna 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 samt 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 1 begärs 3 milj.kr. till visst utvecklingsarbete, 10 milj.kr. till skolor I glesbygd och 34 milj.kr. till särskilda utvecklingsinsatser utöver regeringens förslag samt 30 milj.kr. till kompletteringsfortbildning utöver regeringens förslag. Vidare bör enligt motionärerna syoverksamheten förbättras genom ett särskilt medelstillskott (-1-50 milj.kr.) och klass med elever från såväl låg- som mellanstadiet ha talet 25 som delningstal (-1-16 milj.kr.). Slutligen föreslås 250 milj.kr. för nästa budgetår för att minska undervisningsgruppernas storlek i grundskolan.

Utskottet avstyrker de i motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis,
l989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15
delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 föreslagna anslagsförändringarna. Av
statsfinansiella skäl avstyrks de förslag till anslagsökningar, som föror- 10

das i motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 9, 1989/90:Ub317 yrkandena

1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 samt 1989/90:Ub318 yrkande 1. 1989/90:UbUl3

Riksdagen bör till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub807 yrkande 31 begärs att statsbidrag till tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare återinförs i grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen avslog vid riksmötet 1987/88 (bet. UbU 1987/88:3) ett liknande yrkande. Utskottet framhöll bl.a. att det nya systemet med lärare som har specialfunktioner, som tillämpats sedan läsåret 1982/83, innebär vissa fördelar genom att tillgängliga resurser kan utnyttjas på ell mera flexibelt sätt än tidigare. Skolledningsorganisationen kan därmed anpassas till lokala förutsättningar och behov.

Utskottet har inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningslagande. Samtidigt vill utskottet hänvisa till 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 97 f.) där föredragande statsrådet understryker vikten av att det finns väl fungerande ämnesinstitutioner i skolan. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub807 yrkande 31.

Riksdagen har fattal beslut om lärartjänster i grundskolan och regler för behörighet till dessa. Beslutet avser såväl personer som genomgått utbildning på grundskollärarlinjen som befintliga lärare i skolväsendet (prop. 1987/88:100, bet. UbU 12, rskr. 203). I samband med beslutet om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att det är viktigt all det vid införandel av kommunall reglerade tjänster för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer liksom nu finns regler för behörighet till samtliga dessa tjänster (bet. 1989/90:UbU 9, rskr. 58).

Med hänvisning till vad som redovisats anser utskottet att motion 1989/90:Ub326, i vilken begärs att behörighetsbestämmelser till tjänst i grundskolan snarast utarbetas, är tillgodosedd. Motionen avstyrks därför

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, l989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis godkänner vad som i proposition 1989/90:100 förordats om inriktningen av utvecklingsarbetet med stöd av särskilda medel samt disposition

av bidrag till ändamålet,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

res. 3 (c) 1'

res. 4 (vpk)

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på 1989/90:UbU13
grundskolans högstadium

alt riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub226 yrkande 1, 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Ub323, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och

1989/90:Ub818 yrkande 1,

res. 5 (m) res. 6 (fp, c)

3. beträffande ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6, 1989/90:Ub215, 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub310 yrkande 3, 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14, 1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5,

res. 7 (m, fp, mp)

res. 8 (c)

4. beträffande undervbning i hemspråk och studiehandledning
på hemspråk för elever i frbtående skolor

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1989/90:100,

5. beträffande överlevnadsbidrag till frbtående skolor med låg
statsbidragsnivå

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub269, 1989/90:Ub310 yrkande 4 och l989/90:Ub804 yrkande 23,

res. 9 (m, fp)

res. 10 (c)

res. 11 (mp)

6. beträflande ett framtida statsbidragssystem för frbtående sko
lor

att riksdagen avslår motionerna l989/90:Ub219, 1989/90:Ub225 yrkande 2, 1989/90:Ub283, 1989/90:Ub306 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 6 och 7,

res. 12 (m, fp, mp)

7. beträffande statsbidraget till sjukförsäkringsavgift m.m.

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1989/90:100 förordats om minskning av statsbidraget till sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift för grundskolan fr.o.m. redovisningsåret 1989/90,

8. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 368 700 000 kr.,

res. 13. (m)

res. 14 (fp)

res. 15 (c) 12

res. 16 (vpk)

9. beträffande huvudlärare och institutionsföreståndare 1989/90:UbU13
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 19,

10. beträffande bestämmeber för behörighet till tjänster i grund
skotan

alt riksdagen avslår motion 1989/90:Ub326.

Stockholm den 19 april 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Guslafeson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfetedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om en särskild anslagspost Särskilda utvecklingsinsatser, omfattande 66 milj. kr., bör avvisas. Enligt utskottets uppfattning bör dessa medel föras över till den del av förslärkningsresursen som avser undervisningsinsatser, eftersom skolans resurser bör koncentreras på att ge eleverna goda kunskaper och fårdigheter. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis saml med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis och 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande

9 delvis och 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis som sin mening

1 o
ger regeringen tdl kanna vad utskottet anfört, -

2. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1) l989/90:UbUl3

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslagsposten Särskilda utvecklingsinsatser bör föras upp med 48 milj.kr. för nästa budgetår, dvs. med ett med 18 milj.kr. lägre belopp än det som regeringen föreslagit. Bakgrunden till ställningstagandet är all utskottet delar den åsikt som under flera år framförts av folkpartiet, nämligen att något statsbidrag till samlad skoldag inte behövs. Det anslagsbelopp utskottet sålunda förordar, 48 milj.kr., motsvarar de tidigare stimulansbidragen till lokall utvecklingsarbete på mellan- och högstadiet om 32 milj.kr. och till utvecklingsarbete med kultur i skolan om 16 milj.kr. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: I. beträffande särskilda utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis och 1989/90:Lrb825 yrkande 15 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de särskilda utvecklingsinsatserna nu bör inriktas på i första hand två områden, nämligen miljöområdet och frågor som hänger samman med skolans internationalisering. Riksdagen bör anvisa 25 milj.kr. för ändamålet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkande 8
delvis samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motio
nerna 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande
25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening 14

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Särskilda utvecklingsinsatser (mom. 1) l989/90:UbUl3

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Av budgetpropositionen" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att beloppet för särskilda utvecklingsinsatser höjs till 100 milj.kr. för nästa budgetår, vilket innebär en uppräkning av anslagsposten med 34 milj. kr. Höjningen är motiverad med anledning av behovet av ökade kulturinsatser i skolan, för utvecklingsinsatser gällande ökad ämnessamverkan i t.ex. skolans miljöundervisning m.m. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande särskilda utvecklingsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub317 yrkande 9 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkande 8 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 15 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt

vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en vidgad försöksverksamhet i syfte att skapa ett

högstadium med olika valmöjligheter är värdefull. Utskottet förutsätter

att verksamheten utformas i enlighet med den syn på kunskaper och

fårdigheter som redovisats i motion 1989/90:Ub801 (m).

Enligt utskottets mening bör ett högstadium med olika valmöjligheter utformas utifrån följande principer:

- De olika tillvalsmöjligheterna skall anges i läroplanen för att garantera kvaliteten på tillvalen.

-Varje elev skall ha möjlighet att välja flera alternativ. Valet skall avse dels ämnen som är obligatoriska (fördjupningskurser), dels sådana ämnen som inte är obligatoriska för alla (t.ex. ett eller två främmande språk utöver engelska).

-Antalet tillvalstimmar bör gradvis öka ju längre upp i högstadiet
eleven når.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regering- .

en till känna.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU13

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub226 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 yrkandena 3 och 4, 1989/90:Ub323, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och 1989/90:Ub818 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Försöksverksamhet med dubbla valalternativ på
grundskolans högstadium (mom. 2)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Marianne Jönsson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskollets mening bör en utvidgning av försöksverksamheten med två tillvalsämnen på grundskolans högstadium komma till stånd redan nästa läsår. Regeringen bör snarast ge SÖ ett uppdrag all bedriva försöksverksamhet genom timplanejämkning. I försöksverksamheten bör eleverna kunna kombinera ämnena fritt, även två moderna språk. När det gäller tillval av språk bör, utöver franska och tyska, spanska kunna komma i fråga, om tillgången på timresurser och behöriga lärare gör detta möjligt. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande försöksverksamhet med dubbla valalternativ på grundskolans högstadium

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis och 1989/90:Ub818 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub226 yrkande 1, l989/90:Ub317 yrkandena 3 och 4 och 1989/90:Ub323 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ett framtida statsbidragssystem för grundskolan
m.m. (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "läsåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag till nya stalsbidragsbeslämmelser utifrån principen att statsbidraget skall beräknas per elev.

Ett nytt bidragssystem bör vidare vara så utformat all del garanterar
kommuner i glesbygd sådana resurser att deras små skolor kan fortle- 1-

va. Det elevrelaterade bidraget bör t.ex. kunna vara differentierat med

hänsyn till den geografiska och demografiska situationen i resp. kom- 1989/90:UbU 13 mun. En viss miniminivå för undervisningsinsatserna i en kommun måste garanteras. Det finns mycket att vinna på den överblick och förenkling som ett elevrelaterat bidragssystem kan ge.

Vad utskottet anfört om ett elevrelaterat statsbidragssystem för grundskolan bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett framtida stabbidragssystem för gruncbkolan m.m.

all riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6, 1989/90:Ub215, 1989/90:Ub310 yrkande 3 samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ett framtida statsbidragssystem för grundskolan m.m. (mom. 3)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "läsåret 1990/91" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att basresurssyslemet bör behållas som en beräkningsteknisk metod när det gäller statsbidrag till grundskolan. Det särskilda basresursmedeltalel för mellanstadiet bör dock omgående avskaffas. Vidare bör samma delningstal för basresurser i samtliga årskurser i grundskolan snarast införas, så att storleken på klasserna i grundskolan kommer att uppgå till högst 25 elever. Vad utskottet här anfört i statsbidragsfrågan bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 1, 3, 4, 5 och 6 samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub801 yrkande 6, 1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande ett framtida statsbidragssystem för gruncbkolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna l989/90:Ub203 yrkande
na 1, 3, 4, 5 och 6, 1989/90:Ub215, 1989/90:Ub310 yrkande 3
samt 1989/90:Ub317 yrkandena 13 och 14 och med avslag på
motionerna 1989/90:Ub289, 1989/90:Ub801 yrkande 6,
1989/90:Ub804 yrkande 2 och 1989/90:Ub807 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 17

9. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg l989/90:UbUl3
statsbidragsnivå (mom. 5)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fj)), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och slutar med "temporärt stöd" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de fristående skolorna fortfarande har ekonomiska problem trots statsbidraget, eftersom bidraget är mycket lågt jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Utskottet har noterat att det ekonomiska läget för skolor med den lägsta bidragsnivån nu är mycket prekärt, bl.a. för Waldorfekolorna. Flera skolor hotas av konkurs. För stat och kommun innebär nedläggningar av frislående skolor att eleverna som gått där måste beredas plats i grundskolan, vilket är mer kostsamt för stal och kommun än att se till att de frislående skolorna kan leva vidare. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna bör, i avvaktan på ett nytt statsbidragssystem för hela skolväsendet, ett temporärt bidrag lämnas som gör det möjligt att höja bidragsnivån för ifrågavarande fristående skolor från ca 40 % till ca 60 % av det genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan. Nuvarande bidrag per elev enligt 13 § förordningen (1983:97) om statsbidrag till frislående skolor för skolpliktiga elever bör alltså höjas med 50 % fr.o.m. den 1 juli 1990. Förslag härom bör snarast läggas fram på tilläggsbudget för 1990/91. Ett bidrag på denna nivå bör lämnas även fortsättningsvis, tills ett mer definitivt bidragssystem kommit till stånd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub269 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 4 och 1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till frbtående skolor med låg statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub269 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub310 yrkande 4 och 1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg
statsbidragsnivå (mom. 5)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och slutar med "temporärt stöd" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de fristående skolorna fortfarande har eko
nomiska problem trots statsbidraget, eftersorh bidraget är mycket lågt
jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Utskottet har
noterat att det ekonomiska läget för skolor med den lägsta bidragsni- . „

vån nu är mycket prekärt, bl.a. för Waldorfekolorna. Flera skolor

hotas av konkurs. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna är 1989/90:UbU13

del därför nödvändigt att till frislående skolor som i dag har den lägsta

bidragsnivån lämna någon form av överlevnadsstöd. Utskottet föreslår

att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. för ändamålet, vilket gör det

möjligt att t.ex. höja bidragsnivån till ca 60 % av det genomsnittliga

statsbidraget per elev i grundskolan. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 4 och med

anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och 1989/90:Ub804 yrkande

23 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till frbtående skolor med låg statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub310 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och 1989/90:Ub804 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt till Överlevnadsbidrag till frbtående skolor med låg statsbidragsnivå för budgetåret 1990/91 på riksstaten för upp ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.

11. Överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg statsbidragsnivå (mom. 5)

Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och slutar med "temporärt stöd" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de fristående skolorna fortfarande har ekonomiska problem trots statsbidraget, eftersom bidraget är mycket lågt jämfört med bidragen till det kommunala skolväsendet. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna bör riksdagen begära att regeringen omgående fastställer provisoriska stalsbidragsbeslämmelser för godkända fristående skolor, att gälla fr.o.m. läsåret 1990/91 tills ett mer definitivt statsbidragssystem för fristående skolor kommer till stånd. Dessa provisoriska bestämmelser skall syfta till all samma bidrag, som utgår till kommun för ett visst antal elever, skall utgå till godkänd fristående skola som har motsvarande antal elever, när det gäller basresurser, förstärkningsresurser, tilläggsbidrag, lokal skolutveckling och bidrag till arbetsgivaravgifter m.m. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 23 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och 1989/90:Ub310 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande överlevnadsbidrag till frbtående skolor med låg statsbidragsnivå

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 23
och med anledning av motionerna 1989/90:Ub269 och
1989/90:Ub3lO yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört, 19

12. Ett framtida statsbidragssystem för fristående i989/90:UbUl3
skolor (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Med motsvarande" och på s. 10 slutar med "skollagens bestämmelser" bort ha följande lydelse:

Ett framlida statsbidragssystem för frislående skolor bör vara så utformat att bidrag utgår per elev. Bidraget bör ligga på samma nivå som bidraget till kommunal skola och avse bidrag till såväl undervisningsinsatser i skolan och lärarnas fortbildning som arbetsgivaravgifter m.m. för verksamheten. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till berörda motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett framtida stabbidragssystem för frbtående skolor

all riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub219, 1989/90:Ub225 yrkande 2, 1989/90:Ub283, 1989/90:Ub306 och 1989/90:Ub807 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb all den del av utskollets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare föreslagit att till anslaget B 8. Fortbildning m.m. skall överföras från förevarande anslag 58,3 milj.kr. avseende kompletteringsfortbildning, 255 milj.kr. avseende 80 % av medlen till lokalt utvecklingsarbete saml 100 milj.kr. av förstärkningsresursens icke undervisningsbundna del.

Vidare har utskottet förordat att 320 milj.kr. skall överföras från anslaget B 10. Särskilda insatser inom skolområdet till förevarande anslag (den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen).

Det av regeringen förordade bidraget om 66 milj.kr. till särskilda
utvecklingsinsatser jämte 400 milj.kr. från förslärkningsresursens icke
undervisningsbundna del saml ytterligare 36,5 milj.kr. från annat
anslag (B 3) föreslås av utskottet överförda till förstärkningsresursens
undervisningsbundna del. Det bör ankomma på regeringen att i 21 §
förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grund
skolan m.m. göra erforderliga förändringar av koefficienter för beräk
ning av veckotimmar för förstärkningsresurser i enlighet med vad som
förordals i motion 1989/90:Ub825. Detsamma bör ske beträffande ,.„

hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska enligt 30 och

32 §§ samma förordning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med 1989/90:UbU13

bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19

och 20 saml med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna

1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub317 yrkandena 1,

5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1 och

1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis som sin mening ge regeringen till

känna.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 saml med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, l989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 260 900 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr." bort ha följande lydelse:

Som utskottet i det föregående redovisat bör anslagsposten Särskilda utvecklingsinsatser föras upp med 48 milj.kr. för nästa budgetår. Det innebär en minskning med 18 milj.kr. jämfört med regeringens förslag. Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör därför föras upp med (21 368 700 000 - 18 000 000 =) 21 350 700 000 kr.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet all riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och med avslag på proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1 och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag av 21 350 700 000 kr.,

15. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr."
bort ha följande lydelse: 21

Som utskottet i det föregående redovisat bör anslagsposten Särskilda 1989/90:UbU13

utvecklingsinsatser föras upp med 25 milj.kr. för nästa budgetår, en minskning med 41 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet har uppfattningen att det bör finnas en särskild anslagspost om 100 milj.kr. under anslaget, att användas som stimulansbidrag vid kommunernas inköp av läromedel.

Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör därför för nästa budgetår föras upp med (21 368 700 000 - 41 000 000 H-100 000 000 =) 21 427 700 000 kr. Vad utskottet anfört om ett särskilt stimulansbidrag för kommunernas inköp av läromedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet all riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15, 1989/90:Ub318 yrkande 1, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 427 700 000 kr. saml som sin mening ger regeringen tiU känna vad utskottet anfört,

16. Anslagsbeloppet (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 11 slutar med "21 368 700 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att anslagsposten Särskilda utvecklingsinsatser förs upp med 100 milj.kr. och anslagsposten Kompletteringsfortbildning med 88,3 milj.kr., vilket innebär en uppräkning av anslagsposterna med sammanlagt 64 milj.kr. jämfört med regeringens förslag.

Vidare föreslår utskottet en ny anslagspost under anslaget, benämnd Vissa undervisningsåtgärder m.m., om 353 milj.kr. Medlen, som skall fördelas av SÖ, skall kunna användas för minskade undervisningsgrupper i skolan, 25 elever som delningslal för klasser med elever från både låg- och mellanstadiet, särskilt stöd till skolor i glesbygd, utvecklingsarbete lör att främja elevers inflytande samt syo-verksamhet.

För att läraren skall kunna ha en rimlig chans att stödja varje elev måste undervisningsgrupperna i grundskolan minska. Detta kan enligt utskottets mening ske genom att minska klasstorleken genom mer undervisning i halvklass eller genom tillfålliga gruppindelningar. Utskottet föreslår 250 miljoner utöver regeringens förslag för minskning av undervisningsgrupperna.

För att B-klasserna i åk 3/4 inte skall missgynnas genom att vid 1989/90:UbU13

tilldelningen av basresurser betraktas som en mellanstadieklass krävs det all de skall ha ett delningslal på 25 elever per klass. Utskottet föreslår därför ell anslag på 16 miljoner för detta ändamål.

Ett särskilt anslag för att ge skolor i glesbygd en möjlighet att överleva och utvecklas bör enligt utskottets mening finnas. Detta anslag innebär att man i framtiden kan undvika uppslitande strider som den i Drevdagen. Utskottet föreslår 10 miljoner som ett särskilt anslag för glesbygdsskolor.

Utvecklingsarbetet för att främja elevers inflytande gäller elevernas aktiva deltagande i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Eftersom del enligt SÖ är så att ju högre upp i utbildningen man kommer desto mindre inflytande får eleverna måste det enligt utskottets mening finnas medel för ett forskningsanknutei utvecklingsarbete för att tillgodose elevernas berättigade krav på medinflylande. Utskottet föreslår 2 miljoner utöver regeringens förslag för sådant utvecklingsarbete.

För att uppmuntra eleverna att välja sin fortsatta inriktning efter intresse och möjligheter i stället för klass- och könsbundna val krävs enligt utskottets mening en kraftigt förstärkt syo-verksamhet. Utskottet föreslår 75 miljoner till utökad och förbättrad syo-verksamhet.

Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. bör för nästa budgetår föras upp med (21 368 700 000 + 64 000 000 -i-353 000 000 =) 21 785 700 000 kr.

Vad utskottet här anfört om användningen av de ytterligare medel som utskottet förordat utöver regeringens förslag bör riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 samt 1989/90:Ub318 yrkande I, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 8. beträffande anslagsbeloppet alt riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub317 yrkandena 1, 5, 7, 9 delvis, 10, 12 och 15 saml 1989/90:Ub318 yrkande 1, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub203 yrkandena 8 delvis och 9, 1989/90:Ub807 yrkande 25 delvis och 1989/90:Ub825 yrkandena 14, 15 delvis, 16, 17, 18, 19 och 20 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 21 785 700 000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor på
längre sikt (mom. 5)

Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson (båda c) anför:

I annat sammanhang har vi föreslagit ell helt nytt statsbidragssystem för grundskolan. Med de förändringar och förenklingar som vi där föreslagit blir det fullt möjligt att föra över de fristående skolorna till samma statsbidragssystem som gäller för det allmänna skolväsendel. Då får också de fristående skolorna möjlighet att verka på likvärdiga ekonomiska villkor.

Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen tar ett steg i denna riktning genom att ge de fristående skolorna tillgång till statsbidraget för hemspråksundervisning och sludiehandled-ning på hemspråket.

2. Återinförande av huvudlärar- och
institutionsföreståndarskap (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:

De farhågor för ämnesinstitutionerna som motion 1989/90:Ub807 redovisar finner vi värda att uppmärksamma. De kostnader som sammanhänger med ett återinförande av huvudlärare och institutionsföreståndare är emellertid inte klarlagda. Vi avser därför återkomma i frågan när det under nästa riksmöte blir aktuellt all diskutera utformningen av ett nytt statsbidrag till skolväsendel.

1989/90: UbU 13

gotab 96524, Stockholm 1990