Anslag till högre utbildning och forskning
Betänkande 1993/94:UbU8
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU08
Anslag till högre utbildning och forskning
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1993/94:100 bilaga 9
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1993/94 UbU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella forskningsresurser. Samtidigt behandlas drygt 160 motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks på samtliga punkter. Alla motioner avstyrks.
Lokalkostnaderna föreslås bli inlagda i anslagen till grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning och räknas in i den s.k. studentpengen och ersättningen för helårsprestationer i grundutbildningen. Forskningsråden får medel för lokalkostnader och skall betala även dessa när de ger forskningsanslag till universitet och högskolor.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen kommande förslag om ökad utbildningskapacitet inom s.k. basår och distansundervisning. Utskottet avstyrker motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om att riksdagen nu skall besluta om en större ökning än den som regeringen aviserat.
Professurerna vid forskningsråden flyttas över till universitet och fackhögskolor.
En särskild organisation skall bildas för att förse högskolor och universitet med högpresterande beräkningsresurser (HPD-rådet).
Socialdemokraterna har avgivit 18 reservationer. De avstyrker bl.a. föreslagna extra medel till stiftelsehögskolan i Jönköping och höjning av bidraget till Handelshögskolan i Stockholm. De vill också ha utredning om en ny teknisk högskola.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1993/94:100 bilaga 9
Inledande avsnitt (litt. C)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera C (s. 84--107) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om samgåendet mellan Stockholms universitet och Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, 2. att riksdagen godkänner de belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer som regeringen har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95, 3. att riksdagen beträffande kapitalförsörjning bemyndigar regeringen att göra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för studentpeng och helårsprestationer som följer av att angivna principer för lånefinansiering tillämpas, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för forskningsetisk granskning vid statliga universitet och högskolor.
Inledande avsnitt (litt. D)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera D (s. 233--236) föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande beräkningsresurser.
Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)
Regeringen har under anslagen C 1--C 54 (s. 108--232) föreslagit
Uppsala universitet (C 1--C 2)
5. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr, 6. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 868 152 000 kr.
Lunds universitet (C 3--C 4)
7. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr, 8. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 895 383 000 kr.
Göteborgs universitet (C 5--C 6)
9. att riksdagen till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr, 10. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 671 353 000 kr.
Stockholms universitet (C 7--C 8)
11. att riksdagen till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr, 12. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692 595 000 kr.
Umeå universitet (C 9--C 10)
13. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 594 723 000 kr, 14. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000 kr.
Linköpings universitet (C 11--C 12)
15. att riksdagen till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr, 16. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 276 737 000 kr.
Karolinska institutet (C 13--C 14)
17. att riksdagen till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr, 18. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 466 321 000 kr.
Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16)
19. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552 840 000 kr, 20. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 465 045 000 kr.
Högskolan i Luleå (C 17--C 18)
21. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr, 22. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 159 279 000 kr.
Danshögskolan (C 19)
23. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr.
Dramatiska institutet (C 20)
24. att riksdagen till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr.
Högskolan i Borås (C 21)
25. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr.
Högskolan i Falun/Borlänge (C 22)
26. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr.
Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23)
27. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr.
Högskolan i Halmstad (C 24)
28. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr.
Högskolan i Kalmar (C 25)
29. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26)
30. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr.
Högskolan i Karlstad (C 27)
31. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr.
Högskolan i Kristianstad (C 28)
32. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 976 000 kr.
Högskolan i Skövde (C 29)
33. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30)
34. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 50 942 000 kr.
Högskolan i Växjö (C 31)
35. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr.
Högskolan i Örebro (C 32)
36. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr.
Högskoleutbildning på Gotland (C 33)
37. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 007 000 kr.
Idrottshögskolan i Stockholm (C 34)
38. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 31 847 000 kr.
Konstfack (C 35)
39. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 69 169 000 kr.
Kungl. Konsthögskolan (C 36)
40. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr.
Lärarhögskolan i Stockholm (C 37)
41. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr.
Mitthögskolan (C 38)
42. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 237 919 000 kr.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39)
43. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 61 751 000 kr.
Mälardalens högskola (C 40)
44. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr.
Operahögskolan i Stockholm (C 41)
45. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr.
Teaterhögskolan i Stockholm (C 42)
46. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr.
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43)
47. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
Europeisk utbildningssamverkan (C 44)
48. att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (C 45)
49. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 468 572 000 kr.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor (C 46)
50. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 344 000 kr.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (C 47)
51. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 151 538 000 kr.
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning (C 48)
52. att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 487 495 000 kr.
Kanslersämbetet (C 49)
53. att riksdagen till Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr.
Verket för högskoleservice (C 50)
54. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser, 55. att riksdagen till Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 70 480 000 kr.
Överklagandenämnden för högskolan (C 51)
56. att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr.
Rådet för grundläggande högskoleutbildning (C 52)
57. att riksdagen till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr.
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation (C 53)
58. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation (C 54)
59. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Anslag till nationella och internationella forskningsresurser (litt. D)
Regeringen har under anslagen D 1--D 14 och D 16--D 21 (s. 237--260) föreslagit
Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2)
2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 88 003 000 kr, 3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (D 3--D 4)
4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 816 000 kr, 5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 283 000 kr.
Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6)
6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr, 7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8)
8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 584 169 000 kr, 9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 341 000 kr.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10)
10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 267 936 000 kr, 11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr.
Rymdforskning (D 11)
12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 42 815 000 kr.
Rådet för forskning om universitet och högskolor (D 12)
13. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 846 000 kr.
Kungl. biblioteket (D 13)
14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 147 132 000 kr.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14)
15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr.
Institutet för rymdfysik (D 16)
17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 38 405 000 kr.
Polarforskningssekretariatet (D 17)
18. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr, 19. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1995/96.
Europeisk forskningssamverkan (D 18)
20. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19)
21. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 110 517 000 kr.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 20)
22. att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 21)
23. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1994
1993/94:Ub602 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information rörande svenskens möjligheter att studera utomlands och möjligheterna för studerande från andra länder att studera i Sverige.
1993/94:Ub606 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärarprogrammets 4--9-inriktning vid Högskolan i Jönköping.
1993/94:Ub609 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning på högskolenivå för södra Sverige i Malmö.
1993/94:Ub612 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omvandla Handarbetets Vänners skolas utbildningar till högskoleutbildning.
1993/94:Ub613 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar.
1993/94:Ub614 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya studieformer för YTH, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av yrkesteknisk utbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub615 av Anita Persson och Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning på lika villkor inom högskolan och vid fristående bolag.
1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.
1993/94:Ub621 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen ger Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i uppgift att utarbeta ett program för den psykologiska forskningen.
1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av antalet utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö.
1993/94:Ub625 av Bengt Kindbom m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta utbyggnaden av Högskolan i Skövde.
1993/94:Ub628 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub630 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning i ämnet arbetsterapi.
1993/94:Ub634 av Inger Koch m.fl. (m, s, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesexamen som laboratorieassistent.
1993/94:Ub636 av Reynoldh Furustrand och Alf Egnerfors (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapandet av ett nationellt centrum för välfärdsforskning vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.
1993/94:Ub637 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mitthögskolan under de tre kommande åren tilldelas medel för att anpassa lokalhyrorna på de olika studieorterna till intäkterna i enlighet med vad övriga högskolor tilldelats.
1993/94:Ub638 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att takbeloppet (exkl. hyrespeng) för Mitthögskolan budgetåren 1994/95 och 1995/96 höjs från 177,5 miljoner kronor till 194 miljoner kronor resp. från 178,8 miljoner kronor till 205 miljoner kronor.
1993/94:Ub639 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den särskilda resursförstärkningen vid Högskolan i Borås från våren 1993 bör permanentas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås skall få full täckning för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya uppgifter, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Borås bör tillföras ytterligare 200 utbildningsplatser.
1993/94:Ub640 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av basresurser till forskning och forskarutbildning vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub643 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av en Hantverkets högskola.
1993/94:Ub644 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om metoder för finansiering av resurstillskottet.
1993/94:Ub646 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examinationsrätt för grundskollärare med inriktning mot 4--9 vid Mitthögskolan.
1993/94:Ub649 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till Mitthögskolan.
1993/94:Ub650 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre utbildning och forskning i Västra Mälardalen.
1993/94:Ub654 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning rörande Mitthögskolan.
1993/94:Ub657 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för högskoleutbildning utanför högskoleorterna.
1993/94:Ub658 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med ett takbelopp för hela Mitthögskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och sökning.
1993/94:Ub659 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursbehoven till livsmedelsteknisk utbildning, utveckling och forskning.
1993/94:Ub660 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högskoleutbildning för konstnärer till Österlen.
1993/94:Ub663 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 1. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 125 858 000 kr, 2. att riksdagen beslutar att planeringsramen för Högskolan i Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96 bör höjas till 125 858 000 kr.
1993/94:Ub664 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den i högskoleförordningen ger Högskolan i Gävle/Sandviken examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 4--9 fr.o.m. 1995/96, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare resurser tilldelas Högskolan Gävle/Sandviken budgetåret 1995/96 för att utveckla och starta grundskollärarutbildning med inriktning på årskurserna 4--9.
1993/94:Ub665 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare forskningsresurser till Högskolan i Örebro.
1993/94:Ub668 av Erling Bager och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att begära en skyndsam utredning för att prioritera utbyggnader för universitet och högskolor i Göteborg.
1993/94:Ub669 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institut för vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet.
1993/94:Ub673 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt takbelopp för Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt forskningsanslag till Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
1993/94:Ub674 av Mats Hellström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till en uppföljning av riksdagens beslut i juni 1993 om acceleratoranläggningen vid Manne Siegbahnlaboratoriet vid Stockholms universitet.
1993/94:Ub675 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i Karlstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ökade resurser tillförs Högskolan i Karlstad för civilingenjörsutbildning inom skogskemi och telekommunikation, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 200 platser i grundutbildning vid Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub677 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reservationsanslag och planeringsram för Högskolan i Gävle/Sandviken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 4--9 vid Högskolan i Gävle/Sandviken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Gävle/Sandviken medges rätt att utfästa specialpedagogexamen med inriktning mot komplicerad inlärningssituation.
1993/94:Ub678 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till forskningsstöd vid Högskolan i Luleå.
1993/94:Ub681 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor anvisa 33 240 000 kr utöver regeringens förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte särbehandla Stiftelsen Högskolan i Jönköping genom ett anslag om 10 000 000 kr för forskning och forskarutbildning under anslagsposten 16 Till regeringens disposition anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, 3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 14 000 000 kr för Högskolan i Luleå under anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i samband med aviserad uppföljningsproposition återkommer till riksdagen med förslag om närmare fördelning av medlen under anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor.
1993/94:Ub684 av Ingrid Skeppstedt och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett internationellt forskarcentrum som en del inom Högskolan Mälardalen.
1993/94:Ub685 av Birger Andersson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås.
1993/94:Ub687 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående basresurser för forskning till Mitthögskolan.
1993/94:Ub688 av Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt för lärarutbildning vid Högskolan i Gävle/Sandviken, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemen med dubbla hyreskostnader vid Högskolan i Gävle/Sandviken, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:Ub689 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås skall klassificeras och finansieras på samma sätt som annan konstnärlig högskoleutbildning.
1993/94:Ub690 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya studieformer för YTH vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub691 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av minst en högskola till universitet.
1993/94:Ub692 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga åtgärder för att stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i Örebro.
1993/94:Ub694 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till ändrade beräkningar av lokalkostnader för forskning vid mindre och medelstora högskolor, i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Ub695 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb lösning av lokalkostnadsproblemet vid Högskolan i Falun/Borlänge, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare årsstudieplatser.
1993/94:Ub697 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås skall klassificeras och finansieras på samma sätt som annan konstnärlig högskoleutbildning.
1993/94:Ub699 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om takbeloppen för vissa högskolor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av forskningsmedel till de nya högskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av tilldelningen av lokalanslag.
1993/94:Ub701 av Bengt Silfverstrand och Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella forskningsresurser till mindre laboratorier i Lund och Umeå.
1993/94:Ub702 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för inrättandet av yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Ub703 av Rose-Marie Frebran och Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som tar sikte på att hitta bedömningsgrunder för ett beslut om att ge någon eller några medelstora högskolor fasta forskningsresurser inför nästa treåriga budgetperiod.
1993/94:Ub704 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande finansieringen av nya fakulteter vid unga universitet.
1993/94:Ub706 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konsthögskola i Skåne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tre mindre laboratorier som nationella forskningsresurser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högre utbildning i Skåne.
1993/94:Ub708 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svenska studenthemmet i Paris.
1993/94:Ub710 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare resurser till Högskolan i Skövde motsvarande 240 fler utbildningsplatser jämfört med regeringens förslag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för forskningsbefrämjande åtgärder vid Högskolan i Skövde, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om längre övergångstid för integrering av lokalkostnader i utbildningsanslaget.
1993/94:Ub713 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till decentraliserad utbildning i anslutning till Umeå universitet, Högskolan i Luleå och Mitthögskolan i arbetsmarknadspolitiskt syfte.
1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95 för högskoleutbildning anvisar 250 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts, 9. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling av Chalmers tekniska högskola till aktiebolag enligt vad i motionen anförts, 10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omvandling av Högskolan i Jönköping till stiftelse enligt vad i motionen anförts, 11. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar 10 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt, 13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i högskolelagen att även fristående högskolor omfattas av högskolelagen enligt vad i motionen anförts, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt för tre teologiska högskolor, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av en ny teknisk högskola, 17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att se över möjligheterna att inrätta ett gemensamt Studentverk enligt vad i motionen anförts, 19. att riksdagen till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anslår 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit till jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar, 21. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar 861 000 kr utöver vad regeringen föreslår enligt vad i motionen anförts, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Tempus på sikt även bör inkludera studentutbyte, 23. att riksdagen beslutar att 30 miljoner kronor under anslaget Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 reserveras för forskningssamverkan med länder utanför EU enligt vad i motionen anförts, 24. att riksdagen beslutar att 20 miljoner kronor under anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 riktas till offentliga institutioner enligt vad i motionen anförts, 25. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95 för forskarutbildning anvisar 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag enligt vad i motionen anförts, 26. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95 anvisar 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning enligt vad i motionen anförts, 27. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar 70 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.
1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidareutveckling av YTH och ändrad benämning till yrkeshögskola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för utökning av YTH-utbildning till 2 500 utbildningsplatser, 4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa medel för 2 000 ytterligare platser för det naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver innevarande års antal, 5. att riksdagen beslutar anvisa 15 000 000 kr till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som regeringen aviserat för budgetåret 1994/95, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av den s.k. basårsutbildningen, 7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 125 000 000 kr till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500 platser inom YTH i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 18 000 000 kr utöver regeringens förslag till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad distansutbildning inom högskolan, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att redovisa en samlad strategi för att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av etablerandet av en ny teknisk högskola, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åliggande för resp. universitet och högskolor att avsätta medel för studerande med funktionshandikapp, 20. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar, anslagspost 2 Handelshögskolan i Stockholm, anvisa 31 841 000 kr, dvs. 20 000 000 kr mindre än regeringen föreslagit, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping ej skall tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits på anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar, anslagspost 3, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. upptagna 10 000 000 kr för inredning och utrustning för Stiftelsen Högskolan i Jönköping ej skall tillföras stiftelsen, 23. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 33 240 000 kr mindre än regeringens förslag till anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av högskolefrågorna.
1993/94:Ub716 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning (D 7, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar 1 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 585 669 000 kr.
1993/94:Ub717 av Stina Eliasson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Kungliga biblioteket.
1993/94:Ub718 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fjolårets riksdagsbeslut angående CRYRING-anläggningen vid Manne Siegbahn-laboratoriet i Frescati bör fullföljas.
1993/94:Ub719 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds, s, m, fp, c, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en integrerad hyrespeng--studentpeng till de tre teologiska icke-statliga högskolorna.
1993/94:Ub722 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av minst ett nytt universitet.
1993/94:Ub724 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundutbildning och forskning vid högskolorna i Västsverige, 2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar anslå resurser till högskolorna i Västsverige motsvarande 1 350 antagningsplatser utöver vad regeringen föreslagit.
1993/94:Ub725 av Thage G Peterson m.fl. (s, fp, c, kds, v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att inrätta en "Musikens Östersjöakademi", bestående av högre kammarmusikalisk utbildning inkl. forskning i nordöstra Stockholms län.
1993/94:Ub728 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1993/94:Ub729 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för nätverk inom FoU-verksamheten för Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:Ub730 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för utökningen av antalet intagningsplatser vid universitet och högskolor under perioden 1993/94--1995/96 inrätta en ny logopedutbildning i Umeå, med intag av 22 studerande var fjärde termin med början vårterminen 1995.
1993/94:Ub731 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utbyggnad av rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.
1993/94:Ub732 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser till Demografiska databasen i Umeå.
1993/94:Ub733 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för decentraliserad utbildning.
1993/94:Ub735 av Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning (C 28, åttonde huvudtiteln) för budgetåret 1994/95 anvisar 14 946 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 73 030 000 kr.
1993/94:Ub736 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av högskolans grundutbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för reguljär forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Karlstad, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämpliga framtida nischer för forskning vid Högskolan i Karlstad.
1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk högskola i Västerås, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återinföra rätten att utfärda barn- och ungdomspedagogisk examen för Mälardalens högskola.
1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i motionen nämnda utbildningscentrerna.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om etablerandet av en ny teknisk högskola, 15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa medel för 2 000 ytterligare platser för det naturvetenskaplig-tekniska basåret i högskolan utöver innevarande års antal, 16. att riksdagen beslutar anvisa 15 miljoner kronor till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för 500 platser till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som regeringen aviserat för budgetåret 1994/95, 17. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 125 miljoner kronor till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500 platser inom YTH i enlighet med vad som anförts, 19. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 18 miljoner kronor utöver regeringens förslag till regeringens disposition under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till stöd för ökad distansutbildning inom högskolan, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av högskoleutbildningar anpassade till invandrares särskilda förutsättningar i enlighet med vad som här angivits.
1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler högskoleplatser i skogslänen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser i skogslänen.
1993/94:Kr291 av Ingela Mårtensson och Erling Bager (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Botaniska trädgården i Göteborg, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöforskningsinformation.
1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av Mitthögskolan till ett MittSverigeuniversitet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av grundskollärarutbildning för årskurserna 4--9 till Mitthögskolan.
1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen beslutar anvisa Högskolan i Luleå 14 000 000 kr för forskningsstödjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan, gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en ny teknisk högskola.
1993/94:A413 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Örebro tilldelas resurser motsvarande ytterligare 200 nybörjarplatser fr.o.m. hösten 1994 samt att därutöver ytterligare platser till högskolan prövas i kompletteringspropositionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk utbildning i Örebro.
1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla högskolesamarbetet inom den s.k. Gävle--Dala-fakulteten.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nätverksuniversitet i Sydostsverige (Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby högskolor).
1993/94:A468 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning i Sörmland.
1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett transporttekniskt centrum vid Lunds Tekniska Högskola, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett miljövetenskapligt forskningscentrum vid Lunds universitet.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förstärka de små och medelstora högskolornas möjligheter att tillgodose kvinnors behov av utbildning, kompetenshöjning och distansutbildning.
Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 24. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 tillföra Utbildningsdepartementets anslag Centra/fora för kvinnoforskning 3 000 000 kr utöver vad som tidigare beslutats.
Utskottet
Inledning
Förutsättningarna för verksamheten inom universitet och högskolor förändrades kraftigt genom beslut som riksdagen fattade under förra riksmötet. Efter förslag i proposition 1992/93:1 (bet. UbU3, rskr. 103) antogs en ny högskolelag (1992:1434), som trädde i kraft den 1 juli 1993. Den nya lagen, tillsammans med den nya högskoleförordning (1993:100) som regeringen utfärdat, ger universiteten och högskolorna en betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin egen organisation. Det centralt reglerade linjesystemet för grundläggande utbildning har avskaffats.
Ett nytt system för tilldelning av resurser för grundläggande högskoleutbildning har införts. Medel anvisas fr.o.m. innevarande budgetår till varje statligt universitet eller högskola under ett anslag till grundläggande högskoleutbildning och i förekommande fall ett anslag till forskning och forskarutbildning, i stället för att såsom tidigare anvisas sektors- resp. fakultetsvis för hela landet med en anslagspost för varje berörd läroanstalt. Statsmakternas styrning av utbildningsutbudet sker på en mycket mer övergripande nivå än tidigare, nämligen genom att det i utbildningsuppdraget till varje högskola anges hur många helårsprestationer som läroanstalten kan få ersättning för inom som mest tolv olika utbildningsområden. För det konstnärliga området anges antalet helårsstudenter för vilka ersättning kan utgå. Regeringen bestämmer också vilka examina av olika slag som varje universitet eller högskola får utfärda. I utbildningsuppdraget anges hur många examina av vissa slag som skall avläggas. Utbildningsuppdragen avser en treårsperiod (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Medelstilldelningen ett visst budgetår till grundläggande utbildning vid en högskola bestäms slutligt först i efterskott, när högskolan redovisat hur många studenter (omräknat till helårsstudenter) som deltagit i utbildningen och vilket antal helårsprestationer de åstadkommit. Med undantag för det konstnärliga området får alla läroanstalter samma ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inom resp. utbildningsområde, vilket inte generellt var fallet tidigare.
I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft, vilken nyligen remitterats till utskottet, har regeringen lagt fram förslag om att enhetlig ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall utgå även för de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna.
Vid sidan av de statliga universiteten och högskolorna och de kommunala vårdhögskolorna har enskilda utbildningsanordnare fått en tydligare definierad ställning. En lag om tillstånd att utfärda vissa examina (1993:792) reglerar rätten för enskilda utbildningsanordnare att utfärda sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen har meddelat föreskrifter om (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Examensrätt av viss omfattning har med stöd av denna nya lag givits åt tre teologiska högskolor, och ytterligare ansökningar om examensrätt befinner sig under prövning. Två statliga läroanstalter -- Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping -- övergår den 1 juli 1994 i privaträttslig form till stiftelser, som skall bildas med kapital från de avvecklade löntagarfonderna (prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405).
För både grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning beslutade riksdagen vid föregående riksmöte om treåriga budgetramar för varje läroanstalt (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363; prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). När det gäller bidrag till kommunal högskoleutbildning och viss utbildning hos enskilda huvudmän beräknades dock bara medel för det närmast följande budgetåret, alltså det nu innevarande.
I den nu förevarande budgetpropositionen (bil. 9) lägger regeringen fram förslag om anslag till universitet och högskolor m.fl. samt till nationella och internationella forskningsresurser. I anslutning till detta läggs förslag fram om vissa frågor rörande resurstilldelningssystemet samt vissa organisatoriska frågor.
Regeringen utfärdade den 22 december 1993 direktiv för en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143). En särskild utredare har tillkallats för att utföra arbetet, som skall pågå t.o.m. den 1 mars 1996 och fortlöpande redovisas översiktligt. Den första redovisningen bör enligt direktiven göras i september 1994.
1. Resurstilldelningssystemet
Universiteten och högskolorna övertog den 1 juli 1993 ansvaret för sin lokalförsörjning från Byggnadsstyrelsen. Det har varit regeringens avsikt att medel för lokaler skall ingå i de nya anslagen till forskningen och den grundläggande högskoleutbildningen och att forskningsfinansierande organ som forskningsråden m.fl. skall finansiera lokalkostnaderna för forskningsuppdragen. Denna anslagsomläggning ansågs emellertid kräva ytterligare utredningsarbete och fick därför anstå till budgetåret 1994/95 (prop. 1992/93:169 s. 29). För innevarande budgetår har därför medel för kostnaderna för universitetens och högskolornas lokaler anvisats under ett särskilt lokalkostnadsanslag (G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor). Detta anslag har beräknats på grundval av de hyror som Byggnadsstyrelsen aviserat för varje läroanstalts lokaler. Såväl lokalyta som kostnad per m2 för samma slag av utbildning har varierat mellan olika läroanstalter. Lokalkostnadsanslaget har inte varit uppdelat på grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning. Lokalkostnader för forskning som finansierats av forskningsråden har bekostats från anslagsposten till resp. utförande läroanstalt.
Regeringen föreslår nu att medel för lokalkostnader fr.o.m. nästa budgetår beräknas under anslagen till grundläggande utbildning resp. till forskning och forskarutbildning. När det gäller grundläggande utbildning föreslås detta ske genom att ett schabloniserat belopp, s.k. hyrespeng, olika för de olika utbildningsområdena, läggs in i studentpengen (ersättningen per helårsstudent). Beräkningen av takbelopp för varje högskola bygger i sin tur på det således förhöjda beloppet för studentpeng. Hyrespengens belopp är beräknat utifrån en genomsnittlig utrymmesstandard och prisnivå.
När det gäller hyrespengens storlek för olika utbildningsområden bygger den inbördes relationen på ett underlag som finns i Högskoleutredningens betänkande Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Där redovisas i bilaga 1 en uppskattning av lokalbehoven för de nio ämnesgrupper som utredningen tänkte sig som grund för resurstilldelningssystemet. Regeringen har tillämpat utredningens bedömning av den inbördes relationen mellan ämnesgrupperna på de tolv utbildningsområden som högskolans grundutbildning indelas i enligt beslut av förra riksmötet.
Det nya systemet innebär i princip att det vid anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn till om en högskola har stora eller små lokaler eller om de är dyra eller billiga, jämfört med vad övriga högskolor har för motsvarande verksamhet. Högskolorna får själva ansvaret för att hålla sig med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet som de beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att avväga kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för verksamheten, allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till grundutbildning och forskning och forskarutbildning ger.
Högskolorna kan inte på mycket kort sikt förändra sina faktiska lokalkostnader. Regeringen förutser att införandet av det nya systemet kan skapa problem för dem på två olika sätt.
Dels finns det högskolor, som är bundna av hyreskontrakt (slutna för dem av Byggnadsstyrelsen) för större eller dyrare lokaler än de genomsnittliga, som ligger till grund för schablonen. I sådana fall har regeringen beräknat ett tillfälligt medelstillskott (s.k. kudde) för att de skall kunna klara sina hyreskostnader under en övergångstid, dvs. innan de kunnat förändra sina hyresavtal. "Kuddens" storlek anges i propositionen för varje berörd högskola under resp. anslag. Om mellanskillnaden mellan schablonberäknat belopp och faktisk hyreskostnad är mindre än 3 % av högskolans anslag till grundutbildning (exkl. medel för lokalkostnader) har ingen "kudde" beräknats. För sju högskolor innebär regeringens förslag att de får en sådan begränsad minskning av sina medel för lokaler.
Vid fem högskolor skulle den enhetliga hyrespengen leda till en mycket påtaglig ökning av hyresmedel jämfört med nuvarande lokalkostnadsanslag. Regeringen föreslår att dessa läroanstalter inte får tillgång till hela beloppet förrän under nästa treåriga anslagsperiod.
Dels kan det inträffa, att ett universitet eller en högskola inte får så många helårsstudenter att den når upp till sitt takbelopp. Läroanstalten kan då få svårt att klara hyreskostnaderna. Regeringen avser därför, enligt vad som meddelas i propositionen, att övergångsvis tillämpa ett slags garantibeloppssystem. I regleringsbrevet för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kommer regeringen att ange hur stort belopp inom resp. takbelopp som beräknats för hyresdelen i studentpengen. Universiteten och högskolorna kommer under de nämnda budgetåren att få behålla hela detta belopp, även om de inte når upp till så stort antal helårsstudenter att de kan utnyttja hela takbeloppet. Detta utgör ett tillfälligt avsteg från den grundläggande principen, att hyrespengen skall ingå som en icke urskiljbar del i takbeloppet.
För konstnärlig utbildning beräknas i propositionen lokalhyra -- utan schablonisering -- för varje berörd läroanstalt. Beloppet ingår i anslaget till grundutbildning.
För universitet och högskolor med fasta forskningsresurser beräknas under anslaget till grundutbildning medel för hyreskostnader på samma sätt som för övriga högskolor. När det gäller forskning och forskarutbildning har regeringen utgått från att forskningsråden fortsättningsvis skall svara för de lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som de finansierar. Forskningsrådens anslag har därför i propositionen ökats med 10 % genom omfördelning från nuvarande lokalkostnadsanslag till berörda universitet och högskolor. När forskningsråden framdeles fördelar medel till läroanstalterna beräknas medlen för lokalkostnader följa med till den mottagande läroanstalten. I propositionen har anslagen till forskning och forskarutbildning inom universiteten och vissa högskolor tillförts medel för lokalkostnader så att resp. läroanstalt totalt sett, under förutsättning att forskningsråden överför medel i förväntad utsträckning, kommer att disponera ett lika stort belopp för lokalhyror budgetåren 1994/95 och 1995/96 som den hade kunnat påräkna om det separata lokalkostnadsanslaget hade bibehållits. Dessa läroanstalter får enligt regeringens förslag full kompensation för nuvarande lokalkostnadsanslag.
Det nya systemet för finansiering av lokalkostnader medför ändringar i beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer. De i propositionen föreslagna beloppen har också påverkats av
pris- och löneomräkning att Statens arbetsgivarverk övergått till att vara uppdragsmyndighet ändrat avtal om Trygghetsstiftelsen överföring av ansvaret för SUNET till Verket för högskoleservice besparing med knappt 1 % korrigering på grund av att beloppen för de medicinska och odontologiska områdena tidigare beräknats på ett felaktigt underlag
I beloppen för studentpeng har även inkluderats medel, avsedda att täcka kostnader för den antagning som Verket för högskoleservice gör på lärosätenas uppdrag.
Under utskottets beredning av ärendet har Utbildningsdepartementet meddelat att de i propositionen angivna föreslagna beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer ytterligare bör ändras. De bör nämligen justeras även med anledning av slopat arbetsgivarinträde.
Vid beräkningen av anslagsbeloppen till de olika läroanstalterna i propositionen har slopandet av arbetsgivarinträdet beaktats. De behöver därför inte ändras.
Med hänsyn till vad som anförts om slopat arbetsgivarinträde förordar utskottet att följande belopp skall gälla för studentpeng och ersättning för helårsprestationer budgetåret 1994/95:
___________________________________________________________
Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för en (kr) helårsprestation (kr) ___________________________________________________________
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhälls- vetenskapligt 13 305 14 349
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård- 35 928 33 850
Odontologiskt 33 753 42 035
Medicinskt 45 787 59 314
Undervisnings- 26 643 33 547
Övrigt 30 217 26 777
Utskottet noterar att det nya systemet när det gäller lokalkostnader lägger ett stort ansvar på varje högskola att planera verksamheten och därvid ta hänsyn till alla dess kostnader av olika slag. Detta har varit en av avsikterna med att flytta lokalförsörjningsansvaret till högskolorna själva (liksom till övriga statliga myndigheter), vilket riksdagen har godkänt efter enhälligt förslag från finansutskottet (prop. 1990/91:150 del I, bet. FiU30, rskr. 386).
I det nya anslagssystem som införts fr.o.m. innevarande budgetår har högskolor och universitet möjlighet att inom vissa ramar utnyttja kredit hos Riksgäldskontoret samt att tillgodogöra sig icke utnyttjat takbelopp från ett tidigare år i treårsperioden under påföljande år. Bl.a. detta ger dem ett ökat handlingsutrymme. Samtidigt ökar betydelsen av deras ansvar för att verksamheten planeras noggrant. Vid treårsperiodens slut (dvs. efter budgetåret 1995/96) kommer icke utnyttjat takbelopp från högskolor och universitet att sammanföras och omfördelas av regeringen i enlighet med det bemyndigande som gavs vid föregående riksmöte. Därvid finns bl.a. möjlighet för regeringen att tillföra anslagsmedel till högskolor som genomfört en verksamhet utöver vad takbeloppen medger ersättning för.
De nya beloppen för studentpeng och för ersättning för helårsprestationer innebär att proportionerna mellan dessa båda former för ersättning till läroanstalterna förskjuts kraftigt, jämfört med vad som föreslogs resp. beslutades vid föregående riksmöte (prop. 1992/93:169 s. 18, bet. UbU14 s. 36, rskr. 363).
Kapitalförsörjningen vad gäller investeringar i anläggningstillgångar finansieras fr.o.m. den 1 juli 1993 vid samtliga statliga förvaltningsmyndigheter via lån i Riksgäldskontoret. Universiteten och högskolorna är dock undantagna från detta under innevarande budgetår. För att det nya systemet för statlig kapitalförsörjning fr.o.m. nästa budgetår skall kunna införas även vid universitet och högskolor måste anslagsbeloppen såväl till forskning och forskarutbildning som till grundutbildning samt beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer tekniskt justeras. Regeringen begär bemyndigande att göra dessa tekniska justeringar.
Utskottet, som inte har något att erinra mot detta förslag, föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 14 föreslås att universiteten och högskolorna skall vara skyldiga att avsätta medel för studenter med funktionshandikapp med 0,2 % av resp. anslag för grundutbildning. Innevarande år har 8,9 miljoner kronor anvisats till Stockholms universitet för fördelning i mån av behov till läroanstalter som har studenter med funktionshinder. Dessutom är läroanstalterna ålagda att själva avsätta 0,15 % av sitt grundutbildningsanslag för kostnader för studenter med funktionshinder. Dessa medelsramar är enligt motionärerna otillräckliga. De anser att läroanstalternas egna avsättningar bör vara 0,2 %. Dessa medel skall enligt motionärernas förslag omfördelas mellan högskolorna, om de inte förbrukas vid resp. högskola, och därvid komplettera det anslag för fördelning till högskolorna som disponeras av Stockholms universitet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra högskolestudier på samma villkor som andra studenter. Utskottet konstaterar att ett system med obligatorisk avsättning vid varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade medel förekommit tidigare, då Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) hade bemyndigande att göra omfördelning. Enligt vad utskottet erfarit fungerade detta system inte tillfredsställande, eftersom flera av läroanstalterna inte betalade tillbaka icke förbrukade medel till UHÄ för omfördelning. Det har enligt utskottets mening inte påvisats att de resurser som disponeras för studenter med funktionshinder innevarande budgetår skulle vara otillräckliga. Resursberedningen har, sägs det i propositionen s. 100, inlett sitt arbete med att följa upp införandet av det nya resurstilldelningssystemet. Arbetet kommer i huvudsak att omfatta de erfarenheter som universitet och högskolor gör under det första verksamhetsåret, alltså innevarande budgetår. Eftersom anslagen till grundutbildning enligt regeringens förslag kommer att räknas upp med schablonberäknade medel för lokalhyror kan man förutsätta att regeringen inför nästa budgetår kommer att ompröva procentsatsen för åliggandet att avsätta medel för studenter med funktionshinder. Utskottet utgår från att regeringen därvid också beaktar de erfarenheter som vunnits under innevarande läsår, när det gäller behovet av och tillgången på resurser för studenter med funktionshinder. Liksom förra året (bet. 1992/93:UbU14 s. 39) förutsätter utskottet att frågan om hur systemet fungerar när det gäller studenter med funktionshinder kommer att bevakas i den fortsatta uppföljningen av resurstilldelningssystemet, som enligt vad utskottet då anförde bör ske i sådana former att det ger en parlamentarisk insyn.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 14.
Tre motioner tar upp frågan om ekonomiskt stöd till decentraliserad utbildning. I motionerna 1993/94:Ub733 (s) och 1993/94:Ub713 (fp) anförs att Umeå universitet sedan sin tillkomst har tagit ansvar för den regionala försörjningen och utvecklingen av högre kompetens, både genom distansutbildning och genom kurser förlagda till olika orter inom regionen. Med det nya resurstilldelningssystemet krävs det ett visst antal studerande på en kurs för att denna inte skall gå med förlust. Därmed kommer det enligt motionärerna att bli allt svårare att få universitet och högskolor att erbjuda utbildning som inte förväntas bli kostnadstäckande, vilket decentraliserade kurser ofta inte är. Ett särskilt regionalt stöd bör därför införas för decentraliserad utbildning som ges av Umeå universitet, Högskolan i Luleå och Mitthögskolan, menar motionärerna. Liknande farhågor om det nya resurstilldelningssystemets effekter på utbudet av decentraliserad utbildning anförs i motion 1993/94:Ub657 (fp, s, c), som tar upp behovet av högskoleutbildning i norra Kalmar län. Motionärerna menar att en lösning skulle kunna vara att regionala resurser avdelas och ställs till exempelvis länsstyrelsernas disposition. Länsstyrelserna skulle med dessa medel kunna beställa utbildning i olika kommuner från högskolorna, som i konkurrens skulle få tävla om uppdragen.
Utskottet behandlade motionsyrkanden om resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av decentraliserad utbildning även vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 35 f.). Liksom då utgår utskottet från att högskolestyrelserna i det nya systemet kommer att vara beredda att ta ett minst lika stort ansvar som hittills för kompetensförsörjningen i landet och sin resp. region. Regeringen har för varje universitet resp. högskola i utbildningsuppdraget särskilt angivit att läroanstalten, vid sidan av utbildning som för den enskilde leder till examen, även skall bedriva fortbildning och vidareutbildning. I direktiven till uppföljningen av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143) sägs bl.a. att tillgängligheten till högre utbildning i olika delar av landet bör belysas, liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala, könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning.
Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt att dra bestämda slutsatser om resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av utbildning i olika delar av landet. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713 och 1993/94:Ub733.
I motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 3 begärs en översyn av tilldelningen av lokalanslag, närmast mot bakgrund av situationen vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Motionären anser det i sak rimligt och sunt att lokalanslaget skall utgöra en del av ersättningen för helårsstudenter. Det finns dock för de nya högskolorna små, om ens några, möjligheter att ändra i hyreskontrakten, som är av långtida art. Därför vore det enligt motionären riktigt att låta den modell som gäller för universiteten, dvs. att lokalmedlen förblir oförändrade, bli gällande även för de nya högskolorna.
Utskottet konstaterar att regeringen genom förslaget om s.k. kudde i viss utsträckning har tillgodosett de högskolor som har särskilt stora eller särskilt dyra lokaler, som de inte med kort varsel kan avveckla eller ändra villkoren för. När det gäller ersättning för lokalkostnader för grundutbildningen är universiteten och de nya högskolorna likställda på så sätt att för båda slagen av läroanstalt tillgången på medel för lokalhyror blir beroende av hur många helårsstudenter högskolan har. Som nämnts i det föregående kommer dock detta inte att tillämpas under de två närmaste budgetåren. Utskottet anser inte att det nu behövs en översyn i enlighet med motionsyrkandet, varför detta bör avslås av riksdagen.
Riksdagen bör begära en skyndsam utredning för att prioritera utbyggnader för universitet och högskolor i Göteborg, anförs det i motion 1993/94:Ub668 (fp). Enligt motionärerna finns det flera angelägna byggnadsprojekt som bör förverkligas till gagn för utbildning och forskning, samtidigt som det skulle minska arbetslösheten i byggbranschen.
Utskottet erinrar om att statens fastigheter för utbildning och forskning numera i allmänhet ägs av Statliga Akademiska Hus AB och hyrs av resp. läroanstalt. Läroanstalterna har själva lokalförsörjningsansvaret. Det ankommer således inte på riksdagen att fatta beslut om eventuella ny- eller ombyggnader. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub668.
Regeringen har i proposition 1993/94:177 lagt fram förslag när det gäller kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen och när det gäller resultatrelaterad resurstilldelning till fakulteterna. Propositionen har nyligen remitterats till utskottet.
2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.
Det nu förestående budgetåret 1994/95 är det andra i en treårsperiod. Riksdagen godkände vid föregående riksmöte (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) riktlinjer för utbildningsuppdragen inom grundutbildningen för hela treårsperioden 1993/94--1995/96. Läroanstalterna har möjligheter att inom utbildningsuppdragets ram i viss utsträckning själva bestämma om volymen på sin grundutbildning under vart och ett av de tre åren. Riksdagen har inte fastställt några ramar för antalet nybörjarplatser, vare sig totalt eller för viss utbildning.
Regeringen föreslår att de treåriga utbildningsuppdrag, som fastställdes förra året för grundutbildningen, i allt väsentligt skall ligga fast. Marginella förändringar föreslås beträffande antalet ersättningsberättigande helårsstudenter vid några konstnärliga högskolor, och i uppdraget till Karolinska institutet tillfogas optikerutbildning.
I propositionens inledning (s. 14 f.) aktualiserar regeringen tre nya utbildningsformer, nämligen "utbildningscheck", trainee-utbildning och sommaruniversitet, som bedöms kunna bidra till ökad kompetens på kort sikt i dagens arbetsmarknadssituation. Vidare meddelas i samma avsnitt regeringens avsikt att i kompletteringspropositionen framlägga förslag om fortsatta insatser för extra platser i komvux, gymnasieskolan, folkhögskolan och verksamhet inom universitet och högskolor med s.k. basår samt distansutbildning. Riktvärden för omfattningen, mätt i platser, för dessa fortsatta insatser samt för de tre nya utbildningsformerna anges i budgetpropositionen. När det gäller s.k. basår samt distansutbildning i universitet och högskolor aviseras förslag om 1 500 platser utöver innevarande års 3 000. Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med förslag till beslut i denna fråga.
Socialdemokraterna anför i partimotionen 1993/94:N305 (s) att Sverige bör anta målet att före sekelskiftet ha gjort ett kvantitativt och kvalitativt språng när det gäller kompetensen hos den svenska arbetskraften. Högskolan bör byggas ut kraftigt. Motionärerna förespråkar en utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning nästa budgetår med 4 500 platser utöver vad regeringen aviserat i propositionen (yrkande 10 i denna del). I motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 17 föreslås en utbyggnad nästa läsår med 3 500 platser, varav 500 bör avse yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Förslag om en utbyggnad av YTH med 500 platser framförs också i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 7. Utbildningen inom s.k. basår bör enligt motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 15 och 1993/94:Ub715 yrkande 4 byggas ut med 2 000 platser nästa läsår, vilket innebär 500 platser mer än vad regeringen aviserat. Vidare föreslås i de båda motionerna en utbyggnad av distansundervisningen med 500 platser (yrkande 19 resp. 9). I båda motionerna föreslås medel anvisade under anslaget Vissa särskilda utgifter vid universitet och högskolor m.m., till vilket utskottet återkommer i det följande (avsnitt 5.37). Ökningarna bör enligt motionärerna i första hand gå till de mindre och medelstora högskolorna.
Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 2 också en kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen utöver vad regeringen föreslagit. För denna utbyggnad föreslås ett särskilt anslag på 250 miljoner kronor. Studiestöd för ca 10 000 personer föreslås i samma motion i yrkande 3, som remitterats till socialförsäkringsutskottet. Motionärerna hänvisar till att sökandetrycket är hårt, inte minst på grund av arbetsmarknadsläget för ungdomar. De extra platserna bör fördelas av regeringen, som därvid enligt motionärerna bör prioritera små och mellanstora högskolor, eftersom det är vid dessa som en utökning främst är möjlig.
Några motioner tar upp behovet av utbyggnad av högskoleutbildningen i vissa regioner. Motion 1993/94:Ub724 (s) avser Västsverige, där utbyggnad föreslås med 1 350 platser, varav 1 000 vid de mindre högskolorna (i Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla) (yrkande 2). I Västsverige utvecklas nu ett nätverk mellan regionens universitet och högskolor för samarbete med sikte på hög kvalitet inom forskning och grundutbildning. Syftet är både att åstadkomma bättre koppling mellan grundutbildning och forskning och att utveckla kompetenscentra med lokal förankring i industri och samhälle (yrkande 1). -- Volymen på högskoleutbildning i Södermanland måste öka, liksom tillgängligheten, heter det i motion 1993/94:A468 (s) yrkande 2. Motionärerna anser att målsättningen bör vara att både Västmanland och Södermanland skall få egna slagkraftiga högskolor. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 4 framhålls behovet av fler högskoleplatser i skogslänen.
Förslag om utökat platsantal vid vissa mindre och medelstora högskolor framförs i ett antal motioner, som alla hänvisar till arbetsmarknadsläget och näringslivets situation i resp. högskolas omgivning samt till högskolans kapacitet. Det gäller Högskolan i Borås, som i motion 1993/94:Ub639 (c) föreslås få ytterligare 200 platser (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att högskolan i sin förenklade anslagsframställning anmält att den kan ta emot ett utökat utbildningsuppdrag av denna omfattning. -- Högskolan i Falun/Borlänge bör tillföras ytterligare 335 helårsplatser under budgetåren 1994/95 och 1995/96, anförs det i motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 2, där också högskolans förenklade anslagsframställning åberopas. -- Ytterligare drygt 260 helårsplatser bör tillföras Högskolan i Karlskrona/Ronneby enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande 1. Samma förslag framförs i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1, som också hänvisar till högskolans förenklade anslagsframställning. -- Ytterligare 200 platser behövs i grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad, enligt motion 1993/94:Ub675 (s) yrkande 3. -- Högskolan i Skövde bör enligt motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare 240 helårsplatser per år. -- Antalet utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö bör utökas, främst på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningsvägarna, anförs det i motion 1993/94:Ub623 (s) yrkande 2. -- Högskolan i Örebro har potential att erbjuda ytterligare platser i högskoleutbildning och bör därför tilldelas resurser motsvarande ytterligare 200 nybörjarplatser fr.o.m. hösten 1994, enligt motion 1993/94:A413 (s) yrkande 6. Det gäller såväl teknisk som annan utbildning, t.ex. lärarutbildning.
För kvinnor, särskilt de som väljer att studera senare i livet, är närhet till utbildning på eftergymnasial nivå avgörande för möjligheten att studera, anförs det i motion 1993/94:A815 (c) yrkande 31. De små och medelstora högskolorna kan enligt motionärerna tillgodose en del av denna grupps krav liksom en väl utbyggd möjlighet att studera på distans.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Även när treårsbudgeten antogs vid förra riksmötet (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) förelåg motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om en betydligt större dimensionering än vad regeringen då föreslagit. Yrkandena avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade då till ansvaret för landets ekonomi, som kräver att stora ytterligare utgiftsåtaganden för staten kan finansieras utan ytterligare ökning av budgetunderskottet. Vidare ansåg utskottet det omöjligt att genomföra de begärda utökningarna och samtidigt kräva att utbildningen skall genomföras med ökad kvalitet. Det nya resurstilldelningssystemet och det ökade egna beslutsutrymmet för läroanstalterna kunde, anförde utskottet, väntas medföra goda utsikter för att högskolans kapacitet skulle bli väl utnyttjad, och därmed att behovet av välutbildad personal på olika poster skulle bli bättre tillgodosett. Utvecklingen under det senaste året har inte gett utskottet anledning att ändra uppfattning på dessa punkter.
Hur kvaliteten har utvecklats i den högre utbildningen under det senaste året finns det ännu inte någon tillförlitlig rikstäckande bedömning av. Det nya resurstilldelningssystemet borde, ansåg utskottet vid förra riksmötet (bet. 1992/93:UbU14 s. 35), så snart som möjligt tillföras incitament för universiteten och högskolorna att aktivt arbeta med kvalitetsfrågor. Som nämnts i det föregående har regeringen nyligen i proposition 1993/94:177 om utbildning och forskning lagt fram förslag beträffande principerna för detta. Utskottet kommer att behandla förslaget i ett senare betänkande.
När det gäller extra satsningar på basår och distansutbildning anser utskottet att regeringens förslag i kompletteringspropositionen bör avvaktas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del.
Flera motioner tar upp förslag om utökning av den högre tekniska utbildningen.
Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet begär i motioner att en utredning tillsätts om en ny teknisk högskola. I motionerna 1993/94:Ub715 (s) yrkande 11 och 1993/94:Ub906 (s) yrkande 14 framhålls att en expansion av den tekniska utbildningen och även forskningen är nödvändig. Den snabbaste vägen att åstadkomma detta är, enligt den förstnämnda motionen, att bygga på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörs- och ingenjörsutbildning. Den strategin förordas i det korta perspektivet. Samtidigt vill motionärerna ge dessa utbildningar och den tekniska forskningen det lyft som ligger i att etablera ytterligare en teknisk högskola, varför de vill att denna fråga skyndsamt utreds. Därvid måste också rekryteringsunderlaget beaktas, så att inte en nysatsning görs som skulle leda till allvarliga svårigheter att rekrytera till redan etablerade utbildningar. Förslaget om att utreda förutsättningarna för en ny teknisk högskola framförs även i motion 1993/94:N305 (s) yrkande 11. I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 15 anförs att Vänsterpartiet vill att en ny teknisk högskola skall byggas. Regeringen bör utreda frågan, säger motionärerna.
Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske under de närmaste åren. Då instämde utskottet (s. 47) i regeringens uppfattning att den nödvändiga utbyggnaden med fördel kan ske genom att de befintliga tekniska högskolorna och de universitet som har examensrätt för civilingenjörsexamen utvidgar sitt samarbete med andra högskolor på olika håll i landet. Detta är också den lösning som på kort sikt förespråkas i motion 1993/94:Ub715. Utskottet anser att denna lösning är att föredra, eftersom den är den minst kostnadskrävande. En ny teknisk högskola skulle, enligt beräkningar som redovisas i den nyligen framlagda propositionen om utbildning och forskning (prop. 1993/94:177 s. 52), kräva driftkostnader för grundutbildning och forskning på ca 400 miljoner kronor per år. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening inte begära någon utredning om en ny teknisk högskola, utan avslå motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11.
Sex motioner för fram förslag om inrättande av civilingenjörsutbildning vid ytterligare läroanstalter. Högskolan i Karlstad bör enligt motion 1993/94:Ub675 (s) tillföras ökade resurser för att kunna anordna civilingenjörsutbildning inom områdena skogskemi och telekommunikation (yrkande 2). Högskolan har både kompetens och infrastrukturella förutsättningar som gör detta möjligt, hävdar motionärerna. -- Den tekniska utbildningen vid Högskolan i Örebro bör förstärkas, anförs det i motion 1993/94:A413 (s) yrkande 7. Den påbörjade civilingenjörsutbildningen, som genomförs i samverkan med Linköpings universitet, bör permanentas och Högskolan i Örebro få fasta forskningsresurser. En studie av förutsättningarna för etablering av ytterligare en teknisk högskola i landet bör omfatta såväl möjligheterna till utveckling av samarbete mellan Högskolan i Örebro och Linköpings universitet som möjligheterna att etablera en ny teknisk högskola i Örebro, anför motionärerna. -- Lokalisering av civilingenjörsutbildning till Mitthögskolan föreslås i motion 1993/94:Ub628 (s). Motionärerna påpekar att Mitthögskolan har den största tekniska utbildningssektorn utanför de tekniska högskolorna och de större universiteten, och att den genom sin satsning på forskningsanknytning av de längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som redan finns där har bättre förutsättningar än någon annan av de mindre och medelstora högskolorna för att starta civilingenjörsutbildning. Även motion 1993/94:T215 (s) yrkande 5 förespråkar civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan. -- Hela regionen västra Mälardalen skulle vinna på att det etablerades en ny teknisk högskola i Västerås, som är en ort med mycket goda förutsättningar för att hysa en sådan högskola, anförs det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 1. Fullständig civilingenjörsutbildning bör förläggas till Västerås i både elektroteknik och maskinteknik, enligt motion 1993/94:Ub685 (c). Efter hand bör även ytterligare civilingenjörsprogram förläggas dit, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att examensrätt för civilingenjörsexamen beslutas av regeringen efter ansökan av resp. läroanstalt och beredning av Kanslersämbetet. Ingen av de fyra av motionsyrkandena berörda högskolorna (Högskolan i Karlstad, Högskolan i Örebro, Mitthögskolan och Mälardalens högskola) har ansökt om sådan examensrätt. Regeringen anför i propositionen (s. 89) att beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under pågående treårsperiod bör föregås av överväganden om examensrätten skulle medföra resursanspråk av en avgörande omfattning. Enligt regeringen bör erfarenheter ha vunnits av effekterna av den nya studieordningen och resurstilldelningssystemet, innan beslut fattas som eventuellt kan medföra ökade permanenta kostnader. Utskottet, som delar denna uppfattning, anser att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675 yrkande 2, 1993/94:Ub685, 1993/94:Ub738 yrkande 1, 1993/94:A413 yrkande 7 och 1993/94:T215 yrkande 5.
Ett grundläggande problem som hämmar möjligheterna att utöka den tekniska högskoleutbildningen är enligt motion 1993/94:Ub715 (s) att alltför få ungdomar väljer gymnasieskolans teknisk/naturvetenskapliga program. Ungdomar med naturvetenskaplig bakgrund från gymnasieskolan behövs också för t.ex. olika lärarutbildningar, vilket ytterligare accentuerar behovet av att förmå fler ungdomar att välja denna utbildningsväg. Motionärerna, som har noterat att regeringen påbörjat visst arbete på området, vill att regeringen för riksdagen skall redovisa en samlad strategi i frågan om att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier (yrkande 10).
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen (s. 28) redovisar flera initiativ som den tagit i syfte att öka rekryteringsbasen för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS) har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och naturvetenskaplig profil. Ett särskilt mål är att framför allt kvinnor skall stimuleras att söka till utbildningar inom dessa områden. För verksamheten vid vissa s.k. science centers ställer regeringen stöd till förfogande inom ramen av 6 miljoner kronor under en tvåårsperiod. Förnyad prövning av verksamheten aviseras inför budgetåret 1995/96. Vidare noterar utskottet att regeringen i februari 1993 tillkallade en arbetsgrupp för att behandla frågor om kvinnligt och manligt i skolan. Arbetsgruppen har presenterat en delrapport, en antologi för kunskap och debatt, hösten 1993 och kommer att slutföra sitt uppdrag under våren. I den utvecklingsplan för skolväsendet som regeringen nyligen redovisat (skr. 1993/94:183) sägs bl.a. att regeringen räknar med att inom några år ha underlag för en bedömning av om det finns anledning till förändringar av det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att begära en sådan redovisning som föreslagits i motionsyrkandet, vilket således bör avslås.
En utökning av YTH (som motionärerna vill kalla yrkeshögskolan) från dagens ca 1 000 platser till på sikt 2 500 platser bör planeras, enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 3. För att Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen är det, hävdar motionärerna, nödvändigt att såväl industrianställda som anställda inom olika servicenäringar får möjligheter att utveckla sitt kunnande. YTH är en utbildningsform som har tillkommit just för detta ändamål.
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Det av Utbildningsdepartementet inledda arbetet med att utveckla en kompetensstrategi -- Agenda 2000 - är ett uttryck för detta. Utskottet erinrar om att högskolornas utbildningsutbud nu i huvudsak beslutas på lokal nivå av resp. högskolestyrelse. En viss central styrning sker genom krav på antalet avlagda examina omfattande minst 120 poäng (vid konstnärliga högskolor minst 80 poäng) samt på ett visst antal examinerade med civilingenjörs-, läkar-, tandläkar-, grundskollärar- och gymnasielärarexamen. Inom ett utbildningsområde, t.ex. det tekniska, sker ingen annan central styrning än den som ligger i kravet på antalet avlagda civilingenjörsexamina. För närvarande har 15 universitet och högskolor rätt att utfärda yrkesteknisk högskoleexamen. Av motioner till detta riksmöte framgår att åtminstone någon högskola utöver dessa planerar att anordna YTH. Utskottet anser inte att det finns skäl att särskilt begära att regeringen planerar en utbyggnad just av YTH-utbildningen. Riksdagen bör således enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub715 yrkande 3.
Vid föregående riksmöte anförde regeringen att den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen inom universitet och högskolor borde minska kraftigt mot bakgrund av att arbetsmarknadens behov av personer med denna utbildning väntas minska under hela återstoden av 1990-talet (prop. 1992/93:169 s. 47, bet. UbU14, rskr. 363). Regeringen ansåg vidare att vissa högskolor lämpligen borde utvecklas i riktning mot den privata sektorn och näringslivet, medan deras utbildning inriktad mot den offentliga sektorn borde minska. Detta gäller bl.a. högskolorna i Falun/Borlänge, Halmstad, Gävle/Sandviken, Karlskrona/Ronneby och Skövde samt Mälardalens högskola. Utbildningsuppdragen för dessa högskolor utformades i enlighet med detta. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. När den nya högskoleförordningen (1993:100) med examensordningen utfärdades, gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen till de universitet och högskolor som tidigare haft fritidspedagog- och/eller förskollärarlinjen, med undantag för högskolorna i Falun/Borlänge och Halmstad samt Mälardalens högskola. Dessa högskolor kompenserades med en utökning av resurserna inom områdena teknik, ADB, ekonomi och språk.
Mälardalens högskola bör ges förutsättningar att snabbt kunna starta utbildning på barnomsorgsområdet, framhålls det i motion 1993/94:Ub738 (s) yrkande 2. Sedan examensrätten fråntagits högskolan har verksamheten fortsatt i form av fortbildning. Institutionen vid Mälardalens högskola arbetar också med internationella kontakter och säljer kunnande på barnomsorgsområdet till USA. Kompetensfrågan är det stora problemet, sedan basen urholkats genom att grundutbildningen tagits bort. En förbättrad arbetsmarknad kommer att öka efterfrågan på barnomsorg, hävdar motionärerna. Det är därför enligt deras mening av största vikt att Mälardalens högskola åter ges möjlighet att utfärda barn- och ungdomspedagogisk examen.
Utskottet har inhämtat att antalet antagna till barn- och ungdomspedagogisk utbildning genom den samordnade antagningen via VHS har minskat med 17 % mellan läsåret 1992/93 och innevarande läsår. Enligt regeringens bedömning förra året (prop. 1992/93:169 s. 60) borde en nedskärning med vad som motsvarar ca 25 % av nuvarande kapacitet ske. De medel som i det nya styrsystemet står statsmakterna till buds för att påverka utbildningsvolymen inom ett visst område är dels examensordningen, dels utbildningsuppdragen. Genom en avvägning av vilket antal helårsprestationer inom olika utbildningsområden som läroanstalten kan få ersättning för, styrs i viss mån hur många studenter som resp. läroanstalt kan anta till olika utbildningar. Utbildningsuppdragen för den nu pågående treårsperioden har utformats för att svara mot en planerad minskning av den totala utbildningsvolymen i landet på detta område av den storleksordning som regeringen förordade. Det finns anledning att vänta att vissa högskolor kommer att minska sin antagning till denna utbildning ytterligare under de närmaste åren.
Utskottet anser att de skäl som låg bakom att Mälardalens högskola inte gavs examensrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen fortfarande är bärande. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub738 yrkande 2.
Sju motioner tar upp frågan om examensrätt för grundskollärarlinjens inriktning mot årkurserna 4--9. Motion 1993/94:Ub664 (v) yrkande 1, 1993/94:Ub677 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub688 (c) yrkande 1 avser Högskolan i Gävle/Sandviken. Motionärerna framhåller att denna högskola, där det i dag anordnas både barn- och ungdomspedagogisk utbildning och grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 1--7, har mycket goda förutsättningar att också anordna inriktningen mot årskurserna 4--9. En samverkan skulle kunna ske mellan dessa tre utbildningar. Det anförs att lärarkompetens finns, forsknings- och utvecklingsarbete har påbörjats och högskolan har byggt upp ett kontaktnät för utbyte av såväl lärare som studenter. Enligt motion 1993/94:Ub664 yrkande 2 bör Högskolan i Gävle/Sandviken tilldelas ytterligare medel budgetåret 1995/96 för att utveckla och starta denna utbildning. -- Motion 1993/94:Ub606 (m) avser Högskolan i Jönköping, som enligt riksdagens beslut skall överföras i stiftelseform. Motionären anser att jämvikten och jämbördigheten mellan de olika delarna av den blivande stiftelsehögskolan skulle upprätthållas bättre, om grundskollärarutbildningen där kompletterades med inriktningen mot årskurserna 4--9. Detta utgör även en väsentlig förutsättning för en effektiv organisation med gemensamt kompetensutnyttjande inom stiftelsehögskolan, enligt motionären. -- Motionerna 1993/94:Ub646 (c), 1993/94:Ub649 (s) och 1993/94:T215 (s) yrkande 9 avser Mitthögskolan. Enligt de båda förstnämnda motionerna har Mitthögskolan mycket goda förutsättningar att anordna denna utbildning, genom att högskolan har tillgång på lektorskompetenta lärare inom samtliga kärnområden för grundskollärarutbildning. Det finns ett stort rekryteringsbehov av grundskollärare med inriktning på årskurserna 4--9 i Jämtlands och Västernorrlands län samt i norra Hälsingland. I motion 1993/94:T215 anges att utbildningen bör förläggas till Härnösand, som är en av de fyra orter där Mitthögskolan har kontinuerlig verksamhet.
Utskottet hänvisar till att dessa tre högskolor har ansökt om examensrätt för grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9, något som även motionärerna har uppmärksammat. Ansökningarna befinner sig för närvarande under prövning hos Kanslersämbetet. Utskottet ansluter sig, som nämnts i det föregående till vad regeringen (s. 89) anfört om beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under pågående treårsperiod.
Vid sin behandling av propositionen om lärarutbildning för två år sedan anförde utskottet att om en närmare analys av lärarbehovet på längre sikt visade att dimensioneringen av den dittillsvarande grundskollärarlinjen med inriktning på årskurserna 4--9 behövde ökas, utgick utskottet från att högskolorna i Luleå och Sundsvall/Härnösand skulle komma i fråga som lokaliseringsorter för nytillkommande platser (prop. 1991/92:75, bet. UbU20 s. 57, rskr. 282). Utskottet hänvisar vad gäller Mitthögskolan till vad som då anfördes. Högskolan i Luleå har redan tilldelats examensrätt för grundskollärarexamen med denna inriktning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646, 1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2, 1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9.
Examensrätt för specialpedagogexamen bör enligt motion 1993/94:Ub677 (s) yrkande 4 ges till Högskolan i Gävle/Sandviken. Motionärerna påpekar att specialpedagogutbildning numera inte anordnas någonstans i Uppsala universitets region, samt att ett problem är att alltför få lärare söker till utbildningen på de fyra orter i landet där den nu finns. Detta talar enligt deras mening för att utbildningen bör etableras även vid Högskolan i Gävle/Sandviken, som tidigare haft speciallärarutbildning och som har god kompetens på området.
Utskottet erinrar om att frågan om examensrätt avgörs av regeringen efter ansökan från läroanstalten och prövning genom Kanslersämbetet. Enligt vad utskottet inhämtat har Högskolan i Gävle/Sandviken inte ansökt om examensrätt för specialpedagogexamen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Högre konstnärlig utbildning i Skåne tas upp i tre motioner, nämligen 1993/94:Ub609 (s) och 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 1 samt 1993/94:Ub660 (s). I de båda förstnämnda motionerna understryks vikten av att Lunds universitet får den rätt att ge konstnärlig högskoleexamen i konst och design som universitetet ansökt om. Det är enligt motionärerna oacceptabelt att det inte finns någon konsthögskola i Skåne, en av landets storstadsregioner, som dessutom har mycket goda förutsättningar för sådan verksamhet genom sitt aktiva konstliv och genom närheten till den europeiska kontinenten. En konsthögskola i Malmö avses bygga på de s.k. Forumskolorna och bedrivas i befintliga lokaler. I motion 1993/94:Ub660 anförs att om konstnärlig högskoleutbildning kommer till stånd i Malmö, så bör åtminstone någon del av utbildningen ske på Österlen i form av en filial till Malmö.
Utskottet konstaterar att regeringen numera har tagit ställning till Lunds universitets ansökan och beslutat att Lunds universitet får utfärda konstnärlig högskoleexamen i konst och design (ändring i högskoleförordningen, 1994:37). Motionerna 1993/94:Ub609 och 1993/94:Ub706 yrkande 1 är därmed tillgodsedda, varför de bör avslås. Utskottet erinrar om att det är vederbörande läroanstalt som själv beslutar om var utbildning som den ansvarar för skall förläggas. Det uttalande om detta som riksdagen gjorde efter förslag av utskottet i betänkande 1989/90:UbU18 s. 13--14 avsåg de dåvarande allmänna utbildningslinjerna. Sedan dess har läroanstalternas självständiga ansvar för sin verksamhet ytterligare förstärkts. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub660.
Frågor som rör fasta forskningsresurser vid ytterligare högskolor tas upp i flera motioner.
Minst en högskola, förslagsvis någon av de f.d. universitetsfilialerna, bör byggas ut till universitet, enligt motionerna 1993/94:Ub691 (c) och 1993/94:Ub722 (c) yrkande 1. Enligt den förstnämnda motionen bör regeringen utreda formerna för detta och återkomma till riksdagen senast inför nästa forskningspolitiska proposition. I den andra motionen anförs att grundutbildning och forskning hör ihop. Med en bättre fördelning av ekonomiska insatser och forskningsresurser skulle, anser motionärerna, de mindre och medelstora högskolornas betydelse både för den nationella och den regionala utvecklingen mångfaldigas. I motionerna påtalas att de mindre och medelstora högskolorna har drygt 20 % av studenterna, men bara 10 % av resurserna. Kostnaderna för ett nytt universitet kan enligt båda motionerna finansieras inom befintliga anslag genom omfördelning mellan olika orter. Dessutom finns det, påpekar motionärerna, pengar kvar i löntagarfonderna, som bör användas för en fortsatt decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen och forskningen.
Mitthögskolan bör byggas ut till universitet, enligt motionerna 1993/94:Ub640 (s) och 1993/94:T215 (s) yrkande 4. Detta behövs för regionens långsiktiga utveckling. I den förstnämnda motionen påtalas också att Mitthögskolan har en mycket god tillgång på forskarutbildade lärare och att mer än 100 doktorander är knutna till denna högskola. Utvecklingen av forskningen vid Mitthögskolan har hittills enligt motionärerna till stor del finansierats med externa medel, som är kortsiktiga. De nuvarande statliga anslagen för forskningsstödjande åtgärder bör därför kompletteras med anslag för forskning och forskarutbildning, anser de.
I motionerna 1993/94:Ub675 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub736 (m, fp, c, kds) anförs att Högskolan i Karlstad nu är nära att uppfylla kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för forskning och forskarutbildning. Enligt den sistnämnda motionen bör riksdagen anta en plan över hur högskolan under de närmaste åren skall kunna ta de ytterligare steg som erfordras (yrkande 2). Motionärerna anger fem "nischer" som lämpliga för samverkan mellan Högskolan i Karlstad å ena sidan och framtidsbranscher och offentliga institutioner å den andra (yrkande 3).
Det är viktigt att högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona/Ronneby tillsammans med Lunds universitet utvecklar ett nätverkssamarbete med forskarutbildning och fasta forskningsresurser, sägs det i motion 1993/94:Ub623 (s) yrkande 1.
Motion 1993/94:Ub703 (kds) tar upp frågan om bedömningsgrunder för ett beslut om att ge någon eller några medelstora högskolor fasta forskningsresurser inför nästa treåriga budgetperiod. Riksdagen bör enligt motionärerna begära en utredning som tar sikte på att finna sådana bedömningsgrunder.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att forskningspolitiska beslut under det senaste decenniet har fattats för treårsperioder, senast vid föregående riksmöte för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Frågan om att förlägga fasta forskningsresurser till ytterligare högskolor är av den arten som hör hemma i ett sådant sammanhang. I den senaste forskningspropositionen (s. 198) anförde regeringen att det är viktigt att kvalificerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor, inklusive de mindre och medelstora högskolorna. Finansieringen av forskningen vid de sistnämnda högskolorna kan enligt nämnda proposition ske genom den rörliga resursen inom fakultetsanslagen, genom externa anslag och genom anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Frågan om att inrätta ytterligare ett eller flera universitet togs inte upp i propositionen. Motionsyrkanden om att tillföra Mitthögskolan fasta forskningsresurser avstyrktes då av utskottet (s. 43 f.) och avslogs av riksdagen.
Yrkandet om en utredning för att hitta bedömningsgrunder förutsätter att riksdagen redan nu tar ställning för att ytterligare någon högskola skall ges fasta forskningsresurser inför nästa treåriga planeringsperiod. Utskottet är inte berett att förorda ett sådant ställningstagande.
Även för den grundläggande högskoleutbildningen gäller nu en treårig budgetperiod, 1993/94--1995/96. Utskottet är inte berett att medverka till omfördelning mellan läroanstalterna under löpande treårsperiod.
Regeringen har nyligen i proposition 1993/94:177 lagt fram förslag om hur de medel som nu återstår av de tidigare löntagarfonderna skall användas. Där föreslås att 16,45 % av dessa medel skall avsättas till en stiftelse med ändamål bl.a. att stödja profilforskning vid mindre och medelstora högskolor inom deras särskilda styrkeområden i samarbete med näringslivet. Förslaget kommer att behandlas av utskottet i ett senare betänkande.
Uppfattningen att utbildning och forskning hör ihop delar utskottet -- liksom regeringen -- med motionärerna. När det gäller resurstilldelningen till de mindre och medelstora högskolorna i relation till övriga delar av högskoleväsendet konstaterar utskottet att förevarande proposition innebär att de mindre och medelstora högskolorna tilldelas 22 % av anslagen till grundutbildning, vilket väl svarar mot deras andel av totalantalet studenter enligt vad som uppges i motionerna. Av de totala anslagen till grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt forskningsstödjande åtgärder föreslås de mindre och medelstora högskolorna bli tilldelade drygt 11 %. Därvid bör noteras att anslagen till universiteten och fackhögskolorna för forskning och forskarutbildning används även för forskning vid mindre och medelstora högskolor. De forskarutbildade lärarna vid dessa högskolor ingår i fakulteterna vid universiteten och fackhögskolorna och har samma rätt som övriga lärare inom resp. fakultet när det gäller att få medel för forskning ur den s.k. rörliga resursen.
Fr.o.m. innevarande budgetår finns under anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor ett belopp på ca 40 miljoner kronor beräknat för stöd till nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera mindre och medelstora högskolor och å andra sidan ett eller flera universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Medlen fördelas av regeringen, som nyligen beslutat tilldela högskolorna i Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Växjö sammanlagt 7 360 000 kr för samarbete i nätverk med Lunds universitet ur det nämnda anslaget budgetåret 1993/94.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de föreliggande motionerna om fasta forskningsresurser till ytterligare högskolor inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen bör således avslå motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 1, 1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1, 1993/94:Ub691, 1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1, 1993/94:Ub736 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:T215 yrkande 4.
3. Fristående högskolors villkor
En redogörelse lämnas i propositionen över regleringen av examensrätten för offentliga lärosäten och för enskilda utbildningsanordnare. I högskoleförordningen (1993:100) anges i bilaga 3, examensordningen, dels vilka examina som får avläggas inom den grundläggande högskoleutbildningen vid lärosäten med offentlig huvudman, dels vilka examina som de olika universiteten och högskolorna har rätt att utfärda. Rätten för enskilda utbildningsanordnare att ge sådana examina som tas upp i examensordningen regleras i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Regeringen avgör ärenden om examensrätt efter rekommendation av Kanslersämbetet.
Kanslersämbetet gör på Utbildningsdepartementets uppdrag en helhetsbedömning av utbildningsanordnarens förutsättningar att upprätthålla den kvalitet som krävs för att examensrätt skall kunna beviljas. Vid sin bedömning ser Kanslersämbetet till följande kriterier: lärarkompetens och kompetensutveckling, behörighet och antagning, utbildningens organisation och omfattning, ämnesdjup och ämnesbredd, kritisk och kreativ miljö, bibliotek och litteraturförsörjning, lokaler och utrustning, internationalisering, övergångsmöjligheter till forskarutbildning, utvärdering och kvalitetssäkring. Därutöver är för vissa examina frågor om forskningsaktivitet och utbildningsaktivitet på högre nivåer inom grundläggande utbildning av stor betydelse.
I propositionen erinras om att vissa enskilda utbildningsanordnare (fristående högskolor) fått examensrätt utan särskild prövning genom övergångsbestämmelserna till lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Regeringen har därefter och efter Kanslersämbetets prövning givit tre teologiska utbildningsanordnare vissa examensrättigheter. I avtal mellan staten och var och en av dessa tre har det stadgats om villkor för statsbidrag. De teologiska fristående högskolorna skall delta i sådana uppföljningar och utvärderingar som staten anordnar för offentliga universitet och högskolor. De är skyldiga att avge redovisningar enligt samma krav som gäller för statliga myndigheter. Därutöver har bl.a. överenskommits villkor för att avgifter skall få tas ut samt för antagning av studenter.
Fristående högskolor bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 13 omfattas av högskolelagen och högskoleförordningen. Motionärerna anser att det är allvarligt att riktlinjerna för prövning av examensrätt för fristående högskolor inte innefattar studenternas möjlighet till inflytande och representation (yrkande 12). Vidare ser motionärerna allvarligt på att regeringen gett examensrätt till de tre teologiska högskolorna som -- genom att de är s.k. fristående högskolor -- inte omfattas av högskolelag och högskoleförordning (yrkande 14).
Utskottet vill framhålla att för fristående högskolor gäller dels bestämmelserna i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, dels de villkor som ställts upp i avtal mellan staten och högskolan. I lagen föreskrivs att en enskild utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfärda examina är skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen (1992:1434). Det står vidare de enskilda utbildningsanordnarna fritt att i egna bestämmelser ta in centrala delar av högskolelagen och högskoleförordningen. Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub714 yrkandena 12, 13 och 14.
4. Övriga utbildningsfrågor
Högskoleutbildningar anpassade till invandrares särskilda förutsättningar behövs, enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 20. Motionärerna framhåller att invandrare ofta har i utlandet eller i Sverige förvärvad utbildning, yrkeskunskaper och dubbel kulturkompetens samt behärskar flera språk. Speciella kurser, anpassade till deras förutsättningar, t.ex. med kombination teknik/ekonomi/ekologi/internationell handel skulle ge Sverige en särskild kompetens till stor glädje för framtiden.
Utskottet delar motionärernas åsikt att invandrares särskilda kompetens bör tas till vara i högskoleutbildningen och även i arbetslivet. Det är viktigt för vårt land att så framdeles sker i större utsträckning än hittills. Den ökade lokala friheten och den större flexibilitet som följt av att linjesystemet ersatts med examensordning med bl.a. generella examina medför enligt utskottets mening bättre förutsättningar att förverkliga det som motionärerna föreslår. Det ankommer dock inte på riksdagen och regeringen att besluta om detta, utan på varje universitet eller högskola. Utskottet utgår från att de känner ansvar för detta. Något tillkännagivande av riksdagen är därför inte påkallat, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 20.
Enligt motion 1993/94:Ub634 (m, s, fp, c, kds) bör det inrättas en yrkesexamen för laboratorieassistenter. Detta har, anför motionärerna, bl.a. uttalats av Socialstyrelsen i samband med remissförfarandet inför beslut om den nya högskoleförordningen. De tretton vårdhögskolor som i dag anordnar utbildningen kommer fr.o.m. i år att förlänga den från 90 poäng till 120 poäng och förändra studieplanen så att en större del är av mer generell karaktär, medan specialiseringen får mindre utrymme.
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte två motioner med motsvarande yrkanden. De avstyrktes då av utskottet, som hänvisade till att regeringens överväganden med anledning av utredningen om vårdhögskolorna borde avvaktas (bet. 1992/93:UbU14 s. 67). I proposition 1993/94:177 har regeringen nu lagt fram sina förslag rörande vårdhögskolornas organisatoriska ställning m.m. Utskottet kommer att behandla dessa i ett senare betänkande. Frågan om yrkesexamen för laboratorieassistenter berörs inte i nämnda proposition. Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva frågan om en sådan examen mot bakgrund bl.a. av vad Socialstyrelsen och motionärerna anfört.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub634.
En utredning bör göras om möjligheterna för ämnet arbetsterapi att etableras som ämne för forskarutbildning, enligt motion 1993/94:Ub630 (s). De arbetsterapeuter som i dag går vidare till forskning måste ta sin forskarexamen inom ramen för andra ämnen. En konsekvens av bristen på svensk forskning i ämnet arbetsterapi är att grundutbildningens forskningsanknytning och undervisning baseras på i huvudsak amerikansk forskning. De amerikanska modellerna för rehabilitering kan emellertid, enligt motionärerna, inte okritiskt användas i det svenska samhället. De ser en risk för att nya eller icke etablerade ämnen kommer till korta, när professurer fr.o.m. innevarande budgetår inrättas genom lokala beslut av resp. universitet eller högskola.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten för vårt samhälle av rehabilitering genom insatser av bl.a. välutbildade arbetsterapeuter. Utbildningen av denna yrkesgrupp skall, liksom all annan högskoleutbildning, vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. Det är därför självfallet viktigt att den vetenskapliga grunden för arbetsterapeututbildningen utvecklas. Kvaliteten och förnyelsekraften i universitetens och högskolornas verksamhet är, som regeringen framhöll i proposition 1992/93:170 (s. 164), av stor betydelse för den långsiktiga kompetens- och kunskapsuppbyggnaden inom alla samhällssektorer. Utskottet anser dock inte att statsmakterna bör återgå till att ta ansvar för hur kunskapen organiseras i ämnen. Det bör förbli ett ansvar för forskarsamhället att avgöra när den pågående vetenskapliga utvecklingen motiverar etablering av nya ämnen för lärartjänster inom högskolan och för forskarutbildning. Såvitt utskottet känner till har hittills inte någon professur inrättats i arbetsterapi. Utskottet utgår från att fakulteterna vid universitet och högskolor känner ansvar för forskningsanknytning av all grundläggande högskoleutbildning.
I proposition 1993/94:177 har regeringen nyligen lagt fram förslag om en stiftelse, vars avkastning skall gå till forskning och forskarutbildning på vårdområdet samt till forskning med inriktning på allergier och annan överkänslighet. Eftersom arbetsterapi tillhör vårdområdet och ingår i de medellånga vårdutbildningarna finns skäl att anta att nya resurser till forskning också kan tillfalla arbetsterapiforskning. Utskottet kommer att behandla proposition 1993/94:177 under våren.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630.
Socialdemokraterna menar i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 2 att den yrkestekniska högskoleutbildningen (YTH) om 60 poäng bör vidareutvecklas. De anser också att benämningen bör ändras till yrkeshögskola, och att nya former för samverkan med arbetslivet bör sökas. I motion 1993/94:Ub614 (s) yrkande 1 beskrivs planer inom Högskolan i Trollhättan/Uddevalla på att ge YTH enligt en ny modell. Den innebär i korthet att utbildningen vänder sig främst till anställda i mindre företag, att studierna bedrivs på deltid och delvis med distansmetoder, samt att studenterna under studietiden gör ett projektarbete inom det egna företaget. Motionärerna vill att regeringen skall utarbeta en plan för sådana förändringar av YTH att det i motionen skisserade projektet kan genomföras vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Utskottet erinrar om att den centrala styrningen av innehåll och uppläggning av grundläggande högskoleutbildning numera inskränker sig till vad som föreskrivs i examensordningen för olika examina. För yrkesteknisk högskoleexamen föreskrivs där att examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 60 poäng. Därtill ställs krav på tidigare, relevant yrkeserfarenhet. Vissa särskilda mål för denna examen anges. Studiernas organisation är däremot en helt lokal fråga. Ett genomförande av den nya modell för YTH som planeras vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fordrar inga andra statsmaktsbeslut än att högskolan efter ansökan hos regeringen beviljas examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. Därutöver fordras att högskolan kan inrymma denna utbildning inom sin medelsram och sitt utbildningsuppdrag. Utskottet noterar att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla hittills inte har ansökt om examensrätt för yrkesteknisk högskoleexamen. I sin senaste, förenklade anslagsframställning anför högskolan att nästa års anslagsframställning kan komma att innehålla förslag till utökat takbelopp, om någon form av yrkesteknisk högskola är möjlig att starta.
När det gäller förslaget om ändrad benämning av YTH noterar utskottet att det enda som numera beslutas centralt är benämningen på examina. Hittills har YTH haft en särställning i studiefinansieringshänseende, nämligen att deltagarna haft rätt till särskilt vuxenstudiestöd. I budgetpropositionen (s. 275) föreslås nu att denna rätt tas bort. Denna fråga bereds av socialförsäkringsutskottet.
Utskottet anser att något förslag från regeringen om nya studieformer för YTH inte behövs och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2.
En utvärdering av verksamheten med s.k. basår bör göras, anser Socialdemokraterna i motion 1993/94:Ub715 yrkande 6. Basåret har klara fördelar genom att det breddar rekryteringsunderlaget till högskoleutbildning med teknisk/naturvetenskaplig/matematisk inriktning, men organisationen är enligt motionärerna inte problemfri. Utbildningen har stor samhörighet med den kommunala vuxenutbildningen. Systemet att den som antas till basår också får en plats reserverad i den högskoleutbildning han eller hon vill påbörja efter dess slut upplevs som en genväg för vissa studenter att få tillträde till attraktiva utbildningar, anför motionärerna. Platsreservationen är från högskolans synpunkt osäker, eftersom studenter inte alltid håller fast vid det utbildningsval de gjort från början.
Utskottet erinrar om att basår -- tekniskt basår -- har funnits länge och har varit ett sätt att säkra rekryteringen av både män och kvinnor till tekniska utbildningar. I nuvarande form startades basår så sent som budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:150 bil. I:6, bet. FiU30, rskr. 350) efter beslut i juni samma år. Endast den första kullen studenter har hittills avslutat basåret och gått över till de egentliga högskolestudierna. I det ovan nämnda femåriga uppdraget till Skolverket och VHS ingår bl.a. att kontinuerligt följa upp hur kommande verksamhet inom ramen för basåret utvecklas. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att arrangemangen kring basåret har visat sig innebära så stora problem, att riksdagen har anledning att begära en utvärdering. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening avslå motionsyrkandet.
5. Anslag till universitet och högskolor m.m.
Vissa universitet och högskolor har genom beslut av regeringen fått nya namn. Universiteten i Göteborg, Umeå och Linköping heter numera Göteborgs, Umeå resp. Linköpings universitet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter Lärarhögskolan i Stockholm. Konsthögskolan heter Kungl. Konsthögskolan.
5.1 Vissa övergripande frågor
Regeringen föreslår att universitet och högskolor skall få ta ut en avgift för forskningsetisk prövning, som forskningsetiska kommittéer inom de medicinska fakulteterna genomför för läkemedelsföretag. För att uppfylla läkemedelslagens (1992:859) krav på att klinisk läkemedelsprövning på människor skall vara etiskt försvarlig (13 §) är nämligen läkemedelsföretagen i praktiken hänvisade till att få en granskning och bedömning från någon av de etiska kommittéerna vid de medicinska fakulteterna. Regeringen anser det då rimligt att läkemedelsföretagen betalar för prövningen.
Utskottet har inget att invända mot förslaget och föreslår att riksdagen godkänner det.
I forskningspropositionen 1993 (prop. 1992/93:170 avsnitt 8, s. 209--213) behandlades frågan om formerna för finansiering av nationella forskningsanläggningar samt vissa s.k. nationella forskningsresurser. Med det sistnämnda avsågs vissa mindre, ofta tvärvetenskapliga anläggningar av stort nationellt intresse. Som exempel nämndes arkeologiska laboratorier som utför naturvetenskapliga analyser, nämligen laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi och det keramiska laboratoriet vid Lunds universitet och det miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet. Enligt propositionen skulle dessa anläggningar, där så erfordras, utses och hanteras i samråd mellan berörda forskningsråd. Regeringen anmälde sin avsikt att inför budgetåret 1994/95 återkomma till riksdagen med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.
Till de nationella forskningsanläggningarna återkommer utskottet i det följande (avsnitt 5.2, 5.3 samt 6.5).
I budgetpropositionen anför regeringen nu om de nationella forskningsresurserna (s. 244) att frågan bör ytterligare övervägas. Det sägs vidare att det ankommer på respektive värduniversitet att tillföra laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna upprätthållas. Något förslag om överföring av finansieringsansvaret från resp. universitet till något eller några forskningsråd framläggs således inte. Medelsberäkningen under resp. universitets anslag har inte påverkats av regeringens ställningstagande i fråga om de nu aktuella nationella forskningsresurserna.
I fyra motioner framförs invändningar mot vad regeringen anfört.
Motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 2 anknyter till ett förslag från Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) hösten 1993 att de tre laboratorierna skall finansieras över statsbudgeten på nationell nivå med sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor. Motionärerna anser att laboratorierna skall bekostas inom ramen för anslaget till NFR. Även i motion 1993/94:Ub716 (nyd) föreslås att det skall ankomma på NFR att tillföra laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna upprätthållas både på kort och på lång sikt. Motionären föreslår att riksdagen till NFR anvisar 1 500 000 kr mer än vad regeringen föreslagit. Den föreslagna anslagsökningen anser motionären lämpligen kan finansieras genom motsvarande anslagsminskning vid resp. värduniversitet.
I motion 1993/94:Ub701 (s) anknyter motionärerna också till NFR:s förslag. De noterar att detta förslag innebär att de berörda fakulteterna skall bidra med 840 000 kr, varför den nytillkommande kostnaden för statsbudgeten skulle bli 861 000 kr. Enligt motionärerna är både Lunds och Umeå universitet beredda att ta ett fortsatt ekonomiskt ansvar för dessa internationellt kända laboratorier, i så stor utsträckning som det är möjligt i förhållande till resp. universitets samlade resurser. Motionärerna anser att statsmakterna, genom att peka ut laboratoriernas nationella betydelse, också har ett ansvar att tillskjuta vissa ekonomiska medel till de berörda verksamheterna. Regeringen bör enligt motionärerna snarast återkomma med förslag till riksdagen i detta avseende.
Vänsterpartiet anser i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 21 att Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få det nationella ansvaret för dessa tre laboratorier. Därför föreslås i motionen att riksdagen skall anvisa 861 000 kr utöver regeringens förslag till FRN, vilket tillsammans med viss överföring av fakultetsmedel för två av laboratorierna (840 000 kr) motsvarar av NFR föreslagna medel.
Utskottet delar uppfattningen att medel för dessa nationella forskningsresurser bör tillskjutas på nationell nivå. Utskottet utgår från att regeringen i kompletteringspropositionen kommer att tillskjuta de resurser som erfordras för att verksamheten vid de tre berörda forskningslaboratorierna skall kunna fortsätta i oförminskad omfattning även efter den 1 juli 1994. Med hänsyn härtill anser utskottet att något särskilt uttalande i frågan nu inte är påkallat, varför riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706 yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och 1993/94:Ub716 i denna del.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 25 att ytterligare medel (150 miljoner kronor) skall anslås till forskarutbildningen under ett nytt anslag. Den förstärkning av medlen för forskarutbildning som riksdagen beslutade om förra året (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) räcker enligt motionärerna inte till att omvandla alla existerande utbildningsbidrag till doktorandtjänster, än mindre till att öka antalet doktorander. Det föreslagna nya anslaget, som enligt motionärerna beräknas räcka till omkring 1 000 tjänster, bör fördelas över högskolorna av regeringen.
Utskottet anser att den treårsbudget för universitet och högskolor som riksdagen antog vid föregående riksmöte bör ligga fast. Vidare vill utskottet framhålla att de stiftelser som bildats för strategisk resp. miljöstrategisk forskning samt Riksbankens jubileumsfond som mottagare av donation för kulturvetenskaplig forskning har som ett av sina klart uttalade uppdrag att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387). I den nyligen framlagda propositionen om utbildning och forskning (prop. 1993/94:177) finns ytterligare förslag med syftet att ge utrymme för en utbyggnad av forskarutbildningen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
De föreslagna anslagsbeloppen till universitet och högskolor, forskningsråd m.m. utgår från de beslut som fattades vid föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96.
I avsnitt 1 av detta betänkande anges vilka förändringar som har påverkat regeringens beräkning av beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer. Dessa förändringar har därmed också påverkat beräkningen av anslagsbeloppen under anslagen till grundutbildning.
Vid beräkningen av anslagen till forskning och forskarutbildning har regeringen gjort en omfördelning av 20 miljoner kronor från anslagen till universitet och högskolor samt forskningsråd till anslaget Europeisk forskningssamverkan. Verksamheter inom dessa områden kommer framdeles att ha möjligheter till finansiering via EG:s forskningsbudget, framhåller regeringen. Vidare har forskningsrådens anslag ökats med 10 %, varvid det belopp från det tidigare lokalkostnadsanslaget som har tillförts anslagen till forskning och forskarutbildning vid läroanstalterna har minskats i motsvarande mån. En omfördelning av anslagen till forskning och forskarutbildning med mindre än en halv procent har också gjorts för att finansiera insatser inom den vetenskapliga infrastrukturen och vissa nya uppgifter inom utbildning och forskning.
5.2 Uppsala universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för universitetet föreslår regeringen under anslaget Uppsala universitet: Grundutbildning ett belopp på 705 191 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn till följande förändringar.
Sammanlagt 15 professurer föreslås bli överförda till Uppsala universitet från forskningsråden. Dessutom föreslås att en professur överförs från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
Riksdagen godkände den 17 december 1993 riktlinjer för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. BoU7, rskr. 116). Enligt dessa skall en ny institution för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning inrättas vid Uppsala universitet och lokaliseras till Gävle. För den nya institutionen har regeringen i budgetpropositionen beräknat 14 miljoner kronor under förevarande anslag.
I enlighet med vad regeringen anförde i förra årets forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 211 f.) föreslås nu att finansieringen av vissa s.k. nationella forskningsanläggningar flyttas från resp. värduniversitet till Naturvetenskapliga forskningsrådet. En av dessa anläggningar är The Svedberglaboratoriet i Uppsala. Tandemacceleratorn vid The Svedberglaboratoriet bör dock enligt NFR:s förslag, som regeringen anslutit sig till, även fortsättningsvis tillhöra Uppsala universitet. Det totala belopp som Uppsala universitet ålagts att avsätta för The Svedberglaboratoriet innevarande budgetår är 19 820 000 kr. Därav avser 1 100 000 kr tandemacceleratorn. Från förevarande anslag bör därför 18 720 000 kr överföras till anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.
För ett centrum för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. JoU9, rskr. 87) beräknas 2 miljoner kronor under detta anslag.
Regeringen föreslår till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 868 152 000 kr.
Utskottet har erfarit att medelsberäkningen i propositionen gjorts med förbiseende av att tandemacceleratorn vid The Svedberglaboratoriet även fortsättningsvis skall tillhöra Uppsala universitet. Anslagsbeloppet bör därför ökas med 1 100 000 kr, medan anslaget till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning bör minskas med samma belopp.
I övrigt har utskottet inget att erinra mot medelsberäkningen och föreslår därför att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 869 252 000 kr.
5.3 Lunds universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för universitetet föreslår regeringen under anslaget Lunds universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 165 472 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet, som inte har några invändningar mot medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
I motion 1993/94:Ub706 (fp) yrkande 3 framhålls det som viktigt att vissa statliga läroanstalter i Skåne samverkar. Lunds universitet bör samarbeta med Högskolan i Kristianstad. Studenter som fått grundutbildning vid den sistnämnda högskolan bör aktivt rekryteras till forskarutbildning vid universitetet. Vidare anför motionärerna att lämpliga grundutbildningar bör lokaliseras från Lund/Malmö till Kristianstad, något som universitetet självt kan fatta beslut om.
Utskottet anser inte att något tillkännagivande av riksdagen är påkallat med anledning av motionsyrkandet och föreslår att riksdagen avslår det.
Ett transporttekniskt centrum bör enligt motion 1993/94:A469 (s) yrkande 1 utvecklas vid Lunds tekniska högskola, som ligger mitt i ett kommunikationsområde -- Skåne. I samma motion anförs att miljöproblemen i Skåne är stora och utgör ett hot, men också en möjlighet. Ett miljövetenskapligt tvärfackligt forskningscentrum bör enligt motionärerna skapas vid Lunds universitet (yrkande 10). Detta centrum skulle samarbeta med Högskolan i Kristianstad och Sveriges lantbruksuniversitet och även kunna bli ett kompetenscentrum för energi- och miljöteknik.
Utskottet erinrar om att det står universiteten fritt att själva besluta om inrättande av centrum, institutioner och andra inrättningar. Något tillkännagivande av riksdagen är inte påkallat, varför motionsyrkandena bör avslås.
Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn till följande förändringar.
Sammanlagt nio professurer föreslås bli överförda till Lunds universitet från forskningsråden.
MAX-laboratoriet i Lund, som är en nationell forskningsanläggning, föreslås bli överförd till NFR, vilket innebär en minskning av förevarande anslag med 8 016 000 kr. Kostnader för lokaler, el, vatten och värme skall dock bestridas av Lunds universitet. Regeringen avser att återkomma till sistnämnda fråga.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 895 383 000 kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
5.4 Göteborgs universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för universitetet föreslår regeringen under anslaget Göteborgs universitet: Grundutbildning ett belopp på 864 062 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet, som inte har några invändningar mot medelsberäkningen, tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Statens engagemang i finansieringen av Botaniska trädgården i Göteborg är enligt motion 1993/94:Kr291 (fp) yrkande 3 orättvist litet. Medan övriga universitetsträdgårdar bekostas helt av staten, får Botaniska trädgården i Göteborg endast statliga anslag som motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten. Innan det nu löpande avtalet mellan staten och Göteborgs kommun om trädgården går ut den 30 juni 1996, bör enligt motionärerna förhandlingar om en mer rättvis fördelning komma till stånd. Bildandet av en stiftelse, där kommun och stat delar på ansvaret, bör utredas. Vidare anser motionärerna att det har varit till förfång för båda parter att utbetalningen av statens bidrag numera sker via universitetet. I samma motion yrkande 4 föreslås att de medel för miljöforskningsinformation, som fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas till bl.a. Göteborgs universitet, skall vara öronmärkta för Botaniska trädgården liksom fallet var från början. Enligt motionärerna har för innevarande budgetår inga pengar ställts till förfogande för miljöforskningsinformation vid Botaniska trädgården i Göteborg.
Utskottet har behandlat frågan om finansieringen av Botaniska trädgården i Göteborg vid ett flertal tillfällen under senare år, senast vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU15 s. 99). Utskottet konstaterade då att de botaniska trädgårdarna vid universiteten skiljer sig från varandra i vissa avseenden, bl.a. däri att Botaniska trädgården i Göteborg huvudsakligen är en anläggning för allmänheten. Det avtal som nu gäller mellan staten och Göteborgs kommun innebär att statens bidrag höjts kraftigt jämfört med tiden dessförinnan. Om Göteborgs kommun, som är huvudman för Botaniska trädgården, anser att statens bidrag till finansieringen bör ökas ytterligare, kan detta tas upp i förhandlingar inför en ev. ny avtalsperiod. De medel som universitetet tilldelats för miljöforskningsinformation har enligt vad utskottet inhämtat använts för att inrätta en tjänst för sådan information. Tjänsten är placerad vid botaniska institutionen, som är belägen i Botaniska trädgården.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4.
I motion 1993/94:Ub669 (fp) anförs att regeringen snarast bör undersöka möjligheterna att inrätta ett institut för vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet. Detta bör enligt motionärerna kunna göras i samband med införandet av teknikbrostiftelsen i Göteborg. Forskning som bedrivits på detta område vid Chalmers tekniska högskola har bl.a. lett till en ny bildskärmsteknik som väckt stor uppmärksamhet. Såväl för svensk teknisk forskning som för de industriella möjligheternas skull är det viktigt, anför motionärerna, att den påbörjade vätskekristallforskningen utvecklas inom landet som en svensk specialitet och att den tillåts växa i den utsträckning som förväntas. De anser att vätskekristallforskningen, som varje höggradigt innovativ verksamhet, behöver tillförsäkras en egen organisation och infrastruktur.
Utskottet anser att det bör ankomma på berörda läroanstalter i Göteborg att, eventuellt i samverkan med teknikbrostiftelsen, finna former för att utveckla forskningen på de områden där särskild kompetens finns på orten och som kan ha betydelse för den industriella utvecklingen i regionen och i Sverige. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub669.
Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn till följande förändringar.
En professur föreslås bli överförd till universitetet från Medicinska forskningsrådet (MFR) och en professur från SAREC.
I anslagsberäkningen har regeringen tagit hänsyn till den ränteskillnad som uppstår genom att utbetalningarna från Göteborgs universitet till Botaniska trädgården enligt avtal mellan staten och Göteborgs kommun sker kvartalsvis i förskott.
Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna reservationsanslaget på 671 353 000 kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
5.5 Stockholms universitet
I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) förra året anförde regeringen att den organisatoriska och utbildningsmässiga samverkan mellan Grafiska institutet/Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) och andra högskolor bör lösas så att ett organisatoriskt samgående med Stockholms universitet sker fr.o.m. den 1 juli 1994. Nu föreslår regeringen ett samgående som innebär att GI/IHR fullständigt inordnas i Stockholms universitet fr.o.m. nämnda tidpunkt. Resurser motsvarande GI/IHR beräknas i budgetpropositionen under anslaget till universitetet.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om samgåendet.
Mot bakgrund av de utbildningsuppdrag som efter riksdagens beslut vid förra riksmötet fastställts för Stockholms universitet och GI/IHR föreslår regeringen för budgetåret ett anslagsbelopp under Stockholms universitet: Grundutbildning på 582 914 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det angivna beloppet för budgetåret 1994/95.
Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet och därutöver med hänsyn till följande förändringar.
Fyra professurer föreslås bli överförda till universitetet från forskningsråden och två professurer från SAREC.
Vid medelsberäkningen har regeringen beaktat även lokalkostnader för den forskningsverksamhet som bedrivs vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Regeringen föreslår att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692 595 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
5.6 Umeå universitet
Inom ramen för utökningen av antalet intagningsplatser vid universitet och högskolor under den nu pågående treårsperioden bör enligt motion 1993/94:Ub730 (s) 22 studenter antas till logopedutbildning vid Umeå universitet var fjärde termin fr.o.m. våren 1995.
Utskottet har behandlat yrkanden om logopedutbildning i Umeå vid de två senaste riksmötena. Utskottet, som hänvisar till vad som anfördes förra året (bet. 1992/93:UbU14 s. 52 f.) bl.a. om att examensrätt för logopedexamen beslutas av regeringen, noterar att Umeå universitet inte har ansökt om rätt att utfärda logopedexamen. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion 1993/94:Ub730.
En bred satsning på livsmedelsteknisk utbildning, utveckling och forskning behövs i Norrland, enligt motion 1993/94:Ub659 (fp). Inom ramen för inlandssatsningar i slutet på 1980-talet har under ett antal år särskilda resurser varit anvisade till Umeå universitet i syfte att påbörja uppbyggnaden av en bredare kompetens i norra Sverige. När dessa resurser nu inte längre finns bör statsmakterna finna former för ett mer permanent stöd till livsmedelsteknisk utbildning, utveckling och forskning i Norrland, anser motionärerna.
Utskottet hänvisar, liksom vid behandlingen av motsvarande yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU14 s. 92 f.), till det ansvar som lagts på styrelsen för resp. läroanstalt när det gäller prioriteringen mellan utbildnings- och forskningsområden. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.
Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra riksmötet, föreslår regeringen till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp på 594 723 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen föreslagna beloppet.
Behovet av resurser till Demografiska databasen (DDB) tas upp i motion 1993/94:Ub732 (s). En utvärdering som gjordes år 1989 av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) kom fram till att DDB borde utvecklas vidare som en nationell forskningsresurs. Sammansättningen av dess styrelse, i vilken HSFR nominerar två ledamöter och rektorsämbetet vid Umeå universitet har utsett en ledamot från landsarkivet i Lund, vittnar enligt motionärerna också om den nationella karaktären. Demografiska databasen bör därför, anser de, fr.o.m. nästa budgetår tilldelas resurser i egenskap av nationell forskningsresurs.
Utskottet konstaterar att medel för grundkostnaderna vid Demografiska databasen tillfördes Umeå universitet budgetåret 1978/79 under anslaget till de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Alltsedan dess har universitetet varit ålagt att avsätta medel för ändamålet. I förra årets forskningsproposition nämndes Demografiska databasen inte bland de nationella forskningsresurser som är av stort nationellt intresse och där det finns risk att det lokala ansvaret för anläggningen upphör, och för vilka därför ett nationellt ansvar för finansieringen borde övervägas. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser utskottet att riksdagen inte har anledning att göra något tillkännagivande i frågan. Riksdagen bör alltså avslå motion 1993/94:Ub732.
Umeå universitet bör enligt motion 1993/94:Ub731 (s) tillföras resurser för juridisk forskning. Motionärerna hänvisar till universitetets anslagsframställning, där det understryks att ett villkor för en kvalitativt god juristutbildning vid Umeå universitet är att medel tillskapas för en stärkt forskningsorganisation. För närvarande finns vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå endast en professur, och tillgången på disputerade lärare i den juridiska grundutbildningen vid universitetet är bristfällig. Det påpekas att universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm har vardera ca 20 professurer i juridik. Detta förhållande tas också upp i motion 1993/94:Ub704 (c, m, fp, kds) där det också hänvisas till svårigheterna att omprioritera medel inom den samhällsvetenskapliga fakulteten i Umeå, som fortfarande enligt motionärerna befinner sig i en konsolideringsfas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Juristlinjen inrättades vid Umeå universitet budgetåret 1991/92 efter förslag i budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. 1990/91:UbU12, rskr. 355). Därvid övervägdes noga, om ansvaret för utbildningen i Umeå borde läggas på något universitet med juridisk fakultet. Utskottet kom dock fram till att detta inte var nödvändigt. Någon utökning av forskningsorganisationen i juridiska ämnen i Umeå aktualiserades inte i detta sammanhang. Ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu förevarande väcktes våren 1992 och behandlades av utskottet i betänkande 1991/92:UbU15 (s. 18). Utskottet ansåg att regeringens bedömning i den kommande forskningspropositionen borde avvaktas, innan riksdagen tog ställning till frågan om etablerandet av juridisk forskning i större omfattning på nya orter. Regeringen tog inte upp frågan i den forskningsproposition som lades fram våren 1993. Där anfördes dock (prop. 1992/93:170 s. 230) att de tre befintliga juridiska fakulteterna är förhållandevis små. Utskottet anser även nu att denna fråga är av den art som bör bedömas i anslutning till prövning av forskningspolitiken inför en treårsperiod.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 på 484 066 000 kr. Beloppet är beräknat med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid föregående riksmöte samt därutöver att tre professurer föreslås bli överförda till Umeå universitet från forskningsråden. I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.
5.7 Linköpings universitet
Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden, som fastställts efter beslut vid förra riksmötet, föreslår regeringen till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp på 511 845 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 276 737 000 kr.
Utskottet har under hand erfarit att riksdagens beslut vid föregående riksmöte om medel till en gästprofessur i kvinnoforskning (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) förbisetts vid medelsberäkningen. Det rätta beloppet bör enligt meddelande från Utbildningsdepartementet vara ca en miljon kronor högre än vad som anges i propositionen.
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 277 734 000 kr.
5.8 Karolinska institutet
Regeringen föreslår att i utbildningsuppdraget för Karolinska institutet (KI) skall ingå att KI fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall anordna utbildning som leder till optikerexamen. I övrigt föreslår regeringen inga förändringar i utbildningsuppdraget. Beträffande anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Grundutbildning föreslås i propositionen att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar 324 374 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att en professur föreslås bli överförd till KI från Medicinska forskningsrådet (MFR). Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 466 321 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
5.9 Kungl. Tekniska högskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 552 840 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet samt därutöver att en professur föreslås bli överförd till högskolan från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 465 045 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
5.10 Högskolan i Luleå
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 283 136 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under anslaget som riksdagen godkände vid förra riksmötet. Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett reservationsanslag på 159 279 000 kr. I beloppet ingår även medel för konstnärligt utvecklingsarbete.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
5.11 Danshögskolan
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 18 220 000 kr. Utöver vad som anfördes i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363) ingår i utbildningsuppdraget att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.12 Dramatiska institutet
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 41 832 000 kr. Utöver vad som anfördes i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363) ingår i utbildningsuppdraget att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 75 under treårsperioden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.13 Högskolan i Borås
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat yrkande 3 i motion 1993/94:Ub639 om ytterligare 200 platser vid Högskolan i Borås.
I det utbildningsuppdrag för den nu pågående treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363) ingår att Högskolan i Borås kan få ersättning för helårsprestationer inom utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, undervisning samt övrigt. Det är däremot inte förutsatt att denna högskola skall ge utbildning inom det konstnärliga området.
I motionerna 1993/94:Ub689 (c) och 1993/94:Ub697 (fp) anförs att de textila formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås bör finansieras på samma sätt som annan konstnärlig högskoleutbildning. Utbildningsprogrammen till modedesigner resp. textildesigner omfattar enligt den sistnämnda motionen konstnärliga kurser till 76 resp. 71 %. De lärare som anlitas för det konstnärliga utbildningsområdet har samtliga en gedigen konstnärlig utbildning. För att säkerställa kvaliteten i de textila formgivarutbildningarna sker ett nära samarbete med Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet.
Utskottet har inhämtat att de aktuella formgivarutbildningarna i Borås anses lämpliga för anställning inom handeln med textil och konfektion och inom tekoindustrin t.ex. som kvalitetskontrollant. För sådana ändamål är det enligt utskottets mening förståeligt att programmen behöver innehålla vissa inslag av konstnärlig utbildning. Högskolan i Borås har i sin förenklade anslagsframställning inför budgetåret 1994/95 föreslagit att en särskild tilldelningsgrund används för konstnärliga kurser inom den textila utbildningen, vilket skulle innebära att takbeloppet för budgetåret 1994/95 borde höjas med drygt 3 700 000 kr.
Utskottet erinrar om att högskolan befinner sig inför det andra året av en treårig budgetperiod. Frågor om omprövning av beräkningsunderlag bör enligt utskottets mening ses i ett nationellt perspektiv och avgöras i samband med en samlad prövning inför en ny treårsperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub689 och 1993/94:Ub697.
Regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 utgår från det utbildningsuppdrag som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (bet. UbU14, rskr. 363). Detta uppdrag utformades med förutsättningen att de medel för 120 årsstudieplatser, som tillfördes Högskolan i Borås med anledning av regeringens förslag i proposition 1992/93:42 (bet. UbU5, rskr.159), var beräknade engångsvis för budgetåret 1993/94 och således inte kunde påräknas därefter. Det anslagsbelopp som vid förra riksmötet angavs att högskolan skulle kunna påräkna för budgetåret 1994/95 är därför något lägre än det som anvisats för nu innevarande budgetår. Regeringen föreslår nu för budgetåret 1994/95 till Högskolan i Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på 97 472 000 kr. I motion 1993/94:Ub639 (c) yrkande 1 anförs att medlen för de 120 årsstudieplatser som nyss nämnts bör permanent tilldelas Högskolan i Borås. För att möta det stora sökandetrycket har högskolan gjort ett betydande överintag till samtliga utbildningsprogram innevarande läsår, så att antalet studenter, omräknat till helårsstudenter, med 20 % överstiger vad som krävs för att nå upp till tilldelat takbelopp. Vidare anför motionären att regeringens förslag till anslagsbelopp -- bortsett från lokalkostnader -- tillsammans med att nya uppgifter tillförs högskolan innebär en faktisk nedskärning med 3 %. Högskolan i Borås bör enligt hans mening få full täckning för kostnaderna för pris- och löneökningar och för nya uppgifter (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att medelsberäkningen under anslagen till grundutbildning grundar sig på den prislista för studentpeng och ersättning för helårsprestationer som utskottet behandlat i det föregående (avsnitt 1). Där har också redovisats ett antal faktorer som påverkat beloppen. Högskolan i Borås har vid medelsberäkningen behandlats på samma sätt som alla andra högskolor. Systemet med treårsbudget och lokal frihet att bestämma utbildningsutbudet innebär att varje högskolas styrelse måste ta ställning till hur resurserna skall disponeras under treårsperioden för att på bästa sätt tillgodose behoven. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub639 yrkandena 1 och 2 till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr.
5.14 Högskolan i Falun/Borlänge
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat yrkande 2 i motion 1993/94:Ub695 om ytterligare 335 helårsplatser under budgetåren 1994/95 och 1995/96 vid Högskolan i Falun/Borlänge.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 130 529 000 kr.
De medel för lokalkostnader som därvid beräknats inom anslaget är enligt motion 1993/94:Ub695 (s) yrkande 1 otillräckliga. Högskolan är, anför motionärerna, bunden av 15-åriga hyresavtal, slutna av Byggnadsstyrelsen åren 1990--91, dvs. under den period då kostnaderna var som högst. Det belopp som under anslaget har beräknats för lokalkostnader är 4 miljoner kronor lägre än de faktiska hyreskostnaderna. Motionärerna anger två sätt att lösa problemet. Det ena är att högskolan tilldelas extra anslag som täcker skillnaden mellan schablonen och den verkliga kostnaden. Det andra sättet, som är att föredra, är att Statliga Akademiska Hus AB förvärvar de två fastigheterna i Falun och Borlänge som nu förhyrs och bestämmer högskolans hyror på samma sätt som för övriga lärosäten.
Utskottet noterar att Högskolan i Falun/Borlänge i regeringens förslag tilldelats 1 miljon kronor som s.k. kudde, därför att högskolans faktiska lokalkostnader kraftigt överstiger den tillämpade schablonen. Enligt vad utskottet inhämtat kvarstår en skillnad på drygt 2,4 miljoner kronor. Detta utgör 2,4 % av det föreslagna anslaget till grundutbildning vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader. Med den omslutning som högskolan har anser utskottet liksom regeringen att det bör vara möjligt för högskolan att genom omdisponering klara av sina hyreskostnader, samtidigt som den får ett kraftigt incitament för att söka förändra gällande hyresavtal.
Med hänvisning det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr.
5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning på 123 318 000 kr för budgetåret 1994/95.
Tre motioner tar upp de lokalkostnader som är förenade med att Högskolan i Gävle/Sandviken under åren 1994--1995 kommer att flytta in i nya lokaler, som för närvarande uppförs på det gamla regementsområdet Kungsbäck i Gävle. I motion 1993/94:Ub663 (v) yrkande 1 anförs att byggnationen påbörjats efter regeringens medgivande den 1 april 1993. Utöver lokalerna i Gävle hyr högskolan lokaler i Sandviken av kommunen. Den årliga kostnaden för dessa är ca 3 miljoner kronor. För att högskolan skall kunna finansiera lokalkostnaderna i Gävle och Sandviken behövs en volym på verksamheten som med 2,5 miljoner kronor överstiger det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet för 1994/95. Motionären anser att regeringen bör anvisa ett således förhöjt belopp för budgetåret 1994/95. Samma uppfattning om resursbehovet framförs i motion 1993/94:Ub677 (s) yrkande 1. Enligt motion 1993/94:Ub688 (c) yrkande 2 krävs en översyn av problemen med att Högskolan i Gävle/Sandviken får dubbla hyreskostnader under en övergångstid, nämligen dels för nuvarande lokaler i Gävle, dels för nuvarande lokaler i Sandviken och dels för de nya lokalerna i Kungsbäck. Nödvändiga åtgärder måste vidtas, anför motionären.
Utskottet har inhämtat att det schema som gäller för flyttningen till nya lokaler i Gävle har beslutats av högskolans styrelse. Att byggenskapen i Kungsbäck inriktas på att kunna inrymma även den utbildning som nu bedrivs i Sandviken är likaså något som beslutats av högskolestyrelsen. Den skillnad mellan i motionerna uppgiven hyreskostnad och det belopp som regeringen beräknat för hyror under anslaget utgör knappt 2,7 % av det föreslagna anslaget till grundutbildning vid högskolan exkl. medel för lokalkostnader. Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om motsvarande problem vid Högskolan i Falun/Borlänge. Som lösning på lokalkostnadsproblemet föreslås i motion 1993/94:Ub663 och 1993/94:Ub677 en ökning av verksamhetsvolymen vid Högskolan i Gävle/Sandviken i förhållande till vad som förutsatts i regeringens förslag. Huruvida detta också borde föranleda en utökning av utbildningsuppdraget anges dock inte i motionerna. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1, 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2 till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr.
I motionerna 1993/94:Ub663 (v) yrkande 2 och 1993/94:Ub677 yrkande 1 begärs vidare att planeringsramen för budgetåret 1995/96 höjs, också detta mot bakgrund av lokalkostnadsproblemet.
Utskottet erinrar om att riksdagen förra året fattade beslut om riktlinjer för utbildningsuppdragen för hela treårsperioden (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Därvid angav regeringen planerat takbelopp (exkl. lokalkostnader) för vart och ett av budgetåren i perioden. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör fatta något nytt beslut i fråga om planeringsram för budgetåret 1995/96, varför motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 2 och 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del bör avslås.
5.16 Högskolan i Halmstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Halmstad: Grundutbildning på 68 306 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
5.17 Högskolan i Kalmar
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning på 134 962 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat förslagen i motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och 1993/94:Ub699 yrkande 1 om ytterligare drygt 260 helårsplatser vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning på 56 157 000 kr för budgetåret 1994/95.
Takbeloppet för denna högskola bör ökas, enligt motionerna 1993/94:Ub673 (s) yrkande 1 och 1993/94:Ub699 (c) yrkande 1. Högskolan har nämligen enligt motionärerna genomfört en tillväxt om ca 20 % per år, och räknar med att redan innevarande år nå sitt takbelopp. Den treåriga planeringsram som fastställts ger inte utrymme för tillväxt och är därmed inte anpassad för en ny högskola som byggs upp och utvecklas, heter det i den förstnämnda motionen, som förespråkar att takbeloppet ökas med 10,3 miljoner kronor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det givna utbildningsuppdraget skall ligga fast, föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 och 1993/94:Ub699 yrkande 1, båda i denna del, till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr.
5.19 Högskolan i Karlstad
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion 1993/94:Ub675, som avser ytterligare platser i grundutbildningen, civilingenjörsutbildning samt ytterligare basresurser för forskning vid Högskolan i Karlstad.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Karlstad: Grundutbildning på 212 235 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda beloppet.
I motion 1993/94:Ub736 (m, fp, c, kds) yrkande 1 anförs synpunkter på utvecklingen av grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad. Dagens studenter tenderar att studera vid högskolan längre tid än förut. Genom de redan antagna studenternas anspråk och behov minskar emellertid utrymmet för andra studenter, samtidigt som intresset för att studera vid högskolan är större än tillgången på platser. Motionärerna anser att en del av den framtida ökningen av högskoleutbildningen i landet bör ske vid Högskolan i Karlstad. Målet bör vara en flexibel resursanvändning och en kraftfull ökad insats inom distansutbildning och fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet.
Utskottet anser att ställningstaganden avseende tiden efter den nu pågående treårsperioden bör göras samlat och efter att regeringen lagt fram förslag. Det är varje högskolestyrelses ansvar att resurserna används effektivt, vilket mot bakgrund av de föränderliga behoven torde kräva att de också används flexibelt. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något sådant tillkännagivande som begärs i motionsyrkandet, som alltså bör avslås.
5.20 Högskolan i Kristianstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning på 87 976 000 kr för budgetåret 1994/95.
Högskolestyrelsens beslut att flytta ingenjörsutbildningen från nuvarande lokaler i Hässleholm till Kristianstad uppmärksammas i motion 1993/94:Ub735 (nyd). Motionären anför att beslutet på goda grunder har ifrågasatts inom länet. Kritikerna anför att högskolan inte lever upp till sitt regionala ansvar och att beslutet innebär en anmärkningsvärd kapitalförstöring och brist på kostnadseffektivitet. Det är enligt motionären också svårt att finna några utbildningsmässiga kvalitetsvinster i den beslutade omlokaliseringen -- snarare är risken stor för motsatsen. I avvaktan på att utbildningsutskottet följer upp utvecklingen och planerna vid Högskolan i Kristianstad bör riksdagen enligt motionären anvisa ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp, nämligen 73 030 000 kr.
Utskottet har vid ett besök i Hässleholm i september 1993 fått kännedom om högskolestyrelsens beslut att flytta ingenjörsutbildningen och om konsekvenserna av detta för verksamheten, så som de uppfattas av dem som nu handhar den i Hässleholm. Det har därvid framgått att högskolan har tillgång till ändamålsenliga lokaler i Hässleholm för ingenjörsutbildningen och till utrustning av hög standard. I Hässleholm finns möjligheter för högskolan att rekrytera lärare med lämpliga specialiseringar, vilka kan sambrukas mellan ingenjörsutbildningen och den teknikerutbildning som anordnas där som påbyggnadsutbildning inom komvux. Detta är enligt bedömningen i Hässleholm en förutsättning för att få tillgång till lärare inom tillräckligt många specialområden.
När den tvååriga ingenjörsutbildningen tillkom inom högskolan, inledningsvis som en försöksverksamhet, angav regeringen att bl.a. Hässleholm permanent borde vara lokaliseringsort för ingenjörsutbildning. Även Kristianstad skulle ha sådan utbildning, men huvuddelen skulle enligt förslaget vara förlagd till Hässleholm (prop. 1988/89:90 s. 25). Riksdagen godkände förslaget (bet. UbU30, rskr. 280).
Inom ramen för det utbildningsuppdrag som givits har numera högskolestyrelsen det fulla ansvaret för både sin högskolas utbildningsutbud och var olika utbildningar förläggs. Högskolestyrelsen har också ansvaret både för kvaliteten i utbildningen och för lokalförsörjningen. Hyreskostnaderna för den nybyggnation, som enligt vad utskottet erfarit planeras i Kristianstad för att inrymma ingenjörsutbildningen, kommer att få finansieras med de medel som riksdagen anvisar under förevarande anslag.
Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen inkluderar medel för lokalkostnader, som tidigare anvisades på annat sätt. Det belopp som tillförts anslaget för att täcka lokalkostnaderna är enligt vad utskottet inhämtat 13 417 000 kr. Ett bifall till motionsyrkandet om oförändrat krontal under anslaget skulle alltså innebära en mycket kraftig minskning av de tillgängliga medlen för utbildning vid Högskolan i Kristianstad. Regeringens förslag innebär ett fullföljande av de riktlinjer som godkändes vid föregående riksmöte när det gäller takbelopp för denna högskola budgetåret 1994/95.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 976 000 kr.
5.21 Högskolan i Skövde
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion 1993/94:Ub710 yrkande 1 om ytterligare 240 helårsplatser per år vid Högskolan i Skövde.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Skövde: Grundutbildning på 64 784 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Synpunkter på den fortsatta utbyggnaden av Högskolan i Skövde anförs i motion 1993/94:Ub625 (c, m, fp, kds). Enligt motionärerna är det inte bra att högskolan förblir en av landets minsta. Den växande forskningen vid Högskolan i Skövde bör långsiktigt ges en bättre bas, vilket kräver dels strukturella förändringar, dels ökning av medlen för forskningsstödjande åtgärder. Vidare kommer enligt motionärerna högskolan att få svårigheter att klara sina hyreskostnader efter den tvåårsperiod under vilken regeringen beräknat s.k. kudde. De förutsätter att regeringen återkommer med förslag som beaktar frågan.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att pröva resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något tillkännagivande med anledning av motionen, som alltså bör avslås.
Även i motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 3 tas problemet med att anpassa hyreskostnaderna till de nya villkoren upp. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att övergångsperioden, under vilken s.k. kudde beräknas för Högskolan i Skövde, måste bli längre än två år.
Utskottet utgår, som nyss sagts, från att regeringen kommer att pröva resursbehoven på nytt inför nästa budgetperiod. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionsyrkandet.
5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Tre motioner tar upp frågan om inrättande av yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Utskottet har i avsnitt 3 i det föregående behandlat motionsyrkanden vari planerna vid denna högskola på YTH enligt en ny modell redovisas. I motionerna 1993/94:Ub614 (s) yrkande 2, 1993/94:Ub690 (c) yrkande 2 och 1993/94:Ub702 (v) yrkande 1 anförs att inrättande av YTH i Trollhättan/Uddevalla kräver att högskolan tilldelas examensrätt samt att ökade ekonomiska resurser tillförs. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen av regeringen begär förslag om inrättandet av YTH vid denna högskola (yrkande 2).
Utskottet har inhämtat att Högskolan i Trollhättan/Uddevalla hittills inte ingivit någon ansökan om rätt att utfärda yrkesteknisk högskoleexamen. Frågan om ytterligare medel bör enligt utskottets mening prövas inför nästa treåriga budgetperiod. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2, 1993/94:Ub690 yrkande 2 och 1993/94:Ub702.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning på 50 942 000 kr för budgetåret 1994/95.
Enligt motion 1993/94:Ub644 (c) yrkande 1 bör högskolan tilldelas ökade resurser. De senaste årens ganska kraftiga resurstillskott har nämligen huvudsakligen använts för att finansiera förlängning av tvååriga utbildningar till tre år, och ökningen av platsantalet har varit relativt begränsad. Inför nästa budgetår kommer platsantalet att behöva minska, om riksdagen beslutar om anslagsbeloppet enligt regeringens förslag. Motionärerna anser att en mer rättvis fördelning av resurser bör ske mellan universiteten och högskolorna. En metod att åstadkomma detta kan vara att omfördela mellan högskolorna, en annan att använda en del av de återstående medlen ur löntagarfonderna (yrkande 2). Även i motion 1993/94:Ub728 (m) anförs att högskolan i Trollhättan/Uddevalla behöver ökade resurser, särskilt för att kunna bygga ut centrala institutioner som bibliotek och data. Motionärerna förespråkar också att det övervägs om medel kan anvisas genom en omfördelning inom högskolesystemet.
Utskottet erinrar om varje högskolestyrelses ansvar för att planera sin verksamhet med utgångspunkt i de riktlinjer för resurserna under treårsperioden som riksdagen har godkänt. I det nya resurstilldelningssystem som infördes innevarande budgetår ingår bl.a. att icke utnyttjat medelsutrymme under takbeloppet efter treårsperiodens slut av regeringen kan omfördelas mellan högskolorna. Detta kan användas för att öka ersättningen till läroanstalter som redovisar fler helårsprestationer eller helårsstudenter än de kunnat få ersättning för inom resp. takbelopp.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och 1993/94:Ub728 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 50 942 000 kr.
5.23 Högskolan i Växjö
Utskottet har i det föregående (avsnitt 2) behandlat motion 1993/94:Ub623 yrkande 2 om fler utbildningsplatser vid Högskolan i Växjö.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Växjö: Grundutbildning på 149 020 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.24 Högskolan i Örebro
I det föregående (avsnitt 2) har utskottet behandlat motion 1993/94:A413 yrkande 6 om ytterligare 200 nybörjarplatser vid Högskolan i Örebro fr.o.m. höstterminen 1994.
I Örebro finns enligt motion 1993/94:Ub692 (s) unika resurser inom området kommunikationshandikapp i form av specialskolor, riksgymnasium, specialpedagogutbildning, förskoleverksamhet m.m., inriktade på döva och hörselskadade. Ytterligare resurser för att anpassa Högskolan i Örebro till döva och hörselskadade skulle underlätta för ungdomarna att bedriva högskolestudier, anser motionärerna. Vid högskolan bedrivs flera forskningsprojekt med inriktning på kommunikationshandikapp. Kurs i teckenspråk om 20 poäng anordnas vid högskolan. Landstinget, kommunen och specialskolorna på orten har bildat ett samverkansorgan, Centrum för kommunikationshandikapp, för att främja samverkan och resurssamordning över huvudmannaskapsgränserna. Motionärerna anser att det också krävs en medveten satsning från statsmakternas sida för att stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i Örebro.
Utskottet konstaterar att större delen av de resurser som finns i Örebro för att erbjuda en teckenspråkig miljö är statligt finansierade. Om önskemål finns att Högskolan i Örebro skall engagera sig i Centrum för kommunikationshandikapp, eller eventuellt medverka i bildandet av ett nytt centrum för teckenspråk, kan detta ske genom beslut av högskolan och inom ramen för de resurser som högskolan disponerar. Motionen bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd och bör således avslås.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskolan under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskolan i Örebro: Grundutbildning på 189 055 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.25 Högskoleutbildning på Gotland
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för högskoleutbildning på Gotland under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning på 15 007 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.26 Idrottshögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för Idrottshögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning på 31 847 000 kr för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.27 Konstfack
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 137), bör ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300 under treårsperioden. För närvarande avser kravet examina som omfattar minst 120 poäng. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 69 169 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.28 Kungl. Konsthögskolan
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden, som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 139), bör ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70 under treårsperioden. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 34 267 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.29 Lärarhögskolan i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm heter numera, efter en ändring av högskoleförordningen (1993:100, ändr. 1993:1440), Lärarhögskolan i Stockholm.
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för Lärarhögskolan i Stockholm under den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning på 278 576 000 kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår en s.k. kudde för dyra lokalkostnader med 18 892 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.30 Mitthögskolan
Mitthögskolan bör tilldelas ett takbelopp utan uppdelning på utbildningsområden, anförs det i motion 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 1. Högskolan skulle därmed fritt kunna omfördela verksamheten så att den på ett flexibelt sätt kan leva upp till efterfrågan.
Utskottet konstaterar att utbildningsuppdragets angivande av vilket antal helårsprestationer som en högskola kan få ersättning för inom olika utbildningsområden utgör ett av de få styrningsverktyg som statsmakterna behållit när det gäller utbildningsutbudet. Innevarande år är det första då det nya resurstilldelningssystemet är i funktion. Det är enligt utskottets mening för tidigt att nu på en fundamental punkt ändra systemet. Utskottet anser därför att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub658 yrkande 1.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp under Mitthögskolan: Grundutbildning på 237 919 000 kr.
För att högskolan inte skall tvingas minska antalet antagna budgetåret 1994/95 jämfört med innevarande år bör anslaget enligt motion 1993/94:Ub638 (s) höjas med 16,5 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och med 26,2 miljoner 1995/96, allt i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hävdar att den treårsbudget som riksdagen lagt fast innebär att man permanentar den obalans som finns, både mellan södra och norra Norrland och mellan södra Norrland och övriga Sverige, när det gäller högskoleresurser. Vidare anförs att den prognos som gjordes i november 1993 vid Mitthögskolan visar att högskolan innevarande budgetår har så många helårsstudenter och kommer att redovisa så många helårsprestationer, att den sammanlagda ersättningen överskrider takbeloppet med 10 miljoner kronor.
I motion 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 2 anförs att Mitthögskolan bör ges möjlighet att göra ett fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och sökning. Därigenom skulle biblioteket kunna betjäna hela högskolan, som har permanent verksamhet på fyra orter, fastän det knappast är möjligt att tillhandahålla samtliga böcker på alla orter.
Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub637 (s) tilldelas medel för att anpassa lokalkostnaderna på de olika studieorterna till intäkterna. Enligt motionärerna missgynnas Mitthögskolan av att behandlas som en högskola, fastän den är lokaliserad till flera orter. Om högskolorna i Östersund resp. Sundsvall/Härnösand betraktades för sig, skulle den senare ha varit berättigad till s.k. kudde.
Utskottet anser liksom regeringen att det givna utbildningsuppdraget bör stå fast. Den minskning av medlen till lokalkostnader som följer av det nya systemet med schabloniserad hyrespeng motsvarar för Mitthögskolan mindre än en procent av det samlade anslaget till grundutbildning, exkl. medel för lokalkostnader. Biblioteksservice är en förutsättning för en högskolas verksamhet, och därmed utgår utskottet från att högskolan ger bibliotekens samordning den prioritering som krävs. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub637, 1993/94:Ub638 och 1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 237 919 000 kr.
En rad förslag som tagits fram till förstärkningar av Mitthögskolan relateras i motion 1993/94:Ub654 (m). Det gäller utveckling av forskningen vid högskolan, inrättande av ett skogsindustriellt centrum, inrättande av civilingenjörsutbildning, distansutbildningen, hänsynstagande till att Mitthögskolan är förlagd till tre orter samt omvandling av denna högskola till universitet. Enligt motionären talar många skäl -- inte bara utbildningspolitiska -- för att regeringen tillsätter en utredning om Mitthögskolan. Dess uppgift skulle vara att undersöka förutsättningarna att tillföra Mitthögskolan sådan utbildning och forskning att dess attraktionskraft förstärks och den blir en stark motor för den ekonomiska utvecklingen i Mellannorrland.
Utskottet utgår från att regeringen inför nästa treåriga budgetperiod kommer att överväga både utbildningsvolymens och forskningsresursernas omfattning och fördelning mellan universiteten och högskolorna. Utskottet anser inte att det finns anledning att riksdagen begär en sådan utredning som föreslås i motionen, som således bör avslås.
5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 144) bör ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325 under treårsperioden, dvs. en ökning med 50. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 61 751 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.32 Mälardalens högskola
I anslutning till Mälardalens högskola drivs sedan år 1992 ett Centrum för välfärdsforskning. Centrumet stöds ekonomiskt av länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland samt av Eskilstuna kommun. Kommunen har enligt motionerna 1993/94:Ub636 (s), 1993/94:Ub684 (c) och 1993/94:A468 (s) yrkande 2 tagit initiativ till inrättande av ett internationellt centrum för välfärdsforskning. Detta centrum bör enligt motionärerna knytas till Mälardalens högskola, vars bredd och konkurrenskraft därigenom skulle öka.
Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad med anledning av motionsyrkandena. Mälardalens högskola har möjlighet att inom de resurser högskolan förfogar över engagera sig i samverkan i olika former t.ex. när det gäller välfärdsforskning. En skrivelse om att integrera Centrum för välfärdsforskning i högskolan har enligt vad utskottet erfarit ingivits till högskolestyrelsen. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684 och 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del.
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående treårsperioden föreslår regeringen för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp under Mälardalens högskola: Grundutbildning på 145 417 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Utvecklingen av utbildning och forskning vid Mälardalens högskola är av utomordentlig betydelse för västra Mälardalen, anförs det i motion 1993/94:Ub650 (fp). Först med en forskningsverksamhet värd namnet kan högskolan bredda och fördjupa sin rekrytering såväl av studenter som av lärarkrafter. En strategisk plan bör utarbetas i samverkan mellan olika aktörer och i nära samverkan med högskolan. Nära samarbete mellan olika aktörer och grupper behövs enligt motionären också när det gäller utvecklingen av den högre utbildningen i västra Mälardalen.
Utskottet anser inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad med anledning av vad motionären anfört. Yrkandet bör därför avslås.
5.33 Operahögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget för den pågående treårsperioden föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 10 133 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.34 Teaterhögskolan i Stockholm
Regeringen anser att det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden som fastställdes efter förslag i proposition 1992/93:169 (jfr Statsliggaren 1993/94 VIII/U s. 150) bör ändras till att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30 under treårsperioden. För närvarande avser kravet examina som omfattar minst 140 poäng. Med utgångspunkt i utbildningsuppdraget föreslår regeringen ett anslagsbelopp under Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 på 17 377 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Under anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. beräknas medel för vissa utgifter som kan bli aktuella med anledning av de avtal som staten ingått eller kommer att ingå med enskilda utbildningsanordnare. Med specificerade anslagsposter redovisas Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Teologiska Högskolan i Stockholm, Örebromissionen/Örebro Missionsskola samt Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut. I sammanhanget påpekas det att vissa medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping beräknats även under anslagen C 45 och C 47.
Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
I flera motionsyrkanden anförs kritik mot beräkningen av anslagsbeloppen till vissa enskilda utbildningsanordnare.
Sålunda anmärks det i motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 20 att anslaget till Handelshögskolan i Stockholm i propositionen räknas upp från 27,4 miljoner kronor till 51,8 miljoner kronor. Handelshögskolan har ställning som fristående högskola och bygger i hög grad sin verksamhet på externa finansiärer. När en högskola valt att stå fri från staten i så stor utsträckning som möjligt är det enligt motionärerna rimligt att i första hand rikta ökade resursanspråk mot de privata intressenterna. Motionärerna föreslår att till Handelshögskolan anvisas 31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill påminna om att riksdagen vid föregående riksmöte bemyndigade regeringen att ingå ett nytt avtal med Handelshögskolan fr.o.m. den 1 juli 1994 i enlighet med de principer och det innehåll som förelades riksdagen i proposition 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens (bet. UbU14, rskr. 363). Där angavs att det totala bidraget till Handelshögskolan borde maximeras till 50 miljoner kronor per år i dåvarande kostnadsläge. Beloppet borde korrigeras årligen med hänsyn till förändringar i basbeloppet. Utskottet (s. 80) sade sig dela regeringens uppfattning att Handelshögskolan i Stockholm för sin grundutbildning bör få statsbidrag efter samma grunder som gäller för motsvarande statliga högskoleutbildning.
I budgetpropositionen redovisas nu att regeringen i juni 1993 godkände ett avtal mellan staten och Handelshögskolan som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m. den 30 juni 2009. Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet och slutjustering för budgetåret 1991/92 beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1994/95 till 51 841 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen som är i överensstämmelse med det av riksdagen givna bemyndigandet. Med det anförda avstyrks motion 1993/94:Ub715 yrkande 20.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 21 uttala att Stiftelsen Högskolan i Jönköping ej skall tilldelas de medel om 3 240 000 kr som upptagits under förevarande anslag och som avser forskning och forskarutbildning. Stiftelsehögskolan bör inte särbehandlas utan få del av medlen för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor på samma sätt som andra högskolor.
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 bemyndigade regeringen att till privaträttslig form överföra två statliga högskolor, varav Högskolan i Jönköping var den ena (prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet innefattade också att en forskningsorganisation skall byggas upp i Jönköping. De medel som tidigare anvisats den statliga högskolan i Jönköping från anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, för innevarande budgetår 3 159 000 kr, bör därför framdeles tilldelas Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och forskarutbildning. Utskottet har inget att invända mot att medlen -- med ett på motsvarande sätt som för övriga anslagsposter uppräknat belopp på 3 240 000 kr -- anvisas under förevarande anslag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar. Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:Ub715 yrkande 21.
Regeringens förslag till omvandling av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till aktiebolag resp. stiftelse avvisas i motion 1993/94:Ub714 (v) yrkandena 9 och 10. Särskilt allvarligt ser motionärerna på det faktum att dessa två högskolor inte avses bli omfattade av högskolelag och högskoleförordning. Effekten blir att alla svenska studenter inte längre behandlas likvärdigt. Motionärerna anser inte att kvaliteten vid svenska högskolor gynnas av en ojämlik rättsstatus.
Som utskottet nyss anfört bemyndigades regeringen av riksdagen att till privaträttslig form överföra två statliga högskolor. Regeringen har därefter den 16 september 1993 beslutat att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping skall övergå i stiftelseform. För de stiftelseägda högskolorna avsågs inte den nya högskolelagen (1992:1434) eller den nya högskoleförordningen (1993:100) komma att gälla. Statsmakternas rätt att genom ensidiga beslut styra verksamheten ersätts med en relation grundad på avtal mellan staten och högskolan. När det särskilt gäller verksamhetens kvalitet framhöll regeringen att det ankommer på stiftelsehögskolorna att påvisa kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärderingar. På samma sätt som andra enskilda utbildningsanordnare måste stiftelsehögskolorna, för att få utfärda examina, ha tillstånd därtill enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. I lagen föreskrivs att en enskild utbildningsanordnare som fått examensrätt är skyldig att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningen (5 §). Enligt 2 § samma lag skall utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på grundläggande högskoleutbildning i 1 kap. högskolelagen. Vidare har utskottet under hand erfarit att de kommande stiftelsehögskolorna avser att i egna bestämmelser ta in centrala delar av högskolelagen och högskoleförordningen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion 1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10 bör avslås av riksdagen.
Under anslaget beräknas medel till tre teologiska fristående högskolor, nämligen till Teologiska Högskolan i Stockholm, till Örebromissionen för Örebro Missionsskola och till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut. Samtliga dessa tre har enligt förordningen (1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. I avtal mellan staten och resp. enskilda utbildningsanordnare, vilka godkänts av regeringen i oktober 1993 och gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998, har fastställts det högsta belopp som kan utgå per år. Enligt avtalen skall omräkning av bidraget ske efter samma principer som gäller för statliga lärosäten.
I motion 1993/94:Ub719 (kds, s, m, fp, c, nyd) hävdas att de tre teologiska fristående högskolorna av rättviseskäl måste få en motsvarande uppräkning av bidragen som de statliga universiteten och högskolorna fått genom att till studentpengen lagts en hyrespeng. Finansieringen av utgiftshöjningen på ca 1 miljon kronor bör ske inom Utbildningsdepartementets ram.
Utskottet har kunnat konstatera att i de avtal som slutits mellan staten och dessa enskilda utbildningsanordnare anges att staten ger bidrag varje budgetår med visst angivet belopp per helårsstudent (studentpeng) och per helårsprestation. Den uppräkning som anges i avtalen avser löne- och prisomräkning. Denna har skett efter samma principer som för statliga universitet och högskolor. Avtalen omfattar inte lokalkostnader, vilket heller inte varit avsikten. Någon ersättning för lokalkostnader i form av hyrespeng kan alltså inte utgå. Därmed avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub719.
I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns Ingesunds Musikhögskola som en av flera viktiga utbildningsenheter i Värmland, till vilka fortsatt statligt stöd bör utgå.
Utskottet noterar att Värmlands läns landsting för musik- och musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola erhåller 20,4 miljoner kronor i statsbidrag innevarande budgetår. Medel har beräknats under förevarande anslag för nästa budgetår. Regeringen anger att diskussioner pågår om villkor för statsbidrag. Utskottet anser därmed att motionen i denna del är tillgodosedd och bör avslås.
Regeringen begär, som tidigare nämnts, ett anslagsbelopp på 1 240 936 000 kr som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 23 bör anslaget minskas i enlighet med motionärernas yrkanden om lägre bidrag till Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om minskning av anslagsposter. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr.
Högskoleutbildningar på hemslöjds- och hantverksområdet föreslås i tre motioner. Handarbetets Vänners skolas utbildningar bör omvandlas till högskoleutbildning, anförs det i motion 1993/94:Ub612 (s). Skolan har tvåårig högre hemslöjdsutbildning av ledarpersonal och konsulenter till hemslöjds-, heminrednings- och textilföretag. Det finns i dag ett dokumenterat behov av längre utbildningar och delkurser med högskolestatus. Delkurser skulle kunna läggas upp så att de också passar som inslag i annan högskoleutbildning. -- Också Sätergläntan, Hemslöjdens gård, bör enligt motion 1993/94:Ub616 (s) i denna del få möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär. Motionärerna nämner att kontakter har tagits med Högskolan i Falun/Borlänge för ett samarbete bl.a. inom området kultur och design.
En Hantverkets högskola bör etableras, framhålls det i motion 1993/94:Ub643 (c, m, fp, kds), för att behålla kompetens och utveckling kring de smala hantverksyrkena. Vid Hantverkets folkhögskola i Leksand med Företagarnas riksorganisation som huvudman finns bl.a. fyraåriga kurser i reparation och byggande av stråkinstrument liksom en tvåårig bokbindarutbildning. Samarbetsmöjligheter finns med Högskolan i Falun/Borlänge.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Sedan den 1 juli 1993 beslutar universitet och högskolor själva, inom ramen för sina examensrättigheter, om både utformningen av sitt utbildningsutbud och vart detta skall lokaliseras. Om det finns ett behov av vissa hemslöjds- och hantverksutbildningar på högskolenivå kan de universitet och högskolor som så önskar inrätta denna utbildning. Universiteten och högskolorna kan välja att lokalisera utbildningen till det egna lärosätet eller till någon annan lämplig institution utanför detsamma. Dessutom finns sedan den 1 juli 1993 möjligheten för enskilda utbildningsanordnare att få examensrätt för examina som finns i examensordningen. Beslut om examensrätt fattas av regeringen efter bedömning av Kanslersämbetet. Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616 i denna del och 1993/94:Ub643.
En "Musikens Östersjöakademi" med högre kammarmusikalisk utbildning samt forskning bör enligt motion 1993/94:Ub725 (s, fp, c, kds, v) inrättas i nordöstra Stockholms län och förläggas till Norrtälje. Utbildningen bör anordnas som en treårig försöksverksamhet med staten, landstinget och kommunen som huvudmän och starta budgetåret 1995/96. Lärare och elever rekryteras i första hand från Östersjöländerna. Undervisningstiden bör vara två år och indelas i tre terminer per läsår. När det gäller forskningsdelen kan denna knytas till Uppsala universitet. I Norrtälje skulle man kunna skapa en miljö som bidrar till att integrera musiklivet i Sverige, Finland, S:t Petersburgsområdet, Baltikum, Polen och Nordtyskland, anför motionärerna.
Utskottet ser det som positivt att samarbete på kultur- och utbildningsområdet etableras med länderna kring Östersjön. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning framhåller att den fortsatta expansionen av högre utbildning i Stockholmsområdet bör få en inriktning som särskilt främjar en förstärkning av de kulturella och ekonomiska banden mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Som utskottet nyss anfört beslutar universitet och högskolor numera själva om både utformningen av sitt utbildningsutbud och vart detta skall lokaliseras. Universitetet i Uppsala eller Musikhögskolan i Stockholm har möjlighet att överväga en lokalisering i Norrtälje av viss del av sin utbildning och forskning. Beträffande enskild utbildningsanordnares rätt att utfärda examen erinrar utskottet om möjligheten att hos regeringen ansöka om sådan. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion 1993/94:Ub725 inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.
5.36 Europeisk utbildningssamverkan
Under anslaget beräknas alla kostnader för Sveriges deltagande i EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och Tempus. Programmen administreras av Verket för högskoleservice. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 22 bör regeringen arbeta för en sådan vidgning av programmet Tempus att detta på sikt även inkluderar studentutbyte.
Utskottet har inhämtat att Tempus, EG:s särskilda program för utbildningssamarbete med Östeuropa, är ett biståndsprogram och skiljer sig från andra utbildningsprogram inom EG i det att tyngdpunkten ligger på effekter i mottagarländerna i Öst. Tempusprogrammets inriktning bestäms av EG och mottagarländerna. S.k. nätverksprojekt prioriteras. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i Paris.
Regeringen begär ett reservationsanslag på 468 572 000 kr att fördelas mellan anslagsposterna Stiftelsen Svenska institutet (4 346 000 kr), Svenska studenthemmet i Paris (766 000 kr), Distansutbildning (64 433 000 kr), Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (176 550 000 kr) samt Till regeringens disposition (222 477 000 kr). Under anslagsposten Till regeringens disposition har engångsvis beräknats 10 miljoner kronor till inredning och utrustning för Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Svenska studenthemmet i Paris behöver rustas upp och byggas ut, hävdas det i motion 1993/94:Ub708 (m), för att kunna ta emot fler svenska studenter som vill studera fransk kultur och det franska språket.
Enligt vad utskottet inhämtat anvisade regeringen i juni 1992 från förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens disposition, och från anslaget I 2. Inredning och utrustning sammanlagt 2 345 000 kr för upprustning av studenthemmet. Styrelsen har nu begärt ytterligare 1,4 miljoner kronor. Denna fråga bereds för närvarande inom Utbildningsdepartementet. Något initiativ från riksdagens sida i ärendet är således inte påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub708.
I motion 1993/94:A40 (s) yrkande 24 begärs att riksdagen beslutar att för nästa budgetår anvisa 3 miljoner kronor till fora för kvinnliga forskare utöver vad som tidigare beslutats. Motionärerna anför att kvinnoforskningen främjas genom en dubbel strategi, dels genom integrering av kvinnoforskning i de olika disciplinerna, dels genom att utveckla den självständiga tvär- och mångvetenskapliga kunskap som dessa fora bidrar med.
Utskottet vill erinra om att vid behandlingen av forskningspropositionen våren 1993 (bet. 1992/93:UbU15 s. 58 och 105 f.) framhöll utskottet att de olika former av utåtriktad verksamhet och det nätverksarbete som de särskilda fora/centra för kvinnliga forskare m.m. vid universitet och högskolor bedriver är av stor betydelse. Enligt regleringsbrev anvisas för innevarande budgetår 6 280 000 kr till fora för kvinnliga forskare. För de två återstående åren av perioden 1993/94--1995/96 godkände riksdagen regeringens förslag om oförändrad planeringsram. Medlen föreslås nu bli anvisade under förevarande anslag, anslagsposten Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Förslag om ytterligare medel till denna verksamhet bör dock bedömas i samband med behandlingen av nästa forskningsproposition. Riksdagen bör således avslå motion 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 22 inte tillföras 10 miljoner kronor för inredning och utrustning som regeringen föreslagit. Det är enligt motionärerna inte klargjort varför dessa extra medel behövs.
Beträffande tilldelningen av medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping har utskottet i det föregående under anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (avsnitt 5.35) hänvisat till det bemyndigande som riksdagen lämnat. Detta innefattade uppbyggnad av en forskningsorganisation vid stiftelsehögskolan. De medel till inredning och utrustning som nu föreslås bli anvisade engångsvis skall enligt vad utskottet erfarit användas för införskaffande av lös egendom till forskningsorganisationen. Därutöver kommer lokala intressen att bidra med betydande summor för att Stiftelsen Högskolan i Jönköping även skall få tillgång till ändamålsenliga lokaler. Motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 i denna del avstyrks med det anförda.
I parti- och kommittémotioner från Socialdemokraterna föreslås under detta anslag ökade medel till regeringens disposition för nästa budgetår för fler högskoleplatser. Sålunda hemställs i motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del och 9 i denna del att riksdagen beslutar anvisa dels 15 miljoner kronor för 500 platser till det naturvetenskaplig-tekniska basåret utöver dem som regeringen aviserat för budgetåret 1994/95, dels 125 miljoner kronor för ytterligare 3 500 platser i högskolan varav 500 platser inom YTH, dels 18 miljoner kronor utöver regeringens förslag till stöd för ökad distansutbildning inom högskolan.
Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2) avstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan bl.a. med hänvisning till att regeringens aviserade förslag i kompletteringspropositionen bör avvaktas. Följaktligen bör också ställningstaganden beträffande medelstillskott anstå i avvaktan på regeringsförslagen.
Utskottet har också i det föregående avstyrkt motionsyrkanden om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte skall tilldelas ett visst belopp engångsvis resp. att fora för kvinnliga forskare skall få ytterligare medel under innevarande treårsperiod.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 468 572 000 kr.
I motion 1993/94:Ub715 (s) yrkande 24 framförs kritik mot bristande beslutsunderlag i regeringens förslag och politiserad beredning av högskolefrågorna. Motionärerna anmärker på att regeringen föreslår stora belopp till regeringens disposition, t.ex. 222 miljoner kronor under förevarande anslag (C 45), utan att redogöra för hur dessa medel skall användas. De hävdar att frågor som till sin karaktär borde beredas i ämbetsverk med verkens krav på insyn, öppenhet och opartiskhet nu hanteras inom ett allt starkare politiserat regeringskansli. Ett exempel på bristande beslutsunderlag och insyn utgör regeringens beräkning av lokalkostnader inom högskolans resurstilldelningssystem. Den anförda kritiken bör enligt motionärerna ges regeringen till känna.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att riksdagen som underlag för sina beslut presenteras ett allsidigt berett förslag.
När det gäller lokalkostnader har utskottet förståelse för att det ändrade systemet med en hyrespeng inkluderad i grundutbildningsanslagen till universitet och högskolor i ett övergångsskede kan medföra svårigheter i fråga om beräkningar. Utskottet har i det föregående (avsnitt 1) redovisat vilka problem som kan uppstå och hur regeringen avser att komma till rätta med dessa.
Utskottet konstaterar att medlen till regeringens disposition under förevarande anslag upptas till ett i huvudsak ospecificerat belopp på 222 477 000 kr. Enligt vad utskottet senare fått sig redovisat skall av dessa medel betalas för behörighetsgivande förutbildning (57 439 000 kr), pedagogisk utveckling av lärare vid universitet och högskolor (51 285 000 kr), kostnader för Campus för konstnärliga högskolor (40 504 000 kr), kostnader för kopieringsersättning vid universitet och högskolor (12 257 000 kr) samt vissa lokalkostnader för Karolinska institutet (3 211 000 kr). Återstående belopp, 57 781 000 kr, är ointecknat. Från Utbildningsdepartementet har anförts att regeringen inom ramen för ointecknade medel måste kunna lösa akuta problem som uppstår inom en myndighet, inom ramen för internationellt samarbete m.m. Det har också påpekats att statens egendom inte är försäkrad och att vissa medel måste finnas tillgängliga för att täcka åtminstone delar av kostnader för skador.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl för någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub715 yrkande 24.
5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor
Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid Stockholms universitet (GI/IHR), Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.
Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av forskningspropositionen våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 344 000 kr.
5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (C 47) föreslås i propositionen ett reservationsanslag på 151 538 000 kr för budgetåret 1994/95. I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 86 439 000 kr till regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15 mindre och medelstora högskolor.
Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) har 40 miljoner kronor avsatts till stöd för nätverk för forskning mellan mindre och medelstora högskolor samt universiteten och högskolor med fasta forskningsresurser. Merparten av dessa medel har beräknats under anslagsposten till regeringens disposition. I propositionen anges att regeringen avser att besluta om fördelning till detta ändamål för perioden 1993/94--1995/96 senast i början av 1994.
Vidare har av medlen till regeringens disposition avsatts 40 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95 som regeringen vill använda för långsiktig forskningssamverkan mellan å ena sidan högskolor med profiler riktade mot privata sektorn och näringslivet och å andra sidan företag och organisationer med kvalificerad vetenskaplig verksamhet i enlighet med riksdagens beslut våren 1993 (prop.1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). Fördelningen av medlen skall enligt regeringen baseras på verksamhetens kvalitet och angelägenhet ur forskningssynpunkt, näringslivets relativa finansieringsbidrag samt vissa regionala hänsyn.
För forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping, slutligen, har beräknats 10 miljoner kronor under anslagsposten till regeringens disposition.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör enligt motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 2 inte särbehandlas under förevarande anslag. Beloppet, 10 miljoner kronor, som reserverats för stiftelsehögskolan bör fördelas till samtliga under anslaget upptagna högskolor med en andel också för stiftelsehögskolan. -- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 11 avvisas regeringens förslag om 10 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om resurser till Stiftelsen Högskolan i Jönköping under anslagen Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (avsnitt 5.35) och Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (avsnitt 5.37). Denna stiftelsehögskola kommer att bildas i enlighet med riksdagens bemyndigande till regeringen våren 1993 (prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405). Bemyndigandet innefattar att en forskningsorganisation skall byggas upp i Jönköping. Från de förutvarande löntagarfonderna skall regeringen fördela 1,7 miljarder kronor mellan Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping som stiftelsekapital. Det har förutsatts att de resurser som avkastningen på stiftelsekapitalet genererar skall användas för uppbyggnaden. Enligt vad utskottet inhämtat från Utbildningsdepartementet kommer emellertid avkastningen på den del av löntagarfondsmedlen (Fond 92--94) som vid fördelningen tillfaller Stiftelsen Högskolan i Jönköping att vara för liten för att stiftelsehögskolan skall kunna bygga upp en forskningsorganisation i den omfattningen att man kan få examensrätt för doktorsexamen. Utskottet delar regeringens uppfattning att det därför är nödvändigt att stiftelsehögskolan tilldelas föreslaget belopp på 10 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och 1993/94:Ub714 yrkande 11.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 24 bör 20 miljoner kronor av de medel som avsatts för långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet kunna riktas till offentliga institutioner, t.ex. kommuner och landsting. En betydande forskningspotential finns enligt motionärerna i ett ökat samarbete med den offentliga sektorn.
Utskottet anser att inriktningen mot ett ökat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt näringslivet som riksdagen beslutade om med anledning av forskningspropositionen våren 1993 bör ligga fast för treårsperioden 1993/94--1995/96. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Högskolan i Luleå bör också få medel för forskningsstödjande åtgärder, anförs det i flera motioner. Enligt motionerna 1993/94:Ub681 (s) yrkande 3 och 1993/94:N283 (s) yrkande 7 bör riksdagen besluta att för budgetåret 1994/95 anvisa högskolan 14 miljoner kronor. Det kan enligt motionärerna inte vara rimligt att Högskolan i Luleå skall använda det tekniska fakultetsanslaget för forskningsanknytning av lärare i statskunskap, pedagogik, språk m.m. Liknande synpunkter framförs i motion 1993/94:Ub678 (v), där motionären yrkar att Högskolan i Luleå skall få ett forskningsstöd på 4 miljoner kronor per år för icke-teknisk forskning. I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 5 begärs att riksdagen uttalar sig i fråga om forskningsresurser i skogslänen, nämligen att ytterligare medel behövs för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna samt Högskolan i Luleå.
Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå som har en teknisk fakultet inte räknas till de mindre och medelstora högskolorna. Högskolan skall mot denna bakgrund inte tillföras medel för forskningsstödjande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681 yrkande 3, 1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7, samtliga i denna del.
Ett utökat anslagsbelopp till forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor begärs i två motioner. Enligt motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 1 bör anslaget tillföras 33 240 000 kr, vilket motsvarar de besparingar som motionärerna vill göra genom att avvisa regeringens förslag (under anslagen C 43 och C 45) om 13 240 000 kr till Stiftelsen Högskolan i Jönköping och genom att minska bidraget till Handelshögskolan i Stockholm med 20 000 000 kr (under anslaget C 43). -- I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 27 föreslås att riksdagen under anslaget anvisar 70 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda anförs i motion 1993/94:Ub729 (s) att Gävle--Dala-fakulteten vid en preliminär fördelning av nätverksmedlen fått 6 miljoner kronor, vilket är otillräckligt. Också i motionerna 1993/94:A458 (fp) yrkande 1 och 1993/94:Ub688 (c) yrkande 4 framhålls angelägenheten av att nätverksmedlen för forskarutbildning vid Gävle--Dala-fakulteten utökas. Anslagsposten om 2 miljoner kronor till Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör enligt motion 1993/94:Ub673 (s) yrkande 2 ökas med 5 miljoner kronor. Ökade resurser för nätverk föreslås i motion 1993/94:A466 (v) yrkande 5 till högskolorna i Karlskrona/Ronneby, Kalmar och Växjö.
Mitthögskolan bör enligt motion 1993/94:Ub687 (c) yrkande 1 prioriteras vad gäller medel för forskningsstödjande åtgärder och vid fördelningen av resurser för forskningssamverkan mellan högskola och näringsliv. Som skäl för prioritering åberopar motionärerna bl.a. att Mitthögskolan har störst avstånd till universitet eller högskola med fasta forskningsresurser.
Behovet av en ökning av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Skövde påtalas i motion 1993/94:Ub710 (s) yrkande 2. Ytterligare forskningsresurser behövs enligt motion 1993/94:Ub665 (v) yrkande 2 till Högskolan i Örebro.
Statens andel av forskningsmedlen till de nya högskolorna bör ökas och utgöra cirka hälften av vad som satsas på forskning vid högskolan, anförs det i motion 1993/94:Ub699 (c) yrkande 2.
Utskottet har tidigare i detta betänkande avstyrkt motionsyrkanden om neddragning av bidragen till Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. I konsekvens härmed bör motsvarande medel, som motionärerna föreslår, inte tillföras detta anslag.
Utskottet är inte berett att tillstyrka föreslagna anslagsökningar. Utskottet hänvisar till att regeringen nyligen i proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning tagit upp frågan om förstärkning av forskningen vid mindre och medelstora högskolor samt forskningssamarbetet med näringslivet.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673 yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena 1 och 3 i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688 yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande 5 i denna del, 1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458 yrkande 1 och 1993/94:A466 yrkande 5 för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor anvisar ett reservationsanslag på 151 538 000 kr för nästa budgetår.
Kritik riktas i motion 1993/94:Ub681 (s) yrkande 4 mot att en stor del av anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor återfinns ofördelat under anslagsposten Till regeringens disposition. Utgångspunkten måste enligt motionärerna vara att så mycket som möjligt av anslaget skall fördelas på högskolorna, dvs. att denna anslagspost minskas eller i varje fall redovisas inför riksdagen före regeringsbeslut.
Utskottet noterar att i propositionen anges att under anslagsposten Till regeringens disposition på 86 439 000 kr har beräknats följande medel, dels 40 miljoner kronor för forskning i nätverk med universitet och högskolor med fasta forskningsresurser, dels 40 miljoner kronor för forskningssamverkan med näringslivet, dels 10 miljoner för forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är önskvärt med en mer detaljerad redovisning till riksdagen över dessa medels fördelning, särskilt som medlen i förhållande till de redovisade anslagsposterna för forskningsstöd i övrigt utgör huvudparten av anslaget. Regeringen har nyligen -- den 30 mars -- beslutat om fördelning av 33 786 000 kr till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan universitet och högskolor för budgetåret 1993/94. Enligt beslutet avser regeringen att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 pröva frågan om fortsatta anslag av väsentligen samma storleksordning, mot bakgrund av de redovisningar som högskolorna skall lämna över nätverkssamarbetet. Fördelningen av medlen för forskningssamverkan med näringslivet bereds för närvarande inom departementet. Utskottet anser därför inte att riksdagen bör göra något uttalande i frågan. Motion 1993/94:Ub681 yrkande 4 bör således avslås.
Lokalkostnader för forskning vid mindre och medelstora högskolor tas upp i motion 1993/94:Ub694 (s). Enligt denna bör högskolor utan fakultetsanslag ges ett lokalstöd för forskning som motsvarar 50 % av vad de faktiskt drar in i ersättning för lokalkostnader från externa finansiärer. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i sådant syfte.
Utskottet hänvisar till vad som anförs inledningsvis (avsnitt 1) i detta betänkande om beräkningen av medel för lokalkostnader under anslagen till grundutbildning fr.o m. budgetåret 1994/95. När det gäller forskning och forskarutbildning skall forskningsråden fortsättningsvis svara för de lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som råden finansierar. I vad avser externa uppdrag skall högskolan enligt avgiftsförordningen (1992:191, ändr. 1993:431) ta ut ersättning av uppdragsgivaren med tillämpning av principen om full kostnadstäckning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub694.
5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 487 495 000 kr.
5.41 Kanslersämbetet
Kanslersämbetet har till uppgift att på nationell nivå granska kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor samt främja utvecklingen av kvalitet och kvalitetssystem i högskoleverksamheten. Kanslersämbetets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1993:886) med instruktion för Kanslersämbetet.
I sin förenklade anslagsframställning har Kanslersämbetet redovisat förslag till verksamhetsmål för vart och ett av följande fyra program, nämligen strategiska projekt, nationella utvärderingar, kvalitetsutveckling och uppföljning samt examensrätt. Regeringen anser att dessa mål, vilka refereras i propositionen, är väl avvägda och bör ligga fast under tvåårsperioden 1994/95--1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till Kanslersämbetet anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 17 begärs en utredning om möjligheterna att inrätta ett gemensamt studentverk. Motionärerna vill att Kanslersämbetet och Verket för högskoleservice skall slås samman. Detta skulle leda till en tydligare ansvarsfördelning och större demokratisk insyn samt bättre information till studenterna.
Utskottet vill framhålla att Verket för högskoleservice (VHS) och Kanslersämbetet är två myndigheter med helt olika inriktning. Huvuddelen av VHS uppgifter består i att ge service åt universitet och högskolor. Utskottet redogör närmare för detta i det följande. Kanslersämbetets huvuduppgift är att främja kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor. Det åligger ämbetet enligt instruktionen att sammanfatta och publicera resultaten av utförda utvärderingar. Riksdagen beslutade våren 1992 om den centrala myndighetsorganisationen för högskolan (prop. 1991/92:76, bet. UbU18, rskr. 195). Utskottet kan inte finna att det därefter har kommit fram några skäl till att riksdagen skall ändra beslutet i fråga, varför motion 1993/94:Ub714 yrkande 17 avstyrks.
5.42 Verket för högskoleservice
Arbetsuppgifter och organisation för Verket för högskoleservice (VHS) framgår av förordningen (1992:397) med instruktion för verket.
De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets områden dels utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för universitet och högskolor, dels biträda universitet och högskolor med specialistkunskap, dels följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i samarbete med dessa och i anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik. Verket skall främja internationalisering av den högre utbildningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt informera i samhället om verksamheten vid universitet och högskolor.
VHS är en serviceorganisation inom högskolesystemet. Verksamheten skall huvudsakligen finansieras genom uppdrag från universitet och högskolor. I takt med att den uppdragsfinansierade verksamheten byggs ut skall stödet via anslagsfinansiering successivt minska. Enligt den budgetering som verket redovisat i den fördjupade anslagsframställningen kommer verksamheten den 1 juli 1994 att vara avgiftsfinansierad till ca 60 %, vilket med god marginal överstiger de krav som regeringen ställt.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom VHS ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser. Där anges att de övergripande målen för VHS verksamhet bör ligga fast. VHS förefaller enligt regeringen att för nästa budgetår kunna uppfylla de krav på avgiftsfinansiering som regeringen ställt i de myndighetsspecifika direktiven. För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att kostnaderna för antagningen av studenter motsvarande 29 miljoner kronor skall föras bort från VHS ramanslag. Motsvarande belopp beräknas under universitetens och högskolornas grundutbildningsanslag.
Utskottet anser att riksdagen bör lämna begärt godkännande.
I övrigt beräknas under anslaget 8 399 000 kr till följd av att VHS får beställaransvaret för högskolestatistik (prop. 1992/93:101, bet. FiU7, rskr. 122). Vidare har beslutats (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) att VHS skall vara ansvarigt administrativt organ för SUNET. VHS bör därför tilldelas ett driftsanslag för SUNET motsvarande 18 928 000 kr. Beloppet motsvarar användaravgiften för berörda universitet och högskolor och har förts bort från resp. grundutbildningsanslag och fakultetsanslag.
Sammantaget föreslår regeringen ett anslagsbelopp till VHS på 70 480 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens medelsberäkning, tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på det begärda beloppet.
I motion 1993/94:Ub602 (m) betonas att det är viktigt att en enda instans förmedlar information rörande svenskens möjligheter att studera utomlands och möjligheterna för studerande från andra länder att studera i Sverige. Den som söker information måste kunna vända sig till ett ställe med sina frågor och sedan eventuellt bli hänvisad vidare.
Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades fram i oktober 1993, (Ds 1993:76) Utlandsstudier och internationella utbildningskontakter, föreslås Verket för högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden, Svenska institutet och Skolverket få ansvar för olika inriktningar av information till studerande både i Sverige och utomlands. Enligt vad utskottet inhämtat bereds frågan för närvarande i Utbildningsdepartementet. Utskottet, som har förståelse för motionärens synpunkter, anser att regeringens ställningstagande i ärendet bör inväntas. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
Ett fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar föreslås i motion 1993/94:Ub613 (c). Institutet måste ha resurser för att snabbt kunna värdera utbildningar. Motionären pekar på att långa väntetider i detta avseende skapar problem för nyanlända invandrare när det gäller att söka arbete eller vidareutbildning. Huvudmän för ett sådant institut kan vara, utöver staten, arbetsmarknadens parter. Verksamheten bör till stor del avgiftsfinansieras.
Utskottet hänvisar till att VHS enligt sin instruktion skall svara för bedömningen av utbildningar vid utländska universitet och högskolor, den s.k. ekvivaleringsverksamheten. Bl.a. värderas den utbildning som invandrare och flyktingar har i syfte att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. VHS anger i anslagsframställningen att den genomsnittliga handläggningstiden för ekvivaleringsärenden skall minska till 4 månader under nästa budgetår, vilket överensstämmer med EG:s rekommendation. Enligt vad utskottet erfarit avser VHS att bredda bedömningsverksamheten till utländska motsvarigheter till såväl gymnasiala utbildningar som universitets- och högskoleutbildningar. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub613.
5.43 Överklagandenämnden för högskolan
Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992 med uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom universitetens och högskolornas område enligt närmare föreskrifter av regeringen. Sedan den 1 juli 1993 har nämnden i uppdrag att också fullgöra kanslifunktioner åt Högskolans avskiljandenämnd.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt, till Överklagandenämnden för högskolan anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr för nästa budgetår.
5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades som en självständig myndighet den 1 juli 1992. Enligt förordningen (1992:817) med instruktion för rådet har detta till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse.
För verksamhetsområdena har följande mål lagts fast. Rådet skall främja utvecklingen av den grundläggande högskoleutbildningen genom att fördela anslag till experimentbetonade utvecklingsprojekt, som ligger utom ramen för vad som normalt kan och bör bekostas lokalt. Rådet skall vidare fortsätta att inhämta och sprida kännedom om avslutade, pågående och planerade utvecklingsinsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och utomlands. Härutöver bör särskilda insatser göras på följande fyra områden, nämligen datorstöd i grundläggande högskoleutbildning, miljöutbildning, jämställdhetsfrågor samt ökad internationalisering av utbildningen.
Regeringen beräknar under anslaget till Rådet för grundläggande högskoleutbildning ett sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1994/95 på 41 871 000 kr.
Enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 19 bör riksdagen till rådet anslå 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Medelstillskottet bör användas till jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar som leder till arbeten inom vård och omsorg. Motionärerna vill att rådet får i uppdrag att se över dessa utbildningar och genomföra en omprioritering av utvecklingsarbetet så att lika stor energi läggs på en förbättring av könsfördelningen i kvinnodominerade som i mansdominerade utbildningar.
Utskottet vill påminna om att rådet genom riksdagens beslut våren 1993 anvisas 5 miljoner kronor årligen under treårsperioden 1993/94--1995/96 för insatser i syfte att främja jämställdheten (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Eventuella behov av ytterligare medel får övervägas inför nästa treårsperiod. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionsyrkandet till Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisar ett reservationsanslag för nästa budgetår i enlighet med regeringens förslag.
5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation
Med anledning av beslutet om att Chalmers tekniska högskola (CTH) skall övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt regeringen vissa avvecklingskostnader att uppstå under budgetåret 1994/95, främst förvaltningskostnader men även kostnader för viss personal. Till kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation föreslås i propositionen ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Enligt en till utskottet den 21 februari 1994 inkommen skrivelse från Utbildningsdepartementet bör en mening i propositionstexten (s. 231) som lyder "CTH kvarstår som avvecklingsmyndighet till dess CTH kan helt avvecklas" ersättas med meningen "En avvecklingsmyndighet tillskapas".
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda förslagsanslaget.
5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
Med anledning av beslutet om att Högskolan i Jönköping skall övergå i stiftelseform fr.o.m. den 1 juli 1994 (jfr prop. 1992/93:231, bet. UbU18, rskr. 405) kommer enligt regeringen vissa avvecklingskostnader att uppstå under budgetåret 1994/95, främst förvaltningskostnader men även kostnader för viss personal. Regeringen föreslår därför att det för redovisningen förs upp ett särskilt anslag, ett förslagsanslag på 1 000 kr.
En motsvarande ändring som under föregående anslag görs enligt den där nämnda skrivelsen från Utbildningsdepartementet också under detta anslag. Den rättade meningen (prop. s. 232) skall således ha följande lydelse: "En avvecklingsmyndighet tillskapas".
Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit, till kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation bör anvisa ett förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.
6. Nationella och internationella forskningsresurser
6.1 Vissa allmänna frågor
I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och internationella forskningsresurser anför regeringen att en strategisk resurs för svensk forskning och svenskt näringsliv är tillgången på beräkningsresurser för extremt krävande beräkningsproblem, dvs. högpresterande datorsystem (HPD). Uppbyggnaden av sådana system bör ske kontinuerligt och i enlighet med långsiktiga planer. Regeringen avser att skapa en självständig organisation med uppgift att främja samverkan mellan producenter, finansiärer och användare av högpresterande datorsystem. Organisationen, benämnd HPD-rådet, bör få ett övergripande ansvar för fördelning av tillgängliga medel för högpresterande datorsystem. I ett inledningsskede bör rådet knytas till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR).
Enligt regeringen kommer HPD-rådet att behöva disponera medel för sin verksamhet endast i begränsad omfattning under budgetåret 1994/95. Medel tas då från anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 19). HPD-rådet avses få i uppdrag att utarbeta ett förslag till finansieringssystem.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande beräkningsresurser.
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar begärt godkännande.
I motion 1993/94:Ub615 (s) efterfrågas en ordning som innebär forskning på lika villkor inom högskolan och vid fristående bolag. Motionärerna påtalar att Studsvik Material AB, liksom andra fristående forskningsbolag, är uteslutna från stöd, då de ses som industriföretag och inte som tänkbara forskningspartner. Det finns enligt motionärerna risk för att nyetablerad forskning inom högskolan får till följd att forskningen vid bolag som Studsvik Material AB slås ut. I stället borde samarbetet mellan högskolan och fristående forskningsbolag utvecklas.
Utskottet vill framhålla att genom 1993 års forskningspolitiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) skapades nya förutsättningar för att underlätta kunskapsöverföringen mellan universitet och högskolor å ena sidan och näringslivet å den andra, bl.a. har särskilda s.k. teknikbrostiftelser inrättats. Dessutom anvisades resurser för att förstärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora högskolorna. Medel kommer att fördelas fr.o.m. budgetåret 1994/95 för långsiktigt forskningssamarbete mellan mindre och medelstora högskolor samt näringslivet, t.ex. en grupp företag eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens. Utskottet anser att motionen med det anförda i huvudsak får anses vara tillgodosedd och därför bör avslås.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 26 under ett nytt anslag på riksstaten för budgetåret 1994/95 anvisa 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning. Motionärerna framhåller att det är inom detta kompetensområde som nya arbetstillfällen och framtida exportmöjligheter finns. I dag ses forskarkontakter med det privata näringslivet som produktiva, medan svagt intresse visas offentligt producerade tjänster.
Utskottet hänvisar till vad utskottet nyss anfört om inriktningen av riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 mot bl.a. ökat forskningssamarbete mellan universitet och högskolor samt näringslivet. Utskottet erinrar också om att riksdagen våren 1993 på utskottets förslag gjorde ett tillkännagivande om forskning inom tjänstesektorn. Därvid anfördes (bet. 1992/93:UbU15 s. 75) att det är angeläget att forskning kommer till stånd om hur lagtillämpande och myndighetsutövande verksamhet kan effektiviseras sett ur ett medborgarperspektiv. Förslag om ytterligare medel för sådan forskning får bedömas i samband med nästa forskningsproposition. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motionsyrkandet.
6.2 Forskningsrådsnämnden
Regeringen anför under anslaget till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om vid föregående riksmöte för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att riksdagen till kostnader för den verksamhet som Forskningsrådsnämnden (FRN) finansierar anvisar ett reservationsanslag på 88 003 000 kr. Av anslaget skall enligt förslaget minst 4 763 000 kr användas för lokalkostnader för av nämnden finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Vidare har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Enligt motion 1993/94:A815 (c) yrkande 30 måste FRN:s stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning ökas väsentligt antingen genom omfördelning eller genom att medel anslås från vad som återstår av löntagarfonderna.
Utskottet vill peka på att betydande satsningar gjorts på kvinno- och jämställdhetsforskning till följd av riksdagens beslut med anledning av forskningspropositionen våren 1993. FRN:s projektmedel för dessa forskningsområden fördubblas under innevarande treårsperiod genom omprioriteringar inom FRN:s anslag. Utskottet anser att behovet av ytterligare insatser får övervägas i samband med behandlingen av nästa forskningsproposition för kommande treårsperiod. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Forskningsrådsnämnden bör enligt motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 21 i denna del få det nationella ansvaret för tre naturvetenskapliga laboratorier, nämligen laboratoriet för keramisk forskning och laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi, båda i Lund, samt miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå. Till nämndens verksamhet bör därför för nästa budgetår anvisas 861 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) behandlat frågan om ansvaret för de aktuella nationella forskningsresurserna och ansett att de skall finansieras nationellt. Utskottet har också erfarit att så kommer att ske och därmed avstyrkt motionsyrkanden om att detta ansvar nu skall föras bort från universiteten i Lund och Umeå. Riksdagen bör därför med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del till Forskningsrådsnämnnden: Forskning och forskningsinformation anvisa ett reservationsanslag på 88 003 000 kr för nästa budgetår.
Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag för budgetåret 1994/95 på 9 135 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag på nämnda belopp.
6.3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
De riktlinjer för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) verksamhet och resurser som riksdagen beslöt om med anledning av forskningspropositionen våren 1993 bör enligt regeringens överväganden ligga fast.
I enlighet med nämnda beslut överförs 16 tjänster som professor och medel för dessa från HSFR till vissa bestämda universitet och en högskola fr.o.m. budgetåret 1994/95 och finansieras fortsättningsvis från dessa lärosätens anslag till forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag minskas med motsvarande belopp eller 11,2 miljoner kronor.
När det gäller medelsberäkningen i övrigt redovisas i propositionen att 1,5 miljoner kronor tillförs rådet för stöd till kriminalvetenskaplig forskning och 4 miljoner kronor till särskilda medel för byggforskning. Av anslaget skall enligt regeringen minst 11 029 000 kr användas för lokalkostnader för av HSFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor. För finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning har beräknats 6 154 000 kr.
Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på 212 816 000 kr till HSFR:s stöd till forskning nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna anslagsbeloppet.
HSFR bör få i uppgift att utarbeta ett program för den psykologiska forskningen, anförs det i motion 1993/94:Ub621 (v). Motionärerna åsyftar det psykologiska metodområdet och hävdar att forskningsråden inte avsätter medel för utveckling och utprövning av psykologiska metoder och tekniker. Detta är av central vikt för praktisk psykologisk verksamhet. Möjligheterna till anslag bör snarast utredas så att förslag kan föreläggas riksdagen senast i nästkommande forskningsproposition.
Enligt vad utskottet erfarit har HSFR:s beredningsgrupp i psykologi i sin forskningsöversikt från april 1992 pekat på utvecklingsbehoven inom klinisk psykologi. Det ankommer på HSFR att överväga stöd till forskning på detta område. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub621.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen begärt, till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning anvisar ett ramanslag för budgetåret 1994/95 på 7 283 000 kr.
6.4 Medicinska forskningsrådet
Regeringen beräknar under anslaget Medicinska forskningsrådet: Forskning ett anslagsbelopp för budgetåret 1994/95 på 378 691 000 kr. Hänsyn har vid beräkningen tagits till att sex rådsprofessurer och medel för dessa överförs till vissa bestämda universitet och en högskola, vilket medför att förevarande anslag minskas med 7,2 miljoner kronor. Till lokalkostnader för av Medicinska forskningsrådet (MFR) finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor skall användas minst 27 554 000 kr. För finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas 18 463 000 kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen, föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag på begärt belopp.
När det gäller medel för MFR:s förvaltning tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett ramanslag på 12 770 000 kr för budgetåret 1994/95.
6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet
Regeringen föreslår att Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) fr.o.m. budgetåret 1994/95 övertar ansvaret för finansiering av tre nationella forskningsanläggningar, nämligen MAX-laboratoriet, The Svedberg-laboratoriet och Onsala rymdobservatorium från Lunds universitet, Uppsala universitet resp. Chalmers tekniska högskola. En överföring av medel föreslås därför från resp. universitets och högskolas anslag för forskning och forskarutbildning till förevarande anslag.
Enligt en till utbildningsutskottet den 17 februari 1994 inkommen skrivelse från Utbildningsdepartementet bör det föreslagna beloppet under anslaget minskas med 1 100 000 kr. Anslaget C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning skall ökas med motsvarande belopp. Beloppet avser tandemacceleratorn vid The Svedberg-laboratoriet som även fortsättningsvis skall tillhöra Uppsala universitet, vilket förbisågs vid beräkningen av de båda anslagen.
Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning bör således enligt regeringen anvisas ett reservationsanslag för nästa budgetår på 583 069 000 (= 584 169 000 -- 1 100 000) kr.
Vid medelsberäkningen har anslaget minskats med 13,9 miljoner kronor med anledning av att 12 rådsprofessurer och medel för dessa överförs till fyra universitet och en högskola. För de nationella forskningsanläggningarna förs till NFR:s anslag 8 016 000 kr från anslaget till Lunds universitet, 18 720 000 kr från anslaget till Uppsala universitet samt 10 686 000 kr från anslaget till Chalmers tekniska högskola. Av NFR:s anslag skall minst 37 784 000 kr användas för lokalkostnader för av NFR finansierade forskningsprojekt. För finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning beräknas 47 182 000 kr.
I två motioner, nämligen motionerna 1993/94:Ub674 (s) och 1993/94:Ub718 (fp), begärs att riksdagens beslut våren 1993 angående Manne Siegbahn-laboratoriet (acceleratoranläggningen CRYRING) vid Stockholms universitet skall fullföljas. I den förstnämnda motionen yrkas att NFR:s anslag ökas med ytterligare 1,5 miljoner kronor för att laboratoriet skall kunna överföras till organisationen för nationella anläggningar.
Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1993 godkände vad som anförts i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) om att CRYRING-laboratoriet från den 1 juli 1994 ges status av nationell forskningsanläggning med NFR som ansvarigt forskningsråd. Regeringen anför nu (prop. s. 244) att formerna för finansiering av Manne Siegbahn-laboratoriet (CRYRING) bör avgöras i samband med fortsatta överväganden om resurser för fysik i Stockholm. Det ankommer på Stockholms universitet att svara för att laboratoriet ges tillräckliga resurser. Utskottet utgår från att riksdagens beslut fullföljs och att regeringen snart återkommer till riksdagen med förslag om sådana anslagstekniska förändringar som ett fullföljande av riksdagens beslut erfordrar. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan finner utskottet inte påkallat, varför motionerna 1993/94:Ub674 och 1993/94:Ub718 avstyrks.
Enligt motion 1993/94:Ub716 (nyd) i denna del bör riksdagen till NFR: Forskning anvisa 1,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Anslagsökningen -- som avser ett överförande av ansvaret för miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå samt laboratorierna för keramisk forskning resp. för vedanatomi och dendrokronologi i Lund till NFR -- bör finansieras genom motsvarande anslagsminskning till resp. värduniversitet.
Utskottet har i det föregående (avsnitt 5.1) avstyrkt motionsyrkanden om att ansvaret för de tre nämnda laboratorierna nu skall föras över till NFR från universiteten i Lund och Umeå. I konsekvens härmed bör riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub716 i denna del till NFR: Forskning anvisa ett reservationsanslag på 583 069 000 kr för budgetåret 1994/95.
Till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag på 17 341 000 kr för nästa budgetår.
Från Utbildningsdepartementet har i den tidigare i detta avsnitt nämnda skrivelsen meddelats att anslagsbeloppet rätteligen skall ökas med 768 750 kr utöver vad som anges i propositionen. Medel härför bör tas från anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till regeringens disposition. Beloppet avser administrationskostnad för viss energiforskning (jfr bet. 1992/93:UbU15 s. 90).
Utskottet föreslår att riksdagen till NFR:s förvaltning anvisar ett ramanslag på (17 341 000 + 768 750 =) 18 109 750 kr för budgetåret 1994/95.
6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet
I propositionen bedömer regeringen att de riktlinjer för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) verksamhet som riksdagen beslutade om med anledning av forskningspropositionen våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast. Genom EES-avtalet och genom deltagande i EG:s fjärde ramprogram från 1995 ökar den andel av svensk forskning, i första hand teknisk, som sker i samverkan med EG. Regeringen föreslår därför en förstärkning av TFR:s resurser. Regeringen framhåller att TFR i sitt fortsatta arbete bör tillse att den framtida förmågan att satsa på nya projekt inte äventyras.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp under Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning på 267 936 000 kr för budgetåret 1994/95. Under anslaget har 34 874 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Utskottet anser att riksdagen bör bevilja ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag på 7 303 000 kr för budgetåret 1994/95, vilket utskottet tillstyrker.
6.7 Rymdforskning
Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Enligt regeringens överväganden bör de riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutat om (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94--1995/96 ligga fast.
Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag på 42 815 000 kr. Därav har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen. Riksdagen bör anvisa begärda medel.
6.8 Rådet för forskning om universitet och högskolor
Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Med utgångspunkt i de riktlinjer för verksamheten och resurserna som lades fast i riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 föreslås ett anslagsbelopp till rådet på 7 846 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det angivna beloppet.
6.9 Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och skall som sådant bl.a. samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat tryck enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. KB skall även upprätthålla en kvalitativt högtstående samling utländsk vetenskaplig litteratur.
Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att KB tar ett ökat nationellt ansvar för såväl litteraturförsörjning som utveckling av samverkan mellan forskningsbiblioteken, bl.a. i vad avser fortsatt utnyttjande och utveckling av informationsteknologi. Anslaget till KB bör därför förstärkas med 4,6 miljoner kronor. Vidare har vid medelsberäkningen hänsyn tagits till att stora delar av bibliotekets verksamhet på grund av om- och tillbyggnad tillfälligt måste bedrivas inom andra lokaler. Ett anslagsbelopp på 147 132 000 kr bör enligt regeringens förslag anvisas till KB för budgetåret 1994/95.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett ramanslag i enlighet med regeringens förslag.
I motion 1993/94:Ub717 (c) behandlas utbyggnaden av KB och särskilt frågan om inredning av ett andra bergrum för arkivändamål.
Utskottet har inhämtat att regeringen den 3 mars 1994 -- genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 1993/94 avseende Arbetsmarknadsverket och anslag under tionde huvudtiteln littera B. Arbetsmarknad m.m. -- föreskrivit att högst 55 miljoner kronor av medel för ROT-insatser skall användas för Bergrum 2 i Kungl. biblioteket. Syftet med motionen är alltså nu tillgodosett, varför den avstyrks.
6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Med utgångspunkt i beslutade riktlinjer för verksamheten och resurserna under pågående treårsperiod föreslår regeringen att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anvisas ett ramanslag på 7 598 000 kr för budgetåret 1994/95. Vid beräkningen av anslaget har beaktats fördyringar vid inköp av utländsk vetenskaplig litteratur.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.
6.11 Institutet för rymdfysik
Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver och främjar forskning och mätning inom området rymdfysik. I propositionen föreslås, med utgångspunkt i riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 om riktlinjer för institutets verksamhet och resurser för treårsperioden 1993/94--1995/96, ett ramanslag på 38 405 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen till IRF anvisar det begärda ramanslaget.
6.12 Polarforskningssekretariatet
Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning i Arktis och Antarktis. Det anmärks i propositionen att kostnader för Antarktisexpeditionen och den arktiska tundraexpeditionen 1993/94 och 1994/95 kommer att ta i anspråk huvudparten av resurserna under treårsperioden.
Regeringen föreslår att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21,1 miljoner kronor. Regeringen begär samtidigt riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1995/96.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och lämna begärt bemyndigande.
6.13 Europeisk forskningssamverkan
Från anslaget bestrids huvudsakligen kostnader för dels Sveriges deltagande i och Sveriges bidrag till en rad europeiska forskningsorganisationer, dels Sveriges FoU-samarbete med EG.
Enligt propositionen påverkas medelsbehovet för det svenska EG-samarbetet av osäkerheten när det gäller omfattningen och innehållet i EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling, vilket avses träda i kraft i början av 1995.
Regeringen har vid medelsberäkningen förutsatt att EES-avtalet träder i kraft i början av 1994 samt att EG:s fjärde ramprogram utformas i enlighet med av kommissionen utarbetade planer. Det fjärde ramprogrammet kommer enligt regeringen att vara mer omfattande än det nu löpande ramprogrammet. Med hänsyn till nämnda osäkerhet har medel för programavgifter som enligt EES-avtalet skall betalas under budgetåret 1994/95 beräknats under anslagsposten Till regeringens disposition. Detta innebär att ansvariga myndigheter tillförs ytterligare medel under budgetåret när programavgifterna kan fastställas.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förevarande anslag ökas med 20 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom omfördelning från berörda forskningsråd och fakulteter. Verksamheter inom dessa områden kommer enligt regeringens bedömning att framdeles ha möjligheter till finansiering ur EG:s budget.
Sammantaget föreslås för svenskt deltagande i europeiskt forskningssamarbete att riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetåret 1994/95 på 477 355 000 kr.
I motion 1993/94:Ub714 (v) yrkande 23 begärs att riksdagen beslutar reservera 30 miljoner kronor av anslaget för nästa budgetår för forskningssamverkan med länder utanför EU.
Utskottet konstaterar att Sverige har små möjligheter att påverka de avgifter som skall betalas för medverkan i EG:s forskningsprogram eller för annan europeisk forskningssamverkan. En sådan omfördelning av medel som motionärerna begär är således inte möjlig. Utskottet har inte något att invända mot medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör därför med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 anvisa det begärda anslagsbeloppet.
6.14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
Under förevarande anslag beräknas numera -- sedan en stor del av anslaget förts till anslagspost under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. -- medel för forskarutbyte med utlandet och till bilateralt forskningssamarbete med främst länderna i Central- och Östeuropa. Från en anslagspost Till regeringens disposition betalas bl.a. vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder, såsom för HPD-rådet, samt lokalkostnader för Nordiska institutet för samhällsplanering.
I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 110 517 000 kr.
Detta anslag bör minskas med ett belopp på 768 750 kr som förts över till anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning enligt vad som anges i det föregående (avsnitt 6.5). Utskottet föreslår sålunda att riksdagen anvisar ett reservationsanslag för nästa budgetår på (110 517 000 - 768 750 =) 109 748 250 kr.
6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet
Under förevarande reservationsanslag upptas specificerat för nästa budgetår bidragen till Vetenskapsakademien, Svenska institutet i Rom, Svenska institutet i Athen, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul samt Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte till ett sammanlagt anslagsbelopp på 36 595 000 kr.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa ett reservationsanslag på det angivna beloppet.
6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt finansierade av forskningsråd.
I enlighet med riksdagens beslut med anledning av forskningspropositionen våren 1993 ändrades systemet för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning den 1 juli 1993. Systemförändringen innebar att det tidigare samlade ansvar för dyrbar vetenskaplig utrustning som åvilade FRN numera delas av FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och Rymdstyrelsen. Vidare avskaffades de tidigare kostnadsramarna och ersattes med årliga utrustningsanslag till FRN och till råden.
Regeringen anmärker i propositionen att FRN redovisat problem med att täcka kostnader för utrustning som beslutats före den 1 juli 1993 men ännu ej betalats. I syfte att upprätthålla en god försörjning av forskningsutrustning avser regeringen att i annat sammanhang som ett engångsanslag anvisa ytterligare medel för dyrbar vetenskaplig utrustning innevarande budgetår. Förslaget i övrigt innebär ingen förändring i medelstilldelningen eller anslagsnivån för den vetenskapliga utrustningen.
Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Resurstilldelningssystemet
1. beträffande belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner de belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95 som utskottet förordat,
2. beträffande kapitalförsörjning att riksdagen med bifall till regeringens förslag lämnar regeringen bemyndigande att göra de tekniska justeringar av anslagen och av beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer som följer av att de i propositionen angivna principerna för lånefinansiering tillämpas,
3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter med funktionshandikapp att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 14,
res. 1 (s)
4. beträffande medel för decentraliserad utbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub657, 1993/94:Ub713 och 1993/94:Ub733,
5. beträffande översyn av tilldelningen av lokalanslag att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub699 yrkande 3,
6. beträffande utbyggnader för universitet och högskolor i Göteborg att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub668,
2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m.
7. beträffande utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del,
res. 2 (s)
8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11,
res. 3 (s)
9. beträffande civilingenjörsutbildning vid vissa högskolor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub628, 1993/94:Ub675 yrkande 2, 1993/94:Ub685, 1993/94:Ub738 yrkande 1, 1993/94:A413 yrkande 7 och 1993/94:T215 yrkande 5,
10. beträffande en samlad strategi för att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 10,
res. 4 (s)
11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 3,
res. 5 (s)
12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub738 yrkande 2,
res. 6 (s)
13. beträffande examensrätt för grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 7--9 att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub606, 1993/94:Ub646, 1993/94:Ub649, 1993/94:Ub664, 1993/94:Ub677 yrkande 2, 1993/94:Ub688 yrkande 1 och 1993/94:T215 yrkande 9,
14. beträffande examensrätt för specialpedagogexamen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub677 yrkande 4,
15. beträffande högre konstnärlig utbildning i Skåne att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub609, 1993/94:Ub660 och 1993/94:Ub706 yrkande 1,
16. beträffande fasta forskningsresurser vid ytterligare högskolor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 1, 1993/94:Ub640, 1993/94:Ub675 yrkande 1, 1993/94:Ub691, 1993/94:Ub703, 1993/94:Ub722 yrkande 1, 1993/94:Ub736 yrkandena 2 och 3 samt 1993/94:T215 yrkande 4,
3. Fristående högskolors villkor
17. beträffande högskoleförfattningarnas tillämpning på fristående högskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 12, 13 och 14,
4. Övriga utbildningsfrågor
18. beträffande högskoleutbildningar anpassade till invandrares särskilda förutsättningar att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub906 yrkande 20,
19. beträffande yrkesexamen för laboratorieassistenter att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub634,
20. beträffande forskarutbildning i arbetsterapi att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub630,
21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2,
res. 7 (s)
22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 6,
res. 8 (s)
5. Anslag till universitet och högskolor m.m.
Övergripande
23. beträffande avgifter för forskningsetisk prövning att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för forskningsetisk prövning vid statliga universitet och högskolor,
24. beträffande formerna för finansiering av vissa s.k. nationella forskningsresurser att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub701, 1993/94:Ub706 yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del och 1993/94:Ub716 i denna del,
25. beträffande medel för forskarutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 25,
Universitet och högskolor med fakultetsorganisation (C 1--C 18)
26. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr,
27. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 869 252 000 kr,
28. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr,
29. beträffande samverkan mellan vissa statliga läroanstalter i Skåne att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub706 yrkande 3,
30. beträffande vissa centrum vid Lunds universitet att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkandena 1 och 10,
31. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/94 anvisar ett reservationsanslag på 895 383 000 kr.
32. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr,
33. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr291 yrkandena 3 och 4,
34. beträffande institut för vätskekristallforskning vid Göteborgs universitet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub669,
35. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 671 353 000 kr,
36. beträffande samgående mellan Stockholms universitet och Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
37. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr,
38. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692 595 000 kr,
39. beträffande logopedutbildning i Umeå att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub730,
40. beträffande resurser för livsmedelsteknisk utbildning och forskning i Norrland att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub659,
41. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 594 723 000 kr,
42. beträffande Demografiska databasen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub732,
43. beträffande resurser för juridisk forskning vid Umeå universitet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub704 och 1993/94:Ub731,
44. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000 kr,
45. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr,
46. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 277 734 000 kr,
47. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr,
48. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 466 321 000 kr,
49. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552 840 000 kr,
50. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 465 045 000 kr,
51. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr,
52. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 159 279 000 kr,
Övriga högskolor (C 19--C 42)
53. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr,
54. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska institutet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr,
55. beträffande finansieringen av textil formgivarutbildning vid Högskolan i Borås att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub689 och 1993/94:Ub697,
56. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub639 yrkandena 1 och 2 till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr,
57. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub695 yrkande 1 till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr,
58. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 1, 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub688 yrkande 2 till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr,
59. beträffande planeringsram för Högskolan i Gävle/Sandviken för budgetåret 1995/96 att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub663 yrkande 2 och 1993/94:Ub677 yrkande 1 i denna del,
60. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr,
61. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr,
62. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr,
63. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr,
64. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid Högskolan i Karlstad att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub736 yrkande 1,
65. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub735 till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 976 000 kr,
66. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr,
67. beträffande utvecklingen av grundutbildningen vid Högskolan i Skövde att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub625,
68. beträffande längre övergångstid för integrering av lokalkostnader i grundutbildningsanslaget att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub710 yrkande 3,
69. beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 2, 1993/94:Ub690 yrkande 2 och 1993/94:Ub702,
70. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub644 och 1993/94:Ub728 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 50 942 000 kr,
71. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr,
72. beträffande teckenspråkscentrum i Örebro att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub692,
73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr,
74. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 007 000 kr,
75. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 31 847 000 kr,
76. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 69 169 000 kr,
77. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr,
78. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr,
79. beträffande takbelopp för Mitthögskolan utan uppdelning mellan utbildningsområden att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub658 yrkande 1,
80. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub637, 1993/94:Ub638 och 1993/94:Ub658 yrkande 2 till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 237 919 000 kr,
81. beträffande utredning rörande Mitthögskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub654,
82. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 61 751 000 kr,
83. beträffande Centrum för välfärdsforskning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub636, 1993/94:Ub684 och 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del,
84. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr,
85. beträffande utvecklingen av högre utbildning och forskning i Västra Mälardalen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub650,
86. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr,
87. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr,
Övriga anslag under litt. C (C 43--C 54)
88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 20,
res. 9 (s)
89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 21,
res. 10 (s)
90. beträffande omvandling av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till stiftelsehögskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkandena 9 och 10,
91. beträffande bidrag till teologiska fristående högskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub719,
92. beträffande bidrag till Ingesunds Musikhögskola att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,
93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr,
res. 11 (s) - villk. 9 och 10
94. beträffande högskoleutbildning på hemslöjds- och hantverksområdet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub612, 1993/94:Ub616 i denna del och 1993/94:Ub643,
95. beträffande "Musikens Östersjöakademi" att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub725,
96. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk utbildningssamverkan att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr,
97. beträffande vidgning av programmet Tempus att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 22,
98. beträffande Svenska studenthemmet i Paris att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub708,
99. beträffande fora för kvinnliga forskare att riksdagen avslår motion 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del,
res. 12 (s)
100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 i denna del,
res. 13 (s)
101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del samt 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 468 572 000 kr,
res. 14 (s) - villk. 2, 12 och 13
102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av högskolefrågorna att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub715 yrkande 24,
res. 15 (s)
103. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13 344 000 kr,
104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och forskarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 2 och 1993/94:Ub714 yrkande 11,
res. 16 (s)
105. beträffande forskningssamarbete med offentliga institutioner att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 24,
106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Luleå att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub678, 1993/94:Ub681 yrkande 3, 1993/94:Ub907 yrkande 5 och 1993/94:N283 yrkande 7, samtliga i denna del,
res. 17 (s)
107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub673 yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub681 yrkandena 1 och 3 i denna del, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688 yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:Ub729, 1993/94:Ub907 yrkande 5 i denna del, 1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, 1993/94:A458 yrkande 1 och 1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 151 538 000 kr,
res. 18 (s) - villk. 11, 13 och 17
108. beträffande ofördelade medel till forskningsstödjande åtgärder att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub681 yrkande 4,
109. beträffande lokalkostnader för forskning vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub694,
110. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 487 495 000 kr,
111. beträffande anslagsbeloppet under Kanslersämbetet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr,
112. beträffande utredning om ett gemensamt studentverk att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 17,
113. beträffande den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
114. beträffande anslagsbeloppet under Verket för högskoleservice att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 70 480 000 kr,
115. beträffande information om studiemöjligheter utomlands och i Sverige att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub602,
116. beträffande fristående institut för värdering av svenska och utländska utbildningar att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub613,
117. beträffande anslagsbeloppet under Överklagandenämnden för högskolan att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr,
118. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för grundläggande högskoleutbildning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 19 till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr,
119. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
120. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr, 6. Nationella och internationella forskningsresurser
121. beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande beräkningsresurser att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
122. beträffande forskning på lika villkor inom högskolan och vid fristående bolag att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub615,
123. beträffande ett särskilt anslag till forskning med inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub714 yrkande 26,
124. beträffande FRN:s stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning att riksdagen avslår motion 1993/94:A815 yrkande 30,
125. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 21 i denna del till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 88 003 000 kr,
126. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Förvaltning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr,
127. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 816 000 kr,
128. beträffande ett program för den psykologiska forskningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub621,
129. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 283 000 kr,
130. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr,
131. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr,
132. beträffande Manne Siegbahn-laboratoriet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub674 och 1993/94:Ub718,
133. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub716 i denna del till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 583 069 000 kr,
134. beträffande anslagsbelopppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 110 000 kr,
135. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 267 936 000 kr,
136. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr,
137. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 42 815 000 kr,
138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning om universitet och högskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 846 000 kr,
139. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 147 132 000 kr,
140. beträffande utbyggnaden av Kungl. biblioteket att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub717,
141. beträffande anslagsbeloppet under Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr,
142. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för rymdfysik att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 38 405 000 kr,
143. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskningssekretariatet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr,
144. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning att riksdagen bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1995/96,
145. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk forskningssamverkan att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub714 yrkande 23 till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr,
146. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 109 748 000 kr,
147. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till forskningsverksamhet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr,
148. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr.
Stockholm den 14 april 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s), Chris Heister (m), Kristina Persson (s), Tuve Skånberg (kds) och Claus Zaar (nyd).
Reservationer
1. Åliggande att avsätta medel för studenter med funktionshandikapp (mom. 3)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att studenter med funktionshinder kan komma in på och genomföra högskolestudier på samma villkor som andra studenter. För handikappgrupper som döva och synskadade krävs ofta stora insatser som lektörs- och tolkhjälp för att kompensera studentens handikapp. Det system med obligatorisk avsättning vid varje läroanstalt och omfördelning av icke förbrukade medel, som förekom tidigare då Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) hade bemyndigande att göra omfördelning, bidrog enligt utskottets bedömning till att kostnaden inte blev en broms på högskolornas intresse för att anpassa sin verksamhet för studenter med funktionshinder. Utskottet anser att universitet och högskolor solidariskt måste bära ansvaret för att studenter med funktionshandikapp skall ges likvärdiga möjligheter att bedriva högre studier. Det bör därför föreskrivas att varje universitet eller högskola skall avsätta 0,2 % av grundutbildningsanslaget (bortsett från medel för lokalkostnader) för studenter med funktionshinder. Medlen bör omfördelas mellan läroanstalterna, om de inte förbrukas vid resp. universitet eller högskola, och därvid komplettera de medel för fördelning till läroanstalterna som anvisats under anslaget Stockholms universitet: Grundutbildning. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning bemyndiga regeringen att vid behov göra sådan omfördelning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande åliggande att avsätta medel för studenter med funktionshandikapp att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 14 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels bemyndigar regeringen att omfördela anslagsmedel mellan universitet och högskolor när det är befogat med hänsyn till behovet av medel för studenter med funktionshandikapp,
2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat (mom. 7)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Universiteten och" och på s. 33 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Universiteten och högskolorna arbetar nu med ett utbildningsuppdrag som avser en treårsperiod. Den föreliggande budgetpropositionen avser ett mellanår i budgetcykeln och skall rimligen därför inte innehålla förslag om några större förändringar vare sig i högskolornas verksamhet eller beträffande deras planeringsramar. Emellertid står det klart såväl för regeringen som för utskottet att insatser utöver vad som beslutades förra året, då de treåriga utbildningsuppdragen fastställdes, är både möjliga och nödvändiga för budgetåret 1994/95. De förenklade anslagsframställningarna från framför allt de mindre och medelstora högskolorna visar att dessa har kapacitet att ta emot fler studenter än de nu har utbildningsuppdrag och anslag för. Behovet är uppenbart både med hänsyn till det svåra läget på arbetsmarknaden, till de utbildningssökandes efterfrågan och till det stora behovet av kompetenshöjning i samhället. Regeringen aviserar förslag i den kommande kompletteringspropositionen om vissa ökningar av distansutbildning och behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår. Det är enligt utskottets mening nonchalant både mot universiteten och högskolorna och mot studenterna att planera för att fatta beslut om detta så sent som vid riksmötets slut. Kompletteringspropositionen bör därför inte avvaktas.
Utskottet förordar att dimensioneringen fr.o.m. budgetåret 1994/95 ökas med 3 000 helårsplatser inom utbildning av i genomsnitt tre års längd. Underlaget i budgetpropositionen räcker inte för att med exakthet fördela medel per högskola motsvarande detta antal helårsstudenter. Fördelningen bör därför göras av regeringen, varvid dock dessa utökade utbildningsuppdrag och ökade resurser i första hand skall gå till de mindre och medelstora högskolorna som anser sig kunna erbjuda fler utbildningsplatser. Därutöver bör medel avsättas för en ökning av YTH, distansutbildning och basår med 500 platser vardera under budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat. Medel för utökningarna bör under 1994/95 anvisas under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., till vilket utskottet återkommer i det följande (avsnitt 5). För att motsvara den sammanlagda utökningen av verksamheten bör anslaget ökas med 158 miljoner kronor utöver de utökningar som regeringen har förutskickat kommer att föreslås i kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del godkänner vad utskottet anfört om utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 2, 1993/94:Ub639 yrkande 3, 1993/94:Ub673 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub675 yrkande 3, 1993/94:Ub695 yrkande 2, 1993/94:Ub699 yrkande 1 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 1, 1993/94:Ub714 yrkande 2, 1993/94:Ub715 yrkandena 4, 7 i denna del och 9 i denna del, 1993/94:Ub724, 1993/94:Ub906 yrkandena 15, 17 i denna del och 19 i denna del, 1993/94:Ub907 yrkande 4, 1993/94:A413 yrkande 6, 1993/94:A468 yrkande 2 i denna del, 1993/94:A815 yrkande 31 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
3. Utredning om en ny teknisk högskola (mom. 8)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att de utbildningsuppdrag som givits efter riksdagens beslut under föregående riksmöte (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363) innebär att en påtaglig ökning av examinationen av civilingenjörer kan beräknas ske under de närmaste åren. På kort sikt är det riktigt att bygga på de läroanstalter som i dag ger civilingenjörsutbildning. En ny teknisk högskola skulle emellertid stärka såväl den tekniska högre utbildningen som forskningen inom detta område. Utskottet anser därför att en utredning omedelbart bör inledas för att undersöka förutsättningarna för att etablera en sådan. Därvid bör naturligtvis frågan om rekryteringsunderlaget beaktas. En nysatsning som skulle leda till allvarliga svårigheter att rekrytera till redan etablerade utbildningar skulle ingen tjäna på. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande utredning om en ny teknisk högskola att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub714 yrkande 15, 1993/94:Ub715 yrkande 11, 1993/94:Ub906 yrkande 14 och 1993/94:N305 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. En samlad strategi för att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier (mom. 10)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Det bristande rekryteringsunderlaget till ingenjörsutbildningar och andra utbildningar i högskolan som kräver kompetens från gymnasieskolans naturvetenskapliga/tekniska program är ett utomordentligt allvarligt problem. Det som regeringen anfört i utvecklingsplanen för skolväsendet är inte till fyllest. Utskottet anser därför liksom motionärerna att regeringen för riksdagen bör redovisa en samlad strategi för ökad stimulans av naturvetenskapliga/tekniska studier. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande en samlad strategi för att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning (mom. 11)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet delar" och på s. 36 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller vikten av kompetenshöjning bland de yrkesverksamma. Såväl industrianställda som anställda inom olika servicenäringar måste få möjlighet att utveckla sitt kunnande. YTH har tillkommit just för att bidra till kompetenshöjning bland dem som har yrkeserfarenhet och dessutom genomgått en grundläggande gymnasieutbildning. Utskottet anser att antalet platser i YTH på sikt bör utökas från dagens ca 1 000 till omkring 2 500. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola (mom. 12)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill påpeka att studenter i barn- och ungdomspedagogisk utbildning sedan länge till allra största delen rekryteras i resp. högskolas närområde och stannar där efter examen. Utskottet delar motionärernas övertygelse att en förbättrad arbetsmarknad kommer att öka efterfrågan på barnomsorg. En minskad indragning av medel från kommunerna kommer också att leda till ökad efterfrågan på personal inom barnomsorgsområdet. I ett sådant läge är det viktigt att förutsättningar finns för att snabbt kunna starta grundutbildning av sådan personal igen. Mälardalens högskola bör därför enligt utskottets mening ges möjlighet att på nytt ge barn- och ungdomspedagogisk utbildning. Dess utbildningsuppdrag bör därför justeras så att högskolan kan få ersättning för helårsprestationer inom de utbildningsområden som kurserna för barn- och ungdomspedagogisk examen tillhör. Vidare bör frågan om examensrätt prövas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub738 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. Vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen (mom. 21)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "När det" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att YTH är en utbildningsform som är viktig för kompetensutvecklingen i samhället. Eftersom YTH behövs inte bara på det tekniska området, är det enligt utskottets mening lämpligt att benämningen ändras till yrkeshögskola. En gemensam benämning behövs bl.a. för att avgränsa denna utbildning från andra i studiestödshänseende. Utskottet har med oro noterat att regeringen i budgetpropositionen (bil. 9 s. 245) föreslagit att rätten för deltagare i YTH att få särskilt vuxenstudiestöd skall tas bort. Denna fråga bereds av socialförsäkringsutskottet. Nya inriktningar inom yrkeshögskolan bör utvecklas och nya former sökas bl.a. för samverkan med de mindre företagen. Regeringen bör enligt utskottets mening ta initiativ till en utveckling av yrkeshögskolan inom det decentraliserade högskoleväsendet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub614 yrkande 1 och 1993/94:Ub715 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (mom. 22)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avslå motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utvärdering av basåret är befogad och föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6 som sin mening ger regeringen detta till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande översyn av den s.k. basårsutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (mom. 88)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "yrkande 20" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av regeringen föreslagna uppräkningen av bidraget till Handelshögskolan i Stockholm är alltför stor. Högskolan som i hög grad bygger sin verksamhet på externa finansiärer bör, som det anförs i motionen, också rikta anspråk på ökade resurser till dessa. Statens bidrag bör begränsas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20 till Handelshögskolan anvisar 31 841 000 kr, dvs. 20 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande bidrag till Handelshögskolan i Stockholm att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 20 och med anledning av regeringens förslag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1994/95 anvisar 31 841 000 kr under anslaget Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,
10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (mom. 89)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Utskottet erinrar om" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall särbehandlas i förhållande till andra mindre och medelstora högskolor. Liksom dessa högskolor bör stiftelsehögskolan få del av medlen för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor och inte tilldelas 3,2 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning under förevarande anslag. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (mom. 93)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 10
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "1 240 936 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om minskning av anslagsposter. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 för nästa budgetår anvisar ett anslagsbelopp på 1 217 696 000 kr.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Ub715 yrkande 23 som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 217 696 000 kr,
12. Fora för kvinnliga forskare (mom. 99)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74 börjar med "Utskottet vill erinra" och på s. 75 slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna att det är angeläget att verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Därför bör redan under innevarande treårsperiod ytterligare medel tillföras dessa fora. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 anvisar 3 miljoner kronor utöver vad som tidigare beslutats med anledning av forskningspropositionen våren 1993.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande fora för kvinnliga forskare att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del under anslaget Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till fora för kvinnliga forskare för budgetåret 1994/95 anvisar 3 000 000 kr utöver vad som tidigare beslutats,
13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (mom. 100)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Beträffande tilldelningen" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall få 10 miljoner kronor för inredning och utrustning. Som anförts i motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 har regeringen inte närmare motiverat varför dessa extra medel behövs. Utskottet vill erinra om att högskolan kommer att tilldelas löntagarfondsmedel.
dels att moment 100 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
100. beträffande inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 22 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (mom. 101)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 12 och 13
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "468 572 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare i detta betänkande (avsnitt 2) tillstyrkt motionsyrkanden om ett ökat antal utbildningsplatser i högskolan, för vilka platser medel bör utgå under förevarande anslag. Utskottet har också tillstyrkt motionsyrkanden om att Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte bör tilldelas medel för inredning och utrustning resp. att fora för kvinnliga forskare bör få ytterligare resurser under innevarande treårsperiod. Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del och 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del samt med anledning av regeringens förslag anvisar ett anslagsbelopp på 619 572 000 kr för budgetåret 1994/95.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub715 yrkandena 5, 7 i denna del, 9 i denna del och 22 i denna del, 1993/94:Ub906 yrkandena 16, 17 i denna del och 19 i denna del och 1993/94:A40 yrkande 24 i denna del samt med anledning av regeringens förslag till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 619 572 000 kr,
15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av högskolefrågorna (mom. 102)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 24" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen, för att riksdagen skall kunna bedöma frågor om anslagstilldelning, klarare bör redovisa hur beräkningarna skett. Det är vidare enligt utskottets mening anmärkningsvärt att stora belopp föreslagits stå till regeringens disposition utan att det närmare specificeras vad medlen skall användas till. Utskottet har efter hand fått ta del av sådana specificeringar. Regeringen bör fortsättningsvis lämna utförligare underlag redan i förslagen till riksdagen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av högskolefrågorna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub715 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och forskarutbildning (mom. 104)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet har tidigare " och på s. 78 slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte finna skäl för att Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall särbehandlas på det sätt som regeringen gjort genom att föreslå ett belopp på 10 miljoner kronor till högskolan för forskning och forskarutbildning. Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1993/94:Ub681 yrkande 2 att beloppet i stället bör fördelas mellan samtliga under anslaget upptagna mindre och medelstora högskolor inkl. stiftelsehögskolan. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub681 yrkande 2 och med anledning av motion 1993/94:Ub714 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Luleå (mom. 106)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 79 slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan vara rimligt att Högskolan i Luleå skall använda det tekniska fakultetsanslaget för forskningsanknytning av lärare i statskunskap, pedagogik, språk m.m. De icke-tekniska utbildningarna vid högskolan har samma behov av forskningsstödjande åtgärder som motsvarande utbildningar vid de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet föreslår med bifall till motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub678 och 1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga i denna del, att riksdagen anvisar 14 miljoner kronor till Högskolan i Luleå under anslaget till forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Luleå att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub678 och 1993/94:Ub907 yrkande 5, samtliga i denna del, för budgetåret 1994/95 anvisar 14 000 000 kr till Högskolan i Luleå under anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,
18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (mom. 107)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 11, 13 och 17
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 80 slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om minskade bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. Motsvarande medel bör, som motionärerna föreslår, tillföras detta anslag och fördelas till mindre och medelstora högskolor. Anslaget bör därutöver räknas upp med hänsyn till att utskottet tillstyrkt motionsyrkanden om forskningsstöd till Högskolan i Luleå.
dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
107. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub681 yrkandena 1 och 3 i denna del och 1993/94:N283 yrkande 7 i denna del, med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub673 yrkande 2, 1993/94:Ub678 i denna del, 1993/94:Ub710 yrkande 2, 1993/94:Ub729 och 1993/94:Ub907 yrkande 5 i denna del samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub665 yrkande 2, 1993/94:Ub687 yrkande 1, 1993/94:Ub688 yrkande 4, 1993/94:Ub699 yrkande 2, 1993/94:Ub714 yrkande 27, 1993/94:A458 yrkande 1 och 1993/94:A466 yrkande 5 till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 778 000 kr,
Översikt över utskottets behandling av motionerna
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 9 Utskottet 22 Inledning 22 1. Resurstilldelningssystemet 24 2. Dimensionerings- och lokaliseringsfrågor m.m. 30 3. Fristående högskolors villkor 41 4. Övriga utbildningsfrågor 42 5. Anslag till universitet och högskolor m.m. 45 5.1 Vissa övergripande frågor 45 5.2 Uppsala universitet 48 5.3 Lunds universitet 49 5.4 Göteborgs universitet 50 5.5 Stockholms universitet 51 5.6 Umeå universitet 52 5.7 Linköpings universitet 54 5.8 Karolinska institutet 55 5.9 Kungl. Tekniska högskolan 55 5.10 Högskolan i Luleå 55 5.11 Danshögskolan 56 5.12 Dramatiska institutet 56 5.13 Högskolan i Borås 56 5.14 Högskolan i Falun/Borlänge 58 5.15 Högskolan i Gävle/Sandviken 58 5.16 Högskolan i Halmstad 59 5.17 Högskolan i Kalmar 60 5.18 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 60 5.19 Högskolan i Karlstad 60 5.20 Högskolan i Kristianstad 61 5.21 Högskolan i Skövde 62 5.22 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 63 5.23 Högskolan i Växjö 64 5.24 Högskolan i Örebro 64 5.25 Högskoleutbildning på Gotland 65 5.26 Idrottshögskolan i Stockholm 65 5.27 Konstfack 65 5.28 Kungl. Konsthögskolan 66 5.29 Lärarhögskolan i Stockholm 66 5.30 Mitthögskolan 66 5.31 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 68 5.32 Mälardalens högskola 68 5.33 Operahögskolan i Stockholm 69 5.34 Teaterhögskolan i Stockholm 69 5.35 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 69 5.36 Europeisk utbildningssamverkan 73 5.37 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 74 5.38 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor 76 5.39 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 77 5.40 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning 81 5.41 Kanslersämbetet 81 5.42 Verket för högskoleservice 82 5.43 Överklagandenämnden för högskolan 83 5.44 Rådet för grundläggande högskoleutbildning 83 5.45 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation 84 5.46 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation 85 6. Nationella och internationella forskningsresurser 85 6.1 Vissa allmänna frågor 85 6.2 Forskningsrådsnämnden 86 6.3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 87 6.4 Medicinska forskningsrådet 88 6.5 Naturvetenskapliga forskningsrådet 88 6.6 Teknikvetenskapliga forskningsrådet 90 6.7 Rymdforskning 90 6.8 Rådet för forskning om universitet och högskolor 91 6.9 Kungl. biblioteket 91 6.10 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 92 6.11 Institutet för rymdfysik 92 6.12 Polarforskningssekretariatet 92 6.13 Europeisk forskningssamverkan 92 6.14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 93 6.15 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 93 6.16 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 94 Hemställan 94 Reservationer 108 1. Åliggande att avsätta medel för studenter med funktionshandikapp (s) 109 2. Utökning av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen aviserat (s) 109 3. Utredning om en ny teknisk högskola (s) 111 4. En samlad strategi för att stimulera naturvetenskapliga/tekniska studier (s) 112 5. Planering för utökning av yrkesteknisk högskoleutbildning (s) 112 6. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola (s) 113 7. Vidareutveckling av den yrkestekniska högskoleutbildningen (s) 113 8. Översyn av den s.k. basårsutbildningen (s) 114 9. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm (s) 114 10. Bidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (s) 115 11. Anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (s) 115 12. Fora för kvinnliga forskare (s) 116 13. Inrednings- och utrustningsbidrag till Stiftelsen Högskolan i Jönköping (s) 116 14. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (s) 117 15. Bristande beslutsunderlag och politiserad beredning av högskolefrågorna (s) 117 16. Medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för forskning och forskarutbildning (s) 118 17. Medel för forskningsstödjande åtgärder vid Högskolan i Luleå (s) 118 18. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (s) 119 Bilaga 120 Översikt över utskottets behandling av motionerna 120