Anslag till kultur- och informationsyrken
Betänkande 1988/89:UbU23
Utbildningsutskottets betänkande
1988/89: UbU23 ,,33/3
Anslag till kultur- och informationsyrken UbU23
ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten Dll. Utbildning för kultur-och informationsyrken (s. 231 —245) jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att den I juli 1989 inrätta en ny allmän utbildningslinje, journalistlinjen om 40/120 poäng,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1989/90 avveckla nuvarande journalistlinje,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en allmän utbildningslinje, informationslinjen om 120 poäng,
4. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som i propositionen har förordats,
5. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 260 519 000 kr.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1988
l987/88:Ub707 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en koncentrerad, yrkestekniskt inriktad journalistutbildning om 40 poäng.
l987/88:Ub733 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
13. att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med ny journalistutbildning.
1 Riksdagen 1988/89. Msarnl Nr23
Motioner från allmänna motionstiden 1989 1988/89:UbU23
1988/89:Ub507 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att bibliotekarieutbildningen varaktigt etableras i Umeå.
1988/89:Ub508 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar som lokaliseringsort för en kommande fortbildning av museitjänstemän.
1988/89:Ub514 av Bo Forslund m.fl. (s, m, fp, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera decentraliserad journalistutbildning till högskolan i Sundsvall — Härnösand.
1988/89:Ub545 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de konstnäriiga utbildningslinjerna vid universitetet i Göteborg.
1988/89:Ub546 av Britta Bjelle (Ip) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska religionsvelen-skapliga linjen i Uppsala med 20 nybörjarplatser och överföra medlen till enstaka kursanslaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av religionsvetenskaplig utbildning till norra Sverige.
1988/89:Ub551 av Maggi Mikaelsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av journalistutbildning till Umeå.
1988/89:Ub563 av Hans Dau m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 beaktar vad som i motionen anförts om att starta en högre musikutbildning på diplomnivå vid universitetet i Umeå.
1988/89:Ub595 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en journalistutbildning vid högskolan i Falun —Borlänge.
1988/89:Ub607 av Eva Goes m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av journalistutbildning till Sundsvall.
1988/89:Ub611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den allmänna informationslinjen på 120 poäng bör inrättas i Karlstad med början den Ijuli 1989.
1988/89:Ub646 av Stina Eliasson och Martin Olsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt teologutbildning i Härnösand.
1988/89:Ub653 av Marianne Cariström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1988/89:UbU23 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en allmän informationslinje i Göteborg.
1988/89:Ub655 av Monica Öhman och Åke Selberg (båda s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att den framtida utvidgningen av journalistutbildningen, med ett tredje år på högskolenivå för Norrlands del, förläggs till Kalix folkhögskola i samarbete med Luleå högskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nuvarande grundutbildningen inom journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola bör jämställas med journalisthögskolans första år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att journalistutbildningen i Norrbotten bör få samma högskolestatus som övriga journalisthögskoleutbildningar i landet.
1988/89:Ub658 av Britta Bjelle och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att förlägga en journalistutbildning till Umeå.
1988/89:Ub663 av Rune Thorén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning,
2. att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid Göteborgs universitet för budgetåret 1989/90 anslår 1,5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1988/89:Ub673 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om journalistutbildningens lokalisering.
1988/89:Ub675 av Mats Lindberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera journalistutbildningen till Umeå universitet.
1988/89:Ub685 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av religionsvetenskaplig linje vid humanistiska fakulteten i Göteborg i enlighet med vad i motionen anförts.
l988/89:Ub689 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning av journalister i Luleå.
1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
26. att riksdagen beslutar att journalistutbildning på 120 poäng startas med 30 nybörjarplatser vid högskolan i Sundsvall —Härnösand.
1988/89:Ub745 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att förlägga den nya journalistlinjen för norra Sverige till högskolan i Falun —Borlänge.
1988/89:Ub758 av Torgny Larsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som 1988/89:UbU23 sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängd teologisk utbildning i Göteborg.
1988/89:Ub823 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniskrantikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård m.m.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr314.
1988/89:Ub824 av Inger Schörling m. fl. (mp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om joumalistlinjens förläggning till Sundsvall.
1988/89:Ub827 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörsutbildning på mellannivå vid högskolan i Östersund samt journalist- och arkitektutbildning i Mellannorrland (delvis).
Utskottet
Ny journalistutbildning
Regeringen lägger i budgetpropositionen fram förslag till en reform av journalistutbildningen. Utgångspunktema för förslaget är utredningsbetänkandet (SOU 1987:50) Högskolans joumalistutbildning, remissbehandlingen av detta betänkande och den fortsatta beredning som gjorts inom regeringskansliet.
Regeringen föreslår inrättande av en allmän utbildningslinje, journalistlinjen, från den 1 juli 1989. Den nya journalistlinjen skall ha två varianter, en om 40 poäng och en om 120 poäng. Linjens 120-poängsvariant läggs upp så att studerande med olika bakgmnd i form av utbildning eller yrkeserfarenhet kan delta i delar av utbildningen. Den kortare varianten om 40 poäng är avsedd för studerande med tidigare högskoleutbildning om minst 120 poäng.
Journalistutbildningen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter samt sådan samhällsorientering och kritisk skolning som fordras för yrkesverksamhet inom massmedier. Föredragande statsrådet betonar att den nya utbildningen måste kunna ge de studerande djupare insikter i yrkesrollen och därmed bidra till att stärka journalisternas yrkesidentitet. De studerande skall genom utbildningen få förmåga att analysera och granska men också ifrågasätta mediernas roll i samhället liksom sin egen roll inom medierna och i samhället. Föredragande statsrådet anser vidare att det är angeläget att grundutbildningen i sig kan ligga till gmnd för direkt övergång till forskarutbildning. Det är också viktigt att utbildningen utnyttjar de nya möjligheter att utveckla forskningsansknytningen och det veten-
skapliga förhållningssättet i utbildningen som uppstår genom den verk- 1988/89:UbU23 samhet som håller på att byggas upp vid universiteten i Stockholm och Göteborg, där journalistutbildning nu bedrivs. Regeringen föreslår att den nya journalistlinjen förläggs till universiteten i Stockholm och Göteborg och från läsåret 1990/91 även till en högskoleort i norra Sverige.
Regeringens förslag till dimensionering av joumalistlinjen innebär att antalet nybörjarplatser på linjen i Stockholm resp. Göteborg minskar från 120 till 100 platser per år — 70 nybörjarplatser i vardera Stockholm och Göteborg för 120-poängsvarianten och 30 nybörjarplatser i vardera Stockholm och Göteborg för 40-poängsvarianten. Till journalistutbildningen på en högskoleort i norra Sverige föreslås 30 nybörjarplatser på linjens 120-poängsvariant. Slutligen bör det inom den längre utbildningen i Stockholm och Göteborg finnas utrymme motsvarande ca 15 årsstudieplatser för studerande som enbart deltar i delar av utbildningen.
Den första antagningen till den nya 120-poängsvarianten av journalistutbildningen föreslås ske till hösten 1989. Föredragande statsrådet räknar vidare med att utbildningen inom den nya 40-poängsvarianten skall kunna påbörjas vårterminen 1990.
I två motioner från föregående riksmöte, 1987/88:Ub707 (fp) och I987/88:Ub733 (m) yrkande 13, föreslås en koncentrerad, yrkestekniskt inriktad joumalistutbildning om 40 poäng för studerande med en allmän ämnesteoretisk akademisk utbildning.
Som utskottet tidigare redovisat innebär förslaget till en ny journalistutbildning i årets budgetproposition att studerande med tidigare högskolestudier om minst 120 poäng skall kunna få en kompletterande journalistutbildning om 40 poäng. Mot denna bakgmnd finner utskottet att yrkandena i motionerna l987/88:Ub707 och 1987/88:Ub733 är tillgodosedda.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionema l987/88:Ub707 och 1987/88:Ub733 yrkande 13 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1989 inrätta en ny allmän utbildningslinje, joumalistlinjen om 40/120 poäng.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att fr. o. m. budgetåret 19S9I90 avveckla nuvarande journalistlinje.
Ett stort antal motioner tar upp frågan om lokalisering av journalistutbildning till en högskoleort i norra Sverige från läsåret 1990/91.
I
fyra motioner, 1988/89:Ub673 (m) yrkande 13, 1988/89:Ub551 (vpk)
1988/89:Ub658 (fp) och 1988/89:Ub675 (s) föreslås att journalistutbild
ningen bör förläggas till universitetet i Umeå. I samtliga motioner under
stryks vikten av journalistutbildningens forskningsanknytning. Endast
universitetet i Umeå har den mångsidighet och kapacitet i sin utbildning
och forskning som krävs för en kvalitativt acceptabel joumalistutbildning.
Vidare erinras om att ett centrum för massmediekommunikation håller på
att växa fram vid universitetet och att en utbyggnad av den informations
teknologiska forskningen har inletts där. Högskolan i Sundsvall —Härnö
sand förordas i fem motioner, nämligen l988/89:Ub728 (c) yrkande 26,
1988/89: Ub824 (mp) yrkande 15, 1988/89:Ub514 (s,m,fp,c,vpk,mp),
1988/89: Ub607 (mp) och I988/89:Ub827 (s) yrkande 5 delvis. I samtliga -
motioner framhålls olika fördelar med en lokalisering av journalistutbild-
ningen till högskolan i Sundsvall —Härnösand, bl.a. betonas journalist- 1988/89:UbU23 utbildningens regionalpolitiska betydelse. Enligt motionerna 1988/89: Ub595 (s) och 1988/89: Ub745 (c) bör journalistutbildningen lokaliseras till högskolan i Falun —Boriänge. Motionärerna hänvisar bl.a. till att högskolan sedan år 1982 bedriver en avancerad utbildning i grafisk teknologi. I två motioner slutligen, nämligen 1988/89: Ub655 (s) yrkande 1 och 1988/89: Ub689 (vpk) föreslås att den nya journalistutbildningen skall lokaliseras till högskolan i Luleå. I den förstnämnda motionen ges även förslag till hur ett samarbete bör ske med den nuvarande journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Massmedieområdet är för närvarande mycket expansivt, och den tekniska utvecklingen inom olika medier går snabbt. Enligt utskottets uppfattning kommer en lokalisering av den nya journalistutbildningen till Sundsvall—Härnösand att stärka högskolan genom att dess utbildningsutbud breddas. Vid högskolan i Sundsvall —Härnösand finns redan en informationslinje, som avses bli en allmän linje från läsåret 1990/91. Mot denna bakgmnd anser utskottet att den nya journalistutbildningen bör förläggas till högskolan i Sundsvall —Härnösand. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna l988/89:Ub5l4, 1988/89: Ub607, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub824 yrkande 15 och 1988/89:Ub827 yrkande 5 delvis samt med avslag på motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub655 yrkande I, 1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13, 1988/89: Ub675, 1988/89: Ub689 och 1988/89: Ub745 som sin meningger regeringen till känna vad utskottet anfört om förläggningen av journalistutbildning till högskolan i Sundsvall—Härnösand.
I motion 1988/89:Ub655 (s) anförs att journalistutbildning har bedrivits vid Kalix folkhögskola sedan 20 år tillbaka. Motionärerna föreslår att den nuvarande grundutbildningen inom journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola bör jämställas med det föirsta årets utbildning vid joumalisthög-skolorna (yrkande 2) och att journalistutbildningen där bör få samma status som övrig journalistutbildning i landet (yrkande 3).
Utskottet vill hänvisa till utredningsbetänkandet (SOU 1987: 50) om högskolans journalistutbildning, där några av de utbildningsvägar för journalistiskt arbete som finns utanför högskolan, i första hand folkhögskolornas journalistutbildning, redovisas. Utskottet delar den uppfattning som framförs av föredragande statsrådet i budgetpropositionen, nämligen att det i detta sammanhang inte finns anledning till några åtgärder som berör folkhögskoleutbildningen. Enligt föredragande statsrådet skall folkhögskolornas utbildning ses som en värdefull komplettering till högskoleutbildningen. Den bör fortsätta på samma fria villkor som den för närvarande har. Till detta vill utskottet lägga att folkhögskolans roll och uppgifter i förhållande till andra utbildningsanordnare för närvarande utreds av folkhögskolekommittén (U 1988:09, dir. 1988:16).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub655 yrkandena 2 och 3.
Informationslinjen 1988/89:UbU23
Regeringen föreslår att en allmän informationslinje om 120 poäng inrättas den 1 juli 1990 och lokaliseras till högskolorna i Örebro, Växjö, Karlstad, Jönköping och Sundsvall —Hämösand. Informationslinjen skall förbereda för verksamhet som informatör inom företag, organisationer och myndigheter.
Enligt motion 1988/89:Ub611 (c) yrkande 6 bör den nya informationslinjen om 120 poäng inrättas vid högskolan i Karlstad redan den 1 juli 1989.1 motion 1988/89:Ub653 (s) föreslås att en allmän informaUonslinje inrättas vid universitetet i Göteborg. Motionärema hänvisar bl.a. till att universitetet i Göteborg har lång erfarenhet av utbildning i informationsteknik, att universitetet har landets enda professur i massmedieforskning och att planer finns på en ny institution för masskommunikation och journalistik.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Som framhålls i budgetpropositionen bygger den nya allmänna utbildningslinjen på ett gmndligt förarbete inom UHÄ. Linjen är en vidareutveckling av de lokala linjer om 80—120 poäng som redan finns på nyssnämnda fem högskoleorter. I sin anslagsframställning redovisar UHÄ att vissa universitet föreslagit att den allmänna informationslinjen lokaliseras till ett eller flera universitet med hänvisning till den bättre arbetsmarknaden för informatörer i de större städerna och fömtsättningarna för linjens forskningsanknytning vid ett universitet. UHÄ avser att pröva dessa förslag i sin anslagsframställning för planeringsperioden 1990/91 — 1991/93.
Utskottet anser att det finns anledning att avvakta dels UHÄ:s förslag till finansiering av den nya linjen, dels ämbetets prövning av frågan om lokalisering av informationslinjen till ett eller flera universitet. Med hänvisning till vad som här anförts föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionema 1988/89: Ub611 yrkande 6 och 1988/89: Ub653 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en allmän utbildningslinje, informationslinjen om 120 poäng.
Bibliotekarieutbildning
Sedan höstterminen 1987 är 30 utbildningsplatser på bibliotekarielinjen i Borås utlokaliserade till universitetet i Umeå. De studerande på bibliotekarielinjen i Umeå kommer att avsluta sin utbildning under våren 1989. Föredragande statsrådet ställer sig positiv (jfr prop. s. 242) till en fortsatt utlokalisering till Umeå av utbildningen på bibliotekarielinjens längre variant om 80 poäng. Denna utlokalisering av ytterligare en gmpp om 30 studerande kan finansieras genom frigjorda resurser från utbildningens kortare variant om 40 poäng, som föreslås bli inställd vid två tillfällen, nämligen vårterminen 1990 och vårterminen 1991.
1 motion 1988/89: Ub507 (fp) hävdas att det finns starka skäl som talar för en permanent bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå. Hittills gjorda erfarenheter visar, enligt motionärema, att universitetet i Umeå har
goda förutsättningar för att bedriva denna utbildning. En bibliotekarieut- 1988/89:UbU23 bildning i Umeå skulle också på ett markant sätt underiätta rekryteringen av kompetenta sökande till vakanta tjänster inom biblioteksväsendet i norra Sverige.
Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden (UbU 1986/87:20, UbU 1987/88:26). I årets budgetproposition anför föredragande statsrådet att det är angeläget att bibliotekarieutbildningen vid universitetet i Umeå får fortsätta ytteriigare en tid, då den kan ge erfarenheter av värde när det gäller att bedöma olika förslag och önskemål om bibliotekarieutbildningen i framtiden. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte nu finns skäl för riksdagen att uttala sig i frågan; varför utskottet avstyrker motion 1988/89: Ub507.
Religionsvetenskaplig utbildning
Då det under de senaste åren varit svårt att besätta alla nybörjarplatser på den religionsvetenskapliga linjen, anser föredragande statsrådet, att en temporär minskning bör ske av intagningskapaciteten på den religionsvetenskapliga linjen med 40 nybörjarplatser, 20 vid vardera universiteten i Uppsala och Lund för budgetåret 1989/90. För Uppsalas del bör nedskärningen gälla de platser som är förlagda till Stockholm. De medel som frigörs bör användas för fristående kurser i religionsvetenskapliga ämnen.
I fyra motioner tas frågor upp om den religionsvetenskapliga utbildningen. 1 motion 1988/89: Ub546 (fp) avvisas regeringens förslag till en temporär minskning av antalet nybörjarplatser på den religionsvetenskapliga linjen för budgetåret 1989/90 (yrkande 1). Enligt motionärema bör den del av utbildningen på den religionsvetenskapliga linjen, som för närvarande är utlokaliserad till universitetet i Umeå från universitetet i Uppsala, få fortsätta (yrkande 2). Även i motion 1988/89: Ub646 (c) berörs den religionsvetenskapliga utbildningen i Norrland. Motionärerna föreslåratt den distansutbildning i Hämösand, som startade hösten 1987 och som universitetet i Uppsala svarar för, inte skall bli en engångsföreteelse utan upprepas. I båda dessa motioner understryks vikten av att viss prästutbildning bör finnas i Norrland, så att prästrekryteringen där kan underlättas. Slutligen begärs i motionerna 1988/89: Ub685 (m) och 1988/89: Ub758 (s) förslag om införande av religionsvetenskaplig linje vid universitetet i Göteborg. Motionärerna hänvisar till att det för närvarande är möjligt att studera 80 poäng av den religionsvetenskapliga linjen vid institutionen för religionsvetenskap i Göteborg. Enligt motionärerna finns det i Göteborg ett starkt uttalat behov av en föriängning av utbildningen där. De studerande bör inte behöva flytta till annan ort för att avsluta sina studier på religionsvetenskaplig linje.
Utskottet konstaterar att det under de senaste åren varit svårt att besätta alla nybörjarplatser på den religionsvetenskapligä linjen, samtidigt som det råder stor brist på personal med religionsvetenskaplig utbildning inom svenska kyrkan. På olika sätt har universiteten i Uppsala och Lund försökt att hålla uppe utbildningskapaciteten för den religionsvetenskapliga linjen.
Det förstnämnda universitetets utlokalisering av religionsvetenskaplig ut- 1988/89:UbU23 bildning till universitetet i Umeå och den nyss redovisade distansutbildningen i Härnösand är exempel på åtgärder som vidtagits. Regeringens förslag till en temporär minskning av intagningskapaciteten på den religionsvetenskapliga linjen och till överföring av frigjorda medel till anslaget D 12. Lokala och individuella linjer och fristående kurser är enligt utskottets uppfattning ett rationellt sätt att utnyttja befintliga resurser för utbildning i religionsvetenskap. Utskottet anser vidare att det inte finns något som hindrar att viss religionsvetenskaplig utbildning även i fortsättningen förläggs till universitetet i Umeå och att olika distributionsformer för utbildning prövas i syfte att öka rekryteringen till prästutbildningen i såväl Norrland som övriga Sverige.
Utskottet vill påpeka att utlokalisering av högskoleutbildning, distansutbildning m. m. bygger på överenskommelser mellan berörda högskoleenheter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub546 yrkandena 1 och 2, 1988/89: Ub646, 1988/89: Ub685 och 1988/89: Ub758.
Högre musikutbildning
I motion 1988/89: Ub563 (m,fp,c) framförs förslag till påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet i Umeå. Motionärerna framhåller att universitetet i Umeå genom den nystartade konsthögskolan och designutbildningen lagt grunden till en konstnärlig fakultet. Som nästa led planeras lokalt en högre musikutbildning vid universitetet. Den avser en tvåårig påbyggnadsutbildning på s. k. diplomnivå — efter de fyra årens grundläggande musikutbildning på annan ort — med 30 nybörjarplatser.
Utskottet konstaterar att planeringsramen för påbyggnadsutbildningen i musik för närvarande är tio nybörjarplatser. Utbildningen har sex olika inriktningar som varierar i längd mellan 80 poäng och 160 poäng. En inriktning är den s. k. diplomutbildningen av instrumental- och sångsolister. I årets budgetproposition föreslår regeringen en utökning av påbyggnadsutbildningen i musik med sju nybörjarplatser, nämligen tre platser vid musikhögskolan i Stockholm, två platser vid universitetet i Lund och två vid universitetet i Göteborg. För detta ändamål beräknas 476000kr. under anslaget. UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 inte tagit upp frågan om en etablering av påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet i Umeå. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1988/89: Ub563.
Bebyggelseantikvarisk utbildning
Enligt motion 1988/89: Ub823 (m) yrkande 2 är det viktigt att Sverige har tillgång till skickliga yrkesmän med kunskaper om äldre tiders byggnadsteknik och materialteknik. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas för att stärka teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård m. m. I motion 1988/89: Ub663 (c) yrkande 1 föreslås att en påbyggnadsutbild-
ning på den bebyggelseantikvariska linjen inrättas. Den bör ha 1988/89:UbU23 utbildningsinslag särskilt för yrkeslivets behov, exempelvis för specialiserade företag inom byggnadssektorn.
Utskottet vill hänvisa till sin behandling av ett liknande yrkande under hösten 1988 (bet. 1988/89: UbU5, rskr. 1988/89:41). Utskottet erinrade då om att den bebyggelseantikvariska linjen om 120 poäng och påbyggnads-linjen i restaureringskonst om 40 poäng vid konsthögskolan i Stockholm är relativt nya utbildningar i vårt land och att de behöver viss tid för att utvecklas. När det gäller frågan om inrättande av en allmän påbyggnadslinje för viss utbildning erinrar utskottet om att ett ärende av sådant slag normalt bör prövas av UHÄ och regering, innan det blir föremål för riksdagsbeslut. Lokala påbyggnadslinjer kan inrättas av högskolemyndigheten inom ramen för tillgängliga resurser. Vidare kan utbildning anordnas som uppdragsutbildning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub663 yrkande 1 och 1988/89: Ub823 yrkande 2.
Planeringsramar
Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar Jor sektorn Jör utbildning Jor kultur- och informationsyrken för budgetåret 1989/90 i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.
Anslagsbeloppet
1 motion 1988/89: Ub545 (fp) hävdas att universitetets i Göteborg medelsbehov när det gäller de konstnäriiga utbildningarna inte är tillgodosedda i årets budgetproposition. Enligt motionärerna får t. ex. teaterutbildningarna i Malmö och Stockholm ungefär 10000 kr. mer per elev och termin än vad motsvarande utbildning får i Göteborg. Motionärerna föreslår att regeringen får i uppdrag att förstärka resurserna till de konstnärliga utbildningarna i Göteborg i enlighet med universitetets önskemål. Finansieringen bör ske genom en omfördelning inom anslaget för D 11. Utbildning för kultur- och informationsyrken. I motion 1988/89: Ub663 (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1989/90 skall anslå 1,5 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Motionären anser att nuvarande anslag inte räcker för att tillgodose elementära behov av utrustning och material, byggtekniska och laborativa övningar m. m. och att de studerande därigenom inte uppnår fullgod yrkeskompetens.
Utskottet vill erinra om att det är styrelsen för universitetet som själv avgör efter lokala bedömningar fördelningen av medel på de olika utbildningslinjerna inom resp. sektorsanslag. Beträffande en förstärkning av resurserna för den bebyggelseantikvariska linjen konstaterar utskottet att UHÄ i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 inte fört fram förslag om ytterligare medel för denna linje. Till bilden hör att det i årets budgetproposition föreslås ökade resurser till konservatorsutbildningen
10
vid universitetet i Göteborg motsvarande sammanlagt 500000kr. för bud- 1988/89:UbU23 getåret 1989/90.
När det gäller resurser till de konstnärliga utbildningama vid universitetet i Göteborg konstaterar utskottet att tilldelade resurser per årselevplats är större på vissa linjer i Göteborg (bl.a. musikdramatiska linjen och musikerlinjen) och mindre på andra (bl.a. skådespelarlinjen) i jämförelse med övriga högskolenheter (Verksamhetsberättelse för högskolan, UHÄ-rapport 1988:9).
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget föreslår utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslagpå motionerna 1988/89: Ub545 och 1988/89: Ub663 yrkande 2 till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 260519000kr.
Övrigt
I motion 1988/89: Ub508 (fp) anförs att högskolan i Kalmar bör utnyttjas för en planerad fortbildning av museitjänstemän, då fortbildningen av journalister (FOJO) är förlagd dit sedan ett tiotal år.
Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av samma yrkande under hösten 1988 (bet. 1988/89: UbU5, rskr. 1988/89:41). Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande frågan om fortbildning av museitjänstemän och även frågan om lokaliseringsort för en sådan fortbildning inom regeringskansliet. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
inrättande av en allmän utbildningslinje, journa
listlinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1987/88: Ub707 och 1987/88: Ub733 yrkande 13 bemyndigar regeringen att den I juli 1989 inrätta en ny allmän utbildningslinje, journalistlinjen om 40/120 poäng,
2. beträffande avveckling av nuvarande journalistlinje
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 bemyndigar regeringen att fr. o. m. budgetåret 1989/90 avveckla nuvarande journalistlinje,
3. beträffande
lokalisering av journalistutbildning till en högsko
leort i norra Sverige
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Ub5l4, 1988/89: Ub607, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub824 yrkande 15 och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis samt med avslag på motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub655 yrkande 1, 1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13, 1988/89: Ub675,
1988/89: Ub689och 1988/89:-Ub745 som sin meninggerregeringen 1988/89:UbU23 till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande journalistutbildning vid Kalix folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub655 yrkandena 2 och 3,
5. beträffande
inrättande av en allmän utbildningslinje, informa
tionslinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89: Ub611 yrkande 6 och 1988/89: Ub653 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1990 inrätta en allmän utbildningslinje, informationslinjen om 120 poäng,
6. beträffande bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub507,
7. beträffande religionsveténskaplig utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Ub546, 1988/89: Ub646, 1988/89: Ub685 och 1988/89: Ub758,
8. beträffande
påbyggnadsutbildning i musik vid universitetet i
Umeå
att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub563,
9. beträffande
teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i
byggnadsvård m. m.
att riksdagen avslår motionema 1988/89: Ub663 yrkande I och 1988/89: Ub823 yrkande 2,
10. beträffande planeringsramar
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1988/89: 100,
11. beträffande anslaget
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på motionerna 1988/89: Ub545 och 1988/89: Ub663 yrkande 2 till Utbildning Jor kultur- och informationsyrken för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag av 260519000kr.,
12. beträffande
lokaliseringsort Jor fortbildning av museitjänste
män
att riksdagen avslår motion 1988/89: Ub508,
Stockholm den 6 april 1989 På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Cari-Johan Wilson (fp), Eva Goes (mp), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c), och Ylva Johansson (vpk).
12
Reservationer i988/89:UbU23
1. Lokalisering av journalistiitbildning till en
högskoleort i
norra Sverige (mom. 3)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Massmedieområdet är" och slutar med "Sundsvall —Härnösand" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att forskningsanknytningen av journalistutbildningen är mycket väsentlig för utvecklingen av journalistyrket. Enligt utskottets uppfattning är en kritiskt inriktad utbildning med inslag av skolning i vetenskaplig metodik m. m. en fömtsättning för att den föreslagna målsättningen för den nya journalistutbildningen skall kunna uppnås. Mot denna bakgmnd anser utskottet att den nya journalistutbildningen bör förläggas till universitetet i Umeå. Utskottet delar uppfattningen att endast universitetet i Umeå, bland de aktuella högskoleenhetema i norra Sverige, för närvarande har den bredd och kvalitet i sin utbildning och forskning som den nya journalistutbildningen kommer att kräva.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13 och 1988/89: Ub675 samt med avslagpå motionerna 1988/89: Ub514, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub607, 1988/89: Ub655 yrkande 1, 1988/89: Ub689, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub745, 1988/89: Ub824 yrkande 15 och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om föriäggning av journalistutbildning till universitetet i Umeå.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande lokalisering av journalistutbildning lill en högskoleort i norra Sverige
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89: Ub551, 1988/89: Ub658, 1988/89: Ub673 yrkande 13 och .1988/89: Ub675 samt med avslag på motionerna 1988/89: Ub514, 1988/89: Ub595, 1988/89: Ub607, 1988/89: Ub655 yrkande 1, 1988/89: Ub689, 1988/89: Ub728 yrkande 26, 1988/89: Ub745, 1988/89: Ub824 yrkande 15 och 1988/89: Ub827 yrkande 5 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå (mom. 6)
Eva Goes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion 1988/89: Ub507" bort ha följande lydelse:
Utskottet
anser att bibliotekarieutbildningen vid universitetet i Umeå,
vilken sedan höstterminen 1987 bedrivits som försöksverksamhet, nu bör
bli permanent. Utskottet vill erinra om att kravet för tillträde till bibliote
karieutbildningens längre variant är minst 80 poängs högskolestudier. För 13
många studerande innebär det en stor nackdel att utbildningen endast är 1988/89:UbU23 lokaliserad till en ort i landet. Bibliotekarieutbildningen har därför svårigheter att rekrytera studerande från norra Sverige, vilket i sin tur minskat möjligheterna att få utbildade bibliotekarier till tjänster i Norrlandslänen. En permanent bibliotekarieutbildning vid universitetet i Umeå skulle öka antalet sökande till denna utbildning från norra Sverige och förbättra rekryteringen av utbildade bibliotekarier till tjänster där. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande
bibliotekarieulbildning vid universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub507 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Religionsvetenskaplig utbildning (mom. 7)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 9 slutar med "och 1988/89: Ub758" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att förslaget i budgetpropositionen om att temporärt minska utbildningskapaciteten på den religionsvetenskapliga linjen med 20 nybörjarplatser inte bör genomföras. Uppsala universitet har i flera avseenden spelat en viktig roll för att avhjälpa en del av bristen på personal med religionsvetenskaplig utbildning i norra Sverige. Universitetet i Umeå har varit lokal kursadministratör för den utbildningsverksamhet som universitetet i Uppsala decentraliserat dit.
Såväl Luleå som Hämösands stift har under en följd av år aktivt verkat för att universitetet i Umeå skall engagera sig för att etablera religionsvetenskaplig utbildning vid universitetet. Det har t.o.m. inrättats en fond för teologisk forskning och utbildning som har till syfte att stödja dessa strävanden.
I analogi med vad som sägs i budgetpropositionen om bibliotekarieutbildningen bör enligt utskottets uppfattning verksamheten med religionsvetenskaplig utbildning vid universitetet i Umeå få fortsätta ytterligare en tid. Av det skälet bör inte heller någon överföring mellan sektorsanslaget (D 11) och anslaget till fristående kurser (D 12) företas i vad avser universitetet i Uppsala. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande religionsvetenskaplig utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub546 och med anledning av motionema 1988/89: Ub646, 1988/89: Ub685 och 1988/89: Ub758 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14
4. Teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i 1988/89:UbU23
byggnadsvård m. m. (mom. 9)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ansvaret från samhällets sida måste bli större när det gäller att skydda och bevara våra kulturskatter. På kunskapsområdet finns det i dag brister. Forskningen på det teknisk-antikvariska området bör enligt utskottets uppfattning få ökade resurser och särskilda insatser måste göras för att stärka utbildningen i byggnadsvård, byggnadsteknik och materialframställning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande teknisk-antikvarisk forskning och utbildning i byggnadsvård m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89: Ub823 yrkande 2 och med anledning av 1988/89: Ub663 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 15