Anslag till lantbruksuniversitetet, m.m.
Betänkande 1991/92:UbU17
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU17
Anslag till lantbruksuniversitetet, m.m.
Innehåll
1991/92 UbU17
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av budgetpropositionen som avser anslag till utbildning och forskning vid lantbruksuniversitetet, m.m. jämte motioner. Utskottet tillstyrker samtliga regeringens förslag, bl.a. en besparing på 30milj.kr. under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet. (s) anser i en reservation att besparingen skall begränsas till 15milj.kr. I en meningsyttring av (v) tillbakavisas besparingen i sin helhet.
I övrigt behandlas ett antal motioner om forskning och utbildning inom lantbruksuniversitetets område. De flesta tar sikte på den skogliga utbildningen. Samtliga motioner avstyrks, de flesta med hänvisning till pågående beredningsarbete. (s) begär i en reservation att regeringen i nästa års forskningsproposition skall återkomma med förslag om forskning m.m. om alternativ odling.
NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 10
1. Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I1 (s. 86--88) föreslagit att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627275000 kr.
2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I 2 (s. 88) föreslagit att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 295336000 kr.
3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
Regeringen har under anslaget I 3 (s. 89--90) föreslagit 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen förordats, 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 33700000 kr.
4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Regeringen har under anslaget I 4 (s. 90--91) föreslagit att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 169680000 kr.
5. Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget I 5 (s. 91--93) föreslagit 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om Institutet för skogsförbättring, 2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 101200000 kr.
6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget I 6 (s. 93) föreslagit att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den sydsvenska skogsforskningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning till Växjö, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av del av jägmästarutbildningen till Växjö, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum till Växjö.
1991/92:Ub442 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning knuten till Högskolan i Växjö.
1991/92:Ub701 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningens betydelse.
1991/92:Ub702 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dalälvsdelegationens fortsatta arbete, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om breddning av verksamheten vid SLU i Garpenberg.
1991/92:Ub703 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning och forskning inom skogsområdet i södra Sverige.
1991/92:Ub704 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring och utveckling av olika tekniker för restaurering av mark- och vattenmiljöer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samlat övergripande ansvar för forskning och utveckling kring dessa frågor.
1991/92:Ub705 av Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att behålla och vidareutveckla Garpenberg som centrum för den skogliga forskningen och utbildningen i Sverige.
1991/92:Ub706 av Margareta Gard och Christel Anderberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skogshögskolan i Garpenberg.
1991/92:Ub707 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering för perioden 1993--2002.
1991/92:Ub708 av John Andersson och Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering för perioden 1993--2002.
1991/92:Ub710 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av den skogliga utbildningen vid Skogshögskolan i Garpenberg samt om möjligheterna till vidareutveckling av forskningsverksamheten enligt av Dalarnas forskningsråd skissad idé.
1991/92:Ub712 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt utbildning och forskning inom skogsbruksområdet i södra Sverige.
1991/92:Ub713 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig skogsforskning förlagd till Jädraås försökspark.
1991/92:Ub714 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att besluten 1984 om skogsmästarlinjen ligger fast och att Sveriges lantbruksuniversitet i sina överväganden om besparingar med anledning av minskad medelstilldelning bör ta hänsyn till detta, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort för eftergymnasial skoglig undervisning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resurser för skogsforskning bör tillföras Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.
1991/92:Ub802 av Odd Engström m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar och besparingar inom SLU.
1991/92:Ub804 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den forskning och utbildning som bedrivs vid skogshögskolorna i Bergslagen bibehålls.
1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) framtida verksamhet.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedelser inför den forskningspolitiska propositionen vad avser forskning om alternativ odling.
1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar 30000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 657275000 kr.
1991/92:Jo235 av Birgitta Carlsson och Bengt Kindbom (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetet i Skara.
Yttrande
Jordbruksutskottet har yttrat sig över motionerna 1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v). Yttrandet (1991/92:JoU7y) återfinns som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
1. Sveriges lantbruksuniversitet
Från detta anslag bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 54 institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, sex försöksparker samt ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd till sammanlagt 33 orter.
Utredningen (Jo 1989:03) angående översyn av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU-utredningen) överlämnade i december 1991 till regeringen sitt betänkande Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101). Betänkandet har sänts ut på remiss. Remisstiden går ut den 30 april 1992.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget till SLU, mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten, räknas ned med 30milj.kr. Jordbruksministern anför att det ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall göras. Dock menar han att de bör kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på SLU-utredningen inte försvåras. Ett exempel på område för besparingar kan enligt jordbruksministern vara den skogliga utbildningen som bör anpassas till marknadens krav. Ett annat är försöksverksamhet och utpräglad, tillämpad forskning.
Utskottet behandlar medelsberäkningen under detta anslag längre fram i det följande (s.12 f.) och tar då ställning till såväl regeringens förslag om besparing som motionsvis framförda yrkanden om anslagsbeloppets storlek. Dessförinnan tar utskottet upp till behandling ett stort antal mera allmänt hållna motionsyrkanden vilka väckts -- mer eller mindre uttryckligen -- med anledning av besparingsförslaget och SLU-utredningens betänkande. I en del av motionerna framförs förslag om och synpunkter på den framtida utbildnings- och forskningsverksamheten vid SLU. I de flesta begärs uttalanden av riksdagen om fortsatt eller utökad verksamhet på viss ort eller i viss region. Önskemål om nyetablering på viss ort framförs också.
I motion 1991/92:Ub802 (s) erinras om pågående planeringsarbete gemensamt för högskolorna i Gävle-Dalaregionen syftande till att i samverkan bygga upp fungerande forskningsmiljöer vid högskolorna i Bergslagen. En organiserad samverkan skulle även innefatta SLU:s enhet i Garpenberg. Mot bakgrund av vad i SLU-utredningens betänkande anförs om förändringar i verksamheten i Garpenberg och regeringens förslag om nedskärning av SLU:s anslag menar motionärerna att det är angeläget att de besparingar som krävs inte leder till åtgärder som i onödan låser utvecklingen vid "SLU-utredningens nedläggningslinje", innan hela frågan remissbehandlats och beretts i vanlig ordning (yrkande 2). Med likartad hänvisning till samverkansmöjligheterna inom Bergslagsregionen begärs i motion 1991/92:Ub804 (s) yrkande 2 ett uttalande av riksdagen om att den forskning och utbildning som bedrivs vid skogshögskolorna i Bergslagen bör bibehållas. I motionerna 1991/92:Ub705 (c) och 1991/92:Ub710 (kds) ses propåerna i SLU-utredningen om förändring i verksamheten vid Skogshögskolan i Garpenberg som ett hot mot den regionala utvecklingen. Verksamheten i Garpenberg bör behållas och vidareutvecklas. Enligt den förra motionen bör framtidssatsningar ske som gör Garpenberg till ett centrum för den skogliga forskningen och utbildningen i Sverige. Ett centrum för ekologisk odling bör enligt motion 1991/92:Ub702 (s) yrkande 2 knytas till SLU och integreras med den verksamhet som redan finns i Garpenberg. Även i denna motion framförs att planerna på samverkan mellan högskolorna i Gävle-Dalaregionen bör beaktas vid överväganden om SLU:s framtid och SLU-utredningens förslag. I motion 1991/92:Ub704 (m) föreslås att ett centrum för forskning om restaurering av mark- och vattenmiljöer byggs upp i Garpenberg. I motion 1991/92:Ub706 (m) slutligen hävdas att en grundläggande förutsättning för en fortsatt framgångsrik verksamhet i Garpenberg är att en betydande undervisningsvolym finns på platsen. Det är därför enligt motionärerna av största vikt att den nuvarande jägmästarutbildningen i Garpenberg tillåts ha samma omfattning även i framtiden.
Utskottet vill med anledning av de nu redovisade yrkandena anföra följande.
Som framgår av det föregående kommer remissbehandlingen av SLU-utredningens betänkande inom kort att avslutas. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer bl.a. resultatet av den fortsatta beredningen av ärendet inom regeringskansliet att ingå i underlaget för den forskningspolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen våren 1993. Eventuella förslag med anledning av SLU-utredningen beräknas alltså bli underställda riksdagens prövning under nästa riksmöte.
Utskottet har erfarit att den skogliga utbildningen på skilda nivåer sedan länge är föremål för utredning och diskussion inom lantbruksuniversitetet. Mot bakgrund av den osäkerhet som nu uppstått beträffande den framtida organisationen av jägmästarutbildningen är det enligt utskottets mening angeläget att klarhet nås inom en snar framtid om bl.a. jägmästarutbildning i Garpenberg. Utskottet förutsätter att besked härom föreligger i anslutning till riksdagens behandling av statsbudgeten inför budgetåret 1993/94.
När det gäller utökning och breddning av forskningsverksamheten i Garpenberg anser utskottet att riksdagen bör avvakta med ställningstagande till behandlingen av forskningspropositionen. Utskottet utgår från att regeringen vid beredningen av propositionen beaktar de synpunkter som framförs i flera av de förevarande motionerna beträffande vidareutveckling av FoU-verksamheten i Bergslagen. I sammanhanget vill dock utskottet -- såvitt avser verksamheten i Garpenberg -- erinra om att frågor om placering av forskartjänster inom lantbruksuniversitetets verksamhetsområde enligt nuvarande ordning bör behandlas av de högskoleorgan som anförtrotts dessa uppgifter (jfr bet. 1991/92:JoU9).
Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med hänvisning till pågående beredningsarbete inte bör göra något uttalande om utbildnings- och forskningsverksamheten i Garpenberg. Utskottet avstyrker därför motionerna 1991/92:Ub702 yrkande 2, 1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706, 1991/92:Ub710, 1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804 yrkande 2.
Mot bakgrund av de pågående diskussionerna om den skogliga utbildningen på skogstekniker- och skogsmästarnivå begärs i motion 1991/92:Ub714 (fp) uttalande av riksdagen att den nuvarande skogsmästarutbildningen skall finnas kvar, likaså den nuvarande ordningen med preparandutbildning (yrkande 1). Motionären framhåller att skogsmästarlinjen visat sig väl uppfylla marknadens krav. Han hävdar att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort för eftergymnasial skoglig utbildning (yrkande 2), och med hänvisning till föreliggande goda förutsättningar begär han att riksdagen skall uttala sig för att resurser för skogsforskning skall tillföras Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg (yrkande 3). Med en likartad hänvisning till att skogsmästarutbildningen fyller en viktig funktion begärs i motion 1991/92:Ub701 (m) ett uttalande av riksdagen om denna utbildnings betydelse. I motionen anförs att skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg måste få finnas kvar och vidareutvecklas.
Som framgår av motionerna var skogsmästarutbildningen och framför allt rekryteringen till densamma föremål för överväganden i riksdagen våren 1984 (JoU 1983/84:33). Normalt borde skogsmästarutbildningen ge en vidareutbildning för dem som genomgått skogsteknikerutbildningen. Jordbruksutskottet uttryckte emellertid förståelse för då motionsvis framförda önskemål om ett bredare rekryteringsunderlag för skogsmästarlinjen. Det borde dock ankomma på styrelsen för SLU att närmare överväga behovet av en sådan breddning och att utforma tillträdesregler i enlighet därmed.
Den hittillsvarande ordningen för tillträde till skogsmästarutbildningen har inneburit att det krävts antingen genomgången skogsteknikerutbildning eller, för dem som haft annan relevant utbildning, genomgången preparandutbildning.
Som utskottet redan nämnt pågår för närvarande en översyn inom SLU av den skogliga utbildningen på universitetet. Den omfattar, enligt vad utskottet erfarit, även den av motionärerna aktualiserade utbildningen på mellannivå. När det gäller lokalisering av utbildningen och annan verksamhet med anknytning till den ankommer det på SLU att besluta härom. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub701 och 1991/92:Ub714.
I fyra motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande skoglig utbildning och forskning inom SLU:s verksamhetsområde i allmänhet och lokalisering av sådan verksamhet i södra Sverige (Småland) i synnerhet. Skogsnäringen och framför allt skogsbruket uppvisar, enligt vad som anförs i motion 1991/92:Ub437 (s), betydande skillnader mellan norra och södra Sverige, bl.a. beroende på olika biologiska och ekologiska förutsättningar. Den sydsvenska skogen är utsatt för en rad allvarliga stress- och skadefaktorer med problem som har en speciell tyngd just i Sydsverige. Endast några få procent av resurserna för skoglig utbildning och forskning är förlagda till Sydsverige, anför motionärerna. I samband med den pågående översynen av den skogliga FoU-verksamheten är det nödvändigt att på ett mera ändamålsenligt sätt än hittills tillgodose det sydsvenska skogsbrukets behov av resurser för forskning och utbildning. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad de anfört om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten (yrkande 5). Beträffande lokalisering av forskningsverksamheten ser motionärerna fördelar i en placering vid Högskolan i Växjö (yrkande 6). Motionärerna menar vidare att skogsteknikerutbildning också i framtiden måste bedrivas i Sydsverige och att det föreligger ett behov av ökad högskoleanknytning av utbildningen. De förordar en lokalisering av skogsteknikerutbildning till Växjö med anslutning till högskolan där (yrkande 7). Med hänvisning till att den nuvarande jägmästarutbildningen till övervägande del ger erfarenheter från det norrländska skogsbruket och mot bakgrund av det sydsvenska skogsbrukets annorlunda förutsättningar är det nödvändigt att en del av jägmästarutbildningen, minst ett år, förläggs till Växjö (yrkande 8). Genom att skapa ett skogligt FoU-centrum i Växjö med forskning, skogsteknikerutbildning och en del av jägmästarutbildningen skulle resurserna utnyttjas på bästa sätt genom samnyttjande av högskolans lokaler och utrustning m.m. (yrkande 9). Även i motion 1991/92:Ub442 (c, m, fp, kds) framhålls särdragen i det sydsvenska skogsbruket, bl.a. påpekas småskaligheten. Regeringen bör enligt motionärerna vid beredningen av den forskningspolitiska propositionen nästa år överväga en placering av ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige och knyta det till Högskolan i Växjö. Med sinsemellan likartade motiveringar begärs i motionerna 1991/92:Ub703 (m, fp, c, kds) och 1991/92:Ub712 (s) ett uttalande av riksdagen om behovet av utbildning och forskning i södra Sverige på skogsbrukets område. Liksom i de båda tidigare refererade motionerna understryks särarten i det sydsvenska skogsbruket jämfört med skogsbruket i de norra delarna av landet. Det är angeläget att bibehålla skogsteknikerutbildningen i södra Sverige, menar motionärerna, och pekar därvid på att Södra skogsinstitutet i Värnamo är väl etablerat och inarbetat.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet instämmer i vad som framhållits i samtliga förevarande motioner beträffande det sydsvenska skogsbrukets och skogsnäringens betydelse såväl för hela landet som för södra Sverige i synnerhet. I Götaland finns omkring 20 % av Sveriges skogsmark, cirka en tredjedel av Sveriges totala skogstillväxt och över 40 % av skogsbruksvärdet. Som betonats i motionerna skiljer sig det sydsvenska skogsbruket i flera hänseenden från skogsbruket i övriga Sverige. Det mildare klimatet ger en högre tillväxt och bildar förutsättningar för en varierad produktion av olika trädslag. Brukningsenheterna är ofta mindre, och det föreligger möjligheter till ett småskaligt skogsbruk. För egen del vill utskottet dessutom understryka skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta Götaland.
I samråd med företrädare för den sydsvenska skogsnäringen genomförs för närvarande ett sexårigt skogsforskningsprogram för södra Sverige. Programmet omfattar tillämpad forskning inom skogsskötsel och markanvändning. Stor vikt läggs vid forskningsinformation till det praktiska skogsbruket. En ny försökspark har byggts upp med huvudområdet förlagt till Asa kronopark i Småland. En särskild forskargrupp är under uppbyggnad i Alnarp/Lund.
Det ankommer på SLU att besluta på vad sätt utbildning och forskning inom universitetets verksamhetsområde skall organiseras samt bestämma om lokalisering. Utskottet noterar att satsningarna hittills på södra Sverige är små jämfört med övriga landet.
SLU:s styrelse beslöt i februari 1992 att uppdra åt den skogsvetenskapliga fakulteten att i den pågående översynen av den skogliga utbildningen särskilt beakta behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden. Förslagen i SLU-utredningens betänkande (SOU 1991:101) är för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet.
Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för skogsbruket och naturvården är det enligt utskottets mening viktigt att FoU-insatserna på skogsområdet görs och utbildning bedrivs i olika delar av landet. Mot bakgrund av det sydsvenska skogsbrukets speciella karaktär och förutsättningar anser utskottet i likhet med SLU att vid den pågående översynen av den skogliga utbildningen bör särskilt beaktas behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden. Utskottet utgår från att regeringen vid beredningen av förslag som rör utbildning och forskning vid SLU och som kommer att föreläggas riksdagen inför budgetåret 1993/94 beaktar de i det föregående redovisade förhållandena. Utskottet anser därför att riksdagen nu inte bör vidta någon särskild åtgärd med anledning av de förevarande motionerna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9, 1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712.
Det är enligt motion 1991/92:Ub713 (c) mycket angeläget att man tillvaratar de erfarenheter och de samlade kunskaper som vunnits genom den mångåriga verksamheten vid Jädraås försökspark. Det är nu rätt tidpunkt att lyfta fram den skogliga forskningen och starta ett nytt barrskogsprojekt. En utredning i detta syfte bör tillsättas, menar motionären, som begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tvärvetenskaplig skogsforskning förlagd till Jädraås försökspark.
Utskottet erinrar om att det inte är riksdagen som avgör frågan om start och lokalisering av enskilda forskningsprojekt. Motionen bör därför avslås.
Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete som tar sikte på att utveckla teknik och kunskaper om produktion av alternativt odlade livsmedel är enligt motion 1991/92:Jo203 (s) nödvändigt. Motionärerna befarar att regeringens besparingsförslag kan drabba forskning om och utveckling av alternativ odling och begär en utvärdering av det forsknings- och utvecklingsarbete som hittills bedrivits på området. På grundval av resultatet av en sådan utvärdering bör regeringen återkomma med förslag i 1993 års forskningspolitiska proposition (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Av SLU-utredningens betänkande (s. 37 och 85) framgår att forskningen om resurs- och miljöfrågor, inkl. alternativ odling, ökat betydligt under slutet av 1980-talet.
Som motionärerna själva påpekar gjordes inför den innevarande treåriga budgetperioden (1990/91--1992/93) särskilda satsningar på området för alternativ odling (jfr bet. 1989/90:JoU14 s. 12 ff., JoU17 s. 35). Bland annat tillkom under år 1990/91 professuren i alternativa produktionsformer, särskilt alternativ odling, som bekostas av skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).
Av SJFR:s anslagsframställning inför budgetåret 1992/93 framgår att en utvärdering har ägt rum rörande forskningsprogrammen om alternativa produktionsformer. Resultatet kommer att redovisas i nästkommande anslagsframställning.
Regeringen har den 6 februari 1992 utfärdat särskilda direktiv för SLU:s anslagsframställning för budgetåren 1993/94--1995/96. Beträffande redovisning av resultat och resursanalys inom forskningen sägs där att analysen skall avse mål, resursanvändning och presterade resultat. Redovisning bör vidare lämnas av vilka typer av utvärderingar som har gjorts och görs av forskningsverksamheten och vilka slutsatser dessa studier lett fram till.
Som utskottet ser det är motionärernas önskemål om utvärdering av det hittills bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet tillgodosett.
När det gäller planeringen inför den forskningspolitiska propositionen våren 1993, är det utskottets uppfattning att den forskning som gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av grödor och produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är viktig. Utskottet utgår från att regeringen beaktar detta vid beredningen av förslag som rör forskning vid SLU. Syftet med yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 i nu berört hänseende bör enligt utskottets mening härmed kunna anses vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda avstyrks sålunda yrkandet.
I motion 1991/92:Ub702 yrkande 1 (s) begärs att Dalälvsdelegationen skall ges möjlighet att fortsätta sitt arbete. I motionen erinras om delegationens arbetsområde som avsett Dalälvens vattenområde och älvens transport av föroreningar till Östersjön. Trots de värdefulla kunskaper som vunnits under den tid delegationen arbetat återstår många problem att studera. Motionärerna anger SLU:s enhet i Garpenberg som ett tänkbart alternativ för lokalisering av delegationens kansli.
Riksdagen anvisade våren 1988 med anledning av miljöpropositionen engångsvis 100 milj.kr. med hänvisning till behovet att inom en tioårsperiod väsentligt rena Dalälven (prop. 1987/88:85, bet. JoU23, rskr. 373). Miljöministern hade dessförinnan tillkallat den s.k. Dalälvsdelegationen, som avgav en rapport i juni 1988 (SOU 1988:34). I och med att delegationen då hade avslutat ett intensivt arbetsskede, sägs det i rapporten, skulle under en tid tyngdpunkten i arbetet förskjutas från delegationen och dess sekretariat till myndigheterna.
Under föregående riksmöte biföll riksdagen regeringens förslag att anvisa 25 milj.kr. till naturvårdsverket de närmaste fem åren för sanering och återställande av miljöskadade områden (prop. 1991/91:90, bet. JoU30, rskr. 338). I sammanhanget anförde jordbruksutskottet att riksdagen först när den av regeringen föreslagna utvärderingen av programmet föreligger bör ta ställning till en förändring av medelstilldelningen (s. 262). Formerna för ett fortsatt arbete av Dalälvsdelegationen bör avgöras av regeringen eller myndighet under regeringen.
Med det anförda avstyrks motion 1991/92:Ub702 yrkande 1.
Riksskogstaxeringen ingår i underlaget för utformning, uppföljning och utvärdering av den svenska skogspolitiken. Den förser myndigheter och organisationer med uppgifter för strategisk planering och kontroll av skogshushållning på riksnivå och regional nivå. Taxeringen arbetar med tioåriga perioder, s.k. omdrev, vid inventering i fält. Taxeringens omfattning och ambitionsnivå under omdrevet 1982--1992 fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen våren 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 13, bet. JoU21, rskr. 195).
Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för skogstaxering vid SLU. Det nuvarande anslagssystemet innebär att taxeringen tilldelas medel inom SLU:s ram. Enligt uppgift sker finansieringen av riksskogstaxeringen till ca en fjärdedel med medel från skogsvårdsavgiften.
Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002 har SLU föreslagit att riksskogstaxeringens ambitionsnivå höjs och att anslaget förstärks.
I budgetpropositionen säger sig jordbruksministern inte vara beredd att föreslå medel till förstärkning av riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av riksskogstaxeringen och dess finansiering får enligt ministern behandlas av den kommitté (Jo 1990:03) som utvärderar och ser över skogspolitiken.
I motionerna 1991/92:Ub707 (m) och 1991/92:Ub708 (v) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur riksskogstaxeringens verksamhet för de kommande tio åren (1993--2002) skall säkerställas. Det är enligt motionärerna angeläget att regeringen lämnar ett sådant förslag så snart som möjligt. I den förra motionen anförs att det kan finnas skäl att överväga om riksskogstaxeringen skall finansieras genom någon form av säranslag så att verksamheten inte uppfattas som konkurrerande med övrig verksamhet vid SLU.
Jordbruksutskottet har yttrat sig över de båda motionerna (1991/92:JoU7y).
Jordbruksutskottet framhåller nyttan och angelägenheten av den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens verksamhet och menar att de bedömningar som gjordes för tio år sedan i stort sett torde ha fortsatt giltighet. Jordbruksutskottet ser med oro på de svårigheter som uppkommer genom att villkoren för nästa omdrev inte kan läggas fast förrän klarhet vunnits om skogspolitiska kommitténs bedömningar samt de beslut som fattas om skogspolitiken med anledning därav. Bland annat kommer finansieringsfrågan i ett delvis nytt läge sedan skogsvårdsavgiften avskaffats. Jordbruksutskottet utgår från att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan tidsspillan. Enligt jordbruksutskottets bedömning bör motionerna för närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utbildningsutskottet vill för egen del anföra följande.
Utskottet delar såväl motionärernas som jordbruksutskottets uppfattning att riksskogstaxeringens verksamhet är angelägen. Det är därför olyckligt om det råder oklarhet om dess fortsättning och villkoren för densamma. Utskottet utgår från att regeringen så snart som möjligt föranstaltar om sådana åtgärder att villkoren för den fortsatta verksamheten läggs fast.
Enligt utskottets uppfattning är det också -- när det gäller finansieringen på sikt -- angeläget att pröva formerna för anslagsgivningen. Det har ifrågasatts, bl.a. i en av de förevarande motionerna, om den nuvarande finansieringen över SLU-anslaget är ändamålsenlig. Denna senare fråga har även aktualiserats av SLU-utredningen (SOU 1991:101). Utskottet förutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av utredningens betänkande överväger och därefter framlägger eventuella förslag till förändringar i vad gäller formerna för medelsanvisningen till riksskogstaxeringen.
Utbildningsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning att motionerna 1991/92:Ub707 och 1991/92:Ub708 för närvarande inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. De bör sålunda avslås.
Regeringen har beräknat anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet till sammanlagt 627275000kr. Anslaget har då -- vilket framgår av det föregående -- vidkänts en reducering med 30milj.kr. Som skäl härtill anges i budgetpropositionen att omfattande besparingar måste göras på statsbudgeten.
Mot bakgrund av att SLU-utredningen nyligen har lagt fram sitt betänkande med förslag till förändringar av SLU:s verksamhet, vilka syftar till att öka kvaliteten, uttrycks i motion 1991/92:Ub805 (s) oro och förvåning över en så kraftig minskning av anslaget. Motionärerna föreslår att besparingen skall begränsas till 15milj.kr. (yrkande 7). I motion 1991/92:Jo226 (v) yrkande 17 avvisas regeringens besparingsförslag helt och hållet. Anslaget bör alltså tillföras 30milj.kr.,och eventuella besparingar bör enligt motionärerna prövas i anslutning till behandlingen av SLU-utredningens betänkande. Mot bakgrund av den i budgetpropositionen föreslagna minskningen av anslagsramen till SLU föreslås i motion 1991/92:Jo235 (c) yrkande 2 ett uttalande av riksdagen om att någon neddragning av utbildningen vid lantbruksuniversitetets enhet i Skara inte bör komma i fråga.
Utskottet finner liksom regeringen att det är nödvändigt med besparingar på statsbudgeten. Därför tillstyrker utskottet att anslaget till SLU i enlighet med vad jordbruksministern förordat räknas ned med 30milj.kr. Likaså är utskottet överens med jordbruksministern om att det ankommer på SLU att besluta om hur besparingarna skall göras. Som framgår av utskottets referat av budgetpropositionen i det föregående bör de enligt ministern kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte försvåras. Utskottet instämmer i detta och har ej heller något att erinra mot vad han anfört om exempel på område för besparingar (prop. s.87f.).
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till regeringens förslag att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627275000kr. Därmed avstyrks motionerna 1991/92:Ub805 yrkande 7, 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2.
2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
Från anslaget bekostas lokalhyror vid SLU och ersättningar till domänverkets fond för upplåten mark. Vidare redovisas här de byggnadsarbeten för SLU som tidigare redovisades under anslaget Byggnadsarbeten vid SLU m.m.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag om ett förslagsanslag på 295336000kr. till Lokalkostnader m.m för Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93.
3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
Från anslaget bekostas inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid SLU m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i budgetpropositionen.
Utskottet, som inte har något att erinra mot den i budgetpropositionen angivna medelsberäkningen, föreslår vidare att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 33700000kr.
4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.
I budgetpropositionen erinras om att naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har ansvarat för ett tidsbegränsat program avseende tvärvetenskaplig skogsforskning.
Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag att minska anslaget till NFR med 8milj.kr. (prop. 1991/92:100, bet. UbU18, rskr. 195). Regeringen hänvisade till att NFR:s del av det tvärvetenskapliga programmet för skogsforskning (skr. 1985/86:76 samt prop. 1985/86:100 bil. 10) varit tidsbegränsad till fem år. I sammanhanget anförde utskottet (s.17) att den samlade medelsramen som disponeras av NFR och SJFR enligt utskottets mening borde kunna medge att de pågående forskningsprojekt som finansieras av NFR:s del av det aktuella forskningsprogrammet kunde fortsätta, trots att NFR:s totala anslag minskas med 8milj.kr. Utskottet utgick från att regeringen återkommer till riksdagen i nästa års forskningsproposition med bedömning av medelsbehoven för den kommande treårsperioden.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag utan föreslår att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd anvisar ett reservationsanslag på 169680000kr. för budgetåret 1992/93.
5. Stöd till kollektiv forskning
Under anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning och skogsteknisk forskning samt kollektiv forskning om skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Vidare anvisas medel till stöd för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena. SJFR får ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till ifrågavarande forskning och utvecklingsverksamhet under förutsättning att en grupp företag eller organisationer i avtal med rådet åtagit sig att gemensamt med rådet finansiera sådan verksamhet.
I budgetpropositionen redogörs (s.92) för planerna att den 1 juli 1992 slå samman Institutet för skogsförbättring och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. Institutet för skogsförbättring har tillkommit med statens medverkan (prop. 1967:51, JoU12, rskr.164). Vid en sammanslagning av institutet och Forskningsstiftelsen Skogsarbeten bör skogsnäringen överta samtliga förpliktelser som staten kan ha i fråga om personal och ekonomi. Regeringen begär riksdagens godkännande av vad jordbruksministern förordat om Institutet för skogsförbättring.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens begäran.
Beträffande medelsberäkningen tillstyrker utskottet bifall till regeringens förslag att till Stöd för kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 101200000kr.
6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag anvisar ett förslagsanslag på 772000 kr. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93.
Hemställan
Utskottet hemställer
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1. beträffande verksamheten i Garpenberg att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub702 yrkande 2, 1991/92:Ub704, 1991/92:Ub705, 1991/92:Ub706, 1991/92:Ub710, 1991/92:Ub802 yrkande 2 och 1991/92:Ub804 yrkande 2,
2. beträffande skogsmästarutbildning m.m. i Skinnskatteberg att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub701 och 1991/92:Ub714,
3. beträffande skoglig utbildning och forskning i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub437 yrkandena 5--9, 1991/92:Ub442, 1991/92:Ub703 och 1991/92:Ub712,
4. beträffande Jädraås försökspark att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub713,
5. beträffande forskning om alternativ odling att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo203 yrkande 2, res. 1 (s)
6. beträffande Dalälvsdelegationens fortsatta arbete att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub702 yrkande 1,
7. beträffande riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub707 och 1991/92:Ub708,
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub805 yrkande 7, 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627275000kr., res. 2 (s) men. (v)
I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
9. beträffande anslagsbeloppet under Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 295336000kr.,
I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
10. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,
11. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 33700000kr.,
I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 169680000kr.,
I 5. Stöd till kollektiv forskning
13. beträffande Institutet för skogsförbättring att riksdagen godkänner vad i proposition 1991/92:100 har förordats om Institutet för skogsförbättring,
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 101200000kr.,
I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772000kr.
Stockholm den 23 april 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Chris Heister (m), Inger Lundberg (s), Tuve Skånberg (kds) och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Forskning om alternativ odling (mom.5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Som utskottet ser" och slutar med "avstyrks sålunda yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan alltså konstatera att det gjorts medvetna satsningar under de närmast förflutna åren på forskning och utveckling som rör området alternativ odling. Utskottet noterar också att regeringen inför beredningen av nästa forskningspolitiska proposition av SLU begärt redovisning av hittills bedriven forskning och resultatet av densamma.
Den situation som nu uppkommit genom den av regeringen föreslagna besparingen under SLU-anslaget väcker dock farhågor när det gäller möjligheterna att satsa vidare på forskning om alternativ odling. Utskottet anser att fortsatt forskning som gäller såväl odlingsmetoder som utveckling av grödor och produkter samt miljövänliga bekämpningsmedel är så viktig att riksdagen bör förvissa sig om att regeringen på grundval av utvärderingsresultaten återkommer med förslag i 1993 års forskningspolitiska proposition. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1991/92:Jo203 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande forskning om alternativ odling att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo203 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet (mom.8)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Utskottet finner liksom" och slutar med "1991/92:Jo235 yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Som framgått av det föregående kommer SLU-utredningens förslag att bli föremål för beredning inom regeringskansliet. Utredningen föreslår betydande förändringar av SLU:s verksamhet. Målsättningen med den av utredningen föreslagna omvandlingen är en ökning av kvaliteten. Det är mot bakgrund härav med oro som utskottet noterar den av regeringen föreslagna nedskärningen. Den bör begränsas till 15milj.kr. Samtidigt finner utskottet det angeläget att riksdagen av regeringen begär att den snarast återkommer med en samlad redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s framtida verksamhet under de ekonomiska förutsättningar som nu ges.
Beträffande frågan om hur besparingarna skall göras delar utskottet jordbruksministerns uppfattning att det bör ankomma på SLU att besluta härom och att de bör kunna tas ut på sådant sätt att förändringar grundade på SLU-utredningens förslag inte försvåras.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 7, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 dels anvisar 642275000kr. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om redovisning och bedömning av förutsättningarna för SLU:s framtida verksamhet.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub805 yrkande 7, med anledning av proposition 1991/92:100 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo226 yrkande 17 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 dels till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 642275000kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en redovisning m.m. av förutsättningarna för lantbruksuniversitetets framtida verksamhet,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet anser att det är oansvarigt av regeringen att på sådant sätt som nu sker föreslå en besparing på 30milj.kr. Visserligen anger jordbruksministern i allmänna ordalag var besparingarna kan sättas in, men det överlämnas åt SLU att självt bestämma exakt hur nedskärningarna i verksamheten skall göras. Jag anser att en så ospecificerad besparing inte får ske och menar att riksdagen bör avslå förslaget. Diskussion om eventuellt utrymme för besparing bör föras i samband med regeringens behandling av SLU-utredningens förslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 borde ha hemställt:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 17 och med avslag på proposition 1991/92:100 och motionerna 1991/92:Ub805 yrkande 7 och 1991/92:Jo235 yrkande 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 657275000kr.,
Jordbruksutskottets yttrande
1991/92:JoU7y
Bilaga
Riksskogstaxeringen
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 18 februari 1992 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna l991/92:Ub707 (m) och l991/92:Ub708 (v), avseende riksskogstaxeringen. Med anledning härav får jordbruksutskottet anföra följande.
I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om riksskogstaxeringens framtida verksamhet och finansiering för perioden 1993--2002. Motionärerna erinrar om att vi i Sverige kunnat följa skogarnas utveckling genom riksskogstaxeringarna sedan 1920-talet, och riksskogstaxeringen utgör en nödvändig grund för utformning, uppföljning och utvärdering av skogspolitiken. Med hänsyn till att nästa tioåriga omdrev bör påbörjas redan 1993 är det enligt motionerna angeläget att regeringen lämnar sitt förslag redan innan den skogspolitiska kommittén avger sitt betänkande, vari även riksskogstaxeringen kommer att behandlas. Enligt motion Ub707 kan det finnas skäl att överväga om ej riksskogstaxeringen borde finansieras genom ett säranslag och icke som nu från lantbruksuniversitetets budget.
Riksskogstaxeringen administreras av institutionen för riksskogstaxering vid Sveriges lantbruksuniversitet. Taxeringen arbetar med tioåriga perioder, s.k. omdrev, vid inventering i fält. Taxeringens omfattning och ambitionsnivå under omdrevet 1982--92 fastlades av statsmakterna vid budgetbehandlingen våren 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 13, JoU21, rskr. 195). Därvid framhöll departementschefen bl.a. att den kontinuerliga registrering av skogarnas tillstånd och utveckling som sker genom riksskogstaxeringen är ett viktigt led i den prognosverksamhet som skogsstyrelsen bedriver. Riksskogstaxeringens data används också inom den skogliga forskningen. Han bedömde att den framtida hushållningen med skogsresurser skulle komma att kännetecknas av svåra avvägningar. Skogsbrukets råvaruproduktion måste ligga på en sådan nivå att skogsmarkens produktionsförmåga utnyttjas väl. Effekterna av olika handlingsprogram borde fortlöpande följas för att därmed få underlag för förbättringar av dem. I denna situation är det av stor vikt att skogarnas tillstånd och utveckling följs med uppmärksamhet genom en väl fungerande riksskogstaxering, framhöll departementschefen. Ambitionsnivån för riksskogstaxeringen under den följande tioårsperioden borde ligga fast på 1973--1982 års nivå. I sammanhanget betonades vikten av långsiktighet och kontinuitet i riksskogstaxeringen. Riksdagen följde regeringens förslag.
Under en femårsperiod i mitten av 1980-talet har i samband med riksskogstaxeringen utförts en ståndortskartering med statliga medel, dock inte över SLU:s budgetanslag. Vidare har en skogsskadeinventering genomförts sedan år 1984.
Inför det nya omdrev som avses omfatta perioden 1993--2002 har Lantbruksuniversitetet föreslagit att riksskogstaxeringens ambitionsnivå ökar och att anslaget förstärks.
I budgetpropositionen (prop. l991/92:100 bil. 10) säger sig jordbruksministern inte vara beredd att föreslå medel till förstärkning av riksskogstaxeringen. Eventuella förändringar av riksskogstaxeringen och finansieringen härav får enligt propositionen behandlas av den kommitté som utvärderar och ser över skogspolitiken.
Lantbruksuniversitetet och skogsstyrelsen begärde i juni 1991 att 1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:03) skulle ta ställning till riksskogstaxeringens framtida betydelse och omfattning inför budgetarbetet. I skrivelse till regeringen framhöll kommittén att den var enig om riksskogstaxeringens stora betydelse för den nuvarande svenska skogspolitiken och nödvändigheten av att verksamheten bibehålls även framgent. De förslag som framkommit skulle beaktas i kommitténs fortsatta arbete.
Lantbruksuniversitetet har nyligen underkastats en genomgripande översyn. Utredningen angående översyn av SLU bedömer, enligt betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring Kunskap, att bl.a. riksskogstaxeringen inte kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt utan att det finns garanterade medel för verksamheten. Sådana medel bör inte ligga inom SLU:s normala budget och där vägas mot andra kostnader i årliga medelsdiskussioner. En noggrann genomgång och prövning av omfattning och kostnader bör göras. Avvägningen mot andra ändamål bör sedan ske på en högre nivå än universitetsnivån och medel anvisas under en särskild anslagspost, anför utredningen (s. 118).
Finansieringen av riksskogstaxeringen sker enligt uppgift till ca en fjärdedel med medel från skogsvårdsavgiften.
Regeringen har nyligen lämnat lantbruksuniversitetet direktiv för universitetets fördjupade anslagsframställan gällande treårsperioden 1993/94--1995/96. Direktiven innefattar riksskogstaxeringens verksamhet och finansiering.
För egen del får utskottet anföra följande.
Utskottet har ingen annan mening än den som framförs såväl i motionerna som i lantbruksuniversitetets och skogsstyrelsens samt i skogspolitiska kommitténs yttranden om nyttan och angelägenheten av den långsiktigt bedrivna riksskogstaxeringens verksamhet. De bedömningar som gjordes för tio år sedan torde i stort sett ha fortsatt giltighet. Särskilda krav ställs på förbättrade kunskaper om hur skogens tillstånd påverkas av det moderna skogsbruket och av den pågående försurningen av skogsmarken. Utskottet ser med oro på de svårigheter som uppkommer genom att villkoren för nästa omdrev inte kan läggas fast förrän klarhet vunnits om skogspolitiska kommitténs bedömningar samt de beslut som fattas om skogspolitiken med anledning därav. Bl.a. kommer finansieringsfrågan i ett delvis nytt läge sedan skogsvårdsavgiften avskaffats. Ytterligare överväganden krävs vidare om lantbruksuniversitetets verksamhet under nästa treårsperiod i ljuset av den nyligen genomförda översyn som refererats inledningsvis. Utskottet utgår dock från att regeringen och berörda instanser medverkar till att beslut om riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet kan fattas utan tidsspillan. Enligt utskottets bedömning bör motionerna för närvarande inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Stockholm den 12 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s) och Kent Carlsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.