Anslag till polisväsendet
Betänkande 1991/92:JuU23
Justitieutskottets betänkande
1991/92:JUU23
Anslag till polisväsendet
Innehåll
1991/92 JuU23
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1991/92:100, bilaga 3 (justitiedepartementet), har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1992/93
till Rikspolisstyrelsen anvisa ett ramanslag på 558 630 000 kr. (B 1, s.89 och 90),
till Säkerhetspolisen anvisa ett förslagsanslag på 400 000 000 kr. (B 2, s. 90),
till Polishögskolan anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. (B 3, s. 90 och 91),
till Statens kriminaltekniska laboratorium anvisa ett ramanslag på 38923000 kr. (B 4, s. 91),
till Lokala polisorganisationen anvisa ett ramanslag på 9 256 527 000 kr. (B 5, s. 92--94).
Motioner
1991/92:Ju201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt polishus i Uddevalla och att projektet bör påbörjas senast under budgetåret 1992/93.
1991/92:Ju202 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om projektering och byggande av nytt polishus i Södertälje.
1991/92:Ju203 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet.
1991/92:Ju204 av Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
1991/92:Ju205 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för en bättre uppföljning av arbetsmiljöbrott.
1991/92:Ju206 av Lars Andersson och John Bouvin (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en medborgarkommission angående utredningen om mordet på Olof Palme bör tillsättas.
1991/92:Ju208 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre radiokommunikationer till fjällräddningen.
1991/92:Ju209 av Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkta och utökade insatser i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
1991/92:Ju210 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av beslut om långsiktiga målsättningar som ett medel i brottsbekämpningen.
1991/92:Ju211 av Elisabeth Fleetwood och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhets- och kommunikationsutrustningar för fjällräddningen.
1991/92:Ju212 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principen för fördelning av kostnader vid idrottsevenemang m.m.
1991/92:Ju213 av Ulla-Britt Åbark och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till fjällräddare. Detta bidrag bör kunna inrymmas i den befintliga budgetramen.
1991/92:Ju214 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas som påskyndar byggandet av ett nytt polishus på Södermalm i Stockholm.
1991/92:Ju215 av Roland Larsson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fast organiserad samverkan mellan kustbevakning och polis.
1991/92:Ju216 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga lagstödet till förmån för hemlig avlyssning m.m.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användandet av okonventionella spaningsmetoder i bekämpningen av narkotikabrottsligheten,
3. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att verka för ökat samarbete mellan Säpo och den "öppna polisverksamheten" vid narkotikabrottslighet.
1991/92:Ju217 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan tull och polis i Norrbotten samt övriga gränstrakter.
1991/92:Ju218 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i polislagen att det framgår att det åligger polisen särskilt att förebygga brott,
2. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen får i uppdrag att införa kvarterspolisverksamhet i alla polisdistrikt,
3. att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen verkar för att kvarterspolisverksamhet skall utgöra grunden för all polisverksamhet enligt Örebromodellen.
1991/92:Ju221 av Ulf Lönnqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa ändamålsenliga lokaler för polis- och åklagarmyndighet i Handens polisdistrikt.
1991/92:Ju222 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att betrakta beivrandet av den ekonomiska brottsligheten som högprioriterat område.
1991/92:Ju223 av Liisa Rulander (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i frågor rörande incest.
1991/92:Ju420 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett rättscentrum i Nacka.
1991/92:Ju516 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av kriminalpolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våldsbrottslighetens utveckling.
1991/92:Ju621 av Bengt Silfverstrand och Maja Bäckström (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av gällande skattebrottslag.
1991/92:Ju626 av Christina Linderholm (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges möjlighet att delta i polissamarbete inom EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisens störningsverksamhet i försäljnings- och brukarled.
1991/92:Ju806 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till barn som brottsoffer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av den personal, poliser, psykologer, jurister, barnhälsovårdspersonal m.fl. som har att göra med barn i svåra situationer.
1991/92:Ju808 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information, utbildning och forskning angående olika åtgärder vid vård och stöd till brottsoffer.
1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten bör ha samma höga prioritering som vålds- och narkotikabrott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de förslag som redovisas i RÅ:s och RPS:s utredning blir föremål för skyndsam beredning i regeringskansliet samt att ytterligare väsentligt utökade ekonomiska resurser bör avsättas till polis- och åklagarväsendet för kraftigt förstärkta insatser mot ekobrott,
3. att riksdagen beslutar om särskilda och skyndsamma åtgärder och resurser med anledning av den allvarliga situationen inom Stockholmspolisen,
5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en genomlysning och utvärdering av samtliga näringsbranscher och områden inom rättsväsendet, som ännu inte varit föremål för en utvärdering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samhällets reaktioner mot miljöbrottslighet skärps,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bättre samordning av brottsutredande verksamhet samt att organisationen för ekorotlarna överförs till ny huvudman.
1991/92:Ju811 av Lars Andersson (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i vad avser lämpligheten av omedelbart införande av nya svenska pass som svårligen kan förfalskas.
1991/92:Ju813 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1992/93 anvisar 3 milj.kr. till statens kriminaltekniska laboratorium.
1991/92:Ju819 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medborgerligt rättsansvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av beredskapspolis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av reservpolis,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättslig reformation inom rättsväsendet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad rättskunskap,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal kriminalpolitisk aktivering,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala brottsofferjourer.
1991/92:Ju825 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar 23 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 581 830 000 kr.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rikspolisstyrelsen bör ges erforderliga styrmedel för att kunna styra resursanvändningen inom ekobrottsområdet,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppdrag att göra en samlad översyn av relevant civil-, närings-, exekutions- och strafflagstiftning för att minska möjligheterna till och motverka ekonomisk brottslighet.
1991/92:Ju826 av Bengt Silfverstrand och Bo Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser mot den ekonomiska brottsligheten.
1991/92:Ju827 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta åtgärder mot miljöbrottslighet.
1991/92:Ju832 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 45 milj.kr. till rikspolisstyrelsen för ekobrottsbekämpning, att användas på det sätt som redogörs för i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisen även fortsättningsvis skall åläggas att prioritera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att finna ett styrmedel så att polisen följer denna prioritering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förändrad rekrytering av ekobrottsutredare hos polisen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla samarbetet mellan myndigheterna och vikten av nära personliga kontakter mellan olika myndighetsföreträdare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en ökad satsning på metodutveckling,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att snarast åtgärda situationen i Stockholm,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av skattebrottslagen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa möjligheten att sent under utredningen komma med nya uppgifter om bokföringen.
1991/92:Ju833 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriteringen av åtgärder mot vålds- och narkotikabrottsligheten samt den ekonomiska kriminaliteten i det brottsbekämpande arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser mot brottslighet med invandrarfientliga och rasistiska inslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklandet av samverkan mellan myndigheterna i det lokala brottsförebyggande arbetet,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och administrativa rutiner vid polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt decentralisering inom polisväsendet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rikspolisstyrelsens uppgifter avseende uppföljning och utvärdering av statsmakternas beslut i prioriteringsfrågor,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polismansfunktionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalpolitiken inom polisväsendet.
1991/92:Sk808 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skattebrott inte skall bedömas allvarligare än brott mot person.
1991/92:Sf619 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kyrkofrid och riksdagsfrid.
1991/92:Sf620 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisresurser för att förhindra brott.
Utskottet
Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet
Grundläggande prioriteringsfrågor
I den av riksdagen antagna propositionen om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164) har förutsatts att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som sedan beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna.
I årets budgetproposition föreslås, i överensstämmelse med vad som efter hand införs vid flertalet andra myndigheter inom statsförvaltningen, en ny form av styrning inom polisväsendet. Detta styrsystem, som bygger på mål- och resultatstyrning och på att medel för verksamheten anvisas över ramanslag, innebär ett ytterligare steg mot en målstyrning av polisverksamheten från riksdagens och regeringens sida.
Justitieministern uttalar i budgetpropositionen (s. 76 f) att följande mål och riktlinjer bör gälla för polisen under budgetåret 1992/93.
Kriminalpolitiska mål
Målen för polisverksamheten skall vara att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället.
Polisverksamhet i allmänhet
Polisverksamheten skall i ökad utsträckning inriktas mot brottsförebyggande åtgärder i vid mening och mot brottsförhindrande åtgärder (brottsförebyggande polisverksamhet). I polisens metodutvecklingsarbete skall utvecklandet av den brottsförebyggande polisverksamheten ges en framskjuten plats. En viktig del i detta arbete bör vara att integrera brottsförebyggande åtgärder med annan polisverksamhet, såsom övervakningsverksamhet, kvarters- och områdespolisverksamhet och vissa former av brottsutredningsverksamhet. I detta ligger också att fotpatrulleringen bör öka och att polisen måste bli mera synlig i samhället.
I den förebyggande polisverksamheten bör särskild uppmärksamhet ägnas åt ungdomar som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet samt åt vaneförbrytare och andra som svarar för en förhållandevis stor del av brottsligheten.
Det som nu anförts utgör inte något avsteg från principen om att det är en av huvuduppgifterna för polisen att utreda brott som hör under allmänt åtal. Det är självfallet nödvändigt att tillräckliga resurser även i fortsättningen avdelas för denna verksamhet. Den ökade betoningen av den förebyggande polisverksamheten bör dock förenas med en utveckling av arbetsmetoder och samarbetsformer när det gäller brottsutredningar. Det är angeläget att alla möjligheter tas till vara när det gäller att effektivisera utredningsverksamheten och därigenom öka andelen uppklarade brott.
Samarbetet mellan polis och åklagare när det gäller förundersökningar bör utvecklas med syfte att utnyttja myndigheternas samlade resurser effektivare i utredningsarbetet.
När det gäller inriktning mot olika slag av brottslighet är det i första hand en uppgift för polismyndigheterna att själva göra prioriteringar med utgångspunkt från brottens straffskalor och andra omständigheter av betydelse, exempelvis lokala förhållanden. En ökad inriktning bör dock göras mot våldsbrott och narkotikabrott med hänsyn till den stora betydelsen för den enskilde som dessa brottstyper har.
Brottsoffer
De enskilda personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg. Samarbetet med brottsofferjourer bör utvecklas.
Personer som utsätts för akut brottshot måste skyddas. Behovet av akut skydd för utsatta kvinnor mot olika former av våldsbrott måste därvid särskilt beaktas. Som redan anförts kommer regeringen att ta initiativ till en försöksverksamhet med livvaktsskydd för hotade kvinnor.
Trafiken
Huvudmålet för trafikövervakningen skall vara att öka trafiksäkerheten. Därvid skall kontrollen av trafiknykterheten och fordonshastigheten ges en framskjuten plats.
Europaintegrationen
Sveriges närmande till EG kommer att ställa delvis nya krav när det gäller internationellt polissamarbete och andra metodfrågor. Parallellt härmed kan den internationella brottsligheten med anknytning till andra delar av Europa antas komma att öka. Detta måste uppmärksammas i det långsiktiga utvecklingsarbetet inom polisen.
Rekrytering m.m.
-- -- --
Ett väl fungerande samspel mellan polisen och allmänheten är av stor betydelse för framgången i polisarbetet. En målmedveten satsning bör göras på att rekrytera fler personer med invandrarbakgrund till polisyrket.
Effektivisering
Myndigheter på alla nivåer inom polisväsendet skall bedriva ett målmedvetet effektiviseringsarbete. Därvid skall bl.a. eftersträvas ett nära samarbete över polisdistriktsgränserna och länsgränserna för att tillvarata polisväsendets samlade resurser bättre. Också samarbete med myndigheter och institutioner utanför polisväsendet är viktigt. Genom effektiviseringar och rationaliseringar skall säkerställas att polisverksamheten kan bedrivas på ett önskvärt sätt.
Utvecklandet av metoder för styrning och uppföljning och andra rutiner inom ramen för det nya budgetsystemet skall också ges en framträdande plats i utvecklingsarbetet inom polisen.
I flera motioner framförs krav beträffande prioriteringen inom polisväsendet.
I motion Ju516 framförs önskemål om att inriktningen av kriminalpolitiken skall vara bl.a. att förebygga brott och att bekämpa våldsbrottslighetens utveckling.
Utskottet kan konstatera att motionsönskemålen sammanfaller med de mål och riktlinjer som justitieministern anser bör gälla för polisen under budgetåret 1992/93. Motionsönskemålen får anses tillgodosedda.
Krav på ökade insatser mot brott med invandrarfientliga och rasistiska inslag framförs i motion Ju833. I motion Sf620 tas frågor om brott av flyktingar upp.
Utskottet kan instämma i det angelägna i att bekämpa brott som har invandrarfientliga och rasistiska inslag. Enligt vad justitieministern anför i budgetpropositionen skall polisen prioritera brottsförebyggande arbete och bekämpning av våldsbrottsligheten. Båda dessa områden omfattar bekämpningen av brott mot eller av bl.a. invandrare. Någon särbehandling av brottsbekämpning på grund av etniska omständigheter bör enligt utskottets uppfattning inte ske utan det är brottens grovhet, tillsammans med av statsmakterna angivna mål och riktlinjer för polisverksamheten, som är avgörande för prioritering av brottsbekämpningen. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna påkallas mot denna bakgrund inte.
I motion Ju626 framförs önskemål om att polisens störningsverksamhet mot narkotikabrottsligheten skall prioriteras i den lokala polisorganisationens arbete.
Bekämpning av narkotikabrottsligheten är ett av de områden som polisen skall prioritera. Det ankommer i huvudsak på de enskilda polismyndigheterna att bestämma vilka metoder som skall användas i detta arbete. Anledning saknas för något riksdagens uttalande och utskottet avstyrker bifall till motionen i nu aktuell del.
Krav på kraftigare reaktioner mot miljöbrottsligheten förespråkas i motionerna Ju810 och Ju827.
Jordbruksutskottet behandlade förra våren proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1990/91:JoU30, rskr. 338) anförde utskottet beträffande sanktionssystemet i miljöskyddslagen (s. 123 f) att miljöskyddsavgift utdömts endast i ett fåtal fall trots att reglerna för denna sanktionsavgift skärpts vid ett par tillfällen. Utskottet delade regeringens mening att miljöskyddskommittén (dir. 1989:32) inom ramen för sitt arbete med att samla miljölagarna, bl.a. miljöskyddslagen, i en miljöbalk borde föreslå en sådan utformning av reglerna om ekonomiska sanktioner att ett system med avgifter i framtiden kan fungera som en verksam del av sanktionssystemet. Med anledning av ett motionsyrkande förordade utskottet att riksdagen borde ge regeringen till känna, att frågan om huruvida miljöskyddsavgift bör kunna utdömas oavsett om en överträdelse av koncessionsvillkoren medfört ekonomisk vinning eller ej borde övervägas närmare. Utskottet biträdde i övrigt regeringens förslag att det borde stå kommittén fritt att utforma förslag till miljöbalkens straffrättsliga regler på sätt kommittén finner lämpligt.
Inom miljöskyddskommittén pågår arbete med att utforma förslag bl.a. till miljöbalkens straffrättsliga regler. Med hänsyn härtill saknas anledning för något riksdagens uttalande, och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju810 och Ju827 såvitt nu är i fråga.
Motionerna Ju832 och Ju833 innehåller önskemål om ökad uppföljning av statsmakternas beslut i prioriteringsfrågor samt om styrmedel för att kunna tillse att statsmakternas beslut om prioriteringar följs.
I förordningen (1989:773) med instruktion för rikspolisstyrelsen sägs (2 § 2 p.) att rikspolisstyrelsen skall svara för att de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten förmedlas till polisorganisationen. Rikspolisstyrelsen skall i sin tillsynsverksamhet särskilt beakta (2 a § 2 st. 1 p.) att de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten får genomslag i polisarbetet. Om prioriteringarna inte följs skall rikspolisstyrelsen enligt tredje stycket genom påpekanden och anmaningar söka åstadkomma rättelse. Vid behov skall rikspolisstyrelsen anmäla förhållandet till regeringen som då har att vidta erforderliga åtgärder för att åstadkomma rättelse. Med hänsyn till de informations- och uppföljningsmöjligheter samt styrmedel som sålunda finns saknas anledning för riksdagen att föranstalta om sådana åtgärder som begärs i motionerna Ju832 och Ju833, och utskottet avstyrker bifall till motionerna i här behandlade delar.
I motion Ju210 begärs att en långsiktig målsättning skall gälla i arbetet med brottsbekämpningen; motionärerna anför att målet bör kunna vara att under en viss tidsperiod minska brottsligheten med 25%.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att målsättningen med samhällets brottsbekämpande verksamhet är att minska brottsligheten. Att riksdagen på sätt motionärerna begär skall kvantifiera denna målsättning ställer sig utskottet tveksamt till och utskottet avstyrker bifall till motionen. Annorlunda ställer sig saken i det praktiska arbetet på att utveckla medel och mål för verksamheten. Här kan nämnas att rikspolisstyrelsen i manifestet Rakt på brottsligheten uttalar en målsättning att sänka brottsligheten med 20 % de närmaste tio åren.
I motion Ju218 framförs krav på ändring av polislagen så att det av denna framgår att det åligger polisen särskilt att förebygga brott.
I polislagens (1984:387) 2 §, som bär rubriken "Polisens uppgifter", sägs bl.a. att "till polisens uppgifter hör att... förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten..." Motionen, i nu aktuell del, är tillgodosedd och utskottet avstyrker bifall till densamma.
En begäran om att rikspolisstyrelsen skall införa kvarterspolisverksamhet i alla polisdistrikt samt att denna verksamhet skall bedrivas enligt "Örebromodellen" framförs i motion Ju218.
Utskottet kan instämma i att kvarterspolisverksamheten är av stor betydelse, och utskottet finner det angeläget att fortsatta, kraftfulla satsningar sker på denna verksamhet inom den lokala polisorganisationen. Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren (1990/91:JuU23), uttalat att kvarterspolisverksamhet är av stor betydelse, inte minst i brottsförebyggande syfte. I det betänkandet konstaterade utskottet att regeringen, med anledning av riksdagens tillkännagivande (1990/91:JuU1, rskr. 1) börjat vidta åtgärder för att förstärka kvarterspolis- och områdespolisverksamheten. Utskottet konstaterade att det är nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas utan dröjsmål.
Utskottet vidhåller alltså sin tidigare uppfattning. Samtidigt vill utskottet erinra om att omfattningen och utformningen av kvarterspolisverksamheten är en fråga som i första hand avgörs på lokal nivå med utgångspunkt i statsmakternas prioriteringsbeslut. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
I motion Ju833 förespråkas en utökad samverkan mellan polisen, skolan och socialtjänsten.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att samverkan mellan polisen, skolan och socialnämnden fungerar väl. Det lokala samarbetet regleras i cirkuläret (1970:513) om intensifierat samarbete mellan socialnämnd, skola och polis. En sådan samverkan utgör ett värdefullt led i polisens brottsförebyggande verksamhet. Den satsning som sker på kvarterspolisverksamheten underlättar kontakterna mellan polisen och andra lokala organ. Anledning för något riksdagens uttalande på grundval av motionen saknas.
Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
I motionerna Ju204, Ju209, Ju222, Ju621, Ju810, Ju825, Ju826, Ju832, Ju833 och Sk808 framförs krav på olika åtgärder i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Bland de i motionerna aktualiserade önskemålen finns prioritering av bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, ökade resurser inom rättsväsendet i olika avseenden, lagändringar och förändringar av styrmekanismer.
Utskottet behandlade förra våren ett flertal motioner med krav på intensifierade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (1990/91:JuU23). Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande bl.a. att det är nödvändigt att en mera övergripande översyn sker av åtgärderna mot den ekonomiska brottsligheten.
En sådan översyn som riksdagen förra året beställde har verkställts. Riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har gemensamt företagit en utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet. I en nyligen avlämnad rapport över utredningens resultat presenteras förslag till en rad förändringar i olika avseenden som på både kort och lång sikt kan leda till en ökad effektivitet i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.
Utskottet kan konstatera att den av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen verkställda utredningen omfattar de frågeställningar som utskottet förra våren behandlade. Utredningen belyser också flertalet av de spörsmål som förts fram i de nu aktuella motionerna. Riksåklagarens och rikspolisstyrelsens utredning är föremål för övervägande inom regeringskansliet. Utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer i frågan. Anledning saknas därför för något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna.
Lokalförsörjning inom polisväsendet
Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet. Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde redovisas i form av en rullande treårsplan (prop. 1990/91:100, bil. 9, FiU26, rskr. 239). Inom ramen för treårsplanen beslutar regeringen om genomförande av enskilda byggnadsprojekt.
Sedan förstatligandet år 1965 har i landets 117 polisdistrikt genom om- och tillbyggnader eller nybyggnader ställts i ordning ändamålsenliga lokaler för polisen i flertalet centralorter och lokalvaktområden. I samband härmed har i flera fall lokaler iordningställts för häkte, åklagarmyndighet, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet.
I budgetpropositionen (s. 86--88) redovisar justitieministern beträffande lokalförsörjningen för polisväsendet att det för närvarande pågår två större nybyggnadsprojekt, dels förvaltningsbyggnad i Malmö, etapp 1, dels nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Karlskrona. Lokalerna i Malmö är avsedda för polismyndigheten, tingsrätten och häktet och beräknas vara färdigställda i oktober 1993. Förvaltningsbyggnaden i Karlskrona beräknas vara färdigställd i april 1992; den är avsedd för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och häktet.
Justitieministern redovisar vidare att i tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, FiU6, rskr. 105) medel har beräknats för följande projekt: Gällivare (förvaltningsbyggnad avsedd för polisen; planerad byggstart till slutet av mars år 1992), Vetlanda (förvaltningsbyggnad; byggstart i början av år 1992), Huddinge (lokaler för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och häktet; byggnadsstyrelsen skall under våren redovisa ett reviderat byggnadsprogram till regeringen), Solna (lokaler för polismyndigheten; byggnadsstyrelsen skall under budgetåret 1991/92 redovisa projektet för regeringen) samt Örebro (lokaler för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och häktet; byggnadsstyrelsen redovisade i december 1991 systemhandlingar till regeringen och hemställde om bygguppdrag). Justitieministern anför vidare att en förvaltningsbyggnad i Uddevalla för polis, åklagare och häkte kommer till utförande under den kommande treårsperioden.
För den kommande treårsperioden anges rikspolisstyrelsen föra upp som mest angeläget projekt en ombyggnad av polishögskolan i Solna, etapp II och III. Vidare prioriterar rikspolisstyrelsen större byggnadsprojekt för de närmaste åren i följande ordning: Vetlanda, Uddevalla, Halmstad, Vänersborg, Gällivare, ett s.k. teknikhus i kvarteret Kronoberg samt vissa projekt för polismyndigheterna i Stockholm och Göteborg.
Byggnadsstyrelsen har som mest angelägna projekt med en planerad byggstart under budgetåren 1991/92--1994/95 redovisat ombyggnad av polishögskolan i Solna etapp II och III, två mindre projekt inom kvarteret Kronoberg i Stockholm, en nybyggnad för polisområde 3 vid polismyndigheten i Stockholm samt nybyggnad av förvaltningsbyggnader för polismyndigheterna i Vetlanda och Uddevalla. Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang även tagit upp förvaltningsbyggnad i Solna.
I flera motioner framförs önskemål om ny- och ombyggnader av polishus i flera orter. Detta gäller Uddevalla (Ju201), Södertälje (Ju202), Södermalmspolisen (polisområde 3) i Stockholm (Ju214), Handen (Ju221) och Nacka (Ju420). Enligt motionärerna är de nuvarande lokalerna i ett otillfredsställande skick med hänsyn såväl till den där tjänstgörande personalen som för allmänheten.
Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande de i motionerna berörda orterna föreligger behov av nya lokaler för berörda myndigheter. Denna uppfattning har utskottet för samtliga aktuella orter uttryckt tidigare (se bl.a. 1990/91:JuU23 s. 16 f). Utskottet har därvid uttalat att motsvarande behov föreligger beträffande andra orter i landet och att det inte är möjligt för utskottet att prioritera ett eller flera angelägna projekt framför andra. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Av vad tidigare anförts framgår dels att en ny förvaltningsbyggnad i Uddevalla kommer att uppföras inom den kommande treårsperioden, dels att en nybyggnad för polisområde 3 vid polismyndigheten i Stockholm uppmärksammats i den löpande projekteringen.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju201, Ju202, Ju214, Ju221 och Ju420.
Anslag till rikspolisstyrelsen
Regeringen föreslår ett ramanslag på 558 630 000 kr.
I motionerna Ju825 och Ju832 begärs en ökning av anslaget med drygt 23 resp. 45 milj.kr. för en intensifiering av bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. I motion Ju832 föreslås bl.a. sådana åtgärder som utskottet behandlat ovan (s. 11 f). Vidare nämns särskilt införande av en s.k. finanspolis. Den skall ha till uppgift främst att utreda s.k. tvättning av pengar som utgjort vinning av brottslig verksamhet.
Beträffande frågan om ytterligare resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten hänvisar utskottet till vad som anförts ovan (s. 11), och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju825 och Ju832 i denna del.
Utskottet kan däremot ställa sig bakom förslaget i motion Ju832 om att det bör inrättas en finanspolis vid rikspolisstyrelsen vars huvudsakliga uppgift skall vara att bedriva spaning för att uppdaga brott i samband med s.k. tvättning av pengar som utgjort vinning av brottslig verksamhet. För att möjliggöra uppbyggnad av en finanspolis beräknar utskottet 8 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit under anslaget till rikspolisstyrelsen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet föreslår att riksdagen, för inrättandet av en finanspolis, tillför anslaget till rikspolisstyrelsen 8 milj.kr. utöver regeringens förslag. Anslaget bör således bestämmas till 566630000 kr.
Anslag till säkerhetspolisen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Anslag till polishögskolan
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium
Regeringen föreslår ett ramanslag på 38 923 000 kr.
I motion Ju813 föreslås att anslaget till statens kriminaltekniska laboratorium skall ökas med 3 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet, som ansluter sig till justitieministerns medelsberäkning, avstyrker bifall till motionen och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Anslag till lokala polisorganisationen
Regeringen föreslår ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet vill i detta sammanhang nämna att justitieministern i budgetpropositionen beträffande personalsituationen anför bl.a. att vakansläget inom polisen är bekymmersamt -- antalet vakanta tjänster uppgår till ca 900 --; för att komma till rätta härmed beslutade regeringen under hösten år 1991 om ökad antagning till polishögskolan. Justitieministern anför att det är angeläget att polisbristen i landet snarast blir avhjälpt; regeringen bör sätta som mål att antalet utbildade poliser i landet senast år 1995 bör motsvara nuvarande antal fasta polistjänster, eller ca 16 700.
Övriga frågor
I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden vid 1991/92 års riksmöte och som behandlar frågor med anknytning till polisen.
Polisväsendet
I motion Ju833 framförs önskemål om förändringar i olika avseenden inom polisväsendet. Motionärerna anför att det bör ske en fortsatt decentralisering. Vidare anförs att polismansfunktionen bör förändras till en allroundpolis. Motionen innehåller även en begäran om en utveckling av personalpolitiken inom polisväsendet; motionärerna anför att en väl utvecklad personalpolitik har avgörande betydelse för polisens möjligheter att utföra ett bra arbete.
Genom införandet i hela landet av länspolismästarmodellen (1991/92:JuU9, rskr. 124) har decentraliseringen inom polisväsendet drivits långt. Så har skett även till lokal nivå där polismyndigheterna i fortsättningen, inom av statsmakterna uppställda ramar, kommer att kunna avgöra även frågor om t.ex. antalet polismän (se budgetpropositionen s. 78 f). -- Beträffande frågan om en allroundpolis anför justitieministern i budgetpropositionen (s. 57) att en utveckling pågår mot en mer allmänt inriktad polisiär yrkesroll som innebär bl.a. att skillnaderna mellan ordningspolis, kriminalpolis osv. minskar; därigenom kan polisen användas på ett mera flexibelt sätt, allt efter hur behoven skiftar. Det är, fortsätter hon, ägnat att öka effektiviteten hos den samlade polisverksamheten. I linje med denna utveckling har polismyndigheterna sedan den 1 juli 1990 befogenheter att bestämma om sin egen organisation anför justitieministern; detta har exempelvis vid några myndigheter lett till att ordningsavdelningen och kriminalavdelningen har förts samman till en operativ avdelning. -- Frågan om ett personalpolitiskt handlingsprogram inom polisväsendet bereds för närvarande inom rikspolisstyrelsen.
Utskottet kan konstatera att de önskemål som framförts i motion Ju833 i nu aktuella delar är tillgodosedda och, såvitt avser ett personalpolitiskt handlingsprogram, föremål för överväganden inom rikspolisstyrelsen. Med hänsyn härtill saknas anledning för något riksdagens uttalande och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Utbildningsfrågor m.m.
I motion Ju205 framförs önskemål om åtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljöbrott, bl.a. förbättrad utbildning för polisen.
Ett motsvarande motionsyrkande behandlade arbetsmarknadsutskottet våren 1991 i samband med att utskottet behandlade propositionen Arbetsmiljö och rehabilitering (prop. 1990/91:140, AU22, rskr. 302). Arbetsmarknadsutskottet anförde (s. 28) att motionsförslaget anknöt till vad som förordats av arbetsolycksutredningen och hade därmed prövats av regeringen vid beredningen av propositionen. Enligt utskottet var det med hänsyn därtill inte påkallat för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet. Justitieutskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker bifall till motion Ju205.
Motionerna Ju223 och Ju806 innehåller önskemål om utbildning för bl.a. poliser i frågor rörande sexualbrott mot barn.
Liknande motionsönskemål har utskottet återkommande behandlat, senast våren 1991. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1990/91:JuU23 s. 23 f), vartill här hänvisas, redogjorde utskottet för det omfattande arbete med frågor som har anknytning till problematiken kring framför allt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. Utskottet anförde bl.a. att detta arbete är viktigt och pekade i sammanhanget på att riksdagen (1990/91:JuU15, rskr. 152) uppdragit åt regeringen att ta initiativ till att erforderliga utbildningsinsatser och andra åtgärder kontinuerligt äger rum för de yrkesutövare inom rättsväsendet som tar befattning med sexualbrott som begåtts mot barn. Enligt utskottets uppfattning saknades, med hänsyn till redan vidtagna och planerade åtgärder, anledning för något riksdagens uttalande.
Riksdagen har nyligen beslutat om ändringar i brottsbalkens bestämmelser om sexualbrotten (prop. 1991/92:35, JuU7, rskr. 159). Ändringarna syftar bl.a. till att stärka skyddet för barn och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang och till att i strafflagstiftningen ytterligare markera allvaret i sexuella övergrepp mot barn.
Vad utskottet anförde förra året äger alltjämt giltighet. Härtill kan tilläggas att det vid polishögskolan sker utbildning i frågor om sexualbrott mot barn; i denna utbildning deltar psykologer, jurister och socialarbetare. Utskottet vill understryka vikten av att denna utbildning också i fortsättningen ges tillräckliga resurser. Något riksdagens uttalande med anledning av motionerna Ju223 och Ju806 är inte erforderligt.
Svenska pass
I motion Ju811 begärs att ett nytt, förfalskningssäkert, svenskt pass skall införas; enligt motionären är det svenska passet lätt att förfalska.
Det nya svenska passet, som utfärdas sedan den 1 januari 1989, tillverkas av Tumba bruk. Giltighetstiden är i allmänhet tio år. För att försvåra förfalskning innehåller passet, enligt uppgifter utskottet inhämtat från Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping, bl.a. följande säkerhetsdetaljer. På insidan av pärmen och på sidorna 1 och 3 finns en bård tryckt i koppartryck. Bårderna på sidorna 1 och 3 är identiska och har en dold bild (latent image) samt en ram i form av en mikrotext. På sidan 1 är bl.a. "SVERIGE" tryckt med koppartrycksrelief. Passets sida 2 innehåller all personinformation samt det tryckta passnumret som dessutom är perforerat i resten av passet från och med sidan 3. När passet utfärdas täcks personinformationen på sidan 2 över med ett plastlaminat. Detta innehåller en dold bild i form av Sveriges riksvapen och texten passport. Passet är sytt och inte som sin föregångare häftat. Papperet i passet är ett specialpapper. Det har ett dubbelverkande vattenmärke med riksvapnet. Vattenmärkenas placering varierar från sida till sida. Papperet innehåller kemikalier, som missfärgar papperet om det sker en kemisk radering med hjälp av lösnings- eller oxidationsmedel. I passet finns flera detaljer som kan iakttas med hjälp av en ultraviolett lampa, bl.a. fluorescenstryck på pärmen och inlagan, fluorescerande fiber i papperet, och dessutom är en del av tråden med vilket passet är sytt fluorescerande.
Av den lämnade redogörelsen framgår att det svenska passet uppfyller mycket högt ställda krav på säkerhet; det är dessutom, så som motionären önskar, tillverkat av Tumba bruk. Anledning för något riksdagens uttalande saknas således. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Fjällräddning
I motionerna Ju208 och Ju211 begärs att ytterligare anslag skall tillföras fjällräddningen för inköp av bl.a. utrustning för radiokommunikationer. Önskemål om bidrag till fjällräddare för anskaffning av den utrustning som behövs för uppdraget framförs i motion Ju213; enligt motionärerna bör bidraget kunna rymmas inom den befintliga budgetramen.
Anslag till fjällräddningen för inköp av utrustning är en fördelningsfråga. Det ankommer närmast på rikspolisstyrelsen att inom givna anslag prioritera inköp av teknisk utrustning; detta sker i samverkan med lokala och regionala polismyndigheter. Som framgått tidigare kommer ett nytt budgetsystem med rambudget att införas. Detta system kommer att öka möjligheterna för polisen att anskaffa den materiel som behövs särskilt för en viss region; handläggningen av frågor om inköp av sådan gemensam utrustning kommer att ske på regional nivå.
Utskottet vill betona det angelägna i att brister i utrustningen inte får försvåra det värdefulla arbete som utförs inom fjällräddningen. Som framgår av vad ovan anförts kommer det nya budgetsystemet med rambudget att medföra ökade möjligheter att tillgodose de särskilda krav på utrustning som gäller för en viss region inom landet. Detta förhållande gäller all polisiär utrustning, och utskottet kan inte specialdestinera medel för inköp av en sorts utrustning framför en annan. Utskottet avstyrker bifall till de nu aktuella motionerna.
Tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet
I motion Ju203 yrkas att det skall införas en central tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet. Motionären anför bl.a. att det nuvarande förfarandet för tillsättning av polischefer är mycket tungrott.
Utskottet ser positivt på förslaget att införa en central tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet i enlighet med vad som anförs i motion Ju203. En sådan nämnd skulle, enligt utskottets uppfattning, förenkla det nuvarande omständliga förfarandet för tillsättning av polischefer. Även tillsättningen av polisintendenttjänster bör beredas av en dylik nämnd.
Frågan om inrättandet av en central tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet har aktualiserats i justitiedepartementet genom rikspolisstyrelsens fördjupade anslagsframställning för polisväsendet avseende budgetåren 1992/93--1994/95. Enligt uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet är frågan föremål för överväganden inom departementet. Utskottet utgår ifrån att detta arbete bedrivs med målsättningen att en central tjänsteförslagsnämnd skall inrättas inom polisväsendet. Något uttalande från riksdagen utöver vad utskottet anfört ovan med anledning av motion Ju203 är med hänsyn till det pågående beredningsarbetet inte erforderligt.
Brottsoffer
Motion Ju806 innehåller krav på ökat stöd till barn som utsatts för sexuella övergrepp.
Utskottet kan instämma i att det är angeläget att barn som utsatts för brott får stöd och hjälp. Detta gäller alldeles speciellt när fråga varit om sexuella övergrepp. Utskottet kan här hänvisa till justitieministerns uttalanden i budgetpropositionen (s. 77) där hon understryker att de enskilda personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg. Något särskilt uttalande från riksdagen fordras således inte och utskottet avstyrker bifall till motionen i här behandlade delar. Utskottet kan även här erinra om att riksdagen nyligen beslutat om ändringar i brottsbalkens bestämmelser om sexualbrotten (prop. 1991/92:35, JuU7, rskr. 159); ändringarna syftar bl.a. till att stärka skyddet för barn mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang.
I motionerna Ju808 och Ju833 framförs krav på bättre utbildning för de personer, t.ex. poliser, som kommer i kontakt med brottsoffer.
Utskottet har under innevarande vår behandlat ett motionsönskemål som anknyter till det nu aktuella (1991/92:JuU18). I det betänkandet påminner utskottet om polisens medverkan i brottsofferverksamheten. Frågor om omhändertagande av brottsoffer ingår som delmoment i all polisutbildning. Enligt ett regeringsuppdrag den 12 september 1991 skall rikspolisstyrelsen genomföra fortbildning av berörda yrkesgrupper på central, regional och lokal nivå inom rättsväsendet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården i frågor som rör våld mot kvinnor. Utbildningen, som skall genomföras i samarbete med domstolsverket, riksåklagaren och socialstyrelsen, skall starta under hösten år 1992.
Utskottet kan konstatera att det för polisen och även för andra yrkeskategorier regelbundet genomförs utbildning i frågor om behandling av brottsoffer. Anledning saknas för något riksdagens tillkännagivande och utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju806, Ju808 och Ju833 i nu behandlade delar.
I motion Ju819 efterlyser motionären en kommunal kriminalpolitisk aktivering; varje kommun bör enligt motionären åläggas att ansvara för att en brottsofferjour upprättas i samverkan med ideella organisationer.
Utskottet har behandlat brottsofferverksamheten och brottsofferjourer i sitt betänkande 1991/92:JuU18. För närvarande finns brottsofferjourer inrättade i omkring 50 polisdistrikt och inrättandet av ytterligare sådana pågår. Anledning saknas enligt utskottets uppfattning att genom lagstiftningsåtgärder tvinga kommunerna att upprätta brottsofferjourer. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju819 i nu aktuella delar.
Polisens spaningsmetoder
Olika krav på förändringar av polisens spaningsmetoder i kampen mot narkotikabrottsligheten framförs i motion Ju216. Motionären, som förespråkar okonventionella spaningsmetoder, pläderar för att bl.a. hemlig avlyssning skall tillåtas.
Frågan om bl.a. hemlig avlyssning har behandlats i SÄPO-kommitténs slutbetänkande (SOU 1990:51) Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet. Betänkandet är föremål för beredning inom justitiedepartementet. Utskottet utgår ifrån att regeringen redovisar sina överväganden i frågan i kommande budgetproposition. Med hänsyn till pågående överväganden saknas anledning för något riksdagens uttalande med anledning av den nu aktuella motionen.
Internationellt polisarbete
I motion Ju626 framförs önskemål om åtgärder som möjliggör ett svenskt deltagande i polissamarbetet inom den Europeiska unionen.
I proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen behandlades internationellt polisiärt samarbete. I propositionen anfördes (s. 105 f) bl.a. att Sverige skall förstärka och utveckla samarbetet på polisområdet med andra länder i kampen mot den internationella brottsligheten; därvid är det särskilt angeläget att finna vägar för ett utvidgat och mer reglerat samarbete på polisområdet med länderna i EG.
Justitieutskottet anförde med anledning av propositionen bl.a. följande (1990/91:JuU1 s. 25 f).
Utskottet delar civilministerns uppfattning om betydelsen av att Sverige fortsätter att utveckla ett nära samarbete med andra länder och mellanfolkliga organisationer i kampen mot den internationella brottsligheten. Med den utveckling mot ökad öppenhet som sker i vår omvärld följer en alltmer internationellt orienterad brottslighet. Effektiviteten i vårt inhemska polisarbete mot den internationella kriminaliteten är i många fall helt beroende av ett utvecklat samarbete med främst andra länders polisorgan.
Som civilministern anför bör samarbetet med andra länder ske i huvudsak på samma sätt som hittills. Det bör således utvecklas inom ramen för det arbete på området som äger rum inom FN och Europarådet och genom Interpol. Samtidigt är det särskilt angeläget att finna vägar för ett utvidgat och mer reglerat samarbete på polisområdet med länderna i EG. Här kan nämnas verksamheten inom den s.k. TREVI-gruppen, som består av EG-ländernas justitie-/inrikesministrar. Verksamheten tar sikte på samarbete mot bl.a. terrorism och narkotikabrottslighet. Att utveckla samarbetet på polisområdet med EG och dess medlemsländer utgör en naturlig del i Sveriges strävanden att åstadkomma ett fördjupat och breddat samarbete med EG över huvud taget. För utvecklingen av samarbetet med EG är, som civilministern framhåller, Sveriges ställning i förhållande till arbetet inom TREVI av stor betydelse.
Som framgår av det ovan anförda tog riksdagen under riksmötet 1990/91 ställning till samarbetet med andra länder på polisområdet i kampen mot den internationella brottsligheten. I detta sammanhang behandlades samarbetet även med EG och dess medlemsländer. Huvudansvaret för det internationella samarbetet ligger på rikspolisstyrelsen. Med hänsyn till riksdagens tidigare ställningstagande och till att ett fortgående internationellt samarbete äger rum saknas anledning för något riksdagens uttalande på grund av motionen.
Samverkan mellan polisen och andra myndigheter
Motion Ju215 innehåller förslag om ett utökat samarbete mellan polisen och kustbevakningen.
Olika frågor om sjöpolisen och kustbevakningen har under lång tid övervägts av en rad utredningar. Justitieutskottet och dess föregångare första lagutskottet har vid flera tillfällen behandlat frågorna, senast i betänkandet 1990/91:JuU23 s. 25 f. I det betänkandet konstaterade utskottet att arbete med direktiven till en utredning pågick samt erinrade om sina tidigare uttalanden i ämnet.
Frågan om samarbete mellan polisen och kustbevakningen är föremål för överväganden inom ramen för utredningen om översyn av sjöpolisen (dir. 1991:58). Enligt direktiven är huvuduppgiften för utredningen att utreda hur sjöpolisens verksamhet skall utformas för att allmän ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas med tillräcklig effektivitet till sjöss och i skärgården. Detta skall enligt direktiven kunna ske på ett sätt som innebär att samhällets resurser för ändamålet används på det mest rationella och ekonomiska sättet. I uppdraget ingår att undersöka förutsättningarna för en ytterligare samverkan och samordning mellan sjöpolisen och kustbevakningen. Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara slutfört före utgången av juni 1992.
Som framgår ovan pågår en utredning som skall belysa bl.a. den frågeställning som aktualiserats genom motionen. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet är något särskilt uttalande från riksdagen med anledning av motion Ju215 inte erforderligt. En annan sak är att utskottet vidhåller sin uppfattning att framförda krav på en utbyggnad av sjöpolisen är väl underbyggda och att ett utdraget översynsarbete rörande förhållandet mellan sjöpolisen och kustbevakningen inte bör få hindra en behövlig men länge eftersatt utbyggnad av sjöpolisverksamheten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion Ju217 lämnas förslag till åtgärder för att åstadkomma en bättre samverkan mellan tullen och polisen.
Av uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet framgår att frågan om samarbete mellan tull och polis är föremål för överväganden inom departementet. Anledning saknas därför för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju217.
Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m.
Motion Ju212 innehåller yrkande om riksdagens tillkännagivande att det allmänna även fortsättningsvis skall svara för bevakningskostnaderna vid idrottsevenemang och andra tillställningar.
I proposition 1989/90:155 om förnyelse inom polisen föreslogs att möjligheterna till avgiftsfinansiering inom polisens område borde utredas. Enligt civilministern (s. 35 f) borde en utgångspunkt vara att avgiftsfinansiering bör kunna tillämpas i första hand när det gäller uppgifter som har karaktär av särskild service åt företag, organisationer eller enskilda. Givetvis får avgift inte tas ut för det skydd till liv och egendom som var och en har rätt att kräva av polisen, anförde civilministern; inte heller får ett avgiftssystem utformas så att det får negativa följder t.ex. när det gäller mötesfriheten samt polisens förhållande till allmänheten eller allmänhetens benägenhet att vidta brottsförebyggande åtgärder. Civilministern anförde vidare.
Ett exempel på fall där avgiftsfinansiering bör kunna övervägas är bevakning av vissa tillställningar och sammankomster, där avgift idag inte tas ut för polisens medverkan. Jag syftar på exempelvis större musikgalor, som primärt ordnas i vinningssyfte och som kan kräva stora insatser från polisens sida för att upprätthålla ordningen på platsen. I den allmänna debatten har kritik riktats mot att polisen måste satsa ibland betydande resurser på bevakning av evenemang som anordnas i vinstsyfte medan annan angelägen polisverksamhet får stå tillbaka av brist på resurser. Med en annan kostnadsfördelning skulle olägenheterna i detta avseende för polisens del kunna minska.
Justitieutskottet konstaterade (1990/91:JuU1 s. 18) att de uttalanden som gjordes i propositionen präglades av att en eventuell avgiftsfinansiering måste föregås av noggranna överväganden och komma i fråga endast för vissa verksamheter av kommersiell natur. Utskottet hade inget att erinra mot att frågan om avgiftsfinansiering av polisverksamhet skulle bli föremål för en särskild utredning enligt de riktlinjer som angavs i propositionen.
I en interpellationsdebatt den 13 november 1991 (riksdagens protokoll 1991/92:24, 8 §) angående polisövervakningen vid större idrottsarrangemang erinrade justitieministern om att riksdagen godtagit de riktlinjer i fråga om att utreda en avgiftsfinansiering på polisens område som föreslagits i propositionen om förnyelse inom polisen. Frågan om avgiftsfinansiering av polisens verksamhet är aktuell även i anslutning till det arbete med en ny ordningslag som bedrivs inom justitiedepartementet anförde justitieministern, som uppgav att hon i det sammnhanget överväger att föreslå att polisen skall kunna ta betalt för övervakningen vid allmänna sammankomster som utgör kommersiella arrangemang i form av s.k. pop- och rockkonserter som anordnas i vinningssyfte. Justitieministern anförde vidare att hon i anslutning till det arbete som nu pågår med frågorna om avgiftsfinansiering anser det naturligt att ta upp även frågan om avgifter för polisens ordningshållning vid idrottsevenemang. Det är självklart att ändrade regler inte får utformas så att de utgör ett hinder för det viktiga och värdefulla arbete som de ideella folkrörelserna svarar för i vårt land; självfallet får ändrade regler inte heller utformas så att de grundlagsskyddade yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna träds för när, slutade hon.
Utskottet, som i sak vidhåller sitt ställningstagande i betänkandet 1990/91:JuU1, noterar att frågan om avgifter för polisens bevakning vid olika former av arrangemang är föremål för beredning inom justitiedepartementet. Med hänsyn härtill saknas anledning för något riksdagens uttalande på grund av motion Ju212.
Medborgarkommission
I motion Ju206 framförs önskemål om en medborgarkommission för granskning av polisutredningen med anledning av mordet på Olof Palme.
Utskottet behandlade förra våren ett liknande motionsyrkande (1990/91:JuU23 s. 27 f). Utskottet anförde då att ett flertal utredningar företagits med anledning av mordet på Olof Palme, bl.a. av en parlamentarisk kommission. Enligt utskottets uppfattning saknades anledning för riksdagen att initiera någon sådan utredning som motionärerna efterlyst. Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning än förra året och avstyrker bifall till motionen.
Kyrkofrid och riksdagsfrid
En begäran om att kyrko- och riksdagsfrid skall införas för asylsökande som skall utvisas framförs i motion Sf619. Enligt motionärerna skall husrannsakan i kyrkolokal och riksdagsbyggnaden i syfte att omhänderta en person som skall utvisas ur riket få ske endast efter tillstånd av en för lokalen ansvarig person.
Motsvarande motionsönskemål behandlade utskottet våren 1991 (1990/91:JuU23 s. 30 f). Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning att det inte är motiverat att införa en särreglering för tvångsingripanden i kyrkolokaler. Utskottet ansåg det inte heller befogat med någon särreglering såvitt avsåg riksdagens lokaler. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motionen.
Informations- och rättsfrågor
I motion Ju819 betonar motionären att rättssamhället måste byggas på allas ansvar och en medverkan mellan rättsväsendet och medborgarna. För att uppnå målet om medborgerligt rättsansvar anser motionären att den pågående reformeringen av rättsväsendet måste präglas av en helhetssyn. Som en del i det kriminalpolitiskt brottsförebyggande arbetet vill motionären betona och förstärka skolans undervisning i rättskunskap.
En förutsättning för en fungerande rättsstat är bl.a. att medborgarna har förtroende för rättsväsendet. Den pågående översynen av olika delar av rättsväsendet syftar till att effektivisera det rättsliga förfarandet för att åstadkomma ett snabbt, effektivt och rättssäkert förfarande. Ett viktigt led i det kriminalpolitiska arbetet är, som framgår av vad som tidigare anförts under grundläggande prioriteringsfrågor, att förebygga brott. En beståndsdel i detta arbete är den undervisning som sker i skolan i rättskunskap. Det brottsförebyggande arbetet i skolan behandlade utskottet utförligt i betänkande 1989/90:JuU29 s. 17 vartill här hänvisas. Något uttalande från riksdagen är inte nödvändigt. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Beredskapspolis och reservpolis
I motion Ju819 framförs önskemål om att beredskapspolisen skall utnyttjas, inte bara i samband med extraordinära situationer utan även för t.ex. bevakningsuppgifter vid idrottstillställningar o.d. För att kunna permanenta en sådan ordning föreslås också att en ny poliskategori, reservpolis, skall inrättas.
Av uppgifter utskottet inhämtat från justitiedepartementet framgår att en utredning av frågan om inrättande av en reservpolisstyrka skett inom departementet; därvid har kontakter tagits med rikspolisstyrelsen och militära myndigheter. Resultatet av utredningen visade bl.a. att en reservpolis, även efter omfattande utbildningsinsatser, inte skulle komma att besitta någon erforderlig polisiär utbildning, att lagändringar skulle fordras, att tillgängligheten över tiden skulle variera samt att reservpolisen sannolikt inte skulle kosta mindre att använda än vanliga poliser. Dessa och andra omständigheter talade mot inrättandet av en reservpolisstyrka. Frågan är inte längre aktuell inom departementet.
Enligt utskottets uppfattning saknas, med hänsyn bl.a. till resultatet av den inom justitiedepartementet verkställda utredningen, anledning att ytterligare belysa frågorna om inrättandet av en s.k. reservpolis. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju819 i nu aktuella delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju516 yrkandena 1 och 6,
2. beträffande bekämpning av brott att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju833 yrkande 2 och 1991/92:Sf620 yrkande 2, res. 1 (s)
3. beträffande bekämpning av narkotikabrottslighet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju626 yrkande 3,
4. beträffande miljöbrottslighet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju810 yrkande 7 och 1991/92:Ju827,
5. beträffande uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju832 yrkande 5 och 1991/92:Ju833 yrkande 23, res. 2 (s)
6. beträffande långsiktig målsättning att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju210,
7. beträffande polisens brottsförebyggande arbete att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju218 yrkande 1,
8. beträffande kvarterspolisverksamhet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju218 yrkandena 2 och 3,
9. beträffande samverkan mellan polis och lokala myndigheter att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju833 yrkande 3,
10. beträffande åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju204, 1991/92:Ju209, 1991/92:Ju222, 1991/92:Ju621, 1991/92:Ju810 yrkandena 1, 2, 3, 5 och 8, 1991/92:Ju825 yrkandena 2 och 3, 1991/92:Ju826, 1991/92:Ju832 yrkandena 4, 6, 7, 8, 10, 16 och 17, 1991/92:Ju833 yrkande 1 samt 1991/92:Sk808 yrkande 1, res. 3 (s)
11. beträffande polishus i Uddevalla att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju201,
12. beträffande polishus i Södertälje att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju202,
13. beträffande polishus på Södermalm i Stockholm att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju214,
14. beträffande lokaler för polis och åklagare i Handen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju221,
15. beträffande rättscentrum i Nacka att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju420,
16. beträffande resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju825 yrkande 1 och 1991/92:832 yrkande 1 i denna del, res. 4 (s)
17. beträffande inrättande av finanspolis att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju832 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 5 (m, fp, c, kds)
18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 566 630 000 kr. res. 6 villk. res. 4 (s) res. 7 villk. res. 5 (m, fp, c, kds)
19. beträffande anslag till säkerhetspolisen att riksdagen till Säkerhetspolisen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.,
20. beträffande anslag till polishögskolan att riksdagen till Polishögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
21. beträffande anslag till statens kriminaltekniska laboratorium att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ju813 till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 38 923 000 kr., res. 8 (s)
22. beträffande anslag till lokala polisorganisationen att riksdagen till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.,
23. beträffande polisväsendet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju833 yrkandena 22, 24 och 25, res. 9 (s)
24. beträffande arbetsmiljöbrott att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju205,
25. beträffande utbildning beträffande sexualbrott att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju223 och 1991/92:Ju806 yrkande 2,
26. beträffande svenska pass att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju811,
27. beträffande fjällräddning att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju208, 1991/92:Ju211 och 1991/92:Ju213,
28. beträffande tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju203,
29. beträffande stöd till barn att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju806 yrkande 1,
30. beträffande brottsoffer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju808 yrkande 4 och 1991/92:Ju833 yrkande 19,
31. beträffande kommunala brottsofferjourer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ju819 yrkandena 10 och 12,
32. beträffande polisens spaningsmetoder att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju216, res. 10 (nyd)
33. beträffande internationellt polissamarbete att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju626 yrkande 2,
34. beträffande samverkan mellan polis och kustbevakning att riksdagen dels avslår motion 1991/92:Ju215, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. beträffande samverkan mellan polis och tull att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju217,
36. beträffande bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju212, res. 11 (s)
37. beträffande medborgarkommission att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju206,
38. beträffande kyrkofrid och riksdagsfrid att riksdagen avslår motion 1991/92:Sf619 yrkande 29,
39. beträffande informations- och rättsfrågor att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju819 yrkandena 1, 4 och 5,
40. beträffande beredskapspolis och reservpolis att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju819 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 8 april 1992
På justitieutskottets vägnar
Lars-Erik Lövdén
I beslutet har deltagit: Lars-Erik Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Ulla-Britt Åbark (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Ingbritt Irhammar (c), Birthe Sörestedt (s), Birgit Henriksson (m), Nils Nordh (s), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Göran Magnusson (s), Lars Sundin (fp), Sigrid Bolkéus (s), Christel Anderberg (m), Kent Carlsson (s), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c), Kjell Eldensjö (kds) och Bengt Harding Olson (fp).
Bengt-Ola Ryttar (s), Birgit Henriksson (m), Nils Nordh (s) och Lars Sundin (fp) har inte deltagit i besluten under mom. 16--18.
Kent Carlsson (s), Liselotte Wågö (m) och Bengt Harding Olson (fp) har inte deltagit i besluten under mom. 1--15 och 19--40.
Reservationer
1. Bekämpning av brott (mom. 2)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "bakgrund inte" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i det angelägna i att bekämpa brott som har invandrarfientliga och rasistiska inslag. Enligt vad justitieministern anför i budgetpropositionen skall polisen prioritera brottsförebyggande arbete och bekämpning av våldsbrottsligheten. Båda dessa områden omfattar bekämpningen av brott mot bl.a. invandrare. Mot bakgrund av den kraftiga ökning av brottslighet som har sin grund i främlingsfientlighet anser utskottet emellertid att dessa åtgärder inte är tillräckliga. Vid sidan om ökad upplysning, förebyggande åtgärder och skärpt lagstiftning måste polisen och även rättsväsendet i övrigt öka insatserna mot denna typ av brottslighet. Ytterligare resurser måste avsättas för spaning och utredning av brott med främlingsfientlig bakgrund. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju833 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker bifall till motion Sf620.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bekämpning av brott att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju833 yrkande 2 och med avslag på motion 1991/92:Sf620 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut (mom. 5)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I förordningen" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
I förordningen (1989:773) med instruktion för rikspolisstyrelsen regleras bl.a. rikspolisstyrelsens informations- och uppföljningsskyldighet beträffande de riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen se till att en översyn sker av bl.a. rikspolisstyrelsens skyldigheter i dessa avseenden. Inriktningen på en sådan översyn bör vara att rikspolisstyrelsen skall få en betydelsefull roll när det gäller att följa upp och utvärdera på vilket sätt statsmakternas beslut om prioriteringsfrågor omsätts i praktiken. Vidare bör övervägas vilka styrmedel som behövs och hur dessa skall vara utformade för att säkerställa att av statsmakterna gjorda prioriteringar följs. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ju832 yrkande 5 och 1991/92:Ju833 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (mom. 10)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet kan" och slutar på s. 12 med "av motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att den av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen verkställda utredningen omfattar frågeställningar som utskottet behandlade förra våren. Utredningen belyser flera av de spörsmål som förts fram i de nu aktuella motionerna. Emellertid finns enligt utskottets uppfattning ytterligare frågor som bör utredas; t.ex. bör en fullständig översyn ske av skattebrottslagen. Men det krävs också åtgärder av annat slag. Bl.a. måste bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten prioriteras inom polisens utredningsverksamhet och åtgärder krävs för att rekrytera, utbilda och behålla nya grupper av utredare med kvalificerade kunskaper i framför allt ekonomi, skatterätt och datafrågor. Den av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen verkställda utredningen är föremål för övervägande inom regeringskansliet. Med hänsyn till det angelägna i att utan dröjsmål intensifiera och utöka kampen mot den ekonomiska brottsligheten utgår utskottet från att övervägandena sker med skyndsamhet och att regeringen snarast för riksdagen presenterar förslag till åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Därvid bör regeringen beakta vad utskottet nu anfört. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Ju204, 1991/92:Ju209, 1991/92:Ju222, 1991/92:Ju621, 1991/92:Ju810 yrkandena 1, 2, 3, 5 och 8, 1991/92:Ju826, 1991/92:Ju832 yrkandena 4, 6, 7, 8, 10, 16 och 17 och 1991/92:Ju833 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1991/92:Ju825 yrkandena 2 och 3 och 1991/92:Sk808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten (mom. 16)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Beträffande frågan" och slutar med "denna del" bort ha följade lydelse:
Enligt utskottets uppfattning fordras, i överensstämmelse med vad som anförs i motion Ju832, ytterligare 37 milj.kr. för en intensifiering av kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju825.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju832 yrkande 1 i denna del och med avslag på motion 1991/92:Ju825 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Inrättande av finanspolis (mom. 17)
Göthe Knutson (m), Ingbritt Irhammar (c), Christel Anderberg (m), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c), Kjell Eldensjö (kds) och Bengt Harding Olson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med den problematik som s.k. tvättning av pengar innebär. Emellertid anser utskottet att frågan om inrättandet av en finanspolis bör anstå till dess pågående beredning inom regeringskansliet av riksåklagarens och rikspolisstyrelsens utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet avslutats. Det saknas därför för närvarande skäl till ytterligare medelsanvisning under anslaget till rikspolisstyrelsen.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha följande lydelse
17. beträffande inrättande av finanspolis att riksdagen avslår motion 1991/92:Ju832 yrkande 1 i denna del.
6. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Kent Carlsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "566 630 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet föreslår riksdagen att till rikspolisstyrelsen anvisa 45 milj.kr. utöver regeringens förslag. Anslaget bör såledels bestämmas till 603 630 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 603 630 000 kr.
7. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Göthe Knutson (m), Ingbritt Irhammar (c), Christel Anderberg (m), Liselotte Wågö (m), Anders Svärd (c), Kjell Eldensjö (kds) och Bengt Harding Olson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "566 630 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottets ställningstagande ovan medför att utskottet föreslår riksdagen att bifalla regeringens förslag till medelsanvisning till rikspolisstyrelsen.
18. beträffande anslag till rikspolisstyrelsen att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 558 630 000 kr.
8. Statens kriminaltekniska laboratorium (mom. 21)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet, som ansluter" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i vad som anförs i motion Ju813 om betydelsen av att verksamheten vid statens kriminaltekniska laboratorium även fortsättningsvis kan bedrivas med samma kvalitet och omfattning som för närvarande. För att möjliggöra detta fordras enligt utskottets uppfattning att riksdagen till statens kriminaltekniska laboratorium anvisar 3 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande anslag till statens kriminaltekniska laboratorium att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju813 till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 41 923 000 kr.
9. Polisväsendet (mom. 23)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Genom införandet" och slutar med "till motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att bl.a. införandet av länspolismästarmodellen och polisdistriktens möjligheter att, inom av statsmakterna givna ramar, kunna besluta om antalet polismän har inneburit ytterligare decentralisering inom polisväsendet (se budgetpropositionen s. 78 f). Emellertid bör en fortsatt decentralisering ske. I detta syfte kan det finnas skäl att se över polisdistriktsindelningen. I samband med en sådan översyn bör även övervägas en omorientering av polismansfunktionen till en allroundpolis.
I sin yrkesutövning utsätts polispersonalen ofta för stora påfrestningar. En väl utvecklad personalpolitik har avgörande betydelse för polisens möjligheter att utföra ett bra arbete. Frågor som rör utbildning, arbetsmiljö och arbetsledning bör ges hög prioritet inom polisväsendet. Enligt utskottet bör de frågor som nu behandlats bli föremål för utredning, varvid utskottet särskilt vill betona vikten av att ett personalpolitiskt handlingsprogram för polisen snarast utarbetas. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta om dessa åtgärder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande polisväsendet att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju833 yrkandena 22, 24 och 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Polisens spaningsmetoder (mom. 32)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Frågan om" och slutar med "aktuella motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i vad som anförs i motion Ju216 om att radikala åtgärder måste vidtas för att kampen mot narkotikabrottsligheten skall bli framgångsrik. Enligt utskottets uppfattning bör i detta syfte såväl hemlig avlyssning som andra okonventionella spaningsmetoder tillåtas. Frågor om bl.a. hemlig avlyssning bereds för närvarande inom justitiedepartementet. Regeringen bör snarast presentera ett lagförslag för riksdagen som tillgodoser vad utskottet nu anfört. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande polisens spaningsmetoder att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Ju216 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. (mom. 36)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "motion Ju212" bort ha följande lydelse:
Utskottet vidhåller sin uppfattning att en avgiftsfinansiering på polisens område bör kunna komma i fråga för vissa verksamheter av rent kommersiell natur. Emellertid är det viktigt att slå fast att den sedan lång tid förhärskande principen om att samhället skall svara för kostnaderna för polisbevakning vid idrottsarrangemang och liknande av folkrörelserna anordnade tillställningar även fortsättningsvis skall gälla. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ju212 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Fjällräddning (mom. 27)
Lars-Erik Lövdén, Ulla-Britt Åbark, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson och Sigrid Bolkéus (alla s) anför:
Som utskottet anför är fjällräddningsverksamheten värdefull och får inte försvåras av brister i utrustningen. Vi anser i enlighet med vad som anförs i motionerna Ju208 och Ju213 att de onöjaktigheter som i detta avseende råder snaras måste åtgärdas. Det utrustningsbehov som aktualiserats under den gångna vinterns fjällräddningsinsatser måste beaktas vid materielanskaffning på alla nivåer inom polisväsendet.
Innehållsförteckning
Andra huvudtiteln 1 Propositionen 1 Motioner 1 Utskottet 7 Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet 7 Grundläggande prioriteringsfrågor 7 Kriminalpolitiska mål 7 Polisverksamhet i allmänhet 7 Brottsoffer 8 Trafiken 8 Europaintegrationen 8 Rekrytering m.m. 8 Effektivisering 8 Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten 11 Lokalförsörjning inom polisväsendet 12 Anslag till rikspolisstyrelsen 13 Anslag till säkerhetspolisen 14 Anslag till polishögskolan 14 Anslag till statens kriminaltekniska laboratorium 14 Anslag till lokala polisorganisationen 14 Övriga frågor 14 Polisväsendet 14 Utbildningsfrågor m.m. 15 Svenska pass 16 Fjällräddning 17 Tjänsteförslagsnämnd för polisväsendet 17 Brottsoffer 18 Polisens spaningsmetoder 19 Internationellt polisarbete 19 Samverkan mellan polisen och andra myndigheter 20 Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. 21 Medborgarkommission 22 Kyrkofrid och riksdagsfrid 22 Informations- och rättsfrågor 22 Beredskapspolis och reservpolis 23 Hemställan 23 Reservationer 26 1. Bekämpning av brott (mom. 2) 26 2. Uppföljning av statsmakternas prioriteringsbeslut (mom. 5) 27 3. Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (mom. 10) 27 4. Resurser för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten (mom. 16) 28 5. Inrättande av finanspolis (mom. 17) 29 6. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18) 29 7. Anslag till rikspolisstyrelsen (mom. 18) 30 8. Statens kriminaltekniska laboratorium (mom. 21) 30 9. Polisväsendet (mom. 23) 30 10. Polisens spaningsmetoder (mom. 32) 31 11. Bevakningskostnader vid idrottsarrangemang m.m. (mom. 36) 32 Särskilt yttrande 32 Fjällräddning (mom. 27) 32