Anslag till rättshjälp, m.m.
Betänkande 1993/94:JuU20
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU20
Anslag till rättshjälp, m.m.
Innehåll
1993/94 JuU20
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till rättshjälp m.m. jämte ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats 2 reservationer från (s) och 4 reservationer från (nyd). Vidare har (v) avgivit meningsyttring.
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 779 000 000 kr (F 1, s. 142--144),
till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 12 549 000 kr (F 2, s. 145--146),
till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr (F 3, s. 146--149),
till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 11 010 000 kr (F 4, s. 149),
till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 237 300 000 kr (F 5, s. 150),
till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 28 384 000 kr (F 6, s. 150).
Motioner
1993/94:Ju402 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att öka ersättningen till nämndemännen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att se över utbildningsverksamheten för nämndemän.
1993/94:Ju412 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för nämndemannaarvode skall vara 800 kr per tjänstgöringsdag från den 1 juli 1994,
9. att riksdagen anvisar ett med 2 000 000 kr förhöjt anslag under F 5. Vissa domstolskostnader m.m. att användas för nämndemannaarvoden.
1993/94:Ju414 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till nämndemän.
1993/94:Ju415 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en bättre fördelning mellan män och kvinnor bland nämndemän.
1993/94:Ju702 av Sigrid Bolkéus och Britta Sundin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättshjälp i bodelningsärenden.
1993/94:Ju703 av Kurt Ove Johansson och Oskar Lindkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade stadgar för Advokatsamfundets disciplinnämnd.
1993/94:Ju708 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av 8 a § rättshjälpslagen enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nämndemän i domstolarna,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rättshjälpssystemet kostar för mycket,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om advokatfrågor,
56. att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar 156 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 623 000 000 kr.
1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
54. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för rättshjälp vid bodelning.
Utskottet
Rättshjälpskostnader
Inledning
Rättshjälp enligt rättshjälpslagen (RHL, 1972:429; omtryckt 1993:9) omfattar allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål (bl.a. offentlig försvarare), rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.
Från anslaget betalas de kostnader som enligt RHL och lagen (1988:609) om målsägandebiträde skall betalas av allmänna medel.
RHL trädde i kraft den 1 juli 1973 och hade till syfte att tillgodose enskildas behov av ekonomiskt bistånd i rättsliga angelägenheter (prop. 1972:4, JuU12, rskr. 205). Under den tid som RHL har varit i kraft har den ändrats åtskilliga gånger bl.a. i syfte att minska statens kostnader för rättshjälpen. År 1988 trädde omfattande ändringar i RHL i kraft (prop. 1987/88:73, JuU21, rskr. 193). Ändringarna innebar bl.a. att möjligheterna att få allmän rättshjälp utvidgades genom att inkomstgränsen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgifterna, dvs. den avgift som den enskilde själv skall bidra med. Samtidigt begränsades möjligheterna att få allmän rättshjälp i vissa särskilt kostnadskrävande ärendegrupper, bl.a. sådana där man kunde räkna med att behovet av juridiskt biträde kunde tillgodoses med försäkringar.
Avsikten med 1988 års reform var inte att ytterligare skära ner kostnaderna för den allmänna rättshjälpen. Reformen skulle vara kostnadsneutral, och de grundläggande målsättningarna för samhällets rättshjälp skulle stå fast. Tanken var att de begränsade resurser som står till buds för statligt rättsskydd skulle koncentreras till de områden där de bäst behövs.
Riksrevisionsverket har på regeringens uppdrag bl.a. utvärderat 1988 års reform. Uppdraget redovisades i rapporten (F 1992:6) Rättshjälpens effektivitet -- regeringsuppdrag. I rapporten analyserades också möjligheterna att minska statens kostnader för rättshjälpen.
I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 130 f) anförde justitieministern att kostnaderna för rättshjälpen under de senaste budgetåren stigit till en nivå som i rådande samhällsekonomiska situation inte ter sig försvarlig. I propositionen föreslogs besparingsåtgärder med 40 miljoner kronor på rättshjälpsanslaget. Riksdagen godtog förslaget (1991/92:JuU19, rskr. 183).
Mot denna bakgrund beslutade riksdagen -- efter att först ha avvisat ett förslag om sänkt övre inkomstgräns för rätt till allmän rättshjälp (1991/92:JuU26) -- i december 1992 om ett antal ändringar i bl.a. RHL i syfte att få till stånd erforderliga besparingar (prop. 1992/93:109, JuU12, rskr. 104). Ändringarna innebar bl.a. att de avgifter som de rättssökande skall betala genomgående höjdes och att återbetalningsskyldigheten för tilltalade i brottmål utvidgades.
Pågående översynsarbete
I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 143) anför regeringen att de lagändringar m.m. som genomförts på senare tid inte har kunnat bromsa kostnadsökningarna för rättshjälpen. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn av RHL (Rättshjälpsutredningen, dir. 1993:77). Översynen är i det närmaste totalomfattande och avser, förutom villkoren för och omfattningen av rättshjälpen, regleringen av ersättningen till biträden enligt RHL och offentliga försvarare, den allmänna rättshjälpens förhållanden till rättsskyddsförsäkringar, frågan om regleringen av offentliga biträden skall överföras till den materiella lagstiftningen där de aktuella ärendekategorierna regleras samt organisatoriska frågor på rättshjälpsområdet.
Utredningen bör enligt direktiven redovisas senast den 1 maj 1995.
Timkostnadsnormen
I motion Ju810 (nyd) yrkas att timkostnadsnormen skall sänkas för att åstadkomma besparingar i avbidan på en mera genomgripande förändring av rättshjälpssystemet.
Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 5 f) mycket utförligt motionsspörsmål rörande timkostnadsnormen och taxor på rättshjälpsområdet.
I förarbetena till RHL (prop. 1972:4 s. 273 f) förutsätts att ersättning till biträde och offentlig försvarare i betydande utsträckning skall regleras med hjälp av taxor. För närvarande finns två taxor: en taxa för ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt och en taxa för ersättning till biträde i mål om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan (DVFS 1992:15 resp. 16).
Taxorna baseras på en timkostnadsnorm som fastställs av regeringen. Normen grundas främst på självkostnaden vid de allmänna advokatbyråerna. I rättstillämpningen har timkostnadsnormen blivit normgivande vid bestämmande av biträdesersättningar inom hela rättshjälpsområdet.
Med stöd av 22 § rättshjälpsförordningen (1979:938; omtryckt 1990:1000) fastställer Domstolsverket taxor på grundval av den timkostnadsnorm som beslutats av regeringen.
I beslut den 5 november 1992 bestämde regeringen för år 1993 timkostnadsnormen avseende taxa för gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa till 712 kronor exkl. mervärdesskatt (890 kr inkl. mervärdesskatt) samt avseende brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt till 680 kr exkl. mervärdesskatt (850 kr inkl. mervärdesskatt).
Högsta domstolen (HD) fann i beslut den 19 mars 1993 (SÖ 162) att skälig timersättning till en offentlig försvarare var 910 kr inkl. mervärdesskatt. Beslutet avsåg ersättning utanför det taxesatta området. Mot bakgrund av detta beslut bestämde regeringen den 29 april 1993 att timkostnadsnormen avseende brottmålstaxa i tingsrätt och hovrätt, taxa för gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och konkursförvaltartaxa fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1994 skall vara 728 kr exkl. mervärdesskatt (910 kr inkl. mervärdesskatt).
Utskottet hänvisade i det angivna ärendet förra året till regeringsbeslutet om timkostnadsnormer för 1993 och tillade därutöver att det mot bakgrund av beslutet i HD knappast var aktuellt med någon ytterligare sänkning av timkostnadsnormen.
Regeringen anför i budgetpropositionen att de nuvarande beräkningsgrunderna för att fastställa timkostnadsnormen är relativt komplicerade och förenade med en del svagheter. Regeringen gav därför i maj 1993 Riksrevisionsverket i uppdrag att se över beräkningsgrunderna och undersöka om förutsättningar finns att införa differentierade normer i olika avseenden. Riksrevisionsverket har i oktober 1993 redovisat uppdraget genom rapporten Rättshjälp -- till vilken kostnad? I rapporten diskuteras och analyseras bl.a. den s.k. självkostnadskalkylen, möjligheterna till kostnadskontroll och alternativa beräkningsmodeller. Många av de förslag som rapporten tar upp förutsätter enligt regeringen ett fortsatt utredningsarbete. Med hänsyn härtill och med beaktande av att frågorna sammanhänger med de frågor som Rättshjälpsutredningen har att utreda har regeringen den 2 december 1993 beslutat att rapporten skall överlämnas till Rättshjälpsutredningen.
Frågor rörande bl.a. timkostnadsnormen är således föremål för överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete. Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju810 i behandlade delar.
Rättshjälp för funktionshindrade
I motion Ju708 (v) yrkas att 8 a § RHL ändras så att det öppnas möjligheter till rättshjälp i ärenden angående socialförsäkringsersättning för funktionshindrade.
Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande angående rättshjälp (1992/93:JuU26 s. 12 f) ett antal motionsyrkanden rörande bl.a. rättshjälp för funktionshindrade och redovisade där utförligt bakgrundsfakta m.m.
Utskottet konstaterade att frågan om rättshjälp för funktionshindrade varit föremål för behandling av Handikapputredningen (SOU 1991:46, Handikapp, välfärd och rättvisa) men att något förslag i den delen inte lades fram i den därpå följande propositionen (1992/93:159) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utskottet ansåg att något initiativ med anledning av motionerna inte var aktuellt och avstyrkte bifall till dem.
Riksdagen har därefter -- med bl.a. avslag på motionsyrkanden rörande rättshjälp -- beslutat om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159, SoU19, rskr. 321).
Utskottet vidhåller den uppfattning som utskottet gav uttryck för förra året och avstyrker bifall till motion Ju708.
Rättshjälp vid bodelning
I motion Ju702 (s) och A815 (c) yrkas införande av generösare möjligheter till rättshjälp i bodelningsärenden. I motionerna yrkas att frågan tas upp av Rättshjälpsutredningen.
Utskottet har vid ett stort antal tillfällen (senast 1992/93:JuU26 s. 14 f) behandlat liknande motionsönskemål.
Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 RHL fordras det, för att rättshjälp skall kunna beviljas vid bodelning, att särskilda skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och makarnas eller de samboendes personliga förhållanden. I ärende om bodelning som inte avser klander får, enligt 20 § andra stycket RHL, biträde inte förordnas.
Utskottet anförde i förra årets betänkande rörande anslag till rättshjälp att utrymmet för kostnadsökande reformer inom rättshjälpen rent allmänt var mycket begränsat med hänsyn till det statsfinansiella läget och till att riksdagen nyligen hade beslutat om besparingar på rättshjälpen. Utskottet tillade att rättshjälp vid bodelning emellertid är en fråga som berör många människor, att den under senare år varit föremål för särskild uppmärksamhet och att utskottet under hösten 1993 avsåg att fördjupa sitt arbete i vissa frågor på rättshjälpsområdet. Frågan var därefter aktuell i samband med en utfrågning i utskottet med representanter för Rättshjälpsmyndigheten.
I Rättshjälpsutredningens uppdrag ingår att bl.a. se över omfattningen av den allmänna rättshjälpen. Utskottet, som vill påtala att den gällande regleringen om rättshjälp vid bodelning har brister, utgår från att frågan blir föremål för överväganden inom ramen för denna översyn. Någon riksdagens åtgärd utöver dessa uttalanden är enligt utskottets mening inte nödvändig, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju702 och motion A815 i nu behandlad del.
Medelsberäkningen
Regeringen har under punkt F 1 (s. 142--144) föreslagit riksdagen att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 779 000 000 kr.
I det föreslagna beloppet ingår också bl.a. de medel som Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden beräknar för rättshjälp genom offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (1989:529).
I motion Ju810 (nyd) yrkas en sänkning av anslaget med 20 % eller 156 miljoner kronor, vilken, enligt vad som anges i motionen, möjliggörs genom den ovan redovisade föreslagna sänkningen av timkostnadsnormen.
Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan rörande sänkning av timkostnadsnormen, avstyrker bifall till motion Ju810 också i nu behandlad del och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Rättshjälpsmyndigheten
Regeringen har under punkt F 2 (s. 145--146) föreslagit riksdagen att till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisa ett ramanslag på 12 549 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet
Regeringen har under punkt F 3 (s. 146--149) föreslagit riksdagen att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag
Regeringen har under punkt F 4 (s. 149) föreslagit riksdagen att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 11 010 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Vissa domstolskostnader
Översyn av nämndemannainstitutet m.m.
I motion Ju810 (nyd) yrkas en översyn av nämndemannainstitutet. I motionen efterlyses en nämndemannakår som inte utses på politisk grund och som har en bättre sammansättning från sociala, åldersmässiga och könsmässiga synpunkter.
Utskottet har vid många tillfällen under senare år (senast föregående höst, 1993/94:JuU4) behandlat frågor om nämndemannauppdragets karaktär av politiskt uppdrag, rekrytering av nämndemän och nämndemannakårens sammansättning. Utskottet har därvid flera gånger bl.a. betonat vikten av lekmannamedverkan i dömandet och betydelsen av att få en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren.
När frågan om nämndemannauppdragets karaktär av politiskt uppdrag var föremål för riksdagens behandling under våren 1992 (1991/92:JuU19) anförde utskottet att det genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975/76:64, JuU18, rskr. 124) i rättegångsbalken infördes en uttrycklig bestämmelse enligt vilken en minoritet i kommunfullmäktige kan påkalla proportionellt val. Genom denna möjlighet förhindras ett majoritetsparti att till nämndemän utse endast företrädare för det egna partiet. I det ärendet uttalade utskottet (s. 26) bl.a. att även om valkorporationen är politiskt sammansatt följer därav inte att nämndemansuppdraget kan uppfattas som förenat med ett politiskt ansvar på samma sätt som fallet är beträffande andra politiska uppdrag.
Utskottet hänvisade vidare till att utskottet vid tidigare tillfällen inte funnit anledning att överväga en förändring av det förfarande som enligt utskottets uppfattning fungerat väl sedan lång tid tillbaka. Genom att valet av nämndemän föregås av en nominering är det, tillade utskottet, möjligt att tillgodose vad riksdagen uttalat (JuU 1975/76:18) beträffande de personer som skall utöva uppdraget som nämndeman -- uppdraget innebär utövande av en domarfunktion, för vilken största vikt måste fästas vid sådana personliga kvalifikationer som omdömesgillhet, rättrådighet och självständighet.
Mot bakgrund av det anförda saknades det enligt utskottets uppfattning anledning att till följd av den då aktuella motionen överväga ett förändrat förfarande vid val av nämndemän, och utskottet avstyrkte bifall till denna. I sammanhanget underströk utskottet också att nämndemannauppdraget har en särskild karaktär genom att därtill inte är knutet uppgifter av politisk natur.
I utskottets budgetbetänkande angående anslag till rättshjälp m.m. år 1991 (1990/91:JuU27) anförde utskottet bl.a. att begränsningen av arvodet till nämndemännen medförde svårigheter att få till stånd den allsidiga sammansättning som utskottet flera gånger tidigare efterlyst. Utskottet fann detta otillfredsställande och ville därför ha en översyn av ersättningsnormerna. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna. -- Till ersättningsfrågorna återkommer utskottet nedan.
Domstolsverket (DV) har därefter på regeringens uppdrag utarbetat en rapport (1992:4) Rekrytering av nämndemän -- Förslag till nya ersättningsnormer. I rapporten ingår bl.a. en redovisning och analys av olika faktorer som påverkar rekryteringen och sammansättningen av nämndemannakåren. Av rapporten framgår bl.a. att kvinnor och unga är underrepresenterade och att samhällsvetenskapligt och administrativt verksamma personer är överrepresenterade. Det framgår vidare att det främst är tre faktorer som påverkar rekryteringen, nämligen valsystemet, tjänstgöringsförhållandena och ersättningsnormerna.
Regeringen tillsatte i april 1993 en utredning, Domstolarna och domarnas ställning inför 2000-talet (dir. 1993:47). Enligt direktiven skall utredningen kartlägga behovet av att stärka domarnas ställning och lämna förslag till inriktning av det fortsatta utredningsarbetet. Som exempel på frågor som är aktuella i sammanhanget nämns bl.a. nämndemännens ställning. Enligt direktiven skall utredningen förutsättningslöst granska det svenska nämndemannainstitutet. I direktiven anförs att en fråga som därvid bör belysas är möjligheten att utse nämndemän på annat sätt än genom direkta val av politiska församlingar. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av juni 1994.
Vid sin behandling föregående höst (1993/94:JuU4) av motionsspörsmål liknande det nu aktuella konstaterade utskottet att det pågående utredningsarbetet borde avvaktas och avstyrkte bifall till de då aktuella motionsönskemålen.
Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker bifall till motion Ju810 i nu behandlad del.
I motion Ju415 (s) yrkas att nämndemännen könskvoteras i första hand vid sexualbrott.
År 1988 behandlade riksdagen ett regeringsförslag (prop. 1987/88:138) vars syfte var att främja en mer allsidig rekrytering till uppdragen som nämndemän; bl.a. föreslogs att det i de författningar som gäller val av nämndemän skulle införas en föreskrift om att det vid valen skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.
I propositionen (s. 23 f) uttalades att uppmaningen om en allsidig sammansättning av nämndemannakåren i första hand riktade sig till de organ som väljer nämndemän, men det framhölls att också de nominerande organen har en stor del av ansvaret för en allsidig sammansättning; den nya regleringen innebär att de väljande och nominerande organen skall vara skyldiga att eftersträva representativitet. Justitieministern framhöll (s. 16) bl.a. att det fanns anledning att särskilt understryka vikten av en mer allsidig nämndemannarekrytering; ett sätt att markera detta kunde vara att låta statsmakternas -- och ytterst medborgarnas -- starka önskemål om en större allsidighet komma till uttryck direkt i lag. Justitieministern anförde vidare att om ett särskilt ansvar läggs på valförsamlingarna för att nämndemannakåren blir allsidigt sammansatt är det viktigt att tanken bakom detta får slå igenom även när domstolarna lägger upp tjänstgöringsschema för nämndemännen; domstolarna bör, när de sätter samman sina nämndemannagrupper, låta sig vägledas av samma principer som enligt förslaget skall beaktas av valförsamlingarna.
Riksdagen antog regeringens förslag (JuU 1987/88:38, rskr. 360).
Utskottet konstaterar att den gällande ordningen innebär att domstolarna vid sammansättningen av nämndemannagrupperna skall eftersträva att dessa blir allsidigt sammansatta med avseende på bl.a. kön. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att så sker i största möjliga utsträckning. Något behov av en lagreglering föreligger dock inte. Med dessa ord avstyrker utskottet bifall till motion Ju415.
Ersättning till nämndemän
I motionerna Ju402 (s) och Ju414 (c) yrkas höjningar av ersättningen till nämndemännen. I motion Ju412 (s) yrkas att den övre gränsen för nämndemannaarvodet skall höjas till 800 kr per dag från den 1 juli 1994. I motionerna pekas framför allt på de rekryteringsproblem som är följden av den låga ersättningsnivån.
Utskottet har vid ett stort antal tillfällen behandlat frågor angående ersättning till nämndemän (senast 1992/93:JuU26 s. 18 f där utskottet utförligt redovisat bakgrundsfakta m.m.).
I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 126) anförde justitieministern att hon hade förståelse för önskemålen om att höja ersättningen till nämndemännen. Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslog hon emellertid ingen ändring i gällande ersättningsbestämmelser.
Utskottet uttalade förra året att utskottet för sin del kunde instämma i att det finns behov av förbättrad ersättning till nämndemännen, något som utskottet påtalat också i tidigare sammanhang. Utskottet anförde vidare att utskottet i det rådande ekonomiska läget dock måste dela justitieministerns uppfattning, och med beklagande tvingades utskottet konstatera att det saknades ekonomiskt utrymme för ens en försiktig höjning av nämndemännens ersättning. Med det anförda avstyrkte utskottet bifall till de aktuella motionerna.
Utskottet, som inte finner skäl att nu göra någon annan bedömning, vill härutöver hänvisa till det ovannämnda utredningsarbetet som bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju402, Ju412 och Ju414 i nu behandlade delar.
Utbildning för nämndemän
I motion Ju402 (s) yrkas en förbättrad utbildningsverksamhet för nämndemännen. I motionen anförs att den utbildning som äger rum sker genom nämndemannaföreningarnas försorg på nämndemännens fritid och att nämndemännen själva får stå för sina kostnader, t.ex. resekostnader m.m., i anslutning till utbildningen.
Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov anvisas över DV:s budget. Innevarande budgetår är omkring 400 000 kr anslagna till Nämndemännens riksförbund. Utskottet har inhämtat att motsvarande belopp avsatts för nästkommande budgetår. Anslaget är avsett att möjliggöra utgivningen av förbundets tidning; från anslaget skall också utgå bidrag för nämndemännens studiebesök.
Frågan om information m.m. till nämndemän har återkommande behandlats i utskottet. Vid sin senaste behandling av frågan (1992/93:JuU26 s. 20) hänvisade utskottet till tidigare uttalanden om att det är nödvändigt att nämndemännen får information om de regler som styr rättegångsförfarandet och om regler rörande t.ex. tystnadsplikt och jäv. Utskottet hänvisade också till tidigare uttalanden att det främst ankommer på domstolarna att sörja för det grundläggande utbildningsbehovet av en nyvald nämndeman, och att det till stöd för sådana utbildningsinsatser finns informationsmaterial från DV samt att det bland nämndemännen själva sker viss utbildning och studiebesöksverksamhet.
Utskottet pekade också på sitt tidigare uttalande att nämndemannauppdraget är ett lekmannauppdrag och att någon mer organiserad eller permanent verksamhet syftande till juridisk utbildning för nämndemännen inte kan anses lämplig.
Mot bakgrund bl.a. av det anförda behövdes det enligt utskottets uppfattning inte något initiativ från riksdagen med anledning av de då föreliggande motionsönskemålen.
Utskottet som inte gör någon annan bedömning nu avstyrker bifall till motion Ju402 i aktuell del.
Medelsberäkningen
Regeringen har under punkt F 5 (s. 150) föreslagit riksdagen att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 237 300 000 kr.
I motion Ju412 yrkas att anslaget höjs med två miljoner kr att användas till höjda nämndemannaarvoden.
Utskottet, som hänvisar till vad som anförts ovan angående ersättningen till nämndemän, avstyrker bifall till motion Ju412 i nu behandlad del och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Diverse kostnader för rättsväsendet
Regeringen har under punkt F 6 (s. 150) föreslagit riksdagen att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslaganslag på 28 384 000 kr.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen.
Advokatfrågor
Tillsyn av advokatverksamheten
I motion Ju703 (s) begärs att Advokatsamfundets disciplinnämnds sammansättning bör förändras så att en majoritet av ledamöterna utgörs av offentliga representanter samt att till ordförande skall utses en högt kvalificerad domare.
Utskottet behandlade i förra årets betänkande rörande anslag till rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 22 f) ett liknande motionsyrkande och redogjorde där utförligt för gällande ordning i fråga om tillsyn av advokatväsendet m.m.
Disciplinnämnden består av ordförande, vice ordförande samt sju andra ledmöter. Ordföranden, vice ordföranden och fem övriga ledamöter, alla advokater, väljs vid ordinarie fullmäktigemöte för fyra år i taget. Nämndens återstående två ledamöter utses av regeringen för samma tid. Talan mot nämndens beslut kan föras hos Högsta domstolen av Justitiekanslern och, när någon har uteslutits ur samfundet, av denne.
När den nuvarande ordningen med två offentliga representanter i disciplinnämnden infördes (prop. 1981/82:57, JuU34, rskr. 181) väcktes vid riksdagsbehandlingen en motion om sammansättningen av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Utskottet uttalade inledningsvis att det är av vikt att advokatkåren har allmänhetens förtroende. Detta talade för att det allmänna borde ha insyn i den disciplinära verksamheten. Utskottet delade justitieministerns uppfattning att denna insyn borde åstadkommas genom att lekmän bereddes plats i det organ som handlägger disciplinfrågorna.
När det sedan gällde antalet lekmän i detta organ borde enligt utskottets mening slås fast att det inte framkommit omständigheter som gav anledning till kritik mot samfundets sätt att utöva den disciplinära verksamheten. Den ändring som utskottet anslöt sig till motiverades således inte av ett behov av skärpt kontroll utan främst av det skäl till insyn som inledningsvis berörts av utskottet. Motionskravet om att majoriteten av ledamöterna i det disciplinära organet skulle vara samhällsrepresentanter framstod mot denna bakgrund som mindre väl underbyggt. Härtill kom, enligt utskottets mening, att det är angeläget att upprätthålla principen att advokatverksamheten utgör en fri yrkesutövning; ett tillgodoseende av motionskravet skulle kunna rubba denna princip.
Utskottet har därefter, när det behandlat motioner om Advokatsamfundets disciplinnämnd, uttalat att vad som anfördes i 1982 års ärende alltjämt äger giltighet (senast 1992/93:JuU26 s. 23). Den aktuella motionen avstyrktes.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju703.
Konkurrens inom advokatverksamheten
I motion Ju810 (nyd) yrkas att det skapas förutsättningar för marknadskrafter och en fri konkurrens inom advokatverksamheten. I motionen anförs bl.a. att advokatverksamheten förekommer i en skyddad sektor utan insyn och konkurrens.
Utskottet behandlade förra året vid beredningen av budgetpropositionen rörande anslag till rättshjälpen (1992/93:JuU26 s. 23 f) utförligt en liknande motion vari yrkades åtgärder för ökad konkurrens inom advokatverksamheten.
Utskottet konstaterade därvid att det inte råder något advokatmonopol i Sverige. Tvärtom råder det i princip fri konkurrens när det gäller att lämna juridiskt biträde åt allmänheten. Utskottet anförde vidare att Advokatsamfundet i sina vägledande regler om god advokatsed ålagt sina medlemmar vissa begränsningar när det gäller marknadsföringen av advokattjänster och att syftet med reglerna synes vara att undvika oseriös marknadsföring. Utskottet noterade särskilt att priskonkurrens inte är utesluten enligt reglerna. När det gäller ersättning som utgår av allmänna medel pekade utskottet på att grundprincipen är att ersättningen skall vara skälig. Härutöver konstaterade utskottet att det är statliga myndigheter som i sådana fall bestämmer ersättningens storlek.
Utskottet uttalade att någon åtgärd med anledning av då behandlade yrkanden inte behövdes och avstyrkte bifall till motionen.
I direktiven till Rättshjälpsutredningen sägs bl.a. att det bör utredas om det är möjligt med ett system där t.ex. konkurrens och andra marknadskrafter får inverka på bestämmandet av ersättningen till biträden på rättshjälpsområdet.
Frågor rörande konkurrens m.m. på rättshjälpsområdet är föremål för överväganden inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete. Resultatet av detta översynsarbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju810 i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande timkostnadsnormen m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 39, res. 1 (nyd)
2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju708, men. (v)
3. beträffande rättshjälp vid bodelning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju702 och 1993/94:A815 yrkande 54,
4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motion 1993/94:Ju810 yrkande 56 till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 779 000 000 kr, res. 2 (nyd) - villk. 1
5. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 549 000 kr,
6. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
7. beträffande anslag till allmänna advokatbyråer: Driftbidrag att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 11 010 000 kr,
8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 35, res. 3 (nyd)
9. beträffande könskvotering av nämndemän att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju415,
10. beträffande ersättning till nämndemän att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1, 1993/94:Ju412 yrkande 8 och 1993/94:Ju414, res. 4 (s)
11. beträffande utbildning för nämndemän att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju402 yrkande 2,
12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m. att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motion 1993/94:Ju412 yrkande 9 till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 237 300 000 kr, res. 5 (s) - villk. 4
13. beträffande anslag till diverse kostnader för rättsväsendet att riksdagen med bifall till propositionen i denna del till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 28 384 000 kr,
14. beträffande tillsyn av advokatverksamheten att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju703,
15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 40. res. 6 (nyd)
Stockholm den 22 mars 1994
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel Anderberg (m) och Jan Andersson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Frågor rörande" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det måste vidtas omedelbara kostnadsdämpande åtgärder när det gäller timkostnadsnormen i avbidan på att den genomgripande översynen av rättshjälpssystemet inom ramen för Rättshjälpsutredningens arbete kan ge resultat. Målet bör enligt utskottets mening vara en allmän sänkning av timkostnadsnormen så att rättshjälpskostnaderna kan minskas med i storleksordningen 20 %. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed eller -- om önskvärda förändringar kan företas utan riksdagsbeslut -- redovisa sina åtgärder för riksdagen. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju810 i här behandlade delar som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande timkostnadsnormen m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det utrymme för besparingar när det gäller biträdesersättningarna i rättshjälpssystemet. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Ju810 att en sänkning av timkostnadsnormen medger en minskning av rättshjälpskostnaderna med 20 %. Utskottet tillstyrker således motion Ju810 i denna del och föreslår att till rättshjälpskostnader anvisas 156 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit eller 623 000 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag till rättshjälpskostnader att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju810 yrkande 56 och med anledning av propositionen i denna del till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 623 000 000 kr.
3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Det politiska tillsättningssystemet av nämndemän innebär enligt utskottets uppfattning att nämndemännen inte kan sägas vara folkets representanter i domstolarna. Ett sätt att komma till rätta med detta problemkomplex skulle kunna vara att nämndemän väljs ut slumpvis, t.ex. ur folkbokföringen. Vidare kan sammansättningen av nämndemannakåren enligt utskottets mening ifrågasättas från sociala, åldersmässiga och könsmässiga synpunkter. En jämnare sammansättning och en bättre åldersfördelning är önskvärd. Detta kan åstadkommas genom en ändring av rekryteringsreglerna. En nämndeman bör inte vara äldre än 60 år, och utnämningsproceduren bör i övrigt utformas så att snedvridning i fråga om folklig förankring undviks. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju810 i aktuell del anfört bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Det ankommer på regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande översyn av nämndemannainstitutet att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ersättning till nämndemän (mom. 10)
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ersättningen till nämndemän snarast förbättras. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är möjligheterna till höjningar emellertid för närvarande begränsade. En delreform är dock möjlig. Utskottet anser således. att den övre gränsen för ersättning bör höjas till 800 kr per dag fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett mål på sikt bör vara att ersättning till nämndemän skall utgå med samma belopp som utgår till kommunalt förtroendevalda. Det ankommer på regeringen att utfärda nödvändiga bestämmelser härom. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion Ju412 och med anledning av motionerna Ju402 och Ju414 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande ersättning till nämndemän att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1993/94:Ju402 yrkande 1 och 1993/94:Ju414 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m. (mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus, Alf Eriksson och Jan Andersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som utskottet anfört ovan bör maximiersättningen till nämndemän höjas från 650 till 800 kr per dag. Kostnaden för denna åtgärd kan enligt utskottets bedömning uppskattas till ca 2 miljoner kronor årligen. Utskottet föreslår därför att till vissa domstolskostnader m.m. anvisas 2 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit eller 239 300 000 kr.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslag till vissa domstolskostnader m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju412 yrkande 9 och med anledning av propositionen i denna del till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 239 300 000 kr.
6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Frågor rörande" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Insyn i advokatverksamheten och fri konkurrens är enligt utskottets mening omistliga faktorer om allmänheten skall kunna få nödvändig konsumentupplysning i fråga om tjänster av rättslig natur. Enligt utskottets uppfattning behöver åtgärder vidtas för att öka konkurrensen mellan advokater inbördes och mellan advokater och andra som lämnar rättsligt biträde åt allmänheten. Inte minst prissättningen måste bli friare. Det måste också skapas förutsättningar för advokater att i större utsträckning än i dag marknadsföra sina specialiteter. Regeringen bör få i uppdrag att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att en förbättrad konkurrens i linje med vad utskottet nu skisserat förverkligas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande konkurrens inom advokatverksamheten att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2)
Allmän rättshjälp beviljas i synnerligen begränsad omfattning i ärenden rörande socialförsäkringsersättning. Många människor avstår från att driva ärenden som gäller sådan ersättning på grund av de höga ombudskostnaderna. Det gäller bl.a. personer med olika funktionshinder som är beroende av ersättningar från socialförsäkringen. Jag anser att i 8 a § rättshjälpslagen bör införas en bestämmelse om möjligheter till rättshjälp för funktionshindrade som för talan om socialförsäkringsersättning.
Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottet under moment 2 borde ha hemställt:
2. beträffande rättshjälp för funktionshindrade att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju708 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 ANDRA HUVUDTITELN 1 Propositionen 1 Motioner 2 Utskottet 3 Rättshjälpskostnader 3 Inledning 3 Pågående översynsarbete 4 Timkostnadsnormen 4 Rättshjälp för funktionshindrade 5 Rättshjälp vid bodelning 6 Medelsberäkningen 6 Rättshjälpsmyndigheten 7 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 7 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 7 Vissa domstolskostnader 7 Översyn av nämndemannainstitutet m.m. 7 Ersättning till nämndemän 9 Utbildning för nämndemän 10 Medelsberäkningen 10 Diverse kostnader för rättsväsendet 11 Advokatfrågor 11 Tillsyn av advokatverksamheten 11 Konkurrens inom advokatverksamheten 12 Hemställan 12 Reservationer 14 1. Timkostnadsnormen m.m. (mom. 1) 14 2. Anslag till rättshjälpskostnader (mom. 4) 15 3. Översyn av nämndemannainstitutet (mom. 8) 15 4. Ersättning till nämndemän (mom. 10) 16 5. Anslag till vissa domstolskostnader m.m. (mom. 12) 16 6. Konkurrens inom advokatverksamheten (mom. 15) 17 Meningsyttring av suppleant 17 Rättshjälp för funktionshindrade (mom. 2) 17