Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Betänkande 1991/92:SkU16
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU16
Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Innehåll
1991/92 SkU16
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens budgetförslag för 1992/93 såvitt avser anslag till skatteförvaltningen och vissa andra smärre poster. Samtidigt avstyrker utskottet motioner om ytterligare anslag till skattemyndigheterna, om ytterligare resurser till Stockholmsregionen och om åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Vidare avstyrker utskottet två motioner med anknytning till folkbokföringen, varav en avser viss utlämning av uppgifter och en annan införande av ett lägenhetsregister. Slutligen avstyrker utskottet ytterligare en motion om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebeskeden samt redovisning av alla skatter och avgifter vid försäljning av varor och tjänster.
En reservation av s angående insatserna mot den ekonomiska brottsligheten har fogats till betänkandet. Dessutom har nyd reserverat sig i fråga om lägenhetsregister och redovisning av skatter m.m. V har avgivit en meningsyttring som går ut på att anslå ytterligare 25 milj.kr. till skattemyndigheterna.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet)
1. under punkt B 1 (s. 29--31) att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.,
2. under punkt B 2 (s. 31--33) att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.,
3. under punkt B 4 (s. 34) att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,
4. under punkt B 5 (s. 35) att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.,
5. under punkt B 6 (s. 35--36) att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.,
6. under punkt I 1 (s. 125) att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.,
7. under punkt I 2 (s. 125--126) att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1991/92:Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att skapa förutsättningar för att allmänheten får i motionen avsedd redovisning av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och egna löner.
1991/92:Sk812 av Lars Bäckström (v) vari yrkas -- i denna del --
1. att riksdagen för budgetåret 1992/93 till anslaget skattemyndigheterna B 2 anvisar 25 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 3 533 878 000 kr.
1991/92:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från folkbokföringen.
1991/92:Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas -- i denna del --
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att riksskatteverket får i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av resurser för granskning av deklarationer.
1991/92:Ju810 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas -- i denna del --
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att upprusta skatte-, tull- och kronofogdemyndigheterna samt att åtgärder vidtas för att stärka det centrala ansvaret för verksamheten.
Utskottet
Anslaget till skatteförvaltningen
Budgetpropositionen innebär att den totala anslagsökningen för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet uppgår till ca 220 milj. kr. För kronfogdemyndigheterna innebär anslagsberäkningen att nettoutgifterna minskar med ca 69,5 milj.kr. Även i fråga om anslaget till fastighetstaxering föreslås en minskning på nästan 16,8 milj.kr.
De insatser som skall prioriteras är främst fortsatt genomförande av beslutade reformer och utökad kontroll i form av revision. Det generella rationaliseringskravet skall tillämpas strikt. I likhet med innevarande budgetår ställs medel motsvarande 1% av resp. anslag till myndighetens disposition för effektivitetshöjande åtgärder.
Ingen ny myndighet inrättas för att ta hand om ADB-stödet inom RSV:s verksamhetsområde utan ADB-verksamheten tillgodoses inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur. De anslagsmässiga konsekvenserna härav kommer att tas upp i kompletteringspropositionen.
Precis som i fjolårets kompletteringsproposition görs bedömningen att administrationskostnaderna inom RSV:s verksamhetsområde kan minskas med 70 milj.kr. under budgetåren 1991/92--1993/94. Det budgetförslag som nu läggs fram innebär enligt finansministerns beräkningar att grovt räknat hälften av denna minskning tas hem under budgetåret 1992/93, och hon räknar med att resterande belopp skall tas hem budgetåret 1993/94. En fördjupad prövning av verksamheten skall ske inför perioden 1993/94.
För nästa budgetår föreslår regeringen ett förslagsanslag på 995439000 kr. till RSV och ett förslagsanslag på 3508878000 kr. till skattemyndigheterna. I motion Sk812 (yrkande 1) av Lars Bäckström (v) krävs en uppräkning av anslaget till skattemyndigheterna med 25 milj.kr. till 3533878000 kr. I motion A483 (yrkande 2) av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) föreslås en ändrad fördelning av resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms län. Slutligen begär Hans Göran Franck m.fl. (s) i motion Ju810 (yrkande 4) ett tillkännagivande om en upprustning av skatte-, tull- och kronofogdemyndigheterna. Motionärerna kräver också åtgärder för att stärka det centrala ansvaret för dessa myndigheters kamp mot ekonomisk brottslighet, t.ex. genom att riksskatteverket får ett särskilt ansvar för att samordna de olika myndigheternas verksamhet.
Vad först angår motion A483 vill utskottet erinra om att utskottet tidigare har medverkat till att skjuta till extra medel för att förbättra personalförsörjningen i Stockholms län och förutsatt att regeringen även i fortsättningen särskilt uppmärksammar resurssituationen inom det länet. När frågan om de särskilda behoven i Stockholmsregionen behandlades förra året pekade utskottet också på den interna omfördelning av resurser som pågick inom skatteförvaltningen i syfte att uppnå balans mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen. Denna omfördelning, som skulle påskyndas, innebar bl.a. en viss ytterligare överflyttning till Stockholms län. Stockholmsområdet har således enligt utskottets uppfattning blivit förhållandevis väl tillgodosett under senare år och enligt vad utskottet erfarit är resursfrågorna och fördelningsfrågorna inom olika områden fortfarande föremål för ingående och fortlöpande överväganden inom riksskatteverket och regeringen. Utskottet finner därför ingen anledning till något särskilt ställningstagande från riksdagens sida i dessa frågor.
Även frågor om ytterligare insatser i kampen mot ekonomisk brottslighet togs upp förra året. Utskottet framhöll att kontrollverksamheten borde inriktas på att komma till rätta med väsentliga skatteundandraganden. Även i årets budgetproposition prioriteras kontrollfrågorna, och inom skatteförvaltningen arbetar man målmedvetet på att höja kontrollnivån. Utskottet vill vidare erinra om att riksåklagaren och rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag att i samråd undersöka vilka åtgärder som bör vidtas mot ekonomisk brottslighet och har också kartlagt dessa frågor. Nyligen har de dessutom avlämnat en utredning med förslag till olika åtgärder, och i den utredningen tas även RSV:s roll upp. Ärendet bereds för närvarande i justitiedepartementet.
Mot bakgrund av det anförda och då utskottet även i övrigt -- bl.a. med tanke på det statsfinansiella läget -- finner de av regeringen föreslagna anslagen till RSV och övriga skattemyndigheter väl avvägda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna Sk812, A483 och Ju810 i denna del.
Övriga anslag
I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i dessa delar.
Uppgifter från folkbokföringen
I motion Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (båda c) begärs ett uttalande att de lokala skattekontoren skall tillhandahålla uppgifter om födslar, dödsfall, vigslar m.m. församlingsvis åt hembygdsföreningarna. Härigenom skulle man enligt motionärerna underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få fram uppgifter till årskrönikor och matriklar. Det har enligt motionärerna blivit både dyrt och krångligt att få fram dessa uppgifter sedan skatteförvaltningen tog över ansvaret för folkbokföringen.
Utskottet har förståelse för motionärernas syfte att skapa bättre förutsättningar för hembygdsföreningarna att samla och ge ut församlingsvis ordnade sammanställningar över födslar, vigslar, dödsfall och andra familjenyheter av allmänt intresse. Allmänheten har också rätt att hos skattekontoren hämta uppgifter ur folkbokföringsregistren via terminaler (allmänhetens terminal) och kan ställa berättigade anspråk på viss hjälp i sökandet efter de önskade uppgifterna. Inom RSV håller man för närvarande på att utarbeta rutiner för sökningar i dessa register. Det ligger i sakens natur att detta arbete i första hand koncentreras på vad som behövs för den egna verksamheten och för att tillgodose grundläggande offentlighetsprinciper.
När det gäller frågan hur de folkbokföringslängder som skall överföras till landsarkiven kommer att vara utformade har utskottet erfarit att det är sannolikt att församlingsvisa födelselängder kommer att framställas. Vid utformningen av längderna kommer givetvis dessas användning för forskning av olika slag att beaktas. Detta ligger enligt utskottets uppfattning i linje med motionärernas önskemål. Utskottet utgår emellertid också från att RSV på sikt kommer att i möjligaste mån försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad service och att verket i sitt arbete med dessa frågor även kommer att uppmärksamma kostnadsfrågorna. Med tanke på att RSV nyligen övertagit ansvaret för folkbokföringsfrågorna är det enligt utskottets mening för tidigt att nu ta närmare ställning till hur dessa frågor bör lösas. Utskottet avstyrker således motionen.
Lägenhetsregister
I motion Sk902 av Bert Karlsson och Widar Andersson (nyd, s) begärs förslag om ett system med register över lägenheter. Registret bör enligt motionärerna läggas till grund för folkbokföring på lägenhet i stället för på fastighet. Syftet med förslaget är att komma åt det skatte- och bidragsfusk som det nuvarande systemet enligt motionärernas mening inbjuder till.
Utskottet vill erinra om att en folkbokföring på lägenhet i stället för på fastighet enligt 1983 års folkbokföringskommitté skulle kräva betydande utredningsinsatser bl.a. rörande kostnads- och integritetsfrågorna (SOU 1988:10 Rätt adress s. 104--107) samt att frågan över huvud taget inte togs upp i den senare folkbokföringspropositionen (prop. 1990/91:153). Enligt utskottets mening saknas det tekniska förutsättningar för att genomföra motionärernas förslag som dessutom kan ifrågasättas från integritetssynpunkt. De kontrollfrågor som ligger till grund för motionen bör lösas på annat sätt. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Redovisning av skatter m.m.
I motion Sk806 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs en utredning syftande till att skapa förutsättningar för en redovisning av skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och löner. Härmed skulle man skapa en större medvetenhet hos medborgarna om hur högt skattetrycket egentligen är.
Vid sin återkommande behandling av likartade frågor har utskottet ställt sig avvisande till tanken att belasta företagen med det merarbete som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande skulle medföra. Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill också tillägga att det givetvis står varje uppgiftslämnare fritt att lämna all den redovisning som vederbörande finner önskvärd. Beträffande momsen kan dessutom tillfogas att det numera är vanligt att kassakvitton för konsumtionsvaror innehåller en uppgift om hur stor del av betalningen som utgör moms. I sammanhanget vill utskottet erinra om att RSV under en följd av år i den broschyr "Dags att deklarera" som distribueras till hushållen i samband med deklarationsavlämnandet på ett lättfattligt sätt informerat om storleken av landets inkomster -- fördelade på bl.a. arbetsgivaravgifter, moms och övriga skatter -- lån, och utgifter per invånare. I årets upplaga av broschyren har informationen uteblivit på grund av behovet av att bereda plats åt nyheter som beslutats av riksdagen i slutet av år 1991 men RSV kommer framöver att återuppta denna informationsinsats. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk806.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 1 och med avslag på motion 1991/92:Ju810 yrkande 4 till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr., res. 1 (s)
2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 2 och med avslag på motionerna 1991/92:Sk812 yrkande 1 och 1991/92:A483 yrkande 2 till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr., men. (v)
3. beträffande anslaget till stämpelkostnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.,
4. beträffande anslaget till fastighetstaxering att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 5 till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.,
5. beträffande anslaget till ersättning till postverket m.fl. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.,
6. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10000000kr.,
7. beträffande anslaget till exportkreditbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
8. beträffande uppgifter från folkbokföringen att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk901,
9. beträffande lägenhetsregister att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk902, res. 2 (nyd)
10. beträffande redovisning av skatter m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk806. res. 3 (nyd)
Stockholm den 18 februari 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Martin Nilsson (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Även frågor" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Den ekonomiska brottsligheten har tagit en allvarlig utveckling under senare år. Enligt väl underbyggda bedömningar omsätter den årligen tiotals miljarder kronor. Den exakta omfattningen är dock svår att ange. Den orsakar det allmänna betydande skador, snedvrider konkurrensen för hela branscher och hotar att rasera samhällssolidariteten och välfärden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen nedlade ett intensivt arbete på att komma åt denna typ av brottslighet. Kampen mot ekonomisk brottslighet prioriterades högt under en följd av år. I den borgerliga regeringens första budgetproposition sägs däremot ingenting om att insatserna mot den ekonomiska brottsligheten skall prioriteras. Detta är en förändring som utskottet finner mycket anmärkningsvärd.
Kampen mot ekonomisk brottslighet förs av polis, åklagare, skattemyndigheter, tull och kronofogdemyndigheter. För att uppnå bästa resultat måste den föras i god samverkan mellan de berörda myndigheterna. Därför är det viktigt att ordentliga resurser satsas på detta område. Socialdemokraterna har i en partimotion yrkat på förstärkta resurser till polisen, kronofogdemyndigheterna och åklagarna med sammantaget 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (motion 1991/92:Ju832). Ärendet behandlas för närvarande av justitieutskottet.
Det är viktigt att åtgärder vidtas så att de ekonomiska brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan möjligheten för kronofogden att komma åt pengarna försuttits. Inte minst gäller detta inom beskattningen. Genom effektiva kontroll- och revisionsinsatser kan en brottsanmälan göras tidigare. Om skattemyndigheterna dessutom får resurser att ytterligare förbättra underlaget för brottsanmälningarna underlättar detta den fortsatta förundersökningen och därigenom tillgodoses ett av önskemålen som lagts fram av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen i utredningen angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet.
Som motionärerna bakom motion Ju810 framhåller har skattemyndigheterna mycket stora brister, särskilt på personalsidan, då det gäller att möta utvecklingen av ekonomisk brottslighet. Behovet av utbildning är stort. Det behövs därför särskilda medel till en upprustning av skattemyndigheternas förutsättningar att delta i kampen mot ekobrottsligheten. Regeringen bör i en tilläggsbudget återkomma till denna fråga. Vidare bör regeringen pröva tanken att ge en särskild myndighet, förslagsvis riksskatteverket, ett särskilt ansvar för att samordna skattemyndigheternas, tullverkets och kronofogdemyndigheternas ansträngningar att angripa den ekonomiska brottsligheten.
Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Ju810 i denna del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 1 och med bifall till motion 1991/92:Ju810 yrkande 4 dels till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en intensifierad kamp mot ekonomisk brottslighet,
2. Lägenhetsregister (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:
Det nuvarande systemet med folkbokföring på fastighet gör det mycket lätt för mindre nogräknade personer att genom felaktiga uppgifter om sitt rätta hemvist smita från skatt, fuska med kommunala avgifter och orättmätigt tillskansa sig bostadsbidrag. Detta problem bör uppmärksammas av regeringen som bör vidta åtgärder för att komma till rätta med det, eventuellt genom ändrade regler för folkbokföringen. En lösning får dock inte innebära att berättigade integritetskrav åsidosätts. Vid övervägandet av lämpliga åtgärder bör även det uppslag som lagts fram i motion Sk902 om ett lägenhetsregister prövas. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande lägenhetsregister att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk902 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om en förbättrad folkbokföring,
3. Redovisning av skatter m.m. (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Vid sin" och på s. 6 slutar med "motion Sk806" bort ha följande lydelse:
Det torde vara ett oomtvistat faktum att endast ett fåtal personer i Sverige vet hur skatter faktiskt tas ut, samtidigt som nästan alla känner till att skattetrycket är mycket högt. Endast ungefär en tredjedel av skatten är synlig för medborgarna medan resten är dold i huvudsak som arbetsgivaravgifter, moms och speciella punktskatter. Det torde också vara så att många anställdas insikter om arbetsgivarens totala kostnader för löneanställd personal är mycket begränsade.
Det är viktigt att folk får klart för sig hur, när och var man betalar sin skatt. Det är också angeläget att de anställda har förståelse för de villkor som företagsamhet bedrivs under. Med dagens teknik på dataområdet torde det inte uppställa några större svårigheter att på de månatliga lönebeskeden ange hur stora kostnader arbetsgivaren har haft för arbetsgivaravgifter för den anställde. Dessa uppgifter måste ändå tas fram till redovisningen av månadsavgiften till skattemyndigheterna.
På samma sätt bör det vara förhållandevis enkelt att utforma kassakvitton, fakturor m.m. så att de alltid innehåller uppgift om moms, förekommande punktskatter och andra sorters avgifter -- kort sagt: alla statliga pålagor på en vara eller en tjänst. Härigenom bibringas konsumenterna bättre kunskaper om skatternas betydelse för prisbildningen.
Enligt utskottets mening bör regeringen utreda förutsättningarna för att allmänheten får den nu angivna redovisningen av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och löner. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således motion Sk806.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande redovisning av skatter m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning om förutsättningarna för en redovisning av det allmänna skatte- och avgiftsuttaget på varor, tjänster och löner.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Anslaget till riksskatteverket
Beträffande denna fråga biträder jag reservation 1 av socialdemokraterna.
Anslaget till skattemyndigheterna
Som framhålls i motion Sk812 är skatteförvaltningens arbete en förutsättning för att samhället skall få in sina skatteintäkter men också för att sådana skattskyldiga som har betalt in för höga skatter skall få dessa snabbt återbetalda. Skattekontrollen behövs också för att förebygga otillbörlig konkurrens som bygger på skattefusk och skatteundandragande.
De senaste årens krav på besparingar hos skattemyndigheterna tillsammans med ett omfattande merarbete orsakat av skatteomläggningen och genomförandet av organisatoriska förändringar har inverkat negativt på myndigheternas möjligheter att upprätthålla en godtagbar nivå på kontrollverksamheten. Detta gör att de skattskyldigas krav på rättssäkerhet och rätt till likformig behandling riskerar att eftersättas.
Årets budgetproposition innebär ytterligare krav på besparingar under budgetåret 1992/93. Då det är av vikt att skatteförvaltningen snabbt kan återgå till tidigare nivå på kontrollverksamheten bör anslagen till skatteförvaltningen inte minskas så snabbt som regeringen föreslår. Jag biträder därför motion Sk812 om 25 milj.kr. extra till skattemyndigheterna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslaget till skattemyndigheterna att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk812 yrkande 1 och med avslag på proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt B 2 och motion 1991/92:A483 yrkande 2 till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 533 878 000 kr.