Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket
Betänkande 1997/98:SkU1
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU01
Anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket
Innehåll
1997/98 SkU1
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen om lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av en skattemyndighet i Västra Götalands län samt anslag till Skatteförvaltningen och Tullverket. De motioner som väckts med anledning av de föreslagna anslagen avstyrks. I propositionen redovisas regeringens avsikt att genomföra en ny region- indelning för skattemyndigheterna. Utskottet godtar i allt väsentligt regeringens planer men förordar beträffande Hallands län att skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i länet inte delas upp. Ett tillkännagivande härom föreslås. Samtliga motioner med anledning av regionindelningen avstyrks, liksom övriga motioner med anknytning till skatteförvaltningens respektive Tullens verksamhet. Beträffande anslagen för 1998 har en reservation avgivits av fp och särskilda yttranden av v och kd. Vidare har m, c och v reserverat sig i frågan om en omregionalisering av skatteförvaltningen. Ytterligare några reservationer har avgivits rörande vissa tullfrågor.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:1 volym 2 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län, 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 3. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:
---------------------------------------------------- | Anslag | Anslagstyp | Anslagsbelopp| | | | tkr| ---------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- |A 1 Riksskatteverket | ramanslag | 356 304 | ---------------------------------------------------- |A 2 | ramanslag | 4 269 581 | |Skattemyndigheterna | | | ---------------------------------------------------- |A 3 Tullverket | ramanslag | 1 036 369 | ---------------------------------------------------- |Summa för utgiftsområdet | 5 662 254 | ---------------------------------------------------- Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås de lagstiftningsåtgärder som behövs för att slå ihop de olika skattemyndigheterna i Västra Götalands län till en myndighet. Vidare föreslås anslag till Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4 626 miljoner kronor och till Tullverket med ca 1 037 miljoner kronor. Dessutom redovisar regeringen sin avsikt att genomföra en ny regionindelning för skattemyndigheterna. Inriktningen är att antalet skattemyndigheter - för närvarande 23 i princip en myndighet i varje län - skall reduceras till 10. Myndigheterna kommer således i de flesta fall att omfatta två eller tre av de nuvarande länen. Regionskattemyndigheter kommer att finnas i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Västerås, Stockholm, Linköping, Växjö, Göteborg och Malmö. Beträffande särskilt Hallands län är avsikten att länet delas så att såväl skatteverksamheten som kronofogdeverksamheten i vissa kommuner tillförs det nya storlänet Västra Götalands län medan verksamheterna i övriga kommuner förs samman med Skåne län.
Lagförslagen Lagförslagen har följande lydelse. 2.1 Förslag till lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län
Härigenom föreskrivs följande.
Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Skattemyndigheten i Älvsborgs län eller Skattemyndigheten i Skaraborgs län skall efter utgången av år 1997 i stället gälla Skattemyndigheten i Västra Götalands län. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter[1] orden ?Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län? skall bytas ut mot ?Skattemyndigheten i Västra Götalands län?.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 16 § 1994:1906.
Motionerna
1997/98:K528 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas 7. att riksdagen avslår regeringens förslag om en ny regional indelning av skatteförvaltningen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, såvitt inte riksdagen biträder förslag om avslag, vad i motionen anförts om skatteförvaltningen i Halland, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av huvudkontoret för Skattemyndigheten i Västra Götaland till Mariestad. 1997/98:K715 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till den svenska tullen. 1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna. 1997/98:Sk734 av Gunnar Hökmark (m) vari yrkas 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur frizoner kan utformas för att bidra till en ökad social rörlighet i utsatta storstadsområden i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att norra Botkyrka bör behandlas inom ramen för ett förslag om frizoner. 1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 17. att riksdagen godkänner vad som anförts om att 50 miljoner kronor från anslagssparandet på A 2 Skattemyndigheterna får användas för ökade insatser av skattemyndigheterna mot fusk, 1997/98:Sk802 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frizon på Sturup. 1997/98:Sk803 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Falun som regionort för skatteförvaltningen i Dalarnas och Gävleborgs län. 1997/98:Sk804 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten för skattemyndigheten i Jönköpings och Östergötlands län. 1997/98:Sk805 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpning av internationell kriminalitet, 4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581 000; Anslagsförändring; + 200 000 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag; 1 036 369 000; Anslagsförändring; + 100 000 000; S:a för utgiftsomr; Regeringens förslag; 5 305 950 000; Anslagsförändring; + 300 000 000. 1997/98:Sk806 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att låta Kalmar bli huvudort för den föreslagna skattemyndigheten i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län. 1997/98:Sk807 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö. 1997/98:Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastställa Härnösand som sätesort för den regionala skattemyndigheten för Västernorrlands och Jämtlands län. 1997/98:Sk811 av Eva Björne och Åke Sundqvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sätesort i skatteförvaltningens region som utgörs av Västernorrlands och Jämtlands län skall vara Härnösand. 1997/98:Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Kalmar bör bli sätesort för Skatteregionmyndigheten för Kronoberg, Kalmar och Blekinge län. 1997/98:Sk813 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att skatteförvaltningens regionkontor i Norr- och Västerbotten skall ligga i Umeå i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av Regionskattemyndigheten för Västernorrland och Jämtland i Härnösand i enlighet med Riksskatteverkets förslag. 1997/98:Sk815 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Falun som sätesort för skattemyndigheten för Gävleborgs och Dalarnas län. 1997/98:Sk816 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteförvaltningens och kronofogdemyndighetens regionala indelning. 1997/98:Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ny regional organisation av skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk827 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om placering av regionkontor för skattemyndigheten i Västerbotten och Norrbotten. 1997/98:Sk828 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad beträffar RSV:s regionalisering i Västernorrland och Jämtland i avvaktan på den regionalpolitiska propositionen, 2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till känna att huvudorten skall vara Härnösand. 1997/98:Sk829 av Michael Stjernström (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sätesorten i Västernorrlands och Jämtlands län. 1997/98:Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att placera den nya regionala skattemyndigheten för Södermanlands, Västermanlands och Uppsala län i Eskilstuna. 1997/98:Sk831 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skattemyndighetens ledningsfunktion till Mariestad. 1997/98:Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Kalmar som ny sätesort för regionskattemyndigheten i sydöstra Sverige. 1997/98:Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till ny regional organisation av skatteförvaltningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar avslår regeringens förslag om delning av Kronofogdemyndigheten i Hallands län i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk836 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att placera huvudkontoret för Skattemyndigheten för Västra Götaland i Mariestad. 1997/98:Sk837 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att minska antalet skattemyndigheter, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att Falun skall vara sätesort för Skattemyndigheten för Dalarnas och Gävleborgs län. 1997/98:Sk838 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad skall vara sätesorten för Skattemyndigheten i Värmlands och Örebro län. 1997/98:Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Karlstad skall vara sätesort för skatteförvaltningen i den nya regionen Värmlands och Örebro län. 1997/98:Sk840 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompletterande underlag innan skatteförvaltningens organisation förändras. 1997/98:Sk841 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den föreslagna regionaliseringen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsskattemyndigheten i Västra Götalands län, 3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag; 4 269 581; Anslagsförändring; + 135 000; A 3 Tullverket; Regeringens förslag; 1 036 369; Anslagsförändring; + 35 000; Summa för utgiftsområdet; Regeringens förslag; 5 662 254; Anslagsförändring; + 170 000. 1997/98:Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande omfördelning av resurser för gränskontroller. 1997/98:Sk843 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i Tullverkets budget att en omprioritering till utökade resurser för tullen i Helsingborg möjliggörs. 1997/98:Ju219 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar påbörja en försöksverksamhet med en integrerad tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om samordning av de funktioner som i dag är delade mellan Tullen och skattemyndigheterna avseende punktskattekontrollen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Fö216 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i första hand behålla två skatteförvaltningar, en i Jämtland och en i Härnösand, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i andra hand förlägga skatteförvaltningen i storregionen till Härnösand. 1997/98:So679 av Ulf Björklund m.fl. (kd, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel till tullen. 1997/98:T215 av Elver Jonsson och Eva Eriksson (fp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i enlighet med tidigare utställda politiska löften lokalisera skatteförvaltningen till Mariestad. 1997/98:A454 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att skatteförvaltningens regionkontor förläggs till Härnösand i stället för Östersund.
Utskottet
Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län
Propositionen Den 1 januari 1998 slås de tre västsvenska länen Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till ett nytt län, Västra Götalands län. Som en följd härav föreslår regeringen i propositionen att de tre skattemyndigheterna i länet från och med den 1 januari 1998 på motsvarande sätt skall bilda en enda myndighet och att denna övergång skall regleras i en särskild lag. Vidare föreslås en följdändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Utskottets ställningstagande Syftet med den nya lagen med anledning av bildandet av Västra Götalands län är bl.a. att det inte skall råda någon tvekan om vad som skall gälla i fråga om t.ex. omprövning av beslut som fattats av någon av de tidigare myndigheterna. Av den nya lagen följer vidare att den nya myndigheten skall ha all den åtkomst till och förfoganderätt över register som någondera av de tidigare myndigheterna skulle ha haft om den funnits kvar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag som dock bör justeras med hänsyn till att Habo och Mullsjö kommuner kommer att föras över till Jönköpings län vid årsskiftet 1997/98.
Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Propositionen I propositionen föreslås att Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och Tullverket beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket uppgående till 356 304 000 kr, det till Skattemyndigheterna till 4 269 581 000 kr och det till Tullverket till 1 036 369 000 kr. I propositionen lämnas vidare vissa uppgifter angående anslagssparandet inom de berörda myndigheterna. För Skattemyndigheternas del redovisas för 1995/96 en summa på 554 649 000 kr. Enligt propositionen har regeringen vid flera tillfällen beslutat om bortföring av medel från anslaget som en besparing, sammanlagt 51 500 000 kr. Vidare sägs att anslagssparandet såvitt gäller skattemyndigheterna kommer att avvecklas helt och anslagskrediten tas i anspråk i mindre utsträckning under år 1999 och något mera under år 2000. För skatteförvaltningens del framhåller regeringen att den prioriterar fortsatt rationalisering för att ge utrymme för förstärkt skattekontroll och flyttningskontroll och en ökad medverkan i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Prioriterade uppgifter för Tullverket bör enligt regeringen vara att - bl.a. med hjälp av datorisering - fortsätta arbetet med förenklingar av regler och procedurer och öka kvaliteten i sin verksamhet, vilket frigör resurser att användas inom t.ex. kontrollverksamheten.
Motionerna I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att 50 milj. kr från anslagssparandet skall få användas av skattemyndigheterna för ökade insatser mot fusk. Framför allt bör enligt motionärerna det omfattande momsfusket motverkas mer effektivt. I motion Sk841 (yrkande 3) av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas en utökning av anslaget till Skattemyndigheterna med 135 milj. kr och av det till Tullverket med 35 milj. kr. Dessa utökningar behövs enligt motionärerna för att höja den i dag enligt deras mening oacceptabelt låga beskattningseffektiviteten och motverka de negativa konsekvenserna inom Tullverket av neddragningarna i samband med EU-inträdet. I motion Sk805 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas en uppräkning av anslaget till Skattemyndigheterna med 200 milj. kr och till Tullverket med 100 milj. kr. för att höja nivån på kontrollen inom respektive myndighets verksamhetsområde. Även i motion Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas ytterligare 200 milj. kr till Skatteförvaltningen för att bättre komma åt skattefusket.
Utskottets ställningstagande Som utskottet anfört i sitt yttrande till finansutskottet i samband med behandlingen av ramen för utgiftsområdet är bekämpningen av ekonomisk brottslighet och skattefusk av central betydelse, och det är ytterst angeläget att Skatteförvaltningen och Tullverket har tillräckliga resurser för denna verksamhet. Som vidare framgår av yttrandet bör dessa krav dock i första hand tillgodoses genom rationaliseringar och organisationsförändringar och inte genom ökade anslag. De föreslagna ramanslagen för Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och Tullverket, som i huvudsak överensstämmer med tidigare beräkningar, finner utskottet väl avvägda och utskottet tillstyrker följaktligen propositionen och avstyrker motionerna i denna del.
Skattemyndigheternas framtida resurser
Motionerna I motion Sk735 (yrkande 17 delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att de av regeringen beräknade anslagen för Skattemyndigheterna för åren 1999 och 2000 utökas med 50 milj. kr för vartdera året. På motsvarande sätt yrkas i motion Sk327 (yrkande 33 delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd) en ökning med 200 milj. kr per år.
Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare i sitt yttrande till finansutskottet i denna fråga biträtt regeringens beräkningar beträffande storleken av anslaget till Skattemyndigheterna under de närmaste åren efter 1998, dvs. 4 391,6 milj. kr för år 1999 och 4 447,5 milj. kr. för år 2000. Utskottet finner ingen anledning att ändra uppfattning i frågan och avstyrker därför motionerna Sk735 och Sk327 även i denna del.
En ny regionindelning för skatteförvaltningen
Propositionen I propositionen redovisar regeringen sina avsikter att genomföra en ny regional indelning av Skatteförvaltningen med betydligt färre och större myndigheter. Syftet med omorganisationen är att upprätthålla en godtagbar kvalitet i verksamheten. Utom beträffande Hallands län (se nedan) överensstämmer de nya regionerna med den tidigare omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna (bet. 1996/97:JuU1). Avsikten är att den nya regionindelningen skall genomföras den 1 januari 1999. Som ovan nämnts slås dock de tre myndigheterna i Västra Götaland ihop till en myndighet redan den 1 januari 1998.
Motionerna I motionerna Sk826 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk833 (yrkande 1) av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), K528 (yrkande 7) av Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk837 (yrkande 1) av Birgitta Hambraeus (c), Sk840 av Lennart Fremling (fp) och Sk841 (yrkande 1) av Johan Lönnroth m.fl. (v) yrkas att regionaliseringen inte genomförs eller att i vart fall frågan härom skall anstå tills vidare. Flera av de motionärer som motsätter sig en regionalisering enligt de riktlinjer regeringen redovisar hänvisar till att man bör avvakta den tidigare i år tillkallade parlamentariska utredningen om den regionala samhällsorganisationen (dir. 1997:80) som skall lämna förslag om den statliga länsförvaltningens struktur och uppgifter den 1 oktober 1998 och ett slutbetänkande senast den 1 oktober 2000.
Utskottets ställningsstagande Utskottet delar regeringens uppfattning att det är nödvändigt att genomföra en ny regionindelning av skatteförvaltningen för att uppnå ytterligare effektiviseringar och rationaliseringar. Som regeringen anför i propositionen visar erfarenheterna att detta syfte bäst uppnås genom en geografisk omorganisation där antalet myndigheter minskas och myndigheternas ansvar utökas till större regioner. Åtgärder i denna riktning innebär att lednings- och styrningsfunktionerna kan förbättras samtidigt som kostnaderna för dessa funktioner och annan administration kan nedbringas. Utrymme skapas därmed för att på olika sätt förbättra den operativa verksamheten, inom de ramar som gäller för förvaltningens totala kostnader. En ny regionindelning innebär vidare att resurser frigörs för att inrätta sådana skattebrottsenheter som föreslås i proposition 1997/98:10 vid skattemyndigheterna utan att inkräkta på utrymmet för övrig operativ verksamhet. Utskottet behandlar denna proposition i betänkande 1997/98:SkU10. En ny reform efter dessa riktlinjer innebär enligt utskottets mening ytterligare fördelar, bl.a. en påtaglig förbättring av möjligheterna att upprätthålla en godtagbar kvalitet i alla delar av verksamheten och förse varje enskild myndighet med tillräcklig kompetens - även specialistkompetens - för alla arbetsuppgifter. Den ökar också förutsättningarna för en likformig beskattning och ett enhetligt agerande gentemot de skattskyldiga. Genom att de nya skatteregionerna ges samma geografiska omfattning som kronofogdemyndighetsregionerna enligt den nya regionindelningen på denna sektor (se bet. 1996/97:JuU1 s. 66 f.) förbättras också förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Någon anledning att dröja med ett beslut om en ny regionindelning på grund av att andra regionala samhällsfunktioner är föremål för utvärdering och utredning föreligger enligt utskottets mening inte. Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet således i princip bakom tanken att från och med den 1 januari 1999 minska antalet skattemyndigheter till 10 så att varje region får samma geografiska omfattning som motsvarande kronofogdemyndighet. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk826, Sk833 yrkande 1, K528 yrkande 7, Sk837 yrkande 1, Sk840 och Sk841 yrkande 1.
Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län
Propositionen Regeringens redovisning går ut på att det från och med den 1 januari 1999 bildas för - Norrbottens och Västerbottens län en myndighet med Luleå som sätesort, - Västernorrlands och Jämtlands län en myndighet med Östersund som sätesort, - Gävleborgs och Dalarnas län en myndighet med Gävle som sätesort, - Värmlands och Örebro län en myndighet med Örebro som sätesort, - Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län en myndighet med Västerås som sätesort, - Stockholms och Gotlands län en myndighet med Stockholm som sätesort, - Östergötlands och Jönköpings län en myndighet med Linköping som sätesort samt - Kronobergs, Kalmar och Blekinge län med Växjö som sätesort. - Västra Götalands län behåller Göteborg som sätesort och - Skåne län behåller Malmö som sätesort. - Hallands län delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och Laholms, Halmstads och Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande skall gälla i fråga om Kronofogdemyndigheten i Hallands län (se budgetpropositionen volym 3, utg.omr. 4, s. 61). Utskottet behandlar sätesorten för Västra Götalands län och regionindelningen avseende Hallands län under särskilda rubriker nedan.
Motionerna I det följande redovisas motionerna region för region. Såvitt gäller Norrbottens och Västerbottens län föreslås i motionerna Sk813 av Ulla Löfgren (m) och Sk827 Carin Lundberg m.fl. (s) att Umeå skall bli sätesort. Motionärerna framhåller bl.a. att kronofogdemyndigheten, regionåklagarmyndigheten och hovrätten finns i Umeå. I fråga om Västernorrlands och Jämtlands län yrkas i motionerna Sk828 (yrkande 1) av Sigge Godin (fp) och Fö216 (yrkande 11) av Eva Goës m.fl. (mp) att de nuvarande skattemyndigheterna skall behållas. Om en regionalisering ändå genomförs förespråkas i yrkandena 2 och 12 i respektive motion, liksom i motionerna Sk810 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, v och mp), Sk811 av Eva Björne och Åke Sundqvist (båda m), Sk814 av Hans Stenberg m.fl. (s), A454 (yrkande 2) av Roy Ottosson (mp) och Sk829 av Michael Stjernström (kd) Härnösand som sätesort, i den sistnämnda motionen med Sundsvall som alternativ. Motionärerna åberopar regionalpolitiska skäl och att regionens industriella tyngdpunkt utgörs av Sundsvallsregionen samt att Riksskatteverket prefererat Härnösand eller Sundsvall. Beträffande Gävleborgs och Dalarnas län föreslås i motionerna Sk803 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m), Sk815 av Per Erik Granström m.fl. (s) och Sk837 (yrkande 2) av Birgitta Hambraeus (c) att Falun utses till sätesort för den nya myndigheten. Enligt motionärerna finns regionens verksamhetsmässiga centrum i Falun som också, anför de, är fördelaktigast från geografisk och kommunikationsmässig synpunkt. Vad därefter gäller Värmlands och Örebro län föreslås i motionerna Sk838 av Jarl Lander m.fl. (s) och Sk839 av Göthe Knutson m.fl. (m, c och fp) att den regionala skattemyndigheten skall ha sitt säte i Karlstad. Motionärerna framhåller att den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte i Karlstad. På samma sätt förespråkas beträffande Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län i motion Sk830 av Anita Persson m.fl. (s) att skattemyndigheten skall ligga i samma ort som där kronofogdemyndigheten har sitt säte. Motionärerna föreslår följaktligen Eskilstuna som dessutom, framhåller de, ligger centralt i regionen. Såvitt avser Östergötlands och Jönköpings län förklaras i motion Sk804 av Åke Gustavsson m.fl. (s) att Jönköping bör utses till sätesort för den nya regionala skattemyndigheten. Motionärerna framhåller att den verksamhetsmässiga tyngdpunkten kommer att ligga i Jönköpings län och att många rättsliga myndigheter med vilka skattemyndigheten skall samarbeta redan ligger i Jönköping. Beträffande Kronobergs, Kalmar och Blekinge län föreslås i motion Sk806 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c), Sk812 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlsson (båda m) och Sk832 av Bengt Kronblad m.fl. (s) Kalmar som sätesort för skattemyndigheten i regionen. Motionärerna betonar det förhållandet att det i dag finns en effektiv och väl utbyggd organisation för ekobrottsbekämpning i Kalmar. Motionerna avseende Västra Götalands län och Hallands län redovisas nedan i de avsnitt där dessa delar behandlas.
Utskottets ställningstagande I likhet med regeringen anser utskottet att valet av sätesorter för de nya myndigheterna bör bestämmas huvudsakligen med ledning av den verksamhetsmässiga tyngdpunkten och det geografiska läget inom respektive region samt tillgången till kommunikationer. Vidare bör man som regeringen anför sträva efter en inomregional balans vilket i några fall leder till att man bör stanna för en annan ort än den där den regionala kronofogdemyndigheten har sitt säte. När det gäller Östersund delar utskottet regeringens bedömning att de regionalpolitiska skälen för en lokalisering dit av skattemyndigheten är avgörande. Till sätesorten för Västra Götalands län återkommer utskottet nedan, men för övriga regioner saknar utskottet, mot bakgrund av det anförda, anledning att rikta anmärkningar mot regeringens val av sätesorter. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk813, Sk827, Sk828 yrkandena 1 och 2, Fö216 yrkandena 11 och 12, Sk810, Sk811, Sk814, A454 yrkande 2, Sk829, Sk803, Sk815, Sk837 yrkande 2, Sk838, Sk839, Sk830, Sk804, Sk806, Sk812 och Sk832.
Sätesorten för Västra Götalands län
Propositionen Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att slå ihop de tre skattemyndigheterna inom det nybildade länet Västra Götalands län till en myndighet. Regeringens ställningstagande innebär att Göteborg skall vara sätesort även för den nybildade skattemyndigheten. I propositionen diskuteras även det förslag som lagts fram av en särskild utredare om att lokalisera skattemyndigheten i regionen till Mariestad. Regeringen avvisar denna lösning av praktiska skäl, eftersom verksamheten i det nya länet har sin tyngdpunkt i Göteborg. Regeringen anser å andra sidan att man inom skatteförvaltningen bör lokalisera annan verksamhet till Mariestad, eventuellt verksamhet som omfattar flera regioner. Regeringen tänker bl.a. på löpande administration, IT-stöd och inrättande av en för hela landet gemensam s.k. helpdesk. Regeringen avser att uppdra åt RSV att lokalisera verksamheten på sådant sätt att i vart fall motsvarande effekt på sysselsättningen i Mariestad uppnås som en förläggning dit av myndighetens ledning.
Motionerna Vad beträffar Västra Götalands län förordas i motionerna K528 (yrkande 10) av Rolf Kenneryd m.fl. (c), Sk831 av Annika Nordgren (mp), Sk836 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp och kd), T215 (yrkande 9) av Elver Jonsson och Eva Eriksson (båda fp) och Sk841 (yrkande 2) av Johan Lönnroth m.fl. (v) Mariestad som sätesort för skattemyndigheten i regionen. De sistnämnda motionärerna kan dock tänka sig att annan kvalificerad myndighetsfunktion lokaliseras till Mariestad.
Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med regeringen och RSV att Göteborg, som är en betydande storstad och centrum för en stor del av regionens befolkning och företag, är den naturliga sätesorten för skattemyndigheten i regionen. Utskottet delar också regeringens uppfattning att en lokalisering av sätesorten till Mariestad, som är en liten verksamhetsort inom skatteförvaltningen, skulle på ett olyckligt sätt kunna leda till att ledningen för myndigheten ändå i praktiken i betydande utsträckning skulle komma att befinna sig i Göteborg och på andra större verksamhetsorter inom regionen. Göteborg bör därför även i fortsättningen vara sätesort för skattemyndigheten i regionen. Utskottet instämmer också i regeringens uppfattning att kravet på en godtagbar inomregional balans lämpligen bör tillgodoses genom att lokalisera annan verksamhet inom skatteförvaltningen till Mariestad. Utskottet förutsätter att regeringen fullföljer de intentioner i detta syfte som redovisas i propositionen. Inriktningen bör alltså vara att uppnå minst motsvarande effekt på sysselsättningen i Mariestad som en förläggning dit av myndighetens ledning skulle ha inneburit. Utskottet förutsätter att det handlar om såväl kvalificerade handläggartjänster som baspersonaltjänster och att det totalt rör sig om 30-50 tjänster. Eftersom regeringen redan har dessa ambitioner finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning för riksdagen att nu göra något särskilt uttalande i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna K528 yrkande 10, Sk831, Sk836, T215 yrkande 9 och Sk841 yrkande 2.
Hallands län
Propositionen Hallands län bör enligt regeringen delas upp så att Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner tillförs Skattemyndigheten i Västra Götalands län, och Laholms, Halmstads och Hylte kommuner förs samman med Skåne län. Motsvarande skall gälla i fråga om kronofogdemyndigheten i Hallands län (se budgetpropositionen volym 3, utg.omr. 4, s. 61). Övergångsvis bör dock, anför regeringen, under år 1998 hela Halland fortfarande vara en del av Västra Götalandsregionen inom exekutionsväsendet och ett eget myndighetsområde inom skatteförvaltningen.
Motionerna Då det gäller Hallands län begärs i motion K528 (yrkande 9) av Rolf Kenneryd m.fl. (c) att länet hålls samman och tillförs antingen Östergötlands-Jönköpings län eller Kronobergs-Kalmar-Blekinge län. Även i motion Sk816 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) föreslås i första hand att inga ändringar görs beträffande Hallands län och i andra hand att Halland läggs samman med Östergötlands-Jönköpings län som enligt motionärens uppfattning bör ha huvudorten i Jönköping. I motion Sk833 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) motsätter sig motionärerna en uppdelning av skattemyndigheterna i Hallands län, liksom en delning av kronofogdemyndigheterna i länet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande Utskottet inser att det är svårt att finna en lösning som i alla avseenden är helt tillfredsställande. Det är ingen tvekan om att det finns starka band mellan den norra delen av Halland och Göteborgsområdet vad gäller näringsliv, resor till och från arbetet m.m. För de sydligare delarna av Halland finns kopplingar av liknande slag, om än inte fullt lika starka, till angränsande delar av Skåne. Detta talar för en delning av länet i enlighet med regeringens förslag. Å andra sidan skulle en sådan delning leda till att ett delat län skulle tillföras två av de allra största regionerna. Detta strider mot ambitionen att skapa ungefär jämnstora regioner. De rent verksamhetsmässiga konsekvenserna av en delning är också svåra att förutse. Mot denna bakgrund anser utskottet att skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna i Hallands län inte skall delas och överlåter åt regeringen att avgöra till vilken region myndigheterna skall föras. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger detta regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionerna K528 yrkande 9, Sk816 och Sk833 men anser att de får anses vara delvis tillgodosedda genom det ställningstagande som utskottet har gjort i frågan.
Tullens framtida resurser och resursanvändning
Motionerna I några av de motioner som väckts med anledning av budgetpropositionen föreslås uttalanden av olika slag om hur tullens resurser bör dimensioneras och hur tullen bör använda dem. Genomgående efterlyses förstärkningar framför allt på kontrollsidan. I motion K715 (yrkande 16) av Alf Svensson m.fl. (kd) krävs ökade resurser till tullen för att motverka den kriminalitet som enligt motionärerna börjat växa till följd av minskningen av antalet tjänster i tullen i samband med EU- inträdet. Även i motion So679 (yrkande 1) av Ulf Björklund m.fl. (kd och fp) begärs ytterligare medel till tullen för att säkra gränskontrollen. I motion Sk805 (yrkande 2) av Michael Stjernström m.fl. (kd) efterlyses bättre kontroll vid Sveriges internationella flygplatser och att kontroll inte bara sker på kontorstid. I samma motion (yrkande 3) begärs ett tillkännagivande om åtgärder mot internationell kriminalitet, bättre samarbete, ökad datorisering och effektivare yttre gränskontroll. I motion Sk842 av Christer Skoog m.fl. (s) föreslås en omfördelning så att tullen i Blekinge får mer resurser, och även i motion Sk843 av Siw Persson (fp) förordas en omprioritering så att tullen i Helsingborg får mer resurser för bl.a. riskanalyser.
Utskottets ställningstagande Utskottet är överens med motionärerna om att tullen bör bedriva sin kontrollverksamhet så effektivt som möjligt så att våra gränser skyddas mot illegal införsel av narkotika och andra farliga varor. Detta är också en högt prioriterad del av de allmänna mål för Tullverkets verksamhet som riksdagen har fastlagt och som skall vara vägledande för Tullverkets användning av sina tillgängliga resurser. Utskottet vidhåller samtidigt sin tidigare uttalade uppfattning att det inte är riksdagens sak att ge detaljföreskrifter om tullens närvaro i olika regioner eller på olika orter eller hur tullen bör disponera sina resurser. Tullverket svarar således i princip självt för resursfördelningen inom sin verksamhet under hänsynstagande till de nyss nämnda allmänna målen och till statsmakternas krav på effektivitet och trafikens och näringslivets behov av tullinsatser och service. Utskottet vill samtidigt erinra om att tullens metoder för att bekämpa narkotikasmuggling och annan grov brottslighet på varuområdet går mot en ökad inriktning på underrättelseverksamhet och spaningsverksamhet i samarbete med andra länder. Ett exempel på det är den för något år sedan införda möjligheten för tullen att ta del av transportföretagens bokningslistor och uppgifter om ankommande och avgående transporter (prop. 1995/96:166, bet. 1995/96:SkU23). Andra exempel är de underrättelseregister och spaningsregister som avses inrättas som stöd för tullens brottsbekämpning (se prop. 1997/98:11 som utskottet också behandlar i höst). Vidare kan nämnas att Generaltullstyrelsen har beslutat om att inrätta en central riskanalysenhet i Göteborg som tillsammans med regionala enheter skall arbeta med riskanalyser för hela landet. Utskottet vill också hänvisa till den utvärdering av effekterna av kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt i samband med EU-inträdet som bl.a. skall ta upp tullens dimensionering i framtiden (dir. 1997:34). Utredningen förväntas lägga fram sitt resultat senare i höst. I samband med kommande ställningstaganden till detta utredningsarbete kan det finnas anledning att återkomma till frågorna om tullens resurser och resursanvändning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu berörda motioner och motionsyrkanden.
ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö
Motionen I motion Sk807 av Jan Backman (m) begärs ett uttalande av riksdagen om att behålla ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö. Motionären pekar på betydelsen för företagen i Skåne av goda kommunikationer till och från Kastrups flygplats.
Utskottets ställningstagande Enligt vad utskottet erfarit anmäldes Helsingborgs och Malmö flygplatser till EU-kommissionen som svenska internationella gemenskapsflygplatser (ICAP) efter ett regeringsbeslut 1996. ICAP-statusen på en flygplats har betydelse för frågan om på vilken flygplats tullen skall utföra bagagekontroll. Under arbetet med Schengen har dock frågan om statusen som ICAP-flygplats kommit att få betydelse även för polisens arbete med personkontroller. Enligt vad utskottet inhämtat finns det dock inom Regeringskansliet inte något pågående ärende om att återkalla anmälan avseende dessa flygplatser. Någon anledning för riksdagen att göra något uttalande i enlighet med motionärens önskemål föreligger således inte och utskottet avstyrker följaktligen motion Sk807.
Samarbete tull-polis
Motionen I motion Ju219 (yrkande 2) av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att så snart som möjligt inleda en försöksverksamhet med regionalt integrerade tull- och polismyndigheter. Motionärerna eftersträvar en organisatorisk förändring av polisens och tullens verksamheter där tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga.
Utskottets ställningstagande Utskottet vill understryka att utskottet i tidigare sammanhang har ställt sig bakom tanken på ett fördjupat samarbete mellan tull och polis där ett sådant samarbete är till gagn för verksamheten, t.ex. för att effektivisera kampen mot narkotika. Utskottet vill dessutom framhålla att det ingår i uppgifterna för den tidigare nämnda utvärderingen av EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation m.m. att belysa förutsättningarna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete med andra myndigheter, främst polisen och skatteförvaltningen (dir. 1997:34). Utredningsarbetet kommer att slutföras senare i höst. Ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade frågan bör därför anstå i avvaktan på kommande ställningstaganden till resultatet av utredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.
Punktskattepliktiga varor
Motionerna I motion Ju219 (yrkande 3) av Gun Hellsvik m.fl. (m) efterlyses en bättre punktskattekontroll genom integration av berörda delar av tullen med skatteförvaltningen. Motionärerna begär en utredning härom. I motion Sk805 (yrkande 1) av Michael Stjernström m.fl. yrkas förändrad lagstiftning för att hindra olaglig införsel av punktskattepliktiga varor. Motionärerna föreslår bl.a. en ökad användning av beslag och förverkande.
Utskottets ställningstagande Som utskottet nyss har nämnt väntas den pågående utvärderingen av EU- medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och organisation m.m. även belysa förutsättningarna för och erfarenheterna av Tullverkets samarbete med andra myndigheter, förutom polisen bl.a. skatteförvaltningen (dir. 1997:34). Vidare bereds för närvarande inom Regeringskansliet, efter avslutad remissbehandling, Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1997:86) Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja m.m. med förslag om utvidgade möjligheter till fysisk kontroll och förbättrad informationstillgång. Förslagen går bl.a. ut på att det skall bli möjligt att omhänderta, beslagta och förverka punktskattepliktiga varor och att ett punktskattekontrollregister införs. De frågor som nu tas upp i motionerna kommer således att belysas i det arbete som pågår på olika håll och enligt utskottets uppfattning bör resultatet härav avvaktas innan riksdagen tar ställning. Motionerna avstyrks därför även i denna del.
Frizon vid Sturups flygplats
Bestämmelserna i tullagen (1994:1550) om frizoner För att tillgodose importörernas behov av förvaring och viss bearbetning av importerade varor innan de övergår i fri omsättning eller blir föremål för annan tullmässig bestämmelse eller användning finns inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. s.k. frizoner. Frizoner nämns i 45-53 §§ tullagen (1994:1550) som i sin tur styrs av EU:s tullagstiftning. Enligt 46 § tullagen kan en frizon inrättas efter tillstånd av regeringen. I sådana frizoner får enligt 50 § tullagen industriell verksamhet, annan kommersiell verksamhet och serviceverksamhet bedrivas med de begränsningar och på de villkor som regeringen föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner vara inhägnade.
Motion I motion Sk802 av Bertil Persson (m) framställs ett önskemål om att inrätta en frizon på Sturups flygplats utanför Malmö. En sådan kommer enligt motionären att behövas för att ta emot fraktflyg och charter på denna flygplats.
Utskottets ställningstagande Ett eventuellt inrättande av en frizon enligt tullagen i anslutning till Sturups flygplats är en fråga som det ankommer på regeringen att pröva. Enligt vad utskottet erfarit har en ansökan nyligen inkommit till Regeringskansliet och den skall nu bli föremål för remissbehandling och övrig beredning. Någon anledning för riksdagen att göra ett uttalande i enlighet med motionärens önskemål föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför motionen.
Frizon i norra Botkyrka m.m.
Motion I motion Sk734 (yrkandena 6 och 7) av Gunnar Hökmark (m) begärs förslag om s.k. frizoner i vissa storstadsområden och ett uttalande om att inrätta något slag av frizon i norra Botkyrka. Frizonsfrågan bör enligt motionären handla om hur man genom avreglering, valfrihetsreformer, en social skattepolitik och reformer som underlättar för företagande kan skapa en ökad social rörlighet.
Utskottets ställningstagande Motionären bakom motion Sk734 avser något annat med begreppet frizon än vad som avses i tullagen. Utskottet utgår ifrån att han menar ett område där skattefrihet helt eller delvis råder i större eller mindre omfattning. Utskottet kan i och för sig hålla med om att det kan vara önskvärt att med särskilda åtgärder få i gång företagande, sociala aktiviteter och annan sysselsättning i vissa områden. Förslaget att inrätta särskilda zoner med andra regler än vad som annars gäller här i landet är emellertid inte realistiskt. Utskottet har också tidigare avvisat tanken på att inrätta skattefria eller skattefavoriserade enklaver av den typ som motionären är inne på och finner inte något skäl att på grund av vad som anförts i motionen ändra uppfattning. Även arbetsmarknadsutskottet har gett uttryck för en liknande inställning och riktat invändningar från bl.a. konkurrenssynpunkt vid sin behandling av snarlika förslag om s.k. ekonomiska frizoner (bet. 1996/97:AU1 s. 52-53). Utskottet vidhåller således sin uppfattning i dessa frågor och finner alltså att lösningen på de problem som tas upp i motionen bör sökas på andra vägar. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk734.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkterna 1 och 2 antar de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag med anledning av bildandet av Västra Götalands län med den ändringen att lagen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------- |Regeringens förslag |Utskottets förslag | ------------------------------------------------------- |Det som är föreskrivet i | Det som är föreskrivet i| |eller annars följer av en |eller annars följer av en| |lag eller annan |lag eller annan| |författning beträffande |författning beträffande| |Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i| |Göteborgs och Bohus län, |Göteborgs och Bohus län,| |Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i| |Älvsborgs län eller |Älvsborgs län eller| |Skattemyndigheten i |Skattemyndigheten i| |Skaraborgs län skall efter |Skaraborgs län skall efter| |utgången av år 1997 i |utgången av år 1997 i| |stället gälla Skatte- |stället gälla Skatte-| |myndigheten i Västra |myndigheten i Västra| |Götalands län. |Götalands län. I fråga om| | |Habo och Mullsjö kommuner| | |skall dock det som är| | |föreskrivet i eller annars| | |följer av en lag eller| | |annan författning| | |beträffande Skattemyn-| | |digheten i Skaraborgs län| | |efter utgången av år 1997| | |i stället gälla Skatte-| | |myndigheten i Jönköpings| | |län. | -------------------------------------------------------
2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del, 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande 4 och 1997/98:Sk841 yrkande 3 anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga, res. 1 (fp) 3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del, res. 2 (fp) res. 3 (kd) 4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826, 1997/98:Sk833 yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1, 1997/98:Sk840 och 1997/98:Sk841 yrkande 1, res. 4 (m, c, v) 5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806, 1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811, 1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk814, 1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk828 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Sk829, 1997/98:Sk830, 1997/98:Sk832, 1997/98:Sk837 yrkande 2, 1997/98:Sk838, 1997/98: Sk839, 1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och 1997/98:A454 yrkande 2, res. 5 (fp) 6. beträffande sätesorten för Skattemyndigheten i Västra Götalands län att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 10, 1997/98:Sk831, 1997/98:Sk836, 1997/98:Sk841 yrkande 2 och 1997/98:T215 yrkande 9, 7. beträffande Hallands län att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört och avslår motionerna 1997/98:K528 yrkande 9, 1997/98: Sk816 och 1997/98:Sk833 yrkande 2, 8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K715 yrkande 16, 1997/98: Sk805 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Sk842, 1997/98:Sk843 och 1997/98:So679 yrkande 1, res. 6 (kd) 9. beträffande ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk807, 10. beträffande samarbete tull-polis att riksdagen avslår motion 1997/98:Ju219 yrkande 2, res. 7 (m) 11. beträffande punktskattepliktiga varor att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk805 yrkande 1 och 1997/98:Ju219 yrkande 3, res. 8 (m) res. 9 (kd) 12. beträffande frizon vid Sturups flygplats att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk802, res. 10 (m) 13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m. att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7. res. 11 (m)
Stockholm den 20 november 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Inga Berggren (m), Karin Pilsäter (fp) och Michael Stjernström (kd).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Inom Folkpartiet har vi alltid opponerat mot en statlig maktutövning på skatteområdet som tar sig det uttrycket att rättssäkerheten eftersätts och indrivningen får prägel av godtycke. Som en följd härav har vi också motsatt oss den s.k. generalklausulen på skatteområdet och arbetar för att den skall avskaffas. Däremot ligger det i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har en hög ambition och tillräckliga resurser för att kontrollera skatteunderlaget och motverka skattefusk. Särskilt angeläget är det att få bukt med det omfattande momsfusket mera effektivt. Vi vill därför tillstyrka motion Sk735 yrkande 17 i denna del och anslå ytterligare 50 miljoner kronor för ökade insatser mot skattefusket. Som föreslås i motionen bör beloppet år 1998 tas från anslagsbehållningen. Vi föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande härom till regeringen. dels under moment 2 hemställt: 2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:1 Utgiftsområde 3 punkt 3, med bifall till motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och med avslag på motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del, 1997/98:Sk805 yrkande 4 och 1997/98:Sk841 yrkande 3 dels anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Med hänvisning till vår motivering bakom reservation 1 tillstyrker vi motion Sk735 yrkande 17 även i övriga delar och föreslår att anslagen till Skattemyndigheterna för vart och ett av åren 1999 och 2000 höjs med 50 miljoner kronor utöver vad regeringen beräknat dem till. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 3 hemställt: 3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser att riksdagen med bifall till motion1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del och med avslag på motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) Michael Stjernström (kd) har dels anfört följande: Från Kristdemokraternas sida föreslår vi att ytterligare resurser anslås för att öka skattekontrollen. För att komma åt skattefusket är det viktigt att Skattemyndigheterna har effektiva kontrollmöjligheter som givetvis samtidigt måste vägas mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Sådana kontrollinsatser har erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad krona ger minst 6 kr i ökade statsinkomster. Kristdemokraterna tillstyrker därför motion Sk327 yrkande 33 i denna del och föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år avsätts till Skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 3 hemställt: 3. beträffande skattemyndigheternas framtida resurser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk327 yrkande 33 i denna del och med avslag på motion 1997/98:Sk735 yrkande 17 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4) Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Carl Erik Hedlund (m) och Inga Berggren (m) har dels anfört följande: Den av regeringen aviserade omorganisationen av skatteförvaltningen som bl.a. innebär att ett stort antal län mister sina skattemyndigheter föregriper på ett mycket olyckligt sätt det utredningsarbete som den parlamentariska kommittén om den regionala samhällsorganisationen (PARK), som nyligen tillkallats, har fått i uppgift att bedriva (In 1997:08, dir. 1997:80). Syftet med kommitténs arbete är bl.a. att kartlägga de regionala förvaltningsmyndigheternas olika geografiska indelningar för att ge statsmakterna en bättre helhetsbild som underlag för en övergripande prövning. Det måste anses mycket anmärkningsvärt att regeringen redan nu beslutar om vittgående förändringar av den regionala och lokala organisationen av skatteförvaltningen utan att avvakta en övergripande och samlad syn på myndigheternas och den offentliga verksamhetens struktur på regional och lokal nivå. Det är också enligt vår mening fel att se skatteförvaltningens organisation i ett alltför snävt och byråkratiskt ledningspektiv och bortse från skattebetalarnas behov. Vi vill i detta sammanhang varna för att den nya regionindelningen framdeles kan innebära en allvarlig uttunning av skatteförvaltningens lokala närvaro. Trots modern teknik kan medborgarna på olika sätt behöva ta en personlig kontakt med myndigheterna och deras kontor bör därför inte ligga så långt bort att ett besök - om det över huvud taget är praktiskt genomförbart - bara kan företas till priset av långa resor och stora kostnader och uppoffringar för enskilda. Vi är heller inte övertygade om att regionala centraliseringar till större enheter innebär några större effektivitetsvinster. Ständiga signaler om nya organisationsförändringar är mycket påfrestande för personalen. Vi anser således att ett beslut om en regional omorganisation av skatteförvaltningen bör anstå åtminstone intill dess att resultatet av PARK:s arbete föreligger. Ej heller bör för närvarande några förändringar göras i kronofogdemyndighetsorganisationen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk826 (m), K528 yrkande 7 (c) och Sk841 yrkande 1 (v). Övriga nu behandlade motioner och motionsyrkanden får härigenom anses tillgodosedda. dels under moment 4 hemställt: 4. beträffande en ny regionindelning för skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K528 yrkande 7, 1997/98:Sk826 och 1997/98:Sk841 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1997/98:Sk833 yrkande 1, 1997/98:Sk837 yrkande 1 och 1997/98:Sk840 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län (mom. 5) Karin Pilsäter (fp) har dels anfört följande: Vad gäller den del av projektet att omregionalisera Skatteförvaltningen som innebär att skattemyndigheterna i Västernorrlands och Jämtlands län slås samman och att Östersund utses till sätesort för den nya myndigheten anser vi inom Folkpartiet att man bör följa RSV:s förslag och förlägga sätesorten till Härnösand. Skälen är att regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt ligger i kustområdena söder och norr om Härnösand, där också de flesta företagen och invånarna finns, att kommunkationerna är bäst i dessa områden, att de mesta resurserna för revision och kontroll finns hos den nuvarande länsskattemyndigheten i Härnösand samt att Härnösand har kommit att bli säte för den regionala kronofogdemyndigheten. De regionalpolitiska skälen för att välja Härnösand är enligt vår mening lika tunga eftersom Härnösand under senare tid har dränerats hårdast när det gäller befolkningsutvecklingen. Härnösand har också under senare tid blivit av med såväl offentlig som annan verksamhet. Sätesorten för den nya regionala Skattemyndigheten för Värmlands län och Örebro län bör enligt vår mening inte vara Örebro utan Karlstad som är regionens verksamhetsmässiga tyngdpunkt. Omständigheter som talar för Karlstad är att det i Värmlands län finns sju lokala skattekontor medan det i Örebro län blott finns fyra, att Karlstad är den geografiska mittpunkten i regionen, att kronofogdemyndigheten efter omregionaliseringen av kronofogdemyndigheterna har sitt säte i Karlstad samt att Karlstad under senare år har åderlåtits på flera tusen statliga anställningstillfällen medan Örebro så sent som 1996 fått ett tillskott i form av bl.a. myndighetskontor för fordonsskatteverksamheten. Av anförda skäl bör enligt vår mening riksdagen bifalla motion Sk828 yrkande 2 och motion Sk839. Härigenom får övriga motioner och motionsyrkanden rörande regionindelningen avseende såväl Västernorrlands och Jämtlands län som Värmlands och Örebro län anses tillgodosedda. dels under moment 5 hemställt: 5. beträffande sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sk828 yrkande 2 och 1997/98:Sk839, med anledning av motionerna 1997/98:Sk810, 1997/98:Sk811, 1997/98:Sk814, 1997/98:Sk828 yrkande 1, 1997/98:Sk829, 1997/98:Sk838, 1997/98:Fö216 yrkandena 11 och 12 och 1997/98:A454 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk803, 1997/98:Sk804, 1997/98:Sk806, 1997/98:Sk812, 1997/98:Sk813, 1997/98:Sk815, 1997/98:Sk827, 1997/98:Sk830, 1997/98:Sk832 och 1997/98:Sk837 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8) Michael Stjernström (kd) har dels anfört följande: Inom Kristdemokraterna delar vi den uppfattning som förs fram i kd-motionerna att den nedskärning av tullens resurser som Socialdemokraterna och Miljöpartiet drev igenom i samband med Sveriges inträde i EU kom alldeles för tidigt och innan de kompensatoriska åtgärderna inom EU var färdigutvecklade. Härigenom har man i onödan öppnat landet för olika former av kriminell verksamhet, i synnerhet narkotikasmuggling. Detta bör enligt vår mening åtgärdas genom ökade resurser för svensk tull. Det är angeläget att tullen återfår åtminstone de resurser som behövs för att säkerställa gränskontrollen. Vi delar också bedömningen att Sverige inte har någon acceptabel kontroll vid sina 24 internationella flygplatser. Det räcker inte att utöva kontroll endast vid vissa tillfällen och tidpunkter eller - som på en del flygplatser - endast på kontorstid. Därtill kommer kontrollbehovet i de svenska hamnarna med såväl yttre trafik till tredje land som inre EU-trafik. Med tanke på all den mängd narkotika som erfarenhetsmässigt insmugglas från andra EU-länder finns nämligen ett stort kontrollbehov även med avseende på inre EU-trafik. Sverige bör i fortsättningen ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Sverige bör också vara bättre rustat för att bekämpa internationell kriminalitet och narkotikahandel. Gränskontrollen måste alltså avsevärt förstärkas mot smuggling av narkotika, vapen etc. Mot bakgrund av det anförda har Kristdemokraterna begärt resurser för ytterligare 300 tjänster inom Tullverket och yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av de kommande budgetåren. Vi vidhåller denna uppfattning och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts. Härigenom tillstyrks de nu behandlade kd-motionerna K715, So679 och Sk805 i berörda delar. dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande tullens framtida resurser och resursanvändning att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K715 yrkande 16, 1997/98:Sk805 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:So679 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1997/98:Sk842 och 1997/98:Sk843 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
7. Samarbete tull-polis (mom. 10) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren (alla m) har dels anfört följande: Vi vill betona att det är ytterst angeläget att pröva varje möjlighet att öka effektiviteten i myndigheternas narkotikabekämpande arbete. Som anförs i motion Ju219 kräver narkotikabekämpningen en reformering av gamla myndighetsstrukturer, en samordning av de olika myndigheternas verksamhet och ett bättre tillvaratagande av den höga kompetens som olika personalkategorier i dag besitter. Genom att harmoniera grunden för ett ingripande vid eller innanför den inre gränsen med vad som annars gäller för polisingripanden uppnår man en bättre anknytning till det underrättelsearbete och den metodutveckling som polis, tull och åklagare har att svara för i stället för att som i dag vara hänvisad till tulltekniska institut som anmälan och dylikt. I linje härmed bör man eftersträva en organisatorisk förändring som innebär att tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga, dvs. i Skåne, Stockholm, Tornedalen samt övriga hamnar och flygplatser där trafik till och från EU förekommer. I enlighet med det anförda tillstyrker vi motion Ju219 i nu behandlade delar och föreslår att en försöksverksamhet med en integrering av tull- och polisverksamheten påbörjas. Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande med denna innebörd. dels under moment 10 hemställt: 10. beträffande samarbete tull-polis att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren (alla m) har dels anfört följande: Genom lagen (1996:598) om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak, som trädde i kraft den 1 juli 1996, har ett behov aktualiserats för tullen att öka samordningen med skattemyndigheterna för att bekämpa skatteundandragande avseende främst mineraloljor, alkohol och tobak. Tullens uppgifter när det gäller uppbörd av t.ex. moms och andra skatter och tullar vid tredjelandsimport kan också samordnas under Skatteförvaltningens huvudmannaskap. En sådan samordning skulle innebära ökade förutsättningar att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt och bör därför väljas framför att ge skattemyndigheterna sådana polisiära befogenheter som föreslås i betänkande SOU 1997:86 Punktskattekontroll av alkohol, tobak och mineralolja, m.m. Förslagen i detta betänkande, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet, strider enligt vår mening mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Dessutom framstår det som ett slöseri med resurser att bygga upp en ny verksamhet inom skatteförvaltningen när motsvarande resurser och kompetens redan finns inom tullförvaltningen. En samordning bör därför utredas närmare. I enlighet med det anförda tillstyrker vi motion Ju219 i denna del och föreslår att en utredning tillsätts om en samordning av de uppbördsfunktioner som i dag är delade mellan tullen och skattemyndigheterna. dels under moment 11 hemställt: 11. beträffande punktskattepliktiga varor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) Michael Stjernström (kd) har dels anfört följande: Som framgår av motion Sk805 (kd) har smugglingen av sprit och andra alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste året, liksom smugglingen av cigaretter och mineraloljor. Det är faktiskt tydligt att lagstiftningen beträffande punktskattepliktiga varor är alldeles för tandlös. Det måste bli möjligt att beslagta och skatteförverka varor eftersom enbart böter uppbenbart inte räcker till för att hejda smugglingen. Detta bör riksdagen, med bifall till motion Sk805 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 11 hemställt: 11. beträffande punktskattepliktiga varor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk805 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Ju219 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren (alla m) har dels anfört följande: Det behövs en frizon i anslutning till Sturups flygplats för att flygplatsen skall kunna ta emot fraktflyg och charter och förbättra sitt konkurrensläge i förhållande till bl.a. Kastrup. Etablerandet av frizoner har prövats med framgång i bl.a. England. En frizon vid flygplatsen kan stärka hela regionens konkurrenskraft och skapa en mängd nya arbetstillfällen. Vi anser följaktligen att regeringen bör inta en positiv hållning till att inrätta en frizon vid flygplatsen och att riksdagen med bifall till motion Sk802 som sin mening bör ge regeringen detta till känna. dels under moment 12 hemställt: 12. beträffande frizon vid Sturups flygplats att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk802 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren (alla m) har dels anfört följande: Enligt vår uppfattning kan det - såsom framhävs i motion Sk734 (m) - finnas skäl som talar för ett införande av ekonomiska frizoner. De grundläggande problemen gäller emellertid hela Sverige och bör i första hand lösas genom för hela landet generella åtgärder. I avvaktan på detta kan frizoner vara ett led i arbetet mot social segregation. Frizoner kan motverka de problem som präglar hela det svenska samhället till följd av höga skatter, alltför litet utrymme för företagande och för den enskildes valfrihet samt ett undanträngt civilt samhälle. Frizoner kan dessutom motverka en destruktiv social utveckling som äger rum i vissa bostadsområden och kommundelar. Utskottet anser därför att frågan om frizoner bör utredas som ett led i ansträngningarna att bryta de nuvarande segregationstendenserna i det svenska samhället. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk734 i denna del som sin mening ge regeringen till känna. dels under moment 13 hemställt: 13. beträffande frizon i norra Botkyrka m.m. att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk734 yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län m.m. (mom. 1, 5 och 6) Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Carl Erik Hedlund och Inga Berggren (alla m) anför följande. Vi har, som framgår av reservation 4 (moment 4), yrkat avslag på regeringens förslag om regionalisering med motiv i enlighet med motion Sk826 och reservationen. Vi avstår därför från ett ställningstagande till sätesorterna samt organisationen av Skattemyndigheten i Västra Götaland.
2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) Per Rosengren (v) anför följande. Vänsterpartiet har i en avvikande mening till skatteutskottets yttrande till finansutskottet (yttr. 1997/98:SkU1y) framhävt att de ständiga larmrapporterna inom skatteförvaltningen om eftersatt granskning på grund av underbemanning har skapat en oacceptabel situation. De återkommande neddragningarna och omorganisationerna har drabbat verksamheten hårt och vi instämmer i v- motionärernas uppfattning att man i dag kan ifrågasätta om beskattningseffektiviteten är tillräckligt hög. Det anslag till skattemyndigheterna som regeringen föreslår i budget- propositionen för år 1998 innebär att skattemyndigheterna skall spara ytterligare 60 miljoner kronor och att skatteförvaltningen dessutom skall spara 25 miljoner kronor i enlighet med vad som sades i vårpropositionen. Det föreslagna anslaget för år 1998 är ca 300 miljoner kronor mindre än vad skattemyndigheterna beräknas ha använt under 1997. Visserligen fanns det 1995/96 ett anslagssparande på ca 555 miljoner kronor men dessa pengar kommer att förbrukas snabbt eftersom avvecklingen av personal är kostsam och skall skötas med ett visst socialt ansvarstagande. Också när det gäller Tullverket kan vi konstatera att resurserna inte räcker till för att lösa uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Smugglingen har ökat drastiskt sedan nedskärningarna påbörjades, och de kompensatoriska åtgärder som utlovats har ännu inte genomförts i någon nämnvärd omfattning. Vänsterpartiet accepterar inte resursbristen hos skattemyndigheterna och Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att anslagen bör uppräknas med totalt 170 miljoner kronor varav 135 miljoner kronor bör tillföras skattemyndigheterna och 35 miljoner kronor Tullverket. De anslag för år 1998 som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av Vänsterpartiet, och Vänsterpartiet har heller inte medverkat vid detta beslut. På grund av den nya budgetordningen har Vänsterpartiet dock valt att nu avstå från att yrka bifall till motion Sk841 yrkande 3 men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och yrkanden rörande anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.
3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) Michael Stjernström (kd) anför följande. Som Kristdemokraterna slår fast i motion Sk805 är ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende av grundläggande betydelse från såväl statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Det är således viktigt att Skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Detta är bakgrunden till att Kristdemokraterna i en avvikande mening till skatteutskottets yttrande till finansutskottet med anledning av budgetpropositionen (yttr. 1997/98:SkU1y) föreslog en utökning av ramen som för Skattemyndigheternas del skulle innebära en uppräkning av anslaget med 200 miljoner kronor. Vi vidhåller vår uppfattning att skatteförvaltningen behöver en anslagsförstärkning av denna storleksordning för förstärkt skattekontroll. Erfarenheterna visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka. Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med 1 200 miljoner kronor om denna uppräkning genomförs. Vi har också pekat på att tullen efter EU-inträdet har fått stora problem att stoppa smuggling av bl.a. narkotika, alkohol och vapen och att de s.k. kompensatoriska åtgärderna kräver mer tullpersonal i samverkan med polisen. Mot bakgrund härav har vi begärt resurser för ytterligare 300 tjänster inom Tullverket. För detta ändamål har vi yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av de kommande tre budgetåren. Kristdemokraterna accepterar således inte resursbristen hos skattemyndigheterna och Tullverket utan vi vidhåller vår uppfattning att anslagen bör uppräknas med totalt 300 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor bör tillföras skattemyndigheterna och 100 miljoner kronor Tullverket. De anslag för 1998 som utskottets majoritet har stannat för har således inget stöd av Kristdemokraterna och Kristdemokraterna har heller inte medverkat vid detta beslut. På grund av den nya budgetordningen har Kristdemokraterna dock valt att nu avstå från att yrka bifall till motionerna Sk805 yrkande 4 och Sk327 yrkande 33 i denna del men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och yrkanden rörande anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.
4. Hallands län (mom. 7) Karin Pilsäter (fp) anför följande. Inom Folkpartiet stöder vi tanken i motion Sk816 (fp) att skatteförvaltningen och kronofogdeverksamheten i Hallands län inte bör delas. Vi anser följaktligen att utskottets ställningstagande att länet skall hållas samman även i fortsättningen och att regeringen skall bestämma till vilken region verksamheterna skall föras innebär en klar förbättring. Vi menar att man bör avvakta resultatet av PARK:s arbete för att få underlag för en övergripande bedömning av förvaltningsmyndigheternas verksamhet och lokalisering i regionen.
5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) Karin Pilsäter (fp) anför följande. Själva tanken på ekonomiska frizoner bygger på att de skatter, avgifter och regelverk som finns hämmar tillkomsten av jobb och företag. Med enklare regler och lägre kostnader går det lättare att sälja sina produkter. För oss liberaler har det därför varit självklart att förespråka lägre skatter och avgifter och ett förenklat regelverk överallt. Men frizonstanken bygger också på att man lokalt skall skapa konkurrensfördelar genom lokalt bättre villkor för företagandet. Det kan förvisso behövas konkurrensfördelar för att kompensera alla konkurrensnackdelar i de utsatta förorterna. Jag anser en riktigare och bättre väg vara att undanröja de konkurrensnackdelar som man i dag dras med men som man faktisk med lite framsynt agerande kan undanröja. Frizoner, med lägre skatter och avgifter på företag och anställda i utsatta förorter, riskerar att bli en ursäkt för att inte ge människor där samma förutsättningar som alla andra. I stället sätts reapris på deras arbetskraft om de håller sig på hemmaplan. Detta riskerar att skapa ett samhälle med en ny kraftkälla för segregationen, utöver alla dem som redan finns. Vi liberaler vill undanröja orsakerna till segregationens negativa effekter, inte med ytterligare selektiva åtgärder som i bästa fall bara mildrar dem - på grannens bekostnad.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags- fördelning.
---------------------------------------------------------- | |Anslag | Utskottets förslag| ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- |A |Skatteförvaltningen och | | | |Tullverket | | ---------------------------------------------------------- |1 |Riksskatteverket (ram) | 356 304| ---------------------------------------------------------- |2 |Skattemyndigheterna (ram) | 4 269 581| ---------------------------------------------------------- |3 |Tullverket (ram) | 1 036 369| ---------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------- | |SUMMA | 5 662 254| ---------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Propositionens huvudsakliga innehåll..................2 Lagförslagen..........................................2 Motionerna............................................5 Utskottet.............................................9 Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län9 Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd9 Skattemyndigheternas framtida resurser.............10 En ny regionindelning för skatteförvaltningen......11 Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län12 Sätesorten för Västra Götalands län................14 Hallands län.......................................15 Tullens framtida resurser och resursanvändning.....16 ICAP-statusen på helikopterflygplatserna i Helsingborg och Malmö17 Samarbete tull polis...............................18 Punktskattepliktiga varor..........................18 Frizon vid Sturups flygplats.......................19 Frizon i norra Botkyrka m.m........................20 Hemställan.........................................20 Reservationer........................................23 1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) (fp) 23 2. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (fp)23 3. Skattemyndigheternas framtida resurser (mom. 3) (kd)24 4. En ny regionindelning för skatteförvaltningen (mom. 4) (m,c,v)24 5. Sätesorter för de nya skattemyndigheterna utom Västra Götalands län (mom. 5) (fp) 25 6. Tullens framtida resurser och resursanvändning (mom. 8) (kd)26 7. Samarbete tull polis (mom. 10) (m)..............27 8. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (m).........27 9. Punktskattepliktiga varor (mom. 11) (kd)........28 10. Frizon vid Sturups flygplats (mom. 12) (m).....29 11. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (m).....29 Särskilda yttranden..................................30 1. Lagstiftningsåtgärder med anledning av bildandet av Västra Götalands län m.m. (mom. 1, 4 och 5) (m) 30 2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) (v) 30 3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 2) (kd) 31 4. Hallands län (mom. 7) (fp)......................31 5. Frizon i norra Botkyrka m.m. (mom. 13) (fp).....32