Anslag till skolväsendet, m.m.
Betänkande 1994/95:UbU10
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU10
Anslag till skolväsendet, m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1994/95:100 bilaga 9
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1994/95 UbU10
Sammanfattning
Utskottet behandlar till att börja med ett stort antal motioner med anknytning till frågor som regeringen -- utan att framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i propositionen i det inledande avsnittet om skolväsendet. Därefter behandlar utskottet samtliga anslag i budgetpropositionen som rör skolväsendet. Sammanlagt behandlas närmare 130 motionsyrkanden.
Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen tillstyrks till alla delar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och i komvux. Detta innebär för nästa läsår 16 000 platser för ett tredje gymnasieår i gymnasieskolan, 17 000 platser i komvux för utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår, 24 000 platser för övrig gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser inom komvux. För dessa utbildningsåtgärder har sammanlagt beräknats 1 582 200 000 kr under anslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
Härutöver behandlas i huvudsak frågor om det inre arbetet i skolan, bl.a. frågor om elev- och föräldrainflytande och mobbning, utvecklingen i gymnasieskolan, t.ex. kärnämnenas omfattning på de yrkesförberedande programmen och rekryteringen till industriprogrammet. I anslutning till en aviserad vuxenutbildningsutredning behandlas bl.a. olika finansieringsfrågor inom vuxenutbildning. Sist tar utskottet upp lärarutbildning, lärarfortbildning och olika frågor kring läraryrket, t.ex. lärarcertifikat/lärarlegitimation och karriärmöjligheter för lärare.
Det finns fem reservationer vad avser olika delar av de sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan och komvux. Regeringens förslag avseende 24 000 platser för övrig gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser i komvux avstyrks av moderaterna. Enligt moderaterna bör i stället anvisas särskilda medel till platser för avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. I en annan reservation anser samma reservanter att medel bör avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av systemet med utbildningscheckar. Folkpartiet anser att de basårsplatser som är beräknade under högskolornas anslag skall överföras till komvux och således att alla basårsplatser skall anordnas av komvux. I en gemensam reservation framhåller centern och miljöpartiet att medel bör avsättas till ett ekologiskt basår. I en särskild reservation framhåller miljöpartiet att utbildningar inriktade på miljöområdet bör anordnas med medel avseende arbetslöshetsåtgärder.
Sammanlagt har 50 reservationer lämnats vad avser de frågor som behandlas i betänkandet.
Proposition 1994/95:100 bilaga 9
Statens skolverk
Regeringen har under anslaget A 1 (s. 41--43) föreslagit 1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget A 2 (s. 43--45) föreslagit 2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Regeringen har under anslaget A 3 (s. 46--47) föreslagit 3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr.
Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 4 (s. 47) föreslagit 4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.
Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48) föreslagit 5. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr.
Fortbildning m.m.
Regeringen har under anslaget A 6 (s. 48--50) föreslagit 6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.
Genomförande av skolreformer
Regeringen har under anslaget A 7 (s. 50--51) föreslagit 7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 156 277 000 kr.
Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget A 8 (s. 51--54) föreslagit 9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
Regeringen har under anslaget A 9 (s. 54--57) föreslagit 10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 644 605 000 kr.
Sameskolor
Regeringen har under anslaget A 10 (s. 57--59) föreslagit 11. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr.
Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget A 11 (s. 59--61) föreslagit 12. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr.
Statens skola för vuxna i Härnösand
Regeringen har under anslaget A 12 (s. 62--63) föreslagit 13. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Härnösand för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 380 000 kr. Statens skola för vuxna i Norrköping
Regeringen har under anslaget A 13 (s. 63--65) föreslagit 14. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Norrköping för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget A 14 (s. 65--67) föreslagit 15. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr.
Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget A 15 (s. 67--69) föreslagit 16. att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån, 17. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1995/96, 18. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
Motionerna
1994/95:Ub302 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning för fortbildning och utveckling som kompetens-/kunskapscentra inom det skogliga området.
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart och tioårig grundskola, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i motionen anförts om att mobilisera föräldrars och elevers medverkan i skolan.
1994/95:Ub305 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.
1994/95:Ub306 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det möjligt för den som har en tidigare gymnasial utbildning att komplettera denna med adekvat yrkesutbildning.
1994/95:Ub307 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att se över hur skollagens intentioner följs när det gäller arbete mot mobbning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att se över hur skolans interna rättssystem fungerar, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning om mobbning.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att översynen av lärarutbildningen m.m. bör behandla även lärarnas karriärmöjligheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lektorstjänster, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om självstyrande skolor, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolråd med beslutanderätt bör införas, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot våld och mobbning, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel studietakt och gymnasiebank inom gymnasieskolan, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fördjupat samarbete för att finna former för en gymnasiebank bör behandlas i den aviserade översynen av vuxenutbildningen, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om entreprenörsutbildning inom ramen för gymnasieskolans individuella program, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Teknikens hus i Luleå.
1994/95:Ub318 av Agne Hansson m.fl. (c, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett ekologiskt basår vid naturbruksgymnasier med inriktning mot ekologi och kretslopp.
1994/95:Ub319 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan anslår medel från anslaget A 6 för specialpedagogiska insatser.
1994/95:Ub322 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel till Teknikens hus i Luleå avsätts inom ramen för Skolverkets anslag för fortbildning av lärare.
1994/95:Ub323 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kartläggning av landets skolbiblioteksverksamhet.
1994/95:Ub326 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att utvärdera specialundervisningen i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den specialpedagogiska utbildningen.
1994/95:Ub330 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i samband med aviserad översyn av lärarutbildningen.
1994/95:Ub331 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa gymnasiekurser.
1994/95:Ub332 av Ulf Melin och Chris Heister (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av gymnasieskolans industriprogram, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler så att mindre och medelstora företag tillsammans kan driva entreprenadutbildning och friskolor på gymnasienivå inom det tekniska området.
1994/95:Ub334 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om personalutvecklingsinsatser inom det specialpedagogiska området.
1994/95:Ub335 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av forskningsanslag till Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
1994/95:Ub337 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Statens skola för vuxna i Härnösand som statligt distanscentrum.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fristående utvärderingsmyndighet och en nationell förvaltningsmyndighet på skolområdet.
1994/95:Ub340 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika vägar till läraryrket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta antagningskrav för läraryrket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk utbildning inom lärarutbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda kunskaps- och kompetenskrav för gymnasielärare i yrkesämnen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämnare könsfördelning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarfortbildning, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuell fortbildnings- och utvecklingsplan, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler karriärvägar, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande lärarcertifikat i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av åtgärder för att få fler lektorer i skolan i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning/översyn av lärarutbildningarna.
1994/95:Ub341 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att krafttag måste vidtas för att rekrytera elever till gymnasieskolans industriprogram.
1994/95:Ub344 av Marie Wilén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieskolans grund- och påbyggnadsutbildningar för vuxna.
1994/95:Ub349 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett rikstäckande program för effektiva åtgärder mot mobbning i skolan.
1994/95:Ub352 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lundsbergs skola som riksinternat.
1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den uppföljning av utvecklingen inom gymnasieskolan som pågår särskilt följer utvecklingen av hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig kraven inom kärnämnena, 2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens förslag, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att få fler ungdomar att genomgå gymnasieutbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att industriprogrammet bör byta namn till t.ex. teknikprogram, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om industriprogrammet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial nivå.
1994/95:Ub360 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt särbehandling av Teknikens Hus i Luleå vad gäller medelstilldelning.
1994/95:Ub362 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja utbildning.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utvärdera den nya kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för segregationen, 6. att riksdagen till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, till försöksverksamhet för att utveckla programvara enligt vad i motionen anförts, för budgetåret 1995/96 anvisar 10 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 116 235 000 kr, 8. att riksdagen beslutar återinföra sektorsbidraget till skolan.
1994/95:Ub366 av Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulentstöd till handikappade elever oavsett skolform.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningssystemet i grundskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagfäst rätt till inflytande för föräldrar/vårdnadshavare i skolan, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolråd och andra nya styrelseformer, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att omgående öka inslaget av informationsteknologi i lärarutbildning och fortbildning för lärare, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skolverkets tillsynsfunktion, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur formerna för elevinflytande kan utvecklas, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till ett års förlängning.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av arbetet för att utveckla en mer kursutformad gymnasieskola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att utöka elevens rättigheter till att gälla också val av kurs, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för lokala grenar, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av antalet kärnämnen och omfattningen i gymnasieskolan.
1994/95:Ub371 av Ann-Marie Fagerström och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om glasutbildningen i Orrefors och Kosta.
1994/95:Ub378 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den parlamentariska kommissionen om skolans inre arbete får i uppgift att hantera hur spridning av kunskaperna om läs- och skrivsvårigheter skall systematiseras till skolornas lärare.
1994/95:Ub382 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.
1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidareutbildning av lärare i grundskolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda utbildningsvikariat för vidareutbildning av lärare.
1994/95:Ub384 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid 6 år och förlängd 10-årig skolplikt.
1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuella hinder för föräldrainflytande inom den allmänna skolan.
1994/95:Ub388 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resursbehov vid Tomtebodaskolan och Statens institut för handikappfrågor i skolan för stöd till elever och utbildning av lärare inom den kommunala vuxenutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av finansieringen av produktionskostnader för läromedel till synskadade i kommunal vuxenutbildning.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samtliga platser på basåret skall förläggas till komvux, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om basårsutbildningen, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningskonton.
1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lämplighetsurval vid antagningen till lärarutbildningen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning på IT-området för blivande lärare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att praktikdelen i lärarutbildningen utökas och genomförs kontinuerligt under utbildningstiden, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre överensstämmelse mellan lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen när det gäller stadieindelningen på grundskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa lärarlegitimation, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta tjänster med pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att innehållet i fortbildningen av lärarna också skall inrymma rent personlighetsutvecklande inslag vid sidan av fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik och av framåtriktat utvecklingsarbete.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att utvärdera och se över lärarutbildning och fortbildning.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalificerad eftergymnasial utbildning i nya former, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande lärarutbildningen för yrkeslärare i enlighet med vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av kommunernas ansvar för kommunal vuxenutbildning, 15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i enlighet med vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningscheckar, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans inre arbete, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolornas pedagogiska frihet och ansvar, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieskolans utveckling, 24. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att öka intresset för gymnasiets N- resp. I-program i enlighet med vad som anförts i motionen, 26. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av basår i komvux.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorium för program mot mobbning vid samtliga svenska skolor, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv för kommittén som följer den pågående utvecklingen i gymnasieskolan, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och organisation av vuxenutbildning och utbildningsinsatser med anledning av den höga arbetslösheten.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 33 000 000 kr avseende 1 500 basårsplatser i komvux, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 528 000 000 kr avseende 24 000 extra platser för gymnasial komvuxutbildning, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15. Bidrag till driften av fristående skolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr avseende statsbidrag till riksinternatskolor, 4. att riksdagen beslutar att under littera A. Skolväsendet anslå 600 000 000 kr avseende platser för avancerad eftergymnasial yrkesutbildning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till ytterligare besparingar på anslaget för genomförande av skolreformer 1998.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning för lärare, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våld och mobbning i skolan.
1994/95:Sf608 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas skolplaner och Skolverkets tillsynsverksamhet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsyns- och konsulentverksamheten vid Statens institut för handikappfrågor i skolan.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbete med kultur i skolan.
1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekrytering till gymnasieskolans industriprogram och teoretiska program.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till möjligheter för flexibel skolgång och utbildningskonton för kontinuerlig kompetensutveckling i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningscheckar.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den gymnasiala och den eftergymnasiala utbildningens utformning för att förhindra arbetslöshet bland ungdomar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av ett nationellt utvecklingsprogram för gymnasieskolans individuella program.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade utbildningsprogram inom komvux.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande till att börja med ett stort antal motioner med anknytning till frågor som regeringen -- utan att framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i propositionen i det inledande avsnittet till littera A. Skolväsendet. Därefter behandlas samtliga regeringens förslag till anslag till skolväsendet.
1. Det inre arbetet i skolan m.m.
Regeringen framhåller att den svenska skolan är en skola för alla. Det är nu tid att mer konsekvent rikta blicken mot det inre arbetet i skolan och relatera innehåll både till skolans uppgifter och verksamhetens former. Hur det går för elever i skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet att göra. Det är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i ett socialt perspektiv. I propositionen aviserar regeringen att en utredning som skall följa och stimulera skolans inre arbete kommer att tillsättas. Jämsides med denna utredning avser regeringen att vidta åtgärder för att underlätta spridandet av goda och intressanta exempel på hur skolans inre arbete kan utvecklas. Några områden nämns som särskilt intressanta i denna etablering av nätverk och exempel: klassers och skolors arbete med kultur, med integrering av ämnen, med jämställdhet, med miljöfrågor och med mobbning.
Regeringen informerar om att en särskild utredare inom Utbildningsdepartementet under hösten har gjort en översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a. kartlägga existerande samverkansformer i skolan, redovisa juridiska begränsningar för samt goda exempel på hur elev- och föräldrainflytande har realiserats på olika håll. Utredaren har nyligen överlämnat sin rapport (Ds 1995:5) Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar till Utbildningsdepartementet.
Regeringen har den 9 mars 1995 fastställt direktiv för en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Uppdraget skall vara slutfört den 1 november 1997.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkandena 19 och 21 framhålls allmänt om skolans inre arbete att skolans arbetsformer behöver förnyas och utvecklas. Detta är i första hand en fråga för skolorna själva och för de lärare som undervisar. Med den decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och det ökade utrymme som de nya läroplanerna ger är motionärerna övertygade om att positiva förändringar kommer att ske. Politiker skall inte bestämma hur skolornas vardagsarbete skall utformas. Det skall som framgår av läroplanerna vara något som lärare, elever och skolledning arbetar fram. I motionen framhålls vidare att svensk skola måste ta intryck av modern forskning om inlärning och ledarskap. Monotoni måste brytas och eleverna aktiveras. Naturvetenskap och teknik måste tidigt vara en naturlig del av undervisningen. Progressivt arbete för att komma till rätta med inlärningsproblem, t.ex. dyslexi, måste stimuleras. Moderna läromedel och modern informationsteknik måste komma till användning i det dagliga arbetet i skolan.
Utskottet anser i likhet med regeringen det väsentligt att det inre arbetet i skolan nu lyfts fram och att utvecklingsarbetet men också problemen inom skolans område uppmärksammas. Skolan har under de senaste åren förändrats radikalt. Det finns inte längre något omfattande och detaljerat regelsystem som onödigtvis begränsar den lokala friheten att söka lösningar på problem i skolan och i undervisningen. Det är alltid rektor, lärare och övrig personal som i samarbete med elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att verksamheten i skolorna drivs i enlighet med de nationella mål som fastställts för verksamheten i skollag, läroplaner etc.
Av direktiven till kommittén om skolans inre arbete framgår under avsnittet Ändrade förutsättningar följande. "Den tekniska utvecklingen accelererar. Informationstekniken är på väg att radikalt förändra innehållet i mångas arbete och skapar möjligheter till kommunikation över stora avstånd. Arbetslivet har förändrats därhän att nästan alla har behov av återkommande förnyelse och fördjupning av sina kunskaper. Skolan måste arbeta på ett sätt som rustar eleverna för detta."
De förevarande motionsyrkandena anger en inriktning på utvecklingsarbetet i skolan som utskottet i stora delar kan instämma i. Som framgår av direktiven bör man kunna utgå från att kommittén kommer att beakta många av de synpunkter som motionärerna anför. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och 21.
I motion 1994/95:Ub378 (fp) begärs att utredningen om skolans inre arbete skall få i uppgift att hantera hur kunskaperna om läs- och skrivsvårigheter skall systematiseras och spridas till skolornas lärare.
Utskottet konstaterar att utredningen om skolans inre arbete enligt sina direktiv inte har som ett av sina primära arbetsområden att sprida kunskaper om läs- och skrivsvårigheter till skolornas lärare. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Statens skolverk har i uppdrag att utvärdera de samlade insatserna för att underlätta skolgången för elever med läs- och skrivsvårigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1995. Utskottet förutsätter att de som arbetar i skolan kommer att kunna ta del av de kunskaper och de erfarenheter som då har erhållits. Utskottet vill framhålla att åtgärder för att komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter är av största vikt för eleverna och därmed grundläggande för arbetet i skolorna. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub378.
Specialundervisningen tas upp i motion 1994/95:Ub326 (s) yrkande 1. Skolverket bör enligt motionären få i uppdrag att utvärdera specialundervisningen i grundskolan.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att kommuns skyldighet att ta hänsyn till elever med särskilda behov finns föreskriven i 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen och i 5 kap. grundskoleförordningen. Utskottet vill betona att situationen för elever med behov av särskilt stöd måste uppmärksammas. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat denna fråga, bl.a. i sitt betänkande 1993/94:UbU11 om utvecklingsplan för skolväsendet. I betänkandet har utskottet i likhet med regeringen framhållit att det är en viktig uppgift under den kommande treårsperioden att uppmärksamt följa frågan huruvida elever med behov av särskilt stöd får det i tillräcklig omfattning. Vidare noterades med tillfredsställelse från utskottets sida att regeringen i sammanhanget sade sig följa utvecklingen när det gäller resursfördelningen i kommunerna. Utskottet kan konstatera att regeringen tagit upp detta område i verksamhetsmålen för Statens skolverk (regl.brev för Skolväsendet 1994/95). Med det här anförda bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub326 yrkande 1.
Åtgärder mot våld och mobbning i skolan föreslås i flera motioner. I motion 1994/95:Ju809 (c) yrkandena 5 och 6 framhålls att skolan som ett led i att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet bör utarbeta sitt eget program mot mobbning och våld. Fortbildning av lärare måste innehålla moment om konflikthantering. Även i motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 12, 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 8 och 1994/95:Ub349 (mp) tas frågan upp om åtgärdsprogram i skolorna mot mobbning. I den förstnämnda motionen sägs att alla skolor bör ha ett åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en handlingsberedskap. Liknande tankegångar finns i motion 1994/95:Ub905, där det talas om obligatorium för program mot mobbning vid samtliga skolor. Enligt den sistnämnda motionen bör det finnas ett rikstäckande program mot mobbning. Varje skola skall åläggas att ha ett program mot mobbning, och resultaten skall redovisas till kommunerna. Skolverket skall sammanställa kommunrapporterna för en årlig utvärdering. Enligt motion 1994/95:Ub307 (m) yrkandena 1 och 2 finns det anledning att se över hur skollagens intentioner följs samt hur skolans interna rättssystem fungerar. I samma motion yrkande 3 framhålls att det är angeläget att utbildning om mobbning erbjuds som fortbildning.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det klart framgår av de dokument som styr skolans verksamhet, skollag, läroplaner och kursplaner, att skolan har ett ansvar för att främja förståelse för andra människor och för att motverka våld, främlingsfientlighet och rasism. Mobbning och trakasserier får inte förekomma i skolan. Skollagens 1 kap. 2 § har nyligen kompletterats med en föreskrift om att den som verkar inom skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. I de nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94), slås fast att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Inom Skolverket pågår ett arbete -- projektet Att upptäcka och åtgärda mobbning -- som syftar till att ta fram olika modeller och metoder för att kunna hantera mobbning. Frågor om mobbning tillhör också Barnombudsmannens prioriterade områden. Barnombudsmannen har nyligen av regeringen tilldelats särskilda medel för samordning och genomförande av en nationell kampanj mot mobbning.
Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har satts upp för skolan. Som utskottet inledningsvis betonat framgår det klart av de dokument som styr skolan att skolan har ett särskilt ansvar för att verka för att våld och mobbning inte skall förekomma. Utskottet finner det därför naturligt att dessa frågor behandlas i kommunernas skolplaner och förutsätter att varje skola i sin arbetsplan har ett åtgärdsprogram mot mobbning. Skolplanen är dock den enskilda kommunens eget dokument och upprättas på kommunens ansvar. Staten skall således inte föreskriva vad som skall tas upp i kommunernas skolplaner. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:307 yrkandena 1, 2 och 3, 1994/95:Ub315 yrkande 12, 1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande 8 och 1994/95:Ju809 yrkandena 5 och 6.
Elev- och föräldrainflytande i skolan behandlas i flera motioner. I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 9 och 10 tas frågan upp om inrättande av skolstyrelser/skolråd. Varje skola bör kunna ha skolstyrelse/skolråd, som kan överta vissa beslutsbefogenheter. Detta kräver förändringar i lagstiftningen, påpekas det i motionerna. Även i motionerna 1994/95:Ub368 (kds) yrkandena 5 och 6 samt 1994/95:Ub386 (s) yrkande 2 behandlas frågan om en lagfäst rätt till inflytande för föräldrar i skolan. Enligt motion 1994/95:Ub368 yrkande 11 bör det framgå av kommunens skolplan och i arbetsplanen för respektive skola hur elevinflytandet kan stärkas och utvecklas.
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet ökas. Vid behandlingen av ny läroplan för grundskolan m.m. begärde riksdagen att frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan skulle få en ordentlig belysning (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82). En översyn av elev- och föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin rapport, Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5), till departementet. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i direktiven till kommittén om skolans inre arbete angett att dessa frågor skall behandlas med förtur. Kommittén skall i den del som gäller inflytande för elever och föräldrar redovisa sina överväganden senast den 1 november 1995 (dir. 1995:19). Utskottet utgår från att regeringen därefter återkommer till riksdagen i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3, 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 och 1994/95:Ub386 yrkande 2.
Kulturen i skolan tas upp i motion 1994/95:Kr230 (c) yrkande 2. Enligt motionärerna bör skolan på ett mer aktivt sätt arbeta med kultur. Kulturen bör tas in i skolplanen där tydliga och konkreta åtgärder skall anges för kulturverksamheten i skolan.
Utskottet vill när det gäller kultur i skolan hänvisa till vad utskottet anförde vid behandlingen av förslaget till ny läroplan för grundskolan m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 33). Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att eleverna får möjlighet att ta del av skiftande kulturinslag genom att skolan har en bred samverkan med kulturinstitutioner av olika slag. Det är också viktigt att eleverna själva deltar i verksamheter som stärker deras kulturintresse. Beträffande kommunernas skolplaner vill utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört om detta kommunens dokument under avsnittet om mobbning, nämligen att det ankommer på kommunen att upprätta planen utan centrala föreskrifter om vad som skall tas upp i den. Med det anförda bör riksdagen avslå motion 1994/95:Kr230 yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub323 (s) begärs en kartläggning av skolbiblioteksverksamheten.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte med anledning av motionsledes framförda förslag utförligt behandlat frågan om skolbiblioteken (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet betonade därvid skolbibliotekens betydelse i undervisningen och utgick från att Skolverket inom ramen för sin uppföljande verksamhet och som tillsynsmyndighet bevakar och ger akt på skolbibliotekens situation. Utskottet föreslog ingen riksdagens särskilda åtgärd med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet anser att även nu förevarande yrkande bör avstyrkas.
Invandrarelevernas kunskaper i svenska behandlas i två motioner, 1994/95:Ub901 (m) yrkande 20 och 1994/95:Sf608 (m) yrkande 6. Enligt motionärerna måste åtgärder vidtas så att även elever med annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig de kunskaper som krävs för framgångsrika studier och arbete. I den först nämnda motionen förordas en analys av invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat.
Utskottet delar såväl motionärernas som regeringens uppfattning (prop. s. 28) att det är väsentligt att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas. En rad undersökningar visar ett tydligt samband mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska. Regeringen avser enligt propositionen att söka bidra till att det fruktbara idéutbyte mellan lärare och skolor med stor erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats kan utvecklas vidare och till att goda idéer och exempel sprids.
Utskottet vill för egen del instämma i vad motionärerna anför om att invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat måste analyseras och åtgärder vidgas så att även elever med ett annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig de kunskaper som krävs för framgångsrika studier och arbete. Utskottet vill i det sammanhanget peka på att effekterna av svenskundervisningen också kommer att behandlas av den av regeringen nyligen tillsatta invandrarutredningen (dir. 1994:130). Regeringen har denna dag, 23 mars, avlämnat proposition 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m. med bl.a. förslag om åtgärder i syfte att stärka invandrarnas undervisning i svenska. Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande 6.
Utskottet övergår till att behandla vissa resursfrågor.
I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 8 begärs att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Detta för att kunna garantera en likvärdig och sammanhållen skola tillgänglig för alla.
Utskottet har tidigare behandlat motionsledes framförda förslag att återinföra sektorsbidraget till skolan (senast i bet. 1993/94:UbU7 s. 37). Utskottet har för ett år sedan avstyrkt förslagen. Utskottet, som hänvisar till den anförda motiveringen, har inte funnit anledning att nu ändra sitt tidigare ställningstagande, varför även förevarande yrkande avstyrks.
Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 1 bör ett resurstilldelningssystem tillämpas i grundskolan som ger alla skolor en basresurs per elev, lika stor för alla elever, och dessutom en tilläggsresurs, som varierar med de enskilda elevernas särskilda behov av stöd och hjälp.
Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i propositionen (s. 27), nämligen att resursfördelningen skall vara behovsstyrd. Detta vill utskottet för egen del understryka och erinra om vad som föreskrivs i detta avseende i såväl 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För att kunna ge elever en likvärdig utbildning måste resursfördelningen ske utifrån elevernas behov. Utskottet noterar att regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i utvärderingssammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt hur skolans resurser fördelas. Då utskottet inte är berett att i enlighet med motionärernas förslag förorda en central reglering av hur kommunerna fördelar sina resurser utöver vad som föreskrivs i skollagen och läroplanerna avstyrker utskottet bifall till yrkandet.
Utskottet övergår till att behandla skolplikten, som tas upp i flera motioner. Enligt motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 1, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 11 samt 1994/95:Ub384 (s) bör grundskolan vara tioårig med skolplikt från sex års ålder. I motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 12 anförs att övergången mellan förskola och skola bör vara individuellt flexibel och ske successivt. En nioårig skolplikt förordas men med möjlighet att förlänga ett år för elever som önskar det och som bedöms ha behov av det.
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till. Det finns enligt utskottet inte anledning att från riksdagens sida föregripa den beredning som nu pågår inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11, 1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384.
2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m.
Regeringen framhåller i propositionen att alla ungdomar i dag har rätt att få påbörja en treårig gymnasial utbildning och alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att medverka till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. I år fullföljs gymnasiereformen. Hösten 1995 tas alla elever in i den nya gymnasieskolan. En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i gymnasieskolan (U 1994:02). Direktiven har en särskild tyngdpunkt på frågor som hänger samman med ambitionen att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig utbildning med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de tilläggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november 1994 skall kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i kärnämnen utvecklas samt hur det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén var behovet av parlamentarisk insyn i utvecklingen av kursutformningen i gymnasieskolan. Kommittén skall i detta avseende utnyttja resultatet från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har till uppgift att bidra till utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan.
Den kursutformade gymnasieskolan tas upp i motion 1994/95:Ub369 (m) yrkandena 1 och 2. Vikten av att regeringen arbetar aktivt för att avveckla regler etc. som motverkar utvecklingen av en mer kursutformad gymnasieskola framhålls i yrkande 1. I yrkande 2 framhålls hur viktigt det är att elevens rättigheter utökas till att gälla också val av kurs. I samma motion, yrkande 3, efterfrågas tydligare krav för att en utbildning skall få kallas för lokal gren. I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 22 framhålls beträffande gymnasieskolans utveckling att utrymmet för elevernas egna val i gymnasieskolan måste tas till vara och utvecklas samt att samarbetet mellan gymnasieskolor, högskolor och näringslivet måste öka.
Utskottet har ovan redovisat att en parlamentarisk kommitté, som skall följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan, har tillsatts och att kommittén nyligen fått tilläggsdirektiv (dir. 1994:128). Kommittén har bl.a. i uppdrag att följa den kursutformade gymnasieskolan. Kommittén skall dra nytta av underlag från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har i uppgift att följa utvecklingen av kursutformningen och att göra ytterligare analyser kring frågor som hänger samman med kursutformningen. Arbetsgruppen har gett ut två delrapporter. Den sista delrapporten Kursutformad gymnasieskolan för alla? (Ds 1994:139) lämnades i december 1994. I rapporten tas en del aktuella frågeställningar upp om den kursutformade gymnasieskolan, bl.a. rör det de organisatoriska problem som finns inom en kursutformad gymnasieskola, elevers rätt att genomgå kurs i en annan kommun och lokala grenar. Rapporten remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen kommer att lämna sin slutrapport år 1995. Även inom Svenska kommunförbundet pågår ett arbete kring den kursutformade gymnasieskolan.
Utskottet kan konstatera att ett omfattande arbete för närvarande är inriktat på att finna tillfredsställande lösningar på de problem som kan uppkomma vid införandet av den kursutformade gymnasieskolan. Enligt utskottets mening bör inte riksdagen föregripa det pågående utvecklingsarbetet. Riksdagen bör kunna förutsätta att de synpunkter som motionärerna för fram beaktas i detta. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1, 2 och 3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22.
En utvärdering av den nya kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för segregationen bör göras enligt motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 2. Det största problemet med kursutformningen är segregationen som enligt forskningen tenderar att öka så fort man differentierar grupper eller ger elever valfrihet att själv välja t.ex. kurs. I amerikanska "High Schools" har det visat sig att elever ofta i en valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga kunskapsnivå.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om uppföljning av den kursutformade gymnasieskolan. Utskottet vill därutöver erinra om Skolverkets uppföljnings- och utvärderingsansvar. Utskottet instämmer självfallet i syftet med yrkandet, såsom utskottet har uppfattat det, nämligen att motverka tendenser till segregation genom införandet av den nya ordningen, om sådana skulle visa sig. Något uttalande av riksdagen i ämnet finner utskottet inte påkallat, varför utskottet avstyrker yrkandet.
I flera motioner tas frågan upp om kärnämnena inom de yrkesförberedande programmen. I motion 1994/95:Ub369 (m) yrkande 6 krävs en översyn av antalet kärnämnen och omfattningen inom de yrkesförberedande programmen. I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 1 framhålls att kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan särskilt bör följa utvecklingen av hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig kraven inom kärnämnena. Det kan bli nödvändigt att skapa kurser i kärnämnen som inte ger allmän behörighet till högskolan men som gör det möjligt att möta eleverna på rätt nivå och ställa rimliga krav i förhållande till deras personliga förutsättningar. I motion 1994/95:Ub331 (fp) förordas en försöksverksamhet med alternativa kurser (lokala) i matematik, engelska och svenska, vilka inte behöver ge allmän behörighet för högskolestudier.
Utskottet vill även när det gäller frågan om kärnämnena på de yrkesförberedande programmen erinra om det uppdrag som den parlamentariska kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan har. Flera av de områden som det enligt direktiven åligger kommittén att följa knyter an till problematiken med kärnämnena på de yrkesförberedande programmen. Utskottet vill erinra om att kommittén skall följa bl.a. i vilken utsträckning målet att alla ungdomar skall få en fullständig gymnasieutbildning nås, effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna och hur undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja elevers studieresultat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 13 framförs att gymnasieskolan bl.a. skall ge en stark lust att lära, vördnad inför livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för livet på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska värden och rättvisa i ett internationellt perspektiv. Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör få tilläggsdirektiv för att utvärdera dessa aspekter.
Utskottet vill erinra om att kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina direktiv i sitt arbete bl.a. skall dra nytta av underlag från Skolverket. Kommittén skall således inte ha funktionen av en egen undersökande organisation i t.ex. utvärderingssammanhang. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets roll som utvärderande myndighet. Utskottet vill även peka på vad läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) föreskriver i de av motionärerna aktualiserade frågorna: "Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling."
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905 yrkande 13.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 3 framhålls behovet av åtgärder för att få fler ungdomar att genomgå gymnasieutbildning. En metod kan vara att arbetsplatsförlägga mer undervisning i de yrkesförberedande ämnena. I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 15 bör de positiva dragen i lärlingssystemet tas till vara. Genom samverkan med ortens näringsliv och organisationer bör man kunna organisera ett lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt program.
Utskottet vill först betona vikten av en nära samverkan mellan skolan och arbetslivet. Det finns olika former för sådan samverkan, där den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) givetvis är den viktigaste, eftersom den påverkar utbildningen för alla elever på de yrkesförberedande programmen. Minst 15 % av den totala undervisningstiden på dessa program skall arbetsplatsförläggas. Endast yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. Skolan ombesörjer anskaffningen av APU-platser. Om sådana inte kan anskaffas får utbildningen förläggas till skolan. Skolan är dock skyldig att vidta åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt åter kan arbetsplatsförläggas. Utskottet kan konstatera att det inte finns någon övre gräns för hur stor del av utbildningstiden som får arbetsplatsförläggas i de föreskrifter som finns om APU (5 kap. 9 § gymnasieförordningen). Det är därför fullt möjligt att för vissa elever arbetsplatsförlägga en betydande del av utbildningen i yrkesämnena på ett yrkesförberedande program. Utskottet har erfarit att det finns problem för skolor att skaffa APU-platser redan för den omfattning om 15 % som anges som en lägsta gräns. Utskottet förutsätter emellertid att näringslivet och offentliga arbetsgivare medverkar till att platser ställs till förfogande i tillräcklig omfattning. Utskottet avstyrker bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3.
När det gäller motion 1994/95:Ub315 yrkande 15 om lärlingsutbildning vill utskottet hänvisa till vad utskottet just har anfört. Det är således fullt möjligt att inom gymnasieskolans eller den kommunala vuxenutbildningens ram organisera program i lärlingsliknande form, dvs. med en omfattande del av utbildningstiden i yrkesämnena arbetsplatsförlagd. Enligt skollagen finns också möjlighet att anordna individuella program för elever som vill kombinera yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier i vissa ämnen i gymnasieskolan. Denna form av lärlingsutbildning infördes den 1 juli 1992. Enligt tilläggsdirektiven till kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan skall kommittén bl.a. följa hur den arbetsplatsförlagda utbildningens omfattning och kvalitet upprätthålls och hur lärlingsutbildningen utvecklas genom samverkan mellan å ena sidan kommuner och å andra sidan företag, organisationer och offentliga arbetsgivare. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion 1994/95:Ub315 yrkande 15.
Enligt motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 6 bör ytterligare ett nationellt program inrättas med speciell inriktning på företagande, t.ex. kombinationen teknik och ekonomi.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt 2 kap. 18 § gymnasieförordningen består ett specialutformat program av kurser som kan förekomma på nationella program. Genom den flexibilitet som finns inom ramen för den nya gymnasieskolan är det således fullt möjligt att kombinera kurser från olika program. Utskottet vill därutöver erinra om att det i programmålen för flera av de nationella programmen i gymnasieskolan, t.ex. hantverksprogrammet, finns angivna krav på att eleverna efter utbildningen skall ha sådana grundläggande kunskaper i företagsekonomi, marknadsföring och lagstiftning som är relevanta för branschen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 16 framhålls att man inom ramen för gymnasieskolans individuella program bör kunna finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar och lär inför ett eget företagande. Enligt motion 1994/95:A288 (kds) yrkandena 4 och 5 bör de möjligheter till flexibilitet och individuell anpassning som finns till följd av gymnasiereformen utnyttjas. Utrymme för nya former av projektinriktade utbildningar bör skapas. Regeringen bör driva ett nationellt utvecklingsarbete för gymnasieskolans individuella program.
Enligt föreskrifterna i skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella program eller specialutformade program till de ungdomar som inte har tagits in på ett nationellt program. De individuella programmen skall utgå från den enskilde elevens behov och från lokala förutsättningar. De individuella programmen syftar bl.a. till att stimulera eleven att fortsätta på ett nationellt eller specialutformat program. I skollagens 5 kap. 13 § föreskrivs att det skall finnas en studieplan för eleverna inom de individuella programmen. Studieplanen utformas tillsammans med eleven och skall innehålla uppgifter om utbildningens längd och utformning, undervisningens innehåll samt vad utbildningen syftar till. Inom Skolverket pågår under läsåret 1994/95 en utvärdering av de individuella programmen. Av den förstudie som genomförts under läsåret 1993/94 framgår att det finns ett stort utbud av individuella program, vilket motiveras med att utbildningen i så stor utsträckning som möjligt skall svara mot elevernas behov. Det finns således inom ramen för de individuella programmen stora möjligheter att anordna flexibla lösningar för de enskilda eleverna. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och 1994/95:A288 yrkandena 4 och 5.
Rekryteringen till industriprogrammet behandlas i flera motioner. I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 24 och 1994/95:N280 (s) yrkande 1 framförs att översynen av industriprogrammet bör vidgas till att omfatta även naturvetenskapsprogrammet. I motion 1994/95:Ub332 (m) yrkande 1 framförs att utgångspunkten för analysarbetet bör vara att ta reda på olika avnämares krav och önskemål beträffande t.ex. profilering, kvalitet, innehåll och samverkan med befintlig verkstadsindustri. Enligt motion 1994/95:Ub341 (fp) bör Skolverket få i uppdrag att i samarbete med industrins och arbetstagarorganisationernas organisationer medverka till att industriprogrammet får rätt inriktning för industrins behov. Skolverket bör också medverka till att informationen om industriprogrammet blir relevant. I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 5 anförs beträffande industriprogrammet att utbildningen i de yrkesförberedande ämnena i ökad utsträckning bör ske i form av företagsförlagd utbildning eller lärlingsutbildning.
Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31) angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet utgår från att det i den översyn av industriprogrammet som kommer att ske inom Utbildningsdepartementet görs en djupgående analys och att man därvid väger in synpunkter som framförs i motionerna. Det är naturligtvis viktigt att efterfråga avnämarnas krav och önskemål på utbildningen. En lika viktig del i analysen bör dock vara att undersöka om det dåliga intresset från ungdomarnas sida kan ha sin orsak i hur ungdomar uppfattar arbetsmiljö och liknande inom industrisektorn, dvs. sådana orsaker som inte skolan kan råda över. När det gäller det naturvetenskapliga programmet pågår redan ett omfattande och långsiktigt arbete inom det s.k. NOT-projektet. Skolverket och Verket för högskoleservice har ett gemensamt uppdrag att under en femårsperiod stimulera utvecklingen av och intresset för naturvetenskap och teknik. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1, 1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 24 och 1994/95:N280 yrkande 1.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 4 anförs att industriprogrammet bör byta namn till t.ex. teknikprogrammet.
Utskottet hänvisar till den i det föregående åberopade översynen av industriprogrammet. Ett eventuellt byte av namn på programmet torde kunna övervägas i det sammanhanget. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 4.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 16 begärs förslag om vidgade möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad. Utvidgningen bör avse fler ämnen och även hela program. Förslag till regler så att mindre och medelstora företag tillsammans kan driva entreprenadutbildning och fristående skolor inom det tekniska området begärs i motion 1994/95:Ub332 (m) yrkande 2.
Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning i gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning inom andra områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut på entreprenad. För sådan undervisning finns det däremot en möjlighet för regeringen att, om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet, medge entreprenaddrift. Det finns enligt utskottets mening inte skäl att ändra de föreskrifter som finns i dag om undervisning på entreprenad inom skolområdet. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2 och 1994/95:Ub901 yrkande 16.
3. Vuxenutbildning
Riksdagen har under 1993/94 års riksmöte beslutat ge regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet är befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399). Regeringen framhåller nu i propositionen att behovet av vuxenutbildning -- både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt -- och ett livslångt lärande samt förändringarna i samhället understryker vikten av att en översyn av vuxenutbildningsområdet sker. Regeringen kommer i början av år 1995 att fastställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning. Översynen skall bl.a. ge underlag för att fastställa vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning (prop. s. 32).
Finansieringsfrågor och kommunernas alltmer restriktiva hållning till olika studieönskemål och till att betala interkommunal ersättning tas upp i flera motioner.
I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 31 begärs förslag om uppbyggnad av personliga utbildningskonton för finansiering av kompetensutveckling.
Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå i den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat. Utskottet är inte berett att tillmötesgå önskemål från motionärerna om förslag från regeringen om uppbyggnad av personliga utbildningskonton. Utskottet avstyrker således motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 14 framhålls nödvändigheten av att se över reglerna för kommunernas ansvar vad gäller att erbjuda vuxna utbildning. I motion 1994/95:Ub306 (m) begärs förslag som gör det möjligt för den som har en tidigare gymnasial utbildning att komplettera denna med adekvat yrkesutbildning. I motion 1994/95:Ub362 (s) framhålls att allt fler elever får problem med sina yrkesval när den egna kommunen inte vill bekosta utbildningar i andra kommuner. Enligt motion 1994/95:Ub344 (c) bör skollagen omprövas så att det klart framgår vem som har betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen inte är huvudman. Glasutbildningen i Orrefors och Kosta tas upp i motion 1994/95:Ub371 (s). Det finns stora hinder för ungdomar som sent bestämmer sig för utbildning inom ett hantverks- eller konsthantverksyrke. Har de redan en gymnasieutbildning, är hemkommunerna ovilliga att stå för kostnaderna för ytterligare en sådan utbildning, heter det i motionen. Det är av stor vikt att alla hinder för en aktiv rekrytering undanröjs då glasutbildningen måste bedömas som en riksangelägenhet och som en nordisk angelägenhet. Möjligheterna till att ta emot nordiska elever är redan tillgodosedda genom statens försorg. Det måste enligt motionärerna skapas bättre möjligheter för svenska elever att genomgå glasutbildning efter gymnasieutbildning.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen -- bl.a. i bet. 1993/94:UbU7 -- behandlat problemen med att rekrytera till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux, när hemkommunen är ovillig att betala ersättning till den anordnande kommunen. Utskottet har därvid ansett att det är angeläget att problemen snarast får en lösning, inte bara i de presumtiva elevernas intresse utan också för att förhindra att utbildningar av riksintresse försvinner av ekonomiska skäl. Bland annat mot bakgrund härav ser utskottet med tillfredsställelse på att regeringen nu avser att göra en översyn av vuxenutbildningen. Utskottet vill dock åter peka på det angelägna i att utbildningar av riksintresse, t.ex. glasutbildningen i Orrefors och Kosta, inte försvinner av ekonomiska skäl. Utskottet vill i detta sammanhang också peka på att utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36) enligt sina direktiv bl.a. skall behandla tillträdesfrågor när det gäller påbyggnadsutbildningar inom komvux med anledning av att antagning till en utbildning i en annan kommun beror på om hemkommunen vill betala. Enligt vad utskottet har erfarit beräknas denna utredning vara klar under april 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344, 1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och 1994/95:Ub901 yrkande 14.
Enligt motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 13 och 14 bör det vara möjligt att avbryta gymnasiestudierna och inom ramen för de tre åren läsa vidare vid t.ex. komvux. De tre åren i gymnasieskolan, inte minst i de yrkesförberedande programmen, skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, studier och yrkespraktik varvas och utbildningen organiseras i moduler. Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa vidare. Ett fördjupat samarbete mellan ungdomsgymnasiet och komvux för att finna former för en "gymnasiebank" bör behandlas i den aviserade översynen av vuxenutbildningen.
Utskottet vill hänvisa till att den kursutformade gymnasieskolan som nu växer fram ger stora möjligheter till flexibla studier, när det gäller t.ex. att studera ämnen i separata kurser (etapper) och få dessa tillgodoräknade senare. Det finns också möjlighet att genomgå gymnasieskolan både på kortare och längre tid än de normala tre åren. Vidare finns, som utskottet tidigare framhållit, möjligheter att inom ramen för individuella program anordna flexibla lösningar för eleverna, t.ex. kombinationer av studier och yrkespraktik. Enligt utskottets uppfattning är syftet med yrkandena i huvudsak tillgodosett, dels genom den ordning för gymnasieskolans organisation som nu håller på att växa fram, dels genom den översyn av vuxenutbildningen som utskottet har åberopat i det föregående. Något uttalande i frågan anser utskottet sålunda inte påkallat med anledning av de förevarande yrkandena, varför de avstyrks. I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub901 (m) yrkande 10 begärs förslag till en ny form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar, som skyndsamt bör byggas upp till en omfattning av, i en första etapp, 20 000 utbildningsplatser. Det har blivit alltmer uppenbart att formerna för och regelverken kring kvalificerad eftergymnasial utbildning behöver utvecklas. En särskild utredare fick av den förra regeringen uppdraget att utreda formerna för en sådan utbildning. Arbetet pågår, men av propositionen att döma räknar regeringen inte med att snabbt komma med förslag på denna punkt. Arbetet med att åstadkomma en form av avancerad eftergymnasial utbildning som innehåller såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier bör slutföras, hävdar motionären. En stor del av dessa utbildningar bör ges formen av samverkan med företagen.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning och att denna beräknas vara klar under april 1995. Utskottet finner inte anledning att genom ett riksdagsuttalande föregripa behandlingen av utredningens förslag inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10 och 1994/95:A215 yrkande 9.
Enligt motion 1994/95:Ub302 (c) behövs stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning. Motionärerna föreslår bl.a. en ettårig påbyggnadsutbildning.
Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att frågor om påbyggnadsutbildningar utreds av den i det föregående nämnda utredningen om kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningar.
4. Översyn av lärarutbildningen m.m.
Regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket, lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan, "seminarietraditionen" kontra "universitetstraditionen" och den didaktiska forskningen (prop. s. 30). Regeringen framhåller att det är angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven bl.a. med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Inflytandet över fortbildningens innehåll ligger i dag mer än tidigare hos kommunen och skolan, som beställer fortbildning hos en utbildningsanordnare, vanligen en högskola. Översynen bör studera hur denna förändring har påverkat fortbildningens innehåll, form och utbredning. Vidare bör inom ramen för översynen överväganden om fortbildningsverksamheten kopplas till de överväganden som gäller lärarens nya roll i skolan. Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. bör enligt regeringen också diskuteras i detta sammanhang.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 11 och 1994/95:Ub340 (m) yrkande 11 framhålls bl.a. att en utredning bör tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som bör ställas på morgondagens lärare. Den snabba kunskapsutvecklingen, internationaliseringen m.m. gör att lärarrollen förändras och detta måste påverka lärarutbildningen.
Inledningsvis har utskottet redovisat att regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen. Regeringen har i propositionen bl.a. framhållit att det är angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven bl.a. med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Enligt utskottets mening torde därmed det krav på analys som framförs av motionärerna tillgodoses. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande 11.
Enligt motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 1 bör det finnas olika vägar till läraryrket. Det är av stor vikt att skolan kan tillföras ny kompetens genom förekomsten av olika vägar till läraryrket, framhålls det i motionen. En lärarutbildning i enlighet med den tidigare regeringens förslag (prop. 1991/92:75), där ämneskunskaperna kan studeras separat och kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning, är enligt motionärerna ett utmärkt exempel. Det behövs dock fler okonventionella lösningar.
Med hänvisning till den översyn av lärarutbildningen som regeringen avser att göra avstyrker utskottet yrkandet.
Åtgärder för att söka nå en jämnare könsfördelning inom läraryrket föreslås i motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 5. Läraryrket och därmed lärarutbildningen måste bli attraktivt också för manliga studenter.
Utskottet kan av den redovisning som regeringen lämnat i propositionen konstatera att rekryteringen till lärarutbildningen kommer att tas upp i översynen av lärarutbildningen. Utskottet utgår från att frågan om könsfördelningen inom lärarutbildningen kommer att belysas i det sammanhanget. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet. Regeringen ställer upp som mål en jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen. Särskilt bör jämställdhetsarbetet intensifieras vad gäller lärarutbildningarna, heter det i propositionen.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet.
I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 2 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 1, framförs behovet av någon form av lämplighetstest i samband med antagning till lärarutbildning.
Som utskottet nämnt ovan kommer enligt propositionen rekryteringsfrågor till lärarutbildning att tas upp i översynen av lärarutbildningen. Utskottet utgår från att antagningsvillkor kommer att diskuteras i det sammanhanget. Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att avråda eller avskilja studerande från vissa utbildningar tidigare behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16 s. 12 f.). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1.
Teknisk utbildning och utbildning inom informationsteknik (IT) i lärarutbildning tas upp i flera motioner. I motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 3 framhålls att alla lärare behöver en god teknisk allmänbildning. I motionerna 1994/95:Ub368 (kds) yrkandena 8 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 2 framhålls behovet av IT-utbildning för lärare. Även i motion 1994/95:Ub383 (c) yrkandena 1 och 2 framhålls att datatekniken och informationstekniken måste bli en naturlig del i undervisningen. En ökad vidareutbildning av lärare krävs och i motionen pekas på att systemet med utbildningsvikariat kan användas för detta.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i lärarutbildning och lärarfortbildning. Utskottet utgår från att dessa frågor kommer att vara en viktig del i översynen av lärarutbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 2.
Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkandena 3 och 4 bör praktikdelen i lärarutbildningen utökas och genomföras kontinuerligt under utbildningstiden. Vidare bör det enligt motionen vara bättre överensstämmelse mellan lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen när det gäller stadieindelningen på grundskolan.
Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen eller närmare bestämma innehållet i desamma. Såväl riksdag som regering måste kunna utgå från att ansvariga myndigheter ser till att utbildningen svarar mot de krav och de mål för skolans verksamhet som statsmakterna ställt upp. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4.
I motion 1994/95:Ub326 (s) yrkande 2 anförs att det i översynen av lärarutbildningen bör riktas särskild uppmärksamhet på den specialpedagogiska utbildningen.
Utskottet vill vad avser den specialpedagogiska utbildningen hänvisa till den aviserade översynen av lärarutbildningen. Utskottet utgår därvid från att den aktuella frågan kommer att belysas av utredningen. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:Ub326 yrkande 2.
Flera motioner tar upp frågor om lärarnas fortbildning. Lärarnas fort- och vidareutbildning bör vara en viktig del i översynen av lärarutbildningen enligt motion 1994/95:Ub330 (fp). En utredning med uppdrag att utvärdera och se över lärarutbildning och fortbildning begärs i motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 17. I motion 1994/95:Ub340 (m) yrkandena 6 och 7 framhålls att fortbildningen skall ingå som en del av den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. En individuell utvecklingsplan som redovisar lärarens fortbildningsbehov skall upprättas årligen för varje lärare. Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 7 skall innehållet i fortbildningen av lärare också inrymma rent personlighetsutvecklande inslag.
I den aviserade översynen av lärarutbildningen kommer enligt vad regeringen redovisat i propositionen fortbildningsfrågor och frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att vidareutbilda sig att tas upp. Utskottet utgår från att en rad av de frågor som motionärerna berört därvid kommer att beaktas. I sammanhanget vill utskottet peka på att flera av de i motionerna aktualiserade tankegångarna tas upp bland förslagen i betänkandet Höj Ribban! (SOU 1994:101), vilka nu bereds vidare inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker mot den nu beskrivna bakgrunden motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17.
I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 5, begärs att lärarcertifikat/lärarlegitimation införs. Enligt den först nämnda motionen bör lärarcertifikatet tidsbegränsas, förslagsvis till fem år, och medföra en skyldighet för skolan att se till att läraren får fortbildning enligt den individuella utvecklingsplan som uppgjorts. Enligt motionen från kds bör erfarna lärare tjänstgöra som handledare åt nyutbildade lärare under deras första tjänstgöringsår. Detta kan sedan enligt motionärerna leda fram till lärarlegitimation.
Utskottet erinrar om att principer för lärarcertifikat behandlades i samband med propositionen om lärarutbildning (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). I propositionen redovisades huvuddragen i ett system med lärarcertifikat. Utskottet förutsatte att riksdagen kommer att få ta ställning till ett förslag efter det att ärendet beretts ytterligare av regeringen. Regeringen har inte återkommit med förslag i denna fråga. Utskottet vill även i det här sammanhanget erinra om förslagen i betänkandet Höj Ribban!, vilka för närvarande bereds inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrks de båda förevarande yrkandena.
Lärarnas karriärmöjligheter tas upp i tre motioner. I motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 8 framhålls att det är angeläget att fler karriärvägar skapas och att framstående lärare är kvar som lärare. Duktiga lärare kan leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 1 begärs att översynen av lärarutbildningen även bör behandla lärarnas karriärmöjligheter. Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 6 bör det inrättas tjänster med pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar.
Frågan om lärarnas karriärmöjligheter berördes i propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Regeringen påpekade i propositionen att lärarnas karriärmöjligheter inom skolområdet är starkt begränsade. Regeringen framhöll att det är viktigt att kommunerna erbjuder möjligheter till karriär och kompetensutveckling. Utskottet delar denna uppfattning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1, 1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6.
I motionerna 1994/95:Ub340 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 2 tas frågan upp om fler tjänster för forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt den först nämnda motionen bör regeringen i samarbete med Svenska Kommunförbundet utreda orsakerna till att kommunerna respektive skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få fler forskarutbildade lärare och redovisa resultatet av en sådan utredning för riksdagen. Enligt den senare motionen bör en målsättning vara att fler lektorstjänster skall kunna nyinrättas. Lärare bör uppmuntras till vidareutbildning och forskarstudier.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om fler forskarutbildade lärare, lektorer, i skolan. Det skedde bl.a. genom ett tillkännagivande till regeringen i december 1990 (bet. 1990/91:UbU4 s. 24 f., rskr. 76), till vilket utskottet återkom våren 1991 (bet. 1990/91:UbU16 s. 61 f., rskr. 356). Utskottet har vidare förutsatt att frågan om gymnasieutbildningens forskningsanknytning ingår i den statliga uppföljningen och utvärderingen av skolverksamheten. Våren 1992 hänvisade utskottet till sina tidigare ställningstaganden rörande vikten av lektorstjänsterna (bet. 1991/92:UbU20 s. 35). Riksdagen har, efter förslag från regeringen (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93), infört ett tillägg i skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting åläggs att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning använda lärare som har forskarutbildning. Denna ändring i skollagen trädde i kraft den 1 juli 1994. Skolverket skall enligt föreskrifterna i regleringsbrev för innevarande år följa effekterna av skollagens föreskrift om forskarutbildade lärare för undervisningen. En första redovisning skall lämnas till regeringen senast den 1 maj 1996. Utskottet utgår från att regeringen därefter informerar riksdagen i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 12 och 1994/95:Ub340 (m) yrkande 4 begärs förslag från regeringen om höjda kunskaps- och kompetenskrav för lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan. En allmän översyn av lärarutbildningarna är nödvändig. När det gäller lärarna i yrkesämnen finns redan ett underlag som gör det möjligt att ta ett skyndsamt initiativ, Höj ribban! (SOU 1994:101).
Regeringen har i propositionen meddelat att betänkandet Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101) har remissbehandlats och att betänkandet för närvarande bereds i Utbildningsdepartementet. Utskottet finner inte anledning att föregripa den beredning som pågår inom regeringskansliet och avstyrker med hänvisning härtill motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12.
Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag till anslag under littera A, jämte motioner.
5. Statens skolverk
Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga specialskolorna, vilka lyder under Statens institut för handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av författningar eller särskilda bestämmelser.
Skolverkets uppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha tillsyn över skolan.
Enligt motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub906 (m) yrkande 17 bör riksdagen göra ett tillkännagivande till regeringen om översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet. Det borde inom skolområdet finnas en nationell förvaltningsmyndighet och en fristående utvärderingsmyndighet. Skolverket borde enligt motionärerna ta över det ansvar som i dag ligger på Statens institut för handikappfrågor i skolan. Den nuvarande uppdelningen på de två myndigheterna är omotiverad. En sammanslagning skulle möjliggöra en effektivisering samtidigt som den vore en naturlig konsekvens av den integrering av handikappade elever som eftersträvas. Den statliga tillsynen och utvärderingen bör frigöras från den centrala myndigheten och samlas i en fristående utvärderingsmyndighet.
Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och departementet (s. 43). Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och den nya myndighetsstrukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv. Mot bakgrund av pågående översynsarbete anser utskottet att motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 bör avslås.
I flera motioner tas Skolverkets roll som tillsynsmyndighet upp. I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 6 framhålls vikten av att kommunernas skolplaner anger tydliga mål som går att utvärdera vad gäller funktionshindrade elevers situation samt att en budget kopplas till de olika åtgärderna. Ett viktigt led i det sammanhanget är att tillsynen fungerar. I motionen framhålls att det är viktigt att regeringen aktivt följer hur tillsynen i skolan fungerar. Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 9 bör Skolverkets tillsynsfunktion utvecklas så att mer tid kan satsas på besök från undervisningsrådens sida även i de kommunala skolorna. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 10 hänvisas till Riksdagens revisorers granskning av tillsynen i skolan (1993/94:RR11). Enligt motionärerna måste bristerna omedelbart åtgärdas och Skolverket få ett mycket tydligt uppdrag med plikt att redovisa resultaten av vidtagna åtgärder direkt till riksdagen. I yrkande 11 i samma motion förordas en breddning av tillsynen i skolan till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård.
Regeringen behandlar i propositionen Skolverkets roll som tillsynsmyndighet. Regeringen konstaterar bl.a. att Skolverket varit föremål för två utvärderingar. Dels har RRV gjort en effektivitetsgranskning av Skolverket, dels har Riksdagens revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan och lämnat förslag till riksdagen med anledning av denna granskning. Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag om ett tillkännagivande om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan (bet. 1994/95:UbU1).
Utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att Skolverkets tillsynsverksamhet under budgetåret 1993/94 ökat i omfattning från 1,1 % till 3,2 % och att den enligt 1994/95 års verksamhetsplan kommer att öka till 4,3 %. Utskottet kan också konstatera att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Detta bör resultera i att en större andel av Skolverkets resurser än tidigare kommer att användas för tillsyn. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9, 1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 och 1994/95:So294 yrkande 6.
När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag till Skolverket nästa budgetår på 364 409 000 kr. Utskottet anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.
6. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna. SIH:s uppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan.
Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med synskada, elever med flerhandikapp i särskolan samt dövblinda vuxna.
I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 7 framhålls att det inom SIH måste skapas en ändamålsenlig organisation med en väl fungerande konsulentverksamhet inte minst för de flerhandikappade eleverna, så att alla elever får en lämplig skolmiljö och en god skolundervisning. I motion 1994/95:Ub366 (s) framhålls att SIH:s konsulentorganisation i sin helhet borde ställas till alla funktionshindrade elevers förfogande oavsett skolform. Konsulentstödet till flerhandikappade elever i särskolan har byggts upp av landstingen. Vid en kommunalisering av särskolan har det enligt motionären befarats att en uppsplittring av handikappkonsulenterna på kommunerna kommer att innebära en uttunning av kompetensen och en försvagning av hjälpen till eleverna. Farhågorna rörande handikappkonsulenterna har, sägs det i motionen, redan visat sig befogade. Tidigare statsbidrag till landstingens handikappkonsulenter i särskolan borde överföras till SIH. I motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 1 tas frågor upp om resursbehov vid Tomtebodaskolan och SIH för stöd till elever och utbildning av lärare inom den kommunala vuxenutbildningen. Tomtebodaskolans resurscenter har inget ansvar för utbildning av synskadade inom den kommunala vuxenutbildningen eller för utbildning riktad till dess lärare. SIH:s konsulenter har inte resurser vare sig för att ge eleverna inom den kommunala vuxenutbildningen det stöd de ofta behöver eller för att utbilda dess lärare, framhåller motionärerna.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan. Frågan har bl.a. tagits upp i samband med propositionen om särskolans kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och UbU28) och vid behandlingen av förra årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). I sistnämnda betänkande framhöll utskottet att det är mycket viktigt att de flerhandikappade elevernas situation inte försämras i samband med att kommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan. Vidare delade utskottet den uppfattning som regeringen uttryckte i propositionen, att SIH skall utgöra ett komplement till och inte en ersättning för det stöd som skolhuvudmannen skall erbjuda. En överföring av medel från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag bör därför inte ske. Vidare pekade utskottet på att de ökade medel -- 6,6 miljoner kronor -- som det budgetåret tillfördes SIH skulle kunna ge utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för de flerhandikappade eleverna i särskolan.
SIH erhöll således föregående budgetår en förhållandevis betydande ökning av sitt anslag för en förstärkning av den specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill också framhålla att ansvaret för att fördela resurserna mellan de olika grupperna med behov av stöd ligger hos SIH. Det är naturligtvis av stor betydelse att SIH använder konsulentorganisationen flexibelt och vid behov gör nödvändiga omprioriteringar. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den översyn som pågår inom Utbildningsdepartementet av myndighetsorganisationen på skolområdet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub366 och 1994/95:So294 yrkande 7.
När det gäller motionen om resursbehov vid Tomtebodaskolans resurscenter och SIH till elever och lärare inom komvux vill utskottet först erinra om att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) har ett särskilt ansvar för elever med funktionshinder. SIH:s fältorganisation för pedagogisk stödverksamhet avser det offentliga skolväsendet, dvs. även det offentliga skolväsendet för vuxna. Fältorganisationen består av konsulenter för olika åldersgrupper och olika slag av handikapp. Såvitt avser vuxna finns särskilda tjänster för vuxna dövblinda. Inga andra konsulenter vid SIH är särskilt inriktade på vuxenutbildning. De övriga konsulenternas antal är dimensionerat utifrån behovet i grundskolan och gymnasieskolan. SIH:s fältorganisation tas också till helt övervägande delen i anspråk för grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Utskottet har erfarit att SIH:s konsulenter i mån av efterfrågan och tid även stöder och hjälper elever och lärare inom komvux. Även Tomtebodaskolans resurscenter är dimensionerat utifrån barns och ungdomars behov. Utskottet har i det föregående behandlat två motioner, i vilka behovet av konsulentstöd till elever inom ungdomsskolan framhållits. Utskottet är inte berett att på bekostnad av ett minskat stöd till barn och ungdomar generellt utvidga skyldigheterna för Tomtebodaskolans resurscenter och SIH. Utskottet vill dock hänvisa till att regeringen avser att tillsätta en vuxenutbildningsutredning. Utskottet utgår från att funktionshindrade vuxnas behov av utbildning och stöd i samband med utbildning berörs i det sammanhanget.
Mot bakgrund av de nu beskrivna förhållandena avstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:Ub388 yrkande 1.
Utskottet föreslår beträffande anslagsbeloppet under förevarande anslag att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.
7. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Ur detta anslag betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.
I motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 2 framhålls behovet av en översyn av finansieringen av produktionskostnader för läromedel till synskadade i kommunal vuxenutbildning. För synskadade är den kommunala vuxenutbildningen en mycket viktig utbildningsform. Eftersom det bl.a. tar längre tid att tillgodogöra sig litteratur på punktskrift eller kassett, kan det vara svårt att hänga med i den studietakt som råder i gymnasieskolan, anför motionären. Den kommunala vuxenutbildningen är därför ett alternativ för att komplettera de ämnen som inte hanns med i gymnasiet. För synskadade elever inom grundskolan och gymnasieskolan betalar kommunen samma pris per bok i punktskrift eller på kassett som för motsvarande bok i vanlig skrift. Resterande kostnad står staten för. Att producera en punktskriftsbok kostar ca 24 000 kr, uppges det i motionen.
Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts under avsnitt 6. Statens institut för handikappfrågor i skolan vid behandlingen av yrkande 1 i motionen. Utskottet utgår från att frågor om funktionshindrade vuxnas tillgång till vuxenutbildning och stöd i olika former i samband med genomgång av utbildning berörs i den utredning om vuxenutbildning som regeringen avser att tillsätta under våren 1995. Utbildningsutskottet har i yttrande (1994/95:UbU1y) till socialutskottet nyligen behandlat utbildningsstödet för vuxna funktionshindrade. Utskottet har vad gäller läromedelsfrågor anfört följande: "Till skillnad från vad som gäller för grundskolan och gymnasieskolan är kommunen inte skyldig att hålla eleverna i komvux med läromedel, skrivmateriel, verktyg och liknande. Kommunen kan enligt 11 kap. 5 § skollagen (1985:1100) besluta att sådana hjälpmedel skall bekostas av eleverna själva."
Vad gäller läromedel till synskadade anförde utskottet följande: "SIH läromedel i Solna översätter efter beställning från kommunerna tryckta läromedel till punktskrift eller kassettboksform. Enheten prioriterar gravt synskadade elever i grundskolan och gymnasieskolan. Budgetåret 1992/93 mottog enheten beställningar på punktskriftsöversättningar för 11 elever i komvux. Budgetåret 1993/94 var motsvarande antal högre, nämligen 14 elever, medan antalet översättningar och därmed kostnaden var påtagligt lägre än föregående år. Enligt uppgift från SIH är förutsättningen för att en elev i komvux skall få all litteratur han eller hon behöver på punktskrift i de flesta fall att han eller hon får utbildningsbidrag från länsarbetsnämnden, vilket även finansierar framställningen av punktskriftsböcker. Det händer att kommuner i andra fall av ekonomiska skäl begränsar antalet läromedel som översätts till punktskrift, vilket då sker på kommunens bekostnad. Att eleven själv bekostar översättningen förekommer enligt SIH inte. Under 1993/94 framställde enheten också kassettböcker för 15 elever i komvux. SIH läromedel i Solna framställer punktskriftsböcker och kassettböcker på beställning även från folkhögskolor och AMU-enheter."
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:Ub388 yrkande 2.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens beräkning av anslaget och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr.
8. Stöd för utveckling av skolväsendet
Ur anslaget bekostas sådana centrala insatser för utvecklingen av skolan, inklusive bl.a. produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Från anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för bl.a. utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, för insatser för skolans internationalisering samt bidrag till vissa organisationer och för internationella projekt.
Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.
I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 6 föreslås att riksdagen till förevarande anslag anvisar 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag för försöksverksamhet för att utveckla programvara. I syfte att stimulera elevernas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik bör enligt motionärerna medel anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen med hjälp av multi-mediatekniken.
Som utskottet redan har redovisat skall anslaget användas till sådana centrala utvecklingsinsatser, inklusive produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Det ankommer således på Skolverket att bedöma vilka insatser som är strategiska ur ett nationellt perspektiv. Utskottet är inte berett att mot bakgrund av det statsfinansiella läget föreslå riksdagen att anslå ytterligare medel utöver regeringens förslag. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 och i enlighet med regeringens förslag till anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet anvisa ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.
9. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed. Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten.
Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).
Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till Forskning inom skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr.
I motion 1994/95:Ub335 (s) anförs att forskningsmedel bör överföras till Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Enligt motionärerna har forskningsinsatserna inom det specialpedagogiska området under senare år blivit kraftigt eftersatta. SIH är företrätt i Skolverkets forskningsberedning. Skolverkets bedömningar om angelägna forskningsprojekt är dock annorlunda än de behov som speglas hos SIH, varför SIH bör erhålla egna forskningsmedel.
SIH har i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96 berört forskningsfrågorna. SIH framhåller bl.a. att det är angeläget att forskning med inriktning på handikapp kommer till stånd men saknar egna medel för att kunna stimulera den. SIH anför följande: "De medel som finns ingår i Skolverkets anslag för forskning inom utbildningsområdet. Enligt överenskommelse skall minst 10 procent av dessa medel ägnas handikappforskningen. Så har ännu inte skett. Orsaken är dock inte att Skolverket inte vill följa överenskommelsen. Tvärtom. Skälen är främst att det är svårt att finna projekt som håller tillräckligt hög forskningsstandard." Vidare framgår att SIH tillsammans med Skolverket avser att anordna ett seminarium kring behovet av forskning och utvecklingsarbete med tyngdpunkt i utbildning gällande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en översyn pågår inom Utbildningsdepartementet av myndighetsorganisationen på skolområdet.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet att riksdagen till Forskning inom skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr. Motion 1994/95:Ub335 bör sålunda avslås.
10. Fortbildning m.m.
Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Skolverket beslutar om. Från anslaget lämnas vidare bidrag till lärarstipendier och medel för produktion av utbildningsprogram för fortbildning.
I tre motioner tas medelstilldelningen till Teknikens hus i Luleå upp. I samtliga motioner, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 17, 1994/95:Ub322 (m) och 1994/95:Ub360 (s), förordas att Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och erhålla öronmärkta medel ur förevarande anslag till sin verksamhet.
Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet delar regeringens bedömning att verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är viktig och värdefull, men anser i likhet med regeringen att medlen fortsättningsvis bör ingå i de medel som disponeras av Skolverket för fortbildningsverksamhet. Utskottet avstyrker således motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17, 1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360.
Regeringen framhåller att det ankommer på Skolverket att genom fortbildning stödja skolans utveckling i riktning mot de nationella mål som staten lagt fast i skollag, läroplaner och kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat och planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt. I utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse 1993/94:183) betonades att en förutsättning för statens engagemang är att fortbildningen ses som en del i den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Av statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19,5 miljoner kronor, vilket innebär att merparten av de särskilda medel som avsatts för ledarskapsutveckling dras in. Regeringen föreslår att riksdagen till Fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.
I två motioner, 1994/95:Ub319 (c) och 1994/95:Ub334 (s), framförs att Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) bör tillföras egna medel från förevarande anslag för att anordna personalutveckling för skolans personal inom det specialpedagogiska område där SIH verkar. I den först nämnda motionen har ifrågavarande anslagsbehov beräknats till ca 1 miljon kronor.
Utskottet anser det angeläget att de statliga medlen för fortbildning inom skolområdet är samlade under ett anslag. Det är viktigt med en enhetlig syn från statens sida när det gäller prioriteringar av angelägna fortbildningsbehov. Utskottet utgår från att de båda myndigheterna samarbetar, t.ex. när det gäller vilka områden som skall prioriteras inom den tillgängliga ramen för nationella fortbildningsmedel. Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till den översyn som pågår inom Utbildningsdepartementet av myndighetsstrukturen på skolområdet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till anslagsbelopp, med avslag på motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334, till Fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.
11. Genomförande av skolreformer
Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Statens skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver finns medel till regeringens disposition. Anslaget skall vidare användas för insatser i samband med införandet av den nya gymnasieskolan.
Regeringen framhåller att arbetet med att informera om de nya läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under innevarande budgetår och till viss del beräknas fortsätta även nästa budgetår. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och till den information och fortbildning som redan skett samt till att de nya programmen i gymnasieskolan till stor del är under införande föreslår regeringen en viss minskning av anslaget. Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt, till Genomförande av skolreformer anvisar ett reservationsanslag på 156 277 000 kr.
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 18 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare besparingar kan göras på anslaget budgetåret 1998. Motionärerna framhåller att arbetet med att informera om de nya läroplanerna m.m. pågår under 1994/95. Därefter beräknas större delen av implementeringen vara genomförd. Anslaget kan minskas med ytterligare 10 miljoner kronor år 1998.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att föregripa den budgetberedning som regeringskansliet kommer att göra inför år 1998. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:Ub906 yrkande 18.
12. Särskilda insatser på skolområdet
Ur anslaget betalas kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av regional art som kommunerna gör för elever med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan eller gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade. Ur anslaget bekostas också statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever.
Regeringen har under detta anslag föreslagit en ändring av bestämmelserna i skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskolan. Regeringen har också lagt fram förslag till andra ändringar i skollagen i inledningen till littera A. Bl.a. har förslag lagts fram om ändring i gymnasieskolans timplaner. Under detta anslag har regeringen samlat samtliga förslag till ändringar i skollagen och föreslagit att riksdagen skall anta ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100). Utskottet har behandlat förslaget till skollagsändringar i sitt betänkande 1994/95:UbU9.
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 2 delvis hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag att minska den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan och till anslaget Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottet har som nämnts ovan redan behandlat regeringens förslag till skollagsändringar (bet. 1994/95:UbU9). Utskottet har därvid delvis behandlat motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 och avstyrkt bifall till den. Utskottet avstyrker motionen även i nu förevarande del. Utskottet vill därutöver framhålla att regeringen i budgetpropositionen redovisat de förändringar som förslagen på skolområdet medför, när det gäller den statliga ersättningen till kommunerna under budgetperioden. En minskning av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan har kostnadsberäknats till 62 miljoner kronor I propositionen har angivits att de tekniska frågorna behandlas av Finansdepartementet, som avser att återkomma till dessa vid senare tillfälle. Utskottet har inhämtat att förändringarna avseende det kommunala utjämningsbidraget kommer att behandlas i kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår riksdagen att, med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 delvis, till Särskilda insatser på skolområdet anvisa 358 003 000 kr.
13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar, bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till annan utbildningsform samt bidrag till kostnader för IB-utbildning, m.m.
Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt statsbidrag till kommuner och landsting för särskilda utbildningsinsatser i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).
Regeringen konstaterar att verksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar ha avsedd effekt. Den fortsatt höga arbetslösheten bland ungdomar är särskilt allvarlig. Omvandlingen av gymnasieskolan till att genomgående omfatta treåriga program är snart genomförd. Innevarande läsår kommer emellertid ett antal elever att lämna gymnasieskolan från tvååriga linjer. Det är lika viktigt, anför regeringen, för denna årskull som för tidigare årskullar att få den fördjupning och breddning som ett tredje gymnasieår ger. Det finns också många något äldre ungdomar som inte gått ett tredje gymnasieår. För deras del finns det enligt regeringen anledning att erbjuda ett tredje år anordnat inom komvux. Vad beträffar övrig komvuxutbildning bör enligt regeringen som hittills språk, svenska såväl som främmande språk, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriteras. Den ökning av komvux som genomfördes inför vårterminen bör också fullföljas.
För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade personer finns inom högskolan det s.k. basåret som ger behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i högskolan. Hittillsvarande satsning inom högskolan bör behållas, enligt regeringen, men en utvidgning av verksamheten med basår bör förläggas till komvux, så att den geografiska spridningen kan förbättras.
Regeringen har beräknat medel under detta anslag för dels 16 000 platser för ett tredje gymnasieår i gymnasieskolan, dels 17 000 platser inom komvux för utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår och 24 000 platser för övrig gymnasial komvux och dels slutligen 1 500 basårsplatser inom komvux. Sammanlagt har regeringen under anslaget beräknat 1 582 200 000 kr för dessa utbildningsåtgärder. För att uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra omfördelningar mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom komvux, framhåller regeringen.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 delvis och yrkande 26 och 1994/95:Ub906 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks regeringens förslag vad avser 1 500 basårsplatser inom komvux och 24 000 extra platser för gymnasial komvuxutbildning. I den sist nämnda motionen har därvid beräknats ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag på sammanlagt 561 miljoner kronor. I den först nämnda motionen framhålls att komvux är ett bra utbildningsalternativ för många. Syftet med nya platser är att de skall tillkomma utöver det ordinarie komvuxutbudet, inte att de skall underlätta en minskning av kommunens åtagande. Vad gäller basårsplatserna framhåller motionärerna att det är tveksamt att lägga ansvaret för basåret på två huvudmän. Komvux kan inte heller erbjuda den garanterade plats vid högskolan som basåret hittills givit. Vad gäller den geografiska spridningen framhålls att högskolorna redan kan köpa basårsutbildning från olika håll. I motion 1994/95:Ub906 yrkande 4 föreslås att riksdagen skall besluta att under littera A anslå 600 miljoner kronor till platser för kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att utbildningsåtgärder används i så stor omfattning som det är möjligt för att bekämpa arbetslösheten. Särskilt viktigt är det naturligtvis att i detta läge använda utbildningsåtgärder för att ge ungdomar en möjlighet till kompetenshöjning. När det gäller de av regeringen föreslagna 24 000 extra platserna i komvux vill utskottet understryka det grundansvar kommunerna har för att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Utskottet vill i likhet med regeringen och motionärerna markera att de statliga bidragen skall användas för utbildningsplatser utöver det ordinarie utbudet inom komvux.
Beträffande regeringens förslag att även förlägga s.k. basårsplatser inom komvux delar utskottet regeringens bedömning att utökningen av dessa platser med 1 500 bör kunna göras inom komvux. Därigenom kan som regeringen framhåller en bättre geografisk spridning åstadkommas. Utskottet finner det angeläget att framhålla att basårsutbildning oberoende av om den anordnas av högskolan eller komvux skall ges samma innehåll och samma behörighet till naturvetenskapliga/tekniska studier. Utskottet förutsätter att en nära samverkan mellan komvux och universiteten och högskolorna etableras vad gäller denna utbildning. Utskottet utgår därvid från att möjligheterna övervägs att erbjuda eleverna som genomgår utbildningen i den kommunala vuxenutbildningens regi garanti till en plats vid högskoleutbildning, motsvarande den ordning som tillämpas vid universitet och högskolor.
Utskottet vill när det gäller förslaget i motion 1994/95:Ub906 yrkande 4 att anslå 600 miljoner kronor till kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning framhålla att utredningen som har att se över frågan om ifrågavarande utbildning kommer att lämna sina förslag till Utbildningsdepartementet först under april 1995. Utskottet finner det rimligt att regeringskansliet i sedvanlig ordning ges möjlighet att först bereda frågan, innan riksdagen tar ställning i frågan.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen, med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26 samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4, anvisar det av regeringen begärda beloppet till förslagsanslaget Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. på 1 644 605 000 kr.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkandena 12 och 14 anförs att samtliga platser på basåret bör förläggas till komvux och således att basårsplatserna vid högskolan bör flyttas till komvux. All basårsutbildning bör genomföras inom komvux, eftersom den är en komplettering av gymnasieutbildningen. I motionen framhålls också att garantin att få en plats vid tekniska högskolan för dem som genomfört basåret bör finnas kvar.
Utskottet vill hänvisa till vad utskottet i det föregående har anfört om basårsplatserna och nära samverkan mellan komvux och universitet och högskolor. Enligt utskottets mening kan det ur elevernas synvinkel vara en fördel att utbildningen erbjuds av två olika anordnare. Tillgängligheten blir större och därmed möjligheterna för eleverna att genomföra sådan utbildning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub624 yrkandena 12 och 14.
I motion 1994/95:Ub318 (c, s) anförs att ett ekologiskt basår med inriktning mot ekologi och kretslopp bör inrättas vid naturbruksgymnasier. Ett sådant basår skall enligt motionärerna leda till vidare studier i högskolan eller ge yrkesutbildning. Av de i propositionen föreslagna basårsplatserna bör 200 avsättas för ett ekologiskt basår.
Utskottet anser det väsentligt att andelen högskolestuderande ökas inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Den basårsutbildning som finns inom högskolan och som i propositionen föreslås kunna anordnas även inom komvux syftar till att ge behörighet för sådana studier. Utskottet är inte berett att tillmötesgå motionärerna och avsätta basårsplatser för ett ekologiskt basår. Utskottet avstyrker således motion 1994/95:Ub318.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 17 och 1994/95:A215 (m) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att medel bör anslås till utbildningscheckar. Utbildningscheck kan utnyttjas av den enskilde för köp av utbildning hos den utbildningsanordnare denne har störst förtroende för. Flera utbildningsanordnare får härigenom också möjlighet att konkurrera om att erbjuda goda utbildningar.
Enligt 11 kap. 6 § skollagen kan kommuner och landsting uppdra åt andra att anordna komvux. Utskottet konstaterar att det redan finns möjlighet att för utbildning inom komvux lägga ut undervisning på andra anordnare. Detta görs också i många kommuner. Utskottet vill erinra om att medel för utbildningscheckar är anvisade under innevarande budgetår. Enligt vad utskottet erfarit har medlen inte utnyttjats fullt ut. Skolverket har innevarande budgetår kunnat omfördela medel från utbildningscheckar till komvux. Utskottet avstyrker motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande 13.
Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 34 bör en stor del av utbildningsinsatserna med anledning av den höga arbetslösheten inriktas på miljöfrågor, miljöteknik, ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion etc.
Utskottet delar de prioriteringar som regeringen har redovisat i propositionen avseende utbildningsinsatser med anledning av arbetslösheten. Utskottet är således inte berett att tillstyrka den inriktning som förordas i motion 1994/95:Ub905 yrkande 34.
I motion 1994/95:A415 (kds) yrkande 1 framhålls att arbetsmarknadsåtgärder skall riktas mer till utbildning -- och då inte minst till de grupper som i dag är lågutbildade -- för att nödvändig kompetens skall finnas när ekonomin växer. Särskilda utbildningsprogram bör riktas till den stora grupp som saknar gymnasiekompetens. Komvux är en viktig faktor i detta och den verksamheten bör därför utvecklas ytterligare.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den omfattande satsning som regeringen föreslår i propositionen vad avser extra utbildningsplatser inom komvux med anledning av arbetslösheten. Som utskottet tidigare redovisat föreslår regeringen 17 000 platser avseende utbildning motsvarande ett tredje gymnasieår för vuxna och 24 000 platser för övrig komvuxutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:A415 yrkande 1.
14. Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100) och i sameskolförordningen (1967:216). Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola.
Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett ramanslag på 48 768 000 kr. Utskottet föreslår att det begärda beloppet anvisas av riksdagen.
15. Specialskolor m.m.
Utbildningen vid specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter. För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991:37) om utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i specialskolan och sameskolan.
Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett ramanslag på 594 515 000 kr för nästa budgetår. Utskottet föreslår att det begärda beloppet anvisas av riksdagen.
16. Statens skolor för vuxna
De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna (SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna.
Det övergripande målet för SSV är att komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i form av distansutbildning.
Anslagen till SSV tillförs inkomster vid uppdragsutbildning enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna samt avgifter för studiematerial och andra hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 § andra stycket och 7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.
I motion 1994/95:Ub337 (s) begärs ett tillkännagivande från riksdagen om Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) som statligt distanscentrum. SSVH bör, framförs det i motionen, få utveckla distansutbildningsområdet. Man bör bygga vidare på den kompetens som redan finns vid SSVH. SSVH bör som distanscentrum ges förutsättningar för att ta ansvaret för de svenska utlandsskolorna.
Regeringen har i propositionen (s. 100) meddelat sin avsikt att tillsätta en kommitté med uppgift att finna olika metoder för distansutbildning samt bedriva försöksverksamhet. Målet för kommittén skall vara att finna en samlad strategi för distansutbildning i landet inom högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör också prövas, sägs det i propositionen, att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når många människor. Utskottet finner inte anledning att föregripa det beredningsarbete som kommer att ske inom distansutbildningsområdet och avstyrker således motion 1994/95:Ub337.
Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet under anslaget till Statens skola för vuxna i Härnösand tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag på 30 380 000 kr.
Utskottet har ej heller något att invända mot den i propositionen redovisade medelsberäkningen under anslaget till Statens skola för vuxna i Norrköping och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr.
17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till huvudmannen för en svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola (internationell skola).
Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.
Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område (ändrad 1991-06-20).
Regeringen tar i propositionen upp Europaskolorna. Europaskolorna är offentliga institutioner för utbildning för barn till EU-tjänstemän. De kontrolleras gemensamt av regeringarna i medlemsländerna. Hittills har nio sådana skolor inrättats i olika medlemsländer. Skolornas ändamål är att barn till EU:s tjänstemän skall utbildas tillsammans. I mån av plats kan även andra barn tas in mot en avgift.
Skolorna har en gemensam läroplan och avslutas med The European baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på något av medlemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i sammansatta klasser med elever från olika länder. På orter där det finns många EU-anställda från samma land bildar medlemslandet en egen sektion och anställer då egna lärare.
Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som Europaskolorna erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns barn och kommer inom kort att lämna in en ansökan härom. En svensk sektion bör enligt regeringen bildas i Bryssel för primary school (6--11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med en svensk sektion i Luxemburg.
Enligt regeringen finns för närvarande ingen uppgift om hur många lärare som kommer att behöva anställas nästa läsår. Dessutom kan vid uppbyggandet av en svensk sektion vissa medel behövas för utrustning m.m. Regeringen har därför under detta anslag beräknat 7,5 miljoner kronor för de kostnader som bl.a. kan uppstå om svensk sektion bildas. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om godkännande av 1994 års konvention om Europaskolorna (Convention defining the Statute of the European Schools).
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr.
18. Bidrag till driften av fristående skolor
Från anslaget lämnas statsbidrag till driften av fristående skolor i följande fall, nämligen internationella skolor, kompletterande skolor, fristående särskolor och riksinternatskolor. Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården, Ekerö.
I två motioner, 1994/95:Ub305 (m) och 1994/95:Ub382 (s), begärs ett tillkännagivande om högskoleutbildning vid Stenebyskolan. Stenebyskolan är sedan år 1991 en fristående kompletterande skola med utbildningar inom områdena textil, möbel och smide. Stenebyskolans utbildningar bör enligt motionärerna vara "översättningsbara" internationellt, och detta förutsätter att utbildningen definieras som högskoleutbildning. Stiftelsen Stenebyskolan vill finna någon form av knytning till Göteborgs universitet och Högskolan för design och konsthantverk (HDK) för skolans yrkesinriktade utbildningar. Utbildningarna skulle klassas som högskoleutbildningar och leda till kandidatexamen. HDK skulle ansvara för examination.
Utskottet erinrar om att det ankommer på respektive universitet och högskola att avgöra om förläggning av högskoleutbildning. Det är således Göteborgs universitet som beslutar om en eventuell förläggning av utbildning till Stenebyskolan. Enligt förordning med instruktion för Kanslersämbetet (1993:886) har kanslersämbetet bl.a. till uppgift att pröva förutsättningarna för universitets och högskolors rätt att utfärda examina på olika nivåer. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub305 och 1994/95:Ub382.
Regeringen föreslår att totalramen för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, internationella skolor över grundskolenivå och riksinternatskolor fastställs till 3 428 för budgetåret 1995/96. Regeringen begär samtidigt ett bemyndigande av riksdagen att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig att viss utbildning inom gymnasieskolans tidigare s.k. lilla ram i fortsättningen bör organiseras i form av fristående kompletterande skola.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna förslaget om antal bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna begärt bemyndigande att utöka ramen.
Beträffande anslagsbeloppet föreslår regeringen att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 3 hemställs att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av fristående skolor anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr avseende statsbidrag till riksinternatskolor. I motionen framhålls att Lundsbergs skola bör ges bidrag för sin internatverksamhet för 1995/96 enligt reglerna för riksinternaten. Frågan om Lundsbergs skola tas upp även i motion 1994/95:Ub352 (s). I denna motion begärs ett tillkännagivande till regeringen om att Lundsbergs skola i bidragshänseende bör likställas med de övriga två riksinternatskolorna i Gränna och Sigtuna.
En riksinternatskola är enligt skollagen (1985:1100) inte en fristående skola utan en egen utbildningsform. På framställning av huvudmannen kan regeringen ge en internatskola ställning som riksinternatskola. Verksamheten vid en riksinternatskola är starkare reglerad än vid en fristående grundskola eller gymnasieskola, bl.a. finns bestämmelser om styrelse, skolledning, intagning, intagningsnämnd och statsbidrag.
Regeringen anser att en översyn av reglerna för riksinternatskolorna bör göras (prop. s. 68). Översynen skall ha som syfte att regleringen för riksinternatskolorna skall anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, dels att nuvarande förordnandeperiod för styrelserna löper ut den 30 juni 1996 bör enligt regeringen en förändring ske först fr.o.m. den 1 juli 1996. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Lundsbergs skola fick av regeringen i maj 1994 ställning som riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli 1994. Regeringen har för Lundsbergs skola, med hänvisning till översynen av riksinternatskolorna, inte beräknat något resurstillskott för elevhemsverksamheten och bidrag för utlandssvenskars barn för budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till den ovan nämnda översynen avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub352 om ett uttalande av riksdagen beträffande Lundsbergs skola som riksinternat.
Utskottet har erfarit att kostnaden för staten för bidrag till Lundsbergs skola för elevhemsverksamheten och för utlandssvenskars barn för läsåret 1995/96 skulle uppgå till ca 5 miljoner kronor. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och till att översynen beräknas vara slutförd till den 1 juli 1996 avstyrker utskottet motionen om ytterligare medel för budgetåret 1995/96.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 anvisar det av regeringen begärda beloppet till Bidrag till driften av fristående skolor och anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och 21,
res. 1 (m)
2. beträffande kommittén om det inre arbetet i skolan att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub378,
3. beträffande utvärdering av specialundervisningen i grundskolan att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 1,
4. beträffande våld och mobbning i skolan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub307 yrkandena 1--3, 1994/95:Ub315 yrkande 12, 1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande 8 och 1994/95:Ju809 yrkandena 5 och 6,
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3, 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2,
res. 2 (fp, kds) res. 3 (c)
6. beträffande kulturverksamhet i skolan att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 2,
res. 4 (c)
7. beträffande skolbiblioteken att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub323,
8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande 6,
res. 5 (m, kds)
9. beträffande återinförande av sektorsbidraget att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 8,
res. 6 (v)
10. beträffande resurstilldelningssystem för grundskolan att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub368 yrkande 1,
11. beträffande skolplikten att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11, 1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384,
res. 7 (c, fp) res. 8 (kds)
12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22,
res. 9 (m)
13. beträffande utvärdering av en kursutformad gymnasieskola att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 2,
res. 10 (v)
14. beträffande kärnämnena att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6,
res. 11 (m, kds)
15. beträffande tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 13,
res. 12 (mp)
16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå gymnasieutbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 3,
res. 13 (m, kds)
17. beträffande lärlingsutbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkande 15,
res. 14 (m, c, fp)
18. beträffande företagarutbildning som nationellt program att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 6,
res. 15 (c, kds)
19. beträffande gymnasieskolans individuella program att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och 1994/95:A288 yrkandena 4 och 5,
20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1, 1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 24 och 1994/95:N280 yrkande 1,
res. 16 (m, c, fp, kds)
21. beträffande namnbyte för industriprogrammet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 4,
22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2 och 1994/95:Ub901 yrkande 16,
res. 17 (m)
23. beträffande utbildningskonton att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10,
res. 18 (m, fp, kds)
24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344, 1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och 1994/95:Ub901 yrkande 14,
res. 19 (m, fp)
25. beträffande flexibel studietakt att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkandena 13 och 14,
res. 20 (fp, kds)
26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10 och 1994/95:A215 yrkande 9,
res. 21 (m)
27. beträffande naturbruksskolor att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub302,
28. beträffande översyn av lärarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande 11,
res. 22 (m)
29. beträffande olika vägar till läraryrket att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub:340 yrkande 1,
res. 23 (m, fp)
30. beträffande jämnare könsfördelning vid lärarutbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub340 yrkande 5,
res. 24 (m)
31. beträffande antagning till lärarutbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1,
res. 25 (m, kds)
32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik inom lärarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Ub693 yrkande 2 ,
res. 26 (m, c, kds)
33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4,
res. 27 (kds)
34. beträffande den specialpedagogiska utbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 2,
35. beträffande lärarnas fortbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17,
res. 28 (m) res. 29 (fp) res. 30 (v) res. 31 (kds)
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 9 och 1994/95:Ub693 yrkande 5,
res. 32 (m) res. 33 (kds)
37. beträffande karriärvägar för lärare att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1, 1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6,
res. 34 (m, fp, kds)
38. beträffande forskarutbildade lärare att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10,
res. 35 (m)
39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12,
res. 36 (m)
40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17,
res. 37 (m)
41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9, 1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:So294 yrkande 6,
res. 38 (c)
42. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens skolverk för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr,
43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub366 och 1994/95:So294 yrkande 7,
res. 39 (c)
44. beträffande Tomtebodaskolans resurscentrum m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub388 yrkande 1,
45. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr,
46. beträffande läromedel till synskadade i kommunal vuxenutbildning att riksdagen avslår motion 1994:Ub388 yrkande 2,
47. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr,
48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr,
res. 40 (v)
49. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub335 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr,
50. beträffande Teknikens hus i Luleå att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17, 1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360,
res. 41 (c, fp)
51. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334 till Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr,
52. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av skolreformer att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 156 277 000 kr,
53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av skolreformer att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 18,
res. 42 (m, fp)
54. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 (delvis) till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr,
55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26 samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 644 605 000 kr,
res. 43 (m)
56. beträffande basårsplatserna att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkandena 12 och 14,
res. 44 (m) - motiv - villk. 43 res. 45 (fp)
57. beträffande ekologiskt basår att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub318,
res. 46 (c, mp)
58. beträffande utbildningscheckar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande 13,
res. 47 (m)
59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 34,
res. 48 (mp)
60. beträffande särskilda utbildningsprogram inom den kommunala vuxenutbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:A415 yrkande 1,
61. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sameskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr,
62. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Specialskolor m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr,
63. beträffande Statens skola för vuxna i Härnösand som statligt centrum för distansutbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub337,
64. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna i Härnösand att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens skolor för vuxna i Härnösand för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 30 380 000 kr,
65. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna i Norrköping att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens skolor för vuxna i Norrköping för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 27 718 000 kr,
66. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 125 916 000 kr,
67. beträffande Stenebyskolan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub305 och 1994/95:Ub382,
68. beträffande totalram att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån,
69. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts i propositionen, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1995/96,
70. beträffande likställighet mellan Lundsbergs skola och övriga riksinternatskolor att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub352,
res. 49 (c, kds)
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
res. 50 (m, fp)
Stockholm den 23 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (mom. 1)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 21." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla att skolans arbetsformer behöver förnyas och utvecklas. Utskottet vill dock betona att detta i första hand är en fråga för skolorna själva och de lärare som undervisar. Politiker skall inte bestämma hur skolornas vardagsarbete skall utformas. Med den decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och det ökade utrymme för egna pedagogiska bedömningar som de nya läroplanerna ger är utskottet övertygat om att positiva förändringar kommer att ske. Utskottet vill också peka på den snabba utvecklingen som, när det gäller nya fristående skolor, varav många med alternativ pedagogik som profil, enligt utskottets mening kommer att bidra till en vitalisering av det pedagogiska förnyelsearbetet.
Utskottet vill vidare framhålla att svensk skola måste ta intryck av modern forskning om inlärning och ledarskap. Monotoni måste brytas och eleverna aktiveras. Naturvetenskap och teknik måste tidigt vara en naturlig del av undervisningen. Moderna läromedel och modern informationsteknik måste komma till användning i det dagliga arbetet. Med det anförda instämmer utskottet i vad motionärerna har anfört och föreslår att riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin rapport, Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i skolan. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagstiftning. Enligt utskottets mening bör i det sammanhanget frågan om inrättande av skolstyrelse/skolråd vid de enskilda skolorna övervägas. Vad utskottet nu har anfört om elev- och föräldrainflytande bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och 1994/95:Ub386 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10 och 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och 1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin rapport, Där man inte har något inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i skolan. Kommunerna skall ha en lagstadgad skyldighet att delegera vissa beslut till skolstyrelser som inrättas vid varje skola. I skolstyrelserna skall föräldrar och elever ha majoritet. Utskottet anser att det bör fastställas i lag vilka beslut kommunerna skall delegera till skolstyrelserna. Kommunerna skall därutöver kunna besluta om en längre gående delegation. Hur verksamheten skall organiseras skall beslutas lokalt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagstiftning. Vad utskottet nu har anfört om elev- och föräldrainflytande bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub304 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub304 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:368 yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Kulturverksamhet i skolan (mom. 6)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolan på ett mer aktivt sätt bör arbeta med kultur t.ex. genom projektverksamhet, samarbete med lokala och regionala kulturinstitutioner och genom att engagera kulturskapare i skolans verksamhet. Kulturen bör tas in i skolplanen där tydliga mål och konkreta åtgärder skall anges för kulturverksamheten i skolan. Med det anförda tillstyrker utskottet förevarande yrkande om ett uttalande av riksdagen i frågan.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande kulturverksamhet i skolan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (mom. 8)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet delar" och på s. 18 slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Barns och ungdomars språkutveckling är en komplex fråga, och enkla lösningar när det gäller invandrarelevernas kunskaper i svenska är svåra att finna. Enligt utskottets mening finns det anledning att särskilt arbeta med frågan om invandrarelevernas kunskaper ur ett utbildningsperspektiv. Utskottet anser därför att en särskild arbetsgrupp med representanter från storstadsområdena med omfattande erfarenhet av problem med invandrarelevernas kunskaper i svenska bör tillsättas med uppgift att snabbt komma med förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen med bifall till de båda motionerna i motsvarande delar som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Återinförande av sektorsbidraget (mom. 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att kunna garantera en likvärdig och sammanhållen skola tillgänglig för alla. Resurstilldelningen till skolan är därvid av grundläggande betydelse. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför med anledning av yrkandet som sin mening ge regeringen till känna att sektorsbidraget till skolan skall återinföras.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande återinförande av sektorsbidraget att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub364 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Skolplikten (mom. 11)
Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och 1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen inom regeringskansliet framhålla att genom att integrera förskolans 6-årsgrupp i grundskolan ges möjligheter att utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Det är i dag olämpligt att minska stoffet i grundskolan, vilket skulle bli resultatet av en nioårig grundskola, där alla barn möter ämnesinnehållet ett år tidigare än i dag. Gymnasieskolan behöver en gedigen grund, och en sådan kan ges av en tioårig grundskola med ett välavvägt innehåll. Vad utskottet anfört om skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande skolplikten att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1 och 1994/95:Ub315 yrkande 11 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Skolplikten (mom. 11)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och 1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola (SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen inom regeringskansliet framhålla att övergången mellan förskola och skola bör vara individuellt flexibel och ske successivt. Skolplikten bör även fortsättningsvis vara nioårig, men det skall finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år för elever som önskar det och bedöms ha behov av det. Vad utskottet anfört om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till ett års förlängning bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11 och 1994/95:Ub384 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande skolplikten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11 och 1994/95:Ub384 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (mom. 12)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 22." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att utrymmet för elevernas egna val i gymnasieskolan tas till vara och utvecklas. Den programbaserade gymnasieskolan är det första steget mot en kursutformad gymnasieskola. Den kursutformade gymnasieskolan har många fördelar jämfört med en organisation byggd på fasta linjer eller program. Att utveckla gymnasieskolans kursutformning handlar i mycket hög grad om att hitta praktiska lösningar. Utskottet vill för sin del inte föregripa behandlingen inom regeringskansliet av rapporten, Kursutformad gymnasieskola för alla? (Ds 1994:139). Utskottet vill dock markera vikten av att regeringen arbetar aktivt för att avveckla regler etc. som motverkar den utveckling som gymnasiereformen lagt grunden till. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (mom. 13)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet hänvisar " och slutar med "avstyrker yrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill påpeka att det finns en risk att segregationen ökar inom en kursutformad gymnasieskola. Enligt forskningen tenderar segregationen att öka, om man differentierar grupper eller ger elever valfrihet att själva välja t.ex. kurs. I amerikanska High Schools har det visat sig att elever ofta i en valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga kunskapsnivå. Det är enligt utskottet viktigt att bekämpa segregation, klasskillnader och könsskillnader i undervisningssystemet. Det finns enligt utskottet anledning att utvärdera den kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för segregationen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande utvärdering av en kursutformad gymnasieskola att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Kärnämnena (mom. 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att det från många håll framförts kritik mot den gemensamma kärnan av ämnen inom de yrkesförberedande programmen anser utskottet att en särskild översyn i denna del bör göras. Effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna bör följas noga. Principen att alla nationella program i gymnasieskolan skall vara direkt högskoleförberedande och ge allmän behörighet till högskolan kan därvid ifrågasättas. Det kan bli nödvändigt att skapa kurser i kärnämnen som visserligen inte ger allmän behörighet till högskolan, men som gör det möjligt att möta eleverna på rätt nivå och ställa rimliga krav i förhållande till elevernas personliga förutsättningar. Utskottet vill betona att sådana förändringar inte behöver innebära sänkta ambitioner vad gäller undervisningens kvalitet. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande kärnämnena att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mom. 15)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 13." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att elever som lämnar gymnasieskolan har med sig en stark lust att lära, en vördnad för livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för livet på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska värden och rättvisa i ett internationellt perspektiv. Det är angeläget att dessa aspekter på skolans uppgifter uppmärksammas. Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör enligt utskottets mening få i uppgift att även följa utvecklingen i gymnasieskolan såvitt avser angivna områden. Därmed tillstyrker utskottet yrkandet om tilläggsdirektiv.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande tilläggsdiektiv för Gymnasieskolkommittén att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå gymnasieutbildning (mom. 16)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:
Den nuvarande tendensen att kommuner i alltför hög grad endast erbjuder utbildning på de teoretiska programmen måste brytas. Det missgynnar elever som önskar en mer yrkesinriktad utbildning och särskilt dem som inte är så starkt studiemotiverade. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att kommuner där få elever fortsätter till gymnasieskolan intensifierar ansträngningarna att få fler ungdomar att skaffa sig gymnasieutbildning. En metod kan vara att förlägga mer av utbildningen i yrkesförberedande ämnen till näringslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Vad utskottet har anfört om åtgärder i nu berört hänseende bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå gymnasieutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. Lärlingsutbildningen (mom. 17)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "När det" och slutar med "yrkande 15." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de positiva dragen i lärlingssystemet bör tas till vara inom den nya gymnasieskolans och komvux ram. Det ger stora möjligheter till positiv samverkan mellan företagare på skolorten och den kommunala gymnasieskolan. Samverkan med ortens näringsliv och organisationer kan ske i form av medverkan och direkt samarbete om program, utbildningar och kurser. Utskottet vill framhålla att man på detta vis även kan organisera ett lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt program. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna och därjämte bifalla yrkande 15 i motion 1994/95:Ub315.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande lärlingsutbildningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Företagarutbildning som nationellt program (mom. 18)
Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka behovet av företagarutbildning på gymnasial nivå, där eleverna kan förberedas för att verka inom små företag och som egna förtagare. I dag finns några gymnasier med företagarinriktning, de flesta på det samhällsvetenskapliga programmet, men även några på yrkesförberedande utbildningar. Trots detta finner utskottet att ytterligare ett nationellt program bör inrättas med speciell inriktning på företagande. Inrättande av ett nationellt företagarprogram i gymnasieskolan skulle kunna få till effekt att företagargymnasier inrättas på olika håll i landet, vilket enligt utskottet vore positivt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till ett sådant nationellt program. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande företagarutbildning som nationellt program att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m. (mom. 20)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds), Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31) angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet anser dock att arbetet bör utvidgas till att omfatta även naturvetenskapsprogrammet. Vidare vill utskottet framhålla att kommunerna måste uppmärksammas på möjligheterna att inom ramen för lokala specialutformade program finna nya former för att varva teori och praktik. Utskottet vill också framhålla vikten av att skola och näringsliv ytterligare utvecklar samarbete, dels för att ge gymnasieskolans utbildning för industrins behov relevant innehåll, dels för att förbättra informationen om utbildningen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av förevarande yrkanden som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1, 1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 24 och 1994/95:N280 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Undervisning på entreprenad, m.m. (mom. 22)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Enligt lagen" och slutar med "yrkande 16." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på nödvändigheten av ett ökat samarbete mellan gymnasieskolor, högskolor och universitet samt konkret samarbete mellan gymnasieskolor och arbetslivet. Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan får kommuner sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne skall bedriva viss undervisning i gymnasieskolan. Avtalet får endast avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning inom andra områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut på entreprenad. Om det finns särskilda skäl i det enskilda fallet får regeringen medge att även annan undervisning får läggas ut på entreprenad. Utskottet anser att möjligheterna för kommunerna att -- utan särskilt medgivande från regeringen -- lägga ut undervisning på entreprenad bör utvidgas till att gälla fler ämnen och även hela program. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar i den ovan nämnda lagen om entreprenadförhållanden i skolan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 16 och med anledning av 1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m. att riksdagen med bifall till 1994/95:Ub901 yrkande 16 och med anledning av motion 1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
18. Utbildningskonton (mom. 23)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 10." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon form av personliga utbildningskonton bör inrättas. Den enskilde skall själv ha rätt att disponerna ett sådant konto. Detta skulle ge den enskilde en möjlighet att öka sin egen kompetens utan att vara beroende av en arbetsgivares välvilja. En kontinuerlig kompetensutveckling blir alltmer angelägen på framtidens rörliga arbetsmarknad. Uppbyggnad av individuella utbildningskonton kan ske enligt olika modeller. En modell skulle t.ex. kunna vara enskilda avsättningar, tillsammans med förmånliga skattevillkor. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till hur man skall kunna inrätta en form av individuella utbildningskonton. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande utbildningskonton att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 14." bort ha följande lydelse:
Den snabba utvecklingen gör att många vuxna behöver komplettera sin utbildning för att klara arbetsmarknadens krav eller för att skaffa sig de förkunskaper som akademiska studier kräver. Ansvaret för komvux är kommunernas. Deras skyldigheter att erbjuda vuxenutbildning gäller de mest grundläggande utbildningarna, medan möjligheterna att ämneskomplettera eller gå en gymnasial vuxenutbildning är en fråga för hemkommunens inställning och budget. Under senare år har kommunerna tvingats att inta en mer restriktiv hållning till olika studieönskemål och till att betala interkommunal ersättning. Utskottet anser inte att det är rimligt att kommunerna skall vara skyldiga att erbjuda den som så önskar kostnadsfri vuxenutbildning. En stor del av vuxnas behov av vidareutbildning kan ges av andra. Enligt utskottets mening är det dock mot bakgrund av den generella nivåhöjning som behövs när det gäller kunskaper nödvändigt att se över reglerna för kommunernas ansvar. Detta kan enligt utskottets mening ske inom ramen för den av regeringen planerade översynen av vuxenutbildningen. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 14 och med anledning av de övriga i nu förevarande sammanhang aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 14 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344, 1994/95:Ub362 och 1994/95:Ub371 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
20. Flexibel studietakt (mom. 25)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "de avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill framhålla vikten av att de tre åren i gymnasieskolan, inte minst inom de yrkesförberedande programmen, kan utnyttjas mer flexibelt. Studier och yrkespraktik skall kunna varvas och utbildningen organiseras i moduler. Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa vidare. Ett fördjupat samarbete mellan gymnasieskolan och komvux för att finna former för en "gymnasiebank" och därmed möjligheter för friare studietakt bör behandlas i den aviserade översynen av vuxenutbildningen. Riksdagen bör göra ett uttalande härom och därmed bifalla yrkandena 13 och 14 i motion 1994/95:Ub315.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande flexibel studietakt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning (mom. 26)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 9." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att en ny form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar skyndsamt byggs upp. En särskild utredare fick av den förra regeringen uppdraget att utreda formerna för en sådan utbildning. Det är av stor vikt att arbetet med att åstadkomma en form av avancerad eftergymnasial utbildning som innehåller såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier förverkligas. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet tillstyrker därmed yrkandena.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10 och 1994/95:A215 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Översyn av lärarutbildningen (mom. 28)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Inledningsvis har" och slutar med "yrkande 11." bort ha följande lydelse:
Den kunskap som skolan förmedlar skall vara grunden för Sveriges utveckling till en ledande industrination och är en förutsättning för social och ekonomisk välfärd och hög sysselsättning. Lärarna spelar därvid en nyckelroll. Utskottet noterar att regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen. Enligt utskottets mening bör en särskild utredning tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som bör ställas på kunskap och kompetens hos morgondagens lärare. Områden som särskilt bör belysas är:
-- hur undervisningssituationen i skolan kan komma att utvecklas mot bakgrund av förändringarna i omvärlden, informationsteknologins utveckling och det ökade kunskapsflödet,
-- vilka krav på kunskap och kompetens som kommer att ställas på morgondagens lärare, såväl när det gäller generell kompetens som de specifika kompetenser som kan behövas för olika skolformer,
-- vilka åtgärder som kan vidtas för att öppna läraryrket för flera än dem som redan i ungdomsåren valt lärarbanan.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till förevarande motioner i motsvarande delar.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande översyn av lärarutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Olika vägar till läraryrket (mom. 29)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "utskottet yrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser det av stor vikt att ny kompetens kan tillföras skolan genom olika vägar till läraryrket. Skolan måste i detta hänseende bli mer öppen. Utskottet vill i detta sammanhang peka på förslagen i den föregående regeringens förslag om lärarutbildningen (prop. 1991/92:75), enligt vilka ämneskunskaperna studeras separat och kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning. Riksdagen anslöt sig till förslagen (bet. 1991/92:UbU20, rskr. 282) Det behövs dock fler okonventionella lösningar inom detta område. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här har anfört om olika vägar till läraryrket och därmed bifalla motion 1994/95:Ub340 yrkande 1.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande olika vägar till läraryrket att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (mom. 30)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet kan" och på s. 28 slutar med "utskottet yrkandet." bort ha följande lydelse:
Andelen manliga lärare minskar. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var 64 % av samtliga lärare i grund- och gymnasieskolan kvinnor år 1993. Den könsmässiga snedrekryteringen är ännu större i lärarutbildningen. Av dem som antogs till lärarutbildningen för åk 1--7 utgjorde den kvinnliga andelen 80 %. Denna utveckling får negativa konsekvenser för både skolan och dess elever. Utskottet finner det angeläget att framhålla vikten av att eleverna har både kvinnliga och manliga förebilder i skolan. Läraryrket och därmed lärarutbildningen måste bli mer attraktivt också för manliga studenter. Utskottet kan av den redovisning som regeringen lämnat i propositionen konstatera att rekryteringen kommer att tas upp i översynen av lärarutbildningen. Utskottet vill för sin del framhålla vikten av att frågan om könsfördelningen i lärarutbildningen i det sammanhanget får en bred belysning och tillstyrker därmed bifall till yrkandet.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande jämnare könsfördelning vid lärarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
25. Antagning till lärarutbildning (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att avråda och avskilja studerande från vissa utbildningar tidigare behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16 s. 12 ff.). Utskottet anser dock att frågan om någon form av antagnings-, anlags- eller lämplighetstest till lärarutbildningarna bör belysas. Enligt utskottets mening bör detta ske inom ramen för den översyn av lärarutbildningen som regeringen har aviserat i propositionen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande antagning till lärarutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom lärarutbildningen (mom. 32)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i lärarutbildning och lärarfortbildning. Alla lärare behöver ha en teknisk allmänbildning och insikt om teknikens betydelse och användbarhet i vardagslivet. En ökad verklighetsanknytning kan stimulera till nya arbetssätt i undervisningen. Detta är speciellt viktigt för lärare på grundskolans lägre stadier eftersom man redan i tidig ålder måste väcka och kunna vidmakthålla barnens intresse.
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningen inom IT i lärarutbildningen och lärarfortbildningen intensifieras omgående. Risken är annars stor att eleverna kommer att ha både större kunskaper och större färdigheter än lärarna i fråga om datorhantering. Det är enligt utskottets mening särskilt viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma att skolan snabbt kommer i gång med datorbaserad utbildning. Vad utskottet nu har anfört bör beaktas i den av regeringen aviserade översynen av lärarutbildningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik inom lärarutbildningen att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Ub693 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (mom. 33)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Det ankommer" och på s. 29 slutar med "och 4." bort ha följande lydelse:
Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen eller närmare bestämma innehållet i desamma. Utskottet vill dock framhålla vissa synpunkter på bl.a. praktikdelen i lärarutbildningen. Lärare som undervisar på de olika lärarutbildningarna har lämnat den skola de utbildar lärare för och har därför ofta inte aktuell kunskap om dagens skola. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att framhålla vikten av att praktikdelen i undervisningen utökas och genomförs kontinuerligt under utbildningstiden. Dagens skola stämmer inte med de nya grundskollärarnas ämnes- och årskurskompetens. Bättre överensstämmelse mellan lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen bör eftersträvas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
28. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Kommunerna har numera det fulla arbetsgivaransvaret för lärare och övrig skolpersonal. Det innebär bl.a. ett mer entydigt ansvar för kommunerna att prioritera fortbildningsinsatserna. Den statliga detaljregleringen beträffande angelägna fortbildningsbehov har upphört. Staten har dock fortfarande intresse av att utöva inflytande på fortbildningen.
Enligt utskottets mening måste det väsentliga vid planering och utvärdering vara att fortbildning relateras till resultatet av skolarbetet och därmed leder till bättre undervisningsresultat. Fortbildningen måste ingå som en del av den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Varje lärare har skilda behov av fortbildning och kompetensutveckling för att utöva läraryrket. Årligen bör efter utvecklingssamtal en individuell utvecklingsplan, i vilken fortbildningsbehoven redovisas, upprättas för varje lärare. Vad utskottet har anfört om lärarnas fortbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
29. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att fortbildning är en nyckelfråga för svensk utbildning. En kontinuerlig, väl strukturerad fortbildning är en viktig del i en skolverksamhet av hög kvalitet. Utskottet ser med tillfredsställelse på att skolans inre arbete nu sätts i fokus på sätt som regeringen anger i propositionen. Det måste dock innefatta lärarnas möjlighet att genom fort- och vidareutbildning motsvara de krav som ställs. Utskottet anser att lärarnas fort- och vidareutbildning måste vara en viktig del i den översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserat i propositionen. Vad utskottet nu anfört om lärarnas fortbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub330 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
30. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Skolan har under relativt kort tid genomgått stora organisatoriska förändringar. Personalens kreativitet och energi måste nu inriktas mot att utveckla skolans inre arbete. För att kunna möta dessa krav finns enligt utskottets mening behov av att förstärka och höja kvaliteten i lärarfortbildningen. En särskild utredning bör därför tillsättas med uppdrag att utvärdera och se över både lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 17 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub693 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
31. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha följande lydelse:
Med tanke på förändringshastigheten i samhället och den ständigt förändrade lärarrollen är fortbildningen mycket viktig. Utskottet vill peka på vikten av att kommuner och styrelser för fristående skolor avsätter tillräckliga resurser för kontinuerlig fortbildning av lärarna. Lärarnas behov av fortbildning, inte bara i de traditionella skolämnena utan också i uppgiften att medverka i elevernas hela personlighetsutveckling måste tillgodoses. Fortbildning skall inrymma också rent personlighetsutvecklande inslag vid sidan av fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik och av utvecklingsarbete. Vad utskottet anfört om lärarnas fortbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 7 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med "förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ordning med någon form av lärarcertifikat bör införas. Ett lärarcertifikat bör innehålla flera delar, examensbevis från föreskriven lärarutbildning, genomgången fortbildning och eventuell yrkespraktik. Lärarcertifikatet bör tidsbegränsas och medföra en skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden får fort- och vidareutbildning enligt en individuell utvecklingsplan som bör göras för varje lärare. Läraren skall vara skyldig att genomgå erforderlig fortbildning. Utskottet vill framhålla att med införande av lärarcertifikat skapas ett system för kontinuerlig kvalitetskontroll och kompetenshöjning samtidigt som läraryrkets status höjs. Regeringen bör utreda frågan om lärarcertifikat närmare och återkomma till riksdagen med förslag. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 och med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med "förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att nyutbildade lärare ofta lämnas att på egen hand klara av sitt krävande arbete. Enligt utskottets mening bör erfarna lärare tjänstgöra som rådgivare och handledare åt nyutbildade lärare under deras första tjänstgöringsår. Detta skulle sedan leda fram till någon form av lärarlegitimation, vilket sannolikt skulle höja yrkets status. Vad utskottet nu har anfört om lärarlegitimation bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 och med anledning av motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
34. Karriärvägar för lärare (mom. 37)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att kommunerna erbjuder möjligheter till karriär och kompetensutveckling för lärarna. En lärare som har skaffat sig högre kompetens eller visat pedagogisk skicklighet bör ges möjlighet till avancemang utan att behöva bli skolledare inom skolan. Skickliga pedagoger kan leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och även på andra skolor. Utskottet vill också peka på att i den nya gymnasieskolan behövs programansvariga lärare för att hålla samman ett program både innehållsmässigt och ämnesövergripande samt organisatoriskt och pedagogiskt. Till en tjänst med pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar kan kopplas ett särskilt ansvar för att stötta andra lärare i deras lärarroll. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
37. beträffande karriärvägar för lärare att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1, 1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
35. Forskarutbildade lärare (mom. 38)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Riksdagen har" och på s. 31 slutar med "yrkande 10." bort ha följande lydelse:
Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan utan att någon markant förändring skett. Utskottet finner att det nu är hög tid att frågan djupgående analyseras. Regeringen bör i samarbete med Svenska kommunförbundet utreda orsakerna till att kommunerna och skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få fler forskarutbildade lärare. Resultatet bör redovisas för riksdagen. Vad utskottet har anfört om åtgärder för att få fler forskarutbildade lärare bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande forskarutbildade lärare att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (mom. 39)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 12." bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i propositionen meddelar att den avser att ta initiativ till en översyn av lärarutbildningen. Utskottet vill dock peka på att det, när det gäller lärare i yrkesämnen, redan finns ett färdigt underlag -- betänkandet Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101) -- varför detta område bör kunna behandlas skyndsamt. Utskottet vill i sammanhanget framhålla följande.
Under de senaste åren har kraven på de anställdas kompetens ökat kraftigt i arbetslivet, inte minst i fråga om den teoretiska kompetensen. Detta beror bl.a. på den tekniska utvecklingen. Innehållet i arbetet och en förändrad arbetsorganisation med arbetslag kräver högre och bredare kompetens. Av bl.a. denna anledning har yrkesutbildningen i den reformerade gymnasieskolan betydligt större teoretiskt inslag i yrkesämnena än tidigare. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att höja kraven på teoretisk kompetens för blivande lärare i yrkesämnen. I betänkandet Höj Ribban! finns förslag om höjda krav på teoretisk utbildning för antagning till lärarutbildning. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om utbildningen av lärare i yrkesämnen.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet (mom. 40)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Regeringen informerar" och på s. 32 slutar med "bör avslås." bort ha följande lydelse:
Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av relationerna såvitt avser arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och och departementet (s. 43). Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya styrsystemet och den nya myndighetsstrukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv. Enligt utskottets mening borde en sammanslagning av de båda myndigheterna på skolområdet möjliggöra en effektivisering, samtidigt som den vore en naturlig konsekvens av den integrering av handikappade elever i skolan som eftersträvas.
Riksdagens revisorer tog i sin granskningsrapport (1993/94:RR11) bl.a. upp frågan om undervisningsrådens olika roller. Att ett undervisningsråd vid ett tillfälle medverkar i ett pedagogiskt projekt i kommunen och vid ett annat har den grannlaga uppgiften att granska kommunens verksamhet eller bereda ett akut tillsynsärende skapar risker för olyckliga målkonflikter. Utskottet vill -- mot bakgrund av den ökade betydelsen som tillsynsfrågorna måste få i det decentraliserade styrsystemet och hittills gjorda erfarenheter -- framhålla att tillsynen borde ske fristående från myndighetens övriga uppgifter. Utskottet anser att en sådan organisatorisk förändring skyndsamt bör utredas.
Vad utskottet har anfört om myndighetsorganisationen på skolområdet bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (mom. 41)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Kommunerna har numera ansvaret för att verksamheten i skolan bedrivs enligt de mål som staten anger i skollag, läroplaner etc. Utskottet vill framhålla vikten av att elevernas individuella behov sätts i centrum vid planering av utbildning för funktionshindrade. Det är viktigt att kommunernas skolplaner på det här området anger tydliga mål som går att uppnå och utvärdera och att en budget kopplas till de olika åtgärderna. En viktig förutsättning i den decentralisering och mål- och resultatstyrning som skett inom skolan är att tillsynen fungerar. Utskottet kan konstatera att regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för en ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Utskottet finner det emellertid angeläget att regeringen aktivt följer hur tillsynen i skolan fungerar. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt 1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt 1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för handikappfrågor i skolan (mom. 43)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet har" och på s. 34 slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om konsulentorganisationen vid SIH bl.a. i samband med behandlingen av förra årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). SIH erhöll därvid en ökning med 6,6 miljoner kronor av sitt anslag för en förstärkning av den specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill framhålla vikten av att det skapas en väl fungerande konsulentverksamhet inte minst för flerhandikappade elever, så att alla elever får en lämplig skolmiljö och en god skolundervisning. Vad utskottet nu anfört om konsulentorganisationen bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 7 och med anledning av motion 1994/95:Ub366 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 7 och med anledning av motion 1994/95:Ub366 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet (mom. 48)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Som utskottet" och slutar med "på 106 235 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att stimulera elevernas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Särskilda medel bör anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen. Eftersom stoffet ofta upplevs som mycket abstrakt skulle elevernas inlärning väsentligt kunna förbättras genom visualisering. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 bör anslå 10 000 000 kr till försöksverksamhet för att snabbare kunna utveckla sådan programvara.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 116 235 000 kr,
41. Teknikens hus i Luleå (mom. 50)
Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Teknikens hus" och på s. 38 slutar med "och 1994/95:Ub360." bort ha följande lydelse:
Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet anser att verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är mycket värdefull. Teknikens hus har lyckats med att med genomtänkt metodik använda vardagens teknik för att väcka nyfikenhet och tekniskt intresse. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och erhålla öronmärkta medel ur anslaget. Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360 bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om medelstilldelning till Teknikens hus i Luleå.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande Teknikens hus i Luleå att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 samt 1994/95:Ub360 ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av skolreformer (mom. 53)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 18." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet med att informera om de nya läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under innevarande år. Därefter beräknas större delen av implementeringen vara genomförd. Enligt utskottets mening bör därför anslaget minskas med ytterligare 10 miljoner kronor år 1998. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av skolreformer att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (mom. 55)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet vill" och på s. 42 slutar med "1 644 605 000 kr." bort ha följande lydelse:
Även utskottet vill erinra om att den förra regeringen uppdrog åt en särskild utredare att ta fram underlag för beslut om avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Utskottet delar motionärernas uppfattning om en felaktig prioritering av regeringen mot bakgrund av att förslag om sådan utbildning saknas i propositionen. I stället förordas av regeringen en rad mycket kortsiktiga utbildningsinsatser, motiverade av arbetsmarknadspolitiska skäl. Såvitt avser nu förevarande anslag avstyrker utskottet såväl förslaget att medel för basårsplatser skall anvisas för att sådana skall kunna anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen som förslaget om medel för 24 000 extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Som motivering för sitt ställningstagande hänvisar utskottet till motionärernas motivering för avslag på regeringens förslag.
Utskottet förordar i stället att särskilda medel anvisas under en speciell anslagspost avseende platser inom avancerad eftergymnasial yrkesutbildning som innehåller såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier. I en första etapp bör 20 000 utbildningsplatser kunna åstadkommas. För ändamålet bör riksdagen nu anvisa 600 miljoner kronor. En stor del av nu ifrågavarande utbildningar bör ges i samverkan med företagen. I de fall där företag engageras bör det normalt kunna förutsättas att dessa också tar ett ekonomiskt ansvar efter de riktlinjer som anges i motion 1994/95:Ub901. Reglerna för utbildningen bör vara sådana att de passar företag och utbildningsanordnare av varierande inriktning och storlek.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att medel inte beräknas för basårsplatser inom komvux och för extra platser inom komvux (- 592 200 000 kr). I stället bör en anslagspost föras upp under anslaget avseende avancerad eftergymnasial yrkesutbildning i samverkan med företag (+ 600 000 000 kr). Riksdagen bör sålunda med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 i denna del och 26 och 1994/95:Ub906 yrkande 4 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anvisa 1 652 405 000 kr.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 i denna del och 26 samt 1994/95:Ub906 yrkande 4, med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 och med avslag på regeringens förslag dels till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 652 405 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskild anslagspost,
44. Basårsplatserna (mom. 56, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 43
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående utvecklat sin syn på basåret och därvid förordat en ordning som innebär att basårsplatser endast skall anordnas inom högskolan. Utskottet avstyrker därmed yrkandena 12 och 14 i motion 1994/95:Ub624.
45. Basårsplatserna (mom. 56)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det i likhet med motionärerna ändamålsenligt att föra över samtliga basårsplatser till den kommunala vuxenutbildningen. Det bör vara möjligt att genom nära samverkan med kommunerna och högskolorna så långt som möjligt garantera en högskoleplats åt de som genomgått basåret. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till yrkandena 12 och 14 i motion 1994/95:Ub624.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande basårsplatserna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena 12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
46. Ekologiskt basår (mom. 57)
Gunnar Goude (mp) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion 1994/95:Ub318." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av ett ekologiskt basår. Det finns ett stort behov av ökad kunskap i ekologi vid övergången in i kretsloppssamhället, en övergång som är nödvändig och som redan har påbörjats. Utskottet finner det olyckligt att resurser motsvarande basår motsvarande utbildningen i den grupp av ämnen som finns representerade vid naturbruksgymnasierna inte finns avsatta i propositionen. Riksdagen bör bifalla motion 1994/95:Ub318 och som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om ekologiskt basår.
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
57. beträffande ekologiskt basår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub318 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
47. Utbildningscheckar (mom. 58)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Enligt 11 kap." och på s. 43 slutar med "yrkande 13." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att medel bör avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av systemet med utbildningscheckar. Regeringen bör föranstalta om sådana åtgärder att detta sker.
Vad utskottet har anfört om medel för utbildningscheckar bör riksdagen med bifall till de båda förevarande motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande utbildningscheckar att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet (mom. 59)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 34." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens allmänna inställning när det gäller arbetslöshetsåtgärder i form av utbildningsinsatser. Utskottet vill stryka under att den ökade utbildningsresursen innebär en unik möjlighet att skapa ett kunnande i landet som gynnar omställningen av det svenska samhällets långsiktiga hållbarhet. En sådan utveckling skulle gynnas om regeringen överförde en större andel av resurserna direkt till redan befintliga utbildningsenheter. En stor del av utbildningsinsatserna bör inriktas på miljöfrågor i enlighet med vad motionärerna förordar. Utskottet anser att utbildningar med denna inriktning bör prioriteras, så att Sverige står väl rustat att möta framtidens stora problem. Riksdagen bör få tillfälle att deltaga i planeringen av vuxenutbildningen, så snart en utvärdering av redan vidtagna åtgärder föreligger.
Vad utskottet har anfört om utbildningsinsatser med inriktning på miljöområdet bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lundsbergs skola och övriga riksinternatskolor (mom. 70)
Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "som riksinternat." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen utan hinder av den förestående översynen av den nuvarande ordningen med riksinternatskolor bör uttala sig för att Lundsbergs skola framdeles skall jämställas med de två övriga riksinternatskolorna i bidragshänseende. Utskottet tillstyrker där med bifall till motion 1994/95:Ub352.
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande tillkännagivande om likställighet mellan Lundsbergs skola och övriga riksinternatskolor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub352 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor (mom. 71)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Utskottet har" och slutar med "274 625 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen förra året beslutade att ge Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola. Riksinternatskolorna regleras mer än fristående skolor och får utöver ett riktat statsbidrag även bidrag till internatverksamheten. Lundsbergs skola kunde inte räkna med detta senare bidrag för innevarande budgetår. Utskottet anser till skillnad från regeringen att den aviserade översynen av ordningen med riksinternatskolor inte skall hindra att Lundsbergs skola erhåller medel i enlighet med motionärernas förslag. Riksdagen bör sålunda med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 öka anslaget i jämförelse med regeringens förslag med 4 miljoner kronor.
dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 278 625 000 kr.
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Proposition 1994/95:100 bilaga 9 2 Motionerna 4 Utskottet 13 1. Det inre arbetet i skolan m.m. 13 2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m. 19 3. Vuxenutbildning 24 4. Översyn av lärarutbildningen m.m. 27 5. Statens skolverk 31 6. Statens institut för handikappfrågor i skolan 33 7. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 35 8. Stöd för utveckling av skolväsendet 36 9. Forskning inom skolväsendet 36 10. Fortbildning m.m. 37 11. Genomförande av skolreformer 38 12. Särskilda insatser på skolområdet 39 13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. 40 14. Sameskolor 43 15. Specialskolor m.m. 43 16. Statens skolor för vuxna 44 17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 45 18. Bidrag till driften av fristående skolor 45 Hemställan 47 Reservationer 53 1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (m) 53 2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (kds, fp) 54 3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (c) 55 4. Kulturverksamhet i skolan (c) 55 5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (m, kds) 56 6. Återinförande av sektorsbidraget (v) 56 7. Skolplikten (c, fp) 57 8. Skolplikten (kds) 57 9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (m) 58 10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (v) 58 11. Kärnämnena (m, kds) 59 12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mp) 59 13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå gymnasieutbildning (m, kds) 60 14. Lärlingsutbildningen (m, c, fp) 60 15. Företagarutbildning som nationellt program (kds, c). 61 16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m. (m, kds, c, fp) 61 17. Undervisning på entreprenad, m.m. (m) 62 18. Utbildningskonton (m, kds, fp) 63 19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (m, fp) 63 20. Flexibel studietakt (kds, fp) 64 21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning (m) 64 22. Översyn av lärarutbildningen (m) 65 23. Olika vägar till läraryrket (m, fp) 65 24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (m) 66 25. Antagning till lärarutbildning (m, kds) 67 26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom lärarutbildningen (m, c, kds) 67 27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (kds) 68 28. Lärarnas fortbildning (m) 68 29. Lärarnas fortbildning (fp) 69 30. Lärarnas fortbildning (v) 69 31. Lärarnas fortbildning (kds) 70 32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (m) 70 33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (kds) 71 34. Karriärvägar för lärare (m, fp, kds) 71 35. Forskarutbildade lärare (m) 72 36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (m) 72 37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet (m) 73 38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (c) 74 39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för handikappfrågor i skolan (c) 74 40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet (v) 75 41. Teknikens hus i Luleå (c, fp) 75 42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av skolreformer (m, fp) 76 43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. (m) 76 44. Basårsplatserna (m) 77 45. Basårsplatserna (fp) 78 46. Ekologiskt basår (c, mp) 78 47. Utbildningscheckar (m) 79 48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet (mp) 79 49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lunds- bergs skola och övriga riksinternatskolor (c, kds) 80 50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor (m, fp) 80 Bilaga Översikt av utskottets behandling av motionerna 81