Anslag till studiestöd
Betänkande 1996/97:UbU2
Utbildningsutskottets betänkande
1996/97:UBU02
Anslag till studiestöd
Innehåll
1996/97 UbU2
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för år 1997 om utgiftsområde 15 Studiestöd jämte de under den allmänna motionstiden 1996 väckta motionsyrkanden som har samband med regeringens förslag. Regeringens förslag tillstyrks på samtliga punkter. Den 1 juli 1997 inleds en femårig satsning på vuxenutbildning. Regeringen har bl.a. föreslagit att ett särskilt utbildningsbidrag införs som skall gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt studiestödssystem. Utbildningsbidraget skall kunna utgå under högst ett studieår till arbetslösa mellan 25 och 55 år och i vissa fall anställda. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har inte deltagit i beslutet om anslagen med hänvisning till att deras samlade budgetalternativ har avslagits av riksdagen genom beslutet om ramar för utgiftsområdena. Dessa partier redovisar i särskilda yttranden sina budgetalternativ för utgiftsområdet. Utskottet behandlar också motionsyrkanden som har anknytning till Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och regeringens aviserade proposition nästa år om ett nytt studiestödssystem. Samtliga dessa yrkanden avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen, utgiftsområde 15 Studiestöd föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 5. att riksdagen godkänner riktlinjerna för det särskilda utbildningsbidraget i enlighet med vad regeringen förordar i avsnitt 4 under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m., 6. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt sammanställning i bilaga 2 till detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 3, bilaga 4, bilaga 5 respektive bilaga 6 till detta betänkande.
Motionerna
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska villkoren för föräldrar som studerar.
1996/97:Ub502 av Christina Axelsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läshandikappade studenters rätt till anpassad kurslitteratur i högskoleutbildningen.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringssystem för utbildning och kompetensutveckling,
1996/97:Ub513 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de ekonomiska villkoren för att möjliggöra att barn ur "arbetarklassen" kan studera.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 47. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt i motionen redovisad uppställning (tabell 1), 48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för åren 1998 och 1999 enligt tabell 1 i motionen.
1996/97:Ub701 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny studiefinansiering och studiestöd i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub702 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en ny modell för studielån i bank i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub703 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som öppnar möjligheter till dispens från 48-årsgränsen för NT svux när särskilda skäl föreligger, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som öppnar möjligheter till dispens från kravet om fem års yrkesverksamhet i Sverige för NT svux när särskilda skäl föreligger.
1996/97:Ub704 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om studiehjälp snarast tillsätts.
1996/97:Ub705 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grunderna till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underliggande orsaker till den låga andel av befolkningen som går vidare till en eftergymnasial utbildning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrens i administrationen av studiemedelssystemet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för att göra ett medvetet val av lånenivå för studie- medel, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett system med studiemedel i proportion till antal avklarade poäng, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande, 7. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub706 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett av de viktigaste målen för en studiestödsreform skall vara att minska skuldsättningen och om att öka bidragets andel av totalbeloppet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa inkomstprövningen för studielån, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en viss studietakt skall krävas för att studerande skall få åtnjuta studiemedel, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återbetalningen av studielån bör ske efter förmåga, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt till likvärdigt studiestöd, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de som kompletterar grundskole- eller gymnasienivå bör få ett särskilt förmånligt stöd, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett återinförande av utbildningsbidrag med låneandel för studerande i arbetsmarknadsutbildning, 8. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett differentierat studiestödssystem inom N/T-området med utgångspunkt från ålder och arbetslivserfarenhet, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendier till godkända studenter inom kommunal och statlig vuxenutbildning, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att barntillägget i svuxa bör återinföras, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om social trygghet, 12. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub707 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 40 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 618 000 000 kr att fördelas mellan anslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub708 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett sammanhållet studiestöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt studiestöd bör genomföras från den 1 juli 1998, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av erfarenheter av särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, 4. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub709 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbetalning av studiemedel.
1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestödssystemet.
1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger Davidson (kd) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medelstilldelning till barntillägget i svuxa, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det särskilda utbildningsbidraget.
Utskottet
1. Inledning
Riksdagen har den 22 november 1996 fastställt utgiftsramen för budgetåret 1997 för utgiftsområde 15 Studiestöd (prop. 1996/97:1, bet. FiU1, rskr. 53). Ramen omfattar 16 884 miljoner kronor. I det följande behandlar utbildningsutskottet regeringens förslag under utgiftsområdet och de under den allmänna motionstiden 1996 väckta motions-yrkanden som har samband med regeringens förslag. Först behandlas anslagen under utgiftsområdet. Utskottets ställningstagande till regeringens samlade förslag om anslag inom utgiftsområdet redovisas i ett därpå följande avsnitt. Därefter behandlas motionsyrkanden som har anknytning till Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och regeringens aviserade proposition om ett nytt studiestödssystem.
2. Anslagen
Under utgiftsområdet redovisas kostnader för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Kostnaderna för myndigheten Centrala stu- diestödsnämnden (CSN) beräknas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Vissa anslag är rättighetsstyrda. Anslagsbelastningen är beroende av bl.a. antalet utbildningsplatser samt av de studerandes studieinriktning och val av studiestöd. Bestämmelserna som reglerar rätten till studiestöd och återbetalning av studielån finns bl.a. i studiestödslagen (1973:349) och i studiestödsförordningen (1973:418) samt i CSN:s tillämpningsföreskrifter.
A 1 Studiehjälp m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg enligt 3 kap. studiestödslagen. Vidare betalas från anslaget ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17) samt stipendier enligt förordningen (1995:559) om stipendium efter genomfört basår inom komvux. Regeringen räknar med att ca 314 000 elever kommer att få studiebidrag under år 1997. Kostnaden har beräknats till 1 684,8 miljoner kronor. Medelsbehovet för utbetalning av extra tillägg uppgår till 153,1 miljoner kronor för år 1997. Inackorderingstillägg beräknas betalas ut till ca 3 000 elever under år 1997. Regeringen har beräknat medelsbehovet till 43,1 miljoner kronor. Kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utomlands beräknas till 390 000 kr. Studerande som genomgått basåret inom kommunal och statlig vuxenutbildning med godkänt resultat kan få ett stipendium på 10 000 kr. Regeringen har beräknat 40 miljoner kronor för detta ändamål år 1997. Regeringen har sammanlagt beräknat anslaget till 1 921 405 000 kr. I motionerna 1996/97:Ub707 (m) yrkande 1, 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7 (delvis), 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4 (delvis) och 1996/97:Ub706 (kd) yrkandena 9 och 12 (delvis) föreslås avslag på regeringens förslag om stipendier till studerande som genomgått basårsutbildning med godkänt resultat. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I samband med att stipendier vid basårsutbildning inom komvux infördes anförde utbildningsutskottet i sitt yttrande till socialförsäkringsutskottet att det är angeläget med en ökning av andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade och att stipendiet utgör en lämplig stimulans för denna typ av utbildning (bet. 1994/95:UbU5y). Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av anslaget och anser att riksdagen bör avslå motionerna 1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis), 1996/97: Ub706 yrkandena 9 och 12 (delvis), 1996/97:Ub707 yrkande 1 och 1996/97: Ub708 yrkande 4 (delvis).
A 2 Studiemedel m.m.
De utgifter som belastar anslaget är dels studiemedel i form av studiebidrag, dels räntesubventioner och avskrivning av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Dessutom belastas anslaget av avskrivningar av studielån som ingått som en del i studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Anslaget belastas även av kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. Under år 1996 är det maximala beloppet i studiemedel 7 059 kr per månad, varav 1 962 kr är bidrag. Regeringen bedömer att kostnaden för studiebidrag kommer att uppgå till 4 964,5 miljoner kronor år 1997. Utgiften för räntor och avskrivningar beräknas uppgå till 4 520,9 miljoner kronor. Ränteinbetalningarna skall fr.o.m. år 1997 tillföras en inkomsttitel i statsbudgeten i stället för som nu anslaget. Ränteinbetalningarna beräknas uppgå till 989 miljoner kronor. Detta belopp har i stället tillförts anslaget. Regeringen föreslår en besparing på 25 miljoner kronor inom området för studier utomlands. Totalt har regeringen beräknat kostnaderna under anslaget till 9 485,4 miljoner kronor. I motion 1996/97:Ub707 (m) yrkande 2 föreslås ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 25 miljoner kronor. Motionärerna avvisar regeringens förslag till besparing på området för studier utomlands. De framhåller att studier utomlands är av stor vikt för kvaliteten och valfriheten i studierna. I yrkande 3 i motionen föreslås att anslagen A 2 Studiemedel och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar sammanlagt minskas med 618 miljoner kronor. Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd) yrkandena 3, 7 och 12 (delvis) föreslås sammanlagt besparingar på anslaget med 1 600 miljoner kronor. Motionärerna anser att 500 miljoner kronor kan sparas genom krav på viss studietakt för erhållande av studiemedel (yrkande 3). En besparing på 700 miljoner kronor bör kunna genomföras genom återinförande av utbildningsbidrag med lånedel för studerande i arbetsmarknadsutbildning (yrkande 7). Därutöver har en besparing på 400 miljoner kronor beräknats med hänvisning till att motionärerna har räknat med en lägre utbyggnadstakt i högskolan. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är möjligt att genomföra en besparing på 25 miljoner kronor inom området för studier utomlands. Regeringen har i propositionen pekat på att de studerandes möjligheter till studier utomlands inte i någon nämnvärd omfattning beskärs. Avsikten är att besparingen skall genomföras genom ändrade tillämpningsföreskrifter beträffande studiestöd i samband med ferietid. Utskottet är inte berett att tillstyrka de omfattande förslag till besparingar under anslaget som föreslagits i motion 1996/97:Ub706. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till beräkning av anslaget och anser sålunda att motionerna 1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7 och 12 (delvis) och 1996/97: Ub707 yrkandena 2 och 3 (delvis) bör avslås.
Regeringen föreslår en ändring i studiestödslagen (1973:349). Låntagare kan, avseende lån tagna före år 1989, enligt gällande bestämmelser få sitt årsbelopp sänkt om skulden vid frivillig återbetalning, avskrivning eller återkrav minskar med minst 1 000 kr. Nuvarande gräns på 1 000 kr har enligt regeringen visat sig vara låg och medfört många små beloppsjusteringar. Regeringen anser att årsbeloppet skall räknas om först när skulden minskar med minst en tredjedel av basbeloppet för avgiftsåret. De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Årsbeloppet skall beräknas enligt de nya föreskrifterna från år 1998. Förslaget medför en ändring i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen. Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i studie- stödslagen.
A 3 Vuxenstudiestöd m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd (svux) i form av vuxenstudiebidrag. Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) i form av vuxenstudiebidrag.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag
Korttidsstudiestöd får beviljas till arbetstagare som deltar i studiecirklar, kurser i komvux och statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i svenska, engelska och matematik på grundskole- och gymnasienivå, för studier i samhällskunskap som motsvarar sådana moment som ingår i den kommunala vuxenutbildningen samt för studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om handikappet. Korttidsstudiestödet ersätter förlorad arbetsförtjänst och uppgår till 75 kr per timme. Internatbidrag kan beviljas till deltagare i korta kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare, är 327 kr per dygn. Regeringen har beräknat 36,4 miljoner kronor i medel för korttidsstudie-stöd och internatbidrag för budgetåret 1997. Utskottet tillstyrker medelsberäkningen.
Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för studier på grundskole- och gymnasienivå samt för yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Svux är i första hand avsett för dem som har kort tidigare utbildning och tar ledigt för att studera. För rätt till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) dr det grundläggande villkoret att sökanden är helt eller delvis arbetslös. Regeringen beräknar att svux och svuxa kan beviljas sammanlagt ca 73 000 studerande under budgetåret 1997. Kostnaden beräknas till totalt 2 772,9 miljoner kronor. I motion 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7 (delvis) minskas anslaget med 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att det särskilda vuxenstudiestödet för YTH-utbildningar skall tas bort. Enligt motionerna 1996/97:Ub706 (kd) yrkande 10 och 1996/97:Kr604 (kd) yrkande 3 bör barntillägget i svuxa återinföras. I den först nämnda motionen har 100 miljoner kronor tillförts anslaget för detta ändamål. Motionärerna framhåller att barntillägget för många ensamstående, lågutbildade kvinnor har inneburit möjligheter att studera. Många har nu tvingats avbryta sina studier. Utskottet vill när det gäller särskilt vuxenstudiestöd till YTH-utbildningar anföra följande. Utskottet anser det angeläget att värna YTH-utbildningar, eftersom denna utbildningsform har stor betydelse både för den enskildes utvecklingsmöjligheter och för att tillgodose industrins behov av kompetens för vissa kvalificerade funktioner. Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslaget i motion 1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis) om att det särskilda vuxenstudiestödet för YTH- utbildningarna skall tas bort. När det gäller frågan om barntillägget i svuxa vill utskottet hänvisa till vad socialförsäkringsutskottet anförde i denna fråga i samband med att barntillägget togs bort: Utskottet delar regeringens uppfattning att barntillägget inte är förenligt med den inkomstbortfallsprincip som gäller för vuxenstudie-stöden och att familjens storlek i stället bör beaktas inom ramen för familjepolitiken (1994/95:SfU12, s. 23). Utskottet hänvisar också till att frågor om studiestöd för närvarande bereds inom regeringskansliet. Regeringen har i propositionen meddelat att den avser att återkomma till riksdagen under år 1997 med ett ställningstagande till Studiestödsutredningens förslag om ett sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning avseende svux och svuxa och avstyrker de nu föreliggande yrkandena.
Särskilt utbildningsbidrag
Riksdagen har godkänt (bet. 1995/96:FiU15, rskr. 307) att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen skall göras under fem år med start den 1 juli 1997. Avsikten är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen. Satsningen omfattar sammanlagt 100 000 platser. Samtidigt införs ett särskilt utbildningsbidrag som skall gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt studiestödssystem. Regeringen föreslår att personer mellan 25 och 55 år som är arbetslösa skall få möjlighet att under högst ett studieår (normalt nio månader) studera på motsvarande grundskole- eller gymnasienivå med särskilt utbildningsbidrag motsvarande beloppet i arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd. Anställda mellan 25 och 55 år som har förvärvsarbetat under minst fem år skall ges motsvarande möjlighet förutsatt att berörda lokala parter har slutit avtal där arbetsgivaren åtar sig att som ersättare anställa en långtidsarbetslös person inskriven vid arbetsförmedlingen. Beloppsmässigt innebär det att bidraget kommer att utgöra högst 12 408 kr och lägst 5 060 kr per månad. Regeringen har beräknat resurser motsvarande ca 50 000 årsplatser. Kostnaderna för andra halvåret 1997 beräknas till 1 912,6 miljoner kronor. Regeringen anser att särskilt utbildningsbidrag i likhet med arbetslöshets-ersättning och kontant arbetsmarknadsstöd skall utgöra skattepliktig inkomst. Regeringen föreslår därför ändringar i kommunalskattelagen (1928:370), i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i semesterlagen (1977:480). Samtidigt görs i dessa författningar vissa följdändringar i anledning av tidigare riksdagsbeslut. Genom ett förbiseende har en hänvisning till lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa inte gjorts i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen och i 11 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen om allmän försäkring. I motion 1996/97:Kr604 (kd) yrkande 4 tas frågan upp om det särskilda utbildningsbidraget. Motionärerna anser det tveksamt om vuxna arbetslösa kommer att våga påbörja en 2-3 år lång utbildning om man bara får stöd på a- kassenivå under det första året. De anser att det särskilda utbildningsbidraget skulle kunna omfatta alla vuxna arbetslösa i åldern 25-55 år som saknar grundskole- och gymnasieutbildning. Regeringen bör enligt motionärerna, med utgångspunkt från erfarenheterna av hur många och vilka som söker ettåriga utbildningar, återkomma med förslag om finansiering. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att personer mellan 25 och 55 år som är arbetslösa skall få möjlighet att under högst ett studieår studera på motsvarande grundskole- och gymnasienivå med särskilt utbildningsbidrag. Anställda mellan 25 och 55 år som har förvärvsarbetat under minst fem år skall ges motsvarande möjlighet under förutsättning att berörda lokala parter gjort en överenskommelse där arbetsgivaren åtar sig att som ersättare anställa en långtidsarbetslös person inskriven vid arbetsförmedlingen. Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört om att villkoren för det särskilda utbildningsbidraget skall gälla i avvaktan på ställningstagande till ett nytt studiestödssystem. Regeringen har som utskottet tidigare redovisat anmält att den avser att under år 1997 återkomma till riksdagen i denna fråga. Utskottet anser att riksdagen bör godkänna vad regeringen förordat om riktlinjer för det särskilda utbildningsbidraget och avslå motion 1996/97:Kr604 yrkande 4. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till ändringar i kommunalskattelagen, lagen om allmän försäkring och semesterlagen. Såvitt gäller lagen om allmän försäkring har denna lag nyligen ändrats av riksdagen (bet. 1996/97:FiU1, rskr. 53). Det i bilaga 5 återgivna lagförslaget har justerats i enlighet därmed. Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), lag om ändring i semesterlagen (1977:480) samt lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, det sistnämnda lagförslaget i lydelse enligt bilaga 5. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen dels bör godkänna vad regeringen förordat om riktlinjer för det särskilda utbildningsbidraget, dels bör anvisa det av regeringen under anslaget föreslagna totala beloppet på 4 721 951 000 kr.
A 4 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för timersättning vid svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för utvecklingsstörda (särvux). Vidare belastas anslaget av utgifter för studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk samt bidrag för kostnader för resor och boende för döva eller hörselskadade elever samt elever vid Rh-anpassad utbildning enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever. Regeringen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till 149 746 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas utgifter för stöd till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker. Anslaget disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som i samverkan med andra bibliotek skall förse synskadade och andra läshandikappade med litteratur. Regeringen informerar om att anslaget under flera år har överskridits till följd av att antalet utbildningsplatser ökat i högskolan och att fler läshandikappade studerande har utnyttjat platserna. För att bättre kunna bedöma behovet av resurser för kommande år måste resultatstyrningen förbättras, anser regeringen. Målen för verksamheten kommer därför att anges tydligare i regleringsbrevet så att verksamheten och anslagsutvecklingen noga kan följas. Regeringen anser att TPB bör få ett bemyndigande att beställa sådan produktion av studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret 1998 till ett belopp av 6 miljoner kronor. Regeringen har beräknat anslaget till 22 576 000 kr för år 1997. I motion 1996/97:Ub502 (s) påpekas att antalet högskoleplatser ökar och att detta naturligtvis även medför att fler synskadade kommer att bli antagna till högskoleutbildning. Det finns en risk att läshandikappade studerande inte får tillgång till anpassad litteratur på grund av att TPB saknar tillräckliga resurser. Motionären anser att verksamheten med att förse funktionshindrade högskolestudenter med anpassad studielitteratur bör garanteras i lag. Utskottet hänvisar till vad regeringen i propositionen anfört om bl.a. förutsättningar för att kunna bedöma behovet av resurser under anslaget. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och anser det inte påkallat med ett särskilt uttalande från riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för vuxenstudiebidrag till studerande vid utbildning som leder till specialpedagogexamen samt vid påbyggnadsutbildning till sådan examen. Studerande som antas till utbildning har i princip rätt till stödet. Av regeringens redovisning framgår att en jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar ett anslagsöverskridande om knappt 17 miljoner kronor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår visar att den aktuella påbyggnadsutbildningen i större utsträckning än tidigare anordnas genom kortare kurser och på deltid, varför medelsramen inte beräknas överskridas under innevarande år. Regeringen konstaterar att det alljämt råder brist på speciallärare. Regeringen beräknar därför att ett oförändrat antal studerande dvs. ca 1 400 kommer att beviljas vuxenstudiebidrag år 1997. Medelsbehovet under anslaget har beräknats till 57 409 000 kr. I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4 (delvis) framhålls att specialpedagogutbildning i allt större utsträckning numera anordnas genom kortare kurser och genom deltidsstudier. Motionärerna anser därför att detta anslag kan utgå. Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande. Utskottet erinrar om att särskilt vuxenstudiestöd endast beviljas för heltids- och deltidsstudier om minst halvtid (7 kap. 5 § studiestödslagen). Utskottet konstaterar att regeringen vid sin beräkning av anslaget har tagit hänsyn till att påbyggnadsutbildning i större utsträckning än tidigare anordnas genom kortare kurser och på deltid. Utskottet konstaterar även i likhet med regeringen att det alljämt råder brist på speciallärare. Det är därför enligt utskottets bedömning angeläget att systemet med särskilt vuxenstudiestöd finns kvar för studerande vid specialpedagogutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning och avstyrker därmed motion 1996/97:Ub708 yrkande 4 i denna del.
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
De utgifter som belastar anslaget är kostnader för vuxenstudiestöd enligt förordningen (1995:819) om vissa naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar med särskilt vuxenstudiestöd m.m. Studerande som är behöriga att antas kan beviljas stöd. För att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik beslöt riksdagen (prop. 1994/95:139, bet. UbU15, rskr. 353) under våren 1995 att en särskild utbildningssatsning skulle göras inom högskolan om totalt 9 000 platser. De studerande som antas till dessa platser erbjuds studiestöd enligt reglerna för särskilt vuxenstudiestöd (svux), som normalt är en förmånligare stödform än vanliga studiemedel (bet. 1994/95:SfU15, rskr. 279). Insatsen är tillfällig och antagningen till utbildningsplatserna avser endast tre tillfällen med början hösten 1995. Vid första antagningstillfället antogs ca 1 900 personer. Preliminära uppgifter för hösten 1996 visar att drygt 2 800 studenter har antagits. Enligt regeringens bedömning kommer resterande platser att kunna fyllas vid nästa antagningstillfälle dvs. hösten 1997. Regeringen har beräknat utgifterna under anslaget till 525 571 000 kr för år 1997. I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 3 hänvisas till vad regeringen i propositionen anfört om att den noggrant följer utbildningssatsningen och att den inhämtat erfarenheter från antagningsmyndigheterna och CSN. Motionärerna anser att det finns ett allmänt intresse att ta del av dessa kunskaper och att regeringen snarast öppet bör redovisa materialet på lämpligt sätt. Utskottet utgår från att regeringen redovisar erfarenheterna av den särskilda utbildningssatsningen avseende N/T-utbildningar. Utskottet anser detta vara rimligt och delar således motionärernas uppfattning. Utskottet anser emellertid inte att något särskilt uttalande från riksdagen i frågan är påkallat. Riksdagen bör därför avslå motionen. Enligt motion 1996/97:Ub703 (s) bör riksdagen hos regeringen begära förslag som öppnar möjligheterna till dispens från 48-årsgränsen för erhållande av N/T- svux. Motionärerna anser att rigida åldersgränser, som helt utestänger äldre arbetslösa från angelägna studier, rimmar illa med det uttalade målet om livslång utbildning . En möjlighet till dispens bör öppnas i de fall CSN efter samråd med den enskilde och arbetsmarknadsmyndigheterna finner att det föreligger särskilda skäl (yrkande 1). CSN bör också ges möjlighet att, om det finns särskilda skäl, ge dispens från kravet på minst fem års yrkesverksamhet i Sverige för erhållande av stödet (yrkande 2). Utskottet har förståelse för vad som framförts i motionen om dispens från gällande regler för erhållande av N/T- svux. Utskottet överblickar emellertid inte de praktiska möjligheterna att inför den sista antagningsomgången när det gäller denna särskilda utbildningssatsning uttryckligen förorda ändringar i reglerna. Det bör ankomma på regeringen att göra den bedömningen. Utskottet avstyrker bifall till motion 1996/97:Ub703. I motionerna 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7 (delvis) och 1996/97:Ub706 (kd) yrkande 8 föreslås avslag på regeringens förslag om medel under detta anslag. Motionärerna framhåller att samma studiefinansiella villkor måste gälla för alla som studerar vid högskolan. Det är djupt orättvist att ha ett differentierat studiestödssystem inom N/T-området, med utgångspunkt från ålder och arbetslivserfarenhet, inte minst vid jämförelse med dem som läser eller har läst naturvetenskap och teknik med vanliga studiemedel. Även i motion 1996/97:Ub707 (m) yrkande 3 föreslås en minskning av bl.a. detta anslag i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna har föreslagit en sammanlagd besparing på anslaget A 2 Studiemedel m.m. och detta anslag på 618 miljoner kronor. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I samband med att särskilt studiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar infördes våren 1995 anförde utskottet i sitt yttrande (1994/95:UbU6y) till socialförsäkringsutskottet bl.a. att förslaget om en satsning på N/T- utbildning utgjorde ett välkommet bidrag till de ansträngningar som görs för att öka kompetensen på detta område. De regler som regeringen avsåg att utforma för studiestödet var väl anpassade till de grupper som borde komma i fråga för denna utbildning. Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker yrkandena om besparingar på anslaget. Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om medel under anslaget.
Utskottet behandlar slutligen yrkande 47 i motion 1996/97:Ub514 vari Miljöpartiet redovisar sitt ställningstagande beträffande samtliga anslag under detta utgiftsområde avseende budgetåret 1997. Miljöpartiet föreslår inga förändringar i förhållande till regeringens förslag. Yrkandet är tillgodosett med regeringens förslag, varför det bör avslås.
Övrigt
I motion 1996/97:Ub514 yrkande 48 redovisas Miljöpartiets uppfattning om anslagen avseende budgetåren 1998 och 1999. Inte heller i fråga om dessa år föreslås några förändringar i förhållande till de av regeringen beräknade sammanlagda beloppen för utgiftsområdet avseende åren 1998 och 1999. Utskottet anser att regeringens beredning av budgetförslag för åren 1998 och 1999 bör avvaktas, varför yrkandet avstyrks.
3. Sammanfattande förslag till anslag budgetåret 1997 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Med hänvisning till vad utskottet har anfört i det föregående föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt uppställningen i bilaga 1, spalten Utskottets förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag.
4. Förslag om förändrat studiestöd m.m.
Studiestödsutredningen har i juni 1996 till regeringen överlämnat betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Betänkandet remissbehandlas under hösten 1996. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att den avser att återkomma till riksdagen under år 1997 med ett ställningstagande till utredningens förslag. I flera motioner aktualiseras frågor med anknytning till utformningen av ett nytt studiestödssystem. I motion 1996/97:Ub701 (m) redovisar moderaterna sina synpunkter på ett framtida studiestödssystem. De framhåller att ett studiestödssystem skall kunna fungera i livets olika skeden och för människor i olika situationer. Ett studiestödssystem måste vara långsiktigt och präglas av tydlighet, flexibilitet och respekt för enskilda människors behov och önskemål. Yngre studenter behöver ett väl fungerande, överblickbart system för studielån som uppmuntrar till låg skuldsättning och snabb avbetalning. Vuxna med försörjningsansvar som är etablerade i yrkeslivet kommer att behöva ett helt nytt finansieringssystem. Motionärerna föreslår en modell med personliga kompetenskonton. För personer som saknar grundläggande utbildning och behöver kompetenshöjningar i för arbetslivet viktiga kärnämnen kan finansieringen delvis lösas inom ramen för kompetenskonton, delvis krävs en beredskap att studera parallellt med ordinarie arbete. Social snedrekrytering kan till viss del lösas genom förändringar i studiestödssystemet, som måste utformas så att det blir tydligt att utbildning och rimliga lån inte är något att rädas för. Ett mer renodlat annuitetsbaserat återbetalningssystem förordas. Motionärerna begär förslag till ett nytt studiestödssystem i enlighet med det i motionen redovisade. Även i motionerna 1996/97:Ub705 (fp) yrkandena 1-5 och 1996/97: Ub478 (fp) yrkande 3 behandlas frågor med anknytning till ett nytt studie- stödssystem. I den sist nämnda motionen begärs förslag som stärker de ekonomiska villkoren för föräldrar som vill studera. Barntillägget i svux och svuxa var ofta avgörande för att arbetslösa och/eller ensamstående kvinnor skulle kunna studera. Motionärerna utgår från att regeringens kommande förslag till nytt studiestödssystem får en acceptabel och socialt värdig utformning. I den först nämnda motionen framförs förslag om ett system med studiemedel i proportion till antal avklarade poäng (yrkande 5). Motionärerna anser att det är viktigt att varje student själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maximinivån. En grundlig information om återbetalningsvillkoren måste ges till varje student (yrkande 4). En huvuduppgift för studiemedelsreformerna sedan år 1965 har varit att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Motionärerna anser att mycket talar för att reformer för att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen i första hand bör inriktas på grund- och gymnasieskolan. Den sociala snedrekryteringen grundläggs tidigt (yrkande 1). Motionärerna pekar också på att en grundläggande orsak till den låga andel av befolkningen som går vidare till en eftergymnasial utbildning är att högre studier inte lönar sig tillräckligt. Det är inte alla som vill skuldsätta sig utan att veta att den investering som görs med lånade pengar även ger en hygglig ekonomisk utdelning (yrkande 2). Motionärerna anser vidare att det bör öppnas en möjlighet för fler än CSN, t.ex. banker och försäkringsbolag, att hantera utbetalning av studiemedel (yrkande 3). Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd) bör ett av de viktigaste målen för en studiestödsreform vara att minska skuldsättningen och öka bidragets andel av totalbeloppet (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att inkomstprövningen borde avskaffas helt för att ge studenterna möjlighet att påverka sin ekonomi genom sidoinkomster (yrkande 2). Återbetalningen av studielån bör ske efter förmåga, t.ex. genom att höginkomsttagare betalar en högre andel av sin årsinkomst än låginkomsttagare (yrkande 4). Principen att alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt till ett likvärdigt studiestöd framhålls i yrkande 5. Vidare anser motionärerna att de som kompletterar sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå bör få ett särskilt förmånligt studiestöd (yrkande 6). Motionärerna tar också upp frågor om studenternas sociala trygghet. Studenter måste ha rätt till i princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande. Det finns också andra frågor som är viktiga under studietiden och som, framhålls det i motionen, förtjänar en översyn, t.ex. frågan om försäkring för arbetsskada (yrkande 11). Enligt motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 1 bör de olika studiestödsformerna samordnas i ett enda samlat enhetligt studiestöd. Motionärerna pekar på att studiestödets utformning har stor betydelse för att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning och för kvinnors möjlighet till studier. Enligt motion 1996/97:Ub702 (m) bör dagens system för studielån avskaffas. En modell där bankerna tillåts och uppmuntras att ta över utlåning av studiemedel bör utredas. Banklånen bör liksom andra banklån vara avdragsgilla. Med ett sådant system skulle det skapas incitament för studenterna att begränsa skuldens storlek, anser motionären. I motion 1996/97:Ub513 (s) begärs en översyn av de ekonomiska villkoren för att möjliggöra för barn ur arbetarklassen att studera. De nya reglerna för studielån ökar avbetalningstrycket. Enligt motionärerna kan utbildningssatsningen med 30 000 nya högskoleplatser, tvärt emot sitt syfte, komma att vidga kunskapsklyftan om den inte kompletteras med en ekonomisk plan. Enligt motion 1996/97:So426 (c) yrkande 6 måste det nya studiestödssy-stemet ta hänsyn till de speciella problem och förutsättningar som funktionshandikappade har. De bör på samma sätt som övriga studenter kunna bedriva studier inom ramen för ett sammanhållet studiestödssystem. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte föregripa den beredning av studiestödsfrågorna som pågår inom regeringskansliet. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och 1996/97:So426 yrkande 6.
Frågan om tidpunkt för genomförande av ett nytt studiestödssystem tas upp i motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 2. Motionärerna pekar på att det särskilda utbildningsbidraget, som är av temporär karaktär och som införs den 1 juli 1997, föreslås lämnas under längst ett studieår. Tidsbegränsningen omöjliggör för många kortutbildade och studieovana att uppnå avsedd kompetens. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett nytt studiestöd bör genomföras från den 1 juli 1998. De avstår i nuläget från att hemställa om en utökning av tiden för särskilt utbildningsbidrag. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör föregripa beredningsarbetet av studiestödsfrågorna med ett uttalande om tidpunkt för genomförande av ett nytt studiestödssystem. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub708 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
I motion 1996/97:Ub704 (mp) begärs att en utredning om studiehjälp tillsätts snarast. Studiestödsutredningen har nu lämnat sitt betänkande. I regeringens uppdrag till utredningen saknas ett viktigt område, studiehjälpen. Det finns många frågor kring studiehjälpen som behöver ses över t.ex. konstruktion av bidraget, bidragsbelopp och åldersgränser. Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial utbildning t.o.m. vårterminen det år då den studerande fyller 20 år. Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Studiebidraget är lika stort som det allmänna barnbidraget, dvs. 640 kr per månad under år 1996. Utskottet kan konstatera att Studiestödsutredningen delvis har berört frågor i anslutning till studiehjälpen. Bl.a. föreslås en vidgad möjlighet för ungdomar som har slutfört en gymnasieutbildning att få studiemedel före 20 års ålder. Utskottet är inte berett att tillstyrka yrkandet om en särskild utredning om studiehjälpen. Riksdagen bör avvakta regeringens förslag om nytt studiestödssystem även i den här frågan.
Ett system med kompetens- och utbildningskonton för ett livslångt lärande föreslås i motion 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 6. Motionärerna framhåller att det behövs ett helt nytt system för att människor skall kunna finansiera bl.a. vidareutbildning. Det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet borde kunna breddas till ett pensions- och utvecklingssparande . Även i motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 1 begärs ett nytt system för finansiering av utbildning, kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. Motionärerna pekar på att en modell kan vara ett system med ett delat ansvar mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhälle. Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden med förslag om kompetens- och utbildningskonton (bet. 1995/96:UbU8, yttr. 1995/96:UbU2y, UbU6y, UbU7y) och då avstyrkt dem. Utskottet anser att regeringens överväganden och förslag med anledning av Studiestödsutredningens förslag bör avvaktas. Utskottet vill också hänvisa till att frågor om vuxnas möjlighet till kompetenshöjning utreds av kommittén Ett nationellt kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67). Kommittén skall bl.a. ta ställning till vilken ansvarsfördelning som skall gälla mellan den offentligt finansierade utbildningen och arbetslivet för olika typer av utbildningsinsatser. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört senast den 1 mars 1997. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör yrkandena avslås. I motion 1996/97:Ub709 (c) framhålls att det i regel tar upp emot en månad innan studenterna får sina första studiemedel. För många studenter är detta ett stort problem. Motionären anser att den första utbetalningen av studiemedel skulle kunna förskotteras t.ex. direkt hos utbildningsanordnaren eller att någon form av lånemöjlighet i avvaktan på studiemedel öppnas. Utskottet hänvisar till att regeringen under anslaget till Centrala studiestödsnämnden (utgiftsområde 16) föreslagit en permanentning av en tillfällig resursförstärkning till myndigheten med hänvisning till att kraven på studiestödsadministrationen förväntas öka under de närmaste åren. Regeringen utgår från att CSN ytterligare kommer att kunna förbättra servicen och tillgängligheten för allmänheten under år 1997. Utskottet anser att motionen bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag under utgiftsområde 15 att riksdagen dels godkänner vad regeringen förordat om riktlinjer för det särskilda utbildningsbidraget, dels anvisar medel i enlighet med utskottets förslag i bilaga 1, dels ock avslår motionerna 1996/97: Ub502, 1996/97:Ub514 yrkande 47, 1996/97:Ub703, 1996/97:Ub705 yrkande 7, 1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7, 8, 9, 10 och 12, 1996/97: Ub707, 1996/97:Ub708 yrkande 4 samt 1996/97:Kr604 yrkandena 3 och 4, 2. beträffande studiestödslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stu- diestödslagen (1973:349), 3. beträffande kommunalskattelagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 4. beträffande lagen om allmän försäkring att riksdagen med anledning av propositionen i denna del antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i lydelse enligt bilaga 5, 5. beträffande semesterlagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 6. beträffande redovisning av den särskilda N/T-satsningen att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub708 yrkande 3, 7. beträffande anslagen avseende budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 48, 8. beträffande utformningen av ett nytt studiestödssystem att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97: Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och 1996/97:So426 yrkande 6, res. 1 (m) res. 2 (fp) - delvis res. 3 (v) - delvis res. 4 (kd) 9. beträffande tidpunkt för genomförande av ett nytt studiestödssy- stem att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub708 yrkande 2, res. 3 (v) - delvis
10. beträffande utredning om studiehjälp att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub704, res. 5 (mp) 11. beträffande kompetens- och utbildningskonton att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub504 yrkande 1 och 1996/97:Ub705 yrkande 6, res. 2 (fp) - delvis res. 6 (c) 12. beträffande utbetalning av studiemedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub709.
Stockholm den 28 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m)1, Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)1, Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1, Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd)1, Ulf Kristersson (m)1 och Ola Ström (fp)1.
1 Har ej deltagit i beslutet under moment 1
Reservationer
1. Utformningen av ett nytt studiestödssystem (mom. 8)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg- Nordlund och Ulf Kristersson (alla m) anför:
Vi hänvisar till vår partimotion 1996/97:Ub701, där vi för fram ett antal förslag som enligt vår mening leder till ökad studiemotivation, mer dynamik i utbildningsinsatserna och högre kvalitet i studieresultaten. Vi anser att dessa förändringar bör genomföras snarast.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort hemställa: 8. beträffande utformningen av ett nytt studiestödssystem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub701 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97:Ub513, 1996/97: Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och 1996/97:So426 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Utformningen av ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 11)
Ola Ström (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motionerna 1996/97:Ub478 och 1996/97:Ub705 redovisat synpunkter med anknytning till hur studiestödssystemet bör utformas. Vi har bl.a. pekat på att barntillägget i svux och svuxa ofta var avgörande för att arbetslösa och/eller ensamstående kvinnor skulle kunna studera, och vi utgår från att regeringens kommande förslag till nytt studiestödssy- stem får en acceptabel och socialt värdig utformning. Jag hänvisar i övrigt till våra motioner. Jag anser att det behövs en ny form av finansiering av bl.a. vidareutbildning. Ett system med kompetens- och utbildningskonton, där människor ges en möjlighet att på gynnsamma villkor spara och låna pengar för att vidareutbilda sig bör införas. Jag anser att det nuvarande avdragsgilla pensionssparandet borde kunna breddas till ett pensions- och utvecklingssparande , med möjlighet att delvis kunna ta ut pengar före pensioneringen för att möjliggöra bl.a. utbildning. Vidare bör individer mellan 30 och 55 år ges möjlighet att låna pengar av det allmänna pensionssystemet. Frågan om kompetens- och utbildningskonton bör närmare utredas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8 och 11 bort hemställa: 8. beträffande utformningen av ett nytt studiestödssystem att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3 och 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och 1996/97:So426 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 11. beträffande kompetens- och utbildningskonton att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub705 yrkande 6 och med avslag på motion 1996/97:Ub504 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Utformningen av ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vänsterpartiet har i motion 1996/97:Ub708 redovisat sin bedömning av hur ett framtida studiestödssystem bör utformas. Enligt vår uppfattning bör de olika studiestödsformerna samordnas i ett enda samlat studiestöd. Hur stu- diestödet utformas är av stor betydelse för att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning och för kvinnors möjlighet till studier. Jag anser att ett nytt studiestöd bör genomföras från den 1 juli 1998. Det särskilda utbildningsbidraget, som är av temporär karaktär i avvaktan på ett nytt studiestödssystem, föreslås kunna erhållas endast under ett studieår. Tidsbegränsningen omöjliggör för många kortutbildade och studieovana att uppnå avsedd kompetensnivå.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 8 och 9 bort hemställa: 8. beträffande utformningen av ett nytt studiestödssystem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub708 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97: Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97: Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11 och 1996/97: So426 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 9. beträffande tidpunkt för genomförande av ett nytt studiestödssy- stem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub708 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Utformningen av ett nytt studiestödssystem (mom. 8)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna har i motion 1996/97:Ub706 redovisat sina synpunkter på utformningen av ett nytt studiestödssystem. Vi vill bl.a. framhålla att ett av de viktigaste målen för en studiestödsreform bör vara att minska skuldsättningen och öka bidragets andel av totalbeloppet. Vi anser det också mycket viktigt att alla som studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet får ett likvärdigt studiestöd. I övrigt hänvisar jag till Kristdemokraternas förslag i motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort hemställa: 8. beträffande utformningen av ett nytt studiestödssystem att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yr- kandena 1-5, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och 1996/97:So426 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Utredning om studiehjälp (mom. 10)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser i likhet med vad som framförts i motion 1996/97:Ub704 att en utredning om studiehjälp snarast bör tillsättas i syfte att utvärdera de nuvarande reglerna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort hemställa: 10. beträffande utredning om studiehjälp att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub704 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Kompetens- och utbildningskonton (mom. 11)
Andreas Carlgren (c) anför:
Ett livslångt lärande förutsätter bl.a. återkommande utbildning och kompetensutveckling. Finansieringen av den kontinuerliga kompetensutvecklingen kommer att vara en nyckelfråga. Ett system för finansiering av kontinuerligt lärande måste utformas. En modell kan vara ett system med delat ansvar mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhälle. I samband med löneförhandlingar skall arbetsgivare och anställda kunna avsätta en del av löneutrymmet på ett utbildningskonto eller en kompetensförsäkring. För att stimulera överenskommelser mellan fackliga organisationer och arbetsgivare om kompetensutveckling bör staten bidra genom att avsättningarna blir skattemässigt gynnade.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 11 bort hemställa: 11. beträffande kompetens- och utbildningskonton att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub504 yrkande 1 och med avslag på motion 1996/97:Ub705 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg- Nordlund och Ulf Kristersson (alla m) anser:
Moderata samlingspartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Den framgår av reservation 47 i finansutskottets betänkande 1996/97: FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi en minskning med sammanlagt 633 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Riksdagens majoritet har genom beslutet om ekonomiska ramar valt en annan inriktning av politiken än den vi har föreslagit. Vi deltar därför inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 15.
Vi anser inte att en besparing om 25 miljoner kronor borde göras när det gäller stödet till studenter som läser utomlands. Möjligheten till studier i utlandet är en avgörande faktor för kvaliteten och valfriheten i studierna. I enlighet med vad vi framfört tidigare anser vi inte att stipendier bör utgå till dem som genomgått basårsutbildning. Vi anser det mycket viktigt med likvärdighet i villkor mellan olika studiegrupper. Som en konsekvens av bl.a. våra omprioriteringar av studieplatser under utgiftsområde 16 anser vi också att en besparing skulle kunna göras på sammanlagt 618 miljoner kronor på anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
2. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1)
Ola Ström (fp) anser:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Den framgår av reservation 48 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi en minskning med sammanlagt 629 571 000 kr i förhållande till regeringens förslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Vi deltar därför inte i beslutet avseende utgiftsområdet. Vi vill dock redogöra för vår inställning på vissa punkter.
Folkpartiet liberalerna delar inte regeringens uppfattning angående stipendier vid genomgången basårsutbildning. I vårt budgetförslag har vi därför en besparing på 40 miljoner kronor på anslaget A 1. Vi anser också att vuxenstudiestödet vid genomgång av YTH-utbildning skall tas bort, vilket innebär en besparing på 64 miljoner kronor. I Folkpartiets budgetalternativ har vi också föreslagit att anslaget A 7 utgår helt. Folkpartiet har tidigare avvisat särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid N/T- utbildningar. Vi anser att samma studiefinansiella villkor skall gälla för alla som studerar vid högskolan. Vidare anser vi att det var fel att avskaffa barntillägget i svuxa. Barntillägget gjorde det mindre ekonomiskt tungt för ensamstående föräldrar att läsa in grundskole- och gymnasiekompetens. Konsekvenserna av att barntillägget nu är borttaget har blivit att antalet personer som studerar med svuxa har minskat. Framför allt har borttagandet drabbat ensamstående mammor. Inte minst av jämställdhetsskäl är det därför viktigt att regeringen i kommande förslag till nytt studiestödssystem tar hänsyn till ensamstående föräldrars svåra ekonomiska studievillkor.
3. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser:
Vänsterpartiet har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Den framgår av reservation 49 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi en minskning med sammanlagt 97 409 000 kr i förhållande till regeringens förslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Vi deltar därför inte i beslutet avseende utgiftsområdet. Vi vill dock redogöra för vår inställning på vissa punkter.
Av statsfinansiella skäl anser Vänsterpartiet att stipendier för dem som med godkänt resultat genomgått basårsutbildning i komvux skall slopas. Anslaget A 1 har vi därför minskat med 40 miljoner kronor. I allt större utsträckning anordnas numera specialpedagogutbildningen genom korta kurser och genom deltidsstudier. Vi anser därför att anslaget till dessa utgifter kan avvecklas.
4. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1)
Inger Davidson (kd) anser:
Kristdemokraterna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Den framgår av reservation 51 i finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi en minskning med sammanlagt 2 065 571 000 kr i förhållande till regeringens förslag. Våra förslag till ekonomiska ramar har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Vi deltar därför inte i beslutet avseende utgiftsområdet. Vi vill dock redogöra för vår inställning på vissa punkter.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om stipendier till studenter som med godkänt resultat genomgått basårsutbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning. Det är varken rättvist mot andra studenter eller försvarbart med tanke på det statsfinansiella läget. Vi anser därför att en besparing kan göras på anslaget A 1 med 40 miljoner kronor.
Kristdemokraterna har också förordat besparingar på sammanlagt 1 600 miljoner kronor på anslaget A 2, varav 400 miljoner kronor beräknats med hänsyn till en av oss föreslagen lägre utbyggnadstakt i högskolan. Utbyggnaden i högskolan måste ske i en takt som garanterar tillgången på kvalificerade lärare och kringresurser i form av lokaler, välutrustade bibliotek och bostäder. En besparing på 700 miljoner kronor bör kunna genomföras genom återinförande av utbildningsbidrag med lånedel för studerande i arbetsmarknadsutbildning. Genom krav på viss studietakt för erhållande av studiemedel kan 500 miljoner kronor sparas. I vårt budgetalternativ har anslaget A 3 tillförts 100 miljoner kronor för återinförande av barntillägget i svuxa. En mycket stor grupp av dem som utbildningssatsningen vänder sig till har tvingats avbryta sina studier sedan barntillägget drogs in år 1995. När det gäller det särskilda utbildningsbidraget anser jag det tveksamt om vuxna arbetslösa kommer att våga påbörja en 2-3 år lång utbildning om man bara får stöd på a-kassenivå under det första året. För familjeförsörjare och särskilt ensamstående föräldrar är det nödvändigt att finansieringen av hela studietiden är klarlagd. Jag anser att det är en brist att regeringen inte har redovisat förslag till studiefinansiering för åren 1998 och 1999.
5. Kompetens- och utbildningskonton (mom. 11)
Inger Davidson (kd) anser:
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för enskílda människors möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden och för Sveriges möjlighet att hävda sig på världsmarknaden. För att möjliggöra en allmän kompetenshöjning vill Kristdemokraterna införa särskilda utbildnings- och kompetensutvecklingskonton som finansieras av den enskilde, arbetsgivaren och staten gemensamt. De belopp som genom förhandling förs upp på kontot skall berättiga till full avdragsrätt och skall enbart kunna användas för den enskildes egen kompetensutveckling. Det gemensamma ansvar och den individuella drivkraft som kombineras i en sådan modell skulle enligt vårt synsätt gynna alla parter.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til anslagsfördelning.
Anslag Utskottets förslag
A Studiestöd 1 Studiehjälp m.m. (ram) 1 921 405 2 Studiemedel m.m. (ram) 9 485 430 3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 4 721 951 4 Timersättning vid vissa 149 746 vuxenutbildningar (ram) 5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576 ändamål (ram) 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409 studerande vid vissa lärarutbildningar (ram) 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 525 571 naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (ram) SUMMA 16 884 088
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997
Utgiftsområde 15 Studiestöd Belopp i 1 000-tal kronor Anslag Regeri m c fp v mp kd ngens försla g
A 1 Studiehjälp m.m. 1 921 -40 -40 -40 -40 405 000 000 000 000 A 2 Studiemedel m.m. 9 485 +25 -1 430 000 600 000 A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 4 721 -64 +100 951 000 000 A 4 Timersättning vid vissa 149 vuxenutbildningar 746 A 5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576 ändamål A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409 -57 studerande vid vissa 409 lärarutbildningar A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 525 -525 -525 naturvetenskapliga och tekniska 571 571 571 utbildningar A 50 Besparing på studiemedel m.m. -618 (nytt anslag) 000 TOTAL 16 884 -633 -629 -97 -2 088 000 571 409 065 571
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 5 1. Inledning 5 2. Anslagen 5 A 1 Studiehjälp m.m. 5 A 2 Studiemedel m.m. 6 A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 7 Korttidsstudiestöd och internatbidrag 7 Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 8 Särskilt utbildningsbidrag 9 A 4 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 10 A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 10 A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar 11 A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 12 Övrigt 13 3. Sammanfattande förslag till anslag budgetåret 1997 inom utgiftsområde 15 Studiestöd 13 4. Förslag om förändrat studiestöd m.m. 13 Hemställan 17 Reservationer 18 1. Utformningen av ett nytt studiestödssystem (mom. 8) 18 2. Utformningen av ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 11) 19 3. Utformningen av ett nytt studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 9) 19 4. Utformningen av ett nytt studiestödssystem (mom. 8) 20 5. Utredning om studiehjälp (mom. 10) 20 6. Kompetens- och utbildningskonton (mom. 11) 21 Särskilda yttranden 21 1. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1) 21 2. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1) 22 3. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1) 22 4. Anslag under utgiftsområde 15 (mom. 1) 23 5. Kompetens- och utbildningskonton (mom. 11) 24 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd 25 Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997 26 Regeringens lagförslag 27 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 27 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 28 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 30 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) 36