Anslag till tullen m.m.
Betänkande 1990/91:SkU15
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU15
Anslag till tullen m.m.
Innehåll
1990/91 SkU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till tullverket och ett antal motioner om tullverksamheten. Flertalet motioner gäller en i propositionen lämnad redogörelse för en ny organisation i tullverket från den 1 januari 1992. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda yttranden.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 59--71) att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1054 523000 kr. Genom propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts angående inriktningen av de föreslagna ändringarna i tullverkets organisation.
Motionerna
1990/91:Sk607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och vikten av att Helsingborg även i fortsättningen får kvarstå som en självständig och fristående tullregion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en särskild tullkommission i EG-frågor med bred tull- och samhällskunskap.
1990/91:Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju802 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av tullens resurser.
1990/91:Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av Helsingborg som egen tullregion.
1990/91:Sk613 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ompröva tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en billigare lösning och med hänsyn tagen till följderna av en svensk EG-anslutning.
1990/91:Sk614 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen med avslag på prop. 1990/91:100, bil. 9 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av tullverkets organisation i Kalmar län.
1990/91:Sk617 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av tullexpeditionen i Örnsköldsvik.
1990/91:Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en gränskontrollstyrka i östra Sverige för förbättrad narkotikabekämpning.
1990/91:Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frysning av tullens organisationsöversyn samt tillsättande av en särskild tullkommission.
1990/91:Sk622 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullorganisationen.
1990/91:Sk637 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag att tillfredsställande lösa tullövervakningen på ön Ven i Öresund.
1990/91:Sk640 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och betydelsen av att Helsingborg får kvarstå som en självständig och fristående tullregion,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild tullkommission i EG-frågor med hög kompetens tillsätts.
1990/91:Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny regional och lokal organisation av tullverket.
1990/91:Sk660 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Västervik även i framtiden skall ha permanent tullbemanning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tullens resursfördelning mellan de tre orterna Kalmar, Oskarshamn och Västervik bör bibehållas på nuvarande nivå.
1990/91:Sk661 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c,s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tullverkets organisation på Gotland bibehålls.
1990/91:Sk662 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rutinmässig pass- och tullkontroll.
1990/91:Sk670 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju824 -- yrkas att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 1056023000 kr.
1990/91:Sk671 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju826 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullens resurser,
2. att riksdagen beslutar att tullen skall tillföras tio nya narkotikahundar.
1990/91:Sk693 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsförändringen av tullen i Tornedalen.
1990/91:Sk694 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av tullens personalresurser i Norrbottens län.
1990/91:Sk695 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggandet av den tidigare beslutade tullstationen vid E 18 i Hån, Värmlands län.
1990/91:Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt hög servicenivå i fråga om tullverkets verksamhet i Kalmar län.
1990/91:Sk697 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att om det första yrkandet ej bifalls tulltillägg ej skall påföras då det är fråga om mervärdeskatt.
1990/91:Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T250 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en tullkammare i Uppsala.
1990/91:Sk705 av Göran Ericsson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T439 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en skärptare kontroll vid in- och utförsel av motorfordon och delar till sådana.
1990/91:Sk722 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av en ny tullorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet,
3. att riksdagen beslutar senarelägga ikraftträdandet av en ny tullorganisation till den 1 juli 1992 i avvaktan på ytterligare utredning i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk723 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitisk hänsyn till utformning och dimensionering av tullens lokala organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullbevakningen längs mellanriksvägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bemanning vid tullstationerna i Tornedalen och Jäckvik (Arjeplog).
1990/91:Sk724 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att tullverket ser över sin verksamhet så att bevakning av Norrlandskustens hamnar sker både dagtid och nattetid,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat samarbete mellan tull och polis som ger polisman inom vissa områden samma befogenheter som tulltjänsteman,
3. att riksdagen hos regeringen begär att omorganisationen av tullverket nu skall "frysas" i enlighet med Tullmannaförbundets förslag.
1990/91:Sk725 av Kjell Ericsson och Göthe Knutson (c,m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öppethållande vid tullstationen i Hån.
1990/91:Sk726 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullverkets organisationsfrågor och verksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av nuvarande regionala organisationsindelning i avvaktan på EG-medlemskapets följder för tullverksamheten i Norden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda behovet av bemannad tullstation i Kristinehamn innan frågan om eventuell indragning prövas.
1990/91:Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en gränskontrollstyrka i östra tullregionen.
1990/91:Sk730 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T262 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om indragningarna för tullen.
1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klassificeringen av Kristianstads flygplats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan tull och polis.
1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av tulltillägget.
Utskottet
Anslag, m.m.
Arbetet i tullverket har under flera år starkt påverkats av förändringar i utrikeshandeln. Personalen har i allt större utsträckning fått tas i anspråk för hanteringen av tulldeklarationer och andra tullhandlingar. Tulltaxerings- och kontrollarbetet har under senare år undantagits från besparingskrav. Särskilda resursförstärkningar har fått göras för narkotikakontrollen. De begränsade sparmål som kunnat genomföras har i huvudsak gällt tullverkets centrala administration.
Ett omfattande förändringsarbete har samtidigt förberetts. För behandling av tullärenden installeras nu ett tekniskt avancerat datasystem med vilket tulldokument kan överföras elektroniskt mellan företagen och tullverket. Systemet används i provdrift i exportärenden sedan sommaren 1990. Under början av år 1992 beräknas systemet kunna börja användas på importsidan, och i återstående delar skall det vara i stort sett klart under år 1993. I samband med datoriseringen av tullrutinerna har tullverkets organisation utretts. En ny organisation skall införas den 1 januari 1992.
I årets budgetförslag framhålls som särskilt angeläget att tullverket fortsätter uppbyggnaden av tulldatasystemet så att det blir tillgängligt i hela landet. Stora ansträngningar bör ägnas åt att förmå företagen att ansluta sig till den elektroniska överföringen av uppgifter för export och import. En förutsättning för att datoriseringen skall ge positiva effekter för samhället är enligt propositionen också att tullverkets organisation blir effektiv och rationell. På lite längre sikt kommer det enligt propositionen sannolikt att bli en avgörande fråga att anpassa tullverksamheten till de förhållanden som kommer att råda vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EG.
I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1991/92 till förvaltningskostnader tilldelas ett förslagsanslag på 1054 milj.kr. Förslaget innebär bl.a. resursförstärkningar om sammanlagt ca 14 milj.kr. för utbyggnad av tullverkets s.k. SPADI-system för narkotikakontroll och för hanteringen av enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln. För att upprätthålla kontroll och service i samband med öppnande av nya färjelinjer m.m. föreslås att tullverket skall få disponera inflytande avgifter från tullförrättningar i deras helhet. Detta kan beräknas motsvara ett medelstillskott om ca 8 milj.kr.
Vid tillämpning av ett rationaliseringskrav på tullverket för budgetåret 1991/92 har beräknats ca 13 milj.kr. för konkreta effektivitetshöjande åtgärder att disponeras efter särskilt beslut av regeringen.
Av boksluten för tullverket 1988/89 och 1989/90 har framgått att de totala kostnaderna för tullverket har ökat med ca 130 milj.kr. Ökningen utgörs till övervägande del av lönekostnader inkl. kostnader för administration och utbildning. Härutöver tillkommer kostnader om ca 123 milj.kr. för att utveckla tulldatasystemet. I propositionen förutsätts att generaltullstyrelsen i samband med kommande bokslut gör en kostnadsanalys av verksamheten.
En förnyad särskild kostnadsanalys för tulldatasystemet har visat på fördyringar om 75%. Besparingsbehovet i tullverket under de närmaste 5--6 åren har i propositionen beräknats till ca 300 milj.kr. Regeringen skall senare redovisa hur stor del av denna besparing som skall belasta budgetåret 1991/92. För att generaltullstyrelsen skall kunna fortsätta att utveckla och införa tulldatasystemet enligt de ursprungliga planerna avser regeringen att även i samband med förslag om utgifter på tilläggsbudget II för 1990/91 återkomma till behovet av medel för tulldatasystemet.
Utskottet återkommer i det följande till tulldatasystemets kostnader.
Genom propositionen har riksdagen också beretts tillfälle att ta del av inriktningen av den nya organisation som skall införas den 1 januari 1992.
Den nya organisationen innebär en minskning av antalet tullregioner från sju till fyra. Huvudorter i de fyra nya regionerna blir Haparanda (norra tullregionen), Stockholm (östra), Göteborg (västra) och Malmö (södra). Antalet lokala myndigheter och lokaliseringen av dessa skall vara anpassat till trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt statsmakternas krav på en effektiv och rationell klarerings- och kontrollverksamhet. I vilken takt rationaliseringarna kan genomföras är enligt propositionen beroende av företagens benägenhet att ansluta sig till tulldatasystemet. Den nya organisationen innebär att antalet årsarbetskrafter minskas med 352 på fem års sikt med början budgetåret 1991/92.
Flertalet av de motioner som väckts i anslutning till budgetförslaget avser den i propositionen lämnade redovisningen om en ny tullorganisation. Resurserna för tullens narkotikabekämpning och tulldatasystemet har tagits upp i andra motioner. Utskottet går först in på organisationsfrågorna.
I flera motioner förordas en senareläggning av en ny organisation i avvaktan på ytterligare utredning i organisationsfrågan eller ett kommande beslut angående en svensk EG-anslutning.
En senareläggning till den 1 juli 1992 och fortsatt utredning föreslås i motion Sk722 yrkande 3 av Görel Thurdin m.fl. (c). Utredningsarbetet skall enligt motionen syfta till en organisation utan regionalt mellanled (yrkande 1). Vidare skall generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet i en ny organisation klargöras (yrkande 2). En organisation utan regional mellannivå förordas också i motion Sk614 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c).
Ett bibehållande av tullorganisationen i avvaktan på beslut i EG-frågan yrkas i motionerna Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (båda s), Sk724 yrkande 3 av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk726 yrkande 2 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c). I motion Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (båda fp) förordas en bibehållen organisation med undantag för förändringar som följer av tullens datorisering. Den sistnämnda motionen innehåller även ett krav på att tillsätta en särskild kommission i EG-frågor. Liknande yrkanden finns i motionerna Sk607 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) och Sk640 yrkande 2 av Kaj Nilsson m.fl. (mp).
Yrkandena i motionerna anknyter till olika förslag som lagts fram under beredningen av organisationsfrågan i utredningen och regeringskansliet. I fråga om strukturen på en ny organisation har framförts förslag av statskontoret och riksrevisionsverket (RRV) om att arbeta fram en organisation som saknar regionalt mellanled.
De olika skäl som kan anföras för att avvakta i organisationsfrågan har i propositionen vägts mot intresset att så snart som möjligt ge tullverket en rationellare organisation. Tullverket blir härigenom bättre rustat att möta de krav som tullverksamheten kommer att ställas inför inte minst genom den europeiska integrationen. Tullverket måste enligt propositionen, i likhet med andra statliga myndigheter, snarast underkastas de ökade kraven på förnyelse och effektivitet. Vad gäller organisationsstrukturen har i propositionen hänvisats till att styrningen och resultatuppföljningen av en så komplex verksamhet som tullverkets förutsätter ett led mellan den lokala och den centrala nivån, men att antalet regioner bör begränsas. En annan organisationsstruktur skulle medföra en inte obetydlig försening. Finansieringen av tulldatasystemet skulle därmed försämras och den erforderliga förnyelsen av tullverket få skjutas på framtiden.
Utskottet har inte funnit anledning att ta avstånd från det i propositionen redovisade ställningstagandet i organisationsfrågan. Ett tillstyrkande till motionsyrkandena skulle i praktiken innebära att de nu planerade organisationsförändringarna skulle behöva skjutas upp en förhållandevis lång tid framöver. Ett sådant dröjsmål förefaller inte rimligt i ett läge där det är angeläget att rationaliseringar i effektivitetshöjande syfte kan genomföras så snart som möjligt.
Vad gäller utvecklingen inom EG och betydelsen av ett eventuellt svenskt medlemskap är detta självfallet frågor som regeringen och generaltullstyrelsen har anledning att följa i detalj. Detta sker även fortlöpande i och med den betydelse som utvecklingen inom EG redan i dag har för tullverksamheten och med hänsyn till redan gjorda åtaganden i konventioner som Sverige anslutit sig till. Utskottet anser det inte vara nödvändigt att tillsätta en särskild kommission för tullfrågorna.
Med anledning av det i motion Sk722 framförda yrkandet angående generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet vill utskottet framhålla att också tullverkets centrala organisation naturligtvis skall vara anpassad till de förändrade krav som framöver kommer att ställas på tullverket. En arbetsgrupp inom generaltullstyrelsen arbetar med detta.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk607 yrkande 2, Sk614 i denna del, Sk621, Sk640 yrkande 2, Sk659 i denna del, Sk722 yrkande 1--3, Sk724 yrkande 3 och Sk726 yrkande 2.
Den närmare utformningen av regionala och lokala tullverksamheter berörs i flera motioner. I motionerna Sk607 yrkande 1 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), Sk640 yrkande 1 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) och Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) yrkas att en tullregion med Helsingborg som huvudort bör behållas. Enligt de två förstnämnda motionsyrkandena skall också bemanningen vid nuvarande tullkammaren i Landskrona och tullstationen i Höganäs behållas. Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) återkommer i motion Sk637 till ett tidigare behandlat yrkande om tullövervakningen av ön Ven. Enligt motion Sk614 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) yrkas såvitt nu är i fråga att den nya organisationen inte får innebära försämringar i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Enligt motion Sk660 yrkande 1 av Bertil Danielsson (m) bör tullen anordna permanent bemanning i Västervik. Yrkande 2 i samma motion gäller att fördelningen av tullens resurser mellan Kalmar, Oskarshamn och Västervik skall bibehållas. En fortsatt hög servicenivå i Kalmar län efterlyses i motion Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s). I motion Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (båda s) hemställs i denna del om en ytterligare prövning av bl.a. nedläggning av tullverksamhet i Charlottenberg och Kristinehamn. Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) hemställer i motion Sk726 yrkande 1 om ett bibehållande av Karlstads tullregion, och i yrkande 3 i samma motion vill motionärerna utreda behovet av en bemannad tullstation i Kristinehamn. Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) yrkar i en annan motion, Sk695, att en ny tullstation skall uppföras i Hån i Värmland. Enligt motion Sk725 av Kjell Ericsson (c) och Göthe Knutson (m) bör öppethållandet av tullstationen i Hån inte inskränkas. Enligt motion Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp) bör riksdagen uttala att det finns behov av en tullkammare i Uppsala. En bibehållen tullorganisation på Gotland yrkas i motionerna Sk661 av Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s) samt i Sk730 av Carl Frick och Eva Goës (mp). Görel Thurdin (c) yrkar i motion Sk617 att tullexpeditionen i Örnsköldsvik behålls. Enligt motion Sk622 av Stina Eliasson (c) skall tullens stationering i Östersund behållas. Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkar i motion Sk693 att tullpersonal i Tornedalen skall minskas endast med naturliga avgångar. Bibehållna personalresurser i Norrbottens län yrkas i motion Sk694 av Bengt Hurtig (v). Tullverksamheten i Norrbotten tas upp även i motion Sk723 av Per-Ola Eriksson (c). Enligt motionens yrkande 1 bör det tas regionalpolitiska hänsyn vid utformning av tullens organisation i Norrbotten. I yrkande 2 förordas en bättre bevakning längs mellanriksvägar. Enligt yrkande 3 bör riksdagen uttala att negativa effekter följer av bristande bemanning i Tornedalen och Jäckvik. Inger Schörling m.fl. (mp) återkommer i motion Sk724 yrkande 1 till ett krav om en översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av Norrlandskustens hamnar.
I den planerade nya organisationen ingår som framgått tidigare endast fyra tullregioner. Den utredning som arbetat med organisationsfrågan föreslog ytterligare en tullregion med Helsingborg som huvudort. Emellertid skulle det i denna region finnas endast tre tullmyndigheter utöver den på huvudorten, vilken dessutom skulle förfoga över 80% av resurserna. Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen förordade indelningen i fyra regioner. Utskottet delar också den i propositionen redovisade utgångspunkten att det är de krav trafiken ställer och effektiviteten i klarerings- och kontrollarbetet som måste vara styrande. Hur verksamheten skall vara utformad på olika orter för att motsvara dessa krav är i första hand en uppgift som tullverket skall lösa. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att gå in närmare på de olika motionsförslagen om tullverksamheten i olika delar av landet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden om regionala och lokala verksamheter som redovisats ovan.
Uppbyggnaden av tulldatasystemet har försenats och blivit avsevärt dyrare än vad tulldatautredningen räknade med. Generaltullstyrelsen har i samråd med statskontoret gjort en förnyad ekonomisk bedömning och lönsamhetskalkyl. Den nya kalkylen visar att kostnaderna för att utveckla och driva tulldatasystemet under uppbyggnadsskedet uppgår till 520 milj.kr. i 1990 års prisläge, vilket innebär en ökning av kostnaderna med ca 75% i förhållande till tulldatautredningens slutrapport. Eftersom möjligheterna att påverka kostnadssidan är begränsade måste enligt propositionen ytterligare besparingar utöver de föreslagna 352 årsarbetskrafterna göras. För att få lönsamhet i systemet enligt den tidigare kalkylen krävs det ytterligare besparingar om 50 milj.kr. per år under en femårsperiod, dvs. totalt 250 milj.kr.
Genom att maximalt utnyttja en tidigareläggning av personalminskningarna kan enligt tullverkets hittillsvarande planering kostnaderna minska med ytterligare 35 milj.kr. under den närmaste femårsperioden. Härutöver är det enligt propositionen möjligt, bl.a. genom att endast inrätta fyra tullregioner samt genom vissa ändringar i den lokala och centrala organisationen, att under åren 1992--1996 minska kostnaderna för tullverket med ytterligare 40 milj.kr. Sammanlagt skall enligt propositionen tullverket under de närmaste åren spara 300 milj.kr. inkl. den nämnda personalminskningen. Ytterligare krav på besparingar skulle enligt propositionen medföra stora ingrepp i kvarvarande tullstationers öppethållande eller i verksamhetens totala kontrollnivå.
Mot denna bakgrund läggs inte fram något förslag om ytterligare besparingar för att få tulldatasystemet lönsamt till budgetåret 1996/97 enligt den ursprungliga målsättningen. Det är enligt propositionen inte heller rimligt att tullverket helt skall bekosta den fördyring av datoriseringen som beror på bl.a. lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och införandet av ett tekniskt mycket komplicerat system, som dessutom drivs som ett statligt pilotfall inte minst vad gäller elektronisk överföring av dokument och därtill knutna regler för ansvarighet av lämnade uppgifter.
Regeringen avser att senare redovisa hur stor del av besparingarna som skall belasta budgetåret 1991/92. Enligt propositionen förväntas generaltullstyrelsen efter hand ta fram erforderligt material för statsmakternas uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna av tullverkets datorisering. Utgångspunkten måste enligt propositionen vara att de nämnda besparingarna skall kunna åstadkommas under den kommande femårsperioden.
Enligt motion Sk613 av Tom Heyman (m) bör det ske en omprövning av tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en mindre kostnadskrävande lösning och med hänsyn till följderna av en eventuell svensk EG-anslutning. Enligt motionen har projektet blivit nästan dubbelt så dyrt på grund av att systemet utformats för att klara av ett uppgiftslämnande med juridiskt bindande elektroniska dokument.
Utskottet vill framhålla att ett viktigt skäl bakom tulldatasystemets tillkomst varit att ge tullverket ett instrument för att motverka att resurserna i ökad omfattning måste användas för att manuellt hantera ett stadigt ökande antal tulldokument. Den beslutade satsningen i ny teknik bör i förening med en ny organisation för tullverket ge goda förutsättningar för rationalisering och förnyelse i tullverksamheten.
En omprövning av grundläggande delar av systemets konstruktion i enlighet med motionen skulle innebära förseningar i rationaliseringsarbetet och nya kostnader. Utskottet anser i stället att det nu är angeläget att tullverket fortsätter med uppbyggnaden av tulldatasystemet så att systemet så snart som möjligt kan vara i bruk på arbetsplatser i hela landet. Utskottet vill understryka vad som anförs i propositionen om att stora ansträngningar bör ägnas åt att förmå företagen att ansluta sig till den elektroniska överföringen av uppgifter för import och export. Anslutningsgraden har en avgörande betydelse för att investeringen skall kunna bli ekonomiskt lönsam inom rimlig tid.
Utskottet godtar de i propositionen gjorda övervägandena rörande tulldatasystemet och avstyrker följaktligen motion Sk613. Utskottet har tidigare betonat vikten av att kostnadsutvecklingen följs upp kontinuerligt. Mot bakgrund av den kostnadsökning som uppkommit är det mycket angeläget att en noggrann sådan uppföljning sker.
För att effektivisera tullverkets narkotikabekämpning har i propositionen beräknats 6,9 milj.kr. för utbyggnad av SPADI-systemet. Särskilda medel har däremot inte beräknats för verksamheten med flygövervakning. Om tullen bedömer det vara angeläget med flygövervakning får denna finansieras inom ramen för anvisade medel, t.ex. genom en något lägre utbyggnadstakt av SPADI-systemet.
I några motioner har yrkats om ytterligare förstärkningar av tullverkets resurser för narkotikabekämpningen. Enligt motion Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) och motion Sk671 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) skall detta ske genom bl.a. en utvidgning av narkotikahundtjänsten. I Rolf Dahlbergs m.fl. (m) motion Sk670 preciseras kravet till att avse en anslagshöjning med 1,5 milj.kr. för utbildning av ytterligare tio narkotikahundar. Beslut om medel för ytterligare hundförare och fordon skall enligt motionen fattas senare. I motionerna Sk610 och Sk671 förordas också en straffskärpning när narkotikan smugglas in dold i kroppen. I motionerna Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) och Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) yrkas att det företas en prövning av förutsättningarna för en gränskontrollstyrka i östra Sverige för bättre narkotikakontroll.
Bekämpningen av den illegala narkotikainförseln är en av tullverkets viktigaste uppgifter och verksamheten är högprioriterad. Att tullverket har erforderliga resurser och goda förutsättningar i övrigt för att kunna bedriva en målmedveten narkotikabekämpning är av stor betydelse för att samhället skall kunna nå framgång i sin narkotikapolitik. Särskilda satsningar på tullens narkotikabekämpning har gjorts under senare år, bl.a. genom anskaffande av fler narkotikahundar och teknisk utrustning samt inrättande av särskilda kontrollstyrkor. Antalet narkotikabeslag har också ökat. En jämförelse mellan åren 1989 och 1990 visar på en markant ökning av såväl antalet beslag som storleken på dessa för flertalet narkotikaslag.
Utvecklingen av antalet beslag tyder på att de särskilda insatserna varit lyckosamma. Emellertid anser utskottet det vara tveksamt att ta ställning för ytterligare punktvisa insatser av det slag som motionärerna förordar utan att ta hänsyn till vad förändringsarbetet inom tullverket kommer att innebära för narkotikakontrollen. I fråga om kontrollstyrkor kan nämnas att generaltullstyrelsen inom ramen för tillgängliga resurser inrättat en rörlig kontrollstyrka även på Arlanda.
Utskottet är inte berett att nu ta ställning för andra åtgärder för att stärka narkotikakontrollen än dem som föreslagits i propositionen och avstyrker följaktligen motionerna Sk610, Sk618, Sk670, Sk671 yrkande 1 och 2 och Sk727.
Beträffande den fråga om hårdare straff för s.k. sväljare som tagits upp i motionerna Sk610 och Sk671 vill utskottet nämna, att straffvärdet av denna typ av smuggling tagits upp av utredningen (Fi 1986:05) med uppdrag att se över lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Utredningsarbetet är ännu inte avslutat.
Med hänsyn till utskottets ställningstaganden ovan tillstyrker utskottet i propositionen föreslaget anslagsbelopp. Utskottet har ingen erinran mot den sammanslagning av anslagen som förordas i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen beslutar att lägga till handlingarna den redovisning av inriktningen av en ny organisation för tullverket som riksdagen genom propositionen beretts tillfälle att ta del av.
Samarbete mellan tull och polis, m.m.
I några motioner behandlas frågor som gäller samordning av kontrollverksamhet i syfte att uppnå bättre service eller besparingar. Enligt motion Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (båda s) bör organisationen för den internordiska passkontrollen ses över liksom befogenheterna för tulltjänstemän att utföra kontrollåtgärder som inte f.n. ligger inom ramen för tullverksamheten. Även gränskontrollsamarbetet i de nordiska länderna berörs. En samordning av och införande av en tidsgräns för rutinmässig pass- och tullkontroll begärs i motion Sk662 av Per Olof Håkansson (s). Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer i motion Sk724 yrkande 2 att polismän inom vissa områden skall kunna få samma kontrollbefogenheter som tulltjänstemän. I motion Sk732 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att förutsättningarna för en utökad samverkan mellan tull och polis utreds.
Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att samarbetsmöjligheterna mellan tull och polis tas till vara för att kontrollen och även servicen vid landets gränser skall fungera så effektivt som möjligt. Samarbetet mellan tullen och polisen är visserligen väl utvecklat, särkilt vad gäller narkotikakontrollen, men utskottet har betonat att det samarbete som redan sker bör vidareutvecklas och fördjupas.
Utskottet har tidigare hänvisat till visst pågående arbete som anknyter till frågor om gränsdragning mellan polis och andra myndigheter. Generaltullstyrelsen har med anledning av det arbetet redovisat några områden, där det enligt generaltullstyrelsen finns anledning att stärka samarbetet. Ett sådant område gäller gränsbevakningstjänstemans befogenheter. I förra årets budgetproposition redovisades att det inom kort skulle finnas underlag för att bättre bedöma möjligheterna till ett effektivare samarbete i den internordiska passkontrollen. I avvaktan på att resultatet av beredningsarbetet redovisas för riksdagen finner utskottet inte skäl att gå närmare in på de olika förslagen i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
In- och utförsel av motorfordon
I motion Sk705 av Göran Ericsson (m) yrkas om skärpt kontroll vid in- och utförsel av motorfordon. Enligt utskottets mening skulle en registrering och uppföljning i gränstrafiken i den omfattning som motionären synes syfta till vara ytterligt resurskrävande och medföra störningar i den normala gränstrafiken. Det problem som motionären tar upp är dock föremål för särskild uppmärksamhet från berörda myndigheters sida. Samarbetsmöjligheterna med de andra nordiska länderna är också goda. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att överväga sådana åtgärder som föreslås i motionen och utskottet avstyrker följaktligen denna.
Klassning av flygplats
I motion Sk732 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om att Kristianstads flygplats skall omklassificeras från C-flygplats till B-flygplats för att förbättra förutsättningarna för utrikes trafik på flygplatsen.
Flygplatser som i tullhänseende är C-flygplatser utgör inte tullklareringsområde. Flygplan i internationell fart skall ha trafiktillstånd från tullmyndighet för att trafikera flygplatsen. Trafiktillstånd medges om det är möjligt med hänsyn till tullkontrollen. Under vissa förutsättningar kan internationell trafik bedrivas utan sådant trafiktillstånd. Det gäller mindre flygplan som endast går i trafik till eller från Danmark, Norge eller Finland.
Enligt utskottets mening är det en uppgift för generaltullstyrelsen att utifrån trafiksituationen på olika flygplatser avgöra omfattningen av tullkontrollen och flygplatsens klassificering i tullhänseende. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att besluta ett tillkännagivande till regeringen om klassificeringen av en viss flygplats och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Tulltillägg
I motionerna Sk697 av Britta Bjelle (fp) och Sk822 yrkande 19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att riksdagen skall uttala sig för att upphäva bestämmelserna om tulltillägg. I andra hand yrkas att tulltillägg inte skall påföras då det är fråga om oredovisad avdragsgill ingående mervärdeskatt.
De i motionerna väckta frågorna har utskottet behandlat vid flera tidigare tillfällen. Utskottet har framhållit bl.a. att tulltillägget införts för att komma till rätta med fel och brister i tulldeklarationerna. Kvaliteten på tulldeklarationerna har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Sk697 yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.
Utskottet avstyrker även yrkande 2 i motion Sk697, dvs. förslaget att tulltillägg inte skall påföras för mervärdeskatt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att kommittén för indirekta skatter (KIS) har uttalat sig positivt för ett system som innebär att vissa mervärdeskatteskyldiga befrias från mervärdeskatt som påförs i samband med införsel. Det är emellertid ännu för tidigt att ta ställning till en sådan åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande senareläggning av en ny organisation att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk614 i denna del, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk722 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 3 och 1990/91:Sk726 yrkande 2, res. 1 (c) res. 2 (v, mp) s.y. 1 (m)
2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 2, 1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640 yrkande 2, res. 3 (v, mp)
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 1, 1990/91:Sk611, 1990/91:Sk614 i denna del, 1990/91:Sk617, 1990/91:Sk622, 1990/91:Sk637, 1990/91:Sk640 yrkande 1, 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk661, 1990/91:Sk693, 1990/91:Sk694, 1990/91:Sk695, 1990/91:Sk696, 1990/91:Sk704, 1990/91:Sk723 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 1, 1990/91:Sk725, 1990/91:Sk726 yrkandena 1 och 3 och 1990/91:Sk730, res. 4 (mp) res. 5 (v) res. 6 (mp) res. 7 (v) res. 8 (mp) s.y. 2 (c) s.y. 3 (v)
4. beträffande tulldatasystemet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk613, res. 9 (m) res. 10 (v) s.y. 4 (c)
5. beträffande narkotikabekämpning att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk610, 1990/91:Sk618, 1990/91:Sk670, 1990/91:Sk671 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk727, res. 11 (m)
6. beträffande anslagsbelopp, m.m. att riksdagen dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation inom tullverket, dels med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 i denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1054523000 kr., res. 12 (m)
7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk662, 1990/91:Sk724 yrkande 2 och 1990/91:Sk732 yrkande 2, res. 13 (m, v) res. 14 (mp)
8. beträffande in- och utförsel av motorfordon att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk705,
9. beträffande klassning av flygplats att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 1, res. 15 (m)
10. beträffande tulltillägg att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk697 yrkande 1 och 1990/91:Sk822 yrkande 19, res. 16 (m, fp)
11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk697 yrkande 2. res. 17 (m, fp, c)
Stockholm den 12 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "yrkande 2" samt på s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:
Utskottet delar inte uppfattningen i propositionen att en särskild regional administration i tullverket skall behållas. Förutsättningarna för tullverksamheten varierar i olika delar av landet, och en regional administration som täcker stora områden får svårt att rätt bedöma den operativa verksamheten på olika orter. Den samordning som skall ske kan åstadkommas mellan de lokala myndigheterna som finns nära den operativa verksamheten.
I stället för en treledsorganisation förordar centerpartiet i motion Sk722 en organisation som består av enbart ett antal tullkammare med generaltullstyrelsen som central myndighet. Förslaget innebär mindre byråkrati i och med att decentraliseringen av befogenheter och ansvar till de operativa delarna i tullorganisationen blir mer långtgående och den organisatoriska överbyggnaden med funktioner som ledning, styrning, uppföljning och administration minimeras. Härigenom frigörs resurser till de lokala tullstationerna, och önskemålen om en både smidig och effektiv tullkontroll kan uppnås. Inte minst på grund av en intensiv och ökande båttrafik från andra länder måste tullen kunna hålla en hög kontrollnivå med tanke på att riskerna för narkotikasmuggling därmed också ökar. Enligt motionen skall förslaget väl kunna rymmas inom den budgetram som budgetpropositionen redovisar.
Förslaget i motion Sk722 bör enligt utskottets mening läggas till grund för tullverkets nya organisation. Som yrkas i motionen måste i sammanhanget även generaltullstyrelsens framtida organisation och verksamhet ses över. Med hänsyn till det underlag som finns genom bl.a. riksrevisionsverkets och statskontorets yttranden bör ett nytt organisationsförslag tillsammans med en översyn av generaltullstyrelsen kunna vara klart före årets utgång. Därmed bör en ny organisation kunna träda i kraft den 1 juli 1992 i enlighet med vad som förutsatts i motionen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk722. Detta innebär att motion Sk614 tillgodoses i väsentliga delar.
Under den tid som utredningsarbetet fortgår finns det också möjligheter att bevaka utvecklingen i EG-frågan. Det intresse av en ytterligare belysning på grund av EG-perspektivet som förs fram i några motioner bör alltså kunna tillgodoses i utredningsarbetet. Det finns mot bakgrund av det integreringsarbete som redan pågår i fråga om tullrutiner m.m. också anledning att se på hur tullen är organiserad i de andra länder som vi har stort handelsutbyte med.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande senareläggning av en ny organisation att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk722 yrkandena 1--3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk614 i denna del, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk724 yrkande 3 och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt utredning och genomförande av en ny organisation för tullverket.
2. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och slutar på s. 8 med "yrkande 2" samt på s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:
Förslaget om en ny organisation för tullverket från den 1 januari 1992 innebär stora förändringar. Den nya organisationen innebär att tullverksamheten avvecklas på en mängd platser, antalet årsarbetskrafter beräknas minska med minst 352, och anslagen reduceras med 300 milj.kr. under de närmaste fem--sex åren. Förslaget om en snabb övergång till en ny organisation motiveras bl.a med att göra besparingar i syfte att finansiera de kraftiga fördyringarna av det nya tulldatasystemet, en fördyring som enligt propositionen kräver ytterligare besparingar om 50 milj.kr per år under en femårsperiod. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att tullens fältverksamhet genom snabba organisationsförändringar och personalreduceringar skall tvingas bära så stor andel av fördyringen av tulldatasystemet. Det beslut som kommer att fattas i EG-frågan kan vidare komma att få stora konsekvenser för tullverkets framtida organisation.
Av ovanstående skäl förefaller det inte välbetänkt att i detta läge snabbt forcera fram en ny organisation för tullverket. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen ta fasta på förslaget i motion Sk724 yrkande 3 om en "frysning" av organisationen tills vidare. Utskottet tillstyrker detta förslag. Härigenom tillgodoses i princip även motionerna Sk621 i denna del, Sk659 i denna del, Sk726 och Sk722 yrkande 3 i någon mån. Utskottet ser ej skäl att binda sig för att förorda ett fortsatt utredningsarbete i enlighet med motion Sk722 yrkandena 1 och 2 och Sk614. Med hänsyn till att organisationsfrågorna nu ändå bör få anstå en tid är det emellertid inget som hindrar att det sker fortsatta överväganden med anledning av de förslag som riksrevisionsverket och statskontoret lagt fram.
Regeringen bör återkomma i frågan i tilläggsbudet och där också lägga fram förslag som bygger på förutsättningen att organisationen bibehålls tills vidare.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa: 1. beträffande senareläggning av en ny organisation att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk724 yrkande 3, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en "frysning" av tullens organisation i avvaktan på beslut i EG-frågan samt avslår motionerna 1990/91:Sk722 yrkandena 1--3 och 1990/91:Sk614 i denna del.
3. En särskild tullkommission för EG-frågor (mom. 2)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Vad gäller" och slutar med "för tullfrågorna" bort ha följande lydelse:
Det skulle enligt utskottets mening vara värdefullt att samla de EG-frågor som har betydelse för tullverksamheten för beredning i en särskild kommission med bred tull- och samhällskunskap. Utskottet finner det således önskvärt att regeringen inrättar en sådan kommission. En grundläggande uppgift för kommissionen bör vara att kartlägga tullverksamheten i Europa och jämföra denna med svenska förhållanden. Det vidare arbetet i kommissionen blir sedan beroende på ett svenskt ställningstagande i EG-frågan.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 2, 1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillsättande av en särskild tullkommission.
4. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser Helsingborg, Landskrona och Höganäs (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser Helsingborg, Landskrona och Höganäs bort anföra följande:
En överflyttning av den regionala administrationen i Helsingborg till Malmö innebär flera nackdelar. Beslutsvägarna vid behov av snabba ingripanden blir längre. Det finns också risk för negativa följder för bl.a. narkotikabekämpningen. Dessutom minskar antalet arbetstillfällen i Helsingborg. Utskottet anser att det finns starka skäl för att behålla Helsingborg som en egen tullregion och tillstyrker därför motion Sk640 yrkande 1 i denna del. Som utvecklas närmare i motionen är det angeläget att behålla personalen vid tullkammaren i Landskrona och tullstationen i Höganäs. Tullkammaren i Landskrona är en mycket stor myndighet med viktiga funktioner inte minst i narkotikabekämpningen. Höganäs ligger vid en svårbevakad kuststräcka från Helsingborg till Kullen. Riksdagen bör besluta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som i motionen anförts om tullverksamheten i Skåne. Därmed är också motion Sk607 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosedd.
dels att utskottet under moment 3 -- såvitt nu är i fråga -- bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser Helsingborg, Landskrona och Höganäs a) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande 1 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk611 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts om betydelsen av att Helsingborg får kvarstå som en egen tullregion, b) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande 1 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk607 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts om tullverksamheten i Skåne.
5. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullverksamheten i Hån i Värmland (mom. 3, delvis)
Lars Bäckström (v) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullverksamheten i Hån i Värmland bort ha anfört följande:
I motionerna Sk695 och Sk725 har tagits upp frågor som angår förutsättningarna för tullverksamheten i Hån i Värmland. Som utvecklas i motionerna är Hån en stor gränspassage med bl.a. 120000 långtradare per år. Motionärerna förordar uppförande av en ny tullbyggnad närmare gränsen, vilket bl.a. skulle underlätta samordningen mellan svensk och norsk tull. Enligt motion Sk725 bör tullstationen även hålla öppet nattetid med hänsyn till den omfattande trafiken. Enligt utskottets mening bör regeringen göra en grundlig prövning av vilka förbättringar som kan åstadkommas för tullverksamheten i Hån. Utskottet förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande i frågan till regeringen.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga -- bort hemställa: 3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullverksamheten i Hån i Värmland att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk695 och 1990/91:Sk725 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande tullverksamheten i Hån i Värmland.
6. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen på Gotland (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen på Gotland bort ha anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk730 avvisar utskottet planerna på att dra ner på tullverksamheten på Gotland. Regeringen måste se med allvar på Gotlands situation och vidta åtgärder som möjliggör en bra framtid för öns befolkning. Utskottet tillstyrker ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga -- bort hemställa: 3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen på Gotland att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk730 och med anledning av motion 1990/91:Sk661 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk730 anförts om tullverksamheten på Gotland.
7. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen i Norrbotten (mom. 3, delvis)
Lars Bäckström (v) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen i Norrbotten bort ha anfört följande:
Enligt motion Sk694 kan utvecklingen mycket väl innebära att Sverige som EG-medlemsland får ett ansvar för EGs gräns mot yttervärlden om Finland och Norge inte blir medlemmar. Utskottet instämmer i vad som anförts i motionen om att det ännu är för tidigt att dra slutsatsen att en stor del av tulltjänsterna i Norrbotten kan rationaliseras bort utan att detta leder till olyckliga konsekvenser. Därför bör tullens personalresurser frysas på innevarande nivå och regeringen återkomma med förslag till ytterligare medel som behövs för ändamålet. Utskottet tillstyrker således motion Sk694. Härigenom tillgodoses i viss mån motion Sk723.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga -- bort hemställa: 3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen i Norrbotten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk694 och med anledning av motion 1990/91:Sk723 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk694 anförts om bibehållande av tullens personalresurser i Norrbottens län.
8. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser bevakning av Norrlandskustens hamnar (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser bevakningen av Norrlandskustens hamnar bort ha anfört följande:
Som anförts i motion Sk724 är hamnarna utefter Norrlandskusten dåligt bevakade. En intensiv båttrafik från ett stort antal länder utgör ett starkt motiv för att hålla en hög kontrollnivå inte minst med hänsyn till risken för narkotikasmuggling. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk724 yrkande 1 om en översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av Norrlandskustens hamnar.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga -- bort hemställa: 3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser bevakning av Norrlandskustens hamnar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn i syfte att förbättra bevakningen.
9. Tulldatasystemet (mom. 4)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till de investeringar som redan gjorts anser utskottet att det inte är meningsfullt att nu ompröva tidigare ställningstaganden till olika systemlösningar m.m. Den nya kostnadsberäkning som gjorts för tulldatasystemet avviker dock alltför mycket från den ursprungliga kalkylen än vad som är acceptabelt. Enligt utskottets mening måste det göras en mycket noggrann genomgång av de uppkomna kostnaderna och resultatet av denna redovisas för riksdagen. Regeringen bör även vidta åtgärder som förhindrar att så stora diskrepanser mellan olika kalkyltillfällen uppkommer i fortsättningen. Underlaget måste redan från början kunna ge riksdagen en fullständig bild av de ekonomiska konsekvenserna. Regeringen bör redovisa för riksdagen vilka åtgärder den skall vidta för att höja kvaliteten på kostnadsberäkningarna. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion Sk613.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulldatasystemet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om kostnadsuppföljning och åtgärder för att höja kvaliteten i kostnadsberäkningar som ingår i beslutsunderlag för riksdagen.
10. Tulldatasystemet (mom. 4)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha följande lydelse:
Att kostnadsfördyringar för tulldatasystemet delvis uppstått på grund av regionalpolitiska hänsynstaganden i samband med lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och ökade kostnader på grund av en helt ny teknik i förvaltningen måste i och för sig accepteras. Det är dock inte tillfredsställande att underlaget för kostnadsberäkningarna inte tillräckligt har beaktat kostnader som borde ha kunnat förutses bättre. Utskottet anser att regeringen bör vidta åtgärder som garanterar ett bättre underlag för kostnadsbedömningarna i liknande fall i framtiden. Det är ej heller tillfredsställande att stora delar av kostnadsfördyringen snabbt vältras över på tullverkets fältverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna med anledning av den motion som väckts i frågan.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulldatasystemet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre underlag för kostnadsbedömningar och fördelningen av dessa merkostnader för tulldatasystemet.
11. Narkotikabekämpning (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet är" och slutar med "och Sk727" bort ha följande lydelse:
Praktiskt taget all illegal hantering av narkotika i vårt land avser insmugglad narkotika. Det är därför av största betydelse att tullen har tillräckliga resurser för att begränsa den illegala införseln av narkotika. Är gränsskyddet starkt och effektivt gynnas övriga myndigheters insatser på narkotikaområdet.
Tullens narkotikahundar svarar för en ständigt ökande andel av tullens beslag. De senaste årens satsningar på fler narkotikahundar har alltså varit mycket lyckosamma. Hundarna bidrar till att skapa effektivitet i verksamheten även genom att det snabbt kan konstateras att det inte finns narkotika i undersökt gods.
Enligt utskottets mening bör tullens resurser för narkotikabekämpningen stärkas. Därigenom ökar också möjligheterna att tillgodose de olika regionala synpunkter som framgår av flera motioner. Riksdagen bör redan för budgetåret 1991/92 anvisa erforderliga medel för utbildning -- i den takt utbildningsresurserna medger -- av tio nya narkotikahundar. Med hänsyn till den tid det tar att utbilda nya hundar får medel för hundförare och specialfordon anvisas i samband med kommande budgetbeslut. Som ett underlag för kommande beslut bör regeringen utarbeta en plan för hur de nya hundarna skall tas i bruk.
Utskottet tillstyrker även det som anförts i motionerna Sk610 och Sk671 att straffsatserna bör skärpas vid sådan smuggling som sker genom att narkotikan tas in i kroppen i samband med smugglingen.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk610, Sk670 och Sk671.
Utskottet ser i och för sig positivt på yrkandena om ytterligare gränskontrollstyrkor i motionerna Sk618 och Sk727. Det är dock något för tidigt att ta ställning till dessa preciserade förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande narkotikabekämpning att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk610, 1990/91:Sk670 och 1990/91:Sk671 yrkandena 1 och 2 beslutar att för budgetåret 1991/92 tillföra tullverket medel för utbildning av tio nya narkotikahundar och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tullverkets resurser för narkotikakontrollen m.m. samt avslår motionerna 1990/91:Sk618 och 1990/91:Sk727.
12. Anslagsbelopp, m.m. (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande anslagsbelopp, m.m. att riksdagen dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation inom tullverket, dels med anledning av proposition 1990/91:100 bil. 9 i denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1056023000 kr.
13. Samarbete mellan tull och polis (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Tullhantering och poliskontroll i samband med internationell handel och gränspassage kan förorsaka besvärande och ofta kostsamma hinder bl.a. för näringslivet. Ett minimikrav för ett effektivt system borde vara att de kontroller och annan administration som äger rum i samband därmed samordnas i en gemensam aktivitet från myndigheternas sida. Ett utvidgat samarbete är även fördelaktigt ur kostnadssynpunkt för myndigheterna själva och därmed för samhällsekonomin.
Förutsättningarna för ett utvidgat samarbete mellan tull och polis bör utredas. Ett sådant utredningsarbete bör utmynna i konkreta förslag på åtgärder för att uppnå ett effektivt och kostnadsbesparande samarbete.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk724 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning om utökad samverkan mellan tull och polis.
14. Samarbete mellan tull och polis, m.m. (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att utskottets tidigare uttalade önskemål om ett fördjupat och vidareutvecklat samarbete snabbt kan leda till resultat och redovisas för riksdagen. Utskottet anser att frågan om en mer övergripande utredning i samarbetsfrågorna bör få anstå i avvaktan på vad den fortsatta beredningen kommer att resultera i. I motion Sk724 yrkande 2 har emellertid tagits upp en särskild fråga som gäller samarbete mellan polis och tull för bevakningen av hamnar längs Norrlandskusten. Motionsförslaget syftar till att söka en lösning på ett mera akut problem som uppkommit i ett läge då tullverkets resurser inte räcker till för att ha en önskvärd kontroll längs Norrlandskusten. Ett sätt vid sidan av att tullverket ser över sin verksamhet och eventuellt tillförs ytterligare resurser är att utöka samarbetet mellan tullen och polisen på det sättet att polisen inom vissa områden kan få samma befogenheter som tullen. Utskottet tillstyrker därför förslaget härom i motion Sk724 yrkande 2. Utskottet avstyrker däremot motionerna Sk659 i denna del, Sk662 och Sk732 yrkande 2.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa: 7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om utökat samarbete mellan tull och polis som ger polisman inom vissa områden samma befogenheter som tulltjänsteman samt avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk732 yrkande 2.
15. Klassning av flygplats (mom. 9)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "följaktligen motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Förutsättningarna att från olika flygplatser bedriva utrikestrafik får inte hindras av administrativa skäl som exempelvis bristande möjligheter att anordna tullkontroll och passkontroll. Som anförs i motion Sk732 yrkande 1 bör förutsättningarna för utrikes flygtrafik på Kristianstads flygplats förbättras genom en omklassificering till s.k. B-flygplats. Utskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandet.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande klassning av flygplats att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande klassificeringen av Kristianstads flygplats.
16. Tulltillägg (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "De i motionerna" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Tulldeklarationer måste ofta upprättas under stor tidspress. Det är oundvikligt att det under sådana omständigheter uppkommer felkällor även om deklaranten bemödar sig om att göra en korrekt redovisning. Att påföra en straffavgift i en situation där inte ens en normalt aktsam och noggrann person kan undgå att göra fel är inte rimligt. Det förekommer t.ex. att tulltillägg debiteras även i de fall kompletta importhandlingar, exempelvis leverantörsfakturor, avlämnas till tullverket tillsammans med tulldeklarationen som klart visar vilka belopp som är tullpliktiga.
Enligt utskottets uppfattning måste bestämmelserna om tulltillägg upphävas. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk697 yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande tulltillägg att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk697 yrkande 1 och 1990/91:Sk822 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg.
17. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under mom. 10
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 14 slutar med "sådan åtgärd" bort ha följande lydelse:
Tulltillägg utgår även i fråga om mervärdeskatt som utgör den mest betydande pålagan vid import. Detta får oskäliga konsekvenser eftersom den mervärdeskatt som betalas vid importtillfället får lyftas av senare i deklarationen. Betalas för litet skatt vid importtillfället minskas alltså den del som får lyftas av i motsvarande mån. Enligt utskottets mening skall tulltillägg inte få påföras då det är fråga om mervärdeskatt. Utskottet tillstyrker således motion Sk697 yrkande 2.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:
11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk697 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om upphävande av tulltillägget i fråga om mervärdeskatt.
Särskilda yttranden
1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
En successiv volymökning i tullverksamheten under senare år har gjort det svårt att åstadkomma verkliga rationaliseringar och större besparingar. Det är bra att tullen omorganiseras redan fr.o.m. den 1 januari 1992, men samtidigt är det mycket viktigt att regeringen och tullverket tar till vara de möjligheter nyorganisationen erbjuder att genomföra varaktiga effektivitetshöjningar. Vi förutsätter också att rationaliseringsarbetet inte stannar av i och med den nya organisationen. Tullverket måste fortlöpande bevaka vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare höja effektiviteten.
2. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Det organisationsförslag som enligt propositionen skall läggas till grund för en ny tullorganisation leder enligt vår mening till en onödig nedrustning av lokal tullservice och kontrollaktiviteter. De problem som tullen ställs inför i en sådan organisation framgår tydligt i en rad motioner om tullverksamheten i olika delar av landet. Centerns förslag till ny tullorganisation innebär i stället att resurser frigörs från det regionala mellanledet och central administration till förmån för tullservicen på de orter där det praktiska tullarbetet skall utföras. Vi har samma inställning som utskottet när det gäller att det i första hand är tullverket som skall lösa de praktiska problemen i olika delar av landet, men vi befarar att tullverket kommer att få svårt att lösa sina uppgifter med den i propositionen valda organisationsformen. Också andra brister än de som nu tagits upp i flera motioner kommer så småningom att utkristallisera sig. Det är lämpligt att senare göra en samlad bedömning av de åtgärder som behövs.
3. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)
Lars Bäckström (v) anför:
Jag delar utskottets uppfattning att det i första hand är tullverkets uppgift att utforma verksamheten i olika delar av landet med hänsyn till de krav som tullklarerings- och kontrollarbetet ställer. På ett par punkter anser jag dock att starka skäl talar för att riksdagen ställer speciella krav. Det gäller personalsituationen i Norrbotten och viss tullverksamhet i Värmland. I dessa frågor har jag därför funnit det nödvändigt att lämna reservationer.
4. Tulldatasystemet (mom. 4)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
På den relativt korta tid som förflutit mellan tulldatautredningens slutrapport och den nya kostnadsberäkningen för tulldatasystemet har kostnaderna ökat med 75%. Detta är enligt vår mening ett exempel som illustrerar behovet av bättre genomtänkta konsekvensanalyser av regeringens förslag. Vi utgår ifrån att regeringen överväger vilka åtgärder som skall vidtas för att åstadkomma förbättringar i detta hänseende.