Anslag till utbildning för undervisningsyrken

Betänkande 1989/90:UbU22

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU22

Anslag till utbildning för undervisningsyrken

1989/90 UbU22

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1989/90:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnilt D. Grundläggande högskoleutbildning punkt D 8. Utbildning för undervisningsyrken jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt D 8 (s. 260—275) föreslagit

18.  att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som i propositionen förordats.

19.  att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som i propositionen angetts,

21. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 859 673 000 kr.

Hemställan 20 under denna punkt behandlar utskottet i betänkande 1989/90:UbU18.

Motionerna

1989/90:Ub279 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin  mening ger regeringen till  känna vad  i
motionen anförts om läromedelskunskap i lärarutbildningen.

1989/90:Ub329 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

2.  att riksdagen som sin  mening ger regeringen  till  känna vad  i
motionen anförts om ettämnesutbildningen på bildlärarutbildningen.

l989/90:Ub504 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kombinationen hemkunskap-teknik i grundskollärarutbildningen.

I  Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 22

1989/90:Ub509 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin  1989/90:UbU22

mening ger regeringen till känna all grundskollärarlinjens gren för senarelärare med inriktning mot naturorienterande ämnen inrättas i Luleå.

1989/90:Ub515 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningens dimensionering,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningens lokalisering,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade informationsinsatser för alt öka antalet sökande till lärarutbildningen,

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av tillträdeskraven till lärarutbildningen,

5.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletteringsutbildning för sökande med otillräckliga förkunskaper,

6.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att rekrytera äldre sökande med arbetslivserfarenhet till lärarutbildningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av lärarutbild
ningen avseende dess nationella likvärdighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om engelska som en obligatorisk del i utbildningen
av lärare för årskurserna 1 till 7,

12. att riksdagen anvisar 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag för alt finansiera de föreslagna åtgärderna för att främja rekryteringen av lärare.

1989/90:Ub518 av Jan Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av alt en förskollärarutbildning omfattande 100 poäng lokaliseras till Helsingborg.

1989/90:Ub520 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser från budgetåret 1990/91,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub525 av Hans Nyhage (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att reguljär förskollärarutbildning återupptas vid högskolan i Borås fr.o.m. den 1 juli 1990,

2.   atl riksdagen beslutar att 60 nybörjarplatser lokaliseras till den angivna förskollärarutbildningen inom ramen för de i budgetpropositionen föreslagna utbildningsplatserna.

1989/90:Ub526  av   Unnart   Brunander   och   Marianne  Andersson   i        l989/90:UbU22

Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen beslutar alt vid Borås högskola inrätta en förskollärarlinje med 60 nybörjarplatser.

1989/90:Ub528 av Lars Sundin (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lokalisering av 60 utbildningsplatser till en förskollärarlinje i Borås,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskolan i Borås skall ges ansvar för förskollärarlinjen i Borås.

1989/90:Ub542 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elevplatser för handikappidrott.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr504.

1989/90:Ub546 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning åk 4—9 i Luleå med inriktningar NO, SO och musik.

1989/90:Ub549 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förlägga grundskollärarutbildning till högskolan i Örebro.

1989/90:Ub568 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsarvode vid vissa lärarutbildningar.

1989/90:Ub574 av Maj BriU Theorin m.fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge UHA i uppdrag atl göra en total översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen,

2.    atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningarna ersätts med en barn- och ungdomspedagogisk linje hösten 1991.

1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad  i motionen  anförts  om   behovet  av  en  decentraliserad  utbildning av förskollärare.

1989/90:Ub585 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen anförts om inrättande av grundskollärarlinje vid högskolan i Skövde,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinje vid högskolan i Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub589 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas                1989/90:UbU22

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om i första hand inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser, i andra hand tilldelning av ytterligare 60 platser till universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering av ytterligare platser till Skövde,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub594 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad förskollärarutbildning.

l989/90:Ub607 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskollärar- och fritidspedagogutbildning vid Uppsala universitet.

1989/90:Ub6l8 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om utökning av utbildningen av förskollärare med 102 platser på 100-poängsnivå.

l989/90:Ub619 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna ämneskunskaper skall betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i lärarutbildningarna lärarskicklighet skall betygsättas efter en skala med minst tre betygsgrader.

1989/90:Ub620 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för elever med tal-och språksvårigheter skall vara en inriktning inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de special pedagogiska påbyggnadsulbildnlngarnas innehåll,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vetenskaplig förankring av den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påbyggnadsulbildningen med inriktning mot elever med "komplicerad inlärningssituation".

1989/90:Ub622 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildlärarutbildningen.

1989/90:Ub623 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anordna kompletterande utbildning för lärare

resp. SYO-funklionärer så att yrkesvalslärartjänster åter kan  inrättas           1989/90:UbU22

och besättas med tjänsteinnehavare, som har lämplig kombinationsutbildning.

1989/90:Ub624 av Marianne Carlström och Margjt Sandéhn (s) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållslärarbehovet och hushållslärarutbildningarna i Umeå och Uppsala,

2.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planera en långsiktig utökning av hushållslärarutbildningarna på 120 och 160 poäng.

1989/90:Ub630 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning vid högskolan i Karlstad (delvis).

1989/90:Ub642 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden.

1989/90:Ub652 av Arne Mellqvisl m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskollärarutbildningens inriktning mot årskurserna 4—9 vid högskolan i Falun—Borlänge.

1989/90:Ub658 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars Ahlmark (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en omfördelning av utbildningsplatserna inom förskollärarutbildningen till Uppsala i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub684 av Lars Ernestam m.fl. (fp, c, vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omgående utreda förutsättningarna all förlägga grundskollärarutbildning till Örebro.

1989/90:Ub689 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utökat antal utbildningsplatser för förskollärar- och fritidspedagoglinjerna,

2.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och förlängd barn pedagogisk utbildning.

1989/90:Ub696 av Ulla Orring och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad I motionen anförts om hushållslärarutbildningarna i Umeå och Uppsala,

2.    att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig utökning av hushållslärarutbildningarna på 120 och 160 poäng.

1* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 22

1989/90:Ub702 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas aU riksdagen 1989/90:UbU22

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av förskollärarutbildning till högskolan i Borås.

1989/90:Ub703 av Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ytterligare 30 platser på förskollärarlinjen på högskolan i Falun—Borlänge fr.o.m. budgetåret 1990/91.

l989/90:Ub704 av Göran Engström och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en allmän utbildningslinje inom trafiksäkerhetsområdet förlagd till högskolan i Falun—Borlänge fr.o.m. läsåret 1990/91.

1989/90:Ub707 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att hushållslärarutbildningarna i Umeå och Uppsala tillförs 12 platser vardera enligt UHÄ:s förslag,

2.   att riksdagen beslutar ge regeringen till känna behovet av en långsiktig utökning av både 120- och 160-poängsutbildning av hushållslärare.

1989/90:Ub708 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av högskolan för lärarutbildning till Södertälje.

1989/90:Ub709 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att den återupptagna förskollärarutbildningen sker med Borås högskolas huvudmannaskap.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A443.

1989/90:Ub713 av Rune P dén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till etappindelning av grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1 — 7,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det — så länge bristen på lärare i matematik och naturorienterande ämnen består i grundskolan — skall anordnas en särskild praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för dem som har en ämnesutbildning om 140 poäng i naturorienterande ämnen med eller utan matematik, varav minst 40 poäng i minst tre ämnen,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
universitets- och högskoleämbetet skall få i uppdrag atl överföra vissa
vakanta antagningsplatser i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub719 av Karin Söder m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en plan beträffande musiklärarutbildningens utveckling och ekonomiska förutsättningar I enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Ub724 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet av en ny
barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng,                                            6

7. au  riksdagen  till  Utbildning för  undervisningsyrken,  D 8, för   1989/90:UbU22
budgetåret 1990/91 anslår 25 000 000 kr. för inrättande av 1 000 nya

platser på barn- och ungdomspedagogisk linje utöver vad regeringen har planerat för motsvarande utbildningar,

8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D 8, för
budgetåret 1990/91 anslår I 000 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit, för åtgärder för att öka intresset att fullgöra hela utbildning
en på den nya barn- och ungdomspedagogiska linjen.

1989/90:Ub725 av Jan HyUring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas

5.   att riksdagen, med ändring av tidigare beslut, beslutar att ämneslärarutbildningen för gymnasielärare åter skall upptas vid högskolan i Karlstad,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentraliserad förskollärarutbildning i Värmland.

1989/90:Ub733 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till musiklärarlinjen för budgetåret 1990/91 anslår 21 563 000 kr. utöver regeringens förslag.

1989/90:Ub735 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fjs, m, c, vpk, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningen till Konstfackskolan.

1989/90:Ub740 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antalet nybörjarplatser vid högskolan Gävle—Sandviken utökas på det sätt som i motionen anförts vad gäller ekonomlinjen, YTH kontorslinjen, förskollärarutbildningen saml friskvårdslinjen (delvis).

1989/90:Ub74l av Marianne Andersson i Vårgårda och Göran Engström (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att utöka antalet platser på bildlärarlinjen med 24,

2.   att riksdagen beslutar att anslaget D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken, räknas upp med 1 milj.kr.,

3.   att riksdagen beslutar att en växling av obesatta platser skall ske från grundskollärarutbildning till bildlärarlinjen.

l989/90:Ub758 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

22.   att riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 300 nybörjarplatser på förskollärarlinjen,

23.   att riksdagen till D 8. Utbildning för undervisningsyrken anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 8 400 000 kr. förhöjt anslag.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin  mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrket, 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av

lärarutbildningen i enlighet med vad I motionen anförts.

l989/90:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas                1989/90:UbU22

18.   atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett återetablerande av förskollärarlinjen i Borås,

19.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning,

20.   alt riksdagen beslutar att anvisa 3 milj.kr. för ämneslärarutbildningens ullandsförlagda del i enlighet med vad i motionen anförts,

22. atl riksdagen under anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken anvisar 3 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1990/91.

l989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

12.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktik i lärarutbildningen,

13.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om längden på lärarutbildningen och hur fortbildningen kan utformas (delvis).

l989/90:Ub806 av Maja Bäckström och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de blivande grundskollärarnas utbildning i äm
net idrott.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar att de graderade betygen i lärarutbildningen, såväl ämnesbelygen som betygen i undervisningsskicklighet, återinförs.

1989/90:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idroitslärarutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr509.

1989/90:Ub820 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Växjö-Sydostuniversiteiet (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A458.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

40.     atl riksdagen beslutar att antalet platser på förskollärarlinjen skall minskas med 102 i förhållande till regeringens förslag,

41.     att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under budgetperioden kunna öka utbildningen av grundskollärare samt besluta om utbildningens lokalisering.

Utskottet

Av propositionen framgår bl.a. atl andelen obehöriga lärare i grund-och gymnasieskolan har ökat under de senaste åren. Orsakerna till den uppkomna situationen anses vara flera. En är uppgången i elevkullarnas storlek. En annan är atl lärare i särskilt storstadsområden lämnar

yrket mera frekvent än tidigare. Ytterligare en orsak är att pensionsav-        1989/90:UbU22

gångarna bland lärarna nu ökar kraftigt. Behovet av nya lärare ökar

därför.

Lärarutbildningen är i dag underdimensionerad sett i förhållande till det faktiska behovet av nya lärare. Samtidigt står ett betydande antal utbildningsplatser obesatta. Det gäller bl.a. grundskollärarlinjen samt den praktisk-pedagogiska utbildningen för adjunkter och lektorer i gymnasieskolan.

För särskilda insatser för att förbättra tillgången på lärare i ungdomsskolan — inkl. ökad dimensionering av grundutbildningen av lärare — föreslås under anslaget B 8. Fortbildning m.m. atl 35 milj.kr. anvisas för budgetåret 1990/91. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att bestämma hur dessa medel skall fördelas mellan å ena sidan ökad antagning till den grundläggande lärarutbildningen och å andra sidan särskilda utbildningar och kurser. Vidare bör det enligt propositionen ankomma på regeringen atl avgöra till vilka högskolor medel skall fördelas samt vilka närmare föreskrifter som kan behövas för genomförandet.

Grundskollärarlinjen om 140—180 poäng

Planeringsramarna för grundskollärarlinjen är innevarande budgetår 1 980 nybörjarplatser för utbildningen av lärare för årskurserna 1 — 7 (140 poäng) och 972 nybörjarplatser för utbildning av lärare för årskurserna 4—9 (180 poäng). Inom den förstnämnda inriktningen om 140 poäng var ungefår en tredjedel av nybörjarplatserna i slutet av september 1989 obesatta. När det gäller den sistnämnda inriktningen var antalet nybörjarplatser i stort ianspråktagna om man bortser från specialiseringen praktisk-estetiskt ämne (bild, hemkunskap, musik, trä-och metallslöjd resp. textilslöjd) och annat ämne. Ungefår tre Ijärdede-lar av nybörjarplatserna för denna specialisering var obesatta. Generellt sett har svårigheter förelegat att rekrytera tillräckligt många behöriga sökande till fördjupningsalternativ m.m. i matematik och naturorienterande ämnen inom linjens båda inriktningar.

I propositionen föreslås oförändrade planeringsramar för båda inriktningarna. Enligt föredragande statsrådet är det svårt atl på förhand bedöma hur rekryteringen till utbildningen kommer atl se ut under budgetperioden. Det är därför ingen god lösning att redan nu binda en ökad dimensionering till ett antal bestämda högskoleenheter. Föredragande statsrådet anser att regeringen bör bemyndigas alt under budgetperioden öka dimensioneringen av grundskollärarutbildningen. Vidare bör det ankomma på regeringen att avgöra till vilka högskoleenheter utbildningsplatserna skall lokaliseras. Detta innebär att de högskoleenheter som har ett överskott på sökande kan få utökad planeringsram när alla platser fyllts.

Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan före
slås i motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 1 delvis att grundskollärarlin
jens inriktning mot årskurserna 1 — 7 dimensioneras för en årlig antag-          q
ning av 2 500 studerande fr.o.m. budgetåret 1990/91 och de närmaste

fem åren därefter. Grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna   l989/90:UbU22

4—9 bör dimensioneras för en antagning av 1 700 studerande budgetåret 1990/91. Det bör finnas beredskap att kraftigt höja an tagnings kapaciteten redan år 1992 med ytterligare 700 platser till 2 400 nybörjarplatser.

I motion 1989/90:825 (m) yrkande 41 awisas regeringens begäran om ett bemyndigande att öka planeringsramarna för grundskollärarlinjen. Motionärerna anser inte regeringens förslag vara en realistisk väg för att öka lärarutbildningskapacitelen och därmed tillgången på lärare. För att skapa reella förutsättningar för att tillgodose lärarulbild-nlngsbehovet framförs i motion 1989/90:Ub801 (m) yrkande 16 förslag till utbildning som kompletterar nuvarande utbildning av lärare för årskurserna 4—9, nämligen ett system av fristående kurser om sammanlagt 140 poäng i sådana ämnen som ingår i lärarutbildningen (studier om minst 60 poäng i svenska och likartade ämnen samt minst 40 poäng i annat ämne). Dessa studier bör följas av en avslutande praktisk-pedagogisk utbildning, som bör stå öppen även för dem som först efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.

Enligt motion l989/90:Ub713 (m, fp, c, mp) yrkandena I och 2 bör — som ett alternativ till utbildningen om 180 poäng av lärare för årskurserna 4—9 i matematik och naturorienterande ämnen — en särskild praktisk-pedagogisk utbildning m.m. om 40 poäng anordnas. Utbildningen bör vända sig till dem som inom ramen för 140 poäng i matematik och naturorienterande ämnen eller enbart i naturorienterande ämnen har minst 40 poäng i minst tre ämnen. Viss utbildning i teknik bör kunna anordnas i anslutning till den praktisk-pedagogiska utbildningen. Vidare anförs att utbildningen av lärare för årskurserna 1 — 7 bör organiseras i två etapper så att hänsyn kan tas även till de många studerande som tycker att utbildningen är för lång och därmed för kostsam att genomgå eller som i första hand önskar undervisa på lågstadiet åtminstone i början av sin verksamhet. Den andra etappen bör kunna genomföras vid ett senare tillfålle. Den första etappen bör ge behörighet till undervisning i årskurserna 1 — 3 och när den andra etappen har genomgåtts får läraren behörighet att undervisa i årskurserna 1 — 7. Om utbildningen organiseras med möjlighet till etappavgång kan också antalet nybörjarplatser för denna inriktning av grundskollärarlinjen ökas inom oförändrad kostnadsram.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det — för att
lösa rekryteringsproblemen — är nödvändigt med en ökad flexibilitet
vid dimensioneringen av grundskollärarlinjen. Det är ingen god lös
ning att redan nu binda en ökad planeringsram till ett antal bestämda
högskoleenheter. Högskoleenhet som har ett överskott på sökande bör
kunna få en utökad planeringsram när alla platser fyllts med behöriga
sökande. Det bör, med hänsyn till de speciella omständigheterna,
ankomma på regeringen att fatta beslut om vid vilka högskoleenheter
med relevant inriktning av grundskollärarlinjen planeringsramen skall
utökas. Regeringen bör alltså få begärt bemyndigande och motionerna
1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 41 avslås         10

av riksdagen.

När det gäller utnyttjande av kompletterande anordningar (tillgodo- 1989/90:UbU22

räknande av annan grundutbildning, resp. etappavgång) på ett mer systematiskt sätt för att öka utbildningskapaciteten för grundskollärarlinjen anser utskottet att denna fråga är för tidigt väckt. Enligt bestämmelserna i 7 kap. högskoleförordningen (1977:263) har studerande rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning när de antagits till grundskollärarlinjen. Frågan om sådant tillgodoräknande prövas av linjenämnden (motsvarande) efter framställning av den studerande. Utskottet förutsätter att högskoleförordningens bestämmelser tillämpas på ett generöst sätt.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att högskolan för lärarutbildning i Stockholm avser göra försök med en kompletterande lärarutbildning för sådana studerande som avslutat någon av naturvetarlinjer-na (fysikerlinjen, kemistlinjen, biologlinjen) och som vill bli lärare i årskurserna 4—9 av grundskolan. Utbildningen avses bedrivas under tre eller fyra terminer på halvfart kombinerad med halvtidstjänstgöring som lärare med lön under utbildningstiden. Utbildningen omfattar praktisk-pedagogisk utbildning, handledning under lärartjänstgöringen och vid behov viss ämneskomplettering.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 och 1989/90:Ub801 yrkande 16.

Frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7 för att inrymma bl.a. utbildning i engelska har utskottet tidigare under detta riksmöte behandlat i betänkande 1989/90:UbU7 (s. 11). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub515 (c) yrkande 10 och 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 13 delvis.

Frågor om informationsinsatser m.m. för att öka antalet sökande till lärarutbildning, översyn av tillträdeskraven till lärarutbildningen, kompletteringsutbildning för sökande med otillräckliga förkunskaper och rekrytering av äldre sökande med arbetslivserfarenhet tas upp i motion 1989/90:Ub515 (c) yrkandena 3, 4, 5 och 6.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

UHÄ har av regeringen tilldelals 1 milj.kr. för särskilda informationsinsatser år 1989 resp. år 1990. I år har medlen till största delen fördelats till de enskilda högskoleenheterna för lokala Insatser. En mindre del har använts för samlade insatser för information till särskilt svårrekryterade utbildningar, t.ex. specialiseringar med hemspråk eller praktisk-estetiska ämnen. Enligt vad utskottet har erfarit gör högskoleenheterna stora informationsinsatser när det gäller syofunktionärer i skolväsendet inom resp. upptagningsområde. UHA har också skickat ut särskilda syo-meddelanden om grundskollärarutbildningen till samtliga syo-funktionärer i landet.

UHÄ har vidare gjort vissa smärre justeringar i utbildningsplanen
för grundskollärarlinjen. Fr.o.m. höstterminen 1990 gäller som behö
righetskrav t.ex.  medelbetyget 3,0 i ämnen som  ingår i  viss ämnes-             11
grupp  i  lärarutbildningen för årskurserna  1—7  I stället för tidigare

krav  om   minst  betyget   3   i  vart  och  ett  av  ämnena.  Vidare  kan         l989/90:UbU22

antagningsprov ersätta kravet på särskild behörighet i praktisk-estetiska

ämnen.

Enligt vad utskottet Inhämtat från UHÄ skall kompletteringsutbildning för sökande som inte uppfyller behörighetskraven för tillträde till grundskollärarlinjen ha skett innan den studerande börjar lärarutbildningen. Enda undantaget är elever från årskurs 3 av teknisk linje som studerat den kortare kursen i biologj. Utskottet, som delar UHÄ:s uppfattning I frågan, anser det viktigt att de som antagils till lärarutbildning under studietiden kan ägna sig helt och fullt åt den egentliga lärarutbildningen. När det gäller de lärarstuderandes arbetslivserfarenhet m.m. har UHÄ genom stickprovsundersökningar kunnat konstatera att mer än hälften av de studerande har mer än ett års arbetslivserfarenhet.

Då motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda med vad utskottet redovisat, avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub515 yrkandena 3, 4, 5 och 6.

Riksdagen har beslutat atl lärarutbildning för grundskolan skall anordnas vid sammanlagt 15 högskoleenheter. Utbildning på grundskollärarlinjens båda grenar anordnas vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av lärare för årskurserna 1 — 7 av grundskolan anordnas dessutom vid högskolorna i Falun—Borlänge, Gävle—Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Växjö, Luleå och Sundsvall—Härnösand (prop. 1985/86:113, bet. 1985/86:UbU27, rskr. 1985/86:356, bet. UbU 1987/88:25, rskr. 1987/88:333).

I motion 1989/90:515 (c) yrkande 2 föreslås en ökad spridning av grundskollärarutbildningen. En spridning av denna utbildning till vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1989/90:Ub509 (fp) [Luleå], 1989/90:Ub520 (c) yrkande 2 [Skövde], 1989/90:Ub546 (s) ]Luleål, 1989/90:Ub549 (s) [Örebro], 1989/90:Ub585 (m) yrkande 1 [Skövde], 1989/90:Ub589 (s) yrkande 2 [Skövde], 1989/90:Ub652 (s) [Falun-Borlänge], 1989/90:Ub684 (fj3, c, vpk) [Örebro] och 1989/90:Ub820 (fp) yrkande 3 delvis [Växjö|.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Grundskollärarlinje finns nu inrättad vid 15 högskoleenheter, nämligen vid exakt de enheter, som kom i fråga när 1968 års lärarutbildningsreform var aktuell (prop. 1967:4, SU 51, rskr. 143). Några år senare uppstod emellertid behov att minska lärarutbildningskapaciteten och redan år 1976 måste beslutas om avveckling av lärarutbildningslinjer vid vissa högskoleenheter för att få en väl fungerande lärarutbildning på övriga orter (prop. 1975/76:89, bet. UbU 1975/76:26, rskr. 1975/76:268). Den 1 juli 1988 inrättades grundskollärarlinje med en eller två inriktningar vid 13 högskoleenheter och den 1 juli 1989 vid ytterligare två (prop. 1985/86:113, bet. UbU 1985/86:27, rskr. 1985/86:356; prop. 1987/88:100, bet. UbU 1987/88:25, rskr. 1987/88:333). Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att stor försik-

tighet måste iakttas när det gäller riksdagsbeslut om ökad spridning av       1989/90:UbU22

grundskollärarutbildning utöver vad som redan har beslutats. Förläggning av grundskollärarlinje till ytterligare högskoleenheter kan ge enheter som i dag anordnar lärarutbildning ännu större problem med rekryteringen än de nu har. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i betänkande l989/90:UbU18 (s. 13) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera t.ex. del av en allmän utbildningslinje till en annan ort än högskoleorten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden om ytterligare utbyggnad av grundskollärarlinjen på nya orter.

Ämneslärarlinjen om 160—220 poäng. Ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska utbildning om 40/20 poäng

Planeringsramarna för ämneslärarlinjen om 160—220 poäng föreslås för nästa budgetår omfatta oförändrat 212 nybörjarplatser och 150 platser för praktisk-pedagogisk utbildning om 40/20 poäng. Sistnämnda utbildning får, enligt vad som anförts i proposition 1985/86:100, anordnas för dem som har grundläggande ekonomisk eller teknisk högskoleutbildning, ämnesteoretisk lektorsbehörighet eller ämnesutbildning inom det matematisk-naturvetenskapliga området, för sistnämnda grupp av arbetsmarknadsskäl.

1 motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 1 delvis föreslås att den del av ämneslärarlinjen som avser utbildning av lärare för gymnasieskolans teoretiska ämnen skall omfatta 500 nybörjarplatser budgetåret 1990/91: Det anförs vidare att det kommer att behövas tre gånger så många nybörjarplatser för utbildning av lärare i dessa ämnen vid mitten av 1990-talet. Det finns därför skäl, menar motionärerna, att planera för en successiv ökning av antalet platser på ämneslärarlinjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt UHÄ:s beräkningar av antagningsbehovet i s.k. allmänna ämnen bör antalet nybörjarplatser för ämneslärarlinjen om 160—220 poäng under perioden 1990/91-1992/93 öka från 212 till ca 800. Erfarenhetsmässigt kan konstateras att ett förhållandevis begränsat antal av dem som antagits till fyraårig ämneslärarlinje fullföljer sin studiegång med avslutande praktisk-pedagogisk utbildning (jfr. 905 nybörjarplatser hösten 1986 och det förhållandet, att det i utbildningen under det fjärde året 1989/90 finns sammanlagt 636 studerande inkl. dem som tagits in på linjen vid olika antagningstillfållen före hösten 1986). Utskottet utgår därför från att regeringen vid överväganden om dimensioneringen av ämneslärarlinjen särskilt uppmärksammar detta förhållande. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:515 yrkande I delvis.

Utskottet tar I sammanhanget upp en annan fråga som gäller utbild
ning av ämneslärare. Enligt uppgift från UHA kan platser på linjens                 13
praktbk-pedagogbka utbildning om 40120 poäng inte nyttjcis fullt ut på

r* Riksdagen 1989/90. 14 saml. Nr 22

grund  av   nyssnämnda  uttalande  i   1986  års  budgetproposition  och      1989/90:UbU22

därav föranledda, ännu gällande regleringsbrevsbestämmelser, trots att

platserna är eftersökta av dem som  tidigare stimulerats att  avlägga

filosofie  kandidatexamen  i samhälls- eller språkvetenskapliga ämnen

och som nu önskar utbilda sig för läraryrket. För dem finns nämligen

ingen annan utbildningsväg till läraryrket.

Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att upphäva nyssnämnda bestämmelser så att antagningen till praktisk-pedagogisk utbildning om 40/20 poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91 kommer att omfatta även sökande som avslutat utbildning i samhälls- och språkvetenskapliga ämnen. För att förhindra brist på behöriga gymnasielärare i teoretiska ämnen över huvud bör enligt utskottets mening regeringen bemyndigas att under budgetåren 1990/91 — 1992/93 ändra planeringsramen för ämneslärarlinjens praktisk-pedagogiska utbildning om 40/20 poäng. Att reguljärt anordna sådan utbildning innebär en möjlighet för alla dem, som först på ell senare stadium i sina studier eller i sitt yrkesliv bestämmer sig för att bli lärare, att genomgå en kortare yrkesinriktad utbildning. Det ger också en smidig möjlighet att växla från ett annat yrkesområde till läraryrket och bidrar därmed till en närmare kontakt mellan skola och arbetsliv. Som framgår av budgetpropositionen skall de medel som föreslås under anslaget B 8. Fortbildning användas till särskilda insatser för att förbättra tillgången på lärare i såväl grundskolan som gymnasieskolan, inkl. ökad dimensionering av grundutbildning.

Med hänvisning till atl det vid högskolan i Karbtad finns inrättad grundskollärarlinje med utbildning av lärare för årskurserna 4—9 av grundskolan — dagens motsvarighet till tidigare utbildning av högstadielärare på ämneslärarlinje — avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub725 (c) yrkande 5 om ämneslärarlinje vid denna högskola.

Barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen, textillärarlinjen

l motion 1989/90:Ub735 (fp, m, c, vpk, mp) redovisas att enligt beslut år 1988 skall antagningen till bildlärarlinjen periodiseras från hösten 1990 så att 24 studerande antas två år av tre vid Konstfackskolan i Stockholm och ett år av tre vid universitetet i Umeå. Periodiseringen börjar hösten 1990 med antagning enbart i Umeå. Nyordningen innebär att endast 24 studerande antas per år i Sverige på bildlärarlinjen. Alla beräkningar visar, säger motionärerna, att det inte kommer att finnas väl utbildade bildlärare i tillräckligt antal med den planering som nu finns med minskning av antagningen till bildlärarlinjen och bristande rekrytering till grundskollärarlinjens utbildning i bild och annat ämne.

I motion l989/90:Ub74l (c) yrkande 1 begärs att antalet nybörjar
platser på bildlärarlinjen skall ökas med 24. Liknande förslag förs fram
i motionerna l989/90:Ub329 (mp) yrkande 2 och l989/90:Ub622 (s).                14

Utskottet   vill   med   anledning  av   propositionen   och   motionerna          1989/90:UbU22

anföra följande.

UHA har i sin anslagsframställning föreslagit att Konstfackskolan i Stockholm och universitetet i Umeå fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall få anta studerande varje år inom bildlärarlinjen och räknar med 32 nybörjarplatser i Stockholm och 24 platser i Umeå. Mot denna bakgrund föreslår utskottet atl riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub329 yrkande 2, 1989/90: Ub622, l989/90:Ub735 och 1989/90:Ub741 ökar planeringsramen för bildlärarlinjen till 48 nybörjarplatser och anvisar 1 milj. kr. under anslaget för ändamålet för budgetåret 1990/91. När det gäller resurser och dimensionering avseende budgetåren 1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som uttalats i belänkande 1989/90:UbU18 (s. 12 f.).

Beträffande obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktiskestetiska specialisering i bl.a. ämnet bild hänvisar utskottet till vad som anförs i frågan i det följande.

När det gäller hushålblärarlinjen föreslås i budgetpropositionen oförändrat 12 nybörjarplatser vid universitetet i Göteborg. UHÄ har i sin anslagsframställning därutöver föreslagit 12 nybörjarplatser vid universitetet i Uppsala resp. vid universitetet i Umeå. Vid dessa högskoleenheter har antagning till hushållslärarlinjen inte skett under läsåren 1988/89 och 1989/90.

Enligt motionerna l989/90:Ub624 (s), l989/90:Ub696 (fp) och l989/90:Ub707 (c) får regeringens förslag förödande effekter för tillgången på utbildade hushåJIslärare under kommande år. Starka skäl talar i stället för en utökning av platserna. Det läraravtal som slöts hösten 1989 innebär att undervisningsskyldigheten för bl.a. hushållslärare sänks från 29 veckotimmar till 24 veckotimmar. Detta innebär att sex hushållslärartjänster kommer att behövas för atl genomföra samma undervisning som i dag utförs inom fem sådana tjänster. Ca 2 000 hushållslärare arbetar i grundskolan. Del kan antas att deras arbetsinsats motsvarar ca 1 200 heltidstjänster. Hösten 1991 då det nya avtalet träder i kraft uppslår därmed enligt motionärerna en efterfrågan på 240 hushållslärare. Ytterligare skäl för ökad antagning säges vara att det råder en hög medelålder bland hushållslärarna. Enligt motionärernas beräkning försvinner ca 675 lärare ur skolan under en lO-årspe-riod, dvs. en tredjedel av hushållslärarna i grundskolan, på grund av pensionering. Sammanfattningsvis anser motionärerna att det behövs en kontinuitet i utbildningsutbudet inom hushållslärarutbildningen för att inom densamma kunna upprätthålla kompetens och kunnande. Riksdagen bör därför pröva möjligheten att inrätta utbildningsplatser i hushållslärarutbildning även i Umeå och Uppsala.

Utskottet, som erinrar om alt UHÄ föreslagit en dimensioneringsökning för hushållslärarlinjen, anser att frågan om linjens dimensionering för budgetåren 1991/92 och 1992/93 bör prövas på nytt (jfr bet. 1989/90:UbU18 s. 9 och 13). Med hänvisning härtill och till vad som i

15

det följande sägs om vakanta platser inom grundskollärarlinjens prak-         1989/90:UbU22

tisk-estetiska specialisering avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ub624, l989/90:Ub696 och 1989/90:Ub707.

I motionerna 1989/90:Ub713 (m, fp, c, mp) yrkande 3 och 1989/90:Ub741 (c) yrkande 3 föreslås att obesatta platser inom grundskollärarlinjens praktbk-estetbka specialbering (bild, hemkunskap, musik, trä- och metallslöjd resp. textilslöjd) skall utbytas mot eftersökta platser på bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen resp. textillärarlinjen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Det är viktigt att vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna i de praktisk-estetiska ämnena upprätthålla och vidareutveckla den kompetens och det kunnande som finns där. Om intresset från de studerandes sida trots förändrade förkunskapskrav fortfarande är lågt när del gäller studier i praktisk-estetiskt ämne inom ramen för grundskollärarlinjen, bör i enlighet med UHÄ:s förslag dessa platser kunna utbytas mot platser inom linjerna för utbildning av lärare i ett praktisk-estetiskt ämne (ettämnesutbildning). Motsvarande anordning bör också kunna komma i fråga när det finns tomma platser inom ämneslärarlinjens praktisk-estetiska utbildningar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att obesatta platser inom grundskollärarlinjens och ämneslärarlinjens praktisk-estetiska specialiseringar tillfålligt skall överföras till barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen, vid behov med utnyttjande av medel under anslaget B 8. Fortbildning.

Enligt motionerna 1989/90:Ub719 (c, fp) och 1989/90:Ub733 (vpk) delvis har det skett en successiv minskning av resurserna för musiklärarutbildningen i Sverige. Denna trend måste enligt motionärerna vändas. I den sistnämnda motionen begärs också en ökning av resurserna för utbildningen med 21  563 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet har från UHÄ inhämtat all det av högskoleenheternas verksamhetsberättelser framgår att utvecklingen av genomsnittskostnaden per utnyttjad årsstudieplats för musiklärarlinjen inte markant skiljer sig från motsvarande utveckling för andra praktisk-estetiska lärarutbildningslinjer. Självfallet kan utvecklingen variera något mellan högskoleenheter med musiklärarutbildning. Enligt utskottets uppfattning är det en uppgift för UHÄ att följa utvecklingen — även anslagsmässigt — Inom sitt ansvarsområde. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1989/90:Ub7l9 och 1989/90:Ub733 delvis.

Speciallärarutbildning

l motion 1989/90:Ub620 (m) erinras om alt motionärerna vid riksda
gens behandling av frågan om en ny specialpedagogisk påbyggnadslinje
ansåg att regeringens förslag borde kompletteras med en inriktning
som skulle avse utbildning av lärare för elever med tal- och språksvå-             .

righeter.  Motionärerna upprepar  nu sitt  krav  med  motiveringen att

den beslutade inriktningen för lärare för barn med komplicerad inlär-            1989/90:UbU22

ningssituation inte gör det möjligt att tillgodose behovet av den specialistkompetens som är nödvändig för att kunna hjälpa de elever som har tal- och språksvårigheter.

Utskottet har i sitt betänkande 1988/89:UbU7 (s. 49) utgått från att den påbyggnadsutbildning (40/60 poäng) som skall komma till stånd för lärare för barn med komplicerad inlärningssituation kommer att innehålla utbildningsmoment i logopedi och lingvistik av sådan omfattning atl speciallärarna får erforderliga kunskaper för behandling av barn med språk- och talsvårigheter.

UHÄ arbetar för närvarande med utbildningens utformning. Utskottet finner det värdefullt om det åtminstone under den tredje terminen för speciallärare som så önskar finns möjlighet till specialisering avseende hjälp åt elever med tal- och språksvårigheter.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrks motion l989/90:Ub620.

Utbildningsarvode

Av rekryteringsskäl har utbildningsarvode återinförts vid ett antal lärarutbildningslinjer under de senaste åren. I motion 1989/90:Ub568 (fp) föreslås införande av ett sådant arvode vid genomgång av linjen för pedagogik-metodiklärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildning samt lärare för gymnasieskolans jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning (naturbrukslinje).

Utskottet har i ärendet inhämtat följande.

Till pedagogik-metodiklärarlinjen föreligger för närvarande inga rekryteringssvårigheter. I anslagsframställningen för budgetåren 1990/91 — 1992/93 och i särskild skrivelse till regeringen har UHÄ den 23 oktober 1989 föreslagit att nuvarande lärarutbildning för linjerna för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel i gymnasieskolan omfattande 20 poäng skall ersättas av en naturbrukslärarlinje om 40 poäng. Flertalet remissinstanser har i sina yttranden över förslaget till ny utbildning påpekat nödvändigheten av att införa utbildningsarvode för att fa kvalificerade sökande. Rekryteringen till nuvarande lärarutbildningslinje är för närvarande synnerligen dålig. UHÄ har vidare i annat sammanhang redovisat att del av rekryleringsskäi är angeläget att utbildningsarvode ges också till blivande lärare i tekniska och ekonomiska ämnen som studerar på ämneslärarlinjen om 40 poäng.

Utskottet hänvisar till den beredning av UHÄ:s förslag till naturbrukslärarlinje som pågår inom regeringskansliet och avstyrker därmed motion 1989/90:Ub568.

Förskollärarlinjen m.m.

Antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen är innevarande budgetår enligt regleringsbrevet 3 276. Planeringsramarna för förskollärarlinjen föreslås enligt budgetpropositionen (bil. 10, s. 263) omfatta 3 306 nybörjarplatser för nästa budgetår, huvudsakligen I utbildning om 100

17

poäng. Del anges vidare i en not till planeringsramen alt del därutöver        1989/90:UbU22 skall finnas 120 platser att fördelas av UHÄ. Det innebär sammanlagt 3 426 nybörjarplatser.

Med särskilda medel av engångskaraktär och utanför planeringsramen kommer enligt budgetpropositionen viss förskollärarutbildning, omfattande 120 nybörjarplatser, att starta under nästa budgetår.

Enligt motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 7 delvis behövs ytterligare 1 000 nybörjarplatser för alt tillgodose barnomsorgens behov. 1 motion 1989/90:Ub758 (c) yrkande 22 begärs ytterligare 300 nybörjarplatser utöver regeringens förslag. En helt annan uppfattning möter i motionerna 1989/90:Ub618 (m) yrkande 11 och 1989/90:Ub825 (m) yrkande 40, enligt vilka förskollärarlinjens planeringsramar bör minska med 102 nybörjarplatser i förhållande till regeringens förslag. En ospecificerad ökning av antalet nybörjarplatser i barnomsorgsutbildningen önskas i motion 1989/90:Ub689 (s) yrkande 1.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker nu ifrågavarande motionsyrkanden. Till detta skall läggas upplysningen atl regeringen enligt regeringsförklaring den 7 mars 1990 avser återkomma innevarande riksmöte med förslag beträffande ökat antal nybörjarplatser för förskollärarutbildning.

I motionerna 1989/90:Ub574 (s), 1989/90:Ub689 (s) yrkande 2, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 6 och 1989/90:Ub803 (fjp) yrkande 19 begärs en översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen m.m.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i ärendet under föregående riksmöte (prop. 1989/90:100, bet. UbU22, rskr. 197). UHÄ har påbörjat ett arbete med att revidera de nuvarande utbildningsplanerna för fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. Arbetet beräknas vara klart under hösten 1990. De nya utbildningsplanerna avses gälla fr.o.m. läsåret 1991/92. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Förskollärarlinje finns innevarande riksmöte inrättad vid 18 högsko
leenheter genom särskilt riksdagsbeslut. I propositionen föreslås atl
förskollärarlinje      skall       förläggas     till         högskolan     i

Trollhättan— Uddevalla.

I motion 1989/90:Ub526 (c) hemställs atl riksdagen beslutar aU den 1 juli 1990 inrätta en förskollärarlinje vid högskolan i Borås. Planeringsramen för högskolan föreslås omfatta 60 nybörjarplatser. Motsvarande krav framförs också i motionerna 1989/90:Ub525 (m), 1989/90:Ub528 (fp), 1989/90:Ub702 (s), 1989/90:Ub709 (fp) och 1989/90:Ub803 (fp).

Utskottet anser — främst mot bakgrund av del höga sökandetrycket i regionen — det rimligt att förskollärarlinjen åter inrättas vid högskolan i Borås (jfr UbU 1983/84:22, s. 6, rskr. 1983/84:240). Denna högskolas planeringsram för förskollärarutbildning bör omfatta 60 nybörjarplatser för nästa budgetår.

Planeringsramen för högskolan för lärarutbildning i Slockhoim
(HLS) omfattar innevarande budgetår 768 nybörjarplatser. Antalet
förstahandssökande per nybörjarplats vid HLS var enligt uppgift från
UHÄ för motsvarande platser inte särskilt stort (0,43 per plats). Därför            18

bör 60 nybörjarplatser från HLS:s ram för nästa budgetår kunna föras

över   till   den   nya   ramen   för   högskolan   i   Borås.   Det  bör,  därest    1989/90;UbU22

platsbrist uppstår vid HLS, övervägas att till HLS återföra erforderligt antal platser av ett eventuellt nytillskott till den totala planeringsramen för förskollärarutbildning. Ett sådant nytillskott har som tidigare nämnts aviserats i regeringsförklaringen den 7 mars 1990.

Utskottet föreslår således atl riksdagen med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna atl en förskollärarlinje bör inrättas vid högskolan i Borås den 1 juli 1990 med en planeringsram om 60 nybörjarplatser. När del gäller inrättande av förskollärarlinje vid högskolan i Trollhättan—Uddevalla har utskottet inte något att erinra, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.

En lokalbering av förskollärarutbildning till Skövde eller en ökad planeringsram till vissa namngivna högskoleenheter föreslås i motionerna 1989/90:Ub518 (s), 1989/90:Ub520 (c) yrkande 3, 1989/90:Ub584 (m) yrkande 2, 1989/90:Ub585 (m) yrkande 2, 1989/90:Ub589 (s) yrkande 3, 1989/90:Ub594 (s), l989/90:Ub607 (s), l989/90:Ub630 (s) delvis, 1989/90:Ub642 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub658 (m), 1989/90:Ub703 (c). 1989/90:Ub725 (c) yrkande 6 och 1989/90:Ub740 (m) yrkande 1 delvis.

Utskottet vill erinra om att förskollärarlinje den I juli 1990 kommer att finnas inrättad vid 20 högskoleenheter. Mot denna bakgrund är del nödvändigt att iaktta försiktighet beträffande inrättande av förskollärarlinje vid ytterligare högskolor. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som i bet. 1989/90:UbU18 (s. 13 f.) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Planeringsramar i övrigt. Anslaget

Utskottet tillstyrker föreslagna planeringsramar i övrigt för budgetåret 1990/91 inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken i den mån de inte behandlats i det föregående.

I budgetpropositionen (bil. 10 s. 275) beräknas anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken till 859 673 000 kr.

Utskottet avstyrker motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och 22, i vilka begärs 3 milj.kr. för ämneslärarlinjens ullandsförlagda del utöver regeringens förslag i budgetpropositionen. Utskottet räknar i likhet med statsrådet med att man inom de resurser som disponeras av högskoleenheterna skall finna utrymme för atl en del av ämneslärarul-bildningen i språk skall kunna förläggas till utlandet.

Med hänvisning till vad som anförts I del föregående avstyrker
utskottet likaledes motionerna 1989/90:Ub758 (c) yrkande 23 och
1989/90:Ub515 (c) yrkande 12, vilka syftar till en ökning av anslaget
med (8,4   +   50  milj.kr.   =) 58,4 milj.kr.  med anledning av den av               19

motionärerna föreslagna utökade utbildningsverksamheten.

Enligt utskottels mening bör riksdagen  med anledning av vad ut-  1989/90:UbU22

skottet tidigare anfört avslå även motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkande 7 delvis (25 milj.kr. till av motionärerna föreslagen utökad förskollärarutbildning) och yrkande 8 (1 milj.kr. till särskilda åtgärder för förskollärarutbildning m.m.) samt motion 1989/90:Ub733 (vpk) delvis (21  563 000 kr. till musiklärarutbildning).

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen, med bifall till motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 2 om 1 milj.kr. till utökad planeringsram för bildlärarlinjen, för budgetåret 1990/91 till Utbildning för undervisningsyrken anvisar ett reservationsanslag på (859 673 000 kr. +   I 000 000 kr.   =) 860 673 000 kr.

I fråga om riktlinjer för resurser och dimensionering för budgetåren 1991/92 och 1992/93 hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkande 1989/90:UbU18 (s. 12 f.) Utskottet har där förutsatt att regeringen i förekommande fall återkommer med preciserade anslagsberäkningar.

Betyg i lärarutbildningen

I motionerna l989/90:Ub619 (m) och 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 18 framförs uppfattningen att det var ett misstag alt ta bort graderade betyg i lärarskicklighet och i ämneskunskaper för blivande lärare. För närvarande skall således bara ges betyget Godkänd resp. Icke godkänd. Motionärerna framhåller att studerande på t.ex. ämneslärarlinjerna och på fristående kurser undervisas gemensamt, och att det är orimligt att olika former för betygsättning förekommer för de olika studerandekategorierna i samma utbildning, inte minst mot bakgrund av att betygsättningen på denna nivå kan vara avgörande för antagning till forskarutbildning.

Eftersom det nya betygssystemet har införts först fr.o.m. läsåret 1987/88, bör erfarenheterna av detta avvaktas. Utskottet har i tidigare sammanhang slagit fast att den meritvärdering vid tillsättning av lärartjänst som grundas på inlämnade ansökningshandlingar skall kunna kompletteras med referenstagning. Detta bör kunna ske även beträffande nyexaminerade där de fått sin utbildning. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub619och 1989/90:Ub807 yrkande 18.

Karriärtjänster som lärare

Enligt motion 1989/90:Ub801 (m) yrkande 13 är det en vikfig uppgjft för skolan att vidta åtgärder för att behålla duktiga lärare i yrket. Motionärerna menar att detta bör vara möjligt genom att särskilda karriänjänster som lärare tillskapas.

Utskottet, som ansluter sig till motionens syfte, anser att formerna för ifrågavarande åtgärder bör avgöras av skolhuvudmännen. S.k. karriärtjänster kan därvid vara ett medel. Med del anförda bör riksdagen nu avslå motionen.

20

Utbildning i studie- och yrkesorientering för lärare l989/90:UbU22

(syo) m.m.

I motion l989/90:Ub623 (fj)) efterlyses en utbildning i syo för lärare och en utbildning i skolämne för syofunktionärer.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Uppfattningen att det i vissa fall är bra att kombinera syo-ljänstgö-ring med undervisning låg tili grund för 1981 års riksdagsbeslut om ny syo-utbildning. I UHÄ:s skrivelse till regeringen i september 1982 om utbildningsplan m.m. för utbildningen av syo-funktionärer i skolväsendet föreslogs också en variant av syo-utbildningen om 60 poäng för lärare. Det skulle vara av intresse om ansvarig högskoleenhet vidtar sådana anordningar alt lärare — med eller ulan ekonomiskt stöd från sin arbetsgivare — kan genomgå sådan inriktning av utbildningen om 60 poäng (t.ex. genom lokal antagning på obesatta platser). Många av dagens lärare har yrkeserfarenhet från arbetslivet utanför skolan. När det gäller de lärarstuderande som nu tas in på grundskollärarlinjen har enligt en preliminär uppgift från UHÄ nästan en fjärdedel mer än fem års sådan yrkeserfarenhet.

Även syo-funktionär har möjlighet att bedriva kompletterande studier.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion l989/90:Ub623.

Trafiklärarutbildning

I motion 1989/90:Ub704 (c) anförs att utbildningen av trafiklärare bör utvecklas. Trafiklärarutbildningen bör utgöra en allmän utbildningslinje om 80 poäng, förlagd till högskolan i Falun—Borlänge.

Utskottet har erfarit atl trafiksäkerhetsverket i skrivelse den 7 februari 1990 till utbildningsdepartementet framfört som synnerligen angeläget, att UHÄ skyndsamt ges i uppdrag att planera för trafiklärarutbildning med beräknad start höstterminen 1991. Parallellt bör enligt trafiksäkerhetsverket avveckling ske av nuvarande trafiklärarutbildning i gymnasieskolan.

Utskottet anser, med hänvisning till all frågan bereds i regeringskansliet, au motion 1989/90:Ub704 bör avslås av riksdagen.

Övrigt

I motion 1989/90:Ub515 (c) yrkande 9 begärs att en utvärdering av lärarutbildningens nationella likvärdighet kommer till stånd.

Utskottet har erfarit att regeringen har anvisat medel till UHÄ för en systematisk uppföljning och utvärdering av grundskollärarutbildningen (jfr prop. 1989/90:41 s. 10). Utskottet anser därför atl motionsyrkandet är tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) är praktik eU viktigt inslag i lärar
utbildningen. Praktiken bör läggas in så tidigt som möjligt I utbildning
en. Det bör enligt moiionärerna göras klart för de studerande alt höga           21
krav måste få ställas på den som skall utöva läraryrket. De studerande

skall under de inledande studierna och under praktiken ha tillgång till           l989/90:UbU22

studie- och yrkesrådgivning. Eventuell övergång till annan utbildning måste underlättas.

Utskottet utgår från att lärarutbildningen av i dag är så upplagd som den i allmänna ordalag beskrivs av motionärerna. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1989/90:Ub804 yrkande 12.

1 motion 1989/90:Ub279 (fp) yrkande 1 anförs att undervisningen i läromedebkunskap i lärarutbildningen bör utvidgas. Detta anses riksdagen som sin mening böra ge regeringen till känna.

Utskottet har i tidigare sammanhang (jfr bet. 1988/89:UbU7, s. 52) anfört atl sammantaget är det kursplanerna saml lärarnas kunskaper och ytterst deras grad av professionalism, som skapar efterfrågan på vissa läromedel och därmed styr utformningen av läromedlen. Det är därför viktigt att frågor om läromedlens utformning behandlas både i den grundläggande lärarutbildningen och i fortbildningen av lärare.

Läromedelskunskap och mediakunskap skall enligt gällande utbildningsplan för grundskollärarlinjen Ingå i utbildningen. Den fortsatta uppföljningen av grundskollärarreformen får visa om några ytterligare åtgärder kan behövas för att få garantier för att dessa frågor behandlas i lärarutbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub279 yrkande 1.

I motion 1989/90:Ub542 (fp) anförs att en fortsatt positiv utveckling av handikappidrotten är beroende av en utökad ledarutbildning. Antalet antagningsplatser bör bli fler.

Utskottet erinrar om att utbildning av ledare för handikappidrott sker vid den s.k. specialidrottslärarlinjen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (institutionen för idrotlslärarutbiidning m.m.). För närvarande finns 45 nybörjarplatser för utbildning av ledare inom olika idrottsgrenar. Beslut om fördelning av dessa utbildningsplatser på idrottsgrenar fattas av högskoleenheten i nära samarbete med riksidrottsförbundet. UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåren 1990/91 — 1992/93 föreslagit att de resurser som nu utgår till ledarutbildningen inom specialidrottslärarutbildningen i fortsättningen bör utnyttjas för lokala linjer och fristående kurser i samband med uppbyggnaden av en idrottshögskola i Stockholm. Detta förslag skall enligt budgetpropositionen prövas i anslutning till behandlingen av idrottshögskoleutredningens betänkande (dir. 1989:42).

Såvitt utskottet kan bedöma bör det vara möjligt att i mån av behov öka omfattningen av ledarutbildningen för handikappidrott. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1989/90:Ub542.

För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i skolåldern kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter bör enligt motion 1989/90:Ub810 (m) yrkande 2 ökat utrymme ges inom idrottslärarutbildningen för kunskaper i ett antal frågor som gäller handikappidrot-

22

Det aktualiserade ärendet är en utbildningsplanefråga. Utbildningens           l989/90:UbU22

utformning i dess olika delar regleras genom en lokal utbildningsplan. Utskottet förutsätter att handikappidrott tas upp inom idroitslärarutbildningen i erforderlig utsträckning. Med denna utgångspunkt föreslår utskottet alt riksdagen avslår motion 1989/90:Ub810 yrkande 2.

Enligt motion 1989/90:Ub806 (s) bör blivande grundskollärare för årskurserna 1 — 7 få en mer omfattande utbildning i idrott än de för närvarande får.

Utskottet konstaterar att ell stort antal avvägningar har måst göras mellan olika ämnens behov av utrymme i utbildningen, innan central utbildningsplan har kunnat fastställas för grundskollärarlinjen. Utskottet utgår från all de utbildningsansvariga har sökt göra dessa avvägningar på bästa sätt. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub806.

Frågan om kombination av hemkunskap och teknik i grundskollärarutbildningen har utskottet behandlat i betänkande 1989/90:UbU7 (s. 12). Därvid konstaterades redan då att motionärernas önskemål var tillgodosett. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1989/90:Ub504.

När del gäller den i motion 1989/90:Ub708 (fp) aktualiserade frågan om lokalbering av lärarutbildning i Stockholmsregionen hänvisar utskottet till riksdagens beslut innevarande riksmöte (prop. 1988/89:100, bet. 1989/90:UbU7, rskr. 1989/90:57). Regeringen har utseU en särskild utredare i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.            beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

atl riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande

1          delvis och 1989/90:Ub825 yrkande 41 bemyndigar regeringen

att   ändra   ramen   utifrån   de   skäl   som   angetts   i   proposition

1989/90:100,

res. 1 (m) res. 2 (c)

2.         beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och

2          samt 1989/90:Ub801 yrkande 16,

res. 3 (m, fp) res. 4 (mp)

3.          beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning
för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 10 och 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis,

res. 5 (c, vpk, mp)

res. 6 (mp)

23

4. beträffande informationsinsatser m.m.                              1989/90:UbU22
att riksdagen avslår motion  1989/90:Ub515 yrkandena 3, 4, 5

och 6,

res. 7 (c)

5.    beträffande ökad spridning av grundskollärarutbildning

alt riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub509, 1989/90:Ub515 yrkande 2, 1989/90: Ub520 yrkande 2, 1989/90:Ub546, 1989/90:Ub549, 1989/90:Ub585 yrkande 1, 1989/90:Ub589 yrkande 2 1989/90:Ub652, 1989/90:Ub684 och 1989/90:Ub820 yrkande 3 delvis,

6.    beträffande    planeringsramar   för    ämneslärarlinjen    om
160-220 poäng

atl riksdagen med avslag på motion 1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. 8 (c)

I.  beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjen om 40120
poäng (praktbk-pedagogbk utbildning)

att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ramen utifrån de skäl som utskottet angett samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8.   beträffande ämneslärarlinje vid högskolan i Karbtad att riksdagen avslår motion 1989/90:725 yrkande 5,

9.   beträffande planeringsramar för bildlärarlinjen

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall till motionerna 1989/90:Ub329 yrkande 2, 1989/90:Ub622, 1989/90:Ub735 och 1989/90:Ub741 yrkande 1 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat,

10.    beträffande planeringsramar för hushålblärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub624, 1989/90:Ub696, 1989/90:Ub707 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

II.  beträffande vakanta platser inom grundskollärarlinjens och
ämneslärarlinjens praktbk-estetbka specialberingar

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub713 yrkande 3 och 1989/90:Ub741 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.    beträffande resurser för musiklärarutbildningen

aU riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub719 och 1989/90:Ub733 delvis,

res. 9 (vpk, mp)

13. beträffande  utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub620,

res. 10 (m)

24

14.                                                                                        beträfifande utbildningsarvode vid genomgång av vbsa lärar- l989/90:UbU22
utbildningslinjer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub568,

15.   beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11, 1989/90:Ub689 yrkande 1, 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 22 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som förordats i proposition 1989/90:100,

res. II (m)

res. 12 (c)

res. 13 (vpk)

16.   belräfende översyn av förskollärarlinjen och fritidspedagog
linjen

att riksdagen avsfår motionerna 1989/90:Ub574, 1989/90:Ub689 yrkande 2, 1989/90:Ub724 yrkande 6 och 1989/90:Ub803 yrkande 19,

res. 14 (fp, vpk, mp)

17.   beträflande inrättande av förskollärarlinje vid högskolorna i
Borås och Trollhättan—Uddevalla

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub525, 1989/90:Ub526, 1989/90:Ub528, 1989/90:Ub702, 1989/90:Ub709 och 1989/90:Ub803 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18.   beträffande lokalbering av förskollärarutbildning i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Uh518, 1989/90:Ub520 yrkande 3, 1989/90:Ub584 yrkande 2, 1989/90:Ub585 yrkande 2, 1989/90:Ub589 yrkande 3, 1989/90:Ub594, 1989/90:Ub607, 1989/90:Ub630 delvis, 1989/90:Ub642 yrkande 1, 1989/90:Ub658, 1989/90:Ub703, 1989/90:Ub725 yrkande 6 och 1989/90:Ub740 yrkande 1 delvis,

19.   beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som förordals i proposition 1989/90:100,

20.   beträffande anslagsbeloppet

att riK§dagen med anledning av proposition 1989/90:100, med bifall t|!l motion 1989/90:Ub741 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis och 8, 1989/90:Ub733 delvis, 1989/90:Ub758 yrkande 23 ocb )989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 till Utbildning för undervbuifigyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 860 673 000 kr.,

res. 15 (fp)

res. 16 (c)

res. 17 (vpk) 2,1: beträffande petyg i lärarutbildningen att   riksdagen  avslår  motionerna   1989/90:Ub619 och   1989/90: Ub807 yrkande 18,

res. 18 (m, fp) 25

22.         beträffande karriärtjänster som lärare                             1989/90:UbU22
atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub801 yrkande 13,

res. 19 (m,fp)

23.          beträffande   utbildning i studie- och yrkesorientering för
lärare m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub623,

res. 20 (fp)

24.            beträffande trafiklärarutbildning

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub704,

25.         beträffande en utvärdering av lärarutbildningens nationella
likvärdighet

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub515 yrkande 9,

26.            beträffande praktik i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 12,

27.         beträffande läromedebkunskap i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion l989/90:Ub279 yrkande 1,

res. 21 (fp)

28.   beträffande utbildning av ledare för handikappidrott att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub542 yrkande 1,

29.   beträffande utbildning i handikappidrott inom idrottslärarutbildning för skolväsendets behov

atl riksdagen avslår motion 1989/90:ijb810 yrkande 2,

30.         beträffande utbildningen i idrott mom grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7

au riksdagen avslår motion 1989/90:Ub806 yrkande 1,

31.         beträffande  utbildning av lärare i bl.a. hemkunskap och
teknik

atl riksdagen avslår motion 1989/90:Ub504,

32.         beträffande lokalbering av lärarutbildning i Stockholmsre
gionen

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub708.

Stockholm den 3 april 1990 På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafeson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fjj), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s) och Ylva Johansson (vplt).

26

Reservationer

1. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna att regeringen har ett rimligt underlag för begärt bemyndigande atl få öka planeringsramarna för grundskollärarlinjen. Planeringsramarna bör vara oförändrade jämfört med innevarande budgetår. Det är nödvändigt att gå andra vägar, om man vill öka lärarutbildningskapaciteten. Utskottet kommer in på dessa frågor i det följande.

Riksdagen bör avslå proposition 1989/90:100 och motion 1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis och med bifall fill motion l989/90:Ub825 yrkande 41 fastställa planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat.

deb att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub825 yrkande 41 och    med    avslag    på    proposition    1989/90:100   och    motion l989/90:Ub515   yrkande   1   delvis  fastställer  planeringsramar  i enlighet med vad utskottet förordat,

2. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan föreslår utskottet att grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 1 — 7 dimensioneras för en årlig antagning av 2 500 studerande fr.o.m. budgetåret 1990/91 och de närmaste fem åren därefter. Grundskollärarlinjens inriktning mot årskurserna 4—9 bör dimensioneras för en antagning av 1 700 studerande budgetåret 1990/91. Det bör finnas beredskap att kraftigt höja antagningskapaciteten redan år 1992 med ytterligare 700 platser till 2 400 nybörjarplatser.

Riksdagen bör med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 41, med anledning av proposition 1989/90:100 och med bifall till motion 1989/90:Ub5l5 yrkande 1 delvis fastställa planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat och som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

l989/90:UbU22

27

deb alt moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1989/90:UbU22

1.            beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 och med avslag på motion 1989/90:Ub825 yrkande 41 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fjj), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

För att skapa realistiska förutsättningar för atl öka lärarutbildnings-kapaciteten föreslår utskottet atl nuvarande utbildning av lärare för årskurserna 4—9 kompletteras med ett system av fristående kurser om sammanlagt 140 poäng i sådana ämnen som ingår i lärarutbildningen (studier om minst 60 poäng i svenska och likartade ämnen samt minst 40 poäng i annat ämne). Dessa studier bör följas av en avslutande praktisk-pedagogisk utbildning, som bör stå öppen även för dem som först efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.

Vad utskottet anfört om utbildning av lärare bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub801 yrkande 16 och med anledning av motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2.         beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub801 yrkande 16 och med anledning av motion l989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning (mom. 2)

Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 11 börjar med "När det" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Om det ökande behovet av lärare för grundskolan skall kunna tillgodoses, är det nödvändigt aU göra olika slag av komplement till den reguljära grundskollärarutbildningen.

Som komplement till direktutbildningen av lärare för årskurserna
4—9 bör en särskild praktisk-pedagogisk utbildning m.m. om 40 poäng
anordnas (på heltid eller på halvfart kombinerad med halvtidstjänstgö
ring som lärare på ett timunderlag varom länsskolnämnd fattat särskilt           -,n
beslut). Utbildningen bör vända sig till dem, som gått igenom någon av

naturvetarlinjerna eller den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen          1989/90:UbU22

eller som avlagt filosofie kandidatexamen med naturvetenskaplig inriktning om minst 40 poäng i tre ämnen. Viss utbildning i teknik bör kunna anordnas i anslutning till den praktisk-pedagogjska utbildningen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1989/90:Ub801 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 2 i utskollets hemställan bort ha följande lydelse:

2.          beträffande förslag till utbildning som kompletterar nuvarande
grundskollärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub713 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1989/90:Ub801 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för
lärare i årskurserna 1 — 7 (mom. 3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) och Ylva Johansson (vpk) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 13 delvis" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7, vilket föreslås i motionerna 1989/90:Ub515 och 1989/90:Ub804, konstaterar utskottet au UHÄ i sitt planeringsarbete för grundskollärarlinjen inte fann det möjligt att inom ramen för 140 poäng anordna utbildning i engelska för samtliga studerande Inom inriktningen mot årskurserna 1 — 7. Utskottet anser därför med tillstyrkan av motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 10 och l989/90:Ub804 yrkande 13 delvis att regeringen bör återkomma till riksdagen med ell förslag om en förlängning av utbildningen för lärare i årskurserna 1 — 7 av grundskolan från 140 poäng till 160 poäng.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.          beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning
för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 10 och med anledning av motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för
lärare i årskurserna 1 — 7 (mom. 3)

Eva Goés (mp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 13 delvis" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om en förlängning av grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7, vilket föreslås i motionerna              29

1989/90:Ub804 och 1989/90:Ub515, konstaterar utskottet aU UHÄ fann

det omöjligt att bl.a. anordna utbildning i engelska för samtliga stude-          1989/90:UbU22

randen på denna linje. Tiden ansågs inte räcka till och stoffträngseln skulle bli orimlig. Eftersom inga andra lärarutbildningar än denna spänner över tre stadier, är det viktigt att förlänga den, inte bara med hänsyn tagen till engelska. Utskottet anser därför med tillstyrkan av motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis och med anledning av motion 1989/90:Ub515 yrkande 10 att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en förlängning av utbildningen för lärare 1 — 7 av grundskolan.

deb att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.  beträffande förlängning av grundskollärarlinjens utbildning för lärare i årskurserna 1 — 7

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub804 yrkande 13 delvis och med anledning av 1989/90:Ub515 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Informationsinsatser m.m. (mom 4)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "UHÄ har av" och på s. 12 slutar med "och 6" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som det är angelägel att planera för en kraftigt utökad dimensionering av lärarutbildningen får inte glömmas bort att det under de senaste åren varit svårt att fylla det antal utbildningsplatser som nu står till buds. Till detta förhållande finns det som bekant många orsaker: en ny utbildning, skärpta förkunskapskrav, en stor efterfrågan på arbetsmarknaden i övrigt m.m. Dessa förhållanden får inte avhålla från beslut att ge lärarutbildningen en tillräcklig omfattning. Åtgärder bör i stället vidtas för att öka intresset för lärarutbildningen, helst i en sådan omfattning att det blir konkurrens om utbildningsplatserna.

Det behövs till atl börja med en utökad information såväl till eleverna på grundskolans högstadium som till gymnasieskolans elever. Särskilda utbildningsinsatser bör riktas mot skolornas syo-funktionärer och yrkesvägledare. På många ställen är kunskaperna om den nya lärarutbildningen ganska bristfållig. Skolöverstyrelsen bör tilldelas särskilda resurser för sådan information.

Det behövs också bättre möjligheter till kompletteringsutbildning för sådana sökande som inte fullt ut når upp till förkunskapskraven. Denna kompletterande utbildning måste ovillkorligen ligga före den egentliga lärarutbildningen och inte samtidigt som nu är fallet vid en del högskolor. En väg som borde prövas är den modell med tekniskt basår som används vid några tekniska högskolor. En annan möjlighet är att använda kommunal vuxenutbildning för den uppgiften.

Förutsättningar måste även skapas för att rekrytera äldre sökande
med arbetslivserfarenhet till lärarutbildningarna. Utbildningen skulle
vinna på om man fick fler lärarkandidater med arbetslivs- och livserfa-             Tp,

renhet. Samtidigt skulle rekryteringsunderlaget breddas högst avsevärt

och skolan tillföras erfarenheter som många gånger saknas i dag. 1 1989/90:UbU22

detta syfte bör särskilda informationsinsatser riktas mot kommunal vuxenutbildning, AMS och folkhögskolorna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkandena 3, 5 och 6 samt med anledning av motion 1989/90:Ub515 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 4. beträffande informationsinsatser m.m. au riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub5l5 yrkandena 3, 5 och 6 samt med anledning av motion 1989/90:Ub515 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Planeringsramar för ämneslärarlinjen om 160—220
poäng (mom. 6)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt UHÄ:s" och slutar med "yrkande 1 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att den del av ämneslärarlinjen som avser utbildning av lärare för gymnasieskolans teoretiska ämnen skall omfatta 500 nybörjarplatser budgetåret 1990/91. Det kommer vidare att behövas tre gånger så många nybörjarplatser för utbildning av lärare i dessa ämnen vid mitten av 1990-talet. Det finns därför skäl planera för en successiv ökning av antalet platser för ämneslärarlinjen. Vad utskottet anfört om ämneslärarlinjens dimensionering bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande I delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6.     beträffande    planeringsramar    för    ämneslärarlinjen    om 160-220 poäng

atl riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub515 yrkande 1 delvis och med anledning av proposition 1989/90:100 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Resurser för musiklärarutbildningen (mom. 12)

Ylva Johansson (vpk) och Eva Goés (mp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet har" och slutar med "1989/90:Ub733 delvis" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör behovet av musiklärare i landet redovi
sas liksom hur sådana lärare skall kunna utbildas på ett fullgott sätt
vid de olika enheterna för musiklärarutbildning. UHÄ bör göra en
sådan redovisning. Därvid bör även de ekonomiska förutsättningarna
för de olika enheterna att fullgöra sina utbildningsuppgifter klarläggas.          31

Vad   utskottet   här   anfört   bör   riksdagen   med   bifall   till   motion         1989/90:UbU22

l989/90:Ub719 och med anledning av motion 1989/90:Ub733 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

deb atl moment 12 i utskollets hemställan bort ha följande lydelse:

12.            beträffande resurser för musiklärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub719 och med anledning av motion 1989/90:Lrb733 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter (mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet har" och slutar med "1989/90:Ub620" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nya specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen bör kompletteras med utbildning av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda undersökningar finns det för närvarande ca 200 000 barn med någon form av språklig störning i vårt land. Sådana störningar kan yttra sig på många sätt, i t.ex. talsvårigheter, röstslörningår, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de andra svårigheterna en följd av denna störning. Elever som har sådana störningar måste få hjälp av särskilda lärare med en gedigen specialistkompetens på språk- och talområdet. Deras främsta uppgift är att hjälpa eleverna atl utveckla sitt språk så att del blir ett fungerande kommunikationsmedel och möjliggör läs- och skrivinlärning och kun-skapsinhämtande. Mot denna bakgrund bör det alltjämt finnas lärare med en grundlig utbildning i en specialpedagogik som står på språkvetenskaplig grund.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett kompletterande förslag rörande utbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub620 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13.          beträffande utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter

aU riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub620 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

32

11.                                                                 Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 15)                                                       i989/90:UbU22

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

deb alt den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40, enligt vilka förskollärarlinjens planeringsramar bör minska med 102 nybörjarplatser i förhållande till regeringens förslag, och avstyrker proposition 1989/90:100 i denna del samt motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1, 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis och 1989/90:Ub758 yrkande 22. Den planeringsram som slår till UHÄ:s disposition bör minskas med 102 platser och resterande medel innehållas.

Utskottet finner den föreslagna utökningen omotiverad, då det i dag är svårt att fylla alla platser med behöriga sökande. Vidare kan tillgången på förskollärare bli väsentligt större, om yrket görs tillräckligt attraktivt och del offentliga monopolet inom barnomsorgen avskaffas. Många utexaminerade förskollärare skulle då sannolikt vända tillbaka till det yrke, som de utbildats för.

deb att moment 15 i utskottels hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 samt med avslag på proposition 1989/90:100 och motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1, l989/90:Ub724 yrkande 7 delvis samt 1989/90:Ub758 yrkande 22 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat,

12.    Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom.  15)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub758 yrkande 22, med anledning av proposition 1989/90:100 i denna del saml motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen som med 300 platser överstiger regeringens förslag.

deb att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Lrb758 yrkande 22,
med  anledning  av  proposition   1989/90:100  saml   motionerna
l989/90:Ub689 yrkande 1 och  1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis            33

samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och   1989/90:UbU22

1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet förordat,

13.    Planeringsramar för förskollärarlinjen (mom. 15)

Ylva Johansson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "för förskollärarutbildning" bort ha följande lydelse:

UtskoUet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 i denna del samt motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub758 yrkande 22 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen som med I 000 platser överstiger regeringens förslag.

deb att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15.            beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 7 delvis, med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub689 yrkande 1 och 1989/90:Ub758 yrkande 22 samt med avslag på motionerna 1989/90:Ub618 yrkande 11 och 1989/90:Ub825 yrkande 40 fastställer planeringsramar för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad utskottet anfört,

14.    Översyn av förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen (mom. 16)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp), Eva Goés (mp) och Ylva Johanson (vpk) anser

deb att den del av utskottels yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "samtliga motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser alt riksdagen hos regeringen skall begära en översyn av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, som resulterar i en ny barn- och ungdomspedagogisk utbildning om 120 poäng. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub724 yrkande 6, med anledning av motionerna 1989/90:Ub574 och 1989/90:Ub689 yrkande 2 samt med avslag på motion 1989/90:Ub803 yrkande 19 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16.          beträffande översyn av förskollärarlinjen och fritidspedago
glinjen

att riksdagen  med bifall  till motion  1989/90:Ub724 yrkande 6

och       med      anledning      av      motionerna       1989/90:Ub574,

1989/90:Ub689    yrkande    2    samt    med    avslag    på    motion

1989/90:Ub803 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till                         -4

känna vad utskottet anfört.

15.                                                                  Anslagsbeloppet (mom. 20)     l989/90:UbU22

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

deb atl den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och 22, i vilka begärs 3 milj.kr. för ämneslärarlinjens ullandsförlagda del. Det är av stor vikt atl blivande språklärare under sin utbildning får vistas en tid i en kulturmiljö där det främmande språket talas. Med hittillsvarande anslagstilldelning har utlandsvistelserna i flera fall blivit mycket korta. Likaledes tillstyrker utskottet motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 2 som avser 1 milj.kr. till ökad planeringsram för bildlärarlinjen. Motionerna l989/90:Ub515 (c) yrkande 12, 1989/90:Ub758 (c) yrkande 23, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis och 8 samt 1989/90:Ub733 (vpk) delvis avstyrks. Riksdagen bör under anslaget anvisa (859 673 000 kr. + 3 000 000 kr. + 1 000 000 kr. =) 863 673 000 kr.

deb att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med bifall till motionerna 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 samt 1989/90:Ub741 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, l989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis samt 8, 1989/90:Ub733 delvis och 1989/90:Ub758 yrkande 23 till Utbildning för undervbningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 863 673 000 kr.,

16.    Anslagsbeloppet (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionerna 1989/90:Ub515 (c) yrkande 12 och 1989/90:Ub758 (c) yrkande 23, som syftar till en ökning av resurserna för lärarutbildning med sammanlagt 58,4 milj.kr. Likaledes tillstyrker utskottet motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 2 som avser 1 milj.kr. till ökad planeringsram för bildlärarlinjen. Motionerna 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och 22, 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis och 8 samt 1989/90:Ub733 (vpk) delvis avstyrks. Riksdagen bör under anslaget anvisa (859 673 000 kr. + 58 400 000 kr. + 1 000 000 kr. = ) 919 073 000 kr.

deb att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsbeloppet                                                                      35

att riksdagen  med anledning av proposition  1989/90:100, med

bifall tiO motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub741  1989/90:UbU22

yrkande 2 och 1989/90:Lrb758 yrkande 23 saml med avslag på motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis och 8, 1989/90:Ub733 delvis samt l989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 till Utbildning för undervbningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 919 073 000 kr.,

17.   Anslagsbeloppet (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 11

Ylva Johansson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet avstyrker" och på s. 20 slutar med "860 673 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1989/90:Ub724 (vpk) yrkandena 7 delvis och 8, som avser ökade resurser för förskollärarutbildning m.m., saml motion 1989/90:Ub733 (vpk) delvis, som gäller ökade resurser för musiklärarutbildning. Likaledes tillstyrker utskottet motion 1989/90:Ub741 (c) yrkande 2, som avser 1 milj. kr. till ökad planeringsram för bildlärarlinjen. Motionerna 1989/90:Ub803 (fp) yrkandena 20 och 22, 1989/90:Ub515 (c) yrkande 12 och 1989/90:Ub758 (c) yrkande 23 avstyrks. Riksdagen bör under anslaget anvisa (859 673 000 kr. -(- 25 000 000 kr. -n 21 563 000 kr. + 1 000 000 kr. =) 907 236 000 kr.

deb att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 20. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100, med bifall Ull motionerna 1989/90:Ub724 yrkandena 7 delvis och 8, 1989/90:Ub733 delvis samt 1989/90:Ub741 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1989/90:Ub515 yrkande 12, 1989/90:Ub758 yrkande 23 samt 1989/90:Ub803 yrkandena 20 och 22 till Utbildning för undervbningsyrken för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 907 236 000 kr.,

18.   Betyg i lärarutbildningen (mom. 21)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgjtta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Eftersom det" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Borttagande av alla andra betyg än Underkänd och Godkänd inom lärarutbildningen får långtgående negativa konsekvenser inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande själva. Del har aldrig övertygande visats varför man skall ta bort betygen för blivande lärare vid deras ämnesstudier. Vitsordet Väl godkänd bör finnas kvar inom lärarutbildningen på samma sätt som för övrig utbildning  inom  det  förutvarande  filosofiska  fakultelsområdel.  Den

blivande läraren som har skaffat sig goda ämneskunskaper bör enligt           l989/90:UbU22

utskottets mening kunna (a visa det. Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.

Samma synsätt kan också i tillämpliga delar gälla bedömningen av lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera oberoende metodiklektorer bör en bedömning kunna uttryckas i tre betygssteg.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub6]9 och 1989/90:Ub807 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

deb att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21.            beträffande betyg i lärarutbildningen

aU riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub6l9 och 1989/90:Ub807 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Karriärtjänster som lärare (mom. 22)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avslå motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angelägel att de för skolväsendet ansvariga finner former för karriärtjänster som lärare, med den effekt som motionärerna efterlyser.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub80l yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22.            beträffande karriärtjänster som lärare

au riksdagen med bifall till motion l989/90:Ub801 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Utbildning i studie- och yrkesorientering för
lärare m.m. (mom. 23)

lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "1989/90:Ub623" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör allvarligt övervägas, om grundskollärar
linjens utbildning för lärare för årskurserna 4—9 kan innehålla — vid
sidan om specialiseringen praktisk-estetiskt ämne — också specialise
ringen studie- och yrkesorientering 60 poäng jämte ett eller två av
ämnena svenska, engelska, tyska, franska och matematik. När det
gäller krav på arbetslivserfarenhet m.m. för tillträde till denna speciali
sering, bör samma krav ställas som för tillträde till syo-linjen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ub623 som sin mening ge regeringen till känna.                               37

deb atl moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:  l989/90:UbU22

23.   beträffande   utbildning  i  studie-  och  yrkesorientering för lärare m.m.

att  riksdagen   med  bifall   till   motion   1989/90:Ub623  som  sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Läromedelskunskap i lärarutbildningen (mom. 27)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

deb att  den   del  av   utskottets  yttrande  som   på  s.   22   börjar   med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Lärarna är när det gäller val av läromedel nyckelpersoner. De måste för det första ha en idé om vilka läromedel de behöver. Därefter måste de, tillsammans med elever och andra lärare, ha sådan överblick över marknaden atl de kan välja rätt läromedel. Enligt uppgift får de blivande lärarna i dag mycket ytliga kunskaper om läromedel och deras användningsmöjligheter trots att ämnet finns i utbildningsplanen. Undervisningen om läromedel inom lärarutbildningen måste därför byggas ul. Om lärarna redan under sin utbildning får tillfålle att i större utsträckning än I dag diskutera läromedelsfrågor, är det troligt att de också kan ställa större krav på bra läroböcker. De skulle också få bättre förmåga atl integrera användningen av böcker med andra pedagogiska hjälpmedel och metoder. Vad utskottet här anfört om läromedelskunskap i lärarutbildningen bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub279 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 27. beträffande läromedebkunskap i lärarutbildningen att riksdagen  med bifall till motion   1989/90:Ub279 yrkande  1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande speciallärarutbildning (mom. 13)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Vi förutsätter att regeringen har erinrat UHÄ om vad utbildningsutskottet har anfört om Innehållet i speciallärarutbildningen för lärare ål elever med grava läs- och skrivsvårigheter (bet. l988/89:UbU7 s. 49 och bet. 1989/90:UbU3 s. 6 och 7). Vi avstår därför från yrkanden i detta sammanhang.

38