Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket

Betänkande 1999/2000:SkU1

Skatteutskottets betänkande 1999/2000:SKU01

Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag i budgetpropositionen till anslag budgetåret
2000 för skatteförvaltningen och Tullverket.
Motioner från Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna om
höjda anslag avstyrks. Utskottet avstyrker också en
motion från Centerpartiet med yrkande som totalt
sett innebär sänkta anslag inom utgiftsområdet.
Utskottet godkänner vidare ett förslag i
propositionen om punktskatteverksamhetens
organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen. I
betänkandet behandlar utskottet också motioner från
den allmänna motionstiden rörande tulltillägg,
förenkling av tullens regelverk, bekämpning av
alkohol- och tobakssmuggling, gränssamarbete
Sverige-Norge och slutligen köp av obeskattade varor
på svenska flygplatser. Samtliga motioner avstyrks.

Beträffande anslagen för år 2000 har särskilda
yttranden avgivits av m, kd, c och fp. Vidare har
reservationer avgivits av m, kd och fp i fråga om
tulltillägg och förenkling av tullens regelverk.
Beträffande frågan om effektivare bekämpning av
smuggling har reservationer avgivits av m, kd och v.
Slutligen har m avgivit ett särskilt yttrande i
fråga om försäljning av skattefria varor på svenska
flygplatser.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1999/2000:1 Utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd

1. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om
punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering
i skatteförvaltningen (avsnitt 3.3),

2. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt nedanstående uppställning:

-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
-----------------------------------------------
Anslag Anslagsbelopp Tkr

-----------------------------------------------

-----------------------------------------------
Skatteförvaltning och uppbörd
------------------------------------------------------
A 1 Riksskatteverket 405 097
(ramanslag)
------------------------------------------------------
A 2 Skattemyndigheterna 4 389 494
(ramanslag)
------------------------------------------------------
B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 5 921 618
------------------------------------------------------

------------------------------------------------------

Motionerna

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde
3; Skatteförvaltning och uppbörd enligt uppställning (i tkr): A 2 Skattemyn-
digheterna; Regeringens förslag; 4 389 494; Anslagsförändring; + 100 000;
B 1 Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027; Anslagsförändring; + 50 000.

1999/2000:Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skattefria köp vid flygplats i Sverige.

1999/2000:Sk801 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 2000 i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fortsatt och
fördjupat gränsöverskridande samarbete i syfte att undanröja gränshinder
mellan Sverige och Norge.

1999/2000:Sk815 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organiserad
brottslighet.

1999/2000:Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till skatteförvaltningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränskontrollen i övrigt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till tullen,

6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens för-
slag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteför-
valtning och uppbörd enligt uppställning; A 2 Skattemyndigheterna; Rege-
ringens förslag; 4 389 494 000; Anslagsförändring; + 200 000 000; B 1
Tullverket; Regeringens förslag; 1 127 027 000; Anslagsförändring; +
80 000 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618 000; Anslagsförändring; +
280 000 000.

1999/2000:Sk818 av Marie Engström (v) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen uppdrar åt den regionalpolitiska utredningen att utreda gränspro-
blematiken.

1999/2000:Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med
följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret
2000 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
enligt uppställning: A 1 Riksskatteverket; Regeringens förslag 405 097;
Anslagsförändring - 49 267; A 2 Skattemyndigheterna; Regeringens förslag;
4 389 494; Anslagsförändring; - 22 102; B 1 Tullverket; Regeringens förslag;
1 127 027; Anslagsförändring; + 10 000; Summa för utgiftsområdet; 5 921 618;
Anslagsförändring; - 61 369.

1999/2000:Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till Tullverket (utgiftsområde 3) för
budgetåret 2000 anvisa 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att genomföra en fullständig
genomgång av EU:s tullregelverk så att alla möjligheter till förenklingar
tas till vara,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att göra en fullständig genom-
gång av tullordningen så att svensk tulltillämpning utformas på ett
företagstillvänt sätt,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om periodisk deklaration,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Tullverket bör ges i uppdrag att se över sin tillämpning av
tillägg så att man tillvaratar möjligheterna till nedsättning och eftergift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om "långtgående självförtullning" och möjligheten att i samarbete
med näringslivets organisationer ta fram förslag till en systembeskrivning.

1999/2000:Sk824 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

2. att riksdagen till utgiftsområde 3 anslag A 2 Skattemyndigheterna för
budgetåret 2000 anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 4 489 494 000 kr.

1999/2000:Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder
snarast bör vidtas för att undanröja problem som hindrar ett positivt gräns-
samarbete.

1999/2000:Sk826 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar om ökat anslag till tullen med 50 miljoner kronor
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ju724 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrad gränskontroll,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ingripande mot illegal alkohol och tobak i landet.

1999/2000:Ju904 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den omfattande smugglingen måste stoppas och arbetet vid EU:s
gemensamma yttergränser fungera väl.

1999/2000:So491 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en samverkansgrupp med representanter från Tullverket och
Rikspolisstyrelsen bör bildas med syfte att minska smuggling och försäljning
av insmugglade tobaksvaror.

1999/2000:T817 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utfärdande av skattekort för gränspendlare.

1999/2000:N273 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av tullprocedurerna,

1999/2000:N384 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenkling av tullproceduren.

Utskottet

1. Punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att punktskatteverksamheten med
verkan fr.o.m. den 1 juli 2000 organisatoriskt inordnas i Riksskatteverket
(RSV). Verksamheten skall även i fortsättningen vara i huvudsak lokaliserad
till Ludvika. Den ändrade organisatoriska inplaceringen skall inte föranleda
någon ändring vad gäller behörig domstol vid överprövning av RSV:s beslut i
punktskattefrågor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd

Propositionen

Regeringen föreslår att Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket
för budgetåret 2000 beviljas var sitt ramanslag, det till Riksskatteverket
på 405 097 000 kr, det till skattemyndigheterna på 4 389 494 000 kr och det
till Tullverket på 1 127 027 000 kr.

Inom skatteförvaltningen skall effektiviseringen av verksamheten med hjälp
av förbättrat IT-stöd fortsätta. Det gäller bl.a. arbetet med att slutföra
utvecklingen av skattekontosystemet. Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna
skall slutföras.

Tullverkets kontrollverksamhet skall även framgent ge narkotikakontrollen
högsta prioritet. Hög prioritet skall även ges åt kontroller mot illegal
införsel av alkohol och tobak. Stor vikt skall läggas vid utvecklings- och
effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten, vilket omfattar bl.a.
utveckling av nya arbetsmetoder, IT-utveckling, förenklingsarbete,
information m.m. Vad gäller IT-området bör Tullverket vara en av de ledande
myndigheterna beträffande utveckling och användning av IT i verksamheten.
Detta kräver investeringar i såväl ny teknik som i kompetensutveckling.

Motionerna

I motionerna Fi212 yrkande 10 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk823 yrkande 1
respektive Sk824 yrkande 2 av Johan Pehrsson och Karin Pilsäter (fp) förelås
att skattemyndigheterna skall tillföras 100 miljoner kronor och Tullverket
50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Medlen skall användas
till åtgärder som ökar skatteintäkterna och till insatser mot den illegala
införseln av alkohol och narkotika. Anslaget för utgiftsområdet skall enligt
motionerna således bestämmas till 6 071 miljoner kronor.

I motion Sk826 yrkande 5 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) yrkas att Tullver-
ket tillförs 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för att öka
kontrollinsatserna. Åtgärden beräknas minska smugglingen dramatiskt och
generera motsvarande belopp i ökade intäkter till staten.

I motion Sk816 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås dels tillkännagi-
vanden om behovet av ökade resurser till skatteförvaltning och tull och om
gränskontrollen och kontrollen vid de svenska internationella flygplatserna,
(yrkandena 1-5), dels att riksdagen beslutar om utökade anslag till skatte-
myndigheterna och Tullverket. Motionärerna föreslår att skattemyndigheterna
tillförs ytterligare 200 miljoner kronor och Tullverket ytterligare 80
miljoner kronor, (yrkande 6).

I motion Sk819 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) föreslås för utgiftsområdet en
besparing med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag till
statliga verk och myndigheter som beskrivs i Centerns budgetmotion Fi211.
Propositionen innebär enligt motionen anslagsuppräkningar med totalt 71,4
miljoner kronor. Motionärerna föreslår i förhållande till propositionen en
minskning av anslagen till Riksskatteverket med 49,3 miljoner kronor och
till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor. För anslaget till
Tullverket föreslås en ökning med 10 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte i sitt nyligen avgivna yttrande (1999/2000:SkU1y) till
Finansutskottet regeringens förslag till anslagsram för år 2000 för
utgiftsområdet. Utskottet uttalade därvid att bekämpningen av smuggling,
annan ekonomisk brottslighet och skattefusk är en prioriterad verksamhet för
skatteförvaltningen och Tullverket och att det är viktigt att myndigheterna
har tillräckliga resurser för att bedriva verksamheten på ett kraftfullt
sätt. Utskottet erinrade om att det inom både tullen och skatteförvaltningen
pågår ett förändringsarbete som ytterst syftar till en effektivare
resursanvändning och att arbetet sannolikt ännu inte nått full effekt.
Utskottet bedömde också att verksamheten kan bedrivas effektivt inom den
ekonomiska ram som regeringen föreslagit men att det för
skatteförvaltningens del fordras en analys av det långsiktiga resursbehovet
och kontrollverksamhetens avvägning. Till detta kan tilläggas att den
redovisning som lämnas i propositionen visar att tullens verksamhet som
helhet är effektiv och att det för närvarande inte behövs ökade anslag.
Sammanfattningsvis anser utskottet att den effektivisering av skattekontroll
och gränskontroll som motionärerna eftersträvar, i avvaktan på regeringens
analys av skatteförvaltningens resursbehov, i första hand skall åstadkommas
genom bättre styrning, rationaliseringar och organisationsförändringar och
inte genom ökade anslag. Det finns dock anledning att noga följa vilka
effekter för tullens verksamhet som bl.a. den nya Öresundsförbindelsen och
utbyggnaden av Arlanda flygplats kan komma att få. Utskottet tillstyrker
därmed propositionens förslag till anslag till Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket och avstyrker motionerna Fi212, Sk816,
Sk819, Sk823, Sk824 och Sk826 i här berörda delar.

3. Tulltillägg

Bakgrund

Tullagen har i 82-99 a §§ bestämmelser om sanktioner i tullförfarandet.
Sanktionerna är tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite. Tulltillägg
påförs när det i en tulldeklaration lämnas oriktiga uppgifter till ledning
för fastställande av tull. Tulltillägget är 20 % av de pålagor som inte
skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Tillägget är
10 % när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med
ledning av kontrollmaterial som bifogats deklarationen. Tulltillägg påförs
även i samband med skönstulltaxering och om tullskyldighet uppkommer på
grund av olaga införsel, olaga undandragande av varor från tullövervakning
och förfogande i övrigt över oförtullad vara i strid mot inskränkning i
förfoganderätten. Befrielse helt eller delvis från tulltillägg kan ske om
felaktigheten framstår som ursäktlig 1) med hänsyn till den tullskyldiges
ålder, sjukdom, bristande erfarenhet och liknande eller 2) med hänsyn till
den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller
3) om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Hel befrielse
kan också ske om det undandragna beloppet är obetydligt. Beslut om
tulltillägg kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Motionerna

I motion Sk801 yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) påtalas att tull-
tilläggen drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till
den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas under tidspress
och felen görs nästan uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom
kort, endast nio dagar. Motionärerna kräver därför att riksdagen beslutar
att avskaffa tulltilläggen fr.o.m. den 1 januari 2000.

I motion Sk823 yrkande 5 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) begärs
ett tillkännagivande om att tullen bör se över tillämpningen av tulltillägg
och tillvarata möjligheterna till nedsättning och eftergift. I motionen
anförs bl.a. att sanktionen kan uppfattas som onödigt sträng, slumpmässig
och summarisk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om att tulltilläggsfrågan har uppmärksammats av
Tullagsutredningen som i sitt slutbetänkande (SOU1999:54) En ny tullag anför
att en översyn av tulltillägget bör samordnas med den pågående översynen (Fi
1998:07, dir. 1998:34) av skattetilläggsreglerna. Det uppdraget beräknas
vara slutfört under år 2000. Även utskottet finner det motiverat att avvakta
det sistnämnda utredningsarbetet innan ställning tas till genomgripande
förändringar av tulltilläggsreglerna och avstyrker därför motionerna Sk801
och Sk823 i berörda delar.

4. Förenkling av tullens regelverk m.m.

Bakgrund

Medlemskapet i EU innebär att Sverige förbundit sig att tillämpa den gemen-
samma tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter. Sverige förfogar inte
nationellt över detta regelverk. Ändringar kan endast ske på gemenskapsnivå.
Härutöver finns viss nationell kompletterande lagstiftning och Tullverkets
föreskrifter. Sverige har i EU prioriterat förenklingar av reglerna. På
svenskt initiativ har de femton medlemsländerna och kommissionens
generaldirektör på området genom den s.k. Stockholmsdeklarationen gemensamt
uttalat att förenklingar av regelverket är en högt prioriterad uppgift.
Uttalandet har följts upp av en resolution i inre marknadsrådet, där
medlemsländernas ministrar ställt sig bakom deklarationen. Med stöd av dess
beslut pågår arbete med regelförenklingar i kommissionen och nationellt. I
Sverige har Generaltullstyrelsen (GTS) initierat ett samarbete med
Kommerskollegium, Jordbruksverket och näringslivsorganisationerna för att
åstadkomma enklare tullhantering för svenska företag i det s.k.
Alfredprojektet. Genom detta kanaliseras förslag om förenklingar till GTS:s
representanter i EU:s kommittéer och arbetsgrupper.

Motionerna

I motionerna N384 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. (kd) och N273 yrkande 8
av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp) anförs att harmoniseringen av svenska
regler med EU:s tullbestämmelser har lett till en mer komplex lagstiftning
än tidigare. Detta har fått återverkningar för både näringslivet och
tulladministrationen. Motionärerna föreslår att tullprocedurerna förenklas
så att småföretagare normalt sett kan klara sina tullärenden utan
konsulthjälp. I avvaktan på att EU:s regler förenklas bör enligt motionen
Sverige undvika mer långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än
nödvändigt.

I motion Sk823 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) framförs ett antal
förslag som syftar till en förenkling av tullens regler. Motionärerna anser
att Tullverket bör få i uppdrag att göra en genomgång av EU:s tullregelverk
varvid möjligheterna till förenklingar skall tas till vara, (yrkande 2).
Tullverket föreslås vidare se över tullordningen så att svensk tillämpning
utformas företagstillvänt, (yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att
regeringen skall lägga fram förslag om införande av möjlighet till
periodiska tulldeklarationer, (yrkande 4). Slutligen uttalar sig
motionärerna för en betydande grad av delegering av tullklareringen
(självförtullning). Systemet bör enligt motionen utvecklas av tullen i
samverkan med näringslivets organisationer, (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Som framgått av den nyss lämnade redovisningen har arbetet med förenklingar
av tullreglerna efter den s.k. Stockholmsdeklarationen och den därefter
följande resolutionen i inre marknadsrådet blivit en prioriterad fråga i EU-
kommissionen och nationellt. I Sverige pågår vidare arbetet i det s.k.
Alfredprojektet för att åstadkomma enklare tullhantering för svenska
företag. Tullagsutredningen (dir. 1996:103) har också i uppgift att föreslå
förenklingar i regelsystemet. Slutbetänkandet (SOU 1999:54) En ny tullag
bereds för närvarande i Regeringskansliet. I budgetpropositionen konstaterar
regeringen att Tullverket uppnått vissa resultat i förenklingsarbetet men
att det är viktigt att arbetet fortsätter på ett strukturerat sätt och i
samråd med berörda näringslivsorganisationer. Det anförda visar enligt
utskottets uppfattning att de frågor motionärerna tar upp redan är
uppmärksammade i Regeringskansliet och att ett tillkännagivande av riksdagen
inte behövs. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk823, N273 och N384 i
här berörda delar.

5. Effektivare bekämpning av alkohol- och tobakssmuggling

Motionerna

I en motion Sk815 av Bertil Persson (m) om organiserad brottslighet menar
motionären att de svenska skatterna på tobak och alkohol har skapat förut-
sättningar för en stor och välorganiserad kriminalitet. Motionären anser att
det är dags att utreda vilka motåtgärder samhället skall vidta.

I motion Ju724 yrkandena 1 och 2 av Thomas Julin och Kia Andreasson (mp)
sägs att inflödet av illegal alkohol och tobak måste mötas med bättre
gränskontroll och med ingripande mot försäljningen i landet. Både de stora
ligorna och småhandlarna måste enligt motionen bekämpas.

I motion Ju904 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs ett till-
kännagivande om vikten av att den omfattande smugglingen stoppas och att
arbetet vid EU:s yttre gräns fungerar väl.

I motion So491 yrkande 4 av Ingrid Burman m.fl. (v) pekar motionären på att
den illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög och att det krävs
särskilda insatser för att förhindra att försäljningen vid sidan av
tobakshandeln etableras. I motionen föreslår att det bildas en
samverkansgrupp vid Tullen och Rikspolisstyrelsen (RPS) som skall utveckla
arbetsmetoder för detta.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av utskottets ställningstagande vid behandlingen av anslaget
till Tullverket fäster utskottet mycket stor vikt vid att bekämpningen av
smuggling prioriteras av tullen. Det finns beträffande illegal införsel av
alkohol och tobak starka alkoholpolitiska och statsfinansiella skäl att
denna brottslighet bekämpas med kraft. Utskottet delar dock inte
uppfattningen i motion Sk815 att de svenska alkohol- och tobaksskatterna
ensamt kan förklara den illegala införseln av alkohol och tobak. Problem med
skatteundandraganden på det här området är i stor utsträckning ett problem
inom hela EU.

Utskottet anser att mycket talar för att tullens kontrollverksamhet vid
såväl yttre som inre gräns är effektiv och att effektiviteten har ökat efter
EU-inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga beslagsmängder av bl.a. alkohol
och tobak. Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken med stöd av
den s.k. inregränslagen från 1996 som bl.a. är tillämplig på alkohol och
tobak som beskattas enligt privatinförsellagen. Genom
punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått ökade
kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig hantering av bl.a.
alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och kommersiella eller
privata postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet även fått
tillgång till transportföretagens bokningslistor för att lättare kunna spåra
brottslighet i samband med transporter, och man får nu även använda
datoriserade register för underrättelseverksamhet och analyser om man
misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar aktivt med att ytterligare
effektivisera sin underrättelse- och analysverksamhet. När det gäller
förslaget i motion So491 om en samverkansgrupp hos tullen och
Rikspolisstyrelsen (RPS) anser utskottet att det ankommer på berörda
myndigheter att besluta om sin inre organisation. Det finns redan ett väl
utvecklat samarbete mellan tull och polis. Som exempel kan nämnas de
pågående diskussionerna på central nivå rörande metodutveckling för att
bekämpa främst den illegala införseln av tobak. Arbetet har resulterat i en
nationell insats ledd av Tullverket. I operationen deltar förutom RPS också
bl.a. RSV och Ekobrottsmyndigheten.

Det pågår inom EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva medel mot
bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar en översyn av
transiteringssystemet, krav på säkerhet vid transporter av högbeskattade
varor och skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett arbete med
att skapa ett gemensamt datoriserat system för administration och kontroll
av transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande inom EU ett system för
informationsutbyte beträffande påbörjade transporter samtidigt som
utvecklingen av tullinformationssystemet CIS fortskrider.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande en ny smugglingslag, och
Punktskatteutredningen överväger för närvarande om det skall införas utvid-
gade krav på säkerhet för betalning av skatt i samband med transporter av
obeskattade varor.

I regeringens nyligen avlämnade skrivelse (skr. 1999/2000:22) om läget
beträffande den ekonomiska brottsligheten redovisas bl.a. åtgärder inom
ramen för EU-samarbetet för att bekämpa skattefusk och skatteflykt, annat
internationellt arbete för att befrämja tullsamarbetet samt vilka
lagstiftningsåtgärder som är aktuella på området.

I budgetpropositionen anför regeringen att det är väsentligt att tullen
nationellt som internationellt medverkar i arbetet med att utveckla
arbetsmetoder och samarbetsformer för att effektivt bekämpa
gränsöverskridande brottslighet såsom narkotika-, sprit- och
tobakssmuggling. Utskottet instämmer till fullo i detta uttalande och
bedömer att det inte behövs sådana tillkännagivanden till regeringen som
motionärerna begär. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk815, Ju724,
Ju904 och So491 i berörda delar.

6. Gränssamarbete Sverige-Norge

Bakgrund

Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för medgivande av temporär
tullfrihet upphört, och det är numera gemenskapens bestämmelser om temporär
tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller i Sverige. EU:s
tullregler innehåller generösa regler för pendlare som kan åberopas av
personer som är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en person har sin
bostad i Sverige men arbetar i Norge skall bilen enligt huvudregeln vara
registrerad och skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska nationella
regler inte medger temporär tullfrihet eller om enighet inte kan nås mellan
myndigheterna i Sverige och Norge om var en person skall anses bosatt i
skatte- och tullhänseende. För att försöka lösa den senare frågan har de
nordiska finansministrarna år 1991 beslutat att införa en konsultationspro-
cedur. Lösningar i enskilda ärenden som gäller förhållanden i Sverige måste
dock rymmas inom ramen för EU:s lagstiftning på området.

Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet
(1996:1512) och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands-
bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar till att inkomster endast
skall beskattas i ett av de nordiska länderna beroende på hemvist och
arbetsförhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska personer som är bosatta
utomlands är skattskyldiga i Sverige för vissa inkomster som uppburits här.

Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar särskilt beskattningen av
s.k. gränsgångare, dvs. de människor som bor och arbetar i gränskommunerna.
Ett alltför högt preliminärskattavdrag, under tiden som myndigheterna på
ömse sidor prövar vilka skattavdrag som skall göras, regleras när den
slutliga skatten beräknas.

Motionerna

I motion Sk825 av Märta Johansson m.fl. (s) föreslås ett tillkännagivande
till regeringen om åtgärder snarast vidtas för att undanröja problem som
hindrar ett positivt gränssamarbete. En kartläggning som skett i Nordiska
Ministerrådets ämbetsmannakommittés regi visar bl.a. att svenska
veckopendlare som kör svenskregistrerade bilar till arbetet i Norge riskerar
att få betala tull och andra avgifter för bilen.

Samma problem tas upp i motion Sk808 av Åke Carnerö m.fl. (kd).
Motionärerna nämner också bl.a. att utfärdandet av skattekort kan ta åtskil-
liga månader och påtalar vikten av ett fortsatt och fördjupat gränsöverskri-
dande samarbete i syfte att undanröja gränshinder.

I motion T817 yrkande 3 av Marianne Andersson och Åsa Torstensson (c)
påtalas bl.a. den långsamma handläggningen vid utfärdande av skattekort för
gränspendlare. Enligt motionären har de utredningar som kartlagt gränspro-
blematiken lett till alltför få åtgärder. Varje land måste ta bort hinder i
sin lagstiftning.

I motion Sk818 av Marie Engström (v) föreslås att den regionalpolitiska
utredningen skall få i uppdrag att se över gränsproblematiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att problem av den typ motionärerna tar upp bör lösas i
lämpligt internationellt sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena
för utbytet av varor och tjänster och stimulera till ökad rörlighet
generellt inom Norden har intensifierats under senare år. Sverige och Norge
har enats om att bilateralt kartlägga och försöka lösa de största hindren
för rörligheten och handelsutbytet mellan de båda länderna. Regeringen har
gett Kommerskollegium i uppdrag att göra en inventering av förekommande
hinder. Kartläggningen skall slutföras under år 2000. Inom Nordiska minis-
terrådet pågår också ett omfattande utredningsarbete för att bearbeta och
försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom Norden.

Näringsministern anförde i riksdagsdebatten så sent som i maj 1999 (Ip
1998/99:321, prot. 1998/99:103) att enligt hans bedömning skulle en hel del
av problemen i gränspendlingen komma att lösas av Nordiska ministerrådet och
inom ramen för de diskussioner som förs på annat sätt mellan de nordiska
länderna. Utskottet instämmer i detta och förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyr-
ker utskottet motionerna Sk808, Sk818, Sk825 och T817 i berörd del.

7. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser

Motionerna

I motion Sk726 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) redovisas flera
fördelar från bl.a. miljö- och flygsäkerhetssynpunkt om det infördes en möj-
lighet att handla skattefria varor på svenska flygplatser vid hemkomsten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det skulle strida mot
grundläggande principer för en konsumtionsskatt att tillåta skattefri
försäljning vid resenärens ankomst till landet och kan inte se några
avgörande fördelar med ett avsteg från denna princip för flygpassagerare.
Enligt vad utskottet inhämtat har i Finland, i motsatts till vad motionären
anför, inte införts en möjlighet att köpa obeskattade varor vid hemkomsten.
Däremot kan man bl.a. på Helsingfors flygplats köpa beskattad alkohol till
något rabatterat pris vid återresan. Utskottet avstyrker motion Sk726.

Hemställan

1. beträffande punktskatteverksamhetens
organisatoriska inplacering

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:1
utgiftsområde 3 punkt 1 godkänner
vad regeringen
anfört i denna del,

2. beträffande anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och
uppbörd

att riksdagen med bifall till proposition
1999/2000:1 utgiftsområde 3 punkt 2 samt med
avslag
på motionerna 1999/2000:Fi212 yrkande 10, 1999/2000:Sk816
yrkandena 1-6, 1999/2000:Sk819, 1999/2000:
Sk823 yrkande 1, 1999/2000:Sk824 yrkande 2 och 1999/2000:Sk826
yrkande 5
anvisar anslag under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
enligt bilaga,

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk801
yrkande 4 och 1999/2000:Sk823 yrkande 5,

res. 1 (m, kd)

res. 2 (fp)

4. beträffande förenkling av tullens regelverk
m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Sk823 yrkandena 2-4 och 6, 1999/2000:N273
yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10,

res. 3 (m, kd, fp)

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724
yrkandena 1 och 2,
1999/2000:Ju904 yrkande 2 och
1999/2000:So491 yrkande 4,

res. 4 (m)

res. 5 (kd)

res. 6 (v)

6. beträffande gränssamarbete
Sverige-Norge

att riksdagen avslår
motionerna 1999/2000:Sk808, 1999/2000:Sk818, 1999/2000:Sk825 och
1999/2000:T817 yrkande 3,

7. beträffande försäljning av skattefria varor på svenska
flygplatser

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk726.

Stockholm den 16 november 1999

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per
Erik Granström (s), Per Rosengren (v), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin
(s), Marie Engström (v), Yvonne Ruwaida (mp), Johan Pehrson (fp), Margareta
Cederfelt (m), Per-Olof Svensson (s), Desirée Pethrus Engström (kd), Agne
Hansson (c) och Bengt Niska (s).

Reservationer

1. Tulltillägg (mom. 3)

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta Cederfelt (m) och Desirée Pethrus
Engström (kd) har anfört

dels följande:

Som framhållits i motion Sk801 drabbar tulltilläggen företag på ett sätt som
inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om.
Tulldeklarationer upprättas under tidspress och felen görs nästan
uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio
dagar. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1 januari 2000.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk801 yrkande 4 och med avsl
1999/2000:Sk823 yrkande 5 begär att regeringen skyndsamt lägger fram
förslag av innebörd att tulltilläggen avskaffas fr.o.m. den 1 januari
2000,

2. Tulltillägg (mom. 3)

Johan Pehrson (fp) har anfört

dels följande:

Folkpartiet liberalerna kritiserar det nuvarande tulltillägget eftersom
företag kan uppfatta sanktionen som onödigt sträng, slumpmässig och
summarisk. Det finns därför behov av en översyn av Tullverkets nuvarande
tillämpning av reglerna så att man i högre grad tar till vara möjligheterna
till nedsättning och eftergift. En sådan utveckling skulle befrämja
samarbetet mellan tull och näringsliv och understödja tullens nuvarande
arbete inom processen effektiv handel. Det finns enligt vår mening skäl som
talar för att kopplingen mellan tulltillägg och skattetillägg bör brytas.
Det finns väsentliga skillnader mellan sanktionerna som talar för detta.
Företagen lämnar tulldeklarationer vid ett mycket stort antal tillfällen
medan skattedeklarationer lämnas vid en handfull tillfällen per år. Det ökar
givetvis risken för oavsiktliga fel. Tullbestämmelserna utgör heller inte
ett naturligt inslag i företagens bokförings- och redovisningssystem.
Sammanfattningsvis menar vi att tulltilläggen bör vara ett kompletterande
element till ett intensifierat informationsarbete till näringslivet i syfte
att förmå företag att lämna riktiga tulldeklarationer.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk823 yrkande 5 och med avsl
1999/2000:Sk801 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

3. Förenkling av tullens regelverk m.m. (mom. 4)

Carl Fredrik Graf (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson (fp), Margareta Cederfelt (m)
och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört

dels följande:

Harmoniseringen av svenska tullbestämmelser med EU:s bestämmelser har gjort
lagstiftningen mer komplex vilket varit negativt för både tullen och
näringslivet. Vi anser att tullprocedurerna bör förenklas så att småföretag
normalt kan klara sin tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på
en förenkling av EU:s regler undvika att gå längre i sin anpassning av
svenska regler än vad EG-rätten kräver.

EU:s tullregler är en ramlagstiftning som har ett tolkningsutrymme som
Tullverket bör identifiera och ta till vara för förenklingar. Vissa begräns-
ningar och krav som för närvarande tillämpas i Sverige har inte alltid
direkt stöd i EU:s regler utan tycks ha uppkommit när tullen tolkat och
omformat EU:s regler till nationella regler. Vi anser att det är viktigt att
tullens målsättning om förenkling verkligen får genomslag. Tyvärr innebar
Tullagsutredningens direktiv att centrala delar av regelverket lämnades
utanför. Tullen bör enligt vår mening därför göra en fullständig genomgång
av tullordningen och anpassa tillämpningen mer företagstillvänt. Vi anser
vidare att en möjlighet till periodiska tulldeklarationer skall införas.
Genom sådana sänks kostnaderna för både myndigheter och företag utan att
uppbörden och kontrollen försämras. Många företag har avancerade datasystem
som kan användas för behandling och sammanräkning av tulluppgifter vilket
också ger tullen goda möjligheter till effektiv efterhandskontroll. Om
dessutom alla avgifter vid förtullningen redovisas och betalas via
skattekontosystemet förenklas administrationen ytterligare. Slutligen bör
enligt vår mening en långtgående delegering till företagen av
tullklareringen (självförtullning) vara möjlig inom ramen för EU:s
regelverk. Självförtullning kombinerad med en periodisk deklarationsprocedur
skapar förutsättningar för ett system med företagsinterna lösningar för
tullklarering. Detaljerna för ett sådant system bör utarbetas i samarbete
med näringslivet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förenkling av tullens regelverk m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk823 yrkandena 2-
1999/2000:N273 yrkande 8 och 1999/2000:N384 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin
(m) och Margareta Cederfelt (m) har anfört

dels följande:

Som anförs i motion Sk815 har de svenska skattereglerna inte minst på
tobaks- och alkoholområdet skapat en stabil bas - i form av smuggling - för
en stor välorganiserad kriminalitet med fungerande nätverk och distribu-
tionskanaler. Vi menar att det nu är hög tid att utreda vilka samlade mot-
åtgärder samhället skall vidta för att bekämpa denna kriminalitet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk815 och med anledning a
1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2, 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och
1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

5. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) har anfört

dels följande:

Som anförs i motion Ju904 är kampen mot organiserad brottslighet av central
betydelse för att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och
rättvisa". En fördjupad integration fordrar att medlemsstaterna har
förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande
brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till Schengensamarbetet. Vi
anser emellertid att en avveckling av de inre gränserna kräver en
förstärkning av tullen för att hejda den illegala handeln med narkotika,
alkohol och tobak. Vi anser också att tullens resurser i samband med att
Sverige gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt. Smugglingen av
narkotika, sprit och cigaretter har ökat mycket kraftigt under de senaste
åren och leder till ökat missbruk bland allt yngre människor. Tullen måste
få tillgång till adekvat utrustning för att komma till rätta med
smugglingen. Den röntgenutrustning som för närvarande används av tullen är
inte ändamålsenlig samtidigt som modern utrustning finns att köpa på
marknaden. Vi vill verka för att tullen får möjlighet att skaffa den
utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll och att personalen får
nödvändig utbildning.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ju904 yrkande 2 och med a
motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och
1999/2000:So491 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

6. Effektivare bekämpning av smuggling (mom. 5)

Per Rosengren (v) och Marie Engström (v) har anfört

dels följande:

Antalet beslagtagna cigaretter har ökat kraftigt mellan 1995 och 1998 vilket
visar att den totala illegala införseln av cigaretter till Sverige är hög.
Som anförs i motion So491 anser Vänsterpartiet att det krävs särskilda
insatser för att förhindra att nätverk för försäljning till konsumenterna
etableras bredvid tobakshandlarna. Vi vill utveckla polisens och tullens
arbete. Internationellt bör Sverige utöka samarbetet med tullen i Baltikum
och övriga Europa för att förbättra gränskontrollen. Nationellt bör
Tullverket och Rikspolisstyrelsen (RPS) bilda en särskild samverkansgrupp
med syfte att utveckla arbetsmetoder för att minska smuggling och
försäljning av illegal tobak.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande effektivare bekämpning av smuggling

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:So491 yrkande 4 och med a
motionerna 1999/2000:Sk815, 1999/2000:Ju724 yrkandena 1 och 2 och
1999/2000:Ju904 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
(mom. 2)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion Fi209 föreslagit en alternativ budget
för år 2000. Beträffande utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
föreslår vi att utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002
tillförs en utgiftsram som är 50 miljoner kronor högre än vad som föreslås i
budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege-
ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet
yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade
Moderata samlingspartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till
yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens
förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för
budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Moderata
samlingspartiet vill öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för
ökade kontrollinsatser riktade mot den tilltagande cigarettsmugglingen.
Åtgärden beräknas öka skatteintäkterna med motsvarande belopp.

2. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
(mom. 2)

Holger Gustafsson (kd) och Desirée Pethrus Engström (kd) anför:

Kristdemokraterna har i motion Fi210 föreslagit en alternativ budget för år
2000. Vårt budgetalternativ innebär i korthet att ett antal prioriterade
områden styr inriktningen av budgetpolitiken. Vi vill genom ett bättre före-
tagsklimat skapa långsiktiga tillväxtförutsättningar för företag. Tillväxten
bidrar till minskad arbetslöshet och tryggad välfärd. För att flera skall ha
möjlighet att leva på sin lön och för att öka rättvisan föreslår vi sänkta
skatter för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som barnfamiljernas och
pensionärernas ekonomiska situation förbättras. Inom kommunsektorn ges
vården, omsorgen och skolan bättre förutsättningar samtidigt som vi vill
återupprätta rättssamhället. Kristdemokraternas budgetpolitik inriktas på
att få till stånd ett bättre finansiellt sparande och en snabbare
avbetalning av statsskulden. Det vill vi åstadkomma genom en något stramare
finanspolitik och genom en snabbare utförsäljning av statliga företag.

I Kristdemokraternas budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002
en utgiftsram som är 280 miljoner kronor högre än vad som föreslås i
budgetpropositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) rege-
ringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet
yttrade sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade
Kristdemokraterna sitt alternativa förslag i en avvikande mening till
yttrandet. När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens
förslag till fördelning av anslagen inom utgiftsramen på utgiftsområdet för
budgetåret 2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att
Kristdemokraterna vill öka anslaget till skattemyndigheterna med 200
miljoner kronor för förstärkt skattekontroll och till tullen med 80 miljoner
kronor för förstärkt gränskontroll. Avslutningsvis vill vi framhålla
slutsatserna i betänkandet (SOU 1998:18) En gräns - en myndighet? att ansvar
och uppgifter inom gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet
och fördelas pragmatiskt mellan tullen, kustbevakningen och polisen. Detta
är en av kärnpunkterna för en effektivare gränskontroll.

3. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
(mom. 2)

Agne Hansson (c) anför:

Centerpartiet har i motion Fi211 föreslagit en alternativ budget för år
2000. I vårt budgetalternativ förespråkar vi en hållbar och stark ekonomisk
tillväxt kombinerad med decentralisering, miljöansvar och social
grundtrygghet. Företagande och kreativitet skall kunna utvecklas. Hindren
för företagande skall rivas genom sänkt skatt, enklare regler och ökad
flexibilitet. Vi står för regional balans med företagande och sysselsättning
i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap skall prägla samhället och ge
trygghet åt alla. Jämställdhet och jämlikhet bör öka inom alla områden i
samhället. Decentralisering, trygghet och miljöhänsyn är ledord.

I Centerns budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-
börd föreslår vi med utgångspunkt från det moratorium för realt ökade anslag
till statliga verk och myndigheter en besparing för utgiftsområdet på ca 61,
161 respektive 252 miljoner kronor för åren 2000-2002. Finansutskottet har
tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens förslag till utgiftsramar för
utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade sig till finansutskottet
(1999/2000:
SkU1y) över ramarna redovisade Centern sitt alternativa förslag i en
avvikande mening till yttrandet. Budgetpropositionen innebär för år 2000 en
anslagsuppräkning inom utgiftsområdet på totalt 71,4 miljoner kronor. När
skatteutskottets majoritet nu tillstyrker regeringens förslag till för-
delning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret 2000
redovisar vi i detta särskilda yttrande att Centern föreslår att anslagen
till Riksskatteverket och skattemyndigheterna inte realt räknas upp. Det
innebär att anslaget till Riksskatteverket skall sänkas med 49,3 miljoner
kronor och till skattemyndigheterna med 22,1 miljoner kronor i förhållande
till budgetpropositionen. Vi föreslår att anslaget till tullen räknas upp
med 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

4. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
(mom. 2)

Johan Pehrson (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motion Fi212 föreslagit en alternativ budget
för år 2000. Vårt budgetförslag inriktas på att skapa långsiktigt goda
förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande. Vi vill göra
statsfinanserna mindre konjunkturkänsliga och öka friheten genom
avregleringar. Vi föreslår flera strukturreformer för att sänka det
rekordhöga skattetrycket, förbättra företagsklimatet och arbetsmarknaden.
Vår politik innebär en marginalskattereform, sänkta arbetsgivaravgifter,
billigare hushållsnära tjänster, en ökad avbetalning på statsskulden,
fortsatt sparande på utgifterna, ett förbättrat företagsklimat och
moderniserade arbetsmarknadslagar samt ökad globalisering och frihandel. Vi
prioriterar ökningar av utgifterna beträffande vård, äldreomsorg, utbildning
och barnfamiljernas ekonomiska villkor.

I Folkpartiets budgetalternativ för utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd tillförs utgiftsområdet för vart och ett av budgetåren 2000-2002 en
utgiftsram som är 150 miljoner kronor högre än vad som föreslås i budget-
propositionen. Finansutskottet har tillstyrkt (1999/2000:FiU1) regeringens
förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet. När skatteutskottet yttrade
sig till finansutskottet (1999/2000:SkU1y) över ramarna redovisade
Folkpartiet sitt alternativa förslag i en avvikande mening till yttrandet.
När skatteutskottets majoritet nu också tillstyrker regeringens förslag till
fördelning av anslagen inom utgiftsramen för utgiftsområdet för budgetåret
2000 redovisar vi i detta särskilda yttrande att Folkpartiet vill öka
resurserna till skattemyndigheterna med 100 miljoner kronor. Medlen skall
användas för åtgärder som kan medverka till att öka skatteintäkterna.
Folkpartiet vill också öka anslaget till tullen med 50 miljoner kronor för
insatser mot den illegala införseln av alkohol och narkotika.

5. Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
(mom. 7)

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin
(m) och Margareta Cederfelt (m) anför:

I takt med att taxfreeförsäljningen minskar så framstår det som mindre
motiverat med särskilda inköpsregler för just flygpassagerare. Det naturliga
vore i stället att avveckla detaljhandelsmonopolet på alkohol och minska
skatteskillnaderna mot utlandet.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde

3 Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags-
fördelning.

---------------------------------------------------------
Anslag Utskottets
förslag
---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------
Skatteförvaltning och uppbörd
---------------------------------------------------------
A 1 Riksskatteverket (ramanslag) 405 097
---------------------------------------------------------
A 2 Skattemyndigheterna (ramanslag) 4 389 494
---------------------------------------------------------
B 1 Tullverket (ramanslag) 1 127 027
---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 5 921 618
---------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------