Arbetskraftsinvandring

Anf. 1 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver och ska ha möjlighet att rekrytera nyckelkompetens från Sverige, EU och tredjeland. Därför satsar regeringen på att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, bland annat genom ett uppdrag om kortare handläggningstider på Migrationsverket. Migrationsverket ska prioritera arbetsgivare som rekryterar högkvalificerad arbetskraft och snabbare fatta beslut i dessa ärenden. En komplett ansökan ska handläggas inom 30 dagar. Det gör oss efter Finland till snabbast i hela EU. Det ska helt enkelt bli lättare att rekrytera och behålla högkvalificerad arbetskraft.

Sverige har dock under lång tid haft en väldigt stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer. Ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare tillhör i dag inte någon högkvalificerad yrkeskategori. Samtidigt vet vi att Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, ungefär 400 000 arbetslösa. När det gäller sysselsättningsgrad har Sverige tredje störst skillnad i hela Europa mellan inrikes och utrikes födda. Mot denna bakgrund är det inte rimligt att människor kommer till Sverige från andra sidan jorden för att till exempel städa och diska, när det finns människor här som bör kunna ta de jobben, komma in på arbetsmarknaden och integreras i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Därtill vittnar myndigheter om att det förekommer fusk, missbruk och till och med organiserade brottsupplägg med koppling till arbetskraftsinvandringen. Personer som kommer hit som arbetskraftsinvandrare med låg lön har bedömts vara en riskgrupp för arbetskraftsexploatering. Människor utnyttjas och far illa, helt enkelt.

Det finns därmed ett behov av att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen, och den moderatledda regeringen ställer därför om systemet för en bättre balans med större fokus på högkvalificerad arbetskraft.

Tidigare hade Sverige ett försörjningskrav på 13 000 kronor för den som ville komma hit och arbeta. Det var alldeles för lågt för att förebygga att människor kommer hit för att arbeta utan skäliga villkor. Som ett första steg höjdes den 1 november 2023 försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya försörjningskravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen i Sverige, i dag 27 360 kronor.

Nästa steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring var att i enlighet med Tidöavtalet utreda frågan om ett mer nyanserat lönekrav. Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring fick därför tilläggsdirektiv i februari 2023. Regeringens syfte var dels att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandringen med en ny huvudregel om ett krav på lön som uppgår till medianlönen på svensk arbetsmarknad, dels att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. I uppdraget ingick även att analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper skulle kunna utformas, liksom huruvida vissa yrkesgrupper helt ska uteslutas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk.

Utredningens förslag överlämnades nyligen, den 15 februari. Utredningen föreslår ett krav på medianlön med en möjlighet till undantag för bristyrken. Undantag föreslås också kunna göras med hänsyn till regionala skillnader, det vill säga om det råder kompetensbrist i en viss del av landet. Lönen ska i de fall då undantag görs uppgå till lägstalön enligt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Regeringen ska enligt utredningen få meddela föreskrifter om undantag utifrån underlag som tas fram av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.

Utredningen föreslår också en del andra saker; jag kan gå in på några av dem.

Nyutexaminerade studenter och doktorander som har kommit till Sverige för att studera har ofta lägre inkomster när de träder in på arbetsmarknaden än högutbildade personer med mer yrkeserfarenhet. För att underlätta för dessa personer föreslår utredningen att de ska undantas från lönekravet.

Utredningen föreslår också att utlänningar som har avlagt examen motsvarande läkarexamen, sjuksköterskeexamen eller tandläkarexamen i ett annat land och som ansöker om arbetstillstånd i syfte att få ett arbete som kräver svensk legitimation också ska undantas från lönekravet.

Inom de gröna näringarna faller många säsongsarbetare under EU:s säsongsarbetardirektiv. De omfattas därför av ett helt annat regelverk. Utredningen föreslår att tillståndstiden för säsongsarbeten utökas från sex till nio månader. Det skulle göra det lättare att anställa säsongsarbetare och är något som de gröna näringarna efterfrågat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Som jag var inne på föreslås också att regeringen ska få meddela föreskrifter om att vissa yrken helt ska undantas från möjligheten till arbetskraftsinvandring på grund av omfattande missbruk. Utredningen ger i sitt betänkande ett par förslag, nämligen att helt utesluta möjligheten för personliga assistenter och bärplockare.

Lönekravet är en del, herr ålderspresident. Utredningen innehåller också andra förslag för att skärpa systemet. Det ska ställas krav på en heltäckande sjukförsäkring för den som söker arbetstillstånd. Utredningen föreslår också ett större ansvar och mer kännbara sanktioner för arbetsgivare. En ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare föreslås införas, som innebär att en arbetsgivare är skyldig att anmäla skriftligen till Migrationsverket om anställningen upphör eller om anställningen aldrig påbörjas.

Den särskilda sanktionsavgiften för den som bryter mot regelverket och har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige föreslås höjas från ett till ett och ett halvt prisbasbelopp. För överträdelse som har pågått under längre tid än tre månader föreslås avgiften höjas från två till tre prisbasbelopp.

Därtill föreslås systemet med så kallat spårbyte avskaffas. Det innebär att möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd inifrån landet efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut på ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande upphör. Systemet med spårbyte innebär i dag en risk för att asylsystemet belastas av onödiga kostnader om personer som saknar skyddsskäl ansöker om asyl i Sverige för att via spårbyte få tillträde till den svenska arbetsmarknaden, vilket även minskar systemets legitimitet. Systemet bör därför avskaffas.

Samtidigt presenteras förslag för att underlätta för högkvalificerad arbetskraftsinvandring, bland annat att tillståndstiden för den som har ett så kallat ICT eller ett EU-blåkort och är anställd på ett företag utanför EU/EES men ska arbeta vid företaget i Sverige förlängs från två till fyra år. Det föreslås också lättnader för att forskare och doktorander ska kunna söka uppehållstillstånd för forskning eller studier på forskarnivå inifrån Sverige.

Utredningen innehåller alltså en mängd olika förslag, herr ålderspresident. Min förhoppning är att vi nu, när regeringen går vidare med detta, kan få på plats ett mer nyanserat regelverk som ändå ställer högre krav på den som vill komma hit som arbetskraftsinvandrare. Förslagen kommer att gå på remiss och såklart analyseras noga.

Höjda lönekrav innebär att det blir svårare att få arbetstillstånd för vissa yrken. Det kommer att bli färre brevbärare och snabbmatsanställda som kommer till Sverige från länder utanför EU. Men detta är jobb som bör kunna tillsättas med personer som finns i Sverige. Som jag var inne på har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet och ungefär 400 000 arbetslösa. En stor lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är i det läget inte rimlig.

För att dessa jobb ska kunna tillsättas måste dock arbetskraftsutbudet öka. Arbetslinjen måste byggas ut. Det är därför regeringen går fram med stora reformer för att säkerställa att den som kan arbeta också gör det man kan för att skaffa sig en egen försörjning.

Det blir ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att ta ett jobb i stället för att gå på bidrag. Det blir krav på aktivering för mottagare av försörjningsstöd för att bryta passiviteten bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. På längre sikt kommer den som inte är svensk medborgare att behöva kvalificera sig till välfärden genom arbete. Detta kommer att kraftigt öka drivkrafterna att ta de jobb som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att bemöta några felaktiga påståenden som har förekommit i debatten. Det har förekommit en del överdrivna siffror, dels om hur många som drabbas av ett lönegolv, dels om effekterna på bnp och skatteintäkter, som i vissa beräkningar förefaller vara överdrivna.

Eftersom det tyvärr verkar råda ett missförstånd bland de arbetsgivare som befinner sig där ute vill jag också betona att lönegolvet alltså endast gäller för personer från länder utanför EU. Det är fortsatt fritt fram att både rekrytera och behålla arbetskraft som man har rekryterat inom Europa.

Antalet beviljade förstagångsansökningar för utomeuropeisk arbetskraft motsvarade år 2023 mindre än 0,5 procent av den totala arbetskraften i Sverige. Av dessa har många en lön över det tänkta lönegolvet.

Sveriges Kommuner och Regioner talade inledningsvis om att 2 500-5 000 personer i deras sektorer skulle påverkas. SKR har nu backat från dessa siffror och hänvisar till Migrationsverket, som i stället pekar på att det finns ungefär 800 aktiva arbetstillstånd med regionerna som arbetsgivare, varav 15-20 procent kan bedömas ligga under dagens försörjningskrav vid förlängning.

Som ett exempel kan jag nämna att det kom 87 undersköterskor som arbetskraftsinvandrare till Sverige år 2022, och detta till Sveriges största yrkesgrupp med 180 000 anställda. Det är mellan tummen och pekfingret 0,3 undersköterskor per kommun. Ändå har det förekommit påståenden om att hundratals välfärdsarbetare skulle drabbas i vissa kommuner. Jag säger detta för att det är viktigt att ha proportionerna med sig.

Många av de beräkningar som görs tar inte heller hänsyn till den samhällskostnad det innebär för Sverige som land att vi har 400 000 människor som inte går till jobbet varje dag och att de i hög grad försörjs av det offentliga - av skattebetalarna. Det är någonting som både samhället och företagarna i förlängningen får bära kostnaden för.

När regeringen nu bygger ut arbetslinjen kommer dessa personer i högre grad att stå till arbetsmarknadens förfogande. Därtill föreslås, som jag var inne på, en modell med undantag för vissa bristyrken.

Ett annat påstående i debatten är att detta skulle inskränka den svenska modellen. Låt mig understryka att den svenska modellen är viktig och att de krav vi nu ställer inte påverkar den fria förhandlingsrätten mellan arbetsmarknadens parter. Det har alltid i modern tid funnits ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Det här handlar i stället om under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att arbetskraftsinvandrare från tredjeländer ska komma hit för att arbeta.

Antalet sysselsatta i Sverige överstiger 5 miljoner personer. År 2023 beviljades 21 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd. Det motsvarar mindre än 0,5 procent av arbetskraften, och bara en del av dessa påverkas av lönekravet. Sammantaget torde inte lönekravet nämnvärt påverka lönebildningen i de flesta branscher.

Avslutningsvis, herr ålderspresident: Arbetskraftsinvandringen är oerhört viktig för Sverige. Framgångsrika företag behöver kunna rekrytera nyckelkompetens från både Sverige, EU och tredjeland. Men det är rimligt att skifta fokus mot mer kvalificerad arbetskraft och den arbetskraft som är allra svårast att hitta i Sverige. Det är orimligt att två av tre arbetskraftsinvandrare till Sverige inte tillhör en högkvalificerad yrkeskategori. Detta påverkar naturligtvis också handläggningstiderna i övrigt för dem som vill ta hit spetskompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Samtidigt som människor kommer hit för att städa och diska har vi 400 000 arbetslösa som bör kunna ta många av de här jobben. Med de förändringar regeringen nu gör får vi en mer balanserad och ändamålsenlig reglering av arbetskraftsinvandringen till vårt land.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Anf. 2 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för anförandet. Moderaterna kallade till presskonferens häromveckan för att berätta om arbetskraftsinvandringen och att den måste skärpas. De är inte helt nöjda med det nyliberala system som de själva införde och som har gett makten över löntagarna till arbetsgivarna.

Det de nu föreslår är något slags konstgjord andning där oseriösa arbetsgivare fortfarande kommer att kunna runda regelverket och utnyttja löntagare. Man föreslår inte ens vandelsprövning av arbetsgivare, skadestånd till arbetskraftsinvandrare som utnyttjats och så vidare.

Moderaterna skulle ju få ordning på Sverige. Men på arbetsmarknaden skapar de oreda. Ett lönegolv som ska upp till 34 200 löser inte de problem som finns på arbetsmarknaden, och löner bör i första hand sättas i enlighet med kollektivavtal och den svenska modellen.

Oseriösa arbetsgivare kommer fortsättningsvis att kunna runda systemet genom att erbjuda en lön på papper och en annan i verkligheten. Alla de som blir av med sitt arbetstillstånd och som av olika anledningar inte kan åka hem när de får ett utvisningsbeslut kommer att tryckas ut i papperslöshet. Man trycker alltså ut arbetare som är inne i systemen och låter dem gå från vita jobb till svarta jobb utanför systemen. Det handlar till större del om arbetare som sedan länge är etablerade på arbetsmarknaden och som har kollektivavtalsenliga löner.

Det är exakt så här denna regering skapar morgondagens papperslösa och fördjupar det den kallar för skuggsamhället. Varför skapar Moderaterna denna oreda i stället för att ta itu med de faktiska problem vi har med arbetskraftsinvandringen, det vill säga att vi har oseriösa arbetsgivare som utnyttjar löntagare?

Anf. 3 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Tack, Tony Haddou, för frågan! Det är uppenbart för alla som har följt debatten att det är ganska spretigt på oppositionssidan. En del vill inte ha något regelverk alls, verkar det som, och en del vill gå ännu längre.

Från regeringens sida är det höjda lönekravet en viktig del för att få ordning på systemet med arbetskraftsinvandring. Men som jag nämnde föreslår den utredning som vi gav tilläggsdirektiv till också ett antal andra åtgärder för att komma till rätta med det fusk och missbruk som tyvärr förekommer när det gäller arbetskraftsinvandringen. Det handlar till exempel om att ställa krav på sjukförsäkring och om tuffare sanktionsavgifter eller avgifter för den arbetsgivare som anställer någon som man inte har rätt att anställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag skulle vilja säga att de förslag från utredningen som nu ska analyseras på Regeringskansliet sammantaget kan bidra till att få mer ordning och reda i systemet. Det är efterlängtat. Det har visserligen gjorts väldigt stora öppningar av systemet historiskt, men vi har under lång tid påpekat att det krävs förändringar. Under åtta års tid med en socialdemokratisk regering, som ni stöttade, gjordes väldigt lite - för att inte säga ingenting - utom möjligen på slutet. Det höjda försörjningskravet som nyligen infördes behövde alltså ske under en moderatledd regering eftersom det tog så lång tid för den förra regeringen.

Att få ordning och reda i systemet till gagn också för dem som kommer hit - det går den här regeringen fram med. Om det är några som far illa av att det inte är ordning och reda är det de människor som kommer hit och som utnyttjas under orimliga villkor. Det är också dessa människor som myndigheterna bedömer många gånger är offer för just arbetskraftsexploatering.

Anf. 4 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Problemet med Moderaterna är att ni straffar löntagare från andra länder, och inte oseriösa arbetsgivare. Det ni går fram med är naturligtvis inte tillräckligt.

Förslagen i regeringens utredning åtgärdar exempelvis inte den obalans det innebär att endast arbetstagaren blir straffad om arbetsgivaren bryter mot anställningsavtal. Det finns en rad åtgärder som ni inte vill vidta, och ni låter oseriösa arbetsgivare gå fria. Det här är ett system som gör det lätt för oseriösa arbetsgivare att utnyttja arbetskraftsinvandrare. Ni vill inte åtgärda problemet på svensk arbetsmarknad.

Jag ska vara helt frank och tydlig: Utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare kommer att fortsätta även om förslagen från utredningen blir skarpa och röstas igenom här i kammaren.

Om vi ska ha ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen måste vi återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Frågan om brist och arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter. Arbetstillstånd ska ges till de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Ska inte Moderaterna bara säga som det är i stället? Ni vill inte ha ett seriöst system. Ni har ju också haft lång tid på er att ordna ett seriöst system för arbetskraftsinvandringen.

Jag får ställa frågan igen. Ni gör inget åt oseriösa arbetsgivare på arbetsmarknaden. Ett exempel är: Om du utnyttjas och exploateras på arbetsmarknaden i dag vågar du inte träda fram, för du kommer att bli utvisad. Då åtgärdas inte detta. Hur ska man då träda fram? Det är helt omöjligt. Man är i klorna på oseriösa arbetsgivare. Det är det problemet Moderaterna inte vill åtgärda, för ni har aldrig stått på löntagarnas sida oavsett om de är från tredjeland eller om de är födda i Sverige.

Anf. 5 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! På vems sida stod Tony Haddou under de åtta år som den förra regeringen i princip inte gjorde någonting för att förändra detta regelverk? Det händer mer nu när det gäller att få ordning och reda i systemet med arbetskraftsinvandring än vad det gjorde under de åtta åren.

Jag har redogjort för ett antal olika åtgärder som jag tror sammantaget kommer att bidra till att minska exploateringen av människor. Problemet är att ni på er sida av politiken har flera partier som antingen verkar vilja gå tillbaka till de 13 000 som tidigare var kravet för att man skulle få komma hit eller kanske inte vill ha ett regelverk alls. Det är faktiskt lite oklart, men det är uppenbart att det kommer att bli oerhört svårt på er sida att enas om hur ni vill se arbetskraftsinvandringen framåt.

Här har vi en regering - och fyra partier - som är överens om att vi behöver få ordning och reda i detta system. Ett höjt lönekrav är en viktig del när det gäller vissa sektorer där det verkligen förekommer mycket utnyttjande och exploatering. Det ska inte vara lika enkelt att ta sig hit inom de yrkeskategorierna. Därtill ställs krav på högre sanktionsavgifter för den arbetsgivare som bryter mot regelverket. Det är krav på sjukförsäkring, och det är en hel del andra reformer som jag tror sammantaget kan bidra till att det blir ordning och reda, något som ni inte lyckades med under åtta år.

Anf. 6 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Det verkar vara viktigt för Jessica Rosencrantz att vi håller oss till fakta och rim och reson i debatten. Då blir det lite konstigt att prata om ett lönekrav på 13 000 kronor, för faktum är att det tidigare var ett krav på kollektivavtalsenlig eller branschmässig lön. Men arbetade man deltid kunde man hamna lägre. Vi kan titta på år 2020. Då var det 142 personer som hade en lön mellan 13 000 och 14 000 kronor - bara så att vi har det klart.

Jag måste säga att jag är otroligt förvånad över att Moderaterna just nu är så tondöva i denna debatt. Branschorganisation efter branschorganisation, arbetsgivarorganisation efter arbetsgivarorganisation och företag efter företag har vädjat till regeringen: Gör inte detta! Gör om, och gör rätt!

Gröna arbetsgivares, Almegas och Visitas verkställande direktörer skrev häromveckan på Aftonbladet Debatt med anledning av den nya utredningen:

"Vårt budskap till regeringen är tydligt: Skrota utredningen och lyssna till de arbetsgivare vars verksamhet är beroende av utländsk arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen är och har alltid varit, nödvändig för Sverige, vårt näringsliv, vår konkurrenskraft och vårt välstånd."

Min fråga är mycket enkel: Kommer Moderaterna att ta åt sig av den mycket tydliga kritik som näringslivet nu riktar mot regeringens förslag?

Anf. 7 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Tack, Jonny Cato, för frågan! Risken för arbetskraftsbrist inom vissa yrken tar regeringen på stort allvar. Det är också därför som regeringen nu föreslår ett mer nyanserat lönekrav eller en nyanserad modell. Det är förvisso krav på högre lön generellt, men det finns möjlighet till undantag för till exempel bristyrken. Det finns också möjlighet till regionala undantag där behoven är särskilt stora, inom vissa kategorier.

Vi får såklart analysera utredningen. Den kom för bara två veckor sedan. Den ska ut på remiss och noga analyseras. Men för oss är det viktigt att det blir en mer nyanserad utformning med möjlighet till undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vidhåller, precis som jag sa i mitt anförande, att arbetskraftsinvandringen är oerhört viktig för vårt land. Det är viktigt för företag att kunna hitta spetskompetens och talanger. Men det är ganska orimligt att två tredjedelar av dem som kommer hit är inom låglönesektorer. I många fall finns det människor här hemma som bör kunna ta de arbetena.

För samhället, politiken och ytterst faktiskt skattebetalarna och företagen behöver vi också ta hänsyn till vad det kostar att 400 000 människor inte går till jobbet. Sverige har haft en hög invandring, och vi har tredje störst skillnad i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda. Här finns en mismatch. Det är klart att många av dessa jobb bör kunna tas av människor som finns här.

Men det är oerhört viktigt att vi ska vara attraktiva när det gäller att få hit högkvalificerad arbetskraft. Det är därför regeringen har riktat ett uppdrag till Migrationsverket: De ska prioritera högkvalificerad arbetskraft. Det ska ta 30 dagar att få besked med en komplett ansökan. Detta tror jag att det är viktigt att upplysa om. Många företag kämpar nämligen i dag med långa handläggningstider just för att Migrationsverket drunknar i ansökningar som gäller väldigt många yrkeskategorier, och då drabbas också den högkvalificerade arbetskraften.

Anf. 8 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det är något som är lite anmärkningsvärt både nu och i tidigare anföranden.

Man ska noga analysera. Man ska ta detta till sig. Men detta är en väldigt politiskt beställd utredning. Samma utredare utredde lönekrav för bara två år sedan och landade i att detta inte löser problem med fusk, brottslighet och oegentligheter. Detta är en Tidöbeställd produkt om precis hur man vill ha det enligt Tidöavtalet, och det måste regeringen nu ta ansvar för.

Det andra jag vänder mig emot är att man pratar om låg lön. 34 100 kronor - är det en låg lön? Då är mer än hälften av de svenska löntagarna låginkomsttagare. Jag tycker att världsbilden kanske behöver omprövas lite i så fall.

Sedan gäller det detta med att 400 000 är arbetslösa. Jag håller med om att det är alldeles för många i Sverige som inte har ett arbete att gå till, men då behöver man leverera konkret arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadsdepartementet är det departement som har minst antal propositioner under 2024. En av dem ska vi debattera här i kväll. Den gäller Riksrevisionens rapport om Samhall. Sedan är det en kvar.

Man måste leverera förslag så att människor kan komma i arbete. Det är inte så att fler har ett arbete att gå till för att man gör det svårare för företagen att ta hit den kompetens de behöver.

Jag uppskattar att Jessica Rosencrantz och Moderaterna öppnar för många undantag, men jag har en enkel fråga: Menar Moderaterna att det är regeringen eller företagen själva som bäst vet var det råder kompetensbrist?

Anf. 9 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det stämmer helt enkelt inte att regeringen inte gör något för att öka drivkraften att komma i arbete. Jag nämnde tre exempel på utredningar som pågår för att åstadkomma just detta.

Det handlar till exempel om bidragstak och att det alltid ska löna sig att gå till arbete jämfört med att stapla bidrag på varandra. Vi ska ställa krav på aktivering för dem som är mottagare av försörjningsstöd för att bryta passiviteten hos människor och få dem att närma sig arbetsmarknaden. På lite längre sikt handlar det om att införa en modell med kvalificering till välfärden genom arbete, som också ökar drivkrafterna för arbete. Det är bara några exempel men väldigt konkreta sådana när det gäller just drivkrafter för fler att komma i arbete.

Regeringen tycker att det är viktigt att ställa krav på en höjd lönenivå, men därutöver är det företagen som fritt får bestämma vilka de vill rekrytera. Era politiska kompisar på vänstersidan har alltid förespråkat en annan modell - det hörde vi alldeles nyss från Tony Haddou, och vi hör det ofta från Socialdemokraterna - där det ska vara politiska beslut eller fackförbund som ska få lägga in veto när det gäller rätt för människor att få komma hit.

Ja, vi vill höja bottennivån och säkerställa att människor får en viss lönenivå när de kommer hit och även ett antal andra villkor, men därutöver är det företagen som ska bestämma. Jag har lite svårt att se hur Jonny Cato ska lyckas få ihop sin sida av politiken att ställa upp bakom hans system, som jag för övrigt inte riktigt fullt ut förstår. I Centerpartiets motioner kan man läsa att något borde göras för att minska fusket, men det är lite oklart vad. Det kan vi diskutera vid ett annat tillfälle, men det är lite tråkigt att bara klaga på det som görs och inte ha några egna förslag.

Vi tycker att det är viktigt med arbetskraftsinvandring, men den bör ställas om till att i högre grad fokusera på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. För den vidtar vi ett antal olika åtgärder så att det blir lättare att komma hit.

(Applåder)

Anf. 10 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! En gång i tiden gjorde vi i Miljöpartiet upp med Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna om en arbetskraftsinvandring som skulle ge svenska företag möjlighet att rekrytera den personal som de behöver. Vi i Miljöpartiet drev i de förhandlingarna stenhårt på för att också få in mekanismer som gör det svårt att fuska i systemet.

I dag debatterar vi ett antal förslag där jag och mina kollegor i Miljöpartiet har lagt fram skarpa förslag som skulle kunna komma åt fusket. Människor som kommer hit från andra länder för att arbeta i Sverige behandlas ibland på ett slavliknande sätt.

Det viktigaste förslaget vi lägger fram handlar om att det är den som utnyttjar som ska straffas, inte offret. Om ett företag i dag utnyttjar en arbetskraftsinvandrare är det arbetskraftsinvandraren som straffas med utvisning om det kommer fram. Företaget kanske mister sin arbetskraft, men det finns fall där företagen inte drabbas alls för att arbetstagaren har gått vidare.

Vi tycker att företagen ska bli skadeståndsskyldiga på samma sätt som om de har hyrt ut lägenheter till ockerhyror, och vi tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen talar om att deras politik leder till minskat fusk. Vad det leder till är att massor av människor kommer att utvisas som aldrig gjort annat än arbetat och betalat skatt hos hederliga företag. Det är hyckleri.

Anf. 11 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Jag vet inte om det var någon fråga från Annika Hirvonen, men jag kan konstatera att hon sa att vi en gång i tiden gjorde upp om en annorlunda modell - eller hur det nu uttrycktes.

Jag kan bara konstatera att verkligheten har förändrats sedan dess, och rätt många partier har tagit till sig av hur verkligheten ser ut. Jag vet att Miljöpartiet inte har gjort det till fullo, och inte heller alla andra partier i kammaren. Men många partier har tagit till sig av hur det ser ut i dag. En stor migrationsvåg till vårt land har satt stora delar av vårt samhälle och våra politiska och regulatoriska system under stor press.

I backspegeln kan man konstatera att Sverige inte kunde klara av det stora mottagandet, och åtstramningar och förändringar i stort har behövt göras i migrationspolitiken. Den slutsatsen har inte nått Miljöpartiet, men den har nått Moderaterna och regeringen. Vi genomför ett antal olika förändringar, både inom migrationspolitiken i stort och inom arbetskraftsinvandringen. Vi ser system där människor kan fara illa, och där det heller inte är rimligt att man kan komma till Sverige och arbeta under vilka villkor som helst. Det råder en motsägelsefull situation där 400 000 människor här hemma inte har ett jobb att gå till. Det hänger såklart ihop med den stora migrationsvågen med en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Allt detta måste vi komma till rätta med på ett mer ändamålsenligt sätt än vad hittillsvarande regelverk har gjort.

Med tanke på det höga tonläget från Annika Hirvonen blir jag nyfiken på om det är ett framtida krav på en socialdemokratisk regering för att stödja den att man inte går vidare med de skärpningar som den moderatledda regeringen gör nu. Det är uppenbart att Annika Hirvonen motsätter sig förändringarna. Är det ett krav man kommer att ställa på Socialdemokraterna för att stödja dem?

Anf. 12 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Regeringen säger att det förbättrar integrationen att kasta ut personer från Sverige som jobbar, betalar skatt och bidrar till den svenska välfärden. Man tror att de jobben ska tillfalla den grupp människor som i dag är arbetslösa för att de saknar den utbildning som behövs på svensk arbetsmarknad.

Det råder så stor brist på arbetskraft i Sverige i dag att de som har relevant utbildning och kompetens i princip är i jobb. Om man vill att de som i dag är långtidsarbetslösa ska komma i jobb behöver man storsatsa på utbildning. Då behöver man storsatsa på att förbättra till exempel svenskundervisningen, inte slå sönder benen för folkbildningen, som nu når den grupp som den vanliga sfi:n inte har funkat för.

Jag har snackat med företag som berättar att om de får hit en arbetstagare från Georgien med specialistkompetens inom tillverkningsindustrin kan de anställa tio personer från Sverige som inte har utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Regeringen ser inte verkligheten. Regeringen kommer att slå sönder förutsättningarna för företagen i dag att fatta de rationella beslut som gynnar Sverige, som leder till skatteintäkter och som är bra för dem som kan få ett jobb.

Att kasta ut folk i dag och hoppas på att de som är längst bort från arbetsmarknaden ska stå redo att kliva in är väl naivt. Men ärligt talat, herr ålderspresident, tror jag inte att regeringen ens själv tror på detta. Jag tror att detta är ännu en av alla eftergifter till Sverigedemokraterna för att helt enkelt slänga ut så många invandrare som möjligt.

Anf. 13 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Med tanke på de kraftiga slutorden förutsätter jag att detta blir ett krav på Socialdemokraterna i en eventuell framtida regeringsbildning. Det verkar ju helt omöjligt för Annika Hirvonen att över huvud taget tänka sig att gå med på skärpningar av systemet runt arbetskraftsinvandring.

Det låter på Annika Hirvonen som att vi ska ge upp om de 400 000 individerna som inte går till jobbet varje dag. Det är ju tydligen helt omöjligt för dem att komma i arbete. Jag instämmer inte i den analysen, utan jag tror att det är oerhört viktigt för Sverige, för samhället, för den mänskliga faktorn och för den enskilda individen att få komma in i samhället och integreras. Det är av högsta prioritet. Därför har vi tillsatt ett antal utredningar och går nu vidare med förslagen för att öka drivkrafterna att komma i arbete.

Det finns få saker i den migrationspolitiska omläggningen som Miljöpartiet ställer sig bakom. Men för oss är det viktigt att få mer ordning och reda i våra system. Det är viktigt med arbetskraftsinvandring, men det är också rimligt att ha arbetskraftsinvandring till kategorier där det är som allra svårast att hitta kompetensen här hemma. Matchningen till många sektorer bör kunna förbättras här. Det är fortfarande viktigt att företag kan få hit högkvalificerad arbetskraft och talanger från hela världen, men då måste det också finnas rimliga och skäliga krav på lön. Övriga förslag som vi går fram med här - krav på heltäckande sjukförsäkring, kraftigare sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot regelverken - kommer sammantaget att bidra till att få mer ordning och reda i systemet så att Sverige kan fortsätta att attrahera kompetens och göra det under rimliga villkor.

(Applåder)

Anf. 14 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Det råder inga tvivel om att Sverige behöver få hit den kompetens som vi saknar. Sverige behöver ett regelverk som möter företagens och den offentliga sektorns behov av arbetskraft. Arbetskraftsinvandring kan hjälpa tillväxt och utveckling när det inte går att hitta rätt kompetens här i Sverige.

Avskaffandet av arbetsmarknadsprövningen har lett till en omfattande arbetskraftsinvandring, ofta inom lågkvalificerade yrken där det inte råder någon brist på arbetskraft. Inom dessa yrken förekommer också de flesta problemen med missbruk av systemet och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. Samtidigt blir allt fler människor arbetslösa i Sverige.

Vi måste komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och ett system som bidrar till otrygga arbetsvillkor och lönedumpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

En viktig utmaning är att fortsätta pressa ned arbetslösheten, särskilt bland nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska i första hand gå till arbetslösa personer i Sverige, och vi ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor.

Herr ålderspresident! Att människor kommer till Sverige för att jobba är i grunden ett styrkebesked för vårt land och för vår ekonomi. Med rätt reglering bidrar också arbetskraftsinvandring till en bättre fungerande arbetsmarknad, tillväxt och fler nya jobb.

Men dagens system, som infördes år 2008, bröt med den balanserade modell som tjänat Sverige väl under många år. Det är utformat för att ge mesta möjliga flexibilitet för arbetsgivaren - till priset av att all osäkerhet bärs av den enskilde arbetstagaren. Det har blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk medan seriösa företag riskerar att konkurreras ut.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde krav på bindande anställningsavtal, skärpta kontroller och fördubblade sanktionsavgifter för arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd. Men mer behöver göras. Vi måste sluta lappa och laga. Det är hög tid att sätta stopp för det missbruk, fusk och utnyttjande som både drabbar enskilda och göder den grova brottsligheten. Det är hög tid för ordning och reda på arbetsmarknaden.

Vi socialdemokrater vill återinföra myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbetsmarknadens parter. Arbetskraftsinvandring ska bara vara möjlig när det inte går att hitta någon i Sverige som kan anställas. Vi vill också skärpa sanktionerna för företag som missbrukar reglerna, och vi vill ha ett höjt försörjningskrav för att stärka arbetskraftsinvandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Lönedumpning och utnyttjande ska upphöra.

Vi står bakom alla våra motioner, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 15 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Socialdemokraterna skriver i sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring att man "behöver skärpa . regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt införa ett försörjningskrav som motsvarar 100 procent av medianlönen i Sverige".

Under de åtta år Socialdemokraterna hade makten, mellan 2014 och 2022, höjde man inte försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, så det är intressant att man nu "skyndsamt" vill höja försörjningskravet till 100 procent av medianlönen.

Tidöavtalet kräver att arbetstillstånd endast ska beviljas om lönenivån motsvarar 100 procent av medianlönen. Det är intressant hur snabbt Socialdemokraterna inspirerades av Tidöavtalet. Ännu bättre skulle det ha varit om de under de åtta år de styrde Sverige hade använt sin makt för att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Nu håller regeringen och Sverigedemokraterna på att förverkliga Tidöavtalets löften, och det går snabbt. Efter mindre än två år i regeringsställning har man kommit med förslag på att det ska finnas ett lönekrav på 100 procent av medianlönen. Det är inte svårt att strama åt arbetskraftsinvandringen om viljan verkligen finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill fråga ledamoten Leghissa varför Socialdemokraterna avstod från att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare under de åtta år Socialdemokraterna hade makten.

Anf. 16 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan!

Ja, varför avstod Socialdemokraterna från att höja kravet? Det var faktiskt vi socialdemokrater som påbörjade en utredning om att kunna trygga arbetskraftinvandringen och göra den mer hållbar. Det gjorde vi i fjol. Den nuvarande regeringen lade till att man skulle ta bort kravet på arbetsmarknadsprövning.

Det vi också har gjort under de här åtta åren är, som jag sa i mitt anförande, att införa krav på bindande anställningsavtal för att bevilja arbetstillstånd och krav på att företag ska anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren, skärpta kontroller av arbetstillstånd, fördubblade straffavgifter för företag som fuskar och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Vi har också beslutat om en proposition om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilket riksdagen antog den 30 november 2022, och vi har tillsatt utredningen som jag tidigare nämnde.

Vi behöver få ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det är vår absoluta övertygelse att vi behöver göra något åt det därför att människor far illa i dag samtidigt som vi har arbetslösa människor i Sverige som behöver få jobb och trygghet.

Anf. 17 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Problemen som finns med arbetskraftsinvandringen, allt från modernt slaveri till att man använder funktionsvarierade som varor för att tjäna pengar, fanns under de åtta åren Socialdemokraterna hade makten.

Utredningen tillsattes tätt inpå valet 2022, vilket innebar att man helt enkelt såg det som någon sorts valtaktisk insats för att vinna röster.

Under åtta år gjorde man ingenting åt de här problemen, så hur ska vi nu kunna tro att Socialdemokraterna faktiskt kommer att göra något?

Ni använder ordet skyndsamt. Ni hade åtta år på er. De här problemen bara växte och växte, och ni valde att inte göra något.

Nu har ni samarbetspartier som inte vill ha något lönekrav eller något höjt försörjningskrav. Hur ska ni genomföra er politik med de partierna?

Jag tror att svenska folket behöver ett svar från Socialdemokraterna, för man kan inte skriva en sak i sina kommittémotioner inför varje val och varje år och göra något helt annat när man väl har makten.

Herr ålderspresident! Jag tror att Socialdemokraterna är skyldiga svenska folket ett svar på den här frågan. Varför gjorde ni ingenting? Såg ni inte problemen? Kommer Socialdemokraterna framöver att agera enligt vad de säger i sina kommittémotioner och enligt vad de säger till människor?

Anf. 18 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag upprepar det jag sa i min förra replik när det gäller trygga arbetsvillkor. Den socialdemokratiska regeringen jobbade väldigt mycket framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Sedan kan vi inte vara nöjda, inte i något parti, när det gäller utnyttjandet och fusket på arbetsmarknaden.

Jag vill minnas att Sverigedemokraterna var det parti som tryckte på för det här med den reglerade arbetsmarknadsprövningen. Det var en viktig fråga för Sverigedemokraterna. Men nu har man svängt i den frågan. Det finner jag faktiskt väldigt lustigt.

Det är märkligt att ledamotens parti är emot den svenska modellen. Sverigedemokraterna säger sig ju stå på löntagarnas sida, men hur blev det med det? I dag har vi en sjukvårdskris, en välfärdsslakt och försämringar i a-kassan, och vem vet hur det blir med sjukförsäkringen? Hur blev det, och hur blir det? Jag skulle vilja säga att Sverigedemokraterna är sina väljare svaret skyldig. Man har också medverkat till att sätta stopp på bostadsbyggandet, vilket skapar arbetslöshet i Sverige. Hur värnar man om Sveriges arbetslösa då, som är jätteviktigt?

(Applåder)

Anf. 19 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Jag blev lite chockad när jag hörde Sverigedemokraterna. I arbetskraftsinvandringsfrågan är det inget parti som har blåst löntagarna så hårt i så många år som Sverigedemokraterna. Det kom som en chock, för de vill ju komma in i värmen hos näringslivet.

Vi behöver ett seriöst system för arbetskraftsinvandring. Då behöver vi återinföra arbetsmarknadsprövningen, och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna driver detta i opposition.

Jag delar mycket av det ledamoten sa i sitt anförande, men det är obegripligt att Socialdemokraterna precis som regeringen och Sverigedemokraterna vill ha ett högt lönegolv. I sin motion är man inte nöjd med 27 000 utan vill gå upp till 100 procent av medianlönen, och vi kan nog utgå från att det är där man landar, alltså på 34 000. Man vill göra människor som arbetar här utvisbara trots kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Ett högt lönegolv kommer med ett högt pris av konsekvenser. Förutom att man lägger sig i lönebildningen blir det djupt ojämställt eftersom kvinnodominerade yrken i högre utsträckning har lägre löner än mansdominerade. Det trycker också ut människor i papperslöshet. Det drabbar dem med arbetstillstånd som arbetar inom inte minst välfärden och i de kommuner och regioner som har stora problem med kompetensförsörjningen.

Socialdemokratiska kommunalråd och regionråd, framför allt i norra Sverige, har öppet protesterat mot lönegolvet eftersom de behöver och bryr sig om sin personal i välfärden. Men Socialdemokraterna i riksdagen vill ha ett högt lönegolv.

Ett högt lönegolv löser inte de problem vi har med arbetslivskriminalitet eller utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Hur ser Socialdemokraterna på de konsekvenser som följer på ett lönegolv? Motsvarar det era förväntningar? Vad säger Socialdemokraterna till sina egna kommunalråd och regionråd i norra Sverige som säger nej till lönegolvet?

Anf. 20 Zara Leghissa (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Haddou för frågorna.

Försörjningskravet är en viktig del för att vi ska få bukt med den oseriösa arbetskraftsinvandringen och utnyttjandet av människor, men det behöver absolut göras mer. Försörjningskravet är nödvändigt i ett kortare perspektiv, men långsiktigt är det inte tillräckligt för att få ordning på EU:s mest liberala lagstiftning för arbetskraftsinvandring. Det är också därför vi vill återinföra en myndighetsstyrd arbetsmarknadsprövning, och det är jätteviktigt att arbetsmarknadens parter få ta del i den.

På kort sikt kan det vara nödvändigt att höja försörjningskravet för att tydligt ändra inriktningen på arbetskraftsinvandringen till Sverige, från att till stor del handla om låglönejobb med dåliga arbetsvillkor till att framför allt handla om yrken där det råder brist på vissa kompetenser och inte kan lösas på annat sätt. Fokus måste hela tiden vara på att lönedumpning och utnyttjande ska försvinna. Vi behöver ha människan i centrum. I förlängningen kan vi tänka oss en viss arbetskraftsinvandring på lönenivåer som ligger under medianlönen i Sverige men bara i yrken och sektorer där det råder ordning och reda och där arbetsmarknadens parter är överens om att det råder brist. De får göra upp om tagen - den svenska modellen, helt enkelt.

Anf. 21 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Det låter bra, men det tragikomiska är att utöver alla de konsekvenser jag räknade upp går lönegolvet att runda av oseriösa arbetsgivare, vilket utsätter löntagarna för större risker och utnyttjande. Problemet med lönegolvet är att det inte löser något, utan det enda det gör är att göra människor som arbetar här med kollektivavtalsenliga löner och har sina familjer i Sverige utvisbara. Det är helt obegripligt att Socialdemokraterna går på denna linje.

Många av dem arbetar dessutom inom välfärden, en sektor som redan i dag är underbemannad och underfinansierad och där prognoserna pekar på att det kommer att behövas tusentals fler anställda framöver. I Bodens kommun får personal inom äldreomsorgen utvisningsbeslut. Personal på en hel vårdavdelning försvinner på grund av lönegolvet. Det går inte bara att reparera. Till exempel är undersköterska ett bristyrke i Sverige. Många kommuner och regioner har svårt med kompetensförsörjningen.

Regeringen, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har förblindats i sin iver att utvisa människor. Lönegolvets enda effekt är att göra människor utvisbara. Det är bara att beklaga att Socialdemokraterna fortsätter på denna linje. Jag har en rättelse: Socialdemokraterna var faktiskt före Sverigedemokraterna med lönegolv förra mandatperioden. Jag kan bara beklaga det, för det löser inget utan gör bara människor utvisbara.

Det vore bra om Socialdemokraterna kunde hålla sig till behovsprövad arbetskraftsinvandring genom arbetsmarknadsprövning så att vi får ett seriöst och rättvist system. Låt människor som har kollektivavtalsenliga löner, har sina familjer här och har etablerat sig i Sverige stanna kvar.

(Applåder)

Anf. 22 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Vi behöver ha trygga och sjysta villkor på svensk arbetsmarknad. Den svenska modellen måste följas fullt ut, och därför säger vi att man kan ha viss tänjbarhet när det gäller lönegolvet. Men det ska vara arbetsmarknadens parter som kommer överens om tagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Detta med arbetskraftsinvandring och människors utsatthet är inte lätt. Det är ingen lätt fråga att hantera. Men vi tror på våra förslag, och vi tror att det är bäst för individen och även för Sverige. Arbetskraftsinvandringen är en tillgång för Sverige, men den ska ske under ordnade former. Vi vill ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

(Applåder)

Anf. 23 Ingemar Kihlström (KD)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Leghissa för anförandet.

Socialdemokraterna lägger sig på många områden kloss an regeringens politik. Det är riktigt som ledamoten sa att sent under förra regeringsperioden startade regeringen ett arbete med att ta fram ett underlag för att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen fattade beslut under hösten 2022, och Socialdemokraterna var med på det. Regeringen har nu lagt fram ett beslut om ett lönegolv på 80 procent, så min första fråga är: Hur ser Socialdemokraterna på den aktuella situationen med ett lönegolv på 80 procent?

I reservationen står det att Socialdemokraterna på lång sikt vill att det ska vara 100 procent av medianlönen och färre undantag. Jag antar att Socialdemokraterna åtminstone har hunnit skumma igenom utredningen med förslag utifrån Tidöpartiernas inriktning. Där finns modeller för hur man skulle kunna hantera 100 procent av medianlönen. Är det så att de färre undantag Socialdemokraterna pratar om är färre än i utredningens modeller? Det vore intressant att höra.

Jag vill ställa en avslutande fråga: I samband med försöket att få 400 000 i arbete, som vi från regeringssidan ser är viktigt, finns det förslag om till exempel bidragstak och kvalificering till välfärden. Har Socialdemokraterna även här lagt sig kloss an våra förslag eller finns det andra förslag för att få dessa 400 000 i arbete, vilka kan ta många av de låglönejobb som arbetskraftsinvandringen gäller i dag?

Anf. 24 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågorna. Vi vill ha färre undantag. Vi vill att det ska göras upp med arbetsmarknadens parter, helt i enlighet med den svenska modellen, om det är så att det finns behov av det, där det finns en brist. Den frågan måste arbetsmarknadens parter få äga. Utredningen kommer vi att få all anledning att debattera i kammaren framöver. Det kommer ju ett betänkande så småningom.

När det gäller att få 400 000 i arbete - ja, herr ålderspresident, vi har en regering som hjälper till att driva på arbetslösheten. Vi har en sjukvårdskris där varslen är många i de allra flesta regioner. Vi har en välfärd där man drar ned på vård, skola och omsorg till exempel. Det gör att arbetsvillkoren blir sämre, man får färre kollegor och människor tvingas varslas även där. Vi har en byggkris där människor kastas ut i arbetslöshet i och med att investeringarna i bostadsbyggandet togs bort. Till det ska läggas ingreppet på folkbildningen. Folkbildningen har haft stor betydelse för integrationen för människor. Den är det där klistret som för ihop samhället. Klassklyftorna ökar också. Det är inte fett att vara arbetslös; man blir inte friskare för att man blir fattig när man är sjuk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Detta är en signal som jag ger till ledamoten. Fundera över det i stället!

Anf. 25 Ingemar Kihlström (KD)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Leghissa, även om svaren på mina frågor inte var klockrena.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna ganska snabbt lämnade sin regeringsperiod bakom sig. Det är ju lätt att säga att den nuvarande regeringen på ett år har lyckats åstadkomma ett sådant kaos, men jag vill minnas att ministern under förra mandatperioden från den socialdemokratiska sidan stod här i kammaren betydligt senare och sa att alla otäckheter och alla problem berodde på den tidigare regeringen.

Jag tror att man ska vara lite självkritisk också från Socialdemokraternas håll på alla de här områdena. I många regioner är det ju faktiskt Sstyre.

Jag hittade tyvärr inte så många svar när det gäller att få 400 000 i arbete, men det är väl tur att regeringen tar stafettpinnen och går vidare med förslagen.

Men jag skulle vilja ställa en slutlig fråga. Vi har redan under replikskiftena här sett att oppositionen kanske inte ens kan samla sig i en gemensam reservation på någon punkt och att det spretar inte bara lite utan ganska rejält mellan de olika partier som kan tänkas samarbeta i en framtida regering. Jag skulle vilja fråga ledamoten Leghissa, utifrån replikskiftet, arbetet på det här området och de nästan ultimativa krav som har förekommit på detta: Hur ser ledamoten på möjligheten att skapa en S-ledd regering tillsammans med de övriga partierna? Där finns ju hela spannet från en ganska stram - och som jag tycker bra - invandrings- och migrationspolitik från Socialdemokraterna till betydligt lösare boliner, lösare konturer och kanske lägre ställda regler. Ser ledamoten att man kan skapa en enighet i migrationspolitiken? Det skulle nog både riksdagen och väljarna vilja få veta.

Anf. 26 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Jag förstår att ledamoten är nyfiken på hur vi i oppositionen kommer att samla oss inför valvinst 2026. Men ledamoten kommer att få vänta. Det är upp till våra partiledare att resonera om det. Vi kommer nog att komma med besked vad tiden lider.

(Applåder)

Anf. 27 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Det är ju alltid glädjande när många vill prata om Miljöpartiets politik, och det tänkte jag faktiskt också göra. Det står ut lite eftersom jag, till skillnad från tidigare debattörer, faktiskt företräder den politik som är Miljöpartiets.

Jag tänkte fråga hur det kommer sig att Socialdemokraterna inte har ställt sig bakom våra väl genomarbetade och genomtänkta förslag som faktiskt skulle slå mot dem som utnyttjar människor på arbetsmarknaden. Det är till exempel förslagen om att se till att det inte är den som blir utnyttjad som straffas med utvisning och får rycka upp barnen ur deras skolgång i Sverige ifall det visar sig att personen har blivit utnyttjad och till exempel har fått för låg lön eller för dåliga villkor.

Jag tror verkligen att det är viktigt att ändra den här logiken. I dag blir arbetstagare som utnyttjas närmast gisslan. Man vågar inte anmäla, och man vågar inte kräva sina rättigheter. Priset är att man förlorar möjligheten att arbeta och fortsätta det liv man etablerat i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi i Miljöpartiet tycker i stället att det är de som utnyttjat som ska straffas. Så är logiken i resten av samhället: Den som tjänar pengar på ockerhyror ska bli skadeståndsskyldig i efterhand, och den som begår brott får ett straff, inte brottsoffret. Jag undrar helt enkelt varför Socialdemokraterna inte har ställt sig bakom de förslag som vi har lagt fram, som verkligen skulle komma åt fusket.

Anf. 28 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Det blir konstigt att stå här, för jag tänker att ledamoten hade kunnat prata med oss innan. Men jag ska ändå bemöta det exempel som ledamoten tog upp - att se till att det inte är de som utnyttjas som straffas.

I vår kommittémotion skriver vi just att vi vill "öka trycket på oseriösa arbetsgivare och införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivare som missköter sig ska ha rätt till skadestånd."

Vi vill ju öka sanktionerna för dem som missköter sig. Det är vår andemening. Vi kan inte ha det på det här viset. Människor ska inte utnyttjas och utsättas i arbetslivet.

Anf. 29 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Det är väldigt glädjande. Det låter lite på Zara Leghissa som att om vi pratar ihop oss kanske vi nästa gång ser Socialdemokraterna backa upp våra förslag. Det vore otroligt glädjande. Det har jag inte blivit bortskämd med, får jag ändå säga, i de migrationspolitiska debatterna, så det är ett otroligt positivt besked.

På fullaste allvar vill jag säga att det är detta vi måste göra. För de förslag om höjda lönegolv som läggs fram nu av regeringen sågas ju av i princip alla instanser. Jag stod på en scen med en moderat, LO:s ordförande och en representant för Svenskt Näringsliv, och vi var tre mot en som sa: Lönegolven löser inte problemen. De som fuskar kommer att fortsätta fuska. De kan skriva en ny siffra på papperet, som 34 100. Det är ju vad som händer i verkligheten som är det intressanta.

De seriösa arbetsgivarna kommer att drabbas hårt av de här förslagen och bli av med sin arbetskraft. Människor som aldrig gjort annat än att jobba, betala skatt och bidra till den svenska välfärden kommer att drabbas genom att ryckas upp från Sverige, få rycka upp barnen från skolgången och utvisas ur landet. Fuskarna däremot kan fortsätta att fuska obehindrat med de här lönegolven.

Jag tycker att det är centralt att vi lägger vår kraft på att sätta dit dem som är oseriösa och att vi inte i förlängningen lägger krokben för den fantastiska industrirevolution som nu sker i norra Sverige och som är beroende av arbetskraft i alla kategorier och alla lönenivåer.

Anf. 30 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Jag håller med ledamoten Hirvonen om att det inte bara handlar om en sak, men vi i vårt parti tänker att det är många saker som behöver göras och många delar som är viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Något som man också behöver fundera på är att politiken inte ska sätta löner. Man behöver även tänka på att det behövs incitament för att få bukt med den värdediskriminering som finns inom olika branscher i dag.

Som vi vet finansieras den offentliga sektorn av bland annat skattepengar, och då behöver man stärka stödet till kommunerna och regionerna. Man behöver också tänka på kontrollen. För att motverka fusk och ren arbetslivskriminalitet på arbetsplatser har olika myndigheter fått ett uppdrag, och de jobbar nu med olika insatser för att se vad som är en kriminell handling och så vidare. Det är också en jätteviktig del som behöver fortsätta.

I fjol fick tragiskt nog 65 personer sätta livet till på jobbet. Några av de människor som så tragiskt gick bort var arbetskraftsinvandrare. Antalet dödsfall har ökat, men vi ska komma ihåg att varje år dör ungefär 3 000 människor på grund av jobbet, därför att det är slitsamt. Då behöver man också ge incitament för att skapa tryggare arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö.

Det är många pusselbitar som bildar en helhet där vi tillsammans behöver göra bra politik med människan i fokus.

(Applåder)

Anf. 31 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Tack, Zara Leghissa, för anförandet!

Som vanligt i migrationspolitiken är oppositionen fullständigt splittrad. Tre av tre samarbetspartier har i denna debatt kritiserat Socialdemokraterna för att de vill ha ett höjt försörjnings- och lönekrav.

Socialdemokraterna vill gå längre, säger ledamoten, och införa en arbetsmarknadsprövning och även ge bland andra facket vetorätt när det gäller vem som ska få komma hit som arbetskraftsinvandrare. Sanningen, Zara Leghissa, är att ni hade åtta år på er att genomföra förändringarna.

Den proposition som Socialdemokraterna lade fram om ett höjt försörjningskrav kom så sent att det var under en moderatledd regering som den röstades igenom här i riksdagen. Det var med all säkerhet därför att Socialdemokraterna var beroende av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet, som sa nej.

Jag tycker att det är viktig konsumentupplysning för väljarna att veta vad som händer om Socialdemokraterna skulle vinna nästa val. Kan ni lova att ett skärpt regelverk för arbetskraftsinvandring ligger fast efter nästa val om Socialdemokraterna skulle ta över makten med stöd av bland andra Centerpartiet och Miljöpartiet?

Anf. 32 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag förstår att det finns en nyfikenhet på vilken politik som ska föras framöver. Vi är en förening och ett parti där vi alltid behöver sätta upp fingret i luften och fundera på vad som händer i vårt samhälle och vår omvärld, och därefter, utifrån detta, behöver vi bedriva en politik. Det tycker jag är sunt. Det tycker jag är att vara i verkligheten. Vi behöver ha denna omvärldsskanning omkring oss och därefter utforma politik utifrån svenska folkets behov och så vidare. För oss är detta viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi står fast vid den politik och de förslag som vi har lagt fram. Vi kommer också att debattera utredningen. Vi tycker att det finns bra saker i den men även mindre bra saker som vi är emot. Det är precis som det ska vara.

Det är ett friskhetstecken att vi får tycka olika i våra olika partier. Vi står för olika saker. Detta är ett sundhetstecken och en del i demokratin.

Anf. 33 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för svaret!

Ledamoten säger att hon kan förstå att det finns de som undrar vilken politik som ska bedrivas av Socialdemokraterna. Det är liksom poängen med politiska partier att man vet vad man får om man röstar på ett visst parti.

Om jag tolkar Socialdemokraterna rätt vill de förbehålla sig rätten att sätta upp fingret i luften och se vartåt vinden blåser. Detta kan man ju stå för, men jag undrar ändå: Finns det någon röd linje för Socialdemokraterna? Kan de till exempel tänka sig att gå tillbaka till det tidigare regelverket, med ett krav på 13 000 för att personer ska få komma hit och arbeta? Är detta något som de kan tänka sig att kompromissa sig fram till med sina samarbetspartier?

Jag kan dock till viss del förstå svaret från ledamoten, att det handlar om att ett antal partier ska prata ihop sig sinsemellan. Historiken på det migrationspolitiska området är dock väldigt tydlig: När Socialdemokraterna ska samla majoritet tillsammans med sina samarbetspartier är tre fler än en, och då kommer Socialdemokraterna att böja sig. Där blir det väldigt tydligt att Socialdemokraterna bara är för en stram migrationspolitik när de är i opposition.

Anf. 34 Zara Leghissa (S)

Herr ålderspresident! Vi socialdemokrater står för frihet, jämlikhet, solidaritet, rättvisa och alla människors lika värde. Detta är grunden i vad Socialdemokraterna står för.

Det vore konstigt om vi inte skulle säga att vi behöver känna av omgivningen och vad som händer i vår omvärld. Politiken behöver ju förändras och förbättras utifrån det. Detta är inget konstigt, men man behöver utgå från hur verkligheten ser ut och kunna sia framåt. Man kan inte stänga in sig i en bubbla, bara köra på och vara tondöv inför verkligheten och omvärlden och hur den ser ut.

Man måste lyssna på kommunernas och regionernas behov när det gäller statliga stöd. Man måste lyssna på människor som är sjukskrivna eller arbetslösa: Bidragstak gör inte människor friskare, utan det gör människor fattigare när de får sänkta ersättningar.

Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som sätter människan i fokus och som gör att behovet av arbetskraftsinvandring minskar så att vi kan få alla som är arbetslösa i Sverige i arbete. Detta är jätteviktigt, och det bär Sverige framåt.

Den svenska modellen, där fackföreningar och arbetsgivare kommer överens, har burit Sverige framåt och gör att vi är där vi är i dag, då vi har den gröna omställningen och man kommer överens om tagen. Jobben, jobben, jobben!

(Applåder)

Anf. 35 Nima Gholam Ali Pour (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna arbetar tillsammans med regeringen för att reformera regelverket för arbetskraftsinvandring.

Försörjningskravet, som tidigare låg på en så låg summa som 13 000 kronor, har höjts till 27 360 kronor, vilket är 80 procent av medianlönen. Ett betänkande föreslår nu att försörjningskravet ska omvandlas till ett lönekrav på 100 procent av medianlönen, som år 2022 motsvarade 34 200 kronor.

Detta är ett regelverk som omfattar medborgare från ett tredjeland utanför Europeiska unionen. Det är viktigt att komma ihåg detta i debatten. Det restriktiva regelverket gäller inte arbetskraftsinvandring från Europeiska unionen, utan där råder fri rörlighet för arbetskraft.

Ungefär hälften av de arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige 2022 hade en lön som understeg medianlönen. Däremot är det viktigt att komma ihåg att inte ens 1 procent av arbetskraften i Sverige utgörs av arbetskraftsinvandrare från tredjeland. Det innebär att det regelverk som nu stramas åt inte berör ens 1 procent av arbetskraften i Sverige.

De som förutspår någon form av dystopiskt scenario ifall vi stramar åt regelverket omkring arbetskraftsinvandring kommer att ha fel. Detta handlar om att gå tillbaka till ett regelverk där svenska ungdomar och andra personer som söker sitt första jobb eller vill komma tillbaka in på arbetsmarknaden inte ska behöva konkurrera med hela världen. Det räcker att de konkurrerar med arbetskraften inom Europeiska unionen. Varför ska svenska ungdomar behöva konkurrera med personer från Indien eller Bangladesh om låglönejobben? Vi måste ha ett regelverk som prioriterar det svenska folkets välstånd.

I dag har vi ungefär 350 000 arbetsföra människor som går på bidrag och andra sociala ersättningar i stället för att arbeta. Det innebär förluster av skatteintäkter som kunde ha stärkt välfärden. Dessa människor måste tillbaka in på arbetsmarknaden, och de ska inte behöva konkurrera med hela världens arbetskraft när de söker sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

De som kritiserar ett stramare regelverk kring arbetskraftsinvandring bortser från vissa förutsättningar som kräver ett stramare regelverk. Det är självklart att någon som lever i Libanon, ett land som är på väg att kollapsa, är villig att arbeta i Sverige för en lägre lön än den lön som en svensk medborgare skulle acceptera. Det är självklart att någon som lever i Uganda ser arbetskraftsinvandringen till Sverige som sin chans att komma till ett land med fler möjligheter. Därmed är denna arbetskraftsinvandrare beredd att acceptera en lägre lön än vad en svensk medborgare skulle acceptera.

Detta handlar delvis om företagens kompetensbehov. Men vi måste också se alla de människor i Sverige som är tvungna att konkurrera med arbetskraftsinvandrare som kommer från länder där man till varje pris vill ta sig till Europa. Till varje pris betyder i detta fall en lägre lön som svenska arbetare inte är villiga att acceptera.

Arbetskraftsinvandringen ska stärka Sverige och inte leda till att vi får stora grupper i detta land som går på bidrag och sociala ersättningar i stället för att arbeta. Arbetskraftsinvandring ska inte leda till lönedumpning. Vi kan inte ha en arbetskraftsinvandring som försämrar integrationen genom att nyanlända invandrare ska behöva konkurrera med framtida invandrare om låglönejobben. Detta är precis vad som hände med det generösa regelverk som gällde under det så kallade arbetarpartiet Socialdemokraternas regeringsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Ingen förnekar att kompetensbristen är ett problem. Denna kompetensbrist finns förresten i hela Europa. Därför kommer en del av det föreslagna regelverket omkring arbetskraftsinvandring att vara undantag från lönekravet. Om det finns yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige, eller yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i en viss del av Sverige, kommer lönekravet inte att gälla dessa yrken.

När det gäller bristyrken kommer i stället lägre försörjningskrav eller lönekrav att gälla. Underlaget till vilka yrken som är bristyrken kommer att tas fram av Migrationsverket med stöd av Arbetsförmedlingen. Självklart ska arbetsmarknadens parter få möjlighet att yttra sig i denna process.

Det kommer också att finnas yrken där arbetskraftsinvandring inte kommer att vara möjlig. Det handlar om yrken där missbruket med regelsystemet för arbetskraftsinvandring är så omfattande att yrkena bör uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det är uppenbart att det kommer att finnas yrken där det vid vissa tillfällen kommer att uppstå ett behov av att förbjuda arbetskraftsinvandring, när branschen helt och hållet har tappat kontrollen över missbruket och fusket.

Vissa lobbyorganisationer och partier menar att arbetsgivare ska kunna rekrytera precis vem de vill på hela jordklotet utan att det ställs några riktiga krav. Så kan man tänka. Men det är även statens uppgift att skydda människor från att utsättas för olika former av övergrepp. När en generös arbetskraftsinvandring resulterat i att funktionsvarierade används som varor måste vi få ett regelverk på plats som ger tillbaka en viss kontroll till myndigheter.

Till de företag som är kritiska till detta vill jag säga några ord. Bortsett från det missbruk som förekommit blir de flesta svenskar chockade över att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring har varit så lågt som 13 000 kronor. Svenskar i allmänhet blir överraskade över att personer från Asien har kommit hit för att ta låglönejobben när så många i Sverige går på bidrag. Med andra ord finns det inte något större stöd för den extremt generösa arbetskraftsinvandringspolitiken som tog hit billig arbetskraft som svenskar skulle konkurrera med.

Det finns småpartier med en extremt liberal agenda som vill ha tillbaka det gamla regelverket. Men det är uppenbart att detta regelverk skadade både Sverige och de arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige för att arbeta.

Det nya regelverk som inom kort kommer att komma på plats kommer att fungera för näringslivet men också stärka Sverige. Det är ett regelverk som har det svenska folkets stöd. Det kommer därmed att vara regler som håller och som näringslivet kan utgå från under lång tid framåt. Medan detta regelverk kommer på plats genomförs flera andra reformer för att skapa de starkaste incitamenten någonsin för att de som i dag tar emot bidrag och sociala ersättningar ska söka arbete och vara beredda att flytta dit där arbetena finns.

Socialtjänstlagen och annan relevant lagstiftning ska skärpas så att samtliga kommuner i Sverige ställer likvärdiga och tydliga aktivitetskrav på dem som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Vi kommer att få en ordning där icke-medborgare kommer att behöva kvalificera sig till socialförsäkringsförmåner och ekonomiskt bistånd. Det innebär att de migranter som kommer till Sverige ska få arbeta från dag ett. En utlänning som inte arbetar kommer inte att känna sig välkommen i Sverige. Ett bidragstak kommer att tas fram så att det lönar sig att arbeta i stället för att ta emot bidrag. Bidragssverige kommer att stängas ned, och bidragstagarna kommer att tvingas ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Allt detta kommer att komplettera en stram politik för arbetskraftsinvandringen.

Vissa företag som helt och hållet förlitat sig på billig arbetskraft från tredjeland kommer att behöva ställa om. Det är ingen sund affärsidé. Företag kan inte förlita sig på ett regelverk som möjliggör orimlig arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Dessa företag måste ställa om och betala rimliga löner för att attrahera inhemsk arbetskraft.

Men återigen: Arbetskraftsinvandringen från tredjeland utgör mindre än 1 procent av den totala arbetskraften i Sverige. För de flesta företag kommer reformerna om arbetskraftsinvandringen att vara smärtfri.

Herr ålderspresident! Den svenska modellen är inte hotad av dessa reformer. Det har alltid funnits krav för att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Nu höjer vi dessa krav för arbetskraftsinvandrare som vill komma till Sverige från länder utanför EU. Vill man komma till Sverige från länder utanför EU och arbeta får man inte ta de jobb som är till för svenskar som redan har en utsatt ställning på arbetsmarknaden, det vill säga låglönejobben. Högre krav leder också till att Sverige kommer att attrahera kvalificerade arbetskraftsinvandrare som inte kommer att utnyttjas av kriminella aktörer och andra lurendrejare.

De partier som motsätter sig detta är de partier som alltid har försökt avreglera invandringen. Det är partier som har stått bakom flyktingamnestier. Det är ett parti vars förra partiledare ville att Sverige skulle ta emot 30 miljoner invandrare. Det är partier som vill ha mer invandring hela tiden utan att beakta Sveriges intressen.

Sverigedemokraterna och regeringen för tillbaka sans och förnuft till arbetskraftsinvandringen. Det blir en arbetskraftsinvandring som gynnar det svenska folket och inte kriminella aktörer. Det blir en arbetskraftsinvandring för de seriösa företagen som förlitar sig på värdeskapande och inte för de oseriösa företagen som förlitar sig på billig arbetskraft från utlandet.

Vi gör det som är bäst för Sverige. De som är arbetslösa ska få större incitament och möjligheter att skaffa jobb medan arbetskraftsinvandringen kommer att vara större inom de yrkesgrupper där det råder kompetensbrist i Sverige. Nu ställer vi rimliga krav för en rimlig arbetskraftsinvandring - för Sveriges bästa.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 36 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna fick igenom väldigt mycket i Tidöavtalet, men priset har visat sig vara att man återkommande blåser vanliga löntagare på arbetsmarknaden.

Man sa att man inte skulle göra försämringar i a-kassan, och sedan svängde man helt och hållet och tänker sig lägre ersättningar till dem som varit arbetslösa länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Sverigedemokraterna vill pressa ut arbetslösa på arbetsmarknaden genom att hota med lägre ersättningar utan några som helst verktyg för att få fler i jobb. Tvärtom skär man ned på förmedlingsverksamhet och arbetsmarknadsutbildningar och har ingen som helst aktiv arbetsmarknadspolitik.

I fråga om arbetskraftsinvandringen sa man att vi ska ha arbetsmarknadsprövning för att svenska arbetare inte ska konkurreras ut. Sedan svängde man helt och hållet, blåste LO-medlemmarna och anpassade sig till högerpartierna och näringslivet.

Man lade sig helt och hållet för Moderaterna och den övriga högern. Det var visst viktigare att komma in i värmen hos näringslivet än att stå upp för löntagarna på arbetsmarknaden. Nu lägger Sverigedemokraterna hela makten i arbetsgivarnas knä, och man har gång på gång blåst löntagarna på svensk arbetsmarknad.

Finns det något mer man ljuger om och som ledamoten kan berätta här och nu, så att Sveriges löntagare slipper bli blåsta igen?

Anf. 37 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Jag tackar Tony Haddou för frågan - om det nu var en fråga.

När det gäller arbetsgivarna finns det vissa partier här som säger att arbetsgivarna är upprörda därför att vi har gått emot arbetsgivarnas intressen och så vidare, och sedan finns det ett annat parti - nämligen ledamotens - som säger att vi sitter i knäet på arbetsgivarna. Jag blir lite förvirrad. Vilket är det? Vad har vi gjort? Är vi på arbetsgivarnas sida eller är vi emot dem? Jag förstår inte riktigt. Jag ska titta på detta och se vad arbetsgivarna tycker.

Jag har dock inte fördjupat mig i vad arbetsgivarna tycker, för de är ett av många intressen. Vi står på svenska folkets sida här. Det behövs en ordning för arbetskraftsinvandringen så att vanliga svenskar får möjlighet att få sitt första jobb och så att nyanlända invandrare kan komma in på arbetsmarknaden.

När det gäller att vi ska ha blåst vanliga löntagare är det inte seriöst att kasta ur sig sådana floskler i en sådan här debatt, herr ålderspresident. Man måste förklara vad man menar.

När det gäller a-kassan är detta kanske inte rätt forum att ta den debatten i, men jag förstår inte riktigt vad kritiken är mot det förslaget. Detta är dock som sagt inte rätt forum att ta den debatten i.

Arbetslösa hör hemma på arbetsmarknaden. Vi måste ha fler reformer för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden. Självklart kommer vi att stödja dessa reformer, speciellt reformen om kvalificering till välfärden. Migranter som kommer till det här landet ska inte in i bidrag, utan de ska försöka få ett jobb - helst från dag ett. Det är sådant vi stöder.

Jag såg inte riktigt kritiken mot vår politik i ledamoten Haddous inlägg.

Anf. 38 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Då kanske ledamoten skulle lämna riksdagen och ge sig ut på arbetsplatser för att träffa löntagare. Då kanske han skulle veta vad som händer. Jag blir bestört när jag hör att det parti som är det största i regeringsunderlaget sitter och säger sig inte ens veta vad som händer. Det är helt obegripligt. Man sitter på makten, men man vet inte vad arbetsgivarna säger. Det är det ledamoten säger här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Inte heller gällande a-kassan vet ledamoten vad som har hänt. Han säger att den debatten inte ska föras här, men det är ju precis här den ska föras. Sverigedemokraterna tänker ge lägre ersättningar till dem som varit arbetslösa länge. Det är Sverigedemokraternas politik, och det är den största blåsningen i svensk politik just nu. Det är helt obegripligt att Sverigedemokraterna låtsas som att ingenting händer.

När det gäller arbetsgivarna kan vi titta på kommuner och regioner. Undersköterskor är ett bristyrke, och det är otroligt svårt att rekrytera nya. Undersköterskorna blir av med jobb och arbetstillstånd på grund av er, Nima Gholam Ali Pour, och det är många kommuner och regioner som inte ens har möjlighet att rekrytera nya. En stor anledning till det är att Sverigedemokraterna går fram med en nedskärningsvåg över hela Sverige.

Detta är problemet: Man förstör Sverige, förstör för löntagarna och står här och låtsas som att det regnar. Jag vet inte vad som händer, säger ledamoten. När det gäller arbetskraftsinvandring gör ni i regeringsställning alltså ingenting åt exploateringen på arbetsmarknaden, ingenting åt lönedumpningen, ingenting åt den osunda konkurrensen, ingenting åt arbetslivskriminaliteten och ingenting åt fusket. Det kommer inte ett enda förslag om att sätta dit oseriösa arbetsgivare.

Löntagare kommer att fortsätta utnyttjas, och det man har gjort väldigt tydligt är att man aldrig kommer att erbjuda trygghet eller bättre villkor och löner för löntagare. Hade man på allvar velat rätta till problemen på arbetsmarknaden, alltifrån lönedumpning till exploatering av arbetare, hade man ju krävt att det ska göras. Det var dock viktigare att komma in i värmen hos näringslivet, så man kastade Sveriges löntagare under bussen och blåste alla LO-medlemmar. Sedan står man här i Sveriges riksdag och låtsas att man inte vet vad som har hänt.

(Applåder)

Anf. 39 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! När det gäller att lyssna på arbetsgivarna: Sverigedemokraterna sitter inte i knäet på arbetsgivarna, och vi är inte heller emot dem.

Den här veckan hade jag ett möte med en branschorganisation. Man sitter då och lyssnar, men det är inte så att man lyssnar hundra procent på vad de har sagt - som vissa av ledamöterna i denna kammare gör. Man lyssnar i stället in och ser var problemen finns, det vill säga hur betänkandet och förslaget till lagstiftning kan krocka och skapa problem för vissa människor. Det lyssnar man in, och så försöker man lösa problemet.

När det gäller bristyrken: Nämn gärna siffrorna! Mindre än 1 procent av Sveriges totala arbetskraft utgörs av arbetskraftsinvandrare från tredjeland, som är de som berörs av dessa förslag. Oppositionen har talat om detta som om olika branscher kommer att falla ihop. Det kommer inte att hända. Vad dessa förslag kommer att leda till är i stället att vi får en högkvalificerad arbetskraftsinvandring, men också att de som i dag saknar arbete kommer ut på arbetsmarknaden och har en rimlig chans att få ett jobb. Det är vad som kommer att hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

När det gäller missbruket och fusket utgår jag ifrån att ledamoten vet att lagstiftning är normerande. Har man ett högre lönekrav kommer det att vara färre arbetskraftsinvandrare som arbetar inom låglönejobben, där det mesta av fusket har funnits. Då får vi mindre fusk. Det är ett bra sätt att gå framåt.

Anf. 40 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Det är säkert en och annan företagare som lyssnar på den här debatten, och de känner en reell oro över de förändringar som väntar. Det är direkt oseriöst att börja prata om asylinvandring, för nu är det arbetskraftsinvandring vi pratar om.

Det låter på ledamoten som att det är konkurrens om dessa jobb - som att det handlar om svenska ungdomar eller arbetskraftsinvandrare. Sanningen är att det handlar om arbetskraftsinvandrare eller ingen alls. Över 90 procent av arbetskraftsinvandringen gäller nämligen bristyrken.

Ledamoten sa i sitt anförande att detta kommer att fungera för näringslivet. Det är anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna verkar veta bättre än näringslivet och företagen själva.

Det var inte länge sedan jag och ledamoten delade scen på ett seminarium där vi fick lyssna inte bara på vad branschorganisationer som Svenskt Näringsliv tycker utan även fick lyssna på företagare. Företrädare för en stor hotellkedja i Sverige pratade om vilka problem detta kommer att skapa. Inte kan det väl vara så att Sverigedemokraterna tycker att stora aktörer såsom Volvo och Scandic är små och oseriösa företag?

Jag har en enkel fråga till ledamoten: Är det politiken eller företagen som skapar jobb i Sverige?

Anf. 41 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Det är företagare som skapar jobb i Sverige; det råder inget tvivel om den saken.

Jag vill bemöta några andra saker som ledamoten tog upp. Jag börjar med det som rörde konkurrensen om jobben.

Om man tar hit arbetskraftsinvandrare för att jobba i närmaste gatukök är det svårt för en ung person eller en invandrare utan utbildning, men med uppehållstillstånd i Sverige, att komma in på arbetsmarknaden. Det är kanske just på det gatuköket som personen har en chans att få ett jobb, men i stället tar man hit någon från Indien för att jobba där. Det är absolut inte rimligt.

Jag vill gärna veta var Centerpartiet står i denna fråga. Är det rimligt att man tar hit arbetskraftsinvandrare från tredjeland för att jobba på olika restauranger och i gatukök, där man lätt kan anställa unga människor och människor utan utbildning och erfarenhet och låta dem få sitt första jobb?

Detta kommer absolut att fungera för näringslivet. Det är, återigen, mindre än 1 procent av den totala arbetskraften i Sverige som kommer från arbetskraftsinvandring från tredjeland. När det gäller resten av arbetskraften borde tittarna, väljarna och ledamoten Cato komma ihåg att det handlar om antingen arbetskraft från Europeiska unionen eller inhemsk arbetskraft. Sverige och näringslivet kommer att klara sig även med denna lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det finns oro hos vissa företagare, men jag anser att detta beror på vissa kampanjer och på vissa budskap som bland andra ledamoten Cato har spridit.

Anf. 42 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det kan knappast vara Centerpartiets fel att företagen känner oro över regeringens faktiska politik. Jag blir stolt om det är så att Centerpartiet kan påverka hela Svenskt Näringsliv, hela Almega och alla gröna arbetsgivare. Vilket inflytande Centerpartiet har i Sverige - oj oj oj!

Ärligt talat: De är ju oroliga över den faktiska politik som Sverigedemokraterna och Moderaterna driver.

Apropå detta med att det är en svensk-europeisk arbetsmarknad är det ett faktum att de bristyrken vi har i Sverige ofta är samma som är bristyrken i hela EU. När det till exempel gäller plåtslagare är det 14 EU-länder som har större brist än Sverige. Då kan man behöva titta utanför EU och runt om i hela världen.

Man kan säga att det nu blir någon form av politisk arbetsmarknadsprövning. Först ska Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ta fram förslag, och sedan ska Statsrådsberedningen och SD:s samordningskansli förhandla och godkänna det hela. Jag undrar om Sverigedemokraterna i dessa förhandlingar kommer att acceptera att exempelvis byggarbetare, CNC-operatörer, processoperatörer, gruvarbetare, agronomer, kökschefer och souschefer får komma till Sverige. Det är ju intressant för väljarna att få veta vilka Sverigedemokraternas krav kommer att vara när detta ska arbetsmarknadsprövas politiskt på SD:s samordningskansli.

Anf. 43 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Om Centerpartiet sprider felaktiga uppgifter och om det finns lobbyorganisationer som sprider dessa uppgifter oroar man företagen i onödan. Som jag sa är det viktiga att titta på hur stor andel av den totala arbetskraften som är inhemsk eller kommer från Europeiska unionen och hur stor andel som kommer från tredjeländer. Då förstår man att denna lagstiftning inte kommer att få avgörande inflytande över de flesta företagares verksamhet.

Det finns inget att oroa sig för. Vi har ett lönekrav. Om det uppstår kompetensbrist kommer relevanta myndigheter att titta på var det råder kompetensbrist, och därefter kommer regeringen att besluta om undantag.

Herr ålderspresident! Dessa myndigheter är inte politiska. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket är oberoende myndigheter. Det underlag de tar fram är inte politiskt orienterat, som ledamoten Cato vill antyda. Det blir alltså inte någon politisk arbetsmarknadsprövning. Man tar fram underlaget, och på basis av det kommer regeringen att fatta beslut. Det är inte så att Sverigedemokraterna och Moderaterna kommer att sitta i ett rum och ta fram egna förslag, utan det kommer att komma förslag från Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, som har olika kompetenser på detta område. Därefter kommer regeringen att fatta beslut. Det är precis så som Sveriges statsförvaltning brukar fungera.

Anf. 44 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Min första fråga till Nima Gholam Ali Pour är: Vad är poängen med att utvisa människor som har arbetat i Sverige i flera år, som betalar skatt och bidrar till välfärden och vilkas barn har etablerat sig i svenska skolor när deras arbetsgivare behöver dessa personer i dag?

Herr ålderspresident! Det förekommer mycket snack i debatten om gatukök och annat. Teknikföretagen har i sin rapport listat hur stor del av arbetaryrkena inom deras branscher som kommer att beröras av det nya lönegolvet. Vi pratar om att 85 procent av maskinoperatörerna inom metall, CNC med mera kommer att ligga under detta lönegolv. När det gäller personalen inom till exempel lager, terminal, montörsyrken och arbete med metall och plastprodukter handlar det om över 90 procent. En majoritet av arbetaryrkena inom dessa branscher kommer att drabbas.

Vi är just nu mitt uppe i en grön industrirevolution i Sverige. Företagen bidrar till att ställa om för att världen ska klara klimatmålen. Om vi stryper deras möjlighet att anlita arbetskraft även från andra länder bromsar vi den fantastiska utveckling som sker i vårt land i dag. Det vore förödande. Låt oss lägga kraften på att bekämpa dem som fuskar i stället för att lägga en våt filt över norra Sveriges utveckling och gröna omställning.

Anf. 45 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Jag uppfattade att frågan var vad som är poängen med att utvisa människor som arbetar i Sverige. Att arbeta i Sverige leder inte automatiskt till att man får uppehållstillstånd. Vi har redan tidigare haft ett försörjningskrav, och framöver kommer vi att få ett lönekrav.

Jag vill också använda detta tillfälle till att säga att vistelse i Sverige inte är någon popularitetstävling. Att man arbetar hårt i en liten bygd och kanske är den enda frisören på en liten ort betyder inte att man får stanna. Vi har en utlänningslag som ska reglera vilka som får vistas här och vilka som inte får göra det. De som inte får vistas i Sverige ska utvisas, även om de har barn som går i skolan och så vidare.

Vi har en riksdag som beslutar om utlänningslagen. Det är inte så att vi känslomässigt ska fatta beslut om dessa frågor, utan vi ska följa en viss lagstiftning. Där framgår det vilka som kan vistas i Sverige och vilka som inte kan vistas i Sverige. Därför utvisas vissa människor. Det är svaret på den frågan.

När det gäller yrken som drabbas behöver dessa yrken och företag ställa om. Man behöver rekrytera inhemsk arbetskraft. Där ska regeringen hjälpa till med olika reformer för att få dem som i dag är bidragstagare ut på arbetsmarknaden så att det blir lättare att rekrytera dem. Men det handlar också om arbetskraft från Europeiska unionen.

Man får helt enkelt ställa om. Vi har varit ute och sagt till tidningar att man får ställa om. Det är en annan form av omställning där man hjälper de människor som i dag går på bidrag och lider.

Anf. 46 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Jag frågade inte Nima Gholam Ali Pour varför vi ska ha ett regelverk för migrationspolitiken. Vi är såklart överens om att vi ska ha ett regelverk för migrationspolitiken.

Det jag frågar om är varför man ska ändra regelverket så att människor som arbetar i Sverige i dag, betalar skatt, bidrar till vår välfärd och behövs ute hos företagen och i välfärden nu ska kastas ur landet. Sverigedemokraterna och regeringen ändrar regelverket på ett sätt som leder till att människor som aldrig gjort annat än att jobba och betala skatt ska skickas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det handlar inte om känslor. Jag frågar: Vilka är de konkreta argumenten som Nima Gholam Ali Pour tycker motiverar att vi ska massutvisa arbetare som har haft uppehållstillstånd enligt det regelverk som vi har i dag och bidrar till svensk välfärd?

Jag och de företrädare för företag som jag möter kan inte förstå varför man vill sänka deras företags möjligheter att bidra till vårt land. De kan inte förstå varför man vill stoppa den framväxande gröna industrin i norra Sverige från att rekrytera den arbetskraft som den behöver. Den behövs både i fabrikerna och till förskolor, äldreomsorg, restauranger, service och allt det som krävs runt omkring för att samhällena ska fungera runt fabrikerna.

Det var min fråga.

Anf. 47 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Tack för frågan!

Om vi har ett regelverk innebär det att vissa utvisas. Alla kommer inte att vara överens om att det är sjyst att man utvisar en viss person. Man måste utvisa vissa personer enligt regelverket. Som jag sa tidigare har vi haft ett försörjningskrav. De som inte levde upp till det utvisades också. Det är inget konstigt med det. Nu kommer vi att få ett högre lönekrav. I dag har vi ett högre försörjningskrav än vad man hade under Socialdemokraterna.

Ledamoten Hirvonen frågade om argument. Det finns många argument. Men om jag ska ta det främsta argumentet är det att det är orimligt att människor kommer hit från andra kontinenter för att ta låglönejobben. Har man en restaurang i en viss stadsdel är det märkligt att man tar hit en människa från Burma eller något annat land för att han ska jobba på den här restaurangen i Sverige. Man kan genom en ganska enkel rekryteringskampanj få någon från den egna staden eller kanske från den egna stadsdelen att börja arbeta och kanske få sitt första jobb på restaurangen.

Det är nog det främsta argumentet. Arbetskraftsinvandring för att ta låglönejobb framstår som orimlig för rätt många svenskar. Vårt parti och våra samarbetspartier tar till oss detta och förstår att vi i den här kammaren måste förverkliga svenska folkets vilja. Det är rätt många svenskar som anser det helt orimligt att ta hit människor från andra kontinenter för att ta de enklaste jobben i Sverige.

(forts. § 7)

Anf. 100 Tony Haddou (V)

Herr talman! För hundra år sedan var svenskar hårt arbetande migranter i USA. De lämnade Sverige och fattigdomen och byggde det nya landet. Svenskarna byggde hus, vägar och järnvägar. De planterade och skördade. Hur hårt än svenskarna slet blev de bara än mer utnyttjade och många gånger väldigt illa behandlade. Men svenskarna protesterade mot orättvisorna, organiserade sig fackligt i den mån de kunde och utmanade arbetsgivarna. De krävde rättvisa och värdighet.

Arbetskraftsinvandring

I Sverige i dag, herr talman, har vi tusentals arbetare från andra länder. De är med och håller vår välfärd uppe, och de arbetar med service och handel. De arbetar inom industrin, de bygger och de sliter. De betalar skatt, och de fyller luckor på svensk arbetsmarknad. De bidrar med nya kunskaper och utvecklar svensk ekonomi. Man kan klart säga att arbetskraftsinvandringen har varit och är positiv för Sverige och att den har bidragit till vårt lands utveckling.

Men för att arbetskraftsinvandringen ska bidra positivt för arbetstagaren, arbetsgivaren och hela samhället måste det finnas garantier för att utländska arbetstagare inte utnyttjas och inte heller används för att dumpa löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden.

Om det råder arbetskraftsbrist inom branscher och yrken måste det kunna hanteras på ett seriöst sätt. Det system vi har i dag har onekligen underlättat arbetsgivarnas rekrytering och arbetskraftsförsörjningen. Men det har kommit med ett högt pris, och det har inneburit ett grovt utnyttjande av arbetare, som har följt i systemets spår.

Det är ett snedvridet system som är riggat till arbetsgivarnas fördel och som sätter arbetstagaren i underläge gentemot arbetsgivaren. Det förstärker den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden och försämrar villkoren för landets löntagare och för dem som utnyttjas.

Vi har länge känt till detta cyniska utnyttjande av arbetskraftsinvandrare på svensk arbetsmarknad. Det värsta av allt är att när myndigheter väl kommer på vad som sker blir det ofta så att enskilda arbetstagare sätts i Migrationsverkets förvar medan arbetsgivaren kan fortsätta med utnyttjandet av utländsk arbetskraft.

Man vågar inte säga ifrån om man tvingas jobba långa dagar och nätter utan vila. Man vågar inte anmäla usla arbetsmiljöer på byggen som innebär risk för liv och hälsa. Man tystas, hotas och straffas om man berättar om slavliknande arbetsförhållanden eller utnyttjas sexuellt.

Herr talman! Snarare än att ta itu med arbetslivskriminaliteten har regeringen bland annat presenterat ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare. Det har man inte gjort för att lösa de problem vi har på svensk arbetsmarknad utan endast för att göra människor utvisbara.

Den här regeringen har inga som helst ambitioner att straffa oseriösa arbetsgivare, utan endast invandrare. Det har varit ett slags budgivning mellan den högernationalistiska regeringen och Socialdemokraterna som nu har landat i att man måste tjäna över 34 000 för att få sitt arbetstillstånd. Det är ingenting annat än ett djupt klassförakt som regeringen och Socialdemokraterna uppvisar, utan något som helst ansvar eller eftertanke när det gäller konsekvenserna.

Det här innebär att tusentals människor som bygger Sverige riskerar att få arbetstillstånd utbytta mot utvisningsbeslut. Det är arbetare som har byggt sina liv här. De har barn som har fötts här eller som har följt med och som inte känner till något annat än Sverige. Barnen har sin skolgång, sin fritid och sina kompisar här som alla andra barn. De kommer att riskera utvisning, familjesplittring och förstörda liv.

För många som arbetar vitt och har gjort rätt för sig finns risker att tryckas ut i svartarbete och utnyttjas. Andra kommer att tvingas betala tillbaka delar av sin lön till arbetsgivaren i efterhand om lönen har höjts på papperet, eller så får de inte ut sina löner över huvud taget. Det här handlar till större delen om arbetare som sedan länge är etablerade på arbetsmarknaden och som har kollektivavtalsenliga löner. De behövs i Sverige.

Det är exakt så här den här regeringen skapar morgondagens papperslösa och fördjupar det den kallar för skuggsamhället. Regeringen har en otroligt stark politik för att trycka ut människor i papperslöshet; det får man ändå ge den.

Herr talman! När man dessutom drar ett lönegolv över alla arbetare utan att ha någon som helst koll på hur svensk arbetsmarknad och dess villkor ser ut är det jämställdheten som trycks tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Mina förväntningar på den här regeringen kanske inte är jättehöga när det kommer till jämställdhet på arbetsmarknaden, men exempelvis är LO-yrken könade. Så ser verkligheten ut på golvet. Kollektivavtalsenligt tjänar byggnadsarbetaren oftast över 30 000 men städerskan under 25 000. Man kan titta på andra branscher som är kvinnodominerade, exempelvis vården och handeln. Där hamnar man långt under den nya lönenivån. När det gäller klassiska mansyrken inom bygg, transport och logistik är lönerna högre.

Vi kan räkna med att kvinnor i högre utsträckning än män får utvisningsbeslut. Vansinnigt nog motiverar regeringen lönegolv med att man måste kunna försörja sig. Det är fint att regeringen åtminstone erkänner att det är så låga löner för klassiska kvinnoyrken i Sverige, som är de absolut viktigaste yrkena vi har, att man inte klarar sig på dem. Men tänker regeringen göra något åt det? Självklart inte.

Många arbetar dessutom inom välfärden, i en sektor som redan i dag är underbemannad och underfinansierad. Prognoser pekar på att tusentals arbetstillfällen kommer att behövas. I Bodens kommun får personal inom äldreomsorgen utvisningsbeslut. I många kommuner, framför allt i norra Sverige, är detta inte något som bara går att reparera. Undersköterskor är ett bristyrke i Sverige. Man ska utbildas. Det är inte många som söker sig till det heller.

Men det stannar inte riktigt vid sveket mot arbetare, kvinnodominerade yrken eller välfärden. När regeringen och politiker i denna kammare lägger sig i lönebildning genom lagstiftning på detta sätt är det ett ingrepp i den svenska modellen, som alla partier här inne har sagt sig vilja värna. Det enda man nu signalerar ut är att det alltid är högre löner för viktiga arbeten och för arbeten där det råder arbetskraftsbrist. Det är en verklighetsbeskrivning som vi i Vänsterpartiet inte ställer upp på. Så ser verkligheten inte ut.

Vi ska låta arbetsmarknadens parter sköta detta genom överenskommelser och genom kollektivavtal. Det ska inte ske genom politikers önskan att utvisa så många som de bara kan.

Detta visar vilket historiskt misstag det var av den förra regeringen att inte återinföra arbetsmarknadsprövningen. Man förlitade sig på ett höjt lönegolv. Och för den här regeringen har det som sagt aldrig handlat om ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Det handlar i grund och botten om att de till varje pris vill minska invandringen till Sverige och göra så många som möjligt utvisbara. Det är den bärande principen i denna regerings politiska projekt.

Herr talman! Vi ska ha trygga och starka löntagare i Sverige. De som bygger Sverige - alltifrån undersköterskan till industriarbetaren - förtjänar respekt. När det gäller arbetskraftsinvandringen finns det två vägar att välja. Antingen har vi ett rättvist system med garantier för att utländska arbetare inte ska utnyttjas och används för att dumpa löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden eller så har vi ett orättvist system, som denna regering avser att fortsätta med. Det orättvisa systemet förstärker den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden och innebär ett grovt utnyttjande av arbetare. Detta löses inte med lönegolv eller deras önskan om att göra fler arbetare utvisbara. Precis som när det gäller regler för asylinvandringen och försörjningskraven riskerar fler att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vänsterpartiet har länge krävt ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. Det finns förslag som den förra regeringen uppfyllt, exempelvis att de villkor som erbjuds ska vara juridiskt bindande och att man ska hålla sig till lön och villkor i nivå med kollektivavtal och branschpraxis. Det är en viktig ordning för att stävja utnyttjande och fusk. Men det räcker inte.

Ska vi ha ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen måste vi återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Frågan om brist och arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter, och arbetstillstånd ska ges till de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Man ska ha rätt till heltid i sin anställning, och det måste göras en vandelsprövning av arbetsgivare som söker arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka en ny anställning. De ska inte utvisas.

Arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare ska straffas. Grunden är att det behövs en jämnare maktbalans mellan parterna på arbetsmarknaden. Så länge vi inte har det kommer utnyttjandet att fortsätta. Det är här fokus bör ligga, så att vi får ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 101 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Vänsterpartiet skriver i sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring att nuvarande system för arbetskraftsinvandring är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit lågbetald arbetskraft. Men när riksdagen i november 2022 röstade om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare var Vänsterpartiet emot det.

Om jag förstår det rätt vill Vänsterpartiet inte att lågbetald arbetskraft ska komma till Sverige, men ni vill inte heller höja kravet så att arbetskraftsinvandrare ska ha högre löner. Vänsterpartiet menar att de inte vill ha lönedumpning, men de accepterar ett lågt försörjningskrav, på 13 000 kronor, som leder till att lågbetalda arbetare kan komma till Sverige och dumpa lönerna.

Kan ledamoten Haddou förklara hur allt detta går ihop? Det är inte systemet som är riggat, utan det verkar som att Vänsterpartiet är riggat. Om ni vill ha högre löner för arbetskraftsinvandrare, så att de inte blir utsatta för kriminella aktörer och andra skojare, undrar jag: Varför motsätter ni er ett krav på att lönen faktiskt ska vara högre?

Anf. 102 Tony Haddou (V)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Hade ledamoten läst Vänsterpartiets motion i frågan skulle han veta att vi vill återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Det är grunden för att få ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. Frågan om brist och arbetskraftsbehov ska alltså prövas av myndigheter. Man ska ta detta seriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

I fråga om lön och riggat och så vidare: Hade ledamoten läst om Vänsterpartiets politik hade han vetat att vi vill att det ska vara kollektivavtalsenliga löner. Politiker här inne ska inte lägga sig i detta. Vi vill att man följer branschpraxis. Vi vill att man följer det arbetsmarknadens parter kommit överens om. Det är inte svårare än så. Det är inte riggat någonstans.

Vi har ett gäng krav, som jag hoppas att Sverigedemokraterna kan läsa om.

Men det finns något som blir lite oförståeligt i detta. Vänsterpartiet har haft denna politik kring arbetskraftsinvandringen under många, många år. Det som chockar mig är att partier som Sverigedemokraterna har sagt en sak till löntagarna och sedan gjort något helt annat efter valet. De slänger den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen och struntar helt och hållet i den. De sa till löntagarna att de inte ville dumpa löner och att de brydde sig om löntagarnas villkor. Men sedan blev det kanske några bjudmiddagar i näringslivet, för de fick komma in i värmen hos Svenskt Näringsliv och Tidöpartierna. Då gällde det att slänga löntagarnas rättigheter helt och hållet och låta utnyttjandet fortsätta i Sverige. Det är nämligen det som har hänt. Sverigedemokraterna blåste LO-medlemmarna före valet, helt och hållet. De gick till val och gjorde något helt annat. De sa detta själva i en presskonferens. Man gör något annat efter valet.

Anf. 103 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Först och främst vill jag säga: Det finns inget stöd i denna kammare för en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. När Sverigedemokraterna lade fram förslaget under de åtta år som Socialdemokraterna hade makten valde Socialdemokraterna att inte stödja det. Inte heller i dag finns det stöd för det. Vi har kompromissat med de tre partier som vi samarbetar med, och då har vi fått igenom ett lönekrav som Socialdemokraterna inte fick igenom under de år som de hade makten.

Jag tycker att det är bättre att få igenom något som faktiskt stoppar lönedumpning och fusk och som stoppar den arbetskraftsinvandring som gäller låglönejobben än att inte få igenom något alls. Det var precis det som hände med Vänsterpartiets och Socialdemokraternas politik: De fick inte igenom något alls.

Ledamot Haddou säger att politiker inte ska ställa lönekrav. Det har alltid funnits någon form av krav om man kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Tidigare var det 13 000 kronor. Det var ett krav att man skulle tjäna 13 000 kronor. Att säga att man ska följa kollektivavtalen är också ett krav, det vill säga att arbetskraftsinvandrare ska tjäna så mycket för att komma till Sverige. Nu höjs kravet. Utsatta människor på arbetsmarknaden i Sverige ska kunna ta låglönejobben och inte konkurrera med människor från tredjeland.

Anf. 104 Tony Haddou (V)

Herr talman! Sverigedemokraterna är tydliga, nämligen att de kallar sina lögner för kompromisser. Det är redigt; det kan man också göra i kammaren.

Jag har varit klar och tydlig genom hela debatten om att lönekrav löser absolut ingenting på arbetsmarknaden. Utnyttjandet kommer att fortsätta på grund av att Sverigedemokraterna gav sin varma hand till Tidögänget. Det gänget vill att utnyttjandet av löntagare fortsätter på arbetsmarknaden. Det är mycket tydligt att Sverigedemokraterna har ställt sig på den sidan. Återkommande lägger sig Sverigedemokraterna för sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag sa tidigare att Sverigedemokraterna fick igenom mycket i Tidöavtalet, men priset har visat sig vara att Sverigedemokraterna blåser vanliga löntagare gång på gång. Ni blåste dem när det kommer till försämringarna i a-kassan. Ni sa att ni skulle göra a-kassan bättre, men sedan sa ni att ni tänkte ge lägre ersättningar till dem som har varit arbetslösa länge. Det är årets blåsning.

Sedan gör ni samma sak med arbetskraftsinvandringen. Ni sa att den ska behovsprövas, men efter valet slängde ni alla LO-medlemmar under bussen. Sedan står ni här och hävdar att ni löser detta med hjälp av ett lönegolv. Det löser inte någonting. Utnyttjandet på arbetsmarknaden kommer att fortsätta. Skillnaden då från nu är att det är Sverigedemokraterna som bär ansvaret för utnyttjandet på arbetsmarknaden.

Anf. 105 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Därför är det viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Men parallellt med detta behov anser vi att reglerna för arbetskraftsinvandring behöver förändras. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke.

Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktigt för en dynamisk svensk ekonomi, men det måste handla om områden där det råder brist på arbetssökande eller där kompetens saknas inom vårt land.

Antalet arbetskraftsinvandrare till Sverige har ökat kraftigt under ett antal år. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, varav många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandrare utgör därmed en del av invandringen till Sverige.

Vi måste skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, men i våra ögon måste detta lönegolv på en hög nivå kombineras med åtgärder som motiverar arbetslösa i vårt land att ta ett jobb. Det behöver också kombineras med relevanta undantag för bristyrken. Vi vill också ta bort möjligheten till spårbyte eftersom systemet utnyttjas felaktigt bland annat genom falska arbetstillstånd som kan lämna människor i väldigt utsatta situationer.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring måste reformeras. Regelverket behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige har en egen hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör kunna komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige måste prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som lett till fusk, utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden, framför allt inom yrken med lägre löner.

Herr talman! Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens.

Ett av de krav som tidigare ställdes för att en utlänning skulle beviljas arbetstillstånd var att inkomsten måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Detta var en för låg nivå för att komma till rätta med problemen.

Tidöavtalet angav en kurs för beslut om arbetskraftsinvandring som innebär skärpningar av reglerna i ett antal steg och åtgärder. En lagändring beslutades med stöd av en stor majoritet i denna riksdag under hösten 2022, vilket öppnade för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring.

Regeringsunderlaget presenterade det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring under 2023. Beslutet var att från och med den 1 november 2023 gäller ett lönegolv på 80 procent av medianlönen - i dag 27 360 kronor - som krav för att få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Detta första steg kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under hantering av regeringen. Utredningen som initierades av regeringen, som fick ett uppdaterat uppdrag, redovisades den 15 februari. Nu inleds ett remissförfarande och hantering av regeringen, vilket kommer att leda fram till en proposition om skärpta villkor som föreslås träda i kraft den 1 juni 2025. Utredningens förslag går i stort ut på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men ger också förslag på en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som kan få undantag från lönekravet för att säkerställa verksamheter som är viktiga för Sverige vad gäller kompetens men också regionala behov.

Herr talman! I dag bedöms cirka 400 000 personer i Sverige vara arbetslösa, och naturligtvis utgör ett lönegolv för arbetskraftsinvandring inte hela resan för att få dem som står utanför arbetsmarknaden i Sverige att få ett jobb.

Steg två vad gäller lönegolv behöver därför kombineras med åtgärder som just nu också är under utredning. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden samt ytterligare aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat också återigen understryka behovet av ventiler och undantag från lönegolvet för att säkerställa både kompetens och arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag i olika delar av vårt land. Om det visar sig att första stegets lönegolv redan nu skapar problem för rekrytering vet jag att några av mina partikollegor i en debattartikel i höstas lyfte upp frågan om att skapa ett snabbspår för att utreda frågan om undantag.

Från min synpunkt behöver vi analysera tillämpningen och utfallet av steg ett. Om det behövs anser jag att hanteringen av eventuella problem kan behöva beredas. Men det är nyligen som förändringen gjordes, och vi måste följa upp hur implementeringen blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden. Men trots dessa avslagsyrkanden sker många förändringar. Tillsammans med Sverigedemokraterna skärper regeringen kraven för arbetskraftsinvandring i två steg utifrån Tidöavtalet.

Förslagen syftar till att motverka arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till låglönejobb som arbetslösa i Sverige kan söka och få. Men detta behöver kombineras med förslag som underlättar högkvalificerad arbetskraftsinvandring så att kompetens och kunskap som Sverige behöver på olika områden säkerställs. Dessa förändringar behöver också genomföras med perspektivet att trots skärpningar ska det vara möjligt att tillgodose kommuners, regioners och företags behov av kompetens och personal.

Jag kan slutligen konstatera att hittills har föreslagna förändringar vad gäller migration haft stöd av Socialdemokraterna. Jag kan också konstatera att ingen socialdemokrat från SfU är kvar i debatten längre, vilket också är ett tecken på hur man prioriterar det här området.

Övriga oppositionspartier har varit motståndare i olika grad till de förändringar vi gör nu. En del har till och med uttalat att de vill riva upp förändringarna.

Detta betänkande visar likt många andra på att oppositionen inte har en samlad linje. Man kan fråga sig vad den framtida politiken kommer att vara om det mot mina förhoppningar blir ett annat regeringsunderlag efter något val i framtiden. Man kan fråga sig vem det är som kör då, likt på julafton, och vilka av de reformer vi nu genomför som får kvarstå och vilka som kommer att rivas upp. Kommer vi och svenska folket att få ett svar före valet 2026 eller kanske 2030? Jag tvivlar.

Många av oss har kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras, och vi ser nu hur regeringen genom beslut och utredningar levererar förslag på förändring. Som man säger för att hålla intresset uppe i slutet av ett avsnitt: Fortsättning följer.

(Applåder)

Anf. 106 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Ingemar Kihlström lyfte i sitt anförande fram vikten av att stoppa fusk och utnyttjande, och där är vi verkligen helt överens. Men det föreslagna lönegolvet löser inte problemen med fusk och utnyttjande, för den som vill fuska kommer att fuska även med det nya regelverket.

Ska vi komma åt fusket behöver vi säkerställa att vi jobbar hårdare med uppsökande och med myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, och vi måste se till att de som blir utnyttjade vågar anmäla och söka hjälp.

Just nu är arbetstagare som kommer från ett tredjeland helt i händerna på den som utnyttjar dem, för om man anmäler att ens arbetsgivare bryter mot reglerna och behandlar en fel är det man själv som straffas. Det gör ju att folk är livrädda för att kräva sina rättigheter.

Vi i Miljöpartiet tycker att vi måste ändra på det här feltänket. Vi måste se till att det är den som fuskar och utnyttjar som straffas och inte den som blir utnyttjad.

Jag vill fråga Ingemar Kihlström om han är beredd att arbeta vidare med förslag som faktiskt leder till skärpta sanktioner mot företag som utnyttjar människor på arbetsmarknaden och rätt till skadestånd och möjlighet för dem som anmäler sina arbetsgivare för den här typen av fusk att stanna och söka ett annat arbete i stället.

Anf. 107 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för en viktig fråga!

Sverige behöver arbetsgivare som följer reglerna. Sverige behöver arbetsgivare som tar ansvar. Sverige behöver arbetsgivare som tar sitt arbetsmiljöansvar.

Som nämnts tidigare i debatten har vi arbetstagare, oavsett vilket land de kommer från och vilket ursprung de har, som har arbetsgivare som inte följer dessa regler. Vi vet att det är så. Det är naturligtvis viktigt att vi som land och vi som beslutsfattare ser vad vi behöver göra för att skapa en situation där arbetstagare har den trygga och säkra arbetsplats med en arbetsmiljö som fungerar som de har rätt till. Naturligtvis ska vi fortsätta jobba på det. Det är inte mitt specialområde, för det handlar mycket om det som ligger inom arbetsmarknadsutskottet.

Jag kan konstatera att i det här förslaget gör vi, som konstaterats tidigare av bland andra Jessica Rosencrantz, skärpningar också vad gäller arbetsgivarnas ansvar. Det gäller både rapportansvar och vilka krav vi ställer gällande sjukförsäkringar och avgifter. Men naturligtvis behöver vi hela tiden revidera vad vi behöver göra ytterligare, för det måste vara så att varje arbetstagare i Sverige ska ha en säker arbetsplats att gå till med rätt arbetsmiljö och rätt förutsättningar. Det är viktigt att fortsätta med.

Anf. 108 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag hoppas att mina och Miljöpartiets förslag ändå kan tas med i det arbetet, för de är utformade för att se till att människor som blir utnyttjade ska kunna kräva sina rättigheter och ytterst rätten till en säker arbetsmiljö där man inte riskerar sitt liv.

Jag har ytterligare en fråga till Ingemar Kihlström. Den handlar om det sätt på vilket man nu vill implementera det höjda lönegolvet. Det kommer att leda till att människor som inte gjort annat än att arbeta och betala skatt och på det sättet bidra till välfärden kommer att massutvisas när deras uppehållstillstånd löper ut om deras lön till exempel bara är 34 000 kronor i månaden.

Det här tycker vi i Miljöpartiet är helt orimligt. Varför ska seriösa företag och välfärden drabbas? Varför ska människor som bidrar till vårt land genom att arbeta här, som kanske har barn som etablerat sig i svensk skola och en partner som också jobbar här, utvisas ur landet för att de har en lön som är under 34 100 kronor om den lönen faktiskt går att leva på och är i linje med kollektivavtalens villkor? För oss går detta inte ihop.

Vi har brist på arbetskraft i det här landet. Även om varenda arbetslös kom i arbete skulle vi fortfarande vara i behov av människor som kommer från andra länder och vill jobba i Sverige. Situationen ser likadan ut i större delen av Europa. Vi har en åldrande befolkning. I grunden är det fantastiskt - det betyder ju att vi lever längre. Men det gör också att vi behöver människor som är beredda att jobba här. Varför ska vi kasta ut dem som har gjort det från dag ett och som våra företag behöver?

Anf. 109 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Vi kan ju konstatera att vi kan välja att se på glaset på olika sätt, som halvfullt eller halvtomt.

Vi kan konstatera att det finns cirka 400 000 i Sverige som inte har ett arbete. Vi kan också konstatera att många av dem som just nu har tillstånd enligt arbetskraftsinvandring har jobb som inte kräver mycket utbildning. Vi får naturligtvis göra insatser för att öka att det är svenskar, arbetslösa som finns i Sverige, som tar jobben.

Sedan finns det, som jag också sa i mitt anförande, ventiler. Vi ska se till kommunernas och regionernas behov. Vi ska se till företagens behov. I ett tidigare replikskifte nämndes det att industrin saknar arbetare. Men vi kan konstatera att de som jobbar i industrin i många fall har ett löneläge som möter det nya lönegolvet. Det finns också ventiler för att möta när den kompetens och den person som ska fylla luckan saknas här i Sverige. Då kan en person få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Jag tror att det är viktigt att säga det som sagts tidigare: Att ha människor som kommer från länder långt utanför EU för att göra låglönejobb, vilket sticker ut för Sverige jämfört med många andra europeiska länder, är inte hållbart när vi har så många som skulle behöva få ett jobb inom våra gränser.

Jag tycker att vi med vårt förslag balanserar de sakerna. Vi kan ha olika åsikter om det. Jag tror att när vi landar i ett beslut i en inte alltför avlägsen framtid har vi också vägt in de olika skälen till det.

Anf. 110 Jonny Cato (C)

Herr talman! Vem är det som kör egentligen? frågade ledamoten. Det är rätt tydligt vem det är som kör i regeringen - det är Jimmie Åkesson som sitter vid ratten.

Jag tänkte prata lite landsbygd. Arbetskraftsinvandringen är väldigt relevant för just landsbygden, och Kristdemokraterna har gjort sig - eller försökt göra sig - till ett landsbygdsparti. Men det räcker ju inte med fina valaffischer med jaktkläder eller att man pratar landsbygd när det passar, när man är ute hos rätt målgrupp. Att vara ett landsbygdsparti förpliktar, och precis som att jämställdhet berörs i alla utskott berörs också landsbygdspolitik i alla utskott.

Arbetskraftsinvandringen är helt väsentlig för landsbygden. Landsbygdsministern har hittills duckat frågor arbetskraftsinvandring och hänvisat till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Därför tänkte jag passa på att fråga om Kristdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring. Jag undrar om ledamoten kan lova, garantera eller försäkra att Kristdemokraterna kommer att kämpa och strida för att djurskötare, traktorförare och skogsarbetare ska undantas från lönegolvet?

Anf. 111 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Det är skönt att vi båda har ett brinnande intresse för landsbygden. Under förra mandatperioden valde ju Centerpartiet att alliera sig med partier som kanske inte hade landsbygden högst på sin agenda, och då upplevde jag att det inte var Centerpartiet som styrde politiken. Ni hade nog känt er mer bekväma och hemma på vår planhalva, och ni är så välkomna tillbaka.

Landsbygden är viktig. De gröna näringarna utgör en stor bas för vårt land. I det fortsatta arbetet är det givetvis viktigt att analysera vilka yrken som krävs för att vi ska bibehålla både vår viktiga skogsindustri och vår viktiga jordbruksindustri, som bland annat ger oss mat på bordet och energi, och de olika trädgårdsnäringarna. Många av dessa yrken är säsongsbetonade, och i utredningen föreslås en förlängning av säsongsanställning från sex månader till nio månader, vilket skulle tillgodose vissa krav. I den första respons jag såg tog LRF tacksamt emot detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag kan lova Jonny Cato att vi ska bevaka att de svenska gröna näringarna ska kunna fortsätta vara verksamma på olika sätt. Men det kräver kanske inte alltid en lågavlönad anställning för någon som kommer långt från Sverige och EU.

Anf. 112 Jonny Cato (C)

Herr talman! Jag blir lite irriterad på att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna inte vill prata sakpolitik. Det är bara spelteori hela tiden, och det handlar bara om vad som händer i oppositionen. Dessa förslag skapar på riktigt oro ute i landet. Låt oss fokusera på arbetskraftsinvandringen, och så kan vi diskutera vem som tar vem efter valet 2026.

Hur gick det när Centerpartiet hade inflytande över arbetskraftsinvandringen? Jo, det har vi hört här i dag. Det blev inga förändringar. När Centerpartiet får inflytande står vi alltid på landsbygdens och företagens sida.

Jag är den förste att säga att det är bra att man går från sex till nio månader för säsongsanställda. Jag är också den förste att säga att det finns flera bra förslag i detta. Men det är de små förslagen som är bra medan de stora är dåliga.

Ledamoten säger att det kanske inte alltid krävs lågavlönad arbetskraft, men en dräng eller djurskötare på landsbygden tjänar har rätt få en lön som ligger över medianlönen. Är det så att regeringen vill att lönerna inom de gröna näringarna ska höjas? Det tror jag inte, för man säger sig vilja värna den svenska modellen. Vi kan dock diskutera om man gör det med detta eller inte.

Jag frågar återigen: Kan Kristdemokraterna lova att kämpa för att undanta de gröna näringarna, lantbruksnäringarna och skogsbruket, från lönegolvet på 34 000 kronor, som för många inom de gröna näringarna är en fantasilön?

Anf. 113 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! I opposition är det alltid lätt att klaga på dem som fattar besluten, och vi var kanske ganska kritiska till de beslut som fattades eller inte fattades under den förra regeringen. Nu klargjorde Jonny Cato att det var C som hindrade de steg som S nu ställer sig bakom i mångt och mycket. Synd att ingen S-ledamot finns i kammaren och kan verifiera detta.

Vad är Jonny Catos modell för att säkerställa att vi inte får en låglönearbetskraftsinvandring? Det kanske vi får höra i hans huvudanförande. De gröna näringarna är viktiga, och jag kan lova Jonny Cato att vi kommer att bevaka detta område för att säkerställa att de fortsätter att vara det. Samtidigt är det inte inom de områdena det finns flest personer, och jag hör inte Jonny Cato säga något om arbetare på snabbmatskedjor och andra restauranger, tidningsbud och liknande jobb. Jag är övertygad om att en motiverad invånare i Sverige skulle kunna ta dessa jobb.

Under förra mandatperioden satte någon en käpp i hjulet för att förhindra förändring av reglerna. Det kanske var Jonny Cato och Centerpartiet, men det finns andra partier i kammaren. Men nu ser vi att det händer och att det finns en majoritet för att ändra reglerna. Vi ser dock till att säkerställa kompetens och rekryteringsbas för kommuner, regioner och företag, inklusive de gröna näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag lovar, Jonny Cato, att vi ska bevaka området.

(Applåder)

Anf. 114 Jonny Cato (C)

Herr talman! Låt mig börja där vi slutade. Det var uppenbart att det i de långa förhandlingar som var om januariavtalet var Centerpartiets seger att det inte skulle göras några förändringar i arbetskraftsinvandringen. Vad sossarna tycker får de själva svara på, men jag vill instämma i att det är tråkigt att Socialdemokraterna väljer att lämna SfU-debatten innan de andra partierna har talat.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

När man pratar om arbetskraftsinvandring är det uppenbart att många, även politiker, blandar ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring. Därför vill jag inleda mitt anförande med att besvara frågan vad arbetskraftsinvandring är. Man kan säga att det är ett rekryteringsverktyg för företag när de i Sverige inte hittar den arbetskraft de söker. Då kan man anställa från andra länder. Arbetskraftsinvandraren har arbete från dag ett och arbetar, bidrar och betalar skatt. Man är alltså en plusaffär för Sverige.

Nu när vi rett ut vad arbetskraftsinvandring är behöver vi reda ut varför den är bra för svenska företag, svensk ekonomi och vår gemensamma välfärd. Ekonomiskt bidrar arbetskraftsinvandringen med 44 miljarder årligen i bnp och 14 miljarder i ökade skatteintäkter. Det har funnits kritik mot de siffror som har använts i debatten, så jag ska i stället ta de siffror som Svenskt Näringsliv och SKR använder. Där är det 43 miljarder i bnp men fortfarande 14 miljarder i ökade skatteintäkter - skatteintäkter som kan gå till skola, vård, omsorg, polis och försvar.

Hela 77 procent av företagen i Sverige menar att de inte hittar den kompetens de söker. Arbetskraftsinvandring är då ett viktigt komplement - att i stället för att bara ha Sverige som sökfält har hela världen. Hela 90 procent av arbetskraftsinvandringen går till bristyrken. Kompetensbristen är ett hinder för svenska företag att växa och utvecklas. Den hindrar den svenska tillväxten, och det är dåligt. Därför behövs arbetskraftsinvandring.

Nyligen presenterades regeringens beställda utredning om hur framtidens arbetskraftsinvandring ska se ut. Jag kan tyvärr konstatera att det är en ren och skär härdsmälta. Framför allt är det tondövt mot de företag och branscher som faktiskt efterfrågar. Det är inte bara företagen som är tydliga i sin kritik utan även Sveriges kommuner och regioner.

Det blir ett lönegolv på för närvarande 34 200 kronor samt ett system för vilka som undantas från lönegolvet som innebär både en myndighetsbaserad och därefter en politisk arbetsmarknadsprövning. Det är ytterst problematiskt och innebär att det i sista hand är regeringen som avgör vilka yrken det är brist på i Sverige, i stället för de företag, kommuner och regioner som behöver anställa.

Ett lönegolv på 34 200 kronor är ytterst anmärkningsvärt och riskerar att förstöra den svenska modellen. Nej, säger regeringen. Men fackförbunden, arbetsgivarorganisationerna och till och med Medlingsinstitutet hävdar att den risken finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Systemet för undantag, som skulle bemöta den kritik som tidigare beslut om lönegolvet fått, är dessutom klumpigt och byråkratiskt utformat. Först ska Arbetsförmedlingen och Migrationsverket undersöka om de anser att det finns brist på ett visst yrke. Därefter ska regeringen avgöra om den håller med. Det blir både byråkratiskt och tidskrävande och riskerar att bli mer en fråga om vilka yrken politiker tycker är viktiga än vilka yrken Sverige faktiskt behöver.

Ska industrin i västra Sverige fortsätta blomstra, ska norra Sverige kunna vara fortsatt ledande i den gröna omställningen och ska lantbrukaren i Småland hitta den arbetskraft som han behöver - ja, då behövs arbetskraftsinvandring.

Herr talman! Regeringen verkar tro att vi bara behöver arbetskraftsinvandring inom yrken med hög lön och lång utbildning, men så är inte fallet. Redan i dag sker som sagt 90 procent av arbetskraftsinvandringen inom bristyrken.

Jag roade mig lite i går - vi har ju alla våra olika intressen - med att läsa Migrationsverkets lista över bristyrken. Jag ska ärligt säga att jag aldrig har gjort det innan, och jag blev väldigt förvånad över hur kort den var. Där finns inte djurskötare med, och där finns inte dräng, veterinär eller plåtslagare, inte heller maskinoperatör, kock, murare, byggarbetare, CNC-operatör, processoperatör, gruvarbetare, agronom, kökschef, souschef och så vidare. Jag tror att ni har förstått poängen. Yrken där vi i dag är beroende av arbetskraftsinvandring är enligt Migrationsverket inte bristyrken.

Jag brukar ofta lägga ansvaret för migrationspolitiken på Sverigedemokraterna. Men jag ska inte göra det den här gången, för vi får inte glömma att detta faktiskt är Moderaternas politik, som man antog i min kära hemstad Helsingborg. Jag har försökt att genuint förstå varför Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna driver denna fråga så hårt. Om jag har förstått det rätt har regeringen tre argument: Det handlar om fusk, om att personer som redan befinner sig i Sverige ska ta jobben och om att lönenivåerna för arbetskraftsinvandring tidigare varit för låga.

Vi kan börja med argumentet att lönerna tidigare var för låga och att 13 000 kronor är en orimligt låg lön för arbetskraftsinvandring. Det håller jag med om, men 13 000 kronor var ju aldrig lönegolvet. Hur såg då verkligheten faktiskt ut? Det var kollektivavtalsenliga löner eller branschpraxis som gällde. Enda sättet att hamna på en lägre lön och landa nära 13 000 kronor var om man arbetade deltid.

Tittar man på statistiken och på siffrorna från 2020 kan man konstatera att 87 procent av all arbetskraft tjänade mer än 20 000 kronor och att 5 procent tjänade mellan 17 000 och 19 900. Alltså tjänade 92 procent av arbetskraftsinvandrarna mer än 17 000 kronor. Det fanns bara 142 personer som under 2020 tjänade mellan 13 000 och 14 000 kronor. Hade regeringen velat komma åt dessa 142 personer hade man exempelvis kunnat införa krav på heltid.

Då kan vi konstatera att de 13 000 kronor som vi har hört mycket om här i dag - jag förstår, det är ett argument som låter bra - inte kan vara anledningen till att regeringen vill slå sönder hela systemet.

Sedan har vi argumentet att dessa arbeten ska tas av svenskar som befinner sig i arbetslöshet och utanförskap. Hade regeringen varit seriösa i sin vilja att vilja minska arbetslösheten bland svenskar, hade man ju börjat med att rusta arbetslösa med de kompetenser som behövs för att de ska kunna ta de jobb som finns. Men när det gäller reformer för att förbättra arbetsmarknaden ekar det tomt på Arbetsmarknadsdepartementet. Det utreds en del, det ska jag instämma i, men det kommer inga reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Centerpartiet fick rätt mycket kritik från L, M, KD och SD för att det utreddes inom ramen för januariavtalet. Den här regeringen är absolut inte bättre, snarare tvärtom.

Från regeringens håll hörs ofta att arbetskraftsinvandrare tar jobb som hade kunnat gå till en arbetslös svensk. Just nu finns ungefär 430 000 arbetslösa. I jämförelse kommer årligen ungefär 20 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige.

Det är en lång och komplicerad process att anställa en person från ett land utanför EU. När man frågar företagen själva varför de anställer arbetskraftsinvandrare blir svaret gång på gång att de inte hittar kompetenserna de behöver i Sverige eller EU. Det kan handla om högkvalificerad arbetskraft som civilingenjörer, men det kan också handla om djurskötare inom lantbruket eller kockar på en restaurang.

Vi är överens om att fler svenskar måste ha ett arbete att gå till. Matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare måste bli bättre. Men att man begränsar arbetskraftsinvandringen gör inte automatiskt att arbetslösa i Sverige får rätt kompetens att ta jobben. I stället kommer företagen, kommunerna och regionerna att stå utan arbetskraft. Detta vet regeringen om. Alltså kan inte heller detta vara anledningen till att man vill slå sönder hela systemet.

Då har vi bara ett argument kvar, nämligen detta med fusk, oegentligheter och organiserad brottslighet. Jag håller med om att fusk, oegentligheter och ren och skär kriminalitet inte hör hemma i någon del av samhället, inte heller inom arbetskraftsinvandringen.

Jag får ofta höra från Jessica Rosencrantz att Centerpartiet inte har några egna förslag, och jag har gång på gång sagt att vi har det. Därför vill jag meddela att Centerpartiet den 21 februari 2021 presenterade sju skarpa förslag som på riktigt får bort fusk, oegentligheter och kriminalitet inom arbetskraftsinvandringen. Bland annat föreslog vi en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet kan anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet.

Ett lönegolv däremot - det har regeringens egna utredare konstaterat - löser inte problemet. Problemet ligger enligt utredningen inte i för låga löner från början utan i att arbetskraftsinvandraren behöver betala tillbaka en del av månadslönen till arbetsgivaren. Då kan inte heller fusk och oegentligheter vara anledningen.

Vad är då anledningen? Regeringen bedriver just nu en omfattande kampanj som går ut på att visa väljarna att migrationen ska stramas åt. Inget lagförslag som passar in i regeringens narrativ om att migration är ett problem är för dumt, inte ens när det handlar om att ta ifrån Sverige avgörande kompetens.

Herr talman! Jag ska alldeles strax avrunda. Man skulle kunna tro att ett parti som Moderaterna, som säger sig vilja värna företagens möjligheter att anställa rätt kompetens, har tillräckligt mycket ryggrad att stå emot reformer som faktiskt gör mer skada än nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill avslutningsvis vädja till mina forna alliansvänner att göra om och att göra rätt. Sluta att förstöra den reform som ni själva en gång var med och utformade! Men vi vet att denna vädjan är förgäves, eftersom det faktum att reformerna passar in i regeringens migrationskritiska narrativ väger tyngre än ett fungerande, rationellt och funktionellt regelverk.

Anf. 115 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! När det gäller debatten om arbetskraftsinvandring är Centerpartiet känt för sina förvrängningar. Jag ska ta ett exempel här och nu. I sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring beskriver Centerpartiet lönekrav för arbetskraftsinvandrare från tredjeland som så att det är staten som bestämmer vem som ska anställas och hur hög lönen ska vara. Det är en märklig beskrivning. Det har ju alltid funnits krav på att man ska ha en viss lön när man kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

Före den höjning som regeringen och SD genomförde var kravet 13 000 kronor. Nu har vi ett nytt krav, och det kommer en höjning framöver. Vad menar Centerpartiet egentligen, om det inte är så att de förvränger debatten: Får staten över huvud taget ha lönekrav när arbetskraftsinvandrare kommer hit från tredjeland? Eller ska det vara helt och hållet kravlöst för att Centerpartiet ska känna att det är företagen som bestämmer vilka de anställer och hur hög lönen ska vara?

Hur kommer det sig att ett lönekrav på 13 000 kronor inte betydde att staten bestämde allt men att vår höjning upp till medianlönen helt plötsligt betyder att staten har tagit över? Hur kommer Centerpartiet fram till dessa godtyckliga slutsatser?

Anf. 116 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Centerpartiet tycker såklart att det ska finnas krav, rimlighet och reson. Centerpartiet tycker att det är rimligt med kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Det är inte något konstigt, men det är skillnad mellan att ha en kollektivavtalsenlig lön och att ha 34 200 kronor.

Sedan har vi detta med att förvränga sanningen, där Sverigedemokraterna ärligt talat är bäst i klassen och kanske till och med spelar i en egen liga. Man fortsätter att prata om de 13 000 kronorna när jag precis har stått och redogjort för varenda siffra. Det var alltså 142 personer som hade en lön på mellan 13 000 och 14 000 kronor. Jag instämmer i att det är orimligt, men det finns andra lösningar såsom att införa krav på heltid, vilket många branschorganisationer nu efterfrågar.

Däremot är det skillnad om man inför en lön på 34 200 kronor. Det som slår mig i denna debatt är att regeringen och Sverigedemokraterna verkar tycka att alla som har en lön på under 34 200 kronor är låglönearbetare. Min mamma har en högskoleutbildning och jobbar som biståndshandläggare, men det var först efter att hon passerat 50 som hon inte längre hade vad Sverigedemokraterna klassar som ett låglönearbete.

Jag tycker att detta är anmärkningsvärt för ett parti som säger sig vilja vara ett arbetarparti.

Anf. 117 Nima Gholam Ali Pour (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det känns som att Centerpartiet förväxlar lönekravet från statens sida, som har varierat, med löner i allmänhet, som ledamoten Cato gick igenom i talarstolen.

Det finns intressen som ställs mot varandra här. Det är uppenbart att Centerpartiet kämpar för företagens rätt att anställa vem de vill från hela jordklotet till rätt låga löner. Det är ett ganska snävt intresse eftersom de flesta företag är ansvarsfulla och stärker sitt lokalsamhälle. Det är få företag som faller ihop på grund av att arbetskraftsinvandringen stramas åt.

Men det finns andra intressen. Det finns ungdomar som söker sitt första jobb. Alla ungdomar kan ju inte bli riksdagsledamöter. Det finns människor som går på bidrag men som vill komma ut i arbetslivet. Det finns nyanlända invandrare som är arbetslösa och som söker ett av dessa låglönejobb som har gått till arbetskraftsinvandrare.

Detta var några exempel på grupper med svag förankring på arbetsmarknaden som tidigare har behövt konkurrera med hela världen om låglönejobben i Sverige. Den tiden är nu slut, men Centerpartiet tittar bakåt och vill tillbaka till den tid då man tog hit arbetskraftsinvandrare från tredjeland för att grilla korvar i gatuköken.

Kan ledamoten Cato förklara varför han vill att låglönejobben ska gå till arbetskraftsinvandrare från tredjeland när vi har grupper i Sverige med svag förankring på arbetsmarknaden som behöver dessa jobb för att kunna lämna utanförskapet? Varför prioriterar ledamoten Cato utlänningar framför svenska medborgare?

Anf. 118 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Lagkravet var ju inte 13 000, utan lagkravet var kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Sedan fanns det, apropå att förvränga sanningen, ett absolut lönekrav på 13 000 kronor, exempelvis om man arbetade deltid.

När det gäller om Centerpartiet står på svenska medborgares sida eller på andras sida står Centerpartiet på företagens sida i denna fråga. Jag tror genuint att lantbrukaren i Småland och den stora industrin i Norrland vet bättre än Sveriges riksdag vilken kompetens de behöver.

Vi ska heller inte tro att det är enkelt att anställa arbetskraftsinvandringvandrare. För det första måste man utlysa jobben i Sverige så att alla får möjlighet att söka dem innan man kan ha arbetskraftsinvandring. Sedan kan man välja att ha hela världen som sökfält, men det är dyrare, krångligare och mer byråkratiskt. Detta är något som man väljer att göra därför att man inte hittar den kompetens som behövs här hemma.

Men jag är inte förvånad. Detta passar Sverigedemokraternas narrativ bra. Sverigedemokraterna blandar alltid ihop korten när de pratar om asylinvandring och arbetskraftsinvandring, om än kanske inte här i talarstolen. Om detta är medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt, men jag kan i alla fall konstatera att det passar Sverigedemokraternas narrativ att all invandring är dålig och att alla ska ut.

Anf. 119 Jessica Rosencrantz (M)

Herr ålderspresident! Tack, Jonny Cato, för anförandet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Som vanligt är migrationspolitiken väldigt svartvit för Centerpartiet, utan utrymme för nyanser, och alla som på något sätt försöker skruva i regelverken beskylls för att inte vilja ha, i det här fallet, någon arbetskraftsinvandring alls.

Sanningen är att regeringen försöker hitta en balanserad lagstiftning, och där vidhåller jag att det är rimligt med skärpningar som leder till att det kommer något färre brevbärare, tidningsbud, snabbmatsanställda och bärplockare, för att nämna några exempel. Det är rimligt att vi skiftar fokus till en mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring, precis som många andra länder gör. Jag tar dock den oro som finns i många branscher på allvar, och det är just därför vi tittar på vilka undantag som ska kunna göras.

Som jag ställde en fråga till Jonny Cato om i ett tidigare replikskifte är det inte helt uppenbart vad Centerpartiet vill i fråga om lönekrav. Låt mig därför vara väldigt tydlig och fråga: Är det Jonny Catos uppfattning att vi ska hålla fast vid det regelverk som - det får Jonny Cato ändå medge - tidigare gjorde det fullt möjligt att komma hit och arbeta till en lön på 13 000, 14 000 eller 15 000? Är det Centerpartiets svar i denna debatt att det är där man tycker att lönekravet ska ligga?

Det vore väldigt upplysande för svenska folket att få veta vad som är Centerpartiets alternativ. Det får såklart också konsekvenser för den myndighet som handlägger ansökningarna när två tredjedelar är ansökningar som inte avser högkvalificerad arbetskraft. Detta gör såklart att de företag som verkligen behöver ta hit spetskompetens och talanger får vänta länge på grund av långa handläggningstider.

Regeringen har nu gett ett uppdrag till Migrationsverket att ställa om och snarare prioritera den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.

Anf. 120 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Återigen: Det handlar om 142 personer som låg mellan 13 000 och 14 000 kronor.

Centerpartiet tycker att kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis är rimligt. Men precis som många andra har öppnat upp för kan vi tänka oss att titta på en lösning där man inte ligger på 13 000 kronor utan där 17 000-18 000 kronor är en mer rimlig nivå för arbetskraftsinvandrare. Det har Centerpartiet sagt i flera år. Men jag vet inte om det har varit otydligt. I så fall ber jag om ursäkt. Jag tror inte att jag har fått frågan så tydligt tidigare. Det är bra att det var en rak fråga. Vi kan absolut öppna upp för det. Då kan vi också ha en mer ärlig debatt.

Som sagt: 92 procent ligger över en lönenivå på 17 000 kronor. Det är dessa personer som vi kämpar för, de som ligger någonstans mellan 17 000 och 32 200 kronor.

Jag förstår att det passar det moderata narrativet att prata om snabbmatsrestauranger, bärplockare och tidningsbud. Men passar det det moderata narrativet lika bra att prata om traktorförare, veterinärer, djurskötare, plåtslagare, CNC-operatörer, maskinoperatörer och så vidare?

Faktum är att om man tittar på Migrationsverkets lista över bristyrken är den väldigt snäv. Min motfråga blir därför: Kommer politiken och Moderaterna att utvidga denna lista rejält? Den behöver nog utvidgas med ett par sidor.

Anf. 121 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det var bra att få ett svar. Då uppfattar jag att Centerpartiets svar är att man inte är nöjd med ett lönegolv på 13 000 kronor, men 17 000-18 000 kronor kan vara tillräckligt. Det är bra, och då vet vi alternativen. Det är kanske inte väsensskilt från de 13 000 kronorna, men då har vi svaret.

Jag tycker att det är rimligt att ställa högre krav än så på den som ska komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Men jag tänkte uppehålla mig, precis som Jonny Cato gjorde i sitt anförande, vid att prata om siffror, bnp, kostnader och intäkter för samhället. För Jonny Cato är det väldigt tydliga siffror. Har Jonny Cato också siffror på vad det kostar samhället och Sverige att 400 000 människor som lever i vårt land inte går till jobbet varje dag? Delar Jonny Cato bilden av att rätt många av dem nog ändå borde kunna ta ett arbete i Sverige? Även om Jonny Cato raljerar bort detta argument är det en ganska viktig faktor för mig, alltså att det har kommit väldigt många människor till vårt land som i dag inte har kommit in på svensk arbetsmarknad och som behöver integreras. Det finns många problem som faktiskt också i hög grad den förra regeringen som Jonny Cato stöttade bär ansvaret för, till exempel att vi inte har en tillräckligt bra matchning och inte har en arbetsförmedling som lyckas leverera denna matchning.

Jag menar att det är ett problem att 400 000 människor inte går till jobbet men som bör kunna utföra många av dessa arbeten. Den typen av siffor har Jonny Cato aldrig pratat om. Men dessa siffror måste man naturligtvis också prata om. Det är kostnader som i förlängningen hamnar på skattebetalare och på företag i form av högre skatter och utgifter för det offentliga.

Jag vidhåller därför att med ett höjt lönekrav, men med möjligheter att göra undantag för bristyrken och också titta på regionala skillnader, kommer vi att få ett mer ändamålsenligt system. Exakt hur dessa bristyrken och undantag ska se ut kan jag inte gå in på i dag. Regeringen fick utredningen för två veckor sedan. Men den behöver såklart remitteras och analyseras noga. Men för mig är det viktigt med denna kombination, alltså höjda lönekrav men också möjlighet till undantag. Jag hade hoppats att Jonny Cato också ville ställa upp på en mer nyanserad och ändamålsenlig lagstiftning.

Anf. 122 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Nej, det stämmer att Jessica Rosencrantz inte brukar höra mig prata arbetsmarknadspolitik, för det brukar jag göra när vi har debatter om arbetsmarknadsutskottets ärenden. Då brukar jag också ofta lyfta fram dessa frågor. Just när det gäller Arbetsförmedlingen fick Centerpartiet igenom förändringar under januariavtalet, förändringar och reformer som regeringen nu enligt min bild inte värnar. Men matchningen kanske vi kan ta upp i en annan debatt.

Det är klart att jag på riktigt tror att några av dessa 400 000 svenskar kan ta några av de arbeten som arbetskraftsinvandrare i dag utför. Men då måste man börja med satsningar på arbetsmarknaden, innan man förändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi får ändå vara ärliga med att säga att regeringen har varit väldigt snabb i fråga om de delar som rör migration. Men arbetsmarknadsåtgärderna ligger ett par år framåt i tiden. Man börjar alltså med att dra undan möjligheten för företagen att anlita arbetskraftsinvandrare. Sedan ska det gå ett par år innan reformerna för arbete kommer. Man skulle ha börjat i andra änden. Då hade jag kanske kunnat ställa mig bakom att fler hade kunnat ta dessa arbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Återigen: Två propositioner kommer från Arbetsmarknadsdepartementet under 2024, varav den ena ska debatteras här i kväll, det vill säga Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag.

Därför tycker jag inte att jag raljerar, utan jag avkräver på riktigt svar från regeringen om att leverera en arbetsmarknadspolitik innan man ändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Om vi ska vara riktigt ärliga är det enda som har hänt i fråga om arbetsmarknadspolitiken att regeringen har höjt a-kassan.

Anf. 123 Ingemar Kihlström (KD)

Herr ålderspresident! Jonny Cato är en engagerad talare som med stor entusiasm lyfter fram frågan. Många av de exempel som Jonny Cato lyfter fram, förutom de gröna näringarna, handlar om områden och yrken för vår industris utveckling. Det är faktiskt så att många av de ingenjörer, civilingenjörer, it-arkitekter och så vidare som behövs för industrin och som i dag får arbetstillstånd har en lönenivå som är långt över eventuella lönetak.

Det är lite intressant att Jonny Cato från Centern tycker att det är relevant att de cirka 500 arbetstillstånd som gäller till exempel städare handlar om personer som kommer från ett land utanför EU. Är det Centerns mening när vi, som sagt var, har cirka 400 000 arbetslösa i Sverige? Är det relevant att det också finns ett hundratal tidningsbud som också får tillstånd att arbeta i Sverige när vi har personer som är arbetslösa här? Man kan fråga sig vad Centern vill göra.

Arbetsmarknadspolitiken innehåller också delar där vi motiverar personer att ta ett arbete. Förutom det förslag som finns i utredningen finns det förslag gällande bidragstak och kvalificering till välfärden för att motivera personer i dag att gå till ett arbete.

Jag skulle gärna vilja höra hur Jonny Cato ser på dessa förslag. Och, som sagt var, för de yrken som inte kräver en hög utbildning, för några hundra personer som kommer från tredjeland, borde det inte vara relevant att de i alla fall kommer från EU?

Anf. 124 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Jag tror faktiskt helt ärligt att Centerpartiet var ett av de första partierna i denna kammare som drev frågan om kvalificering in i välfärden. Det vet alla som var med i de migrationspolitiska förhandlingar som vi drev stenhårt mot bland andra Socialdemokraternas vilja.

Återigen: Man kan nämna tidningsbud, brevbärare och snabbmatspersonal. Man kan också välja att nämna svetsare, plåtslagare och maskinoperatörer. Man kan alltså lite grann välja hur man ska få detta att framstå. För mig handlar detta genuint om att jag tror att de svenska företagen ger en ärlig bild när de säger att de inte hittar den kompetens som de behöver.

Det kan säkerligen vara så att det är rätt så enkelt att hitta lokalvårdare i Stockholms innerstad. Men Ingemar Kihlström som precis som jag inte bor här vet att behoven är regionala och till och med lokala och att det kanske inte är samma arbetsmarknad uppe i Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Då blir min fråga: Hur ska regeringen få personer som bor i Stockholms innerstad att flytta till exempelvis Arvidsjaur?

Anf. 125 Ingemar Kihlström (KD)

Herr ålderspresident! Tack för svaren, Jonny Cato!

Jag tycker ändå att det är en relevant fråga: Oavsett om det är en lokalvårdare, ett tidningsbud eller snabbmatspersonal vi behöver, är det verkligen nödvändigt att anställa en person som kommer från tredjeland? Jag tycker inte det, och regeringen tycker inte det. En majoritet i kammaren tycker inte det. Jag kan konstatera att jag inte vet riktigt vad Centern tycker.

De gröna näringarna kan vi lägga åt sidan. Detta handlar om att få folk i arbete. Vad gäller kvalificerad arbetskraft, oavsett om det rör CNC-operatörer eller ingenjörer, finns det klausuler. Förändringen föreslås som sagt kombineras med ett bidragstak. Jag nämnde kvalificering till välfärden, men Jonny Cato kan gärna svara när det gäller bidragstaket.

Jag skulle också gärna vilja få ett sista svar från Jonny Cato. I det förra replikskiftet vi hade talade Jonny Cato om att partiet var lyckosamt under den förra mandatperioden. När det gäller det lönegolv som nu läggs - just nu ligger det på cirka 27 000, och om utredningens förslag går igenom kommer golvet att ligga på 34 000 eller kanske 35 000 när detta genomförs - undrar jag: Kommer det att vara ett absolut krav från Jonny Cato och Centern att detta ska rivas upp, oavsett vilken regering Centern stöder?

Anf. 126 Jonny Cato (C)

Herr ålderspresident! Det pratas om bidragstak och vad Centerpartiet tycker. Jag kan konstatera att det är en enda bidragsreform som har passerat kammaren under den nuvarande regeringen, och det är förslaget om höjd a-kassa. Jag förstår att man har en massa tankar om vad man vill göra, men man börjar med att höja a-kassan och helt och hållet göra om det system för arbetskraftsinvandring vi har i dag.

Det finns mycket positivt i det som regeringen vill, och jag hoppas att vi får se borgerlig liberal politik. Ingemar Kihlström behöver inte heller vara orolig: Kommer det förslag om skattesänkningar kommer Centerpartiet att rösta för. Kommer det förslag om kvalificering in i välfärden kommer Centerpartiet att rösta för.

Däremot kommer Centerpartiet inte att prata om den teoretiska spelplan som Kristdemokraterna så gärna vill prata om. Det är inte relevant för mig vem som ska styra med vem och vilka ultimata krav det ska vara 2026. Jag bedriver politik. Jag är här för att jag tror på någonting. Jag tror liksom på tillväxt, på företag och på svensk landsbygd. Det är därför jag sitter här. Jag sitter inte här för att ge vare sig moderater eller socialdemokrater makten, utan jag sitter här för att få igenom politik. Det fick Centerpartiet i januariavtalet. Fick Kristdemokraterna det i Tidöavtalet? Nej, det är ju Sverigedemokraternas partiprogram.

Sopa rent framför den egna dörren och leverera borgerlig liberal politik! Jag lovar att rösta för, och det är ett löfte jag inte kommer att svika.

Mauricio Rojas (L)

Anf. 127 Mauricio Rojas (L)

Herr ålderspresident! Vi behandlar i dag 28 motioner från den allmänna motionstiden rörande arbetskraftsinvandringen. Motionerna innehåller sammanlagt drygt 30 yrkanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är Liberalernas mening att samtliga dessa yrkanden bör avslås, i enlighet med utskottets förslag. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att det pågår ett viktigt arbete inom Regeringskansliet i syfte att på ett genomgripande sätt reformera de regler som för närvarande normerar arbetskraftsinvandringen.

Målsättningen är att skärpa villkoren för den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen och samtidigt främja en invandring av högkvalificerad arbetskraft. Utgångspunkterna för detta arbete är dels att det finns en betydande arbetskraftsreserv i vårt land som, om lämpliga åtgärder vidtas, kan matcha efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft, dels att det vad gäller kvalificerad och inte minst högkvalificerad arbetskraft råder en genuin och svårlöslig arbetskraftsbrist.

Vi i Liberalerna tycker därför att det är lämpligt att vänta på resultatet av detta viktiga reformarbete utan att introducera partiella reformer i den nu gällande ordningen, som trädde i kraft så sent som den 1 november 2023.

Herr ålderspresident! Ändå kan det vara intressant att närmare kommentera några av de motioner som vi diskuterar i dag, inte minst för att de på ett tydligt sätt visar hur pass splittrad oppositionen är i allt som har med migrationen att göra. Det finns partier, exempelvis Centerpartiet och Miljöpartiet, som inte alls vill ha ett lönegolv för arbetskraftsinvandrarna, medan andra, exempelvis Socialdemokraterna, vill ha ett lönegolv som motsvarar medianlönen på den svenska arbetsmarknaden.

Miljöpartiet och Centerpartiet vill inte ha någon som helst arbetsmarknadsprövning utan ett invandringssystem som enligt deras mening borde vara helt efterfrågestyrt - eller, för att säga det med andra ord, helt arbetsgivarstyrt. Å sin sida vill både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna övergå till ett myndighetsstyrt system som påminner om de regler som gällde fram till den reform som trädde i kraft 2008.

Somliga oppositionspartier vill avskaffa det så kallade spårbytet medan andra vill ha det kvar - och så vidare. Det handlar inte om detaljer utan om helt olika principer för hur arbetskraftsinvandringen borde regleras. Hur det egentligen skulle bli om det i framtiden bildades en regering med dessa partier som underlag kan inte ens gudarna veta.

Herr ålderspresident! Om vi nu övergår till att betrakta några av oppositionens kommittémotioner var för sig kan en hel del intressanta aspekter uppmärksammas. Jag börjar med Socialdemokraternas kommittémotion och hur den beskriver den nuvarande regeringens insatser i kampen mot arbetslivskriminaliteten och utnyttjandet av invandrad arbetskraft.

I Socialdemokraternas tycke har den nya regeringen slöat ordentligt i detta avseende, och därför påstår man att året 2023 var ett förlorat år gällande arbetet mot de redan nämnda missförhållandena. Är detta en sanningsenlig beskrivning av det som har inträffat eller bara ett kapitel till i den historierevisionism som Socialdemokraterna på sistone har ägnat sig åt inom migrationsområdet? Låt mig anföra ett par siffror för att kunna belysa sanningshalten i Socialdemokraternas påstående, herr ålderspresident.

Under åren 2015-2021 genomfördes i genomsnitt 1 554 arbetsplatsinspektioner per år. Det är facit från de socialdemokratiska regeringsåren. Hur har det då blivit under den nya regeringen? Har den försummat denna den mest direkta åtgärden vi har inom detta område? Inte på minsta sätt - tvärtom: År 2023 genomfördes 3 200 arbetsplatsinspektioner, alltså dubbelt så många som genomsnittet under de socialdemokratiska regeringsåren och långt över vad Socialdemokraterna någonsin presterade i detta avseende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vad gäller socialdemokraternas, men också vänsterpartisternas, paradförslag om att återinföra en arbetsmarknadsprövning har vi en lärorik historia att blicka tillbaka på. Det var den socialdemokratiskt kontrollerade fackföreningsrörelsen som i slutet av 1960-talet krävde ett stopp för konkurrerande arbetskraft från utlandet, och man fick stoppet av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Arbetsmarknadsprövningen blev redskapet för att nå detta syfte, och resultatet blev att vår arbetsmarknad i praktiken helt stängdes för utländsk arbetskraft från början av 70-talet och fram till 2007.

Detta var en extrem form av arbetsmarknadsprotektionism som skadade vår tillväxtförmåga i en tid av växande globalisering, där bristen på rätt arbetskraft hämmade vår internationella konkurrenskraft.

Denna nästan hermetiska slutenhet var en produkt av precis den typ av myndighetsbaserad och i grunden fackföreningsstyrd arbetsmarknadsprövning som både socialdemokraterna och vänsterpartisterna verkar vilja återinföra. På den tiden skulle tillståndet sökas i förväg från utlandet till Invandrarverket, som i sin tur konsulterade Arbetsmarknadsverket, som i sin tur remitterade ärendet till berörd facklig organisation. Resultatet var, som kunde förväntas, en arbetskraftsinvandring från tredjeländer som kom så nära noll som det över huvud taget var möjligt. En sådan ordning, eller någon liknande, vore i dag än mer förödande för Sveriges utveckling än vad den var tidigare.

Herr ålderspresident! Låt mig nu betrakta den kommittémotion som är raka motsatsen till socialdemokraternas och vänsterpartisternas myndighetsstyrda ansats, nämligen Miljöpartiets. Detta gäller också i stort sett Centerpartiets kommittémotion.

Miljöpartiets motion betonar inledningsvis vikten av att värna en efterfrågestyrd arbetskraftsinvandring till Sverige där de enskilda arbetsgivarnas bedömning av arbetskraftsbehovet är utgångspunkt. Det handlar om något som somliga säkerligen skulle betrakta som en extremt nyliberal ståndpunkt.

Problemet med denna ansats är framför allt dess principiella ensidighet, det vill säga att den bara lyfter fram en styrande princip - efterfrågan - eller ett intresse, i det här fallet arbetsgivarnas, som vägledande för normeringen av arbetskraftsinvandringen.

Herr ålderspresident! Ingen förnekar att arbetsgivarnas arbetskraftsbehov är viktigt, men det finns andra viktiga aspekter som bör beaktas i sammanhanget, inte minst hur arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft kan tillfredsställas på ett sätt som gynnar landets samlade utvecklingsbehov. Det är en självklarhet att arbetsgivarna vill få tillgång till den arbetskraft de behöver på det enklaste och snabbaste sättet som står till buds. Detta legitima men snäva perspektiv måste kompletteras med ett mer övergripande och långsiktigt perspektiv, som jag skulle vilja benämna ett utbuds- och integrationsperspektiv, där landets arbetskraftsreserv och behovet av att bryta ett alltmer samhällshotande utanförskap beaktas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är precis en sådan balanserad ansats, där det efterfrågestyrda perspektivet kombineras med ett samhällsstyrt perspektiv, som regeringen arbetar med nu för tiden och som kommer att bli grunden för en ny lagstiftning om arbetskraftsinvandringen.

Denna medelväg är för Liberalerna den rätta vägen att gå angående arbetskraftsinvandringen. Det är en väg mellan å ena sidan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ensidiga arbetsmarknadsprövning och å andra sidan Miljöpartiets och Centerpartiets ensidiga och arbetsgivarstyrda ansats. Det är så arbetsgivarnas intresse kan kombineras med ett mer övergripande samhällsintresse som i längden gynnar alla som bor i vårt land.

(Applåder)

Anf. 128 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Vi ska vara tacksamma för att det finns människor som har valt att ta med sig sin kompetens till Sverige, bidra till vår välfärd och till våra företag och betala skatt.

Arbetskraftsinvandringen har haft stor betydelse. Inte minst är den central nu när vi har en grön industrirevolution som pågår i norra Sverige. Denna skulle kraftigt försvåras om företagen inte skulle ha möjlighet att söka den kompetens de behöver.

Herr ålderspresident! Inledningsvis vill jag lyfta fram några saker som det råder enighet om här i kammaren.

Det måste bli lättare och gå snabbare för företag att rekrytera de nyckelkompetenser som de behöver. Jag tycker att det är bra att regeringen försöker se till att få ned handläggningstiderna hos Migrationsverket.

Något som regeringen däremot har missat är att Sverige inte bara behöver fler ingenjörer och programmerare utan också behöver fler arbetare, inte minst inom industriyrken. Svetsare, CNC-operatörer och plåtslagare har nämnts. Inom många av arbetaryrkena inom teknikbranschen - montörer, processoperatörer med mera - har dock de flesta en lägre lön än den som blir regeringens nya krav.

Medianlönen i Sverige är 34 200 kronor. Hälften i Sverige har alltså högre lön än så, medan hälften har lägre. Detta är en godtycklig gräns om det man vill komma åt är fattigdom. Det är en godtycklig gräns om det man vill är att stoppa arbetskraftsinvandrare i branscher där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige. Det är också en godtycklig gräns om syftet är att säkerställa att man får bort fusk.

Herr ålderspresident! Som jag har nämnt i flera replikskiften: De som fuskar kommer att fuska oavsett lönegräns. Det lönegränsen gör är att omöjliggöra för arbetsgivare inom välfärden och för våra företag att anställa personer de behöver inom yrken som ligger på den nedre halvan av svenska löner. Detta kommer att skapa problem.

Ja, vi har arbetslösa i vårt land som man behöver satsa på för att de ska kunna få de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen borde göra kraftfulla insatser i arbetsmarknadspolitiken, i vuxenutbildningen, i folkbildningen och på sfi. De satsningarna saknas. Men även om vi skulle lyckas få varenda människa i Sverige som i dag är arbetslös att ta ett av de jobb som är lediga eller som i dag utförs av människor med uppehållstillstånd för arbete skulle vi ha många platser att fylla. Det råder brist på folk i nästan alla branscher.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Förra mandatperioden var jag ledamot i utbildningsutskottet. Jag hade möten med nästan varenda bransch i Sverige - från välfärden, med lärarbrist och brist på sjuksköterskor och barnmorskor, till sjöfarten och betongindustrin. Alla behöver mer folk.

Tuffast kommer det att vara inom äldreomsorgen. Där kommer antalet medarbetare att behöva öka dramatiskt de kommande åren.

I grunden är orsaken till detta någonting positivt. Det är att vi svenskar lever längre. Men precis som i andra EU-länder hamnar vi i en demografisk utmaning där färre i arbetsför ålder ska ta hand om och försörja fler som blir allt äldre. Vi ska vara glada att så många människor har valt att komma till vårt land och ta de här jobben, och inte minst inom just äldreomsorgen.

När jag besökte Karlstad i valrörelsen fick jag lyssna på en presentationsrunda där ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande reste sig upp, sa vad de hette och var de jobbade. Några jobbade som plattläggare och elektriker. Men det vanligaste arbetet var just inom äldreomsorgen.

Vi har i Sverige i dag många människor som med regeringens nya lönegolv på 34 200 kronor skulle bli utvisade ur Sverige. Det är inte för att de har begått brott och inte för att de har gjort något fel, utan trots att de har varit i Sverige lagligt, arbetat från första dagen, betalat skatt och stärkt vår välfärd.

Det går inte att motivera på något rationellt sätt varför detta skulle vara bra för Sverige, för våra företag och för kommuner och regioner som just nu kämpar med allt mindre pengar för att klara av de ökade kostnaderna.

Nej, att införa regeringens nya lönegolv kommer att vara en dyr affär för Sverige. Det är också en otroligt märklig politik om man ser det ur människors perspektiv. Det är svårt att förstå varför vi ska massutvisa människor som har gjort rätt för sig, betalat skatt och arbetat från dag ett.

Herr ålderspresident! Det vi däremot borde göra är att sätta dit dem som utnyttjar människor och dem som begår brott inom arbetslivskriminaliteten. Det är de som säger en lön på papperet men i praktiken betalar ut slavlöner, eller som betalar ut den lön som står på papperet men sedan kräver den tillbaka genom till exempel ockerhyror för lägenheter där människor tvingas bo.

Ska vi komma åt det missbruket behövs helt andra åtgärder. Därför har jag och vi i Miljöpartiet föreslagit en rad insatser som skulle ha effekt till skillnad från det godtyckliga lönekravet.

Vi behöver se till att vi inte straffar dem som blir utnyttjade, arbetstagarna. Om de vet att de riskerar utvisning ifall de anmäler att de har blivit utsatta för brott kommer de att vara rädda för att göra det. Det ökar arbetsgivarens möjlighet att utnyttja människor och arbetsgivarens makt över arbetstagaren.

I stället vill vi ha skärpta sanktioner mot dem som fuskar och utnyttjar människor. På samma sätt som en person som tar ut en ockerhyra får betala tillbaka i efterhand vill vi se till att arbetstagare som utnyttjas ska kunna få skadestånd i efterhand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi vill också att myndigheterna satsar mer på tillsyn och prioriterar arbetet mot utnyttjande av migrantarbetare. Vi vill stärka tillsynen. Vi vill säkerställa att de som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare får kunskap om sina rättigheter. Det är grunden för att kunna kräva sina rättigheter.

Herr ålderspresident! Jag står såklart bakom Miljöpartiets alla förslag, men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation 10.

Anf. 129 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr ålderspresident! Miljöpartiet skriver i sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring att de motsätter sig godtyckliga lönegränser, vilket ledamoten Hirvonen också framförde i sitt anförande. Däremot förklarar man inte varför Miljöpartiet anser att det högre försörjningskravet är godtyckligt medan det lägre försörjningskravet på 13 000 kronor som gällde när Miljöpartiet satt i regering inte är godtyckligt. Det handlar egentligen inte om godtycke. Miljöpartiets mål är att ständigt göra det lättare att invandra till Sverige även om invandringen skulle resultera i lönedumpning och fusk.

Jag har en enkel fråga till ledamoten Hirvonen, herr ålderspresident: Anser ledamoten Hirvonen att det är rättvist att de som i dag har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden ska behöva konkurrera med arbetskraftsinvandrare från Asien och Afrika om låglönejobben? Kan inte även Miljöpartiet förstå värdet av att vi genom ett högre lönekrav med möjlighet för undantag förbehåller vissa låglönejobb åt de människor i Sverige som behöver komma in på arbetsmarknaden?

Anf. 130 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Jag ska inleda med att förklara hur det gamla systemet fungerade. Där var det två krav som gällde. Krav nummer ett var att man skulle ha en lön i enlighet med kollektivavtal eller branschpraxis. Det andra kravet var att man också skulle kunna försörja sig på den lönen. Det var två krav.

Det var inte politikerna som bestämde nivån för vad som är branschpraxis eller i enlighet med kollektivavtal. Det bestäms av parterna i branscherna. Det var inte heller politikerna som bestämde nivån för vilken lön man anser att människor kan försörja sig på, utan det gjorde myndigheterna.

Jag var inte med och satte praxisen 13 000 kronor. Men jag tror att den kanske kommer av att det är ungefär där som nivån ligger för studenter och för dem med sjukersättning. Det är nivån för dessa grupper i samhället som politiken har bestämt att de ska klara sig på. Det är lågt.

Vi i Miljöpartiet vill höja både studiemedlen och sjukersättningen. Vi tycker inte att 13 000 kronor i månaden är en hållbar nivå, särskilt inte efter den skenande inflationen och med matpriser som har höjts med 25 procent.

Det skriver vi också i vår reservation. Vi tycker definitivt att nivån måste ifrågasättas. Går det att försörja sig i Sverige på 13 000 kronor? Nej, vi behöver höja nivån för dem som i dag lever så ekonomiskt utsatt.

Anf. 131 Nima Gholam Ali Pour (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr ålderspresident! Det är intressant att ledamoten Hirvonen inte berättar var nivån ska ligga.

Spårbyte innebär att en utlänning som har fått avslag på sin asylansökan under vissa förutsättningar kan beviljas uppehållstillstånd för arbete. Efter att man har fått avslag på en asylansökan lämnar man inte landet, utan då är man helt plötsligt arbetskraftsinvandrare. Ingen av våra nordiska grannar har ett sådant system.

Regeringen har för avsikt att avveckla spårbyte. Det är inget märkligt med det. Har man fått avslag på sin asylansökan ska man lämna landet. Men Miljöpartiet skriver i sin kommittémotion avseende arbetskraftsinvandring att spårbyte borde behållas eftersom de asylsökande som får avslag ska ha ett "bra alternativ".

En granskning från Riksrevisionen år 2022 visade att var fjärde spårbytare kommer från något av fem länder, som tillsammans står för endast 6 procent av alla asylsökande. Var sjätte spårbytare kommer dessutom från länder som sedan 2021 finns med på Migrationsverkets lista över så kallade säkra ursprungsländer. Med andra ord är det rätt många som utnyttjar det här systemet för att komma till Sverige och arbeta.

Min fråga till ledamoten Hirvonen är följande: Varför vill Miljöpartiet behålla ett system som ger migranter möjligheten att fuska och ger migranter som fått avslag på sin asylansökan möjlighet att stanna kvar?

Anf. 132 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Jag är öppen för att diskutera vilken nivå som ska gälla i Sverige och var man ska sätta gränsen för vad det går att försörja sig på. Vi borde prata mer om det - för alla dem som i dag lever på sjuk- och aktivitetsersättning och för alla dem som ska hanka sig fram på studiemedel. Vi behöver höja den nivån.

I Miljöpartiets budget har vi en lång rad förslag där vi ser till att bankerna, som nu gör övervinster, får betala mer i skatt så att de som lever med de minsta marginalerna ska få möjlighet att klara sig på den inkomst de har.

Jag tycker däremot inte att vi här i riksdagens kammare ska bestämma en fast lönegräns baserat på godtycke. Medianlönen är inte en rimlig gräns för vad man kan försörja sig på, för då säger vi ju att hälften av alla som arbetar i Sverige inte kan försörja sig på sin lön. Och det, herr ålderspresident, är inte sant.

Jag välkomnar om regeringen omprövar detta och kommer tillbaka med ett underlag om vad som vore en rimlig nivå för vad man kan försörja sig på. Då förväntar jag mig förstås att man ser till att också studenter, sjukpensionärer och personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta utan går på aktivitetsersättning lyfts till den nivån.

Vad gäller spårbyte tycker jag att vi ska lyssna på Riksrevisionens rekommendationer. Vi behöver strama åt och täppa till de luckor som finns i systemet. Men det vi inte ska göra är att ta bort systemet, för det skulle innebära att människor som är här och arbetar och gör rätt för sig ska kastas ut till exempelvis länder som Afghanistan. Nej tack!

Mauricio Rojas (L)

Anf. 133 Mauricio Rojas (L)

Herr ålderspresident! Det har nämnts, med all rätt, att det finns 400 000 personer som är arbetslösa i Sverige. Ännu viktigare än denna siffra är dock de 138 000 som är långtidsarbetslösa. Där sitter det verkliga problemet. Det andra är ju ganska naturligt - att man byter jobb och sådant - men 138 000 långtidsarbetslösa är ett stort problem. Majoriteten av dessa är personer som är utlandsfödda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Ledamoten Hirvonen och andra ledamöter har sagt att regeringen inte gör någonting för att underlätta för dessa personer att få ett jobb i morgon. Jag vet inte om de har läst budgeten för 2024. Om de hade gjort det skulle de ha sett att det satsas 1 362 miljoner på förstärkt regionalt yrkesvux. Då hade de också sett att det satsas 385 miljoner på yrkeshögskoleutbildning. Totalt är det 1 747 miljoner. Det är inte lite, det.

Detta innebär en ökning med 16 500 helårsstudieplatser på regionalt komvux och 3 000 platser i yrkeshögskoleutbildningen. Vad gäller regionalt yrkesvux är det en 33-procentig ökning.

Då vill jag fråga ledamoten Hirvonen: Hur kan hon säga att regeringen inte gör något när jag kan hänvisa till dessa siffror?

Anf. 134 Annika Hirvonen (MP)

Herr ålderspresident! Vad gäller platser på yrkesvux med mera vill jag säga att regeringen ju började med att skära ned i sin första budget, och nu ökar man på igen. Det är bra att man insåg sitt misstag, men det har vi redan fått betala för. De komvux som finns i kommunerna anpassar sig ju efter neddragningar, och det tar tid att skala upp.

Samtidigt gör man en storslakt i folkbildningen. Om någon instans kan nå till exempel långtidsarbetslösa kvinnor som är utrikes födda är det folkbildningen.

Nyligen besökte jag Ölands folkhögskola, där man har startat en svenskkurs. På den kursen går i princip enbart utrikes födda kvinnor som varit arbetslösa under lång tid. Det är kvinnor som inte klarade den vanliga sfi-undervisningen, men här på folkhögskolan har de känt en trygghet och har börjat kunna ta till sig svenska språket. Detta är en integrationssatsning av enormt viktig karaktär. Det är denna målgrupp som vi framför allt behöver rikta insatser till.

Vi behöver också göra om den sfi-utbildning som vi har i dag, så att fler klarar den snabbare. Det behöver bli mer anpassat utifrån elevens egna förutsättningar och samtidigt kombineras med praktik eller arbete, för det är så man lär sig svenska språket bäst och snabbast.

Politiken på arbetskraftsinvandringens område kommer inte att lösa problemet med långtidsarbetslösheten. Och även om varenda arbetslös i Sverige skulle få ett jobb skulle det fortfarande finnas lediga arbetsplatser som vi behöver rekrytera folk till från utlandet.

Mauricio Rojas (L)

Anf. 135 Mauricio Rojas (L)

Herr ålderspresident! Man kan i alla fall konstatera att det i dag finns nästan 120 000 helårsplatser inom vuxenutbildningen. Det är inte lite egentligen. Det är en stor satsning som kostar mycket pengar, men detta gör den här regeringen för att man måste satsa på att få människor in i arbete, särskilt långtidsarbetslösa och inte minst utrikes födda kvinnor.

Man satsar också mer på sfi, nästan 30 miljoner. Om man summerar det med 80 miljoner till ukrainare blir det 109 miljoner som man satsar på detta.

Det är alldeles riktigt att man måste reformera svenska för invandrare. Inte minst handlar det om att det i dag inte ställs några krav på att prestera något. Vi vet att det är många som börjar, men många lämnar utbildningen under processens gång, och inte ens hälften klarar de resultat som man kunde förvänta sig. Det får inte vara på det viset. Det måste ställas krav, och människorna måste veta att om jag inte satsar på detta och gör allt som är möjligt för att klara svenska för invandrare kommer det att få kännbara följder. Man kan inte få alla förmåner utan att prestera något. Sådana markeringar är viktiga.

Som det är i dag funkar inte svenska för invandrare som det borde. Vi måste ställa mer krav, men vi måste också satsa mer resurser. Båda delarna är jätteviktiga, och den här regeringen kommer att göra båda delarna.