Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Anf. 1 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! I den här debatten har vi att behandla två av arbetsmarknadsutskottets betänkanden, dels utgiftsområdesbetänkandet om arbetsmarknad och arbetsliv, dels ett motionsbetänkande rörande arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen.

Redan inledningsvis vill jag meddela att jag i mitt anförande kommer att hålla mig till utgiftsområdesbetänkandet och de delar som rör arbetsmarknadsfrågorna, och min partikollega Saila Quicklund kommer att gå närmare in på arbetsmiljöfrågorna. Vad gäller motionsbetänkandet är det Oliver Rosengren som kommer att representera oss moderater i debatten.

Herr talman! Det är fortsatt tuffa tider i svensk ekonomi för såväl hushåll och företag som kommuner och regioner. En orolig och allt farligare omvärld fortsätter att pröva oss på olika sätt.

En av de främsta prioriteringarna för oss moderater, tillsammans med våra vänner i samarbetspartierna, är fortsatt att få ordning på inflationen. Även om det nu verkar finnas viss ljusning, exempelvis i och med dagens inflationsbesked, gäller det att vara uthållig - och det är den moderatledda regeringen.

I en inbromsande ekonomi påverkas den svenska arbetsmarknaden, även om den hittills glädjande nog visat stor motståndskraft. Vi anser dock att i och med att de strukturreformer som så väl hade behövt sjösättas under åren 2014-2022 stötte på så stort politiskt motstånd i vänsterläger behöver vi börja med att städa upp och lägga en solid grund för framtidens arbetsmarknad.

Trots en långvarig högkonjunktur under Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons regeringsperioder orkade inte Socialdemokraterna ta tag i arbetet med att bryta utanförskap och det stora bidragsberoendet. Det är därför en av den här regeringens viktigaste uppgifter.

Herr talman! Arbetslinjen behöver återupprättas. Vi moderater är partiet för alla som arbetar, har arbetat och vill arbeta. Det förhåller sig nämligen på det sättet att om vi ska ha en gemensam välfärd i världsklass måste fler bidra i stället för att leva på bidrag. Arbetslinjen står mot bidragslinjen.

I valet 2022 sa svenska folket nej till mer av friår och ledighetsveckor och ja till att de som ställer klockan och går till jobbet ska få behålla mer av sin lön. Därför sänker den moderatledda regeringen nu skatten på arbetsinkomster genom ett åttonde jobbskatteavdrag. Det är en välriktad skattesänkning som har fokus på låg- och medelinkomsttagare, det vill säga på vanligt folk som arbetar.

En familj med en sjuksköterska och en polis kommer att få behålla över 14 000 kronor mer per år efter skatt. En familj där båda går från bidrag till arbete, med lägsta kollektivavtalad lön, får upp till 5 600 kronor mer i plånboken nästa år tack vare detta åttonde jobbskatteavdrag.

Under nästan två decennier har vi moderater i såväl alliansformat som opposition och nu i regeringsställning med Tidöavtalet som grund sänkt skatten på vanliga inkomster. Detta har gjort att helt vanliga svenskar har fått långt mer än en trettonde månadslön efter skatt att disponera, vilket dessutom har gjort att sysselsättningen antas ha ökat med över 100 000 personer jämfört med om jobbskatteavdragen aldrig hade införts i Sverige. Därför är det värt att komma ihåg att Socialdemokraterna konsekvent sagt nej, även om man i efterhand tvingats acceptera att vanliga löntagare nu får behålla mer i plånboken av sin lön efter att skatten är dragen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

För oss moderater är en av de yttersta ledstjärnorna att det alltid ska löna sig att arbeta, både ur moralisk synpunkt och för samhällsekonomin i stort. Därför har vi satt igång arbetet med viktiga bidragsreformer som införande av bidragstak, krav på heltidsaktivitet i försörjningsstödet - det som tidigare kallades socialbidrag - och kvalificering till välfärden för nyanlända. Dessa välbehövliga reformer kommer att utredas och fattas beslut om under mandatperioden för att ytterligare stärka arbetslinjen.

Herr talman! I en återupprättad arbetslinje, där det alltid lönar sig att arbeta jämfört med att inte göra det, finns också ett viktigt samspel i att hjälpa människor att rustas och att hitta och kunna få ett arbete. Så kan våra viktiga företagare hitta den kompetens de söker, och så kan den som är arbetslös få ett arbete att gå till och känna stolthet över.

Utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv rör över 92 miljarder kronor. Det är viktigt att skattebetalarnas pengar används varsamt. Därför ser vi moderater tillsammans med våra vänner i samarbetspartierna till att effektivisera de arbetsmarknadspoliska insatserna. Det handlar om att vi nu förenklar floran av insatser och prioriterar det som är kostnadseffektivt och som leder till att fler kommer i arbete.

För att säkerställa att skattemedel används på ett effektivt sätt är det viktigt med ett gediget kunskapsunderlag gällande effekterna av olika insatser, bland annat för att kunna få fler människor i arbete. I budgetpropositionen föreslås därför en höjning av förvaltningsanslaget till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

En del som ligger utanför detta utgiftsområde men som ändå har betydande påverkan på arbetsmarknadspolitiken är den utökning av antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen som regeringen nu genomför. Dessa utbildningssatsningar möjliggör en viktig väg för vuxna att skaffa sig den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Regeringen ser också till att etableringsjobben har förutsättningar att komma på plats genom både regelförändringar och budgetmedel. Det sker dels för att öka möjligheterna för nyanlända och långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden, dels för att underlätta för företagens kompetensförsörjning. Nu är det upp till parterna att sluta de avtal som krävs för att etableringsjobben ska bli verklighet. Det ser vi alla fram emot.

Också fler ekonomiska åtgärder vidtas för att staten ska vara träffsäker men sparsam med arbetsmarknadspolitiken.

Herr talman! Sverige står fortsatt inför bistra ekonomiska tider som kommer att påverka arbetsmarknaden. För att möta detta är en återupprättad arbetslinje, inflationsbekämpning med stöttning till hushållen och välfärden samt strukturreformer för att få upp den låga tillväxten helt avgörande. Det är också det vi moderater tillsammans med samarbetspartierna nu fokuserar på. Den framförhandlade budgeten för nästa år är en viktig del i det långsiktiga arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag vill därför avslutningsvis yrka bifall till arbetsmarknadsutskottets förslag i betänkande 2 rörande utgiftsområde 14 i regeringens proposition.

(Applåder)

Anf. 2 Jonny Cato (C)

Herr talman! Jag delar givetvis synen i mycket av det som Viktor Wärnick pratar om. Men det är just det som är poängen: Det är bara prat och lite handling.

Viktor Wärnick sa att arbetslinjen behöver återupprättas. Det gäller väl även på Arbetsmarknadsdepartementet, som kanske är det departement som levererat minst propositioner av alla departement under mandatperioden. Det är näst intill helt tomt på propositionslistan på arbetsmarknadsområdet.

Jag brukar säga att oavsett vad man tycker om arbetsmarknadspolitiken är det allra sämsta att inte göra någonting alls. Det kom ofta kritik från Moderaterna mot att januariavtalet bara innehöll utredningar. Men det är ju precis det som sker på arbetsmarknadsområdet nu. Vissa av utredningarna tycker jag är bra, exempelvis de som gäller att man ska fokusera på arbetslinjen i stället för bidragslinjen. Men om man tittar på den faktiska budgeten kan man se att det sedan Tidögänget tog över har gjorts två stora satsningar på arbetsmarknadsområdet, nämligen höjd a-kassa och miljardsatsningar på Samhall, som jag trodde vi var överens om inte fungerar.

Min fråga är därför: När kan vi förvänta oss att regeringen börjar leverera propositioner och förslag som på riktigt stärker arbetslinjen så att fler människor har ett arbete att gå till på morgonen?

Anf. 3 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Den här regeringen levererar på arbetsmarknadspolitikens område på en rad olika sätt. Arbetsmarknadspolitiken kan nämligen inte kanaliseras endast genom ett eller två utgiftsområden, utan den spänner över flera olika fält, vilket jag också nämnde i mitt anförande. I riksdagen lever vi ofta i stuprör i form av utskott och utgiftsområden, men så enkelt är det inte.

Vi gör en rad olika saker. Vi sänker skatterna på vanliga inkomster; det borde glädja Centerpartiet och Jonny Cato. Vi förenklar insatsfloran för att göra insatserna mer precisa, och vi ser till att Arbetsförmedlingen blir en mer effektiv myndighet framåt. Det handlar om många stora uppdrag.

Det går helt enkelt inte att göra allt på en gång. Det tar tid när man kommer till ett bord där det inte finns så mycket att hämta. Då måste man börja om, helt enkelt.

Det är fascinerande att höra att Jonny Cato tänker att detta redan ska ha genomförts men själv inte har några exempel eller förslag på hur det ska kunna genomföras på hans sida i politiken. De frågor som Jonny Cato driver står ju i bjärt kontrast till de frågor som Vänsterpartiet driver, till exempel. Hur ska Jonny Catos regeringsalternativ få detta att gå ihop med utgångspunkt i vad Centerpartiet tycker är viktigt?

Anf. 4 Jonny Cato (C)

Herr talman! När man inte har någon politik får man prata politiskt spel, och det är Moderaterna kanske bäst i klassen på.

Jag köper inte detta med att det tar tid. Förra veckan hade vi debatt om migrationspolitiken, och där går det fort. Där händer det grejer. Varför? Jo, för att den politiska viljan att lägga om migrationspolitiken finns. Den politiska viljan verkar däremot helt saknas när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Snart har halva mandatperioden gått, och inget händer. Men på migrationsområdet har det gått väldigt fort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag tycker att det är bra att regeringen gör en del saker på utbildningsområdet och kopplat till skattepolitiken. Men man kan inte säga att vi bara tänker i stuprör när vi har en arbetsmarknadspolitisk debatt och inget händer över huvud taget. Att effektivisera Arbetsförmedlingen kan vara en sak, men man behöver fortsätta den reform som Centerpartiet påbörjade.

Det är just detta som också är så intressant: Det är alltid fokus på vad oppositionen ska kunna komma överens om 2026. Jag kan bara konstatera att när Centerpartiet var med och styrde landet inom ramen för januariavtalet fick vi en reformerad arbetsförmedling och en reformerad LAS. När Moderaterna är med och styr blir det höjd a-kassa och miljardsatsningar på Samhall. Så man kanske ska oroa sig lite mer för sin egen sida av svensk politik, som just nu styr landet, än för vad som kanske, eventuellt komma skall i framtiden. Problemen finns ju här och nu på arbetsmarknadsområdet.

Återigen: Hur ska Moderaterna återupprätta arbetslinjen, inte bara prata om den utan gå från ord till handling?

Anf. 5 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Centerpartiets och Jonny Catos verklighetsbeskrivning stämmer helt enkelt inte. Ett antal saker kan göras redan här och nu, till exempel att sänka skatterna och se till att insatsfloran blir mindre så att det blir effektivare. Men vi måste göra jobbet gediget och grundligt, till exempel när det gäller de bidragsreformer som krävs för att stärka arbetslinjen ytterligare: införande av bidragstak, heltidsaktivitet för rätt till försörjningsstöd och kvalificering till välfärden. Detta är några av de saker som jag nämnde i mitt anförande och som jag är övertygad om att Jonny Cato också hörde. Det Centerpartiet vill framhålla här, att det inte sker något, stämmer alltså inte.

Det är därför det är intressant att fråga Centerpartiet vad man hade tänkt göra tillsammans med exempelvis Vänsterpartiet. Det är nämligen detta som är det alternativa regeringsunderlaget.

Hur ska Jonny Cato ihop med Vänsterpartiet kunna sänka skatterna för att stärka arbetslinjen? Hur ska Jonny Cato kunna se till att dra ned på anslag till de olika delarna i myndigheterna tillsammans med Vänsterpartiet? Hur ska Jonny Cato och Centerpartiet kunna dra ned på Arbetsförmedlingen ihop med Vänsterpartiet?

Det handlar alltså om helt disparata förslag på den andra sidan, och därför är det relevant att ställa dessa frågor till Centerpartiet, även om man inte vill svara på dem.

Jag nämner ett antal insatser som nu sker. En av de viktigaste uppgifterna för den här regeringen är att återupprätta arbetslinjen efter två mandatperioder med Stefan Löfven och Magdalena Andersson, varav den senaste med stöd från Centerpartiet, där det gick åt fel håll. Vi är på väg åt rätt håll.

Anf. 6 Teresa Carvalho (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Nu ökar arbetslösheten i Sverige. Sysselsättningen går ned. Fler skriver in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, och färre går vidare ut i jobb. Antalet annonser efter ny personal blir färre, och varslen står som spön i backen. Detta sker samtidigt som branscher och arbetsmarknadsregioner paradoxalt nog brottas med personalbrist.

Av detta borde man rimligtvis dra slutsatsen att det nu behövs mer satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken - på insatser för att rusta de arbetslösa för att kunna ta de jobb som finns och som kommer att växa fram. Men SD-regeringen väljer tvärtom att i det närmaste avveckla jobbpolitiken.

Redan förra året drev man igenom stora neddragningar, med miljardbelopp, på både arbetsmarknadsinsatserna och vuxenutbildningen. I nästa års budget kan vi tyvärr konstatera att de sänkta ambitionerna kvarstår, med nya stora neddragningar på jobbpolitiken.

Jag vill därför fråga Viktor Wärnick hur hög arbetslösheten måste bli innan SD-regeringen är beredd att vidta åtgärder och vilka åtgärder man i så fall är beredd att vidta.

Anf. 7 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Vi gör nu ett antal saker. Vi drar slutsatser av exakt det som Teresa Carvalho nämner, att arbetslösheten stiger medan företagen behöver anställa men inte får göra det efter sina utannonseringar. Det finns en diskrepans mellan de arbetslösa och företagen, som vi måste rätta till. Det handlar bland annat om att det måste löna sig bättre att arbeta; detta är helt klart.

Denna slutsats drar aldrig Socialdemokraterna. Det handlar alltid om att ösa på med mer pengar till våra olika myndigheter för oprecisa insatser som inte leder till reguljär sysselsättning. Det vore mer intressant att höra vad Socialdemokraterna kan tänka sig att ändra på i sin politik för att få ett mer träffsäkert utfall när det gäller att fler ska komma i arbete.

Man hade åtta år på sig. Arbetslösheten bet sig fast. Vi skulle få EU:s lägsta arbetslöshet 2020, ett mål som man sedan inte riktigt ville prata om i slutet av sin regeringsperiod eftersom det gick åt helt fel håll. Man ville inte ta tag i de strukturreformer som var helt nödvändiga.

Det är också intressant att höra det ganska höga tonläget när det påstås att regeringen ihop med samarbetspartierna med Tidöavtalet som grund inte gör tillräckligt. Om vi tittar på de budgetalternativ som framgår av utskottets utgiftsområdesbetänkande ser vi att det på totalen skiljer omkring 1 procent mellan Socialdemokraternas och regeringens budgetförslag. Jag tror inte att den procenten skulle göra hela skillnaden, och det tror inte Socialdemokraterna heller. Här handlar det om retorik.

Men vad tänker Socialdemokraterna om detta, att det lönar sig för dåligt att arbeta i dag och företagen därför inte får rätt kompetens?

Anf. 8 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag har förstått att de gamla Moderaterna är tillbaka, så jag vill inledningsvis tacka Viktor Wärnick för att han göra denna debatt gynnsam för oss socialdemokrater - här blir skillnaderna väldigt tydliga. När vi har budgetdebatt om arbetsmarknadspolitik pratar Moderaterna i vanlig ordning om sänkt skatt. Här är skiljelinjerna i politiken som sagt väldigt tydliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi är helt överens om att det inte kan vara fritt valt arbete att göra sig anställbar, att anstränga sig för att komma i jobb. Vi är också helt överens om det som den gamla socialdemokratiska socialministern Gustav Möller en gång sa: Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Vi ska använda skattepengarna klokt.

Vi socialdemokrater menar att det är klok politik att, speciellt i lågkonjunktur, gasa i jobbpolitiken och passa på att se till att människor rustas för de jobb som finns och som kommer att växa fram - att ge människor bättre förutsättningar att ställa om.

Det är därför det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Men det är det här vi uppenbarligen inte är överens om. Likt det gamla Högerpartiet drivs Moderaterna av helt andra intressen än att trycka tillbaka långtidsarbetslösheten. För Moderaterna är det i vanlig ordning viktigare att sänka skatterna, mest för de mest välbeställda - och på plastpåsarna såklart.

(Applåder)

Anf. 9 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Anledningen till att vi pratar om att det ska löna sig bättre att arbeta är att vi vet att de drivkrafterna spelar roll. Det är moraliskt rätt att den som ställer klockan, går upp och går till jobbet har mer i plånboken än den som inte gör det. Det är också samhällsekonomiskt gynnsamt, för då får vi in mer skattemedel till statskassan, vilket gör att vi kan satsa på välfärden.

Den gamla Amspolitiken, som Socialdemokraterna vill tillbaka till, innebär att man öser miljarder på ineffektiva åtgärder. Det ska vi passa oss för att göra. Oaktat att man hänvisar till Gustav Möllers citat har slösaktigheten funnits där under tidigare mandatperioder. Det är väl bara att konstatera.

Vi menar att det ska löna sig att arbeta. Vi ska införa ett antal bidragsreformer som gör att det aldrig lönar sig mer att inte arbeta än att göra det. Jag nämnde dem i mitt anförande. Vi ska förenkla insatsfloran, vilket gör att vi får mer träffsäkra insatser framöver.

Det skiljer alltså lite drygt 1 procent mellan anslagen i regeringens budget och Socialdemokraternas motion på detta utgiftsområde. Trots detta tar man till dessa oerhörda brösttoner.

Man säger att vi sänker skatten mest för dem som tjänar mest. Det stämmer ju inte. Vi sänker skatten på låga och medelhöga inkomster. Det är det som Socialdemokraterna i två decennier har varit emot hela vägen. Man har tyckt att det är förskräckligt att människor ska få ut mer av den intjänade lönen, vilket nu ger mer än en 13:e månadslön för en vanlig inkomsttagare.

Det här är viktigt att komma ihåg. Socialdemokraterna kommer aldrig att gå i bräschen för att göra det mer lönsamt att arbeta. Man kommer i stället att försöka använda staten med ökade medel och få till en arbetsmarknadspolitik som inte har varit fungerande tidigare.

Men det är alltså bara 1 procents skillnad. Det vore intressant att få höra vad i denna procent som skulle göra hela skillnaden. Jag fick inte svar på det, men vi får väl återkomma till det i debatten, herr talman.

Anf. 10 Magnus Persson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Då det är en gemensam debatt skulle jag vilja börja med att i AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Gällande AU3 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen yrkar jag bifall till reservation 1.

Herr talman! Budgetförslaget gällande utgiftsområde 14, som tagits fram av regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna, visar på en bred samsyn bland annat om en fortsatt stark a-kassa, vilket är väldigt viktigt nu när vi går in i en lågkonjunktur, och om att vi ska fortsätta arbetet med att se över olika ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder.

Arbetsmiljöverket får det anslag som önskats och begärts. Samtidigt lägger man Myndigheten för arbetsmiljökunskap under samma paraply som Arbetsmiljöverket för att få ett effektivare samarbete. Det ska också tilläggas att det inte görs några budgetneddragningar, vilket påstås i vissa sociala medier. Kort och gott är det en budget i balans som en majoritet i riksdagen står bakom.

Herr talman! Hur ser det då ut gällande oppositionens politik på området, förutom att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern vill ha Magdalena Andersson som statsminister? Ja, det spretar rejält, alltifrån att höja anslagen med över 15 miljarder i enda änden till att sänka dem med 10 miljarder i den andra.

Det är tydligt att Centerpartiet befäster rollen som Sveriges mest löntagarfientliga parti. Det är ingen hemlighet. Centerpartiet föreslår kraftiga neddragningar på bland annat a-kassan, arbetsmiljöarbetet och stödet till personer med funktionshinder. På andra sidan står Vänstern, som kraftigt vill höja anslagen för att öka bidragslinjen och finansiera det med ökat skattetryck på svenska löntagare. Det enda dessa partier är överens om är i vanlig ordning att det är dags att öka invandringen till Sverige.

Herr talman! Nu kommer vi till problemets kärna. I mitten står Socialdemokraterna, som ändå verkar tycka att regeringens och Sverigedemokraternas budget under utgiftsområde 14 likt många andra utgiftsområden är väldigt bra. Socialdemokraterna gör en del smärre justeringar gällande Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket och skjuter till pengar som myndigheterna inte begärt och som de inte kommer att kunna använda på grund av den långa tid det tar att utbilda inspektörer. De myndigheterna sköter man i själva verket med ordning och reda i regleringsbreven. Det är där man ska jobba.

Det enda som sticker ut lite är att Socialdemokraterna flyttar pengar från arbetsmarknadsåtgärder med mindre dåliga resultat för att kunna återinföra de så kallade extratjänsterna, en åtgärd som mest missbrukas av socialdemokratiskt styrda kommuner. Malmö stads makt sträcker sig tydligen ända in i Socialdemokraternas budgetarbete i riksdagen. Sådana åtgärder leder sällan till riktiga jobb, trots att Sverige är det land i världen som procentuellt lägger mest pengar på verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder. Hög sysselsättningsgrad i all ära - det är personer med reguljära anställningar som via sin skattsedel ska finansiera denna enorma kostnad för samhället.

Det låter mycket från Socialdemokraterna gällande arbetsmarknadspolitiken. Men när man läser deras budget kan man konstatera att de har mer gemensamt med Sverigedemokraterna än med sitt framtida regeringsunderlag. De vill till exempel till skillnad från vissa av sina samarbetspartier se en stark a-kassa. De ställer sig även bakom regeringens och Sverigedemokraternas förslag om etableringsersättning till nyanlända, en post deras samarbetspartier vill höja då dessa i fortsättningen vill se en kraftigt ökad invandring till Sverige. Detta är en fråga där Socialdemokraterna svängt 360 grader, då de förstår att den absolut inte blir någon valvinnare. Men vi som har varit med ett tag vet hur snabbt de även i den frågan byter fot - allt för makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Jag tänker inte gå in i detalj på till exempel arbetsmiljöfrågorna, eftersom de likt flera andra poster behandlas i särskilda betänkanden under våren. Då kan vi ha en betydligt djupare debatt. Men vi kan konstatera att den förra regeringens arbetsmiljöstrategi och nollvision, som även denna regering valt att arbeta efter, behöver reformeras och styras upp sett till den kraftiga ökning av arbetsplatsolyckor som skett de senaste åren. Tyvärr slår nu dödsolyckorna i taket. På åtta år har Socialdemokraterna inte gjort någonting, förutom att rösta ned och motarbeta förslag som kunde ha bidragit till att förbättra förutsättningarna gällande arbetsmiljön. Men som sagt kommer det tillfällen när vi kan gå djupare i de frågorna, och det ska vi göra.

Herr talman! För att få fler i arbete krävs att man hittar nya vägar och vågar tänka nytt. Fokus måste vara utbildning och att på allvar ställa krav på individen att göra sig anställbar. Företagen måste göras mer delaktiga i arbetet. Vi måste sätta press på människor att lära sig svenska språket. Till exempel efterfrågas lärlingsanställningar kombinerade med studier av jättemånga företag. Möjligheten att införa en form av lärlingsanställningar bör utredas. Internationellt finns det flera olika framgångsrika varianter. Möjligheten att skapa en svensk modell för sådana anställningar behöver ses över utifrån de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. En lärlingsanställning ska inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande utan ska styras av behov.

Det finns bra exempel, herr talman. Karlskrona kommun, som i dag styrs av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har tecknat avtal med det stora företaget NKT gällande lärlingsutbildningar. Eleverna tillbringar tre dagar i veckan på en arbetsplats och två dagar på plats i skolan. Man får en yrkesexamen samt grundläggande behörighet att läsa vidare om man vill. Det är ett lysande exempel på samarbete mellan kommun och företag.

Herr talman! I stället för att fortsätta pumpa ut miljarder till verkningslösa arbetsmarknadsåtgärder måste vi börja tänka nytt i svensk arbetsmarknadspolitik och sluta slå oss för bröstet för att vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad, en statistik som enbart handlar om att dölja den enorma arbetslöshet vi egentligen har i dag i Sverige. Det kan inte vara så meriterande att vara bäst i världen på skattesubventionerade anställningar. Tydligt är tyvärr att konsekvenserna av tidigare regeringars ansvarslösa politik även i framtiden kommer att ligga som en våt filt över svensk arbetsmarknadspolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Michael Rubbestad (SD).

Anf. 11 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Det låter väldigt ofta från Magnus Persson och Sverigedemokraterna som att de har höga ambitioner på arbetsmiljöområdet, men när de äntligen får möjlighet att påverka budgeten på området får detta inte riktigt genomslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Arbetsmiljöverket får inte tillräckliga resurser för att bygga ut inspektionsverksamhet i den takt som behövs för att möta situationen på arbetsmarknaden, med ökat antal dödsolyckor och sjukskrivna på grund av stress.

Myndigheten har sedan 2014 utökat antalet inspektörer och har en ambition om att ytterligare utöka antalet för att förstärka kontrollen på svenska arbetsplatser och bemanna a-krimcenter. Men så sent som i våras stoppades planerade rekryteringar av nya inspektörer. Regeringens och Sverigedemokraternas anslag räckte helt enkelt inte till.

Sverigedemokraterna vill heller inte använda den resurs som de regionala skyddsombuden är på flera arbetsplatser. Samtidigt nedprioriterar man forskning och kunskapsspridning om bättre arbetsmiljö genom en förtäckt nedläggning av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Jag vill fråga Magnus Persson på vilket sätt han menar att de resurser som regeringens budgetproposition innehåller ska kunna bidra till bättre och hälsosammare arbetsplatser.

Anf. 12 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Arbetsmiljöverket har fått de pengar som man äskar och vill ha. Vi i Sverigedemokraterna är väldigt glada över att vi har kunnat ligga kvar på samma nivå som vi alltid har gjort. Socialdemokraterna höjer anslaget nu för att de sitter i opposition. När Socialdemokraterna satt vid makten låg de betydligt lägre när det gäller nivån på anslaget till Arbetsmiljöverket än vad Sverigedemokraterna gör. Jag känner mig väldigt trygg med att man har fått de resurser man vill ha och kräver. Det är inga konstigheter med det.

Det är intressant att du nämner att vi motarbetar de regionala skyddsombuden. Jag antar att det handlar om tillträdesrätten. Jag har med mig min kommittémotion, som vi väckte i samband med det betänkandet. Där säger Sverigedemokraterna att regionala skyddsombud, delvis avlönade av staten, ska ha tillträde till samtliga Sveriges arbetsplatser oavsett kollektivavtal eller facklig förankring. Jag menar att det ofta är på de arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal eller där inte facket finns som arbetslivskriminaliteten är som värst. Detta valde Socialdemokraterna att rösta nej till. Det är viktigare för Socialdemokraterna att ha makten över arbetsplatsen än att det är ett fullgott arbetsmiljöarbete för samtliga löntagare. Det ska vi inte glömma.

Anf. 13 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Ja, det är viktigare för Socialdemokraterna att arbetstagarna har något att säga till om när det kommer till deras arbetsmiljö på arbetsplatserna. Därför har vi velat stärka skyddsombuden och utöka tillträdesrätten.

Sverigedemokraterna och Magnus Persson vet mycket väl vad ett avskaffande av de regionala skyddsombuden - det är faktiskt det som han föreslår - skulle få för konsekvenser på svenska arbetsplatser, kanske särskilt på byggarbetsplatser, som Magnus Persson själv har erfarenhet av att jobba på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det stämmer inte att regeringen och Sverigedemokraterna satsar tillräckligt på Arbetsmiljöverket. Varför behövde de i så fall stoppa de rekryteringar som de hade aviserat under förra året? Och de anslag som man ger i år kommer inte att ge dem möjlighet att återuppta de rekryteringarna. Man kompenserar myndigheten i tider av inflation för ökade kostnader och löner, men när det väl är klart och den generella besparingen på alla myndigheter har slagit ut finns det inga pengar kvar för att göra dessa rekryteringar.

Det räcker inte med ord. Man behöver backa upp orden med handling och, när det handlar om budgetpropositioner, med pengar.

Regeringen är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd för att kunna regera, och det är oerhört tydligt på vissa politikområden. Det är ibland svårt att se en skymt av regeringspartiernas politik för att Sverigedemokraterna dominerar så starkt. Men på arbetsmiljöområdet syns inte Magnus Perssons engagemang alls.

Finns det någon annan förklaring till att Magnus Perssons engagemang för arbetsmiljöfrågorna inte syns i regeringens budgetproposition? Eller är detta inte så viktigt för Sverigedemokraterna när det väl kommer till kritan?

(Applåder)

Anf. 14 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Det är bara att beklaga att Johanna Haraldsson står här och ljuger om att Sverigedemokraterna vill avskaffa alla regionala skyddsombud. Vi vill utöka deras befogenheter. Det är ingen som har sagt att vi ska avskaffa dem. Var står det? Du får gärna peka på det. Jag tycker att detta är lite dåligt.

Vi vill i stället utöka så att fler ska kunna bli skyddsombud i Sverige, framför allt lokala skyddsombud. Men där bromsar Socialdemokraterna via LO genom att till exempel aktiva sverigedemokrater inte får vara skyddsombud på en arbetsplats.

Ni försvårar arbetet för en bra arbetsmiljö. Ni försvårar för människor att bli skyddsombud. Ni försvårar för människor att delta i arbetsmiljöarbetet. Det tycker jag är väldigt lågt.

Sedan gäller det Arbetsmiljöverket och att man inte kunde hitta inspektörer. En bidragande orsak till det är Socialdemokraterna. Ni tvingade myndigheten att utlokalisera sig. Då tappade man väldigt mycket kompetens på kort tid, och de hålen har man inte hunnit fylla. Det är en stor anledning. Det handlade inte om pengar. Det handlade om ert beslut att utlokalisera myndigheten.

Anf. 15 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Sverigedemokraterna hänvisar i sin kommittémotion till Tidöavtalet, där det fastslås att den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran bör förenklas med färre kostnadseffektiva insatser. Detta motiverar man bland annat med trams, som att man ska avveckla särlösningar som kan erhållas baserat på födelseland, trots att något sådant inte existerar.

Jag hävdar att människor är olika och har behov av olika arbetsmarknadspolitiska insatser. För att få människor som står långt från arbete att komma närmare behövs det oftast en kedja av olika insatser. Vi socialdemokrater vänder oss därför emot en smal insatsflora. Vi förespråkar i stället en bred palett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Resultatet av Tidöavtalet och Sverigedemokraternas önskan om att smalna av jobbpolitiken har blivit en budget som innehåller massiva neddragningar, inte bara på insatserna utan också på den ansvariga myndigheten, som tappar viktig specialistkompetens när det gäller att exempelvis stötta personer med nedsatt arbetsförmåga.

Jag undrar hur Sverigedemokraterna tänker här. Nu är man med och dikterar villkoren för regeringen och har fått det yttersta ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Hur tänker Sverigedemokraterna nu när arbetslösheten ökar och varslen står som spön i backen?

Hur ska fler komma ut i arbete om de fysiska arbetsförmedlingskontoren och de fysiska arbetsförmedlarna blir så få att myndigheten tappar kapacitet när det gäller att möta, hjälpa och ställa krav på människor att komma ut i arbete? Det är min fråga.

Anf. 16 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Som vi har sagt tidigare: Vi har extremt stor arbetslöshet i Sverige. Det är extremt många människor som står långt från arbetsmarknaden, tack vare Teresa Carvalhos parti och den politik de har fört.

Jag ska rätta Teresa Carvalho lite när det gäller lokal närvaro. Det var Socialdemokraterna i samarbete med Centerpartiet som under januariöverenskommelsen valde att skära ned på Arbetsförmedlingen och kontoren. Det är ett socialdemokratiskt beslut. Det är inget sverigedemokratiskt beslut. Detta får jag alltså bolla tillbaka till dig.

Vi menar att det handlar om utbildning. Det handlar om att ställa krav på individen. Det handlar om att göra individen anställbar. Svensk arbetsmarknadspolitik har varit alldeles för flat. Vi har varit alldeles för flata när det gäller att ställa krav på människor att söka de jobb som finns och att göra sig anställbara. Detta är det viktigaste. Vill man inte detta blir det inga jobb.

Det handlar helt och hållet om bidragslinjen mot arbetslinjen, så att säga, ingenting annat. Det är egentligen Socialdemokraterna som ska svara på frågan: Varför har ni satt Sverige i denna situation? Ni är en väldigt bidragande orsak till detta. Och när det gäller arbetsmarknadsåtgärder måste man väl mäta dem i hur många reguljära anställningar som kommer ut i andra änden? Vi är alltså mest extrema i hela världen när det gäller arbetsmarknadsåtgärder. Det finns inte något annat land att jämföra med över huvud taget.

I morse publicerades en debattartikel om etableringsjobb i Altinget, mätt under tio år. Jag tror att Danmark hade haft 35 000 inskrivna under den perioden och Norge 54 000. Sverige hade över 120 000.

Ja, det är problem på svensk arbetsmarknad, men vi försöker att motarbeta dem och ställa hårdare krav. Ni bara rullar på i samma gamla hjulspår hela tiden.

Nu vill ni budgetera för att införa extratjänster som inte gör annat än skapar undanträngningseffekter för reguljära anställningar inom kommun och region och som oftast utnyttjas av socialdemokratiska kommuner med väldigt dålig ekonomi. Malmö stad är ett lysande exempel.

Anf. 17 Teresa Carvalho (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Magnus Persson tycks sakna att sitta i opposition. I dag är dock verkligheten den att det är han och hans parti som styr den här regeringen, och den här regeringen har både förra året och i år skurit ned jobbpolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi har gått in i en lågkonjunktur. Det är klart att det får effekt för Arbetsförmedlingens möjligheter att finnas i hela landet.

Jag vill återigen rätta Magnus Persson och säga att i vårt budgetalternativ säger vi nej till nedskärningarna på Arbetsförmedlingen. Vi lägger till ytterligare anslag just med det syftet att Arbetsförmedlingen ska öka sin lokala närvaro runt om i hela landet.

De här neddragningarna får stora konsekvenser för svensk arbetsmarknad. Med tanke på att det faktiskt är Magnus Persson som är med och styr nu kan man konstatera att han inte bygger upp något vidare cv på området. Vi ser nämligen i dag att "Ingen aktivitet" är en av de vanligaste insatserna för människor som är inskrivna i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Kurvan går åt helt fel håll.

Men det kanske är precis det Magnus Persson är ute efter. Det kanske är precis det han vill. Det är klart att det finns en koppling mellan nedskärningarna och insatserna. Mindre resurser ger färre insatser. Och om nu arbetsmarknadspolitiken mest är en förtäckt integrationsåtgärd, som jag hör mellan raderna från Magnus Persson, drar jag också slutsatsen att det mycket riktigt är så att Magnus Persson och Sverigedemokraterna inte vill ha någon främjande integrationspolitik.

Jag tackar för tydligheten men beklagar givetvis den politiken.

(Applåder)

Anf. 18 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Allting handlar inte bara om att skjuta till mer pengar till myndigheter och tro att pengar löser allting. Det handlar också om att våga styra myndigheterna och arbeta åt rätt håll med regleringsbrev med mera. Det har Socialdemokraterna varit väldigt dryga med.

Allting vill man lösa med pengar. Mer pengar så löser sig allting! Men så fungerar det inte. Det blir ofta inte bättre av att få en massa pengar. Det gäller att styra myndigheterna kraftigt och tydligt mot riktade mål. Det är det som det handlar om.

Arbetsförmedlingen har varit en enorm koloss som ingen har haft någon kontroll över över huvud taget. I vårt samarbete med regeringen lämnar vi nu tydliga regleringsbrev med vad man ska jobba med och vad man ska komma fram till.

Jag vet inte om Teresa Carvalho lyssnade på presskonferensen som Arbetsförmedlingen hade i går morse. Där flaggade man för att det inte såg riktigt så illa ut som man trodde. Arbetslösheten förväntas öka med ungefär 20 000 personer, men vi kan hantera detta. Vi klarar detta, sa de.

Argumentet som Teresa Carvalho nu för fram, att det är katastrof och kris och att varslen står som spån i backen, stämmer alltså inte. Varslen ökar, men de står definitivt inte som spön i backen. Många företag behåller sina anställda, för de vet att om de tappar dem så får de aldrig tillbaka kompetensen.

Så ser det ut på svensk arbetsmarknad i dag. Visst, det är lågkonjunktur, men det är inte så extremt och så fruktansvärt som Teresa Carvalho försöker beskriva det som här i kammaren.

Anf. 19 Jonny Cato (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! 81 sekunder tog det. Sedan var det bara prat om oppositionens politik, om eventuella samarbeten efter valet 2026, om statsministerkandidater. Det var såklart en del migrationspolitik också, för annars är det ju inget sverigedemokratiskt anförande.

Det är en klassisk retorik att prata om någon annan när man inte vill prata om sin egen politik. Men låt mig komma med en nyhet: Sverigedemokraterna styr Sverige. Det är ni som är ansvariga för arbetsmarknadspolitiken.

Magnus Persson är väldigt glad i att lyfta upp att Centerpartiet vill förstöra svensk a-kassa. Det stämmer att Centerpartiet vill stärka arbetslinjen genom att reformera arbetslöshetsförsäkringen i linje med en flexicuritymodell. Vi vill öppna upp den för fler, basera den på inkomster och fasa ut den i takt med arbetslöshetens längd.

Detta utreddes och presenterades i juni 2020 i utredningen Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen, SOU 2020:37.

Min fråga är enkel: Vad tycker Sverigedemokraterna om utredningen?

Anf. 20 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Först vill jag rätta Jonny Cato: Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen. Vi är ett samarbetsparti. Du vill gärna framhäva att andra bara pratar om diverse regeringskonstellationer, men du gör ju inget annat själv.

Det blir lite roligt här när vi ska diskutera a-kassan. Till skillnad från Jonny Cato har jag jobbat ganska många år ute i arbetslivet. Det är väl skillnaden mellan oss. Jag är arbetsmarknadspolitisk talesperson för mitt parti och du för ditt, men jag tror inte att du har så lång erfarenhet av hur det funkar att jobba.

Jag har levt på a-kassa. Jag vet hur det är att precis ha fått barn, ha en nyköpt villa och bli uppsagd från jobbet och få den klumpen i magen. Många av våra medlemmar och aktiva politiker kommer från arbetarleden. De vet hur det känns när man får besked om att man är uppsagd från sitt jobb.

Det är skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Jag kan tycka vad jag vill om den här utredningen, men vi lyssnar på våra väljare. Vi lyssnar på våra medlemmar. Det är de och inte vad en utredning kommer fram till som avgör vilken politik vi ska driva i riksdagen.

Det är det som är skillnaden mellan dig och mig, Jonny Cato. Du är en produkt av politiken. Jag anser mig vara en produkt av det svenska folket. Det är väldigt stor skillnad, för i alla de politiska beslut som jag och mitt parti tar lyssnar vi på folket och väljarna. Det gör inte Centerpartiet, och det kanske är det som är anledningen till att det ser så illa ut i opinionen för det partiet i dag.

Anf. 21 Jonny Cato (C)

Herr talman! "Jag delar bilden av att det finns en bred uppslutning kring de förslag som lämnades i betänkandet och att det finns en stor efterfrågan på förändringar av arbetslöshetsförsäkringen."

Det är Johan Pehrsons svar på en fråga om den utredning som Centerpartiet fick igenom. Han sa också att man ska återkomma snarast möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Detta innebär helt enkelt att Tidöregeringen ska genomföra Centerpartiets syn på a-kassan. Men i stället vill Magnus Persson prata om min ålder. Låt mig berätta en sak för Magnus Persson: När jag kom in i Sveriges riksdag var jag inte yngst. Jag har funderat lite på detta, för jag visste att det skulle komma förr eller senare. Ni är ju så fixerade vid min ålder.

Min bänkgranne hette Ebba Hermansson och var yngre än jag. Tobias Andersson är också yngre än jag. Han är ordförande i ett av riksdagens utskott. Det sitter en annan person här inne som tillhör ditt lag i Tidöregeringen. Vi blev kommunalråd vid ungefär samma ålder.

Men ändå är det det man ska fokusera på. Frågan blir: Ska alla 90-talister sitta hemma och rent ut sagt nästan hålla pip? Det är väl det Magnus Persson vill, att unga människor inte ska ha något inflytande i svensk politik.

När det gäller att ta ansvar och att vara en politisk produkt vet jag vad mitt parti tycker om en utredning som din regering ska genomföra. Men du själv kan inte ge något svar.

Jag ber om ursäkt, herr talman, för att jag använder "du" och "din". Men när det blir på den här nivån blir man ju lite upprörd.

Så är det: När man inte kan ta ansvar för Sverige, då kritiserar man ålder. Det är ju enkelt. Sedan kommer hatsvansen på Twitter, och så blir du jättenöjd - grattis!

Ta ansvar för Sverige i stället! Det är Sverigedemokraternas ansvar.

Anf. 22 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Det är det vi gör, till skillnad från Centerpartiet. Vi tar ansvar.

Det kanske var en öm tå. Men jag kritiserar inte din ålder; jag kritiserar din brist på erfarenhet i vissa frågor och vad som gör att du tar de beslut du tar i den här kammaren. Det var det som det handlade om.

Lyssna på människor ute i verkligheten! Det är ett råd jag skickar med dig. Du kommer att lära dig jättemycket av det, i stället för att läsa från ett papper som du fått dig tillsänt från ditt partikansli.

När det gäller att ta ansvar är det inte min regering. Jag sitter inte i regeringen. Vad Johan Pehrson säger får han stå för. Vi är regeringens samarbetsparti, och de behöver oss för att få igenom sin budget. Vi har förhandlat fram en fortsatt stärkt a-kassa, och det är vi väldigt glada och stolta över. Detta efterfrågade våra väljare, och det lovade vi dem i valrörelsen.

Vi kommer att stå för detta. Det är det viktigaste för en sverigedemokrat, och det är detta som skiljer Sverigedemokraterna från Centerpartiet - vad vi har lovat väljarna och vad vi kan ge väljarna. Det är detta som gör skillnad och som gör att vi har 22 procent i dag och Centerpartiet skvalpar runt kring 3 procent.

Du har betydligt mycket mer att lära dig än vad jag har, Jonny Cato.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får påminna båda debattörerna om att vi inte använder "du" som tilltal i kammaren, men jag uppfattar att de båda är väl medvetna om detta.)

Anf. 23 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Först har jag en allmän reflektion. Tänk om vi i denna kammare och i politiken över huvud taget ibland tog oss mer tid att lyssna på varandra. Jag tror nämligen att vi alla brinner för det vi gör och att vi tillsammans har en iver och vilja att lyfta Sverige framåt.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i AU2 och AU3.

Herr talman! För några dagar sedan skedde ännu en fruktansvärd arbetsplatsolycka. Även om vi inte vet exakt vad som har hänt kan vi konstatera att det under det senaste året har skett ett flertal olyckor, vilket är tragiskt.

Sett över hela året har vi haft mer än dödsolycka per vecka. Med dessa siffror blir 2023 det dödligaste arbetsåret på drygt ett decennium.

Allvarliga brister i arbetsmiljön och säkerhetsarbetet är en form av arbetslivskriminalitet, och detta måste vi bli bättre på att bekämpa. Regeringen prioriterar arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Sedan tidigare ligger det en permanent anslagshöjning för Arbetsmiljöverket, och i budgeten för 2024 är Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag höjt. Detta anslag får användas för bland annat arbetsmiljöinspektioner så att man kan fortsätta att rekrytera fler inspektörer. Detta är bra och gör att vi kan få till fler oanmälda inspektioner och uppmärksamma oegentligheter.

I sin allvarligaste form kan arbetslivskriminalitet handla om ren och skär människohandel och människoexploatering. Detta är oacceptabelt, och här måste vi fortsätta att intensifiera arbetet.

Ytterst handlar det om värderingar och förtroendet för grundläggande samhällsstrukturer. Vi måste ha en sjyst arbetsmarknad där vi både värnar arbetslinjen och motverkar fusk och utnyttjande.

Herr talman! Samtidigt är det viktigt att vi samarbetar med arbetsmarknadens parter för att få fram lokala och regionala skyddsombud. Vi vet dock att det har varit svårt och att den fackliga organiseringen ibland resulterar i att enskilda personer som vill vara skyddsombud inte får möjlighet att vara det.

Med tanke på de olyckor som sker är det viktigt att parterna funderar över hur just skyddsombuden ska fungera i framtiden. Vi som kristdemokrater ser gärna att även personer som inte är anslutna men som har ett engagemang för dessa frågor får möjlighet att bidra till säkerheten på arbetsplatserna. Även här har regeringen agerat genom att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att försöka få fler att engagera sig som skyddsombud. Detta välkomnas av oss kristdemokrater.

Herr talman! Ett annat problem som finns på arbetsmarknaden och som påverkar de anställdas säkerhet är när oseriösa företag på olika sätt vinner upphandlingar och engageras i olika verksamheter. Det är ofta på denna typ av arbetsplatser, där varken myndigheter eller fackföreningar har någon insyn, som de största riskerna för olyckor finns. Det är därför bra att regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att öka medvetenheten om arbetslivkriminalitet vid upphandlingar samt att man intensifierar arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Regeringen satsar på fler regionala center mot arbetslivskriminalitet, vilket stärker samverkan mellan Arbetsmiljöverket och andra myndigheter. Sådan myndighetssamverkan är viktig om vi ska komma åt problemen. Det är också viktigt att Arbetsmiljöverket får möjlighet att öka andelen oanmälda inspektioner i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Även om vi i dag inte ställer oss bakom Hans Eklinds motion om självförsörjningsmål anser vi att detta är en fråga som vi på sikt bör titta på. Det räcker inte med att man för statistik över om människor har ett jobb eller ej, särskilt inte om man är intresserad av att få en väl fungerande integration. Vi måste också se om människor kan leva på den ersättning de får. På sikt borde vi därför införa någon form av självförsörjningsmål, som kan komplettera det vedertagna sysselsättningsmåttet.

Herr talman! Det är bra att regeringen kommer att se över Samhalls uppdrag och funktion. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns fler insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Som kristdemokrater tror vi att lönebidrag och samverkan med kommuner och näringsliv samt civilsamhället är ett i många stycken bättre sätt att arbeta på. Samhall kan vara stigmatiserande medan lönebidrag gör att den enskilde får möjlighet att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi kristdemokrater är också glada för att regeringen håller på att se över arbetslöshetsförsäkringen. Genom att göra den inkomstbaserad kommer fler att omfattas av försäkringen, vilket är otroligt viktigt nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur.

Den nya a-kassan gör att fler får stöd och ökad trygghet under tiden man söker nytt jobb. Genom att stärka omställningsprincipen värnar vi både arbetslinjen och trygga villkor. Detta i kombination med omställningsstudiestödet, som arbetsmarknadens parter har förhandlat fram, kommer att göra att vi får en arbetsmarknad som fungerar ännu lite bättre och att vi säkerställer en god kompetensförsörjning över tid.

I detta sammanhang är även de satsningar på fler yrkesutbildningar som regeringen genomför viktiga att nämna, även om dessa satsningar rent formellt ligger inom ett annat utgiftsområde.

Kristdemokraterna har varit pådrivande för att stärka regionala yrkesvux, och där har regeringen presenterat satsningar om ytterligare 1,3 miljarder kronor på yrkesutbildningen, vilket motsvarar 16 500 platser från och med 2024.

Möjlighet till omställning och rätt form av yrkeskompetens är ytterst viktigt för att vi ska kunna bygga Sverige starkt, bortom inflation och lågkonjunktur.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna ett par observationer.

När jag är ute och träffar företag och kommuner samt arbetsförmedlare finns det en uppfattning om att dialogen mellan de olika parterna har blivit sämre i och med den nya förändringen av Arbetsförmedlingen. För egen del tror jag att det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser, men det är viktigt att Arbetsförmedlingen tar ett samordnande ansvar så att de som söker jobb får rätt stöd, vid rätt tillfälle.

En annan reflektion är att det finns många företag och kommuner som söker personal - personal som inte går att finna bland de 339 000 personer som finns inskrivna som arbetslösa. I flera fall söker man då efter personal utanför landet.

När vi nu ser över dessa regler måste vi ta hänsyn till den svenska modellen samt till de undantag som behövs för att klara av att förse jordbruk, industri, äldreomsorg och vård med den personal de behöver för att fungera.

Med detta sagt, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets båda förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

(Applåder)

Anf. 24 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Jag vill ställa några frågor till Magnus Jacobsson med anledning av hans inlägg. Det handlar främst om skyddsombudsuppdraget, särskilt det uppdrag som getts till Arbetsmiljöverket för att utvärdera och se över hur det fungerar med skyddsombuden och hur vi kan få fler skyddsombud.

När beslut fattades om att ge uppdraget till Arbetsmiljöverket reagerade den samlade fackföreningsrörelsen hårt. Man såg det som ett första steg i att skilja skyddsombuden från fackföreningsrörelsen. Svaret på denna reaktion från den biträdande arbetsmarknadsministern har varit tydligt, både här i kammaren och medialt: Uppdraget ska absolut inte leda till några regelförändringar på området när det kommer till hur skyddsombud organiseras i Sverige. Jag undrar: Tycker Magnus Jacobsson att det borde leda till sådana förändringar?

Det är klart att det är synd om det finns folk som vill vara skyddsombud och göra en insats i skyddsarbetet men som inte kan eller får göra det, men det krävs också styrka för att vara skyddsombud.

Det är ju precis det som fackföreningsrörelsen bidrar med till sina skyddsombud. Man ger kunskap och rådgivning, och man kan företräda skyddsombudet i en förhandlingssituation eller en situation där skyddsombudet blir pressat. Utan den uppbackningen kan inte ett skyddsombud vara speciellt kaxigt på en arbetsplats.

Anf. 25 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt bra fråga.

Alla som har varit i någon form av regeringssamarbete vet att man brottas lite med att dels företräda regeringen, dels försöka peka lite grann på var de politiska partierna skiljer sig åt. Regeringen har varit tydlig med sin linje, och jag har den största respekt för det.

Det jag lyfte fram i mitt anförande var att vi ser ett dilemma. Vi ser att det fattas skyddsombud, och vi ser att antalet arbetsplatsolyckor ökar. Kristdemokraterna har stor respekt för arbetsmarknadens parter, och detta är i första hand en fråga för dem. Samtidigt signalerar Kristdemokraterna att man kanske ska öppna upp detta och göra det möjligt för personer som inte är fackligt anslutna att vara skyddsombud.

Här skulle man säkert kunna hitta många lösningar. Det kan ju vara så att någon är skyddsombud men ändå hämtar stöd i den större organisationen.

Det uppstår ett dilemma om antalet skyddsombud över tid blir allt mindre. Det blir problem om skyddsombuden inte finns hos de arbetsgivare som på ren svenska fuskar mest. I mitt anförande kopplade jag detta till arbetslivskriminalitet. Det är ju inte de skötsamma företagen som vi är bekymrade över, utan vi är bekymrade över de företag som kanske till och med fuskar med anbudsgivning och har tredje-, fjärde- eller femtehandsunderleverantörer. Vi når inte fram till dem.

Jag öppnar egentligen inte dörren, men jag signalerar att jag tror att detta är något som arbetsmarknadens parter måste titta på. Vi behöver bli bättre när det gäller tryggheten på arbetsmarknaden.

Anf. 26 Johanna Haraldsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Ja, vi behöver verkligen bli bättre när det gäller arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Det är därför Socialdemokraterna har velat att de regionala skyddsombuden ska få tillträde till fler arbetsplatser för att kunna göra det arbete som Magnus Jacobsson vill att de ska göra.

Det finns många små arbetsplatser där det är svårt att få någon att vilja bli skyddsombud. Det är ett väldigt tufft läge, och man är väldigt pressad. Organisationen kanske är slimmad, och man kanske jobbar precis bredvid sin arbetsgivare. Det är väldigt få som är beredda att ta på sig det uppdraget, och då behövs andra som stiger in. Den rollen spelar de regionala skyddsombuden. Det är problematiskt att Kristdemokraterna inte backar upp oss när vi här i riksdagens kammare driver frågan om att de ska få tillträde till fler arbetsplatser.

När det gäller ren arbetslivskriminalitet och arbetsgivare som absolut inte sköter sig och som utnyttjar människor på arbetsmarknaden har vi växlat upp arbetet. Jag är väldigt tacksam för att denna regering fortsätter att driva på det arbetet, men det behövs mer resurser på detta område.

När man är skyddsombud måste man kunna ifrågasätta och ställa hårda krav på sin arbetsgivare. Har man inte uppbackning från en fackförening behöver arbetsgivaren egentligen inte lyssna. Det blir inga repressalier om arbetsgivaren inte gör det, mer än att Arbetsmiljöverket kanske inspekterar och inser att de har gjort bort sig.

Fler skyddsombud låter ju ganska bra när Magnus Jacobsson säger det, men om de inte har kraft att genomföra sitt uppdrag spelar det absolut ingen roll.

Anf. 27 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Johanna för ett engagerat anförande. I många stycken tror jag faktiskt att hon har rätt. Det är rätt självklart att man måste ha uppbackning om man ska orka ta en fajt. Det är lika självklart att detta blir mycket svårare på mindre arbetsplatser. Det kan ju också vara så att arbetsgivaren inte alltid är skötsam. Det var därför jag i mitt anförande lyfte fram behovet av fler oanmälda inspektioner. Jag tror att detta arbete måste vara ett samarbete mellan Myndighetssverige - alltså den politiska sfären - och arbetsmarknadens parter.

I diskussionen om budget råder det lite olika uppfattningar. Vi har avsatt pengar som enligt vår uppfattning borde räcka just nu. Sådana diskussioner kan dock säkert återkomma.

Vad gäller själva principfrågan tror jag egentligen att vi är ganska överens. Den oro som jag signalerade i mitt anförande, och som Kristdemokraterna tycker sig se, gäller att det finns människor som vill men kanske inte känner att de vågar eller orkar. De är inte alltid anslutna, och de kanske inte heller vill vara anslutna. Varför det är så på svensk arbetsmarknad är i sig en spännande frågeställning.

Jag tackar för debatten - jag känner att det var ett bra samtal.

Anf. 28 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag vill börja med att hänvisa till Socialdemokraternas särskilda yttrande i betänkande AU2, som rör arbetsmarknadspolitiken och Socialdemokraternas alternativ inom utgiftsområde 14 i statsbudgeten. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkande AU3, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 9 och 13.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Låt mig inledningsvis uttrycka min sorg över den fruktansvärda dödsolycka som ägde rum tidigare i veckan. Ingen ska behöva dö på jobbet, men tyvärr blir 2023 ett nattsvart år.

Så här kan vi inte ha det. Min kollega Johanna Haraldsson kommer i ett senare anförande att gå in mer på vilka förslag vi socialdemokrater har lagt fram och driver för en förbättrad arbetsmiljö och för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

Låt mig även säga att det - även om vi inte fullt ut vet vad som har hänt i samband med denna specifika olycka - inte är någon slump att många dödsolyckor sker i branscher som är hårt drabbade av arbetslivskriminalitet, där arbetsmiljöarbetet ofta brister.

Vi hoppas att regeringen efter detta möter oss socialdemokrater när det gäller en del av de förslag som vi har lagt på bordet för att stärka arbetsmiljöarbetet och för att 2024 inte ska bli lika mörkt som 2023.

Herr talman! Den svenska arbetsmarknadspolitiken ska värna både trygghet och tillväxt. En viktig del av tryggheten på arbetsmarknaden är arbetslöshetsförsäkringen. Att vi har en trygg arbetslöshetsförsäkring är också en fråga om anständighet. Alla människor kan någon gång drabbas av arbetslöshet, och när tillvaron sätts i gungning av att mamma eller pappa blir av med jobbet ska barnen inte behöva ta smällen genom att gå till skolan med trasiga vinterskor - åtminstone inte i ett socialdemokratiskt Sverige.

Det första som den moderatledda regeringen gjorde när den tillträdde 2006 var att chockhöja avgifterna till a-kassan och försämra villkoren. Efter detta dråpslag föll - inte helt oväntat - medlemskapet drastiskt. Det är bra att den här högerregeringen hittills inte har agerat på samma sätt som förra gången det begav sig utan tvärtom har genomfört Socialdemokraternas vallöfte om att ha kvar de ersättningsnivåer som vi socialdemokrater höjde under coronapandemin. Men lek med tanken att den borgerliga regeringen hade agerat på sin naturliga instinkt att sänka a-kassan i det läge som nu råder! Hade det varit bra för Sverige?

Med tanke på att arbetsmarknadsministern har avslöjat att han tycker att det är för fett att vara arbetslös kan man ju undra hur resonemangen går mellan skål och vägg på Arbetsmarknadsdepartementet.

Herr talman! Nu stiger arbetslösheten i Sverige. Sysselsättningen minskar, fler skriver in sig hos AF som arbetssökande, färre går ut i jobb, annonserna efter ny personal trappas ned och varslen ökar dramatiskt. Detta sker samtidigt som många företag och branscher, ja, rent av hela arbetsmarknadsregioner brottas med problemet att inte hitta personal med rätt kompetens. Av detta borde man rimligtvis dra slutsatsen att det nu behövs fler insatser för att rusta arbetssökande för de jobb som finns och som kommer att växa fram när konjunkturen vänder uppåt. Men SD-regeringen väljer en helt annan strategi: att i rask takt montera ned den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen låter dock påskina att man förstärker Arbetsförmedlingen, men i regeringens budgettabeller kan man klart och tydligt se att Arbetsförmedlingen 2023 fick drygt 7,6 miljarder medan man 2024 får knappt 7,4 miljarder, alltså närmare 250 miljoner mindre för att möta, hjälpa och ställa krav på de arbetssökande. Att man kan sminka grisen och sälja in den som en satsning beror på att man först hade aviserat att skära ned ännu mer. Men en mildare nedskärning är inte detsamma som en satsning. Det vore bra om den här politiska teatern kunde få ett slut. Men jag anar att vi dessvärre har en bra bit kvar till sista akten, för det är att ett återkommande inslag i debatten att regeringen skär ned och kallar det för satsning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi socialdemokrater säger nej till nedskärningarna på Arbetsförmedlingen och föreslår i stället ett höjt anslag för att myndigheten ska kunna öka sin lokala närvaro runt om i hela landet, särskilt där arbetslösheten är hög.

Det är inte bara Arbetsförmedlingen som högerpartierna sätter på svältdiet. De plockar även ut verktygen ur verktygslådan. Jag konstaterar att om man lägger ihop de senaste årens högerbudgetar närmar man sig en halvering av anslaget som bland annat finansierar arbetsmarknadsutbildning, vägledning, starta eget-bidrag, kompetenskartläggning, matchning, arbetsträning, introduktionsjobb och många andra viktiga insatser.

Även här satsar vi betydligt mer än Sverigedemokraterna och regeringen, bland annat på att dubblera antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen och återinföra extratjänsterna, som var ett bra första steg in i arbetslivet för personer som stod långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden.

Att likt SD-regeringen skära ned på jobbinsatserna samtidigt som arbetslösheten stiger menar vi Socialdemokrater är en urusel prioritering. Det kommer att leda till ökad passivisering och nagla fast långtidsarbetslösheten på ännu högre nivåer.

Herr talman! Alla som kan jobba ska jobba. Men vi socialdemokrater nöjer oss inte med att människor har ett jobb. Man ska ha ett sjyst jobb med lön och villkor som regleras i kollektivavtal som har förhandlats mellan fack och arbetsgivare. I många andra länder är politiker inne och petar i de här sakerna, vilket sällan ger lika goda resultat. I Sverige har vi en tämligen unik arbetsmarknadsmodell som vi ska värna och vara stolta över. Den svenska modellen har gett trygghet och goda reallöneökningar för löntagarna, arbetsfred för arbetsgivarna och välstånd för vårt land.

Men just nu prövas detta koncept. IF Metall har efter flera år av utsträckta händer gått ut i strejk mot Teslas dotterbolag i Sverige som vägrar anpassa sig till den svenska modellen och teckna kollektivavtal som reglerar löner, villkor, pensioner, försäkringar och annat och som garanterar trygghet över tid.

Vi socialdemokrater backar givetvis helhjärtat de anställdas önskan om trygghet genom kollektivavtal, även om vi på ett principiellt plan bestämt motsätter oss politiska ingrepp i den pågående konflikten. Politiken har länge hållit armlängds avstånd till parternas beslutandeterritorium, och vår arbetsmarknad är i dag så fredlig att den skulle kunna nomineras till Nobels fredspris.

Jag hoppas att regeringen sina brister till trots kan stå emot eventuella interna upprorsmakare och slå vakt om denna ordning, inte för Socialdemokraternas eller IF Metalls skull utan för Sveriges bästa.

Herr talman! Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Folkets skattepengar ska bekosta gemensamma nyttigheter för medborgarna, inte fylla fickorna på välfärdsentreprenörer. Men i dag ser vi tvärtom resultatet av borgerliga önskedrömmar. I nästan varenda sektor som drabbas av högerns privatiseringsiver har det förr eller senare uppdagats omfattande fusk och utnyttjande. Vi har sett det inom marknadsskolan, vårdsektorn och de privata HVB-hemmen. Nu ser vi att även jobbpolitiken är ansatt. Naiviteten inför läckaget är inget annat än en blind fläck hos SDregeringen. De ser inte att det är hål i båten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det dags att hejda privatiseringsivern. Vi socialdemokrater är kritiska till att upprätthålla så höga nivåer av anvisningar till privata aktörer. En huvuddel av arbetsförmedlandet bör återgå i Arbetsförmedlingens egen regi, med större fokus på rustande och aktiva insatser. I en intern granskning från Arbetsförmedlingen framgår det att uppemot var fjärde krona som har gått till privata matchningsföretag har betalats ut felaktigt. Detta är helt oacceptabelt.

I en annan granskning, som nyligen kom från Riksrevisionen, står det klart att det fuskas hej vilt med subventionerade anställningar. SD-regeringens favoritåtgärd, nystartsjobben, pekas ut som särskilt problematiska. Vi socialdemokrater har lagt fram ett förslag om att skärpa regelverket eftersom vi ser hur oseriösa och kriminella företag drar nytta av upplägget med nystartsjobben, som till skillnad från andra subventionerade anställningar inte kräver att det görs en bedömning av Arbetsförmedlingen. Det här leder till ett omfattande slöseri av skattepengar och en snedvridning av hela branscher, och det riskerar att slå ut seriösa företag. Det tycker vi socialdemokrater är fel. En individuell prövning måste till för att det ska bli ordning och reda på nystartsjobben, och givetvis ska företag som tar emot statligt lönebidrag ha kollektivavtal.

Herr talman! Det räcker inte med dyra efterhandskontroller. För att stävja fusk måste systemen riggas rätt från grunden och på så sätt hålla lycksökare borta. Vi kan inte fortsätta att servera den organiserade brottsligheten mygelmöjligheter på silverfat. Vi ska i stället göra det oerhört svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att Sverigedemokraterna och regeringens arbetsmarknadspolitik är dålig för Sverige. I stället för att investera i att varje barn ska få se mamma och pappa gå till jobbet genomförs massiva neddragningar samtidigt som vi befinner oss i en lågkonjunktur. Det kommer inte bara att försvåra för Sverige att ta nästa produktiva kliv. Det kommer också att spä på segregationen, som redan tynger vårt land.

(Applåder)

Anf. 29 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! För att styra Sverige behöver man ha en majoritet med sig i denna kammare. Det har de senaste mandatperiodernas oreda med budgetpropositioner som fallit, bortröstade regeringar och orimliga förhandlingar med enskilda politiska vildar visat oss. Därför är det glädjande att det nu finns en tydlig icke-socialistisk majoritet i riksdagen, som också samlat sig för att få något gjort. Vi moderater är tillsammans med samarbetspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna överens om vår andra gemensamma budgetproposition, som vi på förhand vet kommer att gå igenom i riksdagens omröstningar.

Att läsa Socialdemokraternas förslag till statsbudget låter sig inte göras utan att också läsa Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets respektive budgetförslag. Det är nämligen dessa tre partier som är Socialdemokraternas tänkta stödpartier efter nästa val.

Men det rödgröna regeringsalternativet går inte ihop, inte heller på arbetsmarknadspolitikens område. Vänsterpartiet vill höja anslagen bara inom detta utgiftsområde med hela 15,5 miljarder kronor. Samtidigt vill Centerpartiet sänka anslagen med närmare 10,5 miljarder kronor. Det är en differens på omkring 26 miljarder kronor bara inom utgiftsområde 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Jag vill därför fråga Teresa Carvalho hur hennes och Socialdemokraternas regeringsunderlag ser ut och ska kunna gå ihop.

Anf. 30 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Detta är tröttsamt. Här står vi i riksdagens kammare och har detta års stora arbetsmarknadspolitiska debatt. Vi avhandlar här statens budget och den del som rör arbetsmarknad och arbetsliv. Jag representerar det största partiet här i riksdagen. Vi sitter i opposition. Jag höll just ett anförande där jag lade fram vår politik och ganska kraftigt kritiserade SDregeringens politik och den politik som Viktor Wärnick är ansvarig för. Moderaterna tar nu replik på mig för att fråga mig om andra partiers politik. Det talas om matematik och politiskt spel. Jag tycker faktiskt inte att det är seriöst.

Jag representerar Socialdemokraterna, och jag tar ansvar för Socialdemokraternas politik. Jag skulle kunna ta denna tid i anspråk för att upprepa de reformer som vi vill att regeringen ska ta till sig. Jag skulle kunna upprepa att vi tycker att det är en urusel prioritering att regeringen, nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur, väljer att skära ned just på de insatser som ska få människor att komma i arbete. Jag tar väl den tid som är kvar här av replikskiftet för att göra just det, för jag tänker inte stå här och prata om det politiska spelet mer.

Vi socialdemokrater vill se en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den här regeringen väljer att skära ned just på detta med miljardbelopp. Hur har Viktor Wärnick tänkt se till att bekämpa långtidsarbetslösheten, eller är det så enkelt att man helt har kapitulerat inför den?

(Applåder)

Anf. 31 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Jag noterar att Teresa Carvalho tycker att det är tröttsamt att behöva svara på frågor om det egna regeringsunderlaget. Det är dock en viktig konsumentupplysning för Sveriges väljare som ska gå till valurnorna 2026. Det är därför jag ställer dessa frågor.

Jag har lyssnat noga på Teresa Carvalho. Jag har också läst de olika budgetförslagen, inte bara på detta utgiftsområde utan på helheten, och kan se hur totalspretigt det är och hur det inte alls går ihop på den rödgröna sidan. Det är därför vi ställer dessa frågor.

Den politiska teater som Teresa Carvalho nämnde i sitt anförande stod ju Socialdemokraterna för. På detta utgiftsområde är det 1 procents skillnad mot regeringens budgetproposition. Att säga att den procenten ska göra hela skillnaden framåt - det kan man kalla politisk teater.

Jag frågar Teresa Carvalho hur hon och Socialdemokraterna tänker att en regering med stöd av eller ihop med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ska kunna gå ihop när det är så stora skillnader mot dels Centerpartiets förslag, dels Vänsterpartiets förslag - runt 25 eller 26 miljoner på ett ungefär bara på det här området. Hur ska det gå ihop?

Man kan ha vilka förslag man vill, men om man inte kan samla majoriteten i kammaren, om man inte kan få stöd i Sveriges riksdag för det man lägger fram, kommer man heller inte att få igenom politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Vi gör en rad olika insatser, som jag nämnde i mitt anförande, för att stärka arbetslinjen och på sikt bryta bidragsberoendet. Arbetslinje står mot bidragslinje. Därför ställer jag frågan till Teresa Carvalho och Socialdemokraterna: Hur ser alternativet ut på den vänstra sidan i politiken?

Anf. 32 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Det är nästan tre år kvar till nästa val. Vad vet Viktor Wärnick om hur regeringsalternativen ser ut när vi går till val 2026? Är han till exempel helt säker på att Liberalerna inte kommer att skjuta ut sig? Är han verkligen det? Kan han vara helt säker på att Liberalerna inte kommer att dra i nödbromsen och inse att de kanske inte vill vara en del av det gäng som numera leds av Sverigedemokraterna? De kanske väljer att stå upp för den anständiga borgerligheten? Tre år är ganska lång tid.

Det skiljer 1 procent mellan våra budgetalternativ, säger Viktor Wärnick. Jag vill upplysa alla som lyssnar på den här debatten om att när han säger detta räknar han in exempelvis a-kassan och aktivitetsersättningarna, och där ligger det givetvis mycket pengar.

Tittar man i stället på de arbetsmarknadspolitiska insatserna och på Arbetsförmedlingen, som är den ansvariga myndigheten, blir det en helt annan procentsats. Jag har inte hunnit räkna fram procentsatsen i huvudet, men det är betydande neddragningar som SD-regeringen gör. Om man tittar på de aktiva insatserna, om man lägger ihop de högerbudgetar som de senaste åren har passerat riksdagen, ser man att de snart har lyckats uppnå en halvering. Det är inte 1 procent; det är snart en halvering av de aktiva insatserna.

Det är klart att detta får effekter. Det är klart att detta kommer att försvåra ytterligare för människor som står utanför arbetsmarknaden att komma i arbete. Detta borde Viktor Wärnick ta ansvar för i stället för att prata bort tiden om det politiska spelet.

(Applåder)

Anf. 33 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag kommer att ha två frågor till Teresa Carvalho om Socialdemokraternas politik, men innan jag går in på den första frågan vill jag säga att det blir lite intressant, herr talman, när ledamoten kritiserar det politiska spelet genom att själv hålla på med det politiska spelet.

Alla i den här kammaren, och förhoppningsvis även åhörarna, känner till att det inte finns någon sverigedemokratisk regering. Det finns däremot en klassisk borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna, och det är ett samarbete som enligt min mening går betydligt bättre än vad jag trodde. Jag tackar de närvarande ledamöterna för det.

Då går jag över till själva sakfrågan. "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket." Jag tycker själv att det är ett väldigt bra citat.

Jag är rätt ny i utskottet - jag satt visserligen här en gång i tiden, 1998 till 2002, men det är ju några år sedan. Jag har försökt titta lite grann bakåt på hur pengar har använts och på olika budgetförslag. Jag har då noterat att det framför allt under den tidigare regeringen tillfördes mer resurser än vad myndigheten hann med att hantera.

Detta är en mer principiell frågeställning. Även nu är det mycket riktigt så att Socialdemokraterna lägger mer resurser än vi, men när jag tittar bakåt kan jag konstatera att resurserna inte har använts. Då uppstår risken för förslösade kronor, för om vi ger resurser till en myndighet som sedan av olika skäl inte kan hantera det är det resurser vi borde ha lagt någon annanstans. Hur ser ledamoten på detta?

Anf. 34 Teresa Carvalho (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Ledamoten får ursäkta, men jag uppfattade bara en fråga. Frågan rörde att Arbetsförmedlingen inte har kunnat göra av med alla sina pengar tidigare år.

Det är mycket riktigt, och detta är ett problem som vi har sett under åren. Det tyder på att regelverket har varit för stelbent och att det behöver göras saker här. Men framför allt skulle jag vilja säga att om man tittar på de senaste åren är det uppenbart att myndigheten inte har haft en tillräcklig anvisningskapacitet för att kunna omsätta resurserna i praktisk handling. Detta är något som myndigheten själv har sagt när vi i utskottet har ställt frågor.

Man ska också ha klart för sig att Arbetsförmedlingen är långt ifrån den enda myndighet som får pengar över emellanåt. Det har hänt andra myndigheter. Jag vill tro att vi, om exempelvis polisen får pengar över, inte kommer att få höra från Kristdemokraterna att det är ett skäl för att dra in resurserna till polisen. På samma sätt behöver man se på Arbetsförmedlingen.

Om Arbetsförmedlingen inte klarar av att göra av med sina resurser för att de har en för dålig anvisningskapacitet till att börja med behöver man långsiktigt förstärka anvisningskapaciteten. I klartext innebär det att vi behöver anställa fler människor på Arbetsförmedlingen så att de kan anvisa fler arbetslösa till de insatser som finns och på så vis göra av med de pengarna som är avsatta för insatser.

Jag tror också att det finns skäl att se över regelverket för hur pengar kan flyttas mellan anslag, men det är mer av en detaljfråga.

Jag tror dock att det är viktigt för Kristdemokraterna att lyssna in vad Arbetsförmedlingen tydligt har sagt, nämligen att detta väldigt mycket handlar om anvisningskapaciteten. Förstärker vi Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag kommer de att kunna göra av med mer pengar på insatserna.

Anf. 35 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Det här bevisar min tes, nämligen att det inte bara handlar om pengar. Våra debatter i kammaren, och ibland i samtal i utskott och i medier, handlar oftast om pengar. Men jag delar ledamotens uppfattning att det här inte bara handlar om pengar utan givetvis också om flexibiliteten och förmågan hos myndigheten. Den här regeringen, efter åtta år av icke tillsatta regelverk, försöker jobba med att göra det hela enklare. Jag är därför tacksam för svaret.

Jag går då över till nästa fråga, som också är mer av filosofisk-ideologisk karaktär. Gör din plikt, kräv din rätt. Det är klassisk arbetarmoral. Jag är själv en stolt arbetarunge, men jag landade aldrig i socialdemokratin eftersom jag på 80-talet såg att det inte var det jag var så pigg på.

Gör din plikt, kräv din rätt. Hur ser socialdemokratin i dag på perspektivet bidrag eller andra åtgärder? Vi på den borgerliga sidan menar att det finns ett samspel när skatt på arbete sänks, regelverken på företag ses över eller regelverk för bidrag ses över. Under den här mandatperioden är akassan låst på grund av en förhandling, och det har jag respekt för. Men i den klassiska borgerligheten finns ett samspel. Det handlar om att göra det enklare att anställa för företag och att ställa kravet på människor att göra sin plikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Ända sedan jag på 80-talet engagerade mig politiskt har det varit mest kräv din rätt. Hur ser ni på gör-din-plikt-filosofin?

Anf. 36 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Det här är en budgetdebatt, och det är naturligt att debatten handlar om pengar. Men alldeles oavsett om det hade varit en allmänpolitisk debatt eller en budgetdebatt hade vi pratat mycket om pengar därför att pengar spelar roll.

När man skär ned på Arbetsförmedlingen och på de arbetsmarknadspolitiska insatserna kommer det att få konsekvenser i form av att färre arbetslösa får den hjälp och det stöd de behöver för att komma in på arbetsmarknaden. Det är enkelt. Vi vänder oss mot de massiva neddragningar som högerregeringen har drivit igenom i år, förra året och tidigare. Det är ett mönster som kommer igen. Här finns en tydlig klassisk skillnad i politiken.

Sedan var det den mer filosofiska frågan, som Magnus Jacobsson sa. Det är alltid trevligt att debattera klassiska socialdemokratiska deviser i kammaren. Det är mycket riktigt en klassisk socialdemokratisk devis att göra sin plikt och kräva sin rätt. Det är just därför vi säger att myntet har två sidor. Det är inte fritt valt arbete att göra allt som står i ens makt att göra sig anställbar. Varje individ har ett ansvar, men samhället har också ett ansvar att erbjuda de verktyg som krävs för att du som individ ska kunna rusta dig med det som arbetsmarknaden efterfrågar.

Magnus Jacobssons problem är att man lägger alla ägg i kravkorgen och sedan blundar för att det också behövs möjligheter och verktyg. Man plockar ut verktygen ur verktygslådan i stället för att fylla på den. Det är skillnaden mellan mig och Magnus Jacobsson.

(Applåder)

Oliver Rosengren (M)

Anf. 37 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Jag har två koncisa frågor till Teresa Carvalho.

Om nu privatisering av tjänster hos Arbetsförmedlingen är något som en ny socialdemokratisk regering skulle reversera, varför genomförde man den reformen under den förra perioden då Socialdemokraterna styrde Sverige?

Vilken är den mest avgörande reformen enligt Teresa Carvalho som Socialdemokraterna skulle genomföra om Socialdemokraterna på nytt fick styra Sverige?

Alltså: Varför genomförde man reformeringen av Arbetsförmedlingen? Om man nu ånyo fick chansen, vilken stor arbetsmarknadspolitisk reform skulle göras?

Anf. 38 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! På den första frågan svarar vi att det inte är någon hemlighet att vi socialdemokrater fick göra en del smärtsamma kompromisser på arbetsmarknadsområdet under förra mandatperioden. Så var det, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag anser att det hade kunnat vara ännu värre, men självklart tycker jag att vi inte borde ha gått så långt i privatiseringsivern. När vi lägger fram vår politik i kammaren är vi tydliga med att vi vill ta tillbaka kontrollen. Vi vill återta en merpart av arbetsförmedlandet i egen regi. Det kan mycket väl vara så att privata alternativ kan finnas kvar som komplement, men det kan inte vara en så stor del av kakan som det är i dag. Det är inte effektivt eller träffsäkert. Det har vi också sett i flera rapporter som har kommit i närtid. Där framgår att pengar läcker i felaktiga utbetalningar och ibland också i rent fusk. Det är därför vi vill ta tillbaka kontrollen.

Jag ska på 40 sekunder försöka lägga ut texten om frågan om vi skulle få möjlighet att styra igen. Låt mig ta de stora penseldragen. Det är nog ingen hemlighet att jag svarar att vi först och främst vill växla upp de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Högerregeringen har gjort mycket stora neddragningar, så här vill vi växla upp så att fler får chansen att rustas med det som krävs för att komma in på arbetsmarknaden. Sedan vill vi förbättra Arbetsförmedlingen. Det krävs bättre förutsättningar för Arbetsförmedlingen att göra sitt jobb på ett bra sätt. Jag menar att de inte har tillräckligt bra förutsättningar i dag.

Oliver Rosengren (M)

Anf. 39 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Svaret som jag uppfattade på den första frågan är att man fick genomföra Martin Ådahl-reformen av Arbetsförmedlingen för att man styrde med stöd av Centerpartiet och därmed var beroende av att kompromissa om politiken.

Följdfrågan till den andra frågan blir: Med vilka har då Socialdemokraterna tänkt att man ska genomföra de reformer som är högst prioriterade för Socialdemokraterna?

Det är lätt att dra slutsatsen av svaret på den första frågan att Socialdemokraterna har en god insikt om att om man inte är överens med en majoritet om hur det ska bli kanske det inte blir som man har tänkt. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte är nöjda med Martin Ådahl-reformen av Arbetsförmedlingen, och det kan det finnas goda skäl för. Men att då i kammaren fortsätta att presentera politik som saknar stöd i kammaren, och låtsas som att det är en verklighet som någon socialdemokratisk väljare ska vänta sig, väcker såklart vissa frågor.

Jag har full respekt för att man behöver kompromissa en hel del om politiken. Det har också vi fått göra i arbetsmarknadspolitiken. Men vi står såklart för att det är så.

Med vilka har Socialdemokraterna tänkt att de ska genomföra de mest prioriterade reformerna när det, som mina kollegor tidigare har konstaterat, råder mycket stora politiska skillnader i Socialdemokraternas regeringsalternativ?

Anf. 40 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Nu är det alltså två moderata riksdagsledamöter som har begärt replik på mig för att fråga om det politiska spelet, om taktiserande och om regeringsalternativ som ligger tre år in i framtiden. Jag hade hoppats att åtminstone en av er skulle ha något att säga om det politiska innehållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag har egentligen inget annat svar att ge till Oliver Rosengren än det som jag gav till hans moderata kollega Viktor Wärnick för bara några minuter sedan.

Vi var två socialdemokrater som tidigare begärde replik på Sverigedemokraterna. Men då var det för att fråga om två helt olika politiska frågor. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man använder tiden enbart till detta.

Vi socialdemokrater har inget Tidöavtal eller något annat avtal med några andra partier. Vi är i opposition. Det är Oliver Rosengrens parti som har statsministerposten. Ta ansvar för politiken i stället! Bemöt mig åtminstone i den kritik som jag framför här från talarstolen när jag säger att ni skär ned med miljardbelopp på arbetsmarknadspolitiken samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur! Var är fokuset på alla de människor som står utanför arbetsmarknaden och som knackar på dörren och vill komma in? Var är satsningarna på att bekämpa arbetslösheten, Oliver Rosengren?

(Applåder)

Anf. 41 Camilla Mårtensen (L)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandena AU2 och AU3.

I morse hade 5 245 000 strävsamma vuxna medborgare satt klockan på ringning för att gå till arbete eller studier. 5 245 000 medborgare har något eller någon som väntar på dem och saknar dem när de inte kommer till lärarrummet för morgonfikat, till incheckningspunkten i sjukhusets personalingång eller till pendlarparkeringen för att möta upp sina kollegor i byggföretagets skåpbil.

Även om morgnarna i december är mörka och stegen ibland känns tunga är just samhörigheten och att tillhöra en grupp, att vara en i gänget, någonting större än enbart försörjning. Att ha rådighet över sin inkomst och att kunna vara oberoende ger frihet och valmöjligheter för individen. Men det skapar också ett samhälle där vi alla bidrar och bygger en samhällsgemenskap där vi tillsammans skapar trygghet och livskvalitet.

Liberalerna och regeringen vill att fler svenskar ska få förutsättningar att kunna vara en del av samhällsbygget och gemenskapen. Arbetslinjen är viktig. Men för att nå dit behövs också en utbildningslinje och en arbetsmarknadspolitik som tar ansvar och som vet att studentmössan i garderoben nästan alltid garanterar en arbetsgemenskap i framtiden. Därför är en fungerande grund- och gymnasieskola på sikt den viktigaste arbetsmarknadspolitiken.

Samtidigt behövs en arbetsmarknadspolitik där våra gemensamma resurser används effektivt i praktiken och åtgärder som vi vet fungerar och har stor effekt.

Därför välkomnar jag regeringens stora satsningar på regionalt yrkesvux. Konstruktionen att det är tre kommuner som tillsammans ser över de regionala behoven och därefter bestämmer om man behöver utbilda plåtslagare eller rörmokare ger stora möjligheter till arbete efter utbildningen. Dessutom är det ett väldigt konkret sätt att möta den kompetensbrist som finns på ortens företag och i offentliga verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Herr talman! Som yrkeslärare har jag och många av mina kollegor pratat varmt om lärlingsutbildningar under massor av år. Men vi har aldrig lyckats få till det i Sverige, trots goda exempel på nära håll både i Danmark och i Tyskland.

Det är en utbildning där näringslivet och framtidens arbetsgivare har stort inflytande över kunskapsinnehållet, där lärlingen lär sig viktiga saker för yrket i en hög fart och med mycket arbetsplatsförlagd utbildning och där lärlingen känner en trygghet i att en kort utbildning faktiskt kan ge arbete och kompetens som behövs.

Kanske den pilotverksamhet för yrkesvux som ska sjösättas 2024, med inspiration från de lyckade satsningarna på yrkeshögskolan, kan ta oss lite närmare en svensk utbildnings- och lärlingsmodell tillsammans med näringslivet. Oavsett hur det blir kommer jag att nogsamt följa utvärderingarna av projektet.

Samtidigt blir det fler utbildningsplatser på yrkeshögskolan, ett liberalt svar för att öka människors möjligheter att bli anställbara och för att lindra den kompetensbrist som finns inom många sektorer.

Arbetsförmedlingen är en viktig statlig aktör, men en aktör som också har genomgått viktiga och nödvändiga reformer och förändringar de senaste åren. En roll som kanske är Arbetsförmedlingens allra viktigaste, att stötta och kontrollera både arbetstagare och utförare, har stora brister. Vi tillför därför 200 miljoner kronor för att förstärka kontrollarbetet. Samtidigt finns det fortsatt utrymme för effektiviseringar och förändrade arbetssätt. Kvalitetsarbetet måste utvecklas och förstärkas. Och det måste vara ett fortsatt fokus på det som fungerar och som ger resultat. Det ska bidra till hög sökaktivitet och övergångar till reguljära arbeten.

Äntligen ser vi att steg tas för en ny och modernare a-kassa. Och som liberal hade jag gärna gått ytterligare ett steg till en allmän, obligatorisk och statlig a-kassa. Men så här är det. Vi kom en bit närmare målet, och jag är glad för dessa förändringar. Det är absolut ett steg i rätt riktning och mycket välkommet med en inkomstbaserad a-kassa.

Alla som kan arbeta ska arbeta, och som smörjmedel sänker vi skatten för låg- och medelinkomsttagare. Men för att vi ska lyckas måste också alla få möjlighet att delta.

Niklas är en ung kille med neuropsykiatrisk nedsättning. Grundskolan var en jobbig period. Men när det blev dags för gymnasiet fick han möjlighet att gå en fyraårig anpassad gymnasieutbildning. Vardagen blev ljusare. Niklas kom in i ett sammanhang och trivdes som fisken i vattnet och konstaterade att det fanns en hel del som han kunde bidra med i en framtida samhällsgemenskap.

Med studentmössan i hand anmälde han sig till Arbetsförmedlingen. Trots dokumenterade svårigheter skulle Niklas gå samma väg som alla andra som söker i jobb. Bristen på individfokus kostade inte bara för Niklas utan blev också en extrakostnad för Arbetsförmedlingen.

Det tog tid för Niklas att förstå vad han skulle göra och för anhöriga som kunde hjälpa honom. Under tiden försvann sammanhangen och gemenskapen, och därmed försvann självförtroendet.

Tiden för att tilldelas en funktionshinderkod på Arbetsförmedlingen är oförsvarbart lång. Det behövs tydliga målsättningar för att prioritera gruppen. Att låta människor med funktionshinder stå utanför arbetsmarknaden har Sverige inte råd med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Avslutningsvis: Som vanligt när vi står här i talarstolen debatterar vi friskt hur vi ska fördela skatteintäkterna och hur vi ska dela upp miljonerna mellan våra favoritåtgärder. Alldeles för lite talartid används till att tala om hur vi ska öka kakan som vi ska fördela och hur vi ska få fler att våga, vilja och kunna starta eget företag. Alltför många har under alltför lång tid inte sett egenföretagande som ett möjligt alternativ när de ska börja fundera på sitt yrkesliv. Det måste vi tillsammans ändra på. För det är tack vare våra små och medelstora företag, som genom strävsamt slit skapar och ger möjligheter för individer, som vi fortsättningsvis även i denna lokal har skatteintäkter att fördela.

Anf. 42 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Bland det första som hände förra gången som Liberalerna satt i regeringen var att de gjorde långtgående förändringar i a-kassan - redan i den första budgetpropositionen. De tog bort skattereduktionen för avgiften till fack och a-kassa, höjde avgifterna, sänkte ersättningarna och försämrade villkoren. Sammantaget innebar deras politik att nästan en halv miljon medlemmar lämnade a-kassan. Så när vi gick in i finanskrisen 2008 var det väldigt många som stod utanför arbetslöshetsförsäkringen och som då saknade inkomsttrygghet när de förlorade sitt arbete.

Jag vill knappt tänka på vad konsekvenserna hade blivit om Liberalerna hade fått följa sin instinkt att försämra a-kassan även denna gång, inför den kostnadskris som svenska folket nu upplever och dessutom med den stigande arbetslöshet som vi bevittnar.

Jag undrar om Liberalerna fortfarande drömmer om att försämra akassan, eller om de har lärt sig någonting av läxan. Regeringen har, som vi fick höra här, aviserat att man ska gå vidare med det förslag som har lämnats med anledning av den utredning som S-regeringen tillsatte om att gå från arbetsvillkor till inkomstvillkor. Men tänker Liberalerna också passa på att försämra ersättningarna i a-kassan? Det vore värdefullt om Liberalerna kunde ge lugnande besked om att så inte är fallet.

Anf. 43 Camilla Mårtensen (L)

Herr talman! Vad som gjordes 2006 - vilket är det jag tänker att du hänvisar till, Teresa Carvalho - kan jag tyvärr inte riktigt svara på. Men du har alldeles rätt i att Liberalerna vill förändra en del av strukturen i akassan.

Vi tycker att det är rimligt att ha en högre ingångsersättning som trappas av snabbare, just för att det ska vara en övergångsersättning - en försäkring - och inte ett försörjningssätt. Däremot är det inte så, precis som har diskuterats tidigare i dag i dessa talarstolar, att vi i Liberalerna har 51 procent och själv bestämmer hur saker och ting ska göras. Detta är partipolitik och en förändring som vi vill se.

Vi tror att en statlig a-kassa skulle innebära att fler fick del av den. Det är nämligen ganska orimligt som det är nu, det vill säga att medlemskapet i a-kassan fluktuerar beroende på konjunktur och vad som händer. Akassan är en grundförsäkring och en grundtrygghet som alla borde ha. Jag och Liberalerna kan se att förslaget om en inkomstbaserad a-kassa är ett steg i rätt riktning mot att täcka in stora grupper som i dag står utanför a-kassan och inte har möjlighet att komma in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det nya sättet att beräkna a-kassan begränsar också möjligheten till fusk på ett annat sätt. Jag har själv stått som arbetsgivare och försökt fylla i dessa blanketter, som det har varit en utmaning att förstå, och sedan skickat dem vidare för att någon annan ska fortsätta fylla i dem.

Jag ser alltså väldigt stora fördelar med denna förändring, och jag är nöjd och glad med det vi har hunnit - och kommer att hinna - med under denna mandatperiod.

Anf. 44 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag får börja med att tacka Camilla Mårtensen för svaret även om jag kanske inte blev riktigt så lugnad som jag hade hoppats på att bli.

Jag tycker att det är modigt att mitt under den priskris som svenska folket upplever och mitt i den stigande arbetslöshet vi ser stå här i talarstolen och glänta på dörren till att försämra a-kassan. Det är modigt; det ska Liberalerna ha. Jag hade ju tagit varje chans jag fick att smälla igen den dörren, låsa och kasta bort nyckeln. Vi vill definitivt inte försämra akassan i detta läge, men jag har respekt för att Liberalerna har en annan uppfattning i den frågan.

Vi kommer in på den andra frågan om a-kassan som vi har varit rejält oense om, och det gäller detta med ett förstatligande. Här tyckte jag att jag hörde Liberalerna säga att utredningen och det kommande förslaget om att övergå till inkomstvillkor är ett steg på rätt väg mot en förstatligad a-kassa. Det är möjligt att jag missuppfattade det, och i så fall får Camilla Mårtensen gärna rätta mig. För mig är detta nämligen en anledning till stor oro.

Vi socialdemokrater värnar den a-kassemodell Sverige har. Som byggnadsarbetare vinner du på att vara medlem i en a-kassa där det finns expertis gällande just din bransch och hur avtalskonstruktionerna ser ut där. En statlig, obligatorisk a-kassa skulle försvaga arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden, men det skulle inte leda till att fler per automatik kvalificerade sig för a-kassa. Det bygger nämligen inte på modellen eller huvudmannaskapet utan på villkoren.

Därför vill jag väl egentligen avsluta med att ställa frågan på vilket sätt Camilla Mårtensen menar att det förslag om inkomstvillkor som regeringen kommer att lägga på riksdagens bord är ett steg i rätt riktning, som hon säger, mot en förstatligad a-kassa - och även om det är någonting vi kommer att få se under mandatperioden.

Anf. 45 Camilla Mårtensen (L)

Herr talman! Nu drar ledamoten slutsatser som kanske inte riktigt stämmer med vad jag sa. Jag sa att jag är nöjd med förslaget om en inkomstbaserad a-kassa därför att det för mig som liberal är ett positivt steg i rätt riktning.

När det gäller att förstatliga, det vill säga att inte längre ha över 20 olika medlemskassor, har jag lite svårt att hålla med ledamoten när hon säger att det fungerar bra i dag. Jag har själv suttit med många mejl och telefonsamtal från arbetstagare som har fått vänta åtskilliga veckor på att få stöd därför att deras a-kassor faktiskt inte har kunnat leverera det. Det finns ju kvalitetsskillnader mellan alla dessa a-kassor.

Jag tycker att en så viktig åtgärd som en inkomstbortfallsförsäkring, vilket a-kassan är, borde hanteras mer professionellt än av 20 enskilda leverantörer som inte alltid fungerar, i alla fall inte historiskt. Jag tror - och det hör man även när man diskuterar med dem - att förändringen att inkomstbasera a-kassan skulle innebära en förenkling för medlemskassorna. Förhoppningsvis kan de då också möta och leverera utifrån de behov som finns när människor blir arbetslösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag skulle också snabbt vilja säga att det för mig inte är en försämring ifall man kanske börjar med en väldigt hög ersättning från a-kassan, som sedan trappas av. Jag kan se att en arbetslöshetsförsäkring ska vara just detta; den ska inte vara en permanent eller långsiktig försörjning, utan den ska ge möjlighet och kraft att söka nytt jobb eller nya aktiviteter - att kanske omskola sig. Därför tycker jag att ersättningen borde vara högre i starten och fasas ut snabbare, i stället för som det är nu.

Ciczie Weidby (V)

Anf. 46 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Med anledning av den tragiska arbetsplatsolyckan i Sundbyberg där fem personer omkom vill jag inleda mitt anförande med en tyst minut.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får tyvärr informera ledamoten om att reglerna för riksdagens kammare föreskriver att endast talmannen - och då just talmannen, det vill säga inte heller de vice talmännen - kan besluta om en tyst minut.)

Då tänker jag så här: Jag inleder mitt anförande med att jag är tyst i en minut, eftersom jag förfogar fritt över min talartid. Jag, Ciczie Weidby, är härmed tyst i en minut.

Herr talman! Efter den tysta minuten vill jag inleda mitt anförande med följande: Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Det framgår av artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rätten till arbete, som även omfattar rätten för var och en att förtjäna sitt uppehälle genom just ett fritt valt eller antaget arbete, förtydligas även i artikel 6 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Även rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning förtydligas i denna konvention, som antogs 2006. Konventionsstaterna erkänner att personer med funktionsnedsättning ska ha precis samma rätt till arbete som andra. Det innefattar även rätten att förtjäna sitt eget uppehälle genom ett fritt valt eller antaget arbete i en arbetsmiljö som är öppen, som främjar integration och som är tillgänglig för alla - även personer med funktionsnedsättning. Vidare ska staterna skydda, främja och förverkliga denna rätt till arbete, genom att vidta ändamålsenliga åtgärder - däribland lagstiftning.

Herr talman! Trots att det har gått 15 år sedan konventionen antogs är det stora brister i Sverige när det gäller hur vi lever upp till den, inte minst när det handlar om rätten till arbete. Dessa brister har givetvis påtalats både av den internationella övervakningskommittén och av Funktionsrätt Sverige. Det är hög tid, anser jag och Vänsterpartiet, att Sverige vidtar riktiga åtgärder för att leva upp till konventionen.

Att ha ett arbete och egen försörjning stärker individens möjlighet att tillgodose andra rättigheter, till exempel skälig levnadsstandard, bostad och social trygghet. Vänsterpartiet vill förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och skapa ett rymligare, mer inkluderande arbetsliv där den enskilde ges möjlighet att få ett jobb utifrån sina förmågor och förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Statistiska centralbyrån undersökte 2022 hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen visar att drygt 10 procent av befolkningen i åldern 16-64 år bedöms ha en funktionsnedsättning, vilket motsvarar ungefär 669 000 personer.

Rapporten visar vidare att situationen på arbetsmarknaden för dessa personer är betydligt sämre än för den övriga befolkningen, alldeles oavsett konjunktur. Sysselsättningsgraden är alltid betydligt lägre, arbetslösheten är alltid högre och anställningsvillkoren är alltid mer osäkra. Därtill kan ungefär var tredje person med funktionsnedsättning vittna om att de blir utsatta för diskriminering i arbetslivet. Situationen är givetvis oacceptabel.

Jag tycker att det är dags att flytta fokus till dem på arbetsmarknaden som ingen verkar prioritera - de som skriker sig hesa eller de som inte alltid har en så stark röst att de kan göra sig hörda.

Nu har vi bytt tjänstgörande talman. Jag tänkte att fru talmannen nog ville höra vilken reservation i betänkande AU3 som jag yrkar bifall till. Det är reservation 15. Den reservationen innehåller 13 yrkanden, och jag lovar att inte gå in på dem alla. Men jag ska gå igenom några av de yrkanden som vi har, som regeringen borde ta till sig.

Först och främst måste vi ta fram en nationell handlingsplan med mål och åtgärder för att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning ska komma upp i nivå med den övriga befolkningen.

Vi borde ge Arbetsförmedlingen tydliga direktiv om att funktionsnedsättning ska identifieras, att man ska ge stöd utifrån behov och att det stödet ska ges så skyndsamt som möjligt.

Vi vill också ge Arbetsförmedlingen tydliga direktiv att erbjuda dessa personer ett personligt stöd och säkerställa att alla faktiskt kan skriva in sig hos myndigheten.

Vidare borde man tilldela Arbetsförmedlingen öronmärkta resurser för att anställa fler specialister och handläggare för att kunna ge ett adekvat stöd.

Arbetsförmedlingen och Funktionsrätt Sverige har länge sagt att man vill avskaffa termen nedsatt arbetsförmåga. Spelar det så stor roll, kan man undra. Ja, det gör det. Alla har ju inte exakt samma arbetsförmåga. Den arbetsförmåga som jag själv har och den som fru talmannen har kan vara lite olika. Arbetsförmågan hos två personer kan aldrig vara helt densamma. Det tycker jag att vi måste lägga mer fokus på: Vad är arbetsförmåga?

Vi måste givetvis reformera de arbetsmarknadspolitiska stöden för personer med funktionsnedsättning och utforma dem så att hela mångfalden av funktionsnedsättningar representeras och så att man säkerställer ett individuellt adekvat och långsiktigt stöd. Framför allt ska vi prioritera att alla personer, oavsett vilka förutsättningar de är födda med eller om de har råkat ut för en sjukdom eller olycka och fått ändrade förutsättningar senare i livet, inkluderas i vårt samhälle och ges samma möjlighet att bidra till samhället som alla andra, vilket de allra flesta faktiskt vill.

Fru talman! Den här debatten omfattar två betänkanden. Nu tänkte jag glida över till AU2, utgiftsområde 14. Här ligger Vänsterpartiets förslag över den beslutade nivån, så jag kan inte yrka på någon egen reservation, men jag har ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Efter ett år vid makten är regeringens prioriteringar tydliga. I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen satsar man på skattesänkningar för de rika. Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera många av de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i. Stora grupper verkar vara helt osynliga för regeringsunderlaget. Man bortser ju helt från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.

Till skillnad från den nedskärningsbudget som regeringen lägger fram står Vänsterpartiets budgetförslag för en politik som på riktigt hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. Bördorna i en kris i ett samhälle måste fördelas solidariskt. För att skapa utrymme för en prioriterad resursförstärkning till välfärdssektorn, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården och så vidare måste personer med högre inkomster bidra mer.

Vänsterpartiets budgetalternativ innebär vidare en mycket mer ambitiös arbetsmarknads- och arbetslivspolitik. Vi strävar med en dåres envishet efter full sysselsättning, där alla som vill och kan arbeta ska kunna få ett arbete som det går att försörja sig på. Ingen ska behöva gå arbetslös annat än under korta perioder. En sådan politik kräver en aktiv arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitik samt robusta trygghetssystem för individer när de inte kan arbeta.

Det är ingen hemlighet att Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Arbetsförmedlingen måste finnas i hela landet för att garantera att alla invånare ges ett likvärdigt stöd oavsett var de bor. Samrådet mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadens parter kommuner och regioner måste stärkas och förbättras.

Jag anser att det finns väldigt goda skäl att återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Då måste man rusta och ge stöd till en arbetsförmedling där man höjer kompetensen hos myndigheten, i stället för att utarma den som nu. Vänsterpartiet välkomnar för övrigt att etableringsjobben införs i enlighet med parternas överenskommelse. De ska dock ses som ett komplement till befintliga anställningar och inte som den ersättning som regeringen ser dem som. I ett läge där konjunkturen mattas av och varslen ökar behövs fler arbetsmarknadspolitiska insatser, inte färre.

Fru talman! För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar den kompetens som personen har behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. De förstärkningar som gjordes av a-kassan under pandemin och som därefter har permanentats är absolut ett steg i rätt riktning, men ytterligare förstärkningar behövs.

Det gäller inte minst mot bakgrund av det konjunkturläge som vi nu befinner oss i. Vänsterpartiet menar att man måste återupprätta arbetslöshetsförsäkringen och se den som den inkomstförsäkring som den är. Vi vill förstärka den ytterligare så att ersättningsnivån går tillbaka till 80 procent under hela ersättningsperioden.

När det gäller arbetslivspolitiken vill jag betona den centrala betydelse som Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet har för arbetstagarnas arbetsmiljö. För att Arbetsmiljöverket ska kunna utföra fler inspektioner krävs såklart fler inspektörer och ett kraftigt stärkt stöd för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Krafttag måste också tas mot den ökade arbetslivskriminaliteten som göder den organiserade brottsligheten och är systemhotande. Betydligt mer resurser krävs för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det är djupt olyckligt att varken regeringen eller utskottet ser att det finns behov av att öka resurserna ytterligare.

Den regionala skyddsombudsverksamheten borde också ges ett ökat ekonomiskt stöd. Vi vet om att de regionala skyddsombuden har en väldigt central och viktig roll i arbetsmiljöarbetet. Det gäller i synnerhet på de arbetsplatser där arbetsstyrkan varierar och där det ibland kan vara svårt att hitta lokala skyddsombud.

Fru talman! Företagens vinstjakt är ofta grunden till att arbetsplatsolyckor med dödlig utgång finns. Jakten på vinst leder till en dålig arbetsmiljö och slarv med skyddsutrustning. Det råder en osund konkurrens med alldeles för många underleverantörer, och det särskilt i byggbranschen. Man vill använda det för att pressa priser. Det skapar också en grogrund för arbetslivskriminalitet. Där har regeringen ett ansvar.

Fru talman! Jag hade verkligen önskat att vi i utskottet hade kunnat ha en ordentlig debatt om arbetslivskriminalitet och framför allt om arbetsdödsolyckor där ansvarigt statsråd funnits med i debatten.

(Applåder)

Anf. 47 Jonny Cato (C)

Fru talman! Med anledning av att Centerpartiets budget föll i den inledande omröstningen hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i AU2 medan jag i AU3 vill yrka bifall till reservation 7.

Sverige står inför flera parallella kriser som kräver både reformer och tuffa, svåra prioriteringar. För att möta kriserna på riktigt krävs nu en ordnad liberal ekonomisk reformpolitik som kan ta hela landet ur den tuffa ekonomiska krisen. Det är en politik som ökar chanserna för fler att arbeta och försörja sig och som satsar på både arbetslinjen och företagen.

I Centerpartiets budgetmotion presenteras ett liberalt och grönt ekonomiskt alternativ. Det är ett alternativ i linje med hur framgångsrik krisbekämpning tidigare har bedrivits i Sverige. Men i dag står vi tämligen ensamma kvar vid de liberala ekonomiska principer som möjliggjort Sveriges långa och starka välståndsutveckling.

För att lyckas med detta krävs det en mycket mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Tyvärr ekar det tomt med arbetsmarknadspolitiken från regeringens sida. Propositionslistan från Arbetsmarknadsdepartementet är ärligt talat bara slöseri med papper, för en sådan politik är helt obefintlig.

När man påtalar detta, som jag gjort i dag, brukar företrädare för regeringen säga att det pågår arbete och att det tar tid. Men det är inte tid som varit problemet, utan det är viljan att genomföra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Nu det är dags för regeringen att vakna, att kavla upp ärmarna och att börja arbeta för att fler ska ha ett arbete att gå till.

Det behövs en förnyad politik för att våra jobbskapare i Sverige ska kunna leverera fler arbeten. Ska vi skapa fler jobb i Sverige behöver vi vara ett världens bästa länder att driva företag i. Det behövs enklare regler och mindre regelkrångel. Det behöver bli billigare och enklare att anställa, och det behövs mer rörlighet på den svenska arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Det är av största vikt att bryta tudelningen på svensk arbetsmarknad, motverka långtidsarbetslösheten och se till att alla som kommer till och bor i Sverige får möjlighet att på riktigt komma in i och bli en del av den svenska samhällsgemenskapen. För detta behövs ett effektivare stöd och bättre matchning för arbetssökande.

Matchningstjänsterna har visat sig oväntat framgångsrika. Men trots detta väljer regeringen att kraftigt dra ned satsningen på matchningstjänsterna och samtidigt dra ned på satsningen på Arbetsförmedlingens mindre kontor på landsbygden.

Regeringen satsar i stället resurserna på Arbetsförmedlingens interna organisation och på Samhall. Till skillnad från regeringen vill Centerpartiet prioritera resurserna så att så många som möjligt får beprövad effektiv matchningshjälp och så att Arbetsförmedlingen på riktigt kan leverera det den ska enligt det nya uppdraget.

Arbetsförmedlingen har tidigare haft ensamrätt på att förmedla nya jobb till den som är arbetslös, ett uppdrag som myndigheten inte har klarat av. På regeringsföreträdare låter det ofta som att reformeringen av Arbetsförmedlingen blev klar för ett år sedan. Det är så felaktigt som det bara kan bli, för reformeringen är bara påbörjad.

Det behövs politisk handlingskraft och ledarskap för att reformeringen av Arbetsförmedlingen ska bli så bra som det var tänkt från början. På kort sikt behövs att mer volym flyttas från Arbetsförmedlingen till privata aktörer. Det behövs att ett ratingsystem införs så att bra aktörer ska premieras och oseriösa aktörer ska försvinna. Man behöver också flytta fokus från form till resultat.

I tuffa tider måste man våga prioritera det som är viktigt på riktigt. Centerpartiet prioriterar därför arbetslinjen framför en rekordhög nivå på arbetslöshetsersättningen. Centerpartiet verkar således för en reform av arbetslöshetsförsäkringen där ersättningen initialt är relativt hög för att därefter trappas av snabbare och systematiskt.

Centerpartiets budgetförslag innebär följaktligen en stor besparing inom finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen behöver fokusera på omställning, uppmuntra till rörlighet och underlätta för människor att snabbt byta arbete. Därför gläder det en liberal att Liberalerna talar väl om de förändringar som jag hoppas ska ske inom arbetslöshetsförsäkringen på kort sikt.

När det avslutningsvis gäller etableringsjobben noterar jag fortsatt att företagare som saknar kollektivavtal är uteslutna från att använda sig av anställningsformen. Det är fråga om företag som ofta spelar en viktig roll för att personer från utsatta grupper på arbetsmarknaden ska få sitt första jobb.

Centerpartiet vill att de företag, ofta småföretag, som står för huvuddelen av nya jobb ska få ta del av etableringsjobben. Det viktigaste för Centerpartiet är inte att man har kollektivavtal utan att man har sjysta arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Det kan ske både med och utan kollektivavtal.

Anf. 48 Camilla Mårtensen (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Jag tänker att det blir tydligt i den här debatten att vi är ganska eniga om många saker som liberala partier.

A-kassan har vi ungefär samma syn på. Etableringsjobb också. Det ska finnas etableringsjobb. De ska kompletteras med nystartsjobben, där man inte behöver kollektivavtal, just för att det här är kommunicerande kärl. Vi har också synpunkter på reformeringen av AF.

Men en sak skiljer oss åt, och det är att Jonny Cato vill gå väldigt fort fram.

Vi måste väl erkänna att det inte är allt som har blivit hundraprocentigt bra med förändringen av Arbetsförmedlingen. Därmed inte sagt att den är färdig på något sätt. Men jag tänker på de aktiva arbetsmarknadsåtgärder som du vill införa utöver denna, där du tycker att vi borde gå fortare fram. Är det några helt nya?

Det som jag upplever att man har gjort i den här regeringen är att man har sagt att vi måste ha ett ratingsystem på plats innan vi fortsätter utveckla Rusta och matcha, som är ett jättebra komplement. Det är dock fortfarande den näst största åtgärden vi har och erbjuder.

Min fråga till ledamoten är: Vilka nya insatser menar du när du säger att det krävs mer aktiv arbetsmarknadspolitik än den som den här regeringen redan genomför?

Anf. 49 Jonny Cato (C)

Fru talman! Det är där vi skiljer oss åt, för jag menar att det inte förs någon aktiv arbetsmarknadspolitik över huvud taget.

Jag har precis presenterat Centerpartiets politik på området. Men man kan också säga att mycket av det vi vill är att stoppa en del av den politik som regeringen faktiskt genomför. Exempelvis höjs a-kassan, och det görs miljardsatsningar på Samhall.

Jag menar att en annan viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd är att man gör det billigare att anställa, exempelvis genom lägre arbetsgivaravgifter, och att man sänker kostnaden för att anställa unga människor och människor som kommer från andra länder och har utländsk bakgrund. Det menar jag skulle göra skillnad på riktigt.

Om jag vill gå fort fram vet jag inte. Regeringen har suttit rätt så lång tid nu, tycker jag, och man har visat att på områden där man vill någonting går det fort. Det går fort att montera ned klimatpolitiken. Det går fort att göra om hela energisystemet. Det går fort att införa förslag om att utvisa svårt sjuka barn.

Där man vill någonting går det alltså fort. Propositionslistorna är långa på många områden. Justitiedepartementet är ett sådant. Men på Arbetsmarknadsdepartementet ska allting ta lång tid, annars blir det inte rätt gjort.

Jag tycker att det snarare är att gömma sig bakom någonting, och jag tror mig ana att det kanske är så att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna inte är helt överens med Sverigedemokraterna om exempelvis a-kassan. Det hörde vi ju här tidigare i dag. Jag ska inte fokusera på politiskt spel, men man kan prata om det i 20 sekunder och fortfarande ligga rätt långt efter vad Tidöpartierna gör.

Anf. 50 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Politiskt spel brukar inte jag ägna mig åt här, så jag är tacksam att du också har slutat göra det efter de första debatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Däremot vill jag säga att aktiv arbetsmarknadspolitik sker på väldigt många fler ställen än i arbetsmarknadsutskottet. Vi pratar ju om sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare. Vi pratar om utbildningssatsningar på både yrkesvux och yrkeshögskola men också på grundskolan och gymnasiet. Vi pratar om nya effektiviseringar som måste ske på Arbetsförmedlingen, och vi pratar bidragstak.

Det här är ganska klassiska och bra liberala linjer, som vi nu genomför - dock inte inom ramen för vårt utskott och vårt utgiftsområde. Likväl gör de skillnad på totalen.

När det gäller lägre arbetsgivaravgift delar jag åsikten som Centerpartiet har att det är en jätteviktig åtgärd. Men vi måste också förhålla oss till den verklighet som vi står i, och den sänkning av arbetsgivaravgifter för ungdomar som vi hade tidigare var inte särskilt effektiv. Det är inte de som står längst från arbetsmarknaden.

Jag ser framför mig och hoppas att den här regeringen också kommer att leverera generella sänkningar av arbetsgivaravgifter. Det gör skillnad, för då växer den kaka vi kan fördela. Det är ju inte så som Socialdemokraterna ofta pratar om att det finns ett visst antal jobb som ska fördelas, utan det handlar om att skapa nya arbetstillfällen. Det gör vi genom ett dynamiskt företagsklimat och genom dynamiska och föränderliga och bra insatser från alla våra utskott, inte bara arbetsmarknadsutskottet.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi tilltalar varandra med ledamotens namn och inte med "du".)

Anf. 51 Jonny Cato (C)

Fru talman! Det är ett kännetecken för den här debatten att vi ska prata om utbildningspolitik, vi ska prata om skattepolitik, vi ska prata om näringslivspolitik, men vi ska inte prata om arbetsmarknadspolitik.

Jag kan bara konstatera att vi snart får lägga ned arbetsmarknadsutskottet om vi inte har några förslag att debattera, för arbetsmarknadspolitiken verkar skötas i alla andra utskott och på alla departement än på Arbetsmarknadsdepartementet.

Vi förstår alla att det finns vissa frågor som berörs i många utskott - jämställdhetspolitik, miljöpolitik, integrationspolitik. Arbetsmarknadspolitik är en sådan. Men vi kan ju inte säga att den berörs i alla andra utskott men inte just i arbetsmarknadsutskottet.

Jag kan bara konstatera att det varit väldigt tomt på förslag, faktiskt inte bara i arbetsmarknadspolitiken utan även i integrationspolitiken - som även den behandlas av Arbetsmarknadsdepartementet.

Jag kanske har höga krav på ministrarna när jag menar att de ska leverera politik, men det har de ju inte gjort hitintills. Jag kan förstå att vissa saker tar tid, men allt kan inte ta tid.

När det handlar om att man ska satsa på det som fungerar är vi väl rätt överens om att Samhall inte fungerar. Ändå ger Tidöpartierna 2 miljarder kronor i ökade anslag till Samhall.

På tal om att satsa på det som fungerar tror jag på riktigt att sänkta arbetsgivaravgifter är bättre än att ge ökade miljardsanslag till såväl höjd a-kassa som till Samhall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag vill avslutningsvis säga att egentligen borde inte Centerpartiet och Liberalerna ta den här debatten, för vi är i grunden väldigt överens om vad som ska ske på arbetsmarknadsområdet. Vi är bara lite oense om hur fort det ska gå.

Leila Ali Elmi (MP)

Anf. 52 Leila Ali Elmi (MP)

Fru talman! Dagens debatt om arbetsmarknadsfrågor är omfattande, och därför väljer jag att koncentrera mig på kompetensförsörjning, arbetsmarknadspolitik, arbetsförmedling, arbetsintegrerande sociala företag och kortare arbetstid. Det är ett brett och betydelsefullt ämnesområde.

Jag vill börja med att framhålla vikten av den svenska modellen, där parter förhandlar och enas. Denna balans är något vi bör vara stolta över och aktivt värna, särskilt med tanke på dess internationella unikhet och de hot vi i dag ser mot arbetsrätten.

Fru talman! Vi står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden. Trots att vi har många lediga jobb skriker både offentlig och privat sektor efter arbetskraft samtidigt som vi har stora grupper som är arbetslösa.

En viktig fråga är långtidsarbetslösheten och de specifika utmaningar som lågutbildade och personer med funktionsvariationer står inför. Det är tydligt att orsakerna inte är kopplade till ursprung, ovilja eller höga bidrag, som SD-regeringen påstår. I stället grundar sig problemet i bristen på de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det vore klokt för regeringen att prioritera en ambitiös utbildningspolitik för att minska kompetensklyftan och ge dessa människor verktygen de behöver för att kvalificera sig för arbete.

Samhällets insatser bör fokusera på att förbättra och utöka utbildningsmöjligheterna snarare än att man stirrar sig blind på sänkta bidrag och påstådd ovilja. Att överbrygga kompetensklyftan utgör inte bara en investering i enskilda människors framtid, utan det är en kraftfull åtgärd som stärker hela samhället. Det är dags att skifta fokus från medvetna missuppfattningar till verkliga lösningar och möjligheter.

Fru talman! I flera kommuner och regioner står vi inför en kompetensbrist, vilket i grund och botten påverkar välfärdens kärna. Redan i dag möter många av våra lärare och hälso- och sjukvårdsanställda en utmanande arbetsmiljö med överfulla klasser och påfrestande arbetsuppgifter inom vården och omsorgen. Denna belastning leder tyvärr till att många passionerade yrkespersoner inte längre orkar stanna kvar. En oroväckande trend, som tydligt illustreras av Vårdförbundets konstaterande, är att många sjuksköterskor har tvingats reducera sin arbetstid eller till och med lämna yrket i förtid på grund av en påfrestande arbetsmiljö.

Fru talman! Vi beklagar att regeringen beslutat sig för att slopa återhämtningsbonusen. Miljöpartiet initierade reformen, som har varit en möjlighet för personalgrupper i vården och äldreomsorgen att testa nya sätt och egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, inklusive arbetstidsmodeller. Många intressanta och viktiga projekt har genomförts över landet, och vi anser att det är en satsning som hade behövt fortsätta och utvecklas.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tycks erkänna den exceptionellt svåra ekonomiska situation som nu drabbar regioner och kommuner. SKR larmar om den pressade situationen. Även om regeringen har ökat de generella statsbidragen är det långt ifrån tillräckligt. Att fatta drastiska beslut utifrån Sverigedemokraternas paranoida vanföreställningar är förödande. Att nonchalera de demografiska förändringarna och arbetskraftsbristen i kommuner och regioner men även i andra sektorer, särskilt när det kommer till lönekravet för arbetskraftsinvandrare, är att förbise verkligheten. Bristen på arbetskraft förväntas få omfattande konsekvenser, med betydande påverkan på välfärden. Detta skapar oro inom kommuner och regioner och i olika sektorer i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Med rätt förutsättningar kan väldigt många få ett jobb att gå till och en egen inkomst att leva på. Men det är naivt att tro att detta ska ske av sig självt - eller, som regeringen verkar tro, ske genom att det blir så jävligt som möjligt att vara arbetslös. Detta sker genom att vi som samhälle gör vårt så att varje medborgare får rätt förutsättningar att göra sitt.

En förutsättning för att samhället ska klara av sin del av ansvaret har länge varit en fungerande arbetsförmedling som finns i hela landet och kan erbjuda hjälp och stöd utifrån varje individs behov. För några år sedan fick dock stora delar av Arbetsförmedlingens verksamheter hastigt sätta punkt för sin verksamhet när Moderaternas och Kristdemokraternas första neddragning på myndigheten kom. Varslen rasade in, kompetensen försvann och kvar stod människor som fortfarande behövde vägledning i jakt på ett jobb. Många av myndighetens handläggare med specialistkompetens om funktionsnedsättningar slutade, och flera av Arbetsförmedlingens lokalkontor runt om i landet stängdes ned. Det blev ett hårt slag för Arbetsförmedlingen som myndighet, för alla dess anställda och inte minst för alla arbetssökande.

Sedan dess har en del lokalkontor öppnat igen, men det räcker inte på långa vägar. Det är ett enda stort feltänkande att människor i behov av specialinriktade stöd inte ska kunna få träffa personen som ska ge stöd. Digitala medel är bra men kan inte helt ersätta detta för alla.

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken behövs allra mest för de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar är en sådan grupp, utrikes födda kvinnor en annan.

För att Sverige ska klara integrationen och samtidigt säkra såväl vår välfärd som vår omställning behöver alla som kan jobba ges rätt förutsättningar för att göra detta. Under mina möten med människor runt om i Sverige träffar jag väldigt ofta lågutbildade utrikes födda kvinnor. Det som kommer fram mest i de samtalen är att de efterfrågar arbete: Kan du hjälpa mig att söka jobb? Jag har aldrig stött på någon ovilja att arbeta. Snarare längtar människor till jobb och självständighet.

Detta är ofta kvinnor som har levt i fattigdom eller förtryck, som aldrig haft någon möjlighet att knyta egna kontakter på den svenska arbetsmarknaden men som inte vill något annat än att ha ett eget arbete att gå till. Det är för dem som Arbetsförmedlingen kan innebära skillnaden mellan att komma in i Sverige och att lämnas utanför, och det är bland annat för deras skull som vi behöver se till att städa upp efter högerns experiment och börja göra det som vi vet fungerar.

De arbetsmarknadspolitiska programmen och de riktade arbetsmarknadsutbildningarna behöver utökas. Vi vill dessutom satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. Det är så vi kan rusta Sverige för framtiden, säkra välfärden och ge människor hopp och framtidstro.

Fru talman! Vi lever i en tid där samhället är i ständig förändring. Det som är nyheter i dag kan vara gammalt i morgon, och det som känns omöjligt i dag kan vara verklighet nästa månad. Det här kräver en arbetsmarknadspolitik för framtiden, som möter verkligheten där gamla jobb försvinner medan nya växer fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Svenskar har under flera generationer vuxit upp med bilden att ett fast och tryggt jobb är något som alla kan få, men det är något som dagens unga bara kan drömma om. Och medan många äldre kunnat arbeta inom samma yrke, till och med på samma arbetsplats, ett helt liv kan inga unga i dag räkna med att aldrig behöva byta bana.

En ny verklighet kräver en ny politik. En av delarna i den är studie och omställningsstödet. Sent omsider insåg regeringen att det behövs, men den senfärdigheten har satt många människor på väg att ta nästa steg i livet i kläm. Parterna har förhandlat fram ett viktigt avtal som gör att människor nu ska kunna vidareutbilda sig under yrkeslivet. Det här ser vi i Miljöpartiet som oerhört viktigt. Det hjälper rörligheten på arbetsmarknaden och är också en möjlighet till självförverkligande.

En annan del av framtidens arbetsmarknadspolitik är de arbetsintegrerande sociala företagen, som har en enorm potential som samhället inte tar till vara i dag. De skapar möjligheter för grupper som annars har svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Samhällsvinsterna är också uppenbara och väl dokumenterade. Tillväxtverket har till exempel konstaterat att arbetsintegrerande sociala företag har fördelar som är särskilt bra för målgrupperna nyanlända och långtidsarbetslösa utrikes födda personer.

En del i den arbetsmarknadspolitik som bygger på framtiden är reformer för sänkt arbetstid. Det är en idé som under vissa tider har blivit hånad av de flesta partier i kammaren. Nu börjar dock även andra större partier i kammaren snegla åt det hållet, och jag är övertygad om att det är rätt väg att gå framåt. Inte för alla, alltid och överallt men för många yrkesgrupper som i dag inte orkar jobba ett helt liv är en sänkt arbetstid i grund och botten en förutsättning för att jobbet ska bli gjort.

Fru talman! Vi lever i en omvälvande tid. Det ställer krav på oss som politiker att våga tänka längre och se hur framtidens jobb kan vara med och bygga framtidens samhälle.

Det är två betänkanden vi debatterar i dag, AU2 och AU3. För AU2 har jag lämnat ett särskilt yttrande, och för AU3 yrkar jag bifall till våra reservationer 4 och 17.

Saila Quicklund (M)

Anf. 53 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Jag vill inleda med att uttrycka att mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga gällande den hissolycka som skedde under måndagen denna vecka i Sundbyberg. Än så länge finns det inte så mycket information. Det är nu viktigt att händelsen utreds ordentligt, detta för att liknande händelser inte ska kunna ske i framtiden.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga. De påverkar och involverar väldigt många arbetstagare, arbetsgivare och parter. En säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. God arbetsmiljö är också viktigt för tryggheten i Sverige, och detta gäller för såväl den enskilde som samhället i stort.

Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta. Det är även viktigt med tanke på den demografiska utvecklingen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Fru talman! Regeringen vill framhålla att en säker och utvecklande arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Vidare är tillsynen av arbetsmiljön avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden.

Behovet av en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet är centralt. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Ingen ska riskera att dö eller skadas allvarligt i sitt arbete.

Vi vill framhålla att genomförandet av den gällande arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Regeringen vill även betona vikten av att arbetet mot arbetslivskriminaliteten fortsätter via ett offensivt arbete. Arbetslivskriminalitet leder till allvarliga samhällsproblem och utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företag konkurreras ut av oseriösa företag.

Arbetslivskriminalitet orsakar otrygghet på arbetsmarknaden och att arbetskraft utnyttjas. I sina allvarligaste former kan det röra sig om människohandel och människoexploatering. Brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden måste bekämpas med kraft, och sanktioner ska vara träffsäkra och effektiva. Den utökade samverkan mot arbetslivskriminalitet, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller där nio myndigheter samarbetar och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till måluppfyllelsen på området.

Att det nu finns a-krimcenter på ett flertal orter i landet är självklart positivt. Lägg därtill Delegationen mot arbetslivskriminalitet som har i uppdrag att ur ett samhällsövergripande perspektiv verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Det är ett problem att många arbetsplatser saknar lokala skyddsombud. Vi ser också med oro på den trend som visar att färre och färre engagerar sig som lokala skyddsombud. Det är bakgrunden till uppdraget som vi har gett till Arbetsmiljöverket. Vi värnar om den svenska arbetsmarknadsmodellen och anser att det är viktigt att engagera parterna i alla frågor som rör arbetsmiljö och skyddsarbete på landets arbetsplatser. Det är också därför det framgår av uppdraget att Arbetsmiljöverket ska genomföra det och ha kontakt med arbetsmarknadens parter för att det ska bli så bra som möjligt.

Regeringen agerar på problemet att det finns för få skyddsombud - allt för att landets arbetstagare ska ha trygga och säkra arbetsplatser.

Det är viktigt att vi pratar brett om arbetsmiljöfrågorna. Det är lätt att studera de mest allvarliga olyckorna, men de är bara en del av problematiken. Stress är en otroligt viktig fråga som inte syns på ytan och som också har ett viktigt jämställdhetsfokus. Vi vet att de flesta är män som skadas svårt på jobbet, utifrån vilken bransch som har flest olyckor, men samtidigt ser vi väldigt många kvinnor som drabbas oerhört mycket av stress på ett sätt som till och med i värsta fall tar deras liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

När det gäller stress är det viktigt att vi inte bara har tydliga riktlinjer för fysiska arbetsmiljöer utan också att vi i vår strategi ser till de risker som gör att människor blir sjukskrivna av stress på sina arbetsplatser.

Jag vill också vara tydlig med att även om de flesta arbetsgivare vill göra rätt finns det de som inte kan eller vill det. Vissa tar genvägar på bekostnad av arbetstagarnas hälsa och välmående och ibland även liv. Det måste vi ta på oerhört stort allvar i vårt arbete.

Regeringen arbetar nu vidare med bland annat arbetsmiljöstrategin 2021-2025. Arbetsmiljöverket ser över hur det kan bli fler skyddsombud. Vi utvärderar och utreder även regionala skyddsombud. Det är märkligt att det inte har gjorts tidigare. Vi utvecklar dessutom arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Arbetsmiljöverket har ett uppdrag att utveckla och genomföra insatser för att förebygga att kvinnor slås ut på arbetsmarknaden på grund av dåliga arbetsmiljöförhållanden.

Regeringen har tagit initiativ till ett projekt med kunskapssammanställning om arbetsmiljörisker bland hälso- och sjukvårdens personal. Resultatet redovisas i april nästa år.

Avslutningsvis, fru talman, tar regeringen arbetsmiljöfrågorna på största allvar, arbetar intensivt och kommer att arbeta intensivt med dessa frågor.

(Applåder)

Anf. 54 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Trots att vi i Sverige har en stark lagstiftning på arbetsmiljöområdet blir folk sjuka av arbetet. Dödsolyckorna ökar nu olyckligtvis också. Det är tydligt för alla att det förebyggande arbetsmiljöarbetet behöver stärkas. Ändå planeras inte en enda proposition på arbetsmiljöområdet - och det trots att det på ministerns bord ligger flera färdigutredda förslag som skulle bidra till förstärkt arbetsmiljöarbete på Sveriges arbetsplatser.

Saila Quicklund säger här i debatten - och ministern har också sagt det - att man arbetar vidare efter den arbetsmiljöstrategi och den nollvision som togs fram av den socialdemokratiska regeringen. Jag vill fråga på vilket sätt det märks att arbetet pågår och vilka åtgärder för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet som regeringen planerar att vidta i enlighet med strategin som man säger sig följa.

Saila Quicklund lyfte fram att man ser över de regionala skyddsombudens verksamhet. Den utredningen är ju redan klar och har presenterat sina slutsatser och förslag om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Jag blev lite förvirrad av Saila Quicklunds inlägg i debatten och vill fråga om regeringen har startat en ny utredning om de regionala skyddsombuden.

Saila Quicklund (M)

Anf. 55 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för frågan! Jag vet att ledamoten har ett stort intresse för arbetsmiljöfrågorna, och vi har mötts i många debatter. Jag ska försöka svara på frågorna.

De regionala skyddsombuden fyller en väldigt viktig funktion på arbetsmarknaden, och det finns inga motsättningar här. För att inte gå för mycket in på beredningen som sker kring de regionala skyddsombuden kan jag hänvisa till att det kommer att föras en diskussion längre fram. Vad gäller den frågan stannar jag vid att den bereds i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Skyddsombudens funktioner är oerhört centrala. Mycket har förändrats på arbetsmarknaden sedan arbetsmiljölagen trädde i kraft på 70-talet. Det är färre anställda på företagen som är medlemmar i facket. Därför gör vi en översyn av skyddsombuden i generella termer. Regionala skyddsombud har en särskild beredning, och Arbetsmiljöverket ser över hur det kan bli fler skyddsombud. Det är lovvärt.

Jag ställer mig lite frågande, för det här är ingenting som har varit okänt. Vi har haft stor brist på skyddsombud. Färre vill, av olika orsaker, engagera sig inom området. Det Arbetsmiljöverket nu gör är att se om det finns branschskillnader och om det finns skillnader mellan kvinnor och män - eller vad det nu kan vara det handlar om - när det handlar om varför man inte vill engagera sig

Jag tycker att det är förvånande att den förra regeringen under åtta år med vetskapen om att det saknas skyddsombud och att det är färre som vill engagera sig ändå inte har tittat över frågan. Hur kommer det sig?

Anf. 56 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Det är väldigt tydligt för Socialdemokraterna att utvecklingen av fler otrygga anställningar, många små arbetsplatser och så vidare har gjort att fackföreningsrörelsen har haft svårt att rekrytera fler skyddsombud. Det var också en av anledningarna till att vi ville se till att de regionala skyddsombuden skulle kunna komma in på fler arbetsplatser.

Vi behöver kanske se över hur vi ska stärka möjligheterna också för de lokala skyddsombuden. Det sätter jag mig inte emot över huvud taget. Men i stället för att svara på mina frågor om hur det märks att man följer arbetsmiljöstrategin vecklade Saila Quicklund in sig i svaret på en fråga som jag inte hade ställt, om de lokala skyddsombuden.

Jag återkommer därför till min fråga: Hur märks det att den här regeringen följer den arbetsmiljöstrategi som man säger sig följa och som Socialdemokraterna satte i sjön? Med anledning av strategin tillsatte Socialdemokraterna ett antal utredningar som nu har levererat förslag. Det finns nu förslag på utökat rådighetsansvar, utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud - det har vi redan pratat om - och förstärkning av lagen om företagshälsovård.

Senast vi debatterade arbetsmiljöfrågor här i kammaren, jag och Saila Quicklund, försäkrade hon mig att Moderaterna och regeringen hade uppfattningen att utökade möjligheter till sanktionsavgifter var ett förslag som man skulle gå vidare med.

Min fråga är: När kommer dessa förslag? När kan vi förvänta oss att regeringen kommer att lägga fram förslag som bidrar till förstärkt arbetsmiljö på våra arbetsplatser?

Saila Quicklund (M)

Anf. 57 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Det krävs mod för att attackera en regering som har suttit i drygt ett år när man själv har suttit i regeringsställning i åtta år.

Nu framför Socialdemokraterna kritik mot vad som händer med arbetsmiljöstrategin. Som jag sa i mitt anförande fortsätter vi med den, och vi kommer att utvärdera den när den går ut 2025. Företagshälsovården ingår som en naturlig del i arbetsmiljöstrategin, och självklart följer vi den. Vi vet att det finns brister, till exempel i form av läkarbrist, och vi ser över möjligheterna att förbättra situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag förvånas över att man så ensidigt framhåller de regionala skyddsombuden, som handlar om att stärka fackets ställning på arbetsmarknaden, utan att nämna de lokala skyddsombuden. Som jag sa i min förra replik är det väl känt att det råder stor brist på lokala skyddsombud, men den förra regeringen tog aldrig tag i frågan. Den analyserade aldrig på djupet varför så få vill ansluta sig till detta uppdrag.

Det är detta den här regeringen nu tar tag i. Vi ser över alla skyddsombud, inte bara de regionala. Det är viktigt, och detta arbete tänker vi slutföra. Vi kommer med förslag på åtgärder. Jag är som sagt förvånad över den ensidiga synen när det handlar om regionala skyddsombud.

Sanktionsavgifterna står vi fast vid. Det var också det som drevs igenom under allianstiden: sanktionsavgifter i stället för straff. Och så kommer det att fortsätta att vara.

Anf. 58 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Hissen störtade 20 meter, och fem personer dödades. Olyckan på en byggarbetsplats i måndags är den värsta på svensk arbetsmarknad på decennier. Den yttersta konsekvensen av dålig arbetsmiljö på våra arbetsplatser är att människor dör. År 2023 kommer att bli det dödligaste året sedan 2011. Varje fall är en tragedi.

På Arbetsmiljöverket menar man att de flesta arbetsplatsolyckor beror på bristfälliga riskanalyser och riskbedömningar - att de inte görs eller att de inte görs tillräckligt ofta. De flesta av dessa dödsfall hade kunnat förebyggas om arbetsgivaren hade uppfyllt sina skyldigheter enligt lagen.

Det här gör att det blir uppenbart att det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste stärkas på våra arbetsplatser. Det måste straffa sig att inte göra riskbedömningar och att inte följa lag och föreskrifter om det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet.

Utredningar pågår, och det är givetvis för tidigt att säga något om orsak och ansvar vid måndagens olycka. Men statistiken över dödsolyckorna visar att de allra farligaste arbetsplatserna finns inom byggbranschen. Därför behöver ett helhetsgrepp tas om arbetsmiljön, riskerna och det förebyggande arbetet just i byggbranschen.

Fru talman! Det är också en bransch som är hårt pressad av arbetslivskriminalitet och av oseriösa och direkt kriminella aktörer som inte följer kollektivavtal, som systematiskt bryter mot arbetsmiljölagen och som gör sig skyldiga till ekonomisk brottslighet och människohandel. De gör det näst intill omöjligt för företag som vill göra rätt för sig att konkurrera. Det sätter press nedåt på villkor och arbetsmiljö i hela branschen.

Arbetslivskriminaliteten har dock inte stannat innanför grindarna på byggarbetsplatserna. Den är ett utbrett problem på svensk arbetsmarknad.

År 2018 gav den socialdemokratiska regeringen i uppdrag till flera myndigheter att samverka för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Sedan dess har polisen, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och ytterligare sex myndigheter gjort gemensamma kontroller och utvecklat arbetet med att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

År 2022 inrättades de första a-krimcentren i Sverige, och samma år tog den socialdemokratiska regeringen fram en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet. Det är 45 åtgärder som ska göra att det blir svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Att få stopp på brottslighet och illojal konkurrens på arbetsmarknaden kommer att kräva mycket av samhället, och arbetet behöver stärkas ytterligare. Därför prioriterar vi socialdemokrater i vår budgetmotion att höja anslaget till Arbetsmiljöverket med ytterligare 50 miljoner. På det sättet kan man klara av att bemanna alla a-krimcenter och förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, men utan att myndighetens inspektionsverksamhet påverkas och drabbas av besparingar.

I Sverige har vi en oerhört bra arbetsmiljölagstiftning som, om den följdes till punkt och pricka, skulle ge alla löntagare en bra och hälsosam arbetsmiljö. Ingen skulle behöva dö eller bli sjuk av sitt arbete. Ändå dör en person varje vecka på jobbet. Tusentals arbetsskador anmäls varje år, och antalet sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa ökar. Kvinnor i välfärdsyrken är särskilt drabbade av stressrelaterad ohälsa. Arbetssituationen är för många ohållbar, och obalansen mellan krav och resurser gör människor sjuka.

Socialsekreterare, undersköterskor, barnskötare och lärare behöver fler kollegor, inte färre, för att kunna se varje barn, ta hand om våra äldre och ge god vård. Tillräckliga resurser till kommuner och regioner är avgörande, inte enbart för välfärden i sig utan också för att göra det möjligt att skapa en bra arbetsmiljö för de anställda.

Regeringen skapar nu genom underfinansiering av regionerna en sjukvårdskris som minskar människors tillgång till vård och riskerar att öka vårdköerna. Men den riskerar också att leda till ökad ohälsa bland de anställda som blir kvar när kollegor nu sägs upp. Vi socialdemokrater prioriterar därför i vår budgetmotion över 10 miljarder mer i tillskott till välfärden.

Resurser är viktigt för att inte fler ska bli sjuka av stress, men arbetsgivarna behöver också växla upp det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Enligt föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö ska arbetsgivaren "se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet."

Om man verkligen hade följt kraven i OSA-föreskriften och åtgärdat brister i arbetsmiljön, såsom hög arbetsbelastning, är jag övertygad om att den stressrelaterade ohälsan hade minskat.

Människor dör i förtid av stressrelaterad ohälsa. Nollvisionen utökades 2020 från att enbart handla om att ingen ska dö på jobbet till att även handla om att ingen ska dö av jobbet. Detta kräver att arbetsgivare tar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på minst lika stort allvar som den fysiska. Det är också därför vi socialdemokrater vill att Arbetsmiljöverket ska ha möjlighet att utdöma sanktionsavgifter även för arbetsgivare som inte följer OSA-föreskrifterna eller som inte jobbar systematiskt med arbetsmiljön.

Fru talman! Som jag tidigare har sagt har vi en arbetsmiljölag och tillhörande föreskrifter som är oerhört tydliga och som sätter människan i första rummet. Arbetsgivaren har hela ansvaret och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren drabbas av ohälsa eller olycksfall.

Men för att vi ska vara säkra på att lagar och regler följs krävs uppföljning och kontroll. Arbetsmiljöverkets inspektioner spelar stor roll för att upprätthålla det livsviktiga arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser. Men inspektörerna besöker endast en bråkdel av alla arbetsplatser under ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

För att arbetsmiljöarbetet ska fungera bra krävs lokalt engagemang på arbetsplatsen, från både arbetsgivare och arbetstagare. Här spelar skyddsombuden en livsviktig roll som företrädare för sina arbetskamrater. De har till och med möjlighet att stoppa arbetet på sin arbetsplats om det finns risk för att människor blir sjuka eller skadar sig.

Att vara skyddsombud innebär dock att man måste våga vara lite obekväm, kunna ifrågasätta chefens beslut och vara en stark röst för bättre arbetsmiljö. Det är en position som kräver kunskap, erfarenhet och stöd för att man ska kunna göra ett bra jobb och stå på sig även om man blir utsatt för påtryckningar eller riskerar repressalier. Fackföreningsrörelsen ger detta stöd genom utbildning och rådgivning och kan företräda skyddsombudet om hon hindras i sitt arbete.

På arbetsplatser där facket har medlemmar men det inte finns någon skyddskommitté kan ett regionalt skyddsombud utses. Det handlar om personer med lång erfarenhet av arbetsmiljöarbete på andra, ofta liknande arbetsplatser. De regionala skyddsombuden har enligt arbetsmiljölagen samma befogenheter som lokala skyddsombud.

Många små arbetsplatser, fler otrygga anställningar och lägre organisationsgrad får effekter på arbetsmiljöarbetet. Allt fler arbetsplatser är små och har inte ett lika väl fungerande skyddsarbete som många av de större arbetsplatserna. Här spelar de regionala skyddsombuden en avgörande roll.

Vi socialdemokrater vill att man ska ge de regionala skyddsombuden möjlighet att besöka fler arbetsplatser för att stödja arbetsmiljöarbetet. Efter att verksamheten utvärderats på initiativ av riksdagen konstateras att den regionala skyddsombudsverksamheten är kostnadseffektiv och bidrar till bättre arbetsmiljö, särskilt på små arbetsplatser.

Därför föreslår vi socialdemokrater återigen utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden till alla arbetsplatser med kollektivavtal, samtidigt som vi i vårt budgetförslag skjuter till 20 miljoner för verksamheten.

Mer behöver göras för att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Vi socialdemokrater har flera förslag på skärpta regler och vill stärka skyddsombudens roll. Vi vill också öka kontrollen på arbetsplatserna med fler arbetsmiljöinspektörer och med de regionala skyddsombuden.

Engagemanget för arbetsmiljöfrågorna verkar det inte vara något fel på i denna debatt eller från regeringspartiernas sida. Men man behöver göra mer än bara prata. Det är dags att börja leverera på arbetsmiljöområdet för att förhindra att löntagare blir sjuka eller dör av jobbet.

(Applåder)

Anf. 59 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för ett väldigt bra anförande!

Towe Ljunggren och hennes kollega Linda Henberg var skyddsombud på Ica i Tibro. Det hade de varit i många år. I samband med valet 2022, då båda fick kommunpolitiska uppdrag för Sverigedemokraterna, valde deras fackförbund Handels att avsluta deras uppdrag som skyddsombud. Den enda motiveringen var att de var aktiva inom Sverigedemokraterna.

Daniel Widin, en ung verkstadsarbetare från Halmstad med flera års erfarenhet som skyddsombud, valdes in i fullmäktige för Sverigedemokraterna. Fackklubben Metall valde då att avsluta hans uppdrag som skyddsombud, av den enda anledningen att han var aktiv inom Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknad och arbetsliv och Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshets-försäkringen

Jag kan dra min egen historia. Efter tio år som skyddsombud och facklig förtroendeman fick jag avsluta mitt uppdrag enbart för att jag blev aktiv inom Sverigedemokraterna.

Min fråga till Johanna Haraldsson är därför: När det råder en sådan enorm brist på lokala skyddsombud, tycker du att detta är rätt agerat?

Anf. 60 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag tänker inte ta ställning till om enskilda fackförbund har fattat rätt beslut. Det jag däremot kan säga är att det är viktigt att de som är skyddsombud har en bra uppbackning från sitt fackförbund för att kunna vara bra företrädare för sina arbetskamrater i arbetsmiljöfrågor. Det handlar, som jag har sagt upprepade gånger i denna debatt, om att man ska kunna få det stöd och den kunskap som behövs och också ha möjlighet att ha någon som företräder en om man blir hindrad i sitt arbete.

Jag vill inte ha en situation där skyddsombud står helt ensamma om de blir hindrade av sin arbetsgivare att utföra sitt uppdrag. Jag vill inte att vi ska vara beroende av den enskilda arbetsgivarens goda vilja för att kunna genomföra arbetsmiljöåtgärder på våra arbetsplatser. Jag vill att vi ska ha starka skyddsombud, och starka skyddsombud är skyddsombud som företräder sina arbetskamrater och har en fackförening i ryggen som kan företräda dem.

(Applåder)

Anf. 61 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Alla personer jag nämnde är fortfarande med i sina fackförbund; de har inte blivit uteslutna. De har alltså sitt fackförbund i ryggen, men de får inte vara skyddsombud för att de är aktiva sverigedemokrater.

Att du inte vill yttra dig om detta kan jag förstå, men när det gäller LO och Socialdemokraterna finns det ju ett kongressbeslut om facklig-politisk samverkan. Hela LO-ledningen sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott och partistyrelse. Så du kan givetvis uttala dig om detta. De agerar ju enligt Socialdemokraternas direktiv, hela vägen ut.

Jag ställer frågan igen: Varför blir en person som har varit skyddsombud i jättemånga år och fortfarande är medlem i facket och som väljer att bli aktiv i Sverigedemokraterna över en natt helt oduglig som skyddsombud?

(Applåder)